Google
This is a digital copy of a book that was prcscrvod for gcncrations on library shclvcs bcforc it was carcfully scannod by Google as pari of a projcct
to make the world's books discoverablc online.
It has survived long enough for the Copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject
to Copyright or whose legal Copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books
are our gateways to the past, representing a wealth of history, cultuie and knowledge that's often difficult to discover.
Marks, notations and other maiginalia present in the original volume will appear in this flle - a reminder of this book's long journcy from the
publisher to a library and finally to you.
Usage guidelines
Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken Steps to
prcvcnt abuse by commercial parties, including placing lechnical restrictions on automated querying.
We also ask that you:
+ Make non-commercial use ofthefiles We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these files for
personal, non-commercial purposes.
+ Refrain fivm automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's System: If you are conducting research on machinc
translation, optical character recognition or other areas where access to a laige amount of text is helpful, please contact us. We encouragc the
use of public domain materials for these purposes and may be able to help.
+ Maintain attributionTht GoogXt "watermark" you see on each flle is essential for informingpcoplcabout this projcct and hclping them lind
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it.
+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are lesponsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other
countries. Whether a book is still in Copyright varies from country to country, and we can'l offer guidance on whether any speciflc use of
any speciflc book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search mcans it can bc used in any manner
anywhere in the world. Copyright infringement liabili^ can be quite severe.
Äbout Google Book Search
Google's mission is to organizc the world's Information and to make it univcrsally accessible and uscful. Google Book Search hclps rcadcrs
discover the world's books while hclping authors and publishers rcach ncw audicnccs. You can search through the füll icxi of ihis book on the web
at |http: //books. google .com/l
LIBRARY
OF THE
UNIVERSITY OF CALIFORNIA.
Class
ALTSCHWEDISCHES LESEBUCH
MIT ANMERKUNGEN UND GLOSSAR
VON
ADOLF NOREEN
OF.THE
UNIVERSITY )|
OF
HALLI2
MAX NIEMEYER
1892 — 4
UPSALA 1892—94
ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG.
P3^ 5^77^
NC
Vorw^ort.
Dass dies lesebuch früher als meine demnächst erschei-
nende altschwedische grammatik hervortritt, hat seinen grund
darin, das ich möglichst bald für den akademischen Unterricht
ein buch zu haben wünschte, nach welchem altschwedische
interpretationsübungen angestellt werden könnten. Mein buch
ist also zunächst für akademische zwecke bestimmt; es soll
teils material liefern um bei literaturgeschichtlichen Vorlesungen
den studierenden die einsieht in die haupttypen der wichtigeren
literaturarten zu erleichtern, teils und besonders soll es für
sprachgeschichtliche studien solche materialien bieten, welche
auf die zeitlich und landschaftlich verschiedenen sprachtypen
der altschwedischen zeit rücksicht nehmen.
Für die textgestaltung standen im allgemeinen treffliche,
mit diplomatischer Sorgfalt (zum teil gar photolithographisch)
verfertigten ausgaben zur Verfügung. In einem buche wie dem
vorliegenden, das auf den anfänger berechnet ist, war jedoch
eine gewisse normalisierung der schwankenden Schreibweise
dringend geboten. Dabei bin ich folgendermassen zu wege
gegangen. Alles was für die chronologischen und dialektischen
sprachunterschiede von bedeutung ist, habe ich treu nach der
Überlieferung reproduziert; nur sind offenbare Schreibfehler und
inkonsequenzen im texte berichtigt, aber in den noten sämmt-
lich verzeichnet. Dagegen habe ich alles, was nur orthogra-
phische bedeutung hat, freier behandelt und zwar in der weise,
dass der normale schreibgebrauch des jeweiligen Schreibers
konsequent durchgeführt worden ist, und demnach alle rein
orthographischen Schwankungen, welche ja nur dazu geeignet
sind die sprachlichen Verhältnisse zu verdunkeln, stillschwei-
gend beseitigt worden sind. Bei dieser keineswegs leichten,
aber um so mehr instruktiven aufgäbe: jedes denkmal so zu
normalisieren, wie aller Wahrscheinlichkeit nach der betreffende
1 05430
IV
Schreiber selbst hätte es machen sollen, habe ich vielfach Unter-
suchungen und bemerkungen von hiesigen freunden und Schü-
lern benutzen können. Besonders nenne ich mit dankbarkeit
die dozz. Ljungstedt (zu n:r I) und Tamm (VIII), rektor Scha-
gerström (II), lektor Brate (VII), doktor R. Larsson (IV), kandd.
N. Beckman (XVI), 0. von Friesen (IE), E. LiA^n (X und XI)
so wie die hrr H. Lindegren (XII) und H. Psilander (XXI).
Nur in zwei Stückchen (XXIV und XXXIV), deren original-
handschriften bis zu unsern tagen erhalten sind, ist um das
damalige schriftwesen autentisch zu beleuchten jede graphische
normierung vermieden.
» Die textproben sind chronologisch, je nach dem alter der
zu gründe gelegten handschrift, geordnet.
Die literarischen nachweise sollen ausser den nötigsten
angaben über handschriften und ausgaben nur kurze Weisungen
geben, wohin man sich behufs des weiteren Studiums der be-
treffenden stücke zu wenden habe. Übrigens verweise ich auf
meine altschwedische grammatik, wo auch weitere literatur-
nachweise zu finden sind.
Betreffs des glossars, bei dessen ausarbeitung natürlich
die bekannten Wörterbücher von Schlyter und Söderwall mir
wesentliche dienste geleistet haben, verweise ich auf die Vor-
bemerkungen s. 121 f.
Da der text schon seit dem herbste 1892 von mir und
anderen bei akademischen Übungen benutzt worden ist, hat
diese eingehende beschäftigung mit den betreffenden textkri-
tischen fragen eine nicht ganz unbeträchtliche anzahl von Ver-
besserungen, hauptsächlich betreff's der Orthographie und inter-
punktion, hervorgerufen, welche ich bitte vor der benutzung
des buches in den text hineinzutragen.
Und so möge dann dies kleine buch das den meisten
deutschen fachgenossen bis jetzt fast ganz fremde, aber doch
für die germanistik so wichtige altschwedisch der vielseitigen
deutschen forschung wenigstens etwas näher bringen!
Uppsala 1 maj 1894.
Adolf Noreen.
t
INHALT*.
Sid.
I. Aus dem älteren Västgötagesetze 1
IL Königliche bestätigung und Vorwort des Upplands-
gesetzes 9
III. Aus den aufzeichnungen eines priesters aus Vid-
hem in Västergötland 12
IV. Aus dem abschnitt von der thingordnung des Sö-
dermannagesetzes 15
V. Ältestes bruchstück des Östgötagesetzes .... 19
VI. Die Kopparbärg-privilegien vom jähre 1347 . . 21
Vn. Anfang des Dalagesetzes 25
VIII. Aus dem Östgötagesetze 29
IX. Aus dem verfassungsrechtlichen abschnitt des land-
rechtes des königs Magnus Eriksson 32
X. Aus dem Gutagesetze 36
XL Anfang der Gutasaga 37
XII. *Die leiden Christi 40
XIII. Autographische aufzeichnung der heiligen Birgitta 43
XIV. Aus der apostelgeschichte 45
XV. Aus der ältesten postiUe 47
XVI. Aus dem Seelentrost 51
XVn. Das bruchstück der schrift 'Um styrilse kununga
ok h0ff)inga' 54
XVm. *Aus Flores und Blanzaflor 58
XIX. *Aus dem gedieht 'Huru siaelin ok kroppin thraetto' 64
XX. Aus der Historia de septem sapientibus . . . . 69
XXI. *Aus der Alexandersage 72
XXn. Aus dem kommentar zum Pentateuch 77
XXni. Aus der grossen sprichwörtersammlung 78
* Die poetischen denkmäler sind durch vorgesetztes * gekennzeichnet.
Die beiden letzten sind jedoch zum teil prosaisch.
VI
XXIV. *Aus der neuen oder Karls-chronik 81
XXV. Von den äbten 82
XXVI. *Wie Weihnachten und fasten zanken .... 84
XXVn. *Anfang der alten oder Erichs-chronik ... 86
XXVIII. Aus der legende von der heiligen Catharine aus
•Schvsreden 93
XXIX. *Von der freiheit 96
XXX. Beschwörungsformeln 97
XXXI. Aus dem Statute der Erichs-gilde unweit Upp-
sala . 99
XXXn. Aus der Dietrichs-sage 102
XXXni. Aus der chronik Margareta Nicolai's .... 104
XXXIV. *Aus dem arzneibuche Petrus Magni's .... 107
XXXV. *Anfang des gedichtes von Paris und Vienna 109
Literarische nachweise 113
Anmerkungen zu schwierigeren stellen 117
Glossar 121
BerichtigimgeiL und sonstige yerbesserungen.
S. 3, z. 39 lies: kisefli B.. — 5, 22 buj) — 8, 85 'k0p8B — 9, 11 sam-
wfiBiffi — 11, 11 ok ogDser — 11, 31 fyndir — 13, 82 boren — 15, l goö-
wiliBB — 17, 4 bol8taz^ma{)er — 17, 10 annsersta{) — 17, 14 })iDgfall — 18, 4
iulaapne . — 20, 8 0ra — 21, 9 ni^iae^e — 23, 6 f. halu83n — 23, 87 maB^
— 23, 39 ayknflB dagh — 24, 18 syaluser — 24, 19 und 29 maBj) — 25, 9
attundsB dagh — 25, 10 ffiV8Br{)elik8B — 25, 80 fofu Iseggia. {)8Bt scal — 26,
1 und 2 halfpaBnning — 27, 11 bud — 33, 6 VsBxio — 34, 28 kunungxdome
greuadome — 37, 30 fann* — 38, 21 foru — 39, 35 f. Hain-aim — 40, 19
skuld for — 44, 27 opanuar{)m — 44, 86 vini. {)a i hafin nokra . . . halla,
— 53, 82 vndirlikin — 54, 25 athsBUum digdh — 55, 10 athaeue — 57, 14
nokrastadh — 57, 19 h0flfdhinga — 58, 35 elikiarom B. . . . häggoma B. —
60, 1' tidhir — 63, 11 ©uaerdhelika — 74, 10 hwaratadh — 77, 33 sieBlwom
— 78, 4 Swa — 79, 6 fiBrkebiskoph — 82, 80 skoadher — 83, 10 aupa,
fyreS — 83, 19 abota och — 83, 38 ^fyrse ha. — 90, 80 (statt 80) — 91, 86
tidhende — 93, 10 Vazsten — 94, 6 samankomyn — 94, 10 hoghborin —
94, 27 mere: — 94, 28 vart swa — 94, 88 ^storste — 95, 6 Vaz- — 95,
29iVaz8ten — 95, 88 j Vazsten — 97, 6 sitir — 103, 5 oflfuirst — 103, 6
w8b11 — 103, 11 Hans — 105, 19 hosbonda — 105, 88 fißwsßrdhelika — 110,
24 ffromma. — 122, sp. 2 füge hinzu: al s. skola — 128, 1 dog s. toch —
129, 2 elpH s. cefla und enkte s. wngin — 143, 1 ier s. vara — 143, 2 in-
gltif iftgte, inte s. cengin und ir s. vara — 145, 1 TcUster 101, 7 s. kloster.
-»♦^
\
OFTHE
l^N/VERS/TY
I. Aus dem älteren Tästgötagesetze (cod. Holm. B 59,
erste hand).
1. Wie Jcönig, bischof und f^echtsmann zu wählen sind,
Sueser egho konong at taka ok sua vraekae. Han skal
inaej) gislum ovan fara ok i Ostraegotland. |)a skal han
saendimaen hingaet gaerae^ til aldra Gotae''^ |)ings. |)a skal
laglima|)aer gislae skiptae, tua sunnan af landi ok tua nor|)8en
af landi. Sil)an skal a|)ra fiurae maen af landi gaeraö msdp
{)em. |)er skulu til lunaebaekaer motae farae. 0stg0tae^
gisla skulu t)ingat fylgiae ok vittni baerae, at han aer sua lo
inlaenda3r, sum laegh {)errae sighiae. {)a skal aldra Gotae |)ing
i gen hanum naemnae. {)a han til t)ings kombaer, |)a skal
han sik alluni Gotom trolekaen suaeriae, at han skal eigh raöt
laegh a landi varu brytaö. J)a skal laghmat)aer han fyrst til
konungs domae ok si|)8en a|)rir, J)er aer han bi|)aer^. Konongaer
skal J)a t)rim mannum fri|) givae J)em, aer eigh hava mj)ings-
Taerk giort.
JEn biskup skal taka, J)a skal konongaer alla landae^
s>t spyriae, huarn {)er viliae hava. Han skal bondae sun vaerae.
{)a skal konongaer hanum staf i hand saeliae ok gullfingrini. 20
SiJ)an skal han i kirkiu lepae ok i biskups stol saettiae. |)a
^r fulkomen til valdaer utaen vixP.
Bondae sun skal laghmat)aer vaerae. J)y skulu allir
bondaer valdae maej) Guss miskun. Konongaer skal naemd
iiri sik saetiae ok laghma|)aer a J)ingi. |)aet hetir e aldra
Ootae t)ing, aer ]aghmat)aer aer a. |)aer ma folk aetle|)ae ok
ssettum lysae.
^ Fehlt in der hs.; gioraß cod. B, giaera cod. I. ^ aldrageta hs. ^ 0st-
S0iA hs. * bil)ar hs. * alland» hs., alla landa I. ^ vixlt hs., viiLl I, wixll B.
1
2. J)[)ett9e^ ser |)iuva3 bolkser.
Givser maj)8er manni {)iufssak firir haest aellaer annaen
grip, ok fas aptaer gripaer spiltaer allaer spraengdaer, gialda^
aptaer maej) suornom e|)e, aen falz at, ok fullaer J)iufsb0taer.
Stiaelae tuer faj)ghaer, vaer{)ae taknir maej), haenge fa|)ir
uppi ok sun, aen maghaendi ma|)8er aör. Gangaer at stiala&
bryti ok t)raßl, bryti skal uppi haengiae ok eigh |)rael.
Takaer ma|)aer {)iuf sin ok |)iuft mae|), bindi |)iuf a bak
ok 161)6 til {)ings maeJ) tua vittnismaen, {)a aer vittnae a J)ingi'^
10 han sannaen |)iuf vaerae, raaej) tolf mannum af |)ingi gangae
f)8es at suaeriae, at **lian aer fuldaer |)iuvaer; {)y aer han var-
t)aer lif sit latae**. Si|)aen skal han dömae til hogs ok til
hangae> til draps ok til d0|)ae, til torfs ok til tiaeru,
ugildaen firi arvae
ok aeftimaelaendae,
sua firi kiurkiu^
sum firi konungae*.
VaerJ)aer J)iuvaBr takin a vaegh ok eigh af |)em, aer firi styld
aer vur|)in, {)a skal han |)iuf hem maef) saer lae|)ae ok bu|)
20 saendae J)em, sum |)iuvaer J)aer aer. Havir han hans sannaen
t)iuf fingit, taki mark firi |)iuf ok tua 0rae firi |)iuft. iEn
J)aen, sum stolen aer, kallaer |)iuft eigh vaerae sinae ok eigh
I)iuf, havi {)aen, sum i handum havir, |)iuf til |)ings. Domiss
J)ae|)aen til konongsgarz. Bonde skils vi|) J)iuf saklos a |)ingi.
Takaer maj)aer |)iuf annaers manss a vaegh ok eigh sin, lataer
losaen at laghloso, {)a kallae maen I)aen lottakaerae vaerae
J)iufnae|)8er.
Sua aer i laghum talt, at |)rir aeru J)iuv8er. En aer
J)aen, aer stial ok takar. Annaer ra|)aer i haendaer J)iuvi.
30 J)riJ)i takar vi|)aer. |)aer aeru allir ena lund sakir. J)rear
aeru {)iufs vitulosor. En, aen i handi takar. Annur, aen or
husi draghar. t)ri|)iae, aen le|)ess til gaarss ok grindaer.
. Gitaer huarghin sik orJ)iuvae giort. prev aeru J)iufs vitur.
En, at ^'iak stal eigh fae J)it, ok eigh t)yftis iak a". Annur,
at "iak raej) eigh fae ])it i handaer I)iuvi**. |)ri|)iae, at
"iak aer eigh vi|)aertaku|)iuvaer |)in**. Ok vaeri sik, sum
saghaet aer.
* j^fiBtta hs. ^ })inge hs. ^ kiurky ha. ."* gonungro ha.
V8ert)3er ma|)8er stolen, vraekser fiaet aeptiir, fsellir i ksefli^
fyrst skal by letae. A graennae skal kallae. J)er skulu maej)
gangae. Le|)er eigh fiaet or by, J)a skal ranssakae. Eigh
mughu graennaer ranzsak syniae. Graennaer skulu i garf) gangae
{)aös fyrst, aer naest aer grün a. Han skal rum kallae, ok
bej)ez ransak. Bonde skal eigh ranssak syniae, aen han aer
sialvaer hemae. Han skal upp latae sin invistaerhus. |)aet aer
kornskaemmae ok matskaemmae *^ ok symnskaemmae. {)y |)ru
aeru invistarhus. Mn annur hus, baej)i la{)a ok n0thus, {)aet
heter uthus, J)o at las se firi. Nu skal bonde hus upp laetae. lo
Nu skal bonde, t)8en sins havir mist, ok annar mae|) hanum
in gangae, J)aen aer {)er troae bat)ir. Ba|)ir skulu |)er
ivirlosir vaerae
ok l0sgiurj)ir
ok barfotter, bundit
brokaer vi|) knae,
ok sua in gangae. ^er skulu letae i ^em husum. Hittir
sit inni undir las ok lykki, aer |)8et hult halmi, |)ae aer sa
{)iuvaer at. J)a skal J)iuf takae, |)em saklost, firi {)y at han
aer sandaer |)iuvaBr, ok huarghin gitaer han {)erre sak maef) 20
laghum rundit. Vill han vij) gangae, at han aer sandaer
t)iuvaer, |)a skal bondin vald eghae, sa aer sak givaer, at
takae botaer firi ska{)ae sin ok eighit aptaer ok a |)aet, sum
lagh sighiae. {)a ma bonde vif) han saettses at sakleso, J)o
eigh fyr an firir haerasshof J)ingae, utaen han far burghaen
firir. Bote sak sinae vif) land ok konong ^, sum lagh sighiae.
Vill han eigh vi|)aer* gangae, J)a skal |)iuf a bak bindae ok
til |)ings forae. Eigh ma fyr l0saen latae, num vi|) liggi
fiuratighi maerkaer. Takar ma|)aer bundin J)iuf maej) rani af
manni, han skal skirskutae firi naestum^ manni ok i naestae 30
by, at han aer |)iufs sins raentaer, ok t)y aer hin sakaer at
XL raarkum. Nu aen hittir i luktu allaer laestu kari, ark
aellaer. kistu, |)aer havir husprea lykil til, t)a aer husprea
J)iuvaer. Vill eigh bonde laghbotae, |)a skal huspreo takae
ok a bak bindae, til |)ings forae firi allae^ Gotae aellaer firi
haerae|). Vill J)a bonde losae hospreo sinae mae{) laghum
raettum, |)a skal kono losae latae, firi J)y at konae aer ovor-
maghi. Hun a eigh hug ok eigh hangae utaen firi trolskap.
* ksefti he., kaefli B. ^ matskammsB hs. ^ gonong hs. * ui{)ar hs.
^ naestu hs. ^ aUser hs., aUae B.
Far bonde aeftir sinu, syns^ hanum ranssak, |)a skal
han msdp vittnum be|)8ßz, firi |)y at han ma eigh hanum
syniae ranssak, |)a han aer sialvaer hemse. Syns hanum ranz-
sak, |)a draghser han |)iufsku a sik. |)a skal skirskutse firi
grannum, at "nu ser ranzsak sund**. {)a kallaer bonde han
])iuf sin, {)y at han sundi ranzsak. Nu kua{)8ßr han ne vi|).
{)a skal sa sighiae til sinum h8eraessh0f{)ingaö. Han skal {)ing
til naemnae^ ok naemd saetiae ok at spyria, hui han ranzsak
sundi, aen kallar sik eigh {)iuf. Han ser sakaer at |)ranni
10 saextanortoghom. Nu aer {)aet bot, at ranzsak sundi. Nu
standaer sak open su, at han aer {)iuvaer kalla{)aBr. Han skal
vaeriae sik maB|) tuaeni tylptum ok quatuor mannae forrae|)i.^
Falz han, böte, sum lagh sighiae.
Nu aer utvistaerhus. Givaer hin sak, aer sins havir
mist: "{)u kom |)aer, at {)u havir valdit aellaer hion |)in, aer
{)u at mali^ at maelae". |)a aer^ sa bonde bundin wip vitu.
Suaeri mae|) tuaenni tylftum ok quatuor mannae forre|)e, at
**|)8et kum |)aer huarti mae{) vitu aellaer valdi jninu aellaer
{)err8e, iak a maeli^ at maelae. {)8et aer abyr{)^ ok eigh vulti
20 iak {)iufnae|)i^ {)em." Vitir bonde bondae, at han abyr|) upp
a han bar, vaeri sik mae|) tuaenni tylptum.
Hittir ma|)aer grip sin, |)a skal han tak firi be{)ass.
Bonde skal eigh tak synia, num han sakaer se. |)a skal
bonde til takae bi|)i8e man, kuarsaetu firi {)iufstolet. {)a skal
siunatting firi |)em garae, aer i tak gik, ok haldae firi {)em,
haest havir i handum. |)iufstolet^ skal le|)ae til {)ri{)ia salae.
At^^ |)ri|)iae salae skal sit losae aellaer suaeriae maej) tylptaer
e{)e ok tuaeggiae^^ manna vittnum, at "{)aet var hemae fet ok^'^
{)aer, drak ok di{)i myolk or ^^ mo{)or Spinae, ok iak a, ok |)u
30 ikki i". {)or han^* eigh {)aes suaeriae, {)a skal hin til gangae,
aer sit havir kaent ok suaeriae mae|) tylptaer e|)e ok tuaenni
vittnum, at **{)aeuni gripaer var fra maer stolen, ok huarghi
sankaendi iak fyr aen haer. Iak a, ok {)u iki.*
Hittir ma{)8er grip sin a farnum vaegh, |)a skal hin
i handum. havir brotaertak firir fa af bofastum mannum um
syu naetaer til hus ok til hems. {)a skal hin aeptir fara, aer
^ eins ha. '^ namnaß ha. ^ forr8Bj)e ha. * male ha. ^ Fehlt ha., ser
B. ® maele ha. ^ abryrj) ha., abyr|) B. ^ {)mfn8B{)e ha. ® I)iuftolet he., fiuf-
atolit B. ^^ a ha., at B. " tuseggia ha. ^^ oj)? ha., oc B. »^ ok ha., af
B. ^* Verwiacht ha., han B.
sit havir kaent. {)a skal kuarssetutak firi be{)8ess af bol-
fastum manni. Takssetaer han firi rani, {)a skal losae |)8er,
sum sta{)it aer, num fylsvat firir gangi. Taki skal grip
frammi^ havae. Kombaer eigh fram, |)a aer eigli tak laghlika
gangit. |)a aer han sakaer at |)r8ßnni^ saextanertoghom, aellaer
vaeri sik maej) tylptaer e|)e ok tuaeggiae manna vittni.
^n ma{)8er kaBnnir grip sin i annaers mans handum,
kallaer sa sik at lani havae^ takit, aer i handum havir, {)a
skal aeftir fara, aer sik kallaer^ eighae, ok tak firi be|)aes af
|)em, ar i handum havir. Han ma eigh synnia, num han lo
saeki sik. Taksaetaer han firi raan, {)aer skal losae, aer stae-
{)aer, aellaer vaeriae firi hemaefot. Syunatting skal firi gaerae
at losae mae{) laghae vittnum, aen eigh vindaer hin lagha
vaern firi.
|)ry aeru laghae tak. Et aer brotaerHak til hus ok til
hems. Annaet '' aer kuarsaetutak mae|) {)em, saembaer a
ba{)um. J)ri|)iae aer skiaelaetak firi land ok laghman^. |)aet
ma eigh bonde a{)rum syniae, num han saeki sik.
Taksaetaer ma{)aer grip sin, kallaer hin, i handum havir,
sik havae k0pt af utlaenskum manni, ok aer vin innaen lanz, 20
|)a skal han syunatting firi hanum gaerae, aer i handum havir
grip. Han skal sinum salae bud fa. Kumbaer han til, vil
vinnae firi hemae f0t, |)aer a han vitu til. Kumbaer han eigh,
|)a skal han vita til sins mae|) tylptaer e|)e ok tuaeggiae
mannae vittnum. ^ru ba|)ir utlaenzkir, {)er vif) havae kepz ^
J)a skulu {)er fiughurtan^ natta staemnu gaerae. Kumi J)a
allir til |)aes landaemaerkiz, ar {)aem aer naest, sali ok vin ok
{)aen, i haendi havir, ok {)aen, aer illir. |)aer skal vaeriae firi
hemae fot aellaer laghum losae. Kopaess |)er vi|), annar i varu
landi ok annar hinvagh Kiaegglu aellaer i Danmark, |)a skal 30
manae|)aer staemnu til gaerae, ok le{)iss til landaemaerkiz, ok
giaers annattuiggiae : losis sum lagh sighia, aellaer vaeri |)aen,
i handum havir. {)ylik lagh ok raet, sum utlaenskir maen^^
g0ra OS, {)ylikaen vilium vir |)em gorae.
Tapaer ma{)8er grip sin, kopir aptaer ok kaennir eigh
{)a, kaenniss vi|) si|)aen, {)a skal hans vin vi|) varae. Flyti
^ framnit ha., frammi B. ^ tvffinni hs., {)rim B. ^ lane havasr hs., lan»
hausB B. * kaBllEßr hs. ° brjötar hs. ® annsez hs., annat B. "^ galman hs.,.
laghman B. ^ k0pt hs., k£(pz B. ® fiughurra hs., fiurtan B. ^® man hs.
6
hinum grip, ser hanum saldi, ok illi |)8ßn grip, aer firi var
guldin, ok le{)e si|)8en til {)ri|)ia salae;
{)8er skal fylsvat
firi gangae
aellaer l0saö msej) laghum.
^11 varir landa kaennae sin grip i a|)ru laiidi, aellaer utlaen-
skir maen i varu landi, |)a skal syunatting til gaerae ok losae
grip sin mae^ {)rim mannum. Mn skal {)aen vaerae^ aer grip
illir. Annaer hans landi maej) hanum. ^ripi af J)y landi,
10 aer havir grip sin i kaent. Lost skal hin latae, aer i handum
havir, mae|) {)aßssi vitu, num vaeriae vili maej) tylptaer e|)e,
at i hans gar{)i, "J)aBr var {)aenni gripaer hemae feda^r, ok
{)u ak' han, ok l^\x iki i". J)or han eigh {)aet suaeriae, J)a
skal hin til vita maej) |)rim mannum, at han a |)aen grip,
"ok {)u iki". Le|)e til {)ri|)i8e manss, aellaer böte, sum lagh
sighia.
Hittir man grip manz^ i |)iufs haptum aellaer aeltir*
|)iuf af, pa skal han lysae, sum lagh sighiae, ok giaerae sik
orpiuvae. Kombaer hin aeptir^, aer kaennir^ sit, {)a skal han
20 til gaengae maeJ) tylptaer e{)e ok tuaeggiae manna vittnum.
Bi|)i sua saer 6u|) hollaen ok vattum sinum, at **iak hitti
|)aennae grip i |)iufs handum", aellaer "aelti iak |)iuf af — |)y
aem iaek vaerper unningiae'laghae — ok lysti firi fyrstae mots-
manni ok naestae by ok |)ri{)iae {)ingi. {)y sem iak var|)aer
orpiuva at varae. " J)a skal hin til gangae, aer grip sin havir
kaent, ok suaeriae, at "gripaer sar var fran maeaer stolen, ok
huarghi sankaendi iak fyr aer haer, ok iak a ok |)u iki".
^a skal J)aen, lost havir grip sin, luka tua orae firi haest at
unningialaghum, aen han stae|)er han utan haraz, ok ore, aen
30 han innan haeraez losir, ok eigh |)y merae, at flere se an en
'ma{)aer a.
VarJ)aer hyrsae stolen ok aer eigh i fol, V8er|)aer i fol»
si|)aen annaer far at kopae, hittir hin sit at stae|)iae, han skal
taksaetiae ok syunatting til gaerae ok losae sit mae|) laghum,
aen eigh gangaer fylsvat firir. Hin skal fyl havae, aer fot
havir hema.
* vserisB ha., varsB B. ^ at hs., a iak B. ^ sin hs., manz B. * altir
hs., seltir B. ^ aptrer, in aptir gebessert hs., oeptir B. ^ kannir hs., kiaen-
nir B. ' vnnitigise hs., Tnningse B.
Stiaell inaj)8er I)rael manz allser ambut, lopser bort, fäar
hin aeptir, aer a, far sit eighit aptaer ok le{)er aptaer a band
hanum, aer han J)iuf kallaer, til gar|) ok til grindaer mae|)
vittnum |)aem\ at han gitaer eigh |)iufsak rundit mae|) laghum
raettum, hanum skal botae firi |)a {)iufsak atta ortoghor min
«n fiurar markaer, sua kononge ok sua allum mannum.
Stae|)aer ma{)aer {)rael sin asllaer ambut, kallaer fra sae
stolet vaerae allaer rantakit, |)a skal han taksaetiae. {)a skal
syunatting firi |)em gaerae, sum i tak gaek. Taki skal I)aBn
varae vi{) siunatting, ar i handum havir. Sa a vitu^, aer i lo
handum havir, aen vittni faess. Vittni firi hemae fot mae|)
tylptaer e|)e ok tuaeggiae mannae vittnum. BiJ)i sua saer
Ou|) holl ok vattum sinum, at
*iak fodde han hemae
i husum ok haeskaep.
J)aer di^i ok drak miolk
af mo|)or spina.
{)aer var i klaß{)um vaf|)aer
ok i vaggu lag^aer.
{)y a iak han, 20
ok {)u iki".
Falz han, {)a skal hin, sit havir taksaet, suaeriae niaej) tylptar
e|)e ok tuaeggiae mannae vittnum, at "{)anni maj)aer — allaer
konae — var fra maer stolen — aeller rantaer — , ok huarghi
|)a raetkaendi iak han fyr aen haer. Iak a, ok {)u iki i".
Takaer maj)aer {)raeP allaer ambut a lopstighum,
J)a skal lysae,
sum lagh sighia.
Hin skal lukae firi*
unningiaelagh, 30
tua 0rae Ihnan lanz, half mark utaen lanz. Vinni til, sum
lagh aer.
{)rael ok ambut, {)em skal vingae. Bonde aer til vinorz
bipin {)aesS; aer sael, ok hins, aer kopir. {)a skal sa vingae,
aer til vinorz aer bi|)in. Bonde skal vaBr|)ae, sa aer sael, {)raBl
ok ambut |)em, aer kopir, bae|)i ny ok nae{)8er* |)ar naestu
firi brote, aen firi gri{)um allaen aldaer. {)y skal vin takae
til aldrae kopae, at han skal or|)iuva gaerae^ um al kop. Vil
^ I)aBt hs., ])em B. ^ vittni hs., vitu B. ^ })r?ell hs., I)r8Bl B. * nasser
hs., n8e{)ar B. ^ gaera hs.
8
hin han |)iuf kallse, ^a, skal vin vittnsD ok {)er tuer samsen
medp tylptaer e{)e, at "iak kepti grip ^sennse niaej) vin ok,
msef) vittni, sua sum lagh varu, ok ^y valt iak eigh öak
J)erre, {)u givaer maer".
Hoflfae ok hornfae^
hors ok n0t,
skapap^ kl8B|)i
ok skaept vakn,
J)em skal maej) vin
10 ok vittni kopae
ok saeliaB^ Dikur suaer^ ok oskapa|) klaßj)i ok alt |)aßt, i
bo|)om liggaer, ok |)aet, a torghe kopess utaen bot)aer sua
sum i, illir ennor J)y, |)a skal han hava tuaeggiae manna^
vittni ok tylptaer e{) paess at suaeriae, at han kopte torgh-
kope raettu, ok J)y aer han eigh J)iuvaör at.
3. |)attse aer lekara nietser*.
Var|)aBr lekaeri barj)aer,
J)aet skal e
ugilt varae.
20 Var|)aer lekari sarghaj)aer, {)aen sum maef) gighu gangar allaer
maB|) fi|)lu far allaer bambu, |)a skal kuighu taka otamae ok
flytiae up a baesing. |)a skal alt har af roppo rakae ok
. sij)aen smyria. |)a skal hanum fa sko nysmurpae. pa skal
lekaerin takae kuighuna um roppo, maj)aer
skal til huggae
maef) huassi gesl.
Gitaer han haldit, {)a skal han havae |)aen go|)a grip ok niutae,.
sum hundaer graess. Gitaer han eigh haldit,
havi ok |)ole
30 J)8et, sum han faek,
skama ok ska{)ae.
Bi{)i aldrigh haldaer raet aen huskonae hu{)strukin. E a
variaendi vi tu ok skyldaesti arf at takae.
^ Zeile 2 vor 1 hs. ^ skapat hs., skoren B. (vgl. 08kapa{) unten).
k£(pffi ok H8Bliaß msej) vin ok vittni hs. * rretar hs.
9
II. Königliche bestätigimg und Vorwort des Upplands-
gesetzes (cod. Ups. L. 12).
1. Bestätigung,
Byrghir maej) Guz na{)uni, kunungaer Swese ok Giotse,
helsaer allae J)0m, |)aött8ß breflf seae, m8ß|) Guz quae|)iu ok sinae.
|)o at^ forni laghaB raettir sein wirj)ning9e W9er|)ir, |)a kom-
baer stundum swa til, at umskiptis ^aen laghae sta{)gi, sum
skipa|)aer aer til at raettae krankraß mannae sij)i ok maß|)
iampnaej) aflflaßggiae mannae missaemi, fore J)8en skyld at, swa
sum timin li|)aer, ok maen fra fallaß^, ok andri til f0j)aBS, swa lo
ymskses mannae samvaerae, fore J)y at i langum timae kunnu
mang ny fall haendae, ok ataer fore |)y at i gamblum laghum
hittis sumpt maeJ) faum or|)om atsaght ok aei swa liuslikae,
sum wij) |)orff, ok fore |)aßssum fallum^ giors umskipti ba|)i
i kirkiuraett ok kiaesaeraelaghum, swa at sumpt aer aflflaght
ok sumpt m8e|) faum or{)om fullaet ok sumpt allungis ny-
skipaet. Nu hawaer war troin piaenistuman haerrae Byrghir
tyundaelaghman os tryggilikse kunnughaet aflf aldrae {)eraB*
halwum, sum boae ok byggiae i J)rim Uplandae folklandum,
at i {)er8B laghum, sum stroningium haff|)us i flerum flokkum, 20
hittis sumpt aei allungis skiaelikt, sumpt myrkilikae saght ok
sumpt allungis {)unkt til at litae, ok fore |)y baj) os mae|)
moghlikum bezlum äff aldrae |)er8e halwum, sum fyrrae naemp-
dir aeru, at wir aflf saerlikum na|)um skipa{)um bot, os wser-
J)ilikse ok |)0m |)arflflikae, a mote |)8essum {)er8e ^ungae ok
o|)arwum. Wi dwaldum nokrae swa stund {)8essae bon at
horse, fore |)y at wir wildum aei gamul lagh oskiaellikae
umskiptae ok aei ny oraetlikae tilhittae. |)0 um si{)ir, si{)aen
wir {)iklaerm3er |)aer um bi{)ni warum, ok os mangfaldilikae
witis pungae ok misfall, aer maen haflft)u aflf |)0m gamblu 30
laghum, {)a gawum wir wart iaquae|)i til bon ^aessae. ^n
t)aer til at gi0rlikae gi0r|)is, |)8et sum ewaer|)ilikae waerae
skal, {)a bu|)um wir haerrae Byrghi laghmanni, sum fyrrae
i {)aessu brewe hawaer w^erit naempdaer, at han lagh|)i
win a maeJ) |)0m^ witraestu^ aflf hwariu folklandi ba{)i at
^ a ha., at andere. ^ faldsB hs. ^ faldum ha. * hserrse ha., Jera»
andere. ^ fom hs. ^ wiatrsBstu ha., witraeatu andere.
10
skilise, hwat gamul lagh wserit hawa?, ok swa hwat i ny
lagh skuldi skipaes ok samsensaettises. Han fulf0r|)i wart ^
bu|) ma?^ wa3r|)skyldughum skundae ok waldi maej) sik tolflf
mannae naempd, ^e haer naempnaes: aflf Tyundaelandi maestaer
Andris prouaest aflf Upsaßlum, warae ridda[)rae haerraß Rep
Kiaeldaersson, haerrae Baendikt Bosson, Ulflf Laghmansson,
' Haghbar|) aflf Sudhaerby, Andres aflf Forekarlaeby ok {)orsteii
aflf Sandbro; aflf Attundaelandi warn riddaerao haerrae Philip-
pus r0{)aB aflf Runby, Hakun laghman ok ^skil skiaelghae,
10 SighurJ) domaerae.
Si{)aen {)aessir allir haflf{)u giorlikae umwaelt^ ok gamul
lagh sku|)aet^, nydiktaef) samaensaßtt ok iwirsaett, {)a lystu
{)er J)em a |)ingi, {)em ahoraendi, aer um warj)ae|)i. Fram-
le|)is, si{)aßn allir maen maeJ) samsaet ok utaen genmaeli wi|)
|)em laghum takit haflfj)u, {)a komo maen ataer til war ok
kunnughaej)u os, hwat i J)aessu mali syst war. Nu fore swa
giert ok fore bon aldrae {)erae, i |)rim folklandum byggiae,
|)a aflf kunungliku waldi giwum wir fulla3n laghae raett ok
kraflfpt {)0m samu nyu laghum, aer i {)aessu brewe J)ikhit3
20 naempd aeru, ok staepium ok sta{)faestum, warnum ok trostum
J)em til aewa^rlizlikae alit mae|) paessae breflfs skiaelum. ^Uaer
wilium wir, ok aflf samae kunungliku waldi biu{)«m starklika^
alluni |)em, aer byggiae i {)rim folklandum, i {)aessu brewe
{)iklae naempdum, at swa liufpt aer |)e wiliae undir warum
naj)um waerae ok aei kununglikae haempd polae, {)a litin til
aengrae andrae laghae i sakum, domum ok aldrae handae lagh-
malum, utaen til {)aessae, aer mae{) swa mangfaldi bon aeru
aflf OS fangin, mae|) swa myklum athughae samaenskriwaep,
maeJ) swa almaenniliku iaquae|)i tilkomin ok swa raetlika^
30 stadd ok sta|)gae{), til fullaen raett skipa|). Wir wilium, ok
framle{)is starklikae biu{)um, at allir almaennilikae ok hwar
um sik, aer byggiae i nyrrae Ro{)in, litin at l)0m samu la-
ghum utaen all genmaeli.
Nu {)aer til at I)aettae se witerlikt, {)a latum wir |)aßtt{c
breflf skriwae, staerkiae ok fast gierae maeJ) waru insighli.
Giwit war breflf paettae i Stokholüii aeptir wars haerrae byr{)
|)Uöaend arum, twem hundraej) arum, niutighi arura ok Sicx
arum, attundae dagh aeptir sanktae Staephaens dagh um iulae-
timae.
^ hwart hs., wart andere. ^ um weit hs. * 8tuI)8Bt hs., 8kii})8Bt andere.
11
2. Vorwort.
GuJ) si{elwa3r skipa|)i fyrstu lagh ok saendi sinu folki
msej) Moyses, jer fyrsti ]aghmaj)?er war fore hans folki.
Swa siBndir ok en waldughser kunungser Sweae ok Gietai,
Byrghir, son Magnusse kununx, allum |)em, ser byggiso mel-
lum haflfs ok Saewustroms ok 0t)mor|)a?, bok {)8ess[e maej) Wi-
gers flokkum ok laghum uplaenzkum. Lagh skulu waeraö
«att ok skipa|) almaenni til styrls, ba|)i rikum ok fatokum,
ok skia^l maellum raet ok oraet. Lagh skulu giomaes ok hal-
<iaes fatokum til waernier, spakum til fripaer, aen ospakum lo
til naefst og ognaer. Lagh skulu waerae raetwisum ok snael-
lum til somdaer, aen wrangum ok osnaellum til raetningaer.
Warin allir netwisir, {)a |)urfpti a?i lagha wil^. Laghae-
yrkir war Wiger spa, he|)in i he{)num timae. Hwat aer wi
hittum i hans laghsaghu, aer allum mannum |)arflflikt aer,
{)aet sii3ttium wir i bok paessae ; {)aet o|)arflft aer, ok t)ungi
aer at, ^mt wilium wir utaenlykkiae \ Hwat ok aer hin hej)-
ne laet aflfat waerae, swa sum aer i kristnuraet ok kirkiu-
laghum. |)aet skulum wir til okiae i upbyriaen |)aessaeri bok.
Ok wilium wir fylghiae i laghum {)aemmae warum forfae|)- 20
rum Erikinum haelghae, Byrghiri iarli ok Magnusi kunungi.
Ok äff wari brysthyggiu ok wart ra{), hwat wir gitum tilsatt
lellaer aflftakit, sum allum snaellum sam{)ykkis a, {)a skulum
wir samaensaettiae til |)arw^T3 aldrae mannae, aer byggiae, ^j^r
wir fyrmer sagh{)um.
Bok {)aessi skiptis i attae laghae balka?. J)aen fyrsti aer
kirkiubalkaer, aT man skal sial*'^ sinae maej) giomae. Annaer
balkaer aer um kunung ok kununx e{)S0re ok skipwistir hans
ok um ro{)aeraet. ^ri^i balkaer aer um giptaemal ok um
aerflf|)ir. Fiaerpi balkaer jcr um drap, sar'^, ran, |)iuflfnae|) 3o
ok fyndir. Faempti aer um ior|)ir. Saetti aer um losorae-
ki0p ok giaestning. Siundi aer bygningaebalkaer. Attundi
ok si^aersti aer um |)ingmal.
* utaen lykkia hs. ^ Fehlt ha. ^ saer hs., aar andere.
12
III. Aus den aufzeichnungen eines priesters aus Vidhem
in Västergötland (cod. Holm. B 59, dritte hand).
1. Regeln für die richtet',
Hwar rsetser domseri wil W8era3, han skal hawae |)rig-
gise handae naöir af GuÖi : kunnse skia^l msellum raet ok uraet
ok wilisß alt, J)8et rset aer, ok aenkti annaet ok gittae raetin
fulkomnaet maeÖ huxaen ok maeö arwuÖi ok oröaennae fram-
forelse ok giaerninginnae fulkomelse. Hwar sum raettaen
dorn skal utgiwae, han skal horae tiltalaendae ok swaraenda&
10 ok witni. Nu skal han prowae {)aessi |)ry: fyrst tiltalaendae,.
hwat |)aet war man tiltalaeÖi, hwat han sik kiaerae kan,
jellaer han giaer |)aet maeÖ last aellaer mseÖ noÖ. Han skal
ok pr0wae, hwat hanum aer g0rt, fore |)y sumaer sakir aeru
hoghre ok sumaer laeghri; ok i hwilikum staö |)aet war ha-
num g0rt, fore py, aen |)yt giaerninginaer se likaer, pa aer
{)0 sakin h0ghre i andrum staÖ aen andrum. Han skal ok
pr0wae, huru^ mangi giaerninginae g0röo, fore {)y at giaer-
ningaer goraes^ stundum mieö flerom^ ok stundum maeö
faerrum. Han skal ok pr0wae, huru' piklie hanum aer |)a3t
20 g0rt*, fore py |)aer h0re haröaeri plikt^ til, |)aer |)iklae
g0rs, ffin |)aet entimae g0rs. J)aet skal ok pr0waes, huru {)aet
g0rt war, um |)aet war gort^ maeö braöum giaerningum.
Han skal ok prowae, i hwilikum timae {)aet war g0rt. Fore
timaens skuld okes manzins' sak.
Nu aer saght, huru tiltalaendi^ a prowaes. MaeÖ slikum
samu skiaelum skal swaeraendi prowaes ^ ok witni, {)0n
{)ry : tiltalaendi ok sw^araendi ^" ok witni, hwilikin ^er til-
talaeÖi, swaraeöi aellaer witnaeöi. Annaet aer |)aet, hwat han
tiltalaeÖi, swaraeÖi aellaer witnaeöi. {)riöiae, maeö hwem han
30 tiltalaeÖi, swaraeöi aellaer witnaeöi. Fiaröae, huru piklae han
tiltalaeÖi, swaraeöi aellaer witnaeöi. Faemtae, hwi han til-
talaeÖi, swaeraeöi aellaer witnaeöi. Saettae, huru han tiltalaeÖi,
swaeraeöi aellaer witnaeöi. jEptir J)em |)rim skal han d0mae.
* Fehlt ha. ; nach anderen codd. aufgenommen. ^ gorsers ha., geras cod. K.
^ flerum ha. * gare ha., gyort andere. ^ pkikt ha., plikt andere. ^ fore })y
at J)8Bt aer ha.; andere wie oben. ' manzain ha., manzaina K. ® tiltalendsB ha.
^ auserende pr0wa ha., auarande pr0na8 K. ^^ tiltalende ok awarende hs.
13
Nu a?r {)e fyughur, domserin^ ma hindrae: eit aßr kia3r-
lekaer"'^, annagt ^ ler hat, |)riöi8e »er gawur, fiseröae scr rsezl.
Mot {)ein fyurum a domserin standae, ok hawi^ ingin iurö-
rikiz^ man swa kiseraen, at han göre {)aet sei utaen alt hin-
daer, am {)0 at han wari hans faÖurs bani. Alt iurÖriki
skuldi {)u aei kopae |)iLT til, at |)u skuldi en uraetaen dorn
utgiwae. FiaiTÖae aer raezl. {)u skalt raet gorae, ok raeöes
ingin hwarti a {)it lif aellaer {)it goz, utaen 6uÖ en. —
|)u domaeri, hyg at, huru skot iurÖrikis kiaerlekaer, hat
a^Uaer gawur aillaT raezl, huru skot {)aet aer aent. GuÖ lo
hawir {)ik til domaTae sat fore sit folk. Ok haf 6uz raezl
i allum {)inum domum, ^y at swa saghöi Guö: "dornen aei,
{)y at i skulin demjes"; {)y at Guö han skal domae, {)aen aenkti
aer lent fore; utaen biöin^ {)aen valdughae domaeraen, {)aer
dorn hawaer i himiriki ok iurÖriki ok i haelwiti, |)aet han
giwi allum domaerum swa at domae i ioröriki, at {)er matti
{)aer maeÖ {)ian8e sik himiriki. Amen.
2. Verzeichnis schwedischer könige aus christlicher zeit.
Olawaer skotkonongaer war fyrsti konongaer, sum kri-
stin war i Sweriki. Han war doptaer i kiaeldu^ |)erre^, wiö 20
Hosaeby liggaer ok heter Byrghittae, af SighfriÖi biskupp,
ok han skotte J)aghacr allaen byn til stafs ok stols.
Annar konongaer war ^mundaer kolbraennae ok haet
|)y kolbraennae, at war riwaer* i raefstum sinum at braennae
hus maniiae.
{)riÖi war jEmundier slemae, |)y at war slisk^er ok eigh
goöaer at pra i py mali, han wildi fraemmiae. Ok han gorÖe
skiael maellin Swerikis ok Danmark, swa sum six i landae-
maerum.
Fiaröi^^ war Hakun roöe. Han war foddaer i Lifwini 30
i^^ WistaehaeraeÖi. |)raettan wintaer war han konongaer ok
liggaer i Lifwini, sum han borin war.
Faemti war Staenkil konongaer. Han aelskaeöi Waest-
g0tae umfram alhe pae^^ maen, i hans riki waru. Ok han
war goöaer skyttairi ok starkaer, swa sum aen standae hans
^ fiughur domseren hs. ^ kiserlek hs., ksßrleker andere. ^ ansBl he.
* hawse hs., haui K. ^ iurikiz hs., iurdrikiz andere. ® bidisB bidi» hs.
^ kysßldu hs. * {)erraB hs. ® riwar hs. ^^ fyarö{)i hs. *^ Fehlt hs. ; nach
cod. Q aufgenommen. ^^ {)e hs.
14
skotmark i Lifwini. Kallaer et konongsten. Annar stan-
daer wiö konongs liÖstolpse. |)riöi a Stanzbiaerghi ^ Ok
e glaeddus Wsestgotser af hanum, maeöaen hans'^ lifdaghaer
waru.
Saetti war Ingi konongaer. Han styröi Sweriki maeÖ
draengskapp^ ok bret aldrigh lagh J)y, tald waru ok takin
i hwariu landskappi.
Syundi war Halsten konongaer, broöer Ingae konongs,
hofsambaer ok goölyndaer. H^vart mal fore han kom, |)a
10 war han botaendi at. Fore |)y uslaeöis Sweriki af hans fra-
fallum ok doöae.
Attundi* war Philipus konongier, Halstens sun, ok not
at faöurs ok faÖurbroöors sins, at t)er foro wael maeö Swe-
riki. Ingin matti ok hanum laghaespiael kiaennaß^.
Niundi war Ingi konongaer, broöer Philipusaer konongs,
ok heter aeptir Ingae konong, Halstens konongs brööaer.
Hanum war firigiort maeö ondom dryk i Ostraegotlandi, ok
faek af |)y banae. ^n Sweriki for e wael, maeöaen {)er fraen-
lingaer raeÖu.
20 Tiundi war Rangwalda^r konongaer, baldaer ok hugh-
stor. Reo a Karlaeby^ at ugislaeöu, ok fore |)a saewiröing^,
han gioröe allum Waestgotom, {)a faek han skiaemdaerdoöae.
Styröi J)a goöaer laghmaöaer Waestraegotlandi ok lanzh0f-
öengiaer^. Ok waru {)a allir tryggir landi sinu.
^lliufti war Swaerkir konongaer gambli. Han war
Kornubae sun i 0straeg0tlandi. Hans haestaeswen myröi han
iulaeotto, sum han skuldi tili kyrkiu farai, ok han aer ior-
Öaeöaer i Alwastrum. Ok han byriaeÖi fyrst ok aelfti han
J)aet klostaer, sum 6uö heti sial nu hans J)aet nyuta.
30 Tolfte war Erekaer konongaer. Han war usini swa
brat af daghum takin. Han giaeröi e goÖ dorne, maeöaen
han liföi, ok GuÖ gaf hanum J)aer goöae Ion fore. Nu aer
hans" sial i ro maeö Guöi ok hans aenglum, ok ben hans
hwilaes i Upsalum ok hawir |)aT teet ok oppenbaraet margh,
faghti^r ijBrtingni maeö Guös naöum.
|)raettandi war Karl konongaer, Swaerkirs^® sun gamblae.
Not sins goöae faöurs tilnams. Han styröi Sweriki mtcö
^ stanzbysßrghi hs. ^ maßöhasns hs., msedhan bans Q. ^ drsenskapp
hs. * atandi ha. * kyssnoeß he. ® karllsepitt hs., carlaby cod. Holm. A 17.
^ saßwirönigh hs. ® lanz h0flfhengi8er hs. ® han hs. *^ swarkirs hs., swferkers Q.
15
spa^kt ok goö wiliae, ok han tok af daghum Magnus, ko-
nong fyurtanda?, i 0r8ebro. ^n hau sialwajr fajl i Wi-
sings0, ok han liggaer i Alwastrum hos faiöjier sinum. Mn
sun Swaerkir^ war boren i Danmark i kiltu, ok war omblegh
hans fserö.
Fsemtandi war Knutser kononga^r. Han wan Sweriki
mseÖ swa^röi ok tok af daghum Karl konong ok Koll ko-
nong ok Byrisleph konong ok atti marghajr orostser wiö
Sweriki ok fek i allum sighaer ok haföi mykit arwuÖi, fyr
fen han fek Sweriki maeö ro. Siöa^n war han goöa^ ko- lo
nongair, a?r han tok wiÖaer w^axae, ok |)re wintaer ok tyghu
war han konongaer ok laet sit lif i Erexbaerghi i Giaesini,
ok han liggaer i Warnem.
Sextandi war Swaerkir^ konongaer, sniaellaer man ok
goÖaer draengaer: rondes sinu riki wael. ^n Folkongaer toko
lif af hanum. Hans sialfs maghaer goröe hanum {)aet i
Giaestilren^. Ok i Alwastrum liggaer han. Ok aer hans e
gijettit at goöo.
Syutandi war Erekaer konongaer. Han flyÖi i Nore-
ghe {)re iaemlangae. SiÖaen wan han Sweriki mmÖ swaeröi 20
ok maeö sighaer ok war syu wintaer konongjL^r ok war go-
öaer aarkonongaer, fore |)y at e waru goÖ aar um alt hans
riki, maeöaen han lifÖi. Han stradoo i Wisingso ok liggaer
i Warnem hos broörom sinum ok fraendum.
Attaertandi war Ion konongaer, Swaerkirs sun, baern-
skaer at aldri ok mykit goöwiliaeÖaer. {)re wintaer war han
konongaer ok stradoo i Wisingso. Alt Sweriki harmaeöi hans
d0Öae mykit, at han skuldi eigh liwae laengaer. Ok i Al-
wastrum liggaer han, ok e geme 6uÖ siaP hans.
IT. Aus dem abschnitt von der thingordnung (''I)ingmala- 30
balker") des Södermanna-gesetzes (cod. Holm. B 53).
I. Vm domara.
Domara scal man swa waeliae oc taka. Laensma{)er
scal a {)inge vpstanda oc xii maen af hundare naemnae. t)e
^ 8W8Brki8 hs. ^ swarkir hs. ^ gyajstilren hs. * syal ha.
16
sculu twa maen til doms wselia3 oc {)em naemnje, sum nyt-
like seru ba|)e kununge oc alina3nne. Kiinunger agher {)em
dorn i haender ssetiae ailler oc paen, hans walö {)ser til ha-
wer. {)e- samu domara agha |)ing sekisß a hwarium |)inx-
dagh oc bondum lagh skiliaß. En scal J)inxsta{)er i hun-
dare hwariu wara. Hwarn siunda dagh^ nia l8ensma|)er {)ing
hawa a raettum t)inxsta|); |)y at enost optare, at han hawi
kununx bref aeller bu{)scap fangit. Ei ma laensmaper^ bu{)-
kafla vpskaera oc hundare til {)inx quatliae, vtan buj)scap
10 kunne coma a kununx waeghnae, aeller laghma|)er wili {)ing
hawa, fxiller nocor annjcr haerra, {)aer kununx bu|) hawer til
hundaris, wili |)ing halda.
IL Vm buj)kafla oc |)ingfall.
»
Nv kan buj)kafle vpskaeras, oc kununx^ bu|) ^er til
hundaris comit, aeller kunnu walzgiaerninga i hundare goraes.
Bu|)kafle en scal i fiar{)ung hwarn. Han scal raetlika fram
ganga oc ei ater. paer scal engin lij)ugher vm sitiae bu{)-
kafla at flytiae, ei brytiae aeller landboa, hwem {)e haelzt til
horae, vtan haerra gar|)a, sum ^e siaelwe innan sitite, aeller
20 {)erae saetugar|)a, sum mae|) 0rs {)iaenae. Ganger buj)kafle
ostaen i by, gange vt waestaen. Ganger in sunnan, gange
vt Bor{)an. Hwar bu|)kafla willer aeller faeller, swa at ei
|)ingbuj)it aer fult, faeller en man, böte iii 0rae. Faeller
hamna all, bete iii marker. J)em taki laensman. Faeller
fiar{)unger, bete x marker. Faßller halft hundare, böte xx
marker. Faeller alt hundare, bete xl marker. Taki bot
kununger. Faar laensman fult t)ing, oc kununx bu{)scaper
war{)er fulla|)er, warin allir saclosir. {)aer i^r fult {)ing, |)aer
XVI maen aeru vtan laensman oc domara, oc ei aellaes. Fiure
30 maen af fiarj)unge hwarium sculu {)ing sekiae hwarn {)inx-
dagh. Bote {)ingfall |)aen, sum {)aet gor. Faar laensman
XVI maen til J)inx vtan domara, wari alt hundare saclost.
War|)a walzgiaerninga til bonda gorae, kuna mae|) walÖ takin
aeller drap giort, {)aer ma bonde at saclosu bu{)kafla vp-
skaera oc maen til kalla. Hwar ^aen bupkafla willer aeller
faeller, böte iii marker til prieskiptis. Sigher annaer buj)-
kafla burit hawa oc annaer ei fangit hawa, aghe t)a ^aen
^ sunnudagh hs., siunda dagh cod. B. '^ lae8ina})er hs., lensmander B.
^ kanuns hs., konunglis B.
17
wizor|), burit hawer, swseriae til hans, sum sie sigher ei
fangit hawa, mse|) ii oc xii. Giter han swa sworit in til
hans, J)a böte- |)aen, sum fyrrse skilt ser, bu|)kafla fselde.
^Er han bolstaz ^ ma|)er, sum quar siter oc bu{) hawer fan-
git, böte in 0r8ß. Hawer han ei buj) fangit seller bu|)kafla,
wari sacl0s. |)a aen han falz, bete, sum sagt aer, oc S0kis
vt ^e ensac, swa sum fyrrae skilt aer.
III. Huru I)ing scal haldas.
Laensma|)er scal ping halda fri|)a maellum a raettum
J)ingsta|) oc ei annaer sta|). Siu naeter scal maellum J)ing lo
hwart wara. Ei ma lsensma{)er optare bonder til J)inx quaeliae,
vtan S0ct aeller^ sworit se firi hanum. Faellis |)a |)ing firi
hanum, faar ei |)a sac vt takit, bete bolstazmaJ)er iii 0rae,
|)aen byaemaen wilia |)aer til witna, at {)ing fall gior|)e. Qual
kununx laensma|)er bonder til |)inx, sigher sie kununx bref
aeller bu|) hawa oc hawer ei, skaer |)o bu|)kafla vp oc bon-
der til |)inx kallar, |)a bote^ han iii marker, aeller waeri
sie mae{) ej)e xii manna. Falz at e{)e, böte, sum sagt aer,
I mark kununge*, i hundare, i |)em, sum quaelde waru. Nu
hawer han {)ing staemt, |)a sculu domara a |)inge wara, baj)e 20
aeller annaer J)erae. ^r hwarghin {)erae {)aer, boten ba{)en
III marker, aeller witin forfall siin hwar J)erae mae{) 11 man-
num. Gitae ^e ei forfalzwitne fylt, botin, sum sagt aer, til
|)raeskiptis. Wari {)aen malsaeghande, sin raet firi domara
skyld miste. Kiaerir bonde til domara, at |)e ei a {)inge
waru, stände {)aet til xii manna, sum |)a waru a |)inge,
hwat domara |)aer waru aeller ei. Ra|)e halwe naemd hwar
|)erae. Wari |)aen J)erae saclos, sum nsemnir^; {)8en ei naem-
nir^, wari faelder, oc böte iii marker ^. ^r domare a |)inge,
will ei bondum raet domae, stände oc |)aet til xii manna. 30
Hwar sum annaer domir aen laghman oc naemningamaen aeller
oc paen domare, sum raetlika takin aer i hundare, gange
ater domber hans, oc wari saker at iii markum. Ganger
man lagh aepte dome hans, gange oc lagh ater til fastu
oc til faebota^.
* bolstax hs., bolstaös B. ^ Fehlt ha., *ller B. ' beter ha., böte B.
* kunungi ha. ^ naemir hs., nasinnir B. ® Wari .... marker steht in der
hs. nach Mt .... manna. ^ fasta oc til fipb0ta hs., fastu ok faeboot B.
2
18
XI. Vm frij) i laghsoknum.
AUir sculu friJ) hawa oc halda, hselzt i {)8essum ti-
mum: AnfriJ)er byrises vm Olafsmsessu oc Stander til Mi-
kiaelsmaessu. Iulafri{)er ganger in a iula apne oc Stander
til attunda dagh septe I)r8ettunda dagh. C0p{)inga^fri|)er i
Strsengensese ganger in vm freadax quaeld septe ascuo{)ins-
dagh oc Stander til quaelz vm hwita sunnudagh. Waar-
fri|)er ganger in vm mi|)fastusunnudagh oc Stander til hsel-
gha J)orsdax. Nu aer skilt vm lagha fri|), sum allir sculu
10 halda. Hwar sum annsen soker i |)8enn8e frij)um, bete iii
marker. Oc aghu msen fri|) hawa, {)8er kununger biu|)er vt
le|)ung sin, allir i {)y hundare seller skiplaghi seru, sum le-
{)unger ser vt gangin af ba|)e msej) mannum oc matgi8er|).
I andrum hundarum seller skiplaghum, sum li|)ugh sitiae vm
le|)ung, lagh|)ingis oc sokis septe lanzlaghum, swa sum frij)a
maellum. iEptir vtgiaer|)um kununx ma S0kise oc naemse'^ i
allum frij)um. Firi nocra andra saki raa aengin naemae^
hwarte i frij)i aeller fri{)a maellum vtan firi {)aet giaeld, minnae
aer aen iii 0rae. J)aer ma naemaes^ til i frij)a maellum. Ma
20 oc aengin man andrum af taka mera, aen giaeld aer til. Wari
swa talt vm fri|)i.
Gu|) giwi OS sin friJ)!
Wi J)orwum alle han wael wi^.
Alle pe hiit wildu maej) fri|)i coma
oc haer maej) fripi wara,
{)e sculu oc mae|) frij)i hae|)an fara.
|)em hawer iak allum friJ)dom'^ fort,
laghsaghu {)aessae^ hawa hört.
I fri|)i wari kununger, laghma|)er oc land;
30 {)aet giwi os fa|)er oc sun oc J)aen haelghe and!
Fri|)er wari lyct^ at laghum oc lagha fallum!
Na|)er Guz oc fri|)er wari mae|) os allum! Amen.
^ k0pninga ha., k0p{)inga B. '-* naemnaB hs., nsBmsB B. ^ riaemnsBa hs.
* fri{)um hs., friödom B. ^ I)8BS8e ha., thaBsaa B. ^ lyster ha., lyct B.
19
•• ^ ^ . ^ _ »•
V. Ältestes bruchstück des Östgota-gesetzes (cod. AM. 1056,
4:o, fragm. V).
Gifptabalkar.
^[Nu sipan af li|)ir br]0|)ra arueno, pa alt |)aet af sun-
durkulla kombor, {)a [sßjrue swa af sundurkuUa som sam-
kulla.
XXII. Nu aerue hon bygt bo sßpte barn sin. Alt paet
bonden [fojre saß innan gar{) ok grindastolpa, paer a han af
twa [Iy]ti ok husfru {)ri{)iung. Alt J)aet quart standaer, pa
f0l[g]he 0rmynd, hus ok alt bofae. |)8er aer bonden gaestaer lo
[ti]l garz ok egh husbonde.
XXIII. Nu gifptis [k]ona ok fa barn maej) bonda sinom.
Nu d0 han. Sipan [gjifptis hon androm, fa ok barn mae{)
hanom. Ipa. de [ho]n sij^an ok hauar twa kulla aepte sik.
{)a takar swa [kuldur som kuldur af 0rmynd . . . L0]s0ra
skiptin syzkine maellum sin. Takin al aeni[i]aemt.
XXIV. Nu bo bonde i bo maep [sujnum sinom. Nu
do en af {)0m.
J)a aerue bonde
[bjape sae 20
ok sunum sinom.
XXV. Nu aer bonde [a] andra gifpto gangen aella a^
en son gifptan. Alla, [|)e] sipan doa, |)a aerue sae bonde
ok egh syni hans.
[X]XVI. Nu gifpte bonde son sin, giuir [vjingaeua ok
gaer 0lgaer|). J)8et gangar^ egh br0j)rum til fulnaj)a.
XXVII. N[u] boa br0{)0r i bo saman, ok gifptis en af
{)0m ok giuir v[in]gaeua ok gaer algaerj). |)aer agho br0|)0r
fulnap firi viDg[ae]ua; haua ok {)rea markar firi 0lgaer|).
XXVIII. Nu vilia br0|)0r gifpta systor sina. J)a skal so
samkulla b[ro]|)e 0rmynd gaera ok f0lghj) haenna ; egh sun-
durkuUa, aßlla sialuar vili.
XXiX. Nu takar man fostra sin ok bij)ir fraelsa kunu
ok kalla han fraelsan vara. Nu bi{)ir fraels man fostro;
bonde kalla hana fraelsa v[a]ra. Hauin {)aer firi giuit van
sinne, ok J)0n varin frae[ls] fostra. 0rmynd haenna
* Die lücken der hs, sind unter berücksichtigung der anderen codd
ergänzt worden. ^ Fehlt hs., haueer andere. ' ])Sit gangar ])8dt gangser hs.
20
ser siax 0ra. Nu bi{)ir fostr[e] fraelsa kunu, ok hon vet,
set han aer fostre. |)a mi[ns]kas raettaer haenna. Haenna
ormynd aer siax 0ra. Nu afla |)0n bos ok barna ok boa
saman. |)a d0 [fostre]. pa takar paen, han atte, twa lyti
af bo, ok hon 0rm[ynd] sina. paet aeru siax 0ra ok |)ri-
{)iung af bo, ok ae ga[n]gen barn a baetre alf. Nu d0 fostra.
Taki J)aen, va[n] a til haenna, 0rmynd haenna ok |)ri|)iung
af bo.
Arf|)abalkar.
10 [pa a {)aen] vizorj), innan aetta vil vita. Nu aer {)aet
kolswarf, brindir inne maj)aer ok kona ok barn J)era. |)a
skal |)aer swa vm vitne ok i allo, som skilt aer i kiolswar-
ueno. Nu i |)0m malom pa ma kona ok ann0{)oghor vitne
baera ok e{) swaeria ok i aengoni andrem.
VII. Nu gifptis bonde ok bo maej) kunu sinne, ok
han afla barn maep haenne, ok d0 bonden fran haenne f0r,
aen hon visse sik hauande vara. Nu far til arue bondans
ok takar arf hans ok sighir, aet "|)0n haua egh barn sa-
man, ok py mat pu egh aerua han". Nu vet hon egh aen,
20 aet hon hauande aer ok giuir vt aruet. Nu takar J)aet ta-
las, aet hon aer dighir. Nu fa hin paet h0ra, som aerft ha-
uar, aet hon aer hauande, ok far til ok draepaer hana ok vil
nopoghor aruet mista, aella firigaer liue haenna maeJ) ogaer-
ningom. Nu iorJ)as hon ok varj)ar vppenbaart, si|)an hon
ior|)a{) aer, aet han firikom liue. haenna, ok hittis J)aer vitne
til mae{) sanno; J)a skal hana v ior|) vp graua ok lik haenna
vp skaera. Hittis barn i likeno aella naquar liknelse til
barns, J)a aerue barnet faj)ur sin, ok mo|)er aerue barn sit,
ok haenna arua hana. J)aer takar d0|)0r ok hepen arf, qui-
30 ker ok kristin gar fran; |)y aet
aengin ma annan
til arfs draepa.
VIII. Nu dela br0|)0r aella systyr vm faej)rene sit.
Annar kalla annan egh a|)alkunu son vara, pa haüar han
yizorj) vita mae{) enom, aet han maelte til. paet skulu vara
ni|)iar hans innan |)ri|)ia knae, annar gifptama|)ren, J)ri{)i a
faeprenit, hans 0lbu|)i var til J)aes 0ls, fiar|)[e] a m0|)renit,
hans 0lbu|)i var til J)aes 01s, ok tolf aepte; man af kulle,
hwar i J)ri|)ia knae, egh twe af eno[m]. Taki swa manga af
21
enom, han kan fa, {)e som f8emta[n] ara seru. J)a skulu J)e
tolf |)set vita, sdt hine fiure sworo sant ok lagh. Si|)an ma
han isemt vi|) broj)or sin taka. Orka egh {)y, hete mis-
kunnaraan. Nu ka3re egh broJ)e sella syste til hans; J)a
agho egh frsendaer han frillobro|)or kalla, vtan vppinbar
vitne sen til. Nu takar man kunu rane, afla barn i bruti
ok i bandoin, |)aet takar swa arf som a|)alkunu barn. Nu
kalla annar bruzbarn, ok annar egh ; |)a a psen vizorj), |)a3t
vil vita msdp fullura ni|)ia e^e ; man af kulle, hwar i J)riJ)ia
knse. Taki swa manga af enom kulle, han kan fa, {)e som lo
fsemtan ara aeru, set [|)set var aflat i bruti ok i bandom].
VI. Die Kopparbärg-privilegien vom jähre 1347 (original).
Vi Magnus msef) Guz na|)om, kununga3r Swerikes, No-
reghis ok Skane, helsom i|)a3r ma3st3era3m8ennena ok allaen
almogha3n a Koparba^rgheno mse]) varom haerrae. Firi |)a3n
skuld at i{)ur priuilegia ok forn bref, som i hafij[)in af va-
rom forseldrom, nu J)a vi na3stae i|)8er varom, ok vi aiftir
J)0m spor|)om, varo i{)a3r borto firi vangomo |)errse mannse,
som J)0m i gomo skuldo haua, foren i storlekse viller at
|)0m rset, som biLTghit skulde byggises mse{), vm mangae |)e 20
lyti, som it)aer myok h0ghelik8e var{)ae{)e, ba|)e vm skoghae
ruzl ok swa mangh annor |)ingh, som forni|)aen aeru skri-
uae|), J)a vi m8c|) go|)e forhoxaen varre ok J)erraB mannae,
som pa naestae os varo af varo raj)e, vnnom i|)aer at bliuae
vi|)aer J)aen raet, som haer finz almoghaenom til ganghs ok
hwariom i|)rae i sinom sta|).
Forst ^af sta|), aet hwar, som sik byu|)aer^ ok bolyx^
yuir gangaer, ok nokor daghleken aervuj)isman, daghleken , ^ '
til baergh^ßns, aen J)o aet han se l0skaer^ man, ry|)aer' |)aer -}
ok saetaer^ vp hus, |)a aghaer han J)aer aeghaendeixom aenkte so
afra|) af giua af raez vaghnae, vtaen aghe J)8Bn, som a bor
ok1*u|)unae vp tok ok barn aeftir honum.
Ktfnhe {)aet swa vara, aet han vilde |)aer af fara, J)a
skal bonden, som aeghaenden aer at oJ)olenum, aghae half-
delen i ior|)inne, ok halfdelen skal han k0pae af honum
fore fult vaer|), som pom a saembaer, ok skal myaetas hans
* biwifser ha. ^ l0akyr hs. ^ eaötyr hs.
22
servupi, som han hauser |)8er a vart. |)8er skal han giua
hanum fult firi. Vil aei ior|)a)ghanden |)ser vnde gangse, J)a
haui han vald, som rudde, sselise sin lut hwem han vil, ok
taki fult firi sit arvuj)i.
Vnnom vi ij)aer ok |)aet, som fer hauaer varit af na-
|)om, set hwat manne, som byltoghse varj)ser^ i Swerike,
hwar |)set hselzt ser i rikino, ok ser swa man, «er vil ok
forma arvuj)se firi sit br0|), ma ok skal haua fri{) nsestse
ipser ok |)a3r vara maep fri{)i, vtaen han se mor|)8ere sins
10 hserrse, forrapsere, oppinbar |)yuu8Br allaer |)aen, frip brytser
a quinnom. |)8en swa hauaer gyort, skal nser i{)aer sei J)sess8e
nape nyutse. Varpser ok nokor nsestae i|)aer a baergheno
biltoghse, han skal haua aengin fri|) antwiggise i Dalum sel-
Iser a nokro baergheno, som ser iarnbyaergh, silfbyaergh, stal-
bysergh, ae hwar {)e aeru, egh ok haeldaer baerghaennae mael-
lom. Hwar som ok biltoghae var|)ser i nokrom andrem J)aes-
som fornaefndum baerghum, ma aei haldaer^ fri{) naer i|)aßr
haua ok aei i Vaestraearos biskopsdome.
FramleJ)is vm aervu|)ismannae Ion hauum vi mae|) i|)aer
20 swa sampt ok ij)ser giuit, at ipaerst ok kortrist ma ok skal
gyseldaes fore half mark, p0pyrst firi |)re orae, thornist fore
syu ortughae, saeisen sellaer silfar firi twa orae, en alin af
gopo kirsko firi halffyaerpe artggh, markist en ore, en alin
got vapmal firi twa ortugha, andra Jianda vapmal, som paet
aer vaert til, got par sko for en ore, en alin repaelaeript
twaebret fore haluaen ere, swaensWaeript allaer smalaenzt firi
tiu paenningse. Framle|)is vm J)ferrae kost: hwar vtspisaere,
hwat han aer haeldaer*^ kolare allaer smaeltaere allaer af andre
ipraet, en span körn vm vikun^e. Item hwariom>vtspisaerae
30 tolf 0rae repo paenningae ok enae mark af fataburenum vm
leghostaemnonae, vm vintrin en^e ko, som vaerj) üt tolf orae.
Item enae sillaemes. Item et lispund smor, et lispund flsesk
vm somarstaemnonse ok samolund vm vintren. Mv sei fliBsk
til, pa skal han haua i paes* sta|) halft annaet pund salt
nötaekyot rokt. Item halft |)ri|)iae pund salt vm somaren
ok samulund vm vintren. Item saextan ortughse paenningae
af fataburenum vm somaren ok samolund vm vintren. Item
hwar, som servuj)ae firi en man, skal haua |)raettan spaen
myol vm leghostaemnonae. Item |)ry lispund flaesk, tu lis-
* var{)yr hs. * hal{)yr hs. ' h8BlI)yr hs. * {)a8 hs.
23
pund siDor, pre vseli sild, et pund salt, tolf 0rsB psenninga3
af fataburn til Ion. Item skal hwar smailtaere. Skal smaolta3
huarise syknae viku saex hserpaß, ok fscm barse kopar skulu
vara i hwariom smahserj), i hwariom suluhaerj) iiio barse.
Hwar |)8etta3 forsymair allser spiller ^ en ha3r{) msB|) syals-
vilise, bete half mark. Item hwar kolare skal haua hal-
uan fsemtae ski|)a3r8e, halusen |)ri{)iae psekkilsa^man ok en vt-
spisaerse. psenne kolaren aghser hwarn syknaen dagh giua
atertan matokorghse, som foghaeten laBggaer ym alt bserghit.
Hwar |)a3tt8B forsymser, bete |)re erse firi hwarn stigh, som lo
honom bristaer, aen han hauaer fult folk, som nu aer sakt.
Item hwar baerghhoggaere ^ aghser koma i gruuunae til sinae
gyaerningh hwarn morghon, som afrensaet aer, ok I)aer standae
a sinne gyaerningh til mi{)iaen dagh. Sipaen han aer maet-
taer, komi attaer vm mipiaen aftan, ok stände paer til quaelz,
paer til afdraex, allaer böte twa 0rae. Hwa {)aet forsymaer,
allae paessae betaer taki J)aen vp, som skapan takaer. Ml-
laeghis skal alt gruuufolk gyora hwar i sinom sta|), som
gruuufoghaeten pem byut)aer.
Item hwa som andrem afhaende kul, sten allaer vi|), 20
som minnae aer aen half mark vaert, lepe gatulup allaer botae
t)re markaer. Takaer han mer, stände pyufs raet. Takaer
ok nokor losn fore han, bete fyretighi markaer. paet se
var ensak. Item afhaende nokor andrem faeghekopar ok
sael andrem, |)a aer swa fast paen {)yuuaer, som kepir '\ som
{)aen, som styael.
Item vnnom vi maestaeraemannom, at {)e ok |)errae
swenae magho fraelslikae sokiae allae k0psta{)a ok kep gyora,
hwar J)er koma til baerghsens nyttae ok gangh, vtaen hwars
manz spordagh. ^^
Item vnnom vi i|)aBr J)aet, at i maghen ok skulin saetiae
ok haua fyoghaertaan raj)maen, som iaemlikae skulu vara, vtaen
nokor fran falle ; pa skal annaer i hans sta|) til takas. Af *
{)0m fyoghaertan skulu twe vaeliaes baerghaemaestaerae. En
af {)0m skal vara domaerae vm all mal vm et ar, ok an-
naer J)errae vm annaet, ok hwat paesse raetlikae gyora, |)aet
skal stat)ukt vara med l)0m andrem. {)8esse fyoghaertan
skulu samankoma hwarn sunnudagh ok vi|)aertalas. Ok hwart
manae|)aemot ok vm manaedaghen allaer naestae syknaedagh
* spillr ha. ^ berhoggeere hs. ^ kopyr hs. * ^f hs.
24
skal haldaes huvuj){)ingh. {)8er skal ok aengen af almoghse-
nom koma, vtsen |)aen, som kyserse hauser, ok psen, som
staeradaer var|)8er honum at swara.
Forbyu|)om ok vi vnde varae napir ok hylle ok varae
kununxlikae haemd, at aengen af almoghaenom ma nokor vapn
baera, som man ma nokon skaj)a mae|) gyora — som aer:
stekamaez, bughi, koluae, spyut, swaerp allaer bre|)yx — vi-
{)aer hwars manz |)re markaer, vtaen en matknif at maesto.
Maestaeraemannom louas {)aet at haua swaerf), skyold, iarn-
10 hat, vapnhanskae. JEr paet ok swa, aet almoghen driuaer
nokrae ostyrio, af hwiliko baerghit takaer nokon skaf)a, {)a
magha |)e, som var foghat til naefne af maestaeraemannomien,
baerae ful vapn swa laenge, at |)e saetin almoghaen til raettae,
ok hwar gangaer a sinae gyaerningh vtaen ska|)a aet gyora.
Baer nokor af t)0m allaer andrem vapn allaeghis, böte fyre-
tighi markaer, som var stafge til saeghaer. Var|)aer ok no-
kor ostyrisman fangen af almoghaenom, [{)aer]^ leskae man
aer, som aei hauser fult vi|)aer haettae antwiggiae syalwaer allaer
inne med andrem mannora, allaer fa aei borghaen firi sik, pa
20 ma han fangaes ok i kisto saetiaes, J)aer til var foghaete ha-
uaer gyort raet vm han, aefte |)y som brutin til sighiae.
Forbyu|)um vi yprom almoghae nokon forman fore sik
taka vtaen J)0m maen, vi ha[vum]^ . . re til säet. Hwa sik
allaeghis a mot varo bupi forman gyor, han aghaer fangaes
ok saetiaes i vars foghatae haekto til paen dagh, vi syalue
kumum allaer |)aen af varae vaeghnae, som fullae makt ha-
uaer at raettae yuir J)olikae maen, som swa gyora.
Tordaghaer skal vara tyswaer i hwarre viku, 0|)ins-
daghin ok l0ghaedaghin, med alle fraelse, py som alle andre
30 k0psta|)a haua, J)e som fri torgh haua. J)it magho alle
maen fraelslikae koma vtaen allaen toll mae{) py, pe haua, ok
saeliiü klae|)e ok annaet goz a torghdaghumaen ok aekke an-
drem, i helom stykkiom ok halvum: iarn helom hundrse-
J)um ok halvum, kern at minsto helom |)yniom allaer lae-
stum, Salt i helom pundum allaer halvum, huniblae samule|),
smor ok fla^sk helom skippundum allaer halvum.
Item giuum vi varom foghaetae ok baerghsmaestaerom
fullae makt at raettae iuir {)0m, som nokot fals gyor i ko-
par, swa ok vm aeldaerae finnaes antwiggiae J)aer allaer i Dalum.
* ha. durchlöchert.
25
Hwa som falsaen kopar sael, haui forgiort koparen ok bete
a XL markser |)0m, var foghsete aer.
Item afrazdagha skulu vara tyswaer vm aret: en vm
mitsomarsdagh, annser vm Michialsmsesso. Hwa som sei be-
re|)e sin afraj) i paissom timom, |)a gyselde tu for et varom
foghata.
Item J)8en stafge, som vi msej) i|)8ßr for gyorJ)om vm
bserghsens bygningh, viliom vi, set sta|)ughser skal vara: at
bserghit byggia3s skal fran enom attundsedagh ^ iulae ok til
annsers. paettae ok all fornaefnd stykke skulu 8ew8er|)elikae lo
standsß.
Item skal var foghate fuUse makt haua at^ raettae iuir
hwarn, {)aer brytaer vm hals ok band, som brut aero til.
{)aettae bref var gyort ok giuit i varom gar{)e vi|) Husaeby
kirkio aret lefte vars*^ haerrae byr{) mcccxlvii, loghaer-
daghenom J)0m forstae i fastonne.
yil. Anfang des Dala-gesetzes (cod. Holm. B 54).
Signale Gud me|) sinae naj)a war{)i mej) vs allum sa-
man oc sancto Mario bon, wars haerra mo|)ir, oc al
Guz haelghun oc {)e haelghu kirkiu! Bondir f0rj)u stuk oc 20
sten oc grundwal^ growu oc kirkio giorJ)u. Nu aer kirkia
war gior oc til wigslae boin*^, |)a giorpu J)eer tolf naempdae-
men til biscops at be|)as praest, aefti {)y sum raet aer. Aghin
bondir wald at waelia praest slikan, J)aer J)e wilia, innan saex
mana|)a. Si|)an vti aeru saex mana{)a, hawi {)a biscopir
wald at fa J)em praest slikan, J)aer han wil.
Nu aer praestir takin, |)a scal hanum hus fa: ena stuwu,
ena laj)u, eet biscopshaerbaerghi, eet stekarahus, eet haest-
hus, eet faehus, eet wistahus.
Nu scal presti til f0j)ul aeggia. |)aet skal byria nij)an- 30
war|)a a akri oc lycta owanwarJ)a, at hwar sum nipir kom-
bir hwar tyundi tiughir, J)aer scal han een r0k af hawa.
Si|)an scal taka |)em twa luti^, |)aer aeftir aeru, oc skipta
sundir i |)ry: een lut kirkiune, annan biscopi, J)ri|)ia fato-
kum mannum. Bondi scal tiunda praesti sinum hwarn ti-
unda kalf aella paening fori han, hwart tiunda lamb aellae
' attuntsedagh hs. ^ makt at haua ha. ^ vara ha. * gundwal hs.
* boyn hs. ^ luty hs.
26
pa3nning fori |)set, hwaria tiunda gaas aella half paenning
firi, hwan tiunda ki{)ling ailla half paßnning fori. Han scal
tiunda kalf oc ki|)ling nyu nata gamblan oc griis^ xiv
nata gamblan, lamb oc gaas vm Mikialsmsessodagh. Bondir
sculu kirkiu giwa*^ tolf |)ynnia ssed oc fiuur^ las oc tyughu
a3ng. Bondin scal rseta tiund giora af aertura, af hurabla-
gard, af lini hwan ssextanda fitise, swa oc af hampü, hwan
tiunda fisk af hwarium fisklekura. Hwar bonde scal giora
tiu paenninga praesti sinum fori iamlangaoffir, oc hwart hion
, 10 offre en paenning a paschadagh, sum Guz likama takir, oc
hwar leghodraengir oc leghukuna^ fiora paenninga at tit)a-
cop, oc allir J)e, sum giaerningamen aeru, t)e sculu giora een
0re paenninga at tij)ac0p, oc bodsaeta gior 0rtugh^, aen J)0n
aeru tu saman. Wighis man mej) kunu sinni, gaewi prea
alnar gut laeript''. Gangir kona i kirkiu aeptir bonda aella
barn sit, giwi halwan 0re paenninga aellaer fiorar markir
lius ^. Oc scal husfru a altare baera leef oc leefsufl vm kir-
kiumaessodagh oc vm haelghunamaessudagh oc vm iuladagh
oc vm kyndilmaessodagh oc vm paschadagh.
20 Praestir kan bud fa man at scripta ella barn at kristna
ella liik wighia. Af J)aemma {)rim scal han f0rst man at
scripta oc hanum redscap fa, fori t)y at gudfa|)ir oc gud-
mo{)ir maghu barn d0pa i |)rangum^, oc giwin namn slit,
|)e wilia. |)aen d0j)e ma laengst bi|)a. D0r man scriptael0S,
praestir bud fangit oc aer vtan forfall, b0ti prea markir.
D0r barn vkristit, praestir bud fangit, b0ti |)rea markir.
WarJ)ir bonde siukir, faar bud praeste, hawir aei praestir
haest, |)a skal han taka stol aa hals sik^, oc gangi til bon-
dans. Nu wil aei praestir ganga, oc bonde ^^ d0r scriptal0s,
30 haeti wi|)ir praestir J)rim markum. War|)ir prestir a waeghi
vtestaddir, aghi witu me|) twem mannum, sialwir han |)ri|)i.
Wari swa {)raell i witnum sum fraelsman. Liggir owict lik
vm naat, haeti wi|)ir J)rim markum ^^ Liggir owict andra
naat, oc J)ria markir. Liggir J)ri|)iu, oc |)ria markir. Af
paesse sak takir |)ri|)iung biscopir oc {)ri{)iung malsaeghande,
|)rij)iung sookn oc kirkia. J)a f0re b0ndir liik owict til kir-
kiu, oc saetin i kirkiugard. Saeghir presti til: "Ior|)a lik
^ griiss hs. ^ gewa hs. ^ fiuwr hs. * leukuna hs. ^ 0rthug lis.
® iBBriipt hs. ^ liius hs. * {)rangun hs. ^ halsic ha. ^® bon hs. *^ mar-
kir hs.
27
|)8etta!" "Ior|)ar iak sei", saeghir hau, Ter en^ iak hawir
psenninga mina i handum.** "Laat {)a vp kirkiudyrin ! "
"Latir iak sei vp", saeghir han. |)a scal tilJ biscops fara
nsemd af sokninni. |)a scal han Iseta fara prsßst sin iorpa
liik |)8et.
Bondir sculu kluckara fa. Han scal fyrstum i kirkiu
wara oc senstum v fara. Han scal wactse nockla oc lius^.
Bondir sculu strsengir til klocku fa. Kluckare scal ringia
gen ba|)e quickura oc dopura. Klockarenum scal f0|)o fa,
hwar bonde leef oc leefsufl oc tro korns. Liggir liik owict lo
i sokninni, fa bu|) prseste. Han kan sei hema wara. Sighi
|)a til klockarenum. Wari J)8er nnaß|) bondin sakl0s. Firi
bondans sial oc husfru giwi presti nyu allna laerift, firi bon-
dans barn fiora alna laerez, sen t)3et ser at sengo komit. Nu
scal klockare fönt wacta. Han scal sei Isengir oppin standa,
sen fontir wighis, oc barn depiz. Standir han Isengir oppin,
kan folk handum i gripa, giseldi kluckare |)rea markir.
Gripir man innan psess a ^ msellum, giseldi |)rea markir.
Brindir kirkia af wangomu, kluckare böte xi markir. War-
J)ir klucka los i bandum, |)a scal kluckare bondum tili sseghia 20
vm een synnodagh, annan oc {)ri|)ia. Wilia sei b0ndir vm-
boa, faldir klucka oc bristir, hawin soknamsen ska|)a psen,
J)eer fangit hawa. Faldir {)sessum klucka aa kluckarse oc
dor vnde hsenne, botin attir |)an man me|) markum prsettan.
Taki J)3et vp |)an, sum sandir serwingi ser at. Sseghir sei
kluckare bondum til, at klucka war los i bandum, faldir
klucka ni|)ir oc bristir, boti attir klucku markum siu. Fal-
dir klucka J)0n, |)ser standir pund sella pundi mera, boti
attir mej) markum f)rsettan. Faldir msesta klucka ni|)ir,
standir |)ry pund ella t)rim pundum mera, boti attir mse|) so
fyrum markum oc tiughu. |)3etta ser eensak^ soknamanna.
Sseghir kluckare sei bondum tili, at klucka ser los i bandum
oc dor vndi |)ere klucku, liggi vgildir. Faldir kluckuklsep-
pir^ nipir oc slar kluckara i hjßl, liggi vgildir. Lopir tili
annar nokor vtan kluckara bud oc ringir, bristir J)a klucka,
giseldi han klucku attir, sum ringde. Faldir oc klucka ni-
|)ir aa han,. liggi vgildir.
Nu ser barn foot
bsestum hsellum,
»
* een hs. ^ liwss hs. ^ J)ae88a ha. ** eensokn hs. ^ klucku klappir ha.
28
hawir ba{)i
hörn oc haar,
draghir^ anda tili oc fran, pset barn scal dopilsi fa. Mr
swenbarn, taki twa men oc ena kunu. {)0n sculu kunna
"pater noster" oc "credo". Mr mebarn, taki twa kunu oc
en man. Langt ser til kirkiu fara; guziwiu sculu barn
wacta. Sseghia swa guziwiu: "Wi serum sei f0r rasej) |)8essu
barni ywi scoghin, |)y at sefni ser sei i barninu". J)a scal
{)8et. barn dopa i watni i nampn fa|)urs oc sons oc pses hselgha
10 anda. Nu hawir barn dopilsi fangit; {)a scal J)set barn standa
baj)i arf oc vrf. Dor pset barn, pa scal J)set barn quart Iseggia.
Taki een aflf guziwiu, oc standi til pra3stins. Taki kluc-
käre stsenkil oc wight watn, baeri tili barns oc staBnke
a |)8et. J)a scal J)8et tili kirkiu fora?, oc praestir scal I)aet
ior|)a. Gl0ma guziwia J)y, taka barn oc fora tili kirkiu
owict, fora ywir bolstad, haetin wif) markura J)rim. Fora
ywir annan, oc |)rea markir. Fora ywir |)ri{)ia, oc |)rea
markir. Fora ywir land alt, giaeldi secki |)y mera. Gangir
boot i prseskipti. Takir en lut kunungir, annan biscopir,
20 |)ri|)ia bolstazmsen. Konibir biscops lamsma|)ir oc sighir
swa: "Liik ser owict**. "Na3i", sighia pen. pser sculu ^
kluckare tili witna wara oc goziwia. Fa sei t)0n |)e witne,
b0tin |)rea markir, oc gangi bot i |)rseskipti. Nu kserir
biscops lsensmaj)ir tili bondans, at han forpe liik owict tili
kirkiu; wseri sik me|) prsestins witnum oc twem grannum
sella nagrannum sinum. Hawir twa äff |)semma, wari saklos,
oc gangi sengin e|)ir J)ser inera septir.
Nu kuma hion tili kirkiu, bej)as wighilsi oc hionalagh
bindse. J)a scal prsestir J)rea synnodagha i sanghusdurum
30 standa, spyrias fyri, sen nokor forfal ser J)ser i, at |)e matin
sei laghlika saman wsera.
Biscopir scal vm land ri|)a oc kirkiu wighia. Byriar
at minstu kirkiu; han scal hawa at wikslafse |)3er tolf ora,
eenni bord, stallare oc stekare ssex 0rse. Biscopir scal
J)rsetighi hsesta hawa, seki flerum körn giwa en^ tyu. Ri|)ir
tili mere kirkiu; |)ser scal han hawa |)rea markir at wikslsefae,
stallare oc stekare ssex 0rse oc twsenni bord ; sei oc flere
hsesta hawa sen for. Ri|)ir tili msestu kirkiu; |)ser scal han
^ dra^her hs. ^ Fehlt he. ^ een ha.
29
hawa ssex markir at wikslsefse oc |)r8enni bord, stallare oc
stekare saex ora; oc aeki flere haesta sßn fyr.
Till. Aus dem Östgöta-gesetze (cod. Holm. B 50).
1. Aus dem abschnitt vom landfrieden (^Epsere^).
XXV. Um 8Bn mapser myr{)is sella kona, bsers i fial-
stser ok Isegs^ a l0n.
Nu myr{)ir mapaer man, aella kona man, sella man
kunu, sella kona kunu, biaer i fiselstaer ok laeggaer a len, |)a
skal han stseghia ok hana stenka lata, aen f)0n uar{)a takin
ui|)8er aella yppinbar iiitni hittas til. Uilia pon kaera firi lo
kunungx raefst, {)a skal han aella hana lata fanga ok leta
|)aer at maej) sannum uitnum ok kuska aella lokka. |)a aen
|)0n uilia sialf ui|)8er ganga, aella aeru yppinbar uitni til, |)a
skal han staeghla ok hana stenka lata. Nu uill egh hin,
sum aefte kaere, kunungx raefst bi|)a, pa gangi hin, sum til
kaeris, {)raetylftan e|) for sik. Gitser han egh e|) gangit,
böte fiuratighi raarkaer ok egh lif sit.
2. Aus dem abschnitt von den unvorsetzlichen verbrechen
CUapamal''). .
XXXI. Um dombrut ok trulldom ok um hoghsta ran 20
ok annur^ ran.
Nu brytaer man kunungx dom, |)set aer fiae|)8ertiught.
Nu brytaer man laghmanz dom, J)aet aer tolf marka sak.
Nu brytaer man haera{)s^h0fJ)inga dom, b0te siax* markaer.
Nu brytaer man fiar|)ungxh0f{)inga dom, b0te |)re markaer.
Nu ksennis kunu trulldorabaer, uar|)aer takin ui{)8er ok° mae|)
sannum uitnum let, J)a hauaer hon firiuaerkat liui sinu, ok
hana skal stenka i hsel. Nu kaennis haenne |)aet, ok synis^
a bondanuüi aella a hionum hans aella a bo hans sanna for-
gaerninga, pa uaeri sik mse|) praetylftum ej)e aella b0te fiura- so
tighi markaer. üaenis haenne^ t)0n sak, ok |)aet^ aer huar-
gin synt a bo hans, |)a useri sik mae|) e|)e tolf manna aella
b0te |)reia markaer. Nu raenir ma|)aer man; |)a uill han
^ legs hs. * anur ha., annur cod. B. ^ hserarafs ha., hseraj^a andere.
* ^re ha., aiax andere. ^ ateht in der ha. vor narI)aDr; in anderen wie oben.
® aynia egh ha. ; wie oben B. ^ hsBnne hsDnne ha. * J)aBr ha., ^fet andere.
so
0pa sik til hialp; |)a kiplaran han, |)a ser |)aet fise|)sertiught.
Nu uill han l0pa ^ sik til hialp ; |)a bindran han, |)aet ser
ok fi3e{)3ertiugh sak. Nu lepis |)8et ran maep ope ok akal-
lan ok bupum ok bu|)kafla, |)a ser |)8et ran fult ok fia{)3er-
tiught. |)a aer |)0n gserj) gild at hundraj) markum; paet aer
h0ghsta ran. Nu gaer man bosran, wrakaer bort hund ok
hiorj), kuaern ok kaetil, byrlar ok a bak laeggaer; le|)is J)aet
ran mae{) ope aella bupkafla, J)8et aer fult ok fiaet)aertiught.
Nu le|)is paet egh maej) opi, staemni {)ing ok maeli at; J)aet
10 ser e|)aer |)raetylft8er. Bristaer at e{)e, b0te fiuratighi mar-
kaer. Nu gaer man handran andrum a uaeghum ute; le|)is
paet raae|) ope ok bu|)kafla, |)a aer J)aet ran fult ok fiae|)8er-
tiught. LeJ)is {)aet egh mae|) ope, |)a aer paet e|>8er tolf
manna, aella b0te J)reia markaer. Nu taks J)aet ut maej) ransakan,
j)aet sum han af hanum raente, aellas i handum hanum; pa
aer J)aet fiaepaertiught, aella dyli mae|) |)raetylftum epe. Uill
han egh staemna aepte utan bipa kunungx raefst, t)a skal
haeraej)snaemd uita, huat |)aer aer sant um. Nu raenis man i
skipum ok i skaerium; |)aet ran aer fult ok fiaepaertiught.
20 Kombaer han undan mae|), sum raente, J)aet aer t)raetylftaer
e|)aer, aella böte fiuratighi markaer. Nu i all um '^ t)raetylftum
e|)um, |)a skal half naemnas. Naemni ae, huat han uill
haeldaer, kunna aella ualinkunna. Gitaer egh e{) gangit,
fallis til fiae{)aertiux.
3. Aus dem abschnitt vom gemeinde- und landwirtschafts-
recht (^Bygdabalkcer^).
XXV. Um aen wren bitaer gaelding aella ska|)a kalui,
ki|)i, lambi, gambli gas, gaeslinge aella grisi, ok huru |)aer
skulu et)a aeftir gangas.
30 Nu bitaer wren gaelding, gialde ataer fullum gialdum.
Nu bitaer wren wrenan, gialdi halfgildi, J)y at |)aer atus
iamne uij)aer. Nu bitaer haestaer skiut, b0te ataer fullum
gialdum, py at paet aer ofaefle. Nu bitaer haestaer fyl til
haelia; aer J)aet haestfyl ok gangaer, {)a aer paet half mark;
bitaer |)aet fyl, sum rindaer, J)aet aeru atta ortughaer; bitaer
marfyl ok gangaer, paet aeru tue 0ra ; bitaer marfyl ok
rindaer, b0te fiura 0rtughaer. Nu stangar piur oxa, gialde
^ 0pa hs.) l0pa andere. ^ aUu hs., aUum andere.
31
atser fullum gialdum. Stangar^ uxe ko, gialde atser fullum
gialdum. Nu stanga ko ko; se {)8er sum iamnir aghas ui-
{)ser, gialde at^er halfgildi. Nu skat)ar kalui manz, gialdi
firi 0ri; skaf)ar kif)i manz sella lambi, gialde 0rtugh; sua
ok Sri gambla gas. Nu grauser man diki, skser ur gais-
lingatoruu, der gseslingser i, liggi ogildser. Nu aer egh
torua ur skurin, {)a ser gseslingser gildser at atta psenningum,
miolkagris at fiurum. Nu skal sua huar somartelnungser
gialda, sum at hoste userj)8er uare. Nu alle |)e, sum paenna
skapa haua um sit fse fangit ok |)8et le|)a msej) sannum uit- lo
num; {)a skal paßt uita maep tuem mämium, at '*|)it fae uar
mins fea bani^". J)a a hin uizorj) laeggia fram sua mykit,
sum han uill, at "nu aer fult framme ok bot, sum skiltaer".
XXXV. Um bigarj), ok huru sum skruua sal.
Nu a man bigarj), pa ma man egh saetia skruf naemer
bigar|)e aen halua rost naer. Saetaer, sum skilt aer, fylghir
hin sinum bium fran bigarj)e sinum, wraki af sua, at han
Spille egh uaerkum hans, aella haui half huar {)erra. Saetaer
naemer, aen skilt aer, pa aer skruuaer |)iuuaer; uari ogildaer
firi pem, sum bitte, ok hin gialde pre markaer, sum satte, 20
aellas dyli mae{) tolf manna e|)e, at han egh satte. Gangaer
man at bium mae|) faelaxgaer|), pa a han halft uij) alla pa,
sum skoghin aghu. Nu gangaer utan^ faelaxgaer|), saetaer
stok ok staj)a, far maej) blande ok bikare, farr ok floghir,
|)aet aer siax ora sak. Nu gangaer han a gapasyn, hittir
bi, |)a skal han maerkia traet, J)aet sum han standaer i, ok
lysa firi allum |)em, sum skoghin aghu. |)a a han |)ri{)iung
af bium.
XXXVI. Um huru biur a sae hole, ok huru aefte
aelghium skal fara, ok paen a raef, sum resir. 30
Nu a biur sae hole, sum bonde. Huar sum draepaer
biur ok brytaer hij)i hans, lati ataer biurin |)em, sum aengina
atte, ok mae{) prea markaer. Takaer biur a almaenninge,
aghe han biurin ok uari saklos. Alle aghu biorn sekia, |)y
at han aer uraefle. Alle ^e i skall koma, maen han rorir
fot, J)er aghu lut af biorne. Nu ganga maen aeftir aelghium;
nu resa |)er diur ok fa fiaet ok fara aeftir; nu lata |)er fiaet
lost ; nu ma aengin a perra fiaet ganga for, aen |)rea naetaer
^ Stange hs., stangar andere. ^ fa banni hs., fear bani andere,
uan hs., utan andere.
32
seru ute. Nu gangser man seftir ok faelle diur; koma J)er
til, sum diur haua rest, |)a aghu per diur, sum restu. Nu
haua |)e slsept fiseti, sum restu, ok ganga ut prea nsetser;
koma andre ok fsella diur, J)a aghu J)er diur, sum faelt haua,
ok J)er gangin fran, sum egh uildu fiaez g0ma. Nu uar|)8ßr
man firi skall ok skiutser diur, J)a a han skutbogh ok halua
knek. Nu fara msen seftir diure\ ok fylghia annars manz
hunda; {)a a hundaer^ haluan manzlut.
Um uarghaskall: Nu skal huar bonde haua J)riggia
10 famna uarghanset. Hauser han egh nset, pa böte pre ora.
{)a skal taka tua msen af huarre sokn, pom sum bu|)kafla
skulu up sksera. Kombser egh bonde af husi huariu, |)a
böte |)re ora. pe maennini, sum nsemdi seru, skulu l)a psen-
ningana ut sokia, ok pe takin l)rij)iung af l)em paenningum,
ok J)er, sum skall ^ fylghia, takin tua* lyti. Nu sseghser
bonde, at han hauaer egh fangit skallbuj), sella han hafpe
forfall; {)a uiti mse^ tuseggia manna epe ok sialua^r han
J)ri|)i, at han hat^e lagha forfall, sellas han fik huarte bu|)
sella bul)kafla. Gangser i skall ok gaer aenga lu{)nu, böte
20 firi 0ri, aella uaeri sik maef) sama e|)inum, sum skilt aer. Nu
kan ra i naet koma i uarghaskall, ligge ogild^. Saetaer
man naet utan uarghaskall ok draepaer ra, bete |)re markaer.
Nu a raef,
paen^ sum resir,
haera, {)8en^ handüm takaer.
Nu mughu egh bondaer ra taka, utan |)er haettin ui{) l)rim
markum; l)y at hon aer kunungx diur.
IX. Aus dem verfassungsrechtlichen abschnitt (»Kunungx-
balker») des landrechtes des königs Magnus Eriksson
30 (cod. AM. 51, 4:o, ältester teil).
I. Eet kunungxrike, sum haetir Suaerike, hauer i sik
siu biskopsdome ok nio laghmanzdeme me|) landaemaerum
J)era. Forsta aer aerkebiskopsdomit i Vpsalum, sum hauer
i sik eet laghmanzdeme iuir alt Vpland. Annat aer Lyn-
kopungx biskopsdome, sum hauer i sik tu laghmanzdome,
* diura hs., diure andere. ^ liund hs., hundaer andere. ' Fehlt hs.,
andere wie oben. * ta hs , tua andere. ^ ogildaer ha., ogild andere. ® a
I)fen rffif hs. ^ fsen sum hs., thsen andere.
33
0sterg0tland ok 01and. {)rij)ia ser Skara biskopsd0me, sum
hauer i sik tu laghmanzdome, Vsestragotland ok Vsermeland.
Fiaer{)a ser Strsengianaes biskopsdorae, sum hauer i sik tu
laghmanzdome, Su|)ermannaland ok Nserike. Fsemta ser
Vsestraearus biskopsd0ine, sum hauer i sik eet^ laghmanz-
d0me, Vsestmannaland ok Dala. Sisetta ser V8exi0 biskops-
dome, sum hauer i sik Tiohaersez laghmanz^deme. Siunda
ser Abo biskopsd0me.
II. luir alt Suerike agher ei kunungxkrona sellsB
kununger vara vtan en. Han agher styra ok ra|)a landum lo
ok Vpsala 0|)um, kronunna goz ok allum kunungxlikum in-
geldum, eensak sina haua, dulghadrap ok danaarf ok al
sak0risbrut siin iuir alt Suerike, sum lagh ok rsetter ser.
III. Ei ma kununger minzka kronunna rset for aprum
kununge. G0r pet nakar, haui J)a |)en kununger vald, aefter
komber, |)set me{) rset ater taka, en han giter^. Alle ok
|)e, i hans rike byggia ok boa, seghse honum ly|)no* halda,
buj) hans standse ok til pisenisto vara, sserlika a^ landse-
msßre land at vseria; ok ei ytermeer mep hserfserj) vtan
go|)uilia pera til fangnum^. 20
IV. Nu ser til kunungxrikit i Suerike kununger vsel-
iande ok ei seruande, aen J)e kunung mist haua, J)essura lun-
dum, set fornaemde laghmaen, huar af laghsaghu sinne, skal
me{) samJ)ykkio aldra J)era, i laghsaghu boande aeru, tolf
maen taka, vitra ok snialla, me|) |)em a^ naemdum daghi ok
timelika til Morol)ingx koma kunung aet vaelia^. F0rsto
r0st agher laghmannin af Vplandum haua ok |)e, mep ho-
num naerade aeru, han til kunungx d0ma; |)aer naest huar
laghmaper aefte a|)rum, Su|)ermanna, 0sg0ta, Tiihaerae{)a ^,
Vaesg0ta, Naerikis ok Vaestmanna. ^e agha han til krono 30
ok kunungx d0ma, landum ra{)a ok rike styra, lagh styr-
kia ok fri|) halda. J)a aer han d0mder til Vpsala 0j)a. Huili-
kin en af inrikis f0ddum ok haelzt af kunungaesunum, aen J)e
til aeru, huilikin af allum pessum laghmanna r0stum aellae
ok flaestum laghmannum tilnaemdum varl)er til kunungx
takin, skulu fornaemde laghmaen han til kunungx d0ma.
^ tu hg., eet andere. ^ laghmanna hs., laghmanz andere. ^ gitser
ha. * |)i8eno hs., lyI)no andere. ^ i hs., a andere. ^ faghnum hs., fangh-
num andere. ^ af hs., a andere. ® valia hs., vselia andere. ^ tij herajf)
hs., tiihffir8e|)a cod. B.
3
34
y. Nu a sama dagh ok staf) agher kununger allum
inrikis boandum tryggia e[)e sina giua.
Forste articulus ser ^et, set han skal selska^ Gu[) ok
{)e hselgho kirkio ok rset henna styrkia, oskaddum allum
kunungxlikum r^t, kronunna ok alz Suerikis almogha.
Annar articulus aer ^et, set hau skal alla rsetuiso ok
sannind styrkia, selska ok gema ok alla vranguiso ok osan-
nind ok allan orset nif)er [)rykkia ba[)e mef) rset ok kunungx-
liko valde sino.
10 J)ril)i articulus ser J)et, set han skal trygger ok troin
vara allum almogha sinum, sua a^t han skal aengin fatokan
sellsß rikan nakarum lundum fordarua a^ liif sellsß limi, vtan
han 86 lagblika foruunnin. sum lagh sighia ok rikisins r^t-
ter. Ei skal han ok nakor goz nakra]e{)is af honum taka,
vtan aßfter laghum ok lagha domum, sum fer ser sakt*
Fiar[)e, aßt han° rike sino Suerike skal styra ok ra{)a
me|) inlsenzkum mannum ok ei vtldßnskum, safter ^y sum
gamul lagh ok rikisins raßtter^ hauer af alder varit. Ok
ei^ ma vtlsenzker^ man i ra|) hans takas, ei husum sßllse
20 landum raf)a ok ei Ypsala 0f)um dßllse sua gamul kronunna
goz, set sengin minnis sellse af sänne saghu vet, huru {)et
ferst vndir hona kom.
Femte, set kununger agher goma huus ok land me|)
arlikum ingeldum sinum ok landsemseser [)era vseria sefter
makt sinne, sua set senkte af f)essum fornsemdum minzkis
for J)em kununge, sum aefter komber. J)y set han agher
vald {)et mej) rset ater taka, for |)y at sellses vor|)e skyt
kunungxdeme, greuadome sellse minna.
Sisette, set kununger agher liua vif) Ypsala 0|)a, kro-
30 nunna goz ok arlika lagha vtskyldir^ af landum sinum, ok
sengin nyan [)unga sellse alsegn a land sit Iseggia vtan me{)
•sua forskselum: forst set vtlsenzker hser, kristin sellse hsefiin,
vil^ land hans hseria, sellse nakar inlsendis sseter sik a mot
kronunne, ok kununger giter sik ei annorlundum vart; sellse
ok kununger skal kronas sellse erixgatu sina ri{)a, sella barn
sit, son sellse dottor, gifta; sellse ok kununger J)orf vi|)er
huus siin sellse Ypsala 0|)a byggia. I [)olikum fallum skal
* alska hs., sßlska andere. ' af hs., a andere. ^ Fehlt hs., han an-
dere. * raBter hs. * Fehlt hs., ei andere. ^ ytlaenzkar ha. "^ vtskylder ha.
^ vilia hs., yil andere.
35
biskoper i laghsaghu huarre ok sisex äf hofmannum ok sisex
af almoghanum [)et msßllan siin V8ßgha^ huat hiselp almo-
ghin skal sell% ma g0ra kununge sinum.
Siunde articulus ser ^et, set kununger skal kirkium,
klaerkum ok klostrum, riddarum ok suenum ok huars {)era^
goz ok hiosum, alt gamalt fraelse, oskaddum kronunna rset,
halda ok al gamul Suerikis lagh, f)eem sum almoghin hauer
me{) go|)uilia ok sam|)ykkio vif)ertakit ok sta|)f8est seru*''
af kunungum forvarandum ok kunungxliko valde {)era, halda
ok styrkia ok vseria, sua aet sengin olagh gangin iui rset lo
lagh; sserlika set sengin vtlsenzker raetter* draeghis in i riket
almoghanum til lagh ok raet, aengin ok f)0n lagh giuis al-
inoghanum vtan ia ok go{)ui]ia {)era. Han skal ok almogha
sin allan fri|)a ok fraelsa, saerlika {)en spaka, sum me{)
spaekt ok laghum vil liua, sua firi ostyriikum ok vrangum
inlanzkum sum for vtlaenzkum; saerlika i aminnilse haua
ok halda kirkiofrij), |)ingxfri|) ok quinnofri|) ok heemfrij).
Alder fri{)er ekis, ok ofri{)er forgangx^, aefter |)y sum ku-
nunger aer til.
Nu agher kununger eep sin suaeria a bok ok helgho- 20
doma i hand sinne halda ok sua sighia : " Sua bi{)er iak mik
6u|) hullan ba|)e til lif ok siael, sanctam Mariam ok sanctum^
Erik kunung ok al haelghon ok J)e helghodomae, iak a halder,
aet iaek skal allae vptalda ok fornaemda articulos halda ok
styrkia aefter kunnist ok baezto samuiti mino." Ok agher
kununger mej) vphaldne hand sinne Gu{)i ok almoghae si-
num a tryggiae tro loua eej)^ sin at halda vi{)er allan al-
mogha sin, vngan ok gamblan^, vij) ofoddan ok foddan, vi{)
okaeraen ok kaeraen^, vij)er frauarande ok naeruarande, sum
kunungx ee{) h0r|)O, ok i aengo bryta, vtan haelder okia so
me{) allo go|)o ok styrkia mej) kunungxlikum kaerlek sinum.
Guz kaerleker se me{) kununge varum ok almogha hans!
{)aghar han aer af laghmannum ok lanzmannum sua
valder ok til kunungx domder'^ ok hauer ej)a sina gangit,
sum for aer sakt, I)a aer han laghliker kununger iuir alt
* vseghsB ha. * herra hs., })era andere. ' Fehlt hs., aeru andere.
* vtlflBnzskaer raettflßr ha. * forgangis hs., forgangx andere. ® sancta maria
ok sanctffi ha., andere wie oben. ^ eet ha., e{) andere. ® gamban ha., gam-
blan andere. ^ oksßren ok keeron h»., okseran aum ksBran andere. *^ domder
ha., d0mder andere.
36
Suerike. Si{)an ma han Isen giua, rike sino styra ok allo
I)y, for aer sakt; I)aer til i rike sino a£ öuj)i hoxtan dorn
haua iuir alla domara ok sua almoghans kseromaal, septer
laghum aellse sefter vtleta fuUa sannind, huat han halder vil.
X. Aus dem Guta-gesetze (cod. Holm. B 64).
1. Hier byrias lag Guta oc segia so at fyrstum:
I)itta ir fyrst vpphaf i lagum orum, J)et vir sculum
naica^ hai|)nu oc iatta crisnu oc troa allir a ann gu{) alz-
valdanda oc hann J)ar bi|)ia, |)et hann vnni os ar oc frij),
10 sigr oc hailsu oc f)et, et vir magin halda cristindomi orum
oc tro vari retri oc landi oru bygj)u^, oc vir magin huern
dag |)et sysla i allum giarningum oc vilia orum, sum 6uJ)i
sei dyrj) i, oc or sei mest |)arf at, bej)i til lifs oc sialar.
2. Af blotan.
|)et ier nu {)y nest, et
blot^ iru mannum
miec* firibuj)in
oc fyrnsca all
{)aun, sum hai{)nu fylgir.
20 Engin ma haita a huatki a
hult e{)a hauga
e{)a ha{)in gu{),
huatki a vi e|)a stafgar|)a. pa en nequar ver|)r at |)i sandr,
oc lai{)as hanum so vitni a band, et hann hau haizl nequara
|)a mi{) mati e|)a mi|) dryckiu senni, sum ai fylgir cristnum
sij)i, |)a ir hann sacr at J)rim marcum vi{)r kirkiumenn, en
{)air syct vinna. |)itta aigu allir sykia saman, oc allir
aigu at hafa, prestr oc kirkia oc kirkiumenn. |)a en venzl
ir hanum a hendi, |)a standi hann firi mef) siex manna ai{)i.
30 |)a en kirkiumenn vinna ai syct, oc cumbr {)et vpp firi
|)ingsmenn, |)a veris hann en mi{) siex manna ai{)i e|)a byti
III marcr J)ingi. |)a en |)et vpp cumbr firi landa alla, |)a
byti tolf marcr landi, en hann ai vindr mij) tolf manna ai|)i
firi standit.
* naicca hs. ^ bygdu hs. ' blotir hs., bloot cod. B. * mier ha.,
mikit B.
37
3. Af bryllaupum.
Vm vagnicla fer|)ir J)a sculu ai flairin aca I)an tueir
a huarum vagni; en maga raij) ir aftakin. J)ar singis bruj)-
messa, sum vngi inaj)r ier oc bryllaup scal driccas. Sendi
vngi msipr J)ria nienn gin bru|) senni, oc bryttuga -bijii |)ar,
sum bru|)messa sings oc bryllaup drics. En bryllaup scal
driccas vm tua daga m\p allu fulki, oc giefar gieß huer,
sum vil, eptir vilia sinum, en fyrningar iru aftacnar^ til
bryllaupa hafa. A {)ri{)ia dagi |)a hafin sielfsvald vm at
biaupa atr drotsietum oc gier|)amannum oc nestu frendum. lo
Minni sculu scenkias so marg, sum husbondi vil, firir Mariu
minni ; en eptir Mariu minni |)a hafi huer ma|)r haimluf, oc
ol bieris ai lengr in. Huer sum |)itta briautr, J)a byti xii
marcr landi. En huer sum obu|)in cumbr til bryllaups e|)a
vaizlurols, |)a gieldi in oyra. Erfisgier|)ir iru allar aftac-
nar; vtan huer sum vil, {)a gieß cle|)i oc scy|)i innansokna
fulki eptir J)an, sum fram ier li|)in. Scarla]) oc bladrag-
ning, sliti |)et huer, sum til ier, oc engin maira til auki, sen
{)et ier slitit, huatki fornt e|)a nyt. Rai|)cle|)i oc rai|)vengi
schierins ai smeri J)an i fiar|)unga. |)itta ir oc sempsic vm 20
gutniscar cunur, et huer bro{)ir gieri ra|) firir systr senni til
giptur. Vil hann ai, |)a gieß henni attunda lut af aigu
senni til vpheldis mi|) scynian nestu frenda oc socnamanna,
so et han huergi oraJ)lica^ firigieri sinum cust. En vm
ogutnisct fulc |)a liautin tuar systrir gin ainum bryl)r. {)a
en falla cann syscana millan ej)a syscana barna, I)a schiptin
so |)i sum fe|)rni e|)a myjjrni. |)a en ßarrar gangr^, {)a liauti
|)an, sum blo|)i ier nestr.
XI« Anfang der Guta-saga (cod. Holm. B 64).
Gutland hitti fyrsti ma{)r |)ann','9^sum {)ieluar hit. so
|)a war Gutland so eliust, at [)et dagum sanc oc natum war
vppi. En |)ann maj)r quam fyrsti eldi a land, oc si{)an
sanc {)et aldri. f)issi {)ieluar haf{)i ann sun, sum hit Haf|)i;
^ af tacnir hs., äff tachiiar B. ^ oratlica bs., oradlika B. ' gangir
hs. * {)aD ha.
38
en Haf{)a cuna hit Huitastierna. |)aun tu byg|)u fyrsti a
Outlandi. Fyrstu nat sum |)aun saman suafu, [)a droymdi
henni draumbr, so sum {)rir ormar warin slungnir saman i
barmi hennar, oc t)ytti henni, sum {)air 8cri{)in yr barmi
hennar. {)inna draum segf)i han firi Haff)a\ bonda sinum.
Hann rai^^ draum {)inna so:
"Alt ir baugum bundit.
Boland al {)itta war{)a,
oc faum J)ria syni aiga.*
10 |)aim gaf hann namn allum ofydum:
^'Guti al Gutland aiga,
Graipr al annar haita
oc Gunfiaun J)ri|)i.*
{)air schiptu si{)an Gutlandi i {)ria {)ri{)iunga, so at
Graipr, |)ann elzti, laut norJ)asta J)ri|)iung oc Guti mi|)al-
|)ri{)iung, en Gunfiaun, I)ann yngsti, laut sunnarsta. Si{)an
af {)issum {)rii}i auca{)is fulc i Gutlandi so mikit vm langan
tima, at land elpti {)aim ai alla fy|)a. {)a luta{)u |)air bort
af landi huert [)rif)ia {)iau|), so at alt sculdu {)air aiga oc
20 mi|) sir bort hafa, sum J)air vfan iorJ)ar attu. Si[)an wildu
|)air nau|)ugir bort fara, men foro innan {)orsborg oc byg-
J)us |)ar firir. Si|)an wildi ai land {)aim J)ula, vtan racu
{)aim bort |)ej)an. Si[)an foru |)air bort i Faroyna oc byg-
I)us |)ar firir. {)ar gatu |)air ai sie vppi haldit, vtan foru
i aina oy wil)r Aistland, sum haitir DagaiJ)i, oc byg|)us J)ar
firir oc gier|)u bürg aina, sum enn synis. J)ar gatu J)air
oc ai sie haldit, vtan foru vpp at watni |)i, sum haitir Dyna,
oc vpp ginum Ryzaland. So fierri foru I)air, at J)air quamu
til Griclanz. |)ar baddus |)air byggias firir af Grica cu-
30 nungi vm ny oc ni|)ar. Cunungr J)ann lufaj)i |)aim oc hug|)i,
at ai maira^ |)an^ ann mana{)r wari. Si[)an gangnum ma-
naj)i wildi hann |)aim bort wisa. En |)air anzuara|)u, at*
ny oc nij)ar wari e oc e, oc qua[)u so sir wara lufat. J)is-
sun {)aira wi|)ratta quam firir drytningina vm si{)ir. J)a
seg|)i han: "Minn herra cunungr^! J)u lufaj)i |)aim byggia
vm ny oc ni|)ar. |)a ir |)et e oc e. J)a matt |)u ai af J)aim
taca". So bygl)us |)air |)ar firir oc enn byggia, oc enn
hafa f)air sumt af waru mali.
* haal)a hs. * riaf ha. ^ mif hs. * Fehlt ha. * so sir wara at ha.
' kunungnr ha.
39
Firi |)aiin^ tima oc lengi eptir sij)an troJ)u menn a
hult oc a hauga, wi oc stafgar|)a oc a haif)in gu[). Blo-
ta|)u J)air synum^ oc dydrum sinum oc file|)i mij) mati oc
mungati^. f)et gier{)u {)air eptir wantro sinni. Land alt
haf|)i sir hoystu blotan mi|) fulki. Ellar hafl)i huer J)riJ)-
jungr sir. En snieri |)ing hafj)u mindri blotan me|) file|)i,
mati oc mungati, sum haita sußnautar, {)i et f)air su{)u al-
lir saman.
Mangir cunungar stridu a Gutland, n)if)an ha|)it
war. J)au hieldu Gutar e iemlica sigri* oc ret sinum. Si- lo
|)an sentu Gutar sendimenn^ manga til Suiarikis. En en-
gin J)aira ficc fri|) gart fyr J)an Awair Strabain af Alfa
socn. Hann gierj)i fyrsti fri{> wi|)r Suia cunung. |)a en
Gutar hann til haipu at fara, |)a suara|)i hann: "Mic witin
ir nu faigastan oc fallastan. Giefin |)a mir, en ir wilin, et
iec fari innan slican wa{)a, |)ry wereldi: att mir sielfum,
annat burnum syni minum oc J)ri|)ia cunu". ^y et hann
war snieldr^ oc fielcunnugr^, so sum sagur af ganga.
Gicc hann a stagga])an ret wij)r Suia cunung. Siextigi
marca silfs vm ar huert, |)et ier scattr Guta, so at Suia- 20
rikis cunungr hafi^ fiauratigi marcr silfs af |)aim siextigi,
en ierl haß tiugu marcr silfs. |)inna sta|)ga^ gier|)i hann
mij) lanz raj)i, fyr en hann haiman fori. So gingu Gutar
sielfswiliandi vndir Suia cunung, J)y at |)air mattin frir oc
frelsir sykia Suiariki i huerium staj) vtan tuU oc allar vt-
giftir. So aigu oc Suiar sykia Gutland firir vtan corn-
band ellar annur forbuf). Hegnan oc hielp sculdi cunungr ^^
Gutum at waita, en J)air wiJ)rJ)orftin oc calla|)in. Sendi-
menn al oc cunungr oc ierl samulaif) a Gutnal{)ing senda
oc lata" J)ar taca scatt sinn. |)air sendibu|)ar aigu frij) lysa so
Gutum alla stej)i tilsykia yfir haf, sum XJpsala cunungi til
hoyrir; oc so |)air, sum |)ann '^ wegin aigu hinget sykia.
Eptir |)et si|)an quam helgi Olafr^^ cunungr flyandi
af Norwegi mi|) schipum oc leg|)is i hamn |)a, sum callar
Acrgarn. J)ar la helgi Olafr ^* lengi. |)a for Ormica af Hai-
naim oc flairi rikir menn til hans mij) giefum sinum. |)ann
Ormica gaf hanum tolf wel)ru mi|) andrum clenatum. |)a
^ I)an hs. ^ synnum hs. * mundgati hs. * 8i{)ri hs. ^ sendumen
hs. ^ aenieldr hs. ^ fiel kunnugur hs. ® Fehlt hs. ^ stal)ga{) hs. ^^ ku-
DUDgur hs. " latta hs. *^ fan hs. *^ olauir hs. ^* olaujr hs.
40
gaf helgi Olafr^ cunungr hanum atr a gin tua bulla oc aina
braij)yxi. |)a toc Ormica wi{)r cristindomi eptir helga Olafs
kiennidomi oc gier[)i sir bynahus i sama ste{), sum nu standr
Acrgarna kirkia. |)e|)an for helgi Olafr ^ til lerzlafs i Hulm-
gar|)i.
XII. Die leiden Christi (cod. Holm. A 34 oder "Bureanus").
Adamas ser mins hiserta mo{),
ii Guz J)isenist hart ok |)yrt*'*.
lak gitar {)8et eigh vekt a3lla styrt.
10 Ihesu Guz son, Ihesu go|)e,
blot mit hijerta msej) J)ino bloJ)e
at {)senkia msß{) {)akom {)ina pino
af allom hugh ok hiserta mino!
Simon ^ sag|)e tel Mariam
{)sessa samu profetiam:
"{)it lif, som hans, suserf) skal ginum ganga."
J)set sannaj)es hsenne fredaghen langa.
Ihesu goJ)e, mse{)an^ J)in pina
var min skuld, for aenga |)ina,
20 gif at |)inna pino sara suierj),
|)in bla si|)a ok blo|)ogh hserf),
naghlar ginum hsendar ok fotar
groe ginum mina hiartarotar!
Sua gaar annars men hanom nser,
som han ser hanom liuuar ok kser.
Gu|) biu|)ar os haua han iui alt ma3ran,
iui fa{)or ok mo|)or liuuan ok kaeran.
Vare ^set aldre bupit, vi skuldom J)o haro
haua han kserare liue varo.
30 Händen takar gen houoJ)sare,
sua som J)set haenna eghet vare.
Gor ha3nde men, {)a3t houo|)et liutar,
|)y at handenna lif af hof|)eno fliutar^.
Vi hauum lif af varom ha3rra;
hans lif sen vart skal os vara kserra.
* olanir ha. '^ ]}0vi ha. ^ sinon hs. * mte])&m ha. ^ flytar ha.
41
ViJ) mojjor doj) gat iak fast gratet,
sukat ok ßyrkt ok illa latet;
mer skulde iak {)inom de]) varkunna,
seil iak haf{)e eigh dygj) for {»unna.
Mindre var i^iinna ino|)or^ m0l)a,
{)a hon skulde mik tel dozess^ f0{)a,
%n f)ins hselgha likama n0^,
|)a {)u k0pte mik lif msej) {)iiiom d0{),
helso ok lif, som^ aldre fa senda;
slikt mate gu|)likan a3]skogha tsenda. lo
|)u apst blomstar huit ok r0t*,
|)u luktar* lust ok riukar S0t;
huit ok r0|) for vtan last,
r0j), for |)y {)u bl0de fast.
Min ha3rra, |)in pina ser sent tald,
horo sar hon var ok mangfald.
Min haerra, |)in pina ser miok lang,
aldar J)in aldar var m0j)a ok |)rang.
{)u f0des f0rst a gatum ute,
sueptar ok vafj)ar ii fat0kom klute. 20
Hirairikiz frygli ok aengla glaej)i,
J)u grsest nykomen ii var kl8e|)e.
{)aghar nyf0dar atunda dagh
J)olde |)u sakl0s Moysi lagh,
|)olde saar ok saran vserk,
bur|)e giua blo|) firi var vaerk;
daghleka, si{)an {)u fodes f0rst,
{)olde hungar ok mykin^ |)0rst.
Daghleka vast ^u i lifsens^ va|)a —
firi |)set maest nutum vi |)inna na|)a^ — so
firi |)om J)u fraelste af J)raeldom,
som Farao kunug f)0m i kom;
firi |)0m t)u ledde iui J)0rt haf
ok saenkte Farao kunung ii quaf;
firi {)0m J)u fode vij) himna br0{)
fyritighi^ ar, J)a ior{)en var sn0j);
firi J)0m J)u valde J)ik tel folk
ok gaf |)0m land. Maß|) hunagh ok miolk
* mal)or hs. * dozens hs. * aam hs. * re]} ha. ^ liktar hs. • hun-
gor ok myken ha. ^ lifaen ha. ® fina nafe ha. * flyritighi ha.
42
vseldar ok flytar iorJ)en al;
J)e skaenkto^ I)ik |)aer Sri setikio ok gaP.
i)e I)u ksßnde gof) sij)i ok raj),
|)e giorjjo msest af |)ik spot ok ha|);
J)e gauo^ I)ik ful ok smselek oijj)
firi mang goj)* iartigne gior|)^;
{)e sagf)o {)ik vara galin ok diseuuls^ man;
iui alt |)it falghe lysto |)e ban.
M J)a J)u giorJ)e aldra baest,
10 |)e tala|)o vm |)ik aldra vaßst^.
t)e sag|)o |)ik bryta Moysi lagh,
{)a {)u böte siukom vm hselghan dagh.
Sua var iu|)en galin ok vildar.
|)e vitu |)ik, at |)u vast syndoghom mildar,
at |)u forgaf l)0m syndabrut
ok vrakt v folke diseuulin vt.
Slikt var |)in skuld ok sengen annur,
for slikt ^ |)olde |)u snymbo ok'bannor.
|)e kalla|)0 J)ik vara timbremanz son.
20 Ssel se |)in mo|)er! Mo ser hon.
Ena lund sannas iuf)ans lygj)^;
al vseruld aer af {)inom fsej)ar bygd.
|)set var eigh minst ii |)ina pranga^
|)u sat |)inna^^ mo|)or ganga,
va{)eleka, {)unga ok langa,
{)a Herodes vilde |)ik fanga.
F0rj)e |)ik liten msellan landa —
ok haf{)e mobarnet mangen vanda —
ba|)e dagh ok nat vm |)it lif rsed,
80 mod ok hungrogh ok {)unlika klsed.
Sua liten {)u vast, J)u viste |)aet vsel;
{)u haf{)e ii mo{)orliue ful skaßl.
^ sksekto hs. ^ galla ha. ^ gouo hs. ^ manght got hs. ^ giort ha.
® diaewa ha, ^ vwrat ha. ^ alik ha. ® lygh ha, *° fina ha.
43
XIII. Autographische aufiseichnung der heiligen Birgitta
(original).
^ [j){er septe tala|)e til mik iumfrun, nsßr lämbeno sat, oc
saghe:] ^^Fyrst vil iak J)ik sighia, huru J)ik seru andelik vnder-
standilse gifin sea oc hera^. Sumi haff)0 {isen hselgha anda ^,
sua at {)e visto timan; sum profetin saghe til konunge:
''{)sen daghin koma ssendebof)ane^^, oc mange visto, huat
{)em skulle suaras, fyr sen ^e tala{)0. Sumi visto oc vtan
manna kynnilse suma ^em, {)9er varo lifande aella d0^e, oc
visto |)e, fyr sen stri|)in® byria|)is, huru hon 8enda|)is. J)ik lo
ser eg mer lofat at vita aen se oc hera audelika oc septe
|)y sighia; eg oc vita, huat |)e seru lifande aella d0l)e, J)ot
J)em bius skrifa, |)ik seru fiserre; eg oc, huat |)e vilia lyl)a
aella gora, |)8et |)e hera^. Haf|)e I)u vitit, at konungin ville
eg lyj)a, |)a haf|)e |)u egi varit sua vaeluiliugh honum, alt
aepte |)y J)u horjie at sighia ^ |)ot huaro at konungin® J)set
forsmaJ)e oc burtkastajie, {»a skal annar konungar^ |)iet for
hel)är taka oc vael nytia. |)ik skal synas sum fyre mine
vini före mik standande, J)e {)8er aen aeru lifande. En af
I)em aer J)aen, konungin lyde, J)a han var vaeraelslikar, oc ha- 20
isLpe han, fürst han byria|)e^^ at varj)a gu|)lekar". I)aesse
fyre naemnas^^ aepte sino vaerulzliko'^ valle: "^*
Si[)an {)otte mik, sum iumfrun til {)era tala{)e oc sin
orf) byriaj)e^'^. "Iak aer |)e, aengelin saghe: "ave, gratia
plena!** For J)aen skul biu{)as vt minft naj)e allum vi|)ar-
J)yrtughum, J)aer |)aen vilia '^ hafa. Iak byujiar ij)ar mina
hiaelp til i|)ar rikis styrkilse mote Guz ouinum, andelekum ^^
oc likamlekum. Iak bi{)ar i{)ar, at i maghin arfu{)a, at rikit
finge {)aen konung, ^y matte hiaelpa til gu{)leka gaerniga oc
hefiska siI)uaenio". Iak vara ij)ar vij)ar, at Guz raetviso 30
dombar ^® skal kunung oc hans afkomd vi{) {)aet rike skilia.
En annan man, i rikeno infodar, {)aetta sin onaemdar, af
GuJ)i til konung valdar, han skal rikeno styra aepte Guz vina
' Nach der lateinischen Version ergänzt. ^ hora hs. ^ haelghanda hs^
* 8SBndebo{)an hs. * 8ti{)in hs. ® {)e {)8Bt hera hs. ^ sigha hs. ® konungi
hs. * konunge hs. *° byrfjade hs. " gal)leka hs. '* namnas hs. ** vae-
mlzslko hs. '^ hs. yerwischt. ^^ {»en vlia hs. ^^ a^ndelekum hs. '^ si{)iianno
hs. ^^ domba hs.
44
raj)um oc rikis J)arfuin. Gyrin, sum iak ipar ra|)ar, til |)3es
at fsere fingo ska{)a, oc i mattin flere til ij)ar dragha. Hafin
J)8etta ra{) hemelikt, i fyre, ha^e fore Guz vinum oc hans
ouinum! Bor ipar |)set lona, iak nu sighar, vtan i finnin
|)sen, sua vil sum i, a3t rikit matte i Guz hej)ar styrkias\
oc goj) sij)ua3nia byrias oc vpnyas, oc J)a3t, kronan hafar mist,
vnder hona teggias. Byrin sua til! En af i|)ar aella flere
gange til konungs Magnus, oc sighin sua: "Vi hafum nokot
paet sighia, |)Sßt ipra sia3l var|)a, oc sua sum skriptamal
10 bij)ium vi il)ar |)8et lona^" oc msej) flerum orJ)um til byrle-
kum, sen i{)ar J)a3kkis. ^n sua ar sensus: "I hafin |)e^
fulastu fra)gj) i rikeno* oc vtan, pa3n kristin man ma hafa; at
i hafin hapt naturabland maij) mannum. Os J)ikkis'^ I)aet vara
likt sanno, py i selskin me maen a^n^ Gu|) a3lla i{)ra egna
sisel sella ij)ra egna husfru. Annat, at vi eg vitum^, huat
i hafin rsetta tro sellar eg, J)yt i varin af kirkiune forbu|)in^
at hora msesso; |)8er gafin i.ingte vm, vtan gingin i kirkiu
sum fyr oc horpin^ ma^ssor. |)ri|)ia ar^^: i a^rin vara
krono rofare, lanz oc goz. Fi8erJ)a: i hafin varit i|)ra
20 |)isenistomanna oc vnderdana forra|)are, Skanuga, ij)ar oc
i|)rum syni pia^nto, viliandis ij)ar oc i|)rum syni {)i8ena oc
landit til vara krono msej) rsßt halla oc kronona ouinum
ska|)a g0ra, i anduar|)en |)em i hsendar sinum hoxta ouini,
suat J)e seru aldrigh, msej) han lifar, goz sella lif felughe.
Vilin i syndena bsetra oc landit ataruinna, J)a vilum vi ij)ar
gserna J)isena". Vilin i eg sia^lfe, |)a fan us i|)an sun,
suat^^ i burt farin sella oc honum kronona opanvarJ)in ^^ maej)
surnum e|)e, |)set han vili vart land ataruinna, sino ra|)e oc
sinum J)i8enistomannum lyj)a oc almoghan^* til raet styrkia."
30 |)ot huaro at paen aer annar, Guz kungar skal vara, J)yllar
ma han maej) J)oleko framkoma msßp minsta vaj)a, |)yt Gup
aeghar sua val ifir J)aen^^ vnga sum |)aen gambla, lif staekkia
alla af lande kora, sua nu sum |)a ; vtan han vil aefte sinum
skipa|)um dom al |)ing hafa, laengia^^ aella staekk,ia. Kan
sua vara, |)aet |)e vilia eg ly|)a, |)a letin hemelika i|)ar
vini, J)a i hafin, nokra {)e af riddarskapino, maej> i|)ar halla.
I)a sighin {)em opinbarleka, |)aet i saghin konungi hemelika,
^ heJ)8Br styrkiBBS ha. ^ lena hs. ^ {)8Bt hs. * rik hs. ^ tikkas hs. ^ me
men eu hs. ' eg Titum eg hs. ® kirkiun forbu{)it hs. ® h0rin hs. ^° {)rij)ar hs.
^^ J)i8Bn hs. ^^ stit hs. ^^ opanurJ)in hs. ^* almaogin hs. *^J)eanhs. ^^langieehs»
45
oc sighiD, at i vilin gengum kaettara {)i8ena sella forraJ)ara oc
eg hans syni, sen han vil sins fa|)urs gsernigüm fylghia;
oc takin i|)ar sipan en forman, |)8er a kronona^ vaegna er-
loghar. iEr J)8en, min sun hafar valt, J)a va|)ar han ful-
kumnat)ar; ser^ eg han, J)a vaj)ar han skaleka afskipa|)ar.
I laeggin til rsip oc paniga, iac^ Iseggar tii I)uru oc manle-
kit hiserta, at |)8en eg vil, han skal. Vil konungin a lan-
dit fara, sengin af i|)ar skal honum f0lghia.**
XIV. Aus der apostelgeschichte (cod. Oxenstierna).
Capitulum xn. lO
I them timanom säende Herodes konungir ha^rskap at
pinae somlikse msen, the som krisne varo. Han drap sanc-
tum lacobum, sancti lohannis brodhor*, msedh swserdh, ok
seande, at thset thsektis iudhomin, Iset han gripse sanctum
Petrum ok kastse i myrksestuwo, andwardhande han saextan
riddarom at gioma, viliande han fram ledhse for folkit ok
drsepa aeptir paskanse. Petrus giomdis i myrksestuwonne^,
ok krisne msen badho til Gudh for hanom vtan atirvsendo.
jEn vm nattense, for sen Herodes vilde fram ledhse han vm
morghonin, var Petrus sowande msellan twa riddarse, bun- 20
din msedh twem boiom, ok giomarse varo for duromin, gio-
mande myrksestuwonse. Guz sengil kom i myrksestuwonse
msedh myklo liuse ok vpvsekte Petrum, sighiande til hans:
" Stat vp rasklikse ! " Ok ginstan nidhirfiollo boionse af hans
handom. ^ngillin sagdhe til hans: "Giurdha thik, ok skoa
thik, ok tak vpaa thik thin klsedhe, ok folgh mik!** Han
giordhe swa, som sengillin bodh, ok folgdhe hanom ok viste
ey, vm thset var sant, som sengillin giordhe msedh hanom, vtan
thsenkte, at thset teddis hanom andelikse. The gingo fram gi-
nom forstse giomonse ok andra ok komo til isernportin, som wt 30
ledde i stadhin, hulkin ginstan Isez vp for them, ok gingo fram
ense gatu, ok ginstan gik sengillin fran hanom, ok Petrus,
vmvsendir til sik siselvan, sagdhe: "Nu veet iak sannelikse,
at Gudh ssende sin sengil ok frselste mik af Herodis valde
ok af allem iudhomin, som bidhadho ok astundadho min
* kronunu ha. * sere ha. ' iacl iac ba. * brodhir ha. ^ gyorodia i
myrkaeaiwonnae ha.
46
dedh.** Thser seftir kom Petrus thiit, som mange krisne
msen varo aa benom. Han bestadhe aa doromin, ok een
smam00, Rode at sampne, wtgik at see, hwar thser var.
Ok tha hon kiaßnde Petri r0st, gat hon ey vplsetit for gisedhi
skuld, vtan gik atir in ok sagdhe, at Petrus stodh foor
duromin. The sagdho hona vara osinnse, sen hon sagdhe
sik visselikaß sant sighia. Mn the sagdho hans sengil thet
vara. Petrus blef thser standande ok hoste aa duromin.
The vplsßto vm sidhe for hanom ok vndradho raykit, tha
10 the sagho han. Han kungiordhe them, huru Gudh wtledde
han af myrksestuwonne \ ok gik sidhan til annan stadh.
Mn Herodes, thsen tidh han ey fan Petrum, bodh han ledha
for sik vaktarena ok sattis a sin konungxIiksB stool nokrse
daghse thaer septir, klsßddir msedh konungxlikom klsßdhom,
ok taladhe for folkieno. The ropadhe til hans, swa som
han gudh vare ok ey man. Ok ginstan slo Guz sengii han,
thy at han gaf ey Gudhi hedhir, ok bleflf dodhir innan faem
dagha, vpsetin af madhkom innan til. Gudhlikir kisenne-
dombir^ vaxte ok ektis, ok Barnabas ok Paulus foro af
20 Iherusalem ok til Antiochiam.
Capitulum xni^.
I kirkionne i Antiochia varo mange propheta ok kiaen-
nefsedhir, Guz kisenneswenae. Then hselghe ande taladhe
til thera : " Skipin mik Paulum ok Barnabam i the gserning,
til hwilkae iak took them!" The fastadho alle aa gudlikom
bonom ok lagdho band owir therse howudh ok laeto them
fara. Ok the* ssendos af them haelgha andae i mang landskap
ok predikadhe Guz ordh ok funno thaer en trolkarl, hwil-
kin mykit stodh mote them, vidhir^frestande at bortvaendae
30 een valloghan man fran raette tro, hulkin them trodhe.
Paulus, vpfyltir maedh them ^ haelghae andae, sagdhe til hans :
**0, fullir maedh alle swiklikheet, aldra raetviso owin! Hwi
aflatir thu ey at staa mote Guz kiaennedom? Thy skal
Guz vald koma owir thik, ok skalt thu nu vara blindir ena
stund.** Ok ginstan vardh han blindir^, swa at andre
leddo han, Thaer aeftir foro the owir mang landskap ok
^ myrkflBstuuonn» ha. ^ kiaendombir hs. ^ fehlt ha. * I)e hs. * vidhser
ha. ^ vpfyltser mz ^em. hs. ^ blindaer ha.
47
predikadho Guz ordh for mangotn, ok mange trodho them.
Ok Paulus gik in i iudhakirkionae ok sagdhe helsonnde ordh,
varo them af Gudhi ssend, ok prevadhe for them msßdh
skiselum, huru Ihesus Christus hafdhe fulkomnadh i sik pro-
phetanna spadom, ok huru iudhane korsf^sto hau, thy at
the ey visto prophetanna ordh, hulkin tho lasos idhelika
for them; ok sagdhe, at Gudh fadhir vprseste sin sighnadhe
son af dedh, hulkin mangom sinom kisenneswenom syntis.
Sidhan vm sidhe kom alt stazins folk saman at horse Guz
ordh. Iudhane sagho myklan mogha saman koma, ok vp- lo
fylte ms^dh afund sagdho mote Pauli ok Barnabae kisenne-
dom, hsedhande them. Tha sagdhe Paulus ok Barnabas
stadhlikae til therae: "Idhir tilburdhe at tala ferst Guz ordh;
sen for thy at i bortvrokin thaet ok giordhin idhir owser-
dhogha til at faa aevserdhelikit liif af Gudhi, thy viliom vi
gaa ok predikae for hedhningom. Thy at swa bedh oos
Gudh, sighiande sik hava givit sin sighnadhse son Ihesum
til alla vseruldina lius ok helso.* Hedhningane\ herande
thaetta^, gladdus ok aeradho Gudh, ok mange trodho therae
kiaennedom, ok Guz ordh sadhos owir alt rikit. Ok iu- 20
dhane ilzkadhis thaer^ a mote ok vpvaekto mykit haat a
mote Paulo ok Barnaba, swa at the bortkiordhos af them
landom ok komo til annor land. Mn Guz kiaenneswenae
vpfyltos maedh them haelghae andse.
XV. Aus der ältesten postille (cod. AM. 787, 4:o).
Dominica sexagesima.
Nar mykin moghe af mangom stadhom kom til Ihesum
at hera hans predikan, taladhe han til thera medh liknilsom
sighiande*: "En saedhisman vtgik at saa sina saedh. Ok
tha han sadhe, fiol somlikin saedhin vidh vaeghin ok nidhir- so
troz, ok fugla vpato bona. Ok somlik fiol j stenogha iordh
ok tyrkadhis ok visnadhe genstan, hon vpran, ty at hon
hafdhe ey vaezko. Ok somlikin fiol mellan torna ok tizla
ok tomane vpuaexto medh henne ok quaefdho bona. Ok
sömlik fiol j godha iordh ok vpuaßxte ok giordbe hundradba-
falla frukt." Ok tbetta sighiande ropadhe Ihesus: **Then,
^ Hedhninganse hs. ^ tbetta hs. ^ tlier hs. ^ sigiande hs. wie öfters.
48
som hafuir h0rande 0ron, here!** Apostoli spordho Ihe-
sum, huat thesse liknilse tyddo, hulkom han sagdhe: ''Idhir
ser gifuit at vndirsta thet, lonlikit ser j thesso helgho Script,
for idhan kserlek; aen androm, ey hafuande Guz^ kserlek,
sighias liknilse, at the sculu hora ok ey vndirstanda. Mn
thesse liknilse vttydhas swa: Ssedhin ser Guz ordh. Th0n
ssedhin, som fiol vidh vseghin, SBru the, som hora^ predi-
kan, ok sidhan kombir disefuulin ok borttakir^ ordhit af
thera hiserta*, at the sculi ey tro ok hele vardha. Th0n
10 ssedhin, som fiol j stenogha iordh, seru the, som gladlika
h0ra Guz ordh, aen f0r ty at somlike thera hafua ey Guz
kserlex r0tir, tro the nokra stund ; sen j frestilse tima ganga
the fran Gudhi ok til synda. Then saedhin, som fiol j tor-
nana, aeru the, som hordho Guz ordh ok bortgingo sidhan
ok quaefdhos j vaerdlenna vmsorgh ok rikedomom ok likam-
likom lustom ok baera ey frukt. Ok the saedhin, som fiol
j godha iordh, aeru the, som medh godho ok aldra baezta
hiaerta h0ra Guz ordh ok behalla them ok g0ra godha gaer-
ninga frukt j tolomodh.
2Q Expositio.
J thesse helgho laest aeru siaex ting maerkiande. F0rst,
at var S0te herra Ihesus Christus aer then saedhismannin,
som vtgik af h0xto himnomen j iumfruna quidh ok af ium-
fruna quidh j vaerdlena at saa gudlix kaennedoms saedh, som
haii siaelfuir sighir (Mat. xiii): Then, som saar godha saedh,
aer iumfruna son. Ok saedhin aer Guz ordh, som haer six.
Atuakte ty huar, at han gudlika taki Guz ordh, ty at (som
Augustinus sighir) ey aer then minne brutlikin, som Guz
ordh gl0msklika h0re, aen then som af sinne gl0msko latir
30 Christi likama nidhirfalla a iordhena.
Annat aer, at thet kornit, som fiol a iordhina vidh
vaeghin, nidhirtroz, ok fugla vpato thet. lordhin vidh vae-
ghin, hulkin opta aer oren ok traekfull ok vtan gardh, aer
sk0rlifnazmaenniskio hiaerta, hulkin al sin syn ok h0rils ok
ordh latir ^ l0pa l0s vtan styrils ok atirlykkilse. Af thera
vaegh sighir prophetin (Jere. xxiii): Thera vaeghir aer swa
som halka j m0rkre. The sculu aeltas af diaeflom ok falla a
' gudz hs. wie öfters. ^ fehlt hs. ^ bortakir hs. * hierta hs. wie
öfters. ^ 00 lathir ordh hs.
4Ö
vaeghenom til hseluitis^ ty at the lyddo diseflom ok bort-
kastadho Guz ordh, som scrifuat aer (Eccl. xxi)]: Sk0rlif-
nazman hordhe Guz ordh, ok thet mistaektis^ honum, ok
han atirkastadhe thet vm sin bak. Ok ty scal han kastas
til haeluitis, som scrifuat aer (Eccl. ix): Huar sk0rlifnazmaen-
niskia scal nidhirtrystas af diaeflom swa som traekkir a vaegh.
Tridhia aer, at thet kornit, som nidhirfiol maellan tornana,
quafdhis af them. Tornane tekna rikedoma, giri ok vmsorgh,
huadhan af Gregorius sighir: Rikedoma aeru torna, tyatthe
sargha vara hugha medh sinna huxilsa styngom. Ok nar the lo
dragha os til synd, sargha the vara siaela swa som medh bloz-
saare. Ty at hogfaerdh, afund, vredhe, skerlifnadhir, drukkin-
scapir ok andra synde, hulka rikedomom folghia, quaefia swa
hughin, at Guz ordh kan ey vara aella frukt g0ra j honom,
maedhan girinaer j honum. Ok ty aer scrifuat (Mat. iv):
Saedhin fiol millan tornana, ok tornane vpuaexto ok quafdho
bona, ok hon bar ey frukt, Ok ty, som scrifuat aer (Eccl.
xi): Vm thu aest rikir, scal thu ey vara lotlos af synd.
Ty at (som leronimus sighir), maedhan alla andra synde aeld-
ras, tha mannin aeldras, ensamin girin vardhir tha vng. 20
Ok tha, som scrifuat aer (Job xx): Nar girughir man fa
thet, han girnadhis, scal han ey laenge magha aegha^ thet,
vtan tha han aer fuldir medh rikedomom, scal han traengias
i dodhenom af diaeflom ok brinna j pinom, ok aldir vaerkir
ok sorgh scal falla ofuir han.
Fiaerdha aer, at the saedhin, som fiol ofuir haellena,
visnadhe, ty at hon hafdhe ey vaezko. Haellin tekna hart
hiaerta ok ilzkafult, af hulko scrifuat aer (Job xli): Ilzkafulz
manz hiaerta scal haerdhas som steen ok samanhaerdhas som
smidhiostaedh. Swa aer scrifuat af ilzkofuUa Pharaone so
(Exod. iii), at bans hiaerta haerdhis amot Guz ordhom ok
budhi, til thes Gudh nidhirsaenkte han j rodha hafuit ok alt
bans haerscap. Ok ty aer scrifuat af them ok allem androm
them, som haerdha sik mot Guz ordhom ok vilia (Exod. xv) :
The aeru nidhirsaenkte j rodha hafuit (som tekna hseluitis
rodha lugha); haeluitis diup holdo them, ok the nidhifforo
til haeluitis diup ok grund swa som sten; ok the aeru ni-
dhirsaenkte j aenxlika myklom vatnom (som tekna haeluitis
^ heluitia ha. wie öfters. ^ mistaßkkia ha., miatektia andere. ^ seghia ha.
4
50
pinor) swa som bly. Ty ser thet sant, sora scrifuat ser
(Eccl. iii): Hart hinerta scal hafua ilt j ytirsta timanom,
ok^ vrankt hiserta ok sksendelikit scal tyngias medh sor-
ghom ok vserkiom. JEn som leronimus sighir: SwalgfuUir
, hafuir hiserta j bukfylle, skorman j skorom lusta, girughir j
afling, nizkir j paeningom. Ok ty, swa som mseniskian
dor, tha hiajrtat scadhas, swa redhis tolikom seuserdhelikin
dodhir, ty at thera hiserta ser til synda sundirskipt; ty
sculu the nw forfara medh hseluitis dedh.
10 Fsempta tidh six, at thetkornit, som fiol a godha iordh,
seru the, som medh godho hiserta ok alra^ bsesta h0ra Guz
ordh ok behalda ok gora godha gserninga frukt j tolamodhe.
Af tolike godhe^ iordh sighir Paulus (Hebr. vi): The iordh,
som opta drikkir rsegnscurina, komande ofuir sik, ok gor
bsesta frukt them^, som bona yrkir, hon takir vselsignilse
af Gudhi. Ok swa vselsignas ok the mseniskia af Gudhi,
som vsetis til gudlikhet ok fruksamas til godha gserninga
af^ gudlikom ksennedom. Ok ty ser scrifuat: Takin medh
siaeflike gudlikhet idhir insaat ordh Guz j predikan, hulkit
20 som formagh atir heia idhra^ sisela. Mn twsert amot, som
Paulus sighir (Hebr. vi): ^n the iordh, frambser torna ok
tizla, ser ond ok onyttogh — thet ser: the maenniskia, som
frambser torna ok tizla (som tekna onda gserninga) — ok
nsest forbannilsom, hulka sendalykt (haeluitis) eldir ser.
Sisetta tidh ser mserkiande, at Ihesus ropadhe, sighiande :
"Then, som hafuir horande 0ron, höre!", huar mserkiande
aer: at haerzkofulle syndara forsma at hora Gudh; the^,
som tilboria at vilia baetra sik, raedhas, tha the hora han
auitandhe them ; the, som han aelska, astunda at hora han.
30 Ofuir the forsta kaere han, sighiande (Jerem. xi): lak sagdhe:
"Horin mina rest!", ok the vildo ey hora^ aella lydha mik
ok b0gdho ey sin 0ron til min, vtan bortgingo fran mik,
huar een j sin illa hiaerta vranglikhet, at han sculle^ ey hora
mik; ok scal iak inledha ofuir them ill ting, som seru
haeluitis pinor, af hulkom the sculu ey formagha bortga,
ok tha sculu the ropa til min, ok iak scal ey hora them.
Ok sighir han them (Exod. viii): Iak scal gora haemd ofuir
them j minne vredhe; mit 0gha scal ey spara; ok ey scal
* eccl. III Oc hs. * alro hs. ^ godho hs., godhe andere. * then hs.
^ ok hs., aflf andere. ® edhra hs., jdhra andere. ^ then hs., the andere.
^ vildo höra ey hs., andere wie oben. ® sculi hs., skulde andere.
51
iak miscunna them; ok ey scal iak h0ra theni, tha the
ropa til min oron medh h0ghe rost. Af thy andra sagdhe
Job, tha han var plaghadhir (xlh^): Iak h0rdhe tik medh
mins 0ra h0rils (j scriptinne auitande syndogha), »n nw se
mit samuiz 0gha tik (pinandhe them), ok ty auitir iak
mik siselfuir, ok iak g0r syndaangir ok baBtring j muld ok
asko. Swa reedhis prophetin, som sagdhe (Ps.): herra,
ginumstik mit syndogha k0t msedh thinom raeddogha, ty at
iak raßdhis thina doma! Af ty tridhia aer scrifuat (n Paral.
ix): Alle iordhrikis konunga astundadhe at se Salomonis lo
sBnlite (som tekna fridsama Christum) ok h0ra the snille, som
Gudh gaf j hans hiserta. Ok ey aer thet vndir, ty at honom
six (iii Regum x): Saßle aeru thine tiaenare (o herra Gudh),
hulke som sta for tik ok se tit aenlite ok h0ra thina *^ snille.
Hulka miscunsambir Gudh late oss aeuaerdhelika h0ra! Amen.
XTI. Aus dem Seelentrost^
Äff sancto Christoffero.
Christofforus thydhyr swa myky t a wart maal som ^ then
ther baer Christum *", for thy han bar Christum a sinom
armom j maenniskio like. Han bar oc Ihesu Christi nampn 20
j sinom mun oc altidh j sino hiaerta. Sancte Christoffer war
f0rst een hedhnunge oc het Reprobus. Han war starkir oc
stoor oc wael xii alna h0ghir. Een dagh stodh han oc thiaente
for sinom herra, Canaan rikis konunge. Tha fiol j hans
hugh, at han ey wilde thiaena vtan them maektoghasta herra,
j waerldinne wäre. Honom war sakt äff enom maektoghum
oc^ widhfraeghum konung. Han kom til hans oc b0dh ho-
nom sina thiaenist. Konugen sagh han wara een froman
man; togh han gladhlika oc gaerna til siin. Thet haende
ther aepte, at een koklare lekte een dagh for konuxins 30
bordhe oc hafdhe opta diaefwulsins nampn j munne. Swa
opta han diaefwulin naempde, stygdis konungin widhir oc
giordhe kors for sino aenne. Thet maerkte Christofforus
wael oc spordhe konungen, hwat han ther medh mente.
Konungen swaradhe honom: *Hwan then tidh, iak h0r0
diaefwulin naempnas, raedhis iak, at han skal g0ra mik nokot
' XLl hs. ^ thera hs., thin andere. • och hs.
62
ont, oc thy sighnar iak mik.* Christofforus saghdhe: "Rae-
dhis thu for diaeflenom, tha mon han waldoghare oc msek-
toghare wara aen thu. Iak Jette oc spordhe sßptir waldo-
ghasta wserldinna herra, oc thu wast mik wistir, oc thy
kom iak til thiin. Nu h0r0 iak, at disefwullin ser waldo-
ghare aen thu; thy wil iak thik ey Isengir thisena. Iak
wil vpsokia disefwulin, oc hans thisenare wil iak wardha.**
Han foor sin wsegh oc byriadhe sporia oc S0kia, hwar han
matte diaßfwulin finna, oc kom j een storan skogh. Ther
10 mette honom ridhande folk, een stoor riddaraskari, oc j
bland them redh een msektoghir konugir, mykyt rsedhelikin
oc graeslika skipadhir. The taladhos widhir, oc konungen
spordhe, hwart han wilde. Christofforus swaradhe: "Iak
sokir septir diaefflenom; honom wil iak finna oc thiaena.**
Konungen saghdhe: "Iak aer diaefwulin; haer hafwir thu mik
funnit." Christoflferus wart mykyt gladhir oc togh genstan
thiaßnist äff honom. The ridhu gynom skoghin oc komo,
ther eet kors stodh widh wseghin. Tha krokte diaefwuUin
af waeghenom oc redh lankt vm kring, een stenoghan stigh
20 oc thrangan. Christofforus saghdhe til diaefwulin : " Sigh mik,
hwi thu forlest then godha waeghin oc ridhir thenna onda
stenogha stighinM For hvem aest thu raeddir?" DiaefwuUin
nekadhe oc wilde honom thet ekke sighia. Christoferus
saghdhe : " Vtan thu sighir mik sakena, tha wil iak ey laengir
naer thik blifwa. " Tha saghdhe diaefwulin nedhoghir sannin-
dena: "Een man het Christus, wart haengdir oppa korssit oc
doo, for hwilkom iak raedhis. Oc thy hwan then tidh, iak
seer korssit^, matte iak fly." Tha swaradhe Christoffer:
"Hafwir thu raeddogha for them Christo, tha aer han iw
30 maektoghare aen thu. Thy wil iak ey laengir thin thiaenare
wara. Iak wil vpsekia then sama Christum, oc honom wil
iak thiaena." Han wandradhe sin waegh oc spordhe, hwar
han matte Christum , finna, oc^ kom vm sidhe til een
gudhlikan aermeta, hwilkin honom saghdhe äff warum herra
oc kaende honom christna tro* oc saghdhe honom: "Christus,
war konungir, aer then h0xte oc waloghaste konungir, nokon
tidh war f0ddir. Wil thu honom thiaena, tha skalt thu
gaerna fasta, f0rma oc bidhia^." Christofforus swaradhe:
"Iak forma ey fasta — mit liiff wil hafwa fulla f0dho — ,
* stighen hs. ^ korsith hs. ' och ha. * cristna thro hs. ^ bedhia ha.
53
oc iak kan ekke bidhia; thy laer mik nokra andra thioßnist,
medh hwilke iak maghe honom thiaina*. ^Ermeten saghdhe
honom: **6ag til thet sundit, thu saa, tha thu hit gigt!
Ther plseghir mykyt folk drunkna, oc mange fara ther ofwir
medh storum liifswadha. Ther aer almanna wseghir. Ger
thik ther eet hws — thu »st een stoor man oc starkir oc
forma wsel serfwodha — oc beer alt thet folk ofwir sundit,
som thik bidhir j Ihesu Christi nampn! Christus skal thik
thet wa3l l0na.* Christoflfer swaradhe, at han thet ga3riia
wilde gera. Tha han hafdhe ther langan tyma warit oc lo
bygt oc manga ofwir borit for Guz^ skuld, hordhe han ena
nat, ther han laa threttir j sinne bodh, hwilande sik septir
stört aerfwodhe, ena^ klena rost, swa ludhande: "Christoflfer!
Kom for Ihesu Christi skuld ok bser mik ofwir!" Han
stodh rasklika vp oc kom ofwir oc fan ther aßngin. Han
wodh atir ofwir oc laghdhe sik j sina sa3ng. Tha ropadhe
saroa rostin annan tidh oc badh hsenta sik ofwir for Guz^
skuld. Han stodh genstan vp oc^ wodh ofwir oc fan aßngin,
ey hseldir tha sen for. Han gig j gen oc laghdhe sik atir j
saeng. Tha ropadhe rostin thridhia sin samuledh som for. 20
Han stodh genstan vp oc kom ofwir oc fan ther et swen-
barn sitiande, hwilkit som badh han for Ihesu Christi skuld
bsera sik ofwir. Han tok thet oppa sin arm oc stegh j
watnnit. Han ksende barnit wardha mykyt thunkt oc satte
thet a sina skuldro. Han hafdhe een staflf j sinne band,
som han studde sik medh, oc se thes dyupare han gig i
watnnit, thes thungare wardh barnit, oc thes mera waxte
watnnit. Oc barnit wart swa thunkt vm sidhe, at han ni-
dhirthryktys swa, at stromin gig ofwir hans hofwudh, oc
gat nappleka ofwir komit vtan wadha. Tha han kom ofwdr, so
satte han barnit nidhir oc saghdhe: "Iak wet ey, hwat
barne thu sest. Thu mat sß wara een vndarlikin piltir. Iak
war j storum wadha medh thik staddir. Thu wast swa
thungir, at mik thykte, som iak hafdhe alla wserldena oppa
minom halse." Barnit swaradhe: "Lat thik thet ekke vnd-
ra ! Thu bar ey at enast alla wserldena, vtan thu bar then,
som skapat hafwir oc vppehaldir badhe hymerike oc iordh-
rike. Iak a3r Christus, thin konungir, som thu thieenar.
^ gudz hs. ^ h0ra ena hs. ^ och hs.
54
Thet wil iak bewisa thik medh eet isertekne. Tak thin
staff oc sset j iordhena naer thinne bodh, oc j morghon
arla skal han bsera I0S oc blomstir.'^ Sidhan saa han ekke
barnit laengir, vtan giordhe, som honora war bidhit, oc fan
vm morghonin, som honom war sakt. Ther a^ptir fortidde
Christofer then stadhin oc wandradhe in j hedhindomin oc
prsedikadhe christna tro ^ oc wars herra Ihesu Christi nampn.
XVII. Das bruchstiick der schritt »Um styrilse kununga
ok hef^inga».
10 .... s^[ua som Salomon sighir], at w[itir] son ser
fTadhirs sera. Nw] som fore [aer sakt: Huat barn nima i
thera yngjsko^, [thet halda the ok selska gisernt], tha [the
wardha seldre]. Ok [thy lika . . . Aristo tiles barna sksel ok
nseme widh taflfio slseta, then] sk[ipat ok bodh 3er til at
scriua a]. S[ua som then taffla takir] ok haldir [til lika
Script, ther a scriuas, huat] hon aer godh aellir ill, faghir
aellir ful, sua [nima] ok [barn j sin forstandilse] ok halda
j sino minne*, huat thon nima ilt aella got, aeptir thy som
thon namo j sin barndom. Ok som wiis man, then^ nokot ting^
20 hauir, thet han aelskar mykit ok wil lata wael scriua, han
letar slogha ok renta maestara til the Script ; thy sculu ok
sua gora wisa konunga ok heffdhingia, the sin barn wilia
lata nima digdh ok snille. The sculu thom leta godha ok
wisa ok digdheligha maestara, the wael moghu thera barnum
kunna medh ordhum ok athaeuum, digdh ok snille. Ok aeru^
thon try^ enkannelika, ther godhir kaennefadhir scal haua
äff sik siaeluum ok balzt then, som konunga ok hoffdhinga
barnum scal kunna wisdom ok digdhelighin athaeue. Han scal
wael kaen[nande wara til sit bokuit, sniaeldir ok radhughir til
30 sit manuit, r0ntir ok digdhelikir j godho liuirne ok faghrum
sidhum]. Han [scal] them barnum, hanum S8e[tias j rokt ok
g0mo, laera digdh ok wisdom ok] goma [ok warna] fore allum
osidhum ok [odigdhelighum gaerningum j mat ok dryk, j
^ criatna thro hs. ^ Die lücken sind mit hülfe der ausgäbe Bures
ergänzt worden. * [yng]ske hs. * nime ha., minne B. '^ fehlt hs., then B.
® thing hs. ^ 8Brw hs. ^ thry hs.
55
ssetu] ok gango, sympn ok w[aku], j ordhum [ok] oghnala-
tum. Ok msßst scal han g[0ma them] ok warna fore syn-
doghom lifnat ok äff oi>t ok orent saelscapp. [Vngara, tha]
the koma nogro til sin [aldir], tha sculu the enga lund^
fafsenge wara, thy at huar som liuir fafsengir^, han war-
dhir tungir ok olustughir ok ofannoghir til alt likamlighit
skipilse ok odigdhelikir til alla athsßue j andelikt sinne.
Thy sculu vngara medh leek ok sksemptan ridha^ ok raenna
hsestum, lopa til foot ok fl0ghia atir ok fram ok ydka medh
leek ok sksemptan all thon athseuor*, man plaBghar j stridha lo
hsestum ok til fot. Ok sculu the sik wsenia widh alla
handa them wakn, the sculu j strydh haua til slagh ok
wserio. Ok sculu the ydka skiuta medh armborstum ok
handbughum, the thet formagha. The sculu ok medh leek
ok sksemptan g0ra siik hus ok fseste ok ther tili storma
medh makt ok konst sinne. The sculu ok sik wsenia scapt
skiuta ok steen kasta ok all athseue ydka, tha man plseghir
j strydh annan medh vmgora ok sik wseria. Nw ser sakt
vm vngara, the konungum^ ok heffdhingium tiaena^. The
sculu wara houiske ok haua faghra sidhi ok rena ok haua 20
thet halzt fore hoflfsidh i lande huario, som sidhir ser medh
sedla mannum j thses konunx gardhe ok heffdhingia. Tho
seru noghre the sidhi flyande, som sedle msen äff aldir ^ haua
flyt ok fore osidhi haldit. Thy at enkte ser annat h0ui-
skare sellir oheuiskare vtan thet, som sedla msen ok dig-
dhelighe haua äff aldir haldit onda sidhi sellir godha. Thy
sculu vngara ok alle doghande msen, the widh konunx bordh
sitia sella andra godha manna, wara tyste j athseuum sinum
ok ey tala^ vtan the wardha at noghro spordhe. Thy at
sua sighir Salomon wise: Thu scalt ey diruas at tala j 3o
wisa manna ok manga nseruaru; ok ther som gamble msen
seru, scalt thu ey mykit tala; ok sit ok tigh, ther engin
til thin tala; ok ther äff wardhir thu haffdhir j heedhir ok
wyrdhning. Ok sitir thu j bland manga wisa manna radh,
tha rsek ey thu forst fram thina band; ok bez ey thu forst
drikka; ok tala ey, vtan thu hauir liudh. War ey giru-
ghir j mat sella drik. Ok forgrip thik^ ey vppa alla handa
* Iwndh hs. ^ fsefeengir hs. ^ rydha hs. "* athseor hs. ^ konugum
bs. ^ thisena hs. ^ alder hs. ^ talj hs., tala B. ^ forgripp tik hs. '
56
mat, thy at marghe serii fordseruadhe aflf offato\ ok then
som hoffsambir ser j mat, han Isengir sit liiff. Thsesse^ ordh
all tha sighir Salomon. Thet aer ok digdh ok faghir sidhir,
thet man tighir widh siin mat ok hselzt widhir herramanna
bordh, ok thet proua wi^e msen medh tuseggia handa skael.
Forst medh thy, at thet ser mot naturlighom skaelum, thet
man tala mykit widhir sin mat. Sua sighir ok Aristotiles,
at tha fulkompnas huatuena j sin naturligh skipilse, tha
som huatuena g0r sina sislo^. Sua som 0gha ser scapat
10 til at sia ok ora til at hora, sua %r ok tunga scapat til
tua3ggia sislo. Hon scal manz maal fram fora, sua som thet
huxas j manzens hiserta, ok hon scal smaka manzens mat
j munnenum ok scal rora han til sualghindena*. Nw thses-
sen tu^ gitir hon ey wsel giort, at tala ok rora maten j
munnen. Thy at sua aer scriuat: Huar som takir til at gora
tua syslo j ssendir, han fulkompnar tha huargha thera wsel.
Sua faar ok tungunne^ at vm maal ok mat, ok thy scal
tunga ^ forst ena syslo gera ok ther nsest andra; seilas g0r
hon^ ey naturlighit skipilse. Thet prouas ok medh andrum
20 skaelum, thy at thet aer mote godhum ok dygdhelighum
skipilsum. Thy at tha mannen a3tir ok drikkir, tha hitnar
thera blodh äff starkem myklom dryk, ok hughas tha ok
diruas at tala mankt, thet thom aer ey hedhirlikt aella tarff-
likt. Ok thy haua wise maen ok digdhelighe äff aldhir
thet haldit til sidhuaenio, ok haelzt konunga ok hoffdhinga,
at the tala ey mykit widhir sit bordh. Ok thy haua ko-
nunga ok herra foghelika lekara ok sangara sik ok thom
mannum til skaemptan, som widhir thera bordh aeta, thet
the sculu^ sik ey forgripa j onyttum ordhum. Amen.
30 Nw sigs, huru konungir aella hoffdhingir scal styra land
aella almogha. Han scal wael ok ydkeligha thet huxa, at
sua som han aer komin^® til mere waerdhelikt wald ok aero
fram fore alla andra maen, sua scal ok han haua mere akt
ok ahugha, huru han ma wael ok aerligha skipa ok styra sit
land ok almogha, sua at han hauir loff ok aero ok godha
fraegdh, ok hans land ok almoghe frydh ok fraelse ok godha
saemio inbyrdhis. Nw sighir Aristotiles, at the aeru siw,
* oflf athu hs., ofäto B. ^ Taesse ha. * aialu hs., syslo B. * swal-
hindena hs., sualghindina B. ^ ta38seii thu hs. ® twngunne hs. ' twngo hs.,
tungan B. ^ han hs., hon B. ^ sculw hs. '° komyn hs.
57
som huart landscap torff widhir, aen scal wara j godhom
skipilsom. Forst scal thet haua godhan rsßtuisan konung
sellir hoffdiuga, then thet ma wsel styra ok radha. Ther
til scal thet haua wisa radhgiuara ok ouildhogha domara.
Ther naest scal konungir sellä hofifdhinge haua wilioghan^
ok lydhin almogha. Ther naest scal rike ok almoghe^ ok
landscapp haua wsern ok sigra waerio fore ouinum sinura j
allum genuaerdhum, ther som ouini^ mogho land ouaeriandes
scadha. Sua sighir Saloraon wise j snillebookenne : Then
scal wara wiis, som sit^ folk scal d0ma raetuise^; ok alla lo
raedhas wisan hoffdhinga. Ok aeptir thy som hoffdhingin
hauir sik j domum ok athaeuum, sua vilia haua sik alla
vndirdana hans ok tiaenista^maen. Ok tholikir then aer, som
nokot radhir nokra stadh, tholika aeru the, som ther biggia.
Ok sua som ouiis konungir tappar ok fordaeruar ^ sit folk ok
landscap, sua vpraettas^ ok biggias^ land äff wisa manna
forsiio. Ok fore then oraet ok walzgaerninga, the hoffdhinga
ok walzmaen g0ra almogha ok vndirdanum sinum, tha
ganga opta land ok rike fraan enum hoffdingha ok til enum
andrum. Ok thy som godhir raettir konungir godhir^^ ok 20
baeraettir sit land medh godhe^^ forsiio, sua odhir ok fordaer-
uar^^ girughir hoffdhinge thet medh illum olaghum ok margh-
fallan oraet. Ok thy scal godhir ok raetuis konungir wakta
thet, at han wardhe ey girughir a sina vndirdana goz;
thy at huilkin konungir aella hoffdhinge, thet gor, thet
wardhir hans fordaeruilse ok hans aeruingia. Nw sighir mae-
stir Egidius j sinne book, the han giordhe vm konunga
styrilse, at^^ the aeru tiio, som godhum konungum tilhore,
thom ther sit rike wili^^ wael aella wiisligha forestanda. Forst
thet, at han scal goma ok warna gamalt krononna^^ goz ok 30
gamblan konunxlighän raet ok thet huarghin mynska, thy
at thet aer lakt ok wtgiuit äff almoghins waeghna konunge
ok hans haerscap til vphaeldis ok almoghanum til frydh ok
fraelse, badhe thom ok thera goz. Annat aer thet, at ko-
nungir scal waerna, thet han forgore oaerligha aellir onytte-
ligha konunxlighit ingiaeld, thet hanum aer laghat til ingiaeld
* wilioghin ha., vilioghan B. ^ almogha hs. ^ owinj hs. * siith ha.
^ raelhuiaaö hs. ^ tyroniata ha. ^ fordeerfuir hs., fördäyua B. ^ vpraBttia ha.,
oprettaa B. * bigyaa ha. ^^ gefv ha. ** godho ha., godhe B. '^ fordserfair
ha. *^ ok ha., at B. ^* wiil ha. *^ kronunna ha.
58
ok vphaelle ok rikeno til trost ok froma ok almoghanum
til hughnat ok sßngin tunga ok hanum sidßluum^ ok hans
aruingom^ til loff ok godha septirdome. Thy at sua som
then fadhir, illa forg0r sinna barna goz ok fsedhirne, hauir^
ther äff last ok synd, sua hauir then konungir last ok synd,
then krononna ingiseld illa ok onytteligha forgor, giuir thet
lekarum sella lodrarum ok flikrarum* ok smikrarura, fafsen-
gum ok h3Bgguma^[mannum] ....
XVIII. Aus Flores und Blanzaflor (cod. Holm. D 4).
10 Eet hwalff äff guU lot konungin gora
ok thser a skrifua, som ij maghin hora:
^'Haer liggir, the dodhin slo ij ha^ael,
Blanzaflur, the Flores vnte va3l."
Nu kom Flores farande tha3re;
spordhe, hwar Blanzaflur monde vaera^.
Han helsar fadhir ok modhir siin;
badh kalla Blanzaflor, sin ksera vin.
Han a3ngin anzwar äff them faar;
tha gik han thiit, haenna modhir var.
20 "Thu skal mik thser äff gora skael;
hwar a3r Blanzaflor, iak vnte va3l?"
Hon swaradhe tha maedh gratande tara:
"Iak veet ey, hwar hon raon vara^
Matte iak thser om thighia,
tha vilde iak thseth nodhugh sighia,
thy at thseth gor mik mykin nodh ;
miin ksera dottir aer nu dodh."
Han spordhe, huru lange ^ thseth kom til.
Tore atta dagha — iak thseth sighia vil —
30 tha var grafuith thseth salugha liik;
thy ser iak arm ok sekke riik.**
The qwinna var rsed ok sagdhe swa,
thseth konungin siaelfuir hordhe opa^.
* syselfwum hs. "^ arfunghom ha. ^ ok hafuir hs., han haner B. "* flik-
larum ha., flikrarom B. * haghuma ha., höggoma B. * TsersB ha. ^ zeUe
;22--3 nach 34—5 ha. ® lund ha., longo cod. B. ®z. 32—3 nach 1—6 (a. 59) ha.
59
Om hsenna dodh hon sagdhe osaet,
hon hafdhe thaeth konungin forra iaet.
Thaghar han thaeth forstodh maedh skael,
at hon var d0dh, han vnte vael,
8wa mykin iaembir fik han tha,
at han fiol nidhir a iordh ok la.
Konungin ok drotningin lupu thiit snara^;
the armelika lata ok faella tara.
Tha han hafdhe lighath ena stund ij dwala,
tha stodh han op ok togh at tala: *io
"Awi! lak kaerir^ ofuir thik, d0dh,
at thu gaff mik tholik nodh.
Thu vil OS sundir skilia
mot baeggias vara vilia.
Nu ledhin mik thiit — iak idhir bidhir — ,
tha3r ij lagdhin haenne nidhir!"
Konungin ok drotningin felgdhe honum tha
til the graff, the sagdho fra.
Tha han a hwalfuith skrifuith fan
''Blanzaflor", thaer han vaöl an, 20
tha miste han sin faghra lit
ok fioU äff ny atir ij ouit.
Han la thaer langa stund ij dwala,
for aen han matte atir tala.
Tha han stodh op, han togh at grata
ok venadhe sik maedh iaemirlika^ lata.
^'Awi, liofua Blanzaflur!
Thin aelskogh aer mik vordhin swr.
Iak var foddir ok thaessin mo
a enom dagh. Hvi mattom vi ey do so
ok vi badhin om en tima!
Haenna dodh kom mik offsnima*.
Nu hwat iak mera sighia vil:
swa vaen iomfru aer ey nu til
ok aldre skal fodhas ij vara dagha;
thy ma iak mik sarlika klagha.
Iak hafdhe vael raeer vidh dodhin thraet,
om iak mik vaente nakar raet.
* badha hs., snara cod. C. ^ huxar hs., kserer B. ' ok venadhe sik mz
imirlik hs., oc swa isemmerlika B. * z. 29—32 fehlen hs., nach B. ergänzt.
60
Msedhan iak thik kallar ij alla thidhir,
ok thu ey kombir, raaedhan iak thik bidhir,
for qwseld vil iak mik siaelfuir dodha
ok l0sa mik vidh sorgh ok ni0dho.
Tha kombir iak til paradiis;
thser ser Blanzaflor, thaes ser iak vis.*"
Op stodh Flores ok drogh sin kniiff
ok vilde sik stinga genom sit iiiflf.
Tha hans kniiff mot hisertath stodh,
10* tha ma3lte om hans modhir godh:
"Mik thykkir thik vara een dara,
thu kan thit eghit^ Iiiflf ey spara."
"Ney, modhir! Mik thykkir bsetre vara dodh,
sen Isengre hafua'^ tholka nodh."
"Min son! Han aer aengin viis man,
thaer ey for dodhin raßdhas kan;
ok hwa sik siaelfuir draepir haer,
han kombir ey thiit, sora glaedhi aer;
aen the, sik siaelfue draepa, skulu finna
20 haeluitis eld ok thaer ij brinna^.
Nu skal thu thaes vara viis,
Blanzaflor aer ey ij paradiis.
Min kaere son! Thaes hopas mik,
thu ma bona finna, thy hon aer qwik;
ok hopar mik the glaedhi fa,
thaer haenna Iiiflf vael hiaelpa ma."
Gratande hon for konungin gik.
"Min kaere herra! Iak bidhir thik
laena os nakath radh haer til —
30 var eghin son sik draepa vil — ,
at vi matte the sorgh ey fa,
at han vardhir* os swa taghin fra."
"Min kaera! Vi skulum aen ena stund bidha;
hans sorgh mon bradhlika forlidha."
"Vi bidhom swa laenge for vtan n0dh,
vi vitom ey aflf, f0r han aer d0dh;
ok vardhir thaeth thunkt om land at hora,
vi mattom thaeth hiaelpa ok vildom^ ey g0ra."
^ fehlt hs., eghit B., C. ^ ufoa hs. ^ z. 19—20 nach 21—2 hs. * ey
vardhir hs. ^ vilde hs., wildom B.
61
*Vil thu, fru, at vi sighiom honum til?^
''la, iak idhir thsBth radha vil.
Vi viliom hsellre hafua them badha
sen mista han ok hafua thsßn skadha.
Lset han sannind^ thser äff forstanda^
ok skilia^ os swa vidh thsenna vanda!*
Dr0tningin bradhlika thsedhan gar
til sin son, som syrghiande star.
Hon kalladhe han swa liofuelik:
*'Saet'' thik haer ok tala vidh mik! lo
Thu skal thseth vita, min son kaere,
at thaetta hwalflf, som thu seer haere,
vardh giort fore thins fadhirs vald,
aen Blanzaflor aer fore paeninga sald.
Ij thaenne graflf aer hon ey inne,
thy ma thu hona annarstadh finna'^.
Thaet var giort fore thaen sak^,
thu skulde ey hafua for haenne omak^,
thaeth thu toghe ena iomfru slika;
til byrdh matte hon ey vara thin like^. 20
Vi viliom thaeth haeldre skipa swa,
at thu matte ena konunxdottir maedh giftom fa.
Hon aer nu swa lankt komin bort,
thaeth vi fa aldre til haenna sport.**
'^Mr thaeth sant, thu sighir mik,
modhir, tha aer iak yfrith rik.*
Hon opnadhe hwalfuith at thaet sama sinne;
hon fan thaer aenkte vaetta inne.
Tha vardh han gladh ok swoor om maen:
"Maedhan Blanzaflor hon lifuir aen, so
iak skalhona finna — hon aer mik kaer,
ae hwar hon haelzt ij vaerldine aer —
ok aldre atir koma til thik,
vtan at hon skal folghia mik.
Vtan nodh min fadhir saldo
Blanzaflor maedh sino valde.
Iak faar mik aldre andra qwinno
for vtan haenne; veet iak mit sinne.**
^ sanninda hs. ^ fanga hs., for atandha B. ^ ekili ha., akilia 0. * sit
ha. ^ finnse hs. ^ aaka hs. ^ omaka hs. ^ liksß ha.
62
Sidhan gik thsen vnge man
thiit, han konungin sin fadhir fan.
Han helsadhe konungin ij samo^ stund
ok talar til hans a thsenna lund:
**Gifuin mik orloff at theetta sin
at leta aeptir Blanzaflor, min ksera vin!"
Tha thokte konungin vara ey vsel,
at han lot bona ey sla ij hsel.
Han lastadhe dighirt dretningina radh,
10 at han hafdhe ij thy varit oflfbradh^.
"Min son! G0r os ey thsen skadha,
thinne modhir ok mik swa hoghelik vadha,
thaeth thu vil skilias os ij fra!
Äff sorgh maghom vi brat forga.*"
"Min ksere fadhir! Tala thik ey synde!
Lat mik bradhlika hsedhan skynda^!
Far iak brat haedhan, ok aer iak ey seen,
tha kombir iak bradhlika atir ij geen."
"Ma3dhan thu vilt iw aendelika fara,
20 thik skal alt til redho vara.
Silff ok guU, slikt ha3r ser til,
tagh äff siselfuir, ae maedhan thu vil!"
"Gudh thakke thaen fadhir, thaer talar swa!
Mn ij vilin, skulin ij mik fa
siw haesta, thaer baeste* magho vaera,
ok goz, ae maedhan the magho baera;
thre ladhna maedh florena,
the skaere aero ok rene^';
thaen fiaerdhe ok faempte maedh baesta klaedhe^,
30 thaer man ij landeno veet tilraedha^;
siaetta ok siwnda maedh safuilskin,
mardha ok swa hermeliin.
Siw gangande swena iak hafua vil
ok andra siw thaer ridhande til.
Ij skulin mik een man ok fa,
thaen ij litin maest opa,
ok radha kan ij vanda,
* same hs. ^ ospardh hs., aflfbradh cod. Holm. K 47. ' skyndoB hs.
* bestaß hs. ^ renaß hs. ^ godha klcedho hs., bajsta klaßdhe B., C. ^ man
yeet ij Tserldine wara hs., man j landet wet til redhsB C.
63
ae hwath os kan koma til handa,
thaer ok kepa ok saelia kan;
iak vil mik halda fore een kepman.
Ospart skal vara ee hwath iak a,
at iak haenne finna ma."
Konungin swaradhe honum thsere:
"Hwath thu bedhis, thseth skal alt vaera.**
Tha alt var redho, thaeth han fik,
han in for fadhir ok modhir gik;
thakkadhe them for gafuor rika, lo
badh them hafua len asuerdhelika
äff thsen gudh, the trodho opa.
"Nu bedhis iak orloflf, at iak ma
maedh idhart minne haedhan fara."
Konungin stodh thaer siaelff til swara;
badh^ haenta sik thaeth kar,
som for Blanzaflor gifuith var.
"Son! Thsetta kar gifuir iak thik."
Han thakkadhe honum swa innirlik.
Sin eghin gangara han haenta badh 20
ok gaff han Flores thaghar ij stadh.
Skriftin sighir, hans liiff var swo:
hans annur sidha var hwiit som snio,
ok annur sidhan r0dh som blodh.
Thaet matte vael vara een gangare godh!
Giordhin, vndir sadhelin la,
äff thaeth rikasta pael, thaer man se sa.
The bugha varo äff filsbene,
gylte ok satte maedh dyra stena.
Bazor varo äff bliald so
maedh dyre gaerning marghinfald.
Geenlaedher ok rema, thaer til h0ra,
varo äff skaera silke gora.
Solghior ok istadh^ varo äff gull,
sat maedh granat ok smaragd füll.
Baezlith ok hofuudhlaedhir
skeen som sool mot thaeth vaedhir.
Man prisadhe thaeth vit" om^ land ok faeste,
thy thaer var gaerning a the baesta.
bath hs. ^ izötadh ha. ^ vith hs. * fehlt hs.
64
Hans modhir togh eet fingirguU;
gaflf thseth Flores, thaer hon var huU.
"Kan thu thaetta g0ma vsel,
tha vardhir thu aldre vtan ssel.
Thik ma ey eldir skadha,
ey vatn sellir isern thik koma til vadha.
Gomir thu thseth msedh rsetta sinne \
se hwath thu letar, thu skal thaeth finna.'
Han thakkadhe them swa innerlik;
10 the minto han swa liofuelik.
Orloflf togh han afif them, thser varo;
the grata swa sara, the matte ey swara.
Fadhir ok modhir rifua thera har.
"Msedh sorgh monu^ sendas var aar;
vi se honum aldre mere."
Thseth sagdho ok andre flere.
The varo ij thseth efrith spa,
thy thseth monde ok swa ga.
Han badh them lifua: "Heel ok ssel!"
20 The swaradho honum: "Far nu vael!"
XIX. Aus dem gedieht »Huru siaßlin ok kroppin thraßtto»
(cod. Holm. D 4).
"Hwi ligger thu arme likame swa?
Hwa monde thik swa nidhersla?
Tha stsedher oc land the rseddos thik all,
tha thsenkte thu litith a tholikt fall.
Thseth haifwer thu fore allan wserlzhedher,
thseth thu ligger nw i muld swa ledher.
Hwar sere nw thiin dyro klsedhe?
30 Hwar aer nw thiin widha akers saedhe?
Hwar aer nw thin dyre kost?
Hwar aer nw wiin, miodh oc most?
Hvar aera nw yrter margha handa
•^ sinnsB h8. ^ mon nu hs.
65
oc the kraser, fore thik plseghadho standa?
Hwar ser nw gall oc silflf thaeth rena?
Hwar aere nw alle thine dyre stena?
Hwar 3Br nw alzkens willebradh?
Hwar sere nw thiin kloko raadh?
Hwar sere nw thina ssenga dyra,
ma3dhan thu ligger hajr fore orma oc myra?
Hwar sere nw thiin torn oc borgher stora?
Hwar aere nw thina rika foro?
Hwar aere nw thiin dighro wald? lo
Hwar aer nw thiin makt swa marghinfald,
som thu war forra wan at haflfwa?
Thik felgdhe swa litith thaer afif til graffwa.
Hwar aere nw thine swena, thik skullo thiaena,
thiin barn oc thiin husfru waena?
Hwar aer nw all thiin waerlzaera?
Mik thykkir, thu skal nw bona ombaera.
Thu haflfwer nw fangith en atergang.
Thiin graff aer ey siw fota lang.
Ey haffwer thu meer nw afif allo thy, 20
som thit goz war i hwariom by.
Thu skildis thaer widh i enne stund,
tha d0dhin sokte thit hiaertagrund.
Thu aer nw fulder afif steen oc muld;
orma oc paddor slita thit huld.
Thiin oghon aere blind, thiin tunga aer thyst;
til rikedoma haflfwer thu nw aenga lyst\
Thinna husfru sorgh fullskyt forgik,
tha hon thaeth rika arffwith fik.
Thu thorflf ey nw hopas a thina fraender, 30
tho the togho thit goz alt i säender;
the losto OS ey aflf wäre pino
maedh eno minzto goze sino.
Arme krop! Forstaar thu aen,
hurw waerldin swiker sina maen?
Hon lykte thik rasklika fra sik wte
oc holde thik i enom armom klwte.
Hwar aere nw the bonder, thik fordho skat?
^ -liat hs.
Ö6
Mik thykker, thu haflfwer thik siselflfwan flat.
Wi komom a3n saman, iak oc thu;
tha ma thu ksenna, hwath iak thol nw.
Waar pina for vtan a3nda staar;
iak thol thseth we, som aldre forgaar.
Nw msedhan iak ma ey laduger sta,
tha skal iak ater til helwitis ga.
Miin ordh wsenter iak fulsan at wara;
iak tror, thu kan mik enkte swara.^
10 Tha likamin monde thsetta forsta,
som sia3lin haflfdhe op talt tha,
swa syrghiande monde han tha grata
oc taladhe til henna i tha3ssa mata:
"Tha iak i wserlinne liflfwande war,
thaeth rika herranampn iak thaer bar.
Tha mik mondo alle nigha oc bwgha\
tholik sorgh kom mik litith i hugha^.
Tha matte iak badhe rsetta oc doma,
guU oc dyra steiia badhe haffwa oc g0ma.
20 Borgher matte iak byggia oc halda;
iak thaenkte litith^ a graflf swa kalda.
Nw seer iak wsd, at alt waerlzwall,
rikedoom, slsekt oc waenleek ball,
the kunno ey all saman mannin waeria,
tha dodhin komber oc wil han haeria.
Badhin maghom wi lastas äff Gudh;
wi lyddom ey hans helgha budh.
Thin laest aer meer, thaeth weet iak wael;
thaeth ma iak pr0ffwa maedh fulgodh skael.
30 Thu weet wael thaeth, som skriflftin sigher:
ae hwem Gudh mere hedher giflfwer,
meer bor honom Gudhi ater gialda*
aen th^en, som minna fik at walda.
Gudh gaflf thik liiff, wit ok minne
oc margha handa skael oc sinne;
maedh them skulle thu vnderstanda
* bwgha oc nigha ha., nige oc buge cod. Skokloster 156 fol. ^ tha
thflBnkte iak htith a tholik qwidhe ha., toligh sorgh kom mek liithet 1 huge
Skokl. 3 litiiii; ha. * gisBlda ha.
67
gora got oc fly thaeth wanda^
Thseth haflfwer warith f0rra sakt,
thu skulle OS styra msßdh thinne makt;
hwar fore hiolt thu maedh mik tha,
tha thu sa mik at illo ga?
Hwi stodh thu ey tha a moot
oc skipadhe, thaeth iak rsedhe thaes boot? '
Sigh nw mik maedh wisso ordh,
thaeth likamin aer enkte vtan iordh.
Hwath aer thaeth, som likamin kan, lo
tha siaelin hon aer skild widh han?
Hwath aer thaeth, likamin giter tha,
tha dodhin mon han nidherslaP
Thu weet, han kan sik enkte r0ra,
ey se, ey ga, ey tala, ey hora.
Thy thykker mik thaeth wara liikt,
haffdhe iak nakra handa fiikt
at d0ma nakra wranga doma,
iak sigher, thu monde mik tha^ til koma.
Satte iak mik nakath til kranka maen, 20
thaeth wolte thu, thaeth sigher iak aen.
Os swek raet aengin waerlzmakt
vtan thu, thaeth haffwer iak sakt.
^n siaelin haflfdhe sin Gudh fulkaer
i allem thingom, som henne tilbaer,
likamin aldre siaelina forwunne
oc aenga lund hona swika kunne.
Tha iak monde Hflfwande maedh thik wara,
krank ordh monde iak litith spara.
Thu seer wael, hwath iak thol for thy, 30
oc thjBr ma iak ey vndan fly.
Iak weet thaeth wael, at iak skal opsta
oc maedh thik ater til helwitis ga.
Awi, awi fore hardha nodh
at thola d0dh oc aldre wara dodh!"
Siaelin swaradhe ater swa,
thaeth hwar man thaeth wael thaenkia ma:
"We aer mik, thaeth iak war skapath,
^ onda hs.
68
maedhan iak skulle swa wara fortapath!
Hwi monde Gudh wilia skapa mik,
msßdhan han wiste thiBtfa maedh sisßlffwan sik,
thsetfa mik skulle ey meer hedher hsenda
sen we oc dodh for vtan aenda?
Wa3l ser the oskselik diwr,
som a3inwael sere Guz kreatwr;
tha thera kroppa falla nidher,
thera siaela giflfwas^ thser enkte widher,
10 thy the forfaras msedh siailflfwom them;
the thola ey pino i annan heem.
Gudh giffwi'^, thaeth syndogha manna dodh,
thaer sik fordarffwa maedh thaenna waerizodh,
matte tholik wara! Hwath qwidde iak tha!
Tha thorflfte iak ey nw til helwitis ga.
Hwath ma nw proffwas mere nodh
aen daghlika de oc aldre wara dodh!"
20
Komo twe grymme diaeffia tha;
til the arma siael moiido the ga
maedh oop oc roop oc mykith skraal.
Äff them gik eld som annath baal.
The waro som tiaera swarte badhe;
maidh thera laat war aengin nadhe;
ia^rnkroka the i haender fordho
oc brinnande eld äff munne wt kordho;
thera taender waro som annor ploghiaern;
mot thera kraift war aengin waern;
äff thera naesom ginge wt orma,
som redho waro mot siaeline storma;
30 thera 0ghon waro som mull0gha twa,
tha3r brinnande eld monde aflf ga;
war monde aflf thera oghon flyta
maedh fwlan doon, swa at ey monde thryta;
the haflfdhe hörn i aenne sino,
som siaelina fordhe til helwitis pino.
Thaesse di^^eflfla waro swa ledhe,
oc the waro siaelinne illa wredhe;
\
^ Bisel hon giffs hs., S£ele giffuas Skokl. ^ gaffve ha.
69
the gripw^ the siael msedh kroka sina
oc drogho henne swa til helwitis pino-.
Them motte otalighe diseffla i thy
mdßdh stiim oc roop oc mykith gny;
the loffwadhe alle henna faerdh,
thaeth Guz likne war swa litith wserdh.
Some diseflfla skirpto at henne,
oc some riflfww^ alt henna* sßnne
oc brinnande bly i henne gutw,
oc alle säender mot henne thutw. lo
>
Some hona msedh sik drogho,
oc some skinnith äff henne flogho.
Some fylto henna 0ghon sksero
msedh mykin thrsek oc all osero.
The msedh alla kraffta sina
girnadhos the sama siselina pina.
XX. Aus der Uistoria de Septem sapientibus (cod. Holm. D 4).
Fordhom war en greffwe i Lotoringia. Han atte ena
husfru, som han mykith ailskadhe, oc syntis swa, som hon
aelskadhe han. En dagh haende theth swa, theth greffwin 20
haffdhe en kniiff i sinne band oc haffdhe thaenkt at tselia en
kaep. Frwan rsekte fram handena owarandis, oc han skar
hona i handena nakath litith. Ther äff fik greffwin swa
stora sorgh, at o;ii annan daghin bleff han dodh. Thetta
baer baende ey äff störe beskedblikheet, vtan äff hiaertans
wanmakt, theth han do swa bradhlika. Hans likame wardb
medh störe aero iordbadber, oc frwan syrgdhe storlika oc
graeaet swa, at hon wille do fore bans kaerleek skuld. Henna
fraender^ oc winir komo til henna oc awitto hona oc sagdhe
swa: "Kaera frw! Styrk tbit hiaerta oc war gladb! Tben 30
thu miste, tben kan thu ey ater fa; vtan tbaenk pa tbin
vngdoom oc faegbrind, theth thu aest aerlikin; fore thy at
* gripo ha. * pine he. ^ riffwo hs. * henne hs. ^ fraendir hs.
70
thu faar wsel haiis lika eller bsetre i gen. Thy waesend^
i gen at syrghia!" Tha swaradhe hon: "Ksere winir! I
talin alt fafaengt. Fore then skuld skulin i wita, theth lak
aldre hsedhan gaar, for sen iak ser dodh, msedhan min herra
do fore min kaerlek skuld. Thy wil iak theth sama honum
kserlika i gen te." Tha the sagho, theth hon war swa
stadhigh, tha bygdho the henne et hws widh graflfwena,
theth hon skulle wsernas aflf raeghn oc waeto. Sidhan foro
the thsedhan oc saBudo henne thiit widh, theth hon skulle
10 ey forgaa äff frost.
Sama daghin, ther greflfwin war dodh, wordho ther
nakre riddara gripne oc dompde til hsengilse fore roflf skuld.
Tha war ther en riddare i stadhin, som haflfdhe stört waelle,
hwilkin ther war skipadher til at wakta roffwara, theth the
skullo ey bort stiselas, sidhan the waro op hsengde. Tha
waepnte han sik oc sattis a sin baezta hfest oc redh til gal-
ghan at wakta the fornaempda riddarana, theth the skullo
ey nidher huggas. Om minnat, tha b0riadhe til at frysa,
tha sa han ater til kirkiegardhin, ther frwan la oc grset
20 sin husbonda. Ther war eld, som hon haflfdhe op tsent.
Tha thainkte han medh sik thiit at ridha oc wairma sik,
som han oc giordhe. Han bant sin hsest oc klappadhe pa
dorna oc badh sik in lata. Hon vndradhe, hwa theth war,
oc sagdhe ney, theth han kühne ey in koma. Riddarin
sagdhe til henna: "Ksera frw! Rsedhins ey, theth iak skal
nakath theth gora, som idher skal koma til misthykkio.
Iak a3r idhar granne." Tha Iset hon honum in koma, oc
han satte sik widh eidin. Tha han war w^ermber, tha sa
han, theth frwan war wael skapt. Tha sagdhe han til henna :
30 «Iak vndrar storlika, matidhan i serin vng qwinna, a3rlikin
oc waül skapt, oc haflfwin godha winir ;^oc i mattin ^ wsel
fa en rikan riddara oc ma^ktighan, ther idher hiolde i stoor
hedher; oc at i a3rin wordhna swa galna, theth i gratin
swa la3nge en dodhan krop." Frwan swaradhe: "Herra,
medh idhart loff ! Min herra do fore riettan ailskoxkaerlek^
Fore thy skal iak honum theth sama i gen giaelda." Tha
swaradhe riddaren : " Iak halder ey stört aflf swa dana thanka,
fore then skuld idhar herra liflfwir ey fore idhar graat skuld."
' wffisent ha. ^ matte hs. ^ elskogx kaerlekheet ha.
71
Oc ther medh taladhis the swa la3nge widh, theth frwan
giordhe riddarins wilia.
Ther septir tha rseddis riddaren, theth han haflfdhe oflf-
Isenge dwalz, öc reedh bort i gen oc skodde galghan oc sa,
theth en riddare war bort stolin, aflf hwilko som han dr0ff-
dhis storlika; oc wiste ey, hwath han g0ra skulle, oc rseddis,
theth han skulle sit goz mista, oc reedh i gen til frwna oc
spordhe aflf henne raadh, sighiandis swa: "Miin ksera frw!
Mik angrar, theth iak swa Isenge naer idher dwaldis; fore
thy at en äff roflfwarana war bort stolin, oc theth rsedhis lo
iak, theth iak mistir mit goz, vtan i sighin mik nakath.
Oc fore then skuld kom iak hiit som til min enkannelik
win. " Frwan swaradhe : " Om i wilin g0ra septir mit raadh
oc mik a3lska oc til laghgipta husfrw tagha, tha wil iak
idher radha, theth i skulin senkte aflf idhart goz mista oc
koma hwarte i blygdh eller skam/ Riddarin swaradhe:
^'lak gor gserna, som i wilin." Tha sagdhe frwan: "I sen^
wa3l, at thenne marinen, som iordhadhis i gaar, han ligger
hell oc oskadder i iordhinne. Draghom han op oc haengiom
han i sama stadhin, ther then andre ser bort stolin!" Tha 20
sagdhe riddarin : " Aldra kaerasta frw ! I funnin et got raadh,
oc thy wil iak idhrom wilia gaerna aeptirfolghia. " Ther aeptir
groffwo the kreppen op oc fordho han wt til galghan. Tha
sagdhe riddarin til frwna : " Fore senkte waerlzgoz tha wil iak
han op haengia, fore then skuld sen iak theth giordhe, tha
hiolle mik aengin laenger fore donde man." Tha sagdhe
frwan: "Wilin i ey han op haengia, tha wil iak han op haen-
gia fore idhar kserleek skuld"; oc swa haengde hon han op.
Tha sagdhe hon til riddarin: "Nw aer han hsengder, oc forie
thy th0rflfwin i ey meer raedhas." Tha sagdhe riddarin: "iEn 30
aer nakath i gen, som i ey aflf witin; fore then skuld theth
r0ffwarin han haflfdhe et stört saar i hoflfwodhith, som han
fik, tha han wardh fangin ; oc fraeghnar theth almoghin, tha
thaenkia the theth wara swik, oc tha wardher iak swa wael
fordaerflfwath som for. " Tha swaradhe frwan : " ^ptir theth
at i haflfwin et hwast swaerdh, tha^ giflfwin honom et saar
i hoflfwodhith, at theth synis! Oc aer theth swa, theth i wilin
theth ekke gora, tha wil iak theth gora"; oc hon tok swa
swaerdhith oc hog han i hoflfwodhith, theth genast syntis stört
* se hs. ' thz hs.
72
saar septir. Ok sagdhe hon swa til riddarin: "Herra! Nw
ser han saar." Tha swaradhe riddarin "JEn ser et, theth
iak rsedhis fore. Roflfwarin haflfdhe mist sina framtaender. "
Tha sagdhe hon: "Tha brytin them wt! Eller skal iak
bryta them wt." Oc genast togh hon en storan sten oc
slo swa til, theth alla tsendrena fiollo honum nidher i hal-
sin. Ther aeptir stegh hon nidher aflf galghan oc taladhe
swa til riddarin: "Idhar kserleek haflfwer mik swa starklika^
thrsenkt, theth iak haflfwer swa illa hannath min herra."
10 Tha sagdhe riddarin: "Thw aest en fwl qwinna, otroen oc
aldra waesta^ qwinna. Thu wäre wsBrdh at brsennas oc
slipas. Thu glomde omata rat thin herra, som do fore
thina skuld. Onda tro haffdhe iak til thik, sen thu wäre
miin husfrw, oc ont ser at tro onde qwinno." Then tiidh
theth hon hordhe theth, tha fiel hon nidher til iordhinna oc
wiste ey, hwath hon skulle sighia.
XXI. Aus der Alexandersage (cod. Holm. D 4).
1. Darii tod.
ThaBth war Alexandre genast teet —
20 thsBth sagdho the, thaeth hafdho seet — ,
at Darius keysar fangin war —
ok starka boyor a benom bar —
genast thaer aepter widh naesta heedh.
Alexander thagher aepter reedh
maedh faem thusand raska maen,
the ridhu ok sokto alle ij säen.
Han lette ey laenge aepter han;
Alexander honum forste fan.
Ij midhiom waegh fore dodhin la;
30 boyor aflf guU hafdhe han a;
han hafdhe margha diwpa vnder;
been ok arma waro honum swnder.
Alexander aflf sinom haeste tradh,
mykith syrghiande ok aenkte^ gladh.
* starlika ha. ^ wseste ha. ^ enkte ha. wie öfters.
73
Tha han sa Darium illa saar,
Alexander aflf sinne kapo far;
bredde haenne Darium opa;
alla hans vnder monde han thwa.
Han rensadhe hans vnder ok hans saar
msedh storom graat ok mykin taar.
Han fsempte Darium om sin hals
maedh storom härm for vtan fals;
sagdhe til honum msedh gratande rost,
maedh trono^ hiserta ok hülle trest: ^^
"Herra Darius! Herra min!
Stat thik op min kaeraste win!
Tak thit rike ok alt thit wald!
Bliiflf en keysar riik ok bald
msedh alt thseth, thu f0rra atte,
tha thu bsezt ij thino rike matte,
ok bliiff en keysar hsedhan fra;
iak wil thik thit rike ater fa.
A waldoghan Gudh wil iak thseth swseria:
iak wil thik aldre optare hseria 20
ok aldre mera thik fordrifwa ;
thu skal ij fridhi fore mik blifwa.
Iak wil thik halla fore min fadher.
Aflf thinom skadha ser iak ogladher;
sengin keysar ser swa snodh,
thser sik glsedher äff annars dodh.
Herra Darius! Iak bidher thik:
hwa thik hafwer slaghith, sigh thseth mik!
Iak wil thseth wrsekkia opa thom,
g0ra th0m rset mordhara Ion." 30
Tha Alexander hafdhe swa mielt
ok margha taara aflf 0ghom faelt,
Darius rsekte op sina hsender,
a mote Alexandrum sik wsender,
grep Alexandrum ij sin fampn;
han thakkar honum widher nampn,
kyste hans hals, hsender ok bryst;
msedh godhom kserleek giordhe han thseth fyst^.
^ throno ha. ^ f0r8t hs.
74
Sidhan talar han Alexandro til:
"H00r, son, hwath iak thik radha wil:
Lat thin hogh ey oflfmykith radha,
thina hoghfserdh ok hoghmodh badhe!
Haff thiin thing ij faghre mata!
Tak ey fore oflfstora lata!
Lat ok annan wara thin lika!
Wserlin plseghar ga3rna swika.
Trost ey oflfmykith tha3r opa,
10 " thseth thu sigher hwar stadh mon fa,
ok thaeth thu winder mykin land!
Tak matelik thing thik til hand!
ThaBth thu kunne himilin naka,
maedh badhom handom til hans taka;
thseth thu liknadhis allem gudhum
ij thera gaerningum ok thera budhum,
thu skulle tho matelik hafwa thik.
Oflfstoor wordhning faeller ok sik.
Thy thsenk a, hwath thser septer skeer:
20 thaen grater stundom, thser opta leer.
Thsenk iw thaeth, som wardha skal:
wserlzaera aer alt fals ok qwall.
^pter mik tak thik septerdome,
hwru waerlin wil nw mik forgloma.
Iak war ij gaar en keysar bald,
moxan all waerlina hafdhe iak wald;
nw ligger iak haer ok skal ij muld,
iak aer omaektogher mino huld.
Swa plaeghar waerlin illa lona.
30 Alexander! Hör nw mina bona;
Iak befaler^ thik mina modher
Rodoganis. War haenne^ godher!
Tak mina husfru til thina nadh,
lat hona lifwa aepter thit radh!
Roxonen, kaera dotter miin,
hon aer en m0 fagher ok fiin;
hona tak til husfru thik!
Thu faar hwarghin haenna liik.
Ij aerin badhen aflf godhe slaet^,
* befalBßr hs. ^ henne hs. ^ slaökt hs.
75
hon äff mik, thu äff Philippus aeait.
Lat swa Persiam ok Macedona
blifwa vnder ena krona.
Th«jr skal thu keysar ower blifwa,
msedhan^ iak ma ey laenger lifwa.
Thsetta ser miin bon, ksere son!
Thu g0r mik thsßth aen alt til mon:
lordha mit liik fore thina dygdh !
Lat mina graflf wsA wardha bygdh!
Lat wail bega min dodha krop!" lo
ThiLT maßdh gaflf Darius sin anda op.
Han do ij Alexanders handa;
nw ser han skilder aflf sinora wanda.
2. Rede Alexanders zu den nackten weisen,
"Ij bidhin mik om nakar thing,
hwath idher thykker kserast wara;
thaeth wil iak idhir ekke spara.
M hwath ij bidhin ij waerlin all,
thfeth skall idher wardha vtan f orfall.
Iak wil idher neka senkte." 20
The beddos thaeth han aldre threnkte:
"Maedhan thu forma swa stört gifwa,
tha giff OS, at wi maghom ae lifwa,
at wi aldre doa maghom!
Annan rikedoom wi yffrith aghom;
wi aerom riik äff allom nadhom;
thaeth brister os, wi äff thik badhom.
Wi bedhomps a^nkte annath äff thik;
giflf OS thaeth, tha aerom wi riik."
Alexander swarar thom iaembrat: 30
"Mik aer thaetta siaeifwom affaat.
Iak aer siaelfwer dodhelik inan;
fore vtan aenda iak ey lifwa kan.
Thy kan iak the nadher ey gifwa,
at ij skulin odödhelike lifwa."
The swaradho honum maedher skael:
"Maedhan thu raedhis dodh ok hael,
for hwi g0r thu swa mykith ilt
^ maedha ha.
76
badhe widh tampt ok swa widh wilt?
Om alla wserlina loper thu,
rofwar msen, qwinnor ok swa frw.
Thu wil hafwa alt, thaeth thu spor,
marghom storan skadha gor.**
Alexander swaradhe ater swa:
"Ij skulin thaitta swa forsta:
Guz^ miskund ok hans makt
hafwer mik thaetta fore laght;
10 thaessa gserninga iak ey bare,
vtan thseth Guz 'wili wäre.
Iak teer ok gor wilia Guz;
iak 8ßr een swen til hans buz^,
som ij siaelfwe profwa maghin,
om ij sksel ok samwit^ hafwin.
Watnith stodhe en stadh qwaert*
ok rerdhis hwarte langx seller thwsert,
wäre ey waedhrith, som thaeth rore
äff enom stadh ok ij en annan köre.
20 Watnith wardher waedhreno saeta:
ey kan iak mot Gudhi thraeta*.
Iak hafdhe gaerna roo ok nadhe;
iak skilde mik gaerna äff thaenna wadha,
äff thaesso 0rl0gh ok thaesse striidh.
Iak faar annan hugh ij sama riidh;
iak faar genast annan wilia;
iak kan mik ey haer äff skilia.
Thaßth gor Gudh äff nadha siin,
han säender ij thaeth sin ij hugha miin.
30 Warom wi alle ij waerlin eens,
at aenkte samwit^ wäre andre til meens,
ok tholikt sin hafdhe en som en annar,
ok ena eomplexiohem hwar en hannar,
hwath wäre tha waerlin thaenna
ok alt thaeth, som bygger ij haenne,
vtan som en aker slaeter
thaer hwarte wäre wranger aeller raeter^?"
* gudz hs. wie öfters. ^ budz hs. ^ sampwit ha. * qwart hs.
^ thr^tta hs. ^ rpetter hs.
77
XXII. Aus dem kommentar zum Pentateuch
(cod. Reg. Thott. 4, 4:o).
Nw wiliom wi speria: Hwath a3r forsta Lucifers synd
oc hans kompana, medh honum fi0llo nidher aflf hime-
rike? Ysaias scriwar, at Lucifer sagdhe i sinom hugh:
^'lak skal wardha liker them, hogster aer", theth aßr Gudh
siselwer. Nw sigher iak swa: Wilde sengelin likas gudhli-
kom limfnath, tha giordhe han wael oc syndalost, thy at
Gudh skapadhe han ther til. Wille han lika sik widh
hans wald, tha wiste han theth, at theth wäre honum lo
omoghelikith, vtan han wardhe sander Gudh. Oc wil iak
prowa, at han matte theth aldre wilia. Swa som stokker
ma ey wardha eld, vtan han miste sina natwr, swa matte
oc ey sengelin wardha Gudh, vtan hans siaelfs natwra for-
darwadhes. Nw aer theth aa mot hwarie natura at wilia
sina fordarwilse. Oc aengin man ma swa wardha fatigher,
at han skipter sina natwra i annars manz^ natura, som
waeldoghare a3r; thy at theth matte ey wardha vtan hans
siaelfs dodh, oc nw wilia alle ha3lder dodhin fly. WsbI hit-
tes theth, at en riddare eller grewe wille gserna wara ko- 20
nunger, oc mange klserka stunda til at wardha biskopa ; oc
tho aldre swa, at hin wardher then, som nw ser konunger,
oc thaenne then, som nw ser biskoper; thy at tha vnte
hwarghen thera sik rike eller biskopsdome, vtan them samo,
som f0r waro, oc sik siaelwom omskipte oc dodha. For
thy aer theth omoghelikt at sighia, at Lucifer wille wara
Gudh eller hawa iaempmykith wald som Gudh siselwer.
Nw skal tho theth for ens sant wara, som Ysaias sigher,
at Lucifer wille likas widh Gudh; oc skulom wi leta, hurw
theth war moghelikt. Lucifer war, som flaeste sighia, so
fraemaerste oc aerlikaste Guz^ aengel oc vnderstodh wael,
at honum hordhe til at radha oc styra waerldinne fraem-
maerst aepter Gudhi siaelvom. Oc swa hafdhe oc sidhan
wordhit, aen han hafdhe Guz skipilse ombidhat. Mn han
wille ey thaes ombidha, vtan wille wardha bradhriker
oc stundadhe at fa theth wald medh sinna natwra krapt,
som hau skulle fa medh Guz nadhom, oc miste ther fore
^ mantz hs. ^ gudz ha. wie öfters.
78
alla Guz nadher oc winskap; swa som marghe mista aen i
dagh sins iordhrikisherra winskap oc then hedher oc sero,
som hans herra hafdhe honum thsenkt, Jen han toghe ey
fram fore hsBnder honum siselwom. Sva wille tha Lucifer
likas widh, at swa som Gudh hawer aldra wserldina wald
frailst aflf sinna natwra krapt, swa wille Lucifer wara wael-
dogher ower alt, theth honum skulle tilh0ra, aflf sinna natwra
krapt oc vtan Guz giaeflf. Thsesse antswar pr0war iak medh
Anselmi ordhe. Han sigher, at sBngelin stundadhe til ainkte
10 ännath wald, vtan theth sama, som han hafdhe fangith, aen
han hafdhe bidhat. Nw spor iak, hwath andra aengla synd
war, som fiollo medh Lucifero. Oc syndadho the samulund
som han, oc wille hwar thera hawa fra3lst wald medh honum,
hwar eepter sina naturo krapt vtan Guz giaiff; swa som
manger man thiaenar hselder enom minne herra aen konunge-
nom siaelwom, for thy at han vaenter sik mera Ion aflf ho-
num. Aflf godha aengla natwra oc swa ildra skipilse oc
krapt wardher mera talath annars staz\ aen Gudh wil.
XXIII. Aus der grossen sprichwörtersammlung
20 (cod. ups. Palmsköld. 405).
1. Maßdh lagh skal man land byggia.
2. Ware ey lagh i lande, tha toghe hwar, som finge.
4. N0dh brytir lagh.
5. Nu liggia lagh i spyutstangx a3nda.
7. Thu skalth landsidh f0lia aellir land fly.
9. Hwar, som aarla riis, han wardhir mangs wiis.
10. Laenth thingh skulu olasts^dh heem gaa.
11. Thwa hund okh kaemb, han aer ae hundir thaen same.
12. Thy bruna noten hawir thaen sota kaernan.
30 13. Haandalos ae anbodhal00s man.
16. Lime gor goth barn.
22. M hwilas oxe, maedhan annar draeghir.
28. Thaeth faeta wil alth vppe flyta.
30. Thaen pungir aer tombir, som annars paeninga aeru i.
31. Thaeth aer goth ath simma, tha annar haldir huwu-
dhith vppe. ,
^ stadz hs.
35. Thaeth ser siaelsynth ath se hwitan rampn.
37. Mange bsekkia okh sma gora stora aa.
38. Bsßtra ser stsemma bsekh en aa.
45. Bsetra aer thaeth tra3 \ som boghis, 8ßn thaeth, som bristir.
46. M koxar duwa, maedhan bughi baendis.
47. Man g0r ey'^ godhan aerkaebiskoph afp een skalkh.
50. JE hwarth haeghrin flyghir, tha folghir honum stiaertin.
52. Thor trae kofra latan eledh.
53. Man blaesir thaeth i waedhrith, som man enom dara
sighir. 10
57. Strykh aflf gulfingran okh arwodha for brodh!
58. War gamal til howa okh vngir til klostir!
62. Siaelwe riwas vlwa, tha the ey hawa kalwa.
68. Thaeth dughir ey ath gylla, som ^y aer gul waerth.
-69. Skogh hawir 0ron, okh markh hawir 0ghon.
72. Hungir aer i heelbroghdha magha hetasth.
76. Brunganggol kanna kombir siaellan heel heem.
77. Hwar, som olagh faestir^ honum olagh gaar.
85. Skam aer skaeggiotom man ath skaelwa.
88. Han kombir okh fram, maedh vxom akir. 20
91. Thaen wardhir tysswa gladhir, som a stenen sitir^.
92. Man skal ey wilioghan vxa ofifast kara.
95. Thaen blaes ey wael ath eelde, som myol hawir i munne.
98. Afp eth haar okh eth wardhir man skalloth.
112. Mn kombir thaen daghir, koon thorfPsin stiaerth widhir.
122. Okh skal hiailph til Guz^ hiaelph.
126. Forsta wisin aer borto, tha fara biin wil.
127. Sampnath sil.styggir okh stora fiska.
128. 01 rorir stoor ordh.
135.. iE gaar rokir äff nakr^. 30
137. Smam okh smam sankar fatigh kuna sikh barn saman.
147. Kombir thu til vlwa, tha thiwth som the!
148. M sp0r thaen rike, hurw thaen fateghe fodhir sikh.
157. Man skal ey giffnom haeste i raun see.
166. Gäestir kombir til garz^ okh g^r sikh til hosponda.
179. Thaen kr0kis^ arla, som godhir krokir skal Vardha.
184. Hwa laenge sowir aa sin baed, han Paar litith Por
sith naeff.
^ thrffi hs. ^ egh ha. * sythir hs. * gudhz ha. ^ gardz hs. ^ kro-
kis hs.
80
188. The asru ey alle wini, som lee i geen.
191. Thaen giwir androm litith, som sikh siaelwom goth an.
196. Ey kombir skadhi een til by.
204. Thaßth aer een ondir fughil, som oreenth gor i sith redhir.
207. Vlwin takir okh taald faar.
208. Man skser langa reem äff annars skinne.
211. Han aer godhir lokka, som siselwir wil ma3dh hoppa.
225. Man skal sla idernith, tha thaeth aer heeth.
262. Thaeth aer goth ath hawa trudhith sina barnasko.
10 263. Baetre^ aer een fughil i haende aen fyre i skoghe.
319. Hwa, som gsotir, han antigia liughir allir sighir santh.
358. Rotith aer odbrwtith.
386. Naer herdhin okh vlwin dragha ens, tha hawir hiordhin
tappath.
390. Swa grympta grise aepte som gamwl swin fyri.
402. Glugguth aer gaesta 0gha.
439. I thysto watne aeru orma waerste.
449. Swa godh aer een wskh i aar som twa i fiordh.
451. Thaen aer mykith raeddir, som ey thorff skaelwa.
20 462. Hwarth kaar staar a sinom butn.
497. Laetum thaen swaeria, aenga hawir siaelena!
498. Han aer man, som manz gaerninga gor.
507. Baetre aer skaelgh aen blind.
524. Laet hund til hunaxkaar, han springir i maedh badhom
fotom.
525. M felghir agaerdh wando^ kope.
538. Alwara okh gaman fallir wael saman.
540. Faghir ordh frogdha aen dara.
568. ^ngin dor äff hozlom.
30 584i Sla steen^ widh vgglo^ okh vgglo* widh steen^ thaeth
gaellir ae vgglo been.
604. Dodhrin blaese ey i ludh for sikh.
623. Hwariom aer sin S0r S0th okh sin angir ledh.
625. Man skal ey klaa thaer, som ey kleyar.
764. Baetra aer heel aen hundradha markh.
901. Gödh wäre ynskan, wäre ey fulskan.
1076. Flere folkh draepas äff naatwardh aen äff swaerdh.
1102. Man sowir ey alth, thaeth man snarkar.
^ bfletrse hs. * wände ha. ' wgglo hs. * steen hs.
81
XXIA\ Aus der neuen oder Karls-chronik (cod. Holm. D 6;
original) ^
Thet war j hosten, om helge kors tidhe.
Julen elfter wille konungen ridhe
til Jonecöpung oc holla ther daga.
Thet motte the swenska illa behaga.
Somma them haden tenkt wid lifPuit skilia,
hafPde thet gongit eflfther hans welia.
Gud skilde the swenska afp then nod;
konungen bleff pa Helsingborg dod lo
om XIII juladagh.
Thet fyol mongom wsel j lagh
som gerna wid barkakonung skille;
the spordo tidande, som the wille.
Äff ene frismaa fik han the sooth,
som engen man kunne raada hanom booth.
Til Roskilde the hanom f0rde,
j Lucies kirkia hanom jorde;
effter Gudz byrd xiv c aar
XL, pa thet VIII thet war. 20
Om sama dag, konungen bleff dod,
tha^ leed mangen stora nod
äff storm, liwngel oc ilth wedher;
swartebrodher j Skseninge tyga thet meder.
0stra gafflen j thera kirkia bleste nidher —
jlla gaffuos munkane wedher — ,
at hwaluith oc hogekoren nidherslog;
II monka man doda ther vtdrogh.
Rseth som the boriade^ hogmessa,
finge the then skadan for wissa. 30
Thet wsedher longx gonom rikit gik.
Mongen skada ther äff fik.
Thet blseste om kul sa mangen skog
oc mangen skorsten nider slogh
oc blesten bort, thet engen wiste,
* Die Orthographie des Schreibers ist hier, ausser ])etreff8 der inter-
punktion, der sigel und der anwendung grosser buchstaben, ganz unverän-
dert wiedergegeben. ^ the ha. ^ boriade hs.
6
82
hwart the flugo bland skog eller qwiste.
Ther bleste tha bort sa mangt et taak,
at thet wart mangom stört omak.
Alle the, som woro for thet waßdher,
sworo, at fenden war tess wisseliga meder.
Konung Cristoflfer war medelmota hog
oc j ondom radom sl0gh;
hans fadher hertig i Beye^a landh,
hans modher hertigadotter afp pomerske strandh.
10 Han war ganst feet a liff.
Hwat hau kunne nogra skynda til kiff,
ther om lagde han sik all win.
Han war ganst hastog j sit sin;
mest alla na3tther offuer mynnat drak.
Sk0rhet oc befPuerj war mest hans snak.
Boflfuerj at offua war hans sid,
swseria oc dobla war oc hans idh.
Om I dag Isente han wsel iii et Isen,
at han kunne gora hwar annars owien.
20 AI then ondzka, han pliegade driffua,
wore her forlangt at scriffua;
dyg weth jac aflf hanom ey sigia,
oc lygn at scriffua ser bseter tigia.
XXV. A^on den äbten (cod. Verelianus).
Hser six^ äff abotum allum sksemptsen^ mykl«.
Tha herra abota ganger j kloster in, tha ser han munka
sina wael klseddae ^, Tha stryker han haettse äff hoffdhe
sina, at senne hans ma skina om kloster alt. Sidhen
ganger herra abota ater och fram, threr til han komber til
30 kona sina^, waelskoadha^ badhse msedh botskom oc adhrom
skom. Herra abote ser klsedder wsel. Han haffuer twa
skinkiortla, annan äff lambskinnum och annan äff graskin-
num. Han haffuer fyrse skapplara och fyrse^ kuffla. Mn
thaer til komber om sidher, at bordh laez fram; sen aengin
' sigx hs. ^ skemptan hs. ^ kliedda ha. "* ains ha. ^ skoager ha. ® fyra h».
83
tunga giter talt rsette tha, som in komma firi herra abota.
Ma herra abote seter ekke thet, som fyrsefot^ ser; han seter
gaas och hons och sender och alskona fugla ; han seter och
fiska: gseddo och lax och braxn och attse fiska sudna och
ssextsen stekta''^ och nio giordha^ j piper. Sidhen seter han
tio fiska och sen tio sinnum tio fiska. Flsesk ma han ey
setse, thy at thset ser fyrsefot. Tha Iseter han wsellse thset
j pannu, thser til alder moster ser wr thy. Sidhen Iseter
han sla thset j en disk och tseffkser^ thser äff, och sidhen
sseter han thset a mun sin och super äff hwan supa fyrse, lo
thy thset war got fet spadh. Aldrik ma herra abote kaku
setse, fore thy at hon ser tsefflos. Tha rsetis in seg fore
abotan. Tha seter herra abote fem seg stekt och fem
sudhin och fem giordh j gryto och fem j panno och fem
sudhin j kale och fem kolhuppad. Sidhen seter herra abote
wtan widh fem seg och fem sinnom fem aeg. Forbudhit
ser honum mere at setse. Loffuat ser honum at drikka. Tha
bsers in twa stora nistor fore herra abota. Tha taker
herra abote ^ och saeter adhra a winstre band sin och andra
a h0gro. Tha taker han badhae^ nistunar, wt super litit äff 20
och ser, huru honum gsez aat. Tha sigher herra abote til
thera nistu, a winstre ^ band ser, thy at thser ser ont 0II j :
"Hseffuin wt tha bansatta nistuna!" iEn til hina adhra,
som Stander a hegro band bans, sigher herra abote, thy
at thser ser j mylskse seller got humblaoU: "Hit, min kaere
guds0ff!" och griper bona j fampn sin och drikker en star-
kan muladryk. Sidhen drikker^ herra abote fore helgho^
kirkio, at Gudh frselssi bona. Annat sinne drikker herra
abote fore got ar, at Gudh giffui got ar bondom. Tridhise
sin drikker herra abote fore synder och glomsko alla bradhrse^^. 30
Fiserdhse ^^ sinne drikker herra abote fore staplin, som Stan-
der j Babilone, at han falle ey. Fsemptse^^ sinne drikker
herra abote fore stora klokkona, som Stander j Lund, at
hon brytis ey. Swa drikker herra abote siw sinnom och
siwtighi. Sidhen ganger herra abote fran bordhe och sigher :
** Miserere mei, deus!" och takkar Gudhi, at han aer wsel
maetter och wsel drukken. Sidhen han haffuer Isesit tiidher
* fyref0t hs. * stektae hs. ' giordsB hs. ** tseflfkar h8. ^ abota hs.
* badha hs. ^ vinstrsB hs. ® drykker hs. ^ helghe hs. ^® br^dra hs.
" Fiferde hs. ^^ Fsempte hs.
84
sinar^ tha later han gorse sik alskona supan, at han war-
dher ey trangbrystsedher -. Han later thser j win och piper
och ingefserae. Thsesse^ thry gorse han swa haetsen"^, atswet-
ten rinder äff hwario hare. ^En thsen samma ember, som
gar wr herra abota halsse, swemar om aenne hans alt och
hoffuudh. Och witin thset sannelika, at thaenne ember wrae-
ker alt har äff herra abota! Och fore thaes saker aerae
alle^ abota flinskallutte. Swa lyktaes thaennae^ fabula.
10
XXA'I. Wie Weihnachten und fasten zanken
(cod. Verelianus).
Haer aeffter star, huru jwll och fasta the trsettse.
Fastan ' :
Jach aer skyldugh forst at maelae.
Konunga och biskopa! Sitin hele och saelae!
Jach aer thaen, som heter fasta;
jach aer wan wakta synd och lasta.
Thaen som sik wet wara brutlik,
honum aer radh at komma til mik.
Julen :
20 Herra ^ konung och biskop badhae!
Jach bedhis äff idher hiaelp och nadhae.
Jach aer hon, som heter jull;
jach kryper ey for fasto j skiull.
Fasta wil mik wara mot.
Herra konung! War min bot!
Mik hepar ^, at jach liffuer wael.
Herra konung! J wardhen min skael!
Thaet wet badhae fatik och rik:
aldre wardher fasta slik.
30 Fastan :
Jach skal kaennae tik aen faegrae sinna,
drikka^^ och ^tae nokot swa minna.
Sit ey laenge widh thit bordh!
Gak och stundom och hör Guz" ordh!
^ siner hs. * trangbrystader hs. ^ thaßsso hs. * hseten ha. ^ alias hs.
^ thaenne hs. "^ fehlt hs. ® heter hs. ® hopaer hs. ^° drikkas hs. " gudz hs.
85
Jwlen :
Jach sigher^ tik, fasta: hwat thu gor,
gak til predikan nw som for!
Lat mik sitia? widh min mat!
Fyll mit hörn! Wi skilioms ey at.
Fastan :
Man wardher tha3r äff litit bot,
at man tseffkaer offmykit S0t.
Thu fedher maedh krasom thin wanda buuk,
och siselen^ ser msedh syndum siwk. lo
Jwlen :
Mik tykker tik, fasta, wara skarp
och blek och mio och magher och jarp.
Thaet skal nw Gudh wita^ gierst,
hwar som fanga himmerikit ferst.
Fastan:
Jach ferer os en tolkan tima:
latum alle waar bak at lima!
Wi skulom warom skriptefadher metse
och alle* sina synder edmiuklik botse. 20
Jwlen :
Thset ser thin syslse skriptamal at horae,
sitiae j kirkio och ey annat gerae.
Komber jach til thin langafredax nat,
mik tykker thaet wara effrit brat.
Fastan :
Tha komber en, som heter spak;
han skal swepas oni thin bak.
Thu giter ey tha vntflyt.
Thu gaelder tha badhie gamalt och nyt. 30
Jwlen :
Sannelik wardher jak thaes war:
han swepis ey om min bak bar.
^ sigh hs. ^ siaelden ha. ^ withse hs. * allae hs.
86
XXVII. Anfang der alten oder Erichs-chronik (cod. Holm.
D 2, ältester teil).
Gudh hawe hedlier, sero ok loofP!
Han er til alskons dygd vphoofP,
all iordherikis frygd ok hymmerikis nadhe,
thy^ han er wa>ldugher ower them badhe
at giwa ok l^ena, huem han thet an.
Wa3l er then thet forskylla kan.
Wserldena hawer han skipat swa wseael:
10 huar her swa liwer — tha er han saeael — ,
thet han gomer hans helgha budh,
tha faar han hymmerikis friidh raedh Gudh.
Wserldena hawer han skipat swa widha:
skogh ok marka, bsergh ok lidha,
looff ok graess, watn ok sand,
mykin frogd ok margh land
ok et ther medh, som Swerighe heter.
Huar som nor i wserldena leter,
tha faar han fynna, huar thet er.
20 Godha tisegna Ander man ther,
ridder^kap ok hseladha godha,
the Didrik fan Bernen^ wsel bestodho.
Huro herra ok f0rsta hawa ther liwat,
thet finder man her i bokenne skriwat*^;
huro the hawa liwat, giort ok farit,
her star thet skriwat, huru thet hawer warit.
Huo thet hawer ey forra hört sakt,
nw ma han thet hora, hawer han tess akt
fore lust at hora fagher ordh
30 ok sksemptan oss, til wy gaa til bordh.
Forst aflf en konung; han heet Erik.
Han haflfde rikit alt vnder sik.
Erik konunger var nokot swa Isesper widh;
haltan thet war ok hans sidh.
Han storkte^ gserna sksell ok rset
* thz hs., thy cod. C. ^ berner hs. ' scriffuit hs. * storkte hs.
87
ok selskadhe gserna sin eghin a38et.
Han hiolt hwssera ok sedhela sidh,
ok bondom gaflf han godhan friidh.
A alwora kunne han sik wael forsta,
medh torney kunne han ey mykit vmga.
Ingeborgh, swa heyt hans syster;
henne^ tymade ok, thet mangom lyster,
at gifftas, tha hon kom til sin aar;
ther widher tror iak, at wsßrldin star.
Tha waro the mange, henne badho. lo
Tha wart konungenom thet til radha:
han gaflf henne en osgotskan man;
Birgher kalladhe folkit han.
Han war fodder i Biaelbo
ok wardh en iaerl, for sen han doo.
The wordho raetteligha samman giwin
medh kirkionna raet, som han star skriwin,
ok medh the lagh, som tl^a waar,
ok liflfdo saman mang aar.
Tha bodh^ konung Erik ower alt sit rike 20
badhe riddare ok riddare like,
swa ok bonder ok tiaenistomson,
swa som herra plaegha ok aen
at sighia synom mannom til,
taghar han et orlogh driwa wil.
Swa bodh han them til hedhit land
ok satte thet sinom maghe i band,
at han skulle wara thera forman,
for thy at han trodde baezt a han.
Hans magher took ther gaerna widher — 30
han wille ok ga3rna wita hans hedher —
ok redde sik tha wapn ok tyghe,
raska hseladha ok oblyghe.
Hiselma, plator ok panzere
wordho tha gaewe ok giordhos flere.
Huar redde sik tha i sin stadh;
ok giordho gaerna, huat konungen badh,
ok skuto wt snaekkior ok lopande skutor^.
^ henme hs. ^ loth ha., b0dh codd. B., C. ^ skut0r hs.
1
88
Margher stör peningaknwter
wardh tha lester ok giwen them,
ther tha skuldo skilias widh thera heem
ok wisto ey, nar the komo ater.
Wridhna hjBiider ok starker grater
wardh tha aflf mange frwo sedher.
Tho gladdos the, at Guz^ hedher
skulle meras äff then fa^rdh.
Mangt et gamalt fsedhernisswserdh
10 wart tha nidher aflf naglom krsenkt,
som ther haflfde*^ manga dagha hiengt.
Them wart tha wsenlika f0lgt til Strand;
hselsadhos wsel ok tokos i hand.
Marghin rodher mwn wardh tha kust,
som aldrigh kystes sydhan aflf hia^rtans lust^
thy at the saghos surami aldrigh meer;
aflf tolkom skylnadh tolkit skeer.
Them blaeste bor, the segldo tha^dhan;
the hedhno reddo sik ok maedhan.
20 The wisto wsel, at the skullo koma
a thera skadha ok sengen froma.
The krisno lagdo ther til hampna;
marghe otalike gylte starapna
matto hedhne m?en ther see,
ther mera matto sorghia aen lee.
The toko thera baner ok gingo a land;
, them krisno gik ther wsel i hand.
Thera skiolla loto the ther skina
ower alt thet land ok hiaelma sina.
30 The willo thera swserdh gserna fresta
vpa the hedhna Tawesta
gul ok solflf ok starka hiordhe^
som iak waenter, at the giordho.
The Tawesta tha#vndan runno;
the hedhno tappadho, the krisne wunno.
Hua them wille til handa gaa
ok kristin wardha ok doop vntfa^,
honom loto the goz ok liiflf
ok friidh at liwa alt vtan kiiflf.
* gudh hs., gndz B., C. ^ haflfdo hs. ^ z. 32 nach 33 ha. * wntfa ha.
89
Huilkin hedhin ey wille swa,
honora loto the dodhin owergaa.
The krisne bygdo ther et fa3ste
ok satto ther i wine ok nseste.
Thet hwss heyter Tawestaborgh ;
the hedhno hawa ther icn fore sorgh.
The satto thet land medh krisna msen,
som iak wsenter, at thet star ok sen.
Thet samma land thet wart alt kristit;
iak tror, at ryzakonungen mistit. lo
Erik konung doo hemma msedhan.
Raskelika foro budhin th^edhan
ok tit, som tha herren war;
then dwalde ekke, som budhin bar.
Taghar then kom, som budhin fordhe,
thet lastade huar then man, thet hordhe,
ok badho alle wa3l for hans siael,
for thy han liffde medh net ok sksel.
"Huar skulom wi nw konung faa,
ther rikena kunne swa wa3l forsta?" 20
Tha war hemma en riddare godh
ok saa til, huru riket stodh.
Han heyt herra loar blaa;
han war swa waellugher i rikit tha.
Huat han giordhe, ok huat han loot,
thet war almoghanora senkte amot.
Han walde tha Birghers son Waldemar
til konung, som honom til rsetta baar.
Then tiidh Birghe iserl kom hem,
tha wart han wredher summum^ them, 3ft
ther hans son hafPde til konung takit,
ok sagde: "hui er ekke heller iakit?" —
fore thy at han wille rikeno radha,
som han ok giordhe fore them badha —
ok spordhe, huo thet g0ra tordhe.
Herra loar sagde: "Thet war iak, thet giordhe.
Wy seem, at tu aest en aeldre man,
ok tik er forre waan at do ^n han.
* summwrn hs.
90
Thy wildum wy honom rikit giwa;
wi hopum, at han skal Isenger liwa.
Thy skalt tu ekke wardha wredh.
Wil tu ey hawat tessa leedh,
tha witom wy, huar eu annan siter;
ok tw g0r aflf thenna, huat tu giter!**
Tha huxade Birgher iserl ena stund
ok swaradhe sidhan tessa lund:
"Huar wilin i tha, at konung skal waera?
10 lak weyt, i maghen ey konung ombsera."
Tha swaradhe herra loar bla:
"Thenna kiortil, iak hawer hser aa,
ther wil iak en konung vtfaa.
Ok later thu tik ey noghia — ."
Tha fiol iserlin innan en fegha:
"Hawen then samma, i hawin takit!
Wy gitum inte at honom wrakit."
En tidh kom Birghe iaerl i hugha,
at han skulle tala til sin husfrwa,
20 ok taladhe til henne tessom lundom:
"Qwinnor fynna ok godh rad stundom.
Huro tykker tik hser vm wara —
ther skaltu mik wsel til swara —
vm war son, som konunger sßr, —
han er oss badhum hionom aemkaer —
huar han matte ena iomfrw faa,
at rikit matte tess bseter staa?
Ingeborgh! Huat sigher tw mik?
Aflf Danmark konung Erik,
80 han hawer waena doter faem;
myn son faar wael ena aflf them?"
Tha swaradhe hon, som hon wael kunne,
S0t ordh aflf^ rodhum mwnne:
"I skulin sp0ria idhra msen at radhe^,
biskopa ok riddara ok swena badhe.
Huat the sighia, thet maghen i hora;
swa som idher saember, swa maghen i g0ra."
Han lot sina msen tha til sin koma —
^ ok hs., äff B., C. ^ radha hs.
91
the gierna willo wita hang froraa —
ok spördhe them alla at radhe,
om bans son konigens dotter badhe;
huro thera allom ther om totte,
vm han thet sewintyr forsotte\
The sagdo alle: **Thet ma wael swa;
rikeno'^ sa3mber thess baeter aa.
Wil han honom henne giwa, han skal bona fsesta."
Thet tykker them allom wara thet baezta.
Riddara ok swena wordho tha klaedde, lo
frome ha^ladhe ok msen vra^dde,
the bans aerende skullo fara
ok blidhelika kunno antswara;
88 huat konungen gripe vpa,
thet skullo the alle wael forstaa.
The finge ther blidh ok godh antswar.
Han spordhe, huro gamal konungen war.
The sagdo: "Han er vpa tiunda aar.
LiifF ok likama ok swa bans haar
hawer Gudh alt skapadh swa wsell. 20
Honom folgber wit, snille och skaell.
Tukt ok synne hawer han kser.
Han glsedber alt, thet medh honom vmgser.
Mill ok manligh er han badhe.**
Konung Erik sagde: "Thet er stör Guz^ nadhe.
Han er then bsezte, ther iak weet.
Hawer Gudh swa mykin waerdhugbet
vpa then vnga^ forsta lakt,
som iak hawer hört, at i hawen sakt —
iak tror wael at i sighin sat^ — , so
iak giter myna dotter ey baeter stat.
Iak wil honom henne gaerna giwa.
Gudh late them laenge saman liwa
medh glaedhe ok frogd mang aar!"
Tha war konung Waldemar
blidh, tagher han the tidende hordhe.
Han foor ey slappe, honöm tidhenden fordbe.
Then iomfrw war wsßn ok stolt.
Tagher bar hon et hiaerta holt
^ for80kte hs. * riken hs. ^ gudz ha. * nach f0r8ta ha. ^ aaat ha.
92
til konungen, mykit meer sen £001%
Then er gladher, ther got sp0r.
Tha hon thet spordhe, at hon skulle wsera^
drotning i Swerighe ok krono baera,
tha badh hon drotningen i hymmerik:
" Giff mik lykko medh honom ok honom medh mik !
Hon war waenlika f0rdh til landa
medh störe frygd for vtan wanda,
medh mykin hedher ok mykin tukt;
10 ok haffde henna fadher hukt
at giwa medh henne solff ok guU,
iak weyt ey, huro^ manga tunnor^ füll.
Tha wart honom thet til radha,
at han wille sina b0nder ey vnadha;
vtan gaff medh henne twa kopstadha,
ther Danmark haffde äff litin skadha:
■
Trselaborgh ok Malmoya.
Ther lot konungen sik at noghia.
I ymninge thera bryll0p war.
20 Bryllopsklsßdhe, mangt et paar,
til thet br0llop skorin waro,
the ther herra ok riddara baro,
äff baldakin ok sindall.
Ther war ok en serligh saal,
ther the herra innan sato,
msedhan the badhe drukko ok ato.
Ther war duster ok bohordh —
danz ok leker ok fagher ordh
hordhe man badhe vte ok ynne^ —
30 tokt ok h0wisk laat ok synne,
godher kost ok aedhela sidh,
mykin aghe ok starker fridh.
Then iomfrw heet Soffia;
hon wart sidhan drotning Gota ok Swia.
' wara bs. ^ fehlt hs. ' twnnor hs. * jnne hs.
93
XXTIII. Aus der legende yon der heiligen Catharine aus
Schweden (cod. Holm. A 58).
1. Äff lielga fru Kadrin, sanctaß Birgittse dotter. /
Nu atkomande til thaes helga fruens Kadrins liff-
uerne, som myn akt xr miPst vm tala, flyyr jak forst od-
myukligha til haennes helghet ok beksennes mik jnte viliae
hser vti scrifPua aeller saetia3, hwilkit jak ey antigi fynner j
vara namkunnogha forfaedhraennse ^ boker, seller ok siselffuer
seet ok hört haflfuer afp liffuandes vetnom, syster ok brodher
j Vatsten. lo
Thaennse sedlse fruen helga Kadrin, ginstan hon f0dh
var, vart hon vnderligha vtualt afp alzualdoghom Gudh ok
seraet msedh vnderlighom nymserom ok ja^rteknom. Forst j
thy, at haennes helga modher, sancta Birgitta, for mykit
aterhald ok mokla} fasto, som hon altidh jtkadhe, ey hafPuan-
des ympnit myolk j synom spynom sa3tte^ barnet tilammo;
ey for skorhet sculd, som flsestse skor^e qwinnor plaeghse,
vtan for myolksens bristilse, som f0rraß^ sagdes. Nu for
thy at the amman var skoor ok oren qwinna, som the flae-
stse plseghse* vara, vilde thaet helga barnet alder swgha 20
seller j sin mwn tagha hsennes spyna, vtan ropadhe ok
scryadhe hwan sin, hon bars at haennes spynom. Mn
synne helga modhers vserdogha spyna soogh hon gladligha.
Ok var thaßttse et stört ok nyyt jaertekne j thy helgo bar-
neno, at synnes helga modhers ok flera danda qwinna,
som aerligha^ liffde, spyna vtkaende hon ok soogh maedh
kaerlek. JEn skorae qwinna spyna flydde hon som eeter
seller ba^ska^stae malort. Stört helghez tekn var j sancto
Nicoiao, at, tha han forst loghaedhes ok twaddes pa sin
fotslodagh, stodh han vpp kapraeter siaelffuer j mylloghena, 30
ok hwar friedagh ok odhensdagh alder soogh synne modhers
spyna mere aen etsynne vm daghen. Ey var thaettae myn-
dre helghez tekn j thaessse^ helga fruena, at hon ginstan
afp sin barndom swa vnderligha vtkaende ok vedherstygdes
alla skorhet, aepterkomande ok vardande, sanna^ renlex
aelskerska ok dorkerska jn til dodhen.
^ forfffidhranna ha. ^ ssette hon hs. '• ferre he. '^ flaesta plfiBgha ha.
^ aerligo hs. ^ thessa ha. ^ aanne hs.
94
2. Huru serligha hon jordadhes.
J thsen tyma ok daghen, nar thsennse sedlse^ rosen
haedhaen plantadhes ok til offre Jherusalem fordes, som var
IX kal. aprilis pa en sunnedagh, pa anuntiationis Marise
aflfton, ok tridhie daghen jn^ crastino anuntiationis jordadhes,
anno domini mccclxxxi, var thser samankomin storstae'^ al-
moghans samqwaemd aif allom tsessom tr0m rikiom, Swerighe,
Norghe ok Danmark: serkebiskopa, lydbiskopa ok flere otal-
lighe kirkionne prelata ok renliflfues hserrse äff flerom leff-
10 nadhom ok ordinibus; jsemuael äff va3rldsligho volde höghboren
haerrse, junkar Erik, konungsens son äff Swerighe, maedh allom
thom yperstom haerrom, som tha vare j rikeno, hwilken ok
siaelffuer gik vnder haennes baar maedh synom fraemstom
radhgiffuarom. Hwat graat ok sukkan thaer var ok hwat
almoghans trang ok bulder, thaet kan jngen til fulnaz sighiae.
Clostrens jomfrur ok andra gudligha personer hogheligha gritu
ok ropadhe sik swa betiidha vara modherlosae görrae ok
maedh haenne allan there hugnat ok glaedhi vara bort taghnan.
Somlighe haerraer ok prelati badhe andelighe ok vaerldslighe,
20 the haenne seet haffde, claghadhe ok vengadhe sik haffua
mist theres oghnae lyws ok 0nkaedhe sik ouer sik siaelffuae,
at the ey laengre matte see haenne hugneligha anlit ok ster-
kaes ok hugswalas äff haennes helgom oordom ok gudlighom
laerdom. Mn the haenne alder sagho j likamligha helghet,
thom var jngen liise, vtan ouermatto sorgh ok bedreffuelse,
at th0m ey the aeraen haende, at the ^ see ok vmgaas
maedh swa helgan Guz^ vaen vaerdoghe vaare. Hwat mere
j taessom graat ok storom moogha vart: swa mykit trang
ok almoghans gny, at maedh stora^ mödho ok tilsyyn künde
30 claerkaenae ok haerskapet koma the helga jordena aater j
sin vtgong, som aer muld ok aska, allars maenniskiaes^' arff
ok aterl0n for syndenne olydhno. Haenne vaerdogha siaelae-
rykt ok jordilse hielt ok celebreradhe fornaempde vaerdogh
' fadher, biskop Nigles j Lynköpung, hanom tilstondande
ok tiltiaenaendom^ mangom andrem biskopora ok aerlighom
haerrom, badhe andelix voldz ok likamlix, som forrae^
sagdes.
^ ffidla ha. * samankomyn st0r8te hs. ^ fehlt hs. '* gudz hs. '' storo
hs. ^ menniskies hs. ' tiltisBnendom hs. ® f0iTO hs.
95
3. Aflf jaerteknom septer ha3nnes dodh.
Msedh otallighom jaerteknom sereedhe haenne alzualdo-
gher Gudh, swa vael aepter dödhen som liflfuandes ok j d0-
zens ^ tyma, som nw nagherledhes aer aflf sagt, aen toch myn-
dre, f«n tilborde, ok haennes helghet vtkraeflPuer. Nagher
aar aepter hon jordat var, ok pylarene sculde muras j Vat-
stens clostre, nodgaedhes^ the rorae haenne helga graflf ok
benen vptagha, hwilken the saagho ok funno swa fagher
ok hwit, at aen tyktes liflfsens kraflft j them vara. Mn
ginstan the helga gatubodhen aeller krydaekistan^ rordes, vt- lo
spredde hon syna dyyrae^ vaellukt ey eens, som ferrae sagdes,
j likamligha lukt ouer alt clostret, vtan jaemuael j ande-
ligha, som aer j vnderlighom ok helgom jaerteknom.
Pa sama dagh, haennes graff r0rdes, ok benen vp-
toghos, j Molaeby sokn fulP et piltabarn, ^/^j aar gamalt,
nidher j fallande ström ok jtkeliga soktes aflf foraeldromen
ouer tw dygn ok ey künde sees, aen sidher fynnas. Tridhie
daghen vm middagh funno the barnet liflfuandes ok hel-
brogden holda sik vedh en stok aeller studh, som stodh
vnder bygningena, thaer strömen var stridhast. Tha the 20
han faeghne vptogho ok aatsporde, huru han thaer swa laenge
sit liflf beholdet haflfde mot alt there hopp ok tiltrost, swa-
radhe pilten maedh rent ok clart maall, som til forenne
taladhe alt thaer til laespaende, som barn plaeghae, ok sagde :
" Ginstan jak füll aflf broana j strömen, kom en aerlighin fru
j hwitom clsedhom ok togh mik vnder sin mantol, holdan-
des mik til palen aeller studhet, ok varde mik swa, at vat-
net mik jnte künde scadha; ok sagde, at hou heet fru
Kadrin aflf Vatsten, ok badh mik koma tidh til sik. Mn som
j mik fingen see ok toghen mik vpp wr vatnit, hwarflf the 30
godha fruen bort aflf mynom oghom." Thaettae kungiorde
pilzens foraeldrae allom synom nabyggaerom ok komo maedh
hanom til sanctae Kadrins graflf i Vatsten ok stadfaeste
thaettae jaertekn maedh vitnom ok eedhe, oflfradhe sit oflfer
ok foro gladhi heem, aeraendes Gudh j syna^ helga brudh ok
dotter.
^ dödzens ha. ^ nfiidgadhes hs. ^ krydakistan ha. * dyyra hs '* fwU
avrtr\ Vta
hs. ^ syno hs.
96
XXIX. Ton der freiheit (cod. Holm. B 42).
Nota de libertate.
Friiheet aer thset baezta ting,
thaer sokias kan all wserldin vm kring,
thsen, friiheet kan wsel ba3ra.
Wilt thw wara tik siselfuir hüll,
tw selska friiheet meer a3n gull,
thy friiheet felghir aera.
Friiheet ma wael liknas widh et torn,
10 thser en wsektar blaesir aflf sit hörn.
Tw tak tik wael til wara!
Nar thw aflf thset tornit gaar,
00 en annar thaet j haendir faar,
thser fsellir tw om taara.
Oc ser friiheet liik thaen stadh,
thaer all ting felghias wael j radh.
Thaer ser fullgott at byggia.
Wardhir friiheet fra tik wilt,
tha aer thset baezta nidhir spilt;
20 swa latir jak mik hyggia.
The gambla script oc swa the ny,
the biwdha fridh j hwariom by.
Togh kan ey fridhir bliiflfua,
for vtan friiheet aer thaer naer,
som fridh oc fraelse vppe bser
oc ofridh maa fordriflfua.
Haflfuir tw friiheet j thinne band,
tw lykk^ wsel til oc bint om band,
thy friiheet liknas widh en falka;
30 at hwo, som friiheet giflfuir vpp,
han skulle taghas widh sin tupp'^
oc ssetias j bland skalka.
lykt ha. ^ twpp ha.
97
Flyghir friiheet bort fraan tik,
hon kan wa4 sidhan wakta sik.
M hwart tw reedh a?llir rjiende,
tw kant ey giflfua swa stört roop;
tw sithir togh qwar j kapo snoop,
oc bort flogh hokir aflf beende.
Jak radhir nw tik: haflf friiheet kser,
om tw kan maerkia, hwat friiheet ser!
Hon inr ey godh at mista.
Fridh oc fraelse draghir hon heem, lo
hugnat oc glaedhi allem them,
som skylas vndir^-hsenne qwista.
Friiheet^ aer en sighir hampn —
thaet wiisar friiheet ma3dh sit nampn —
thom, som hsenne kunno lydha.
Een hampn waer for wind oc wagh;
friiheet beskirmar badhe hogh oc lagh;
thy bor man friiheet prydha.
Haec Thomas piee memoria?,
quondam episcopus strengenensis. 20
XXX. Beschwörungsformeln (aus verschiedenen codd.).
1. Gegen mause, ratten und schlmigen (bruchstück),
". . . . och sancte Peel och alle Gwz^ helghe appostole,
som bolfaste wäre i Rom och i then helghe kristne troo
medh Gwz^ kraflft och makt. Nw loter iegh edher la^lighe
til sseghie och stsempne medh Gwz^ fadhers helghe wnder,
som han haflfde fore wäre skyld pä segh: lech maner edher,
myss, rotter och orma, medh iomfru Marie dr0wilse*, som
hon hadhe for siin ksere son, och the^ glsedher, hon hadhe
sidhan. lach maner edher, myss och rotter och orma, aflf so
myn gardh (eller aflf thetta hwss) for sancta Cecilia bon
skyld, som hon badh til Gwdh i hymelen. lach maner
^ vnder hs. ^ Fryheeth ha. * gwdz hs. * dr0wil88e ha. * then ha.
7
98
edher, myss, rotter och orma, fore alle 6wz^ helghe bön
skyld, at i skwle ey wäre i thetta hwss (eller gardh). I
skwle til thet bsergh (eller mosse), som iegh stsempner edher
til. Iegh maner edher äff thenne gardh (och äff thetta
hwss). Iegh stsempner edher äff stadh ii nampn fadhers^
och sons och den helghe andes'^ — myss, rotter och orma
— och aldregh ighen at koma. lach maner edher, myss^
rotter och orma, tiidh, som edher f0dha er lakt f0r edher.
Tiidh skwle ^ i gange och stonda, swa Isenge iegh komber
10 til edher ighen. Och forbiwdher iach edher ighen at koma
widh then sorgh, ionfru Maria hadhe for syn welsignadhe
son Ihesum Christum, then tidh han tolde dodh po korssens
galghe. lach maner edher for then glsedhi, som ionfru
Maria fick, then tidh war herre Ihesus Christus stodh wp
äff dodha."
Och sla swa wikt waten in om kring hwsset, och less
sancti lohannis ewangelium i thet sama hwss, "Pater no-
ster", "Ave Maria", "Credo", "Salve regina in medio" alla
appostola och helghe sengla til loff och^ hedher! ....
20 2. Zum schütz der saat,
Tor bo korn^ saadde, oc^ han skar;
sancte Mickel thet sammen bar;
wor frue giorde thet swo,
at ther skulde hwarken myss^ eil er rotter ^ owergaa.
Thet skal ey for owen om odhis oc for nsedhen skae-
ris oc ey i thenne ladhe brsennes^^ oc ey äff waadheeeld
skadhes. I nampn fadhers &c.
3. Gegen ratten und mause,
Sanctus Ciriacus, han var mykit kser Gudi^^ oc mykit
30 reenliffwader äff barndom ; oc alla te, som skada finge äff
rottor oc mys, te kallado oppo sanctum Ciriacum: "Han
komme oc os tiil hiselp oc trost, at hwaske rottor eller
mys mago fa makt j tetta hwss (eller gard) at gora nagon
skada antige oppo körn eller andra setande varur eller pa
klaeder eller pa nagot, ted bondanom j hwsit eller hans;
^ gwdz hs. 2 ffadherss hs. ® andess hs. * skwlle hs. ^ nach hedher
hs. ® Torbo kornn hs. ^ och hs. ^ mwss hs. * rotther hs. "^^ braßnde*
hs. ^^ gudy hs.
99
legefolk kan koma til skada j tenna gard (eller gaarztomt^).
Oc sasom hwarske rottor eller mys mago boo j Jerusalem,
sa manar jach alla rottor oc mys vnder vars herres hoxte^
nampn oc lydno, som han ly doger var Gud fader alt til
ted helge korss. Oc manar jach jder oc beswser jder oc
biwder jder vnder hoxte^ oc msektogaste Guz'^ lidilse oc
hans helga makt oc nampn, som ser fAtgflt^t (tetra-
grammaton), (principium et finis) f Alpha et f- In no-
mine patris et filii et spiritus sancti, amen!*'
The helga jomfrwn sancta Kakwkylla, hon var sat lo
j fangahws, hwar rottor oc myss* aato henne op. Oc ty
kallar jach til sanctam Eakwkyllam, ted hon bider til Gud,
att hwaske rottor eller myss^ mage hser skada gora i
tenna gard vppo ted, hwssbondanom tilhorer, eller ted,
hans folk tilhorer. Ted biwder jach oc manar jder, rottor
oc myss^, vnder Guz^ hoxta^ bwd oc sanctae Marise lydilse
eller lydno. Nw serin j, rottor oc myss*, hsedan manade
oc besworne, swa j skolen haer airig mera j gen komma,
for en jomfrw Maria, Guz^ moder, hon foder een annan
son. Amen, amen. Versus: 20
sancta Kakwkylla!
Remove dampnosa facilla (vel: favilla)!
Quod tibi de coelis
concessit vox Michaelis.
XXXI« Aus dem Statute der Erichs-gilde unweit Uppsala
(cod. Holm. B 92 b).
1. Hwru en skal brodhir vardha.
Hwilken som vil brodhir vardha ok in i gilleth ga,
tha skal han, som brodhir vardhir, i inganghen giflfwa 11 ore
pseningha gillena ok i mark vax ok allirmannenom i orthogh. so
Ok then brodhir, som ingar, tha skal han sa swseria.
Edher brödhra:
"lak bidhir mik sa Gudh til hiaelp ok sancte Erik ok
all helgon, i himerike aera, ath iak vil holla raetthan brodhir-
skap ok gillissra3th seflfthir thy, som iak sworith haffwir."
^ gaardz tomtt hs. * h0gxte hs. ' gudz hs. * mysz hs. ^ h0gxta hs.
r
100
Ok then brodhir, som sworith haffwir, han skal ssethiass
vidh allirmanz bordh ok sksenkiass medh hörn ok buUa.
2. Hser seffthir b0riass saramalabalkir.
Nu biwdhir brodhir gsesth, ok han til gillisstughw
kniflf bser, swserdh, bredhyxe, vidhyxe, hellir hwath va3rio^
theth hsßlzth vara kan; bothe brodhir, som bodh, in 0re
gillena, ^/^ pund malth ok allirmannenom ^/n ore.
Nu ffinz, ath gaesthir slar brodhir vidh 0gha hellir
giffwir brodhir okwsedhinssordh, hellir i hwario handa mattho
10 han moth brodhir brytha kan, ok medh ii vithne flfinz ;
b0the brodhir, som b0dh, i pund malth gillena ok iii mark
br0dhromen, om sa aer, ath blodhwithe varth, ok allirman-
nenom I 0re.
Nu om brodhir trsenghir brodhir hellir draghir äff
ssethe sino medh vredhan hwgh; b0the ^/u pund malth
gillena.
Hwilken brodhir kinhsesth giffwir brodhir hellir blodh-
withe g0r, b0the gillena ^/^ pund vax ok them brodhir,
som kinhsesthen ffik, iii mark pa3ningha ok allirmannenom
20 III 0re.
Nw klagbar brodhir pa brodhir pa radstwghu hellir
pa tingh ok ekke ffor allirmanne hellir j stsempna^; bothe
brodhir, som klaghadhe, iii 0re gillena ok allirmannenom i
orthogh.
Nu ffinz, ath brodhir giffwir brodhir ond ordh hellir
okwsedhinssordh i sith hwss; b0the iii 0re gillena ok bro-
dhirnom in mark ok allirmannenom in paeningha.
Nu ffinz ok theth, ath brodhir g0r blodhwithe sinom
brodhir i sith hwss, ok n vithne ffinnass, theth brodhir
30 skadha ffik; b0the brodhir, som skadhan giorth haffwir. Vi
mark til tweskifftiss.
Nu sithir brodhir i fforsath ffor brodhir sin ok vil
brodhirss liiff afftagha; b0the brodhir, som i fforsath sath,
i pund vax ok br0dhromen in mark paeningha ok allirman-
nenom ni 0re ok ganghe w gillena ok b0the menedhen, sen
tha han inghen skadha giordhe.
Nu om sa hsendir, brodhir drsepir brodhir, ekke medh
viliandess modhe, hellir medh vadha ; b0the gillena ix mark
' Tserie hs. ^ stempna hs.
lOf
ok IX 0re allirmannenom ok ganghe w gillena ok bothe^
menedhen.
Nu hsendir, brodhir mandrap gor medh vadha ok nodh
enom androm, som ekke ser brodhir; tha skolo brodhir brodhir
hiselpa medh hsesth, medh skiip; hellir ffolghia medh bro-
dhir ena milo vsegh honum ffoordha ok flfrsemia. Ok brodhir
flflyr til klostir, kirkio hellir kirkiogardh; tha skolo brodhir
brodhir hiaelpa til liiff hellir goz^, ok hwat honum mera ro-
rir. Ok hwilken brodhir ey hiaelpa vil, bothe gillena iii
mark ok allirmannenom iii ore. lo
Nw vidhirsseya^ gillissveeriende, som tha valde sera,
som gillesenss nokla vidhirtagith haffwa, ath the gillesenss
nokla ey haffwa vilia; bothe hwar thera, som tha valde
sera, gillena ii mark pseningha ok allirmannenom ii orthoghir
ok brodhromen i tunno oll.
Nw bor gillissvairiende gillesenss nykla haffwa i try
aar ok ey mindre.
Nu om sa ffinz, ath* giUissvaeriende, som tha aera,
nokla ^ ey haffwa vilia; bothe hwar thera i mark pseningha
gillena ok brodhromen i tunno oll ok allirmannenom i orthogh 20
ffor hwarth aar, vthan sa medh sksel, ath lagha fforffal hel-
lir hindir kwselia them.
Hser boriass spyabalken.
Hwilken brodhir, vidh bordh sithir, soffwir; bothe
brodhir, som soff, i orthogh. Brodhir, pa beenk medh ffothom
liggir ok soffwir, bothe gillena ^/n pund malth.
Nu vardhir brodhir drukkin ok drikkir^ mera, sen
honum goth gora kan, sa ath han spyr pa gillisstwghu
golff; bothe gillena i pund malth ok allirmannenom i ore
pseningha. Om brodhir spyr vthe i gardhenom, bothe i 30
tunno oll gillena.
Nu kan sa hsenda, brodhir sik druknan drikkir^ sa
ath han pa gillissgolff ffallir; bothe brodhir, som fful^ i
pund malth gillena.
Nu ffallir brodhir pa ffarstwghugolff ; bothe gillena Vh
pund malth.
* b0te hs. * til . . . godz hs. nach ok . , . rfirrir. ^ vidhirsaßgir hs.
* fehlt ha. ^ ok the ha. ^ drikker hs. ' drwknan drikker hs. * ffwl ha.
102
Nu ffallir brodhir pa gathwsten i gillissgardhe ; b0the
brodhir, som fful\ i tunno 00II; vnde versus:
Nu flfallir brodhir pa gathwsten,
sa han stetthe sith skenoben;
bothe brodhir athir i gen
^/ii tunno 0I gillena, sa han bliflfwe ey men.
XXXII. Aus der Dietrichs-sage (cod. Skokloster
115 & 116; 4:o).
Konung Tydrik sagde: *^ Hser sitia
10 nw XIII mson. Waro the i sin wapn oc sato vpa sinse hse-
stse, the matte wsell rida i frid offuer alla waerldena, sa
at aldre funno the synae likse^ oc sengen sa diarflf, at et
spiwt torde rsekkia mote them. Wore oc nogon sa diarflf
oc owis, at han sey künde raedas ^ wor stora makt oc hwassa
swserdh oc harda hiselma oc starka brynior oc skioldar oc
rasksß hsestse, som grymme sere som andra leon oc ,torr8e
wa3ll draepa folk, hwar the sere i strid, tha monde han sekke
Isenge liflfua sidan.**
Tha swarade Brand Widfserling * : "Haet, hserra! Tala
20 sßkke sa! Thu west sekke, hwat tw siger. Tw sest aen et
barn oc talar mer aflf hogmod aen aflf wishet. Tw later
aengen wara- thin like aeller tinae maenna. lak will sigia tik
äff et land; thaet heter Bretania. Thaer rader fore en ko-
nung, som Yswnger^ heter. Han aer thaen raskaste man,
som i alla the land aer^. Han haffuer xi S0ner, oc hwar
thera aer stark som thera fader. Han haffuer en banere-
mestare, som heter Sigorder Swen; han aer thaen maeste
kaempe, som finnas kan, bade i kamp oc i strid. Hans
skin aer hart som hörn. Han aer sa stark, at han bunno
30 oss waell alla saman, om han haer wäre. Han haffuer aekke
waerra swaerd, aen tw haffuer, haerre. Thaet heter Grammer.
Hans haest heter Grane ; han aer Talkes broder oc Skim-
lungx oc Rispae. Grammer aer sa got et swaerd; thaet kan
waell klyffua hiaelma oc manna ben sunder skaerae. Sigord
haffuer gwlt, krusat har oc skaeg oc bret anlete oc stört.
^ ffwl ha. * like hs. * rsedias hs. * widfarling ha. ^ yaawnger ha. ^ 8Bre ha.
103
Hans 0gon sere sa grym, at fa msen torra see mot hanum,
tha han aer wreder. Han haflfde sa breda hserdar som and-
ra III msen, oc thaer aeflfter war han h0ger. Sigord war
sa h0ger, at, tha han gik i en rogager, som moen war, oc
haflfde sit swserd wid sida, tha tog vdden oflfwirst i axet
vpa rogen. Han kan well hwgga msed swserd oc stinga
msed spiwt; oc boga at spsenna oc alla handa leka kan
han waell. Han siter oc fast i synora sadell. Han kan oc
fugla mall. Han talar all tiid diserflfueliga. Thset war hans
sid at rida i strid oc winna gwU oc pseninga. Sidan gaff lo
han thset sina wsenner; sa war han milder. Han skioll aer
msed roda faerga. Thaer i stander en draka, halflfuer brwn
oc halflfuer r0d. Thaet maerke war a all hans harnisk. Han
f0rer ty draka, at han slog hin stora draka, Mymmers bro-
der. Thset man talde alla ksempser, tha funnos aldre hans
maka. Hans nampn ser mongastaz nsempt, bade nordan
oc wa^stan for Grekehaflf wtoflfuer alla waerldena, oc thset
waentar mik, h8erre\ komber tw i kamp msed hanum, tha
skaltu sitelflfuer sigia, at tw komt aldre i st0rrse n0d, aeller
oc hwilken'-^ aflf tinae msen, som lyster tit fara." 20
Konungen swarade m«d mykle wrede: "jEr thset,
som tw siger, aflf thaenne maektuge konung oc hans S0ner
oc aflf thsen raskse banneremester, som tw giflfuer sa mykin
pris, tha gak nw strax oc wapna tik oc stig vpa thin haest
oc tak mit banner i tina band, oc skall iak oc mynse ksem-
par fylgia tik. Rid tw fore tili Britanise! Iak skall aldre
soflfua i mynse sseng i Bern, f0r aen iak skall fresta, hwat
the sere starkare aen wij." Herbrand wapnade sik strax
oc satte sig a sin haest msed all riddarabonad. Han haflfde
konungens banner i sinse band. Han red fram fore Tidrik so
konungx saall oc ropade h0gt: "Thw hin rike konung Did-
rik aflf Bern! Wiltu rida tili Britanea land? Nw ser iak
redo at wisa tik waegen." Tha gik Tidrik tili sin haest oc
sprang i sadell vtan ystad.
^ hiernach hat die ha. eine in den lext geratene randglosse: her-
brand sagde. ^ hwilka ha. nach äff.
1
104
XXXIII. Aus der chronik Margareta Nicolai'»
(cod. Lincop. xxxix fol.).
Hser a3pter skriffwas aflf wara ha3lga modher sancta
Birgitta modhermodher oc sidhan the ha^lga barnen oa
barnabarnen, sora wtkommen waro äff hjcnna haelga bryste,
huilket war ksera modher abbatissa, syster Margretta Claff-
wussadotter, la^-t sammanskriffwa oc siaelff sammansatte.
Güdh alzwalogher the siaelena miskwnne! Amen, amen.
In nomine domini, amen! Msedh Guz^ nadh haffwom
10 wi taenkt at ha3r samanskriffwa sancta Birgitta sla3kt, swa
mykyt wi haffwom äff sannindamti^nniskiom sport oc hört.
Forst ser wetande, at sancta Birgitta modherfadher, han
htt^t hcTr Bienkt laghman oc war tha3S konungxens brodher,
som tha styrdhe i rikeno. Han tok sik til hustru ena sedh-
lasta oc foghersta iomfru, som het Sighridh, wtfodh äff
godhe s]i^kt oc tho ey äff swa störe oc maektoghe, som han,
for huilket konungen hans brodher wart honom mykyt
oblidher oc sa3nde honom en kiortil, halffwan äff gyllene
stykke oc halffwan äff wadhmal, til smgßlikhet oc mente
20 thser mtedh, at han haffde wanwort theras shpkt. ^n haer
Baenkt laet tluien delen allan besamkia miedh gul oc p^erlom
oc ma^dh dyrom stenom saetia, swa at han wart dyrare sen
thaen andre delen. Thaer a3pter laet konungen honom wn-
sighia oc fegdha honom oppa sit liff oc säende honom bodh^
at hau wille honom hemasokia. Tha ha^r Btenkt thaet f0r-
stodh, b0dh han frw Sigridhe, at hon skulle fora sik i sin
baesta klaedhe oc gaa wt mot honom oc foghna honom wseU
thaet ba3sta thger hon kwnne, oc siaelffwer flydhe han til
skoghen. Frwn giordhe, som ha3nna hserra haffde haenne
30 bwdhit, oc tha konungen fik haenne se, ta^ktes hon honom
swa wael, at han stegh äff sinom haest oc tok bona i sin
fampn ' oc sagdhe : " haffde min brodher thietta ogiort, tha
skulle iak thaet gora", oc badh, at hans brodher skulle
felogher hem komma maedh godhom fridh. Sannelika maa
sighias, at Gudh giordhe msedh taesse hedherwaerdhoghe fru,
som han fordhom giordhe maedh ^ster, huilka konung Ass-
werus tok sik til drotnig for haenna odhmyukt oc stora faegh-
* gudz he. wie öfters.
105
rind skuld. Swa i like matto wart thaenna seraktogha frwn
opphogdh f0r sina odhniyukt, foghrind oc gudhelika liflf-
Werne oc dygdhelika gicrniga. Thy kalladhes hon äff allom
the faghra frw Sighridh. Thser lepter leffdo the samman
ma3dh Guz rseddogha nakor aar oc haffdo tilsamman fira barn,
III d0tter oc en son. Sidhan taiktes Gudhi hsenne äff wserl-
denne kalla. Oc fik sina hailsot oc laa en manadh a sinne
sottasseng. Thaer a3pter hselsadhe hon sin hjerra oc ant-
wardhade Gudhi sina siiel. Thset maa vsel tros wtan twse-
kan\ at siselffwer Gudh taessa frw wtwalde, for thy at han lo
fore wiste, huat a^dhla frukt han wille lata framgaa äff
enom haenna plantaqwiste sik til hedher oc Swerikes rike
til glsedhi oc froma. Thaer aepter laet haer Baenkt haenne
iordha maedh storan hedher i sancta Clara closter i Stok-
holm f0r h0gha altare, oc maedh störe Guz tiaenist laet han
haenne beganga.
Nw aer wetande, at taessen frw Sighridh haffde aepter
sik III d0tter. The tridhia haenna dotter heet frw
Ingeborgh. Hon haffde en aerlekan haerra til hosbondha,
som heet Birghe Paedharson, laghman i Oppland, godher 20
haerra oc mykyt gudheliken, huiiken som lagdhe grwnd
wnder manga kyrkior oc closter oc laet them hedherlika opp-
byggia oc saerdeles Skoo closter. Oc aer wetande,
at hon oc haenna waerdhoghe haerra, the bodho i Oppland
oppa en gardh, som kallas Finztadha, liggiandis widh Opp-
sala, oc thaer f0dde hon sina hselga dotter, sanctam Birgit-
täm, oc flere sin barn. Mn nw huilas hon oc haenna aerleke
haerra i Oppsala domkyrkio i sancta Katerina kor. Thaer
aepter, nar sancta Birgitta war kommen til lagha aara, gaff
haenna fadher brenne enom aerlekom haerra til hionelagh, 30
som heet haer Wlff Gudmarson. Han war mykyt godher oc
gudheliken oc raetwis oc raedhes Gudh i allom tingom oc
war laghman i Oppland. The fingo tilsamman viii barn, iv
soner oc iv d0tter. Thera f0rste son war haer Karl Wlff-
son. — — — — — — — — — — — — — — —
Haer Karl war mykyt kater oc lustogher man. Tho
aelskadhe han iomfru Maria oc haffde innerleken kaerlek til
haenna oc sagdhe offta, at haelder wille han aewaerdelika i
haelffwitte wara, aen at the iomfrun, Guz modher, skulle
^ twakan hs.
106
fiaerkas Gudhi i aldra minzta mon. Naar sancta Birgitta
haflfde standit nakor aar i Rom, bodh war hserre hsenne
lata komma sina soner för pawan i sinom ridderlika skrwdh,
hsenne til witnesbyrdh, haa hon wäre. Oc aat the Veran-
den matto faa thses bsettre framgang, thaer Gudh haflfde
haenne ant wardhat at rykta, tha kommo the badhe til Rom,
hser Karl oc h^er Birghe. Nakon tima thser lepter, at the
waro tit kompne, tok sancta Birgitta them msedh sik badha
oc gik for pawan. Tha haflfde hser Birghe sidh klsedhe
10 nidh oppa foot oc sit bselte, sora han plaeghadhe bsera, oc
war^ alder klsedder msedh hoflfwiskaste matto. Mn hser
Karl haflfde sik klaet msedh sin ridderleka skrudh om the
matto, som the pisegha, som wserldena aelska; msedh silflf-
bselte, dysing oc fating oc halsbande, som tha war sidher.
Oc haflfde han oppa sik en haermelinskiortil, oc the skin-
nen fylte thaen all innan, badhe owantil oc nidhan. Oc
syntes, nar han gik sellar r0rdhe sik, som the dywren
haflfdo warit all liflfwandis, oc som lupw opp oc somlik nidh;
oc haflfde huart dywret ena forgylta klokko om sin hals oc
20 en gulring i mwnnen. Tha pawen haflfde seet them badha,
sagdhe han til haer Birghe: "Thu aest modhrenna son." ^n
til haer Karl sagdhe han: "Thu a3st waerldenna son." Tha
fyol sancta Birgitta a kn?e for pawan oc bedhes odhmyuk-
ligha sinom sonom synda afl[l0sn. Tha tok pawen oppa
hser Karls bselte oc a thy'^ andra, han asik haflfde: "Thsenna
twnge wäre honom nogh at bsera til synda boot." Tha
sagdhe sancta Birgitta: "0 haelge fadher! Skilen honom
fran syndenar; iak wil skilia honom fran bseltet."
Nu ser witande, at nar sancta Birgitta foor til the
30 haelga graflf, haflfde hon try sin barn maedh sik, som war
haer Karl, haer Birghe oc sancta Katerina, oc ii annor
tisenistafolk oc haelga maestar Psedhar oc priaren i Alwastrom,
swa at the waro widh viii maenniskior. Oc tha oppenbaradhe
war haerre sanctae Birgittae, at the skullen all igaenkomma,
wtan en persona aflf them. Tha the kommo tili Neapolim
i Seciliae rike, oc drotningen, som tha raedh for rikeno, war
aenkia^ oc heet lohanna oc war sancta Birgitta enkanneli-
ghen godher waen oc aelskadhe bona mykyt, tha laerdhe
sancta Birgitta sinom sonom, hwru the skulle gaa for drot-
* fehlt hs. ^ nach andra hs. ^ senkia war hs. und zwar vor raedh.
107
ningena oc hienne wordhelika hselsa jepter thera lanz sidh
maedh nighilsom oc fallandes a kna^ oc kyssande hsennas
feter. Nar hser Karl kom fram til drotningena, giordhe
han hsenne wordhnig eepter sinne hoflfwo, som hainne bordhe,
oc sidhan kyste han bona for mwnnen, äff huilko drotningen
fik storan kaerlek til hans, at han tordhfes thset wagha, oc
wille honom sengaledhes lata taedhan fara, wtan sagdhe, at
hon sendelika wille behalla han oc haifwa for sin ha3rra.
Sancta Birgitta sagdhe, at tha3t matte a3ngaledhes wardha,
f0r thy at hans hwstru leflfde sen hfcr hema i Swerike/io
Mn drotningen sagdhe sik thaet ey wilia sketa, wtan sagdhe,
at thset skulle wara, som hon wille. Thier a3pter gik sancta
Birgitta til sina gudhelika bener oc badh Gudh om sina
nadher. Oc tha wart hivr Karl sywker oc fik sina hselsot,
oc nakra dagha thser a^pter tha bleflf han dedher, aflf huilko
drotningen kom honom til iordh oc aflf hans dodb mykyt
bedroflfdes. Oc i swa matte giordhe hon hans iordhafaerdh
maedh swa storom kostnat, som han haflfde warit haenna
hserra, som mjestar Paedhar witnadhe, som tha thaer najr
war. Han war sywker i Neapoli a sancti Matthiae appo- 20
stoli dagh, oc xv daghen tha^r aepter bleff han dedher oc
iordhadhes thaer i Neapoli ^ Oc a haelga torsdagh thaer
aepter kom hans siael til himerikes aero, aepter thy maestar
Paedhar sagdhe, oc Gudh oppenbaradhe sanctae Birgittae.
XXXIW Aus dem arziieibuche Petrus Magni's
(cod. Lincop. J 8; original)*^.
1. Vorrede,
Apostolen scriflfwer aflf waerdlenas lop,
ath wj aerwm alle betyngde medh warum krop
oc gratom aflf sywkdom, ey wiliandis de 30
aeller skelyas fran taesse^ waerdlennas 00.
Natwrlike maestara f0re the sak
stwderande gora segh mykith omak
til ath forlaengia liflfwith oc theth bewara,
* neapolim hs. ^ Die Orthographie ist hier ganz wie bei nr XXIV
vgl. 8. 81 note 1) wiedergegeben. ^ tsesso hs.
108
oc hserrana ther til ey paBningana spara.
Then,- the konstena kan, ser waerder pris bsera
oc faa god l0n medh hedher oc sera.
Fakwnnoger Isekiare gor twfwogan kyrkiobakka,
thy laekia folk aer ey skaempta oc snakka.
Mn tha ath Gwd haffwer sat sewserdeliken stadga,
ath alle skwla dß swa wnge som fadga,
then tid han Adam aif paradis monde kasta,
Isethandis segh ther wm mykith hasta,
10 ath Adam ey skwlle aeta aflf liflfsens trae
oc sidhan kwnna liffwith ae^e oc aeae;
medh brinnande swaerd satte waktaren Cherubin,
ath Adam til liffsens trae. kom ey jn.
Thy kwnne han ey finna moth dodenom both,
oc jnge andre, som fodas af hans roth.
Job saegher: Allem aer giflfwin vis liflfsens tidh,
til thaes syaelen skal wth aflf likamsens slidh ;
oc oflfwer then tidhen kan ey laekedom hiaelpa,
thy hwar skal tha aendelika j döden stiaelpa.
20 Maen then liflfz thiman forstaekker manger,
ath han ey aeflfther Gwdz stadga bliflfwer langher,
medh swalg, okyske oc andrem waadha,
ey lathandis skaelen regera oc raadha.
Maen aer liflfz thimen ey lidhen til halflfwa,
tha tarflfwas j sywko laekedom oc salwa
til ath raedda liflfwit oc theth forlaengia
oc medh liflfsens vathn doden vthe staengia.
Theth aer yppasth j allem menniskios laekedom,
som en maestare scriflfwer, mykith from.
30 Han kallas Johannes de Rupe Cisa;
han giorde thaessa bokena christhnom til lisa.
J Swaerike aer thaetta stör skam oc skadhe,
naer nokor bliflfwer sywker redis skofwel oc spadhe^
Wm laekedom the alzjnthe wilya taenkia;
theth r0na faderlos barn oc hwar en aenkia.
Laekedoms doctor aer jngen j thjietta rikith —
swa aether hwar sin math illa j spikith —
ey haeller Cirurgus, som stwderat haflfwer,
wtan aeflfwentyrara, som fresta, hwat lagh theth tagher.
^ spad ha.
109
Sylogismos stwdera alle oc emptimema,
ey witandis hiaelpa ter ena lithla blema.
Wtsa3nde thy konwngen godha msen
til ath stwdera Iffikedom! Theth raadher jak a*n.
2. Gera dyaerffwa j stridh.
Tak lifFsens wathn oc Ifeg yrtherna peoniam, angeli-
cam oc saffran oc quintam essentiam äff gwl oc perlor j
theth, oc then, som drikker ther äff, bliflfwer dyaerffwer oc
trosther oc forsma dedhen oc allan wadha. Oc thy skwlle
konwDgen haffwa bryggio kar fwl äff brfcnth win oc the lo
forscriffno tingen ther j gwthen, giffwandis hwaryom stridz-
mannenom en godhan dryk ther äff, tha stridhen skwlle
standa; oc the mykith trostelikaren tha striddo oc fingo
segher. Oc theth ser sannelika pr0ffwath wara visth.
Wtdriffwa diaeffla oc troldom.
Tak liffsens wathn oc j theth Iseth quintam essentiam
äff gwl oc perlor oc yrthena perforata seller froth äff henne
oc giff honom drikka, som ser befa?ngdher^ Jtem: tak
gallan äff enom fisk, som hether saringina, oc Iseth j ena
bysso, som giord ser äff ene trse; oc tha tw gaar j ssengh, 20
Iseg pa gledherna äff them gallanom, oc then roken fordriff-
wer allan troldom oc dyseffwlskap äff the hwseno. Jtem:
gallen äff enom swartom hwnd Iwktar swa mykith illa, ath
han fordriffwer disefwllen borth äff hwseno; oc hwar han
staenkes vm hwsith, kan jngen troldom haffwa makth; oc
tseslikes, vm hwndsens blöd staenkes pa wseggiana, swa
som ser scriffwith wm fiska leffrenas rek (Thobie 8).
XXXV, Anfang des gewichtes von Paris und Tienna
(cod. Holm. D 2, jüngerer teil).
Haer borias een lustelich historia äff en aedla- riddara i 30
Ffrankariike, ther heet Pariis, och^ then skone iomffru Vienna,
ther* var en yaeldig herras dotter, her Godwart Dallenson,
delphin i Ffrankarike och bannerherre, och var han äff
* befsBgdher ha. '^ eddla ha. ^ oc ha. * then hs.
110
gamelt konunxslsekte ; holchen Paris och Vienna ledo mikin
bedroffuilse och ^ motegang ffor troo heffuisk kserlech skull,
som the haffde them emellen ; och ^ kom dog ^It til en good
aenda.
I Ffrankarike var en kung —
kung Karl tha monde han heeta — ,
ganst dygdesaman bade gamal oc vng,
aese huem thet lyster veta.
^pte Guz^ byrd xii c aar
10 oc Lxx, som the skriffua,
baade aif mandom oc dygde klaar,
then stund han monde liiifua.
En bannerherre i hans land,
som man Delphinien kalla,
bland kungens msen oppa min san^
tha var then offuer alla.
Hans nampn var her Godwart Dallenson
äff gambla konunxslsekte.
Kung Karl hylt aif honom mykin mon
20 ffor andra riddere oc knjekte.
Aif land oc borge var han riik
oc msektelig rikedoma.
Kungen hylt honom msBst naer sik^
ifor raad til huars maus ffromma,
Han var tyst oc dygdesam
oc stadig i sin sinne;
han brade med tokt a konunxstam
oc loot sik altid ifinne
til mandom oc miskunneligheet,
30 89 huem som thet behoifde,
goduiligan, oc aldrig med ffortreet
han nogen man bedroffde.
Hans hustru var bade'ifager oc viis;
henne nampn thet var Dyana.
Hon bar flfor andra ifruor priis,
som solen g0r ifor mana.
Dygd oc ifaegrind foldes aat
i the sedla quinna.
Hon hylt med a3ra en flfruestaat
* oc hs. * gudz ha. ^ sand hs. * sig ha.
111
som en hommesterinna.
The vara samman i vii aar
ifor wtan barn oc blomma
oc baade Gud, som alt fformaar,
thet motte til baetring komma.
Vaar herre horde theres boon
thet attende aar vm side.
Han gaif them ene dotter skon;
ther lostes med thera quide.
Alt Delphinoys gladdes thaa lo
oc flfader oc moder baade;
oc Zepter then staad, hon flfoddes aa,
thaa vort them saa til raade:
The kallade tha then lille iomflfru
septer stadsens nampn Vienna.
Hon folstrades äff en sedla flfru,
ther dygdelik skotte henne.
Vienna vaxte daglige til
med vsext oc skonheet lika
oc ther med dygd — iak sa^ya vil, 20
at i alt Ffrankariike
var ey then tiid en faegre m00
(thet skede med Guz^ vilia) — ;
var r0d soni roos oc smal som roo
oprunnen, huiit som lilia.
Ffor flfruor oc iomffrur bar hon priis,
at hon var skonst ffor alla;
thy monde henne huar man i Paris
the skona Vienna kalla.
Her Jacob hade en wngan son, 30
baade ffager oc^ skon med alle.
Huar man han holt äff honom mon.
The monde honom Pariis kalle^.
Han h0lt honom äff barndoom tiil
alskons hoffuaerk Isera
med dyst, torney oc riddarsspiil
oc^ sik omgaa med sßra,
* gudz hs. ^ och hs. ^ pariiss kallsB hs.
112
med steen, med stong oc^ ifsektarij —
ther til monde han sik offua — ,
med springan oc med brotarij,
ee huem thet lyste preifua.
Han var med man dorn dygdeflfull,
ee huar thet skulle vara.
Bland saelskap snak eller paeninga oc gull
thet ville han aldrig spara.
Thy vart han aif. her delphin
10 med serlig tisenist flframtagen
oc^ wnger ifor rset mandom sin
aflf honum til riddara slagen.
Man flfan honom altid allastaz^,
ther mandom skulde proflfues,
ifor slot oc stseder pa then plats,
ther torney skulde oifues.
Han hade sik saa bland alle the —
thet loflf gaff man Parise — ,
the man i torney kwnno see,
20 at han reed äff med priise.
Paris aelskade gserna iakt
med hoker oc med hwnde.
Til kostelig orss tha var hans akt,
the han haffde alla stwnde.
Han brukade them saa innerlig
bade med ffalk oc^ haesta,
at ryktet gik i Ffrankeriig,
at Paris haffde the baBsta.
Thy vort han ksend offner alle land
80 bland herra oc^ ff0rsta thaere
ff0r hans manheet, man äff honom ffan^.
The hade honom alle kaere.
^ och hs. ^ alla stadz bs. ^ fand hs.
Literarische nachweise.
I. Abdruck nach der photolithographischen ausgäbe
von Börtzell und Wieseigren, Sthlm 1889, fol. 21 r.^21 v.
und 30 V.— 36 v., verglichen mit Collin — bchlyter, Corpus I,
s. 36 f. und 53 — 61. Die hdschr. stammt aus der zeit 1281
— 1290. Vgl. die Übersetzungen von Otman, Aldre Väst-
götalagen, Helsingfors 1883 (mit vielen noten und anmerk-
ungen sachlichen inhalts; rein sprachlich nicht immer zu-
verlässig) und Beauchet, Loi de Vestrogothie, Paris 1894
(mit einleitung und noten, aber ohne genügende berücksich-
tigung der neuesten forschungen). Zur literaturgeschichte
vgl. Amira in Pauls Grundriss II, ii, 91,
II. Abdr. nach Schlyter, Corpus III, s. 3 — 8. Hdschr.
wahrscheinlich aus dem jähre 1300, Zur übej'setzung der
"Bestätigung" vgl. die alte lateinische version bei Schlyter,
a. o., s. 1—3. Zur literaturgeschichte vgl. Amira, a. o., s.
91 f. und Schuck, Svensk literaturhistoria I, 143 f.
III. Nach der oben erwähnten photol. ausgäbe Bört-
zell — Wieselgren*s, fol. 46 r. — 46 v. und 49 r. — 50 r., ver-
glichen mit Collin— Schlyter, Corpus I, s. 292—294 und 298
— 303, sowie betreffs des zweiten stücks Klemming, Smä-
stycken pä fornsvenska, s. 276—279. Hdschr. um 1325 ge-
schrieben.
IV. Nach Schlyter, Corpus IV, s. 173—175 und 182 f.
Hdschr. etwas nach 1327. Zur grammatik vgl. R. Larsson
in Antiqvarisk tidskrift för Sverige XII, nr 2. Zur litera-
turgeschichte vgl. Maurer in Holtzendorflf's Encyklopädie
der rechtswissenschaft I, 339 und Schuck, a. o., s. 144 f.
V. Nach Schlyter, Corpus XII, s. cvi f. Hdschr. vor
1350. Vgl. Maurer, a. o., s. 338 und Amira, a. o., s. 91.
VI. Nach Hildebrand, Diplomatarium svecanum V,
636—639. Hdschr. aus dem jähre 1347.
8
114
VII. Nach Schlyter, Corpus V, s. 3—7. Hdschr. um
1350. Zur grammatik vgl. Brate, Äldre vestmannalagens
Ijudlära (Upsala universitets ärsskrift 1887) und Dalalagens
böjningslära, Sthlm (schulprogram) 1890. Zur literatur-
geschichte vgl. Karlsson, Historisk tidskrift 1889, s. 45 flf.
und Den svenske konungens domsrätt (doktordissertation),
Sthlm 1890, s. 31 note, so wie Schuck, Spr&kvetenskapliga
sällskapets förhandlingar 1888 — 1891 (üpsala universitets
ärsskrift 1890), s. 41 ff.
VIII. Nach Collin— Schlyter, Corpus II, s. 40 f., 84-
86, 213 f. und 222—224 (vgl. s. 27, 66 und 187). Hdschr.
um 1350. Zur grammatik vgl. Tamm, Uppsalastudier, s.
24 ff. Zur literaturgeschichte vgl. Maurer, a. o., s. 338 und
Amira, a. o., s. 91.
IX. Nach Schlyter, Corpus X, s. 4 — 14. Hdschr. um
1350. Vgl. Maurer, a. o., s. 341, Amira, a. o., s. 94 und
Schuck, Svensk literaturhistoria I, 147 f.
X. Nach Schlyter, Corpus VH, s. 7, 14 f. und 59—
61. Hdschr. um 1350. Übersetzung bei Schlyter, a. o.
Zur grammatik vgl. Söderberg, Forngutnisk Ijudlära (Lunds
universitets ärsskrift 1879), zur literaturgeschichte Maurer,
a. 0., s. 339 f. und Amira, a. o., s. 95.
XL Nach Schlyter, Corpus VII, s. 93—97. Hdschr.
wie X. Übersetzung bei Schlyter, a. o. Vgl. übrigens die
bei X oben erwähnten Schriften.
XII. Nach Klemming, Svenska medeltidsdikter, s. 3
—6. Hdschr. von 1350 — 1370. Zur gram. vgl. Landtman-
son, Om ordböjningen i den svenska fornskriften codex Bu-
reanus, Lund 1875; zur literaturg. Schuck, Samlaren V,
43 ff.
XIII. Nach der diplomatischen ausgäbe Elemming's in
Heliga Birgittas uppenbarelser IV, 182 — 185. Zur Über-
setzung vgl. die alte lateinische version, ib. 188 — 191. Hd-
schr. wahrscheinlich aus dem jähre 1360. Vgl. Schuck, a. o.,
s. 164 f.
XIV. Nach Klemming, Klosterläsning, s. 154—157.
Hdschr. aus dem jähre 1385.
XV. Nach Klemming, Svenska medeltidspostillor I,
84—89. Hdschr. aus dem anfang des 15. Jahrhunderts.
XVI. Nach Klemming, Själens tröst, s. 115—119.
115
Hdschr. (in der königl. bibliothek zu Stockholm), vielleicht
original, um 1430. Vgl. Klemming, a. o., s. in flf., Schuck,
a. 0., s. 185 f.
XVII. Nach Klemming, Sm&stycken p& fornsvenska,
8. 11 — 15. Hdschr. (in der königl. bibl. zu Stockholm) um
1435. Vgl. Landtmanson, ündersökning öfver spr&ket i
skriften Um styrilsi kununga ok höfdinga (Upsala univ:s
ärsskrift 1865) und Söderwall, Studier öfver Konungastyrel-
sen (Lunds univ:s ärsskrift 1879).
XVIII. Nach Klemming, Flores och Blanzeflor, s. 13
—20. Hdschr. von 1430—1450. Vgl. KlockhofF, Studier
öfver Eufemiavisorna (üpsala univ:s ärsskrift 1881).
XIX. Nach Klemming, Svenska medeltidsdikter, s. 92 f.,
94 f., 98—101, 102 f. und 103 f. Hdschr. wie XVIII.
XX. Nach Klemming, Prosadikter fr&n Sverigeö'lne-
deltid, s. 154—157. Hdschr. wie XVHI.
XXI. Nach Ahlstrand (auf dem titelblatt steht durch
versehen Klemming), Konung Alexander, s. 116 — 119 und
189—191. Hdschr. wie XVIII. Vgl. Schuck, a. o., s. 107 f.
XXII. Nach Klemming, Svenska medeltidens bibelar-
beten I, 50—52. Hdschr. von 1430—1450. Vgl. Schuck,
a. 0., s. 153 ff.
XXIII. Nach Kock und Petersens' Ostnordiska och
latinska medeltidsordspräk I, 139 ff. Hdschr. wahrschein-
lich vor 1450. Vgl. Kock, a. o. II.
XXIV. Nach Klemming, Svenska medeltidens rimkrö-
nikor II, 251 f. Hdschr. aus dem jähre 1452 oder vielleicht
ein wenig später. Vgl. Klemming, a. o., III, 294 ff. und
Schuck, a. 0., s. 124 f.
XXV. Nach Klemming, Prosadikter frän Sveriges me-
deltid, s. 353—355. Hdschr. aus dem jähre 1457.
XXVI. Nach Klemming, Svenska medeltidsdikter, s.
382—384. Hdschr. wie XXV.
XXVII. Nach Klemming, Svenska medeltidens rim-
krönikor I, 1 f., 3—7 und 13 — 16. Hdschr. aus der zeit
1470—1480. Vgl. Klemming, a. o., III, 283 ff.
XXVIII. Nach Stephens (und Dahlgren) Ett forn-
svenskt legendarium III, 521 f., 576 f. und 579 f. Hdschr.
von 1487—1491.
116
XXIX. Nach Klemming, Svenska medeltidsdikter, s.
391 f. Hdschr. gegen 1500.
XXX. 1. Nach Hylten-Cavallius, Wärend och Wir-
darne II, xlv. Hdschr. (in der königl. bibl. zu Stockholm)
gegen 1500.
2. Nach Klemming, Ur en antecknares samlingar (2.
ausg. Upsala 1880—82), s. 101. Hdschr. (cod. Holm. B 4)
gegen 1500.
, 3. Nach Klemming, Lake- och örteböcker, s. 223 f.
Hdschr. (cod. Lincop. xciv) etwas nach 1500.
XXXI. Nach Klemming, Smästycken pä fornsvenska,
s. 117 und 119—121. Hdschr. etwas nach 1500.
XXXII. Nach Hylten-Cavallius, Sagan om Didrik af
Bern, s. 134 — 137. Hdschr. aus dem anfang des 16. jahr-
h:s. Zur Übersetzung vgl. die altnorwegische Version (Saga
Diöriks konungs af Bern, hrsgg. von Unger, Chra. 1853),
s. 182—184. Vgl. übrigens Klockhoflf, Studier öfver f^iö-
reks saga af Bern (Upsala univrs ärsskrift 1880).
XXXIII. Nach Annerstedt, Scriptores rerum svecica-
rum III, II, 207 f., 209 und 211 f. Hdschr. aus der zeit
1514—1525.
XXXIV. Nach Klemming, Svenska medeltidsdikter,
s. 475 f. und Lake- och örteböcker, s. 437 f. Hdschr. aus
dem jähre 1522.
XXXV. Nach Klemming, Svenska medeltidsdikter, s.
443—445 und 446—448. Hdschr. aus dem jähre 1523.
Anmerkungen zu schwierigeren stellen.
5. 1, z. 22. Der sinn ist: er hat alle rechte eines
bischofs ausser demjenigen andern geistlichen die weihe zu
erteilen.
1, 24 f. Der sinn dieser vielumstrittenen stelle ist dun-
kel. Vgl. u. a. Hjärne, Om den fornsvenska nämden, s.
16 note 2; Schlyter, Ordbok tili Sveriges gamla lagar, s.
815 f. ; Odberg, Om den svenske konungens domsrätt, s. 14
flf.; Noreen, Arkiv för nordisk filologi V, 393; Kariösen, Den
svenske konungens domsrätt, s. 8 if.
2, 17, Über die dativform konungw statt konungi (vgl.
1, 9 motce statt mote) s. Noreen, Arkiv för nord. fil. VIII, 180.
2, 20. Siim fungiert als genitiv: 'dessen'.
4, 15. pti (s. im glossar unter py) kom pcer 'aus dem
gründe kam (das gestohlene) dahin'.
4, 36. til hus ok til hems 'betreffs der heimat', d. h.
so dass nach verlauf dieser sieben nachte das betreifende
vieh mit Sicherheit in der heimat des jetzigen inhabers an-
zutreifen sei. — a'pti)' 'nach (ihm)', d. h. dorthin, wo der
inhaber wohnt.
6, 1. firi s. im glossar unter gicelda,
6, 13. pii xtk = py a iak,
6, 18 und 22. af 'weg von (dem pferde, auf dem er
sitzt)'.
6, 27. cer = cen (s. im glossar).
6, 31. a '(welcher das pferd) besitzt'. Der sinn ist:
auch wenn die besitzer des pferdes mehrere sind.
7, 13. holl (ack. pl. n.) statt hollan (ack. sg. m.), weil
der ausdruck aus heidnischer zeit stammt, wo gup noch nicht
m., sondern n. pl. war. S. Läffler, Antiqvarisk tidskrift
118
för Sverige V, 149 ff., 295 ff. und Otman, Äldre Västgöta-
lagen, s. 116 ff.
11, 17. Hwat ok cer 'quod autem'.
11, 21. Erikinum = Eriki hinum.
12, 27. Vor hwilikin ist ein fyrst zu ergänzen.
12, 33. jEptir fem prim 'Nach diesen drei (gesichts-
punkten — kläger, beklagter, zeuge — )'.
13, 6. pcer tu 'um den preis'.
13, 22. tu stafs ok stols, d. h. zum unterhalt des bi-
schofs.
19, 9 f. Der sinn ist: Alles was zurück steht, sowol
haus als mobilien, geht (nach dem tode des weibes) wie die
mitgift (an die verwandten der frau).
20, 35. han ist der gestorbene vater.
20, 36. annar setzt die durch enom (z. 35) begonnene
aufzählung fort. Das vorhergehende pcet . . . knce bezieht
sich sowol auf enom als auf annar, pripi u. s. w.
20, 38. man af kulle d. h. nur einer aus jedem 'kuU'
(s. das glossar). Dieser wahrscheinlich aus älteren geset-
zen übernommenen Satzung widerspricht schnurstracks das
folgende Taki swa manga &c. ; s. Schlyter, Ordbok, s. 350.
21, 11. cet '(um zu beweisen) dass'.
23, 16. pcer til afdrcex 'bis es weggegangen wird', d.
i). bis man nach beendigter tagesarbeit nach hause geht.
23, 22. Stande pyufs rcet, d. h. sei wie ein dieb beurteilt.
25, 20. kirkiu, seil, hon (aus z. 19 zu ergänzen).
25, 30. pcet, d. h. die aufzählung des kornzehnten.
25, 32 f. Zwischen hawa und Sipan ist in der gedan-
kengang zu ergänzen : Von diesem 'rok' (s. das glossar) darf
er selbst einen drittel behalten.
26, 13 f. cen pen ceru tu saman, d. h. wenn die be-
treffenden leute mann und weib sind.
26, 21. scal han, seil, fahren.
26, 25. prcestir, seil. hat.
27, 18. pcess a mcelltim, d. h. während der taufstein
offen steht.
30, 1. kiplaran = kiplar han.
30, 2. bindran = bindeer han,
31, 13. at '(schwörend,) dass'.
33, 19. mep hwrfcerp, seil, beschwert sein.
119
37, 20. sempsic = sempt sie.
37, 31. Unsichere Vermutungen über die bedeutung
des Wortes eliust (oder eluist, in der mittelhochdeutschen
Übersetzung eliuch geschrieben) bieten Lyngby, Antiqvarisk
tidskrift 1858—60, s. 269; Bugge, Nordisk tidskrift for filo-
logi, Ny rsßkke III, 260 f. ; Wadstein, üppsalastudier, s. 153.
38, 36 f. af paim taca 'ihnen (die erlaubnis) entziehen'.
39, 19. Gicc . . . cunung 'Er wurde mit dem königder
Schweden einig betreffs eines bestimmten rechtes'.
40, 7. Adamas mr '(Wie) diamant (so hart) ist'.
40, 12. at '(damit es fähig werde) zu'.
40, 19. for cenga pina 'statt keine deine', d. h. wäh-
rend Du keine schuld hattest.
40, 24. hanotn 'einem'.
44, 16 f. pyt &c. Der sinn ist: denn Sie waren von
der kirche exkommuniziert, aber Sie nahmen davon keine
notiz, sondern Sie gingen nichtsdestoweniger in die kirche.
44, 29. tu rcef, d. h. so dass es (= das volk) sein recht
bekomme.
56, 22. thera statt zu erwartenden hans (vgl. mannen,
z. 21). Mit thera stimmen die folgenden hughas, diruas und
tlwm,
60, 26. 'wozu (mich) wol (die nachricht,) dass sie lebt,
verhelfen kann' ? Die z. 25 erwähnte 'freude' soll wol darin
bestehen, dass Flores sich nicht tötet.
63, 21. ij stadh, d. h. statt selber ihn zu behalten.
69, 6. thceth 'dass' schliesst sich, ebenso wie fcerdh
(z. 5), dem vorhergehenden loffivadhe an.
72, 23. genast thcer cepter, d. h. in der unmittelbaren
nähe, wohin sie selbst bald kommen sollten.
76, 33. complexio 'schluss', 'folgerung'. — hannar wol
aus reimnot statt zu erwartenden hannadhe.
77, 11. ivardhe statt zu erwartenden wordhe. Schreib-
fehler?
81, 7. haden = ha(ff)de han,
81, 35. blesten = bleste (d. h. blceste) han.
82, 23. 'und es ist besser zu schweigen (als) lüge zu
schreiben'.
86, 25. 'wie sie gelebt und gehandelt haben, und wie
es ihnen gegangen ist'.
I
120
87, 21. riddare like statt riddara like.
89, 10. mistit = miste ihet
89, 32. iakit = iak thet.
90, 4. hawat ^== hawa thet.
96, 30. at '(daher behaupte ich,) dass'.
103, 19. skaltu = skalt tu,
103, 32. tviltu = wilt tu.
108, 6. jEn tha ath fordert einen nachsatz, der jedoch
zu fehlen scheint.
108, 11. kwnna liffivith ^r=i kwnnath liffwa,
108, 16. Job scegher scheint eine in den text geratene
randglosse zu sein.
109, 20. ene trce statt enetrce.
110, 8. '(das sei gesagt demjenigen) — wer es auch
sein mag — dem es gelüstet es zu wissen zu bekommen'.
110, 10. som the skriffua, d. h. nach der aussage der
geschichtsschreiber.
110, 13. i hans land, d. h. in demjenigen von seinen
ländern.
110, 14. Delphinien, d. h. Dauphinee (vgl. Delphinot/s
111, 10).
110, 24. 'um (vonihm) sich rat zu holen zu jedermanns
nutzen'.
111, 14. lille, späte form statt litla.
111, 20. ther med 'ausserdem', 'ebenfalls'.
112, 1 und 3 sind (wie 111, 36) von Iwra (111, 35)
abhängig.
112, 6. 'wo auch es galt'.
112, 11. ivnger '(wiewol noch) jung'.
112, 22. hoker wol statt hoke (also fiom. statt dat.);
vgl. hivnde in derselben zeile. Oder steht hoker statt Iwkar
(dies nom. pl. statt ack. pL), in welchem falle wol hwnde äl-
teres hunda (ack. pl.) vertritt?
112, 32. kcere statt zu erwartenden kmran oder kcer
(nom. statt ack.). Wol aus reimnot?
Xb P A R y
^ OFTHE
Glossar.
Vorbemerkungen :
Eigentliche nomina propria sind hier ausgeschlossen ;
dagegen werden Völker- und geschlechtsnamen aufgenommen.
Angaben betreffs der flexion werden der regel nach nur
bei Stammwörtern (nicht auch bei deren Zusammensetzungen)
mitgeteilt und auch in diesem falle nicht, wo die form des
Stichwortes es unnötig — weil selbstverständlich — macht.
Wo bei einem verbum simplex keine präteritalform angeführt
worden ist, endigt diese immer auf -ape (-adhe), * bezeich-
net, dass das betreffende wort nicht in dieser form belegt ist.
über die buchstabenreihe ist zu bemerken, dass ce und
am ende des alfabets stehen. Anlautendes p (und dessen
späterer Vertreter th) wird als besonderer buchstabe nach t
aufgeführt; dagegen wird in- und auslautendes p zusammen
mit seinem späteren Vertreter dh (also unter d) gestellt.
Die Stichwörter sind in altschwedischer normalortho-
graphie — über welche s. meine aschw. grammatik — ge-
geben. Sprachlich interessante abweichungen sind daneben
unter anführung der betreffenden seite und zeile verzeich-
net. Dagegen sind Schreibungen, welche nur rein ortho-
graphische abweichungen von den normalformen bieten, der
regel nach hier nicht berücksichtigt worden. Daher ist hier
das seltene j durch i wiedergegeben und der regel nach
doppelgeschriebene vokale (bisweilen auch konsonanten) durch
einfache. Ebenso sind c (ch) und q unter k zu suchen ; in-
lautendes f (ffu, ffic, ftv) unter v; gi und ki vor palatalen
vokalen unter g, resp. k; u in konsonantischer funktion un-
ter V odfer tv, je nach der Stellung (hetero- oder tautosylla-
bisch); v und w in sonantischer funktion unter u; silben-
anlautendes w unter v. Übrigens sei betreffs einiger falle.
122
wo wirklich sprachliche differenzen durch die Schreibung wie-
dergespiegelt werden, hier ein für alle mal — um unzählige
Verweisungen zu vermeiden — bemerkt, dass was man nicht
unter t findet unt^r p (th) aufzusuchen ist; ebenso verweise
ich betreffs e auf <b, betreffs der Verbindung ia auf ice und
betreffs des antevokalischen y auf L Die endungs- und ab-
leitungsvokale sind im allgemeinen nur in normalorthogra-
phie gegeben.
A.
a f. flnss.
a präp. in, auf, gegen, betreffs,
an, bei; adv. dazu 25, 2.
a präp. 8. af.
abhatissa f. äbtissin.
dbote, -a 82, 26, 29; 83, 19 m.
abt.
a-hytf f. eingeschmuggelter ge-
genständ.
apal-kuna f. eheliches weib.
a/, a 45, 7 präp. von, aus, nach,
über, wegen, bei 112, 31; adv.
davon.
af-drcegha v. weg geben.
af-fat(t) adj. n. ermangelnd.
afhcenda v. entwenden.
af'komd f. naebkommenschaft.
afla V. erwerben; erzeugen.
af'lata v. ablassen, aufliören.
afling f. erwerb.
af-lceggia v. schlichten; abschaffen.
af-l0sn f. absolution.
af-rap n. jährliche abgäbe.
af-raZ'dagher m. tag an dem die
jährliche abgäbe geliefert wird.
af-rensa v. reinigen, aufräumen.
af-skipa v. entfernen, abweisen.
af'takaj -tagha v. wegnehmen,
nehmen; abschaffen.
aßariy -on, s. apton,
af-und f. neid; feindliche gesin-
nung, hass.
agha s. e(i)gha,
aghi m. anstand, Ordnung.
a-gcerdh f. aufmass.
a-hughi m. bedacht, umsieht.
a-h0ra v. zuhören.
ai ag. adv. nicht.
aipr s. eper.
aiga ag. f. habe, gut.
aiga v. s. e(i)gha.
ain s. en,
aka, prät. ofc, pl. oko^ part. akiriy
fahren.
a-kallan f. hülfsruf.
aker, pl. akrar, m. acker.
akt f. acht, aufmerksamkeit ; ab-
sieht; interesse.
aldeVy pl. aldrar, m. (lebens)zelt;
alter, af a. von alters her.
alder^ f. al(l)y adj. all, ganz, je-
der; n. als adv. ganz und gar.
allir mcen sämmtliche bauer
des gerichtsbezirk 7, 6; 10, 14.
alder adv. s. aldre,
al(d)ra adv. aller.
aldrey alder 93, 20, 3i; 94, 24
adv. nie.
aldrighy -ik 83, 11, airig 99, is
adv. nie.
alf s. half.
alin, pl. alnary allnar 27, 13 f.
eile.
a-lit f. richtschnur.
alla s. csZ^a.
allaghis s. cellaghis.
alla-stxiz adv. überall.
aZier s. ceWer.
aller-man m. altermann, gilde-
meister.
123
allungis adv. ganz und gar, durch-
aus.
al-manna adj. allgemein.
al-moghe m. das (ganze) volk;
der gemeine mann ; gemeinde.
al-mcenne n. das ganze volk.
al-mcenne'lika ad v.im allgemeinen.
äl-mcenne-liker adj. allgemein.
cU-mcenninger m. allmende.
alra s. cddra,
airig s. aldrigh.
als- s. alz-,
altare n. altar.
ahtidh adv. immer.
äl-vara^ -vora 87, 4 f. ernst.
dlz'kons, als-kona, -kons adj. al-
lerlei.
älz-valdande adj. allmächtig.
alz-valdoghery -valogher 104, s
adj. allmächtig.
a-lcegn f. aufläge.
ambot, -ar und ir, f. Sklavin.
a-minnilse n. andenken, erinner-
ung.
amma f. amme.
amot s. mot.
an s. een und unna.
an'bodha'l0s adj. ohne Werkzeug.
aneJ m. geist.
andy pl. cender, f. ente.
an6{^ m. atem ; geist. dragha a-a
tu ok fran ein- und ausatmen.
ande-lika adv. im geiste.
ande-liker, -leker 43, 2 7, -ligher
adj. geistig; geistlich.
and-varpa, ant-vardha, prät. -cr^e,
überantworten, überliefern, an-
vertrauen.
an-frifer m. erntefrieden.
andrer m. reue.
angra v. reuen.
an-hY, -Ide n. antlitz.
ann s. en,
annar, annan 43, 3 2, f. annor,
n. annat, adj. ein anderer, ei-
ner von zweien, a. , , , a. je-
ner . . . dieser, der eine . . .
der andere.
annar-stap adv. anderswo.
annat-twiggia, ant(iv)iggia, antigi
pron. indef. eines von zweien
5, 32; konj. entweder, (nach
negation) weder (ailler oder,
noch).
annor-lundom adv. auf andere
weise, anders.
an-n0pogher adj. unfrei.
ani-swar n» antwort.
ant-swara v. antworten.
ant-vardha s. and-varpa.
apostolyapp- 97, 23; 98, 19; 107,
20, pl. -ar, m. apostel.
apter, alter 23, 15; 27, 24, 27,
29, 30, 36, adv. zurück, wie-
der.
apton, aftonj aßan, d. -apne 18,
4, m. abend, nachmittag.
ar n. jähr, i ar heuer.
ar s. cer,
arf n. (das) erbe.
arfpa-halker m. abschnitt von
den erbschaften.
arkf pl. -ar, f. kästen.
ar-konunger m. gfo^cr a. ein kö-
nig während dessen regierung
der jahrwuchs gut ist.
arla adv. früh.
ar-liker adj. jährlich.
armier f pl. -mar, m. arm.
armhery f. -m, adj. arm; elend.
armhorst n. armbrust.
arme-lika adv. jämmerlich, iata
a. jammern.
arve m. (der) erbe.
arvinge s. cervinge,
arvopa, cervopa 22, 38; 53, 7, v.
arbeiten.
arvope^ cervope 22, 1; 53, 13, n.
arbeit, mühe.
aska f. asche. ^
askO'Opins-dagker m. aschermitt-
woch.
a-siwwda V. verlangen.
at präp. bei, zu, nach 31, 22,
als 26, 11, 13; (vor dem inf.)
zu; adv. hierbei 2, 4; 3, 19.
124
at, att 99, 13, cet, ag. ety koDJ.
dass.
ater adv. wiederum, nochmals;
zurück, a. ok fram hin und
her.
ater-ganger m. rückgang.
ater-hald n. enthaltsämkeit.
ater-kasta v. zurückwerfen.
ater-lykkilse n. Zurückhaltung.
ater-l0n f. Vergeltung.
atertan num. achtzehn.
ater-vinna v. wiedergewinnen.
ater-vcenda f. aufhören.
at-hughi m. umsieht.
at-hceve n. pl. benehmen, gebär-
den.
at-koma y. hinkommen.
at'Sighia v. ausdrücken.
at-spyria v. nachfragen.
a^^ s. e^^.
a^ s. a^.
a^^a num. acht.
attartande adj. der achtzehnte.
attende s. attunde.
alter s. opfer.
at(t)unde, attende 111, 7, adj.
der achte.
at-vakta v. darauf acht geben.
auA:a s. 0A;ia.
a-m interj. 0, weh.
a-vita V. beschuldigen, zeihen.
ax n. ähre.
B.
&aje, hcepey hadha 82, 30; 84, 20,
28; 85, 30, a.g,hepi konj. so-
wol {ok als); weder (ok noch)
74, 4; gleichfalls 84, 20; 90,
35; 91, 24; 111, 1 1.
hapirj f. hapaVf n. hapi(n)y adj.
beide.
haipas s. ?>e^a5.
ba/üer, pl. -ar, m. rücken,
bai n. Scheiterhaufen.
haldakin n. seide aus Baldak
(d. h. Bagdad).
halder, f. -Id und -i('Z), adj. kühn ;
hervorragend.
halker, bolker 2, 1, .pl. halkaVy
hcelkiry halkiVf m. abschnitt.
hamha f. trommel.
han(n) n. bann.
hand n, fessel; band, ^rwi ok
h. notzucht.
han(n)er n. panier, banner.
batfiere-mestare, hanner emestei' m.
bannerträger.
hani ra. mörder; (gewaltsamer)
tod.
hanna f. fluch.
banner fe-J s. baw6r(^e-^.
banner-herre m. bannerherr.
ban-scetia v. verfluchen, verdam-
men.
bar, pl. -ar, f. harre.
bar f. bahre.
bar adv. nur.
bar-fotter adj. barfuss.
barka-konunger ra. »baumrinden-
könig)), d. h. ein könig der
seine Untertanen baumrinden-
brot speisen lässt.
barmbery pl. -war, m. busen.
barn n. kind.
barnabarn n. kindeskind.
barna-sko m. pl. kinderschuhe.
barn-domber m. kindheit.
baugr ag., pl. ary m. ring.
ba2^a f. sat'teldecke.
bepaSy ag. baipas, prät. beddiSy
bedhes 106, 23, ag. baddiSy um
etwas bitten.
bej^f s. baj^e.
be-drova v. betrübt macheu.
bedrovüse f. und n. pl. betrübnis.
be-faltty prät. -fe, -cife, empfehlen.
be-/ößngfas,prät. -^is, besessen wer-
den.
be-gay -ganga v. bestatten.
be-hagJia v. gefallen.
125
he-halday -hatia 48, i8; 107, 8,
V. behalten, erhalten, zurück-
behalten.
he-h0va, prät. -h0fd(h)e, bedürfen.
hekcennas v. zu erkennen geben.
hen n. knochen, gebein; bein, fuss.
he-repa v. erlegen.
heskedh-lik-het f. bescheidenheit?
Weisheit?
heskirma v. schirmen.
he-sta V. bestehen, widerstehen.
he-swoeria v. beschwören.
be-scenkia v. besticken.
he-tidha adv. früh.
he-t(h)yngia v. niederdrücken, be-
schweren.
hevara v. bewahren.
be-visa v. beweisen.
Beyerar m. pl. die Bayern.
bezla f. bitte.
bi n. biene.
biaupa s. hiupa.
bipay prät. &ej, fcieZcZe, hidhadhey
pl. &2^M &c., part. fci^in &c.,
(ab)warten.
tij&ia, prät. 5aj^, pl. hapOj part.
feiern, bitten; zur ehe begeh-
ren 19, 33, 34; 20, i; 87, lo;
verlangen 8, 32. b. til zumuten.
hiera s. hcera.
hi-garper m. bienenhaus.
higgia s. hyggia.
hikar, pl. -arar, m. becher; bie-
nenkorb? 31, 24.
hütoghay hyltogha 22, 6, adv. ge-
ächtet.
hindtty prät. baw^, pl. hundOy bunno
102, 29, part. hundiriy binden,
verpflichten 4, i 6.
hior'riy pl. -ar^ ra. bär.
hiskoper, hiskupper 13, 21, pl.
-ar, m. bischof.
hiskops-dome n. bistum.
hiskops-hcer-hcerghe n. gasthaus
des (auf der reise sich befin-
denden) bischofs.
hüay prät. hety pl. hitUy part. fci-
^in, beissen.
hiupa (präs. pass. Hws 43, 13),
byupUy ag. hiaupay prät. &0^,
pl. bttj w, part. fewj5m, gebie-
ten; anbieten; einladen; ans-
bieten 21, 27; aufbieten 87,
2 6. h. ut aufbieten; anbieten.
hiur, pl. -aVy m. biber.
hicera s. hcera,
hla adj. blau.
hla-dragning ag. f. blauer Wand-
teppich.
bland n. mischuug, lockspeise
für bienen? 3ly 24, (i) h. präp.
unter, zwischen.
bleker adj. bleich.
hlema f. blatter.
l;h*aid m,? ein mit gold durch-
wehter Seidenstoff.
blidhelika adv. sauft, freundlich.
hlidher adj. freundlich, milde;
froh.
blinder adj. blind.
blivay prät. hlefy pl. ^^vm, part.
bliviny bleiben, beharren ; wer-
den 69, 24.
blop n. blut; blutverwandtschaft
37, 28.
hlopogher adj. blutig.
hlodhwite n. blutende wunde.
hlom(m)e m. blute; leibesfrucht.
hlomster n. blume.
hlot n. opfer.
&2oia, prät. -ape, opfern.
hlotan f. Opferung.
hloz-sar n. blutige wunde.
hly n. blei.
blygdh f. schäm.
l)iößsa (präs. 2>iöBS und hlcesir),
prät. -<e, blasen.
&i0J5a, prät. hloddßy bluten.
blptüy prät. -tey weich machen.
bo n. hufe; vermögen 20, 3, 5,
6, 8 ; eigentum 29, 2 9.
ho(a)y prät. -pCy wohnen; bereiten,
fertigstellen.
ho(e) m. bauer.
hopy pl. 'ir und -ary f. bude.
bodh n. s. hup.
126
Ix^-sceta f. kätnerschaft, häusler-
schaft.
bbe 8. bo(e).
ho-faster adj. wohnhaft.
lo-fce TL, mobilien,
hoghi 8. hughi.
hohordh n. ritterspiel, buhnrt.
boia f. kette.
boin adj. fertig, bereit.
boky pl. b0ker, f. buch, bibel 85, 20.
bok'Vit n. geiehrsamkeit, gelehr-
tes wissen.
bo-land ag. n. bebautes land.
bol faster adj. sesshaft.
bolker s. balker,
bol-staper m. grund und boden.
bol-staz-maper m. grundbesitzer.
bo{-|/ä; f. zimmerbeil.
bonde, pl. b0ndeT, bonder 1, 24,
m. bauer, landeigentümer, ehe-
niann.
b&rf n. tisch, pl. mahlzeit 28, 34.
borghy ag. ^wr^f, pl. -tV, f. bürg,
Stadt.
borghan s. burghan.
borty burt 43, 17; 44, 27 adv.
(hin)weg, fort.
bort-ga v. weg gehen, fortgehen.
bort-k0ra v. wegtreiben.
borfo adv. weg, verloren.
bort-taka v. wegnehmen.
bort-vrceka v. verwerfen.
bort-vcenda v. abwenden.
bos-ran n. raub der beweglichen
guter.
bot, pL b0ter, f. abhülfe; hülfe;
busse, Strafgeld.
bot-sko m. filzschuh.
*5ra, prät. -dhe, -dde, arten (a nach).
braper adj. rasch, iwöb^ b-om
goerningotn übereilt.
bradh-lika adv. sclmell.
bradh-riker adj. in aller hast
mächtig.
braip- s. bref-.
braxn f.? brassen.
bredha, prät. -(?de, breiten.
bredher adj. breit.
br^-yx, ag. braij- f. breitschnei-
dige axt, Streitaxt.
fere/ n. brief.
briauta s. brj//a.
brinna (präs. bnnJcr), prät.
bran(n)y pl. brunwo, part.
&runnm, sich aufbrennen; flam-
men, b, inne im hause ver-
brannt werden.
bnsta, prät. brasty pl. &rwsto, part.
brustin, bersten; fehlen, er-
mangeln, b, at ^e die eid-
leistung nicht prästieren kön-
nen.
bristüse f. mangel.
bro, pl. ar, f. brücke.
brodher-skaper ra. brüderschaft.
bropir, pl. br0§er, m, bruder.
broky pl. br0ker, f. hose.
bro^ n. fallsucht.
brotari n. ringen.
ferttf, pl. -ir, f. braut.
brup-messa ag. f. »brautmesse»,
tranungsformular.
bruka v. benutzen, sich einer sache
bedienen.
brun adj. braun.
brun-gangol adj. wer oft zum brun-
nen geht.
brut n. ringen ; verbrechen, b, oh
band notzucht.
brut'liker, -likin adj. verbreche-
risch.
bruz-barn n. durch notzucht er-
zeugtes kind.
bryggio-kar n. braubottich.
bryll0py br0llop, ag. bryllaup n.
hochzeit.
brylhps-klcedhe n. hochzeitskleid.
bi^ynia f. brünne.
bryst n. brüst.
bryst-hyggia f. Überzeugung.
bryta, ag. 6na«<a, prät. brof, pl.
brutu, part. brufin, brechen;
ein verbrechen begehen ; pass.
bersten.
brytiy pl. -iar, m. Verwalter, in-
spektor.
127
hryttuga ag. f. i>brautftibrerinD,
weib das die brant anzieht und
während der hochzeit begleitet.
hrcenna, prät. -de, brennen, sen-
gen.
hr0p n. brot.
hrollop s. hryll0p,
hrotar-tak n. gesetzliche Verwah-
rung eines auf der landstrasse
angetroffenen gegenständes ,
dessen besitz streitig ist.
hup^ hodh n. böte, botschaft; ge-
bot.
hup-kaße m. stock der als zei-
chen des anfgebots hernmge-
schickt wird.
hup'Skaper n. botschaft; gebot.
hugha v. sich bücken.
hughiy hog(h)i m. bogen.
huker m. bauch.
huk-fylle n.? Überladung des bau-
cbes.
hulder n. getöse, lärm.
hülle m. tümmler.
hurg s. horgh.
hurghan, horghan f. bürgschaft,
kaution.
hurt s. hört
hurt-kasta v. wegwerfen ; verwer-
fen.
hutny pl. -ar, m. boden.
hy(r)y pl. -(i)ar, m. dorf.
hya-mcen m. pl. dorfleute.
^yggicLi higgia 57, 1 4, 16, prät.
-fey -de, wohnhaft sein ; bebau-
en; erbauen; erhalten 57, le;
78, 2 1 . h. hcergh bergbau trei-
ben, h-s firir ag. wohnen.
hygningy pl. -ary f. bauuug, be-
arbeitung; gebäude.
hygninga-halker m. abschnitt vom
gemeinde- und landwirtschafts-
recht.
hyltogha s. hiltogha.
hyna-hus ag. n. bethaus.
hyrpy pl. -ir, f. gehurt.
hyritty fc^ria, prät. hurpey hordßje,
hyriape, h^riadhCy anfangen ;
pass. =:. h. tu das werk an-
greifen.
hyrla v. bündeln.
hyr-liker, -leker 44, lo adj. ge-
bührlich.
hyssa f. büchse.
hyta s. h0ta,
hcedder m. bett.
hcepe s. hafe,
hcekker, pl. -iar, m. bach.
hceUe n. gürtel.
hcendttj prät. -e, spannen.
bcenker, pl. -iary m. bank.
hceray bicera 29, s, ag. hiera, prät.
bar, pl. harOy part. feortn, hu-
rin, tragen, bringen, gebären,
ausführen 76, lo, erhalten 108,
2; 110, 35; 111, 26. h,tilrceita
obliegen, h, vitne zengnis able-
gen, h, uppe aufrecht erhalten.
hcergh n. berg, gebirge; bergwerk.
hcergha-mcestarey bcerghs- m. berg-
meister.
hcergh-hoggare m. berghauer, berg-
knappe.
hceria, prät. harpe, prügeln.
boernsker adj. ganz jung, einkind.
hce-rceita 57, 2 1 v. zurecht brin-
gen.
hcesinger m. hügel.
hcesker adj. bitter.
hceter adv. komp. besser.
hcetra v. bessern.
hcetrey superl. hcezter, hcester, adj.
komp. besser, b. alf die freie
Seite (des vaters o. der mutter).
hoetring f. busse; besserung.
hcezl n. gebiss.
hQghitty prät. -dhey neigen ; biegen.
hole n. bau.
^0«, pl. -ir, -ar 74, 30, f. bitte;
fürbitte; gebet.
bor n. guter wind.
bm'd (präs. b0r)y prät. bordhCy zu-
. kommen, gehören, sich gebüh-
ren.
b0ria s. byria,
b0stay prät. -e, klopfen.
128
b0taf ag. byta, prät. -te, büssen;
durch geldbusse sühnen; bes-
sern; heilen; helfen, dienen.
b. at(t)er durch geldbusse er-
setzen.
b0veri n. leichtfertigkeit.
D.
dagher, pl. -ar^ m. tag; Zusam-
menkunft 81, 5. af d-a taka
ums leben bringen.
dagh-likaf -leka 41, 27, 29, -lige
111, 18 adv. täglich.
dagh-liker, -leken 21, 2 8 adj. täg-
lich.
dana adj. gethan. swa d. derglei-
chen.
dana-arf n. heimgefallenes gut.
dande s. donde.
danZy pl. -ar, -ir, ra. tanz.
dare m. thor.
dely pl. -zV, -ar, m. teil.
deZa, prät. -dey streiten.
delphin m. Ddauphinj).
di(a)y prät. -jie, saugen.
digdh(e-) s. dyghp(e-).
digheVy f. =, adj. dickleibig, in vor-
geschrittener Schwangerschaft;
gross; n. als adv. gewaltig,
sehr.
dike n. graben.
dikur m. anzahl von zehn.
dirvas, prät. -fpis, sich erdreisten.
disker f pl. -ary m. teller.
diup n. tiefe.
diupeVy dyuper adj. tief.
6?iMr, dyur n. tier.
di(Brve-lig(h)a adv. kühn, dreist.
dioirvery diarver adj. kühn, dreist.
dicevuly pl. diceflary m. teufel.
dicevul-skaper m. teufelei.
dofcia V. mit würfeln spielen.
dogha s. dugha.
domare m. richter.
dombeVy pl. -mar, m. urteil; ge-
richt; gerichtsherrschaft, rich-
terliche gewalt 16, 1, 3.
dom-brut n. urteilsbruch.
dom-kyrkia f. domkirche.
dondey dande adj. bieder.
dop n. taufe.
eZoffir, pl. d0t(t)ery ag. (ii/cZr 39,
3, f. tochter.
draghtty drcegha 23, i6; 35, 1 1 ;
78, 3 2, prät. dj'ogh, pl. droghOy
part. draghiUy ziehen, d. in hin-
einbringen, einführen.
draki m. drache.
^rop n. totschlag.
draumbr ag., pl. -mary m. träum.
drikkay prät. drak(k)y pl. drukkOy
part. drukkiriy trinken; part.
i3etrunken.
drikker s. drykker.
drivUy prät. dre/, pl. drivUy part.
driviny (be)treiben.
drotni(n)g s. drotning,
drot-sieti ag. m. Schaffner.
droyma ag., prät. -d?*, träumen.
drukkin-skaper m. trunkfälligkeit.
drunkna v. ertrinken.
drykkeVy drikker 55, 37, pl. -la?-,
m. trunk.
drykkia f. trinken, trunk.
drytning s. drotning,
drcegha s. dragka.
drcengery pl. -zar^ m. mannhafti-
ger mensch.
drceng-skapery -skapper 14, 6 m.
mannhaftigkeit.
drcepOy prät. t^ra]?, pl. drapOy part,
drwpiriy totschlagen.
drotningydrotningydrotnig 104, 3 7 ,
ag. drytning y pl. -ar, f. königin.
drovtty prät. -/iii/ie, betrüben.
drpvilse f. betrübnis.
dugha, dogha 55, 27, prät. -^e,
taugen; tüchtig, nützlich, gut,
bieder sein.
dulgha-drap n. mord von unent-
129
decktem mörder; das desswe-
gen von dem gerichtsbezirk er-
legte Strafgeld.
duster m. ritterlicher Zweikampf,
tjost.
duva f. taube.
dwale m. betäubuDg.
dwcelia, prät. dwalde ^zögern; pass.
sich verzögern.
dyg(h)py digdh 54, 23, 32; 56, 3;
dygh 82, 22, pl. -ir, f. tugend,
frömmigkeit ; tüchtigkeit.
dyg(h)d(h)e-fulder adj. vorzüglich
begabt.
dyg(k)d(h)e-lik adv. vortrefflich.
dygdhe-liker^ -lighery digdhe-liker^
'ligher, -lighin adj. tugendhaft.
dyg(h)d(h)esamber adj. tüchtig;
tugendhaft.
dygn n. tag und nacht.
dyliaj prät. dulde, sein läugnen
bekräftigen 30, 16.
dyr adj. teuer, kostbar,
dyrp f. ehre.
dysing m.? ein mit schellen be-
setzter gürtel.
dyst f. 8. duster.
d0(a), prät. do, pl. doo (part. s.
d^er), sterben.
d0dha V. töten.
d^e m. tod.
d0dhe'liker adj. sterblich.
(i0fer m. tod.
d^er adj. tot.
d0may prät. -rfe, (part, d0mpder
70, 12), (ver)urteilen, richter-
lich verordnen.
d0me n. beispiel.
tZ0n m. gestank.
d0pay prät. -<e, taufen.
d0pilse n. tauf.
d0rkerska f. Verehrerin.
E.
e, öB adv. immer; je 63,27. e
hwar (hcelzt) wo auch immer.
e hwa(r) wer auch immer, e
hwart wohin auch immer.
epa ag. konj. oder; noch.
eper, ag. aipr, pl. -ar und ir,
m. eid.
€dÄer s. tjier.
ep-S0re n. eidschwur.
e/a s. cß/?a.
e(i)g(h), cei, ei, ey, adv. nicht.
e(i)gha, cegha, agha, ag. ai^a,
pl. egho, präs. a, a^Äer, cegher,
prät. a^f^, haben, besitzen, zur
ehe haben, zu etwas recht ha-
ben, dürfen, sollen, e-s viper
kämpfen 30,31 f.; 31,2.
e(i)ghin adj. eigen ; n. eighit ei-
gen tum 3, 2 3.
eit s. en.
ek(k)e s. i/c/ce.
eider, eledher 79, s , pl. ar, m. feuer.
e/iMsi ag. adj. ? (s. die anmerkung
zu 37, 31, 8. 119).
ella s. cella.
ellar s. cellar.
eller s. ceZZer.
ei^rfr s. celdre.
ember (ack. em) m. dampf, dunst.
e-mellen präp. zwischen.
en, cen 6, 8; 80, 28, ag. ann
(f. ain), n. ßi, ei^ 13, 1 , ag. att,
adj. ein; allein.
en adv. und konj. s. cen.
enasi s. enos^.
ene-trce n. wachholder,
en^fm s. cengin.
enkanne-liker, -lighin adj. ganz
besonder.
emi 8. öBw.
cwwe adj. n. pl. ein 28, 34.
ennor pron. irgend ein.
enost, -ast. at e, adv, nur.
ens adj. und adv. einerlei; über-
9
130
ein; nur 95, il. /ore. durch-
aus, notwendigerweise, dra-
gha e. einig sein.
en-sak f. (straf)geld das nicht
verteilt werden soll.
en-samin adj. einsam, allein.
en-tima adv. einmal.
eptir s. ceptir.
erfis-gierp ag. f. »erbschraausD,
trauermahl.
e-rixgaia f. reise des neuerwähl-
ten königs durchs reich.
et s. at.
eter n. eiter; gift.
et-synne adv. einmal.
e-voerpe-lika, ce- adv. für alle zeit.
ey s. e(i)g(h).
F.
fa, komp. fcerCy adj. wenig.
/a, prät. fik(k)y fcek 8, so; 14,
18, 22; 15, 9, lo; pl. fingo;
part. fanginyfingin2y 21; emp-
fangen, bekommen; liefern, be-
kommen lassen ; anschaffen; er-
greifen.
fadher-los adj. vaterlos.
fapghar, fadga m. pl. vater und
söhn; greise? 108, 7.
fapirj pl. fcBpeVy m. vater.
fapur-bropir m. vaterbruder.
fa-fcenger adj. müssig; erfolglos.
fagheVj f. =, komp. fceghre,
schön.
faigr ag, adj. dem tode verfal-
len.
fa-kunnogher adj. wenig wissend.
fal(l) n. fall, lagha f. rechts-
fall.
faldr ag., f. fally adj. hinfällig,
dem tode geweiht.
falkßy falker 112, 26, m. falk.
falla, prät. fiol(l),fi0l(l)jy0l(l),
fcel 15, 2, ful(l) 95, 15, 25;
101, 33; 102, 2; ^\.fiöllo,fi0llo;
fallen; passen 80, 27; erbanfall
da sein 37, 2 6. f-s schuldig
erklärt werden 30, 24. f-s (at)
seine Unschuld nicht darlegen
können 2,4; 4, 13; 7,2 2. /.
fra(n) von hinnen scheiden.
fals n. fälschung; falschheit.
fals adj. falsch, verfälscht.
fam('p)n^ pl. -ar, m. faden; die
ausgebreiteten arme, Umarm-
ung.
fanga v. greifen; erwerben.
fanga-hus n. gefängnis.
far n. schaf.
farüj prät. /or, pl. /oro, part. /a-
ririy fahren, reisen; Schicksal
bekommen ; befahren ; (hin- und
her)gehen 31, 24; 58, 15. /. at
widerfahren 56, 17. f.vcelgnt
wirtschatten 14, 13, gut behan-
delt werden 14, 1 8. /. ceflir
nachreisen.
far-stughu-golf n. fussboden der
flnr oder des korridors.
fasta f. faste.
fasta V. fasten.
faster adj. fest; n. als adv. sehr.
fata-hur m. Vorratskammer, Schatz-
kammer.
fating f.? (gürtel)kette.
fa-t0kery -tikery -tigher, -tegher adj.
arm, armselig.
fear s. fce.
feprni s. fceprene.
fegdha v. befehden.
felogher adj. sicher, ungefährdet.
femte s. fcempte.
ferp s. fcerp.
feter y fceter 78, 33 adj, fett.
fiarpunger^ pl. -ar^ m. viertel
(z. b. des gerichtsbezirks).
fiarpunx-h0fpinge m. richter des
bezirksviertels.
fiarrar ag. adv. komp. noch wei-
131
ter hin, zu noch entfernteren
verwandten.
ßauratigi 8. fiuratighu
ßpla f. Violine.
ßel-kunnugr ag. adj. viel wissend.
ßerri s. ficerre.
ßkt f. Wetteifer, verlangen.
ß'lepi n. vieh (eigentlich 'vieh-
besitz', vgl. aisl. f4 'vieh' und
Idd 'besitz', got. un4edi 'ar-
mut').
ßlsben n. elfenbein,
fin adj. fein.
finger-gnlßj n. goldener finger-
ring.
finnaj fynna 86, 19; 90, 21; 93,
7; 95, 17 (präs. finder), prät.
fan(n)y pl. /wnwo, part. /wnm'n,
finden.
fiordh; i /. im vorigen jähre.
fiorir s. fiurir.
firi s. firir.
firibiaupa s. forbiupa.
firi-g0ray .gcera (ag. -giera),for-
giora, -g0ra v. umbringen; ver-
wirken; verbrauchen.
firi'koma v. umbringen.
/n^r^, fyri(r), fore präp. für,
betreffs, wegen ; vor ; adv. da-
für (z. b. 6,4). /. ^2/a^weil,
denn.
firir s. fiurir.
firi-vcerka v. verwirken.
fiska-lever f. fischleber.
fisker^ pl. -ar, m. fisch.
fisk-leker m. fischlaich.
^<i, pl. -iar, m. bund, bündchen.
fiughur s. fiurir,
fiughurtan, fyoghertan 23, .32,
num. vierzehn.
fiura-tighi, fyre-^ ag. fiaura-tigi
num. vierzig.
fiurir j fyurir, fyrir, fiorir 26,
11; 27,14; j^nV 105,5; n.
fiughur, fiuur 26, 5, num. vier.
fiurtande, fyur- adj. der vier-
zehnte.
fiuur s. fiurir.
ficeper-tiugjiery fi^per- adj. aus
40 bestehend; 40 mark be-
tragend(es Strafgeld) 30,24;
mit 40 mark zu büssender 29,
22; 30, 1, 3, 4, 8, 12 f., 16,19.
fioelsterf fialster n. versteck.
fimrfe^ fiarpe adj. der vierte.
ficerka v. entfernen; hintansetzen.
ficerre, ag. fierri präp. fem von;
adv. fern, weit.
ficBt n. spur.
flüy ißTät. fioghy fladhe, pl.floghOy
fi^dho, part. fiaghin, fladherj
schinden.
fiere, ag. fiairi(n); superl. flcester;
adj. komp. pl. mehr(ere).
flikrare m. einschmeichelnder
mensch.
flin-skallutter adj. glatzköpfig.
fliuta s. flyta.
fiokker, pl. -ar, m. Sammlung.
fioren, pl. -ar, m. florin.
fiy(a)y prät. -je, -Jc/e, fliehen.
flygha, prät. ^0^^^, pl. flughu,
part. flughin, fliegen.
yit/fa, /ittia 40, 33, prät./0<, pl.
fiutUy part. flutin, fliessen.
/i/iia, prät. flutte, hinbringen.
flcesk n. schweinfleisch.
fl^ster s. ^ere.
floghia, prät. -^e, über die zäune
setzen; springen 55,9.
foghat(e), pl. ar, m. vogt ; berg-
vogt.
fol s. /?/?.
/oi/c, ag. fulk, n. volk; leute.
folk-land n. (hauptteil einer) land-
schaft.
Folkungar m. pl. mitglieder des
Folkunga-geschlechts.
fölstra V. erziehen.
fonter m. taufstein,
/or präp. vor; im vergleich mit
110, 20; 111, 26; statt 40, 19.
/. utan ohne, ausser, als 61,
38; adv, allzu. /. py (at)
weil.
132
for 8. fyr.
fora f. Vorrat.
for-bannüse n. pl. Verfluchung.
for-biupa, -byu^a, for-biudha, ag.
firi'biaupa^ v. verbieten.
for-darva, -doerva v. verderben.
fordha v. fortschaffen, befördern,
unterstützen.
for-dhonty adv. ehemals.
for-driva, for- v. vertreiben.
fordcerva s. for dar va,
for-dcervilse n. und f. verderben.
fore 8. /on.
fore-standa v. vorstehen.
for-fal(l) n. gesetzmässige Ur-
sache nicht zu erscheinen, hin-
dernis, einspruch 28, so; da-
zwischenkommendes hindernis
75, 19; 101, 21.
for-falz-vitne n. zeugnis dass man
gesetzmässige Ursache gehabt
bat nicht zu erscheinen.
for'fara(s) v. vergehen.
for-fcefer m. pl. vorfahren.
for-ga v. vergehen.
for-gangas v. vergehen, schwin-
den.
forgiora s. firigora.
for-giva v. verzeihen.
fm'-gloma v. vergessen.
for-gripa v. vergreifen. /. sik
zu weit gehen (uppa betreffs),
sich vergehen (i durch).
for-gcerning f. indiz des atten-
tats.
for gor a s. firigora,
for-hoxan f. Überlegung.
fori, fore präp. wegen, angesichts,
für, statt, vor; zu 86, 29; als
26, 9; 63, 3; 73, 23; adv. frü-
her, oben; voran 103, 2 6.
for-langer adj. allzu lang.
for-lata v. verlassen.
for-lidha v. vorübergehen, ver-
gehen.
for-magha, -ma 111, 4 v. ver-
mögen.
for-manm. vormann; vorgesetzter.
forn adj. alt, von alters her.
for-nipan adv. unten.
for-ncem(p)dery -ncefnder 22, i7;
25, lo; adj. schon oben er-
wähnt.
for-rapare m. Verräter.
forr-cepej -epe n. früherer eid (der
zeugen im gegensatz zu dem-
jenigen der sonstigen eidlei-
ster).
for-sat n. hinterhalt.
for-sia 57, 1 7, 21 f. aufriebt, für-
sorge.
for-skylla v. verschulden, verdie-
nen.
for-skcel n. pl. bedingung.
for-sma, prät. -pe, verschmähen,
nicht würdigen.
for-sia, -st'anda v. verstehen, er-
fahren; vorstehen 89, 20.
for-standilse n. pl. verstandes-
thätigkeit.
forster s. fyrster.
for-syma v. versäumen.
for-sokia v. versuchen.
for-tapa v. verlieren; pass. ver-
dammt werden.
for-tidha, prät. -dde, verlassen.
for-tret n. verdriesslicher handel.
fm'-varande adj. vorhergehend,
früher.
for-vinna v. (gerichtlich) über-
führen.
for-celdrar m. pl. eitern.
fostra f. zu hause geborene und
erzogene Sklavin.
fostre ra. zu hause geborener und
erzogener sklave.
foter, pl. foter, m. fuss, pfote.
fra(n) präp. von, weg von.
fra-fall n. pl. hintritt.
fram adv. hervor, zum Vorschein.
/. fore vor, im vergleich mit.
framber, f. -m, superl. /röBm(^m^-
arster^frcemster, adj. hervorste-
hend, vornehm.
fram-bcera v. hervorbringen.
fram-forelse f. Vortrag,
133
fram-ga v. hervorgehen, entste-
hen.
fram-ganger m. erfolg.
fram-konia v. hervortreten, vor-
wärts kommen.
fram-lepis adv. ferner.
framme adv. hei der hand, da
31,13.
fram-tagha v. hervorheben.
fram4an(n) f. vorderzahn.
fran s. fra,
fra-varande adj. abwesend.
fre(a)-dagher, frie- 93, si m. frei-
tag.
frels s. frcels.
frendi s. frcende.
fresta v. prüfen, versuchen.
frestilse f. sg. und n. pl. Ver-
suchung.
fri adj. frei.
fripa V. sichern.
frip-domber m. frieden sur teil.
fripeVy pl. -zV, frieden; zeit wo
man nicht gerichtlich belangen
darf 17, 9.
frid-samber adj. friedsam, milde,
friedagher s. freadagher.
fri-het f. freiheit.
frülo-bropir m. unehelicher bru-
der.
frisma f. eiterbläschen.
frombery f. -w, adj. fromm; tüch-
tig, tapfer; hervorragend.
fronte^ fromme 110, 24 m. nut-
zen, vorteil.
frost n. kälte.
frua f. frau.
frue-stat m. hofhaltung der
frauen.
frukt, pl. -ir, f. frucht.
fruk(t)'Sama v. befruchten, frucht-
bar machen.
fryg(h)d(h), frogd, frygh 41 , 2 1 ,
/rt/rfÄ 56, 36 ; 57, 33 f. freude.
frysa, prät. /r0S, pl./rwsM, part.
frusirif frieren.
frceghp f. ruf.
frcegna v. zu wissen bekommen.
/röB^s, ag. /re^s adj. frei; frei
verfügbar 78, 6.
frcelsa, prät. -/e, in schütz neh-
men, retten, befreien.
frcelse n. Privilegium; freiheit.
frcels-lika adv. frei und unbehin-
dert.
frcels-man m. freier mann.
frcem(m)arster s. framber.
frcem(m)ia v. durchsetzen, beför-
dern, beistehen.
frcemster s. framber,
frcende (ag. frendi), pl. frcender^
m. verwandter.
frcenlinger, pl. -ar, m. verwand-
ter.
/r0 n. same.
fr0gd s. fryghdh.
fr0g(h)dha v. erfreuen.
fug(h)l, pl. -ar, m. vogel.
/m2 adj. garstig, unschön.
fulder, f. /w?(^/), adj. voll, voll-
ständig, vollkommen, genügend
31, 13, vollzählig 23, u; 24,
13, satt, gesättigt 49,23,
ful-f0ra V. vollziehen.
ful-godher adj. ganz gut.
fulk s. folk.
fulkomilse f. vollbringung.
ful-komin adj. vollberechtigt.
ful-kom(p)7ia, -kumna v. vollzie-
hen ; bestätigen, befestigen ; er-
füllen; vervollkommen.
ful-kcer adj. ganz lieb.
fulla V. vervollständigen; voll-
ziehen; genugthun.
ful(l)-sander adj. durchaus wahr.
full-skyt(t) adj. sehr schnell.
fulnaper m. ersatz; wollständig-
keit. ganga til far ersatz be-
dingen, tu f-az vollends.
fidska f. thorheit.
furster s. fyrster,
fypa s. f0pa.
fyl, fol n. füllen, i /. trächtig
(von der stute).
fylghia, f0lg(h)iay prät. -dhe^folde
110, 37, folgen, zukommen
134
91, 21. f-s (at) einander fol-
gen.
fylla^ prät. -de, -ie, prästieren;
füllen.
fylS'Vat(t)y pl. -ir, f, eidliches
Zeugnis, dass ein vieh im hofe
seines jetzigen besitzers ge-
boren worden ist.
fyndy pl. -fr, f. fand.
fynna s. finna.
fyoghertan s. fiughurtan,
fyr(r)y f0r(r), foor 92, i, /or
99, 1 9 adv. früher, zuvor, ehe,
schon oben 28, 38. /. cen ehe.
fyra-f Otter adj. vierfüssig.
fyretighi s. fiuratighi.
fyri(r) s. firir.
fyrir s. fiurir,
fyr-mer adv. komp. früher, schon
oben.
fyrning ag., pl. -aVy f. mitge-
brachte esswaaren, mundvor-
rat.
fyrnska ag. f. alte gebrauche.
fyrr s. fyr.
fyrre^ forre adj. komp. früher,
eher; n. als adv. früher, schon,
oben, im voraus.
fyrster\ forster, furster 43, 21,
forster 55, 35; 56, 6, is; 57,
2, fyster 73, 38 adj. erster;
n. als adv. zuerst, zunächst;
dat. pl. und sg. n. als adv.
erst, zuerst; so bald als 79, 27.
fyrsti ag. adv. erst, zuerst.
fyster s. fyrster,
fcBj gen. feary n. vieh; habe.
foß-hot f. geldstrafe.
fcedherne s. fceprene.
fcedhernis-swcerdh n. altererbtes
schwort.
fcBprene, fcedherne, ag. feprni n.
väterliches erbteil; väterliche
Seite.
fcegJie-kopar n. gereinigtes(?) kup-
fer.
fceghin adj. froh, freudig.
fceghna v. bewillkommen.
fceghre s. fagJier.
fceghrind f. Schönheit.
fcB'hus n. viehstall.
fcektari n. fechten.
fce-lax-gcerp f. Übereinkunft über
teilung des gewinns.
fcellay prät. -de, fallen lassen;
zu falle bringen; vernachläs-
sigen; verurteilen ; erlegen. /. i
in derselben richtung gehen
lassen 3, 1.
fcem num. fünf.
fcempna, prät. -pte, umarmen.
fcem(p)tan num. fünfzehn.
f(Bm(p)tande adj. der fünfzehnte.
f(Bm(p)te, f ernte adj. der fünfte.
fcendin m. (best, form) der teu-
fel.
fcerp, ag. ferp, pl. -ir, f. reise.
fcßrg(h)a f. färbe.
fcesta, prät. -e, sich wozu anhei-
schig machen ; sich mit jeman-
den verloben.
fceste n. feste.
fceter s. feter.
f0pa f. lebensmittel, unterhalt;
futter.
/0j5a (ag. fypa), prät. fodde, er-
nähren ; füttern ; gebären, auf-
ziehen 6, 35; 7, 14. f-s tu
ins leben hineingesetzt w^er-
den.
f0gha f. fügsamkeit. falla innan
en f. zum kreuze kriechen.
f0ghe-lika adv. füglich.
fölghp f. mitgift.
folghe n. gefolge.
folghia s. fylghia.
f0r adj. im stände zu fahren.
f0r präp. für, wegen; vor. /. t(h)y
at weil.
f0r s. fyr.
f0ra, prät. -pe, führen, vorführen
18, 27, holen 19,8. /. sik i
anziehen.
f0rbiudha s. forbiupa.
f0rdriva s. fordriva,.
f0re s. firir*
135
/trenne; iil / vormals, ehe des-
sen.
f0r-gylla v. vergolden.
f^-lcengia v. verlängern.
f0rma v. gelinde fasten.
rr s. fyr.
rre s. fyrre.
f0r-skrivin adj. obenerwähnt.
f0r-Sfna v. verschmähen, verach-
ten.
f0rste m. fürst.
f0rster s. fyrster.
f0r-stce1ckia^ prät. -te, v. verkür-
zen.
f0tslo-dagher m. gebnrtstag.
G.
,9a s. ganga.
gaflj pl. -ar, m. giebel.
gagriy gang 21, 25; 23, 29 n. vor-
teil, nutzen.
gal(l) n. gallo.
galghe m. galgen:
galin adj. toll.
galle m. gallo.
gamal adj. alt, zu jähren gekom-
men.
gaman n. nmnterkeit, scherz.
gang s. ö'öifl'w.
^ar?^a f. gehen.
ganga, gcenga 6, 20, <7a (imperat.
gak, gag 53, 3), prät. gik(k)y
gig 53, 3, 19, 26, 29, pl. gingOy
part. gangin y gongin 81, 8, ge-
hen, vor sich gehen; treten;
geschehen 79, 1 s ; leisten 6, 4.
g, ep eidleistuug prästieren.
g. fr an verzichten müssen, g.
in anfangen, g. lagh eid lei-
sten, g. mcep mitgehen, g, til
sich einstellen, hervortreten.
g. unäi(r) sich fügen, g, ut
ausgehen, g. vip(er) eingeste-
hen, g. yvir verlassen 21, 28.
gangare m. passgänger, reit-
pferd.
ganger, pl. -ar, m. schritt.
gansker, n. ganst, adj. ganz.
gapa-syn f hesichtigung der (lüc-
ken der) zäune.
gar; i g. gestern.
gara s. g0i'a.
gar§er, gaarper 2, 32, pl. -ar,
m. hof ; zäun, hecke, befriedig-
ung.
garztomt f. hofplatz, bauplatz.
gaSj pl. gces(s)y f. gans.
gata t Strasse.
gatu-hodh f. kramladen.
gatu-lup n. gassenlanfen.
gatu-sten m. pflasterstein.
gava f. gäbe.
gen oder i g. {ighen 98, 7, 10),
ag. gin oder a g. präp. mit dat.
entgegen; zum empfang 27, 9;
adv. zurück, wieder; seiner-
seits 40, 1.
genast adv. sogleich.
gen-lcedher n. gegenleder.
gen-mcele n. Widerspruch.
genom s. ginom.
gen-voerdhy pl. -ar, f. Schwierig-
keit, mühseligkeit.
gesl f. geissei.
giarning s. gcerning.
gief s. gi(Bf.
giefa s. gfiz;«.
gielda s. gicelda,
giera s. ^0ra.
gierpa-mapr ag. m. anordner.
flfiefa s. gfifa.
^i/^a, ^i|?fa f. ehe. mcedh g-om
zur ehe.
gifla, prät. -e, verheiraten.
gifta-balker m. abschnitt von der
Verheiratung.
gißa-maper m. Vormund der braut.
gigha f. geige.
Öfi7t?er adj. zu büssen {at mit) 30, 5.
136
gille n. gilde.
gillis-gardher m. gildehof.
gülis-golf n. füssboden der gilde-
stabe.
gillis-rcetter m. gilderecht.
gilliS'Stugha f. giidestube.
gülis-vceriande m. gildevorsteher.
gin s. gen,
ginom, gynom, genomy g0nom präp.
durch.
ffinom-stinga v. durchbohren.
ginstafiy genstan adv. sogleich;
koDJ. so bald als.
giora s. gf^a.
giordh, pl. -ar, f. gurt.
gipta s. ^t/!a.
gipta-mal n. heirat, Verheirat-
ung.
^iri f. geiz.
girna(s) v. begehren.
girugher adj. geizig.
^t$2ar m. pl. geissein.
gita, gitta 12, 6, ag. gieta, prät.
^at, pl. gaio, part. yi^i^ im
Stande sein; dazu kommen
41. 1.
giurdha v. gürten.
giuta, prät. g0t, pl. ^u^ti, part.
yutin, giessen.
giva, g(ßva 26, i4, ag. giefa,
prät. <7a/, pl. gavOy part. ytvin,
geben; zugestehen, jf.^ri ver-
schenken, verscherzen. g.(ingt€)
um worauf (keine) rücksicht
nehmen, g. up aufgeben, wor-
auf verzichten, g. ut auslie-
fern, g-s vidher zu mute wer-
den.
gi(ef, ag. gief, pl. -ar, f. gäbe.
giceld, giald, n. geldsumme, schuld,
bezahlung.
gicelda, gialda^ gycelda, gcelda^
gcella 80, 3 1 , ag. gielda, prät.
galt, pl. guido, part. guldin,
bezahlen ; entgelten ; gelten
31, 9 ; 80, 31 ; pass. feil sein
22, 21. g. a(p)ter ersetzen,
wiedervergelten, g. firi über-
vorteilen 6, 1 f. g. i gen wie-
dervergelten.
gicern adj. begierig; n. als adv.
gern.
gi0i'st adv. am besten.
gladher adj. froh, freudig.
glad(h)lika,'lighaaLAy. mit freude.
gluggutter adj. scharfsichtig.
gloßpi, pl. 'ir, f. freude, fröhlich-.
keit.
glcepia, prät. gladde, glcedde 14,
3, freuen.
gl0dh, pl. -fr, -er, -ar, f. glühende
kohle.
gl0ma, prät. -fle, vergessen.
ghmska f. vergessen; Versäum-
nis.
gl0msk-lika adv. vergesslich.
yny n. getöse.
goper, n. yoi, yuf 26, 1 5, adj. gut,
leicht 13,27; 80, 7.
gop'lynder adj. gutgelaunt.
gop-vili, gen. -ia, m. wolwoUen;
einwilligung.
gop'VÜiafer adj. wol wollend.
god(h)'Vilig(h)er adj. wolgewo-
gen.
90Z/ n. füssboden.
^02r n. gut, habe.
goziver s. guziver,
graf, pl. -rar, f. grab.
granat, pl. -ar, m.? granat.
granne, grcenne 3, 2, 4 m. nach-
bar.
gra-skin(n) n. grauwerk.
gratay prät. grcet, pl. yr(E<o, gritu
94, 16, weinen; beweinen.
grater m. weinen,
(/rara, prät. grof, pl. grovo, part.
<^rat;in, graben; begraben. (/.
Mj> aufgraben.
greva-dome n. grafschafL
i^ret'e m. graf.
grip f. allgemeine Sicherheit.
grindy pl. -ar und -er, f. gatter-
thor.
grinda-stolpe m. heckpfahl.
gripa^ prät. ^rep, pl. gripu, part.
137
griphy greifen, g, i oder in-
nan hineingreifen, g. upa vor-
nehmen.
griper, pl. -tV, m. zugvieh.
gris, pl. -ir, m. ferkel.
gro(a), prät -^e, keimen.
grün m.? verdacht.
grund n. und grunder m. boden ;
grund.
grund-val m. grundstock, grund-
lage.
gruva f. grübe.
gruvo-foghate m. grubenaufseher.
gruvo-folk n. grubenleute.
grymhery f. -m, adj. grimmig.
grympta v. grunzen.
gfry^a f, grapen.
grcenne s. granne.
grceSy grcess 86, 15 n. gras.
grasslika adv. griUslich.
gfMJ5, pl. -ar und -ir, m. (n. 36,
22) gott.
gudheliker s. gupliker.
gup-fapir m. gevatter.
gud(h)-lika adv. gottesfiirchtig.
gi(p-likery -leker 43, 2 1 , 29, -ligher,
gudhe-liker 105, 2, -liken 105,
21,32 adj. gottesfiirchtig ; gött-
lich, gottes 46, 19.
gud(h)-lik-het f. gottesfarcht.
gvp-mopir f. gevatterin.
guds0f 8. guziver.
gut adj. gelb.
^u^Z n. gold.
gul(l)'fingrany -flngrine n. gol-
dener fingerring.
gul-ringer m. goldener ring.
gut s. gfojer.
(rwfar m. pl. einwohner der insel
Gotland.
Gutnalping (d. h. Gutna al-ping)
ag. n. die rechtsversammluDg
des ganzen Gotlands.
gutniskr ag. adj. aus Gotland
stammend.
guziver 28, 6, 7, 15, goziver 28,
22, gud-S0f 83,2 6 adj. (pl.
best. f. -io) und ra. (pl. 4ar)
'durch Gott verwandt', pate.
gylla, prät. -<c, vergolden.
gyllene adj. golden. ^. s^^A;A;6
gold Stoff, brokat.
gynom s. ginom.
gyra s. gr0ra.
gcedda f. hecht.
^6eZ^a s. gicelda.
goeldingery pl. -ar, m. kastriertes
(pferd).
gfCßWa 8. gicelda,
gcnnga s. ganga.
gcera s. f70ra.
grcerf, pl. -iV, f. that.
gcerna adv. gern; innig 87, 1;
sehr 112, 21.
gcerningy gycerningy gcernig 43,
29; 45, 2; 105, 3; ag. giar-
ning; pl. -ar, f. that; arbeit;
amt 46, 24.
gcerninga-man m. handwerks-
mann.
gcDslinga-torva f. rasen der am
rande eines grabens gestellt
die gänschen vom hineinfallen
schützen soll.
gceslingei'y pl. -aVy m. gänschen.
gcestery pl. -?V, m. gast.
goestningy f. bewirtnug.
gcetUy prät. gaty pl. gatOy part.
^CBfm, g(eitin 15, is, erwäh-
nen; mutmassen. gs at ge-
fallen.
gceva s. gfii?a.
^cever adj. gesucht, geschätzt.
godhüy prät. -c/de, bereichern.
g0ma f. verwfihrung; wache 45, 30.
g0may prät. -dß, achten, hüten,
besorgen.
g0mare m. hüter, Wächter.
g0nom s. ginom.
g0ray gceray gioray gym-ay gara
4, 2 5, gyra 44, 1, ag. gffera,
prät. -pey part. -j5er, g0r(r)
16, 33; 63, 33; 94, 17; ^ior
25, 22; ag. gar(r)\ verfer-
tigen, machen, bestellen, be-
138
sorgen, anthun, leisten, be-
tragen 26, 13, ablassen 25, 22,
sprechen 24, 2 1 , zubereiten 83,
5; 84, 1. g, tu aussetzen, be-
stimmen.
g0rUka adv. sorgfältig.
G0tar m. pl. einwohner der land-
schaft Västergötland 1, 6, 11,
13, 2 6; 3, 35; (sonst) einwoh-
ner Götalands.
H.
ha s. hwa,
hap n. höhn.
hapin s. hepin.
haf n. meer.
haipin s. hepin.
haipna ag. f. beiden tum.
hailsa s. heisa.
haiman ag. adv. von hause.
haim-luf ag. n. Urlaub um nach
hause zu gehen.
haita s. heta.
haizl ag. f. anrufung.
haläa, halla 44,22,36; 73,23;
holda 95, 19,26; holla 81,5;
99, 34; prät. hiolt, hylt 110,
19, 23, 39, holt 111, 32, 34;
pl. hioldOy hiollo, holdo 49, 36,
ag. hieldu; part. haldin. (be)-
halten, erhalten; verhalten 63,
3; dafür halten; sich einstel-
len 4,25; leisten 33, 17; ha-
ben 56, 2 5. h. a erfassen, h.
af scliätzen. h. uppe erhalten.
halder s. hcelder.
half, alf 20, 6 f. hälfte 31, is,
die halbe anzahl (der eidlei-
ster) 30, 22, (männliche oder
weibliche) seite 20, 6.
half'del m. hälfte.
half-fycerpe adj. drei und ein
halber.
half-gilde n. hal'be bezahlung.
half-pcenninger m. ^/le Dortogh».
halka f. Schlüpfrigkeit, schlüpf-
riger weg.
halla s. halda.
halmher, gen. -W5, m. stroh.
hals, pl. -ar, m. hals.
hals-hand n. halsband.
haltan f. hinken.
halva f. Seite. a/.(gen.). . h-om
in ... . namen.
halver adj. halb.
halzt s. hcelder.
hamn s. hampn.
hamna f. rote.
Kampa f. hanf.
ham(p)n^ pl. -fr, -ar, f. hafen.
han ag. s. hun.
ha'n(n), gen. hanSj dat. hanom,
honom^ ack. han('n)y pron. er.
hand (dat. hcende), pl. hcender,
hander 2, 35, handar 75, 12,
f. hand; gen. pl. alla, andra,
priggia h-a aller-, ander-, drei-
erlei, ndkra h-a irgendwelche.
ga vcel i h. gut gehen; ga til
h-a an die band gehen, scetia
i h. auftragen, taka til h. vor-
nehmen, in angriff nehmen.
hand präp. s. hcender.
handa-l0S adj. handlos.
hand-bughi m. leichter bogen der
mit der hand gespannt wird.
hand-ran n. raub dessen das ei-
ner in seiner hand hält.
hange m. henken.
hann s. han.
hanna v. behandeln, handhaben;
kriegen 76, 33.
hapt n. fessel.
har n. haar.
har s. hwar.
harap s. hcerap.
harper adj. hart.
harma v. betrauern.
harmber (gen. -ms) m. trauer.
harnisk n. hämisch.
139
hasta V. angelegen sein.
hastogher adj. heftig.
hat n. hass.
hata V. hassen.
haugr ag., pl. -ar, m. hügel.
hava, prät. hafpe, hadhe 81,7;
97, 29; 98, ii; 112, i7, 32;
haben; mitbringen 2,23; he-
gen 112, 24. h. sik sich ver-
halten.
havande adj. f. schwanger.
hedht pl. -ary f. haide.
heper m. ehre, taka for h. zu
ehren bringen.
hedher-lika adv. würdig.
hedher-liker adj. ehrend.
hedher-vcerdhogher adj. ehrenwert.
7i6!ftn, hcepin 34, 32, ag. haipiriy
hapin 36, 22; 39, 9 adj. beide,
heidnisch.
hedhin-domber ra. heidentnm, heid-
nische weit.
hedhningey -nunge m. beide.
hegnan ag. f. schütz.
hel(l) n. glück.
hely hell 71, 19 adj. ganz, un-
versehrt; gesund 64, 19; 84,
14; seelig 48, 9.
heia V. heilen.
helagher, pl. hcelghir^ adj. heilig.
hcdghe porsdagher himrael-
fahrtsfest.
hel-broghdhay -brogden adj. ge-
sund.
helg-het f. heiligkeit.
helgho-domar m. pl. heiligtümer.
helgon s. hcelghon.
heller s. hoelder,
heisa, ag. hailsa f. gesundheit;
heil 41, 9; 47, 2, I8.
heisa, hcelsa v. grüssen.
helviti s. hcelviti.
hem n. heim, heimat; ack. als
adv. nach hause.
hema, hemma 89, 1 1 adv. zu
hause.
hema-f0d(d)er adj. im hofe des
besitzers geboren.
hema-sokia v. heimsuchen.
hember (gen, -ms) m. weit.
heme-lika adv. heimlich, ins ge-
heim.
heme-liker adj. heimlich.
hem-friper m. hausfrieden.
hemma s. /^ema.
Äewdi 8. hcender.
henni s. Äwn.
herdhe m. hirt.
hermelin m.? hermelin.
/lerra s. hcerra.
herra-man(n) m, adeliger herr.
herra-nampn n. name eines herrn.
Äcrre s. hcerra,
heta, heda 32, 31, Äei/ia 89, 5,
ag. ÄaiYa, prät. hcet, hei, heyt
87, 6; 89, 23, ag. Ä?i, pl. Äcßio,
part. hetin, heissen. h. a an-
rufen.
heter, hceter 84, 3 adj. heiss.
heyta s. heta.
hiarta-rot f. wurzel des herzens.
hipe n. Winterlager.
Äteijp s. hicelp.
hier s. Äößr.
Äzmz7, /i?/^**^ 97, 32, pl. -mblary
m. himmel.
himin, pl. him(p)nary m. himmel.
himi-rikey hyme- 53, 37, himme-
85, 15, hymme- 86, 5, 12, %m-
me-rik 92, 5, n. himmelreich.
Äin pron. dem. jener, derjenige;
best. art. der.
Ämder n. hindernis.
hindra v. meiden.
hingaty ag. Äi92öfd adv. hierher.
hin-vagh präp. jenseits.
Äzon n. hausgenosse; verlebter
oder -e; ehegatte.
hiona-laghy hione- 105, 30 n. ehe.
h. binda ehelich verbinden.
hiorpy pl, -ir, f. her de.
historia f. geschichte.
hü adv. hierher.
Mna V. heiss werden, sich er-
hitzen.
hittay prät. -e, finden, entdecken;
140
pass. eintreffen, geschehen, h
tu anschaffen.
hicelmbery pl. -mary m. heim.
hioelpf hialp^ ag. hielp f. hülfe.
hicelpa, prät. halpy pl. hulpo, part.
hulpiriy helfen.
hicerta n. herz.
hicerta-grund n. grund des her-
zens.
hof n. hof.
hof-fce n. huftier.
hof -man m. hofmann.
hof-sambery f. -saw, adj. massig,
höflich.
hof-sidher m. hofsitte.
hof-vcerk n. höfische und kriege-
rische Übung.
hog(g)y hug(g) n. hieb; enthaupt-
ung 2, 12; 3, 38.
hogher s. Jiugher.
hogh-modh n. stolz, Übermut.
Äoirfa s. ÄaZda.
holder y hulder , f. -Z(^Z), adj. gnä-
dig; gewogen, hold.
holchen s. hulkin,
holla s. halda.
hommesterinna f. hofmeisterin.
Äon s. hun.
hop(p) n. hoffnung.
Äopa hoffen, h-s a sich worauf
verlassen, thcet h-s oder Ä-r
mik ich lebe der hoffnung
dass.
hoppa V. hüpfen, springen.
hörn n. hörn, nagel 28, 2.
horn-fce n. hornvieh.
Äoro s. huru.
hors n. pferd.
Äos präp. neben.
hosbonde^ hosponde s. hushonde.
hovudh, -odhj huvudh n. köpf.
hovudh-lcedher n. kopfrieraen.
hovup'Sar n. kopfwunde.
//oi/ra s. Ä0ra.
hoystr s. hogher.
hup-stryka, part. -strukiny stäu-
pen.
hugga, prät. Äto^, äo^ 71, 39, pl.
hioggOy huggo, part. huggin,
hauen, ä. *i7 einen hieb ver-
setzen.
hughas v. mutig werden, sich
erkühnen.
hughevy hogher^ pl. -ar^ m. sinn,
gemüt.
/it(^;ii m. sinn, gemüt.
hughnadher m. vergnügen.
hugh'Stor adj. übermütig.
hug(h)-swala v. trösten.
hugne-ligher adj. erfreulich.
M(2 n. fleisch.
hulder s. holder.
hulkiriy holchen 110, 1 pron. in-
terr. und relat. welcher.
hult n. hain.
humbla-garper m. hopfengarten.
humbla-0ll n. hier.
humble m. hopfen.
Äww, /itow, ag. Äaw, gen. Äcen-
na(r), hmnne(s)y dat. hcenne^
ag. henniy ack. ^ana, ^ona,
pron. sie.
hunagh n. honig.
hunax-kar n. honigtopf.
hundare n. gerichtsbezirk (=
• hcerap),
hundery pl. -ar, m. hund.
hundrapy -radha 80, 35 num.
hundert, grosshundert 24, 33 f.
hund-radha-falder adj. hundert-
fältig.
hunger m. hunger.
hungrogher adj. hungrig.
/i?irM, Äoro 41, 16 konj. wie.
/iMS n. haus.
hus-bondCy hos- 105, 19, hosponde
79, 35 m. hausherr; ehemann.
hus-frUy -frua 90, 19, -^rw 104,
14; 107,10; 110,33 f. ehe-
frau.
hus-kona f. Sklavin.
husprea f. hausfrau.
hustru s. husfru.
hus-oBra f. ehre des hauses.
huvudh s. hovudh.
141
Jiuvup-ping n. hanptding, ordent-
liche sitzuDg.
huxa V. ansdeDken, bedenken,
nachdenken.
huxan f. nachdenken.
huxilse f. sg. und n. pl. Vorstell-
ung, gedanke.
hwa(r), hwo 86, 27; 89, 35; 96,
30; ha 106, 4, n. hwat pron.
interr. wer, was; was auch
85,2; n. als koi\j. ob 17, 27;
43, 12,13; 103, 2 7 ; wenn nur
82, 11. h. cer (oder sum) der-
jenige welcher.
hwadhan adv., konj. woher, h.
af weshalb.
hwalf n. gewölbe.
hwar 8. hwa,
hwarj har 40, 2 8, dat. 'Om, pron.
interr. wer, welcher; indef.
jeder.
hicar adv. wo, wobei 50, 2 6. h.
fore warum, h. sum da wo,
so oft als.
hwar(r), ag. hwer(r), dat. -iow,
pron. interr. wer, welcher; in-
def. jeder, h. en jedermann.
hwarghi(n)y ag. hwergi, adv. nir-
gends, nie, keineswegs, kei-
nen falls.
hwarghin pron. indef. keiner von
beiden.
hwarken s. hwarte.
hwarske s. hwaske,
hwar-stadh adv. überall; immer.
hwart adv., konj. wohin.
hwarte^ hwarken 98, 2 4 konj. we-
der {celler noch).
hwas(s) adj. scharf.
hwaske f hwarske 99, 2 konj. we-
der {celler noch).
hwat s. hwa.
hwatki ag. konj. weder {e§a
noch).
hwat-vena pron. indef. alles mög-
liche.
hwer(r) s. hwar(r).
hwergi s. hwargi(n).
hwi konj. warum, weshalb.
hwila(s) V. ruhen.
kwil(i)kin (en) pron. interr. wel-
cher. 7^ cer (oder sum o. fopr)
derjenige welcher.
hwiter adj. weiss. 7«-e SMwno-
dagher der erste sonn tag der
fastenzeit.
hwo s. /?t(;a.
hwcerva, prät. hwarf^ pl. hurvOy
part. hurviny schwinden.
hyggia, prät. ÄM^'^e, -rfc, denken.
/(. a^ bedenken. Zata st'A; /;.
dafürhalten.
Äj/to, prät. huldey holde 65, 37,
verhüllen.
hylle f. gewogenheit.
hym(m)erik(e) s. himirike,
hymil s. ^imi2.
Ät/rsa f. Stute.
hcßdha, prät. hcedde^ höhnen.
hapan adv. von hinnen; von
jetzt 73, 17.
Äa?fiw s. hepin.
hcefia, prät. /?o/, pl. hovo, part.
hceviny heben, h. ut hinaus-
schmeissen.
hagguma-man m. unzuverlässiger
mensch, abenteurer.
hceghre ni. reiher.
hcekta f. verhaft.
hcely gen. -iar, f. tod. i h, zu tode.
h(Bl(l)y pl. -fr, -ar, f. bodensteiu,
flacher felsen.
h(jel(l) n. anzeichen guter be-
schaffenheit.
hceladhe m. held.
hcelder, halder 8, 32; 22, is; 36,
4, heller 89, 32; 100, 5 u. ö.
hcßllre 61, 3, hceldre 61, 21;
sup. hcelztf halzt 55, 2 1 ; adv.
lieber, eher; oder lOÖ, 5 u. ö.;
sondern 100, 33; sup. am lieb-
sten, vor allem, egh hcelder
noch, ebenso wenig {cen als)
53, 19. hwat hcelder es sei
dass. py hcelder um so mehr.
142
hiva licelzt wer auch immer.
hwar hcelzt wo auch immer.
hcßlghon, lielgon n. (gewöhnl. pl.)
heiliger (-en).
hcelghona-yncesso-dagJier m. aller-
heiligentag.
hcellre s. hcelder,
hcelsa s. lielsa, .
hcel-sot f. tötliche krankheit.
hcel-vitiy hei-; hcel-vitte 105, 39
n. hölle.
hcBlzt 8. hcelder.
hcem(p)d f. räche.
hcenda, prät. -e, sich ereignen,
eintreffen, geschehen.
hcender, a hoender^ ag. a hand,
a hendi präp. wider, gegen.
fore h. sich woran vergrei-
fend.
hcengitty prät. -de^ hangen, hän-
gen.
hoengilse n. henken.
hcenna(r)y h(Bnne(s) s. hun.
hcenta v. holen.
hcer m. heer.
hcBV s. hcerra.
Äflßr, 7/öBrc 61, 12; ag. hier adv.
hier.
hcerap, harap 6, 2 9 n. gerichts-
bezirk.
hceraZ'hofpingef m. distriktsrich-
ter.
hcerpf pl. -ar, f. Schulter.
hcerdha^ prät. -e, verhärten.
hcerper^ pl. -ar, m. herd.
Äcere s. Acer adv.
hcerfcerp f. kriegszug.
/?Gßn m. hase.
ÄöBna V. verheeren; bekriegen.
hcßrmelins-kiortü m. hermelin-
rock.
hcerra, herra, hcerre, herre, hcer
104, 13, 20, 25 u. ö., pl. -ar,
m. herr, adeliger herr; ehe-
rn ann.
hcer-skap n. kriegsleute; Obrig-
keit, herrschaft.
hcer-skaper m. hofstaat.
hceHig m. herzog.
hoertiga-dottir f. tochter eines
herzogs.
hcerzko-fulder adj. verstockt.
hcerceps-ncemd f. auschuss des-
sen mitglieder innerhalb des
gerichtsbezirkes wohnhaft sind.
hceskaper in. hausgenosseuschaft,
hauswesen.
hcesta-swen m. Stallknecht.
hcester, pl. -ar, m. pferd.
hcest-fyl n. füllen männlichen ge-
schlechts.
hcest-hus n. Pferdestall.
Atpfa s. heta und /rt^ßto.
ÄöB^er s. heter.
'hcet(t)a, prät. -e, aufhören. Ä.
vi§(er) aufs spiel setzen, (in
geldstrafe) verfallen.
^cßf^a f. mutze, kapnze.
h0fpinge oder -er, pl. -(ijar, m.
häuptling.
h0gh-horin adj. hochwolgehoren.
hoghe-Jcor m. hochclior.
hogheligha s. hoghlika.
hoghe-liker adj. bedeutend, gross.
h0gher, komp. h0ghre, superl.
hoxter, ag. hoystr 39, 5, adj.
hoch, wichtig.
h0g(h)-fcerdh f. hoffart, hochmut.
h0gh-lika, h0ghe-ligha adv. sehr.
mtoA; ^. in höchstem masse.
h0gh-mcessa f. hochamt.
h0ghre adj. recht, rechts befind-
lich.
h0ghre s. h0gher.
h0kery pl. -ar, m. habicht.
/i0ws n. huhn; hühner.
Ä0ra, ag. hoyra, prät. -f e, hören,
erhören. Ä. hl gehörig sein,
zugehören.
horils f. gehör.
/i0Sfer m. herbst.
h0va f. anstand. cBpier sinne h-o
mit anstand.
h0visker adj. höfisch; ehrbar.
h0xter s. h0gher,
h0zla f. drohung.
143
I.
i präp. in, bei, zu 60, i ; adv.
davon 4, so.
i pron. s. ir,
ia n. ja, Jawort.
iaky icekj iegh 97, 25; 98, 3 ff.,
9; iech 97,2 7; iach 97, 30,
32; 98, 7, 10, 13; 99, 3, 5, 12,
1 5 ; ag. iek; gen. wi«, dat. wcer,
ag. wir, ack. mikj mighy pron.
ich.
idkt f. jagd.
ia-kwcBpe n. Jawort, einwilligung.
iam-langa-offer n. jahresopfer.
iampnaper m. billigkeit.
iarn-bycergh n. eisenbergwerk.
iarn-hatter m. eisenbut, eine art
heim.
iarper adj. dunkelfarbig.
idh f. State beschäftigung.
ipar, ypar 24, 22, f. ipur, adj.
euer; Ihr.
idhe-Uka adv. unablässig.
ipeVj ipra s. ir.
ipur 8. ij&ar.
iegh, iek s. zafe.
iemlika s. icBmlika,
ierl s. iöbW.
igfÄcn s. gfew.
i-gcenkomma v. zurückkommen,
wieder nach hause kommen.
ik(k)ey (Bk(k)e, ekke pron. nichts;
adv. nicht.
ildery f. i7(^2), adj. übel, schlimm.
illay prät. -te, gerichtlich in an-
spruch nehmen.
illa adv. übel, schlecht; jämmer-
lich; überaus 68, 37. lata i,
jammern.
ilzka-fulder^ ilzko- adj. boshaft.
ilzkas V. sich erbittern.
in(7i) adv. hinein, herein.
inbyrdhis adv. unter einander,
gegenseitig.
in-f0d(d)er adj. eingeboren.
in-ga v. eintreten.
in-ganger m. eintritt.
inge-fcera f. ingwer.
in-giceld, -geld 33, 11 f., 34,2 4
n. einkunft.
inlanzker s. inlcenzker.
in-ledha v. einleiten, ins werk
setzen.
in-loender adj. zu dem aufenthalt
innerhalb der landschaft be-
rechtigt.
in-lcendis adv. innerhalb des lan-
des.
in-lcenzker^ -lanzker 35, 16 adj.
eingeboren ; heimisch.
innan präp. innerhalb; i. (til)
adv. inwendig.
innan-sokna adj. innerhalb des
kirchspiels wohnhaft,
twwe, ynne 92, 29 adv. drinnen,
rückständig 24, 19.
inner 'leken adj. innig.
inner-lik, 'lig(h) adv. inniglich;
leidenschaftlich.
in-rikis adv. innerhalb des
reiches.
in-sa V. hineinsäen, einpflanzen,
einflössen.
insighle n. Siegel.
in-vistar-hus n. Wohnhaus.
iom-y ion-fru s. iumfru.
iorpy pl. -tV, f. erde; landgut.
ior^a, prät. -afe, -e 81, is, beer-
digen.
iordhafcerdh f. leichenbegängnis.
iord(h)ilse n. pl.? beerdigung.
iorp-rikCy iurp- 13, 9, 15, iordhe-
n. erdreich.
iordhrikis-herra m. weltlicher
herr, irdische Obrigkeit.
iorp-ceghande m. landeigentümer.
ipei'sker adj. aus Ypern; n. als
subst. ipersi zeug aus Ypern.
H'^Jy S®"- *?^^» ^^^'i ^^^* ^f^**»
cfiÄer 97, 25 und öfters, pron.
pers. pl. Ihr, ihr.
144
i'Stadhf y-stad 103,34 n. Steig-
bügel.
itka 93, i5, ydka 55, 9, 13 be-
treiben, machen; sich üben
55, 13.
itke-ligha 95, i6, ydke-ligha 56,
31 adv. unablässig.
ipr€et(t) f. fach, band werk.
tu adv. ja ; beständig 74, 21.
iudha-kirkia f. judeutempel.
iupe n. Jude.
iul n. pl. Weihnachten.
iula-aptoYk m. Weihnachtsabend.
iula-dagher m. christtag; weih-
nachtstag.
iula-frifer m. weihnachtsfrieden.
iula-otta f. weihnachtsmesse. •
iula-time m. Weihnachtszeit.
iumfrUy iom-y ion- 98, 11, 1 3, pl.
-r, f. Jungfrau; fräulein.
junkar s. ungar.
iurprike s. iorprike,
ivi(r)y yvi(r)y ovir präp. über,
durch 28, 8, gegen 50, 34.
ivir-t0S adj. ohne Überkleid.
ivir-sea v. nachsehen.
icek s. iak.
ioemher m. kummer, gram.
icem-brat adv. sogleich.
icemer-liker adj. klagend.
icem-lange m. Jahresfrist.
ioem-lika, ag. iew- adv. beständig.
icemp-mykin adj. ebenso gross,
ebenso viel.
i(Bm(p)nf iarnn^ nAcemty adj. eben,
gleich; ebenbürtig 30,32; 31,2.
icem-vcBl adv. ebenso.
icerlj iarly ag. ierl, pl. -ar, m.
jarl.
icerw, iarw n. eisen.
icern-kroker m. eisenhaken.
imrn-porter m. eisenthor.
icer-tekn(e) f -tigne 14, 3.5, tar-
42, 6 n. wunderzeichen.
icetttj ag. iatta, prät. -e, einwil-
ligen.
K.
kaka f. kuchen.
kal m. kohl.
kalder adj. kalt, kühl.
fcaZia V. behaupten; rufen; heis-
sen, nennen; anrufen 39, 2 8.
k, a rufen, k, til herbeirufen.
kalver, pl. -aVy m. kalb.
kamper m. kämpf.
kan(n) s. kunna.
kanna f. kanne.
Tcapa f. kappe.
kap-rceter adj. gerade aufrecht.
kar n. gefäss.
/casia V. werfen; hinauswerfen
108,8
kater adj. munter, lustig.
celebr&i'a v. feierlich begehen.
keysar (vgl. fccesara-), pl. -ar, m.
kaiser.
kip n. zicke.
kiplinger, pl. -ar, zicklein.
kiennidombr s. kcennedomber.
kif n. zank, hader.
^i^^a f. rockschoss.
kin-hcester m. ohrfeige.
kiol'Swarf n. (Untergang durch)
Schiffbruch ; abschnitt, der die-
sen fall behandelt.
kiortil, pl. -*Zar, m. kleid, rock.
kipla V. knebeln.
kirkia, kiurkia 2, 1 6, kyrkia 105,
22 f. kirche.
kirkie- s. kirkio-,
kirkiO'halker m. kirchenrechtli-
cher abschnitt.
kirkiO'dyr n. pl. kirchthor.
kirkiofriper m. kirchenfriede.
kirkio-garper y kirkie- 70, 1 9 m.
friedhof, kirchhof.
kirkio-lagh n. pl. kirchengesetz.
146
kirkio-mc^sso-dagher m. tag an
dem die messe zur feier der
kirchweihe stattfindet.
kirkio-rcetter m. kirchengesetz.
kirkiu- s. kirkio-,
kirkiu-menn ag. m. pl. kirch-
spielsgenossen.
kirsker adj. von der art des mit-
telniederdeutschen Zeuges 'kir-
sei' (ein grobes, wollenes, ge-
kreuztes zeug).
kista f. kiste, gefängnis 24, 20.
klurkia s. kirkia.
kla V. kratzen.
klagha v. klagen, k, sik sich
beklagen.
klappa V. klopfen.
Mar adj. klar, hell, laut; glän-
zend 110, 11.
Uepi s. klcepe.
kleia v. jucken.
klen adj. schwach, zart.
klenat n. Wertsache.
kloker adj. klug.
Mokka, klukka f. glocke ; schelle.
klokkare, klukkare m. küster.
kloster n. kloster.
klukka j -re s. Mokka, -re,
klukko-klcepper m.glockenklö^pel.
kluter, pl. -ar^ m. läppen, stück
zeug.
klyva, prät. W0/, pl. kluvu^ part.
kluviriy spalten.
klcepa, prät. -dde, kleiden.
McBpe, ag. klepi n. kleid ; zeug,
tuch.
klcerker, pl. -ar, m. geistlicher.
feneA; f. hinterbug.
kniver, pl. -ar, m. messer, dolch.
knoß n. knie; Verwandtschafts-
grad.
knosM m. knappe.
ko, pl. A;0r, f. kuh.
kofra V. verbessern.
koklare m, gaukler.
kolare m. köhler.
kol-hrcenna f. köhler.
kol-huppadher (vgl. mndd. Äwj?ew
häufen) adj. in der kohlenglut
gebraten (neuschwed. glödhop-
pad),
kol-swarf n. Untergang durch
feuersbrunst.
komay kuma (präs. komher^ kum-
her), komma 84, is; 104, 34;
106, 3 ; 111, 5, prät. kom, kum
4, 1 8, ag. ktvantj pl. komOy ag.
kwamu, part. komin, kommen ;
bringen, kommen lassen, k.
ovir hinüberkommen, k. tu sich
einstellen ; geschehen ; k. tu
handa begegnen, geschehen ;
k. tu cengo nichts bekommen
(als erbe) 27, 14. k. upp ge-
. meldet werden 36, 30, 32. k.
ceptir nachkommen, nachfol-
gen.
kompariy pl. -ar, m. kamerad.
kona, kuna f. weih; kebsweib
82, 30.
koniger s. konunger,
konst s. kunnist.
konungery kununger, kunuger 41,
32, kunger 44, 30, konuger 51,
30; 52, 11 ; koniger 91, 3, pl.
-ar, m. könig.
konungs-garper m. sitz des könig-
lichen Verwalters oder vogts.
konung-sten m. königstein.
konunx-dottir f. prinzessin.
konunx-liker, kunung-, kununx-,
konunx'ligher, -lighin adj. kö-
niglich.
konunx-slceUe n. königliches ge-
schlecht.
konunx-stam m. königlicher
stamm.
kopar m. kupfer.
kor, pl. -ar, m. chor.
körn n. körn.
korn-hand n. verbot gegen korn-
einfuhr.
korn-skcemma f. kornkammer.
kors n. kreuz.
kors-foesta v. kreuzigen.
kortrisker adj. aus Courtray; n.
10
146
als subst. kortrist zeug aas
Courtray.
kosteligher adj. kostbar, prächtig.
kostery ag. kustr, pl. -ir, -ar, m.
speise, speisung ; vermögen,
habe.
kostnadher m. kosten.
koxa V, gucken.
krafter y krapter, pl. -ar^ m. kraft.
kranker adj. schlecht, bös.
kraSy pl. -fr, f. leckeressen.
kreatur n. geschöpf.
fcnwfif oder mw (om) k., präp. um;
adv. (rings) herum.
krisna ag. f. Christentum.
kristin (pl. kristnir, krisnir 88,
22, 27, 35 ; 89, 3, 7) adj. ein
Christ.
kristin-domhr ag. m. Christentum.
kristna v. taufen.
kristnorostter m. christenrecht.
kroker, pl. -ary m. haken.
krona f. kröne,
/crowa V. krönen.
kroppery pl. -ar, m. körper; leib.
krusa v. kräuseln.
kryda-kista f. gewürzbüchse.
krypay prät. Ä;r0p, pl. krupu, part.
krupiriy kriechen.
krcengitty prät. -cZe, abhaken.
krokia, prät. -ie, biegen.
fewZ n. kohle.
kuldeVy pl. -Zar, m. die kinder
aus der einen (oder der an-
deren) ehe; die verwandten
väterlicher (oder mütterlicher)
Seite.
kuldery ack. kul(l)y m. gipfel. om
kul adv. zu boden.
kuma s. koma.
kuna s. kona.
kundeTy f. kun(n)y adj. verwandt.
kunger s. konunger.
kun'g0ra v. verkündigen, bekannt
machen.
kunnay präs. kan(n)y prät. kunne,
künde 95, 17; 102, 14, können;
wissen. Äa« /can i^ara es trifft
sich, dass er ist 27, 1 1 .
kunnisty konst, pl. -ir, f. verstand ;
kunst.
kunnogha v. benachrichtigen.
kununga-sun m. prinz.
kunu(n)ger s. konu(n)ger,
kunungliker s. konunxliker,
kununx-dome n. königreich.
kununx-krona f. königskrone, kö-
nigliche majestät.
kununxliker s. konunxlike7\
kunnnx-rike n. königreich.
jfcwsifca V. pochen,
/cus5a s. A:t/ssa.
fewsfr s. koster.
kuvuly pl. kuflary m. kutte.
kwapay s. kwoefa,
kwaf n. tiefe des meeres.
kival(l) n. leid.
A;2^;ar, Ä;t^;öBr 76, 16 adj. müssig
17, 4, an seinem orte geblie-
ben, zurück 19, 9; 28, ii; 97,
5; stille, ruhig 76, i6.
hvar-scBta f. Sequester.
kwar-soetu-tak n. gesetzliche Ver-
wahrung eines sequestrierten
gegenständes.
kwidha f. Jammer.
kwidhay prät. -ddCy wehklagen.
kwidhery pl. -ary m. mutterleib.
kwigha f. färse.
kwik(k)er adj. lebendig.
kwinna f. weih.
kwinnO'friper m. der den weibern
zugesicherte frieden.
kwistery pl, -ar, -ir 82, i , m. zweig.
kwceptty kwapa 4, 6, prät. kwapy
pl. kwapOy part. kwaspiny spre-
chen.
kivapia f. gruss.
kwcefiay prät. kwafdhe, kwoBfdhCy
ersticken, unterdrücken.
kwceldery pl. -ar, m. (später)
abend.
kwcelia (präs. /c?i;ö5Z, fci(;ai 17, 14),
prät. kwaldey part. kwalder,
147
kwcßlder 17, 19, belästigen, im
wege sein.
kwcer s. kwar.
kwcerriy pl. -ar, f. (hand)raühle.
kyndü-mcessodagher m. tag der
lichtmesse.
kynnüse n. Verkündigung.
kyrkia s. kirkia.
kyrkio-hakke m. kirchhof.
kyssa, kussa, prät. -te^ küssen.
kcefle n. stock, der als zeichen
des aufgebots herumgeschickt
wird.
kcBlda f. quelle.
kcemhay prät. -de, kämmen.
kcampe m. kämpfer.
kcenntty prät. -de^ empfinden, er-
kennen, lehren, unterrichten;
bekannt machen, beimessen
14, 14; 29, 26, 28. ks vip
wieder erkennen, vcel kcen-
, nande einsichtsvoll.
kcenne-domherj ag. kiennidomhr
m. Unterricht, lehre, wort.
kcenne-fapir m. lehrer.
kcenne-swen m. schüler.
kceppeTj pl. -aVj m. stock.
kceVj komp. -rc, -are, adj. lieb,
geliebt.
kceraj prät. -pe, durch klage zu
gewinnen suchen; vor gericht
klagen; klagen, k-s tu der
betreifei>de beklagte sein 29,
1 5 f. k. ceptir der betreffende
kläger sein 29, 15.
kcer-leker m. liebe.
kcer-lika adv. liebevoll.
kcerne m. kern.
kcero-mal n. gerichtliche klage.
kcesara-lagh n. pl. kaiserliches
gesetz.
koBtil^ pl. katlar, kceilar, m. kes-
sel.
kcettare m. ketzer.
A;0Z?;a f. keule.
k0p n. kauf.
Ä0pa, prät. -^e, kaufen, ifc-s vip
mit einander geschäft machen.
kop-man m. kauf mann.
kop-staper m. handelsplatz.
koppinga-friper m, marktfriede.
A:0ra, prät. -ße, treiben.
/c0t n. fleisch.
L.
lapa f. Scheune.
ladha, prät. -£?de, -ac^Äe, part.
ladherij beladen.
laghy Icßgh 1, 11, 14 n. pl. (sg.
' 7, 32) gesetz; (reinigungs)eid;
d. pl. laghum in der gesetz-
lich bestimmten weise 5, 29.
falla i l. gefallen, swceria l.
in gesetzlicher form schwören
21, 2. tagha l. ausfallen, ab-
laufen 108, 39.
lagha adj. gesetzmässig, rechts-
kräftig.
lagha-spicel n. gesetzkränkung,
-Verletzung.
lagha-yrkir m, gesetzverfasser.
lagJi-h0ta v. gemäss dem gesetz
büssen.
lagher, komp. Iceghrej adj. niedrig,
unbedeutend.
lagh-gipter adj. ehelich.
lagh-likay -ligha adv. gesetzmäs-
sig.
lagh-liker adj. gesetzmässig, ge-
setzlich.
Iagh-l0s adj. gesetzlos, at l-o ohne
rücksicht auf das gesetz.
lagh-maper, -man^ m. rechtsmann
(einer landschaft).
lagh-mal n. rechtssache.
lagh-manz dorne n. gebiet eines
rechtsmanns.
148
lagh'Sagha f. darstellung des ge-
setzes.
lagh'Sokn f. prozess.
lagh-pinga v. rechtshandel ha-
ben.
laipa s, lepa.
lanib n. lamm.
lamb-skin(n) n. lammfeil.
lan D. anleihe.
land n. landschaft; land.
landa-mcere, -mcer 34, 24 n. pl.
grenze, abschnitt wo die gren-
zen erörtert werden 13, 2 8 f.,
territorium 32,32; 34,24.
layida-mcerhe n. grenzmal zwi-
schen landschaften.
land'hoe m. pächter.
lande m. landsmann.
land-sidker m. sitte des landes.
land-skap^ -skapp 14, 7 ; 57, 7 n.
landschaft; land.
langa-fre-dagher m. charfreitag.
langer, komp. IcBngre, adj. lang;
dat. sg. n. lango als adv. lange
her.
lanXy lonx 81, 3i adv. längs.
lanz-h0fpenge m. distriktsrichter
der landschaft.
lanz-lagh n. pl. gesetz der land-
schaft.
lanz-mcen m. pl. die einwohuer
einer landschaft.
laSj pl. -ar, m. schloss.
las(s) n. fuder.
lasta V. rügen; bedauern.
laster, IcBster 66, 2 8, pl. -ary m.
fehler , gebrechen ; schände
58, 5.
lat n. pl. benehmen.
lata, Icetüy Iota 97, 2 5, prät. IcBt,
lety loty pl. IcetOy lotOy part. la-
tin, lassen, verlassen, über-
lassen; sich benehmen; lau-
ten; unterlassen 89, 2 5. l. ater
zurückgeben 31, 3 2. l. fram
hervorsetzen, hervorstellen. L
i hineinmischen, l. up(p) off-
nen, aufmachen.
later, pl. -ar, m. laut, stimme,
ton; gebärde, pl. benehmen.
later adj. träge.
lax, pl. -ar, m. lachs.
le(a), prät. lo(gh), pl. logho, part.
let, lachen.
ledh f. art und weise.
lepa, Icepa 2, 19, ag. Zaißa, prät.
ledde, leiten, führen; aufspü-
ren 30, 3, 7, 11, 13; die be-
weiskette (betreffs eines diebs-
guts) zurück verfolgen 2, 32;
6, 2, 1 5; 7, 2; beweisen 31, 10.
l. fram hervorführen, l. ut
hinausführen.
ledher adj. widerwärtig.
lepunger, pl. ar, m. kriegszug
zur See.
lefnadher s. lifnadher,
lef-sufl n. zukost zum laibe.
legefolk s. leghofolk.
leggia s. Icsggia.
legho-droenger m. mietknecht.
leghO'folk, lege- 99, 1 n. pl. lohn-
arbeiter.
legho-kuna f. mietmagd.
legJio-stcemna f. mietzeit.
leka, prät. -te, spielen.
lekare m. gaukler.
leker, pl. -ar, m. spiel.
lengiy lengr s. ^öprigfc, Iwnger.
leon n. löwe.
?eia, prät. -(t)e und -oJc, (auf)-
suchen, untersuchen, durchsu-
chen, l. at genau untersu-
chen.
leva s. liva.
lever, pl. -ar, m. laib.
liauta s. Zit^fa.
h*eZ/i, pl. -ar, f. sanft aufsteigende
anhöhe.
lipa, prät. Zej5, pl. lipu, part. Zifm,
verlaufen. Z. af sich weiter
vererben als bis (dat.) 19, 4.
l. fram versterben.
lidJia, prät. ledh, pl. lidku, ledo,
110, 1 , part. lidhin, leiden, aus-
stehen.
149
lid(h)ilse f. leiden.
lip'Stolpe m. heckpfahl.
lipugher adj. frei ; müssig. l. um
frei von (einer Obliegenheit).
lif n. leben; leib 40, 16; 60, 8;
63, 22; 82, lo; 91, 19.
lif'daghar m. pl. lebtage.
lifnadher, limfnadher 77, 8, lef-
nadher 94, 9 m. leben, le-
bensart (speziell der mönche).
lifs-time m. lebenszeit.
Ufs-vadhe m. lebensgefahr.
liggia, prät. Za, pl. lagho, prät.
lighat, liegen; begraben sein.
l. vip als Strafgeld zu erlegen
sein.
lik n. leicbnam.
lika V. vergleichen; pass. glei-
chen, gleich werden, l-s vidh
den schein bekommen.
lika adv. gleich, in gleichem
masse. tu L gleichmässig,
ebensowol, unparteiisch, zu
gleicher zeit.
likami, likamher 108, 17 m. kör-
per, leib, leichnam. Guz l.
das heilige abendmahl.
Ukayn-liker^ -leker 43, 28, -ligJnn^
-ligher adj. körperlich, leiblich;
sinnlich, des fleisches ; weltlich
94, 36.
like m. gleich, thin l. deines
gleichen.
like n. gestalt.
liker adj. gleich; ähnlich; ange-
messen, gereimt 67, 10.
likna v. gleich machen, verglei-
chen; pass. gleichen, vergli-
chen werden (vidh mit).
likne n. ebenbild.
likiiilse n., f. ähnlichkeit; gleich-
nis; parabel.
lilia f. lilie.
lille s. litin.
Umher, pl. mir, -mar, m. glied.
Urne m. rute.
limfnadher s. lifnadher.
lin n. lein, flachs.
liove-lik 61, 9; 64, 10 adv. zärt-
lich.
liover s. liuver,
lise m. linderung, trost.
lis-pund n. liespfund.
Uta, prät. -te. l. opa sich wor-
auf verlassen, l. til sich nach
etwas richten.
liter, pl. -ir, m. färbe, gesichts-
farbe.
litin (best, form litle, lille 111,
14), f. -i7, n. -it, adj. klein.
liudh n. laut; stille.
liughttj prät. l0gh,^\. lughu, part.
lughin, lügen.
liung-el(l) m. blitz.
lius, lyus n. licht.
lius-lika adv. deutlich.
liuta, ag. liauta, prät. M, ag.
laut, pl. lutu, part. Zwffw, be-
kommen ; erben (gin ebensoviel
wie) 37, 2 5.
liuver, liover 59, 27 adj. lieb,
st^^a h*M/i cer j5e t;i7ia so lieb
ihnen ist 10, 24.
fea, leva 105, 4; 107, 10, prät.
'pe, part. hvit 108, 11, le-
ben, sich ernähren (vip durch)
34, 29.
liverne n. lebensart, lebensführ-
ung; lebensgeschichte.
lodrare m. possenreisser.
lof n. preis, rühm ; erlaubnis.
mcedh idhart l, mit erlaubnis
zu sagen.
lokka V. locken.
lonx s. lanx,
lop n. lauf.
Iota s. lata,
loter, luter, pl. lytir, lutir, m.
an teil.
Iot-l0s adj. un teilhaft.
lot-takare m. teilnehmer.
Zova, ag. Zw/a v. versprechen;
gestatten; rühmen, preisen.
ludha, prät. -dde, lauten,
ludher, pl. -ar, m. hörn (zum
blasen).
15Ö
lupna s. lyj^na.
lufa 8. lova.
luglii m. lobe, flamme.
luka (firi), prät. Hok, pl. Huhu,
part. lukin^ zahlen, erlegen.
luid f. geruch.
lukta V. duften.
lund, pl. -ar und -ir, f. art und
weise.
lust, lyst 65, 2 7 f. neigung; ge-
nuss; vergnügen 86, 29.
luste m. begierde.
luste-ligher adj. unterhaltend, er-
götzlich.
lustogher adj. lebhaft, froh.
iwia ag. V. loosen.
luter s. io^er.
lyd- 8. Zt/(iÄ-.
^yi^öt» prät. -ddej gehorchen.
lyd(h)'hiskoper m. (leut)bi8chof.
lydßjilse f. gehorsam.
lydJiin adj. gehorsam.
Zi/^na, Zwj^na 32, 19 f. gehorsam.
lyd(h)og(h)er adj. gehorsam.
^l/fi^r^')^ f- lüge.
%w, pl. -iV, f. lüge.
lykia s. lykkia.
lykilf nykil, n0k(k)ily pl. -/c?ar,
m. Schlüssel.
lykka f. glück.
?t/Ä;A;e n. verschlag.
lyk(k)ia^ prät. ^wWe, lykte, zu-
machen. /. uie ausschliessen.
lykt f. ende, abschluss, beschliess-
ung.
lykta V. endigen.
lysa^ prät. -ie, öffentlich bekannt
machen.
lyst s. iw6t.
Zt/siöf, prät. -e, gelüsten.
ZöB^a s. lepa,
Iceggia, ag. Zcgfgfia, prät. laghpe,
ag. ?eö!?i, part. laghper, lagha-
dher 57, 36, legen, erlegen
(z. b. körn auf dem acker 25,
3o). l. fr am hervorlegen.
IcBgh 8. lagh.
Iceghre s. lagher.
Iceke-domher m. arznei; heilkunst.
Icekia, prät. -ie, heilen.
Icekiare m. arzt.
ZflB?i n. leben.
IcenUy prät, -^e, leihen, geben,
verleihen.
Icenge, ag. lengi, komp. Icenger,
ag. Zewf/r, adv. lange, swa l.
bis.
Icengia, prät. -de^ verlängern.
Icengre s. langer.
Icens-maffer, -man m. beamter und
bevollmächtigter (des königs
oder des bischofs).
Icera, prät. -dhe, lehren.
loer-domber m. lehre, Unterricht.
Ice-ript, -riftj -ret(t) 27, 1 4 n.
leinwand.
IcBsa^ prät. las^ pl. laso^ part.
Icesin^ lesen.
IcBsa, prät. -fe, verschliessen (mit
Schlüssel).
Icespa V. lispeln.
Icesper (vidh) adj. lispelnd.
ZöB."?f, pl. -iV, f. last (als mass).
IcBst, pl. -iV, f. text (einer pre-
digt).
Icester s. laster.
Iceta s. Za^a.
^0/ n. laub.
l0gha V. baden.
l0g}ia(r)-dagher m. Sonnabend.
Z0W f. verbergen. Iceggia a l.
verbergen.
l0n n. pl. und f. sg, lohn.
lona^ prät. -te, verbergen; ge-
heim halten.
Z0wa, prät. 'tCj -adhe, lohnen.
Un-likin adj. geheim, verborgen.
l0pa, prät. Zop, pl. lupu^ part.
Zw2?*w, laufen.
Up'Stiger m. weg des flüchtlings.
a lum auf der flucht.
Z0S adj. frei, los; unfest, lata
l, los lassen; verlieren 31,
37 f.
l0say prät. -te, lösen, auslösen,
auflösen, wieder erwerben.
151
hs-giurper adj. mit aufgelöstem
gürtel.
Usker, -a 24, i7 adj. herumstrei-
fend, nicht wohnhaft.
Usn f. lösegeld.
l0S0ra-k0p n. kauf beweglicher
guter.
l0S'0rar m. pl. bewegliche guter.
M.
maperj man 15, i4 und pass.,
pl. mcBw, men, ag. menn m.
mann; mensch; pl. man 2, 26;
9, 30, die heiligen 61, 2 9, man-
nen 87, 24.
madhkery pl. -ar, m. wurm.
magha^ präs. wa, magh 50, 20,
-mar 111, 4, pl. mughu, 7naghOf
mogho^ prät. mat(t)ej motte 81,
6; 111, 5, mögen, dürfen, sol-
len, können.
maghande adj. erwachsen.
magheVi pl. -aVy m. wer einem
verschwägert ist.
magher^ f. =, adj. mager.
maghi m. magen.
mairi s. tnere.
makiy maka 103, 1 6 m. gleich.
hans m. seines gleichen.
makt f. vermögen; macht; befug-
nis.
malj mall 103,9 n.sache; spräche.
male s. mcele.
mdlsceghandey pl. -cender^ -ander,
-andar, m. kläger.
malt n. malz.
mal-0rt f. wermut.
man s. maper.
man pron. indef. man 12, 11.
mana v. mahnen.
mana-dagher m. montag.
manapa-mot n. monatswechsel.
wawo^er, pl. -iV und -ar, m. mo-
nat.
man-domher m. männlichkeit.
man-drap n. totschlag.
mane m. mond.
manga-staz, monga- 103, 16 adv.
an vielen orten.
mangery -in 42, 28; 81, 22, 33,
34, monger 81, 12, mongen 81,
3 2 adj. mancher.
mang-falde-lika adv. vielfach.
mang-falder adj. vielfach.
mangin s. manger.
man-het f. mannhaftigkeit.
man-liker, -leker 45, 6 f., -ligJi adj.
mannhaft.
mantoJ, pl. -^Zar, m. mantel.
man-vit n. natürlicher verstand.
manz-luter m. anteil eines man-
nes.
mardher, pl. -ar, m. marder.
mar-fyl n. füllen weiblichen ge-
schlechts.
margher, marghin 88, 1 4 adj. viel,
mancher.
margh'falder, marghin- 63, 31;
65, 1 1, f. -fal(l), adj. vielfach.
marky pl. -ar, f. mark (feld, wald).
marky pl. marker , mcerker^ f. mark
(gewicht, münze).
markisker adj. aus Mark (Bran-
denburg?); n. als subst. wiar-
kist zeug aus Mark.
mata f. mass, mässigung.
mate m. art und weise.
mate-lik adv. massig, massvoll.
mate-liker adj. massig,
mater m. speise.
mat-gcerp f. proviant.
mat'kniver m. tisch messer.
matO'korgher m. korb als mass.
matskcemma f. Speisekammer,
rwato f. art und weise, om fÄe
m-o derart.
me s. mer,
mep s. mcef .
medhel-mata, -mota 82, 6 adv.
mittelmässig, leidlich.
1S2
mellan, -om s, mcdlin,
men n. schaden, leid.
men adj. an einem gebrechen lei-
dend.
men konj. s. mcen.
mena^ prät. -ie, meinen.
men-edher m. meineid.
mer, me 44, i4 adv. komp. mehr.
mera v. vermehren.
mere, ag. wain adj. komp. grös-
ser, mehr; n. adv. mehr.
mester s. mcester,
mid'daglier m. mittag.
mi^ s. möBJ5.
mipal-pripiungr ag. m. der mitt-
lere drittel.
mipan s. mcBpan,
mipery ack. -iaw, adj. mittel, 'me-
dius'.
mip-fastO'Sun no-dagher m . mitt-
fastensonntag.
miek s. miofe.
wi'/c 8. iak.
Mikials-mcesso-dagher m. der tag
an dem die messe sankt Mi-
chaels stattfindet, 29 Septem-
ber.
Mikials-mcessaf Mikicels- f. die
messe sankt Michaels.
mila f. meile.
milder y mill 91, 24 adj. milde.
millan s. mcellin,
miw, myn 90, 3i; 91, 31; 93, 5;
95, 31; 97, 3i; 103, 25, 27 adj.
mein.
min s. iafe.
iwin adv. komp. minder, weni-
ger.
mindre s. minne.
minna, prät. -<e, küssen.
minnas, prät. -i^s, sich erinnern.
minnat, mynnat 82, i4 f. mitter-
nacht.
minne n.gedächtnis; genehmignng
63, 14; erinnerungstrunk 37,
11, 12.
minne, mindre^ myndre 93, 32 f ;
95, 4 f.; superl. minster, minz-
teVy adj. komp. kleiner, weni-
ger.
minzka, -ska, mynska 57, 31 v.
vermindern.
minzter s. minne,
mio adj. schmal.
mioky myoky ag. miek adv. sehr.
mioly myoly myol n. mehl.
miolky myolky my0lk f. milch.
miolka-gris m. railchferkel.
mis-fal(l) n. ungelegen heit.
miS'kun(n), -kund 76, 8 f. barm-
herzigkeit, gnade.
miskunna v. sich erbarmen.
miS'kunna-man m. wer von eines
anderen barmherzigkeit abhän-
gig ist.
mis-kunne-lig-het f. mitleidiges
benehmen.
mis-Jcun-samhery f.-saw, adj. barm-
herzig.
miS'Scemi f. misshelligkeit.
mistUy prät. -e, verlieren.
mis-thykkia f. missfallen.
mis-t(h)cekkias v. missfallen.
mit-samarS'dagher m. Johannis-
tag.
miodher m. met.
moj& n. gemütsart.
modher-fadher m, grossvater müt-
terlicher Seite.
modher-Us adj. mutterlos.
modher-modher f. grossmutter müt-
terlicher Seite.
mopiry pl. m0per, f. mutter.
mopor-lif n. mutterleib.
mo^/ie m. schaar, menge.
mom adj. reif.
mow m. gefallen 75, 7 ; grad 106,
1. halda m. af schätzen.
*monay präs. mow, pl. monUy prät.
monde, mögen, zu erwarten
sein, werden.
mong- s. mang-»
monker s. munker,
morpare m. mörder.
morghon m. morgen.
mosi, wosse 98, 3 m. moor.
153
moster. m. most; saft.
mot oder a mot, amot präp. wider.
motej motce 1, 9 präp., adv. ent-
gegen, wider, a m. präp. ge-
gen, zur abhülfe.
mote-ganger m, Widerwärtigkeit.
mots-maper m. wer einem begeg-
net.
moxan adv. fast.
mula-drykker m. grosser schluck.
muld, f. staub.
mull0ghy mylUghy pl. ar, f. band-
fass.
munder, pl. -wnar, m. mund.
mun-gat n. trunk.
munker, monker 81, 2 8, pl. -ar,
m. möncb.
mura v. mauern.
mus, pl. mys(s), f. maus.
myprni s. m^prene,
mykin, mokin 93, 15, f. -i7, n.
-lY, gross; viel; n. adv. sehr.
mylUgh s. mullogh,
mylska f. met.
W2/n s. min.
myndre s. minne,
mynnat s. minnat,
mynska s. miw^^A-a.
wi|/r, pl. -ar, f. ameise.
myrpa, prät. -e, morden,
myrka-stuva f. gefängnis.
myrke-lika adv. dunkel.
mycBta s. mce/a.
m2/02 s. mtoL
myolk s. mioZA:.
wicbJ, mef, mcedker 75,36; 81,
24; 82, 5, ag. mi^, mep 39,
6 präp. mit, gemäss, aus, bei,
mittelst, von; adv. damit, mit
(dem gestohlenen gut in ihrem
besitz) 2, 5, dazu, ebenso 2,
8; 31,33; auch 81,24. pcer
m, dadurch 27, 12.
mcepan, mcen 31,35, Sig.mipan,
adv. mittlerweile, unterdessen;
konj. 'während; weil; da doch
68, 3; 75, 37. ce m. so lange
als, so viel als 62, 22, 2 6.
moBdher s. moep,
mcekte-ligher adj. bedeutend.
mcektigher, -ogher adj. mächtig.
mcßla, prät. -te, reden, m. om
äussern, m. iil sich verloben
20, 35; gerichtliche klage er-
heben 30, 9.
mmle, male 4, i6 n. rede, m,
mcela (ftir jemanden) vor ge-
richt reden.
mcellin, -om, -an, mellom, -an^
millan 49, i6 und ag. präp.
zwischen. poBs(s) a m, dazwi-
schen, unterdessen.
mcen adv. s. mo^an,
mcen, ag. men konj. aber; son-
dern.
mcenniskia, mceniskia 50, 6, I6
f. mensch.
mcer adj. teuer, geschätzt.
moer s. iah
mcerke n. zeichen, merkmal.
mcerkia, prät. -te, merken, mar-
ken ; bemerken ; einsehen, ver-
stehen.
mcBSsa f. messe.
mcestara-man m. wer das mei-
sterrecht erworben hat.
m(BStar(e), mcester 57, 2 6 m.
meister, magister.
mcester, mester adj. superl. grösst.
n. adv. am meisten, vorzugs-
weise; fast 82, 14.
mceta, myceta 21, 3 6, prät. mat,
pl. mafo, part. mcetin, taxieren.
mcetter adj. satt.
W0, pl. 'iar, f. Jungfrau.
m0-harn, n. kind weiblichen ge-
schlechts, mädchen.
m0pa f. mühe.
m0pa, prät. -dde, ermüden.
m0prene, ag. myprni n. mütter-
liche Seite; mütterliches erbteil.
m0gh(e)-liker adj. möglich, in-
ständig 9, 2 3.
m0kin s. mykin, \
m0rker n. finsternis.
m0taj prät. -te, begegnen.
10*
154
N.
na-hyggare m. nachbar.
nap, nadhe (d. gnade) 68, 23;
76,22; 91,25, nadha76, 2S,
gewöhnl. im pl. (iV und -ar)
gebraucht, gnade, gnadegabe;
frieden, ruhiges leben 76, 22;
belieben 76, 28.
nagJier, -or s. nokor.
nagherledhis s. nakralepis.
naghle m. nagel.
na-granne m. naher nachbar.
naika s. neka.
naka v. sich nähern; erreichen.
nakaVy -or s. nokor.
nakra-lepiSj nagher- adv. auf ir-
gendwelche weise.
nakwar s. nokor.
nam-kunnogher adj. namhaft.
nam(p)n n. name.
napp-leka adv. kaum.
nar konj. als; wann.
nat(t), pl. ncet(t)er, f. nacht ; tag
und nacht 4, 36.
natur(a) f. natur.
natura-bland n. begattung.
natur -likery -ligJier, -lighin adj.
natürlich ; naturwissenschaft-
lich 107,32.
nat-vardher m. abendmahl.
naupugr s. n0pogher,
we, ney adv. nein.
neka, ag. waiTca v. (sich) weigern ;
läugnen 36, s.
nekwar s. nokor,
nestr s. neuster,
ney s. wc.
uiß s. niper,
nidhany ncedhen 98, 25 adv. un-
ten, for n. nach unten zu.
nipan-varpa adv. unten.
nipar s. ncepar,
nip(er) adv. herunter, hinunter,
nieder. Äoma n. eintreffen (beim
zählen) 25, 31.
nidher-falla v. herunterfallen, nie-
derfallen.
nidher-fara v. hinunterfahren.
nidher-sla v. niederschlagen.
nidher-scenkia v. versenken.
nidher-trodha v. niedertreten.
nidher-thrykkia v. niederdrücken,
unterdrücken.
nidher-t(h)rysta v. niedertreten,
mit füssen treten,
m^i, pl. -iar, m. verwandter.
nipia(r)-eper m. eidschwnir der
Sippe.
nipings-vcerk n. schandthat.
m'^Äa, prät. wegfÄ, pl. nighu, part.
*nighin, sich verbeugen.
nighüse n. pl.? Verbeugung,
nima, prät. nam, pl. namo, part.
numin, lernen.
niOy nyu num. neun.^
nio-tighi num. neunzig,
nzs^a f. Jiumpen?
niunde adj. der neunte.
niuta, nyuta, prät. W0f, pl. nutu,
part. wwfiw, geniessen. w. ai
(gen.) profitieren.
nizker adj. karg,
wo^few, -ow s. nokor,
nogh adv. genug.
noko7'y nakwar y nakor, nakar,
noghor^ naglior, -er, nog(h)on
102, 13, nogen 110, 32, ag.
nekwar adj. irgend ein, einig;
s. einer, jemand.
nokra-stadh adv. irgendwo.
wor(V^ adv. nördlich, im norden.
norpan adv. von norden, im norden.
norpaster s. nyrre.
norre s. nyrre,
not, pl. W0ier, f. nuss.
nu adv. jetzt; jetzt ist der fall
zu erwähnen dass.
WMW konj. es sei denn, wofern nicht.
ny n. neumond.
ny adj. neu. af ny von neuem.
155
ny-diktaper adj. neu erfunden.
ny-fodder adj. neugeboren.
nykil s. lykil.
ny-komin adj. neu angekommen,
neu hineingekommen.
ny-mcere n. ereignis.
nyrrey norre, adj. komp., superl.
norpasteTy nördlich.
ny-skipaper adj. neu eingerichtet.
ny-smurper adj. eben einge-
schmiert.
nyt (gen. -za, -ta 23, 29) f. nut-
zen, vorteil.
nytia v. benutzen.
nyt-liker adj. nützlich, brauch-
bar.
nyu 8. nio.
no^ar, ag. m'^ar f. pl. der ab-
nehmende mond.
ncedhen s. nipan.
ncef n. Schnabel, maul.
ncefna s. ncempna,
ncef st f. Züchtigung.
ncBma, prät. -de, auspfänden.
ncemd s. ncempd.
noeme n. fassungsgabe.
ncemer s. ncer.
wöBw(}?^d, pl. -ir, f. komitöe, aus-
schuss.
ncempda-man m. ausschussmit-
glied.
n(Bm(p)na, ncefna 24, 12, prät.
ncempde, (er)nennen, erwähnen,
bestimmen; (im voraus) bei
namen nennen 30, 22. n. tu
verordnen.
ncemninga-maper m. richter (des-
sen amtsgewalt noch nicht nä-
her ermittelt worden ist).
ncer präp. bei ; adv. (komp. ncer-
mery ncemer) nahe; konj. als,
wenn; wann.
wöBr-vara f. gegenwart, anwesen-
heit.
nosr-varande adj. anwesend.
n(Bsar f. pl. nase.
noesta präp. bei.
ncesteTy ag. wcstrnächst, verwandt;
n. adv. zunächst, am ehesten,
am nächsten.
noßty dat. pl. -iomy n. garn, netz.
n0dga v. nötigen.
n0p f. notzwang, not.
n^ogheVy ag. naupugr adj. un-
gern.
noghiay prät. -dhe, begnügen, ge-
fallen, n. sik at sich womit
begnügen.
n0k(k)il s. lykil.
n0t n. rindvieh.
n0ta-kyot n. rindfleisch.
n0t-hus n. vieh stall.
0.
o-hlidher adj. unmilde, ungünstig.
o-hlygher adj. unverzagt.
ohupin adj. nicht eingeladen.
opinsdaghery 0pins- 24, 2 8 m.
mittwoch.
cpoly pl. oplaVy m. allod.
o-digdhe-ligher, -liker adj. un tu-
gendhaft ; untüchtig.
o-d0dhe-liker adj. unsterblich.
O'fannogher adj. stumpf.
of-ata f. überfluss im essen.
of-hradher adj. allzu rasch.
of'fast adv. allzu hart.
offer n. opfer.
offra V. opfern.
of'lcenge adv. allzu lange.
ofmykin adj. allzu gross, allzu
viel.
o-friper m. Unfriede.
of-snima adv. allzu früh.
o/-s<or adj. allzu grossartig,
o/ia s. opta.
ofydr 8. of0dder.
of-cefle n. etwas tibermächtiges.
o-f0dder ydi%. o-fydr^^. ungeboren.
o-gilder, u- adj. dessen tod (ver-
156
letzung, Zerstörung u. s. w.)
kein manngeld (Strafgeld) ver-
anlässt.
o-giordher adj. ungemacht.
o-gladher adj. traurig, betrübt.
ogn f. schrecken.
o-gutniskr ag. adj. nicht aus Got-
land stammend.
o-gcerning f. schandthat.
o-hovisker adj. unhöfisch.
ok konj. und; auch, ebenso.
o-kwcedhins-ordh n. Schimpfwort,
Scheltwort.
o-kyske f. unkeuschheit.
o-kcer adj. unlieb.
ol s. 0L
Olafs-mcessa f. die messe sankt
Olafs (am 29 juli).
o-lagh n. pl. ungültiges gesetz,
Ungesetzlichkeit.
o-lastadher adj. un getadelt.
o-lustogher adj. unlustig.
O'lydhna f. ungehorsam.
om s. Mm.
o-mak n. mühe, last.
o-mata adv. über alle massen.
om-hidha v. abwarten.
om-&flBra v. entbehren.
omga s. tcm^a.
omskipte s. umskipte.
o-mcektogher adj. nicht im stände
zu beherrschen.
o-m0ghe-likery -likin adj. unmög-
lich.
on(ier, vander 67, i; 80, 2 6; 85, 9
adj. bös, verderblich, schlimm,
schlecht.
o-nytte-ligha adv. annützlich.
o-nyt(t)er adj. unnütz.
o-nyttogher adj. unnütz.
onzka f. bosheit.
o-ncemder adj. nicht bei namen
genannt.
op n. schrei.
op adv. s. wj)^).
op(p)a, opp'O 98, 31, 34 präp.
s. a.
op-an-varpa v. tiberliefern.
<>p6'/)»w, 0pjpin 27, 1.5 adj. offen;
unentschieden.
opin-har-leka adv. offen.
opna V. öffnen.
op2? s. upp.
oppa 8. opa.
opp-hyggia v. erbauen.
opp-h0ghia v. erhöhen.
oppiw s. opm.
oppin-har, uppin-, yppin- adj. of-
fenkundig, offenbar.
oppin-hara v. offenbaren.
oppo s. opa.
op-rinna v. aufschössen. *
opsta s. upstanda.
optttf ofta adv. oft.
or s. ur und var.
o-rap-lika adv. unbedachtsam.
orj n. wort.
o-rcn adj. unrein, schmutzig.
orka V. vermögen.
m'-lof n. Urlaub.
ormber, pl. -war, m. schlänge;
wurm.
orofita f. kämpf.
or^o^^i s. 0rtogh.
or-piuva adj. frei von einem an-
geschuldigten diebstahl.
o-rcet-lika adv. unrichtig.
o-rcetter m. unrecht.
o-rmitery u-roster adj. unrecht, un-
rechtfertig.
OS 8. mV.
o-sander, -soender (n. -söb<) 59, i
adj. unwahr.
o-sannind f. Unwahrheit.
o-sidher m. Unsitte.
o-sinna adj. unsinnig.
o-skadder adj. unbeschädigt, un-
beschadet.
o-skapafer adj. nicht zugeschnit-
ten.
o-skicel-lika adv. ohne genügen-
den grund.
o-skceliker adj. unvernünftig.
o-sncelder adj. unverständig.
o-spaker adj. unbesonnen.
o-spar adj. nicht geschont.
157
0S8 s. Vir.
o-styria f. unfag.
o-styris-man m. unbändiger
mensch.
o-styr-liker adj. unbändig.
o-scet s. o-sander.
o-taliker, 'täl-(l)igherB.di. unzählig.
o-tambert f. -m, adj. ungezähmt.
o-troin adj. untreu.
o-parve m. unnötigkeit..
(hparver adj. unnötig.
ovan, Oven 98, 25, ag. ufan adv.
hinunter, hinab, von oben; präp.
(mit gen.) über, oberhalb, o.
tu oder for o. om oben, nach
oben zu.
ovan-varpa adv. oben.
o-varandis adv. wegen Unacht-
samkeit.
Oven s. ovan.
over-ga v. übergehen, treffen.
over-matto adv. über alle massen.
o-vighper adj. ungeweiht.
o-vüdogher adj. unparteiisch.
o-tnw, -vflBw 82, 19 m. unfreund,
feind.
ovir s. ivir.
ovirster s. 0/re.
o-vzs adj. unweise.
o-vit n. Ohnmacht.
o-vor-maghi m. unmündig, minder-
jährig.
ovoßn s. omw.
o-vcerdhogher adj. unwürdig.
O'Vceriandes adj. wehrlos.
o^ce, t^a;e m. ochs.
02/ s. 0.
oi/?*i s. 0re.
o-öBra f. schände.
o-cer-ligha adv. schändlich.
?•
2>a, 2?d 97, 2 7, jjo 98, 12 präp.
auf, in, an.
padda f. padde.
pale m. pfähl.
paniger s. pcenninger.
panna f. kasserolle.
panzere m. panzer.
par n. paar.
2>ara(2zs n. paradies.
paska-dagher m. ostersonntag.
paskar f. pl. ostern.
pare m. papst.
peninga-knuter m. zugebundener
geldbeutel.
person (pl. -er) oder persona f.
person.
piUa-harn n. kleiner knabe.
pilter, pl. -ar, m. knabe.
2)1« a f. pein.
pina V. peinigen.
|?tper m. pfeffer.
plagha v. plagen.
planta v. pflanzen.
planta-kmster m. Steckling.
j^^a^a f. plattenrüstnng.
pZa^^ m. platz.
plikt f. strafe.
plogh-icern n. pflugeisen.
plcegha, prät. -dÄe, -arfÄe, pflegen.
po s. pa.
pomersker adj. pommerisch.
predika, prcedika v. predigen.
predikan f. predigt.
prelater, pl. -ar, -ir, m. prälat.
prester s. prcester,
priare m. prior.
pWs m. preis, lob.
jjn'sa V. loben, rühmen, preisen.
profete m. prophet.
provaster, pl. -ar, m. propst.
prydha, prät. -(i(ie, zieren.
prcedika s. predika.
prcester, s. 2?rcsfer, pl. -ir, seit,
-ar, m. priester.
prova V. untersuchen; beweisen;
erfahren, kennen lernen; ver-
suchen.
pund n. pfund.
158
pu7}gery pl. -aVy m. beutel.
pylare m. pfeiler.
pcel(l) n. ein kostbarer Seiden-
stoff.
pcenningerj pceninger 50, 6; 61,
14; 78, 34; 99, 30; 100, 19
n. ö., paniger 45, 6, pl. -ar,
m. ^/i6 Dertogh»; pl. geld.
pcerla f. perle.
popirsker adj. aas Poperinge; n.
als subst. popyrst zeug aus
Poperinge.
B.
ra f. reb.
radhy pl. -ar^ -ir^ f. reihe.
rap n. gutacbten; rat; rats Ver-
sammlung, reichsrat; anstalt,
anordnung 37, 21; was ratsam
ist 84, 1 8 ; pl. entschluss 87,
11; 92, 13; 111, 13.
rapay prät. rcep, ag. raip 38, 6,
pl. rcepOy part. i-apin, raten;
deuten 38, 6; schalten und wal-
ten; disponieren 17,27; wor-
über herrschen ; zu wege brin-
gen 67, 7.
radher adj. rasch, schnell.
radh-givare m. ratgeber.
rap-man m. gerichtsbeisitzer, rats-
verwandter, ratsmann.
ra^o^f^ier adj. entschlossen, ratsam.
rad-stugha f. rathaus.
raip ag. f. ritt.
raipklepi ag. n. Satteldecke.
raip-vengi ag. n. sattelkissen.
raka v. scheren, rasieren.
rampn, pl. -aVy m. rabe.
ran n. raub.
rana s. rcena.
ran(s)-sak n. haussuchung.
ran(s)-saka v. haussuchung vor-
nehmen.
ran(n)-sakan f. haussuchung.
ran-takin adj. geraubt.
rask(e)-lika adv. rasch, schnell.
rasker adj. hurtig, behende.
redha f. Ordnung. <?7 r-o bereit.
redha, prät. -c2de, bereiten; aus-
rüsten.
redher n. nest.
repo adj. haar (von geld); bereit.
r^-skaper m. das heilige abend-
mahl.
regera v. regieren.
reka s. vrceka.
reniy pl. -ar, f. riemen.
ren adj. rein.
ren-leker m. reinheit.
ren-livadher adj. keusch.
ren-Uve n. keuschheit; kloster-
leben.
rewsa v. reinigen.
repa-lceript (m ndd.r^perZmwet^;anf)
n. eine art lein wand.
resa, prät. res^e (-rceste 47, 7),
zum aufstehen bringen, auf-
treiben 31, 30, 37 ; 32, 2, 3, 24.
retr s. r(Bt(t)er,
riddara-honad(h)er m. ritterliche
ausrüstung.
riddara-skari m. ritterschaar.
riddare, riddere 110, 20 m. ritter.
riddar-skap, ridder- n.ritterschaft.
riddars-spil n. ritterspiel.
riddere j -rskap s. riddare, -rskap,
ridder-Uker, -leJcer 106, 12 adj.
ritterlich.
Hdhy pl. -iV, f. augenblick; mal.
ripa, prät. re^,. pl. nj5w, part.
rifin, reiten, r. a/ zurück
(von dem turnierspiel) reiten.
rike n. reich.
rike-doniber m. reichtum.
n'fcer adj. reich; prächtig, kost-
bar; mächtig, gewaltig 103, 3 1 .
rindaj part. rundin, aus dem wege
schaffen.
ringitty prät. -rfe, läuten.
rinna (präs. rinder), prät. ra«(^«^,
159
pl. runno, part. runnin, flies-
sen; laufen 30, 35, 37 ; 88, 34.
risay prät. res, pl. risu, part.
*rm», aufstehen.
nuka, prät. r0Ä, riechen.
nva, prät. re/, pl. riVw, part.
rivin^ reissen; pass. einander
zerreissen.
river adj. freigebig.
ro f. ruhe.
ropa-rcetter m. seerecht.
ro/ n. raub.
rog(h)-ager m. roggenacker.
rog(h)er m. roggen.
rop n. ruf, geschrei.
ropa V. rufen.
roppa f. schweif.
ros, pl. 'ir, f. rose; blume.
ros^, pl. -tr, f. rast, halbe (schwe-
dische) meile.
rot, pl. roter, f. wurzel.
ro^in adj. faul, morsch.
roita f. ratte.
rufa f. neuland.
rum adv. heraus, hinaus.
ruzl f. Urbarmachen.
ry'^ia, prät. rwdde, urbar machen ;
sich anbauen.
rylda v. besorgen, pflegen.
rylde n. gerücht.
rcedda v. retten.
rcedder adj. bange; besorgt.
rceddoghe m. furcht.
rcBpaSy prät. rceddis, rcedhes 105,
32, (sich) fürchten.
rcedhe-likin adj. schrecklich.
röß/st, pl. -iV, f, bestrafung ; ge-
richt 29, 11.
rcegn n. regen.
rcegn-skur f. regen schauer.
rcekkia, prät. -<€, strecken, recken,
reichen.
rcBwa, rawa, prät. -te, berauben.
roBuna, prät. -de, laufen lassen;
laufen 97, 3.
roßter s. rcetter,
rcet-kcenna v. als den richtigen
erkennen.
rcet'lika, radte-ligha adv. richtig.
rcetning f. berichtigung.
rößto, prät. -e, zurecht weisen;
richten, r. in auftischen.
rcetteligha s. rceth'ka.
rcet(t)er, ag. rcfr, pl. -ir, m. recht;
gericht, essen, hcera tu r-a
obliegen.
rcet(t)ery ag. retr, adj. richtig:
gerade; n. als adv. gerade,
eben 81, 29.
roet-vis adj. gerecht.
rcet-visa, -vise 57, 10 f. gerech-
tigkeit.
rcever, pl. -ar, m. fuchs.
rcezl f. furcht.
r0 f. röhr.
r0J5er adj. rot.
rofeer m. hocke.
r0ker m. rauch.
rokitty prät. -<e, räuchern.
r0Ä:i f. pflege.
r0nay prät. -de, -<e, erproben; er-
fahren, r-s vcel in guter be-
ziehung stehen.
rorUy prät. -j5e, rühren, bewegen,
in bewegung setzen, verücken ;
angehen, von belang sein 101,
8 f.
r0st, pl. -iV, f. stimme.
r0va V. rauben, plündern.
r0vare m. räuber, plünderer.
sa, prät. -dhe, -dde, säen.
sa s. sz(;a und ^gbw.
sadhely pl. sadhlar, m. sattel.
sa^/ia f. erzählung, nachricht.
8.
saky pl. -tr, f. Sache; beschul-
digung {giva s. beschuldi-
gen) ; gerichtliche klage ; Straf-
geld, fore . . . sakir präp. (mit
160
gen.) wegen. /0re tJie sak des-
halb.
saker adj. schuldig.
sak-l0S adj. schuldlos, s-t oder
at s-o ohne gerichtlichen be-
lang.
sak-0ris-hrut n. mit geld za büs-
sendes verbrechen; das dess-
wegen erlegte Strafgeld.
sal, pl. iVy m. saal.
sal s. skola.
sali m. Verkäufer.
salogher adj. seelig.
Salt n. salz.
salter adj. gepökelt.
salva f. salbe.
samaw, sammen 98, 22, samman
105, 4 ; 111,2 adv. zusammen,
zugleich; beisammen.
saman-hcerdha v. durch zusam-
menpressung hart machen.
saman-koma v. zusammenkom-
men.
saman-skrivay samman- 104, 7 v.
zusammenschreiben.
saman-scet(t)iaj samman- 104, 7
V. zusammensetzen.
samt oder ^^en s. adj. derselbe.
sam-kulla indekl. m. und adj.
leibliches geschwister, leiblich-
geschwisterlich.
sam-kivcemd f. Zusammenkunft.
sammany -en s. saman.
sampna v. versammeln, häufen.
sam'SCBt(t) f. eintracht.
sam-pykkia f. gutheissen, einwil-
ligung.
sam-pykkia v. gutheissen. s-s a
gemeinschaftlich gutgeheissen
werden 11, 23.
samu-ledh, ag. -iaz^ adv. auf die-
selbe weise, ebenfalls.
samu-lund adv. gleichfalls; auf
dieselbe weise.
sam-vit n. gewissen.
sam-vcera f. beisammensein, Um-
gang.
San f. Wahrheit, oppa min s.
fürwahr.
Sander m. sand.
Sander, f. -w, n. sant, saf 91, 30,
'SCBt 59, 1, adj. wahr, wirklich,
der betreflfende; schuldig 36,
23. mcep s-no der Wahrheit
gemäss.
sangare m. Sänger.
sang-hus-dyr n. pl. chorthür.
sanka v. sammeln.
sankte adj. sankt.
san(n)-koenna v. als den betref-
fenden gegenständ erkennen.
sanna v. bewähren.
sanne-liky -lika adv. fürwahr.
sanm'wd f. Wahrheit.
sanninda-mcenniskia f. wahrheits-
liebender mensch.
sar n. wunde; Verletzung.
sar adj. schmerzend, schmerzlich ;
verwundet.
sar 8. ^o^w.
sara adv. schmerzlich.
sara-mala-halker m. abschnitt von
körperverletzung.
sargha v. verwunden.
sar-lika adv. schmerzlich; heftig.
sa-som konj. gleichwie.
savil-skin(n) n. Zobelfell.
se s. vara.
se(^a^, sia 56, 1 0, prät. sa, sa^Ä,
pl. sagho, part. sedher, n. S€^(^i^,
-scßii 10, 12, sehen.
segh s. si/c.
se^fÄer s. sigher.
segia s. sighia.
seg(h)la, prät. -de, segeln.
sei s. vara.
semia s. scemia,
sen adj., superl. senster, spät;
langsam; dat. pl. superl. als
adv. letzt.
sen ag. s. Stuart.
senda^ sendi- s. scenda, scende-,
senn s. sin.
sea:(^-^ s. S(Bx(-).
sia s. sea.
161
sipa f. Seite.
sij^arty sidhen 82, 28 ; 83, 5,8,9,
15, 27, 35, 37, sydhan 88, 15,
ag. sen 37, 18, adv. dann, dar-
auf, nachher, später; konj. nach-
dem, seit, wenn 19, 4.
siparster adj. der letzte.
siper, pl. -ir, m. sitte.
sidher adj. heruntergehend, lang
herunter hängend.
sidher adv. weniger, minder.
sipi(r); um s, adv. mit der zeit,
endlich.
sip'Vcenia f. sitte, gebrauch.
sielfr s. sicelver.
sielfs-vald ag. n. freier wille, be-
lieben, pair hafa s. es steht
in ihrem belieben.
sielfS'Viliandi ag. adj. freiwillig.
siex 8. scex,
siex-tigi ag. num. sechszig.
sigher, segher 109,14, ag. sigr^
pl. rar, m. sieg.
8ig(h)er 57, 7; 97, i3 adj. sicher.
sighia, sceghia, sceya 111, 20, ag.
segia^ prät. saghpe, saghe 43,
4, 6, 24; 44, 37, sadhey ag.
segpi, part. sagfifer^ sagaper
2, 37 sagen, behaupten, reden.
s. tu benachrichtigen; erhei-
schen.
sig(h)na v. segnen, s. sik sich
kreuzen und segnen.
siky segln 97, 27; 107, 33; 108, 9,
dat. scBry soe 7,7; 19,8,20,
23; 31,29,31, ag. siry gen.
siny pron. refl. sich; selbst
74, 18.
sil(d) f. häring.
silf 8. silver.
silfar (mndd. si7/ar, d. h. silf-
var) adj. n. zeug von natür-
licher grauer färbe.
süf'hycergh n. silberbergwerk.
süf-hcelte n. silberner gürtel.
Silke n. seide.
silla-mes f. korb voll von häring,
eine tonne häring.
silver y silf 62, 21; 65, 2; 39, 21
ff.; S0lf 88, 32; 92, 11 n. Sil-
ber.
simmaj prät. sam, pl. summo,
part. summirif schwimmen.
siriy syn 87, 24; 93,16,23,25,
81; 94, 13; 95, 11, 32, 35; 98,
11; 102,12; 103,8; dig.senn
pron. poss. sein, ihr.
sin 8. sik.
sin(n) s. sin(ne),
sindal(l) n. seidentaft, zindel.
singa ag., prät. sangy pl. sungo,
part. sungin, singen, feierlich
rezitieren.
sinkwa ag., prät. sank, pl. sunkOy
part. sunkin, sinken.
sinna v. sinnen, denken.
sin(ne)y synne 91, 22; 92, 30 n.
sinn, gesinnung; besonnenheit
91, 22; 92, 30.
sin(ne) n. mal; m. in hwan sin
jedesmal 93, 22.
sir s. sik.
sisla 8. sysla.
sitia, prät. saty pl. sato, part. si-
tiny sitzen.
siu, syu num. sieben.
siupay prät. S0py pl. supu, part.
sw^m, sieden.
siukay syuka f. krankheit.
siukery syuker adj. krank.
siu-nattingery syu-y pl. -ar, m. zu.
sammenkunft (des klägers und
des beklagten) nach sieben ta-
gen.
siunde, syunde adj. der siebente.
slutande, syu- adj. der siebzehnte.
siu-tighi num. siebzig.
sicef-liker adj. sanftmütig.
sicely sialy pl. -ary f. seele.
sicelarykt f. seelenamt.
sicßlfS'Viliy syals- 23, 5 m. freier
wille.
sicellan adv. selten.
sicel-syn adj. selten.
sicelvery sialvery syalver, ag. stei/r
pron. dem. selber, selbst.
U
162
sicette s. smtte.
sicBX 8. scex,
skapa V. beschädigen, schaden.
skapi m. schaden.
skal(l) n. treibjagd.
skal(l) s. skola,
ska-leka adv. ? (die lateinische
Version hat 'cito').
skalker, pl. -ar, m. schelra.
skall'hup n. aufgebet zur treib-
jagd.
skallotter adj. kahlköpfig.
skam f. Schande.
5A;ami m. schmach.
Skanungar, -ugar 44, 20 ra. pl.
eiuwohner der landschaft Scho-
nen.
skapa, prät. -aähe oder -te zu-
schneiden ; gestalten; (er)schaf-
fen.
skapplare m. skapulier.
skapt n. lanze.
skarlap ag. n. Scharlach.
skarper adj. scharf.
skatter m. schätz; Steuer.
skßy prät. 'dhe, -dde, geschehen.
skelia s. skilia.
skenkia s. skcenkia.
skeno-hen n. Schienbein.
skipare m. scheithauer.
Sklera s. skcera.
skilia, skelia 107, 31, prät. -dej
skille 81, 13, scheiden {vidh
von), trennen, befreien (vidh
oder a/von), feststellen 10, 1,
bestimmen 17, 3, 7 ; 18, 9 ;
20, 12; 31, 13, 16, 19; 32, 20;
pass. scheiden {vidh oder ifra,
fran von), lagh s. recht spre-
chen, s-s at von einander schei-
den.
skilnadher, skylnadJier 88, 1 8 m.
scheiden.
sfema, prät. sfcew, pl. sfciww, part.
^skiniifiy leuchten, glänzen.
skin(n) n. haut.
skin-kiortil m. pelzmantel.
skiolder, skyolder, skidl 103, 11,
sÄ:?0?i 88, 28, pl. -ar, m. schild.
skip n. schiff.
skipa V. verordnen; fällen 44,
34; bestellen 46, 24; gestal-
ten 52, 1 2 ; 86, 1 3 ; einrichten
54,14; verwalten 56,84; an-
ordnen 61, 21; 86, 9.
skipilse n. aufgäbe, Wirksamkeit,
wirken, betragen, geschick,
(zu)stand, fügung.
skip-lagh n. gerichtsbezirk an der
küste.
skip-pund n. schiffpfund.
skipta, prät. -e, verteilen; ver-
ordnen 1,7; vertauschen 77, 17.
skip-vist^ pl. -ir, f. Steuer die in
friedenszeit den Schiffsproviant
der kriegszeit ersetzt.
skirpa, prät. -ie, spucken.
skir-skuta v. feierlich kundgeben
(um zeugen zu bekommen).
skiul n. versteck.
skiut n. Stute.
skiuta, prät. skßt, pl. skutu, part.
skutin, (er)schiessen ; schieben.
skicel, skcely skcell 86, 3.5; 91, 21
n. grund; was guten grund
hat 86, 35 ; unterschied ; grenz-
scheide; pl. verstand 42, 32;
54, 13; 76, 15; 89, 18; 91,
21; 108, 23, zeugenbeweis 84,
27. g0ra s. bescheid geben.
mcep . . . s-um in . . . beziehung
12, 2 5 f.; präp. kraft, vermöge
10,21.
skicela-tak n. gesetzliche Verwahr-
ung eines gegenständes, be-
treffs dessen besitzes auf ein
höheres gericht appelliert wor-
den ist.
skicßlgher, skcelgher adj. schief;
scheel.
skiceliker adj. recht und billig.
ski0ll 8. skiolder.
sko s. skor.
skoa V. schuhen.
skodha s. skupa.
163
skogheTf pl. -aVy m. wald.
skolay präs. skal(l), saZ31,i4,
ag. aly pl. s^uZu^ s/coZo, 101, 4,
7, prät. skuldSf skulht sollen.
sJco(r)y pl. sÄro(^a^r, m. schuh.
sJcor-sten ra. Schornstein.
skot'honunger m. wer schon als
im rockschoss getragenes Wic-
kelkind könig geworden ist.
skotmarh n. schiessmal.
skovil m. schaufei.
skr dl u. lärm, geheul.
skriptty prät. sAre^, pl. skripUy
part. skripiriy schreiten, krie-
chen.
Skript, skriß f. schrift; die hei-
lige Schrift; Überlieferung 63,
22; (das alte und neue) te-
stament 96, 21.
skripta v. beichten.
skripta-l0S adj. ohne beichte und
abendmahl.
slripta-mäl n. beichte.
skripte-fadhir m. beichtvater.
skr Iva, prät. skref, skrivape, pl.
skrivUy -a^o, pari, skrivin, -aper,
schreiben.
skrudher m. schmuck, anzug.
skruva v. bienen mit düte fan-
gen.
skruver, pl. -ar, m. düte (zum
fangen der bienen).
skrya 93, 22 v. schreien.
skuptty skodha, prät. -dde, mu-
stern, beschauen.
skul(d) s. s/.t/W.
skuldra f. schulter.
.s/cwW s. skyld.'
skunde m. eilfertigkeit.
sJcMia f. schiff.
skut-hogher m. vorderbug des tot-
geschossenen tieres als schiess-
lohn.
skypi ag. n. fussbekleidung.
skyla, prät. -de, bergen.
skyldy skuld, skul(l), pl. -iV, f.
schuld, Ursache, firi (fori)
pcen s. (at) konj. weil, denn.
firi (foi'i) . . . s. präp. mit gen.
um . . . willen.
skylder adj. verwandt.
skyldogher adj. schuldig, verbun-
den.
skylnadher s. skilnadher.
skynda v. eilen ; anregen 82, 1 1.
skynian ag. f. gutachten, gut-
dünken.
skyt s. skot.
skyttat^e m. schütz.
skcßg(g) n. hart.
skceggiotter adj. bärtig.
skcel(l) 8. sfciceZ.
skcelgher s. skicelgher.
skcelvay prät. sfcaZ/, pl. skulvo,
part. *skulviny zittern.
skcBmdar'd0pe m. schmählicher
tod.
skcempta v. scherzen.
skcemptan f. Unterhaltung, geselli-
ges vergnügen; scherz, spass.
skcende-likin adj. schändlich.
skcenkia, ag. skenkia, prät. -^e,
skenken, einschenken.
skceptUy prät. -e, mit schaft ver-
sehen.
5Ä:cer, d. pl. -lom, n. schären.
s/cößr adj. hell, klar.
skwrUy ag. skiera, prät. sfcar, pl.
skaro, part. skorin, skurin,
schneiden, s. wp s. upskcera,
s, ur ausschneiden.
skon adj. schön.
sk0n-het f. Schönheit.
sk0r adj. schmutzig, liederlich.
sk0r-het f. liederlichkeit.
sk0r-lifnadher m. liederliches le-
ben.
sk0r-lifnaz-man m. oder -moenni-
skia f. liederlicher mensch.
sk0r-man m. liederlicher mensch.
sk0t(t)y skyt adv. schnell, ge-
schwinde.
sÄ;0<a, prät. -<e, schenken; pfle-
gen; sich woran kehren 107, 1 1 .
sla, prät. slOy slog(h)y pl. slogho,
part. slaghiriy schlagen; häm-
164
mern 80, 8 ; giessen 83, 9 ; tö-
ten 103, 14.
slagh n. streich, hieb.
slappe adv. schlaff, nachlässig,
träge.
slema f. duckmäuser, Schleicher?
slidh f. hülse.
sliker, n. slikty slit 26, 2 3 adj.
solcher, s. sami ganz der-
selbe.
slinga ag., prät. slang, pl. slungUy
part. slungin, sich schlingen.
slipa V. schleppen.
slisker adj. gefrässig.
slit s. sliJcer,
slita, prät. slet, pL sii«M, part.
sZtim, reissen ; abnutzen 37, 1 8.
slot(t) n. schloss.
siöBÄ:t f. Verwandtschaft.
slceppa, prät. -<e, fahren lassen,
verlieren 31, 3.
slcet(t) f. schlag, art, geschlecht.
slcBter adj. eben, glatt, flach.
sUgher adj. erfahren.
sma, komp. smcer(r)e, ag. smen,
adj. klein, s-m ofe s-m nach
und nach.
sma-hcerper m. kleinherd.
smaka v. schmecken, kosten.
5mai adj. schlank.
sma-lcenzker adj. aus der land-
schaft Smäland.
sma-m0 f. junges mädchen.
Smaragd m. ? smaragd.
smeri s. sma.
smidhiO'Stcedh n. schmiedeamboss.
smikrare m. Schmeichler.
smyria, prät. smurpe, schmieren,
salben.
smcB-ZiA:er,-ieA;er42, sadj. schmäh-
lich, schimpflich.
smce-lik'het f. schmach.
smceltay prät. -e, schmelzen.
smceltare m. Schmelzer.
smöBr(y'^e s. sma.
sm0r n. butter.
snak(k) n. gespräch, geplauder.
snakka v. schwatzen.
sjtara adv. eilig.
snarka v. schnarchen.
snieldr s. snicelder,
snille f. Weisheit.
snüle-hok f. buch der Weisheit,
smo m. Schnee.
sn(i)oddery snialder, ag. snieldr
f. -Zfi^ adj. verständig.
snoper adj. beschämt, verblüfft.
snymha f. Scheltwort.
sncekkia f. art schnell segelndes
schiff.
sncelder s. snioBlder.
sn0per adj. karg; nichtswürdig.
so s. SM?a.
sofen, pl. -ar und -ir, f. kirch-
spiel.
sokna-mcen m. pl. kirchspielsas-
sen.
soly pl. -ar, f. sonne.
som s. sum.
somar, pl. somhrar, m. sommer.
somar-stcemna f. sommermiete.
somar-telnungery pl. -ar, m. 5)Som-
merschösslingD, d. h. neuge-
borenes junges.
somher s. sumher.
somlikery -likin, -ligher adj. et-
lich, einig.
sow, sww, pl. si/mV, söhn.
sorgh, sorgh 98, 1 1 , pl. -iV, f.
kummer.
soi f. krankheit.
sotta-sceng f. Sterbebett.
sot^a, ag. sufa, prät. so/, pl.
sovOy ag. swafUy part. somw,
schlafen.
spa adj. scharfsichtig; vorausse-
hend.
spadh n. brühe.
spadhi m. spaten, grabscheit.
spadomber m. Wahrsagung, Weis-
sagung.
spaker m. knüttel.
spaker adj. besonnen.
spander, pl. S|9flBn, m. halbe tonne.
spara, prät. -^e, schonen; sparen;
165
vermeiden 67,29; vorenthalten
75, 17.
spik n. speck.
spülttj prät. te, beschädigen, s.
nidhir verlieren.
spini, spyni 93, 16,21,22,23,
2 6, 2 7, 32 m. zitze; brüst (des
weibes).
spiut, spyut n. speer.
spor-dagher m. erkundigung.
spot(t) n. spott.
springa, prät. sprang y pl. sprungby
part. sprungiriy springen, lau-
fen.
springan f. springen, laufen.
sprcengia, prät. -de, überreiten.
spy, prät. -pe, speien.
spya-halker m. abschnitt vom
speien.
spyni s. spini,
spyriUy sp0riay prät. spurpe^ sporpe,
fragen; hören (til von) 61, 24;
wovon reden hören, at s. be-
fragen, s-s fyrir sich erkun-
digen.
spyut-stang f. speerschaft.
spcekt f. besonnenheit.
spcenntty prät. -te, spannen.
sp0ria s. spyria.
sta 8. standa.
staper y ag. stapr, stepr 40, 3, pl.
-fr, -ar 23, 28; 24, 30; 92, 15,
stcedher 64,25; 112, 15, ag.
stepir, m. platz, ort; Stadt.
af s. weg; f0rst af stap um
damit zu anfangen 21, 27. i
. . . s. präp. mit gen. statt!
stap-fcesta v. bestätigen.
Stapgay ag. stagga 39, 19 v. fest-
setzen, bestimmen.
stapge m. Satzung.
stapi m. Staffel, gesteil.
stadhigher adj. standhaft.
stapin s. standa.
stadh'lika adv. standhaft, be-
stimmt.
stapugher adj. fest, unverrückt.
staf-garpr ag. m. eingehegter
platz.
stafge m. Statut.
stagga s. stapga,
stal-hycergh n. Stahlhütte.
stallare m. Stallmeister.
stampHy pl. -ar, m. Steven.
siawda, stonda 98, 9, s^a (imperat.
s<«f), prät. sioi&, pl. stopOy part.
standiny stapin 5, 3, stehen,
dastehen, dauern; sich befin-
den; verweilen; zieh wider-
setzen ; anheimgestellt sein 17,
26; ergreifen, auftreiben 5, 3 ;
31,26; wiegen 27, 2 8, 30 ; zu
etwas berechtigt sein 23, 22;
28, 10; sich begeben 28, 12;
gehorchen 33, 18. s. firi sich
verteidigen, s. mote widerste-
hen. 8. sik op aufstellen.
stangy stong 112, 1 f. stange;
lanze.
stanga v. mit den hörnern stos-
sen.
Stapuly pl. -plary m. Stapel, thnrm.
starker adj. stark, gewaltig; dau-
erhaft.
stark-lika adv. kräftig; heftig,
sehr.
stavery pl: -ar und -rar, m. stab,
bischofsstab 13, 22.
stepr s. staper.
steka-mcez (mndd. steke-mest) n.?
dolch.
stekara-hus n. küche(nhaus).
stekare m. koch.
stekiay prät. -/c, brateun
steny pl. -ar, m. stein.
stenka v. steinigen.
stenogher adj. steinicht, steinig.
stighay prät. steghy pl. stighu, part.
stighiny steigen.
stigher m. kohlenmass von 24
tonnen.
stigher m. pfad.
stim n. lärm.
stingay prät. stak(k)y pl. stungOy
part. stunginy stechen, bohren.
166
sticelay stiala^ stycelaj prät. stal,
pl. stalOy part. stolin ^ stulin,
(be)stehlen.
stuerter m. schwänz.
stokkeVy stukker, pl. -ar^ m. stock,
balken; bieneobeute 31,24.
stol, pl. -aVf m. stuhl, bischofs-
stuhl 13, 22.
stol f. (hals)binde des priesters.
stolter adj. stolz, brav.
stonda s. standa.
stong s. sfaw^.
5for, korap. storre, adj. gross.
stor-lika^ -leka 21, 1 9 adv. sehr.
storma v. anstürmen.
stormber, pl. -?war, m. stürm.
stra-d0(a) v. eines natürlichen
todes sterben.
strandy pl. -iV, f. ufer, küste.
strax adv. sogleich.
Strip, strydh 55, 12, I8, pl. -iV,
f. streit.
stripa, prät. -dc?e, streiten.
stridher adj. reissend.
stridhs-man m. Streiter.
st7'ydh s. sfrTf.
stryka, prät. sir0fe, pl. struku,
part. strukirif streichen, s. a/
abstreichen.
strcengery pl. -lar, m. sträng, zie-
her.
Stromher, pl. -mar, m. ström.
str0ningiom adv. zerstreut.
studera v. studieren.
sfiic^/i n. stütze.
stukker s. stokker.
stund, pl. -ir, f. weile; augen-
blick; d. pl. s-om bisweilen,
dann und wann.
stunda v. trachten (til nach).
stuva f. Wohnhaus.
stydhia, prät. studde, stützen.
styggia, prät. -(ic, scheuchen, s-s
vidher scheuen, scheu empfin-
den.
stykke n. stück.
styld, pl. -/r, f. diebstahl.
styng n. und stynger m. stich.
sit/?*a, prät. -pe, regieren.
styrils f. leitung.
styrilse n. regierung.
styrkia, st0rk(i)a, prät. -<ß, kräf-
tigen, aufrecht erhalten; be-
stärken.
styrkilse n. kräftigung.
styrsl, styrls 11,8 f. regierung.
Sleepia, prät. stadde, antreffen;
anbringen 91, 31; statuieren
10, 20; pass. sich befinden.
stceghla, prät. -de, rädern.
stcekkia, prät. -te, kürzen.
stcemma, prät. -de, stemmen.
stcem(p)na f. Zusammenkunft.
stcem(p)na, prät. -(p)de, vorla-
den, s. ping die gerichtsver-
sammlung zusammen (be)rufen
17,20; vors gericht fordern
30, 9. s. ceptir gerichtlich be-
langen.
stcengia, prät. -de, sperren, s. ute
aussperren.
stcenkia (mit präp. a), prät. -te,
(be)sprengen.
stcenkil m. Sprengel.
stcerkia, prät. -te, bekräftigen.
styrkia s. styrkia,
st0rre s. stör.
st0tay prät. -te, stosseu, verlet-
zen.
SU s. pcen.
Super-mcen m. pl. die ein wohner
der landschaft Södermanland.
sup-nautar ag. m. pl. 'kochge-
nossen'.
supre adj. komp., superl. sun-
narster, südlich.
sufa s. sova.
sugha, prät. S0ghj pl. *sughu,
part. sughin, saugen.
sukka V. seufzen.
sukkan f. seufzen.
sulu-hcerper m. herd für das gröb-
ste erz.
SMiw, som konj. wie, wo 13, 32;
14, 29 ; 46, 1; 98, 8; pron. re-
lat. der, die, das.
167
sumher^ somher, f. -m, adj. et-
lich.
sun 8. son.
sund n. sund.
sunder adv. entzwei, skipta s.
verteilen.
sunder-kulla indekl. m. und adj.
halbgeschwister, -lieb.
sunder-skipta v. zerteilen, zer-
stückeln.
sunnan adv. von Süden.
sunnarster s. supre.
sunno-dagher, synno-y sunne- m.
Sonntag.
supa, prät. S0py pl. *swjöm, part.
supin^ saufen, trinken, s. af
oder ut austrinken, vertrinken.
supan f. trünk.
supi m. schluck, mundvoll.
sur adj. sauer, bitter.
sxva^ swo 63, 22; 98, 23, sa 81,
33; 82, 2; 99, 31, 33; 100, 12;
101, 21 u. ö., ag. so, adv. so,
ebenso, eben so viel, eben so
wol {sum wie) ; in dem masse
40, 24; so wahr (at als) 6,
21; 35, 21; adj. derartig (wie
folgt) 22,7; 34,32. nokor s.
ein wenig.
swalg(h) n. schwelgerei.
swalg(h)-fu1der adj. schwelgend,
schlemmend.
swalghhid f. Schlund.
swar n. antwort.
sicara, swcera 12, 26, 32, 33 v.
antworten ; sich gerichtlich
verteidigen.
swarte-hrodhir m. dominikaner-
mönch.
swarter adj. schwarz.
swat = swa at.
Sweary Swiar 92, 34 und ag., m.
pl. einwohner Svealands.
swema (mndd. sweimen, swemen)
V. sich schwankend hin und
her bewegen, schweben.
sweUy pl. -ar, m. knappe; lehr-
bursch; diener 76, 13.
swen-harn n. kind männlichen ge-
schlechts.
swepay prät. -<e, einhüllen; schwei-
fen, schwingen.
swetter m. seh weiss.
Swiar s. Swear,
swik n. betrug.
swika, prät. swek, pl. swiku, part.
swikin, im Stiche lassen, be-
triegen.
swik'lik-het f. betrug.
swin n. seh wein.
st^:o s. S2(;a.
swcensker adj. schwedisch.
swcera s. swara,
swcerp n. schwort.
sioceritty prät. s(w)or, pl. sworo^
part. s(w)oriny surin ^ schwö-
ren, s. tw seine behauptuug
durch eid bekräftigen.
st/aZs- s. sicelfs-.
sydhan s. sfja».
st/feia s. s0Ä:m.
si/few adj. werktäglich.
sym(p)n m. schlaf.
syrnnskcemma f. schlafkammer.
st/n f. sehen, gesiebt.
syn adj. sichtbar.
st/n s. sin.
synay prät. -ie, zeigen; pass. schei-
nen, sichtbar sein.
syndy pl. -ir, f. Sünde.
synda v. sündigen.
synda-anger m. und n. sünden-
reue.
synda-hrut n. sündiges verbre-
chen.
synda-l0S adj. sündlos.
syndare m. Sünder.
syndogher adj. sündig.
syn(n)iaj prät. sunde, verweigen.
st/nne s. siwne.
synnodagher s. sunnodagher.
syrghia, S0rghia, prät. -^e, trau-
ern.
syskani s. syzkine.
sysJa, sisla 56, 9, 11 f. geschäft,
beschäftigung.
168
> ^
syslOy prät. sy'ste, ausrichten.
systiVy pl. systeVy ag. sysirir, f.
Schwester.
syuk-doniber m. krankheit.
syzkine, ag. syskani n. geschwi-
ster.
Sflpj5 f. körn.
scedhe n. saat.
scedhis-man m. säemanu.
sceghia s. sighia,
sceian (randd. saien) ad j. n. leich-
tes zeug von feiner wolle.
sakia^ prät. -te, schuldig machen.
scel n. glück.
scel adj. glückselig; glücklich 64,
19; 84, 14.
sculittf prät. salde^ liefern; ver-
kaufen.
scel'Skapy -skapp 55, 3 n. gesell-
schaft.
scemia f. eintracht.
scemia (präs. scemher), ag. semia^
prät. samdey ag. semdiy über-
einkommen ; gefallen, s. a an-
nehmbar sein,gutgeheissen wer-
den, s. sik übereinkommen
37, 20.
Seen s. scender.
scenda, ag. sen^ia, prät. scende,
ag. senfi, senden.
scende-hopij ag, sendi-hupi m. böte;
gesandter.
scende-maper, ag. sendi-mapr m.
böte.
söBw^Ser^ oder i s. adv. auf ein
mal, gleichzeitig.
Sflßwflf, pl. -ar, f. bett.
scenkitty prät. -<e, versenken.
scBr-deles adv. besonders, vor al-
lem.
scer-lika adv. besonders.
scer-Uker adj. besonder.
s(Bt(t)y pl. -ir, f. vertrag, Versöh-
nung.
sceta f. sitzen.
Stißfa s. scetta.
scete n. sitz.
scef(t)ia, prät. sa^^e, Sößite, set-
zen; ernennen; besetzen; füh-
ren 83, 10. s. tu einsetzen.
s. tu rcetta zurechtbringen.
S(Bt(t)a, prät -e, sich fügen ; pass.
sich aussöhnen.
scette, sicette adj. der sechste.
scßttia s. scetia,
scetu-garfer m. rittergut.
sce-virping f. Verunglimpfung, ge-
ringschätzung.
sceya s. sighia.
sceXy seXj siaXy sicex, ag. siex
num. sechs.
scextan num. sechszehn.
scBa^andc, sca:- adj. der sechs-
zehnte.
scextan'0rtogher f. pl. ^/s mark.
S0A;m, ag. sykiay prät. S0fefe, -so^^e
91, 5, ag. syktiy (auf)8nchen,
besuchen, beziehen; gericht-
lich belangen, s. ut einfor-
dern.
S0lf 8. silver,
S0lghia f. schnelle.
S0md f. ehre.
S0r m. schmutz.
S0rgh s. sorgfÄ.
S0rgMa s. syrghia,
S0ter adj. süss, lieb 48, 22.
T.
ta^a f. tafel.
tagha s. taA:a.
faÄ n. gesetzliche Verwahrung
eines gegenständes dessen be-
sitz streitig ist. ganga i t
die aufbewahning des gegen-
ständes übernehmen.
takay (später) taghay prät. toky
pl. toko, part. takiriy nehmen,
aufnehmen, annehmen, empfan-
I
169
gen, ergreifen, anfangen, t af
abhändig machen, t ater zu-
rücknehmen, t fram zugrei-
fen, anmassen 78, 3 f. t. gen
aufnehmen, t. tu annehmen.
t. up heben; anbauen 21, 32.
t, ut eintreiben, t. vip(er) ent-
gegennehmen, annehmen; auf
frischer that ertappen 29, 9 f.
taki m. gesetzlicher aufbewahrer
eines gegenständes, dessen be-
sitz streitig ist.
tak-scetia v. gesetzlicher Verwah-
rung überliefern.
tala V. reden, t. tu anreden, t-s
von etwas geredet werden, t-s
vidh mit einander reden.
tamher^ f. -w, adj. zahm.
tav(n)y pl. tcender^ f. zahn.
tapa^ tappa 57, 15; 80, 14; 88,
35 V. verlieren; verwahrlosen
57, 15.
taVy pl. -aVy m. thräne.
tarva s. porva.
Tavestar m. pl. ein wohner der
finnischen landschaft Tavast-
land.
te(a)y -pe, -dde 45, 29, zeigen,
darthun.
tekn n. (an)zeichen.
tekna v. bezeichnen.
tel s. tu.
tidhy pl. -iV, f., selten ra. zeit;
mal 50, 10, 25; 51, 35; 52,
27, 37 ; 53, 17; 98, 12, 14;
die kanonische höre 83, 37.
thcen t. (thoet) konj. als 46, 12;
72, 14 f.
tidh adv. s. fit.
tipa-k0p n. jährliche abgäbe de-
rer die nicht zehnten.
tidhande^ -ende^ n. zeitung, nach-
richt.
tu, tili 14, 27 ; 27, 34 ; 28, 3, 1 3,
14, 15, 22, 24, 28, 36, 38; 55,
15; 103, 2 6, 33; tel 40, 14;
41,6,37 präp. zu, nach, bis,
gegen, gleichwie 35, 12; adv.
hinzu, hin, dazu. t. at um zu.
til'hcera v. sich gebühren.
til-hyria, ■h0ria v. impers. sich
gebühren; pers. anfangen.
til-hitta V. erfinden.
til'h0ra v. gebühren; gehören.
til-koma v. entstehen.
tili s. tu.
til-namn n. titel.
til-ncemna v. erwähnen.
tilrepay -rcepa 62, 30 v. berei-
ten.
til'Samman adv. zusammen, mit
einander.
til-standa^ -stonda 94, 34 v. bei-
stehen.
til-syn f. aufsieht, leitung.
til-scetia v. zusetzen.
til'Sykia ag. v. besuchen.
til-tala V. vor gericht klagen,
worüber klage führen.
til-ticena v. bedienen.
til-tr0st f. zutrauen.
tima, tyma 87, 7 v. geschehen,
sich ereignen.
timbre-man m. Zimmermann.
time^ tyme 53, 10; 94, 2; 95, 4
m. zeit; Zeitpunkt, Zeitraum.
time-lika adv. zu rechter zeit.
tiOy tyo num. zehn.
tiugher m. anzahl von zehn (gar-
ben) 25, 32.
tiughUy tyughUy tyghu 15, 1 1 num.
zwanzig.
tiundy pl. -fr, f. zehnte.
tiunda v. zehnten.
tiunda-lagh-man m. rechtsmann
Tiundalands.
tiunde^ tyunde adj. der zehnte.
ticera f. teer, beteerung 2, 13.
toch, toghj dog adv. jedoch, cen
t. wiewol.
tokt s. tukt.
toldery ag. tuldr^ pl. -lar, m. zoll.
tolf num. zwölf.
tolfte adj. der zwölfte.
tolker, -in s. fyliker,
11*
170
tombery f. -m, adj. leer.
tordagher s. torghdagher,
torf n. torf, rasen, rasenbewer-
fung 2, 13.
torgh n. markt.
tor(gh)'dagher m. markttag.
torgh'k0p n. markteinkauf.
torn n. thurm.
torney n. turnier.
iorra s. Jora.
torva f. rasen.
^ro f. treue; glaube; vertrauen.
<^ tfyggicL t, treu und sicher.
tro adj. treu.
tro(a)y prät. -^e, -dde 87, 29, ver-
trauen; glauben.
trodha, prät. tradhy pl. trodhOy
part. trudhin, treten, steigen;
austreten.
troin adj. treu, getreu.
tro-leker adj. treu.
trol-skaper m. Zauberei.
trol'karl m. zauberer. ^
trul(l)-dombery trol- 109, 15, 22
m. Zauberei, bezauberung, Zau-
ber.
trygge-lika adv. zuverlässig.
tryggeVy ack. -law, adj. treu.
^rcB n. bäum.
<r0 n. ^/e tonne.
tr0ldoniber s. truldomher,
trost f. Sicherheit; trost.
trostay prät. -e, sichern ; sich wor-
auf verlassen.
troste-lika adv. zuversichtlich.
troster adj. zuversichtlich.
*MÄ:t, to/rf 92, 30 ; 110, 27 f.
zucht, sittsamkeit, anstand und
würde.
tuldr s. tolder.
tunga f. zunge. •
fMnwa f. tonne.
tuppery pl. -ar, m. zopf, Stirn-
haare.
twery ag. tweir 37, 2, f. ttcary n.
<M, num. zwei.
twe-skifte n. Zweiteilung.
twce-hreper adj. von doppelter
breite.
twcekan f. zweifel, ungewissheit.
twcenney twcene 4, 1 2 num. zwei.
<2/^/fca v. bezeugen.
tyghe n. zeug.
tyghu s. tiughu,
tylfli tylpt, pl. -tV, f. dutzend;
Sammlung von zwölf eidlei-
stern.
tymay -e s. h'wa, -e.
tyswa(r) adv. zweimal.
tcBl(gh)iay prät. -c^Äe, zuschneiden,
schnitzen.
iößh'a, prät. <aZ(?e, angeben, vor-
tragen; zählen, t, op erzäh-
len.
tcenda, prät. -e, zünden. <. op.
aufzünden.
t
^a, Job 3, 18 adv. dann, ferner;
nämlich 111, 14; konj. als;
oft nicht zu übersetzen, z. b.
19,4, 9; 20, 13; 37, 2; 56, 3
u. ö. cen tha at denn? 108, 6.
faghary -er adv. sogleich; konj.
so bald als.
t(h)ak n. dach.
fak(k)y pl. -iV, f. dank.
thakka v. danken.
fan ag. konj. als, denn.
pan(n), panne s. Jcen, pcemie.
thanke m. gedanke.
par 8. pcer,
farfy pl. -tV, f. bedürfnis.
parf-liker adj. nötig.
^ato 8. pcenne,
pau s. ^0.
^awn 8. pcen.
pe 8. JöBn.
171
jfc- s. fce-,
piaup ag. n. person.
t(h)ighiay prät. thaghdhe, part.
thighat, schweigen.
pik B, pu.
pikkias s. pykkia.
pikla adv. oft, komp. piklar-mcer
öfters.
pin adj. dein.
pin s. pu. •
ping n. gerichtsversammlung;
ding, Sache.
pingat adv. dorthin.
pinghup n. aufgebet zur gerichts-
versammlung.
ping-fal(l) n. ausfallen der ge-
richtssitzung.
ping-mal n. gerichtshandel.
pingsmenn ag. m. pl. dingleute,
die bei der gerichtsversamm-
lung anwesenden.
pinx-dagher m. gerichtssitzungs-
tag.
pinx-friper m. gerichtsfrieden.
pinx-staper m. gerichtsplatz.
^m«, -wn s. pcenne.
pity tidh 95, 29; 98, s, 9 adv.
dorthin.
pitta s. pcenne.
piufnaper, pl. -?V, ra. diebstahl,
diebsgut.
piufs-hot f. geldstrafe wegen dieb-
stahls.
piufska f. diebes Verantwortlich-
keit.
piuf(s)-sak f. diebstahlsklage,
diebstahl 7, 5.
piuf -stolin adj. gestohlen.
j52M/f, pl. -ir, f. diebsgut.
piur^ pl. -ar, m. stier.
thiutay prät. </i0f, pl. thutUy part.
HhuHuy heulen.
piiiver, pyuver, pl. -ar, m. dieb.
t(h)izily pl. -2:^ar m. distel.
t(h)iwgny pl. -ar, m. degen.
picentty plana, prät. -ie, verdienen,
würdig sein ; (ritter)dienst ma-
chen, dienen.
t(h)i(Bnare m. diener.
picenist(a) f. dienst, til p-o vara
dienstbar sein. Guzp. gottes-
dienst.
t(h)icenista-folk n. pl. dienstleute.
picenisto-many ((hjicenista- m. be-
amter. ;
po konj. jedoch; wiewol 65, 31.
(cen) p. at oder pot wiewol,
wenn auch, po o^er pot h(tv)aro
nichtsdestoweniger; p. h. at
wiewol.
polüy ag. piddy präs. poly prät.
'dßy dulden, ertragen.
polekeVy -liker s. pyliker.
t(h)olO'modhy t(h)ola- n. geduld.
poray torra 102, le; 103, 1, präs.
pOTy prät. -pßy wagen; pass. =.
t(h)orny pl. -ar, m. dorn.
pors-dagher m. donnerstag. hcel-
g(h)e p. himraelfahrtstag.
porvtty th0rva 71, 30, tarva 108,
25, präs. porfy th0rf 65, 30,
prät. purftey porflCy thorfte 68,
15, dürfen; von nöten haben;
wagen 80, 19. p. vip(er) von
nöten sein 0. haben.
pot = po at,
potte s. pykkia.
pra V. trotz bieten.
prang n. pl., -ar f. pl. 42, 23
notdrang, drangsal; gedränge.
t(h)rang-hrystadher adj. wer atem-
beschwerde hat.
thranger adj. eng.
pranne s. prcenne,
prear s. prir.
pripiy f. -za, adj. der dritte.
pripiungery pl. -ary m. drittel.
JnV, f. priary prear yW.pryypru
3, 8, drei.
prUy pry s. ^rir.
prykkia, prät. -<e, drücken, f.
niper unterdrücken.
thrytay prät. </ir0i, pl. Hlirutu,
part. thrutiny mangeln.
t(h)rcek-fulder adj. kotig.
t(h)r<jekker m. kot.
172
frcely prcell 26, 32, pl. -ar, m.
knecht, sklave.
prcel'doniber m. knechtschaft.
t(h)rcengiay prät. -de, drängen.
prcennej pranne 4, 9 num. drei.
prce-skipte n. dreiteilung.
t(h)rcet(t)a, prät.-<e, zanken, grol-
len.
prce-tighi num. dreissig.
prcettan num. dreizehn.
prcettande, -unde adj. der drei-
zehnte, p, dagher dreikönigs-
tag.
prce-tylfter adj. eine anzahl von
36 enthaltend; von 36 män-
nern geleistet 29, 16, 30; 30,
10, 16, 20.
thr0tter adj. müde.
pUy gen. pirif dat. pcer, ack. pik,
pron. du.
pu s. py,
pula s. pola.
pundeVy f. -n(n), adj. dünn;
schwach.
punge m. last.
punger adj. schwer, schwierig.
pun-lika adv. dünn.
pura f. mut.
purfle s. porva,
pusand num. tausend.
t(h)uvogher adj. höckerig.
<Äi^a, prät. -rf(ie, waschen.
i(h)wair adj. quer. ^< amoi ge-
rade dagegen.
^1/, pu 4, 15; 6, 13 adv. deshalb,
daher; denn, (firi o.foriyfor)
py at weil, denn; damit, auf
dass 39, 24. f(yre (fyre) py
denn 12, 15, 20; 83, 10 f.
t(h)ydhay prät. -rf^ie, zu bedeuten
haben, bedeuten.
pyftaSy prät. -is, zum dieb wer-
den (a betreffs einer sache).
pykkia^pikkias 44, 1 3, prät. potte,
pykte^ thoklBy ag. pyttii dünken,
scheinen. .
py-UkeVt po-likery -leker 44, 31,
tolker 85, 17; 88, 17, tolkin
88,17 adj. (eben)solcher, der-
artig.
pyller 44, so = py hcelder,
pyuy pl. -iar^ m. tonne.
t(h)yngiaf prät. -<Ze, drücken, be-
schweren.
t(h)yrka v. verdorren.
pyr(r) s. p0r(r),
t(h)yster adj. stille.
^1/i = j5y ai. ten j5. wenn auch
12, 15.
^1/iii s. pykkia,
pce s. ^a.
pcepan, ag. Jejfaw adj. von dort,
von dannen.
t(h)cefka v. kosten.
t(h)cef-l0S adj. ohne geschmack,
fade.
pcekkiaSy prät. -<is, gefallen, ge-
fällig sein.
pcekkilse-man m. wer den koh-
lenmeiler deckt.
pcen, penypan(n) 27, 25 undag.;
sa 3, 18, 22; 4, 7, 16; 5, s;
7, 10, 35. sar 6, 26; f. pe,
p0ny SU 4, 11, ag. paun\ n.
pcBty pet, pron. dem. (später
auch rel.) der; ack. sg. n. als
konj. dass; wenn 103, 1 5 ; gen.
sg. n. als adv. je ; um so; da-
bei 82, 5.
pcenkia, prät. -te, denken ; beden-
ken ; zudenken 78, 3.
pcennej panne 7, 2 4, thenney ag.
pissi; f.pcBSSßy pcessin, thcennüy
pcBSSom 27, 23, ag. pissun; n.
pcettUy patta 8, 16, thettay ag.
pitta; pron. dem. dieser.
pcer^ par 7, 3 6 und ag., ther,
thcere 58, 15; 63,6; 112,30,
adv. da, dort; wo; in diesem
falle, dann; pron. relat. wel-
cher, der. p. tu at konj. da-
mit.
pcer s. pu.
t(h)ces-likes adv. ebenso; gleich-
falls.
pcesse, -in, -om s. poenne.
173
pcet s. jföBw.
pcetta 8. pwnne.
p0y ag. pau adv. jedoch, cen p0
at wenn anch.
th0kte s. pykkia,
p0r(r)y pyr(r) 40, 8 adj. dürr,
trocken.
th0rf s. j5orva.
th0rnisker adj. ausThorn; n. als
snbst. th0rnist zeug aas Thorn.
p0rster m. durst.
th0rva 8. forva.
ü.
M s. wr.
uddevj pl. -ar, m. ort, spitze.
M/aw 8. ovaw.
t^^^Za f. eule.
ugilder s. ogilder,
u-gislaper adj. ohne geissei und
freies geleit.
u-kristin adj. ungetauft.
ulver, pl. -ar, m. wolf.
Mm, 2/m 23, 9, om präp. betreffs,
um, von, an, während, auf 4,
35; 59, 31, über 15,22; 23,
9; 28,32; 60, 37; 63, 38; 76,
2; 82, 28, für 10, 32, bei ri-
siko von 25, i3, bei 61,29,
zu 10,38; konj. ob 12,22;
45, 28.
um-hoa v. ausbessern.
um- fr am präp. vor.
um'ga(s)y sik om-ga v. umgehen;
sich worauf einlassen.
um-g0ra v. umbringen.
um-skipta v. verändern.
um-skipte^ om- n. Veränderung.
um-sorgh f. fürsorge.
um-vcela v. sich womit beschäf-
tigen, abgeben.
um-vcenda v. wiederkommen, wie-
derbringen.
u-nadha v. mühen, plagen.
und, pl. -ir, f. wunde.
widan adv. aus dem wege.
under n. wunder.
under-datif pl. -ar, m. unterthan.
under-ligha adv. wunderbarer
weise.
under-likin, -ligher adj. wunder-
lich, wunderbar.
undi(r) präp. unter, in, bei ri-
siko von 24, 4 ; in . . . namen
99, 3, 6, 16. u, sik in seinem
gewalt.
undir-sta, -standa v. verstehen.
undir-standüse n. pl. verstand,
einsieht.
undra v. (sich) wundera.
Ungar j junkar^ pl. -ar, m. Junker.
ung-domber m. jugend.
unger, komp. yngre^ adj. jung.
unna^ präs. an(n), prät. unte,
vergönnen, gestatten ; lieben
58, 13, 21; 59, 4, 20.
unningia-lagh n. pl. findelohn.
tm-sighia v. die freundschaft auf-
kündigen.
unt-fa V. empfangen, annehmen,
erhalten.
unt-fly V. entfliehen.
up(p)y op(p) adv. hinauf, herauf.
u. a zu . . . hin 4, 20 f.
upa s. a,
up-hyrian f. anfang.
up'fylla V. erfüllen.
up-halda v. aufhalten.
upheldi s. uphcelde,
up-hof n. quelle, Urheber. Vgl.
upp-haf.
up-hcelde, -hcelle 58, 1, ag. -heidi
n. unterhalt.
up-lceta V. öffnen, aufmachen.
uplcenzker adj. der landschaft
Uppland angehörig.
up-nya v. erneuen.
174
upp s. up.
up(p)-a, upp'O 99, 14 präp. s. a.
uppe adv. oben, am galgen2, 6.
uppe-halda v. erhalten.
upp'haf ag. n. anbeginn. Vgl.
up-hof,
uppinhar s. oppinhar.
uppo s. uppa,
up-resa v. auferstehen lassen.
up-rinna v. emporwachsen.
up-rcetta v. aufrichten, wieder-
herstellen.
up'Skcera v. aufschneiden; zu-
schneiden, durch einschnitte
kenntlich machen.
up-standay op-sta v. aufstehen.
up-s0kia V. aufsuchen.
up-tagha v. aufnehmen, aufheben.
up-tcelia v. aufzählen.
up-vcekkia^ prät. -^e, aufwecken,
erwecken.
up'Vcexa v. aufwachsen.
up-ceta V. fressen.
«(V), or, ag. yr präp. aus.
wr/' n.? erbe aus beweglichen
gütern bestehend.
u-rcedder adj. furchtlos.
ur-cefle n. etwas übermächtiges.
urceter s. orcetter.
US s. rfr.
M-siwi adv. unglücklicherweise.
usk f. wünsch.
uslas V. sich beklagen, wehkla-
gen.
ut adv. hinaus, heraus.
utan präp. ausgenommen, ausser,
ausserhalb, ohne; konj. sofern
nicht; sondern, w. vidh adv.
nebenbei.
utan-lykkia v. auslassen.
ut'dragha v. hinausschleppen.
ut-driva v. austreiben.
ti^ß adv. draussen, aus, zu ende.
w^/a V. herausschaffen, herbei-
holen.
ut'f0dher adj. entsprungen.
ut-ganga v. hinausgehen.
ut-ganger, -gonger 94, si m. Ur-
sprung, quelle.
ut-gift f. ausgäbe.
ut-giva v. liefern, leisten.
utgonger s. utganger*
ut-gcßrp f. Steuer.
Mf/ius n. unbewohntes haus.
ut-kom(m)a v. entspringen.
ut-krcBfia v. fordern.
ut-kcenna v. herausfinden.
ut-leta V. ausforschen.
ut-lcenzker, -Icensker adj. wer in
der betreffenden landschaffc
(oder dem reiche) nicht hei-
misch ist; fremd.
ut'Ovir präp. hin über.
ut-skyld f. stetter.
ut-spisare m. wer einer tiscbge-
sellschaft Speisung giebt.
ut-spredha v. verbreiten.
ut-scenda v. aussenden.
ui-t(h)ydha v. ausdeuten.
wi-miar-ÄMS n. unbewohntes haus.
ut-Vcelia v. auserwählen.
wäre s. o»re.
V.
vadha, prät. vo^iÄ, pl. vodho, part.
vadhiny waten.
vadha-elder m. feuersbrunst.
t;a^e m. gefahr; misslichkeit 62,
1 2 ; unglücklicher zufall ; was
schädlich ist 108, 22.
vape-liker, -leker 42,25, adj. ge-
fahrvoll.
vaper s. varfa.
vap-mal n. grobes (zu hause ge-
webtes) wollentuch.
vagga f. wiege.
vaghj pl. -ar, f. woge.
vagha v. wagen, sich erdreisten.
vaghna s. vceghna.
vagrij pl. -ar, m. wagen.
175
vagn-iklar ag. m. pl. 'wagenlen-
ker', welche die mitgift der
braut heimführen.
vaita ag. liefern.
vaizlur-ol ag. schmaus.
vaka f. wachen.
vakn s. vapn,
vakta V. hüten, zusehen, worüber
aufsieht haben.
vaktare, vcektar 96, i o m. Wäch-
ter.
valj pl. vcelir^ m. wall (im hä-
ringshandel).
vald, väl(l) 43, 22; 44, 3 2, vold
94,10,3 6, gen. valZy valdcer
1, 22, n. gewalt; amtsgewalt;
befugnis; schuld, hava v. be-
herrschen 74, 2 6. taka (kono)
ma^p V. notzüchtigen.
valdtty prät. valt, (vjulte^ volle ^
pl. ulio^ volto, part. valdü,
schalten und walten; an etwas
schuld sein.
valdoghery vallogher 46, 30, va-
logher 52, 36, vceldogher, vcel-
logher 89, 24, vceldig 109, 32,
adj. mächtig, gewaltig; wer
gewalt hat 86f6.
valin-kunder adj. unverwandt (ei-
gentlich: durch wähl einem
verwandten gleichgestellt).
vallj val(l)ogher s. valdy -ogher,
valz-gcerning f. gewaltthat.
valz-man m. gewaltthäter.
van, pl. -?r, f. anspruch; aus-
sieht; mutmasslichkeit.
van adj. gewohnt.
vande m. Schwierigkeit, misslich-
keit.
vander s. onder,
vandra v. wandern.
vangoma f. Verwahrlosung.
van-maM f. Ohnmacht.
van-tro f. aberglaube.
van-v0rdha v. nicht die gebüh-
rende achtung bezeigen.
vapUy vakn 8, 8 ; 55, 12 n. waffe.
vapna s. vcepna.
vapn-hanske m. Streithandschuh.
var n. eiter, schleim.
var, vor 98, 23 ; 102, 14 ; ag. or
adj. unser.
var adj. gewahr.
var(a) s. vir,
vara f. wäre.
vara v.; v. (vip) benachrichti-
gen;
vartty vcera, präs. cer (1 sg. cem
6, 23, 24), ar 44, 11, is, ag.
ter, iV, konj. se, ag. sei, prät.
var, pl. varo, voro 82,4,21;
102, 13, part. varit, vcerit,
sein; bleiben 9,32; getroffen
werden (Jor von) 82, 4. v.firi
da sein. v. til da sein; be-
tragen 18, 20.
varpa, vcerpa, ag. verpa, präs. var-
per, vaper 45, 4,5, prät. varp,
vart 52, 26; 87, 11; 88, 10, 12;
89, 9, 30; 92, 13, 34; 93, 12;
94, 2 8 ; 1 00, 12 u. ö , vort 111,
13; 112,29, pl. vorpo, part.
vurpin, vm'dhin, werden; ge-
schehen ; zu bänden kommen
75, 19; müssen 76, 20. v.firi
in etwas geraten, worin teil
nehmen 32, 5 f., von etwas
getroffen werden 2, 1 8 f.
varpa, vcerpa 7, 35 v. garantie-
ren, verantwortlich sein; an-
gelegen sein 21, 21; 44, 9. v.
um sich worum kümmern.
varper adj. s. vcerper
var-friper m. frühlingsfriede.
vargha-ncet n. wolfsgarn.
vargha-skal(l) n. treibjagd nach
Wölfen.
vari m. acht, taka til v-a in acht
nehmen.
varia s. vmria.
var-kunna v. bejammern.
varmher, vcermher 70, 2 8, f. -m,
adj. warm.
varna, vcerna v. schützen; ver-
hüten 57, 35.
vatny vaten 98, le n. wasser.
176
vatier ^ pl. -ar, m. eidleister.
vax n. wachs.
vaxa s. vmxa,
ve n. weh.
vedher s. viper.
vedher-styggias v. scheuen.
vepur ag., ack. pl. vepru, m. Wid-
der.
ve^r s. vcegher.
vekia^ prät. -ie, erweichen.
reii s. vi7i.
velsigna s. vcelsigna.
Vena sik v. jammern.
vewgfa siÄ; v. jammern.
venzl ag. f. verdacht, beschul-
digung ohne beweis.
verpa s. varpa.
ver-eldi ag. n. manngeld.
veria s. vceria.
vet, veyt s. i^ifa.
t'i n. heilige statte.
vi pron. s. w.
vidha adv. weit hin, weit herum.
vip(er), vedh(er) 81, 2 6; 93, 34;
95, 19, präp. bei, von, an, ne-
ben, mit, gegen, gegenüber,
zu, durch 87, 9 ; bei risiko von
24, 7 f., eine anzahl von 106,
33; adv. dazu; zurück, wieder.
viper m. holz.
vidher adj. weit.
vidherfresta v. versuchen.
vidher-sceghiay -sceya 101, 11 v.
melden.
viper-taka^ -tagha v. annehmen,
übernehmen.
viper-talas v. sich besprechen.
viper-taku-piuver m. diebeswirt.
viper-pyrtogher adj. bedürftig.
vidh-frcegher adj. hochberümt,
weitberühmt.
vipr-atta ag. f. zwist, streit.
vipr-porfa ag. v. von nöten ha-
ben.
vidh-yx f. holzaxt.
vighia, prät. -pe^ einweihen , trauen
26, 14, (der ewigen ruhe) wei-
Jien 26, 21.
vighilse n. trauung.
vigsl s. vixl.
vika f. woche.
vilder, f. -1(1), adj. irre; wahn-
sinnig 42, 13; wild, fara v,
sich irren.
vili (gen. -m), veli 81, 8 m. wille.
vüia, prät. vilde, vüle^ wollen.
viliogker adj. willig, willfährig.
villa, prät. -<e, irre führen.
ville-hradh n. wildbret.
viriy vößn 82, 19; 94, 27; 102, 11;
106, 38, pl. -fr, m. freund;
mäkler 5, 20.
vin n. wein.
vin(n)f f. mühe. Iceggia v. a
oder Iceggia sik v. om sich um
etwas bemühen.
vinder, pl. -ar, m. wind.
i;in^ö[ V. mit zuhilfe des mäklers
kaufen und verkaufen.
vin-gwfy pl. -ar, f. verloubngs-
geschenk, das von selten des
Schwiegervaters (oder bräuti-
gams) den nächsten verwand-
ten der braut gegeben wird.
vinna (präs. vinder), prät. van(n),
pl. vunnOy part. vunnin, lei-
sten; gewinnen; siegen; ver-
mögen 36, 27, 30, 33. V. (til)
sein recht behaupten 5, 23.
vin-orp n. mäklergeschäft.
vin-skaper m. freundschaft.
vinstre adj. link.
vinter, pl. vinter und -trary Win-
ter; jähr.
vi(r)y vy 86, 30; 89, 37; 90, 1,
5, 17, gen. var, vara 59, m,
dat., ack. os(s), us 25, 18; 44,
26, 00s 47,16 pron. pl. wir.
virpning f. ehrfurcht.
vis adj. weise; unterrichtet 60, 2 1 .
vis s. viss,
Visa, prät. -ie, zeigen, (an) wei-
sen. V, bort abVveisen, ver-
weisen.
vis-domber m. Weisheit.
vise m. weisel.
177
vis-het f. Weisheit.
viS'ligha adv. weislich.
visna v. verwelken.
vis(s) adj. gewiss, sicher, über-
zeugt, for vissa fürwahr.
visse s. vita.
visse-lika^ -ligha adv. ganz gewiss.
vista-hus n. Vorratshaus.
viste 8. vita.
Vit n. verstand.
vita f. wissen; beweisung; be-
weisungsrecht; was man durch
eid beweisen darf 2, 3 3.
vita^ präs. vet^ veyt 90, io;92,
12, pl. vifw, prät. visse y viste,
part. vitity wissen; worauf ab-
zielen, absehen 87, 31 ; 91, i.
v. af davon wissen.
vita, prät. vet oder vitte, pl. vitu
0. miio, part. v?Ä 0. vitter^
zeihen ; darlegen 9, 30 ; bewei-
sen 17,22; 20,35; 31, ii;
32, 17. V, (til) sein recht
darlegen 5, 24; 6, 14; gutach-
ten abgeben 30, 1 8. v.innan
cetta der familie (das erbe)
vindizieren 20, lo.
viter, f. =, adj. klug.
viter-liker adj. bekannt, kuüd.
vit(t)na V. zeugnis ablegen, be-
zeugen; überführen 17, 1 4.
vit(t)ney vetne 93, 9 n. zeugnis,
Zeugnisablegung; zeuge, vara
i v-om Zeugnis ablegen dürfen.
vitniS'hyrdh f. zeugnis.
vit(t)nis-maper in. zeuge.
vitu-l0sa f. fall, in dem man sich
nicht durch eid reinigen darf.
vixl, vigsly pl. -ir, f. weihung;
(befugnis die) weihe (zu er-
teilen) 1, 2 2.
vixla-fcB n. bezahlung für die
kirchweihe.
viz-orp n. beweisungsrecht, Vor-
recht.
vold s. vald.
vor s. var.
vraka s. vrmka.
vranger adj. ungerecht, verkehrt,
gebogen, krumm.
vrang-lik'het f. Ungerechtigkeit,
Verkehrtheit.
vrang-visa f. Ungerechtigkeit.
vredhe f. zorn.
vredher adj. zornig, erbittert.
vren adj. nicht kastriert(es pferd,
d. h. hengst).
vridha, prät. vredh, pl. vridhu,
part. vridhin, ringen.
vrceka, vraka, ag. reka^ prät.
vraky vroky ag. rak, pl. vroko,
ag. raku, part. v^'cekiriy vrakin,
ag. reÄm, verwerfen, ausschies-
sen, wegschaffen 84, 6 f. v. af
wegtreiben, v. at enom einem
vorwerfen, v. bort wegraffen;
wegtreiben, v. ut austreiben.
vrcBk(k)ia, prät. -te, verfolgen;
rächen, v.ficet ceptir die spur
danach (d. h. des diebes) ver-
folgen 3, 1.
vy s. vir.
vyrdhning, vprdhning, vordhnig
107, 4 f. achtung; Verehrung;
reverenz 107, 4.
vcedher n. wetter; luft 63,37;
79, 9 ; wind 76, is, 20.
vcefia, prät. va/pe, einwickeln.
vceg(g), pl. -iar, f. wand.
vcegha, prät. vogh, pl. vogho, part*.
vceghin, erwägen.
vcegher, ag. vegr, pl. -ar, -ir, m. weg.
vcegkritty vaghna 21, 3i; a öder
af v. präp. mit gen. von . . .
wegen, in . . . namen.
vcektar s. vaktare.
vcel, vcell 91, 20; 102, 11, 17, 30,
34; 103, 6, 8 adv. wol; sehr
58, 13 u. öfters.
vcelde, vcelle 70, 1 3 n. gewalt, macht.
vceldig, -ogher s. valdogher.
vcelia, prät. valde, (er)wählen.
vcell s. voil.
vcella (präs. vcelder), prät. val(l)j
pl. (vjullo, part. *(v)ullin, ko-
chen ; fluten 42, 1 .
12
178
vcBÜe s. vcelde.
vcellogher s. valdogher.
vcellukt f. wolgerucli.
vcel-signay vel- v. segnen.
vcel-signilse f. segen.
vcel-vüiogher adj. wolwollend.
vcen s. vin.
vcBn adj. schön, liebenswürdig.
voena^ prät. -<e, verdächtigen;
vorspiegeln 59, 38.
vcendOy prät. -e, kehren; wenden.
V. i gen aufhören.
voßniay prät. vande^ gewöhnen.
vcen-leker m. Schönheit.
vcen-lika adv. schön, stattlich.
vcenta, prät. -e und -adhey dafür-
halten, vermuten; impers. ah-
nen. V. sik erwarten.
vcepntty vapna 103, 2 4, 2 8, prät.
-te, bewaflfuen.
vcera s. vara.
vcerp n. wert.
i'cerpa s. varpa.
vcBrpe-liker adj. würdig, wertvoll,
bedeutend.
vcerper, varper 2, ii; 6, 2 4 adj.
wert.
vwrdhogher adj. würdig.
vcerdhog-het f. würde.
vcerp-skyldogher adj. gehörig.
vöBr(^^ s. vceruld.
vceria f. (ab) wehr; gewehr, waffe.
vceritty varia 8, 33, ag. vma,
prät. varpe^ reinigen (betreffs
einer klage); verteidigen, schüt-
zen ; sein recht behaupten (firir
betreffs).
vceria, prät. varpe, verwenden,
spenden 22, i.
vcBrk n. that, bau 31, 18.
vcerker, pl. -iar, m. körperlicher
schmerz, weil.
vairl(d) s. vceruld.
vcerldsligher s. vcßrcelsliker.
vcerlz-goz n. w^eltliches gut.
vcerlz-hedher m. w^eltliche ehre.
vcerlz-makt f. macht der weit.
vcerlz-vall n. weltliche macht.
vcerlZ'Cera f. weltliche ehre.
vcerlz-0dher m. weltliches gut.
vcerma^ prät. -rfe, wärmen.
i;cBrm??er s. varmber.
vcern f. Verteidigung, schütz.
vcerna s. varna.
vcerre, superl. vcerster, vcester 42,
1 ; 72, 1 1 , adj. komp. schlim-
mer, schlechter.
vair(u)ldy va?rrfi48, 15, 24; 107,
2 8, 31 ; vcerl 66, 14; 74, 8, 24,
26,29; 75,18; 76,2,30,34
f. weit.
vcercds-liker y vcerulz- ; vcerlds-
ligher adj. weltlich.
Vces-g0tar s. Vcestgotar.
vcestan adv. im westen.
vcester s. vcerre,
Vces(t)g0tar ra. pl. einwohner
der landschaft Västergötland.
Vcest-mcen m. pl. die einwohner
der landschaft Västmanland.
vceta f. nässe.
vceta, prät. -fe, nässen, anfeuchten.
vcetta pron. indef. irgend etwas.
cenkte v, gar nichts.
vcexa, vaxaj prät. -fe, wachsen.
V. Viper an macht wachsen.
vcBxter m. wuchs.
vcezka f. feuchtigkeit.
V0rdhe-lika adv. ehrerbietig.
V0rdhm(n)g s. vyrdhning.
Y.
2/j5ar s. fjar.
ydfea, -eligha s. ii/ca, -eligha.
yfririf 0friny ympnin adj. reich-
lich ; n. als adv. nur allzu sehr,
mehr als nötig ist.
ym s. um.
ymninger adj. reichlich.
ympnin s. t//nn.
ymskas v. sich verschiedenartig
gestalten. .
I7fl
yngre s. unger,
yngska, ynska 80, 3 6 f. (frühe)
Jugend.
ynne s. inne.
ypersteTf yppaster 108, 2 8 adj. su-
perl. vorzüglichst, vornehmst.
yppinbar s. oppinhar.
yr 8. wr.
yrkia^ prät. -fe, bauen, bearbeiten.
t/rt, pl. -tr, f. kraut.
ystad s. isiadh,
yter-mer adv. weiter hin, noch
weiter.
ytre, superl. yterstery adj. komp.
äusserer, letzter. *
yvir 8. ivir.
M.
ce 8. e.
cbdhel (pl. ced(h)le), (Bdh(e)la adj.
edel.
flB/Za, ag. e/?öf, prät. celfte 14, 2 8,
ag. elpti 38, i s, ausführen, voll-
bringen; im Stande sein 38, i8.
cefjie n. lebenskraft 28, 8.
(efti(r) s. cBptir.
cefti(r)mcelande m. rechtsanwalt
eines totgeschlagenen.
(Bg(g) n. ei.
cßgha s. e(i)gha.
ceghande m. besitzer.
a^i s. e(i)gh.
cek(k)e s. ik(k)e,
celdare m. vagabund?
celdras v. altern.
celdre, superl. celzter^ ag. eZ-2:ir,
adj. komp. älter.
cej[/lte s. cefla.
celgher^ pl. -mr, m. elentier.
cbllay ella, alla 44, 33 konj. oder,
sofern nicht 19, 32.
cellaghiSj allaghis 24, 15, 24 adv.
übrigens, sonst.
cellar, ag, ellar konj. oder; adv.
sonst.
cellas adv. sonst; konj. oder.
celler, euer, aller 2, 3; 3, 32; 7,
1, 8, 23, 26; 8, 20, 21; 22, 10,
26, 28; 23, 5, 16, 20, 21, 39;
24, 7, 15, 19, 34, 35, 36, 39;
80, 1 1 konj. oder, ce . . . ce.
ob . . . oder 12, 12; adv. übri-
gens, sonst.
celliufte 14, 25 adj. der elfte.
celska v. lieben.
celskerska f. liebhaberin.
celskoghe und -er m. liebe.
celskoxkcerleker m. liebe.
celta^ prät. -te, treiben, jagen.
celzter s. celdre.
cem s. vara.
cem-icemt adv. gleichviel.
flBm-/c6er adj. in gleichem masse lieb.
cem-vcel adv. ebenso gut.
cen adj. s. en.
cen, ag. enn, en 36, 3 1 adv. noch
(jetzt), noch (einmal), noch
(mehr); auch in diesem falle
36,31; in unseren tagen 87, 23.
ceriy an 3,25; 6,30, en 27, 1;
28, 35; 99, 19 und ag., konj.
wenn; aber, dagegen, wieder-
um; als.
cenda, prät. -e, -ape^ endigen.
cenda-lyJd f. ende.
cende m. ende, fore utan cenda
unendlich.
cende-lika adv. durchaus, notwen-
digerweise.
cengy pl. -iar, f. wiese, heu 26, 6.
cenga-ledhis adv. keineswegs,
durchaus nicht.
cengüy pl. -glary m. engel.
cengin (ingin, engin) , n. cenkte,
ingte, enkte, inte 90, 17; 93,
6; 95, 28, pron. indef. kein(er),
niemand; ntr. als adv. nicht,
ce. pcen kein 35, 12.
cenkia f. wittwe.
cenkte s. cengin,
cen-lite 51, 11, 1 4 n. antlitz.
cenne n. stirn.
180
cenx-lika adv. ängstlich, schreck-
lich.
cepter-koma v. nachfolgen.
ceptir^ ceftir, ag. eptir präp. nach,
wagen; adv. danach, ce, honda
cella harn sit um als neuver-
mählte 'gattin oder als Wöch-
nerin eingesegnet werden 26,
1.5 f. vara ce, übrig sein 25,33.
ceptir-d0me n. beispiel, Vorbild.
ceptir-folgMa v. befolgen.
cer, ar 5, lo, 27; 7, lo pron.
rel. welcher, der; konj. als 6, 2 7 .
oer s. vara,
cera f. ehre.
cera v. ehren.
cer-aktogher adj. ehrenhaft.
cerende, cerande n. auf trag; reise
im auftrage jemandens.
cerfpy pl. -ir, f. erbnahme.
cerke-biskoper ra. erzbischof
cerke-hiskopS'd0me n. erzbistum.
cerligha adv. mit ehren.
oer-lik^ry -likin, -lighin, -leker 105,
19,27,30 adj. der ehre wert,
herrlich.
cBrmete m. eremit.
cert, pl. -iV, f. erbse.
cerva, prät. -fd(h)e, (er)erben.
cervinge, arvinge y^L -(i)ar, m. erbe.
(Brvopay -e s. arvopa, -e.
cervopiS'inan ra. arbeiter. dagh-
liker ce. tagelöhner.
cet s. at.
cet(t)j pl. -ir, f. familie.
ceta, prät. ai, pl. afo, part. cetin^
speisen, essen, ce. op auffressen.
cetikia f. essig.
cet-lepa v. adoptieren.
cett s. cet
ceventyrare m. aben teurer.
cevcerpelika s. evcerpelika.
ce-vcerdhe-likin adj. ewig.
ce-vcerliz-liker adj. immerwährend.
0.
0, sg. oy, pl. 0(19ar, f; insel.
odhtty prät. 0dde, verarmen, ver-
wüsten.
0dh-hrutin adj. leicht gebrochen.
0per m. domänengüter.
Opinsdagher s. Opinsdagher.
0dh-miuk-liky -myuk-ligha adv. de-
mütig.
0dh-myukt f. demut.
0/r6, superl. ovirstery adj. komp.
der obere.
0/rm s. ?//nw.
0ghay pl. ^-ow, n. äuge.
0ghna-lat n. blick.
0to, ag. auJcay prät. -ie, ag. -a^i,
vergrössern, pass. (zu)wach-
sen. 0. tu hinzufügen.
0ly 0ll 83, 22; 101, 15, 20,31;
ag. ol n. schmaus; trunk; hier.
0l-hupi m. Überbringer einer ein-
ladung.
0lgcerp f. hochzeitsschmaus.
0ll S. 0l.
0mhlegher adj. bedauernswürdig.
0nka V. beklagen.
02?a, prät. -te, schreien.
0ppin s. opin
0ra, pl. -ow, n. ohr.
0re, ag. ot/ri, gen. -ts, m, Vs mark.
0r-loghy -Ugh n. krieg; kriegfüh-
rung.
0r-logha v. krieg führen.
0r-mynd f. mitgift des weibes.
0?'S n. ross.
0rtoghy or-y pl. -er, -ary f. 1/24 mark.
0s/aw adv. von osteu.
0s(t)'g0tar m. pl. einwohner der
landschaft Östergötland.
0s(t)-g0tsker adj. aus der land-
schaft Östergötland.
0Stre adj. ostlich.
0vay prät. 0fpey üben, betreiben.
TP
14 DAY USE
RETURN TO DESK FROM WHICH BORROWED
LOAN DEPT.
This book is due on the last date stamped below, or
oa the date to which renewed.
Renewed books are subject to immediate recalL
^9Fntj
'*%
REC'D LD
FEB9 196?
LD 21A-50m-8,'61
(C1795sl0)476B
General Library
University of California
Berkeley
?2:j5