Skip to main content

Full text of "Bonniers konversations lexikon"

See other formats



/I^ 



■->' 







■ . -^ 


fT- 


It 


\åA 




5-.^-^., 




|AI«0>| 






Presented to the 


1 


M> 


UEKARY ofthe 
UNIVERSITY OF TORONTO 

by 
ANNA AND WILFRED NONG 


r- 





BONNIERS 

KONVERSATIONS 

LEXI KON 



BONNIERS 

KONVERSATIONS 

LEXIKON 



Redaktionskommitté: 

STURE CENTERWALL BERNH. KARLGREN 

BYRÅCHEF PROFESSOR 

EINAR HAMMARSTEN JOH:S LUNDBERG 

PROFESSOR LEKTOR 

AXEL HERRLIN OSCAR WIESELGREN 

PROFESSOR FÖRSTE BIBLIOTEKARIE 



Huvudredaktörer: 
YNGVE LORENTS 

FIL. D.R 

GOTTHARD JOHANSSON 

FIL. KAND. 



SUPPLEMENT 



STOCKHOLM 

NORDISKA BOKHANDELNS EDITION 



SEP 2 8 »99 



STOCKHOLM 

ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1929 



R e d a k t i o n: 



B o H K N, HARALD, Fil. Kaud. (II- 

lustratioiisredaktör. ) 
ELVIN, AXEL, Fil. Kand. 
E N A N D E R, BO, Fil. Kand. 
FOLKESON, FOLKE, Fil. Kand. 
FRÖBERG, PAUL, Fil. Mag. 
H y LA N D E R, ERIK, Bergsingenjör. 



JOHANSSON, GOTTHARD, Fil. 
Kand. 

L O R E N T S, YNGVE, Fil. D:r. 

SPRINCHORN, EINAR, FU. 
Kand., Amanuens i Ecklesiastik- 
departementet. 

S V A N S T R ö M, RAGNAR, Fil. 
Kand. 



ÖV 



riga m e d a r b c t a r c: 



A K S E L S o N, LARS, Fil. Lic, Chef 
för Järnvägsstyrelsens statistiska kon- 
tor (art. Järnväg och Järn- 
vägstaxa). 

ALMGREN, BERTIL, Civilingenjör. 
{Maskin- och skeppsbyggnad.) 

BAGGE, AXEL, FU. Lic, Ama- 
nuens hos Kungl. Vitt. hlst. o. ant. 
akad. (Arkeologi.) 

B E N N E R, SVEN, Fil. Lic. (Fysik.) 

BERG, GÖSTA, Fil. Lic, Förste ama- 
nuens vid Nordiska museet (art. By). 

B E R G E L I N, SUNE, överstelöjtnant 
vid Kungl. Göta artilleriregemente. 
(Lantförsvarsfrägor.) 

B O II M, IVAR, Bergsingenjör, Spe- 
ciallärare vid Tekniska högskolan. 
(Metallurgi.) 

B R A N T I N G, AGNES, Förestånda- 
rinna för Licium. (Textilkonst. ) 

B R U C E, NILS OLOV, Undervisnings- 
räd. (Svenskt skolväsen.) 

C E N T E R W A L L, STURE, Jur. 
Kand., Byråchef i Militieonibudsmans- 
expeditionen. (Rättsvetenskap.) 

D A V I D E, HANS, Med. D:r, Labora- 
tor vid Statens bakteriologiska labora- 
torium (art. Undulantfeber). 

D U N É R, HILDING, Ingenjör (art. 
Elektrisk hammare). 

ERIKSSON, JOEL VILHELM, Fil. 
D:r, Förste statshydrograf vid Sta- 
tens meteorologisk-hydrografiska an- 
stalt. (Meteorologi och hydrografi.) 

ERIKSSON, RUBEN, Fil. Lic, 
Förste amanuens vid Kungl. Biblio- 
teket. (Bibliografisk kontroll.) 

FLEETWOOD, GEORG WIL- 
HELM, Friherre, Amanuens vid Liv- 
rustkammaren. (Vapenhistoria.) 

F O L K E S O N, GÖSTA, Diplomingen- 
jör. (Elektroteknik.) 

G E I J E R, AGNES, Fil. Kand. (Tex- 
tilkonst.) 

G T H L, TORSTEN, Fil. D:r, Jur. 
Kand., Förste arkivarie i Utrikesde- 
partementet (art. Nationernas 
Förbund och Skadestånds- 
fråga n). 



G R E V E N I U S, HERBERT, Redak- 
tör. (Filmkonst.) 

GUSTAFSON, KURT, Fil. Mag. 
(art. Äktfinskhet). 

HAMMARSTEN, EINAR, Med. 
D:r, Professor vid Karolinska mediko- 
kirurgiska institutet (Medicin.) 

HANSSON, ERIC, D. H. S., Bank- 
tjänsteman. (Bankväsen.) 

H A N S S O N, SIGFRID, Redaktör för 
Land.^organisationens tidskrift Fack- 
föreningsrörelsen (art. Fackför- 
eningar och International). 

H E 1 L B O R N, OTTO, Fil. D:r, Do- 
cent vid Stockholms högskola. (Bota- 
nik.) 

H E R R L I N, AXEL, Med. och Fil. 
D:r, Professor vid Lunds universitet. 
(Filosofi och pedagogik.) 

II J E L M Q V I S T, FREDRIK, Fil. 
D:r, Stadsbibliotekarie i Stockholm 
(urt. Bibliotek och Folk- 
bildningsarbetet). 

HOLM, TORSTEN, Kapten vid Kungl. 
Värmlands regemente. Lärare vid 
Kungl. Krigshögskolan (art. B e - 
fästning och Krigskonst. 
Kriget till lands). 

JOHANSSON, ALF, Fil. Lic, 
Amanuens vid Stockholms högskola. 
(Nationalekonomi. ) 

J U H L I N D A N N F E L T, HER- 
MAN, Fil. D:r, Professor, Lantbruks- 
akademiens f. d. sekreterare. (Jord- 
bruksvetenskap. ) 

J U N G M A R K E R, GUNNAR, Fil. 
Kand. (Grafisk konst.) 

KARLGREN, ANTON, Fil. D:r, 
Professor vid Köpenhamns universitet 
(art. B u h a r i n, K a m e n e v, 
Rykov, Ryssland. Kyrkliga för- 
hållanden. Undervisningsväsen, Historia, 
Sinovjev, Stalin, Syrtsov, 
Trotskij, Vorosjilov). 

KARLGREN, BERNHARD, Fil. 
D:r, Professor vid Göteborgs högskola, 
(östasiatisk kultur och historia.) 

KJELLBERG, ERNST, Fil. D:r, 
Docent vid Stockholms högskola. 



VI 



Amanaena Tid Nationalmuseum. (Klas- 
sisk kultur ocb historia.) 

KLEIN, OSKÄR, Fil. D:r (art. 
Ivvantteorl). 

KUAFFT, SALO.MON, Fil. IJc, Do- 
cent vid Stockliolms högskola, Lärare 
vid Högre folkskolan för handels- 
undervisning 1 Stockholm (art. Bir- 
gitta). 

LANDQUIST, DANIEL, Kapten 
vid Kungl. Flottan. (Sjöförsvarsfrägor 
samt art. Krigskonst. Kriget 
till SJÖSS.) 

L A N D S T R ö M, AXEL, Notarie hos 
Generalpoststyrelsen. (Postväsen. ) 

LINDROTH, HJALMAR, Fil. D:r, 
Professor vid Göteborgs högskola. 
(Språkvetenskap.) 

LUNDBERG, JOHANNES. Teol. 
D:r, Lektor vid Högre allmänna läro- 
verket 1 Norrköping. (Teologi.) 

LUNDIN, WARNER, Civilingenjör. 
(Väg- och vattenbyggnadskonst.) 

MALMER, IVAR, Fil. D:r, Docent 
vid Tekniska högskolan. (Flygväsen.) 

M A N K E R, ERNST, Fil. Kand. (Etno- 
grafi och antropologi.) 

M E L I N, ELIAS, Fil. D:r, Docent vid 
Skogshögskolan, Lektor vid Högre all- 
männa läroverket å Östermalm 1 Stock- 
holm (art. B 1 å v e d). 

M E U R K, BROR ERIK, Fil. Kand., 
Aktuarie hos Pensionsstyrelsen. 
(Astronomi.) 

N O R E E N, ERIK, Fil. D:r, Docent 
vid Stockholms högskola, Lärare vid 
Högre folkskolan för teknisk utbild- 
ning 1 Stockholm. (Isländsk samt 
dansk och norsk litteraturhistoria.) 

NYSTRÖM, BERTIL, Fil. D:r, 
Byråchef i Socialstyrelsen (art. B o - 
stadsfrågan. Egna hem. 
Emigration och Norr- 
landsfråga n). 

N y S T R ö M, EDVARD, Fil. Lic, 
Professor vid Veterinärhögskolan. 
(Veterinärvetenskap. ) 

N Ä S S T R ö M, GUSTAF, Fil. Kar.a. 
(Konsthistoria.) 

O D E N C R A N T S, ARVID, Fil. D:r, 
Docent vid Stockholms högskola. 
(Optik, fotografi och reproduktions- 
metoder.) 

P E R S É U S, EDVARD, Fil. Kand.. 
Tullkontrollör. (Främre Orientens kul- 
tur och historia.) 



ROLF, BRUNO, Fil. D:r, Förste stats- 
meteorolog vid Statens meteorologisk- 
hydrografiska anstalt (art. Abisko 
naturvetenskapliga sta- 
tion). 

de R O U B E T Z, ALEXANDER, Jur. 
D:r, t. f. Lektor vid Handelshögsko- 
lan i Stockholm. (Slavisk kultur och 
historia.) 

SCH AR P, VILHELM, FU. Mag., 
Lektor vid Berlins universitet (art. 
Tyska värnförbund). 

S I L F V E R S T O L P E, GUNNAR 
MASCOLL, Fil. Lic, Intendent vid 
Kungl. Ilusgerådskammaren. (Konst- 
historia.) 

SJÖBERG, KNUT, Fil. D:r, Docent 
vid Stockholms högskola. (Kemi.) 

S K O G H, SVEN, Fil. Kand., t. t. 
Byräassistent i Socialstyrelsen. (Ar- 
betsfreds- och arbetslöshetsfrägor.) 

STOLPE, HERMAN, Fil. Kand., Re- 
daktionssekreterare i Kooperativa för- 
bundet (art. Kooperation). 

SUNDSTRÖM, EINAR, Fil. Lic, 
Andre bibliotekarie vid Kungl. Bib- 
lioteket. (Musikhistoria och musik- 
teori.) 

SÖDERBERG, TOM, Fil. Lic (art. 
Bergslag, Bergsrätt och 
Bergsöverstyrelse). 

THULSTRUP, ÅKE, Fil. Kand. 
(Litteraturhistoria. ) 

TROEDSSON, GUSTAF, Fil. D:r. 
Docent vid Lunds universitet. (Geo- 
logi.) 

WALDNER, AXEL, Fil. Lic. (art. 
Ljudfil m). 

WERSÄLL, CLAeS A., Kapten vid 
Kungl. Dalregementet. (Idrott.) 

W E S T M A N, CLAES GUSTAF, Jur. 
utr. Kand., Envoyé (art. K e 1 - 
loggs akten). 

WIESELGREN, OSCAR, Fil. D:r, 
Förste bibliotekarie vid Kungl. Bib- 
lioteket. (Teater- och litteratur- 
historia.) 

W I K L U N D, KARL BERNHARD, 
Fil. D:r, Professor vid Uppsala uni- 
versitet (art. Finnar och Män- 
niskoraser). 

Ä H R É N, UNO, Arkitekt (art. 
Funktionalism och Stads- 
byggnadskonst). 



FÖRETAL. 

Föreliggande supplement till Bonniers Konversationslexikon av- 
ser i främsta rummet att upptaga de händelser och förändringar, 
som inträffat efter huvudarbetets tryckning, samt att i övrigt bringa 
dettas uppgifter up to date. Även helt nytt material har emellertid 
i stor utsträckning tillkommit, spec. på det biografiska området. Att 
därvid särskild hänsyn tagits till den på olika kulturområden fram- 
trädande yngre generationen ävensom till i den encyklopediska lit- 
teraturen hittills mindre beaktade verksamhetsfält, t. ex. filmen, har 
bl. a. motiverats av den i dessa fall ofta rådande bristen på upp- 
gifter i gängse handböcker. Trots gjorda ansträngningar har det i 
fråga om dessa artiklar dock icke alltid lyckats redaktionen att 
anskaffa fullständiga biografiska uppgifter. 

Då även i ett encyklopediskt arbete med så relativt kort ut- 
givningstid som Bonniers Konversationslexikon ojänanheter måste 
uppstå mellan materialets behandling i tidigare band och i senare, 
har det synts redaktionen önskvärt att i supplementet såvitt möj- 
ligt utjämna dessa. Så har exempelvis skett i fråga om stadsbe- 
skrivningar, där supplementartiklar av ansenlig längd, ss. Bergen 
och Berlin, avse en dylik utjämning. Detsamma gäller om bild- och 
kartmaterialet. Av liknande skäl ha även flera nya översiktsartiklar 
tillkommit (bl. a. rör. vissa sportgrenar, ss. automobil- och cykel- 
sport, artiklarna Filosofins historia. Krigskonst 
m. fl.). För att öka arbetets praktiska användbarhet ha dessutom i 
supplementet införts sådana hänvisningar till artiklar i huvud- 
arbetet, som ej kunnat göras redan i detta. 

Följande anvisningar gälla i övrigt för supplementets begagnande: 

Asterisk framför ett uppslagsord betecknar, att artikeln utgör 
supplering av en artikel under samma uppslagsord . i huvudarbetet. 

Hänvisningar till supplementet äro utmärkta genom Suppl. efter 
uppslagsordet, övriga hänvisningar gälla huvudarbetet. 



VIII 

Rättelser av tryckfel o. d. återfinnas i regel i rättelselistan s. IX— 
XII, utom när en suppleringsartikel av andra skäl varit nödvändig, 
då de gjorts i denna. Biografiska och bibliografiska uppgifter äro 
alltid rättade å resp. artiklar. 

Redaktionsarbetet avslutades den 1 juli 1929. Under tryckningen 
inträflfade förändringar ha dock uppmärksammats i den utsträck- 
ning, det varit möjligt. 

Stockholm i september 1929. 

Redaktionen. 



U T T A L S B E T E c K N I N G. Se Bd I och III. 



FÖRKORTNINGAR. Se Bd I och IV. 



RÄTTELSER OCH TILLÄGG. (Se även Bd I— XIL) 

Band I. 

Sid. XVI r. 8 iifr. står (i en del av upplagan): 7, 8, 9 bör vara: 7 — 5 

» j, » 25 » utgår 
Sp. 21 under ill. står: Filoktetos bör vara: Filoktetes 

» 95 » ■' » Eotchirk » » RotUirch 

» 287 r. 11 ufr. » ISikeas' bör vara: Niklas' 

» 550 » 18 » » 1911 bör vara: 1910 

" 823 ' 1 4 nf r. » A 1 1 a k v i d a bör vara : Åtlakviöa 

» 921 » 9 — 11 ufr. böra lyda: Avskräckningsteori, äldre namn på 

generalpreventionsteori (se P r e v e n- 
tionsteori). 

» 1134 » 1 ufr. står: bä'r8tj bör vara: bä'9rek 

» 1186 » 12 nfr. )> 27 bör vara: 28 

» 1218 » 15 ufr. » Cachom bör vara: Coehorn 

» 1382 » 5 o. 13 nfr. står: b9'oikk bör vara: be'rrik 
' " 1386 » ] ufr. står: besä'nt bör vara: beånt 

» 1480 » 8 nfr. bör lyda: Gott, vid Gud), trångbröstat religiös I. till- 
gjort from. — 

» 1485 » 6 — 7 ufr.: Kontaktsläge och utgår 

» 1544 » 18 ufr. slår: idiogram bör vara: ideogram 

Band II. 

Sp. 380 under ill. står: Rigand bör vara: Rigaud 
» 626 r. 6 — 5 nfr.: ftch Hawthorne utgår 
» 645 » 1 ufr. står: 1921 bör vara: 1896 
' 751 » 11 nfr. » mongoliskt 1)ör vara: turkiskt-tatariskt 
» 964 » 9 — 10 ufr. : föregivne utgår 
» 1128 under ill. står: silver bör vara: guU 
» 1195 r. 22—21 nfr. böra lyda: Chandala [tJ8e'nnd9l8], annan form 

för Tschandala (se d. o.). 
» 1451 » 10 nfr. står: Court bör vara: Cour 

» 1543 » 22 » bör lyda: Dagvatten, ytvatten, vatten som f ram- 
rinner å markytan. 

Band III. 

Sp. 1101 r. 9 — 10 ufr. står: Hoffmansthals bör vara: Hofmannsthals 
» 1143 > 12 ufr. står: tysk-italienska kriget 1868 bör vara: Kriget 1866 
» 1254 » 21 — 19 nfr. böra lyda: okänt. E. föreligga även i från svenskan 

gjorda danska fiverssttningar. 
» 1259 under ill. står: J- Anchers bör vara: N. E. Anckers 
■> 1284 r. 10 ufr. » 2 mill. bör vara: 8 å 9 mill. 



Sp. 1315 r. 16 — 16 nfr. stur: E. är en godartad svulst bör vara: E. kan 

vara en svulst (godartad) 

> 1551 >> 19—20 ufr. » moderat bör vara: modernt 

» 1580 " 15—17 » böra lyda: (stiftad 1846). Dennas ritskola och 

ovannämnda samlingar (utom Sine- 
brychoffska galleriet) äro in- 

Band IV. 

Sp. 25 r. 12 nfr. står; Suomalainen bör vara: Suonialaisen 

> 796 » 24 » i> Carra bör vara: Carrä 

» 796 » 24 — 23 nfr. står: Rossola bör vara: Eossolo 

» 1022 » 21 nfr. står: 8 pints 32 gilla bör vara: 8 pints = 32 gills 

» 1267 » 14 ufr.: (se d. o.) utgår 

Band V. 
Sp. 29 r. 1 ufr.: lätt utgår 

» 653 » 21 — 20 nh. stkr: Eros och Himeros hör vara: Eris och Hime7'0S 
» 781 » 6 nfr. står: Hiung-hu bör vara: Hiung-nu 
» 899 » 11 » » 1775 bör vara: 1769 
Bilagan till Hundar står: 39. Wippet. bör vara: 39 Whippet. 
Sp. 1126 r. 12 — 10 nfr. böra lj'da: Hälsing, eg. person, som bor vid en 

hals, ett fornnord. ord av omtvistad 
bet., ingår i geografiska namn 
» 1199 » 7 nfr. står: vikten bör vara: tyngden 
» 1291 » 4 ufr. » Salong, bör vara: S a 1 o n g e n. 
» 1410 » 16 — 16 nfr. står: se Sinnessjukdomar, bör vara: 

sinnessjukdom i allmänhet. 
» 1476 » 14 — 13 » böra lyda: ordföljden; omvänd ordföljd. 

Band VI. 

Sp. 653 r. 2 ufr. står: galati't bör vara: galali't 
» 716 » 10 ufr. » Mal a ek a. bör vara: M a 1 a j s t a t e r n a. 
» 724 » 23 ufr. » Malacka. bör vara : Malajstaterna. 
» 1143 » 2 — 1 nfr. står: reducerade bör vara: deducerade 
» 1200 » 9 nfr. står: pappersbruks bör vara: pappersfabriks 
» 1447 > 14 ufr. » Kopparsalter bör vara: K o p p a r f ö r- 
e n i n g a r 

Band VII. 

Sp. 75 r. 13 nfr. står: prost a' ta bör vara: pro'stata 
» 897 » 16 o. 22 ufr. står: vikt » » tyngd 
» 930 under ill. står: kitara. bör vara: lyra. I bakgrunden en kitara. 
» 1009 r. 8— 7 nfr. utgå 
» 1382 » 1 ufr. står: huaztekerna bör vara: huaxtekerna 

Band VIII. 

Sp. 440 r. 13 nfr. står: 1830 bör vara: 1834 
» 622 » 24 ufr. » Lasalle bör vara: Lassalie 
» 758 » 8 » » Friedrike bör vara: Friederike 



341 


T> 


12 


» 


563 


1> 


3 


ufr. 


628 


» 


12 


nfr. 


638 


» 


19 


» 


679 


J» 


15 


» 


758 


» 


2 


ufr. 


1040 


» 


4 


» 



XI 

Bilagan till Ordnar. Fig. 38 återger preussiska Johanniterordens ordens- 
tecken. 
Sp. 1450 r. 7 nfr. står: A. D. Linstow bör vara: H. D. F. Linstow 

Band IX. 

Sp. 201 r. 12 nfr. står: Bercke bör vara: Becke 
piéces» » pieces 
Haggsemafor- bör vara: flagg-, semafor- 
(leikto'8 bör vara: deiktiko's 
Prosta'ta bör vara Pro'stata 
1702 bör vara: 1704 
Cancellaria bör vara: Cancelleria 
VioUet le Duc bör vara: Viollet-le-Duc 
» 1220 mellan r. 3 o. 2 nfr. insattes: Rob Roy [råbb råj], eg. »rödhårige 

Robert», populär benämning på Ro- 
bert Macgregor (d. 1734), skotsk 
klanhövding och fribytare, kämpade 
i början av 1690 1, för den avsatte 
Jakob II och tog 1715 pretendentens 
parti. R. är mest Idind ss. hjälten i 
W. Scotts roman Rob Roy. 
» 1466 r. 12 — 13 ufr. står: S. Wimmer bör vara: L. Wimmer 
" 1488 » 6 — 4 nfr. » engelska och franska flottorna, bör vara: 
franska flottan. 

Band X. 

Sp. 222 r. 14 nfr. står: 1924 bör vara: s. å. 
» 535 i> 16 ufr. » heliograf bör vara: heliostat 
y> 750 » 3 nfr. > Skedeshamma bur vara: Skedeskamma 
» 1228 > 10 — 11 ufr. böra lyda: Spanska ryttare, ett vid en befäst- 
ning använt stormhinder, bestående av 
bjälkar med korsvis insatta spetsade 
pålar, mellan vilka taggtråd flätats. 
» 1355 — 56 r. 21 ufr. står: neo's bör vara: ne' os 

Band XI. 

Sp. 645 r. 19 — 18 nfr. står: fi. Sestra, ry. Rojojoki bör vara: fi. Raja- 

joki 1. Siestarjiiki, ry. Sestroretsk 
» 1042 » 6 — 5 » » vävnadsodling bör vara: vävnadsandning 
» 1254 . 8 nfr. står: 100 bör vara: 160 

Band XII. 

Sid. VII r. 12 nfr. utgår 

» XI » 2 » 

» XV högra spalten r. 15 ufr. står: 1106 bör vara: 1166 

» XXV vänstra » » 4 « > 1979—80 bör vara: 1079—80 
Sp. 1 14 r. 20 nfr.: och underofflcerare utgår 

» 422 » 25 — 24 nfr.: och Apperception utgår 

» 709 » 22 ufr. står: juni bör vara: juli 



xn 

Sp. 903 under ill. stAr; Selbaldusgraven i Selbalduskyrkan bör vara: 
Sebaldusgraven i Sebalduskyrkan 

» 969 r. 3 nfr. » (se d. o) bör vara: (.se de llambouillet) 

» 960 » 24 ufr. » 61,030 bör vara: 19,702 

> 1000 > 2—3 ufr. böra lyda; vUgslinje från Voxna vid statsbanelinjen 

Bollnäs — Orsa (förutvarande Dala — 
Hälsinglands järnväg) till Lobonäs. 
Spårvidd 

» 1141—42 tab. står: Aug. 1914— »V»2 1915 bör vara: Aug. 1914 — 
«Vi« 1914 

» 1223 r. 10 nfr. » Vid bör vara: vid 

» 1262 » 18 >> » Carell bör vara: Carrel 

1 1412 » 19 ufr. » Herasjö bör vara: Hemsö 

» 1697 » 4 » bör lyda: Ronneby — Karlskrona) — Torsås — 

» 1711 » 7 » står: Gustav Vasa bör vara: danska kronan 

S u p p 1. 

Sp.l090 r. 10 — 11 ufr. står: har varit under arbete sedan 1920. bör 

vara: är planerad. 
» 1411 » 1 nfr. står: 1915, bör vara: 1915, vid Stockholms högskola 
1924, 



TILLÄGG TILL SUPPLEMENTET. 



* Borgarskola. Stockholms bor- *Ferslew, Johan Chris- 

garskolas handelslinje övertogs 1 tian, avled 1925. 

juli 1924 av Stockholms stads *Loeb, Jaques, avled 1924 

skolor för yrkesundervisning. (ej 1925). 

*Edgren. 2. Johan E. avled *Long, William, är född 

1929. 1S66 (ej 1S67). 

*Fabre. 3. É m i 1 e F. är född *Tullberg. 3. Hasse W. T. 

1869 (ej 1870). avled 1929. 



A. 



*A, även förk. för A v a n c e 
(jfr Kétard). 

Aabel [å'bel], Hauk, f. 1869, 
norsk skådespelare, huvudsakl. 
verksam vid Xationalteatret i 
Oslo, har med stor framgång 
uppträtt i en mängd roller inom 
den moderna och klassiska lust- 
spelsrepertoaren. Han har även 
vunnit mycket bifall som upplä- 
sare. Gästspelade i Sthlm 1916. 

*Aachen har fortfarande stor 
betydelse som badort; dess sva- 
velkällor användas för behand- 
ling av hudsjukdomar, gikt m. m. 
I A. finnes teknisk högskola. 

Aakirkeby [å'kirke-], stad på 
Bornholm, Danmark, 5 km. från 
sydkusten. Järnvägsknut. I kyr- 
kan finnes en märklig figursmyc- 
kad romansk dopfunt, signerad 
av den gotländske skulptören 
Sighraf. 1,500 inv. (1925). 

Aakjaer [å'kär], Jeppe, f. 
1866, dansk författare. A. är en av 
den danska hembygdsdiktningens 
främsta representanter. Han har 
skrivit ofta radikalt tendentiösa 
noveller och romaner (bl. a. Y re- 
deris Börn, 1904) med ämne från 
sin hembygd Jylland, men fram- 
för allt har han, delvis på jyl- 
ländskt folkmål, prisat dess na- 
tur och folk i lyriska dikter av 
stark ursprunglighet (bl. a. Ru- 
gens Sange, 1906, Under Aften- 
stjoernen, 1927). Han har även 
utgivit en stor biografi över Bli- 
cher (3 bd, 1903 — 06) och påbör- 
jat ett självbiografiskt arbete 
{Fra min Bitte-Tid, 1928; Drenge- 
aar og Knösekaar, 1929). 

Aaiberg [a'l-], Ida, f. 1858, 
d. 1915, finländsk skådespelerska. 




Jeppe Aakjsr. 

framstående särskilt i tragedin 
och karaktärsskådespelet. Urspr. 
anställd vid finska nationaltea- 
tern i Helsingfors, gästspelade 
hon senare under långa tider i ut- 
landet (bl. a. flera gånger i 
Sthlm) och ledde tidvis även ett 
eget sällskap. Hon var 1887 — 93 
gift med L. Kivekäs och från 1894 
med frih. A. Uexkull-Giildenband 
i S:t Petersburg. 

*Aalborg. 2. A. indelas i 12 
prosterier. — 3. A. hade 1925 
43,000 inv. A. är en av Danmarks 
ålderdomligaste städer med 
trånga, krokiga gator och talrika 
gamla fackverksbyggnader och 
gavelhus, däribland det s. k. Jens 
Bångs stenhus, nu Svaneapoteket, 
uppfört 1623—24, och Ellen Mar- 
svins gård, uppförd 1616. A:s 
förnämsta kyrkor äro den gotiska 
S : t Budolphi Kirke och Vor Frue 



1. — L e X. SappL 



Aalesund — Aandalsnes 




Aalborg. i:il.n Mar-vin- j,Mr.l it. h.). 
Kirke, en lucdeiii auluggiiing, 
vari ingår bl. a. portal i norman- 
disk stil från en äldre 1100-tals- 
kyrka. Det forna, utomordentligt 
väl bevarade helgeandsklostret 
från 1400-t. är numera sjukhus. 
— A., som har en utmärkt, mo- 
dern hamn ocli genom två broar 
förenas med Xörre-Sundbj% driver 
livlig sjöfart och är en viktig 
järnvägsknut. 

*Aalesund skrives officiellt 
Ä 1 e s u n d. Staden är belägen i 
Möre fylke, på någi-a öar utanför 
Storfjorden. 

Aall [ål], Anathon, f. 1867, 
broder till Herman Harris A., 
norsk filosof, prof. i Oslo 1908. 
A. har utvecklat en synnerligen 
omfattande och mångsidig verk- 
samhet, särskilt på det historiskt 
filosofiska och psykologiska om- 
rådet. Bland hans arbeten märkas 
Der Logos. Geschichte seiner Ent- 
wiclcelung in der griechisclien 
Philosophie und der ehristliclien 
Litteratur (2 bd, 1896—99) samt 
Filosofiens historie i oldtiden og 
mellemalderen (1923). 



Aaltonen [a'l-], Wäinö, f. 
1894, fip.ländsk bildhuggare. A. 
intar en ledande ställning inom 
Finlands mcxlerna skulptur. En 
samlad, mäktig, trots sin ro- 
busta karaktär ofta klassiskt be- 
tonad form präglar hans badande 
kvinnogestalter. De äro oftast ut- 
förda i granit liksom det i sin 
arkitektoniska stilisering tyskt 
påverkade, i sin kärva kaiaktäri- 
stik finskt rasbetonade frihets- 
moiuimentet i Nyslott (se ill. till 
Finländsk konst sp. 8 ) , 
rest 1921 (en replik av huvudet i 
Xat. mus.). Bland hans övriga ar- 
beten märkas den mästerliga 
bronsstatyn av löparen Nurmi 
(Ateneum, Helsingfors) och mo- 
numentala porträtthuvuden, bl. a. 
av hans lärare Victor Westerholm 
(Åbo konstmuseum). Hans se- 
naste och största verk äro monu- 
mentet över Alexis Kivi och 4 
kolossala brofigurer i brons i 
Tammerfors. 

Aandalsne's [ån-], oflFiciellt 




TTng' kvinna. Staty i granit av 'Wäinö 
Aaltonen. u^t^o konstmuseum J 



Aanrud — Abbot 



Åndalsnes, ort i Möre fylke, 
Norge, vid Eaumas utlopp i Eoms- 
dalsfjorden. Turistort. Ändpunkt 
för Romsdalsbanan (se d. o.). 

Aanrud [å'nn-], Hans, f. 
1863, norsk författare. A. har 
skrivit ypperliga, ofta godmodigt 
ironiska folklivsberättelser från 
östlandet (bl. a. de idylliska barn- 
skildringarna Sidsel Sidsoerk, 
1903, och Solve Solfeng, 1910) 
samt satiriska Kristianiakome- 
dier (bl. a. Storken, 1895). 

Aarestrup [å're-], Emil, f. 
1800, d. 1856, dansk skald, läkare. 
A:s dikter, till största delen ut- 
givna först efter hans död, äro 
lyriska situationsbilder, som med 
sensuell betagenhet och i en fäi-g- 
mättad och formfulländad vers 
främst besjunga den kvinnliga 
skönheten. Av samtiden föga upp- 
skattad, anses han nu som en av 
Danmarks främsta lyriker. 

*Aargau, fr. Argovie, har en 
yta av 1,403 kvkm. 

*Aarhus. 2. A. indelas i 13 
prosterier. Dess andel av Vejle 
amt har överflyttats till Haders- 
Icv stift. — 3. A. hade 1925 76,000 
inv. Domkyrkan, uppförd som en 
treskeppig korskyrka av tegel un- 
der 1200-t:s förra hälft, vid me- 
deltidens slut utvidgad med ett 
rymligt gotiskt kor, har intres- 
santa kalkmålningar från sist- 
nämnda epok och ett praktfullt 
altarskåp av Bernt Notke från 
1482. Den ursprungliga domkyr- 
kan var Vor Frue Kirke, som se- 
dan övertogs av dominikanerna 
och, flera gånger ombyggd under 
medeltiden, ingick i en ännu be- 
varad klosteranläggning. Museet 
inrymmer bl. a. en stor målnings- 
samling. — Statsbiblioteket har 
c :a 300,000 bd. I A. finnas även ett 
observatorium och Statens Avis- 
samling, upprättad 1916 och om- 
fattande de senaste hundra årens 




Äarhus. Domkyrkan. 

danska tidningar i c:a 16,000 bd. 
Hösten 1928 öppnades i A. en hög- 
skola, "Universitetsundei-visning- 
en i Jylland", med f. n. en profes- 
sor i filosofi och fyra docenter, i 
tyska, franska, engelska och dans- 
ka. A. är viktig järnvägsknut 
och har ångfärjeförbindelse med 
Kalundborg. 

Aarum [å'rum], Peter 
Thor vald, f. 1867, d. 1926, 
norsk nationalekonom, prof. i 
Oslo 1917, har bl. a. skrivit Ar- 
beidets ökonomiske vaerdi (1908) 
och Lagren om samfundets öko- 
nomi (2 dir, 1924—28). 

*Aas skrives officiellt Ä s. 

*Aasen, Ivar A. Om det av 
A. skapade norska landsmålet se 
Norska språket sp. 1058. 

* Abacus, a b a k u s, se även 
K o 1 o n n o r d n i n g. 

* Abano, Abano Bagni, är 
beläget s.v. om Padua. 

*Abbe, Ernst, förbättrade 
även prismakikaren väsentligt. 

*Abbot, C h. G., är sedan 1927 
sekreterare vid Smithsonian In- 



Abbotsford — Abessinien 



stitution. Se även P y r li c 1 i o - 
meter. 

*Abbotsford. Slottet uppfördes 
1817 — 2-4 i pittoresk medeltidsstil 
och utgör delvis ett Walter Scott- 
inuseum. 

A. B. C, Spaniens mest sprid- 
da dagliga tidning (konservativ- 
klerikal), utgiven i Madiid, grun- 
dad 1903. 

Abd el-Krim, f. 1882, maroc- 
kansk arabhövding. A. ledde ss. 
rifkabylernas hövding 1921 — 26 
ett omfattande uppror i Marocko 
(so d. o. sp. 1272, även SuppL). 
Först pä våren 1926 tvingades A. 
efter hårt motstånd att kapitule- 
ra. A. tillfångatogs och landsför- 
visades till Réunion under åtnju- 
tande av fransk statspension. 

A'bel, O t h e n i o, f. 1875, tysk- 
österrikisk paleontolog, prof. i 
Wien 1912, en av förgrundsge- 
stalterna i den moderna paleonto- 
logiska forskningen, särskilt be- 
lömd för sina glänsande under- 
sökningar över de fossila djurens 
levnadssätt. A. har utgivit en 
mängd vetenskapliga skrifter 
samt gjort sig känd som fram- 
stående läroboksförfattare och 
populär skriftställare. 

Abendroth [a'bentråt], Her- 
m a n n, f. 1883, tysk musiker, 
jämte W. Braunfels ledare för 
Kölns musikliögskola. A. har vid 
framträdanden i Tyskland och 
även utomlands förvärvat rykte 
som oi'kesterdirigent. 

*Aberration. Fig. 2 illustrerar 
ej den sfäriska A. utan bildfälts- 
krökningen vid en konkav spegel. 

^Abessinien. Arealen uppskat- 
tas även till 800,000 ä 900,000 
kvkm., folkmängden till 10 mill. 
Viktigaste städer äro — utom 
huvudstaden Addis-Abeba — han- 
delsplatserna Harar (c: a 40,000 
inv.) och Dirre Daua (c:a 30,000 
inv.) i landets ö. del. På senare 



är ha belgiska och franska 
företag anlagt några kaffe- och 
bomuUsplantager i A. Landets ut- 
rikeshandel (export av hudar och 
skinn, kaffe, spannmål, vax, elfen- 
ben m. m.; import av salt, bom- 
ullsvaror, bergolja m. m.), som 
övervägande berör brittiska och 
franska kolonier, har till största 
delen gått över Djibuti i Franska 
Somaliland (järnväg till Addis- 
Abeba) ; 1928 har emellertid A. 
förvärvat en autonom hamnplats 
i Eritrea (se A s s a b. Suppl.). 
— Gällande mynt i A. är Maria 
Teresia-thalern av år 1770. På se- 
nare tid har A : s bank präglat den 
s. k. Menelik-dollarn, som dock ej 
är gångbar i hela landet. För 
mått och vikt gälla inliemska en- 
heter samt i viss utsträckning 
metersystemet. — Författning. A. 
är ett kejsardöme. Den politiska 
organisationen är feodal; re- 
genterna ha länge varit starkt 
beroende av vasallerna, "raser- 
na", som bilda ett slags minister- 
råd. Förvaltning och rättskip- 
ning handlias av provinsguvernö- 
rer. ■ — ■ Hären består av en 
stående armé på c:a 100,000 
man. Dessutom finnes en milis, 
som i krigstid uppbådas av höv- 
dingarna. Den militära utrust- 
ningen och organisationen äro 
bristfälliga. — Religion. Kyrkans 
högste styresman är en ärke- 
biskop, som alltid är köpt och 
utses av patriarken av Alexan- 
dria. Kyrkan intar en ytterst in- 
flytelserik ställning; antalet 
präster och munkar utgör Yi av 
landets manliga befolkning, och 
% av all jord tillhör kyrkan. — 
Egentligt undervisningsväsen sak- 
nas. — Om de abessiniska 
språJcen se Afrikanska 
språk sp. 144. — Historia. 
Efter Oizeru Zeoditus tronbestig- 
ning övertogs regeringen av ras 



Abhasien — Abnormundervisning 



10 



T a f f a r i, som inlett en kraftig 
reformpolitik. Bl. a. förbjöd 
han 1923 slavhandel; f. å. vid- 
tog han även åtgärder för slavar- 
nas successiva emancipation. 1923 
inträdde A. i N. F. Genom ett av- 
tal 1926 mellan Storbritannien, 
Italien och A. bestämdes när- 
mare de engelska och italienska 
intressesfärerna i A. 1928 av- 
slöts en freds- och vänskapstrak- 
tat med Italien (jfr A s s a b. 
Suppl.). Dessa avtal framkallade 
starkt missnöje bland vasallerna. 
En revolt 1928 nedslogs snabbt 
av Taffari, varpå denne lät ut- 
ropa sig till kejsare (okt. 192S), 
dock utan att beröva Zeoditu hen- 
nes ställning. 

Abha'sien, ry. Ahhasija, so- 
cialistisk sovjetrepublik vid 
Svarta havet, bildad 4 mars 1921. 
A. ingår i rep. Georgien, omfattar 
8,111 kvkm. och har 202,000 inv. 
(1926). Huvudnäringar åkerbruk, 
frukt- och silkesodling samt 
bergsbruk. Huvudstad Suhvim. 

En art. om A. ingick i huvurlarbetet 
i en del av upplagan. 

*Abies. Silvergranar kallas 
även ädelgranar. — Kottar- 
na äro upprätta, och vid mogna- 
den falla kottefjällen av, varvid 
fröna släppas ut (jfr Gran). 

*Abisko. Dalslätten, där A. är 
beläget, omges av mäktiga fjäll, 
bl. a. Nuolja (se d. o.). Trakten 
vid A. har stor rikedom på fjäll- 
växter. En ill. av Abiskojokk åter- 
finnes å D a 1 sp. 1557 — 1558. 

Abisko naturvetenskapliga 
station, uppförd och skänkt 1912 
av Knut Tillberg till Kommittén 
för den naturvetenskapliga sta- 
tionen i Vassijavire, som till 
Abisko s. å. flyttade sitt 1905 
grundade geofysiska observato- 
rium. 1923 upplöstes kommittén, 
sedan dess uppgifter överlämnats 



■iSjörkliden sto V^ 




ABISKO l!!!!{i!!!f,°.. 

■i::^ höjdkurvon med 100 m:s ekvidisfans 

gräns för Abisko nafionalpark 

gängstig 



till den för ändamålet bildade 
Föreningen Vassijaure naturve- 
tenskapliga station. Abiskosta- 
tionen omfattar en geofysisk av- 
delning och en biologisk, vardera 
ställd under en ledare. Den förra 
underhåller sedan 1913 (sedan 
1919 med statsbidrag) ett full- 
ständigt geofysiskt observato- 
rium för meteorologiska, limno- 
logiska, seismometriska och jord- 
magnetiska undersökningar ; det 
nordliga läget gör dess arbeten 
särskilt värdefulla för internatio- 
nell forskning. Den biologiska, 
som främst verkat genom utde- 
lande av stipendier, har mäktigt 
bidragit till den naturvetenskap- 
liga inventeringen av n. Lapp- 
land, fastställandet av snösmält- 
ningens och det säregna ljuskli- 
matets betydelse för vegetation, 
spec. skogsgränser, m. m. 

Abnormundervisning, under- 
visning av sådana barn och vuxna, 
som på grund av kroppsligt lyte 
1. andlig undermålighet ej kunna 
deltaga i vanlig skolundervisning. 
A. omfattar särskilt undervis- 
ning åt blinda (se Blindun- 



11 



Abolitionisin — Abstrakt 



12 



dervisning), dövsturama (se 
Dövstu mun der visning) 
och sinnesslöa (se Sjukvård 
sp. 646 f.). 

Abolitionfsm betecknar dels 
en rörelse för slaveriets avskaffan- 
de i För. Stat. (se Abol i t i on), 
dela en etiskt-social rörelse, som 
bekämpar prostitutionen (se d. o. 
639 f.). 

Ab o'vo, lat., eg. fn\n ägget, 
från början. 

*Abraham Rydbergs stiftelse. 
Stiftelsens skolskepp "Abraham 
Rydberg" försfildcs 1928. 

A'brahamsen, Erik, f. 1893, 
dansk musikhistoriker och musi- 
ker, prof. i musikvetenskap i 
Köpenhamn 1926. Hans doktors- 
avhandling (1923) behandlar ro- 
manskt och tyskt inflytande på 
den gregorianska sången och 
danska folkvisan. 

Abruzzi e Moli'se [abro'ttsi], 
landskap) i mell. Italien, omfat- 
tande ett parti av Apenninerna 
(med Abruzzernas bergland) och 
det nedanför belägna kustområ- 
det vid Adriatiska havet. A. inde- 
las i provinserna Aquila degli 
Abruzzi, Campobasso (Molise), 
Chieti, Pescara och Teramo. C:a 
1,5 mill. inv. 

Absent friends [»'bbsant 
frennds], eng., frånvarande vän- 
ner. 

*Absolut. SprdJcv. Ett verb, 
som vanl. har objekt 1. adverbial, 
säges ha A. användning 1. stå A., 
då sådan bestämning saknas: han 
röker {inte) gentemot han röker 
cigarr. A. kallas ock konstruk- 
tioner som honom oåt spord, där 
latinet har "ablativus absolu- 
tus". — En komparativ-, resp. 
en superlativform av ett adjek- 
tiv 1. adverb säges stå i A. bet., 
då den ej uttrycker jämförelse 
utan blott en ganska hög, resp. 
en mycket hög grad av en viss 



egenskap etc. (t. ex. "en bättre 
flicka", "de bästa lovord"). 

*Absoluta måttsystemet. 

Grammet är '/looo av massan hos 
arkivkilogrammet och avviker 
något från massan hos 1 kbcm. 
vatten vid -f- 4° C. (jfr Meter- 
systemet). Se även Tek- 
niska måttsystemet. 

Absoluta rummet, se Rela- 
tivitetsteori sp. 971. 

Absolut belopp, detsamma 
som numeriskt värde. Se även 
Komplexa tal och Vektor. 

Absolut svart kropp, se 
Strålning. 

*Absolut temperatur, jfr 
även Termodynamik sp. 
960 och Termometer sp. 971. 

*Absorption. Fys. Se även 
Värmeabsorption. På lik- 
nande sätt som ljusvågor kunna 
även ljudvågor, korpuskularstrå- 
lar m. m. absorberas. Om A. av 
gaser se även Ocklusion. Fys. 
— Lantbr. Kemisk A. sker även 
under inverkan av förmultnade 
organiska ämnen. 

Absorptionsband, del av ett 
spektrum, vilken absorberas av 
ett ämne. Jfr plansch till 
Spektrum (fig. 8—9). 

Absorptionsförmåga, se V ä r - 
m e sp. 1188. 

Absorptionslinje, mycket smalt 
absorptionsband. Jfr plansch till 
Spektrum (fig. 1—2). 

*Abstrakt, filosofisk beteck- 
ning för föreställningar 1. be- 
grepi?, som bildats genom abstrak- 
tion (se Abstrahera), i mo- 
dernt språkbruk vanl. blott för 
begrepp av mera allmän 1. gene- 
rell, mera omfångsrik 1. omfat- 
tande karaktär till skillnad från 
begrepp, som hänföra sig till det 
mera individuella, konkreta och 
innehållsrika. Ur denna synpunkt 
blir ett begrepp desto mera A., 
ju flera åtskillnader mellan ting- 



13 



Abstrus — Accrington 



14 



en som däruti lämnas åsido. Så- 
tillvida ter det sig ock ss. mindre 
rikt på bestämningar 1. determi- 
nationer, egenskaper, än det kon- 
kreta och individuella tankeinne- 
håll, varifrån det är härlett. 

Abstru's (av lat. abstru'dere, 
dölja), dunkel, svårfattlig. 

Abu, se M o u n t A b u. Suppl. 

*Abusjehr skrives även B u - 
s j e h r. A. har radiostation. 

Abu'tilon, växtsläkte (fam. 
Malva'ceae), hemmahörande i tro- 
pikerna. Flera arter och särskilt 
hybrider mellan dessa odlas i 
kruka som prydnadsväxter. De 
äro småträd, ofta med handflikiga 
blad och med stora, kloeklika, 
något orent färgade blommor. De 
benämnas ofta, oriktigt, "lönn" 
1. "sockerlönn". 

Ac, kemiskt tecken för en atom 
aktinium. 

a/c, se A c o n t o. Suppl. 

Académie Fran^aise [-mi' 
fraT)sä'å], se Akademi sp. 193. 

Acadia [oke'jdia], se Kana- 
d a sp. 491. 

*Acceleration är ändringen 
per tidsenhet av en kropps has- 
tighet betraktad ss. vektor (se 
d. o.) och behöver alltså ej vara 
noll, även om hastighetens abso- 
luta belopp är konstant, ty dess 
riktning kan ändra sig. Tyngd- 
kraftens (se d. o.) A. mätes med 
fallmaskin 1. med pendel (se d. 
o. ) . — ■ Se även Kraft. 

* Accent (av lat. ad, till, och 
ca'ntus, sång) åsyftar eg. språ- 
kets melodiska sida; denna A. 
kallas ännu ofta musikalisk 
A. (se Språkmelodi). Den 
grava A. (som även tillhör enkla 
ord, t. ex. tala) innebär en för- 
ening av en säregen form av tryck 
och melodi samt bitryck på en 
följande stavelse. Detta slags 
gravis är egendomlig för svenska 
och norska. — Populärt användes 



A. i bet. "brytning" (t. ex. "han 
talar med utländsk A."). — Ac- 
centinfattning förefinnes, 
då den grava accenten spänner 
över flera ord, ss. i Akta dig ut- 
talat med bitryck på dig (icke 
på -a). 

Accentuerande vers, se M e t - 
rik sp. 1568. 

Acce'ssit (lat., han har när- 
mat sig, näml. målet), ett sär- 
skilt vid akademiska pristävling- 
ar förekommande mindre pris 1. 
hedrande erkännande, som utdelas 
till den bland de tävlande, vilken 
närmast efter vinnaren av heders- 
priset bort ifrågakomma till 
detta. 

Accessoa'rer (fr. accessoires, 
av lat. acce'dere, tillkomma), till- 
behör. 

Accessori.ska mineral. Allt- 
efter den betydelse mineralen i en 
bergart ha för dennas karaktär 
och utseende indelas de i vä- 
sentliga mineral, som genom 
sin närvaro ange, till vilken grupp 
beigarten hör, tillfälliga 1. 
sådana, som tillfälligtvis kunna 
föiekomma i en bergart och då i 
sådan mängd, att de ge upphov till 
särskilda bergartsvarieteter, samt 
A., som i regel finnas men i så 
underordnad mängd, att de ej in- 
verka på bergartens utseende 1. 
karaktär. Jfr Malm sp. 1124. 

* Accis. 1 Sverige utgå följande 
i riksstaten för budgetåret 1929 
— 30 till sammanlagt nära 166 
mill. kr. beräknade A. : socker- 
skatt, tobaksskatt, brännvinstill- 
verkningsskatt, rusdrycksförsälj- 
ningsmedel, omsättnings- och ut- 
skänkningsskatt å spritdrycker 
samt maltskatt. 

Accrington [8e'kkringt3n], 

stad i Lancashire, n.v. England, 
ö. om Preston. Betydande bom- 
ulls- och kemikalieindustri. 43,000 
inv. (1927). 



Acetatsilke— Ackumulator 



16 



Aceta'tsilke, se Kon st sil- 
ke sp. 1136. 

Acety'lklorid, CII3COCI, upp- 
täcktes 1S52 av Gcrhardt (K'h ar 
en vid 51° kokande vätska med 
stickande lukt. Emedan A. reage- 
rar med alla föreningar, som in- 
nehålla hvdroxyl (se d. o.), bun- 
den vid kol, utgör den ett vik- 
tigt reagens vid analytisk be- 
stämning av dylika ämnen. 
Ace'tättikester CH3C0;^CH=^ 
ro c IL upptäcktes looo av 
Geuther och ar en vid 181 ko 
kände vätska med angenäm lukt. 
A äger mycket stor reaktionsfor- 
mäga och utgör ett viktigt mate- 
rial vid syntes av organiska tör- 
en in gar. , , , 
Ach Narziss, f. 1871, tysk 
psykolog, prof. i Königsberg 1907, 
i "Göttingen 1922. Med sin av- 
handling iJber die Willenstatig- 
Jcdt und Clas Denken (1905) m. fl. 
arbeten har A. introducerat en 
originell och mycket bemärkt ex- 
perimentell undersökningsmetocl 
rörande viljeproblemen, varmed 
han anser sig ha bevisat, att vilje- 
akten är en från såväl kanslo- 
som kunskapslivet artskild upp- 
levelse, vars egenart betingas av 
vad A. kallar en determmerande 
tendens hos en föreställning, vil- 
ken tendens ej kan reduceras till 
vare sig dess associations- 1- per- 
severationstendens (jfr Före- 
ställning sp. 920). 

Acheson [^'ttjisen], Ed- 
ward Goodrich, f. 185b, 
nordamerikansk uppfinnare, mest 
känd genom sina metoder for 
framställning av carborundum 
och grafit (se dessa ord). 

Acheuléen [asjöleä'i)], se 
Stenåldern sp. 1539. 

*Acidos, jfr A 1 k a 1 i r e - 
ser v. Suppl. . ^ ,-, ^ 

Ä cire perdue [sir pardy J, tr.. 



"med förlorat vax", se Gjut- 
ning sp. 1278. 

*Acke, J. A. G. (Jag), avled 
1924. Bland hans senaste arbeten 
märkas stuckreliefer i Stockholms 
stadshus. 

♦Acklamation, se även Val 1. 
Ackommode'ra (jfr Ack om- 
modat i on), anpassa. 

*Ackord, även benämning på 
det fordom, särskilt inom armén 
men även betr. civila tjänster, 
vanliga förhållandet, att en avgå- 
ende innehavare av en tjänst ägde 
rätt att av sin efterträdare er- 
hålla en viss summa penningar. 

Ackorde'ra (jfr Ackord 1), 
avtala, göra upp (om något), un- 
derhandla, köpslå. _ 

*Ackra hade 1921 38,000 inv. 
En järnvägslinje till Kumassi 1 
Asjanti fullbordades 1923. 

Ackté, Aino, f. 1876, fin- 
ländsk sångerska (sopran). A_. 
var anställd vid Stora operan 1 
Paris 1897-1904 och vid Metro- 
politan Opera i New York 1904 
—06 och har dessutom med stor 
framgång uppträtt «erstädes 1 
Amerika och Europa (Sthlm 1903 
och senare). Gift först 1901 med 
Heikki Renvall och sedan 1919 
med Bruno Jalander. 

*Ackumulatioii. Med. Se K u - 
mulation. Med. 

Ackumulati'v utdelning (av 
lat. accumtiWre, samla, hopa), 
form av utdelning, som 1 ett aktie- 
bolags stiftelseurkund kan tilltor- 
säkras preferensaktieägarna. A. 
innebär, att, därest vinsten under 
något år understiger den utdel- 
ning, som skall tillkomma prefe- 
rensaktieägarna, dessa skola er- 
hålla det felande beloppet av 
kommande årsvinster, innan ut- 
delning till stamaktieägarna far 

* Ackumulator, se även G a s - 
ackumulator och Äng- 



17 



Ackumulatorbatteri — l'Action frangaise 



18 



ackumulator. Om hydrau- 
lisk A. se Smidespress sp. 
1032. 

*Ackumulatorbatteri. Genom 
lämpliga ajiordningar kunna A. 
parallellkopplas med de å nätet 
arbetande generatorerna (buf- 
fertbatteri). Driften blir 
härigenom mer ekonomisk, enär 
mindre maskinaggregat kunna 
användas, varjämte belastnings- 
variationer smidigare iit jämnas 
( jfr även Pirani maskin. 
Suppl.). Genom anbringande av 
lämpliga automatiska omkopp- 
lingsanordningar kunna A. tjänst- 
göra utan ständig tillsyn. I tre- 
ledaranläggningar (se Led- 
ningssystem. Suppl. ) av 
större mått användas A. ofta som 
spänningsdelare. — Jfr C e 1 1 - 
kopplar e. 

Ackumule'ra (lat. accumula'- 
re), samla, hopa. 

*Aconitum. A. scptentriona'le 
ätes av kreaturen, emedan alka- 
loiden finnes huvudsakl. i roten. 
Den är en viktig foderväxt i 
subalpina betesmarker. 

Aco'ntius, J a c o b u s, f . 
omlcr. 1490, d. sannol. 1566, ita- 
liensk evangelisk humanist, verk- 
sam i Schweiz på 1550-t., i Lon- 
don från omkr. 1560. A. strävade 
efter en försonfng och utjämning 
mellan de från reformationen ut- 
gångna olika samfunden. I sin 
märkliga progi-amskrift Sirata- 
ge'mata 8a'tanae (1565; Satans 
listiga försåt) krävde A. religiös 
fördragsamhet och praktisk from- 
het och fördömde dogmatiskt be- 
kännelsetvång. Han skiljer härvid 
för första gången mellan de ovä- 
sentliga lärorna, kristendomens 
utanverk, och den fundamentala 
sanningen, kristendomens väsen, 
som är av praktiskt-religiös na- 
tur, och vänder sig med skärpa 
paot de stridslystna teologerna 



men hoppas på lekmännens bi- 
stånd. G«nom denna skrift blev A. 
den förnämste banbrytaren under 
1500-t. för kravet på religiös tole- 
rans och kristlig enhet. Dess in- 
flytande kan spåras runtom i 
Europa, bl. a. i Sverige hos Jo- 
hannes Matthiae Gothus. A:s 
krav upptogos på nytt av pietis- 
men samt (i sekulariserad form) 
av upplysningen. 

A co'nto, ital., förk. a/c, i 
räkning, i avräkning; även be- 
teckning för förskott 1. avräkning 
på mellanhavande. 

Acre [a'k-], territorium i v. 
Brasilien, gränsande till Peru och 
Bolivia i s.v. och s. Kautsjukpro- 
duktion. Hu\aidstad Rio Branco. 
148,027 kvkm. 106,000 inv. 
(1926). — A., som länge var om- 
tvistat mellan Brasilien, Bolivia 
och Peru, förvärvades genom för- 
drag 1903, 1904 och 1909 av först- 
nännida land. 

TAction frangaise [laksiå'i) 
frar)sä'§] (fr., den franska hand- 
lingen), fransk monarkistisk par- 
tiorganisation. A. har framväxt 
ur den 1898 av H. Vaugeois 
bildade, republikanska och starkt 
nationalistiska organisationen la 
Patrie frangaise. Redan omkr. 
1900 var emellertid den monar- 
kiska principen godtagen, och 
1905 tillkom namnet A. Större be- 
tydelse fick dock A. först, sedan 
den 1908 skapat sig ett kamp- 
organ i tidningen 1'Action fran- 
caisc. Dess progi-am, som utbil- 
dats av talangfulla teoretiker ss. 
M. Barres, L. Daudet, C. Maurras 
och J. Bainville, innebär en mo- 
narkistisk, katolsk och allmänt 
reaktionär restauration. Som 
tronpretendent hyllade A. hertig 
Philippe av Orleans och efter den- 
nes död hertig Jean av Guise. 
Sina ivrigaste anhängare räknar 
A, i yngre akademiska kretsar i 



19 Acykliska likströmsmaskiner — Ad calendas graecas 



20 




iltii i Landsdowne House. 
Hobert och James Adam. 

Paris. Åren före och under världs- 
kriget voro A:s glanstid, då 
den riktade häftiga angrepp mot 
defaitismen (se d. o.). De stän- 
diga demonstrationer och orolig- 
heter, som framkallats av A:s 
radikala flygel, camelots du 
ro i, ha emellertid minskat dess 
inflytande. Härtill har även bi- 
dragit, att det stöd, A. till en 
början erhöll från kyrkan, gått 
helt förlorat, då Vatikanen av 
hänsyn till sina intressen i 
Frankrike ej kunde godtaga A:s 
våldsamma politik. Konflikten 
med kyrkan kulminerade 1928, 
då A:s ledare bannlystes och 
rAction fran^aise uppfördes på 
Index librorum i:)rohibitonuii. 

Acy'kliska likströmsmaskiner 
(av grek. nekande a och l:y'klos, 
krets), detsamma som unipolar- 
maskiner. 

Ad, lat., till. A. ingår i ett 
flertal låneord från latinet 1. ro- 
manska språk (t. ex. addera). 

Ad a'cta, lat., till handling- 
arna, vanligast i uttrycket "lägga 



ad acta", d. v. s. lägga åt sidan, 
liigga undan ss. icke föranledande 
någon åtgärd, ss. slutbehandlat. 

*Adalin, jfr Sömnmedel. 

Adam ra3'dd'om] , Robert, f. 
1728, d. 1792, och James, d. 
1794, engelska arkitekter, bröder, 
verksamma i London, där de bl. a. 
uppförde det förnäma bostads- 
kvarteret Adelphi Terrace vid 
Strand, och i Edinburgh. De fingo 
sin största betydelse som interiör- 
arkitekter. Deras stil betecknar 
en brytning med den stränga pal- 
ladianska traditionen och anslu- 
ter sig bl. a. genom användningen 
av pompejanska motiv till den 
kontinentala nyklassicismen. 

*Adam de la Halle. Le jeu de 
Robin et de Marion föreligger i 
sv. övers. (Robin och Marion) i 
Världslitteraturen (del 2, 1902). 

Adam och Eva, se O r c h i s. 

Adams [ae'dd9m§], Walter 
Sydney, f. 1876, nordameri- 
kansk astronom, chef för Mount 
Wilsonobservatoriet 1923, har 
utfört betydelsefulla sol- och 
stellarspektroskopiska undersök- 
ningar samt gjort intressanta 
rön i fråga om solrotationen. 

*Adana hade 1927 73,000 inv. 
Dess tidigare betydande mattin- 
dustri har gått tillbaka genom för- 
lusten av de efter'1923 bortflytta- 
de grekiska hantverkarna (se 
L au sanne sp. 307). 

Ad a'stra, lat., till stjärnor- 
na (se Per aspera ad 
a s t r a). 

Ad cale'ndas grae'cas, lat., 
"till de grekiska calendae", la- 
tinsk ordlek, använd som beteck- 
ning för "aldrig". Ordet "calen- 
dae", som i latinet betecknade 
första dagen i varje månad (från 
vilken man räknade bakåt till 
mitten av föregående månad ; "den 
och den dagen före calendae"), 
saknades nämligen i grekiskan. 



21 



Adda — Adenin 



22 




Adelsnäs slott. 



*Adda iia-i' en längd av 310 
km. Ovan Comosjön kallas dal- 
gången ValTellina (sed. o.). 

*Addison. 1. J o s e p h A. En 
serie artiklar ur The Spectator av 
A. och Steele med Sir Roger de 
Coverley som huvudperson ha, 
sammanställda till en roman, ut- 
givits i sv. övers, av K. G. Ossian- 
nilsson (Sir Roger de Coverley, 
1923). Bland A:s övriga arbeten 
märkes den av samtiden högt 
skattade fransk-klassiska trage- 
din Cato (1713). 

*Additament. Om det s. k. 
1660 års A. se Riksdag sp. 
1154 och Riksråd sp. 1169. 

* Addition. Kem. Se S u b s t i - 
t u t i o n. Kem. Jfr Derivat. — 
Matem. Se även Vektor sp. 543. 

Additionsmaskin, se Räk- 
nemaskin sp. 1604 f. 

Additionssystem, se Tal- 
system. 

*AdeIaide hade 1927 jämte 
förorter 328,000 inv. Det är säte 
för katolsk ärkebiskop och angli- 
kansk biskop. 

A'delboden [-bå'den], se 
Schweiz sp. 279. 

*Adelcrantz. 2. K. F. A. Bland 
A:s övriga byggnadsverk märkes 
främst Kina (se d. o.) slott. A. 
var även en utomordentlig inred- 
ningsarkitekt (se ill. till Rokoko 
sp. 1242) och utförde bl. a. inred- 
ningarna i de s. k. rådsrummen i 
Stockholms slott 1755. I de 



nämnda och andra tidigare verk 
framstår A. som en av rokoko- 
stilens yppersta svenska represen- 
tanter men tillhör i sina senare 
den gustavianska stilen. 

Adélieland [adeli'-], se D u - 
m o n t d' U r v i 1 1 e. 

*AdeIsberggrottan heter nu- 
mera officiellt Grotta di 
P o s t u m i a. 

*Adelsnäs. Det nya, ståtliga 
slottet ujipfördes 1916 — 20 av I. 
G. Clason. 

* Adelswärd, T h e o d o r, var 
1906— OS samt 1912—19 led. av 
A. K., 1920—24 led. av F. K. 
(ånyo från 1930) och är sedan 
1922 president i Interparlamen- 
tariska unionen. 

* Adelsö omfattar flera öar i 
Mälarens ö. del, mellan Norra 
och Södra Björkfjärdarna; störst 
är o Adelsö (se Al snö) och 
Björkö (se B i r k a, även Suppl.) . 
A. skall framdeles förenas med 
Munsö till ett pastorat. 

*Aden. Hamnen och territoriet 
A. (207 kvkm.) lyda administra- 
tivt under presidentskapet Bom- 
bay ; militära och politiska frågor 
handhavas däremot från 1 april 
1929 av kolonialministeriet i 
London. Till kolonin hör ett pro- 
tektorat A. på västligaste delen 
av Arabiens sydkust samt Kurian- 
Murianöarna och Sokotra. 

Adeni'n, purinbas (jfr Pu- 
rin), som förekommer i nuklein- 



23 



Adenoid — Adler 



24 



syror och vid oxidation ger hy- 
poxantin. 

*Adenoid. Utom de nämnda 
symtonicii av adenoida vegetatio- 
ner märkas huvudvärk, kväv- 
ningsanfall om nätterna, dålig 
sömn och aptit. Feber förekom- 
mer ofta liksom ständigt äter- 
kommajide halsfluss och envisa 
katarrer i mellanörat, ofta med 
nedsatt hörsel. Patienterna äro 
stundom andligt slöa. 

*Adept, även lärjunge i allm. 

*Ader, C 1 o m c n't, avled 1925. 

*Adhesion, se även K a p i 1 - 
1 a r i t e t. 

Adhesionsbana, järnväg, vid 
vilken ett tåg kan framföras med 
hjälp av friktionen mellan loko- 
motivets drivhjul och skenorna. 
Vid stigningar minskas friktio- 
nen, varför, då stigningen upp- 
går till omkr. 45 Voo och därut- 
över, ktiggstångsbanor 
(se d. o.) och hissbanor (se 
d. o.) komma till användning. 
Vid järnvägar, byggda som A., 
tillåtas vanligen ej större stig- 
ningar än 12 Voo, vid enklare 
järnvägar dock upp till 15 å 

20 Von. 

Adiaba't, kurva i tillstånds- 
diagram, som motsvarar adiaba- 
tisk tillståndsändring. Se Ter- 
modynamik sp. 961. 

Ad i'nterim, lat., tills vidare. 

Adirondack Mountains [fedi- 
rå'nnd£ek mao'ntins], Adiron- 
dack s, bergstrakt i staten New 
York, För. Stat., s.v. om Cham- 
plainsjön, utgör ett isolerat parti 
av laui-entiska urbergsplatån (se 
N o r d - A m e r i k a sp. 882 f.) . 
Högsta topp Mount Marcy (1,639 
m.). A., som ha vidsträckta sko- 
gar och många fiskrika småsjöar, 
äro berömda för sin naturskönhet 
och utgöra ett omtyckt turist- och 
jaktområde. I A. finnas betydan- 
de järnmalmstillgångar. 



Adjanta, se A jänta. Suppl. 

*Adjektiv (lat. adjectVvum, 
av adje'ctus, tillagd), ordklass 
(se d. o.), som jämte .substantivet 
utgör kategorin nomen. Ett ty- 
piskt A., t. ex. rund, betecknar en 
egenskap, vilken fattas ss. bestäm- 
ning (jfr Attribut) till ett 
substiat (vanl. ett substantiv 1. 
pronomen), visar (i de flesta flek- 
terande språk) böjning mer 1. 
mindre i kongruens (se d. o.) med 
huvudordet samt har förmågan av 
komparation. Men ej sällan sak- 
nas ett (stundom två) av dessa 
A:s kännetecken: äkta är t. ex. 
oböjligt utom genom komparation, 
rrdo kan ej nyttjas som direkt 
attribut o. s. v. A. kunna helt 1. 
delvis övergå till substantiv 
[sven-ih, plur. svenskar; sakkun- 
nig, plur. (de) sakkunniqe]. 

*Adiunkt. De forna adjunkter- 
na vid folkskoleseminarierna ha 
fr. o. m. 1919 erhållit lektors 
titel. Till 1877 funnos även vid 
universiteten A., vanl. kallade 
akademiadjunkter, ord. lärare av 
lägre grad än professorerna. Sist- 
nämnda år ombildades dessa ad- 
junkturer till e. o. professurer. 
Se även Pastorsadjunkt. 

Adjunta, se A j a n t a. Suppl. 

A'dler. 1. Guido A., f. 1855, 
österrikisk musikforskare, prof. i 
Wien 1898—1927, har skrivit ett 
större antal musikhistoriska ar- 
beten, bl. a. en Wagnerbiografi 
(1904, 2:a uppl. 1922) och Der 
Stil in der Musik (1912), samt 
redigerat Handhuch der Musik- 
(jeschiclite ( 1924) . — 2. A 1 f r e d 
A., f. 1870, österrikisk psykolog 
och läkare. A. är lärjunge av S. 
Freud och accepterade från bör- 
jan dennes på psykoanalysens 
grundåskådning byggda uppfatt- 
ning av neurosernas orsaker men 
har efter hand utformat dess 
åskådningssätt i en egenartad 



25 



Ad libitum — Adverb 



26 



riktning. A. sätter uppkomsten 
av med neuroserna sammanhäng- 
ande psykiska rubbningar i sam- 
band med individens sociala ge- 
menskapsförhållanden och finner 
dem ytterst bottna i en abnorm 
känsla hos honom av personlig 
mindervärdighet i förhållande 
till hans sociala miljö. Bland hans 
arbeten märkas Uber den nervö- 
sen Character (1912) och Men- 
schenkenntnis (1927; Individual- 
psykologien, 192S). 

Ad li'bitum, lat., efter behag. 

Admissio'nstryck (av lat. ad- 
mi'ttere, släppa in), se Ång- 
maskin sp. 1449. 

Admitte'ra (lat. admVttere), 
lämna tillträde åt. — Å d m i' t - 
titur (lat., han framsläppes), 
gammal benämning på lägsta god- 
käimande betyget i en examen. 

Adolfsfors, egendom med såg 
och träsliperi i Kola skn, Värml. 
1. Äg. A:s a. b., grundat 1902. 

*Adonis, i överförd bet. bild- 
skön yngling. 

* Ador, G u s t a v e, avled 1928. 
Han var led. av X. F:s delegerade- 
församling 1920—24. 

Adoratö'r (av lat. adora'rc, 
tillbedja), tillbedjare. 

Adressa't (jfr Adress), 
person, till vilken en skrivelse är 
ställd, mottagare. 

Adrian-Nilsson, Gösta, f . 
1884, målare och författare. A. 
har anslutit sig till kubismen, ur 
vilken han utvecklat en dekorativ 
figurstil, som jämte intiyck av 
medeltida miniatyrkonst även sät- 
ter sin prägel på den för hand 
textade och illustrerade upplaga 
av Geijer-Afzelius' Svenska Folk- 
visor, som han utfört i ett ex. A. 
har även utfört väggmålningar i 
festsalar i Lund och Malmö. 

* Adrianopel, turk. Edirne, kom 
hösten 1922 åter under turkiskt 
välde, vilket bekräftades genom 



Lausannefreden 1923, och är nu 
huvudstad i ett vilajet med samma 
namn. Det hade 1927 35,000 inv. 
— ■ Den berömda moskén är upp- 
förd av Sinan (se d. o.). 

Adrona'Iacetat, se C y k 1 o - 
h e X a n o 1. Suppl. 

Adsja'rien, ry. Adsjarija 1. 
Adsjaristan, autonom socialistisk 
sovjetrepublik, ingående i rep. 
Georgien och belägen mellan Tur- 
kiet i s.. Svarta havet i v. och 
egentliga Georgien i n. och ö. 
2,577 kvkm. 132,000 inv. (1926). 
Åkerbruk, trädgårdsodling. Hu- 
vudstad Batum. ■ — ■ A. bildades 
1921 av en del av Batumområdet. 

*Adstringerande medel. Ver- 
kan av A. beror på deras förmåga 
att fälla äggvita på ytan av slem- 
hinnor utan att tränga på djupet, 
som etsande medel göra. Äggvitan 
förlorar sin vattenbindande för- 
måga, och härigenom orsakas en 
sammandragning. 

*Aducering. A. uppfanns av 
de Réaumur. 

Ad u'sum Delphi'ni, lat., "till 
dauphins bruk", påskrift på vissa 
upplagor av klassiska författares 
arbeten, som under Ludvig XIV 
av Franki-ike tiycktes för hans 
äldste son Louis' (den dåv. dau- 
phin) räkning och vari alla an- 
stötliga ställen uteslutits 1. om- 
redigerats. Senare har uttrycket 
i allm. använts ss. beteckning för 
litterära editioner, vilka på grund 
av vissa hänsyn utgivits i stym- 
pat skick. 

Ad utru'mque, lat., "(beredd) 
till bäggedera" (näml. svärdet 
och boken), Limds universitets 
valspråk. 

Advent Bay [8e'ddvant bej], en 
av Isf jordens s. förgreningar, om- 
given av Spetsbergens förnämsta 
kolfyndigheter. Vid A. ligger 
Long\-ear City. 

*Adverb. A. kan även vara 



27 



Advers — a. b. Aerotransport 



28 



bestämning till subst. : dagen 
därpå. Som ex. pä, bildningar, vil- 
ka frun början äro A., må nämnas 
ut, illa, ute, östan. Om beröring 
med andra ordklasser se Ord- 
klasser och Preposition. 

Adve'rs (av lat. adve'rsus, 
vänd emot ) , se Medaljer. 

*Adversativ. Även ett adverb 
kan vara A. (t. ex. likväl). 

Advocatus Diaboli (se Ad- 
vocatus Dei) användes i 
överförd bet. om person, som mot 
bättre vetande uppträder till för- 
svar för en dälig sak. 

Advokaten Patelin [patlä'i)], 
Maistre Pierre Patelin, 
fransk fars från 1400-t., utmärkt 
av överlägsen karaktärsteckning 
och ypperlig dialog. Enl. en av 
den amerikanske forskaren L. 
Cons uppställd, ej osannolik teori 
är A. författad av munken Guil- 
laume Alecis (f. 1425, d. 1486). A. 
har flera ggr uppförts i modern 
tid, även i Sverige, och föreligger 
i sv. övers, i Världslitteraturen 
(bd 2, 1902). 

"" Advokatf iskal finnes även vid 
flottan med uppgift att bevaka 
kronans rätt och föra dess talan. 

Adyge'j-Tierke'ss, se T j e r - 
k e s s. Suppl. 

A. E. [ej i], se Russel!. 
Suppl. 

Aegeisk kultur, se E g e i s k 
kultur. 

Ae'quer, fornitaliskt bergsfolk 
kring övre Arno, underkuvat av 
romarna omkr. 300 f. Kr. 

Aeroa'rctic, Internatio- 
nale Studiengesell- 
schaft zur Erforschung 
derArktismitdemLuft- 
s c h i f f, ett i Berlin 1924 stiftat 
internationellt sällskap för nord- 
polarområdets utforskning genom 
luftskeppsfärder och anläggning 
av mer 1. mindre permanenta ob- 
servationsstationer. A. planerar 



till våren 1930 omfattande färder 
med luftskeppet "Graf Zeppelin" 
för kartläggning av Polarbas- 
sängens djupbäcken (två förtöj- 
ningsmaster skola resas i n. Euro- 
pa och Nord- Amerika). Sällska- 
pets president är Fridtjof Nansen, 
även utgivare av en av dess 
publikationer, kvartalstidskriften 
Arktis (utg. sedan 1928), och ut- 
sedd till ledare för luftskepps- 
färderna 1930. 

*Aerob kallas även en pro- 
cess, som för sitt förlopp är be- 
roende av syrgas. — En a n a e - 
rob process kan försiggå utan 
närvaro av syrgas (jfr Anae- 
rob). 

Aérodro'm (av grek. ae'r, luft, 
och dr o' mos, lopp). 1, Etablisse- 
ment för flygtjänst; flygfält. — 2. 
Se Flygning sp. 187. 

*Aerofon, även detsamma som 
lyssnarapparat. 

Aerogra'f (av grek. ae'r, luft, 
och grajein, skriva) , se L u f t - 
pensel. 

Aerokartogra'f (av grek. ae'r, 
luft), se Stereofotogram- 
m e t r i sp. 1548. 

Aeroklubben, se Kungliga 
Svenska Aeroklubben. 
Suppl. 

Aerologi' (av grek. ae'r, luft, 
och lo'gos, lära), vetenskapen om 
de högre luftlagren i atmosfären. 
A. har efter uppfinningen av flyg- 
maskiner och luftskepp blivit av 
stor i^raktisk betydelse. 

a. b. Aerotransport, svenskt 
lufttrafikbolag, bildat 1924, med 
syfte att driva reguljär lufttrafik 
inom Sverige och mellan Sverige 
och utlandet. 1924 öppnade A. 
för första gången trafik på lin- 
jerna Stockholm — Helsingfors och 
Malmö — Hamburg. 1925 träffades 
avtal mellan statsverket och A. 
om subvention för bedrivande av 
reguljär luftfart, enl. vilket A. 



29 



Aerugo nobilis — Afghanistan 



30 



kom i åtnjutande av visst under- 
stöd per km., flugen i reguljär 
trafik å vissa flyglinjer intill 
1930. 1925 förlängdes Hamburg- 
linjen fram till Amsterdam, 
varest de svenska flygplanen er- 
höllo anslutning med trafikma- 
skiner till London och Paris. Se- 
dan bolagets start ha av A. och 
av utländska bolag i samtrafik 
med A. följande flyglinjer trafi- 
kerats: Stockholm — Helsingfors 
— Reval, Stockholm — Mariehamn 
— Åbo, Stockholm — Kalmar — Stet- 
tin — Berlin, Stockholm — Kalmar 
— Danzig, Stockholm — Kalmar — 
Liibeck, Malmö — Köpenhamn — 
Hamburg — Amsterdam — London 
( Paris ) , Malmö — Liibeck — Berlin 
—Wien, Malmö — Köpenhamn — Gö- 
teborg, Oslo — Göteborg — Köpen- 
hamn — Stettin — Berlin. Förutom 
trafiken å dessa dagflyglinjer har 
nattflygtrafik för befordran av 
luftpost bedrivits på linjerna 
Stockholm — Malmö — Köpenhamn 
— Amsterdam — London (Paris) 
och Stockholm — Berlin. A:s luft- 
flotta utgöres av Junkersflygplan, 
byggda i Sverige, näml. 4 tremo- 
toriga med plats för 10 passage- 
rare och 4 enmotoriga med plats 
för 4 passagerare. Under A:s 
verksamhetstid har ingen som 
helst olycka inträffat, medförande 
skada å passagerare, post 1. gods. 
Intill 1 maj 1929 ha bolagets 
flygplan tillryggalagt 1,552,422 
km., varvid befordrats 56,174 pas- 
sagerare, 298,290 kg. gods och 
bagage och 67,840 kg. post. Bola- 
get har sitt huvudkontor i Stock- 
holm samt flygstationer i Stock- 
holm (Lindar ängen), Göteborg 
(Torslanda), Malmö (Bulltofta) 
och Kalmar (på Ängö). 

Aeru'go no'bilis, lat., ädelärg. 
Ae'schines, se Aiskines. 
Ae'schylus, se A i s k y 1 o s. 



Ae'ta, se Människoraser 
sp. 526. 

*Affektion. Med. Sjuklig pro- 
cess i ett organ. 

* Affinitet, se även Termo- 
dynamik sp. 963. 

Affrika'ta (av lat. affrica're, 
gnida) , se Konsonanter sp. 
1117. 

♦Afghanistan. Vanl. uppskat- 
tas numera ytan till c:a 650,000 
kvkm. (635,000 ä 700,000) och 
folkmängden till 8 mill. (7 ä 10 
mill.). De områden, som i n.v. och 
n. begi'änsa A., ingå nu i Turk- 
menistan och Usbekistan. En ny 
huvudstad, Darul-Aman, är sedan 
1923 under anläggning 8 km. s.v. 
om Kabul. Bland städerna mär- 
kas (jämte Kabul) Kandahar, 
Herat och Masar-i-Sjarif (se d. o. 
Suppl.). — Näringar. Bland de 
rika mineraltillgångarna märkas 
även fyndigheter av ädelstenar i 
n.ö. (lasursten, turkoser och ru- 
biner). Utrikeshandeln berör 
främst Britt. Indien och där- 
näst Ryssland och Persien. — 
Religionen är övervägande sunni- 
tisk islam. — Historia. De se- 
naste årens inre utveckling har 
framför allt präglats av Aman- 
ullah khans strävanden att re- 
formera sitt land efter europeiskt 
mönster administrativt, ekono- 
miskt och kulturellt. 1922 ombil- 
dades A. nominellt till en konsti- 
tutionell monarki, i det ett slags 
vald representation infördes. I 
realiteten förblev dock emiren, 
som 1926 antog konungatitel, en- 
väldig. Ett nytt myntsystem in- 
fördes 1926, enl. vilket amani =: 
20 afghanska rupier gjordes till 
myntenhet, åtgärder för undervis- 
nings- och försvarsväsendets för- 
bättrande vidtogos, och meter- 
systemet introducerades. Aman- 
ullah företog 1927 — 28 en längre 
utrikes resa, som berörde ett fler- 



31 



Afidna — Agaricaceae 



32 



tal europeiska länder och fram- 
lade efter sin hemkomst hösten 
s. å. ett omfattande reformpro- 
gram, som bl. a. åsyftade månggif- 
tets förbjudande, höjande a\' kvin- 
nans ställning och avskallande av 
en rad yttre orientalisk-islamska 
bruk. Dessutom skulle det konsti- 
tutionella statssldcket utvecklas. 
Aman-ullahs reformer möttes 
dock av starkt missnöje och mot- 
stånd, särsldlt från prästerligt 
håll, ocli 1928 utbröt ett huvud- 
sakl. av religiösa orsaker fram- 
kallat uppror, som medförde 
Aman-ullahs abdikation. De nya 
maktinnehavarna lyckades dock 
icke vinna allmänt erkännande. 
Aman-ullah återtog jan. 1929 sin 
avsägelse och upptog från Kanda- 
har striden med den nya Kabul- 
rcgeringen, vars ledande man är 
emiren Habib-ullah. Denne lycka- 
des under våren 1929 stärka sin 
ställning, vilket i förening med 
intriger från familjemedlemmar 
och desertering av tidigare an- 
hängare föranledde Aman-ullah 
att maj s. å. över Indien gå i 
landsflykt. — Förhållandet till 
Storbritannien var under Aman- 
ullahs regim efter 1921 års för- 
drag i allm. vänskapligt, även 
om från ryskt och franskt håll 
underblåsta misstankar om eng- 
elska annektionsplaner stundom 
skapat en irriterad stämning. Med 
Ryssland, som arbetat på att eko- 
nomiskt och politiskt vidga sitt 
inflytande i A., slötos 1926 en de- 
fensivallians och senare även en 
vänskapstraktat. 

Afi'dna, ort i Ättika, Grek- 
land, där S. Wide först påvisade 
resterna av den s. k. mellanhella- 
diska kulturen (se Egeisk 
kultur sp. 721). 

Afiu'n Karahisa'r, stad i Tur- 
kiet (Mindre Asien), vid Anato- 
liska järnvägen och linjen A. — 



Smyrna. Mattindustri och opium- 
handel. 23,000 inv. (1927). 

Afoka'l (av grek. nekande a 
och fokus ) , se T e 1 e s k o p i s k. 

* Afoni, jfr även Struphu- 
vud och Struphuvudets 
s j u k d o m a r. 

*Afte. Med. A. är ej benäm- 
ning på torsk utan på stomatit. 

♦Aftonbladet. 1922 övergick 
aktiemajoriteten till medlemmar 
av familjen Solilman, som även 
tidigare innehaft densamma. F. å. 
efterträddes V. Söderberg som hu- 
vudredaktör av P. E. Lindström, 
efter vars död 1924 T. Telander 
blev huvudretlaktör. Den dagliga 
uppl. uppgår 1929 i genomsnitt 
till omkr. 30,000 ex., halv\'ecko- 
uppl. till omkr. 65,000. 

Afzelius, Axel, f. 1885, son 
till J. F. I. A., jurist, hovrättsråd 
i Svea hovrätt 1921, chef för 
justitiedepartementets lagavdel- 
ning 1922 — 28, revisionssekrete- 
rare 1925, regeringsråd 1929. 

A/G, förk. för ty. Aktienge- 
sellschaft, aktiebolag. 

A'gades, stad i det bergiga oas- 
landet Air 1. Asben i franska 
Sahara, av stor betydelse för kara- 
vanhandeln mellan Tripolis och 
Sudan. C:a 5,000 inv. — Den 
kringboende befolkningen utgöres 
övervägande av tuareger. 

Agalmatoli't, kinesisk 
bildsten, består huvudsakl. av 
tät pyrofyllit, ett vattenhaltigt 
aluminiumsilikat ; kan liksom 
tälj sten på grund av sin mjukhet 
bearbetas med kniv. 

Agapa'nthus, växtsläkte (fam. 
Lilia'ceae). A. U7nbella' tus från 
Syd- Afrika är en ört med långa, 
smala blad och mycket långa 
stänglar samt himmelsblå blom- 
mor i flock. Odlas som krukväxt 
i boningsrum, på terrasser m. m. 

*Agaricaceae, jfr S v a m - 
p a r. 



33 



Agaricus — Aggripärlor 



34 



*Agaricus. Hit höra bl. a. även 

trattskivlingar (se d. o.) 
och m j ö 1 ski vi i n g (se d. o. 
Suppl.) . Jfr Svampar. 

Agassizsjön [agasi'-], forn- 
tida issjö i Nord-Amerika (se d. 
o. sp. 884), uppkallad efter J. L. 
E. Agassiz. 

Agata'rkos, grekisk målare, 
verksam i Aten omkr. 450 f. Kr., 
utbildade särskilt den perspekti- 
viska framställningen (se Må- 
larkonst sp. 461). 

*Agathis. Dammaraharts 
erhålles enl. nyare undersökning- 
ar av Slio'rea Wiesneri (jfr 
Dammaraharts). Hartset av 
A. (Da'mmara) orie>ita'lis kallas 
m a n i' 1 a k o p a 1. 

*Agave. A. anierica'na, den 
mest kända, allmänt spridda och i 
Medelhavsländerna talrikast för- 
vildade arten, användes icke i 
allm. till framställning av pulque 
men länmar som grönsaker an- 
vända skott. Pulque erhålles hu- 
vudsakl. av A. 8almia'na (atrovi'- 
rens), vilken odlas i stor ut- 
sträckning. En annan jäst dryck, 
m e t z k a' 1, erhålles av A. te- 
qui'lina, ävenledes allmänt odlad. 
Många Agave-avter lämna an- 
vändbara fibrer, men endast föl- 
jande tre ha kommersiellt värde: 
A. sisala'na, A. cantala och A. 
fourcroydes (A. ri'gida var. elon- 
ga'ta) ; fibrerna benämnas omväx- 
lande si' salhampa, pi'ta 
(pi'te), cantala 1. hene- 
q u é n samt spela numera rätt 
stor roll i världsmarknaden. 

*Agder. 2. Från A., vars offi- 
ciella namn är Agder bispe- 
d ö m m e, avskildes 1925 Eoga- 
land fylke till ett eget stift, Sta- 
vanger bispedömme. 

A'gduhr, Erik, f. 1886, prof. 
i anatomi och histologi vid Veteri- 
närhögskolan 1922, i anatomi med 
undervisningsskyldighet i histo- 




Agapanthus umbellatus. 



logi och embryologi i Uppsala 
1926. A. har bl. a. utgivit arbeten 
om nervsystemets mikroskopiska 
anatomi samt påvisat, att i viss 
mån giftiga beståndsdelar kmina 
finnas i fiskleverolja. 

Agela'das, annan form för 
Hageladas. 

Agent provocateur [aja'g prå- 
våkatö'r], fransk beteckning för 
en hos hemliga polisen anställd 
polisagent, använd i provokato- 
riskt syfte. Jfr Provokation. 

Agermi, se S i w a h. 

A'gfa, förk. för A k t i e n g e - 
sellschaft fiir Anilin- 
fabrikation (se d. o. Suppl.) . 

*Agglutination, jfr även Se- 
rumdiagnostik. 

Aggradatio'n (av lat. ad, till, 

och gradatian) , se Exogena 
krafter. Suppl. 

A'ggripärlor, från det gamla 
Venedig spridda glaspärlor av 
viss typ: ovala, cylindriskt ge- 
nomborrade, till färgen gula, 
blåa, röda och gi'öna, ofta med 
vackra, ådrade mönster. A. äro 



2. — L e X. Suppl. 



35 



Agnostus — Agulhas 



36 




T. v. A^ostus punctuosus, t. h. Agnos- 
tus reticulatus (huvud och stjärt). C:a 
3 ggr förstorade. 

påträffade utom i Europa även i 
Asien, Afrika och Amerika. 

Agno'stus, ett trilobitsläkte 
med stor utbredning i den kamb- 
riska formationen. Ivroppen be- 
står av huvud- och stjärtsköld, 
båda mycket lika varandra, samt 
endast 2 mellankroppsled. 

Agora'kritos, grekisk bild- 
huggare, se Bildhuggar- 
konst sp. 1514. 

*Agra. 1. A. hade 1921 33,2 
mill. inv. — 2. I A. residerade 
Akbar under två perioder av sin 
regering samt hans efterföljare 
Djahangir och Sjah Djahan. De 
kejserliga palatsbyggnaderna äro 
samlade inom det utmed floden 
belägna, av väldiga murar om- 
givna fortet. Här ligger även den 
berömda, av Sjah Djahan uppför- 
da Moti Masjid 1. Pärlmoskén. 
Se vid. Sikand ra och T a j - 
Mahäl. — I A. finnas ett 1926 
— 27 upprättat universitet samt 
ett observatorium. 

*Agram, som befinner sig i 
snabb utveckling, hade 1921 
108,000 inv. och 1925 130,000 inv. 
Staden, som är kroaternas and- 
liga centrum, har talrika högre 
skolor o. a. kulturella institutio- 
ner (se Jugoslavien sp. 



25i) och är säte för en katolsk 
ärkebiskop. A. är en viktig järn- 
vilgsknut (se Jugoslavien 
sp. 250 f.) och har sedan 1928 
reguljär flygförbindelse med Bel- 
grad. Radiostation. 

a. b. Agra margarinfabrik, 
grundat 1919 (firman etablerad 
1898), tillverkar i fabrik i Sthlm 
margarin, kokossmör, kokosflott 
och konstister. 

Agra och Oudh [Sod], se 
United Provinces. 

Agrea'bel (fr. agréable), be- 
haglig, angenäm. 

*Agrell. 2. Alfhild A. av- 
led 1923. Bland hennes arbeten 
märkas främst tendensdramerna 
Räddad (1883) och. Dömd (1884), 
tillhörande tidens radikala kvin- 
nosakslitteratur. — 3. Sigurd 
A. Bland A : s senare arbeten mär- 
kas de runologiska undersökning- 
arna Runornas talmystik (1927) 
och Zur Frage nach dem Ursprung 
der Runennamen (1928), där han 
sökt visa, att de germanska ru- 
nornas namn, ordningsföljd och 
med talmystik (se d. o.) förknip- 
pade magiska kraft beror på in- 
verkan från den persiska Mithras- 
religionen genom förmedling av 
romerska soldater under århund- 
radena närmast e. Kr. A. har 
även översatt rysk litteratur samt 
utgivit och översatt Slaviska my- 
ter och sagor (1929). 

*Agremang. I plur. även be- 
kvämlighet ; fördelar, företräden. 

Agrige'ntum, se G i r g e n t i. 

Agrologi' (av grek. agro's, 
åker, och lo'gos, lära), detsamma 
som marklära. 

*Agronom. Agronomi, jfr 
Jordbrukslära. 

* Aguas Calientes, A g u a s - 
c a 1 i e n t e s. 1. A. omfattar 
7,690 kvkm. och 108,000 inv. 
(1921). 

'''Agulhas. Kap Agulhas (se 



37 



Agö — Ahnlund 



38 



även Kap) är även känt under 
namnet N å 1 u d d e n. 

Agö, liten ö i Bottniska viken, 
s.ö. om Hudiksvall, med fyr. På 
sydkusten ligger Agö fisk- 
läge med god hamn och pitto- 
resk bebyggelse. 

A'haggar, detsamma som Hog 
gar (se Sahara sp. 2). 

*Ahimelek, se vid. E 1 i d e r - 
n a. 

Ahlberg. 1. O 1 o f A., f. 187G, 
bildhuggare, har utfört ett stort 
antal porträttbyster (bl. a. av W. 
Peterson-Berger, se ill. till d. o.), 
statyer och grupper (bl. a. Far 
och son, rest i brons i Östersund 
1921) samt dekorativa arbeten, 
utmärkta av en klassiskt betonad 
formgivning. — 2. Hakon A., f . 
1891, arkitekt, har bl. a. byggt 
konstindustrihallen på Göteborgs- 
utställningen 1923. 1918—20 sekr. 
i Svenska slöjdföreningen, har A. 
tagit verksam del i dess propa- 
ganda och utgivit praktverket 
Modern Swedish architecture 
(1924). — 3. Alf A., f. 1892, den 
föreg:s broder, fil. d:r, filosof, 
skriftställare, ord. lärare vid 
Brunnsviks folkhögskola 1929. A. 
har utövat ett omfattande popu- 
lärvetenskapligt författarskap och 
bl. a. utgivit De filosofiska grund- 
problemen (1922) samt Filoso- 
fiens historia (6 bd, 1925—28). 

Ahlmann, Hans W:son, f. 
1889, geograf och geolog, prof. i 
geografi vid Stockholms högskola 
1929, har främst studerat geomor- 
fologi samt bebyggelse- och ekono- 
misk geografi. 

Ahma'tova, Anna Andre- 
j e v n a (eg. Gorlenko), f. 
1889, rysk skaldinna, gift med 
skalden Gumiljov (f. 1886, arke- 
buserad av bolsjevikerna 1921). 
A. har i en pregnant, dramatiskt 
koncentrerad form givit tragiskt 




Ahmedabad. Cipnoiiilinitet stonlöustcr p\ 
Sidi Sajjids mobké. 

färgade uttryck åt kvinnlig ero- 
tik, i sin senare diktning åt en 
över olyckan upphöjd religiositet. 

*Ahmedabad (även Ahma- 
dabad) är beläget i president- 
skåpet Bombay vid floden Sabar- 
mati och hade 1921 274,000 inv. 
A., som på 1400 — 1700-t. var den 
största staden i v. Indien, är en 
av de vackraste och konsthisto- 
riskt intressantaste indiska stä- 
derna. Dess äldre byggnader, 
främst ett stort antal praktfulla 
moskéer, utmärka sig för en 
blandning av hinduiska och mu- 
hammedanska stilelement och äro 
berömda för sina utsökta detaljer 
i marmorfiligran. Den höga konst- 
skicklighet, som kännetecknar 
A:s byggnader, fortlever inom 
dess konsthantverk (guldsmeds-, 
trä- och stensnideri-, broderiarbe- 
ten m. m.). 

*Ahnf elt. 4. Arvid A. utgav 
1881 — 90 tidskriften Ur dagens 
Irönika (se d. o.). 

*Ahnlund, Nils, blev 1927 
Stadshistoriska institutets före- 
ståndare och erhöll 1928 en per- 
sonlig professur vid Stockholms 
högskola, kallad Stockholms stads 
professur i historia. Av hans se- 
nare mångsidiga produktion mär- 
kes förutom essaysamlingar den 
historiogi-afiska studien Nils Ra- 
benim (1927). 



39 



Ahvenanmaa — Aix-les-Bains 



40 




Aierucs-Mortes. 



Ahvenanmaa [a'vonaniiia], se 
Åland. 

Aichmetall [a'J3-], se Mäs- 
sing sp. 535. 

*Aidin är nu huvudstad i vila- 
jetet Aidin I. Gvzel-Hisar och har 
12,000 inv. (1927). 

Aigues-Mortes, A i g u e s - 
m o r t e s [ägg mårrt], stad i 
dep. Gärd, s.ö. Frankrike, 6 km. 
från Lionbukten. A. har fullstän- 
digt bevarat sin från 1200-t. 
stammande befästningsmur, som i 
form av en oregelbunden rekt- 
angel innesluter staden. 4,000 inv. 

Aimabel, se Ä m a b e 1. 

Ainé [äne'], fr., "äldre", till- 
lägges i franskan efter namnet 
på den äldre av två bröder, medan 
den yngres namn får tillägget 
cadet [-dä'], '""yngi'e". 

*Amtab är nu hu\Tidstad i tur- 
kiska vilajetet Ghazi-Aintab och 
har 40,000 inv. (1927). Viktigt 
handels- och jordbrukscentrum. 

* Ainu, se även Människo- 
raser sp. 525 f. 

Airdrie [ä'9dri], stad i grevsk. 
Lanark, Skottland, ö. om Glas- 
gow. Betydande järnindustri. 
25,000 inv. \ 1921). 

Airolo [ajrå'-], stad i kanto- 
nen Ticiuo, s. Schweiz (se ill. till 
d. o. sp. 287—288), i Ticinos dal- 



gång. Somniarkurort. Järnvägs- 
station vid Gotthardtunnelns s. 
ände. 1,800 inv. (1920). 

*Airy, sir G. B., utförde även 
optiska undersökningar och upp- 
ställde en teori för regnbågen. 

*Aiskylos. A:s samtliga beva- 
rade dramer ha översatts av V. F. 
Palmblad (1841 — 45), De sju mot 
Tebe av A. M. Alexanderson (1868 
och 1921), Agamemnon av B. Ris- 
berg (1890 och 1917), Den fjättra- 
de Prometeus av H. Solander 1927. 
Agamemnon uppfördes i Sthlm 
1929 i ny övers, av E. Zilliacus. 

*Aisne. 1. A:s folkmängd har 
stigit från 422,000 (1921) till 
489,000 (1926). Huvudstad är 
Laon. — 2. A. har en längd av 
280 km., därav 116 segelbara, och 
förenas med ^Marne genom Aisne 
— ^Marnekanalen. 

Aitken [e/jtkin], se B e a v e r - 
b r o o k. Suppl. 

*Aivali har efter grekernas 
bortflvttning (se Lausanne 
sp. 307) endast 14,000 inv. (1927) 
mot c:a 30,000 tidigare. 

*Aix har ett universitet samt 
flera bibliotek och museer. 35,000 
inv. (1926). 

*Aix-les-Bains är beläget i 
dep. Savoie, nära den lilla Bour- 
getsjön, 258 m. ö. h. 



41 



Ajaccio — Akaia 



42 



* Ajaccio har reguljär lufttra- 
fik med Marseille. 

Ajanta, Ad jun t a 1. Ad- 
janta [9dj8e'niita], by i nordli- 
gaste Hyderabad, Främre Indien, 
på bergskedjan A. I en ravin nära 
A. finnas ett trettiotal grottm- 
med skulptursmyckade fasader 
och berömda freskomålningar (se 
Målarkonst sp. 460) , numera 
starkt förstörda. 

Ajmer [»'ddjmsr], stad i 
prov. Ajmer-Merwara, Britt. In- 
dien. 114,000 inv. (1921). — A. 
är en av Indiens äldsta städer och 
har flera märkliga äldre byggna- 
der, bl. a. en stor, numera starkt 
förfallen moské, tillkonunen omkr. 
1200 genom ombyggnad av elt 
hinduiskt tempel, samt det av 
pilgrimer mycket besökta D a r - 
g a h, ett komplex av gårdar och 
moskéer, som omsluta en muham- 
medansk helgongrav. A. är en vik- 
tig järnvägsknut och har stora 
järnvägsverkstäder och färgerier. 

*Ajmer-Merwara har en areal 
av 7,021 kvkm. Största .stad är 
Ajmer (se d. o. Suppl.). A:s brit- 
tiske styresman, som även är 
agent för Rajputana, residerar i 
Mount Abu (se d. o. Suppl.). 

*Akaba tillhör numera Trans- 
Jordanien (se N e d j d. Suppl.). 

*Akademien för de fria kon- 
sterna. Konsthögskolan, i dag- 
ligt tal liksom akademin själv 
vanl. kallad Konstakademin, har 
9 professorer, 2 viceprofessorer 
och 4 lärare. 1908 inrättades en 
etsningsskola, 1921 en dekorativ 
skola. — På sin högtidsdag utde- 
lar A. bland eleverna medaljer 
(den förnämsta är kungl. medal- 
jen), penningunderstöd och he- 
dersomnämnanden. Till elever och 
konstnärer utdelar A. stipendier 
av statsmedel, av sina egna, bety- 
dande fonder och av Ester Lin- 
dahls stipendiefond (se L i n - 




Ajanta 



d a h 1 2 ) . — Ett av delegerade 
inom akademin 1928 framlagt 
omorganisationsförslag omfattar 
bl. a. uppdelning av akademin på 
4 sektioner (för målning, skulp- 
tur, arkitektur och konsthistoria) 
och inrättandet av en läroverks- 
och stipendienämnd (bestående av 
konsthögskolans lärarråd samt 6 
representanter för akademin), vil- 
ken skulle fungera som styrelse 
för konsthögskolan och förbereda 
stipendieärenden. 

Akade'misk, som avser 1. till- 
hör en akademi, såväl i dess bet. 
av universitet (t. ex. "A. bild- 
ning", "A. examen", "A. juris- 
diktion", se Universitet sp. 
128) som i dess bet. av lärt 1. 
vittert samfund ("A. smak", "A. 
stil"). I anslutning till den se- 
nare bemärkelsen får ordet ofta 
bibet. stel, konventionell o. d. 

Akademiska sjukhuset i Upp- 
sala, se Sjukvård tab. II. 

Aka'dien, försv. form av Aca- 
dia (se Kanada sp. 491). 

*Akaia. Xomarkin hade 1928 
321,000 inv. 



43 



Akamba — Aktie 



44 



Aka'inba 1. w a k a' m b a, en 

av de större och mest typiska ban- 
tustammarna i Britt. Öst-Afrika, 
till ett antal av c:a 230,000 be- 
folkande landet Ukamba. Urspr. 
ett jägarfolk, började A. tidigt 
idka boskapsskötsel. Medan män- 
nen ägna sig åt boskapshjordarna 
(sebuer, getter och fettsvansfår), 
bedriva kvinnorna ett primitivt 
jordbruk. Bearbetningen av jor- 
den sker med grävkäpp som enda 
verktyg. A. leva i månggifte, och 
varje familj bildar i regel en liten 
by för sig. Denna omges av ett 
stängsel, främst till skydd för 
boskapen, som drives hem för nat- 
ten. Inom byn bestämmer familje- 
fadern och för ett flertal byar 1. 
ett visst distrikt "de gamles råd". 
Det sociala livet präglas f. ö. av 
sträng exogami. A:s religiösa 
föreställningar röra sig kring fä- 
dernas andar och ett högsta vä- 
sen. 

Aka'ntus, se A c a n t h u s. 

*Akebäck. Absidkyrka från 
1150 med torn från 12Ö0-t:s mitt. 

Akee [aki'], a k i', frukten av 
BWghia sa'pida (fam. Sapinda'- 
ceae), tropiskt träd från Väst- 
Afrika, odlat spec. i Västindien. 
Det köttiga fröhyllet ätes. 

* Åkerman. A:s rumäniska 
namn är Cetatea Alba. 

*Akershus. 1. A. hade 1927 
205.000 inv.. därav c:a 2,000 i 
staden Dröbak. 

*Akhisar hade 1927 18,000 inv. 

Aki'ba, berömd judisk rabbin 
vid början av 100-t. e. Kr. Under 
hans tid lades första grunden till 
Misjna. A. tog en ledande del i 
judarnas uppror mot Hadrianus 
och skall själv ha lidit martyr- 
döden genom romarna omkr. 135 
e. Kr. Jfr B a r - K o k b a. Suppl. 

*Akka ingår i Stora Sjöfallets 
nationalpark (se karta till Sa- 
rekfjällen). 



A'kkajaure [-jaore], se Su- 
or v a. 

Akkerma'n, annan form för 
Åkerman. 

Akkon, annan namnform för 
staden Acka. 

*Akmolinsk. Provinsen (nu 
guvernement, 1926 omfattande 
506,660 kvkm. med 1,015,000 inv.) 
och staden A., som är guvernemen- 
tets hu\'udstad, ingå numera i 
Kasakstan. 

Akroi't, se Turmalin. 

Akroma't (av grek. nekande a 
och kro'ma, färg), se ill. till Ob- 
jektiv sp. 1205—1206. 

*Akron är ett av världens för- 
nämsta centra för tillverkning av 
automobilringar. I A. finnes ett 
universitet. 

Ak-su, oas i öst-Turkestan, vid 
foten av Tien-shan och Tarims 
vänsterbiflod Ak-su. Viktigt 
handelscentrum med livlig indus- 
tri (yllevaror, hudar och päls- 
verk). C:a 190,000 inv. 

*Akt, även naken modell i 
en viss ställning samt den där- 
efter utförda teckningen 1. mål- 
ningen (aktstudie). 

Aktai'on, i grek. myt. en jä- 
gare, som ådrog sig gudinnan Ar- 
temis' vrede, emedan han spejat 
på henne, då hon badade. A. för- 
vandlades då av henne till en 
hjort och sönderslets av hennes 
hundar. 

Akterstag, se B a c k s t a g. 
Suppl. 

*Aktie. För att draga till sig 
även utländskt kapital utan att 
äventyra det svenska inflytandet 
ha under senare år en del större 
svenska aktiebolag (främst 
Kreuger gruppens företag) till 
högst betydande belopp utgivit 
s. k. B-aktier, vilka äro likaberät- 
tigade med bolagets övriga aktier 
(A-aktier), med undantag av att 



I 



45 Aktiengesellschaft fiir Anilinfabrikation — de Alarcon 46 



de var och en endast berättiga till 
Viooo röst vid bolagsstämma. 

Aktiengese'llschaft fiir Ani- 
linfabrikation r-katsiå'n], A'gf a, 
industrifirma i Berlin-Treptow, 
grundad 1873, en av Tysklands 
största firmor för framställning 
av tjärfärgämnen och fotografis- 
ka preparat. Jfr Anilinkon- 
c e r n e n. Suppl. 

Akti'niumserien, se Radi- 
um sp. 810. 

Aktinogra'f (av grek. akti's, 
stråle, och gra'fein, skriva), själv- 
registrerande aktinometer. 

Aktinoli't, detsamma som 
strålsten. 

* Aktinometer, se även F o t o - 
m e t r i sp. 429 f . och P y r - 
heliometer. 

*Aktion. A. användes vanl. i 
bet. handling, uppträdande ; mind- 
re drabbning; inom skådespelar- 
konsten sammanfattande beteck- 
ning för den dramatiska och mi- 
miska framställningen (mimik 
och åtbörder), spelet. — Fys. L a - 
gen om A. och reaktion, 
detsamma som reaktionsprincipen. 

Aktionssätt, aktionsart, 
se V e r b. 

Aktiu'binsk, guvernement i 
Kasakstan, Ryssland. 441,616 kv- 
km. 369,000 inv. (1926). Huvud- 
stad med samma namn (15,000 
inv. 1926). 

* Aktivitet. 1. Detsamma som 
radioaktivitet. — 2. O p t i s k A., 
se Polarisation sp. 364. 

Aktiv massa, i ackumulato- 
rer (jfr d. o. sp. 58) de metaller 
och metallföreningar, vilka under 
ackumulatorns laddning och ur- 
laddning undergå kemiska föränd- 
ringar; i en blyackumulator be- 
står A. av blysuperoxid (ev. även 
blyoxid), blysulfat samt utredu- 
cerat bly. 

Aktivt belägg, se Radium 
sp. 807 ff. 



Aktualise'ra, göra aktuell, 
framkalla för medvetandet. 

*Aktuarie är även titel på 
den tjänsteman, som enl. 1917 års 
lag om försäkringsrörelse skall 
finnas anställd vid livförsäkrings- 
bolag och utföra erforderliga för- 
säkringstekniska beräkningar och 
utredningar. 

A'kureyri [-räjri], stad på n. 
Island, vid innersta delen av 
Eyjaf jord. Sillfiske, får- och tran- 
export. 3,000 inv. (1926). 

*Ala. 1. Kyi'kan erhöll sitt nuv. 
utseende vid en ombyggnad under 
1200-t:s senare hälft. I långhuset 
ingå delar av en äldre anläggning, 
möjl. från 1000-t. 

*Alabama har en yta av 
134,669 kvkm. och 2,573,000 inv. 
(1928; 1920 2,348,000 inv., därav 
38 % negrer). — A., som till 1763 
tillhörde Frankrikes nordameri- 
kanska välde, blev stat 1819. Det 
var en utpräglad slavstat och slöt 
sig 1861 till secessionisterna. 

Alabamaaffären, se N e u t r a- 
li tet sp. 768. 

Alafors, egendom med bom- 
ullsspinneri och -väveri i Starr- 
kärrs skn, Älvsb. 1. 325 arbetare. 
Äg. Ahlafors nya spinneri a. b., 
Göteborg, gi-undat 1889. 

*Alag6as omfattade 1926 
2S.571 kvkm. med 1.117,000 inv. 
Maceio hade 1920 74.000 inv. 

Ä la grecque [gräkk], fr., efter 
grekiskt mönster, detsamma som 
meander (se d. o. 1). 

A'lant, se I n u 1 a. 

*Alanäs bildar sedan 1922 en- 
samt pastorat. 

Alaoi'ternas stat, autonom 
stat i franska mandatet Syrien 
och Libanon, omfattande ett kust- 
område n. om rep. Libanon. Hu- 
vudstad Ladikijje. 6,100 kvkm. 
261,000 inv. — Å. erhöll autono- 
mi 1922 och blev stat 1924. 

de Alarcon [-kå'nn], Pedro 



47 



Alaska — Albanien 



48 






■Pi 



ALBANIEN 

Skalal:5.5mill. 




Sa/t GiovannidiMi. 
iSJcnd-l 

A D R \ - ' . Y^Xi 

(Durresr) 



;,f 7 <j Jani 



Korfu, 



Antonio, "f. 1S33, d. 1891, 
spansk författare och politiker. 
I sina noveller (främst El som- 
brero de tres picos, 1784; Den tre- 
kantiga hatten, s. å.) och romaner 
(bl. a. El escåndalo, 1875) ger 
han suggestiva, realistiska skild- 
ringar av spanskt samhällsliv med 
en ortodoxt moralisk tendens. 

* Alaska. Av A:s 55,000 inv. 
1920 voro 28,000 vita och av dessa 
11,600 födda utanför A. Talrikast 
bland de utlandsfödda voro norr- 
män (2,200), svenskar (1,700) 
och kanadensare (1,400). Huvud- 
näringar äro laxfiske och bergs- 
bruk. Fisket sysselsatte 1926 
29,000 personer och hade ett pro- 
duktionsvärde av 40 mill. dollar. 
Mineralproduktionen hade 1880 
— 1924 ett totalvärde av 535 mill. 
dollar (därav guld 347 och koppar 
168 mill.) och värderades för 1927 
till 14,4 mill. dollar; därav kom- 



mo på koppar- och guldproduktio- 
nen, som efter 1916 gått starkt 
tillbaka, resp. 7,3 och 5,9 mill. 
dollar. I A. funnos 1926 350,000 
renar; exporten av renkött är i 
kraftigt stigande. Av vikt är även 
blårävsaveln. öronsälbeståndet 
vid Prihylovöarna (se d. o. 
Suppl.) torde framdeles bli en 
viktig förvärvskälla. En 750 km. 
lång järnväg förenar Seward med 
Fairbanks. Iluvudstad är Juncau. 
— ■ A. blev territorium 1912. 

Ala tingslag i Sydöstra Häl- 
singlands domsaga, Gävleb. 1., om- 
fattar socknarna Skog, Söderala, 
Norrala, Trönö, Mo och Rengsjö. 

Alb [allp], annan form för Alp 
(se J u r a 1 ) . 

*Albacete. 1927 hade provin- 
sen, som tillhör landskapet Mur- 
cia, 315,000 och staden 35,000 inv. 

A'lba Julia, ty. Earlsburg, 
stad i Transsylvanien, Rumänien, 
vid INIaros, i ett berömt vinod- 
lingsområde. Ars förnämsta bygg- 
nad är den katolska INIikaelskated- 
ralen (från 1200-t., ombyggd på 
1400-t.) med gravmonument över 
flera siebenbiii-gska furstar. Präst- 
seminarium med värdefullt bib- 
liotek. 10,000 inv., därav 60 % 
rumäner (1922). 

Alban [å'll3on], se Skott- 
land sp. 864. 

Alba'ni, Francesco, f. 1578, 
d. 1660, italiensk målare. B. var 
född i Bologna och studerade hos 
Caraccierna i Rom. Han gjorde 
sin förnämsta insats med smärre 
målningar, framställande mytolo- 
giska scener 1. lekande putti i 
idylliska landskap, vilka med sitt 
rokokoartade behag stå ensamma 
i den mot mera pompösa ideal in- 
riktade italienska barockkonsten. 

*Albanien är sedan 1928 ko- 
nungarike. Enl. uppskattning för 
1927 omfattar A. 45,000 kvkm. 
med 834,000 inv. (19 per kvkm.). 



49 



Albanien 



50 



Handelsomsättningr. (MUl. guldfrancs.) 

Ar 1922 1923 1924 1925 1926 1927 

Import ... 12,1 23,4 20,5 21.8 24, g 24„ 

E::port ... 3, o 8,i 12,4 17, i 12, „ 11, i 

Viktigaste importvaror 1927. 
(Mill. guldfrancs.) 

Bomull och bomullsvaror 6, o 

Metallvaror l.s 

Viktig-aste exportvaror 1927. 
(MiU. guldfrancs.) 

Födoämnen av djur 4, o 

Hudar och skinn l,o 

Spannmål l,x 

Viktigaste import- och exportländer. 
(Import och export i mill. guldfrancs.) 
1927 
Imp. Exp. 

För. Stat 1,0 1,8 

Grekland 1,2 2,5 

ItaUen 15,4 6,3 

Jugoslavien 1,3 0,3 

Storbritannien 1,8 — 

Tjecko-Slovakiet 1,4 — 

— • Euvudnäringar äro jordbruk 
och boskai^sskötsel. Jordbruket, 
som befinner sig på ett mycket 
primiti\i; stadium och i hög grad 
hämmas av de ålderdomliga socia- 
la förhållandena, producerar 
främst majs o. a. spannmål, oli- 
ver, fikon, citroner o. a. sydfruk- 
ter samt tobak. Särskilt välodlad 
är trakten kring staden Koritsa 
i s. A. Fåret är det viktigaste 
husdjuret; de ansenliga fårhjor- 
darna hållas om sommaren i 
bergstrakterna och om vintern i 
kustområdet. Av vikt är även 
fjäderfäaveln. I floderna och 
strandsjöarna drives ett givande 
fiske. Bland mineraltillgångarna 
märkes asfalt, som exporteras 
från gruvor nära Valona. Indust- 
rin är obetydlig. — Författning. 
A. är sedan 1928 monarki. En för- 
fattning är imder utarbetande. 
Konungen har vid sin sida en mi- 
nistär under ledning av en minis- 
terpresident. — ■ Förvaltning. Lan- 
det är indelat i 10 prefekturer, 
uppkallade efter de viktigaste 
städerna. — Rättsväsen. I varje 



prefektur finns en domstol, som 
dömer i första instans. Kassa- 
tionsdomstol i Tirana. 1928 träd- 
de en ny straff- och civillag i 
kraft, enl. vilken bl. a. polygami 
är förbjuden, ehuru islam är 
den förhärskande religionen. — 
Försvarsväsen. Allmän värnplikt 
gäller med 18 månaders ut- 
bildningstid. Arméns fredsstyrka 
uppgick 1927 till 7,500 man och 
3,100 man gendarmeri. — Religion. 
A. har ej statskyrka. Av befolk- 
ningen äro 11 % muhammedaner 
och 10 % katoliker. 19 % tillhöra 
den ortodoxa albaniska kyrkan 
(till större delen i s. A.) . — Histo- 
ria. Efter Ars erkännande som 
självständig stat och upptagande 
i ]Sr. F. fixerades dess gränser 
1921 av ambassadörskonferensen i 
Paris enl. den sträckning, de 
hade 191.3. Protester höjdes, sär- 
skilt från grekiskt håll, och en 
internationell gränskommission 
tillsattes, som efter stora svårig- 
heter 1926 kunde slutföra sitt ar- 
bete, då A:s gi-änser till Grekland 
och Serbien definitivt reglerades. 
1917 hade en konstitution ska- 
pats, som införde ett "regent- 
skapsråd" och ett parlament, be- 
stående av en deputeradekam- 
mare och en senat. 1922 kom 
Ahmed Zogu till makten. Han in- 
ledde en energisk reformpolitik, 
åsyftande landets europeisering, 
men störtades 1924 av leda- 
ren för det demokratiska och libe- 
rala partiet Fan Xoli. F. å. kom 
han dock åter till makten och lät 
utropa sig till president. I sin 
utrikespolitik har han frainför 
allt strävat efter att upprätthålla 
vänskapliga förbindelser med Ita- 
lien, Jugoslavien och Storbritan- 
nien. Särskilt av Italien har Zogu 
råkat i starkt beroende; med 
denna makt slöts 1926 ett defen- 
sivfördrag. Zogu utropades 1928 



51 



Albay — Alcalå de Henares 



52 



till konung under namnet Z o g u 
I, albanernas konung. 

A'lbay [-baj], se L e g a s p i. 
Suppl. 

Albemarle [8e'llb9mal], se 
M o n k. 

Albéniz [-be'nith], I s a a c, f. 
1860, d. 1909, spansk tonsättare 
och pianist, uppträdde i yngre år 
mod framgrmg som konsertspelare 
och skrev i ett salongsartat maner 
ett större antal pianostycken. 
Efter förnyade studier i Paris 
komponerade A. under inflytande 
av Liszt och Debussy och med 
anknytning till spansk folkmusik 
flera operor, orkestersviten Cata- 
lonia. pianomusik m. m. 

*Albert, stad i Frankrike, hade 
1921 3.000 inv. 

* Albert, furste av Monaco, av- 
led 1922. 

A'lbert, Joseph, f. 1825, d. 
1886, tysk fotograf, ljustryckets 
(se d. o.) egentlige upphovsman. 

♦Alberta har en vta av 661.160 
kvkm. och 632,000 inv. (1928). 

* Albert Bonnier. A:s skol- 
boksavdelning sammanslogs 1928 
med P. A. Norstedts, varvid ett 
fristående bolag bildades, a. b. 
Svenska bokförlaget P. A. Nor- 
stedt & Söner — ^Albert Bonnier 
(se d. o. Suppl.). 

*Albert Edwardsjön benäm- 
nes numera E d w a r d s j ö n 
(Edward Nyansa). Ytan, 
som hastigt minskas, utgör enl. 
nyare beräkning c:a 2,000 kvkm. 
A. avflyter genom Semliki till 
Albertsjön. 

* Alberti, Leon Battista. 
Till A : s huAiidverk hör även kyr- 
kan San Andrea i Mantua (se ill. 
till d. o.). 

Albe'rti, Peter A d 1 e r, f. 
1851, dansk politiker, 1892 folke- 
tingsman, 1901 — OS justitieminis- 
ter. Kort efter sin avgång från 
ministerposten angav han sig 



själv för omfattande bedrägerier 
och förfalskningar i "Den sja^l- 
landske Bondestands Sparekasse", 
vars ledare han från 1890 varit. 
Han dömdes 1910 till 8 års tukt- 
hus men benådades 1917. "Alberti- 
skandalen" ledde bl. a. till mini- 
stären Christensens (se d. o.) fall. 

En artlkt'1 om A. ingick i huvudar- 
betet 1 en del av upplagan. 

*Albertus Pictor. Nyare forsk- 
ningar ha bestyrkt A:s identitet 
med Albrekt Pärlstickare och på 
stilistiska grunder tillskrivit ho- 
nom vissa textilier i Uppsala dom- 
kyrka och Stat. hist. mus. 

'A'Ibiker, Karl, f. 1878, tysk 
bildhuggare, prof. vid konstaka- 
demin i Dresden, har i sina av 
Rodin och av grekisk skulptur på- 
verkade arbeten framställt ung- 
domliga figiirer i rytmisk rörelse. 

*AIbo ingår i Gärds och Albo 
härads domsaga. 

*Alboga. Till pastoratet höra, 
utom Od och A., även Molla och 
öra. 

Albrekt I B j ö r n e n, f. omkr. 
1100, d. 1170, den förste markgre- 
ven av Brandenburg (se d. o. sp. 
475). 

*Albuminuri, jfr även U r i n - 
organens sjukdomar. 

Albuquerque [£e'llbakak], 

största staden i New Mexico, s.v. 
För. Stat., vid Rio Grande del 
Norte. Centrum för kreaturs- och 
ullhandeln i New ^lexico. Univer- 
sitet. 15,000 inv. (1920). 

*Alby utgör ett municipalsam- 
hälle i Borgsjö skn, Västernorrl. 
1., med 1,495 inv. (1928). Karbid- 
fabriken äges av Stockholms su- 
perfosfatfabriks a. b., kloratfab- 
riken av Svenska tändsticks a. b. 

Alcalå de Hena'res, stad i 
Nya Kastilien, Spanien, vid flo- 
den Henares, 30 km. n.ö. om Mad- 
rid. I A. finnes spanska central- 
arkivet. 12,000 inv. (1921). — I 



53 



Al-cement — Aleksandropol 



54 




Aldobrandinska bröllopet. 



A., som av romarna kallades 
Complu'tum, trycktes den s. k. 
k o m p 1 u t e n s i s k a bibeln 
(se d. o.). A:s av kardinal Ximé- 
nes 1508 grundade universitet, 
som åtnjöt stort anseende, flji;ta- 
des 1836 till Madrid. 

Al-cement, se Cement. 
Suppl. 

*Alchemilla. A. vulga'ris om- 
fattar talrika, tack vare apogami 
konstanta och väl skilda ehuru 
närstående småarter, ss. A. pu- 
be'sccns, A. suicrena'ta m. fl. 

Alchwarizmi, annan form för 
a 1 - C h w a r i z m i. 

Alcobaga [-va'sa], stad i prov. 
Estremadura, mell. Portugal, 100 
km. n. om Lissabon, med berömt 
stort cistercienskloster, gi'undat 
1148, sekulariserat 1834 och nu 
delvis använt som kasern. Klos- 
terkyrkan är en storartad gotisk 
anläggning med kungligt gravkor 
från 1300-t. och fasad i barock- 
stil. C:a 2,000 inv. 

A'Idegrever [-grefer], Hein- 
rich, f. 1501 1. 1502, d. mellan 
1555 och 1561, tysk kopparstic- 
kare, målare och guldsmed, verk- 
sam i Soest. A. tillhör Klein- 
meister (se d. o.). Sin främsta in- 
sats gjorde han med i kopparstick 
utförda ornamentkompositioner 
(se ill. till Ornamentik sp. 
1415), vilka i stor utsträckning 
tjänade som mönster för den tyska 
renässansens konsthantverk. 

*AIdén, Gustaf, avled 1927. 

Ålder, se A 1 n u s. 



*Aldershot är beläget c:a 50 
km. s.v. om London. Garnisonssta- 
den med samma namn hade 1921 
29,000 inv. 

Aldobrandi'ni, Villa A., be- 
römd villa i Frascati (se ill. till 
d. o.), Italien, anlagd 1598 — 1603 
med vacker terrassträdgård efter 
planer av Giacomo della Porta. 

Aldobrandi'nska bröllopet, en 

berömd romersk väggmålning 
efter grekiskt original, framstäl- 
lande förberedelserna till ett 
bröllop. A., som är den förnämsta 
målning som bevarats från an- 
tiken, anträffades i Rom 1606 och 
uppkallades efter sin förste äga- 
re, kardinal Aldobrandini. Den 
förvaras numera i Vatikanen. 

Aldo'ser, se Kolhydrat sp. 
1006. 

Aldoxi'mer, se O x i m e r. 

*Ale bildar ett tingslag i Vätt- 
le, Ale och KuUings domsaga. 

Alechin [alje'sjin], annan form 
för Aljechin (se d. o. Suppl.). 

Alecsa'ndri, V a s i 1 e, f. 1821, 
d. 1890, rumänisk skald och poli- 
tiker. Genom sina av den inhems- 
ka folkpoesien påverkade dikter 
och sina dramer med motiv ur 
Rumäniens historia och folkliv 
blev A. en av de främsta väckarna 
av en rumänisk nationalkänsla. 
Som politiker ivrade A. främst 
för Moldaus och Valakiets för- 
ening. 

Alef, se Spiritus. Språkv. 

*Aleksandropol heter numera 



55 



Aleksandrovsk — Alexandria 



56 




Alexander, serbernas, kroaternas och 
slovencrnas konung. 

L e 11 i n a k a' n och ingår i rep. 
Armcnicn. 39.000 inv. (1926). 

*Aleksandrovsk. 2. A. - G r u - 
s j e v s k i j ]iet er numera S j a' li t y 
och ingår i Sjahty-Donetskretsen, 
N. Kaukasusområdet. — 3. A. 
heter numera S a p o r o' g. 

*Aleksej M i h a i 1 o v i t j, se 
även Ryssland sp. 1566. 

*d'AIembert. Om d' A : s 



princip 
kraft. 



se Tröghets 



*AIencon är huvudstad i dep. 
Orne. Det var från 900-t. centrum 
för grevskapet, senare hertigdö- 
met A., som 1584 indrogs till kro- 
nan. 

*Aleppo. Staten A. är enl. be- 
slut av 1924 sedan 1 jan. 1925 
sammanslagen med staten Damas- 
kus (se S v r i e n sp. 639) . Staden 
A. hade 1921—22 129,000 inv. 

AIe'rt (fr. alerte), pigg, va- 
ken, påpasslig. 

Ale'ssi, G a 1 e a z z o, f . 1512, 
d. 1572, italiensk arkitekt, hu- 



vudsakl. verksam i Genua, Mi- 
lano och sin födelsestad Perugia. 
I Genua anlade han den prakt- 
fulla Strada nuova (nu Via Gari- 
baldi, 86 ill. till Genua) och 
uppförde ett stort antal palats 
och villor med rika gårds- och 
trappanläggningar, ävensom kyr- 
kan Santa Maria in Carignano. 1 
Milano byggde han bl. a. Palazzo 
Marino (nu rådhus). 

*Alexander, tsarer av Ryss- 
land. — 3. A. III:s gemål Dagmar 
(Maria Feodorovna) avled 1928. 

*Alexander, serbernas, kroa- 
ternas och slovenernas koifting, är 
sedan 1922 förmäld med Maria, f. 
1S99, dotter till konung Ferdi- 
nand (se d. o. .sp. 1484 f.) av Ru- 
mänien. — Om A:s suspendering 
av författningen och införande av 
en kunglig diktatur se Jugo- 
slavien. Historia. Suppl. 

* Alexanderson. 3. Ernst A. 
är sedan 1919 chefsingenjör hos 
Radio Corporation of America, 
Schenectady. Bland A:s uppfin- 
ningar märkes främst en hög- 
frekvensgenerator (se Telegrafi 
sp. 905). 

Alexandersson, Helmer, f . 
1886, d. 1927, tonsättare, skrev 
bl. a. en uppmärksammad sym- 
foni (g moll), en klarinettkonsert, 
ett konsertstycke för horn och or- 
kester samt festmarsch till Olym- 
piska spelen 1912. 

*Alexandrette hade 1921—22 
23,000 inv. Det är nu huvud- 
stad i det autonoma sand j åket 
med samma namn (4.700 kvkm., 
212,000 inv.), som 1925 avskildes 
från förutvarande staten Aleppo. 

*Alexandria hade 1927 573,000 
inv. Det ombesörjer Vjo av Egyp- 
tens varuomsättning med utlan- 
det; ankomna och avgångna far- 
tygs sammanlagda nettotonnage 
utgjorde 1927 9,7 mill. ton. I A. 



57 



Alexandropolis — Alger 



58 



finnas flera europeiska skolor och 
en muhammedansk högskola. Det 
är säte för bl. a. ortodox patriark. 
— - Av de sjiarsamma lämningarna 
av antikens A. märkas den s. k. 
Pompejuskolonnen på en obebyggd 
höjd, där urspr. ett Serapistempel 
var beläget, samt de från 100-t. 
e. Kr. stammande omfångsrika 
katakomberna. Den kristna delen 
av A., vars centrum är det lång- 
sträckta Mehemed Ali-torget, har 
övervägande europeisk prägel. 
Där ligger bl. a. ett arkeologiskt 
museum med betydande samlingar 
av huvudsakl. i A. gjorda gre- 
kiska och romerska fynd. Infö- 
dingsstaden utbreder sig på det 
näs, som skiljer A:s gamla 1. ö. 
hamn från den nuvarande. Längst 
ut på näset ligger det av Mehe- 
med Ali uppförda khedivpalatset. 
Ö. om A. ligger E a m 1 e h, som 
på sommaren utgör en populär 
tillflyktsort för den förmögnare 
befolkningen i A. och Kairo. 

Alexandro'polis, se D e d e a - 

gat j. Suppl. 

*Alfabet. I Turkiet infördes 
192S officiellt det latinska alfa- 
betet i st. f. det förut använda 
arabiska. 

A'lfa(-gräs), se S t i p a. 

Alfa'no, Fr an c o, f. 1878, 
italiensk tonsättare och pianist, 
uppträdde i yngre år som kon- 
sertspelare och skrev bl. a. några 
balettpantomimer men vann ss. 
kompositör större framgång 
först med operan Uppståndelse 
(1904), som bl. a. efterföljts av 
hans sceniska huvudverk Sakun- 
tala (1921). Han har skrivit or- 
kesterverk, kammarmusik och 
sånger samt avslutat Puccinis (se 
d. o. Suppl.) opera Turandot. 

A'If apartiklar, a - p a r t i k - 
lar, se Radium sp. 805. 

A'lfastrålar, a - s t r å 1 a r, 



se R a d i u m sp. 805 ff. och ill. 
sp. 811. 

Alfhem, järnvägsstation i 
Skepplanda skn, Älvsb. 1., knut- 
punkt mellan Bergslagernas järn- 
vägar och Lödöse — Lilla Edets 
järnväg. 

*Alfons, konungar av Spanien. 
— A. XIII har under senare år 
godtagit den av Primo de Rivera 
1923 etablerade diktaturen, som 
han givit sitt stöd även under de 
oppositionsrörelser, som vid flera 
tillfällen stört Spaniens inre lugn 
(se vid. Spanien. Historia. 
Suppl.). A. besökte 1928 Sverige. 

*Alfshög. I A. ligger Katrine- 
bergs folkhögskola. 

Alfu'rer, urinvånarna på Cele- 
bes och Moluckerna, numera un- 
danträngda av och uppblandade 
med de invandrade malajerna. 

*Alfvén, H u g o, har i sin 
rika alstring framträtt som en 
tonsättare av betydande mått. 
Sin förnämsta insats har han 
gjort med de i formellt avseende 
mästerliga symfonierna, bland 
vilka de märkligaste torde vara 
den tredje i e dur ("Italienska 
symfonin") och den genom sin 
instrumentala behandling av 
människorösten intressanta fjärde 
i c moll ("Från havsbandet"). 
Med en icke sällan av folkmusi- 
ken befruktad, ej särdeles egen- 
artad melodisk uppfinning har 
A. i flera verk, t. ex. orkester- 
dikterna Midsommarvaka och En 
skärgårdssägen samt balettpan- 
tomimen Bergakungen (Sthlm 
1923), givit uttryck åt svenska 
stänmingar. 

Algebraisk ekvation, ekvation 
mellan algebraiska funktioner 
(se Funktion sp. 789). 

Algebraisk form, se Homo- 
gen funktion. 

*Alger hade 1926 226,000 inv., 
därav nära % européer. 1927 ut- 



59 



Algeriet — Alicykliska föreningar 



60 



gjorde i utrikesfart ankomna och 
avgångna fartygs sammanlagda 
nettotonnage 7,1 mill. ton. A. är 
vintertid en av européer livligt 
besökt klimatisk kurort. 

*Algeriet har en yta av 
2,195,087 kvkm. och 6,065,000 inv., 
därav 870,000 européer (1926). 
A:s huvuddel, Tcrritoire du Nord 
(dep. Alger, Oran och Constanti- 
ne), omfattar 207,483 kvkm. med 
5,523,000 inv., därav 865,000 euro- 
péer. De viktigaste invandiarna 
äro fransmän, spanjorer, judar 
och italienare. I A:s Saharaområ- 
de märkas främst araber och tua- 
reger. — I Territoire du Nord är 
ytan till 22 % odlad. En viktig 
kulturväxt är alfagräset, som ex- 
porteras över Oran, särskilt till 
Storbritannien. Fångsten av sar- 
diner och tonfisk m. m. är av 
vikt, likaså svamp- och korallfis- 
ket. Sedan gammalt är konstin- 
dustrin högt utvecklad (mattor, 
broderier, alfavaror och läderar- 
beten). Viktigaste exportvaror 
äro vin, vete, får och ull, sydfruk- 
ter samt järnmalm, fosfat och 
cigarretter. Järnvägarna hade 
1927 en längd av 4,370 km. — 

Viktigare produkter 1927 (1,000-t. ton). 

Vete 771 

Kåg 752 

Havre 154 

Vin (1,000-t. hl.) 7,290 

Tobak 27 

Järnmalm 2,034 

Naturfosfat 847 

Zinkmalm 46 

Kreatursstock 1927 (1,000-t. djur). 

Hästar 162 

Åsnor och mulåsnor 438 

Nötkreatur 849 

Får 5,083 

Getter 2,652 

Kameler 155 

Svin 96 

Förvaltning. Guvernören har vid 
sin sida ett råd, som endast 
har konsultativa befogenheter. A. 



är finansiellt självständigt, så- 
tillvida som budgetförslag upp- 
göias av guvernören och därefter 
behandlas av ett av högre ämbets- 
män och valda medlemmar sam- 
mansatt råd, "conseil supérieur", 
samt av tre s. k. finansdelegatio- 
ner, representerande ämbetsmän- 
nen, de franska kolonisterna och 
infödingarna. Förslag föreligger 
att i Paris inrätta en konsultativ 
myndighet för A. 

*Algonk. Till A. räknas de 
jatuliska och jotniska av- 
delningarna, Visingsöseri- 
e n och den egentliga s p a r a g - 
mitformationen. I algon- 
kiska lager i Nord-Amerika ha de 
äldsta sparsamma resterna av or- 
ganismer påträffats. I Sverige 
bestå de algonkiska bildningar- 
na, som synas vara fossilfria, av 
röda, gula och vita sandstenar 
och konglomerat, mörka skiffrar 
samt diabaser. De algonkiska se- 
dimenten anses härstamma från 
ökentrakter, men på senaste tid 
har även den åsikten framställts, 
att de utgöra förvittringsrester i 
regnrika tropiker utan växttäcke. 

Algonki'ner, se Indianer 
sp. 1294. Jfr Fornameri- 
kansk kultur sp. 352. 

Algori'tm (lat. algori'tmus, 
förvrängning av al-Chicarismi, se 
d. o.), metod 1. schema, efter vil- 
ket en räkning utföres. 

♦Algutsrum. 1. 1 A., som är be- 
läget på Öland, ligger Gråborg 
(se d. o. Suppl.). — 2. A. ingår 
i Ölands domsaga. 

*Algutstorp. I A. ligger en del 
av Vårgårda (se d. o. Suppl.) 
municipalsamhälle. 

Alha'zen, se i b n a 1 - H a i - 
tam. Suppl. 

Alicy'kliska föreningar, orga- 
niska föreningar av cyklisk struk- 
tur (se Cykliska föreningar, 
även Suppl.) men närbesläktade 



61 



Alisarh — Alkalireserv 



62 



med alifatiska föreningar (se d. 
o.). Hit höra kolväten av serier- 
na C^Hjjj, C„H2„_2) CQH,,n_4 (n 
betecknar hela tal). Till A. räknas 
naftener, kamferarter och terpe- 
ner (se dessa ord). 

*AIigarh kallas även K o i 1. 
*Alikvottoner, se även Ton. 
*Alingsås tillhör Älvsb. 1. och 
hade 1928 8,610 inv. (1927 över- 
flyttades till A. från A. landsförs. 
ett område med 1,691 inv.). In- 
dustrin sysselsatte 1927 vid 34 ar- 
betsställen 1,330 arbetare, därav 
c:a 550 vid Alingsås bomullsvä- 
veri a. b. (grundat 1884). Enl. 
1927 års skolordning omorganise- 
ras samskolan till samrealskola 
med 4- och 5-åriga linjer. I A. fin- 
nas länslasarett och epidemisjuk- 
hus, Staden har station vid 
Västra stambanan. 

Alingsås landsförsamling och 
Rödene, socken i Älvsb. 1., utgö- 
res av två förs., Alingsås 
landsförsamling ( 1,625 
inv.) och Rödene (235 inv.), 
vilka jämte Alingsås stadsförs., 
Bälinge, ödenäs och Hemsjö bilda 
pastorat i Skara stift. 1,860 inv. 
(1928); jfr Alingsås. Suppl. 
Alje'chin, Aleksandr 
Aleksandrovitj, f. 1892, 
rysk schackspelare. A., som debu- 
terade i internationell tävlan 
1910 och därefter med stigande 
framgång deltagit i talrika mäs- 
tarturneringar, erövrade 1927 i 
Buenos Aires världsmästartiteln 
från Capablanca y Granpera. Han 
är den hittills kanske främste ut- 
övaren av blindschack. 

Alka'isk strof benämnes efter 
den grekiske skalden Alkaios en 
strof, bestående av två s. k. a 1 - 
kaiska verser (w — -^ — 
vw- — ^^ w — w — ) och två 
kortare verser. Ex. : 

Dodonas eUar talade fordomdags, 

ur helga skuggor stammades ödets dom. 



Xnnu i dag för den vises öra 
viskar en stämma i edra toppar. 

(Tegnér: Träden). 

Alkalireserv, beteckning för 
blodets förråd av alkalisalter av 
svaga syror. Dessa senare utgöras 
väsentligen av kolsyra och ägg- 
viteämnen. De vid dessa bundna 
alkalimetallerna kunna, om vä- 
teioner skulle tillföras blodet, er- 
sättas med dessa väteioner, vilka 
i bindning med de nämnda 
svaga syrorna i stor utsträck- 
ning bilda odissocierade för- 
eningar. På detta sätt "infångas" 
väteioner genom de svaga syror- 
nas anioner, och ändringar i blo- 
dets surhetsgrad (väteionkon- 
centration) försvåras. En omstän- 
dighet, som förstärker de svaga 
syrornas benägenhet att uppta 
väteioner i odissocierad form, är 
vid., att de fria svaga syrornas 
dissociation i hög grad tillbaka- 
tränges av deras alkalisalter. En 
ökning av kolsyrehalten i blodet 
(t. ex, vid muskelarbete) medför 
endast mycket ringa ökning i sur- 
hetsgraden, ty den redan i och för 
sig ringa dissociationen av kol- 
syra tillbakatränges starkt av det 
i blodet rikligt förekommande al- 
kalisaltet av kolsyra (bikarbo- 
nat). På grund av det motstånd 
mot förändringen i surhetsgrad, 
som sålunda åstadkommes av lös'- 
ningar av svaga syror tills, med 
deras alkalisalter (1. av svaga 
baser tills, med deras salter med 
syror), kallas dylika lösningar 
buffertlösningar. Rela- 
tivt stora mängder väteioner 

(från dissocierade syror) kunna 
tillföras blodet, utan att dess 
väteionkoncentration därav röner 
någon större ändring. A. minskar 

givetvis härvid, och till sist kan 

den bli uttömd. Blodets surhets- 
grad stiger då raskt (acido's), och 

döden inträffar på grund av för- 



63 



Alkamenes — Allenby 



64 



giftning med syra. För livets fort- 
bestånd är en bestämd surhets- 
grad i blod (och vävTiadcr) nöd- 
vändig. En normal A. tillåter en- 
dast små växlingar i denna sur- 
hetsgrad, men även dessa små 
växlingar äro av stor betydelse 
för organismens funktioner. Så 
t. ex. regleras andningens inten- 
sitet av de små väteionändringar, 
som betingas i blodet av kolsyre- 
anliopning (^ ökad andning), 
och organismens enzym äro för 
sin verkan beroende av bestämda 
vätoionkoncentrationer. 

Alka'menes, grekisk bildhug- 
gare, se Bildliuggarkonst 
sp. 1514. 

*AIkio, S a n t e r i, lämnade 
1922 riksdagen, vars vice talman 
lian två gånger varit och där han 
gjort betydande insatser i ut- 
skottsarbetet. Han blev 1925 led. 
av riksrätten. 

A'lkmaar [-mar], stad i prov. 
Nord-Holland, Nederländerna, vid 
Nordholländska kanalen. Kakao- 
och chokladindustri. Betydande 
handel med lantbruksprodukter, 
särskilt ost. 28,000 inv. (1927). 

*Alkman, Edvard, avgick 
1926 som hu\Tidredaktör för Göte- 
borgs-Posten. Han invaldes 1927 
ånyo i F. K. 

Alkoge'1, se K o 1 1 o i d e r sp. 
1019. 

*Alkoholist. Erkända ss. all- 
männa alkoholistanstalter äro : 
Svenska diakon sällska- 
pets anstalt å Björknäs, Jär- 
låsa; Göteborgs stads an- 
stalt å Ler jeholm ; Ä 1 v g å r - 
den. Hedemora; Lunds stifts 
prästers hem, Höör. Samt- 
liga dessa äro för män. För kvin- 
nor finns en anstalt vid G u n - 
n a r s k o g, Flisby. Enskilda an- 
stalter mottaga ej sådana patien- 
ter, vilka enl. alkoholistlagen 



skola tvångsinterneras. Jfr 
Sjukvård, tab. II. 

Alkoholome'ter (av alkohol 
och grek. mctrci'n, mäta), se 
A r e o m e t e r. 

Alkoso'1, se K o 1 1 o i d e r sp. 
1019. 

Alkvättern, stort gods i Bjur- 
tjärns skn, Örebro 1., vid den av 
Timsälven genomflutna sjön A. 
Äg. Katrinefors a. b. 

*AlIahabad. 2. A. är huvud- 
stad i United Provinces, har uni- 
versitet och är av vikt som järn- 
vägsknut och garnisonsort. 

*Allbo. 1. A. ingår i V. Varenda 
domsaga. — 2. A. omfattar nu- 
mera pastoraten Skatelöv; V. 
Torsås och Härlunda; Virestad; 
Moheda, ör och Aneboda; Arings- 
ås, Lekaryd och Härlöv; Hjorts- 
berga och Kvenneberga; Slätt- 
hög och Mistelås; Vislanda och 
Blädinge; Stenbrohult och Älm- 
hult. 

Alleghany [fE'lligejni], käll- 
flod till Ohio (se d. o. 1). Viktig 
transportled. C:a 480 km. 

*Alleghanybergen användes 
ofta i Europa som namn på hela 
bergssystemet men betecknar i 
Amerika endast den bergrygg, 
som utgör Appalachiska platåns 
s.ö. rand (jfr Nord-Amerika 
sp. 883). I den geogi"afiska fack- 
litteraturen benämnes också nu- 
mera bergssystemet i sin helhet 
Appalacherna 1. Appa- 
lachiska bergen. Partiet 
n.ö. om Camplain-Hudsonsänkan, 
vilket sänker sig norrut och är 
rikt på fristående, längs brottlin- 
jer höjda bergryggar, ss. Green 
Mountains (1,350 m.) och White 
Mountains (1,918 m.), kallas 
Nordappalacherna. Inom 
Sydappalacherna ur- 
skiljas fyra huvudregioner (se 
Nord- Amerika sp. 883 ) . 

»Allenby, lord, avgick 1925 



65 



Allers Familj -journal — Alma-Ata 



GQ 



som överkommissarie i Egypten. 
Om hans fälttåg i Palestina se d. 
o. sp. 1541. 

*Allers Familj-journal. A:s 
grundare, Carl Aller, avled 1926. 

Allfader, binaimi till Odin. 

A'llgemeine Musikzeitung 
[-gemajne mosi'ktsajtong], popu- 
lärt hållen musikalisk veckotid- 
ning i Berlin, grundad 1874. 

Allhelgona, se Hel gon a. 

A'llinge, stad på Bornholm, 
Danmark, omedelbart s.ö. om 
Sandvig, tills, med vilket A. bil- 
dar en kommun med 2,300 inv. 
(1925). A. har en i berget in- 
sprängd hamn och driver sjöfart 
och fiske (sillrökerier) ; somma- 
ren 1929 har upi^rättats ångbåts- 
förbindelse med Simrishaimi. 

*Allitteration kan även vara 
vokalisk, varvid alla vokaler an- 
ses rimma sinsemellan. Ex. : "ord 
och amen"; "ur askan i elden". 

Allmogevävnad, se Konst- 
V ä vn ad sp. 1146 ff. 

Allmänna arvsfonden, se 
A r v. Suppl. sp. 160. 

*Allmänna barnhuset. Utred- 
ning pågår f. n. (1929) om reali- 
serande av A:s fastigheter och 
tillgångar. Meningen är, att 
Stockholms stad skall övertaga 
största delen av dessa för att 
därmed bestrida sina kostnader 
för allmänt barnavårdande verk- 
samhet, medan en mindre del 
skulle avsättas till direkt sjuk- 
vårdande verksamhet (pediatriska 
kliniker). 

Allmänna journalen, se 
Journal för litteratu- 
ren och theatern. 

Allmänna och Sahlgrenska 
sjukhuset i Göteborg, se S j u k - 
vård tab. II. 

Allmänna svenska utsädes- 
aktiebolaget, se Sveriges 
utsädesförening. 

Allmänna telefon, förr vanlig 



benämning på Stockholms all- 
männa telefon a. b:s nät. Se 
Telefon i sp. 884—885. 

Allofa'n, ett till kaolingruppen 
höiande vattenhaltigt aluminium- 
silikat med lägre kiselsyrehalt än 
den vanliga kaolinen och ofta ut- 
bildat som stalaktiter. Bildas vid 
kemisk förvittring av fältspat. 

Allokto'na (av grek. a'llos, 
annan, och kton, jord) kallas så- 
dana bildningar, särskilt kolflöt- 
ser, som uppstått genom hopsväm- 
ning av växter från annat håll. 
Autokto'na (av grek. auto's, 
själv) kollager ha uppstått ge- 
nom anhopning av växter på plat- 
sen, där de levat. 

Allotige'na beståndsdelar (av 
grek. a'lloti, annorstädes, och ge'- 
nein, bildas) i en bergart äro mi- 
neral, som genom cirkulerande 
lösningar tillföras en avlagring. 
Motsats : a u t i g e' n a (av grek. 
auto's, själv) 1. ursprungliga mi- 
neral. 

Allsvensk samling, en sedan 
1914 av Kiksf öreningen för 
svenskhetens bevarande i utlandet 
utgiven veckotidning. 

*AIluvium. Termen A., som 
fortfarande användes i Tyskland, 
motsvarar ung. holocen; diluvi- 
ums motsvarighet är pleistocen 
(jfr Kvartar tiden). 

Alm, Gustaf, se Malm- 
berg 1. 

Alm, Emil, f. 1878, civil- 
ingenjör, ingenjör hos A. S. E. A. 
1903 — 10, byråingenjör vid 
Sthlms elektricitetsverk 1910 — 
17, prof. i elektromaskinlära vid 
Tekniska högskolan sedan 1917. 
A. har bl. a. utgivit Elektroma- 
skinlära (2 bd, 1926—27). 

*Alm. Vlmus monta'na bör 
numera kallas Ulmtis gla'bra, och 
Ulmus campe' stris bör kallas TJl- 
mus folia'cca. 

A'lma-A'ta, förr V j e' r n y j. 



I. e X. Suppl. 



67 



Almaden — Almkvist 



G8 



Imvudstad (sedan 1927) i Kasak- 
stan, Ryssland, vid foten av Tien- 
shans kedja Ala-tau. Ilandelscent- 
nim. En jiunvä<? mellan Tasjkent 
och Seniipalatinsk via A. iir un- 
der byggnad. 45,000 inv. (1920). 
♦Almaden (riktigare A 1 ni a - 
dén) har c:a 10,000 inv. 

Almagrundet, fyrskepp utan- 
för Stoi khoini;, skärgård, s.ö. om 
Sandhamn. 

A'lmarestäket, gods i Stock- 
liolms-Näs skn, Uppsala 1., på 
Stäkesön v. om sundet Almarestä- 
ket, vid Mälarfjärden Görväln. 
— Den plats, där A. nu ligger, 
spelade i äldre tid en viktig stra- 
tegisk roll SS. behärskande infarts- 
leden till Sigtuna och Uppsala. 
Den befästes tidigt, och vid 1300- 
t:s slut uppfördes där en borg. 
Denna brändes 1434 luider Engel- 
brektsupproret men återuppbygg- 
des för ärkebiskopssätets räkning 
av Nicolaus Eag\aldi och Jöns 
Bengtsson Oxenstierna. 1516 — 17 
belägrades A., där Gustav Trolle 
inneslutit sig, av Sten Sture d. y., 
som efter Trolles kapitulation lät 
nedriva borgen. 

*Almby, som omfattar området 
närmast s.ö. om Örebro, hade 
192S 4,690 inv., därav 4,040 i 
A 1 ni b v m u n i c i p a 1 s a m - 
hälle'(bildat 1926). Municipal- 
samliället är en industriort av 
vikt ; bland dess fabriker märkas 
Örebro pappersbruks a. b. (se d. 
o.), Bates paper saek a. b. (till- 
verkar papperssäckar), a. b. Nor- 
diska syrgasverkens filial och 
a. b. Svensk skoindustri (äg. Koo- 
perativa förbundet). 

*Almedal ligger inom Göte- 
borgs stads område. Station vid 
Västkustbanan och Göteborg — 
Borås järnväg. 

*d'Almeida. 2. A. J. d'A. av- 
gick som president 1923. 

*Almesåkra. Till pastoratet 



hör, utom A. ocli Malmbäck, även 
ödestugu. 

*Almgren, Oscar, avgick pä, 
grund av sjukdom från professu- 
ren 1925. 

Almgren. 1. B e r t il A., f . 
1S7S, civilingenjör, industriman, 
lärare i zymoteknik vid Tekniska 
högskolan 1902 — 07, i bakterio- 
logi vid Farmaceutiska institutet 
1906 — 07, verkst. direktör i a. b. 
Stockholms bryggerier sedan 
1910, dessutom led. i styrelserna 
för ett stort antal industriföre- 
tag. — 2. Gösta A., f. 1888, 
bildhuggare, har särskilt gjort 
sig känd genom bronshuvuden 
(bl. a. av Nils Personne och Tore 
Svennberg), utmärkta av frodig 
form och träffande karaktäristik. 
I monumentalare format har han 
bl. a. utfört en byst av Elias Sehl- 
stedt i Härnösand (1926) och ga- 
velfigurer till Norrköpings gym- 
nastikhall (1928). 

Almkvist. 1. Herman Na- 
poleon A., f. 1839, d. 1904, 
orientalist, prof. i Uppsala i jäm- 
förande språkforskning 1880, i se- 
mitiska språk 1892. A. bragte de 
orientaliska studierna på en hög 
nivå. Inom hans kvantitativt ej 
betydande vetenskapliga produk- 
tion må främst nänmas en text- 
kritisk kommenterad uppl. jämte 
övers, av en Misjnatraktat samt 
ett verk om biharispråket, Die 
Bischåri-Spra^he (3 bd, 1881— 
85). Hans efterlämnade studier i 
nubiska ha utgivits av K. V. 
Zetterstéen. A. verkade även som 
översättare, bl. a. av Turgenjevs 
noveller. — 2. J o h a n A., f. 1869, 
den föreg:s brorson, läkare, prof. 
i dermatologi och syfilidologi vid 
Karol. inst. 1913, överläkare vid 
Eira sjukhus 1908—11, vid S:t 
Görans sjukhus sedan 1911. A. 
har publicerat ett stort antal ve- 
tenskapliga arbeten även av so- 



69 



Almnäs — Almquist 



70 



cial betydelse inom sitt ämne. — 
.3. Johan (John) A., f. 1875, 
skolman, politiker. A. blev 1897 
folkskollärare i Härnösand, 1916 
folkskolinspektör i Västerbottens 
norra inspektionsområde och är 
sedan 1929 folkskolinspektör i 
Stockholmstraktens inspektions^ 
område. Från 1919 led. av F. K. 
och tillhörande frisinnade folk- 
partiet, var han 1926 — 28 eckle- 
siastikminister i Ekmans mi- 
nistär. Hans namn är främst knu- 
tet till 1927 års stora skolreform 
(se Skolväsen sp. 852), till 
vilken han framlade det förslag, 
som med vissa jämkningar vann 
riksdagens bifall. 

Almnäs, stort gods i N. Få- 
gelås skn, Skarab. 1., med slotts- 
byggnad i gustaviansk stil, upp- 
förd på 1770-t. vid Vättern. 

*Almquist. 1. C. J. L. A. De 
senare årens ivrigt bedrivna Alm- 
quistforskning (Henry Olsson: C. 
J. L. Almquist före Törnrosens 
bok, 1927; Olle Holmberg: C. J. 
L. Almqvist. Från Amorina till 
Colombine, 1922; Algot Werin : 
C. J. L. Almquist. Kealisten och 
liberalen, 1923) har givit en i 
flera avseenden klarare bild av 
A:s utveckling, vilken särskilt 
genom svårigheten att säkert 
datera hans ofta långt efter 
författandet publicerade skrifter 
tett sig dunkel och svåröver- 
skådlig. — Det första skedet av 
A:s alstring sammanfaller i 
tiden med hans anställning i 
ecklesiastikexpeditionen 1815 — 23 
och ansluter sig huvudsakl. till 
hans verksamhet inom Manhems- 
förbundet och Manna samfund 
(se dessa ord), inom vilket senare 
han snart blir den svärmiskt dyr- 
kade mästaren. På grundval av 
Svvedenborgs lära, herrnhutisk 
känslokult och nyromantisk spe- 
kulation (främst Schleiermacher 



och Schelling) utvecklar han nu 
eu egenartad filosofiskt-religiös 
åskådning, en svärmiskt exalte- 
rad, erotiskt färgad mystik, i sin 
utpräglade subjektivism fientlig 
mot all dogmatism och konventio- 
nalism. Uttryck för denna åskåd- 
ning äro den i en översvinnlig 
poetisk stil skrivna medeltidssa- 
gan Murnis (trol. förf. 1819, tr. 
1845 under titeln De dödas sa- 
gor), som bl. a. innehåller en av 
Swedenborg inspirerad skildring 
av kärleken i andevärlden, och 
Handlingar till upplysning i Man- 
hemsförbundets historia (1820), 
där A. i kristlig och rousseau- 
anskt götisk anda utkastar pla- 
nen till en stor ordensorganisation 
för svenska folkets politiska, mo- 
raliska och religiösa pånyttfödel- 
se. A:s märkligaste ungdomsverk 
är den lyriskt-dramatiska roma- 
nen Ainorina. Huvudpartiet av 
denna torde ha skrivits 1821, den 
trycktes 1821 — 23 men indrogs 
(trol. på begäran av A:s far- 
bror, biskop E. A. A.) och ut- 
gavs åter, i omarbetat skick, först 
1839. I ett ofta osannolikt hän- 
delsesammanhang och med en 
bisarr stilblandning av ljuv idyll, 
sublim lyrik och grotesk realism 
ger A. här en stor syntes av sina 
religiösa, filosofiska och litterä- 
ra strävanden och diskuterar i 
en stundom bitter ton och i radi- 
kal tillspetsning teodicéproble- 
met samt frågorna om frihet och 
ansvar, ideal och verklighet, 
problem som delvis återkomma i 
den spirituellt ironiska sagan 
()r)nus och Arinian (trol. förf. 
1823; tr. 1839). — Denna 
period i A:s liv avslutas och en 
ny period inledes genom hans 
misslyckade försök a,tt realisera 
sina ungdomsideal : bosättningen 
i Värmland 1824—25 och det 1824 
ingångna äktensikapet med en en- 



71 



Almquist 



72 



kel bondflicka. Efter ett päl- 
svara år i Sthlm tryggas hans 
ställning genom lärar- och rek- 
torsbefattningen vid Nya ele- 
mentarskolan (1S2S — 40). Det 
föregående skedets metafysiska 
och reformatoriska intressen 
träda tillbaka för rent konstnär- 
liga, och lian utvecklar nu en ena- 
stående produktivitet, som under 
förra hälften av lS30-t. gör 
honom till den svenska roman- 
tiska fantasidiktningens främste 
företrädare. Kedan under Värra- 
landstideu torde jilanen ha 
uppkommit till det stora sam- 
lingsverk, inom vilket A. skulle 
komma att sammanföra de flesta 
av sina arbeten. Törnrosens bok. 
Denna föreligger i två uppl. 
med väsentl. skiljaktigt innehåll, 
dels en duodesuppl., Fria fanta- 
sier, hvilka heirakiade såsom ett 
helt af Herr Hugo Löwenstjerna 
stundom kallades Törnrosen^ bok, 
stundom En irrande liind (I — VII, 
1832—35; VIII— XIII, 1838— 
40; XIV, 1851), dels en imperial- 
okta\-uppl., Törnrosens bok eller 
Fria fantasier berättade på jagt- 
slottet hos Herr Hugo Löwen- 
stjerna (I, 1839; II, 1849; III, 
1850). Under Värmlandsåren och 
den närmast följande tiden ha 
bl. a. tillkommit ramberättelsen 
till Törnrosens bok, Jagtslottet 
(tr. 1832), och de liksom denna av 
Walter Seotts berättarteknik på- 
verkade historiska romanerna 
Cypressen (tr. 1906) och Hermi- 
taget (tr. 1833). A:s förmåga att 
suggerera tidsstämning och lo- 
kalfärg firar triumfer i den histo- 
riska romanen från Gustav III:s 
tid Drottningens juvelsmycke 
(1834), vars huvudperson, det 
amoraliska naturbarnet androgy- 
nen Tintomara, är en av hans 
mest egenartade och tjusande 
skapelser, i de exotiskt-roman- 



tiska dramerna Ramido Mari- 
nesco (s. å.), där han upptagit 
Don Juan-motivet, och kignora 
Luna (1835) samt i eposet Ar- 
thurs jagt (förf. omkr. 1835, tr. 
1839). Renast kommer kanske 
hans livssyn till uttryck i den 
egenartade centrallyrik (delvis 
med av honom själv komponerad 
musik) från 1820- och 1830-t., 
som 1849 sammanföres under ti- 
teln Songes. En övergång till ett 
nytt stilideal förebådas genom 
den starkare realismen i familje- 
romanen Baron Julius K* (1835), 
liksom skådespelet Colombine 
(s. å.) visar fram mot A:s se- 
nare radikala författarskap. — 
Då A. efter en paus av tre år 1838 
åter framträder som författare 
(bl. a. med den spirituella brev- 
novellen Araniinta May och den 
genialiska folkpsykologiska upp- 
satsen Svenska fattigdomens be- 
tydelse), bär hans alstring i 
många avseenden en annan prä- 
gel än förut. I st. f. den ro- 
mantiska exotismen i hans tidi- 
gare verk möta vi nu en enkel, 
folklig realism (Kapellet, 1838; 
Skällnora kvarn, s. å. ; Grlmsta- 
hamns nybygge, 1839; Ladugårds- 
arrendet, 1840), och den kvietis- 
tiska upphöjdheten över de jor- 
diska problemen (''törnioslivet") 
har cfterträtts av ett intresserat 
ingripande i tidens brännande 
spörsmål. Eedan tidigare hade 
det erotiska problemet stått i 
förgrunden inom hans författar- 
skap, men först nu drar han ut 
de praktiska konsekvenserna av 
sin subjektivistiska moralupp- 
fattning och framslungar i den 
uppseendeväckande romanen Det 
går an (1839) ett djäi-vt an- 
grepp på äktenskapet ss. institu- 
tion (se Det går an-stri- 
den). Den härigenom framkal- 
lade brytningen med det konserva- 



73 



Almquist 



74 



tiva läger, inom vilket han förut 
räknat sina närmaste vänner, 
fullföljer han genom att s. å. 
publicera sitt på vitala områden 
ytterligt radikala ungdomsverk 
Amorina samt dramat Marjam, 
ett hänsynslöst persiflage mot den 
kristna ("paulinska") dogmati- 
ken. Från 1839 medarbetare i 
Aftonbladet, knytes A. 1S46 fast 
till tidningens redaktion, sedan 
han 1841 skilts från rektorsbe- 
fattningen vid Nya elementarsko- 
lan. Hans radikalism på alla om- 
råden tar sig allt häftigare ut- 
tryck, delvis under intrycken från 
en resa till Frankrike och Eng- 
land 1840 — 41. I romanen Amalia 
Eillner (2 bd, 1840) och avhand- 
lingen Europeiska missnöjets 
grunder (ofullb. tr. 18.38, makii- 
lerad uppl.; omtr. 1850) hävdar 
han sålunda en fullständig erotisk 
anarki, och i sin senare, av den 
samtida franska brottmålsroma- 
nen (Dumas d. ä., Sue) starkt 
beroende, litterärt mindre värde- 
fulla alstring (romanerna Ga- 
hriéle Mimanso, 3 bd, 1841 — 42, 
och Tre fruar i Småland, 3 bd, 
1842 — 43, komedierna Silkeshåren 
på Hagalund, 1850, och Purpur- 
grefven, s. å., m. fl.) gör han sig 
till talesman för saint-simonis- 
tiska och kommunistiska idéer. 
— • Om A:s liv i Amerika 1851 — ■ 
65 ha nya upptäckter gjorts av 
R. G: son Berg (1928 publicerade 
i arbetet C. .T. L. Almquist i 
landsflykten 1851—1866), som 
bl. a. utrönt, att A. efter ett oro- 
ligt vandringsliv 1854 ingått 
äktenskap (ehuru hans första 
hiistru befann sig i livet) med 
en åldrig amerikansk pensionats- 
värdinna, i vars hem i Phila- 
delphia han sedan bodde, tills han 
1865 återvände till Europa. Det 
mesta av hans litterära alstring 
under Amerikatiden (bl. a. Svens- 



ka rim, delvis tr. 1879, 1905, 
1907) saknar litterärt värde. — 
2. S i g f r i d A. avled 1923, Sofi 
A. avled 1926. — 4. Viktor A. 
avgick 1927 från överdirektörs- 
ämbetet i Fångvårdsstyrelsen. 
Bland resultaten av fångvårdsvä- 
sendets utveckling under A:s led- 
ning märkas utom straffbehand- 
lingens omläggning utsträckt an- 
vändning av uppfostran för de 
minderåriga förbrytarna, inrät- 
tande av sinnessjukavdelningar 
A-id straffanstalterna och jord- 
brukskolonier för fångar utanför 
dera samt utvidgad hjälpverksam- 
het gentemot frigivna. A. har även 
spelat en framträdande roll på de 
internationella fångvårdskongres- 
serna och är svensk delegerad i 
den mellan dessa arbetande Com- 
mission internationale péniten- 
tiaire. — 5. Johan Axel A., 
som sedan 1906 är konungens bib- 
liotekarie och 1923—24 var t. f. 
riksarkivarie, har bl. a. utgivit 
SfockJiolms stads brandförsäk- 
ringskontor 171,6—1921 '(1921) 
och det banbrytande, stort anlag- 
da arbetet Deyi civila lokalförvalt- 
ningen i Sverige 1523 — 1630 (4 
bd 1917—23). Bland hans ur- 
kundspublikationer märkas Gus- 
taf I :s registratiir (bd 20 — 29 
1902 — 16) och Stockholms stads 
skottebok (1926). — 6. Helge 
A. blev 1926 riksarkivarie. Han 
var 192.5—28 led. av A. K. (hö- 
ger). Bland hans skrifter, som 
främst behandlat Sveriges ryska 
och baltiska politik under skilda 
epoker, märkas Sverige och Ryss- 
land 1595—1611 (1907) och Hol- 
stein-Gottorp, Sverige och den 
nordiska ligan i den politiska kri- 
sen 1113-11, (1918). Han har be- 
handlat tiden 1523— rl654 i sam- 
lingsverket Svenska folkets histo- 
ria (1922) och är utgivare av 
Lindblads Världshistoria. 



75 



Almqvist & Wiksells boktryckeri a. b. — Alnö 



76 



^ v 


{ 


1, ■^ %, 

\landskRona^jV i^ 




Aköpenhamn\ ^^^E5>. 

I \ si MALMÖ/S^ 


LUNO 


( 


^ 


TRÄaraoRG" 


^' 



Alnarpsfloden. 

*Almqvist & Wiksells bok- 
tryckeri a. b. A:s förlagsverk- 
samhet övertogs 1928 av den av 
Hugo Gebers Förlag och A. ge- 
mensamt bildade firman Hugo 
Gebers förlags a. b. 

Almström, H a r a 1 d, f. 1870, 
industriman, son till Robert A. 
Anställd vid Eörstrand 1892, var 
han disponent vid a. b. Rörstrands 
porslinsfabriker 1911 — 23. Han är 
led. av Arbetsrådet sedan 1924, av 
Försäkringsrådet och av Sociala 
rådet sedan 1926. 

*Almundsryd. I A. ligger Ryds 
municipalsamhälle. 

Almungebergarter, en seiie 
vulkaniska alkalibergarter, ss. 
nordmarkiter, alkalirika nofelin- 
syeniter m. fl. i Almunge skn. 
Uppland. A., som urspr. stelnat 
på stort djup och visa intressanta 
kontakt fenomen mot omgivande 
urbeig, intaga ett nästan cirkel- 
formigt område, c:a 13 kvkm., 
som utgör ett täml. djupt liggan- 
de tvärsnitt av det krateriör, vari 
A. stelnat i prekambrisk tid. 

*Aln. A. delas i 2 fot = 4 
kvarter = 24 verktiun (eller 20 
decimaltum). 

*AInarp. Lantbruksinstitutet 



upprättades 1862, mejeri institu- 
tet 1893. 1923 upphörde den 
kvinnliga mejeriskolan, så att en- 
dast en mejeriskolekurs finnes, 
öppen för såväl manliga som 
kvinnliga elever. 

Alnarpsfloden, en flack sänka 
i s.v. Skånes kritberggrund, fylld 
av omkr. 40 m. mäktiga sand- och 
gruslager, vilka täckas av nästan 
lika mäktiga glaciala och post- 
glaciala liildningar. A., som är 5 
till 10 km. bred och sträcker sig 
från kusten v. om Ystad upp för- 
bi Landskrona, ansågs av sin upp- 
täckare, X. O. Holst, vara den 
preglaciala fortsättningen av 
Weichsel, medan andra anse dess 
sandlager vara interglaciala. San- 
den är rikligt vattenförande, och 
därifrån hämtas Malmö stads och 
en del av Lunds vattenbehov. 

*Alnö. Socknen omfattar flera 
öar utanför Sundsvall; störst är 
A 1 n ö n, på vilken talrika såg- 
verk finnas (se karta till 
Sundsvall sp. 257 ) . A : s gam- 
la kvrka med kor och långhus 




Alnij. Dopfuut, 



77 



Alnöit — Altai 



78 



från 1200-t., restaurerad 1927 — 
28, har märkliga och väl bevarade 
vägg- och valvmålningar från 
1500-t:s början samt en unik dop- 
funt av trä, som genom sin fan- 
tastiska figurutsmyckning anslu- 
ter sig till 1100-t:s stenfuntar. 
Den nya kyrkan är vippförd på 
lS90-t. av Ferd. Boberg. 

*AInöit. A. består väsentligen 
av melilit och glimmer. 

*Aloe. Mesta aloehampan 
erhålles av A. pcrfolia'ia. Under 
det oriktiga namnet aloefiber 
1. dyl. saluföras ofta även fibrer 
av Agave (se d. o.). Sv. farm:s 
aloe erhålles huvudsakl. av A. 
ferox. 

*Alpes Maritimes hade 1926 
435,000 inv. Huvudstad är Nizza. 
Monaco bildar en enklav i A. 

a. b. Alpha, Sundbyberg, grun- 
dat 1S88, tillverkar materialprov- 
ningsmaskiner, föremål av bake- 
lit, armatur m. m. 

Alpi'der, till alpina systemet 
liörande veckningslierg, uppkom- 
na under tertiärperioden (jfr d. o. 
sp. 985) genom horisontella rörel- 
ser från s. Till A. höra bl. a. 
större delen av Alperna, Karpa- 
terna, Pyrenéerna, Balkanbergen 
etc. Till de samtidigt genom rörel- 
ser från n. uppveckade d i n a r i' - 
derna höra Dinariska Alperna, 
Apenninerna, Taurus, Atlas m. fl. 

*Alpinia. G a 1 g a' n g a r o - 
ten kallas även gala'ngarot 
I. g a' 1 g o r o t. Sv. farmrs ga- 
langarot erhålles av A. officina'- 
rum från s. Kina. 

Alpini'st, alp-, fjällbestigare 
1. -kännare. 

Alpi'n ras, se ]\I ä n n i s k o - 
r a s e r sp. 5 1 6 f . 

A'Ipnach, konmmn i kantonen 
Unterwalden, Schweiz, vid A 1 p - 
n a c h s j ö n, en s.v. vik av Vier- 
waldstättersjön. C:a 2,000 inv. — 
I A, ligger Alpnachstad, 



hamnplats och utgångspunkt för 
kuggstångsbanan till Pilatus. 

*Alrutz, Sydney (ej Sid- 
ney), avled 1925. A. erhöll pro- 
fessors namn 1922. Han grundade 
1909 Institutet för psykologisk 
forskning i Uppsala (se Psy- 
kiskforskning). Den av ho- 
nom från 1906 utgivna tidskrif- 
ten Psyke upphörde 1920. 

Als/Peder, f. 1726, d. 1776, 
dansk målai-e. A. var elev av Pilo, 
och i sin äldre produktion som 
porträttmålare står han helt un- 
der dennes inflytande. Efter en 
vistelse i Rom på 1750-t., då han 
bl. a. gjorde Winckelmanns be- 
kantskap, utvecklade han sin stil 
i nyklassicistisk riktning. 

*Alster. 2. Sågverket tillhör 
egendomen A., i vars huvudbygg- 
nad, belägen vid en vik av Vänern, 
Gustaf Fröding föddes. Utanför 
inkörsporten till gården står en 
av Chr. Eriksson skulpterad min- 
nessten över skalden. 

Alsterbro, industrisamhälle i 
Kråksmåla skn, Kalmar I., vid 
Alsterån och Mönsterås järnväg. 
I A. finnes bl. a. glasbruk, tillhö- 
rigt a. b. De svenska la-istallglas- 
bruken. 

Alsterfors, glassbruk i Älghults 
skn, Kronob. 1. Tillverkar hus- 
hållsglas. Äg. a. b. De svenska 
kristallglasbruken. 

Alstermo, träsliperi, papp- 
och kartongfabrik i Älghults skn, 
Kronob. 1. Äg. Alstermo bruks 
a. b., grundat 1893. 

A'lstrup, Carl, f. 1877, dansk 
skådespelare, har framför allt 
uppträtt i revyer och lokalbeto- 
nade lustspel, där han utvecklat 
en sällsynt förmåga av träffande 
och saftigt humoristisk typge- 
staltning. 

*Altai. Mongoliska 1. Stora A. 
benämnes även Ektag- Altai (se d. 
o. Suppl.). Bjäluka-Gora (Bje- 



79 



Altaiska folk — Aluminering 



80 







Susanna i badet. Målning av Albrecht 
Altdorfer. (Mtiueheu.) 

luha-Gora) i Ryska A. har en höjd 
av 4,542 m. ö. h. 

Alta'iska folk, se U r a 1 - 
altaiska folk. 

Alta'iska språk, se U r a 1 - 
altaiska språk. 

Altami'ra, grotta i prov. San- 
taiuler, n. Spanien, 30 km. v. om 
staden Santander, berömd för 
sina paleolitiska målningar (se 
Grottmålningar), 

*Altare. Om antependium och 
övriga altarkläder se vid. 
Kyrkoskrud sp. 13. 

A'ltdorfer, Albrecht, f. 
omkr. 1480, d. 1538, tysk målare 
och grafiker, verksam i Regens- 
burg, där han var borgmästare. 
Som kopparstickare tillhör A. de 
s. k. Kleinmeister men är som 
målare den främste företrädaren 
för en självständig strömning i 
det sydtyska måleriet, den s. k. 
Donaustilen. Hans målningar ut- 
göras huviKlsakl. av genremäs- 
sigt uppfattade religiösa scener, 
kännetecknade av fin atmosfär- 
skildring och ett starkt intresse 



för landskapet. A. har även utfört 
en landskapsmålning utan staf- 
fage, den första i den nyare väs- 
terlä7idska konsten. 

A'ltenberg f-bär^], Peter, 
pseud. för Richard E n g 1 ä n - 
(ler, f. 1859, d. 1919, österrikisk 
författare, en av huvudrepresen- 
tanterna för Wiens litterära bo- 
lieine, skrev i en särartad, impres- 
sionistisk stil små skisser, stäm- 
ningsbilder samt essayer (bl. a. 
Wie ich es selie, 1896; Min syn på 
lifvet, 1908). 

Aiter Schwe'de, ty., "gamle 
svensk", ett i Tyskland använt 
uttryck med bet. "gamle heders- 
man" o. d. Det lär urspr. ha åsyf- 
tat de uttjänta svenska soldater, 
vilka Fredrik Vilhelm av Bran- 
denburg, "den store kurfursten", 
med förkärlek tog i sin tjänst ss. 
underofficerare och vilka voro 
kända för sin gotlmodighet. 

Althén, Rut, se White- 
f i e 1 d - A 1 1 h é n. 

A'lto-cu'mulus (av lat. a'ltus, 
hög, och cu'mulus, kulle), höl- 
je m o 1 n, se Moln sp. 177. 

*Altona ingår i prov. Schles- 
wig-Holstein, Preussen, och hade 
1925 186,000 inv. Se karta till 
H a m b u r g sp. 343—344. 

A'lto-stra'tus (av lat. a'ltus, 
hög, och strn'tum. lager), skikt- 
ni o 1 n, se M o 1 n sp. 177. — A 1 - 
to-stratus-lenticula'- 
r i s, se Mandel moln. Suppl. 

*Altuna. Framdeles skall 
Frösthult förenas med pastoratet. 

Alumine'ring, förfaringssätt, 
varvid metaller överdragas med en 
skyddande hinna av aluminium, 
^letoden användes särskilt å järn- 
föremål, vilka samtidigt utsättas 
för hög temperatur och oxidation. 
Föremålen (rör, tuber, stag etc.) 
inbäddas i aluminiumpulver och 
upphettas till c:a 1000° under 
närvaro av vätgas. Aluminiet le- 



81 



Aluminiumföreningar — Alvastra 



82 



gerar sig med järnet. När denna 
tunna legeringshinna utsattes för 
oxidation, bildas hastigt ett myc- 
ket tunt överdrag av aluminium- 
oxid, som hindrar ytterligare an- 
grepp. Dylikt "kaloriserat stål" 
blir dock knappast billigare att 
använda än eldhärdigt stål. 

*Aluminiumföreningar. A 1 u- 
m i n i u m h y d r o X i' d använ- 
des som betmedel vid färgning av 
bomull och ylle med vissa orga- 
niska färgämnen (se Färg- 
ning sp. 859 ). Aluminium- 
k a r b i' d, C3AI4, ger med vatten 
j aluminiumhydroxid och metan 
I (se d. o. och Kolväten). 

*Aluminiumlegeringar ha nu- 
mera utomordentlig betydelse, och 
I särskilt de lätta A. ha på grund 
I av sin hållfasthet fått stor an- 
< vändning inom flygtekniken. An- 
märkningsvärt är, att vissa lätta 
A. efter härdning erhålla sådana 
hällfasthetsegenskaper, att de 
kunna jämföras med stål. — Den 
viktigaste av de lätta A. är d u r - 
a 1 u m i n i u m, som innehåller 3 
— 4,5 % koppar, 0,5 — 1 % mag- 
nesium, 0,5 — 1 % mangan och 
resten aluminium. Dess spec. vikt 
är 2,8 — 2,9. Legeringen kan här- 
das genom upphettning till 475° 
och avkylning i vatten. Dess 
draghållfasthet höjes härigenom 
till c:a 40 kg/kvmm. Efter härd- 
ningen inträder en långsam ök- 
ning av hårdheten. Genom härd- 
ning och efterföljande kallbear- 
betning kan draghållfastheten 
stegras till över 50 kg/kvmm. 
Duraluminium användes i form 
av plåt, profiler och rör huvud- 
sakligen inom flygtekniken. En 
nackdel med dur aluminium är 
emellertid, att den lätt angripes 
genom korrosion, varför den 
måste skyddas genom överdrag 
med fernissa, tjära e. d. - — Nära 
besläktade med duralxmiinium äro 



a 1 u d u' r, 1 a u t a' 1, s k 1 e r o' n 
m. fl. legeringar. — - För tillverk- 
ning av lättmetallkolvar till mo- 
torer användas legeringar, inne- 
hållande 80 — 90 % aluminium, 5 
— 15 % koppar och växlande 
mängder zink, magnesium, man- 
gan etc. — Bland tyngre A. mär- 
kas bland aluminiumbron- 
serna dirigold (se d. o.) 
med 3 — 11 % aluminium. A' 1 c o - 
metallerna ha liknande sam- 
mansättning. — Aluminium- 
mässing innehåller alumi- 
nium, koppar och zink i växlande 
proportioner. En del av dessa 
legeringar användas till lödning 
av aluminium, t. ex. en legering 
innehållande 20 % aluminium, 30 
% koppar och 50 % zink. IMånga 
aluminiumlod ha högre zinkhalt. 

Aluminotermi' (av nluminhim 
och grek. te'rme. värme), a 1 \i - 
m i n o t e' r m i s k process, se 
Goldschmidt 2, Reduk- 
tion sp. 905 och Svetsning 
sp. 534. 

*Alunskiffer. Ang. nyare för- 
sök att ur A. utvinna olja se 
S k i f f e r o 1 j a. 

*Alw, Gabriel, är sedan 
1925 anställd vid Dramatiska 
teatern och har där gjort sig gäl- 
lande som framstående karak- 
tärsskådespelare med säker stil- 
känsla och utmärkt teknik. 

*Alv, se även Jordmån och 
P o d s o 1. 

*Alva. Framdeles skola Rone 
och Eke förenas med pastoratet. 
— • Kvrkan är en absidkvrka från 
1200-t. 

*Alwar har en yta av 8,250 
kvkm. och 701,000 'inv. (1921). 
Huvudstaden med samma namn 
(45,000 inv. 1921) är vackert be- 
lägen på en höjdsluttning och do- 
mineras av det på en klippa lig- 
gande fortet. 

*Alvastra. En grundplan av 



83 



Alvesta — Amarkvartetten 



84 



klostret är återgiven på art. 
Kloster sp. 911. — De 1928 
efter en flerårig paus återupptag- 
na under.sökniiigarna av hoplat- 
sen vid Tåivcrn ha visat, att det 
golv av stockai', på viliiet sten- 
iiidcrshyddorna en gång varit 
upplörcla (nu finnas endast här- 
darna kvar), lagts direkt på mos- 
sens yta, på fuktigare ställen 
med en risbiidd som underlag. 
r>oplatsen har alltså icke varit 
en "pålbyggnad" i detta ords 
speciella heiydelse av en bygg- 
nad vilande på ett av vertikala 
pålar uppl)uret golv. Fynden från 
denna märkliga, i Skandinavien 
ensamstående boplatsanläggning 
bestå förutom av yxor och andra 
redskap av flinta och grönsten, 
keramik m. m. av en mångfald 
på gnuid av de g^'nnsamma kon- 
serveringsbetingelserna (den 

kalkhaltiga jordmånen) väl be- 
varade föremål av horn, ben och 
trä. Dessvitom ha hittats kolnade 
äpplen och hasselnötter samt kär- 
nor av sexradigt korn, en mängd 
ben av diverse djur (bl. a. nöt- 
kreatur, svin, får och get), vilket 
ger en oanat fyllig bild av sten- 
åldersfolkets "dagliga bröd". En 
mycket väl bevarad människo- 
skalle har även påträffats, som är 
märklig bl. a. därigenom, att den 
bär tydliga spår av att dess ägaie 
skalperats. Boplatsen, vars fynd- 
bestånd visar stark påverkan av 
den sydväst skandinaviska s. k. 
megalitkulturen, härrör från en 
tidig del av gånggriftstiden. 

*Alvesta har numera konunu- 
nal mellanskola. 

Alving, II j a 1 m a r, f. 1877, 
språkforskare och skolman, lektor 
vid högre realläroverket å Norr- 
malm i Sthlm sedan 1918 och rek- 
tor vid Whitlockska samskolan 
sedan 1919, har utgivit skolhisto- 
riska, pedagogiska, språkveten- 



skapliga och litteraturhistoriska 
arbeten (bl. a. den för gymnasiet 
avsedda Svensk litleraturhistoria 
I, 1929), A. är gift med Fanny 
Alving (se d. c). 

Alvissmäl, eddadikt i Ijööa- 
hättr, skildrar en visdomstävlan 
mellan Tor och dvärgen Alviss. 

Alvi't, ett zirkonmineral (jfr 
Zirkon), funnet vid Kragerö i 
Norge; bekant för sin höga halt 
(16 %) av hafnium (se d. o.). 

Amade'o, Giovanni An- 
ton i o, f. 1447, d. 1522, italiensk 
arkitekt och bildhuggare. Hans 
huvudverk är den rikt skulptur- 
smyckade fasaden till kyrkan i 
Certosa di Pavia (se ill. till 
d. o.). 

Amagat [-ga'l. Émile Hi 
laire, f. 1841, d. 1915, fransk 
fysiker, 1878 pi'of. i Lyon, från 
1892 anställd vid École polytech- 
nique i Paris, undersökte spec.^ 
gasers, vätskors och fasta krop'^ 
pars kompressibilitet. 

ATnalgamatio'nsprocess,| 
a m a 1 g a m e' r i n g s m e t o d, 
se Guld sp. 97, Metallurgi 
sp. 1550 och Silver sp. 567. 

Amalienburg [borS], se 
N y m p 11 e n b u r g. 

Ama'ra, stad i Irak, vid Tig- 
ris, c:a 150 km. ovan dess för- 
ening med Euf rat. C : a 8,000 inv. 
— Vid A. utkämpades strider lui- 
der världskriget (se ]\I e s o p o - 
t a m i e n sp. 1531). 

*Amarantorden, 2. A:s ba- 
ler ha under senare år återupp- 
tagits. 

A'markvartetten, en av den 
ungerske violinisten Licco Amar 
(f. 1891) 192.3 grundad stråk- 
ensemble (övriga medlemmar W. 
Casper, P. och R. Hindemith), 
som särskilt vinnlagt sig om att 
framföra musik av samtida ton- 
sättare. A. upplöstes 1929. 



85 



Amarna — Amerikansk konst 



86 



*Amarna, som under Amenho- 
tep IV och de närmaste åren efter 
hans död var Egj'ptens huvud- 
stad, har sedan slutet av 18S0-t. 
varit föremål för utgrävningar av 
olika expeditioner. Utom det 1887 
funna kungliga arkivet ha talrika 
fynd gjorts, som varit av stor be- 
tydelse för studiet av det forn- 
egyptiska boningshuset och an- 
läggningen av en fornegj-ptisk 
stad. 

*Amasia hade 1927 12,000 inv. 
Järnväg leder till hamnstaden 
Samsun vid Svarta havet. — Se 
ill. till Turkiet sp. 1512. 

*Amasonfloden. Flodområdets 
areal utgör c:a 6 mill. kvkm., 
om ej Tocantins (jfr d. o.) inräk- 
nas i A:s vattensystem. 

Amaso'nsten, se F ä 1 1 s p a t. 

*Amazonas, som 1926 hade 
410,000 inv., har enl. nymätning 
en yta av 1,82.5,997 kvkni. 

Ambare'lla, namn på frukten 
av Spo'ndias (se d. o.) cijthe'rea. 

Ambassadörskonferensen, i 
spec. mening namn på en av de 
allierade makterna juli 1919 till- 
satt korporation med uppgift att 
fatta beslut rör. tolkningen och 
verkställandet av fredsfördragen 
efter världskriget. A., vars säte 
blev Paris, bestod av en represen- 
tant för Frankrike ss. ordf. (en 
längre tid J. Cambon) samt Stor- 
britanniens, Italiens och Japans 
Parisambassadörer. För. Stat:s 
ambassadör var i regel närvaian- 
de men endast ss. observatör. A. 
trädde i funktion omedelbart efter 
det frederna ratificerats och hade 
sitt första sammanträde 26 jan. 
1920. Den sammanträdde till en 
början med regelbundna korta 
mellanrum och hade bl. a. till xipp- 
gift att mottaga rapporter från de 
i frederna tillsatta olika kommis- 
sionerna för kontroll av tillämp- 
ningen av fredsfördragen, sanktio- 



nera deras åtgärder och fatta be- 
slut rör. uppkommande tvister. 
Då A:s beslut måste vara enhäl- 
liga, kom A. ofta att verka ut- 
jämnande i frågor, där de alliera- 
de hade olika meningar. 

*Ambjörnarp. Till pastoratet 
höra, utom Tranemo och A., även 
Mossebo och Sjötofta. 

*Amboina. På sydkusten lig- 
ger staden A. 1. A m b o n ( 12,000 
inv. 1926), säte för Moluckernas 
och Xederländska Xya Guineas 
provinsguvernör. Staden är befäst 
och är en viktig hamnplats med 
frihamn och radiostation. 

Amboise [ai)boa's], stad i dep. 
Indre-et-Loire, mell. Frankrike, 
vid floden Loire. A. är en idyllisk 
och ålderdomlig stad, berömd för 
sitt på en terrass högt över sta- 
den belägna slott, uppfört vid 
1400-t:s slut och 1500-t:s början 
men senare starkt förändrat ; det 
var på 1400- och 1500-t. konimga- 
residens. C:a 5.000 inv. 

Ambo'n, se Predikstol. 

*AmbuIans, se även Röda 
korset och S j u k v å r d. 

Ambulato'risk, som ambule- 
rar (se d. o.), kringflyttande, 
vandrings-. 

A'melung [-long], W a 1 1 e r. f. 
1865, d. 1927, tysk klassisk arkeo- 
log, föreståndare för Tyska ar- 
keologiska institutet i Rom 1919, 
utgav en katalog över de antika 
skulpturerna i Vatikanen samt 
tills, med P. Arndt Photogra- 
phische EinzelaufnaJimen antiker 
Skulpturen ( 1893— 1925) . 

Amenhotep, egyptiska farao- 
ner, se E g v p t e n sp. 752 och 
758. 

American Review of Reviews 

[8me'rrikan rivjo' åvv rivjo's], 
amerikansk månadstidskrift, ut- 
given i Xew York, grundad 1891. 

Amerikansk konst, se F o r n - 



87 



Amerikansk litteratur — Amiel 



88 



amerikansk kultur ooli 

N o r cl a ni e r i k a n s k kons t. 

Amerikansk litteratur, se 

Nordamerikansk litte- 
ratur. 

* Amerikapokalen. Sir Tho- 
mas Lipton liar utmanat pokal- 
innehavaren till ny tävling 1930. 

— De flesta tiivlingarna om A. 
ha försiggått vid Sandy llook (se 
d. o. Suppl.). 

Amerikas Förenta Stater, se 
Nord-Amerikas Förenta 
Stater. 

*Amfiboler. A. ha samma ke- 
miska sammansättning som py- 
roxenenia (se d. o.) och likartad 
kristallografisk byggnad men ha 
c:a 124° vinkel mellan genom- 
gångsytorna. A. utmärkas även 
gentemot pyroxenerna av stark 
pleokroism. — Rombiska A. Vik- 
tigast är a n t o fy 1 1 i' t, som 
består av magnesiumsilikat, 
MgiSiiO,; , i isomorf blandning 
med järnsilikat, Fe4Si,0i; , och 
alltså är heteroniorf med bronzit 
(se P y r o X e n ) . K u p f f e r i' t 
är fattigare på järn, g e d r i' t (se 
Metas omatos) rikare på 
järn och aluminium än antofyllit. 

— Monoklina A. äro utan jäm- 
förelse viktigast. Hit höra först 
och främst de alkalifattiga, som 
äro dels aluminiunifria. dels alu- 
miniumhaltiga. Till de förra höra 
t r e m o 1 i' t. Ca (FeMg) sSi.O,,, 
aktinoli't (strålsten) 
med högre järnhalt samt fintrå- 
diga varieteter av dessa mineral, 
s. k. h o r n b 1 ä n d e - 1. st r å 1 - 
stens asbest (amia'nt, 
byssol i' t etc), som är mera 
motståndskraftig mot varma sy- 
ror men mindre eldfast än serpen- 
tinasbest (se Asbest). De alu- 
miniumhaltiga A. sammanfattas 
oftast under namnet h o r n - 
b 1 ä n d e och bestå av en isomorf 
blandning av tremoljtseriens sili- 



kater och CaMg^AljSiaOj, samt 
XaAlSi;0, . Vanligt horn- 
bi ä n d e är grönsvart och före- 
kommer i kristalliniska skiffrar ^ 
och äldre magmabergarter. B a - ■ 
saltiskt hornblände är ■ 
svart och finns i yngre eruptiver. 
P a r g a s i' t är mörkgrönt horn- 
blände. Alkalirika A. äro glau- 
k o f a' n, NaAlSi;Oa , blågrå till 
svartblå, och de båda järnhaltiga 
a r f v e d s o n i' t, svart, och r i e - 
be c k i' t. — Triklina A. sakna 
praktisk betydelse. — A. höra till 
de allra viktigaste bergartsbildan- 
de mineralen och träffas allmänt i 
kristalliniska skiffrar och äldre, 
särskilt basiska eruptivbergarter. 
— Jfr U r a 1 i t. 

Amha'ra, se Abessinien 
sp. 10. 

Amha'riska språket, Abessi- 
niens riksspråk (se Afri- 
kanska språk). 

Amia'nt, se A m f i b o 1 e r. 
Suppl. 

Ami'der, derivat av karbon- 
syror (se d. o.) , i vilka hydroxylen 
är ersatt med en ammoniakrest, 
alltså av typen RCOXH,. A. bil- 
das, då organiska anhydrider (se 
d. o.) behandlas med ammoniak. 

Amido'l, saltsyrad diamidofe- 
nol, användes tillsammans med 
natriumsulfit som framkallare 
vid fotografering. 

TAmi' du peuple [dy pöppl] 
(fr., folkets vän). 1. En av Marat 
(se d. o.) utgiven tidning. — 2. 
En av F. Coty (se d. o. Suppl.) 
1027 grundad tidning. 

*Amiel, H. F., blev 1849 prof. 
i estetik och 1853 i filosofi i 
Geneve. Fragments dUtn journal 
intime, vilken 1883 publicerades 
i en starkt beskuren uppl., har av 
prof. Bernard Bouvier, vilken har 
högsta vården av A:s i Genéves 
universitetsbibliotek förvarade 
manuskriptsamlingar, utgivits i 



89 



Amiens — Amman 



90 



en fullständigare, mera texttrogen 
uppl. (3 bd, 1922; En drömmares 
dagbok, urval och översättning av 
KJara Johanson, 1925). Genom 
denna har man i flera avseenden 
fått en rikare och mera intim 
bild av A:s personlighet, fängs- 
lande genom sin förening av en 
för alla intryck reagerande na- 
tur och en förlamande självanalys 
och skepticism. • — 1845 besökte A. 
Uppsala, där han då sammanträf- 
fade med de ledande kulturper- 
sonligheterna; längre fi-am stod 
han i brevväxling med Frediika 
Bremer. 

*Amiens. Katedralens skulp- 
turutsmyckning tillhör den hög- 
gotiska skulpturens huvudverk. 
Västfasadens portalskulpturer, 
däribland den berömda Kristus- 
bilden (se ill. till Bildhug- 
g a r k o n s t sp. 1523) , utfördes 
på 1220 — 30-t., under det s. tvär- 
skeppsportalen med "Den gyllene 
madonnan" tillkom omkr. 1270. 

Amikrosko'pisk (av grek. ne- 
kande a och mikroskop), se 
Submikron. 

Aminobenso'1, detsamma som 
anilin. 

*Aminofif, Iwan, avled 192S. 

Aminoff, Gregor i, f. 1883, 
kusin till Iwan A., mineralog, 
avdelningsföi-eståndare (med ti- 
teln prof.) vid Riksmuseets mi- 
neralogiska avdelning 1923, har 
utgivit ett stort antal skrifter av 
mineralogiskt och kristallogra- 
fiskt inneliåll. 

Aminoffska ugnen, en av in- 
genjören Hinrik Aminoff (f. 
1869) konstruerad kolugn. Se 
Träkol sp. 1437. 

*Aminosyror, jfr Ä g g v i t e - 
ä m n e n. Suppl. 

Aminotoluo'1, se T o 1 u i d i n. 

Ami'noättiksyra, se G 1 y k o - 
koll. 



v. Ami'ra, Karl, f. 1848, tysk 
rättshistoriker, prof. i Miinchen 
1893. A. är en berömd forskare 
på den gamla germanska rättens 
område, och hans arbeten, bl. a. 
Nordgerinanisches Obligat ionen- 
recht (2 bd 1882—95) och Grund- 
riss des germanischen Rechts 
(1890) äro även för svensk rätts- 
historisk forskning grundläggan- 
de arbeten. 

Amiralite't, i Sverige numera 
beteckning för samtliga amiraler. 
1617 — 34 benämning på flottans 
högsta förvaltningsmyndighet. 

*Amiralitetskollegium, se 

även ]\I ar inför valt ning- 
e n. 

Amiralitetslord, bisittare i 
engelska flottans överstyrelse, 
amiralitetet, Board of Ad- 
miralty. Förste A., eng. First 
Lord of the Admiralty, är marin- 
ministern, förste t. o. m. fjärde 
sjölorderna, eng. sea lords, äro 
sjöofficerare och ministerns mili- 
tära rådgivare. Förste sjölorden 
är även chef för marinstaben. 

Amiralitetsråd, se Marin- 
förvaltningen. 

*Amiralitetsöarna. Den inföd- 
da befolkningen uppgick 1927 till 
14,000. 

Amma'n, huvudstad i Trans- 
.Jordanien, vid Hidjazbanan, 40 
km. ö. om Jordan. A. är förlägg- 
ningsort för brittiska flygkåren 
i Palestina och Trans-Jordanien 
och har goda vägförbindelser, bl. 
a. med Jerusalem och Akaba. I 
närheten finnas fosfatlager. C:a 
5,000 inv. • — A. är beläget på 
platsen för ammoniternas gamla 
huvudstad R a b b a, senare be- 
nämnd Filadelfia (se d. o. 
2), från vilken ruiner kvarstå. 

A'mman, J o s t, f. 1539, d. 
1591, schweizisk tecknare och gra- 
fiker, från 1561 verksam i Niirn- 
berg. A:s yttei-st omfångsrika 



91 



Aniinonal — Amnesti 



92 




Ammoniter. Frnii 



goniatit (Gouiatitt-s siiii]ileM, reratit (Ceratitcs nodosus), 



egentlig amniooit (Phylloceras heterophyllum). C:a V« av nat. storlek. 



pioduktioii omfattar dels akvaiel- 
lerade teckningar, dels träsnitts- 
oeli kopparsticksillustrationer. 
Stilistiskt anknyter han till Diirer 
och Kleinmeister. 

Ammona'1, se S p r ii n g ii in - 
nen sp. 1370. 

*Ammoniak. Ang. syntetisk 
A. se H a b e r. Om flytande A:s 
användning i kylmaskiner se 
Kyl teknik sp. 1564 f. Om 
aramoniaksodametoden 
se Soda. 

*Ammoniter (jfr Huvud- 
fot ingår). A., som utgrenat 
från nautiliderna (se d. o. Suppl.) , 
hade sina tidigast kända repre- 
sentanter i devon. Skalet var hos 
flertalet symmetriskt hoprullat, i 
några få fall rakt (stavformigt) 1. 
spiralvridet (snäckformigt). Su- 
t u' rem a, d. v. s. kammarväg- 
garnas gränslinjer mot skalet, 
voro hos de tidiga (paleozoiska) 
formerna, g o n i a t i' t e r n a, re- 
lativt enkla med ett fåtal bukter 
framåt (sadlar) och bakåt 
( 1 o b e r ) . Hos cerati'terna 
(trias) voro loberna och sadlarna 
något talrikare samt tandade, me- 
dan de e g e n 1 1 i g a A. (mesozoi- 
kum) hade trädlikt förgi-enade 
och ytterst invecklade suturlinjer. 



Kort före A:s utdöende under 
krittiden uppträdde på nytt for- 
mer med ceratitiska loblinjer. A. 
äro ganska allmänna i Skånes 
senonkrita men saknas helt i 
danienavlagringarna. 

*Ammonium. A m m o n i u m - 
n i t r i' t, XHjXO,, sönderfaller 
vid upphettning i kväve och vat- 
ten. A m m o n i u m s u 1 f i' d, 
svavelammonium, finnes i olika 
former, innehållande mer (gult 
svavelammonium) 1. mindre sva- 
vel. Användes vid kemiska analy- 
ser som viktigt reagens (se Sva- 
vel sp. 300) . Ammonium- 
amalgam, se A m a 1 g a m. Som 
reagens på A. användes N e s s - 
lers reagens (se d. c). 

*Amnesti. A., som till skillnad 
från benådning (se d. o.) icke har 
något direkt stöd i grundlagen, 
har givits i Sverige flera gånger, 
i äldre tid genom s. k. par- 
donsplakat. Särskilt kända 
fall av A. är den, som utdelades 
med anledning av kaptenen An- 
ders Lindebergs (se denne) upp- 
trädande 1S34 samt den 1920 med- 
delade A. till dem, som sakfällts 
fur förnärmelse mot den finländs- 
ke riksföreståndaren ]Mannerheim 
vid hans besök i Sverige. 



93 



Amoralisk — Amsterdam 



94 



Amora'lisk (av grek. nekande 
o), som saknar moral, som ej 
känner någi'a moraliska värden. 

Amoréer, se K a n a a n. 

*Amortera. Skall en summa 
S amorteras på n år genom n lika 
stora annuiteter a, den första 
efter 1 år, den andra efter 2 år 
o. s. v., så skola annuiteterna ha 
_ Sq»{q—1) 



beloppet a 



qn 
V 



1 



där 



är lika med 1 H — — och p ränte- 

' IMU ^ 

satsen i procent. 

Amourette [amorä'tt], se 
A m u r e 1 1. Suppl. 

Amovibilite't, se I n a m o v i - 
b i 1 i t e t. Suppl. 

*Amoy har enl. en nyare upp- 
skattning c:a 300,000 inv. Univer- 
sitet, grundat 1921. 

Ampérelindningar, ampere- 
varv, se jM a g n e t i s k t fält 
sp. 1060. 

Ampezzodalen, se C o r t i n a 
d' A m p e z z o. Suppl. 

Ampu'lla, lat., i den romersk- 
katolska kulten det kärl, vari 
den invigda oljan (krisma) för- 
varas. Märkliga dylika ha an- 





Fornkristen ampuUa. (British Museum. J 



Amsterdam. Börsen. 

träffats bl. a. i Palestina och i 
de fornkristna katakomberna. 

*Amritsar. Det gjllene temp- 
let, sikhejnas huvudtemijel, reser 
sig mitt i en vidsträckt, helig 
damm och är till större delen be- 
klätt med förgj'llda kopparplat- 
tor, försedda med inskriptioner 
ur sikhernas heliga skrift Adi 
Granth. A. grundades 1577; temp- 
let förstördes och återuppfördes 
på 1760-t, 

*Amsberg har 1929 upphört 
att vara kapellförs. och uppgått 
i Stora Tuna förs. 

♦Amsterdam hade 1927 735,000 
inv., därav över V4 reformerta och 
över Vs katoliker. — Bland 
Ars kyrkor märkas Oude Kerk 
(Gamla kyrkan) och Xieuwe Kerk 
(Xya kyrkan) från medeltiden 
samt de av Hendrik de Keyser vid 
1600-t:s början uppförda Zuider- 
kerk och Westerkerk. Stadens för- 
nämsta byggnad är kungl. slottet 
(se ill. till Holländsk konst 
sp. 867— S6S), vilket uppfördes 
som rådhus 1648 — 55 av Jakob 
van Kampen. Dess utomordentligt 
rika yttre och inre skulpturut- 
smyckning, utfördes av Artus 
Quellinus d. ä., biträdd av Aitus 



95 



Amsterdamkabinettets mästare — Amylopektin 



96 



Quellinus d. y. och Rouibout Ver- 
liulst. Bland moderna byggnader 
märkes främst den av H. P. Ber- 
lage 1898—1904 uppförda bör- 
sen. — Vid sidan av Rijks Mu- 
seum finnas ett flertal andia mu- 
seer, SS. stadsmuseet (Stedelijk 
Museum), som jämte kulturhisto- 
riska sandingar inrymmer moder- 
na målningar, och Fodormuseet, 
innehållande modern konst. Rem- 
brandts luts, bebott av konstnären 
1639 — 58, är även bevarat som 
museum. En värdefull privatsam- 
ling utgör familjen Six' målnings- 
galleri, grundlagt yiii 1600-t. A. 
har botanisk och zoologisk träd- 
gård, den senai'e en av Eurojias 
förnämsta. Ang. vetenskapliga och 
kulturella institutioner se vid. 
N e d e r 1 ä n d e r n a sp. 699 f . — 
1927 ankommo och avgingo i ut- 
rikesfart 5,400 fartyg om tills. 
7,8 mill. registerton. A. är av 
största vikt som lufttrafikknut 
(flyglinjer till bl. a. Hamburg. 
London och Paris). Radiostation. 

Amsterdamkabinettets mäs- 
tare, seMeister des Am- 
sterdamer-Kabinettes. 

*Amu-Darja bildar numera 
under en del av loppet gräns mel- 
lan Turkmenistan och Usbekistan. 
I antiken var dess namn O' x u s. 

*Amundsen, Roald. Den 1918 
startade Maudexpeditionen (se d. 
o. Suppl.) blev av stor vetenskap- 
lig betydelse. Efter att ha upp- 
givit sina planer att i samband 
med Maudexpeditionen flyga till 
nordpolen, företog han från Spets- 
bergen två flygfärder mot polen 
1925 och 1926; vid den senare, 
utförd 11 — 14 maj (71 tim:s flyg- 
ning) från Kings Bay till byn 
Teller i Alaska, n.v. om Xome, 
kröntes hans bemödanden med 
framgång (se vid. Polarexpe- 
ditioner sp. 359 f . och N o - 
bile. Suppl.). Efter "Italias" 



förolyckande 25 maj 1928 (se 
Italiaexpeditionen. 
Suppl.) beslöt A. deltaga i und- 
sättningsarbetet, och 18 juni stai'- 
tade lian från Tromsö i ett av 
franska marinen utsänt Latham- 
sjöflygplan, vari utom A. med- 
följde fyia fransmän (bl. a. kor- 
vettkaptenen Guilbaud som pilot) 
samt norske kaptenen i flottan 
Leif Dietrichson. Flygarna, som 
hade Kings Bay till mål, ha 
sedan några tim. efter starten ej 
hörts av, och på sensommaren 
gjorda vrakfynd anses bekräfta 
deras undergäng. — A. måste ge- 
nom sin prestation att såväl upp- 
nå syd- och nordpolen som genom- 
fara nordvästpassagen (Gjöafär- 
den 1903 — 06) och nordostpassa- 
gen (Maudexpeditionen) betrak- 
tas som den hittills framgångs- 
rikaste polarfararen. Sina forsk- 
ningsfärder har han skildrat i en 
rad allmänt spridda arbeten, bl. a. 
Nordvest-Pnssagcn (1907), Syd- 
polen (2 dir, 1912), Nordostpassa- 
gen (1921), Gjennem luften til 
88° nord (1925) och Den förste 
flukt över Polhavet (utg. tills, 
med L. Ellsworth 1926). 

*Amundson, K a r 1, blev 1924 
överste, 1925 chef för Flygstyrel- 
sen och Flygvapnet samt 1926 ge- 
neralmajor. 

*Amur. 1. A:s flodområde om- 
fattar 2 mill. kvkm. — 2. A. ut- 
gör numera en krets i Fjärran 
österns område (250,000 kvkm., 
356,000 inv. 1926). 

Amure'tt (fr. amourette, av 
amour, kärlek), förälskelse, kär- 
leksäventyr. 

*Amygdalin tillhör glykosi- 
derna (se d. o.). 

Amyla's, se Enzym sp. 1106 
och Matsmältning sp. 1351. 

Amylopektin, A m y 1 o' s, se 
Stärkelse sp. 209. 



97 



Amöboid rörelse — Ananaskörsbär 



98 



Amöboi'd rörelse (av amöba, 
och grek. ei'clos, utseende), se 
K h i z o p o d a. 

*Anabaptisterna voro från 
början en fridsam religiös sekt, 
med omdopet ss. huvudkrav. Ge- 
nom Melchior Hoffmann (se d. o. 
1) fick rörelsen ett apokalyptiskt 
inslag, vilket 1533 utlöstes i kra- 
vet på våldsam omstörtning. Se 
vid. M e n n o n i t e r. 

Anaconda [Eenakå'nnd9], stad i 
Montana, n.v. För. Stat., i Butte- 
distriktet, n.v. om staden Butte 
(se d. o. Suppl.). I A., som har 
världens största kopparsmältverk 
(äg. Anaconda coppermining co.), 
smältas % av den vid Butte brut- 
na malmen. C:a 12,000 inv. 

*Anaerob, jfr Aérob. Suppl. 

Anafa's, se Cell sp. 1124. 

Anafo'risk, se Pronomen 
sp. 628. 

*Anafylaxi. Kunskapen om A. 
har numera utvecklats så långt, 
att man funnit den närmaste oi- 
saken till dess svåraste yttring- 
ar i en venkontraktion, spec. i 
lever, hud och lungor med åtföl-' 
jande blodstockning i dessa organ 
och bristande blodflöde till hjär- 
tat. Till A. räknas numera alla 
idiosynkrasier, ss. bl. a. även 
sjukdomsyttringar hos spädbarn 
vid uppfödande med komjölk samt 
astma (se d. o., även Suppl.). 

Ana'hita, hos de gamla per- 
serna de livgivande vattnens 
gudinna, av grekerna jämförd 
med Afrodite. 

Anakreo'ntiker, benämning på 
en grupp tyska skalder vid 1700- 
t:s mitt med Gleim (se d. o.) 
som huvudrepresentant, vilka 
efter mönstret av de s. k. ana- 
kreontika (se Anakreon) 
sjöngo vinets och kärlekens lov. 

Analci'm, ett till zeolitgruppen 
(se d. o.) hörande, reguljärt kri- 



stalliserande mineral av samman- 
sättningen ]Sra2ALSi40i2-2H20 . 

*Analgesi. A. uppkommer vid 
skada på sensibla neuroner (jfr 
Nervvävnad och Nerv- 
system) genom inflammation, 
degeneration, tryck av svulster 1. 
blödningar m. m. (jfr Rygg- 
märg s s j u k d o m a r) och kan 
även vara en följd av bedövning 
(jfr Bedövningsmedel och 
Narkos). A. kan vara perma- 
nent 1. övergående alltefter orsa- 
ken till densamma. 

*Analogi användes inom geo- 
metrin även i bet. likhet mellan 
jiroportioner (se d. o.). 

* Analys. Matem. Se även 
1\I a t e m a t i k. 

Analysa'tor, se Polarisa- 
tion sp. 3G3. 

Ana'lysis si'tus (av grek. ana'- 
hjsis, upplösning, och lat. si'tus, 
läge), den gren av geometrin, 
som behandlar de egenskaper hos 
figurer, vilka bli oförändrade vid 
kontinuerlig deformation hos fi- 
gurerna. Förbinder man t. ex. ett 
antal punkter med varandra ge- 
nom linjer på så sätt, att det är 
möjligt att genomlöpa figurens 
alla linjer i följd, utan att någon 
genomlöpes två 1. flera gånger, så 
försvinner ej denna egenskap vid 
kontinuerlig deformation. En sfär 
kan deformeras till en ellipsoid 
och en toroid till en sfär, genom 
vilken ett hål borrats, o. s. v. 

Analöppning, a' n u s, mat- 
smältningskanalens bakre öpp- 
ning. 

A'nanaskörsbär, "japanska 
körsbär", frukterna av Physalis 
(jfr d. o.) peruvia'na, härstam- 
mande från Peru och angränsande 
länder samt odlad i tropiska, sub- 
tropiska och varmtempererade 
trakter. A. saluföras stundom 
även i Sverige. De likna närmast 
gula druvor men äro starkt aro- 



4. — L e X. Suppl. 



99 



Ananke — Andalusit gruppen 



100 




Andalusitgriippen. Kiist.ill ;iv cliiastolit. skuren efter iiarMllcllii plan. 



matiska siimt oiiigi',s av ett grå- 
gult blomfoder. 

Ana'nke, giek., nödvändighe- 
tens gudinna. Jfr ö d e. 

A'narisfjällen, fjällmassiv i 
s.v. Jänitland, v. uni Oviksfjällen. 
Högsta tojij) Stora Anahögen 
(1,423 m. ö. h.). 

*Anastigmat, so ävon O b - 
jektiv.sp. 1207 och ill. till d. o. 
sp. 1205—06. 

A.natomisk teater, byggnad 1. 
rum, särskilt inrättat för anato- 
miska dissektioner och demonstra- 
tioner. En märklig sådan från 
1600-t., utförd efter O. Eudbeck 
d. ä:s ritningar, finnes i Gusta- 
vianum, Uppsala. 

*Ancher, M i c h a e I, dog 1927. 
— ■ A:s hustru, Anna A., f. 
B r ö n d u m, f . 1859, är en fram- 
stående målarinna, som liksom 
mannen företrädesvis skildrat 
fiskarbefolkningens liv på Ska- 




Michael Ancher. Målning av Anna 
Ancher. 



gen, men medan han helst återgav 
dramatiska utomhusscener, liar 
hon huvudsakl. målat interiörer, 
präglade av innerlig uppfattning 
och förfinad kolorit. 

*Anchusa. A. arve'nsis bör nu- 
mera kallas Lyco'psis a7'vensis. 

*Anciennitet, se även T j ä n s- 
t e å 1 d e r. 

A'ncus Ma'rcius, se R o - 
m e r s k a r i k e t sp. 1287. 

*Ancylussjön, se även S v e a - 
ä 1 v e n. 

And, Andrea s, d. 1317, dom- 
prost i Uppsala 1278 — 99 och från 
1302. A. intog en politiskt fram- 
skjuten ställning. Han deltog bl. 
a. i det möte 1279, då Alsnö 
stadga utfärdades, namnes 1288 
som medlem av rådet och var 
medlem (den ende andlige) av den 
kommission, som utarbetade Upp- 
landslagen. Främst är A. känd 
som grundare av ett kommun itet 
(se d. o.) i Uppsala och ett i Pa- 
ris, Collegium Upsalense, för 
svenska studenter. 

Andalusi'tgruppen, en serie 
mineral, av vilka de viktigaste 
äro t o p a' s. a n d a 1 u s i' t, 
s i 1 1 i m a n i' t - — alla tre 
lombiska ■ — samt d i s t e' n 
(c y an i' t), triklin. De tre sist- 
nämnda ]ia formeln ALSiO; och 
förekomma i kristalliniska skiff- 
rar. Ovanför 1,300° övergå anda- 
lusit och disten i sillimanit. Hård- 
heten (jfr d. o.) hos disten är 
olika i olika riktningar, lägst (5) 
parallellt med prismakanten, 
högst (7) vinkelrätt däremot. 
C h i a s t o 1 i' t är en andalusit- 
varietet, som förekommer i ler- 
skifler och bildar långa pelare. 



101 



Andamanerna — Andersen-Nexö 



102 



vilkas inre genomdrages av 2 par 
symmetriskt ställda prismer, om- 
slutande en mörk kanal ; tvär- 
snittet visar en korstecknad yta. 

* Andamanerna. Provinsen, 
vars huvudstad är Port Blair 
(c:a 14,000 inv.), omfattar 8,140 
kvkm. med 27,000 inv., varav på 
A. komma 6,500 kvkm. med 18,000 
inv. (1921). A:s negritiska be- 
folkning, som är stadd i utdöen- 
de, räknade 1921 800 individer. 

Andelslön, löneberäkning med 
arbetsprodukternas värde som 
måttstock, antingen efter deras 
nettovärde (tantiem) 1. efter brut- 
tovärdet (t. ex. kreatursskötares 
lön i visst förhållande till mäng- 
den producerad mjölk). 

Andelsslakteri, slakteri, dri- 
vet som andelsföretag av jordbru- 
kare, som ha skyldighet att dit 
leverera sina slaktdjur. 24 A., 
därav 9 i Skåne, voro 1928 i verk- 
samhet, flertalet för slakt av svin. 

Änder, K n u t, f. 1872, d. 1908, 
grafiker, elev av A. Tallberg. De; 
få men märkliga etsningar och 
torrnålsraderingar A. utförde, 
innan en lungsjukdom ändade 
hans liv, präglas av spröd stäm- 
ning och känslig ljusbehandling. 

Anderberg, R u d o 1 f , f. 1892, 
psykolog, docent i Lund 1918 — 27, 
folkskolinspektör i Trälleborg 
1927. A. har genom avhandlingen 
Kvantitativ bestämning av ett 
kortvarigt arbetes inverlcan på 
ett efterföljande (1918), tid- 
skriftsstudien Repetition och 
omedelbar reproduhtion (1925) 
m. fl. arbeten gjort sig bemärkt 
som en framstående representant 
för svensk experimentalpsykolo- 
gisk och pedagogisk forskning. 

*Andermatt är beläget vid 
Gotthardbanan (se karta till 
Gotthard »p. 1411) och är 
knutpunkt för flera viktiga alp- 
banor och -vägar. T": a 1,000 inv. 



*Andersen. 3. Vilhelm A. 
Bland A : s arbeten märkes vid. 
den monuiuentala kulturöversik- 
ten Tider og Typer af dansk 
Aands Historie, en skildring av 
den klassiska bildningens insats 
i dansk kultur. Av denna ha hit- 
tills utkommit Erasmus (2 bd, 
1907—09) och Goethe (2 bd, 1915 
—16). Sedan 1921 är han C. S. 
Petersens medutgivare av Illu- 
streret dansk Litteraturhistorie. 

A'ndersen. 1. Oskar A., f. 
1866, dansk kyrkohistoriker, prof. 
i Köpenhamn 1913, konservativ 
led. av folketinget 1918. A., som 
sedan 1907 är redaktör för Kir- 
ke-Leksikon for Norden, har 
bl. a. utgivit Överfor Kirkebrud- 
det (1917), en undersökning rö- 
rande Kiistian II :s ställning till 
de lutherska reformationsidéerna. 
— 2. Tryggve A., f. 1866, d. 
1920, norsk föifattare. A. är en 
av de mä)kligaste norska 90-tals- 
författarna, på en gång en klas- 
siskt klar stilist och en utpräglad 
romantiker med en av E. T. A. 
Iloffmann påverkad föikärlek för 
skräckfantasier. Sin viktigaste 
insats gjoide han med de kultui- 
historiska novellerna / canceliraa- 
dcns dagr (1897). som skildra en 
norsk l)ygd från början av 1800-t. 
Om hans starkt neura.steniska 
läggning vittna den Ijreda nutids- 
lonianen Mod kvälld (1900) och 
den postumt utgivna Bagbog fra 
rn sjörcisr ( 1923) . 

* Andersen-Nexö, Ma r t i n. 
Ditte Menneskebarn utkom i 5 
dir 1917 — 21. Genom sina delvis 
starkt naturalistiska men särskilt 
i barndomsskildringarna även 
idylliskt betonade romanen-, för 
vilka lian hämtat motiv såväl ur 
danskt allmogeliv (spec. å fäder- 
neön Bornholm) som från huvud- 
stadens proletariat och den nio- 
deina aibetanörelsen, har A. 



103 



Anderslöv — Andersson 



104 




Martin Andersen-Nexö. 

framträtt som en av det nutida 
Danmarks främsta diktare. Urspr. 
socialdemokrat, numera kommu- 
nist, har lian i reseskildringen 
Mod Dagningen (1923) givit ut- 
tryck åt en hänförd beundran för 
Sovjet-Ryssland. Hans senaste ar- 
bete är romanen Midt i en Joern- 
tid (2 bd, 1929), en socialt be- 
tonad bondeskildring från världs- 
krigets tid. 

*Anderslöv hade 1928 2,190 
inv., därav 710 i Anderslövs 
mimicipalsamhälle, vil- 
ket har station vid Börringe — 
Östratorps järnväg. I municiiial- 
samhället finnes en kommunal 
mellanskola, som sedan 1 juli 
1929 successi\-t omändras till 
statlig 4-årig samrealskola. 

Anderson. 1. Anders A. (i 
R å s t o c k. Västmanland), f. 
1S74, banvakt, politiker. A., som 
tillhör socialdemokratins ledande 
män, är sedan 1912 led. av A. K. 
och sedan 1918 ordf. för Öre- 
bro l:s landsting. Han har utövat 
en betydelsefull verksamhet i ett 



flertal kommissioner och utskott 
(statsutskottet) samt är sedan 
1922 fångvårdsfullmiiktig och se- 
dan 1925 riksgäldsfuUmäktig. — 
2. Amos A., f. 1878, finländsk 
politikei-, tidnings- och affärsman, 
led. av riksdagen sedan 1922 
(svenska folkpartiet), lumidre- 
daktör för Hufvud.stad.sbladet 
1928. A. intar en framskjuten 
ställning inom det svenska Fin- 
lands ekonomiska och kulturella 
liv. Särskilt har han understött 
forskningar rör. Finlands medel- 
tidskonst. — 3. Ivar A., f. 1891, 
fil. d:r, publicist och politiker. A., 
som var politisk medarbetare i 
Stockholms Dagblad 1914—17. 
har därefter varit huvudredaktör 
för Östgöta Correspondenten. En 
av högerns ledande yngre krafter, 
har A. sedan 1925 varit led. 
av A. K. 

Anderson [8e'nnd8S8n], S h e r - 
\vood, f. 1876, nordamerikansk 
författare. Ars på en nervös, ryt- 
misk prosa skrivna arbeten, bl. a. 
novellsamlingen The friumph of 
ihe egg (1921) och romanen Dark 
Inughter (1925; Mörkt skratt, 
1928), äro moderna livsskildring- 
ar, giATia med intensiv känsla och 
en psykologi, som ofta söker sig 
ned i det undermedvetna. 

*Andersson. 3. Charles A. 
var son till Llewellyn Lloyd (se 
L 1 o y d 1 ) . — 7. A k s e 1 A. avled 
1923. — 8. N i 1 s A. var från 1901 
stadsnotarie och vid sin död t. f. 
borgmästare i Lund. — 9. C. F. 
Gunnar A. avled 1928. Han var 
från 1926 oidf. i Svenska turist- 
föreningen. Bland hans senare ut- 
givna skrifter märkes Sveriges 
allmänna skogar (1926). — 10. J. 
G u n n a r A. gjorde under sin 
verksamhet i Kina rika fynd av 
kulturer från yngre stenålder och 
äldre bronsålder. Hans första fynd 
gjordes redan 1919, och 1921 ut- 



105 



Andersson — Andrae 



106 



grävde han dels en grotta i Sha- 
kuo-tun i prov. Fengtien (i Man- 
churiet), dels en stenåldersboplats 
vid byn Yang-sliao (se d. o.). Fyn- 
den voro så betydelsefulla, att 
han 1923 — 24 företog en stor ex- 
pedition för vidare arkeologiska 
grävningar i prov. Kansu, vilka 
resulterade i mycket omfattande 
samlingar. Större delen av dessa 
sändes till Sthlm, varifrån stora 
partier efter pågående undersök- 
ning återskickas till Kina, me- 
dan resten tillfaller östasiatiska 
samlingarna (se d. o. SuppL). 
För dessas bearbetning erhöll A., 
som 1924 kallats till prof. i geo- 
logi vid Stockholms högskola, 
1926 en personlig professur i öst- 
asiatisk arkeologi vid Statens 
historiska museum. A. har be- 
handlat sina fynd i The cave-de- 
posit at SJia Euo T' un in Fengtien 
(192.3), An early Chinese culture 
(1-923) och Preliminary report on 
arc]ia:ological research in Kansu 
(1925). En populär skildring av 
sina resor har han givit i Draken 
och de främmande djävlarna 
(1926). Om betydelsen av A:s 
forskningar se vid. Kina. För- 
historia. Suppl. — 11. Oskar A. 
avled 1906 (ej 1908). — 12. Dan 
A:s Skrifter utgåvos i 4 bd 1921 
— 22. Bestående värde har fram- 
för allt hans lyrik (främst Svarta 
ballader, 1917), som i en bl. a. av 
Kipling påverkad, musikaliskt 
suggestiv form ger uttryck åt 
bittra och sönderslitna stämning- 
ar av förtvivlan och hemlöshet i 
tillvaron. En samling ännu opub- 
licerade dikter utkommer under 
loppet av 1929. 

Andersson. 1. L a r s I v a r A., 

f. 1860, förste stadsläkare i Sthlm 
1899—1927, har verksamt bidra- 
git till lösande av socialmedicins- 
ka frågor, SS. åtgärder mot smitt- 
samma könssjukdomar, revision 



av hälso- och epidemivård m. m. 
— 2. O 1 1 o A., f. 1879, finländsk 
musikliistoriker och etnograf, 
prof. i musikvetenskap och folk- 
dikt sforslcning vid Åbo akademi 

1926, dess rektor 1929. A. har ut- 
givit ett flertal musikliistoriska 
och folkloristiska arbeten, bl. a. 
en studie över Stråkharpan 
(1923). Han stiftade 1906 för- 
eningen Brage (se d. o. Suppl.). 

Andesin, se F ä 1 1 s p a t. 

*Andisjan ingår nu i Usbe- 
kistan och har 74,000 inv. (1926). 

Andliga förbehållet (lat. 
Reserva'tum ecclesia'sticum) , se 
Eeformationen sp. 916. 
Jfr Eestitutionsediktet 
och Westfaliska freden 
sp. 006. 

*Andning, jfr även Oxida- 
tionsteorier. Suppl. 

Andningscentrum, se L i v s - 
k n u t e n. 

*Andorra. Det officiella språ- 
ket är katalanska. Spanska och 
franska mynt användas. Två 
större, delvis nyanlagda vägar 
finnas; den ena leder till Seo 
de Urgel i Spanien, den andra 
till Frankrike strax ö. om A., där 
den nyanlagda järnvägen Tou- 
louse — Barcelona går fram. — 
Enl. traditionen skall det ha varit 
Karl den store, som gav A. dess 
självständighet. Säkert är, att 
den härleder sig från medeltiden. 
1278 ställdes A. under överhöghet 
av biskoparna i Urgel och grevar- 
na av Foix, vilka senares rättig- 
heter ärvdes av franska kronan. 

Andrae, Tor, f. 1885, teolog, 
prof. i religionshistoria i Sthlm 

1927, i teologiska prenotioner och 
teologisk encyklopedi i Uppsala 
1929. A. är specialist på islam 
(bl. a. Die Person Muhammeds in 
Lehre und Glauben seiner Gemein- 
de, 1917) samt har dessutom in- 
gående sysslat med religions- 



107 



Andra livgrenadjärregementet — Andrews 



108 



psykologiska frågor (bl. a. Mysti- 
kens psykologi, 192G). 

*Andra livgrenadjärrege- 
mentet är sedan 1928 samman- 
slaget med Första livgrenadjär- 
legenientet till Livgrenadjärrege- 
iiientet (se d. o., även Suppl.). 

*Andrarum. A:s nedlagda 
alunbruk är med sina gamla skif- 
ferbrott en viirldsl>erömd fyndort 
för kambriska, särskilt mellan- 
ocli överkambriska. fossil. 

*Andråssy. 2. Gny la (Ju- 
lius) A. avled 1929. Vid valen 
till deputeradekammaren dec. 
1926 föll han igenom och kom ej 
heller in i överhuset, då detta 
jan. 1927 nyrekryterades. A. skrev 
uppmärksammade arbeten om 
1S67 års '"Ausgleich" och om den 
ungerska statens och författning- 
ens ursprung samt beliandlade 
även pioblem. som sammanhänga 
med världskriget. 

*André, Harald, avgick 1924 
som regissör vid Operan, där hans 
dekorativa strävanden funno sitt 
starkaste uttryck i den tills, med 
I. Griinewald skapade iscensätt- 
ningen av Simson och Delila. 1926 
— 28 var A. huvvidredaktör för 
Stockholms Dagblad och mottog 
1929 regissörsujjpdrag vid Scala- 
operan i ]Milano. 

Andre'ae. 1. Se L a u r e n - 
tiusAndreae och Svenska 
språket sp. 357. — - 2. Jakob 
A.,, f. 1528, d. 1590, tysk luthersk 
teolog, prof. och kansler i Tii- 
bingen 1561, den förnämste le- 
daren av det lutherska "enhets- 
verk", som kom till uttryck i 
Konkordieformeln. — 3. J o - 
hann Valentin A., f. 1586, 
d. 1654, tysk luthersk präst och 
teolog, sonson till A. 2.; verkade 
bl. a. i Stuttgart. A. var ortodox 
men även påverkad av J. Arndts 
mystik och tidens kyrkliga en- 
hetssträvanden (jfr A c o n t i u s. 



Suppl.). Inom undervisningen är 
han med sitt krav på åskådlighet 
en förelöpare till Comenius. Jfr 
även R o s e n k r e u z a r e. 

*Andrée, Elfrida, avled 
1929. 

*Andrejev, Leonid Xiko- 
lajevitj. Den i hallucinato- 
riska skräcksyner utmynnande, 
symbolistiska krigsskildringen 
Det röda skrattet utkom 1904 (sv. 
övers. 1906). Av A:s övriga roma- 
ner, som till stor del syssla med 
psykopatologiska motiv, ha till 
svenska översatts Tanken (1902; 
sv. övers. 1903), En berättelse om 
sju hängda (190S; sv. övers. s. å.) 
och Djävulens dagbok (1919; sv. 
övers. 1921). Av A:s dramer upp- 
fördes i Sthlm Professor ^ioril- 
~iti 1921, Han som får örfilarna 
(sv. övers. 1926) 1928. 

Andrén, G e o r g, f . 1890, stats- 
vetenskapsman, docent i Uppsala 
1920, förestår sedan 1928 profes- 
suren i statskunskap med stati- 
stik i Göteborg. A. var 192.5—27 
led. av A. K. (höger). Har bl. a. 
utgivit Federalismen i den tyska 
riksorganisationen 1871 — 191. 'f 
(1920) och Parlamentarismen och 
partier i England under minor i- 
tetsreqeringarnas tid 18^/6 — 52 
(1929). 

Andrésen, I v a r, f. 1896, 
norskfödd operasångare (bas), 
utbildad i Sverige och 1921 — 27 
anställd vid Kungl. teatern samt 
därefter i Dresden. A. har genom 
sin ypperligt klingande stämma 
och sitt vårdade musikaliska före- 
drag vunnit betydande framgång- 
ar i Sverige och utlandet. 

Andrews [£B'nndros]. 1. T ho- 
rn a s A., f. 1813, d. 1SS5, engelsk 
fysiker, prof. i Belfast, upptäckte 
1S69 vid undersökning av kolsy- 
rans isotermer, att en gas genom 
kontinuerlig tillståndsförändring 
kan överföras till vätska, samt 



109 



Androgyn — Angivelse 



110 



införde begreppet kritisk tem- 
peratur. — 2. K o y C h a p m a n 
A.y f. 1884, nordamerikansk zoolog 
och forskningsresande. A., som 
tidigare företagit expeditioner till 
Alaska, Sundaöai-na och Korea, 
har sedan 1916 ägnat sig åt ut- 
forskning av Central-Asien genom 
expeditioner till bl. a. Tibet, Yttre 
Mongoliet och öknen Gobi, varvid 
bl. a. gjorts uppseendeväckande 
fossilfynd (däggdjur, dinosaurier 
m. m.). Bland A:s talrika rese- 
skildringar märkes On fhe trail 
of ancient man (1926; På spår 
efter urmänniskan, 1928). 

Androgyn [-gy'n] (av grek. 
anc'r, man, och gyne', kvinna), 
varelse med såväl hanliga som 
honliga könsorgan. Jfr H e i- m a - 
f 1' o d i t i s m . 

*Andromeda. A. hyimoiUlcs 
))ör numera kallas Cassi'ope hyp- 
noides och A. tetrago'na bör kal- 
las Cassiope tetragona. 

*Andropogon, jfr C i t r o - 
n e 1 1 o 1 j a. Siippl. och Citron- 
g r ä s o 1 j a. Suppl. 

Andvare, en i Eddan omtalad 
dvärg, som i skejmad av en gädda 
vistades i en fors. A. fångades av 
Loke och tvangs att utlämna sin 
skatt men fäste vid en ring en 
förbannelse. Ringen omtalas i 
Volsungasagan ss. ingående i 
Fafners därigenom olycksbring- 
ande skatt. 

Aneby, mimicipalsamhälle (se- 
dan 1923) i Bredestads och Bäla- 
ryds socknar, Jönköp. 1., s.v. om 
sjön Ralången. Station vid östra 
stambanan. 945 inv. (1928). 

*Anemometer. Linds A. till- 
hör manometertypen. ■ — ■ Den nu- 
mera inom meteorologin mest an- 
vända A. är Robinsons A. 1. 
s k å 1 k o r s a n e m o m e t e r n 
(se Robinson 2). Denna kan 
även göras registrerande på så 
sätt, att en elektrisk kontakt 



slutes efter visst antal varv (vanl. 
100 1. 500) och sätter i rörelse en 
penna, vilken gör märke på ett 
papper, som fraraföres med viss 
hastighet genom ett urverk. 

*Anemone. A. hepa'tica kan 
även ha rent röda blommor ("röd- 
sippor"). 

*Anestesi, jfr även Lokal 
h e d ö v n i n g. 

Anet [anä'], ort i dep. Euie- 
et-Loir, n. Frankrike, nära floden 
Eure. C:a 1,300 inv. ■ — ■ A. är känt 
genom det slott, som Henrik II 
där 1552 — 54 lät uppföra åt 
Diane de Poitiers. Dess arkitekt 
var Ph. de L'Orme, en del av 
skulpturutsmyckningen utföixles 
av Jean Goujon. Slottet förstör- 
des till stor del under franska 
revolutionen; ett vackert fasad- 
parti är numera uppställt i École 
des beaux-arts. Paris (se ill. till 
de L'0 rm c). 

Anga'raland, se T r i a s p e - 
r i o d c n sji. 1319. 

*Angarn. Sedan 1923 bilda ös- 
seby-Garn, Vada och A. ett pas- 
torat. 

Angelsachsiska språket, s(> 
Engelska s p r å k c t sp. 1019. 

Angelsachsisk litteratur, 

se Engelsk litteratur sp. 
1039. 

*Angered-Strandberg, H i 1 - 
m a, avled 1927. 

Angermannus, se A b r a h a - 
mus A n d r e a e Ångerman- 
n u s. 

*Angers har ett mindre uni- 
versitet. Katedralen påbörjades 
1150 och är en av unggotikens ti- 
digaste skapelser. Slottet, upp- 
fört 1228—38, är ett av Frank- 
rikes vackraste feodalslott. 

Angivelse, anmälan till veder- 
börande mvndighet av någon ss. 
skyldig till ett brott. Jfr F a 1 s k 
angivelse. Suppl. — Angi- 
velsebrott, se Ätalsrätt- 



111 



Anglerboskap — Angöra 



112 




^l#Pili 



Angöra. Utsikt över en del av Angöra från citadflltt. 



Anglerboskap, A n g e 1 b o - 
skåp, röd, behornad nötboskaps- 
ras, som för sin mjölkproduk- 
tionsförmåga införts till de nor- 
diska länderna och bidragit till 
bildande av den nutida, röda 
danska boskapen. Förekommer ej 
mer i Sverige. Jfr Nötkrea- 
tur sp. 1192. 

*Anglesey utgör ett eget grev- 
skap i Wales (715 kvkm.). 

Anglise'ra, förvandla till 
engelsk, påtvinga engelskt språk 
och engelsk kultur. 

Angloara'b, se H ä s t sp. 1159. 

A'nglokatoliker, det numera 
vanliga namnet på anhängarna 
av den högkyrkliga riktningen 
inom Englands kyrka. A. hävda, 
att den engelska kyrkan represen- 
terar den äkta katolska traditio- 
nen. En äldre grupp bland A., 
under ledning av biskop Gore (se 
d. o.), står i det väsentliga på 
Oxfordrörelsens ståndpunkt. Fler- 
talet A, gå emellertid vida längre 
och kännetecknas bl. a. av en 
starkt katolicerande ritual och 
uppfattning, framför allt i natt^ 



vardsmässan. Jfr Common 
P r a y e r. Suppl. 

Anglonorma'nd, se Häst sp. 
1159. 

Anglo-Persian Oil Company 
[8e'nglåo pa'sjan åjl ka'mmp3ni], 
se Bergolja sp. 1331. 

Anglosa'chsare, annan form 
för ängel sachsar. 

Anglo-Swedish Literary Foun- 
dation \se'ng\po soi'disj li'ttara- 
ri faonde'jsJ8n] (eng., engelsk- 
svenska litteraturfonden), en stif- 
telse, som Bernard Shaw grun- 
dade 1927 med det honom tilldela- 
de Nobelpriset. Dess syftemål är 
att genom översättning av svens- 
ka litterära arbeten, utgivande av 
en skriftserie och på annat lämp- 
ligt sätt göra svensk litteratur 
och kultur kända i England. Den 
första volymen av stiftelsens pub- 
likationer, som iitkom 1929 im- 
dcr redaktion av prof. J. Ro- 
bert son, innehåller fyra skådespel 
av Strindberg (Påsk. Dödsdansen, 
Spöksonaten och Drömspelet). 

*Angora (turk. utt. a'ngkara). 
1. Det nuv. vilajetet A. hade 1927 
405j000 inv. — 2. A. är sedan 



113 



Angot — Angouléme 



114 




Angöra. Pen nya boulevarden Tjankaja. 



1923 Turkiets luu^idstad och har 
fråu denna tid synnerligen has- 
tigt utvecklats. Det är nu den 
folkrikaste staden i det egentliga 
Anatolien (75,000 inv. 1927). — 
A. är beläget i en vegetationsfat- 
tig, kuperad terräng, vid en bi- 
flod till den i Svarta havet myn- 
nande Sakaria. Den gamla staden, 
som omges av murar, utbreder sig 
vid foten av en brant kulle, krönt 
av ett seldjukiskt citadell. Den 
har alltigenom orientalisk prägel 
och bär spår av långvarigt för- 
fall. Från romartiden kvarstå 
ruinerna av ett till Augustus' ära 
uppfört tempel, med en märklig 
latinsk inskrift, Monume'ntum 
ancyra'num, redogörande för de 
viktigaste tilldragelserna under 
kejsarens regering. Xär A. blev 
huvudstad, påbörjades en gatu- 
reglering i gamla staden, och ett 
antal offentliga byggnader upp- 
fördes. Snart övergåvos emellertid 
ombyggnadsplanerna, och en ny 
stad började anläggas längre ned 
på slätten. Denna, som befinner 
sig i rask utveckling, är vippförd 
efter europeiskt mönster med 
regelbunden stadsplan, byggnader 
i västerländsk stil samt tidsenliga 



institutioner. På en höjd 4 km. ö. 
om staden ligger det förnäma bo- 
stadskvarteret Tjankaja, i 
vilket bl. a. Kemål pasjas bo- 
stad och främmande makters be- 
skickningshus äro belägna. — I 
A. upprättades 1925 en juridisk 
högskola. En järnvägslinje till 
det s.ö. om A. belägna Kaisarije 
öppnades 1927; dessutom är en 
linje under byggnad till Eregli 
vid Svarta havet. 

Angot [aggå'], Alfred, f. 
184S, d. 1924, fransk meteorolog, 
direktör för Meteorologiska cen- 
tralbyrån i Paris 1907—22. A. har 
utfört viktiga undersökningar 
rör. nederbördens årliga fördel- 
ning samt över solstrålningens år- 
liga variation och atmosfärens ab- 
sorption av solljuset. 

*Angouléme. Katedralen, som 
i sitt nuv. skick härrör från 1100- 
t:s början, har en praktfull väst- 
fasad, som utgör ett av hu\iidver- 
ken inom den romanska skulptu- 
ren i s.v. Frankrike. Det enskep- 
piga långhuset (se ill. till Bygg- 
nadskonst sp. S43) och kors- 
kvadraten äro täckta av kupoler. 
— A., forntidens IcuWsma, blev 
på 20Q-t. biskopssäte och var från 



11.5 



Anhui — Ankare 



116 



800-t. huvudstad i grevskapet, se- 
nare (från 1515) hertigdöraet A., 
som frän 1300-t. innehades som 
förläning av medlemmar av 
konungaliusets sidogrenar. 

* Anhui skrivcs även A n h u e i. 

Anhållande, ett i Sverige utan 
rättsliga bestämmelser utvecklat 
förfarande, varigenom en för 
brott misstänkt 1. ordningen stö- 
rande person tages om hand och 
kvarliälles av polismyndighet, me- 
dan frågan om lians eventuella 
häktning 1. åtal utredes. 

A'ni, ruinstad i turkiska Ar- 
menien, s.ö. om Kars, på gränsen 
mot Rysshuid. A. var på 900-t. 
Armeniens huvudstad och upp- 
byggdes med stor prakt för att 
106.3 härjas av seldjukerna och 
1319 förstöras genom jordbävning. 
A:s ruiner utgöra de viktigaste 
återstoderna av den senarmeniska 
byggnadskonsten. Märkligast är 
den 1001 fullbordade katedralen, 
en korskupolkyrka med fullt ut- 
bildade knippepelare i interiören. 
Bland de övriga märkes Frälsare- 
kvrkan. en kupoltäckt rundkyrka, 
uppförd 113.5—36 (se ill.' till 
Byggnadskonst sp. 837). 

Anilinfärgämnen, organiska 
färgämnen (se d. o.), som kunna 
framställas ur anilin (se d. o.). 
Hit höra : f u k s i' n, klorvätesy- 
rat salt av rosanilin (se d. o. 
Suppl.) ; bildar gröna, metallglän- 
sande kristaller, lösliga i vatten 
med röd färg. Fuksin är ett av de 
första på syntetisk väg framställ- 
da organiska färgämnena (upp- 
täckt 1856). Anilinviolett 
bildas om väteatomerna i amino- 
grupperna i fuksin utbytas mot 
metyl- 1. etylradikaler, och färg- 
tonen blir blåare ju fler grupper, 
som utbytas. Anilinblått 
framställes genom upphettning av 
en blandning av anilin och ros- 
anilin i närvaro av bensoe- 



syra. Det monosulfonsyrade sal- 
tet användes för färgning av 
ylle; de di- och trisulfonsyrade 
salterna för färgning av bom- 
ull. M a 1 a k i' t g r ö n t framstäl- 
les genom upphettning av dime- 
tylanilin, bensaldehyd och salt- 
syra samt därpå följande oxida- 
tion. Bildar gröna, metallglänsan- 
de kristaller, som lösas med blå- 
grön färg. Föga Ijusäkta. A n i - 
1 i n s v a r t bildas genom oxida- 
tion av anilin (jfr In da mi- 
nor) och utgör viktigt färgämne 
för boiiniU. 

Anilinkoncernen, en 1904 grun- 
dad kartell mellan ett antal av 
Tysklands största färgämnesfab- 
rikanter, bl. a. firman Fr. Bayer 
& Co. i Leverkusen. Agfa odi Ba- ' 
dische Anilin- und Sodafabrik. A. 
har pÅ senare tid upptagit till- 
verkning av synteti.sk ammoniak. 

A'nima, lat., själ. 

Anima'to, ital., med liv och 
vä rme. 

Animosite't (av lat. animo'- 
sits, modig, häftig), ovilja, för- 
bittring, agg. 

*Anio kallas numera A n i e n e 
1. T e v e r o n e. 

*Anisotrop, se även Kri- 
stall. 

*Ankare. Elektrotekn. A. 1. 
arma t u' r benämnes den del av 
elektriska maskiner, i vars lind- 
ningar elektrisk energi omvandlas 
i kinetisk 1. omvänt genom inver- 
kan av ett magnetiskt hu\iidflöde. 
I likströmsmaskiner, asynkromno- 
torer och kommutatormotorer för 
växelström tillhör A. maskinens 
roterande delar, ro' torn, medan 
det i synkronmaskiner är förlagt 
till den stillastående delen, s t a' - 
torn. I motorer med likströms- 
alstrat magnetflöde samt i bl. a. 
enfas seriemotorer inledes ar bets- 
strömmen i A., medan i flertalet 
maskiner med växelströmsalstrat 



117 



Ankarreaktion — Anker 



118 



flöde, främst asynkronmotorerna, 
ankarlindningen icke alls 1. åt- 
minstone ej direkt är förbunden 
med strömledningen. Ankarlind- 
ningen i de till sistnämnda kate- 
gori hörande maskinerna ombe- 
sörjer även uppkomsten av det 
magnetiska huvudflödet, som i 
förstnämnda maskingi-upp där- 
emot alstras av speciella magnet- 
lindningar genom utifrån tillförd 
ström. Ankar- 1. arbets- 
lindningarna äro så gott 
som uteslutande trumlindningar 
(se Elektriska maskiner 
sp. 866 f.). Lindningarna for- 
mas till h ä r v o r 1. spola r 
före 1. samtidigt med inläggandet 
i ankarspåren (jfr Schablou- 
1 i n d n i n g) ; deras i spåren lig- 
gande delar, spol- 1. här v si- 
dor, utgöra de aktiva partier, i 
vilka energiomformn ingen skor. 
Lindning, vars spolar bestå av en- 
dast ett lindningsvarv och där 
spolsidan utgöres av en enda stav 
av fasonkoppar, benämnes s t a v - 
lindning och förekommer i 
vissa större maskiner. Avståndet 
mellan en spoles sidor, räknat i 
antal ankarspår. benämnes 
s p å r s t e g. — Om samman- 
kopplingen mellan ankarspolar se 
Slinglindning och V å g - 
1 i n d n i n g jämte hänvisningar. 
*Ankarreaktion, se även 
Kompensationslind- 
ni n g. Suppl.. ;M o t m a g n e t i - 
s e r i n g och T v ä r m a g n e t i - 
s e r i n g. Suppl. 

*Ankarspel, se vid. B r å - 
spel och Gångspel. 

Ankarsviks ångsågs a. b., 
Sundsvall, grundat 1S91, äger i 
Sundsvallstrakten sågverken An- 
karsvik, INIyrnäs och Johannes- 
näs (alla på Alnön) samt Johan- 
nedal (i Sköns skn). C:a 500 ar- 
betare. 



A'nker. 1. Bernt A., f. 1746, 
d. 1805, norsk industriman. A., 
som ivrade för Norges ekonomiska 
och kulturella frigörelse, grund- 
lade en norsk storindustri och 
drev omfattande handelsföretag. 
Han utövade en storartad välgö- 
renhet och ett omfattande mece- 
natskap. — 2. Ca r sten A., f. 
1747, d. 1824, den föreg:s kusin, 
politiker. A., som 1792—1811 var 
direktör för Asiatiske Compagni 
i Danmark, blev efter sitt återvän- 
dande till Norge prins Kristian 
Fredriks förtrogne vän och råd- 
givare. Som den främste repre- 
sentanten för de norska själv- 
ständighetssträvandena förmådde 
A. prinsen att sammankalla riks- 
församlingen i Eidsvold (se d. o.) 

1814. Efter grundlagens utarbe- 
tande utsågs A. till statsråd. Han 
gjorde s. å. ett misslyckat försök 
att utverka engelska regeringens 
erkännande av Norges självstän- 
dighet och lämnade efter unionens 
genomförande statsrådsäml)etet 

18 15. — 3. P e d e r A., f. 1749, d. 
1824, broder till A. 1., politiker. 
A., som stått prins Kristian 
August av Augustenborg nära. 
slöt sig på riksförsamlingen i 
Eidsvold, vars förste president 
han var, till det parti, som ver- 
kade för anslutning till Sverige. 
Som norsk statsminister i Stock- 
holm 1814 — 22 intog A. en själv- 
ständig hållning men åtnjöt Karl 
XIV Johans stora förtroende. ■ — 
4. N i n i Roll A., f. 1873, norsk 
författarinna, gift med båtkon- 
struktören Johan August A. 
(f. 1871, av en annan gren av släk- 
ten A.). A:s främsta verk äro den 
kvinnopsykologiska romanen Det 
srnke kjön (1915; ny, förk. uppl. 
1924) samt romancykeln Huset i 
Sögaten (1923), I amtmandsgaar- 
den (1925) och Under skraataket 
(1927), en skildring av den norska 



119 



Anker Larsen — Annerstedt 



120 




Annaberg. Interiör av Anuakyrkaii. 

ämbetsmannaklassens utveckling 
från 1800-t:s mitt till världs- 
kriget. 

A'nker La'rsen, Johannes, 
f. 1S74, dansk författare, scenin- 
struktör vid Det kongelige Teater 
i Köpenhamn 192S. A., som skri- 
vit en lång rad romaner, noveller 
och skådespel, väckte framför allt 
uppseende med den i en stor ro- 
mantävling prisbelönade De Vises 
Sten (1923), ett verk om vår tids 
religiösa oro. 

Ankringsordning, riktigare 
form för ankarordning (se d. o.). 

*Anlag. Biol. Se Ärftlig- 
h e t s 1 ä r a. 

Anljud (ty. Anlaut), uddljud, 
begynnelseljud. 

*Anlöpning, se vid. Stål sp. 
182 f. 

Anna, indiskt mynt = Vu 
rupie. 

*Anna, den heliga A., av- 
bildas i konsten ofta tillsammans 
med ]Maria och Jesusbarnet. En 
dvlik framställning kallas "Anna 



själv tredje" (ty. Anna selb- 
dritt). 

*Annaberg. Annakyrkan i A., 
uppförd 1490^1520, är med sina 
till ett enda väldigt rum förenade 
tre skepp och sina rikt utformade 
ribbvalv ett av de förnämsta ex- 
emplen på den särpräglade tyska 
sengotiken ("Sondergotik"). — 
Jämte spetsknypplingen är snör- 
makcriindustrin i A. av stor vikt. 

Annapolis [onae'ppalis]. 1. Hu- 
vudstad i Maryland, ö. För. Stat., 
nära Chesapeakeviken. Säte för 
För. Stat:s sjökrigsskola, U. &'. 
Naval Academy, grundad 1845. 
Ostronhandel. 11,000 inv. (1920). 
— 2. Hamnstad på Nova Scotia, 
Kanada, vid Annapolisvi- 
k e n av Fundy Bay. Badort. C : a 
1,000 inv. A. grundades imder 
namnet Port K o y a 1 av frans- 
män 1604. — Från Annapolisvi- 
ken sträcker sig mot n.ö. den bör- 
diga Annapolisdalen, ge- 
nom en höjdrygg skild från Fundy 
Bay och skyddad mot n. vindar 
Stor fruktodling (äpplen m. m 

*Anneberg — Ormaryds järn 
väg äges av Svenska tändstic 
a. b. 

Annecy [ansi'], hu'\-udstad i 
dep. Haute-Savoie, s.ö. Frankrike, 
vid den natursköna Annecy- 
s j ö n (27 kvkm.). Livlig industri 
(textilfabriker m. m.). Biskops- 
säte. 17,000 inv. (1926). 

Annedal, församling i Göte- 
borg (se d. o. Suppl.). 

*Annelöv. Sedan 1929 bilda 
Södervidinge, A., Xorrvidinge ocli 
Dagstorp ett pastorat. 

*Annerstedt. 2. C 1 a e s A. av- 
led 1927. Han gjorde i sitt tes- 
tamente stora donationer och 
skänkte bl. a. till Uppsala univer- 
sitet c:a 400.000 kr. till en fond, 
"Claes och Hilda Annerstedts pen- 
sionsfond", vars avkastning skall 
användas till pensioner åt änkor 



1 



121 



Annexion — Anrep 



122 



och understöd åt minderåriga 
barn efter lärare och tjänstemän 
vid imiversitetet. 

Annexion (av lat. ad, till, 
och ne'ctere, knyta), inkorpore- 
ring, införlivning, tillägnande 
(vanl. med våld). 

Annobon [-bå'n], se Spans- 
ka G u i n e a ö a r n a. Suppl. 

Annuaire General, före 1927 
Annuaire General de la 
France et de TÉtr anger 
[anyä'r jenera'll da la frags e da 
letragje'] (fr., allmän årsbok över 
Frankrike och utlandet), en sedan 
1919 i Paris utgiven handbok, in- 
nehållande bl. a. en översikt över 
befolknings-, närings-, finans- och 
administrationsförhållanden i 

olika länder. I de sju upplagorna 
1919—26 har Frankrike fått en i 
jämförelse med andra länder do- 
minerande behandling. 

Annual Register l8e'nnjoal 
re'ddjist8] (eng., årligt register), 
engelsk årsbok, innehållande vär- 
defulla politiska översikter samt 
kulturella och ekonomiska kröni- 
kor. A. grundades 175S av E. 
Dodsley och räknade bland sina 
tidigare medarbetare E. Burke. 

* Annuitet, se Amortera, 
även Suppl. 

*d'Annunzio, G a b r i e 1 e, har 
efter Fiumeäventyrets avveckling 
varit bosatt i Gardone vid Garda- 
sjön. Han utnämndes 1924 till 
furste av ilontenevoso. — Av A : s 
sensualistiskt betonade romaner 
föreligga i sv. övers, även II pia- 
cere (1889; Njutningslystnaden, 
1902), Il trionfo dclla morte 
(1894; Dödens triumf, 1898) och 
Uinnocente (1892; Den oskyldige, 
1914). Under senare år har han 
alltmer kommit att intaga en 
positiv ställning till katolicismen. 
Redan det på franska skrivna och 
i Paris till musik av Debussy 
först uppförda mysteriespelet Le 



martyre de Saint Sébasticn (1911) 
varslade därom. I ett senare, mera 
folkligt mysteriespel om den he- 
lige Franciscus (1926) framträder 
A. som fullt troende. 

Anodljus, positiv kolonn, se 
Geisslerrör och Urladd- 
ningsfenomen fig. 2. 

Anodslam, det vid elektroly- 
tisk raffinering av koppar (se d. 
o. sp. 1191) 1. silver vid anoderna 
bildade slammet. 

Anodstrålar, se Kanal- 
strålar. 

Anoma'1 (av anomali, se d. 
o.), avvikande från regeln, ore- 
gelbunden. 

*Anor. Speciellt användes or- 
det i fråga om adlig genealogi. 
Då därvid en person säges ha ett 
visst antal A., menar man, att 
hans ascendenter, i obruten följd 
från honom räknade, på såväl fä- 
dernet som mödernet till detta an- 
tal varit av adlig börd. Jfr tab. 
till An t avla. Suppl. 

Anortoklas, natronorto- 
k 1 a' s, ett fältspatmineral, som 
tillhör ortoklasgruppen och står 
nära sanidin men innehåller nat- 
ron i st. f. kali (se Fältspat 
och Sanidin). Förekommer i 
vissa yngre eruptivbergarter. 

Anquetil-Duperron [agkatill 
dvpärå'i) ] , Abraham H y a - 
c'inthe, f. 1731, d. 1805, fransk 
orientalist, gjorde genom sin 
epokgörande övers, av Avesta, 
Zend-Aiesta (3 bd, 1771), maz- 
daismens religionsurkunder för 
första gången kända i Europa. 
Han utgav även en latinsk övers, 
av Upanisjaderna (2 bd, 1802 
—04). 

*Anrep. 1- Johan Gabriel 
A. En reviderad upplaga av A:s 
arbete Svenska adelns ättartaf- 
lor började under titeln Den in- 
troducerade svenska adelns ättar- 



123 



Anrep-Nordin — Antavla 



124 



o r (1 i 11. 

y 1 y t - 

fa'iiu- 
, anslut- 
rörelse, 



tavlor 1925 utgivas av G. Elgcii 
stierna (hittills 4 1x1). 
Anrep-Nordin, s«' ^"^ 

Suppl. 

*Anrikning, «•' ii\^'" 
process. 

Anschlussrörelsen 

sjloss-] (av ty. Anschluss 
ning), en österrikisk 
åsyftande Österrikes anslutning 
till Tyska riket. Rörelsen, .som 
liar förebilder i lSO0-t:s, spec. 
Frankf lutparlamentets stortyska 
strävanden (se Tyskland sp. 
1G25 f.), tillkom i samband med 
Donaumonarkins upplösning vid 
världskrigets slut och fick ett av 
sina första uttryck i den tysk- 
österrikiska provisoriska natio- 
nalförsamlingens uttalande föi- 
Tysk-Österrikes (se Österrike 
sp. 1671 f.) förening med Tyska 
riket. Realiserandet förhindrades 
genom S:t Germainfreden, som 
bl. a. föreskrev beslut av N. F. 
i och för ändring i republikens 
internationella ställning. Mot- 
ståndet mot A. har sedan hål- 
lits vid liv av ententemakterna, 
särskilt Frankrike, som icke 
önskade stärka de tyska folkele- 
mentens inflytande i Mellan- 
Europa. Trots detta pågår en 
livlig strävan att kulturellt och 
ekonomiskt stärka samhörighets- 
känslan mellan Tyskland och 
Österrike. 

*Anseele, É d o u a r d, avled 
1928. 

*Ansgar. Förslag har fram- 
kommit att till Ansgarsjubileet 
1930 uppföra en minneskyrka på 
Björkö (jfrBirka) utanför det 
av staten inköpta och skyddade 
området. 

Anslag, se Statsanslag. 

A'nsorge, Conrad, f . 1862, 

tysk pianist, även verksam som 

tonsilttare, liar särskilt vunnit 



rykte som en av nutidens mest 
betydande Beethovenspelare. 

Anstiftare, stralirättena be- 
nämning pä den, som uppsåtligen 
förleder annan till brott. A. straf- 
fas "som vore han själv gärnings- 
man", såvida han icke så tidigt, 
att brottet kunnat avvärjas, gjort 
vad han kunnat för att förmå 
gärningsmannen att avstå från 
dess verkställande, i vilket fall 
lians straflf blir lägre. Jfr Del- 
aktig. Suppl. och Uppma- 
ning till brott. 

Antagningskommission, u t - 
r i k e s d e p a r t e m e n t e t s A., 
se Utrikesdepartemen- 
tet. — Antagn ingsnämnd, 
statsdepartementens A., 
en 1928 skapad nämnd, som 
skall pröva ansökningar om an- 
ställning SS. amanuensaspirant 1. 
amanuens i statsdepartementen. 
Den består av en av K. M:t ut- 
sedd ordf., fyra av K. M:t för två 
år förordnade led. samt expedi- 
tionschefen i det departement, i 
vilket anställning sökes. 

♦Antagonism. 3. Jfr S y n e r - 
g i s m. Med. 

♦Antarktis. Utforskningen av 
A. har 1928 åter blivit aktuell ge- 
nom de av sir H. Wilkins och R. 
Byrd (se dessa ord. Suppl.) ledda 
expeditionerna. 

. Antavla, framställning av en 
persons härstamning i tabellform. 



Fäderne-anor 


Möderne-anor 


1 


2 


3 


4 


5 


6 


7 


8 


t2 


o 

S 

i* 

C3 

fa 


o 

S 


o 

S 

o 
S 

t. 

eS 


fl 

a 

o 


o 

B 

o 
S 


o 
B 
o 


O 

B 

o 

e 

o 


Farfar 


Farmor 


Morfar 1 Mormor 


Far 


Mor 


Son 1. 


dotter 



125 



Antelami — Antipertitisk 



126 



Ordet stamtavla (se d. o.) 
användes i fråga om husdjur 
stundom med samma innebörd 
som A. — Jfr A n t r ä d. Suppl. 

Ante'lami, B e n e d e 1 1 o, ita- 
liensk bildhuggare, verksam 1177 
■ — 1233, den i-omanska stilens hu- 
vudmästare i Nord-Italien, smyc- 
kade med skulpturer domen och 
baptisteriet i Parma (se ill. till 
d. o.), vilket senare han sannolikt 
även byggt, samt domen i Borgo 
San Donnino. 

Antellska samlingarna i Hel- 
singfors, utgörande testamenta- 
risk donation till finländska sta- 
ten av H e r m a n F r i t i o f A n - 
te 11 (f. 1847, d. 1893), omfatta 
en stor samling svenska mynt och 
medaljer, konstverk, etnografiska 
föremål m. m. Konstverken för- 
varas i Ateneum, de övriga sam- 
lingarna i Finlands nationalmu- 
seum. A., som äro förenade med 
en huvudsakl. för nyförvärv av- 
sedd penningfond (urspr. 1 mill. 
mark), förvaltas av en av riks- 
dagen utsedd delegation. 

*Antheinis. A. tincto'ria torde 
ingenstädes odlas men är vanlig 
som ogräs i insådda vallar. 

Antibes [ai)ti'bb], stad i de]). 
Alpes Maritimes, s.ö. Frankrike, 
vid Rivieran (se karta till d. o. 
Suppl.), c:a 10 km. ö. om Cannes. 
20,000 inv. (1926). — A., an- 
tikens Anti'polis, grundades på 
300-t. f. Kr. av kolonister från 
Marseille och var förr ett viktigt 
gränsfäste mot Italien. Staden 
har alltjämt en ålderdomlig prä- 
gel. Hamnen behärskas av den av 
Vauban uppförda, nu betydelse- 
lösa fästningen. På en halvö s. 
om A. ligga talrika villor, och 
dess yttersta udde, C a p d' A n - 
t i b e s, är en mondiin badort. 

Antichambrera [-sjambre'ra] 
(av fr. antichainbrc, förrum), 
eg. vistas i förrum, näml. lios 



högt uppsatta personer; uppvak- 
ta (ofta med bibet. av servilism). 

*Antidifteriserum, jfr även 
Vaccin. 

Antiha'Ioplåtar (av grek. an- 
li', mot, och ha'los, ring kring sol 
1. måne) , se L j u s g å r d s b i 1 d - 
ning. 

Antikise'ra, efterbilda anti- 
kens stil. 

*Antikliner, jfr även V e c k - 
n inga r. 

*Antikroppar. Numera ha även 
kolhydrat isoleiats, som kunna ge 
A. efter insprutning i blodet. 

Antikvarisk tidskrift för 
Sverige, se A n t i q v a r i s k 
tidskrift för Sverige, 
även Suppl. 

*Antikvitet. I plur. användes 
A. även i bet. fornkunskap, ve- 
tenskapen om en gången kulturs 
(spec. den klassiska forntidens) 
statliga och religiösa inrättning- 
ar, seder och bruk o. d. 

*Antillerna. En redogörelse 
för natur- och befolkningsförhål- 
landenas huvuddrag hos A. läm- 
nas i art. Västindien, där 
även finnes en tabell över de olika 
ögiuppernas areal och folkmängd. 

Antilogari'tm (av grek. nnli', 
UKjt) , se L o g a r i t m. 

Antimaka'ss(ar) (av grek. 
nnW, mot; eg. "mot makassar- 
olja"), skyddsduk, överkast på 
sofl"- 1. stolsrygg o. d. 

*Antiokia. I forntiden funnes 
flera stiider med namnet A., bl. a. 
en i Pisidien, Mindre Asien, ss. 
lomersk koloni kallad A n t i o - 
c h i' a C a e s a r e' a, bekant ge- 
nom Paulus" verksamhet däi-. 

Anti'ope, se A m f i o n. 

Antiparalle'lla (av grek. anti'. 
mot) äro två vektorer, som äro 
parallella men riktade åt motsatt 
håll. 

Antiperti'tisk (av giek. anli'. 
mot) , se P e r t i t. 



127 



Antiqvarisk tidskrift för Sverige — Antwerpen 



128 



*Antiqvarisk tidskrift för 
Sverige (sedan 1904 A n t i k v a- 
risk tidskrift föi* .Sve- 
!• i g e) upphörde 1924. 

Anti-saloon league of Ame- 
rica lopnti.sa'l(j'n lig ävv a'me'r- 
rika], eu 1893 i Oberlin, Ohio, 
grundad sannnanslutning med 
syfte att genom utgivande av tid- 
ningar och skrifter samt föreläs- 
iiingsverksamhet verka för total- 
förbudets genomförande. A., som 
intimt saniverl<at med de prote- 
stantiska kyrkorna i För. Stat. 
och liar ombud bl. a. även i de 
skandinaviska länderna, har efter 
förbudets genomförande i För. 
Stat. biträtt vid övervakandet av 
förbudets efterlevnad. 

Antiscreenplåtar [antiskri'n-] 
(av grek. anti', mot, och eng. 
screen, här = gulskiva), se 
Fotografi sp. 418. 

*Antiseptik. Dakins lösning 
torde numera ss. varande riskabel 
(chock, förgiftning) i allm. ej an- 
vändas annat än för mindre sår. 

Antitossi'n, se Kikhosta. 
Suppl. 

*Antitoxin, se även I m m u - 
n i t e t s l«ä r a. 

Antivi'rus (av grek. anti', mot, 
och virus, se d. o.), ämnen av 
okänd natur, som uppstå vid sön- 
derfall av bakterier, odlade i bul- 
jong. A. har nyligen fått använd- 
ning till omslag på infekterade 
sår, i det A. ökar cellernas mot- 
ståndskraft mot bakterier. 

*Antofagasta. 1. A. hade 
1920 172,000 inv. och 1928 204,000 
inv. — 2. A. hade 1926 59,000 
inv. Betydande hamnarbeten äro 
f. n. under utförande. En transan- 
dinsk järnväg till staden Salta i 
Argentina är planerad. 

Antof ylli't, se A m f i b o 1 e r. 
Suppl. 

*Antoniuseld, se även Ergo- 
t i sm. 



Antranflsyra, se F t a 1 s y r a. 

*Antrim. Medräknas folk- 
mängden i Belfast (som utgör eget 
grevskap), har A. 607,000 inv., 
därav 415,000 i Belfast (1926). 

Anträd, framställning av en 
persons liurstamning under bilden 
av ett träd (jfr An t avi a. 
Suppl.), vars rot betecknas av 
lians namn 1. A^apen. Vid ett 
stamträd (se Stamtavla) 
däremot betecknas roten av stam- 
faderns namn (1. vapen). Jfr 
Likbegängelse sp. 504. 

An-tung, traktathamn (sedan 
1903) i Manchuriet, vid Yalu- 
kiangs mynning. Export av silke 
m. m. Järnvägsförbindelse med 
Mukden och Söul. C:a 75,000 inv. 

*Antwerpen. 2. Den äldsta 
staden utbreder sig i en halvcir- 
kel utmed floden och omslutes av 
breda boulevarder på platsen för 
de 1859 demolerade befästningar- 
na. Därutanför ligga de moderna 
stadsdelarna och förstäderna 
Berchem och Borgerhout, inneslut- 
na av en ny befästningsgördel, 
som även den enl. stadsplanepro- 
jekten skall lämna plats åt par- 
ker och i^romenader. De effektiva 
befästningarna utgöras av två 
gördlar fort på c:a 3, resp. 10 — 18 
km:s avstånd från staden. Bland 
de talrika arkitektoniskt intres- 
santa byggnaderna i gamla sta- 
den märkas vidare de sengotiska 
Pauls- och Jakobskyrkorna samt 
Karl Borromeus- (urspr. jesuit-) 
kyrkan, en hallkyrka i rikaste 
barockstil, uppförd 1614 — 25, 
svårt skadad vid en eldsvåda 
1718. Plantin-Moretusmuseet (jfr 
P 1 a n t i n) utgör ett komplex av 
byggnader från 1500 — 1700-t., in- 
lymmande väl bevarade tiyckeri- 
och butikslokaler. A. äger stora 
konstsamlingar. Den främsta bil- 
dar konstmuseet, med bl. a. flera 
av Kubens bästa verk. Tre av den- 



129 



Anuradhapura — Apofjilit 



130 



nes främsta altaimålningar be- 
finna sig dessutom i domkyrkan. 
— Bland kulturella och veten- 
skapliga institutioner märkas ko- 
lonialuniversitet (bildat 1923), 
handelshögskola och konstakade- 
mi. Zoologisk trädgård. — 1927 
utgjorde sanunanlagda nettoton- 
naget för ankomna och avgångna 
fartyg i utrikesfart 40,4 mill. ton. 

Anuradhapu'ra, ruinstad på 
Ceylon. A. var under århundrade- 
na omkr. Kr. f. Ceylons huvud- 
stad och kungligt residens. Från 
denna tid kvarstå ett stort antal 
dagoper samt ruiner av kloster- 
byggnader, bl. a. undei-våningen 
till det s. k. bronspalatset, be- 
stående av 1,600 stenpelare i 40 
parallella rader. Ruinerna hållas 
strängt i helgd av buddhisterna, 
ävenså resterna av ett 240 f. Kr. 
planterat fikonträd. 

Anvapen, se Likbegäng- 
e 1 s e sp. 504. 

*Anzengruber, L u d w i g. 

Som dramatiker har A. haft stor 
betydelse genom sina skådespel 
med folkliga motiv, bl. a. Der 
Pfarrer von Kirchfeld (1870), 
Der Meineidbauer (1871), Der 
G'wissensivurm (1874; Samvetets 
mask, 1906; uppf. i Sthlm 1908). 

*Aorta, jfr även Blodom- 
lopp sp. 99. 

*Aosta, Emanuele Fili- 
b e r t o, blev 1926 marskalk. 

Aoura'olja, se T u k u m p a 1 - 
m e n. 

*Apacher, jfr Indianer sp. 
1294. 

Apa'rt (fr. å part, eg. åt si- 
dan), avsides, för sig själv; egen- 
domlig. 

*Apeldoorn hade 1927 57,000 
inv. Staden har vackra parker 
och omgivningar. I närheten lig- 
ger lustslottet het L o o, drott- 
ningens sommarresidens. 




Antwerpen. Karl Borromeuskyrkau. 

Apelkastad, se Häst sp. 
1158. 

Apelryd, se B åstad. Suppl. 

*Aperiodisk, se även Sväng- 
ningsrörelse sp. 555 f . 

*Apertur. Om numerisk A. 
se Mikroskop sp. 45. 

Aperturbländare, se L i n s sp. 
585. 

*Apia har stark radiostation 
och magnetiskt observatorium. 

*Aplanat, se även Objek- 
tiv. 

Apli't, en granit isk gångberg- 
art av finkornig till tät struktur 
och ljus färg samt bestående hu- 
vudsakl. av ortoklas och kvarts. 

Apodi'ktisk (av grek. apo'- 
dcixis, bevis), obetingad, nödvän- 
dig, enl. Aristoteles' terminologi 
använt om ett med nödvändighet 
bildat omdöme (se d. o.), en ter- 
minologi, som särskilt genom 
Kant vunnit burskap i senare ti- 
ders behandling av logiken. 

Apofyllft, ett med. zeolitgrup- 
pen besläktat mineral, av sam- 
mansättningen 4 ( CazHjSisOu ) • 
•KjHsSijOji; innehåller ofta fluor. 



L e I. Suppl. 



131 



Apokope — Approximativ 



132 



Uppträder i färglösa 1. svagt fär- 
gade, glasglänsande kristaller, 
som äro lätt klyvbara (fjälla av) 
efter basytan. Sällsynt i Sverige. 

Apo'kope (av grek. apokope', 
bortliuggning), förlust av ljud 1. 
stavelse i ordslut. Jfr S y n - 
k o p e. Språkv. 

*Apokroinat, optiskt system, 
vari jämväl det sekundära spekt- 
ret eliminerats genom att mer än 
två färger förenats; användes i 
mikroskopi och reproduktions- 
teknik. 

Apollinaire [-nä'r], Guil- 
laume, f. 1880, d. 1918, fransk 
författare av polsk börd, fram- 
trädde som en ivrig förespråkare 
för kubismen och gav genom sina 
dikter (bl. a. Alcools, 1913) ut- 
gångspunkten för liknande ström- 
ningar inom litteraturen. 

Apollodo'ros, grekisk målare, 
verksam i Aten vid slutet av 400-t. 
f. Kr., berömd för sina nya rön i 
fråga om skuggornas återgivande 
(se Målarkonst sp. 461). 

Apologi'stklass (av apologist, 
räknemästare, räknelärare, av 
grek. apologi' zcstai, föra räken- 
skaper), en i 1724 års skolord- 
ning först mötande benämning 
på en särskild klass, i 1649 års 
skolordning kallad skrivare- 
klass, inom dåtidens lärda 
skola, där undervisning i skriv- 
ning och räkning för det prak- 
tiska livets behov meddelades. 
Genom 1820 års skolordning ut- 
bildades den till en särskild 
skolform, apologistskolan, 
som 1849 uppgick i elementar- 
läroverket. De strävanden, som 
ledde till inrättande av A., gå till- 
baka till medeltidens s. k. skri- 
vareskolor. I våra dagar motsva- 
ras denna skoltyp av reallinjen 
vid läroverken och särskilda real- 
skolor. 

Apostrofe'ra (jfr Apostrof 



1), tilltala, spec. vända sig till 
1. fara ut mot någon. 

*Apotekare. Titeln provisor 
är numera ur bruk, och A. är 
titeln på såväl innehavare av apo- 
tek som legitimerad, ä annans 
apotek tjänstgörande A. 

*Apotekare-societeten bilda- 
des 1778 (ej lU8cij. 

Apoteksvikt, se M e d i c i - 

n a 1 v i k t. 

*AppeI, Jacob, övertog 1922 
även kyrkoministerposten. Han 
avgick vid ministären Neergaards 
fall 1924. 

*Appenzell. Halvkantonen A.- 
Ausser-Rhoden omfattar 242 kv- 
km. (huvudstad Herisau), halv- 
kantonen A.-Inner-Rhoden 173 kv- 
kra. (huvudstad Appenzell). 

A'ppia, Adolphe, f. 1862, 
schweizisk konstnär. A. fram- 
trädde redan på lS90-t. genom 
sina skrifter och skisser till tea- 
terdekorationer som en av de 
första förkämparna för en stilise- 
rad och plastiskt uppbyggd scen- 
bild med ljuset som stämningsgi- 
vande faktor. 

* Applikation (av lat. appli- 
ca're, foga till), även tillpass- 
ning, påläggning, anbringande. 

Applique [-li'kk] (fr., av lat. 
applica're, fästa vid), se Ljus- 
redskap sp. 676 och ill. sp. 
673—674. 

*Apponyi, Albert, var 1924 
— 25 och är sedan 1927 ombud i 
N". F:s delegeradeförsamling. 

*Apposition, jfr Epitet. 

*Appretering, se även Hugg- 
ning, Skärmaskin och 
Valkning. 

Approbe'ra (lat. approba're), 
gilla, godkänna. — - Approba'- 
b e 1, antaglig. 

Approximativ (av lat. ad, 
till, och pro'ximus, närmast), 
ungefärlig. 



133 



Appulejus — Arbeiderbladet 



134 



Appule'jus, annan form för 
Åpulejus. 

■*Appuna. Ett senmedeltida al- 
tarskåp från A. med målningar, 
illustrerande Birgittalegenden (se 
ill. till Birgitta. Suppl. 
sp. 351), finnes i Stat. hist. mus. 

Ä prendre [praijdr], fr., "att 
taga". Vara ä prendre, vara 
ledig, icke upptagen. 

A'psjeron, halvö i Kaspiska 
havet, tillhörig rep. Aserbeidjan, 
Kyssland. A., som uppfylles av 
Kaukasus' yttersta utlöpare och 
är ett svagt kuperat lågland, bil- 
dar ett av världens rikaste berg- 
oljedistrikt (jfr B a k u ) . 

*Apulien omfattar enl. ny 
provinsindelning fem provinser : 
Bari, Brindisi, Foggia, Lecce och 
Taranto. 

Apyri't, se Turmalin. 

A'qua vi'tae, lat., livets vat- 
ten. Jfr Brännvin. 

*Araber. Enl. modernare ras- 
indelning räknas A. till orienta- 
liska rasen, vars renaste företrä- 
dare de arabiska beduinerna an- 
ses vara. Jfr Människora- 
ser sp. 519. 

*Arabien. De politiska förhål- 
landena på den arabiska halvön 
ha såtillvida förskjutits, att 
Nedjd med sig förenat Djabal 
Sjammar och Hidjaz (se vid. dessa 
ord, Asir, Jemen och Koweit, 
alla i Suppl.). Flera statsgränser 
ha fixerats genom fördrag, bl. a. 
gränsen mellan Kerak (Träns- Jor- 
danien), Irak, Nedjd och Koweit. 
— Av "pilgrimsbanan", även kal- 
lad Hidjazbanan (se d. o.), är en- 
dast sträckan Damaskus — Medina 
fullbordad. 

*Arabiska språket och litte- 
raturen. Om indelningen av ara- 
biskan se Semitiska språk 
sp. 398 f. — Det arabiska alfa- 
betet har 192S i Turkiet ersatts 
av det latinska. 



ARABIEN 

OCH ANGRÄNSANDE 

OMRÅDEN 

Politisk indelninj 




Arabiska öknen, se Egyp- 
ten sp. 743. 

*Arago. 1- F. J. D. A. utförde 
även fysi.ska undersökningar (ga- 
sers kompressibilitet, optisk pola- 
risation m. m.) och upptäckte en 
roterande metallskivas inverkan 
på en magnetnål genom de i ski- 
van alstrade virvelströmmarna 
(s. k. rotationsmagnetism). — 2. 
Frangois A. lämnade kamma- 
ren 1924. 

*Aragonit, jfr P i sol i t. 

*Araméer. Om arameiska språ- 
ket se vid. Semitiska språk 
sp. 397 f. 

Arapa'ho, prärieindianer av al- 
gonkingruppen, enl. traditionen 
urspr. bofasta jordbrukare i Min- 
nesota, varifrån de utvandrade 
till prärierna v. om Missouri, där 
de blevo nomader och numera till 
ett antal av inemot 900 leva i 
smärre reservationer. 

Aravallibergen, höjdsträck- 
ning i Rajputana, Främre Indien, 
utgörande sydindiska platåns 
nordvästrand. Högsta punkt 
Mount Abu (se d. o. Suppl.). 

A'rbeiderbladet, norsk daglig 
tidning, utkommande i Oslo, grun- 
dad 1SS4. A. är arbetarpartiets 
huvudorgan. 



135 



Arbetaren — Arbetets frihet 



136 



* Arbetaren. Redaktör blev 
1928 A. Jensen. 

♦Arbetarskydd. 1912 års lag 
om A. utgör alltjämt den huvud- 
sakliga, grundläggande författ- 
ningen pil A:s område i Sverige 
men kompletteras — förutom av 
1909 års lag ang. förbud mot 
kvinnors användande till arbete 
nattetid i vissa industriella före- 
tag — av vissa senare utfärdade 
lagar och administrativa författ- 
ningar. Förbud äro sålunda ut- 
färdade mot användande av vit 
fosfor inom tändsticksindustrin 
(1920) och av blyvitt vid visst 
målningsarbete (1926). 1919 ut- 
färdades två lagar för beredande 
av tillfredsställande härbärgen åt 
de arbetare, som i obygderna sys- 
selsättas med skogsavverkning, 
kolning 1. flottning. Den vikti- 
gaste utvidgningen av A. är den 
1919 inaugurerade arbetstidslag- 
stiftningen. Förutom den allmän- 
na arbetstidslagen finnas spe- 
ciella lagar om arbetstiden å far- 
tyg och inom bageriyrket. Dessa 
lagar äro av provisorisk karaktär 
och utlöpa med år 1930. I ett 1925 
framlagt förslag till reviderad 
lag om A. har Socialstyrelsen 
kompletterat och moderniserat 
1912 års lag samt i densamma 
inarbetat bestämmelserna om 
arbetstid, arbetarsemester, kvin- 
noarbete o. s. v. ; förslaget har 
ännu ej förelagts riksdagen. — 
Arbetarskyddsfrågorna intaga 
alltjämt en betydande plats i 
det internationella socialpolitiska 
samarbete, som bedrives av den 
under N. F. sorterande Inter- 
nationella arbetsorga- 
nisationen genom de årliga 
arbetskonferenserna och det per- 
manenta organet, arbetsbyrån i 
Geneve. Vid den internationella 
arbetskonferensen har varje med- 
lemsstat (f. n. 55 st.) rätt att vara 



representerad genom fyra ombud, i 
av vilka två företräda regeringen 
och handla efter dess instruktio- 
ner. De två övriga ombuden skola 
utses av regeringen i samförstånd 
med de mest representativa fack- 
liga sannnanslutningarna av resp. 
arbetsgivare och arbetare i veder- 
börande land. Varje ombud må åt- 
följas av experter till ett antal av 
högst två för vart och ett å dag- 
ordningen upptaget ärende. Ar- 
betskonferensen har t. o. m. 1928 
antagit 26 konventioner och 30 
rekommendationer. Konven- 
tioner äro förslag till interna- 
tionella fördrag, vilka, om de 
vederbörligen ratificeras och in- 
förlivas med den nationella lag- 
stiftningen, komma att få till ic- 
sultat, att samma 1. motsvarande 
framsteg göras i de ratificeiandc 
staterna. Rekommendatio- 
ner innehålla allmänna princi- 
per, avsedda att tjäna till ledning 
för de olika ländernas regeringar 
vid uppbyggandet av den natio- 
nella lagstiftningen 1. vid utfär- 
dandet av administrativa före- 
skrifter. Intill 1929 hade av 
N. F:s generalsekreterare inre- 
gistrerats 333 ratifikationer av 
internationella arbetskonventio- 
ner; dessutom hade vid nämnda 
tidpunkt vederbörande myndighe- 
ter fattat beslut om ratifikation i 
ytterligare 26 fall. Sverige har för 
sin del ratificerat 12 konventioner 
och i ett par fall därutöver vid- 
tagit lagstiftningsåtgärder i sam- 
ma syfte som vissa konventioner 
(t. ex. om arbetstidens begräns- 
ning) utan att vilja förbehållslöst 
ratificera dem. 

*Arbetet. A. Engberg övergick 
1924 till Social-Demokraten och 
efterträddes av A. Vougt. 

Arbetets frihet, en icke socia- 
listisk arbetarorganisation. A. 
startades i Norrland 1923 och var 



137 



Arbetsdomstolen — Arbetslöshet 



138 



iirspr. en sammanslutning av 
norrländska skogsbönder och 
skogsarbetare, som ej ville respek- 
tera en omfattande skogs- och 
flottningsblockad, som ett av 
Landsorganisationens förbund 
proklamerat och varigenom även 
enskilda skogar förklarats i bloc- 
kad. A. har senare vunnit sprid- 
ning även i andra delar av landet 
och på andra arbetsområden. Den 
har f. n. (1929) omkr. 14,000 
medl., fördelade på 201 lokalav- 
delningar, organiserade i 10 
läns- och landskapsförbund. Cent- 
raloi-ganisationen är förlagd till 
Sundsvall, varifrån även sedan 
1923 utgives veckotidningen Ar- 
ictcts Frihet. 

Arbetsdomstolen, en genom 
lag 22 juni 1928 inrättad, fr. o. m. 
1929 fungerande domstol med 
uppgift att uppta och avgöra mål 
rör. kollektivavtal (se d. o., även 
SuppL). A. har sitt säte i Sthlm 
och består av ordf. och sex led., av 
vilka två skola representera ar- 
betsgivare och två arbetare. De 
sistnämnda fyra led. förordnas 
efter förslag av De svenska arbets- 
givareföreningarnas förtroende- 
råd och Landsorganisationen. De 
övriga utses av K. M:t. Vid A. 
tillämpas i huvudsak muntlig- 
hets- och omedelbarhetsförfaran- 
det. A. äger, om den finner erfor- 
derligt, själv inkalla vittnen och 
i övrigt införskaffa utredning 
samt kan utdöma vite, som i hän- 
delse av bristande tillgång dock ej 
må förvandlas till fängelse. A:s 
utslag kunna ej överklagas. — I 
samband med A:s tillkomst upp- 
hörde Centrala skiljenämnden, 
men den nya lagstiftningen inver- 
kar däremot ej på de särskilda 
skiljedomarna i arbetstvister. 

Arbetsfred. Åtgärder för vin- 
nande av fredstillstånd på ar- 
betsmarknaden ha i Sverige vid- 



tagits dels genom lagstiftning 
rör. rättstvister om kollektivav- 
tal (se d. o., även SuppL), dels 
genom arbetsfreds- och samför- 
ståndsförhandlingar mellan ar- 
betsgivare och arbetare. Lagstift- 
ningen har avsett att förhindra ar- 
betsstrider rör. tolkning av redan 
gällande avtal och göra kollek- 
tivavtalen till fredsdokument. Ar- 
betsfredsförhandlingarna ha haft 
till syfte att bana väg för fred- 
ligare uppgörelser vid slutande av 
kollektiva^i;al genom att undan- 
röja missförstånd mellan parter- 
na och skapa former för överlägg- 
ningar mellan arbetsgivare och 
arbetare i gemensamma angelä- 
genheter även under avtalstiden, 
såväl mellan organisationerna 
som å de olika arbetsplatserna. 
Under socialministern S. Liibecks 
ordförandeskap hölls en allmän 
arbetsfredskonferens i Stockholm 
30 nov. — 1 dec. 1928, och special- 
konferenser inom olika yrken 
torde komma att hållas efter 
hand. Konferensens arbete full- 
följes av en särskild arbetsfreds- 
delegation, i vilken de stora ar- 
betsgivar- och arbetarorganisatio- 
nerna samt arbetsledarförbundet 
äro representerade. — Samför- 
ståndssträvanden inom industrin 
kallas mondism (se d. o. Suppl.) 
efter sir Alfred Mond (numera 
lord Melchett). 

*Arbetsinställelse får numera 
ej tillgripas vid rättstvister om 
kollektiva\i:al (se d. o., även 
Suppl.). — Xågra lagstiftnings- 
åtgärder i fråga om samhällsfar- 
liga A. äro ännu (1929) ej vid- 
tagna. 

Arbetsledning, rationell 
A., se T a y 1 o r s y s t e m e t. 

Arbetslindning, se A n k a r e. 
Suppl. 

*Arbetslöshet. Förslag till ob- 
ligatorisk 1. ev. frivillig a r - 



139 



Arbetsskola — Arbetstid 



140 




betslöshetsförsäkring 
i Sverige framlades 1928 av 1926 
års arbetslöshetssakkunniga. Frå- 
gan om A:s karaktär och orsaker 
samt medlen till dess bekämpande 
är sedan 1927 föremål för under- 
sökning av arbetslöshets- 
utredningen, vilken hittills 
publicerat en redogörelse för 
1927 års arbetslöshetsräkning och 
lokalundersökningar. Jfr Sta- 
tens arbetslöshets- 
kommission. Suppl. 

Arbetsskola, term, som tidi- 
gare använts ss. likbetydande 
med en förbättringsskola för van- 
artade barn och kriminell ung- 
dom (jfr Uppfostringsan- 
stalter) men som numera bör- 
jat vinna burskap hos oss även 
i anknytning till den betydelse, 
som ordet Arbeitsscliule erhållit 
i tyskt språkbruk. Närmast har 
termen A. tillkommit i samband 
med kravet på det kroppsliga ar- 
betets, särskilt handarbetets, ut- 
sträckta hemortsrätt inom skolan 
SS. uppfostringsmedel. Men paral- 
lellt härmed har den blivit en lö- 
sen för strävandet att låta den 
andliga sidan av skolarbetet mer 
än förr tillgodose lärjungarnas 
egen självvei-ksamhct, så att skol- 
gången över huvud blir learning 
by doing, "lärande genom hand- 
lande", ss. A:s program formule- 



rats i Amerika. Med pedagoger 
som Comenius och Francke, Locke 
och Rousseau, senare Pestalozzi 
och framför allt Fröbel ss. före- 
gångare har A:s princip under 
de senaste decennierna vunnit 
större beaktande än någonsin ti- 
digare, främst i Amerika särskilt 
genom representanterna för prag- 
matismen (se d. o.) SS. Dewey (se 
d. o.) och för den därav påverka- 
de s. k. Daltonplanen (jfr P a r k - 
hur st), men ock i Europa, ss. i 
Tyskland genom Kerschensteiner 
(se d. o. Suppl.) m. fl., i Italien 
genom Maria Montessori (se 
Montessorisystemet), i 
Sverige genom Otto Salomon (se 
d. o. ) . Jfr Uppfostran. 

*Arbetstid. Nu gällande lag 
om arbetstidens begränsning samt 
de därmed sammanhörande lagar- 
na rör. arbetstiden å svenska far- 
tyg och om vissa inskränkningar 
beträffande tiden för förläggande 
av bageri- och konditori arbete äro 
utfärdade 1926. De äro alltjämt 
av provisorisk natur och gälla 
t. o. m. 31 dec. 1930. Sverige har 
sålunda — i likhet med flertalet 
andra moderna industriländer — 
ännu ej ratificerat de internatio- 
nella arbetstidskonventionerna. — 
Till arbetstidslagstiftningen tor- 
de även böra hänföras lagen 1919 
om begränsning av tiden för id- 



141 



Arboga — a. b. Archimedes 



142 




Arboga. Stadspart! vid Arbogaån. 



kände av handel och viss annan 
rörelse, den s. k. stängningslagen 
(se Stängningstid), varom 
lagbestämmelser emellertid varit 
gällande ända sedan 1909. 

*Arboga är en av mell. Sve- 
riges mest idylliska småstäder och 
har bevarat en ålderdomlig prä- 
gel, särskilt utmed åstränderna. 
Staden får i mycket sin karaktär 
av de gamla köpmanshusen med 
deras stora, av magasins- och ut- 
huslängor omslutna gårdar. A. 
har två kyrkor, den ena stads-, 
den andra landsförsamlingens. 
Den förra torde vara uppförd 
omkr. 1300 som franciskankyrka. 
tornet med spetsig ' spånklädd 
spira på 1600-t.; den har medel- 
tida, hårt restaurerade kalkmål- 
ningar. Den senare gi-undlades på 
1100-t., koret och tornet uppför- 
des på 1200-t. och n. sidoskeppet 
i samband med valvslagningen vid 
medeltidens slut ; den har vackert 
altarskåp från 1500-t:s början. 
Eådhuset, som erhöll sitt nuv. ut- 
seende på 1700-t., ligger på plat- 
sen för den forna helgeandskyrkan 
vid Stora torget, som f. ö. omges 
av förnämliga gamla borgarhus. 
— Enl. 1927 års skolordning om- 
organiseras samskolan till 4-årig 
samrealskola. Industrin syssel- 
satte 1927 vid 17 arbetsställen 
535 arbetare, därav c:a 180 vid 
a. b. Arboga mekaniska verkstad 



(firman etablerad 1856) och c:a 
80 vid a. b. Arboga margarin- 
fabrik (etablerad 1888). Glasbru- 
ket är numera nedlagt. — A. var 
fordom berömt för sitt vapen- 
smide. 1561 upprättades där ett 
kronans harnesk- och gevärsfak- 
tori, det första i Sverige. 

*Arboga kontrakt omfattar 
nu pastoraten Arboga stads- och 
landsförs. samt Säterbo; Medåker 
och Himmeta; Västra Skedvi. 

*Arbogaån har ett flodområde 
av 3,810 kvkra. och representerar 
en medelvatteneffekt av 40,000 
HK. därav c:a 27.000 vitbyggda. 

*Arbrå hade 1928 5,945 inv., 
därav 1,095 i Arbrå muni- 
cipalsamhälle. ^Mimicipal- 
samhället, som är beläget vid 
Ljusnan och har station vid 
Xorra stambanan, har bl. a. ett 
vattenkraftverk på 6,500 HK 
(äg. a. b. Arbrå kraftverk) samt 
ett flertal indu.strianläggningar 
(Arbrå verkstads a. b., grundat 
1922, m. fl.). 

*Arbrå och Järvsö tingslag, 
se Västra Hälsinglands 
domsaga. 

Are, förk. för arcus (se Cyk- 
lometriska funktioner). 

Arca'num, se A r k a n u m. 
Suppl. 

*Archer, William, avled 
1924. 

a. b. Archimedes, Stockholm, 



143 



v. Arco — Aretino 



144 



grundat 1907, tillverkar vid 
verkstäder i .Sundbyberg bl. a. 
utombordsmotorer. 

v. A'rco, Georg, f. 1SG9, 
greve, tvsk ingenjör, direktör för 
Gesellschaft fiir Drahtlose Tele- 
giaphie från 1903. A. liar gjort 
betydande insatser i radiotekni- 
kens utveckling, bl. a. genom ut- 
arbetandet av periodtransforma- 
toi-er och uppfinningen av våg- 
mätaren. Se även S 1 a b y. 

*Arctander, S o f u s, avled 
1924. 

a. b. Arctic, Sthlm, grundat 
1923, äger i Motala verkstad för 
tillverkning av kylapparater enl. 
Platen-Munters' system. Dotter- 
bolag till a. b. Elektrolux. 

*Ardahan (turk. Erdihan) 
tillhör numera åter Turkiet. 
Folkmängden, som i huvudarbetet 
angivits för ett större förvalt- 
ningsområde med samma namn, 
uppgick 1927 för staden till en- 
dast 2,400 inv. 

*Ardennerhästen. Stamboks- 
föreningen för svenska ardenner- 
hästen antog 1923 namnet 
Avelsfö reningen för 
svenska ardennerhäs- 
t e n. 

*Ardennes. Folkmängden hade 
1926 ökats till 297,000. Huvud- 
stad är Méziéres. 

Ardigö [-gå'], Eoberto, f. 
1828, d. 1920, italiensk filosof, 
prof. i Padua 1881—1909. A. 
framstår som en av märkesmän- 
nen för positivismen (se d. o.), åt 
vilken han givit en självständig 
systematisk utformning i sin om- 
fattande produktion (Opere filo- 
sofiche; 7 bd, 1882—89). Han 
bildade även skola inom den ita- 
lienska filosofin (A. Groppali, G. 
Dandolo, G. Tarozzi m. fl.). 

Ardome'ter (av lat. a'rdor, 
värme, och grek. metrei'n, mäta). 



detsamma .som strålningspyrome- 
ter (se Pyrometri sp. 745). 

*Ardre. Kyrka med kor från 
1000-t., torn från 1100-t. och 
långhus från 1200-t. Under kyr- 
kans golv ha påträffats 6 märk- 
liga bildstenar, nu i Stat. hist. 
mus. 4 av dessa, härrörande från 
1000-t :s mitt, äro av en mera 
sällsynt form, försedda med 
mönster i runstensstil (se ill. till 
Gotland sp. 1404) . I A. ligger 
ilven ruinen av Gunfiauns kapell, 
trol. uppfört på 1300-t. 

*Aréhn, N i 1 s, avled 1928. Han 
var under sina sista år anställd 
först vid Konserthustcatern och 
sedan vid Oscarsteatern. 

Arekoli'n, växtbas (jfr d. o.) 
med pyridin; förekommer i areka- 
nötter. 

*Arenander, Oskar, avled 
1925. 

*Arendal är säte för fylkes- 
mannen i Aust-Agder fylke. 

Areo'i 1. e' h r i, numera upp- 
löst hemligt sällskap på Tahiti 
och närliggande öar, stiftat av en 
som gud dyrkad stamfader. Oro. 
Sällskapet bestod av både män 
och kvinnor. Från ö till ö drog A. 
omkring och uppförde vissa my- 
steriespel, vanl. kulminerande i 
erotiska orgier. Medlemmarna, 
som icke fingo ingå äktenskap, 
levde i ett sexuellt fritt samliv, 
och deras barn offrades rituellt 
till Oro. 

*Arequipa. 2. A., som 1925 
hade 58,000 inv., är näst Lima 
och Callao Perus största stad. 
Den har järnvägsförbindelse med 
hamnen Mollendo och det inre av 
landet. Se ill. till Peru sp. 170. 

* Aretino, P i e t r o. Ars rent 
skönlitterära betydelse har varit 
mycket stor. Hans komedi Uipo- 
crito (1542) är en av förelöpar- 
na till IMoliéres Tartuffe. Skrivna 
på ledigt samtalsspråk, ha A:s 



145 



Arfwidsson — Argentina 



146 



komedier även spelat stor roll 
för det italienska skriftspråkets 
utveckling. Detsamma gäller ora 
A:s slippriga men kulturhisto- 
riskt intressanta dialoger, Ragio- 
namenti (1535 — 38). 

Arfwidsson, Nils, f. 1802, d. 
1880, författare och kritiker, med- 
arbetare bl. a. i Dagligt Allehan- 
da 1832 — 39, intendent för Kungl. 
teatern 1844 — 45, främst känd för 
sin ypperliga Ossianöversättning 
(2 bd, 1842—46). 

*Argand, J. R- Den vanl. efter 
A. uppkallade metoden för fram- 
ställning av komplexa tal angavs 
redan tidigare av Wessel. 

Argent d'allemand [arja'r) 
dalma'i)] (fr., tyskt silver), se 
Nysilver. 

*Argenteuil. Folkmängden ha- 
de 1926 ökats till 45,000. 

*Argentina hade 1928 

10,628,000 inv. (3,4 per kvkm.). 
Näringsliv. Av A:s yta beräknas 
35 % 1. 1 mill. kvkm. vara od- 
lingsbara (därav kräva 40,000 kv- 
km. konstbevattning), 35 % ut- 
göras av betesmark och 15 % 
av skogsmark. 1928 utgjorde ex- 
porten av majs 6,5, vete 5,4, lin- 
frö 2,0 och havre 0,3 mill. ton. 
Fårstocken har under senare år 
starkt minskats till följd av åker- 
brukets landvinningar i den för- 
nämsta fåravelsprovinsen, Buenos 
Aires; en förskjutning mot A:s 
s. delar gör sig märkbar. Ullpro- 
duktionen uppgick 1927 till 
146,100 ton. 1926 utgjorde expor- 
ten av kylt och fruset nötkrea- 
turskött 660,000 ton och av fruset 
fårkött 70,000 ton. Skogsbruket i 
n. A. är av vikt; dess förnämsta 
alster äro quebracho och Para- 
guay-te. Bergoljeproduktionen har 
starkt ökats (se tabell till 
Bergolja. Suppl.) . Bland ham- 
narna märkes även Bahia Blanca 
med stor spannmåls- och ullex- 




Pietro Aretino. Mälning av Tizian. 

port. — Lufttrafiken har under 
senare år fått en betydande om- 
fattning. Centrum för luftlinjerna 
är Buenos Aires (jfr d. o. Suppl.). 
— Myntenhet är guldpeson (peso 
oro) med ett värde av 3,60 kr. Den 
delas i 100 centavos. I omlopp är 
emellertid endast papperspeson 
(peso papel) = 0,44 guldpeso. - — 
För mått och vikt gäller meter- 
systemet. — Rättsväsen. Rätt- 
skipningen utövas av förbunds- 
och provinsdomstolar. Bland de 
förra märkas högsta domstolen i 
Buenos Aires och fem appella- 
tionsdomstolar. Varje provins har 
en överdomstol och flera lägre 
domstolar. — Försvarsväsen. All- 
män värnplikt gäller. Utbild- 
ningstiden är 1-årig. Förutom 
den för förbvmdet gemensamma 
armén på 5 infanteridivisioner, 
2 kavalleribrigader m. m. med en 
fredsstyrka på omkr. 25,000 fin- 
nas inom de olika staterna natio- 
nalgarde och territorialgarde av 
de äldre årsklasserna från fyllda 
30 år. Flottan omfattar 2 slag- 
skepp ä 31,000 ton, 9 jagare samt 



147 



Argon — Argostoli 



148 



Den odlade jordens användning och av- 
kastning 1927. 

Areal Skörd 

(kvkm.) (1,000-t. 
ton) 

Vete 79,780 6,509 

Majs 43,460 7,700 

Havre 12,790 759 

Korn 4,800 317 

Potatis 1,420 OSS 

Rörsocker ttiiO 474 

Linfrö 28,5.'->0 2,018 

Vin 1,130 4,1201 

Tobak (1925) 87 10 

Bomull — 73 

1 1,000-t. hl. 

Kreatursstock 1922 (1,000-t. djur). 

Hästar 0,432 

Åsnor och mulåsnor 913 

Nötkreatur 37,065 

Svin 1,437 

Får 36,209 

Getter 4,820 

Handelsomsättning-, (Mill. guldpesos.) 
Ar 1920 1922 1924 1920 1927 

Import 854 690 829 S23 8.J7 

Export 1,007 676 1,011 792 1,009 

Viktigaste importvaror 1927. 
(Mill. guldpesos.) 

Textilvaror 192.2 

.Tjirn o. stftl samt andra metaller ... 174,8 

Livsmedel 9."),;; 

Glas- och lervaror 71, „ 

Oljor 70,5 

Trä och trävaror 51,7 

Kemikalier 30,; 

några äldre kryssare m. m., var- 
jämte ett antal kryssare, jagare 
och U-båtar äro under byggnad. 

— Undervisningsväsen. Den hög- 
re undervisningen utövas nu- 
mera vid fem stat.suniversitet. 

— Press. De främsta dagliga 
tidningarna äro La Prensa och La 
Naciön. — Historia. Den 1922 
valde presidenten Alvear hade 
under sina första regeringsår att 
kärapa mot svåra missförhållan- 
den på arbetsmarknaden, åtfölj- 
da av strejker och oroligheter, 
men de senare åren ha i detta 
avseende medfört en vändning till 
det bättre i följd av uppsvinget 
inom det ekonomiska livet. Det 



Viktigaste exportvaror 1927. 
(Mill. guldpesos.) 

Jordbruksprodukter 609,, 

Kött, ull, hudar etc 308,o 

Andra produkter av boskapsskötseln 53, o 
l*rodukter av skogsbruket 22, t 

Viktigaste import- och exportländer, 
(Import och export i mill. guldpesos.) 
1927 
Imp. Exp. 

Belgien 39.8 90,9 

Brasillen 43,» 37,; 

Frankrike 59, j 68„ 

För. Stat 217,g 83,8 

Italien 68,, 44, j 

Storbritannien 166,o 285, « 

Tyskland 97,o 160,i 

Argentinas handel med Sverige 1927. 
(1,000-t. kr.) 

Kxp. Iiiip. 

Konserver, kött m. m 179 5 

Spannmål 22,286 35 

Ull 2,767 — 

Hudar och skinn m. m 6,433 55 

Talg, oljor etc 1,027 35 

Trävaror — 1,185 

Linfrö 8,889 — 

Oljekakor 1,579 — 

Tapper, papp etc — 3,588 

Quebraehoextrakt 1,213 — 

Mineral o. fabrikat därav 166 7,015 

Metaller o. arbeten därav — 3,117 

Maskiner, apparater etc. — 4,997 

övriga varor 9 63 

Exp., resp. imp. tot. värde 44,548 20,093 

starkaste politiska partiet är det 
radikala, som vid 1924 års val 
sprängdes i tvenne fraktioner, av 
vilka den ena stödde presidenten, 
den andra dennes företrädare och 
främste motståndare, H. Iri- 
goyen. Vid presidentvalet 1928 
segrade denne.' A. har fortfarande 
ej aktivt deltagit i N. F:s arbete. 
* Argon användes numera som 
fyllning i glödlampor. 

Argo'stoli, Argosto'l ion. 
huvudstad på ön Kefallenia, 
Grekland. God hamn. ]\Iarinskola. 
I närheten finnas berömda kvar- 
nar, som drivas av det i två klyf- 
tor instörtande havsvattnet. 
8,000 inv. (1928). 



149 



Argument — Arkaisk 



150 



*Argument. Matem. Se K o m - 
plexa tal. 

*Argyllshire hade 1928 79,000 
inv., därav c:a % gaelisktalande. 
A., som är berömt för sin stor- 
slagna natur, omfattar dels ett 
fastlandsområde, som mot s. löper 
ut i halvön Kintire, dels flertalet 
av Inre Hebriderna, bland vilka 
märkas Mull, Jura och Islay samt 
de små öarna lona och Staflfa. 
Huvudstad Inveraray. 

Argyrodi't, ett reguljärt kri- 
stalliserande mineral av samman- 
sättningen AgsGeSe. Anmärk- 
ningsvärt för sin halt av germa- 
nium (se d. o.). Förekommer bl. a. 
vid Freiberg i Sachsen. 

*ArhangeIsk. Guvernementet 
A. (450,400 kvkm., 4.38,000 inv. 
1926) ingår nu i Nordöstra om- 
rådet, där staden A. (71,000 inv. 
1926) utgör huvudstad. 

A'ri, C a r i n a, f . 1897, dansös, 
utbildad vid Kungl. teaterns ba- 
lettskola, 1920—24 anställd vid 
Svenska baletten (se d. o.), där 
hon småningom kom att uppbära 
de kvinnliga huvudrollerna. Se- 
nare har hon uppträtt i egna 
danskompositioner i Paris, där 
hon är bosatt, och under gästspel, 
bl. a. i Stlilm. Hon är gift med 
tonsättaren É. D. Inghelbrecht. 

*Arica. Om Tacna-Aricafrågan 
se T a c n a, även Suppl. 

Ari'da bildningar (av lat. 
a'ridus, torr), avlagringar, som 
uppstå i arida (torra) klimatom- 
råden, t. ex. saltlager. 

*Arild. som utgör ett munici- 
palsamhälle i Brunnby skn, 
Malmöh. 1., är ett idylliskt sam- 
hälle med vackert läge vid Kul- 
lens s.ö. sluttning mot Skäldervi- 
ken. Det är en av Skånes mest 
besökta badorter. 340 inv. (1928). 

Arilds tid, se Kung Orres 
tid. 

*Aringsås bildar sedan 1924 



jämte Lekaryd och Härlöv ett 
pastorat. I A. ligger Alvesta mu- 
nicipalsamhälle. 

*Ariosto, Ludovico. Orlan- 
do furioso finnes i sv. övers. (Den 
rasande Roland, 4 bd, 1865 — 70) 
av K. A. Kullberg. A:s efter 
Plautus' och Terentius' mönster 
skrivna komedier, främst La cas- 
saria (1508; sv. övers, i Världs- 
litteraturen, del 3 : 1 1902), ha tjä- 
nat som förebild för många bland 
senare tiders lustspelsdiktare. 

*Aristofanes. I starkt mo- 
derniserad form ha under senare 
år flera av A:s komedier upp- 
förts och gjort stor lycka på sce- 
nen. Särskilt äro att nämna Eein- 
hardts uppförande av Lysistrata 
och Dullins av Fåglarna, vilken 
senare, i övers, av H. Gullberg och 
I. Harrie, även uppförts i Sthlm 
1928. 

*Aristoteles. Om A:s poetik 
samt hans uppfattning av trage- 
din se P o e t i k sp. 343 och Tra- 
gedi. 

*Aritmetik, jfr Matema- 
tik. 

* Arizona. Folkmängden upp- 
skattades 1928 till 474,000. Jord- 
bruket, som mö j liggöres genom 
stora anläggningar för konstbe- 
vattning, producerar bomull och 
spannmål m. m. 

*Arjeplogs lappmarks tings- 
lag ingår i Piteå domsaga, 
Norrb. 1. 

*Arkadien. På uppfattningen 
av A. SS. det idylliska, från strid 
och ävlan fria herdelandet åter- 
går det latinska citatet et in 
A r c a' d i a e' g o, "även jag har 
varit i Arkadien", uttiyck för 
det vemodiga minnet av en för- 
gången ljuv, bekymmerslös till- 
varo. — Ark a' dis k, lantligt 
idyllisk. 

* Arkaisk benämnes i synner- 



151 



Arkansas — Arlen 



152 




All ,s ^ itTrophirae. Detalj av klost- 
rets korsgång. 

het den tidiga grekiska bildhug- 
garkonsten (se d. o. sp. 1509). 

* Arkansas [amerikanskt utt. 
a'k3nså]. 2. Folkmängden upp- 
skattades 192S till 1,944,000. 

Arka'num (lat. arca'num, av 
arca'7ius, hemlig), hemligt medel; 
läkemedel med hemlig samman- 
sättning. 

Arkeisk [arke'-] (av grek. ar- 
J:aJ'os, gammal), som tillhör ur- 
berget. — Arkeikum [arke'-], 
detsamma som urberget. 

Arkeozo'ikum (av grek. ar- 
kaj' os, gammal, och zo'on, djur), 
arkeozo'iska bildning- 
a r, detsamma som urberg. 

*Arkiv. Landsarkivet i Upi^- 
sala har som distrikt Stockholms, 
Uppsala, Södermanlands, Örebro, 
Västmanlands och Kopparbergs 1., 
landsarkivet i Vadstena Östergöt- 
lands, Kalmar, Jönköpings och 
Kronobergs 1., landsarkivet i 
Lund Blekinge, Kristianstads, 
Malmöhus och Hallands 1., lands- 
arkivet i Göteborg Göteborgs och 



Bolius, Älvsborgs, Skaraborgs och 
Värmlands 1. samt arkivdepån i 
Visby Gotlands 1. 1928 löstes den 
gamla norrländska arkivfrågan 
genom riksdagens beslut om inrät- 
tandet av ett landsarkiv i Härnö- 
sand för Gävleborgs, Västernorr- 
lands, Västerbottens och Norrbot- 
tens 1. samt ett länsarkiv i öster- 
sund för Jämtlands 1. 

Arkivalier, arkivhandlingar ; 
urkunder, förvarade i ett arkiv. 

Arkiv för nordisk filologi, 
språkvetenskaplig tidskrift, utg. 
1883— SS i Kristiania av G. 
Storm under titeln Arkiv for nor- 
disk filologi, därefter i Lund, 
1888—1928 under redaktion av A. 
Kock, fr. o. m. 1929 under redak- 
tion av E. Olson. 

Arkivkilogram, se Meter- 
systemet. 

Arko's, se Sandsten. 

A'rktis, tidskrift (se A e r o - 
a r c t i c. Suppl.). 

Arktisk kultur, se B o p 1 a t s - 
kult u r. Suppl. 

Arktisk tid, den arktiska kli- 
matperioden vid tiden för inlands- 
isens avsmältning i s. Sverige. Se 
Sverige, schema sp. 449 — 450. 

Arkupptagningsmaskin, se 

Papper sp. 1006. 

Arkwright [a'krajt], Ric- 
hard, se S p i n n i n g sp. 1316. 

Arky'tas, f. omkr. 430 f. Kr., 
d. 365, grekisk matematiker av 
den pytagoreiska skolan, verksam 
i Tarentum, fann en lösning till 
det deliska problemet, behandlade 
proportionsläran m. m. 

Arla, se S ä r 1 a. 

*Arlberg. Sedan 1925 är Arl- 
bergbanan elektrifierad. 

Arlen [a'lan], M i c h a e 1, 
pseud. för Dikran Kuyum- 
j i a n, f. 1895, engelsk författare 
av armenisk härkomst. A. har vxm- 
nit stor publikframgång med spi- 
rituella men affekterade romaner 



153 



Arles — Armorikanska bergskedjan 



154 



från engelskt societetsliv, främst 
The green hat (1924; Den gröna 
hatten, 1925), vilken även drama- 
tiserats (uppf. i Sthlm 1926). 

* Arles. En av A:s märkligaste 
fornlämningar utgöra ruinerna 
av den antika teatern med delvis 
bevarad scenanordning. I s.ö. 
utanför stadsmuren ligger den 
stämningsfulla, starkt förfallna 
gamla kyrkogården Aliscamps 
(lat. Ely'sii Ca'nipi = elyseiska 
fälten), som var begravnings- 
plats redan under förkristen 
tid. De flesta gravmonumen- 
ten äro numera bortförda till 
olika museer; ett flertal forn- 
kristna sarkofager finnas sålunda 
i Musée lapidaire i A., som f. ö. 
innehåller ett stort antal antika 
skulpturer och andra fornfynd 
från A. och närliggande område. 
Bland A : s medeltidsbyggnader 
intas främsta rummet av kyrkan 
Saint-Trophime, en av Frankri- 
kes vackraste romanska kyrkor. 
Berömd är särskilt den på llSO-t. 
utförda västportalen med av an- 
tikiserande kolonner omgivna 
apostlastatyer (se ill. till 
Fransk konst sp. 569 ) , vilka 
liksom de något tidigare skulptu- 
rerna i det angränsande klostrets 
korsgång tillhöra den j^rovensals- 
ka 1100-talsskulpturens huvud- 
verk. 

*Arlöv har station vid Södra 
stambanan och Västkustbanan. 
Sockerfabriken anlades 1777 och 
är den största i Sverige. 

*Arm. Fys. Ett kraftpars (se 
d. o.) arm är avståndet mellan 
de parallella krafternas rikt- 
ningslinjer. (Hävstångs-) arm för 
en kraft, som verkar på en kring 
en axel vridbar kropp, är vinkel- 
räta avståndet från kraftens pro- 
jektion på ett mot axeln vinkel- 
rätt plan till axelns skärning med 
detta plan. 



*Armagh är huvudstad i 
grevskapet A., Nord-Irland. 
Inom grevskapet, som 1926 hade 
110,000 inv., drives linneindustri 
och laxfiske. 

*Armborst, se även S t å 1 - 
b å g e. 

*Armé. Arméförvaltningen 

har, utom de fyra departementen, 
även en sjukvårdsstyrel- 
se (se d. o.). 

*Armenien. Den plan, som de 
allierade på grundval av Sévres- 
freden hade att skapa en oberoen- 
de armenisk stat, förföll, när i 
Lausannefreden större delen av de 
härför avsedda områdena tillätos 
förbli under Turkiet. Huvud- 
delen av republiken Erivan blev 
emellertid 1920 en socialistisk 
sovjetrepublik, A. 1. A j a s t a n, 
bestående av de f. d. ryska 
guvernementen Erivan, Elisavet- 
pol, Tiflis och en del av området 
Kars och ingående i Transkauka- 
siska socialistiska federativa sov- 
jetrepubliken (se Kaukasus 
sp. 702). Denna stat hade 1926 en 
yta av 30,948 kvkm. och 880,000 
inv., därav 85 % armenier. Hu- 
vudstad är Erivan. - — • De egent- 
liga armenierna räknas enl. nyare 
rasindelning till den främre asia- 
tiska underrasen av vita rasen 
("den indoeuropeiska rasen" är 
ett föråldrat begrepp) . Jfr M ä n - 
ni skor a ser sp. 518 f. 

*Armentiéres, som 1911 hade 
29,000 inv. men 1921 endast 15,000 
inv., har på senare år varit före- 
mål för raskt återuppbyggande. 
Det hade 1926 21,000 inv. 

Arme'ra (av lat. arma' re, be- 
väpna), utrusta, förse med artil- 
leripjäser, ammunition o. d. ; för- 
stärka (jfr Armerad be- 
tong). Se även Ankare. Magn. 

Armorika'nska bergskedjan, 

se Variskiska bergsked- 
j an. 



155 



Armorlsystemet — Arsacetin 



156 



Armorlsystemet, se O r 1 i n g. 

Armstrong la'm8trång], Ed- 
ward F r a n k 1 a n d, f. 1878, 
engelsk kemist, liar utfört värde- 
fulla undersökningar av kolhydra- 
tei- oeli enzymer. 

A'rneberg, A r n s t e i n, f . 
1882, norsk arkitekt, framträdde 
efter studier i Stockholm som en 
ledande kraft inom den yngre 
norska arkitektgenerationen. Till- 
sammans med sin kompanjon 
Magnus Poulsson (se d. o.) har 
han bl. a. utfört telegrafhuset 
och ritningarna till det nya råd- 
huset i Oslo. 

A'rnold [-nålt], G o 1 1 f r i e d, 
f. 1666, d. 1714, tysk pietistisk 
präst och teolog, ryktbar för sitt 
för den kyrkohistoriska forsk- 
ningens utveckling betydelsefulla 
arbete Unparteiische Kirchen- 
und Ketzerhistorie (3 dir, 1699 — 
1715), som med sin skarpa kritik 
av ortodoxin och sitt lidelsefulla 
partitagande för sekterismen 
framkallade en häftig fejd. 

*Arnö. 1- A. omfattar Oknö 
och Arno jämte några smärre 
öar i Mälaren, ö. om Aspö. Fram- 
deles skola Lillkyrka och Boglösa 
förenas med pastoratet. 

Arno, gods med huvudgård i 
S:t Nikolai skn. Södermani. 1., 
sedan 1769 fideikommiss inom 
adliga ätten Sparre. 

Arowa'ker, se Indianer sp. 
1297 och Fornamerikansk 
kultur sp. 346 och 350 f. 

*Arras är huvudstad i dep. 
Pas-de-Calais, och hade 1926 
30,000 inv. Det äger två utomor- 
dentligt homogena, under världs- 
kriget bombarderade och seder- 
mera delvis återuppbyggda arki- 
tekturgrupper : den enorma 
Grande Place, omgiven av vackra 
palats i nederländsk barockstil, 
samt den mindre och likartade 
Petite Place med det vackra, rikt 



dekorerade rådhuset (Hotel de 
Ville) från 1500-t:s början. 

*Arrende. Den särskilda ar- 
rendelagen 25 juni 1909 för viss 
jord å landet inom Norrland och 
Dalarna, den s. k. norrländs- 
ka arrendelagen (se 
Norrlandsfrågan sp. 
1048, även Suppl.), har genom lag 
27 juni 1927 fått utsträckt till- 
lämpning, undergått vissa änd- 
jingar och erhållit rubriken lag 
om arrende av viss jord å landet 
i Norrland och vissa delar av 
Svealand. — Lagen om oskälig ar- 
rendestegring utfärdades 28 juni 
(ej jan.) 1918. — Social arrende- 
lagstiftning kora till stånd vid 
1027 års riksdag (se Social 
jordlagstiftning. Suppl. ) . 

*Arrhenius. 3. Svante A. 

avled 1927. 

*Arrie. Sedan 1924 bilda Gäs- 
sie. Eskilstorp, A. och Hököpinge 
ett pastorat. 

Arrivi'st (av fr. arriver, upp- 
nå, vinna), detsamma som streber. 

Arroba [arå'-], spanska rymd- 
mått. A. mayor [-jå'r] = 16,i 
1., A. men or [-nå'r] (för olja) 
= 12,6 1. A. är även ett vikt- 
mått, i Portugal och Brasilien = 
32 pund = 14,7 kg., i övriga Syd- 
Amerika, Spanien och Mexiko = 
25 pund =11,5 kg. 

Arronde'ra (fr. arronder, av 
lat. rotu'ndus, rund), avrunda, 
utvidga (sina besittningar). 

Arrowrockdammen [ae'rråo- 
råkk-], en tvärsöver dalklyftan 
Boise canyon i Idaho, För. Stat.. 
1915 färdigbyggd dammanlägg- 
ning för magasinering av vatten 
till bevattning av n. delen av 
Great Basin (80,000 har). A., som 
magasinerar 3 ^A milliarder kbm. 
vatten, är en av världens största 
dammanläggningar i sitt slag. 

Arsaceti'n, arsenikhaltig orga- 



157 



Arsenik — Arv 



158 



nisk förening, som användes som 
läkemedel mot afrikansk sömn- 
sjuka (se d. o. 2). 

* Arsenik. Arsenikför- 
giftning. Halten av A. får i 
följande varor ej uppgå till: 
papper m. m. 0,2 5 mg. per 4 gr. 
1. 100 kvcm., vävnader 0,40 mg. 
per 2 — 5 gr. 1. 30 kvcm., barnlek- 
sak 0,20 mg. i färg från 100 kv- 
cm., garn 0,4 mg. per 2 gr., ta- 
peter (ej överstiga) 0,2 5 mg. per 
100 kvcm., färg i rum (ej över- 
stiga) 1,2 5 mg. på 40 kvcm. På 
yrkan av allmän åklagare är hus- 
ägare skyldig borttaga tapet I. 
färganstrykning med för hög ar- 
senikhalt. 

Arsi'ner, med aminer analoga 
organiska föreningar, uppkomna 
genom substitution av väteatomer 
i arsenikväte, AsHj. Ex. på A. är 
dimetylarsin, (CH3)2AsH, 
som irmehåller radikalen kakodyl 
(se d. o.). 

Arsji'n, ryskt längdmått = 
71 cm. — 2. Turkiskt längdmått 
= 76 cm. 

A'rte et Ma'rte, lat., "genom 
konst och krig", d. v. s. genom 
fredlig id och krigiska bragder, 
devis i ridderskapets och adelns 
sigill. 

Artefa'kt (av lat. ars, konst, 
och fa'cere, göra), konstgjord; 
verk av konstskicklighet. 

*Artemisia. Bladen och de 
blommande grenspetsarna av mal- 
ört användas även i medicinen 
(digestionsförbättrande och exci- 
terande). Blomkorgarna av A. 
ci'na från Väst- och Central-Asien 
användas som maskmedel (jfr d. 
o.) under namn av maskfrö 
(jfr d. o.). Det innehåller santo- 
nin. Se även Dragon. 

Arteri't, detsamma som åder- 
gnejs. 

*Artikel. Sprdkv. Flera (även 
indoeuropeiska ) språk sakna helt 



1. delvis A. Grekiskan har blott 
bestämd fristående A., latinet har 
ingen A. Den bestämda slutarti- 
keln (urspr. ett självständigt ord) 
är karaktäristisk för nordiska 
språk. 

*Artilleri. — Artilleri- 
och Ingenjörhögskolan 
är numera förlagd till Generali- 
tetsbyggnaden, östermalmsgatan 
8, Sthlm. — Artillerista- 
b e n består enl. 1925 års försvars- 
ordning av en chef (överste), som 
tillika är chef för artilleriets 
skjutskola, 2 majorer och 13 
kompaniofficerare (därav en från 
infanteriet) jämte viss expedi- 
tionspersonal. 

Artnamn, se A p p e 1 1 a t i v. 
Art nouveau, se L' a r t n o u - 
v e a u. 

*Artsybasjev, Mihail Pe- 
trovitj, avled 1927. Av hans 
dramer har vtterligare uppförts 
Fiender i Sthlm 1927. 

A'rup, Erik, f. 1876, dansk 
historiker, sedan 1916 prof. i Kö- 
penhamn. A:s huvudarbete är 
Danmarks Bistorie (1925), i vil- 
ken han intager en mycket kri- 
tisk ställning till den äldre forsk- 
ningen och särskilt framhåller de 
ekonomiska faktorernas domine- 
rande inflytande på utvecklingen 
även under tidiga epoker. 

*Arv. Jur. Genom den vid 192S 
års riksdag antagna, den 8 juni 
s. å. utfärdade lagen om arv, vil- 
ken lag trätt i kraft med 1929 års 
ingång, ha i såväl principiellt som 
praktiskt hänseende betydelse- 
fulla förändringar införts i 
svensk arvsrätt. Lagens första 
viktiga nyhet är begränsningen av 
skyldemäns förut obegränsade 
arvsrätt därhän, att endast 1) 
bröstarvingar, 2) föräldrar, 3) 
syskon, 4) syskons avkomlingar, 
5) far- 1. morföräldrar och 6) 
föräldrars syskon i nu nämnd 



159 



Arv 



160 



ordning äro arvsberättigade. Ku- 
siner och avlägsnare släktingar 
ha däremot ej längre arvsrätt. I 
fråga om makes arvsrätt stadgar 
lagen, som upphävt lagen om 
makes arvsrätt 14 juni 1920, 
att om gift arvlåtare ej efterläm- 
nar bröstarvinge 1. adoptivbarn 
(1. dess avkoniling), ärver efter- 
levande make hela kvarlåtenska- 
pen, även om den avlidnes föräld- 
rar, syskon 1. syskons avkomling- 
ar efterleva (i vilket fall maken 
förut ärvde endast hälften). De 
nyssnämnda skyldemännen ha 
emellertid rätt till s. k. s e k u' n - 
dosuccession, vilket innebär, 
att om de överleva den efterle- 
vande maken, de äro arvsberätti- 
gade till hälften av dennes egen- 
dom. Lagen har genom denna an- 
ordning velat förhindra, å ena 
sidan att en efterlevande make 
skulle till den avlidnes släktingar 
behöva avstå en väsentlig del av 
den egendom, som varit den eko- 
nomiska grundvalen för äktenska- 
pet, å andra sidan att hela egen- 
domen och således även den del 
därav, som kommit från den först 
avlidnes släkt, skulle övergå till 
den efterlevandes släkt. Den del- 
ning av egendomen, som vid den 
sist avlidne makens död äger rum 
mellan makarnas arvingar å ömse 
sidor, söker lagen dels genom des- 
sa allmänna bestämmelser, dels 
genom en serie specialbestämmel- 
ser göra till en efter makarnas 
insatser proportionerlig kvotdel- 
ning. Lagen har vidare i fråga 
om utomäktenskapliga barn, av 
vilka förut endast trolovnings- 
barn hade arvsrätt efter fader, 
infört den nyheten, att om fadern 
i viss närmare fastställd form av- 
givit förklaring, att barnet skall 
ha samma arvsrätt efter honom, 
som om det vore av äktenskaplig 
börd, barnet 1. dess avkomlingar 



ärver fadern och fadern barnet. 
Adoptivbarn har samma arvsrätt 
efter adoptanten som barn i äk- 
tenskap med den inskränkningen, 
att bröstarvinge icke skall lida 
intrång i sin laglott till följd av 
adoptivbarns arvsrätt. Om adop- 
tivbarn genom arv 1. testamente 
erhållit egendom efter adoptant 
och dör utan att efterlämna 
bröstarvinge, äger, om barnet var 
adopterat av makar och en av 
dem lever, denne samt eljest adop- 
tants avkomlingar rätt att före 
barnets skyldemän ta arv efter 
barnet till så stor del av kvar- 
låtenskapen, som i värde motsva- 
rar vad barnet bekommit efter 
adoptanten. Finnas inga arvsbe- 
rättigade skyldemän efter adop- 
tivbarnet, blir adoptanten när- 
maste arvinge. - — Vad arvlåtaren 
i livstiden givit bröstarvinge, 
skall SS. förskott avräknas å 
hans arv, om icke annat föreskri- 
vits 1. med hänsyn till omständig- 
heterna måste antagas ha varit 
avsett. — En betydelsefull nyhet 
innebära lagens bestämmelser om 
underhållsbidrag ur kvarlåten- 
skap. Om en arvlåtare lämnar 
efter sig barn, vars uppfostran 
icke är avslutad och som av sitt 
arv 1. annorledes ej kan få uppe- 
hälle och utbildning efter vad med 
hänsyn till omständigheterna kan 
vara skäligt, får barnet, innan 
arv 1. testamente må tagas, ur 
kvarlåtenskapen erhålla bidrag 
till sitt underhåll med ett belopp 
en gång för alla, dock ej sedan 
barnet fyllt 21 år. Den aritme- 
tiskt lika delningen mellan ar- 
vingarna får således i vissa fall 
stå tillbaka för den arvinges in- 
tresse, som ännu icke erhållit 
samma utbildning och njutit sam- 
ma förmåner som de andra. — 
Då arvinge ej finnes, skall arvet 
tillfalla en särskild fond, a II - 



161 



Arvedsonska gymnastikinstitutet — Arvika 



162 



manna arvsfonden, för vil- 
ken närmare bestämmelser utfär- 
dats genom en särskild lag 8 juni 
192S. Den förvaltas av Statskon- 
toret och har till uppgift främ- 
jande av barns och ungdoms vård 
och fostran. Understöd ur den- 
samma utdelas av K. M:t och får 
icke lämnas för åtgärd, vars be- 
kostande åligger stat 1. kommun. 
Fondens rätt till arv bevakas av 
kammaradvokatfiskalsämbetet. 

Arvedsonska gymnastikin- 
stitutet, ett 18SS av läkaren Jo- 
han Arvedson (f. 1862) i Sthlm 
grundat institut för utbildning 
av kvinnliga gymnastikdirektörer 
(sedan 1902 med examensrätt). 

Arvfurstens palats vid Gus- 
tav Adolfs torg i Sthlm uppför- 
des 1783 — 94 av E. Palmstedt 
som pendang till det mittemot av 
K. F. Adelcrantz uppförda, nu 
nedrivna gamla oi^erahuset. I A. 
ingå delar av det förut på tomten 
belägna Torstenssonska palatset, 
bl. a. två ståtliga barockportaler. 
A. uppfördes som bostad åt prin- 
sessan Sofia Albertina, som 1783 
testamenterade det till den näst 
kronprinsen äldste av arvfurstar- 
na. 1902 inköpt av staten, inrym- 
' mer A. bl. a. regeringsrätten ocli 
I utrikesdepartementet. Huvudvå- 
I ningen har värdefulla sengusta- 
i vianska rumsinredningar av L. 
Älasreliez. Se ill. till Svensk 
konst sp. 387—388. 

a. b. Arvid Böhlmarks lamp- 
fabrik, Sthlm, grundat 1897 (fir- 
man etablei-ad 1872), tillverkar 
vid fabrik i Sthlm elektrisk arma- 
tur m. m. samt äger Pukebergs 
(se d. o.) glasbruk. 

Arvi'di, Andreas, d. 1673, 
estetiker, kyrkoherde, utgav den 
första svenska poetiken, Manu- 
du'ctio ad poe'sin sveca'nam, thet 
är, En kort handledning til thet 
\ swenske poeterij, verss- 1. rijm- 






TJ^. 



PiS 



'.rsema 







konsten (1651), huvudsakl. en 
kompilation från samtida ut- 
ländska författare, främst Opitz. 
* Arvidsjaur. A:s kyrkostad, 
som är belägen nära den av Byske 
älv genomflutna sjön Arvids- 
j a u r e, skall bli slutpunkt på 
den under byggnad varande järn- 
vägen Jörn — Arvidsjaur. Socknen 
hade 1928 8,415 inv., därav 695 i 
kyrkostaden. 

Arvidsjaurs lappmarks tings- 
lag i Piteå domsaga, Xorrb. 1., 
omfattar Arvidsjaurs skn. 

*Arvika hade 1928 8,005 inv. 
Det lyder judiciellt under lands- 
rätt (Jösse domsaga och tings- 
lag). Kyrkan uppfördes 1909 — 11 
av I. Tengbom. I A. finnes — 
jämte en högre flickskola — en 
realskola, som enl. 1927 års skol- 
ordning omorganiseras till sam- 
realskola med 4- och 5-åriga lin- 
jer. I närheten av A. ligga Västra 
Värmlands folkliögskola (se d. o., 
även Suppl.) och Värmlands läns 
tuberkulossjukhus. Ett museum 
med friluftsavdelning har upp- 
rättats i A. Staden beröres nu 



— L e X. Suppl. 



Ar vsf onden— Aserbeid i an 



164 




Asaphus expansus. 

även av Dal-Västra Värmlands 
iärnvä^. Industrin sysselsatte 
1927 vfd 27 arbetsställen 1,1 < O ar- 
betare, därav c:a 700 vid a b Ar- 
vikaverken (firman etablerad 
1893 och tillverkar lantbruks- 
maskiner), c:a 130 vid a b. Ost- 
lind & Almquists orgel- och piano- 
fabriker (etablerade 1888) loO 
vid a b. Tobaksmonopolets fabrilc 
samt 100 vid Ai-^nka ^^nspmneri 
& väveri a. b. (grundat 1898). 

Arvsfonden, allmänna A., 
se A r v. Suppl. sp. 160 t. 

Arådalens turiststation, se 
H u n d s h ö g e n. 

A/S förk. för da. AkUeselslcab 
och no'. Aktieselskap, aktiebolag. 
As [asj], se Asch. Suppl. 
Asa'nde 1- asandeh, se 
N i a m - N i a m. 

A'saphus, trilobitsläkte som 
bl a. kännetecknas av stor huvua- 
ocii stjärtsköld med nästan utpla- 
nad segmentering. A. ar det ka- 
raktäristiska ledfossilet 1 en av- 
delning av ortocerkalken, asa- 
phuskalken. — Asaphus- 



1 e d e t 1. - r e g i o n e n ar en av 
liuvudavdelningarna i ordovicium 
och motsvarar ung. ortocerkalken. 
_ Familjen Asaphidae, till vil- 
ken de största kända trilobiter- 
na höra, omfattar en mängd slak- 
ten, samtliga inom ordovicium. 

♦Asbest, över 85 % av världs- 
produktionen av A. komma nu- 
mera från prov. Quebec, Kanada. 
Om strålstensasbest se 
A m f i b o 1 e r. Suppl. 

Asbesti'n, av finmalen asbest 
bestående fyllnadsämne i papper. 
*Asby skall framdeles förenas 
mod Torpa till ett pastorat. 

*Ascension lyder sedan 1922 
under Saint Helena och användes 
ej längre som örlogsstation (gar- 
nisonen indrogs s. å.). 

Asch, tjeck. As, stad i n.v. Boh- 
men Tjecko-Slovakiet, nära gran- 
sen mot Sachsen och Bayern. Liv- 
lig textilindustri. 20,000 inv., hu- 
\mdsakl. tyskar (1921). 

*Aschehoug, H., & Co., har ut- 
aivit Aschehougs Konversations- 
leksikon (9 bd, 1920-25), som ut- 
gör en reviderad uppl. av Illustre- 
ret norsk konversationsleksikon 

(6bd, 1907— 13). . 

Ascoli[a'sskå-],Graziadio 

I s a i a, f. 1829, d. 1907, italiensk 
språkforskare, prof. i jämförande 
språkforskning i ^Milano 1860— 
190-^ <rjorde epokgörande msatser 
inom' ° sanskritforskningen. Han 
lade även gi-unden till den ita- 
lienska dialektforskningen. 

*Ascomycetes. Befruktningen 
ä<rer rum, när anteridiernas inne- 
håll tömmes i oogonierna, reduk- 
tionsdelningen vid sporbildningen 
i asci (fasväxling; jfr Genera- 
tionsväxling sp. llo9). ^ 

*Aserbeidjan. 1- A., som mga": 
i Transkaukasiska republiken 
omfattade 1926 84.679 kvkm. med 
2,314,000 inv., därav 64 % mea 



165 



Asfaltbeck — Asir 



166 



turkisk dialekt. Utom egentliga 
A. består republiken numera även 
av det autonoma området Berg- 
Karabah och den autonoma re- 
publiken Xahitjevan. 

Asfaltbeck, se Stenkols- 
tjära sp. 1527. 

Ashland [se'sjl8nd], stad i 
Wisconsin, För. Stat., vid en vik 
av övre sjön. Viktig utskepp- 
ningshamn för järnmalm och tim- 
mer. Badort och industristad. 
11,000 inv. (1920). 

Ashley [8e'sjli], sir William. 
f. 1860, d. 1927, engelsk natio- 
nalekonom och historiker, prof. 
i Toronto 1888, vid Harvard Uni- 
versity 1892 och i Birmingham 
1901 — 25. A. intog en central 
ställning inom den ekonomiska 
historieforskningen. Bland hans 
arbeten märkas den grundläg- 
gande översikten An introduction 
to English economic history and 
theory (2 dir, 1888—93), The ta- 
riff problem (1903) och The rise 
in prices (1912). 

Ashtabula [sesjtabjola], stad i 
Ohio, För. Stat., vid Ashta- 
bula River, nära dess utflöde 
i Eriesjön. Viktig importhamn 
för järnmalmen från fälten vid 
Övre sjön. 29,000 inv. (1925). 

*Asine [utt. asi'ne]. De 1922 
påbörjade, av O. Frödin och A. 
W. Persson ledda svenska utgräv- 
ningarna i A. fortsattes 1924 och 
1926 men äro ännu ej avslutade. 
De viktigaste grävningsområdena 
äro den på en brant klippudde be- 
lägna akropolen, den på ett låg- 
länt område vid dennas fot liggan- 
de "lågstaden" och det innanför 
belägna Barbunaberget. Utgräv- 
ningarna visa, att staden varit be- 
byggd från tidighelladisk tid (jfr 
Egeisk kultur sp. 719 och 
tab. sp. 717 — 718) t. o. m. ro- 
mersk-hellenistisk tid, med ett av- 
brott för den klassiskt grekiska 




Asine. Den utgrävda delen av "låg- 
stadeu", sedd uppifr.^n akropolen. 

tiden till följd av förstöringen vid 
början av 600-t. f. Kr. Från alla 
perioder ha anträffats husgrun- 
der och gravar, innehållande ske- 
lett, mängder av keramik, vapen, 
smycken m. m. Rikast och vikti- 
gast ur vetenskaplig synpunkt 
äro de fynd från förmykensk tid, 
som gjorts på akropolen och i låg- 
staden samt de, som gjorts i de 
stora mykenska klippkammargra- 
vaina på Barbunaberget. 

*Asir. A:s yta uppskattas till 
c:a 36.000 kvkm. — I ett för- 
drag 30 april 1915 garanterade 
Storbritannien A:s oberoende, ett 
led i de brittiska försöken att 
värva arabisk hjälp i kriget mot 
Turkiet. A. stod sedan i beroende 
av sina brittiska skyddsherrar och 
fick 1921, när dessa utrymde Ho- 
deida (se J e m e n. Suppl.), be- 
sätta denna hamn. Efter ett tron- 
skifte 1923 utbröto inre strider, 
varunder A. även blev utsatt för 
angrepp från grannarna. Imanien 
Jahia av Jemen återtog april 1925 



167 



Asjanti — Askim 



168 




Hodeida. A. fann sig under dessa 
förhållanden nödsakat att söka 
skydd hos sin mäktige granne i 
n., Hidjaz och Nedjd, med vilket 
rike 21 okt. 1926 ingicks ett för- 
drag, som praktiskt taget gjorde 
A. till en vasallstat åt ibn Saud. 

*Asjanti har en yta av 35,000 
kvkm. och 407.000 inv., därav 
400 européer (1921). En järnväg 
från Kumassi till Ackra vid 
Guineabukten fullbordades 1923. 
Av stor vikt är även en nyanlagd 
automobilväg från Kumassi väs- 
terut till staden Pamu i mahog- 
nydistriktet. 

Asjkaba'd, sedan 1927 namn 
på Poltoratsk. 

*Ask. 2. Sedan 1922 bilda Varv 
och Styra samt Ekebyborna och 
A. tills, ett pastorat. 

*Aska. 1. A. ingår i Aska, Dals 
och Bobergs domsaga. — 2. A. 
omfattar numera pastoraten Mo- 
tala; Vinnerstad och V. Stenby; 
Hagebyhöga, Fivelstad och Or- 
lunda; V. Ny; Varv och Styra, 
Ekebyborna och Ask. 

Askaba'd, se Poltoratsk. 

*Aska, Dals och Bobergs 
domsaga hade 1928 27,980 inv. 

Askbeståndsdelar, i kemisk 
analys förbränningsåterstoden av 
organiska ämnen. 

Aske, gods i Håtuna skn, Upp- 
sala 1., med huvudbyggnad i em- 



pirestil, uppförd 1802—08 av 
Charles Bassi. Stort arkiv. A., 
som är känt sedan 1300-t., tillhör 
sedan 1872 ätten Lewenhaupt. 

Askena'ser, askena'siska 
judar, se S e f a r d e r sp. 339. 
*Asker. 1- A. ingår i östernär- 
kes domsaga. — 2. I A. ligger 
Brevens bruk (se d. o.). 

*Asker. 2. Axel A. avled 
1924. 

Askers och Sköllersta härads 
tingslag i östernärkes domsaga, 
Örebro 1., omfattar Askers och 
Sköllersta härader. 

*Askersund (se karta sp. 170) 
bildar pastorat i Strängnäs stift. 
Enl. 1927 års skolordning omor- 
ganiseras samskolan, som är stat- 
lig, till 4-årig samrealskola. 

*Askersunds landsförsam- 
ling. Kyrkan uppfördes av .Jean 
De^la Vallée, det ö. om koret be- 
lägna gravkoret av Erik Dalil- 
bergh. 

Askesta, järnvägsstation i 
Söderala skn, Gävleb. 1., ut- 
gångspunkt för ]\Iarma — Sandar- 
ne järnväg. Vid A. sågverk, till- 
hörigt Bergvik och Ala nya a. b. 
*Askim [a'sjim]. 1. Från A., 
som ingår i Askims, Västra och 
cistra Hisings samt Sävedals hä- 
rads domsaga, avskildes 1922 
Fässbergs skn (se Mölndal). 



169 Askims, V. o. Ö. Hisings samt Sävedals h:s d:a — Aspirera 170 



*Askims, Västra och Östra 
Hisings samt Sävedals härads 
domsaga omfattar numera även 
Mölndals stad. A. hade 1928 
61,655 inv. 

A'skja, en 55 kvkm. stor kittel- 
dal på mell. Island, nedsänkt c:a 
250 m. i lavaplatån Odåöaliraun. 
Längs brottlinjerna finnas krat- 
rai-, särskilt vid Askjasjön, 
där stora utbrott ägt rum 1875 
(då aska med vinden fördes ända 
till Sthlm) och 1922. 

*Askum. Sedan 1924 bilda 
Kungshamn, Smögen, A. och 
Malmön ett pastorat. I A. ligga 
Vajerns och Hogenäs Näs muni- 
cipalsamhällen. 

Asocia'1 (av grek. nekande a 
och social, se d. o.), som ej kan in- 
ordna sig i samhället. 

Ä son aise [asår)nä's], fr., eg. 
till sin belåtenhet. Vara A., 
finna sig väl. 

*Asov, som tillhör N. Kauka- 
susområdet, hade 1926 endast 
17,000 inv. — A., som var tur- 
kiskt sedan 1471, intogs av Peter 
den store 1696, avträddes vid 
Prutkapitulationen 1711 åter till 
turkarna men kom genom Bel- 
gradfreden 1739 definitivt till 
Ryssland. 

Aspa, egendom med numera 
nedlagt järnbruk i Hammars skn, 
Örebro 1. Under A. lyda bruks- 
egendomarna Igelbäcken och Ols- 
hammar i Hammars skn samt 
Algrena i Askersunds landskom- 
mun. Äg. INIunksjö a. b. 

*Aspeboda. På egendomen 
Vassbo i A. finnes lantbruks- 
.skola. 

*Aspekt användes ofta i bet. 
synpunkt, synvinkel. 

*Aspeland, 1. A. ingår i Aspe- 
lands och Handbörds domsaga. 
— 2. A. omfattar pastoraten 
Mör lunda och Tveta; Vir serum 



ASKERSUND 

Skala 1:225000 




och Järeda; Målilla-Gårdveda; 
Lönneberga. 

*Aspelands och Handbörds 
domsaga hade 1928 30,2.30 inv. 

*Aspern. Vid A., som är belä- 
get i stadsdelen Floridsdorf på 
vänstra Donaustranden, finnes 
Wiens flygstation. 

Asperö, municipalsamhälle i 
Styrsö skn, Göteb. 1., beläget på 
A s p e r ö n s.v. om Långedrag. 
Fiskläge. 250 inv. (1928). 

*Aspidium. A. fi'lix mas bör 
numera kallas Dryo'pteris filix 
mas. — Jfr Maskmedel. 

Aspira'tor (av lat. aspira're, 
andas), se Provtagning sp. 
653. — I o n a s p i r a t o r, in- 
strument för bestämning av luf- 
tens ionhalt, består av en fjäder- 
driven centrifugalpiunp, som su- 
ger luft genom en ionisationskam- 
mare. Med hjälp av elektrometer 
bestämmes luftens elektriska led- 
ningsförmåga. 

Aspire'ra (lat. aspira're), ut- 



171 



Asplund — Asquith 



172 




Stockholms stadsbibliotek (f. 1 



tala med aspiration. — A s p i - 
rera på, eftersträva, söka. 

♦Asplund, Karl. Bland A:s 
konsthistoriska arbeten märkas 
ytterligare Zorns graverade verk 
(2 bd, 1920—21), Anders Zorn, 
his life cC- icork (1921) och Ivar 
Arosenius (192S). Hans senaste 
diktsamling, Klockbojen (1925), 
betecknar ett fördjupande av den 
virtuosa verskonsten i hans tidi- 
gare samlingar (bl. a. Hjäl- 
tarna, 1919, och Daphne, 1921). 
Han har även framträtt som över- 
sättare av fransk lyrik {Fransk 
vers, 1927) och tills, med G. M. 
Silfverstolpe av engelsk och ame- 
rikansk {Vers från väster, 2 
saml., 1922 och 1924). 

Asplund, Erik Gunnar, f. 
18S5, arkitekt. A. har vid sidan av 
I. Tengbom varit en ledare för den 
iinder 1920-t. framträdande ny- 
klassicistiska riktningen i svensk 
arkitektur, vilken mottagit starka 
impulser från den av A. ritade 
Skandiabiografen i Sthlm (1923). 
Den i dess vestibuler genomförda 
nyantika interiörkaraktären har 
i Stockholms stadsbiblioteks 1927 
invigda byggnad, som starkt skil- 
jer sig från de ursprungliga rit- 
ningarna (se ill. till Biblio- 



Asplund. 



t e k sp. 1460), förenats med kon- 
struktiv gestaltning av exteriö- 
ren. I sina ritningar till Stock- 
holmsutställningen 1930 tilläm- 
par A. funktionalistiska idéer i 
en modest, efter naturmiljön an- 
passad form. I den tills, med S. 
Lewerentz utformade skogskyrko- 
gården vid Enskede har han ge- 
nomfört nya idéer för kyrko- 
gårdsplanering (jfr Kyrko- 
gård). 

Aspudden, arbetarsamhälle i 
Brännkvrka förs., Sthlm, vid Mä- 
laren. 4,080 inv. (1928). 

*Aspö. 1- Se H a s s 1 ö o c h 
A s p ö. Suppl. — 2. A. omfattar 
A s p ö n och n. delen av den med 
Aspön förenade Tosterön i Mäla- 
ren. — Medeltida kyrka med rikt 
inventarium, bl. a. en romansk 
länstol (se ill. till Möbel- 
konst sp. 542). 

*Asquith, H. H., avled 1928. 
Han var efter sitt återinträde i 
underhuset 1920 chef för en obe- 
roende grupp liberaler, vilken 
först vid valen 1923 förenade sig 
med den av Lloyd George ledda 
liberala grupp, som stött dennes 
koalitionsministär. Trots att 
Lloyd George formellt underord- 
nade sig den äldre partiledaren, 



173 



Asrak — Assunta 



174 



var samarbetet ej det bästa. A. 
övergick till överhuset, då han 
1925 blev earl of Oxford and 
A 8 q u i t h. Därmed var hans 
egentliga roll som partiledare 
slut. Sin politiska gärning skild- 
rade han i The genesis of the ivar 
(1923) och Fifty years of parlia- 
ment (2 dir, 1926). Efter hans 
död utkommo hans memoarer Me- 
mories and reflections 1852 — 
1927 (2 dir, 1928). Hans maka i 
andra giftet, Margot A., f. 
T e n n a n t, f . 1864, har spelat en 
framträdande roll inom Londons 
intellektuella societet och väckt 
uppseende bl. a. genom sin tem- 
perament sfuUa och indiskreta 
Autobiogmphy (2 bd, 1920—22). 

A'srak, Bahr al-As rak, 
se Nilen, även Suppl. 

Ass., förk. för assureras och 
för assurerad försändelse. 

*Assab. Genom fördrag med 
Italien 1928 har Abessinien för 
en tid av 130 år förvärvat en 
autonom hamnplats vid Koda ha- 
vet, belägen i 1. nära staden A. 
En automobilväg är planerad till 
staden Dessie i n. Abessinien. 

*Assam omfattade 1921 
] 37,30.'] kvkm. med 7,606,000 inv. 
(över hälften hinduer). Huvud- 
stad är Shillong. — I ö. ligger 
vid Burma infödingsstaten Assam 
1. Manipur (se d. o. Suppl.). 

Assimilationsteorin förklarar 
magmernas, resp. de magmatiska 
bergarternas, kemiska olikheter 
på så sätt, att de uppstigande 
glödflytande massorna smälta 
brottstycken och partier av jord- 
skorpan och assimilera dem med 
sig. Enligt en annan uppfattning 
(Sederholm m. fl.) kunna bety- 
dande delar av jordskorpan ånyo 
smälta, när de sänkas till större 
djup, och bilda magma. En berg- 
art, som på detta sätt uppstått 
genom insmältning av äldre mate- 



rial i granitmagma, kallas mig- 
matit (se d. o.). Bergarter av 
granitisk sammansättning, t. ex. 
leptit 1. gnejs, kunna på nytt in- 
träda i magmatillstånd och sedan 
stelna till graniter (p a 1 i n - 
g e n e' s). 

*Assisi. A:s pittoreska läge på 
en brant höjd framgår av ill. till 
1 1 a 1 i e n sp. 1590. En av Giottos 
fresker i klosterkyrkan finnes av- 
bildad å art. Franciskanor- 
d e n sp. 454. 

Assista'ns (av lat. assi'stere, 
bistå), hjälp, biträde; pantlåne- 
kontor. — Assist e' ra, hjälpa 
till, biträda. 

A'ssmann, E, i c h a r d, f. 1845, 
d. 1918, tysk läkai-e och meteoro- 
log, giundade 1904 det stora 
aeronautiska obsei-vatoriet i Lin- 
denberg (se d. o. Suppl.) och var 
till 1914 dess chef. A. företog gi- 
vande aerologiska luftballongfär- 
der. Han har uppfunnit den efter 
honom benämnda aspirations- 
psykrometern (se Fuktig- 
h e t s m ä t a r e sp. 779) . 

Associated Press [8spo'sjiej- 
tid], Amerikas föinäm.sta press- 
byrå med huvudkontor i New 
York och London, grundad 1900. 

Associativ, som avser 1. beror 
på as.sociation. 

A'ssos, antik stad i Mindre 
Asien, belägen på den bergiga 
fastlandskusten, mittemot ön 
Lesbos, med ruiner av ett doriskt 
tempel, vars märkliga arkaiska 
skulpturer förts till Louvren. 

*Assuan hade 1927 16,500 inv. 
Det beröres av Kap— Kairojärn- 
vägen (se d. o.). F. n. planeras 
anläggandet av en vattenkraft- 
station i A., i samband varmed 
dammen kommer att höjas 9 m. 

Assunta [-so'nnta] (ital., av 
assumere, upphöja), jungfru 
Marias himmelsfärd; en konst- 
närlig framställning därav. 



175 



Assymmetrisk kolatom — Astrup 



176 




Francis William Aston. 

Assymine'trisk kolatom, se 

I s o m e r i sp. 1555 f. 

v. A'ster, Ernst, f. 1S80, 
tysk filosof, prof. i Miinchen 
1912, i Giessen 1920. A. har i 
Prinzi^yien der ErJccnntnislehre 
(1913) m. fl. arbeten utvecklat 
en åt empiriokriticismen (se d. 
o.) orienterad kunskapsteori. 

*Asteroider, jfr Planetoi- 
d o r. 

*Asteropherus, Magnus 
1 a i. Tisbe uppfördes första 
gången i Arboga 1610 och har se- 
nare spelats av Uppsalastudenter 
1S97 och av studenter vid Stock- 
holms högskola 1925. Det utgavs 
första gången 1S63. 

*Astma betraktas numera som 
anafylaxi, vilken uppkommer hos 
indiA-ider med anlag för A. ge- 
nom inandning av olika sorters 
dammpartiklar i luften; i många 
fall kan A. även uppkomma som 
följd av idiosynkrasi mot vissa 
födoämnen. 

Aston [£e'sstn] , Francis 
W i 1 1 i a m, f. 1877, engelsk fysi- 
ker, fellow vid Trinity College, 
Cambridge, sedan 1920. A., som 
är en av Rutherfords medarbe- 
tare, har fortsatt J. J. Thomsons 



undei-sökningar av kanalstrålars 
(se d. o.) avböj ning i elektriska 
ocli magnetiska fält och därvid 
konstaterat, att isotoper finnas 
även bland icke radioaktiva äm- 
nen. Nobelpristagare 1922. 

En artikel om A. ingår 1 liuvudar- 
betet 1 en del av upplagan. 

*Astor. William W a 1 - 
do rf A., viscount A., blev led. 
av underhuset 1911 men övergick 
vid faderns död 1919 till överhu- 
set, lian har bedrivit ett omfat- 
tande socialt arbete och var 1918 
—21 parlamentssekreterare åt 
olika ministrar. 

a. b. Astra, Apotekarncs 
kemiska fabriker, Sthlm, 
grundat 1913, tillverkar i fabrik 
i Södertälje farmaceutiska och 
kemiska preparat, förbandsartik- 
lar m. m. 

Astra ga '1 (av grek. a^tra'ga- 
los, språngbenet), den list, som 
skiljer skaftet och kapitalet å en 
kolonn 1. pilaster. A. utbildas 
ibland till en pärlstav (se d. o.). 

*Astrahan. Guvernementet A. 
(32,400 kvkm., 508,000 inv. 1926) 
ingår numera i Nedre Volgaområ- 
det. Staden A. (175,000 inv. 
1926) är även luuiidstad för det 
autonoma området Kalmyk, ehuru 
beläget utanför detta. J 

Astrild (av isl. åsiarcldr, kär- I 
lekseld), ett av Stiernhielm ska- 
pat poetiskt ord för kärleksguden. 

Astrofd, se Hypocykloid. 

Astruc [-ry'kk], Jean, f. 
1684, d. 1766, fransk läkare, prof. 
i Montpellier 1707, från 1729 i 
Paris. A. sysslade på lediga stun- 
der ivrigt med teologi. I ett ar- 
bete av A. från 1753 framlades 
för första gången idén att med 
hjälp av de olika gudsnamnen 
särskilja olika källskrifter till 
Moseböckerna (närmast Genesis). 

A'strup, N i c o 1 a i, f. 1880, d. 
1928, norsk målare. A:s hela pru- 



177 



Asunciön — Atlantiska oceanen 



178 



duktion är ägnad åt hans hem- 
bygd i Söndfjord på. Vestlandet, 
vars dystra bergnatur lian skild- 
rat i monumentalt hållna mål- 
ningar, vilkas nordiskt svårmo- 
diga naturromantik haft stort in- 
flytande på den yngsta norska 
konstnärsgenei-ationen. 

* Asunciön har universitet. 

*Asylrätt. Albatross interne- 
rades ej på Gotland utan i Os- 
karshamn. 

*Asymptot, se även H y p e r - 
b el. 

*Atacama. 2. A. hade 1828 
40,000 inv. 

Atacameiios [-mä'nnjås], de 
forna indianerna på Puna de Ata- 
cama (se Atacama 1.). Utan 
att äga någon högre inhemsk kul- 
tur stodo de dock relativt högt i 
kulturellt avseende, tack vare in- 
flytanden av inkakulturen. Själva 
tillverkade de sålunda blott red- 
skap av trä och sten, men på deras 
gamla boplatser har man funnit 
koppar- och bronsföremål av de 
peruanska och bolivianska hög- 
kulturernas typer. A. hade jämte 
lamaskötsol ett omfattande jord- 
bruk, vilket tyder på att Puna de 
Atacama tidigare haft ett för od- 
ling mer tjänligt klimat. 

Atahualpa [-hoa'llpa]. den 
siste inkahärskaren, en av de bå- 
da om makten stridande bröderna 
vid spanjorernas ankomst (se 
Inkariket). A. mördades av 
spanjorerna 1533. 

Atarga'tis, se I s j t a r. 

*Atavism, se även Ärftlig- 
he t s 1 ä r a .sp. 1552. 

Atekto'niska dalar (av grek. 
nekande a och te1:tonik, se d. o. 
2), detsamma som erosionsdalar. 
Se Dal. 

*Aten hade vid 1920 års folk- 
räkning 293,000 inv. (med Peirai- 
eus 426,000 inv.). Genom inflytt- 
ning av greker från Mindre Asien 



och Öst-Trakien (se Grekland. 
Suppl.) har folkmängden kraftigt 
ökats; den uppgick 1928 till 
451,000 (med Peiraieus 702,000). 
— Olympieion är avbildat på 
Byggnadskonst sp. 832. 

*Ateneum i Helsingfors är en 
staten tillhörig byggnad, inrym- 
mande konstsamlingar, Finska 
konstföreningens ritskola. Cent- 
ralskolan för konstflit m. m. (jfr 
Finland sp. 1580). 

*Aterman, se även Värme 
sp. 1187. 

*Aterom, detsamma som der- 
moidcysta (se d. o.) och dermoid 
(se Svulst .sp. 551 ) . 

*Athabasca. 1. På ett c:a 
25,000 kvkm. stort område kring 
A. finnes en av världens mest be- 
tydande oljesandsförekomster, ett 
30 — 60 m. mäktigt horisontellt 
lager, som innehåller 15 % bitu- 
men. Athabascasjön har en yta 
av 7,400 kvkm. 

A'tlakviöa, eddadikt i forn- 
yrdislag (delvis mälahåttr), vil- 
ken anses höra till de allra äldsta. 
Se vid. A 1 1 e. 

A'tlamål, eddadikt i mälahåttr. 
Om innehållet se A 1 1 e. Litterärt 
iir A. intressant därigenom, att 
Codex regius betecknar den som 
"grönländsk". Framställningssät- 
tet är egenartat genom sin breda 
omständlighet. 

Atlantflygning, se Flyg- 
ning, även Suppl. 

Atlantic Monthly [£etl£E'nntik 
m9'nnthli], amerikansk månads- 
tidskrift, utgiven i Boston, grun- 
dad 1857. A. är en av För. Stat:s 
mest ansedda litterära tidskrifter. 

*Atlantiska oceanen. Den för 
kännedomen om Syd-Atlanten yt- 
terst betydelsefulla Meteorexpedi- 
tionen (se vid. d. o. Suppl.) har ö. 
om Sandwichöarna påträffat en ny 
oceangrav med ett maximidjup av 
8,060 m. 



179 



Atlantisk tid — Atos 



180 




Atos. S:t Paulusklostret. 

Atlantisk tid, en postglacial 
poriod med varmt och fuktigt 
klimat. Se Sverige, schemat 
sp. 449 — 450 samt sp. 451. 

*Atlas Diesel. Aktiekapitalet 
utgör nu 8 mill. kr., arbetaran- 
talet c:a 700. Verksamlieten i 
Sthlm har överflyttats till Sickla. 

Atlas universel de géographie 

[atla'ss yniversä'll da jeågrafi'] 
(fr., geografisk världsatlas), 
handatlas, utgiven på Hachettes 
förlag i Paris 1S91— 1912 (ny 
uppl. utgiven efter världskriget). 
A., som är ett av kartlitteratu- 
rens förnämligaste verk, har redi- 
gerats av Louis Vivien de Saint- 
Martin (f. 1S02, d. 1897) och 
Franz Schrader (f. 1844, d. 1924). 
Atlas över Finland, kartverk 
med separat text, åsyftande en 
allsidig geografisk framställning 
av Finland, utgivet 1S99 (32 kart- 
blad). Xya upplagor utgåvos 
1911 i 55 blad {Atlas över Fin- 
land 1910) och 1929 i 38 blad 
{Atlas över Finland 1925). De 
första upplagorna ha utgivits av 
Sällskapet för Finlands geografi, 



den senaste av Geografiska säll- 
skapet i Finland. 

*Atlingbo. Kyrkan har absid- 
kor från 1200-t:s början, långhus 
och ofullbordat torn från århund- 
ladets slut. 

A'tman, se B r a' h m a n. 

•Atmosfär. Norrsken ha iakt- 
tagits på ända till 750 km:s 
höjd. 

Atmosfärilier, atmosfärens 

gaser. 

Atmosfäriska linjer, det- 
samma som telluriska linjer (se 
Tellurisk. Fijs.). 

Atmosfärisk optik, läran om 
optiska fenomen i atraosfiiren 
( ref r aktion, luftspegling, halo- 
fenomcn m. m.). 

*Atom. Ett noggrannare vär- 
de på antalet atomer i en gram- 
atom är 6,06 -10-^ J. J. Thomson 
antog, att de negativa elektroner- 
na befunno sig i den positiva 
kärnans inre. Se även Kvant- 
teori. Om sprängning av A. se 
även Grundämnen sp. 27 f . 

Atona'l (av grek. nekande a 
och t o' nos, eg. spänning, ton) be- 
nämnes sådan musik, som sats- 
tekniskt utformats och genom- 
förts utan hänsyn till en bestämd 
tonika (se d. o.). Tillfälliga ten- 
denser till atonal musik förekom- 
ma visserl. hos R. Strauss och 
flera andra samtida kompositö- 
rer, men en mera systematisk och 
teoretiskt motiverad atonal musik 
utbildades först av S c h ö n - 
berg. Till de mera bemärkta 
företrädarna för denna riktning 
höra vid. Bartök, Alban 
Berg, H o n e g g e r. S t r a - 
v i n s k i j och Hindemith. 

*Atos. På A. ligga tjugo klos- 
ter med tills. 4,860 munkar 
(1928). Klostren äro anlagda un- 
der 900 — 1400-t. och äro såväl 
i sin arkitektur som sin rika 



181 



Ä tout prix — Atterbom 



182 



fresko- och tavelutsmyckning 
(tilLkommen huvudsakl. på 1400- 
och 1500-t.) uttryck för en senby- 
santinsk konstblomstring, som 
även avsatt rika spår inom mi- 
niatyrmåleriet och konsthantver- 
ket. - — A. styres av ett råd på 4 
medlemmar och en församling på 
20 (en representant för varje 
kloster). Grekiska regeringen er- 
kände 1926 A:s autonomi. Dess 
befolkning består endast av män; 
kvinnor få ej vistas där. 

Ä tout prix [a to pri], fr., till 
varje pris. 

Atry'pa, ett artrikt brakiopod- 
släkte med kosmopolitisk utbred- 
ning i silur och devon. Skalen äro 
försedda med radiära ribbor; 
armskelettet utgöres av tvenne 
enkla spiraler, vilkas spetsar kon- 
vergera mot ryggskalet. 

Attali'derna, se D i a d o k e r 
sp. 279 och P e r g a m o n 1. 

*Atterberg, Kurt. Som ton- 
sättare har A. tidigare påverkats 
av Rimskij-Korsakov, Tjajkovskij 
och Sibelius. Melodiskt har han 
dock i långt högre gi-ad tagit in- 
tryck av svensk folkmusik; han 
har fr. o. m. andra symfonin skri- 
vit en rad verk, som helt 1. till 
stor del inspirerats av folkliga 
låtar. Orkestern behandlar A. 
med stor säkerhet. Inom hans pro- 
duktion märkas — förutom sex 
symfonier, av vilka den sjätte 
192S erhöll första pris (10,000 
dollar) i en internationell kom- 
positionstävling - — operorna Har- 
vard harpoleJcare till egen text 
(Sthlm 1919) och Bäckahästen 
(Sthlm 1925), musik till flera ba- 
letter och dramatiska stycken 
samt konserter för violin, violon- 
cell och horn. A. är sedan 1919 
musikanmälare i Stockholms- 
Tidningen och sedan 1924 ordf. i 
Föreningen Svenska tonsättare 
och i Stim. 




Kurt Attfiberg. 

Atterberg, Albert, f. 1846, 
d. 1916, farbror till Kurt A., ke- 
mist, föreståndare för kemiska 
stationen i Kalmar från 1877. A. 
vann internationell ryktbarhet ge- 
nom sina forskningar betr. de lösa 
jordlagren, deras sammansätt- 
ning, klassifikation och termino- 
logi och utförde grundläggande 
undersökningar rör. kornets och 
havrens varieteter. 

*Atterbom, P. D. A. 1837—38 
utgav A. Samlade dikter (2 bd). 
Däri ingår även A:s senare ly- 
riska diktning (främst en samling 
nya Blommor) , i allm. präglad av 
en ren enkelhet och en lantligt 
idyllisk, milt elegisk stämning, 
som i mycket skiljer sig från den 
rika färgprakten och den vittsyf- 
tande metafysiken i hans tidigare 
poesi. På ungdomsverket Fågel 
Blå arbetade han vidare hela sitt 
liv. och 1854 (ej 1834) utgav han 
en ny, omarbetad uppl, av Lycksa- 
lighetens ö. — Som kritiker är A. 
den svenska romantikens för- 
nämste. I dess många tidskrifter 



183 



Ättika — Audran 



184 



(Phosphoros, 1810—13, Svensk 
Litteratur-Tidning, 1813—25, 

Svenska Litteratur-Föreningens 
Tidning, 1833—38, m. fl.) medver- 
kade lian med starkt filosofiskt 
inriktade, stundom till formen po- 
lemiska men alltid av ett levande 
intresse burna essayer och kritiker 
över samtidens litteratur. Grund- 
läggande för den svenska littera- 
turhistoriska forskningen är hans 
vetenskapliga huvudverk, Svenska 
siare och skalder (6 bd, 1841 — 
52; ett 7 :e bd postumt utg. 1855). 
I Studier till philosophien-s histo- 
ria och system (1835) gav han 
ett samlat uttryck för sin filoso- 
fiska ui>pfattning, huAiidsakl. vi- 
lande jiå den tyska romantiska 
idealismen (främst Schelling). — 
ömtålig, självupptagen och få- 
fäng, led A. djupt av den .stora 
allmänhetens brist på förståelse 
för hans diktning, spec. under se- 
nare delen av hans liv. I poli- 
tiskt avseende en typisk repre- 
sentant för romantikens elegis- 
ka konservatism, gav han ofta 
starkt polemiska uttryck åt denna 
(bl. a. i de vidlyftiga satiriska 
episoderna i Lycksalighetens ö, 
skärpta i dennas 2:a uppl.) och 
blev själv utsatt för hänsynslösa 
angrepp från liberalismens för- 
kämpar. Spec. torde en hård kri- 
tik, från Geijers sida (i Littera- 
tur-Bladet 1838) ha verkat häm- 
mande på hans poetiska alstring. 
— Inom litteraturen om A. mär- 
kas C. Santesson : Atterboms ung- 
domsdiktning (1920) och F. Vet- 
terlund : Atterboms sagospel 
"Lycksalighetens ö" (1924). A:s 
ytterst intressanta brcA^A^äxling 
med B. v. Beskow har utgivits av 
C. Santesson (3 bd, 1926—28). 

* Ättika. Folkmängden i no- 
markin A. och Beotien, vars hu- 
vudstad är Aten (jfr d. o. Supjil.), 
uppgick 1928 till 1,025,000. 



A'ttis, frygisk gudomlighet, 
Kybeles (se d. o.) älskare, en 
motsvarighet till den syrisk-gre- 
kiske Adonis (se d. c). Granen 
var A:s heliga träd. I kejsarti- 
dens Rom firades A:s stora fest, 
med klagan över gudens död och 
jubel över hans återvändande, vid 
vårdagjämningen. Vid sidan av 
den offentliga gudstjänsten före- 
kommo även mysterier (se d. o.). 

♦Attraktion, jfr Gravita- 
tion. 

Attribue'ra (av lat. attribu'e- 
re, tilldela), tillskriva, tiller- 
känna. 

Atwood [pe'ttoodd], G eo r ge, 
se F a 1 1 m a s k i n. 

*Aube. 2. Folkmängden hade 
1926 stigit till 238,000. 

Aubum [å'b9n], stad i New 
York, n.ö. För. Stat., s.v. om 
Syracuse. A. är känt för sitt 
statsfängelse (se Fängelse- 
s v s t e m sp. 850) . Textilindustri. 
36,000 inv. (1925). 

*Aucassin och Nicolette före- 
ligger i sv. övers, i Världslittera- 
turen (del 2. 1902). 

*Auckland har 207,000 inv. enl. 
uppskattning för 1928. Det är 
säte för anglikansk ärkebiskop 
och katolsk biskop. — A. var till 
1865 Xya Zeelands huvudstad. 

Audio'n (av lat. audi're, hö- 
ra) , se T e 1 e f o n i sp. 888 och 
V a c u u m r ö r sp. 287. 

AuditiV (av lat. audi're, hö- 
ra), som avser 1. hör till hörseln. 
— A. minn e, hörselminne. 

*Auditör. I 1929 års avlönings- 
stat är antalet A. 35, därav 30 å 
regements- och stationskrigsrät- 
ter samt 5 å särskilda krigs- 
rätter. 

Audran [ådra'i)], G é r a r d, f. 
1640, d. 1703, fransk kopparstic- 
kare, den mest berömde medlem- 
men av en stor gravörfamilj, re- 



185 



Auerbach — Augusta 



186 



producerade i stora, praktfulla 
stick målningar av Lebrun o. a. 

* Auerbach, Berthold. A:s 
Schwarzwälder Dorfgeschichten 
föreligger i sv. övers. (Byhisto- 
rier, 2 bd, 1878—79). 

Auerbach [ao'er-], Carl, f. 
1856, d. 1922, språklärare av tysk 
börd, 1893 lärare vid Schartaus 
handelsinstitut, Sthlni, utgav ett 
flertal läi'oböcker i tyska samt 
den mycket använda Svensk-tysk 
ordbok (1907—16). 

Auerstenar [ao'er-], de av 
pyrofora legeringar bestående 
stiften i vissa tändapparater (se 
Cerium sp. 1166). 

Auer v. Welsbach [jio'er], se 
v. Welsbach, även Suppl. 

*Auffenberg v. Komaröw, 
Moritz, avled 1928. 

*Augagneur, Victor, avgick 
som generalguvernör i Franska 
Ekvatorial-Afrika 1924. 

*Augerum hade 1928 6,095 
inv., därav 950 i Flymens kapell. 
I A. ligger Långö municipalsam- 
hälle. 

*Augier, Émile. A:s Le 
gendre de M. Poirier tillkom i 
samarbete med J. Sandeau (se d. 
o.). Den stod, liksom de flesta av 
Ars tendentiösa sarahällskome- 
dier, även i Sverige länge på re- 
pertoaren. 

*Augsburg hade 1925 166,000 
inv. — Fuggerhuset inrymmer i 
de av italienska konstnärer pä 
1570-t. praktfullt dekorerade for- 
na bibliotekssalarna (se ill. till 
F u g g e r) släktens samlingar av 
konsthantverk. Andra till släkten 
anknutna minnesmärken äro Fug- 
gerska gravkapellet (1519) i 
Annakyrkan och Fuggerei (se 
F u g g e r sp. 775 och ill. sp. 774) . 
Rådhuset med' sin berömda, av 
Mathias Kager utomordentligt 
praktfullt dekorerade festsal, 
"Gyllene salen", är liksom tyg- 




Augsburg. Eädhuset. 



huset med sin ståtliga barock- 
fasad (1G07) ett verk av Elias 
HoU. Ryktbara äro även de monu- 
mentala brunnarna, ss. Herkules- 
och Mercuriusbrunnarna av Adri- 
aen de Vries. Det i ett renässans- 
hus inrymda Maximilianmuseet 
har konst- och kulturhistoriska 
samlingar, målningsgalleriet i den 
forna Katarinakyrkan bl. a. be- 
tydande verk av Ilolbein d. ä. och 
Burgkmair. — Av stor betydelse 
är A:s maskinindustri (bl. a. 
maskinfabriken Augsburg-Nurn- 
berg). 

Augu'rlöje, ironiskt småleen- 
de, angivande hemligt samför- 
stånd mellan personer, vilka ge- 
nomskådat varandra och förakta 
de oinvigda, som låta lura sig av 
deras humbug. Uttrycket återgår 
på ett citat från Cicero; denne 
uppger, att Cato d. ä. uttalat 
sin förvåning över att två offer- 
skådare (lat. haru'spices; senare 
överfört att gälla augurerna, se 
d. o.) kunde mötas utan att le 
mot varandra. 

*Augusta. 2. A. är beläget i 
staten Georgia (ej i Maine). 



187 



Augustana-synoden — Australien 



188 



*Augustana-synoden, se även 
Svenskamerikaner sp. 
343 f. 

Auktoritativ, med auktoritet; 
ansedd, vederhäftig, sakkunnig. 

*Aulard, F. V. A 1 p h o n s c, 
avled 1928. 

Aulén, Gustaf, f. 1879, teo- 
log, prof. i systematisk teologi i 
Lund 1913. A. har verksamt bi- 
dragit att utforma den av Söder- 
blom och E. Billing grundlagda 
nyare svenska teologin. Bland 
hans större arbeten märkas Den 
allmänneliga kristna tron (1923) 
och Den kristna gudsbilden 
(1927). A. är sedan 1925 huvud- 
redaktör för Svensk teologisk 
kvartalskrift. 

Aullagas [aplja'-]. Pamp a 
A., se P o o p 6. Suppl. 

Au naturel [å natyrä'll], fr., 
efter naturen, i naturligt till- 
stånd. I kokkonsten betecknar A., 
att en rätt serveras utan någon 
tillsats 1. sås. 

Aurami'n, difenylmetanfärg- 
ämne (se Färgämnen sp. 
865), som användes för gulfärg- 
ning av bomull. 

*Aurantia, se även Hexa- 
nitrodifenylamin. 

Aura'ter, se Guld sp. 96. 

Au'rea medio'critas, lat., "den 
gyllene medelvägen", citat från 
Horatius. 

Aurelius, Erik, f. 1874, teo- 
log, prof. i exegetik i Lund 1912, 
biskop i Linköping 1927. A. har 
särskilt ägnat sig åt forskningar 
rörande den evangeliska traditio- 
nen (bl. a. Från Getseynane till 
Golgata, 1911; Evangeliernas 
uppkomst, 1921). Ss. präst har 
han tagit verksam del i den nyare 
kyrkliga inigdomsrörelsen. 

d'Aujevilly, se B a r b e v 
d' A u r e v i 1 1 y. 

Au'riföreningar, se Guld sp. 
96. 



Aurignacien [årinjasiä'r)], se 
Stenåldern sp. 1539, även 
Suppl. 

Aurignacrasen [årinja'kk-], 
se Människa n sp. 512. Jfr 
Stenåldern sp. 1539. 

*Aurivillius. Erik A. efter- 
lämnade i manuskript Gramma'- 
ticae sveca'nae spe'ciinen (full- 
bordad 1684; tr. 1884), den 
äldsta svenska grammatiken, 
vilken har stor betydelse för kän- 
nedomen om den äldre nysvens- 
kan. — Christopher A. av- 
led 1928. 

Aurlandsf jorden [ao']lanns-]. 
se S o g n e f j o r d. 

Au'roföreningar, se G u 1 d sp. 
96. 

Au sérieux [å seriö'], fr., all- 
varligt, på allvar. 

Auso'nius, D e c i m u s M a g - 
n u s, 300-t. e. Kr., latinsk förfat- 
tare och ämbetsman. Berömd är 
A:s dikt Mose'lla, som skildrar 
en färd på Moselfloden. 

*Auspicier användes överfört 
även i bet. skydd, ledning o. d. 
('"under någons A."). 

Austeni't, se Stål sp. 179. 

*Australien. Australiska stats- 
förbundets folkmängd uppskatta- 
deg 1928 till 6,263,000 (dessutom 
c:a 60,000 infödingar). De största 
städerna äro Sydney, INlelbourne, 
Adelaide, Brisbane, Perth, New- 
castle och Hobart (Tasmanien) ; 
huATidstad är sedan 1927 Canber- 

Australiska statsförbundets stater och 
»territorier (192S). 

Inv. 
1,000-t. 1,000-t. per 
kvkm. inv. kvkm. 
Nya Syd- Wales ... 801 2.414 3 

Victoria 228 1,749 1.- 

Queensland 1,737 90.S O,.-, 

Syd- Australien .... 984 577 O, o 

Viist-Australien ... 2,528 396 O.^ 

Tasmanien 68 212 3 

*Xord-Australien .. 7441 . __ 

•Central-Austialien 612 ( 
*Förbundsomrädet 2 8 3 

Austral. statsförb. 7,704 6,2«3 O, g 



189 



Australien 



190 



Folkraser 1921. 
Vita 5,387,000 



Kineser 

Japaner 

Indier 

Andra färgade 
Biandfolk 



17,000 
3,000 
3,000 
8,000 

18,000 
Urbefolkning c:a 60,000 

Befolkningens fördelning efter näringar 

1921. 
(I procent av samtliga yrkesutövare.) 

Lantbruk 22,9 

Bergsbruk 2,9 

Industri och hantverk 31,2 

Handel och sjöfart 17,4 

Samfärdsel i övrigt 6,9 

Produktion Vt 1926— ^Ve 1927 (mill. kr.). 

Åkerbruk 1,770 

Boskapsskötsel 2,000 

Me.ierihantering etc 840 

Skogsbruk och fiske 230* 

Gruvdrift 430» 

Industri 2,770 

Hela [iroduktionsvärdet 8,040 

1 De 1 huvudarbetet för 1919/20 an- 
givna siffrorna skola sinsemellan byta 
plats. 

Den odlade jordens användning och av- 
kastning Vt 1926 — ■■"/(, 1927. 

Areal Skörd 



1,000-t. har: 1 

Vete 4,730 

Havre 341 

Korn 150 

Majs 116 

Hö 1,092 

Potatis 57 

Sockerrör 115 

Vin 45 



000- 

58, -i 



Frukt 



112 



-t. hl.: 

400 

572 

2,.521 

2,535 

1,000-t. ton: 

3,543 

386 

206 

354' 

kr.: 
148 



3,2 

Mill. 



1 Druvor; 930,000 hl. vin. 



Kreatursstock 1926 (1,000-t. djur). 

Hästar 2,123 

Nötkreatur 11,963 

Får 104,267 

Svin 989 

Kol- och metallproduktionen 1926 hade 
ett värde av 430 mill. kr., därav: guld 
40 mill. kr.: silver och bly 90 mill. kr.: 
koppar 10 mill. kr.; tenn 15 mill. kr. och 
kol 210 mill. kr. Guldproduktion 1926: 
16,211 kg., därav Väst-Australien 
1 13,603. 

Handelsomsättning. (MiU. p. st.) 
Ar 1919/20 1923/24 1926/27 1927/28 

Import 99,0 140,e 164. 7 14S.i 
Export 140,8 119,5 144.» 141,8 



Viktigaste import- och exportländer. 
(Import och export i mill. p. st.) 

Vt 1926— 'Vs 1927 

Imp. Exp. 

Belgien 0,9 8,3 

Britt. Indien 6,, 3,5 

Ceylon 2,2 0,5 

Frankrike 4,8 17, e 

För. Stat 41,4 18,6 

Italien 1,6 5,5 

Japan 5,2 10,4 

Kanada 4.3 1,2 

Nederl. Ostindien 6,5 2,i 

Jsya Zeeland 3,i 4,2 

Storbritannien 67,8 48,4 

Sydafrikanska unionen .. 0,9 1,t 

Tyskland 4,4 9,9 

Australiens handel med Sverige 1927.' 
(1,000-t. kr.) 

Exp. Imp. 

Vete 4,211 — 

Frukter och bär m. m 608 — 

Ull 1,489 — 

Hudar och skinn 634 — 

Växtfett, kautsjuk etc 30 141 

Trävaror — 11,386 

Papper, pappersmassa etc. — 12,142 
Mineral o. fabrikat därav — 556 

Metallvaror o. metaller 1 1,310 

Apparater, maskiner etc. ... — 4,174 

övriga varor 14 101 

Exp., resp. imp. tot. värde 6,987 29,810 
1 I motsats till 1919 års tabell i 
huvudarbetet är Nya Zeelands handel 
med Sverige ej inräknad. 

ra (förut provisoriskt Mel- 
bourne). — Näringar, handel, 
samfärdsel. De statliga järnvä- 
garna hade 1927 en längd av 
41,067 lon. (därav 1,060 på Tas- 
manien) och de privata järnvä- 
garna av 1,556 km. En transkon- 
tinental järnväg mellan Port Dar- 
win i n. och Adelaide i s. är pla- 
nerad och har delvis redan an- 
lagts. Handelsflottans tonnage 
var 1922 432.000 ton, 1924 439,000 
ton, 1926 390,000 ton och 1927 
392,000 ton. Året 1926—27 an- 
kommo och avgingo i transocea- 
nisk fart 3,261 fartyg om sam- 
manlagt 11,2 mill. ton. — A. har 
eget myntsystem med samma en- 
heter som det brittiska. — Mått 
och vikt äro desamma som i Stor- 
britannien (se d. o. sp. 35). — 
Politisk indehiing. Xordterrito- 



191 



Australisk ras — Autigen 



192 



riet delades 1927 i tvä territorier, 
Nord-Australien och Central- 
Australien. — Rättsväsen. För- 
bundets domsmakt utövas av A:s 
högsta domstol, där bl. a. tvister 
mellan staterna och förbundet 
avdömas. Varje stat har sitt 
rättsväsen med överdomstol och 
flera lägre instanser. — Försvars- 
väsen. Allmän värnplikt gäller 
med 16 — 25 dagars utbildningstid 
under vart och ett av 3 på var- 
andra följande år. Armén be- 
står av ett mindre antal värvad 
personal ss. stomme för en milis- 
armé om 5 infanteri- och 2 kaval- 
leridivisioner. Flottan omfat- 
tar 4 kryssare, därav 2 ä 10,000 
ton samt jagare, U-båtar m. m. 
— • Religion. Statskyrka finnes ej. 
De flesta invånarna tillhöra ang- 
likanska kyrkan. — Undervis- 
ningsväsen. Folkundervisningen 
är obligatorisk. Förutom talrika 
högre skolor finnas 6 universitet, 
av vilka det i Sydney är det för- 
nämsta. — Historia. De senaste 
årens politiska utveckling i A. 
har framför allt dominerats av 
ekonomiska och därmed samman- 
hängande spörsmål. Det prisfall, 
som inträdde efter världskriget, 
nödvändiggjorde en motsvarande 
sänkning av lönenivån; följden 
blev en svårartad ekonomisk kris, 
ledsagad av strejker och arbetar- 
oroligheter. Vid valen hösten 1922 
möttes premiärministern Hughes, 
som efter sin uteslutning ur ar- 
betarpartiet bildat ett "nationa- 
list"-parti, av en kompakt opposi- 
tion från de övriga partierna: ar- 
betarpartiet, det liberala partiet 
och bondepartiet {country party). 
Arbetarpartiet vann en avgjord 
seger, men Hughes kvarstod till 
febr. 1923, då han avlöstes av en 
koalitionsministär med S. M. 
Bruce som premiär- och utrikes- 
minister. Bruce har inaugurerat 



en kraftfull nationell framstegs- 
politik, åsyftande framför allt en 
förbättring av det ekonomiska 
läget. ■V'id imperiekonferenserna i 
London 1923 och 1926 hävdade 
han med skärpa A : s intressen och 
yrkade framför allt på att A. 
skulle inrymmas större inflytan- 
de på imperiets utrikespolitik. 
Immigrationsfrågan hör fortfa- 
rande till de mest brännande 
spörsmålen. Arbetarpartiet har 
yrkat på, upprätthållandet av den 
stränga restriktionspolitiken, rik- 
tande sig ej blott mot de färgade 
folken utan även europeiska (spec. 
sydeuropeiska), icke-engelska in- 
vandrare. Bruce har emellertid 
tillkännagivit sin avsikt att in- 
föra ett kvotsystem i likhet med 
det i För. Stat. tillämpade. 

Australisk ras, se Män- 
niskoraser sp. 527. Jfr 
Australien sp. S69 f. 

Australi'ter, se T e k t i t e r. 
*Australnegrer, se även Män- 
n i s k o r a s e r sp. 527. 
. Austra'löama, se T u b u a i - 
ö a r n a. 

Au'striska språk, A u s t r o - 
a s Ta' tiska språk, Austro- 
n e' s i s k a språk, se tab. till 
Språk sp. 1355 — 1356. 

*Austråt (östråt) skänktes 
efter 1916 års brand till norska 
staten och undergår sedan s. å. en 
genomgripande restaurering. 1929 . 
fullbordades återställandet av 
byggnadens ytti-e. 

Autere [ao'-], Hannes, f. 
1SS8, finländsk bildhuggare. A. 
har framför allt gjort sig be- 
kant genom sina primiti\i; ut- 
trycksfulla träreliefer, i vilka han 
gestaltat scener ur finskt all- 
mogeliv. 

*Auteuil. I A. uppfördes 1928 
ett stort la^\Titennis-stadion, 
Stade Roland-Garroa. 
Autigen [-ge'n], se Alloti- 



193 



Autogensvetsning — Autolys 



194 



ge na beståndsdelar. 
Suppl. 

Autogensvetsning, se Svets- 
ning sp. 534. 

Autogir [-gi'r] (av grek. 
auto's, själv, och sp. giro, vrid- 
ning), en av spanske ingenjören 
Juan de la Cierva upp- 
funnen flygmaskin, vilkens bä- 
rande organ utgöres av en pro- 
peller, roterande kring en i det 
närmaste vertikal axel. A. kan 
dock icke betraktas som lielicop- 
ter, enär den bärande propellern 
icke direkt drives med motorkraft 
utan, som följd därav att axeln 
lutar något bakåt, bringas i rota- 
tion av luftdraget, då maskinen 
på det för flygplan vanliga sättet 
dragés framåt medelst en annan 
propeller med horisontell axel. 
Den bärande propellern har fyra 
blad, vid roten medelst leder för- 
bundna med navet. Under flyg- 
ning vrida sig bladen snett uppåt, 
jtills den uppåtriktade luftkraften 
3ch den utåtriktade centrifugal- 
siraften uppväga varandra. Flyg- 
vroppen liknar ett vanligt flyg- 
plans med motor och dragande 
jropeller i framändan, höjd- och 
udoroder i bakändan. För att 
ippehålla balansen i sidoled fin- 
les en mindre, fast vinge med 
;kevning8roder. A. startas och 
lyges såsom ett vanligt flygplan 
tch kan liksom ett sådant glida 
ned avstannad motor. Glidflyk- 
en kan dock ske mycket brant, 
itan att den vertikala hastighe- 
en blir överdrivet stor. Landning 
;an därför ske på små fält. Detta 
ämte det förhållandet, att A. för- 
lir stabil vid liten hastighet, är 
l:s fördel framför flygplanet. 
)äremot är flygningen mindre 
konomisk med A. än med flyg- 
lan. — Vid ett 1928 utfört exem- 
lar om 700 kg. tomvikt och 375 
g. last var diametern å den bä- 




Autogir, 



rande propellern 12,1 m., största 
hastigheten med 200 HK motor 
153 km./tim. och minsta horison- 
tella hastigheten 40 km./tim. 

*Autograf, se även Stereo- 
f o t o g r a m m e t r i sp. 1548. 

*Autointoxikation. Till A. räk- 
nas även det ökade upptagande i 
blodet av skadliga ämnen, som 
äger rum vid förstoppning, då 
exkrementen längre tid ligga 
kvar i grovtarmen. 

Autokartogra'f (av grek. 
auto's, själv, karta samt grek. 
gra'fein, skriva), se Stereo- 
fotogrammetri sp. 1548. 

*Autoklav. Då vattnets kok- 
jiunkt stiger med trycket (se kur- 
va 6 i ill. till Ånga), överstiger 
temperaturen i A. 100° med ett 
belopp, som svarar mot trycket. 

Autokromplåtar (av grek. 
auto's, själv, och Jcro'ma, färg), 
se Fotografi sp. 422. A. äro 
uppfunna av bröderna Lumiére. 

*Autokton. Geol. Se Allok- 
t o n a. Suppl. 

Autoly's (av grek. auto's, själv, 
och ly'ein, lösa), beteckning för 
samtliga av enzymverkningar be- 
tingade men av mikroorganismer 
oberoende kemiska processer, som 
bestå i sönderdelning av levan- 
de 1. döda celler 1. av kropps- 
vätskor i 1. utanför organismen. 
Till väsentlig del består A. i sön- 
derdelning av äggviteämnen. Ex. 



L e X. Suppl. 



195 



Automobil 



196 




Roadster (Roo). 



på A. inom organismen är sön- 
derdelning av leverceller vid fos- 
forförgiftning 1. av den inflamma- 
toriska utgjutningen vid lungin- 
flammation. I det senare fallet 
komma de autolytiska enz^i-men 
från invandrade leukocyter. San- 
nolikt spela de autolytiska enzy- 
men en viktig roll även vid livs- 
processerna i allm. och äro väl 
normalt de egentliga verktygen 
för cellens kemiska arbete. I A. 
måste man i så fall se en för- 
ändring av den vanliga verksam- 
heten hos dessa enzym. 

* Automobil. AutomohUmotom 
är numera i allm. 6-cylindrig; 
dyrare vagnar ha ofta V-formad, 
S-cylindrig motor med cylindrar- 
na i 90° vinkel mot varandra. 
För att isolera motorns vibratio- 
ner från vagnen i övrigt uppläg- 
ger man motorn på gummikud- 
dar. Vevaxlarna utbalanseras nog- 
grant såväl statiskt som dyna- 



miskt. Kannor och övriga rörliga 
delar göras så lätta som möjligt; 
vanliga äro kannor av lättmetall 
(se d. o.) 1. skelettkannor av gjut- 
järn. Motorns varvtal ökas allt- 
mer; det uppgår numera ofta till 
inemot 5,000 varv/min. För att 
skydda motorn mot för snabb 
slitning förses förgasaren med 
luft- och bensinrenare, oljeled- 
ningen med oljefilter samt vev- 
huset med ventilationsanordning- 
ar. Bränslet tillföres numera ofta 
förgasaren (jfr d. o. sp. 927) me- 
delst en från kamaxeln driven 
bensinpump. Bensinluftblandning- 
en 1. insugningsluften förvärmes 
kraftigare, enär man strävar efter 
fullständig förgasning av de svår- 
flyktigare kolvätena i bensinen. 
— Kylsystemen förses ofta med 
termostat för reglering av kyl- 
vattnets temperatur, och automa-. 
tiska kylarjalusier reglera luft- 
strömmen genom kvlaren. — 




Tonring (Cadillac). 



197 



Automobil 



198 




.M- — ii I mmMÖMMitnwmm] It 




Ailweather cabriolet (Oakland). 



Tandningen (jfr Tändappa- 
rat) utföres nu alltmer som bat- 
teritändning; kombinerad batteri- 
och magnettändning förekommer 
endast å de dyrare vagnarna. 
Den kombinerade motorgeneratorn 
ersattes vanl. av en generator för 
laddning av batteriet och en sepa- 
rat motor för självstarten. — 
Kopplingarna äro alltid inbygg- 
da i svänghjulet; vanl. användas 
lamellkopplingar med en 1. flera 
lameller. — Växellådan (jfr d. 
o.) göres numera i amerikanska 
vagnar vanl. 4-växlad. ■ — - Ofta 
insattes mellan växellåda och 
cardanknut en extra koppling, 
som upptar och utjämnar de 
stötar, som uppkomma vid ovar- 
sam körning. — Om styrinrätt- 
ningen se d. o. 2. — Smörjningen. 
sker numera ofta enl. blandat 



tryck- och stänksystem medelst 
kugghjuls- 1. kolvpump och är 
stundom så inrättad, att om olje- 
pumpen råkar i olag, medan mo- 
torn är i gång, tandningen auto- 
matiskt avbrytes, innan varmgång 
hinner äga rum. Å flera vagn- 
typer förekommer centralgruppe- 
ring av chassismörjningen. — 
Bromsarna (se d. o., även Suppl.) 
äro numera oftast fyrhjulsbrom- 
sar. Bromstrummorna ha blivit 
större (bromsytan uppgår nu- 
mera ofta till inemot 2,000 
kvcm.). — Vanl. användas nu 
ballongringar av straight side- 
typ (se Pneumatiska 
hjulringar); fäljarna till 
dessa däck äro delade på så sätt, 
att de kunna krängas in i däcken. 
— ■ Moderna vagnar ha i allm. 
fjäderdamasker och stötdämpare. 




Town catriolet (T-.i Sallel. 



199 



Automobil 



200 




Delar, som förr förnicklades, 
bruka numera förses med den 
hållbarare krompläteringen. Strål- 
kastarna börja förses med av- 
bländningsanordningar ; denna de- 
talj är dock ännu ej nöjaktigt 
löst. — Karosscriet. Efter dettas 
utformning indelas A. i bl. a. föl- 
jande typer : T o r p e' d 1. t o r - 
p e' d o är europeisk benämning 
på 2 — 4-sitsig, öppen vagn med 
1 — i dörrar. Motsvarande ameri- 
kanska namn är r o a d s t e r 
[råo'dsta] för en tvåsitsig vagn 
med 2 dörrar och t o u r i n g, 
tourer 1. touring car [to'- 
ring, to'r9] för en 5 — 7-sitsig med 
4 dörrar. Phaeton (eng. utt. 
fe'jt8n) är lägre, starkare och 
mera sportsmässigt byggd än tou- 
ringA-agnen. En extrem sport typ 



Kupé (CaJillac). 

benänmes speedster [spi'dst8]. 
Samtliga öppna vagnar ha vind- 
vagnen 



ruta och nedfällbar 1. 
inbyggd sufflett. Cabriolet och 
all \v e a t 11 e r c a b r i o 1 e t [ ål 
oe'dha kacbriåle'tt] äro tvåsitsiga, 
vanl. med endast en dörr och helt 
nedfälll)ar sufilett. Town ca- 
briolet [tjion], en som drosk- 
vagn använd tyji, är 5 — 7-sitsig, 
har 3 — 4 dörrar och helt öppen 
förarplats, medan bakre delen av 
vagnen är täckt. Landa u ca- 
briolet 1. convertible 
land au [Isendå'; kånv3'tibl] är 
heltäckt, 5 — 7-sitsig, med 4 dör- 
rar ; bakersta delen av taket är 
nedfällbart. Coupee [kopi'], 
k u p é är 2 — 4-sitsig, med 2 dör- 
rar och bakersta delen nedfällbar. 
Är hela kupén nedfällbar, benäm- 




Sedan (Oldsmobile). 



201 



Automobil 



202 




Landaulet sedan (Oakland). 



nes vagnen convertible 
c o u p e e. C o a c h 1. b r o u - 
gliam [kpotj; bro'8m] är hel- 
täckt, 5-sitsig och har 2 dörrar; 
kallas ofta 2-dörrars sedan. 
Sedan och t o av n - s e d a n [ S9- 
da'i) ; eng. utt. taon sid£e'nn] äro 
4 — 7-sitsiga, heltäckta med 4 dör- 
rar. Imperial landau se- 
dan fimpi'ri3l] samt landau- 
let sedan [Iar)dålä' sada']]] äro 5 
— 7-sitsiga, med 4 dörrar, heltäck- 
ta och med bakersta delen nedfäll- 
bar. Vanliga droskvagnstyper äro 
landaulet med två öppna 
förareplatser framtill, f. ö. hel- 
täckt med 4 platser invändigt och 
bakre delen av kupén nedfällbar, 
samt limousine [limosi'nn], 
som har betäckning även över 
förarplatsen, ehuru denna är skild 
medelst en glasruta från den öv- 
riga vagnen. — Lasta utomo- 
b i 1 e rn a särskiljas genom det 
antal ton nyttig last, de äro av- 
sedda för, samt genom utrustning- 



en. De kunna vara försedda med 
skåp 1. med flak, det senare ofta 
försett med tijipanordning, bom- 
mar, lämmar e. d. Lastvagnarna 
ha i allm. 4 hastigheter framåt 
och fyrhjulsbromsar. I förh. till 
personautomobiler ha de större 
utväxling å cardanväxeln, i vil- 
ken de koniska kugghjulen ut- 
bytts mot skruvhjulsväxel 1. 
dubbla växlar. — Omnibusar 
(jfr d. o.) byggas numera på spe- 
ciella chassier med låg höjd över 
marken. De ha ofta dubbla bak- 
hjul. — Brandautomobi- 
1 e r äro ofta fyrhjulsdrivna. El- 
jest har detta system hittills ej 
tillämpats på standardvagnar, 
däremot på racervagnar. — I Sve- 
rige voro (jfr Automobil sp. 
891) 31 maj 1929 1.3.5,4.37 A. 
(inkl. specialvagnar) registrerade, 
därav i Sthlms stad 15.619. Ehuru 
Sveriges automobilindustri gått 
mycket framåt, så att den nu- 
mera tilltrodoser en stor del av be- 



^"iå^^k, 




vid Daytona Bc-ach 



. som mars 1929 

tim. 



203 



Automobilskatt — Automobiltrafik 



204 



hovet av omiiibusar, tyngre last- 
autoniobiler och speeialvagnar, 
importeras fortfarande den över- 
vägande delen. 1927 tillverkades i 
.S\'erige 345 A. samt hopsattes 451 
av färdiga, importerade delar. 
Ö. å. importerades 15,550 komplet- 
ta A., till allra största delen från 
För. Stat. eJfr General mo- 
tors nordiska a. I). Suppl. 

Automobilskatt, skatt, som 
enl. Kuiigl. fiirordn. 2 juni 1922 
(ändrad 1923, 1924 och 1927) 
årligeji skall erläggas för regist- 
rerad automobil (se Automo- 
biltrafik). Den utgår, för 
helt kalenderår, för automobil 
med ringar av mjuk kautsjuk med 
10 kr. för varje påbörjat tal av 
100 kg. av automobilens tjänste- 
vikt minskad med 400 kg., dock 
minst med 75 kr.; för automobil 
med ringar av annat änme än 
mjuk kautsjuk med 50 kr. för 
varje påbörjat tal av 100 kg. av 
automobilens tjänstevikt. Från 
skatteplikt frikallas automobil, 
som äges av medlem av konunga- 
huset 1., under villkor av ömse- 
sidighet, främmande makts här- 
varande beskickning tillhörig per- 
son utan svensk medborgarrätt, 1. 
som är inrättad blott för brand- 
väsen 1. för transport av sårade 1. 
sjuka. Om A. för motorcykel se 
Velociped sp. 568. 

Automobilsport. Inom A. skil- 
jes mellan landsvägslopp 
och b a n 1 o p p, varav de förra 
oftast äro tillförlitlighets-, de se- 
nare rena hastighetstävlingar. I 
utlandet äro hastighetstävlingar 
vanligast, i Sverige tillförlitlig- 
hetstävlingar (inga svenska re- 
kord noteras). Till 1903, då H. 
Ford erövrade hastighetsrekordet, 
noterades farten på "flygande 
kilometer", d. v. s. vnider 1 km:s 
lopp med flygande start (jfr 
Start. Suppl. ) ; därefter har 



den noterats på "flygande mile". 
]3anai\ köres en gång i vardera 
riktningen, och medeltalet betrak- 
tas som den uppnådda hastighe- 
ten. Det första rekordet sattes 
1898 av fransmannen Chasseloup- 
Laubat (bilmärke Jeantaud) oeii 
utgjorde 39,2 4 km. /tim. Nuv. 
världsrekordet sattes 1929 vid 
Daytona (jfr d. o. Suppl.) av 
engelsmaimen sir H. Segi-ave (bil- 
märke Irving Special; se ill. till 
A u t o m o b i 1. Suppl. sp. 201 — 
202) och utgör 231,3G2 miles/tim. 
(372,3.33 km./tim.). — Bland in- 
ternationella lopp märkas: T a r - 
ga F 1 o r i o, landsvägslopp på 
Sicilien, en av de svåraste bil- 
täAdingarna, som krävt många 
dödsoffer. Grand p r i x, flera 
banlopp, som ligga till grund för 
utdelande av den officiella världs- 
mästerskapstiteln. Det mest kän- 
da är det franska, varjämte bl. a. 
förekomma engelska, spanska, 
europeiska och (i Indianapolis) 
amerikanska Grand prix. T o u - 
rist T r o p h y, landsvägslopp i 
Ulster, den förnämsta brittiska 
biltävlingen, i sA'årighetsgrad 
jämförbar med Targa Florio. — 
Den förnämsta svenska tävlingen 
är den första gången 1906 hållna 
V i n t e r t ä v 1 i n g e n, gällande 
vandringspriset "Vinterpokalen" 
och utgörande ett ytterst krävan- 
de distanslopp på nära 1,000 km.; 
anordnas av K u n g 1 i g a A u t o- 
m o b i 1 k 1 u b b e n ( se d. o. ) . 

*Automobiltrafik. Nya be- 
stämmelser för A. ha utfärdats 
genom Kungl. förordn. om motor- 
fordon 15 juni 1923, som trädde 
i kraft 1 jan. 1924. De äro i hu- 
vudsak följande : Automobil skall 
vara försedd med styrinrättning; 
två av varandra oberoende broms- 
ningssystem, av vilka åtminstone 
det ena skall kunna hindra auto- 
mobilens förflyttning, även om 



205 



Automobiltrafik 



206 



föraren lämnat densamma; an- 
ordning för ögonblicklig stopp- 
ning 1. f rånkoppling av motorn ; 
apparat för ljudsignaler ; anord- 
ning för backning, om automobi- 
lens tjänstevikt (d. v. s. dess vikt 
i normalt, fullt driftfärdigt skick 
vid användning av tyngsta karos- 
ser!) överstiger 350 kg.; ljud- 
dämpare, om explosionsmotor an- 
väncles; backspegel, om automo- 
bilen skall användas som person- 
omnibus 1. är en lastvagn, vars 
bruttovikt (d. v. s. dess tjänste- 
vikt med tillägg av den beräk- 
nade vikten av största antalet 
passagerare 1. maximilast) över- 
stiger 3,600 kg. 1. vars hjulringar 
icke alla äro av gummi. En auto- 
mobils lijultryck (d. v. s. den 
tyngd, som uppbäres av det mest 
belastade hjulet vid bruttovikt) 
får icke överstiga för li jul ring 
med bredd å slitytan av högst 8 
cm. 50 kg. för varje cm. av denna 
bredd, för hjulring med sådan 
bredd av över 8 men ej över 16 
cm. 400 kg. med tillägg av 100 
kg. för varje cm., varmed bredden 
överskjuter 8 cm., för hjulring 
med större bredd än 16 cm. 1,200 
kg. med tillägg av 200 kg. för 
varje cm., varmed bredden över- 
skjuter 16 cm. Besiktningsmännen 
förordnas numera för 4 år. Den 
regelbundna efterbesiktningen är 
icke längre obligatorisk, utom vad 
beträffar automobil i yrkesmässig 
trafik och för det fall att det före- 
tagits sådan ändring av automo- 
bil, att de i automobilregistret in- 
förda uppgifterna icke överens- 
stämma med automobilens beskaf- 
fenhet. Automobil, som ej under- 
gått besiktning men som med 
egen motorkraft skall föras till 
besiktningsman, till utställnings- 
lokal 1. förvaringsrum, skall ha 
särskild besiktningsskylt (bokstä- 
ver och siffror i vit färg på röd 



botten). Efter godkänd besiktning 
skall sådan besiktningsskylt förses 
med särskilt besiktningsmärkc 
och plomberas. — A. är tillåten 
å varje allmän väg samt å gata 
och annan plats i stad, som är 
upplåten för körtrafik. I fråga 
om enskilda vägar och andra en- 
skilda områden ankommer det på 
ägaren av vägen 1. området att 
avgöra, huruvida A. där skall få 
äga rum. Högsta körhastigheten 
med personautomobil är på lands- 
bygden 45 1cm. i tim., inom stads 
och köpings bebyggda område 
samt inom annat tättbebyggt 
samhälle 35 km. i tim., för last- 
vagn med bruttovikt, ej översti- 
gande 2,500 kg., 25 km. i tim., 
för personomnibus och för last- 
vagn med bruttovikt, överstigande 
2,500 men ej 3,600 kg., 20 km. i 
tim., för lastvagn med bruttovikt, 
överstigande 3,600 kg., 15 km. i 
tim. Tillstånd till yrkesmässig 
trafik meddelas av länsstyrelsen, 
då fråga är om regelbunden fart 
å viss vägsträcka 1. lokaltrafik å 
viss ort å landsbygden, av polis- 
myndighet vid lokaltrafik i viss 
stad. Länsstyrelsen meddelar till- 
stånd till sådan yrkesmässig tra- 
fik inom länet, som ej är att hän- 
föra till linje- 1. lokaltrafik. Tra- 
fiktillstånd får återkallas av 
myndigheten, närhelst anledning 
därtill förefinnes. • — Enl. lag 30 
juni 1916 ang. ansvarighet för 
skada i följd av automobiltrafik 
stadgas, att automobilens ägare 
är ansvarig för skada, som genom 
A. tillfogas person 1. egendom, 
som icke befordras med automo- 
Ijil, även om ägaren icke är vål- 
lande till skadan. Han blir emel- 
lertid fri från ansvar, om det 
framgår av omständigheterna, att 
skadan varken förorsakats av 
bristfällighet å automobilen I. 
vållats av föraren. 



207 



Autoniorfa funktioner — Autun 



208 



Automo'rfa funktioner (av 
grek. auto's, själv, och morfe', 
form) med liänsyn till ett system 
transformationer äio sådana 
funktioner av en komplex varia- 
bel, som ej förändras, om varia- 
beln ersattes med det värde, som 
den får, då någon av transforma- 
tioiieriia utövas på densamma. 

*Autopsi. A:s allmänna bet. är 
självsyn, iakttagelse, som göres 
med egna ögon. 

Au'tor, A u t o r i s e' r a, A u - 
t o r i t e' t, andra former för auk- 
tor, auktorisera, auktoritet. 

Autoslot [eng. utt. åtaslå'tt] 
(av grek. au1o's, själv, och eng. 
slöt, se nedan), en av den 
engelske flygplankonstruktören 
F. Handley Page uppfunnen sta- 
biliseringsanordning för flygplan. 
A. utgöres av en mot flygplan- 
vingens framkant och främre de- 
len av dess översida anliggande 
skena 1. hjäljjvinge (i formen an- 
slutande sig till vingens pro- 
fil), vilken är så anordnad och 
förbunden med vingen, att den 
kan avläg-snas ett stycke från 
denna, bildande en springa (eng. 
slöt) med vingen. Under flygning 
ligger hjälpvingen normalt tryckt 
mot hu\T,idvingen, men vid låg 
fart (stor infallsvinkel) suges 
den av luftkraften ut från ving- 
en, så att springan automatiskt 
öppnas. Luftströnunen genom 
springan medför vid stora in- 
fallsvinklar (se Flygplan sp. 
194) den verkan, att vingens bär- 
kraft ökas. Anledningen härtill 
är, att den hindrar luftströmning- 
en på vingens översida att släppa 
vingens yta, så att den bärkraf- 
ten minskande dödluften på över- 
sidan icke uppkommer. A. medför 
av denna grund den praktiska 
fördelen, att flygplanet kan fly- 
gas med lägre hastighet utan att 
sjunka igenom. Av samma anled- 



ning medför A., att ett i vingens 
bakkant, bakom A. beläget skev- 
ningsroder förblir verksamt vid 
större infallsvinklar 1. lägre fart 
än eljest. Genom att flygplanets 
tvärstabilitet kan bibehållas vid 
låg fart, minskar A. risken för 
flygolyckor (kantring med följan- 
do spin) vid fartförlust. 

Autosynkro'nmotor, trefas in- 
duktionsmotor, vilken startas 
som asynkronmotor men vid full 
hastighet arbetar som synkron 
motor. Ena fasens rotorlindnin;.', 
som har dubbelt så stor koppar- 
area som de övrigas, är seriekopp- 
lad med dessa, vilka sinsemellan 
äro parallellkopplade. Lindning- 
arna matas med likström. De i 
rotorn inducerade strömmarna 
sammanfalla i vissa ögonblick till 
sin riktning med likströmmen, 
varigenom ett kraftigt synkroni- 
serande nipment uppstår. Då A. 
vid överbelastning faller ur fas, 
arbetar den vidare som asynkron- 
motor och synkroniserar sig åter 
själv vid inträdande normalbe- 
lastning. Jfr Synasynmotor. 

Au'totransf ormator (av gnk. 
auto's, själv), se Elektriska 
transformatorer. Suppl. 

*Autotypi. Punktnegativet 

kopieras jiå en med bikromatgela- 
tin preparerad zinkplåt, vilken 
etsas, så att punkter med större 
1. mindre yta kvarstå, vilka taga 
färg vid övervalsning. Ju grövre 
tryckpapperet är, dess grövre 
raster måste användas. Mera obe- 
roende av papperets beskaffenhet 
är man, om negativet antingen 
direkt 1. som avtryck från en et- 
sad kliché överföres på zink för 
offsettryck (se Offset). 

*Autun. Bland de fasta ro- 
merska lämningarna märkas två 
portbyggnader och det s. k. Ja- 
nustemplet. Lösa fornfynd finnas 
i A : s museer, av vilka det vikti- 



209 



Auvergnes högland — Averescu 



210 



gaste är inrymt i rådhuset. Kated- 
ralen Saint-Lazare, uppförd på 
1100-t. och senare- tillbyggd, har 
en märklig skulptursmyckad ro- 
mansk portal. — A., forntidens 
Augustodu'niim, var under romar- 
tiden en blomstrande stad men 
gick tillbaka under medeltiden i 
följd av svåra härjningar. 

Auvergnes högland [å- 
vä'rrnjs], se Frankrike sp. 
469. 

*Auxerre är en ålderdomlig 
stad och har jämte katedralen, 
som, grundlagd på 300-t., erhöll 
sitt nuv. utseende på 1200 — 1500- 
t., ett flertal vackra byggnader, 
bl. a. prefekturen (urspr. biskops- 
palats) från 1100-t. — A., forn- 
tidens Autessiodu'rum, var från 
200-t. e. Kr. till 1790 biskopssäte 
och från 800-t. huvudstad i det 
1370 av kronan inköpta grevska- 
pet A. 

Auxiliä'rmaskiner (av lat. 
auxi'lium, hjälp), se Hjälp- 
maskiner. 

Av, förkortning för ampere- 
varv. 

Avance [ava'gs], se Re tärd. 

a. b. Avancemotor, bildat 1925 
ur a. b. J. V. Svensons motorfab- 
rik, äger i Augustendal, Nacka 
skn, Sthlms 1., fabrik för tillverk- 
ning av råoljemotorer och trak- 
torer. C:a 500 arbetare. Aktie- 
majoriteten i A. inköptes 1929 av 
^Munktells mek. verkstads a. b. 

*Avanti indrogs hösten 1926 i 
samband med hela den icke-fascis- 
ti>ka pressens undertryckande. 

Avanturi'nkvarts, a v e n - 
t u r i' n k v a r t s, en med små 
glimmerfjäll bemängd la^arts- 
varietet. 

Avbildning, A v b i 1 d n i n g s - 
f el, se Bil d. Suppl. 

Avbitare, se Tång. 

Avbrytare, detsamma som 
strömbrytare, spec. periodiskt 



verkande automatiska strömbry- 
tare (se d. o. sp. 142). 

Avböjningsvinkel, detsamma 
som deviation (se Ljusbryt- 
ning). 

*Avdikning. Allmänna och 
norrländska avdikningsanslagen 
ha genom Kungl. kung. 11 juni 
1926 sammanslagits till Statens 
avdikningsanslag. 

*Avdrift, jfr Segling sp. 
356 ff. 

Ave, pseud. för Eva Wigström. 

A've Cae'sar, moritu'ri te 
salu'tant, se Gladiator. 

*Avel. Inom kulturväxt- och 
djuravel skiljer man mellan i n - 
avel, varvid befruktning sker 
mellan individer av samma ras 
( sort ) , och korsning mellan 
individer av olika raser. Inavel 
mellan icke besläktade individer 
kallas r e n a v e 1, mellan besläk- 
tade djur släktskapsavel 
och mellan föräldrar och avkom- 
ma 1. mellan syskon i n c e' s t - 
avel. Inavel åstadkommer ökad 
likformighet och konstans men 
medför, driven till släktskapspar- 
ning, fara för minskad livskraft 
och fruktsamhet, korsning medför 
växling i egenskaper men ökad 
livskraft. Jfr Bastard och 
Heter osis. Suppl. 

Avellaneda [aveljane'dha], 

förstad till Buenos Aires, Argen- 
tina, vid Rio de la Platå. Stor in- 
dustri. 182,000 inv. (1925). 

*Aventurin, se även F ä 1 1 - 
s p a t. 

*Averescu, Alexander, 

"folkpartiets" ledare, bildade 
mars 1926 ånyo regering och lyc- 
kades vid de därefter följande 
valen med hjälp av rent diktato- 
riska åtgärder ge sitt parti ma- 
joritet i representationen. Han 
stod i starkt beroende av I. Bra- 
tianu och intog en bestämt av- 
visande hållning gentemot prins 



211 



Aversion — Avignon 



212 




Avignon. Utsikt från påvepalatsets trädgård över Rhöne med Pont Saint-Bénézet. 



Carols tronanspråk. Utrikespoli- 
tiskt inledde han ett närmande 
till Italien och avslöt med det 
sept. 1926 en vänskapstraktat 
samt s. å. även ett fördrag med 
Frankrike. Juni 1927 störtades 
A. av Bratianu i följd av hans 
försök att frigöra sig från beroen- 
det av demie. 

Aversio'n (av lat. ave'rsio, 
bortvändande), avsky, motvilja. 

*A'vesta, som 1928 hade 4,820 
iuv., bildar pastorat i Västerås 
stift och lyder judiciellt under 
landsrätt (Hedemora domsaga, 




Folkare härads tingslag) . Staden 
har länslasarett samt en kommu- 
nal mellanskola, som från 1 juli 
19.30 successi\i; skall omändras 
till statlig 4-årig samrealskola. 
A. har station vid Södra Dalar- 
nas järnväg. 

*Ave'sta är ett persiskt ord 
med bet. "uppenbarelse". Om 
Avestaspråket se Irans- 
ka språk. 

Avhåll. Att taga A. vid hiss- 
ning 1. firning av en last, innebär, 
att man lägger tåget om ett före- 
mål så, att man med friktionens 
hjälp förmår hålla fast lasten, 
t. ex. då man skiftar tag. 

Avi', försv. form för avis. 

A via' t, aviatö'r (jfr 

A v i a t i k) , flygare, luftseglare. 

Avice'bron (eg. Salomon 
ibn-Gabir ol), f. omkr. 1020, 
d. omkr. 1070, spansk-judisk 
skald och filosof. Se Judisk 
litteratur sp. 240 och ]\I e - 
deltidsfilosofi sp. 1422. 

*Avignon omges av en av på- 
varna byggd stadsmur. Påvepa- 
latset uppfördes på 1330 — 50-t. 
Freskomålningarna, som till stor 
del äro förstörda, utfördes av 
italienska konstnärer, bl. a. Si- 



213 



Åvila — Avmagringskur 



214 




mone Martini, av vars verk dock 
intet med säkerhet är bevarat. 
Omedelbart intill palatset ligger 
kyrkan Notre-Dame des Doms 
från IlOO-t. Byggnaderna ligga 
på en i Khöne brant stupande 
klippa, som närmast floden upp- 
tas av en vacker trädgård, var- 
ifrån man hai' en vidsträckt ut- 
sikt. Nedanför ligga ruinerna av 
bron Pont Saint-Bénézet från 
1100-t. — Musée Calvet inrymmer 

I arkeologiska samlingar, äldre 
■ konst och ett stort bibliotek. ■ — 

På andra sidan Ehone ligger den 
lilla förstaden V i 1 1 e n e u v e - 

II 1 é s - A v i g n o n, som hade sin 
I' glansperiod under påvetiden ocli 
1; då erhöll ståtliga byggnader och 
\} befästningar, varav delar kvarstå. 

I Åvila. 1. Provins i Gamla Ka- 

f\ stilien, mell. Spanien. Jordbruk 

j och boskapsskötsel. 215,000 inv. 

' (1927). — 2. Huvudstad i Ä. 1. 

Biskopssäte. 14,000 inv. (1920). 

— Den gamla delen av staden 

omslutes av en väldig granitmur 

från 1000-t., försedd med 86 torn. 

Katedralen ansluter sig till stads- 

1 Infästningen, och dess absid är 

utbildad till ett mäktigt, krenele- 

rat fästningstorn. Bland övriga 



kyrkor märkes San Vicente, som 
förskriver sig från skilda perio- 
der av medeltiden och har en 
skulpturprydd portal från 1200-t. 

A vis au lecteur [avi' å läk- 
tö'r], fr., vmderrättelse för läsa- 
ren, upplysningar, som lämnas i 
ett företal 1. i anmärkningar till 
en bok; i överförd bet. råd (1. 
pik), som vem som helst kan ta 
åt sig. 

Avise'ra (fr- aviser), under- 
rätta. 

Avive'ra, se Sköna. 

*Avlagringsbassäng, se även 
Renhållning sp. 1005 f. 

Avlappning, se Skodon sp. 
S05. 

* Avledning. Ex. på A. bildad 
utan aflfix är skrik till skrika. A. 
nyttjas även i bet. avlett oi'd. 

*Avljud. Ex. på skilda ord, 
som stå i avljudsförhållande : 
bjuda — bud — {be) båda. 

Avlopp, se Renhållning 
sp. 100-4 ff. 

*Avlusning, 
Ohyra och 
handling. Suppl. 

*Avmagringskur. I många 
fall av f ettsot (se d. o.) hjälper 
ej omläggning och inskränkning 



även Löss, 
Cyanvätebe- 



215 



Awningdäckat fartyg — Avtrumning 



216 



av dieten. I dessa fall kan, så- 
vida ej kärlsjukdomar 1. socker- 
sjuka förefinnas, en A. med sköld- 
körtelpreparat tillgripas. Härige- 
•nom stegras ämnesomsättningen, 
och en del av det överflödiga fet- 
tet förbrinner. A. med sköldkör- 
telpreparat kan kombineras med 
inskränkning av dieten. I många 
fall av abnorm fetma orsakas 
denna till stor del av för hög 
vätskelialt i vävnaderna. En ök- 
ning av urinavsöndringen genom 
användande av diuretica och sam- 
tidigt minskande av vätsketill- 
förseln samt lämplig dietreglering 
i övrigt åstadkomma i dessa fall 
en avmagring. A. vid badorter, 
spee. Marienbad, Karlsbad, Kis- 
singen, torde enbart verka genom 
den lämpliga dieten och det hy- 
gieniska levnadssättet. Mineral- 
vattnen i och för sig ge ingen av- 
magring. De stora mängder, som 
förtäras, kunna dock genom den 
mättnadskänsla de giva göra diet- 
inskränkningen mindre kännbar. 
På detta sätt verka även en del 
preparat, som äro utan närings- 
värde men i magsäcken svälla ge- 
nom vattenupptagande och där- 
igenom giva en känsla av buk- 
fyllnad och mätthet (t. ex. deco'r- 
pa). S. k. s k u m b a d (badande i 
uppvispat tvållödder) ger ej av- 
magring mer än andra bad (en 
ringa vätskeförlust). 

Awiiingdäckat fartyg [å'- 
ning-] (av eng. awning, soltält), 
se Handelsfartvg sp. 
402 f. 

Avoga'dros tal, se M o 1 e k v 1 
sp. 167. 

Avoirdupois, se P o u n d 1. 

Avradsland, jord, som före 
a^Tittringen brukades mot avråd 
till kronan. .Jfr A v r a d. 

*Avsked. Avsättning är 
ett i strafflagen upptaget, sär- 
skilt straff för ämbetsbrott (se 



d. o.) och medför i vissa fall ss. 
påföljd (se d. o.) ovärdighet att 
i rikets tjänst vidare nyttjas. En 
ämbetsman, som för ett begånget 
brott ådömts straffarbete 1., för 
visst fall fängelse, blir som följd 
därav dömd till avsättning, även 
om brottet icke var ett ämbets- 
brott. Den som dömes till påföljd 
enl. 2 kap. 19 § strafflagen, för- 
verkar därmed också allmän be- 
fattning, som av honom inne- 
haves. Jfr Inamovibilitet. 
Suppl. och Ä m b e t s m a n. 

Avstickning, avsvarvning av 
en stång e. d. i längder, verkstäl- 
les medelst stickstål i spe- 
cialmaskin, s. k. avsticknings- 
maskin. 

*Avståndsmätning. Mil. A. 
har en noggrannhet, som växer 
med baslängd och optisk försto- 
ring men avtager mod kvadraten 
på avståndet. De stereoskopiska 
instrumenten för A. (jfr Ste- 
reofotogrammetri och 
Stereoskopi) ha fått ökad 
användning särskilt för luftvärn. 
Avståndsmätare byggas även så, 
att det direkt mätta avståndet 
automatiskt medelst höjdvinkel- 
inställningen reduceras till höjd- 
avstånd 1. vågrätt avstånd. 

Avstämning av ett sväng- 
ningssystem (t. ex. elektrisk 
svängningskrets) till en viss fre- 
kvens består i att bringa syste- 
met i resonans (se Sväng- 
ningsrörelse sp. 556) med 
frekvensen. 

Avstämplingsbevis, sådant 
bevis, som vid nyemission av 
aktier utfärdas av ett aktiebolag 
i samband med påstämpling av 
de gamla aktiebreven och berät- 
tigar till teckning av nya aktier. 

Avsvalningslag, X e w t o n a 
A., detsamma som Xewtons av- 
kylningssats (se Avkylning). 

Avtrumning. 1. Se Skogs- 



217 



Avtryck — Azinföreningar 



218 



avverkning sp. 811. — 2. 
För att kunna tillvarata honung- 
en i en bikupa utan att döda bina, 
utdrivas dessa genom slag, A. 1. 
■■trumning"', på kupan, som stäl- 
les upp och nedvänd med en tom 
kupa ovanpå, i vilken svärmen 
mottages. 

*Avtryck. Geol. Se Fossil 
sp. 398 och Fossila spår. 
Suppl. 

*Axel. Fys. Se även Kri- 
stall sp. 1335 och Momen- 
tanaxel. — Matem. Se S y m - 
m e t r i sp. 614. 

Axelfors, järnvägsstation i 
Revesjö skn, Älvsb. 1., vid Borås 
— Alvesta järnväg och Falken- 
bergs järnväg. 

Axel Heiberg Land, en av 

kanadensiska öarna i X. Ishavet, 
v. om Ellesmere Land. H. upp- 
täcktes under O. Sverdrups expe- 
dition 1898—1902 och fick sitt 
namn efter en av expeditionens 
mecenater. 

*Axelkoppling, se även Frik- 
tionskoppling. 

*Axelrod, Pavel, avled 1928. 

Axelsvik, sågA'erk i Xeder- 
Kalix skn, Xorrb. 1. Äg. Bergbom, 
Svanberg & C:o a. b. (se d. o. 
Suppl.). 

Axevall, fordom slott i Väster- 
götland, på en udde i Husgärde- 
sjön ö. om Axvalla hed, under 
unionstiden ett av rikets för- 
nämsta fästen, nedbränt 1469. 

Axia'I, a X i e' 1 1, gående i en 
axels längdriktning; avseende en 
axel. 

Axini't, ett till epidotgruppen 
hörande triklint mineral med 
sammansättningen HCasBALSi.Oie 
och bnm 1. grå till blodröd färg. 

*Axioin, se även Geometri. 

Axvall, municipalsamhälle i 
N. Vings skn, Skarab. 1., ö. om 
Skara, nära Axvalla hed. Station 



vid Lidköping — Skara — Stens- 
torps och Skövde — A:s järn%'ägar. 
Vid A. ligger Skaraborgs läns 
folkhögskola. 315 inv. (1928). 

*Axvalla hed användes sedan 
1916 ej längre som militär öv- 
ningsplats. 

*Aymara [ajniara'], en av de 
två största indianstammarna (jfr 
Indianer sp. 1298) i Syd- 
Amerika (c:a 1 milL), hu\Tidsakl. 
boende i Bolivia, till en mindre 
del i Peru. A., som anses vara det 
äldsta av höglandets gamla kul- 
turfolk, gjordes av quichuafolket 
skattskyldigt under inka. Egen- 
domliga äro A:s gamla gravar, 
c h u 1 p a s, vilka bestå av en rund 
mur med port och ofta äro sam- 
manbyggda till stora komplex. De 
märkliga ruinerna vid Tiahua- 
naco (jfr d. o.) anses även här- 
röra från A. före inkas tid. A. äro 
till huvudparten jordbrukare, vil- 
ka bearbeta jorden med gammal- 
dags grävkäppar, och boskapsskö- 
tare med laman som det vikti- 
gaste husdjuret. Mot den boli- 
vianska regeringen ha de ända in 
i senaste tid gjort uppror. 

*Ayrshireboskap räknas sedan 
1927 jämte rödbrokig bo- 
skap (jfr d. o.) som en enda ras, 
benämnd svensk röd och 
vit boskap (S. R. B.). För 
denna verkar Avelsföreningen för 
svensk röd och vit boskap. 

Azilien [asiliä'ij], efter fynd- 
orten Mas d'Azil benämning på en 
period av äldre stenåldern (se d. 
o. sp. 1540). 

*Azimut. Magnetisk Ä., 
vinkeln mellan en linje i horison- 
talplanet och magnetiska meri- 
dianen. 

Azi'nföreningar, cykliska för- 
eningar, som i den ringformiga 
kärnan innehålla både kol- och 
kväveatomer. 



219 



Azorerna — Backa 



220 



♦Azorerna, som möjligen upp- 
täcktes redan av fenicicrna, voro 
för det medeltida Europa kända 
sedan 1300-t. och togos i besitt- 
ning av jiortugiserna 1432 — 53. 

*Azotobacter, se även Kvä- 
vebakterier. 



*Aztekiska riket, se även I n - 
dian c r sp. 1297. 

Azuri't, se K o p p a r 1 a s u r. 

*Azzolino, D e c i o. Kristinas 
till A. donerade arkiv förvärvades 
1926 för svenska riksarkivets 
räkning. 



B. 



*Baalbek kallades under den 
grekisk-romerska antiken Uclio'- 
polis ("solstaden"). På B:s akro- 
polis lågo under romartiden två 
stora tempel, det ena, även kallat 
Soltemplet, invigt åt Jupiter He- 
liopolitanus, det andra åt Bacchus. 
Av det förra stå ännu sex kolon- 
ner kvar; det senare är en av de 
fullständigaste och vackraste ro- 
merska ruinerna i Syrien. 

*Babbits-metall, se även La- 
ge r m e t a 1 1. 

Babbitt [b£e'bbit], I r v i n g, f. 
1865, nordamerikansk litteratur- 
historiker och kritiker, prof. i 
fransk litteraturhistoria vid Har- 
vard University 1912. I sin in- 
tellektuellt betonade litterära kri- 
tik (bl. a. The masters of modern 
French criticism, 1912, och Rous- 
seau and romanticism, 1919) häv- 
dar han klassicistiska, antiroman- 
tiska ideal. En kritisk analys av 
demokratin ger han i Bemocracy 
and Icadersliip (1924). 

Ba'bel, Isaak Emanuilo- 
V i t j, f. 1894, rysk författare av 
judisk börd. A. har bl. a. i en sam- 
ling noveller givit brutalt realis- 
tiska skildringar från Odessas 
ghetto. Hans huvudverk, Konar- 
mija (1927; Rytteriet), är en 
samling skisser och berättelser 
från inbördeskriget i Ryssland 
efter bolsjevikrevolutionen samt 
från det rysk-polska kriget 1920. 
I sv. övers, föreligger novellen 



Ett brev (i 14 sovjetryska berät- 
tare, 1929). 

Ba'belsberg [-bärg], f. d. 
kungligt slott vid Berlins s.v. 
stadsgräns, ö. om Potsdam, upp- 
fört 1835 och 1843—49 efter rit- 
ningar av Schinkel och Heinrich 
Sträck och omgivet av stora 
l)arkanläggningar. Vid B. ligger 
Berlinuniversitetets astronomiska 
observatorium (se ill. till d. o.). 

Babels torn, se B a b y 1 o n i - 
e n sp. 958. 

Ba'benberg [-bärg], medeltida 
tysk ätt, vars huvudmän 976 — ■ 
1246 voro markgrevar av Öster- 
rike (se d. o. sp. 1662). 

Babylonisk förbistring, ett 

efter berättelsen i 1 Mos. 11: 1 — 
o om tornbygget i Babel bildat 
uttryck för den förvirring och 
oreda, som upjistår, då en mängd 
personer med skilda språk sam- 
manföras. 

*Bach, Johann Sebas- 
tian. Ett av B:s märkligaste 
verk, Kunst der Fuge, som omfat- 
tar 15 fugor och 4 kanons över 
ett och samma tema (alla satser i 
d moll), var föga känt, tills det 
instrumenterades och 1926 utgavs 
av W. Gräser (f. 1906, d. 1928) ; 
det uppfördes sedermera för 
första gången i Leipzig. 

*Bache, Otto, avled 1927. 

* Backa omfattar en del av Hi- 
singen omedelbart n. om Göte- 



221 



Backa — Backstaff 



222 



borg. B. bildar sedan 1928 jämte 
Tuve pastorat. 2,925 inv. (1928). 

Backa, se Fiskredskap sp. GG. 

Backa [ba'tjka], departement 
i Vojvodina, n. Jugoslavien, mel- 
lan Donau och Tlieiss, motsva- 
rande huvudparten av det forna 
ungerska komitatet Båes-Bodrog. 
7,248 kvkm. 577,000 inv. (1921). 

Backa- Hos jö a. b., Sparre- 
holm, grundat 1897 (nuv. nanm 
från 1903), äger sågverk, hyvleri 
och snickerifabrik i Sparreholm 
samt sågverk, hyvleri och tegel- 
bruk i Vrena skn. Södermani. 1. 
C:a 420 arbetare. 

Backe, by i Fjällsjö skn, Väs- 
ternorrl. 1., nära Fjällsjöälveii. 
Station vid statsbanelinjen Fors- 
mo — Hoting. Länslasarett. 

Ba'cker, Harriet, f. 1845. 
norsk målarinna, syster till Aga- 
the Backer-Gröndahl. B. studera- 
de i Miinchen 1874 — 78, men först 
under en vistelse i Paris (1878 — - 
89) utvecklade hon sin stora kolo- 
ristiska begåvning i en rad in- 
teriörer med figurer, utmärkta av 
en förfinad ljusskildring och en 
musikalisk färgverkan. Senare 
har hon spec. fångat den egenar- 
tade färgprakten i de gamla nors- 
ka landskyrkorna. B:s lärarverk- 
samhet har utövat stort inflytan- 
de på den yngre norska konstnärs- 
generationen. 

Backglim, se S il ene. 

Backhand-slag [b£e'kkh0ennd-] 
(av eng. hackliand, avigsidan av 
handen), slag i lawntennis, var- 
igenom en högerhänt spelare tager 
en boll till vänster och en vänster- 
hänt till höger om sig själv. Jfr 
Forehand-slag. Suppl. 

Backlund, Helge, f. 1878, 
son till Johan Oskar B., geolog, 
prof. i Åbo 1918, i geologi med 
petrografi och mineralogi i Upp- 
sala 1924. Har företagit resor. 
delvis som expeditionsledare, till 




Blå interiör. Målning av Harriet Backer. 

Xord- och Syd-Amerika, Altai, n. 
Mongoliet, Ural, Turkestan, Sibi- 
rien, Norra Ishavet, Spetsbergen, 
Spanien etc, samt har under se- 
nare år ägnat sig åt studiet av 
de skandinaviska fjällen. Har ut- 
givit ett stort antal skrifter av 
geologiskt, petrografiskt och mi- 
neralogiskt innehåll. 

Backman, Louis, f. 1883, 
fysiolog, prof. i farmakologi i 
Uppsala 1925. B. hai- utgivit ett 
stort antal vetenskapliga skrifter 
inom fysiologin och farmakologin. 
Ss. svenska beskickningens i Pe- 
trograd delegat anordnade han 
1917 i ett flertal guvernement i 
Kyssland sjukhus, sanatorier, asy- 
ler, folkkök m. m. för därvarande 
tyska och österrikiska civilfångar. 

Backmansson, se N orden- 
c r a n t z. 

Backroder, se R e v e r s i n g 
r u d d e r. 

Backsii'sj, arab., gåva, dricks- 
pengar. 

Backskiva, chuck (se d. o.) å 
en svarv. 

Backstag, a k t e r s t a g, det 



223 



Bacon — Bagge 



224 



stag 1. den tälja, varmed masten 
ä snedseglare skiftesvis stöttas 
akterifrån S, styrbord- 1. babord- 
sidan. När styrbords B. är an- 
satt, är babords lossfirat och stor- 
bommen skotad om babord och 
vice versa. 

*Bacon. 2. Francis B. Med 
utgångspunkt från Shaksperes 
föimenta brist på bildning har 
uppställts den s. k. Baconteorin, 
enl. vilken B. skulle ha skrivit 
de dramer, som gå under Shak- 
speres namn. Lanserad 1S48 av 
amerikanen Joseph Hart, vann 
teorin spridning genom Dclia Sal- 
ter Bacons arbete Philosophy of 
the plays of Shakespeare unfolded 
(1857) men har aldrig kunnat be- 
visas. 

Bacon [bejkn], eng., för engelsk 
marknad avsett, lätt saltat och 
rökt exportfläsk, bestående av 
kroppshalvor utan hu^oid, bogar 
och extremiteter. 

Bäcs-Bodrog [batj bå'-], se 
Backa. Suppl. 

*Bad, jfr Brunns- och 
badorter, Kallvatten- 
k u r och Varmluftbad. 

*Badajoz är hu\n,idstad i pro- 
vinsen B. i Estreraadura, vilken 
1927 hade 707,000 inv. 

*Badelunda bildar sedan 1921 
jämte Irsta ett pastorat. 

*Baden hade 1925 2,312,000 
iuv., därav 58 % katoliker och 
39 % protestanter. 

Ba'denweiler [-vajler], badort 
i s. Baden, på Sclnvarzwalds v. 
sluttning, 427 m. ö. h. Radio- 
aktiva och litionhaltiga varma 
källor. C:a 1,000 inv. 

Badgastein [batgasta'jn], det- 
samma som Wildbad Gastein (se 
G as te in, även Suppl.). 

*Badische Anilin- und Soda- 
fabrik sysselsätter numera c:a 
40,000 personer och har alltmera 
koncentrerat sin verksamhet till 



Ludwigshafen. B. har spelat en 
utomordentligt viktig roll för den 
kemiska industrins utveckling, 
.spec. beträffande artificiella färg- 
ämnen och läkemedel, samt har 
exploaterat bl. a. Habers metod 
för syntetisk framställning av 
ammoniak. 

*Badoglio, P i e t r o, var 1923 
— 25 italiensk ambassadör i Rio 
de Janeiro och blev 1925 senator, 
1926 ånyo generalstabschef och 
1928 guvernör över italienska 
Libyen. Han är numera även mar- 
skalk av Italien. 

Baekeland [ba'kelant], Leo 
H e n d r i k, f. 1863, belgisk-ame- 
rikansk kemist, känd som upp- 
finnare av fotografiska papper 
och av bakelit (se d. o.). 

*Baeumker, C 1 e m e n s, avled 
1924. 

*Bafifins land har en yta av 
c:a 533,000 kvkm. (enl. kartlägg- 
ning av en amerikansk expedition 
1927) och är till stoi'leken endast 
den fjärde av jordens öar (Grön- 
laiul icke medräknat). 

* Bagdad. Folkmängden upp- 
skattas även till 145,000. B. är 
säte för en syrisk ärkebiskop. 
Sedan 1922 är en universitets- 
byggnad under uppförande i B. 
Staden har nu reguljär flygför- 
bindelse med Kairo och Basra. 

* Bagdadbanan. Linjen Basra 
— Bagdad är smalspårig, de öv- 
riga delarna av B. normalspåriga. 

Bager, H a q v i n, f. 1711, d. 
1782, affärsman i Malmö, ökänd 
för de pekoralistiska rimmerier, 
som han införde i sina national- 
ekonomiska ströskrifter. Ll 

* Bagge. 1. J. S. B. uppfann 
ej den i huvudarb. nämnda blås- 
maskinen, vilken har till upp- 
hovsman Jonas Bagge, f. 
1800, d. 1869, prof. vid Falu 
bergsskola 1830—38, chef för 
Jernkontorets mekaniska stat 



225 



Baggensstäket — Bakongo 



226 



1839 — 52, föreståndare för Riks- 
bankens sedeltryckeri 1852, grun- 
dare (1855) av den nuv. firman 
Jacob Bagges sedeltryckeri i 
Sthlm. — 2. G ö s t a B. var 1913 
■ — 26 led. av stadsfullmäktige i 
Sthlm (höger) samt dess vice 
ordf. och medlem av stadskolle- 
giet 1920—25. Sedan 1926 är han 
svensk representant för The 
Laura Spelman Eockefeller Me- 
morial. Bland hans senare arbe- 
ten märkes Det modäriw, närings- 
livets iipplomst (1925). 

*Baggensstäket, se även ill. 
till Stockholms skär- 
gård. — Om slaget vid B. 1719 
se S k o g s ö. 

Baguio [-goi'å], stad på ön 
Luzön, Filippinerna. B., som har 
ett sunt läge uppe bland bergen, 
är under sonuuaren säte för Fi- 
lippinernas regering. 8,000 inv. 

^Bahamaöarna. Kolonin B., 
som omfattar ögruppen med un- 
dantag av de i s.ö. belägna, till 
Jamaica hörande Turks- och 
Caicosöarna (c: a 430 kvkm. och 
5,600 inv.), vippges ha en yta av 
11,405 kvkm. och 59,000 inv., där- 
av c:a Vio negrer (1928). 

Baha'r, se C a n d y. Suppl. 

*Bahia. 1. B. omfattar 529,379 
kvkm. med 3,859,000 inv. (1926). 

*Bahia Blanca (sp. Bahia 
Blanca) har under senare år has- 
tigt utvecklats och uppges 1923 
ha 80,000 inv. Det är en av Ai-- 
gentinas viktigaste exporthamnar 
med stora, moderna harmianlägg- 
ningar. 

Ba'hnson, B ah n e Kristian, 
f. 1855, d. 1897, dansk etnograf, 
från 1892 inspektör vid National- 
museet i Köpenhamn. Utom spe- 
cialarbeten har B. utgivit den 
etnografiska handboken Etnogra- 
fien, fremstillet i dens Hovedtraik 
(bd I, 1892: bd II, postumt 1900). 

*Bahr, H e r m a n n. Även Das 



Konsert har uppförts i Sthlm 
(Konserten, 1910). Bland hans se- 
nare arbeten märkes självbiogra- 
fin Selbstbildnis (1923). 

Bahrija, egjptisk oas i Libyska 
öknen, s.v. om Fajjum. Varma 
källor. Dadelodliug m. m. 8,4 kv- 
lan. C:a 5,000 inv. 

Baile Atha Cliath, irländska 
namnet på staden Dublin. 

Bailly [baji'], Jean Syl- 
va in, f. 1736, d. 1793, fransk 
astronom och revolutionsman. B., 
som intog en framskjuten ställ- 
ning inom sin tids naturveten- 
skap och 1784 blev led. av Fr. 
akad., utsågs till nationalförsam- 
lingens president 1789 och ledde 
SS. sådan bl. a. det ryktbara sam- 
manträdet i Bollhuset. S. å. val- 
des B. till Paris mär. Han tvangs 
dock 1791 att avgå på grund av 
sin mot ytterlighetspartierna av- 
visande hållning och föll offer för 
skräckväldet. 

Bainville [bäi)vi'll], Jac- 
ques, f. 1879, fransk författare 
och tidningsman. Som ledarskri- 
bent i Paristidningarna Liberté 
och rintransigeant framstår B. 
som en banerförare för fransk 
traditionalism och nationalism. 
Hans glänsande Eistoire de Fran- 
ce (1924) präglas helt av detta 
betraktelsesätt. B. utger sedan 
1920 tills, med Massis (se d. o. 
Suppl.) den till 1'Action frangaise 
nära anknutna Re\Tie universelle. 

Baja Califo'nua [va'cha], 
spanska formen för Nedre Kali- 
fornien (se Kalifornien 2). 

Bajova'rer, se Bayern sp. 
1173. Folkvandring sp. 305 
och M arkomanne r. 

Bakky'lides, riktigare form 
för Bakkilides (se d. o.). 

Bako'ngo, bantufolk i Kongos 
mynnings- och kataraktområde, 
omfattande ett flertal småstam- 
mar 1. klaner. Vid portugisernas 



B. — L e X. Suppl. 



227 



Bakrökare — Baldwin 



228 



ankomst under slutet av 1400-t. 
styrdes B. av en mäktig konung, 
"ntotila", med säte i Kongo dia 
Xtotila, "ntotilas stad", 1. Am- 
bassa, sedermera San Salvador i 
Angola. Jfr Kongo sp. lOSS. 

Bakrökare, se Spis. 

*Bakst, Leon Ni kola je- 
vitj, avled 1924. 

Bakström, se S u g v a 1 1 e n. 

Bakteriofag, Bakterie- 
fagi' (av halcierie och grek. 
fagei'n, äta) , se d' H é r e 1 1 e. 
Suppl. 

*Baku liade 1926 453,000 inv. 
Det liar universitet och flera 
andra högre skolor. 

Baku'ba 1- busho'ngo ("kniv- 
kastarfolket'"), större bantustam 
i Kassaiområdet. Till B:s beväp- 
ning hör kastkniven, ett vapen, 
som eljest har en begränsad ut- 
bredning norrut i Ubangi-Sjari- 
området, från vilket håll stammen 
även anses ha invandrat. B. äro 
kända för sina träsniderier och 
flossastickade vävnader av palm- 
bast. 

*Balabanova, A n g e 1 i c a, 

har utgivit Erinncrungen und Er- 
lehnisse (1927) och Die Zimmcr- 
walder Bewegung 1914 — 1919 
(1928). 

* Balans, se även V å g. 

Balansnät, se Telegrafi 
sp. 909. 

*Balata. Åtskillig B. utföres 
även från Venezuela och under 
senare år också från Peru. Även 
andra Miniusops-aTter lämna B. 

*Balboa tillhör i motsats till 
staden Panama kanalzonen och 
är kanalens sluthamn vid Stilla 
havet (jfr Cristöbal. Suppl.). 
Säte för kanalens administration 
och kanalzonens guvernör. 

*Balck, Viktor, avled 192S. 

Baldersbrå, se :\I a t r i c a r i a. 



Balders drömmar (i^^l- Bdldrs 
draumar) , se \' c g t a m s k v iöa. 

Baldwin ['^^'Idoiu]. 1. ]\Iat- 
t h i a s William B., f. 1795, d. 
ISOG, nordamerikansk industri- 
man, grundade 1831 i Philadel- 
phia Baldwin Locomotive Works, 
numera en av världens största lo- 
komoti\"verkstäder. — 2. James 
Mark B., f. 18G1, nordameri- 
kansk filosof och psykolog, prof. 
bl. a. i Princeton 1893—1903, i 
Baltimore 1903—1909 och i 
Mexiko 1909—13. B. gjorde sig s<. 
psykolog tidigt bemärkt, främ.-i 
genom Mental devciopnient in the 
child and the race (1896), där han 
utformat en psykologisk analogi 
till den av E. Haeckel formule- 
rade s. k. biogenetiska lagen (se 
U t v e c k 1 i n g s 1 ä r a sp. 267 ) 
och sökt påvisa, hurusom barnets 
psykiska utveckling erbjuder pa- 
ralleller till de stadier, som rasen 
haft att tillryggalägga i sin and- 
liga utveckling. Han har även lett 
utgivandet av det monumentala 
Diciionary of philosopliy and psy- 
chology (3 dir, 1901—06). — 3. 
Stanley B., f. 1867, brittisk 
konservativ politiker, affärsman. 
B. invaldes i underhuset 1908, 
tjänstgjorde i finansministeriet 
SS. finanssekreterare 1917^ — 21 
och var 1921 — 22 handelsminister 
i Lloyd Georges koalitionsmi- 
nistär. Finansminister i Bonar 
Laws ministär 1922 — 23, väckte 
B. uppmärksamhet genom en be- 
slutsamt genomförd finansöver- 
enskommelse med För. Stat., enl. 
vilken en nonu fastställdes för 
de engelska avbetalningarna på 
krigsskulden till Amerika. Dä 
Bonar Law maj 1923 avgick ss. 
ministärens chef, fick B. i upp- 
drag att bilda en ministär, vari 
han själv till en början även 
övertog finansportföljen. Samti- 
digt valdes han till det konserva- 



229 



Baleareriia — Balk 



230 



tiva partiets ledare. I den då 
brännande skadeståndsfrågan in- 
tog B. en mot Frankrikes anspråk 
eftergiven hållning, om han också 
tog bestämt avstånd från Ruhr- 
ockupationen SS. icke ägnad att 
befordra Tysklands betalnings- 
möjligheter. Då B. i nov. s. å. 
upplöste parlamentet och för de 
nya valen i dec. framlade ett 
skyddstullprogram, led han ne- 
derlag och avgick jan. 1924. Re- 
dan i okt. s. å. fick han vid nya 
val revansch och bildade i nov. 
en ny ministär. B. har ss. parti- 
ledare trätt in för en ungkonser- 
vatism av moderat kynne, sär- 
skilt karaktäriserad av strävan- 
den att mildra klassmotsatserna 
genom en social och ekonomisk 
framstegspolitik. Stora svårighe- 
ter mötte honom emellertid dels 
genom arbetslöshetens oerhörda 
omfattning, dels genom en lång- 
varig arbetskonflikt 1926. Inom 
partiet gjorde stridiga intressen 
sig gällande, särskilt märkbara i 
tullfrågor, där en inflytelserik 
frihandelsfalang förhindrade de 
tullskyddsvänliga högergi-upper- 
nas planer. Oaktat B. resolut vipp- 
fyllde ett radikalt vallöfte att ge 
kvinnorna rösträtt redan vid 21 år, 
fick hans regering uppbära klan- 
der för bristande initiativrikedom 
och handlingskraft vid de brän- 
nande inrikespolitiska frågornas 
behandling och föga självständig- 
het i utrikespolitiken. Vid valen 
maj 1929 led B. också ett förkros- 
sande nederlag, varefter han i 
, juni omedelbart inlämnade kabi- 
nettets avskedsansökan. Jfr 
Storbritannien sp. 61 f. 
och Suppl. 

*BaIearema. I areal- och in- 
vånarsiffrorna äro även Pityu- 
seriia (se d. o.) inräknade, tills, 
med vilka B. utgöra provinsen 
B a 1 e a r e s. 




Stanley Baldwin. 



*Balfour. 1. Arthur Ja- 
mes B., var maj — aug. 1922 t. f. 
utrikesminister. Han lämnade jjre- 
sident skåpet i Pr i vy Council vid 
ministären Lloyd Georges fall 
1922 men innehaxie det ånyo 1925 
— 29 i Baldwins andra ministär. 
B., som deltagit i IST. F:s arbete, 
särskilt under förbundets första 
år, liar på sistone mer och mer 
dragit sig ifrån politiken. 

Balholmen, turistort i Sogn 
og Fjordane fylke, v. Norge, vid 
n. sidan av Sognefjord. 

*Bali. B:s befolkning är, i mot- 
sats till Javas, anhängare av 
hinduismen. 

*Balingsta bildar sedan 192.3 
jämte Hagby och Ramsta ett 
pastorat. I B. ligger Uppsala läns 
folkhögskola (se Vik). B:s gam- 
la kyrka, en absidkyrka från äldre 
medeltiden, stod öde från 1872, då 
ny kyrka byggdes, till 1919, då den 
restaurerades och åter togs i bruk. 

*BaIk. Jur. Under rubriken 
iSTya ärvdabalken har i 
Sveriges rikes lag sammanförts 



231 



Balke— Balter 



232 



ett flertal nya lagar, bland dom 
1924 års lag om förmynderskap. 
Likaledes lia, i avvaktan pä en 
helt ny jordabalk, flera lagar, sär- 
skilt pä nyttjanderättens område, 
sammanförts under rubriken 
Nya jordabalken. Arbetet 
på utarbetande av en helt ny 
strafflag fortgår alltjämt (1929). 
Processkommissionen avgav 1927 
ett stort principbetänkande (se 
P r o c e s s 1 a g s t i f t n i n g. 
Suppl.). — Byggti. Se även 
Fackverk och Vierendel- 
b a 1 k. 

Ba'lke, Peder, f. 1804, d. 1887, 
norsk målare. B. intar en särstilll- 
ning i sin tids norska landskaps- 
måleri genom sina patetiska ovä- 
dersbilder från Norges nordkust, 
ofta målade i grå valörer och kom- 
ponerade med en känsla för kon- 
trastverkan, som påminner om 
japansk landskapskonst. 

*Balkvägare. B. äro på järn- 
och stålfartyg ersatta av däck- 
stringer (se d. o.). 

*Ballagi, A 1 a d å r, avled 
1928. 

Ballar, se H o v sp. 950. 

Balle, annan form för Bale. 

*BaIIong, se även Segling 
sp. 3(50. 

Ballongelement, detsamma 
som Meidingerelement (se d. o. 
SnjDpL). 

Ballongringar, se P n e u m a - 
tiska h j u 1 r i n g a r. 

Ballota'd (fr. hallotiade) , se 
R i d n i ng sp. 1127. 

Balläster, jakt armborst för 
kula 1. kort pil (1500— 1700-t.). 

Balmerserien, serie i väte- 
atomens spektrum (se plansch 
till d. o., fig. 5). B. var den första 
serie, som påvisats i något spekt- 
rum (av schweizaren J o h a n n 
Jakob B al mer, f. 1825, d. 
1898). 

Ba'lmes y Urpiä [i orpia'], 



Jaime Luciano, f. 1810, d. 
1848, spansk filosof. Genom verk 
som Filosofia fundamental (4 dir, 
1846) har B. blivit 1800-t:s mest 
bemärkte spanske filosof. Trots 
sin katolskt skolastiska grund- 
åskådning stod han i vissa punk- 
ter självständig gentemot skolas- 
tiken och närmade sig dels carte- 
sianismen. dels skotska skolan. 

Balmoral Castle rbolmå'rrol 
kasl|, engelske konungens 

skotska residens, grevsk. Aber- 
deen, beläget vid övre Dee, i 
Grampianbergen. Slottet uppför- 
des i medeltidsstil 1854 för drott- 
ning Viktorias räkning. 

Balokovic [hVkävitj], Z 1 a t - 
ko, f. 1895, jugoslavisk violinist. 
B., som med stor framgång kon- 
serterat även i Sverige (1927 och 
senare), är en betydande konst- 
när med ett av hög kultur och 
stor, ädel ton kännetecknat före- 
drag, vilket särskilt vunnit be- 
inidrau i sonater av Bralims. 

Balon captif [-lå'g kapti'fr] 
(fr., fängslad ballong), se L u f t - 
ballong sp. 804. 

*Balsam, se även Har t ser. 

*Baltadji, Muhammed. 
Uppgiften, att B. genom mutor 
förmåtts att sluta freden vid Prut 
1711, har betvivlats av senare 
forskare, som anse B:s beslut 
vara dikterat av hänsyn till den 
allmänna politiska situationen. j 

Baltasound [b£E'lltasaond], 

sund vid Shetlandsöarna, mellan 
Unst och den lilla ön Balta. Vid 
B. finnes på Unst en svensk sjö- 
manskyrka. 

Balten, Ode, se F r e u d e n - 
t hal 2. i 

Ba'lter, benämning på de folk, I 
som tala baltiska språk (se In- i 
d o e u r o p é e r sp. 1348) ; stund- * 
om beteckning för den tysktalan- 
de befolkningen i de "baltiska" 



233 



Baltic-separator — Bandoeng 



234 



länderna (Kurland, Livland och 
Estland). 

*Baltic-separator. Det äldre 
a. b. Baltic gick i konkurs 1923, 
och rörelsen fortsattes av det 1922 
bildade a. b. Björken (från 1923 
kallat a. b. Baltic) med ett aktie- 
kapital av 7 mill. kr. Aktiemajori- 
teten övergick 1928 till a. b. Sepa- 
rator och a. b. Pumpseparator, i 
samband varmed firmans tillverk- 
ning av radiomateriel övertogs av 
det nybildade Baltic radio a. b. 
med verkstäder i Sundbvberg. 

*Baltimore hade 1928 830,000 
inv. Av befolkningen äro c:a 15 
% negrer. 

Baltiska issjön, en vid inlands- 
isens avsmältning (jfr K v ar- 
tärtiden) bildad sjö, som före 
tappningskatastrofen vid n. Bil- 
lingen helt täckte Öland och Got- 
land samt vidsträckta landområ- 
den i ö. Götaland ocli öst-Balti- 
cum. 

Baltiska skölden, av E. Suess 
införd benämning på n.v. Europas 
urgamla, av urberg och gammal- 
paleozoiska sediment bestående 
landområde. En numera oftai'e an- 
vänd benämning är Fennoskandia 
(se d. c). 

Baltiska språk. Baltisk- 
slaviska språk, se I n d o - 
europeiska språk. 

Balu'nda 1. k a 1 u' n d a. se 
L u n d a r i k e t. 

*Balzac. 2. H o n o r é de B. 
En särställning inom B:s förfat- 
tarskap intar Les cent contcs dro- 
Infiques (1832 — 37), en samling 
l)urleska, ofta skabrösa historier, 
skrivna i arlcaiserande stil efter 
Rabelais' mönster. Ett större an- 
tal av dessa föreliggei- under olika 
titlar i sv. övers. 

*Bamberg har stort statsbib- 
lidtek med värdefull liandskrifts- 
och inkunabelsamling, vid. stats- 
arkiv och filosofisk-teologisk hög- 



skola. — ■ Biskopsdömet B. grun- 
dades 1007 (ej 1107). 

*Banan. I Sverige nvmiera van- 
ligaste banansorter komma från 
Västindien (Jamaicabananen) och 
från Brasilien (Ananicabananen). 

Ba'nca Commerciale Italia'- 
na r-tjia'le], Italiens största 
bank, med huvudkontor i Milano, 
grundades 1894 på initiativ av Di- 
rection der Discontogesellschaft 
(se d. o. Suppl.) under samverkan 
av de flesta av Tysklands större 
banker och bankirfirmor, genom 
vilkas förmedling sålunda tyskt 
kapital i stor utsträckning kom- 
mit den italienska industrin, sär- 
skilt textilindustrin, till godo. B. 
har ett flertal filialer och dotter- 
företag i såväl det övriga Europa 
som i Nord- och Syd- Amerika. 
Aktiekapital 700 mill. lire. Om- 
slutning (1927) c:a 15,7 milliar- 
dei- liie. 

Ba'ndamanna saga, se I s - 
1 ii n d 8 k litteratur sp. 1543. 

Ba'ndaöarna, vulkanisk ögiupp 
l)land s. ]\Ioluckerna, belägen i 
den stora Bandasjön (inhavet 
mellan Seran och Boeroe i n. samt 
Små Sundaöarna i s.). Musköt- 
produktion. 42 kvkm. 7,000 inv. 

Bande'llo, M a 1 1 e o, f . omkr. 
1480, d. 1562, italiensk novellför- 
fattare, biskop i Agen, Frankrike, 
1550. B. ger en mycket belysande 
sedebild av sin samtid i sina del- 
vis mycket slippriga Novellc 
(3 bd, 1554; ett 4:e bd postumt 
1573; Renässansnoveller, 1927), 
från vilka Shakspere (se d. o. sp. 
473 — 474) hämtat motiv för flera 
av sina dramei'. 

Ba'ndoeng [-dong], stad på v. 
Java, s.ö. om Batavia. B. har ett 
sunt läge 700 m. ö. h. och är ett 
betydande handelscentrum, i 
snabb tillväxt. Garnisonsstad. 
Teknisk högskola. 150,000 inv. 
(1927). — Xära B. ligger radio- 



235 



Bandolär — Bank 



236 



stationen Malabar för trafik på 
Eiuo])a utli För. Stat. 

Bandolä'r, se B a n 1 1 ä r. 

Suppl. 

^Bandsåg, se även S å g n i n g 
sp. 052. 

Bane (trol. av en ger in. rot 
ba-, kamp), ålderdomligt ord, an- 
vänt i sms. '"lianeman"', i sam- 
manställningen "få sin B." o. d. 
i bet. död, döds-. 

Baner (fr. banniére), fana, 
fälttecken, se Riksbaner och 
L i k b e g ä n g e 1 s e sp. 504. 

Banflf [b.Tinmf]. 1. Grevskap i 
n.ö. Skottland, sträckande sig sö- 
derut från Moray Firth. Fiske ocli 
boskapsskötsel. 52,000 inv. (1928). 
Huvudstad med samma namn. — 
2. Turist- och kurort i prov. Al- 
berta, Kanada, med storslaget 
läge i en rationalpark i Klippiga 
bergen, 1,370 m. ö. h. 1,000 inv. 

*Banflfy. 2. Miklos B. 
genomdrev 1922 Ungerns uppta- 
gande i N. F. Han avgick s. å. 
som utrikesminister. 

*Bang. 2. Herman B. Eaab- 
löse Sloegter utkom först 18S0 (i 
omarbetad form 1884 och 1905). 
Novellen De fire Djcevle trycktes 
först under titeln Les quatre 
diables i tidningen Kjöbenhavn 
1890. Bland B:s övriga noveller 
märkes främst den som hans mäs- 
terverk ansedda Ved Vejen (in- 
gående i samlingen Stille Eksi- 
stenser. 1886), som med sin tra- 
giskt färgade idyllstämning är 
typisk för hans novellistik. — • B. 
utövade även en omfattande och 
talangfull verksamhet som jour- 
nalist och kritiker (essaysamling- 
en liealisme og Realisten', 1879). 
Han var tidvis verksam som re- 
gissör vid olika köpenhamnska 
teatrar och företog under sina 
senare år vidsträckta uppläsnings- 
turnéer, varunder han i en starkt 
personlig form föredrog sina egna 



verk. Han avled under en turné i 
För. Stat. 

Bång. 1. Bernhard B., f. 

1S48, dansk veterinär, 1879 lektor, 
1892 prof. vid Lantbrukshögsko- 
lan i Köpenhanm och 1883 förest, 
för Lantbruksförsöksanstaltens 
bakteriologiska avdelning därstä- 
des. Berömd för sina undersök- 
ningar rör. tuberkulos hos nöt- 
boskap och sin metod för dennas 
bekämpande hos nötboskapen, be- 
stående i smittans påvisande ge- 
nom tuberkulin och nedslaktning 
1. isolering av smittade djur m. m. 
(jfr Tuberkulos sp. 1468 f.). 
— 2. N i n a B., f. E 1 1 i n g e r, f. 
1866, d. 1928, dansk historiker 
och socialdemokratisk politiker. 
B. var 1918 — 28 medlem av lands- 
tinget och 1924 — 26 undervis- 
ningsminister i Staunings minis- 
tär. Som historiker bedrev hon 
bl. a. omfattande forskningar rör. 
öresundstullen (se d. o. sp. 1623). 

Banga'Ia, större bantustam på 
Kongoflodens stränder ovanför 
L^bangis utlopp. Ett krigiskt folk, 
känt för sina långviiga kanotfär- 
der. Xumera äro B. mest kända 
SS. förslagna handelsmän och 
skickliga båtkarlar. Se X e g r e r 
sp. 723 och Kongo sp. 1087. 

*Bangalore hade 1921 237,000 
inv. I B. finnas avdelningar av 
]\Iysores universitet. 

* Bangkok, vars folkmängd ti- 
digare allmänt torde angivits för 
hög, har enl. nyligen företagen 
folkräkning 391,000 inv. 

*Bangor. University college of 
Xorth Wales grundades 1884 (ej 
1844). 

Ba'ni, se Rumänien sp. 
1437. 

*Bank. Till en B:s passiva rö- 
relsegrenar hör även uppsäg- 
ningsräkning, vara avsevärt hög- 
re ränta gottgöres än å vanliga 
avistamedel. Räkningshavaren 



237 



Bank — Banque des Pays du Nord 



238 



äger att efter U dagars uppsäg- 
ning uttaga hela 1. del av sitt 
tillgodohavande å räkningen. 
Fr. o. m. 1927 ha i Sverige räk- 
ningsformerna giro-, kreditiv- och 
löpande räkning sammanförts 
till en räkning, benämnd check- 
räkning (med 1. utan beviljad 
kredit). Till de aktiva rörelse- 
gi-enarna räknas även ställande 
av rembourser, garantier och 
ackreditiv, utfärdande av rese- 
kreditiv, uthyrning av kassafack 
samt medverkan vid emissioner 
av aktier och obligationslån. Nå- 
gon emissionsbank existerar ej i 
Sverige. I verksamhet varande 
svenska affärsbanker uppgingo 
1929 till 30 st. — Enl. vad nyare 
utredningar givit vid handen, bör 
SS. den äldsta affärsbanken i Sve- 
rige betraktas det 1773 gi-undade 
diskontkompaniet, vars rörelse 
17S7 övertogs av det s. k. gene- 
raldiskontkontoret. Större bety- 
delse än detta fingo de samtida 
Göteborgs och Malmö diskonter 
samt senare Göta kanals diskont. 
Dessa företag, som ej ägde någon 
motsvarighet i utlandet, fingo 
trots sin tid-iås framgångsrika 
lånerörelse ingen större livslängd. 
Den sista upphörde 181S. 

Bank. 1- Utfyllnad av jord 1. 
sten, som uppbär en landsväg, 
järnväg e. d. 1. ock begiänsar en 
kanal. En landsvägs- och järn- 
vägsbanks sidolutningar, som be- 
nämnas slänter 1. dose- 
ringar (jfr d. o.), utföras 
vanl. i en lutning 1 :1,.t. En kanal- 
banks slänter måste förses med 
lämplig beklädnad, i regel glacis 
(se d. o. Suppl.) e. d. för att 
kunna motstå vågsvallet. En 
B:s övre begränsning kallas 
krön. Vid sidan av och paral- 
lellt med B., utsatta för stora 
tryck, utföras ofta s. k. tryck- 
bankar för att hindra huvud- 



banken att sjunka. — 2. Se 
Vagn. 

* Bänka. B:s tennproduktion 
överträffas numera av Malackas. 

* Bankekind. IB. ingår i Lin- 
köpings domsaga. — 2. Se även 
Svinstad. — 3. B. omfattar 
numera pastoraten Åtvid; Grebo 
och Värna; Bankekind och Aske- 
by; örtomta. 

* Bankinspektionen. Enl. ny 
instruktion 1922 utgöres Bank- 
och fondinspektionen av en bank- 
inspektör och chef samt ss. leda- 
möter en biträdande ledamot för 
bankärenden och en för fondären- 
den, en byråchef, en förste byrå- 
inspektör för bankärenden och en 
för fondärenden. 

*Bank of England. Omslut- 
ning (192S) 316 mill. p. st. Ute- 
löpande sedlar 19,75 mill. p. st. — 
B : s byggnad är i sitt nuv. skick 
väsentligen en skapelse av Soane 
(17SS— 1827). 

Banmotstånd, t å g m o t - 

stånd, det motstånd, som ett 
tåg röner vid framförandet i 
vindstilla å horisontal bana. 

*Banque de France. Omslut- 
ning (192S) G9.8.J milliarder 
francs. Utelöpande sedlar 56,3 
milliarder francs. 

Banque de Paris & des Pays- 
Bas [bar|k da pari' e dä päiba'], 
en av världens främsta emissions- 
banker med huvudkontor i Paris, 
grundad 1872. B. har deltagit vid 
grundandet av ett flertal större 
banker i Europa och Amerika 
samt vid etablerandet av indust- 
riella företag (bl. a. Xorsk Hyd- 
ro-Elektrisk Kvaplstof Aktiesel- 
skab ; jfr W a 1 1 e n b e r g sp. 
349). Aktiekapital 200 mill. 
francs. Omslutning (1927) 4,14 
milliarder francs. 

Banque des Pays du Nord 
[bai)k dä päi' dy når], fransk 
bank (Paris), grundad 1911 för 



239 



Banque de Suede & de Paris — Barcelona 



240 



att spofiellt tillgodose de nor- 
diska ländernas intressen i Frank- 
rike. Aktiekapital 50 mill. francs. 

Banque de Suede & de Paris 
fbarjk do suä'dd e do pari'] grun- 
dados i Paris 191.3 som ett dotter- 
företag till Sveriges Privata Cen- 
tralbank (numera Skandinaviska 
K red it aktiebolaget) för tillvara- 
tagande av de speciellt fransk- 
svenska intressena. Aktiekapital 
25 mill. francs. 

Ba'nta, genomgS. en bantings- 
kur (se d. o.), benämnd efter 
engelsmannen Banting, som på 
lS60-t. först använde den. 

Banting (bfp'nnting) . F r e d e - 
r i c k, f. 1891, fysiolog, prof. i 
medicinsk foi-skning i Toronto 
1923, upptäckare av insulin (se 
d. o., även Suppl.). Erhöll jämte 
J. IMacleod Xobelpriset i fysiologi 
och medicin 192.3. 

Bantlär, bandolä'r (fr. 
handoiiliére, etym. besläktat med 
hand), axelgehäng för bärande av 
jakthorn, sidogevär m. m. 

*Bantu, jfr Människora- 
ser sp. 524 f. och Negrer. 

Bantuspråk, gemensam benäm- 
ning pä de språk (c: a 200), som 
talas av bantu (se d. o.). Deras 
inbördes släktskap är obestridlig, 
men förhållandet till negersprå- 
ken (se d. o.) och de haraitiska 
språken är ännu oklart (jfr tab. 
till Språk sp. 1355—1356) . En 
Andsträcktare betydelse utanför 
det egna språkområdet har av B. 
blott suahelispråket (se X e g r e r 
sp. 722) . Jfr Kongospråket 
och Z u 1 11 s p r å k e t. 

*de Banville, T h é o d o r e. 
Scenisk framgång vann B:s histo- 
riska komedi Gringoire (1S66: 
sv. övers. 1867; senast uppf. i 
Sthlm 1924). 

Bar (av grek. ha' ros, tyngd), 
absoluta enheten för tryck, 1 dyn 
per kvcm., 0,987 -10"* atmosfär. 



Megabar, 10' bar ^= 0,987 at- 
mosfär Ijcnämnes inom meteoro- 
login B. 

*Bara. 1- B. ingår i Torna och 
Bara domsaga. — 2. B. omfattar 
numera pastoraten Lyngby och 
Genarp; Svedala och V. Kärrs- 
torp; Ilyby; Skabersjö och Tör- 
ringe; Bara och Mölleberga; 
Kyrkheddinge och Esarp; Knäs- 
torp och Tottarp; Görslöv och 
Särslöv; Burlöv; Uppåkra och 
Flackarp; Brågarp och Nevis- 
hög ; Lomma. 

Bara, se Hörsne med 
Bara, även Suppl. 

*Baralongaffären är numera 
klarlagd. Baralong var en engelsk 
U-båtsfälla (se d. o. Suppl.), som 
sänkte den tyska U 27, medan 
denna höll på att sänka engelska 
ångaren Xicosian. Några tyska 
matroser togo sin tillflykt till den 
övergivna Nicosian och blevo där 
nedgjorda i handgemäng med eng- 
elska matroser, som ombordsänts 
för att taga ångaren i besittning. 

*Båräny, Robert, fick 1917 
professors namn och blev 1926 
professor i öron-, näs- och hals- 
sjukdomar i Uppsala. B:s un- 
dersökningar ha utgått från de 
effekter, som erhållas vid retning 
av innerörat, varigenom värde- 
full kunskap vunnits angående 
sambandet mellan båggångarnas, 
ögonmusklernas samt lilla hjär- 
nans funktioner. 

*Barbados har en yta av 430 
kvkm. Radiostation. 

*Barbarism användes ofta i 
allmännare betydelse: språkvid- 
righet (inom grammatik 1. ord- 
förråd) . 

*Barberini. Om Palazzo Barbe- 
rini se vid. Rom sp. 1271 och ill. 
sp. 1272. 

Barbfisk, se Skäggkarpar. 

* Barcelona. 1- Folkmängden 
hade 1927 stigit till 1,426,000. — 



241 



Barcelona 



242 




1. Templo de la Sagrada Familia. 2. Tjurfäktningsarenor. 3. Universitetet. 4. Kyr- 
kan San Pablo del Campo. 5. Liceoteatern. 6. Palacio de la Diputaciön (provins- 
lantdagens palats). 7. Katedralen. 8. Aragoniska konungarnas palats. 9. Casa 
Consistorial (rådhuset i. 10. Konsthall. 11. Kyrkan Santa .Alarla del Mar. 12. Casa 
Lonja (börsen). 13. Palaeio Keal. 14. Konstmuseum. 15. Victoria Eugeniapalatset. 
IG. Alfonso Xlll-palatset. 17. Nationalpalatset (konstutställning). 18. Stadion. 
(15 — 18 äro permanenta byggnader inom utställningsomrädet. l 



2. B. hade 1927 760,000 inv. (inkl. 
sina förstäder, Sans, Las Corts, 
Pedralbes, Sarriä, Horta, San 
Andres de Palomar m. fl., vilka 
nu samtliga äro inkorporerade 
med B.). Det är en viktig järn- 
vägsknut ; till Frankrike utgå 
linjer till Marseille och Toulouse 
(nyanlagd). 1925 utgjorde an- 
komna och avgångna fartygs sam- 
manlagda nettotonnage 8,4 mill. 
ton. — Staden upptar ett vid- 
sträckt kuperat område, som sän- 
ker sig från de omgivande höjder- 
na mot havet. Närmast hamnen 
och hamnstadsdelen Barceloneta 
ligger den trångbodda och ytterst 
pittoreska gamla staden, som 
delas i två hälfter av det livligt 
trafikerade gatustråket Rambla. 
Detta för från hamnen till Plaza 
de Cataluna, en enorm, med pal- 



mer planterad öppen plats. En 
vacker medeltida plats i gamla 
staden är Plaza del Rev invid ara- 
goniska konungarnas palats, som 
inrymmer aragoniska konungari- 
kets arkiv och arkeologiska sam- 
lingar. Skilda från gamla staden 
genom en boulevardgördel, ut- 
breda sig de nya stadsdelarna, 
som ha en regelbunden stadsplan 
och en pompös bebyggelse i mo- 
derna stilarter; här märkes den 
stora, sedan 1882 under byggnad 
varande kyrkan Templo de la 
Sagrada Familia, ritad av A. 
Gaudi i en slösande rikt ornerad 
stil, som fantasifullt varierar 
gotiska motiv. Omedelbart ö. om 
gamla staden ligger en stor- 
artad park på platsen för det 
forna citadellet. I denna ligga 
bl. a. B:s konstmuseum samt ett 



243 



Barcklind — Barer 



244 




Barcelona. Hamnen. 



arkeologiskt-kulturliistoriskt mu- 
seum, inrymt i det forna till cita- 
dellet hörande kungliga palatset 



ISH^ 




Barcelona. Plaza del Key med 
niska konungarnas palats. 



(Palacio Real). — På det stora 
isolerade berget Montjuich i s.v. 
(175 m. ö. h. ), som har \"i(l- 
sträckta parkanläggningar och 
krönes av ett mäktigt kastell, har 
1020 öppnats en världsutställning. 

* Barcklind, Carl, lämnade 
1922 Ranfts scener och har sedan 
verkat som filmregissör och 1925 
— 27 som scenisk direktör för 
Stora teatern i Göteborg. 

Ba'rdalek (av fsv. bardaghi. 
strid, ocli /'A), kamp, strid. 

Bardisa'n (ffr- partisanc; av 
oviss häri. ) , se S t å n g v a p e n 
sp. 196. 

Bareilly [bare'jli], B a r e 1 i, 
stad i United Provinces, Britt. 
Indien. Viktig järnvägsknut. 
129,000 inv. (1921). 

Bare'r, Simon, f. 1896, rysk 
pianist, lärare vid konservatoriet 
i Kiev. har konserterat i Rvss- 
land och Sverige (Sthlm 1929) 
och därvid visat sig vara en be- 
tydande konstnär, förenande en 
bländande teknik med ett i hög 
grad själfullt föredrag. 



245 



Barfurusj — Barnafostrare 



246 



* Barfurusj. Folkmängden upp- 
skattas nu vanl. till 25,000 ä 
30,000 inv. 

Barger [ba'dj9], George, f. 
1878, engelsk kemist, prof. i kemi 
i London 1913 — 14, i Edinburgh 
1919, har tills, med Ch. R. Ha- 
rington syntetiserat thyroxin 
(jfr d. o.). 

*Bari dellePuglie. IB. 
har 1924 öppnats ett universitet. 

Ba'rin, ry., (förnäm) herre. 

Bariska vindlagen (av grek. 
ba'ros, tyngd, tryck), se B u i j s - 
Ballots lag. 

*Barium. B a r i u m s u 1 f a' t 
användes även inom röntgenolo- 
gin (se d. o. sp. 1652). Bari- 
u m s u 1 f i' d, BaS, visar i vat- 
tenfritt tillstånd fosforescens (se 
d. o. Fijs.). Den användes i hår- 
borttagningsmedel. B a r i u m p 1 a - 
t i' n a c y a n u' r, BaPt(CN)4, an- 
vändes i fluorescerande skärmar. 
Om b a r i u m k r o m a t se 
Barytgult. 

Barkanti'n, se Segelfar- 
tyg sp. 347. 

Barkarby, villasamhälle i Jär- 
fälla skn, Sthlms 1., vid Stock- 
holm — ■ Västerås — Bergslagens 
järnvägar. Militärt flygfält. 

Barkaro'll, försv. form för 
barcarole. 

Barkel, Charles, f. 1898. 
violinist, förste konsertmästare i 
Stockholms konsertförening sedan 
1928, har som kammarmusik- och 
konsertspelare framgångsrikt tol- 
kat såväl klassiska som moderna 
verk. 

Barkens sågverks a. b., Vad, 
grundat 1907, äger sågverk i 
Ängelsberg samt i Vad och Saxe- 
hammar (båda i Söderbärke skn, 
Kopparb. 1.). C:a 300 arbetare. 

Barker, Granville, se 
( r )• a n v i 1 1 e - B a r k e r. Suppl. 

*Barkeryd bildar sedan 1927 
jämte Järsnäs ett pastorat. 



Ba'rkhausen [-haosen], Hein- 
r i c h, f. 1881, tysk fysiker, prof. 
vid tekniska högskolan i Dresden 
1911, har utfört undersökningar 
ang. vacuumrör ss. generatorer 
för elektriska svängningar. 

*Barkningsmaskin. I pappers- 
massetillverkningen använda B. 
bestå vanl. av roterande, med 
knivar försedda skivor, mot 
vilka veden tryckes. I s. k. bark- 
trummor, roterande trummor, i 
vilka veden inlägges, sker bark- 
ningen genom stockarnas nötning 
mot varandra och mot trummans 
mantel. 

Bar-Ko'kba (aram., "stjär- 
nans son"), judarnas anförare i 
upproret mot Hadrianus (132 — 
135 e. Kr.). Akiba (se d. o. 
Suppl.) utpekade honom ss. Mes- 
sias. B. omkom vid försvaret av 
en fästning i .Judéen. 

Ba'rlach, E r n s t, f. 1870, tysk 
bildhuggare, grafiker och förfat- 
tare. Såväl i sina strängt stilise- 
rade, av sluten massverkan och 
lidelsefull uttryckskraft prägla- 
de träskulpturer (se ill. till 
Tysk konst sp. 1592) som 
i sina metafysiskt betonade dra- 
mer {Der tote Tag, 1912; Der ar- 
me Vetter, 1918; Die Siindflut, 
1924), vilka han delvis själv illu- 
sti-erat med litografier och trä- 
snitt, framstår B. som en av de 
mest betydande representanterna 
för tysk expressionism. Han utgav 
1928 sin självbiografi (Ernst 
Barlach. Ein selbsterzähltes Lc- 
ben). 

Barlastköl, se Segling sp. 
359. 

*Barlingbo bildar sedan 1928 
jämte Ekeby, Endre och Hejdeby 
ett pastorat. I kyrkan finnes en 
märklig, figursmyckad dopfunt, 
utförd på 1100-t. under engelskt 
inflytande. 

* Barnafostrare. Genom lagen 



247 



Barnamord — Barnförlamning 



248 



om samhällets barnavård 6 juni 
1924 har lagen om fosterbarns 
vård 1902 upphävts. Se vid. 
B a r n 8 k y d d. Suppl. 

♦Barnamord i stralllagens här 
ifråjiavarande speciella betydelse 
behandlas i nämnda lags kap. 14 
§§ 22 — 25. Där straflfbelägges 
emellertid icke endast det upp- 
såtliga dödandet utan även det 
med berutt mod gjorda men ge- 
nom av moderns vilja oberoende 
omständigheter misslyckade för- 
söket att döda, samt de fall, då 
barnets död 1. svåra kroppsskada 
åstadkommits därigenom att mo- 
dern uppsåtligen försatt sig själv 
1. barnet i hjälplöst tillstånd 1. 
då modern efter att ha "fött i 
enslighet" förstört 1. lagt fostret 
"å lönn". 

*Barnard, E. E., avled 1923. 

*Barnaul är numera huvud- 
stad i kretsen B., Sibiriska områ- 
det. 74,000 inv. (1926). 

Barnavårdskonsulent, se 

B a r n s k y d d. Suppl. sp. 251. 

* Barnavårdsnämnd. Genom 
lag 6 juni 1924 om samhällets 
barnavård har lagen om foster- 
barns vård 1902 blivit upphävd. 
Se vid. B a r n s k y d d. Suppl. 

v. Ba'rnay [-naj], L u d w i g, 
f. 1842, d. 1924, tysk skådespela- 
re och teaterchef av jvidisk börd, 
en av sin samtids yppersta fram- 
ställare av den klassiska reper- 
toarens hjälteroller. B. tillhörde 
tidvis Meiningarna (se d. o.). 
1888—94 ledde han i Berlin den 
av honom själv grundade Berliner 
Theater, 1906—07 Kgl. Schau- 
spielhaus i Berlin och 1908 — 10 
hovteatern i Hannover. Han före- 
tog även åtskilliga gästspelsresor, 
bl. a. i Amerika. 1903 utgav han 
Erinnerungen (2 bd). 

*Bambördshus, jfr Sjuk- 
vård tab. II, 



Barndomstolar, s 

d o m s (1 o m s t o 1 a r. 



Ung 



*Barne. 1- B. ingår i Äse, Viste, 
Barne och Laske domsaga. 

♦Barnförlamning behandlas 
numera redan luider det akuta 
stadiet med diatermi på det 
ställe av ryggmärgen, där in- 
flammationen sitter. Patienten 
lägges i gipsbädd. Diatermin av- 
löses senare av elektrisk behand- 
ling (galvanisk ström) av de för- 
lamade nerverna och musklerna. 
Gymnastik och massage spela 
även en viktig roll, och det är 
ofta möjligt att med dessa hjälp- 
medel i viss grad påskynda åter- 
ställandet av funktionerna. Efter 
något år, då någon väsentlig yt- 
terligare förbättring icke kan 
väntas på denna väg, finnes möj- 
lighet att genom operativ för- 
ändring av musklernas fästen 
åstadkomma förbättrad funktion, 
spec. genom att motverka kon- 
traktur (jfr d. o.). Härvid för- 
läggas musklerna kring en led- 
gång så, att de huvudsakl. verka 
som sträckare 1. böjare, och led- 
gångens funktion förändras ev. 
samtidigt, så att rörelse är möj- 
lig endast kring en axel. På detta 
sätt kan tillräcklig stabilitet er- 
nås trots försvagad muskelkraft. 
Gång utan hjälpapparater och 
relativt god arbetsduglighet ha 
möjliggjorts genom dylika mus- 
keloperationer i fall av fullstän- 
dig invaliditet efter B. — Den 
första beskrivningen av B. gjordes 
i 1700-t:s senare del. I Sverige 
förekoramo de första beskrivna 
epidemierna 1887 och 1895 och 
de största uppträdde 1905 och 
1911 — 13. B. kan även vara spo- 
ladisk. Det finnes intet, som mot- 
säger det antagandet, att B. här- 
jat imder årtusenden, ehuru den 
ej förrän relativt sent beskrivits 
som en särskild sjukdom. 



249 



Barnhem — Barnskydd 



250 



♦Barnhem, se Barn skydd. 
Suppl. sp. 252. 

Barnlagarna, sammanfattande 
benämning på lagarna den 14 
juni 1917 om äktenskaplig börd, 
om barn utom äktenskap och om 
adoption samt lagarna den 11 
juni 1920 om barn i äktenskap 
och om makes underhållsskyldig- 
het mot andra makens barn. 

Barnpsykologi, term, som de 
senaste decennierna vunnit bur- 
skap i svenskt språkbruk närmast 
i anknytning till den tyska ter- 
men Kindei-psychologie. Som den 
förste representanten för en på 
mera systematiska iakttagelser 
byggd B. torde man kunna räk- 
na D. Tiedemann (se d. c). 
Sin egentliga utveckling vann B. 
under senare hälften av ISOO-t. 
och på 1900-t., i Tyskland genom 
Berthold Sigismund med 
hans 1856 publicerade skrift Kind 
iiiid Welt, senare genom W. 
P r e y e r, E. M e u m a n n, W. 
St om (se dessa ord), G. 
K e r s c h e n s t e i n e r, K. 
B ii h 1 e r och Charlotte 
B ii h 1 e r (se dessa ord. Suppl.), 
i Frankrike genom Bernard 
Porez i hans 1878 oflfentlig- 
Lijoida Les trois premiéres années 
■h- Venfant, senare framför allt 
genom A. Binet (se d. o.), i 
England genom James Sully 
i och med verket Studies of child- 
hood (1895) samt i Amerika 
genom G. S. H a 1 1 (se d. o. sp. 
305), som bl. a. i det stora verket 
Adolescence (2 bd 1904) behand- 
lat brytningsålderns själspro- 
blem, miss M. W. S h i n n i den- 
nas The Biography of a baby 
(1900) och J. M. Baldwin (se 
d. o. 2. Suppl.). Sina resultat ut- 
vinner B. dels genom omedelbar 
jiakttagelse av själsyttringarna 
hos barnet, dels genom experi- 
mentella anordningar. För peda- 



gogiken är B. givetvis en viktig 
hjälpvetenskap. Jfr även Pedo- 
1 o g i och Psykologi. 

*Barnskydd. Vid 1924 års 
riksdag antogs en lag om sam- 
hällets barnavård, utfärdad 6 
juni. Enl. denna lag skall i varje 
kommun finnas en barna- 
vårdsnämnd, som skall över- 
vaka inom kommunen rådande 
förhållanden i avseende å barns 
vård och uppfostran samt vid- 
taga erforderliga åtgärder. Bar- 
navårdsnämnden utgöres av en 
led. av kommunens fattigvårds- 
styrelse, en i församlingstjänst 
inom kommunen anställd ord. 
präst, en vid kommunens folk- 
skolor 1. fortsättningsskolor an- 
ställd lärare 1. lärarinna 1. för 
kommunen anställd särskild folk- 
skolinspektör, minst två andra 
för nit och intresse för barn- och 
ungdomsvård kända män 1. kvin- 
nor samt i stad och vissa lands- 
kommuner en läkare. Minst en av 
led. skall vara kvinna. Mindre 
kommun må, där så prövas lämp- 
ligt, av K. M:t för viss tid 1. 
tillsvidare befrias från skyldig- 
heten att ha särskild barnavårds- 
nämnd. I sådant fall övertagas 
dennas uppgifter av fattigvårds- 
styrelsen, förstärkt med en i 
församlingstjänst inom kommu- 
nen anställd ord. präst samt en 
vid kommunens folkskolor 1. fort- 
sättningsskolor anställd lärare 1. 
lärarinna. Barnavårdsnämnden 
bör, där omfattningen av dess 
verksamhet ger anledning därtill, 
indela kommunen i kretsar, var 
och en stående under närmaste 
uppsikt av ett kretsombud, 
vartill kan utses led. i nämnden 1. 
annan lämplig person. Barna- 
vårdsnämnden kan även, där kom- 
munen sådant medgivit, uppdraga 
åt särskild styrelse 1. åt förening 
1. stiftelse att förvalta anstalt 1. 



251 



Barnskydd 



252 



oinbesöi-ja barns utackordoiing 1. 
liaiulliiiva viss annan harnavårds- 
nilmndens angidägcnhft. Uppsik- 
ten över barnavården iitiivas av 
länsstyrelserna, var för sitt län, 
med biträde av barnavårds- 
konsulenter. Dylik befatt- 
ning skall innehas av fattigvårds- 
konsulent (se Fattigvård sp. 
1448). Därjämte ankommer det 
på statens inspektör för 
fattigvård och barna- 
vård (se d. o. Suppl.) att verka 
för barnavårdens ändamålsenliga 
ordnande och främja dess verk- 
sandiet. — För slcyddsupiifostran 
skola barn omhändertagas i följan- 
de fall: a) barn under 16 år, som 
i föräldrahemmet misshandlas 1. 
utsattes för allvarlig vanvård 1. 
annan fara till liv och hälsa, b) 
barn i sagda ålder, som på grund 
av föräldrarnas lastbarhet, vårds- 
löshet 1. oförmåga att fostra 
barnet är i fara att bliva van- 
artat, samt c) barn under 18 år, 
som befinnes vara så vanartat, 
att särskilda uppfostringsåtgär- 
der krävas för dess tillrätta- 
förande. Innan barnavårdsnämn- 
den betr. dylika barn förordnar 
om skyddsuppfostran, kan nämn- 
den tillgripa endera av nedan- 
nämnda åtgärder: a) tilldela för- 
äldrarna varning, b) giva van- 
artat barn varning, c) tilldela 
vanartad gosse under 15 år 1. 
vanartad flicka under 12 år aga, 
och d) föreskriva anlitande av 
lämplig, till stöd för hemupp- 
fostran inrättad anstalt 1. ock 
barnets hållande till av nämn- 
den bestämd, lämplig sysselsätt- 
ning. Vissa barn kunna av kom- 
munen omhändertagas för sam- 
hällsvdrd. Detta gäller barn un- 
der IG år, som vistas hos föräld- 
rarna och antingen på grund av 
deras sjukdom, liknöjdhet 1. oför- 
måga 1. eljest i hemmet rådande 



fölhållanden är utsatt för nöd 1. 
till följd av kropp.s- 1. sinnes- 
sjukdom o. d. är i behov av sär- 
skild vård utom hemmet. Kan 
avgörande ej omedelbart träffas 
rör, den för omhändertaget barn 
lämpligaste vårdformen, skall 
barnet tillsvidare intagas i u p p - 
t a g n i n g s h e m. Omhänderta- 
get barn, som icke är vanartat, 
bör om möjligt intagas i för 
ändamålet lämpat enskilt 
hem. I vissa fall böra dylika 
barn överlämnas till barnhem 
(s. k. barnhem för stadigvarande 
vård) . För skyddsuppfostran om- 
händertaget vanartat barn skall 
genom barnavårdsnämndens för- 
sorg intagas i skyddshem, 
som skall finnas i varje lands- 
tingsområde och i stad, som ej 
deltager i landsting. I skyddshem 
intaget barn kallas skydds- 
h e m s e 1 e v. Vanartat barn må 
dock i st. f. att intagas i skydds- 
hem överlämnas till enskilt hem 
1. barnhem, om sådant anses 
lämpligare för barnet och våda 
för andra barns sedliga utveck- 
ling icke kan befaras därigenom 
uppkomma. Vissa sjuka och ab- 
norma barn skola för specialvård 
intagas i härför lämpad anstalt 
1. annorstädes. För skyddsupp- 
fostran omhändertaget barn kan, 
där så prövas lämpligt, villkorligt 
utskrivas. Beslut härom med- 
delas, betr. skyddshemselev av 
hemmets styrelse men eljest av 
barnavårdsnämnden. I beslutet 
uppställas villkor med hänsyn 
till barnets bostad och sysselsätt- 
ning samt förordnas om övervak- 
ning av barnet. När för skydds- 
uppfostran omhändertaget barn 
ej vidare anses vara i behov av 
sådan uppfostran, skall densam- 
ma förklaras avslutad (slutlig 
utskrivning). Sådan utskrivning 
skall äga rum senast, då barnet 



253 



Barnsley — Barrel 



254 



fyller 18 år (i vissa fall 21 år). 
Vid utskrivningen skall veder- 
börande nämnd 1. styrelse tillse 
att barnet erhåller lämpligt 
arbete och nödig utrustning. - — 
Samhällsvård skall upphöra, då 
behov härför icke längre förelig- 
ger och senast, då för sådan vård 
omhändertaget barn fyllt 16 år. 
— Med fosterbarn förstås 
barn under 16 år, som mot er- 
sättning fostras hos annan än 
föräldrarna 1. särskilt förordnad 
förmyndare, vilken har vårdna- 
den om barnet. Enskilt hem, vari 
fosterbarn mottagits, kallas fos- 
terhem. j\Ied barnafost- 
rare menas den, som i foster- 
hem mottagit fosterbarn, och, då 
fråga är om anstalt, dennas före- 
ståndare. Barnafostrare skall i 
stad inom 2 dagar men eljest 
inom 8 dagar hos barnavårds- 
nämnden göra anmälan om mot- 
tagandet av fosterbarn. Vidare 
skall anmälan göras om förflytt- 
ning samt rör. fosterbarns död. 
Barnavårdsnämnden har till ålig- 
gande att noggrant tillse, att 
fosterbarn komma i åtnjutande 
av tillfredsställande vård och 
uppfostran samt, i händelse av 
sjukdom, den särskilda vård, som 
omständigheterna påkalla. Vid 
missförhållanden skall nämnden 
genom lämpliga medel söka åstad- 
komma rättelse. Vidtages icke 
rättelse äger nämnden förelägga 
barnafostraren att lämna barnet 
från sig samt kan jämväl för- 
bjuda honom att vidare mottaga 
fosterbarn. — För kostnaden för 
omhändertaget barn under 16 år 
äger barnavårdsnämnden uttaga 
ersättning av barnets föräldrar. 
Talan härom skall anhängiggöras 
hos länsstyrelse. Viss arbetsskyl- 
digliet kan av barnavårdsnämnd 
åläggas försumliga föräldrar. — 
För överträdelser av lagens be- 



stämmelser äro stadgade bötes- 
straii'. I vissa fall kan, då synner- 
ligen försvårande omständigheter 
föreligga, fängelsestraff ådömas. 

*Bamsley bildar eget grevskap 
och hade 1927 74.000 inv. 

*Baroda. 1. Staten lyder ej 
under Bombay utan direkt under 
vicekonungen. Den omfattar flera 
från varandra skilda områden 
med en yta av 21,070 kvkm. 

Baroja y X e' s s i [varå'cha i], 
P i o, f. 1872, spansk författare 
av baskisk börd. B:s utpräglat 
naturalistiska, stundom vilt fan- 
tastiska romaner (flera med mo- 
tiv ur Spaniens historia) bygga 
vidare på den spanska pikaresk- 
romanens tradition men ställa 
samtidigt i en starkt polemisk 
ton och i radikal, ibland rent 
anarkistisk anda sociala och kul- 
turkritiska problem under debatt. 
Med förkärlek sammanför han 
dem till större serier. På svenska 
föreligga El mayorazgo de Lahraz 
(1903; Don Juan av Labraz, 
1925) och Zalacain el avcnturero 
(1909; Zalacain äventyraren, 
1927). 

Baron [-rå'i)], Michel, f. 
1653, d. 1729, fransk skådespe- 
lare, berömd som framställare av 
det fransk-klassiska dramats hu- 
vudroller; särskilt uppburen var 
han i Racines tragedier. Han 
skrev även ett antal smärre dra- 
mer, som länge bibehöllo sin plats 
på repertoaren. 

Barouche, se V a g n sp. 303. 

*BarranquilIa har nu c:a 
80,000 inv. Från B. ha öppnats 
reguljära flygrouter till det inre 
av Colombia (c:a 1,000 km.) och 
till några kuststäder. 

Barratt [b8e'rrset], T. B., se 
Pingströrelsen. 

*Barrel. Varken som mått 1. 
vikt är B. officiellt fastställd, och 
dess storlek växlar efter varans 



255 



Barrere — Barsebäckshamn 



256 




Maurice Barres. 



beskaffenhet. En amerikansk B. 
petroleum är sålunda 42 gallons 
= 158,98 lit. Som viktsenhet va- 
rierar B. i För. Stat. mellan 180 
och 280 pund, d. v. s. 82—127 kg. 

*Barrére, Camille, var 
1923 delegerad vid fredsunder- 
handlingarna i Lausanne. lian 
lämnade 1924 ambassadörsposten 
i Rom. 

*Barrés, Maurice, som 1906 
blev led. av Fr. akad., avled 1923. 
Han var 1889—93 och från 1906 
led. av deputeradekammaren, där 
han företrädde en extremt natio- 
nalistisk uppfattning. — B:s 
djupgående inflytande på det mo- 
derna Frankrikes intellektuella 
och litterära liv gör sig gällande 
framför allt på två linjer. Dels 
står han som den nationalistiska 
strömningens förgrundsgestalt, 
dels har han genom sina hän- 
förda skildringar av sin hem- 
bygd, Lothringen, givit utgångs- 
punkten för regionalismen (se d. 
o. Suppl.). Av romanserien Le 
roman de Vénergie nationale är 
Les déracinés (1897) översatt till 
svenska (Utan rotfäste, 1916). 

Barrfällning, se Rostsvam- 
par sp. 1365. 



Barrie [bpe'rri], sir James, 
f. 1860, skotsk författare. B. har 
huvudsakl. varit verksam som 
d ramat ikei' och som sådan förvär- 
vat en utomordentlig popularitet. 
Till hans mest spelade stycken 
höra komedierna The admirable 
Vrichton (1903; Den beundrans- 
värda Crichton, uppf. i Sthim 
1923), What every woman knows 
(1908; Vad varje kvinna vet, 
upijf. i Sthlm 192G), Dear 
lirutus (1917, uppf. i Sthlm av 
engelska studenter 1927) och 
sagospelet Peter Pan (1906; sv. 
övers. 1923). Ehuru delvis influe- 
rad av Shaw, intar B. en själv- 
ständig ställning i modern 
engelsk dramatik. I hans pjäser 
blandas rörande och humoristiska 
element mod rena farsinslag. 

Barrios, se Puerto liar- 
r i o s. Suppl. 

Barrister [boe'rrist9], se Bar. 

*Barrow-in-Furness bildar 
eget grevskap. 70,000 inv. (1927). 

*Barrträd, jfr även Skogs- 
typer. 

Barrymore [b:3e'rrimå8], 

John, f. 1882, nordamerikansk 
skådespelare, debuterade 1903 och 
har sedan dess uppträtt i en 
mängd karaktärsroller samt även 
med framgång ägnat sig åt upp- 
gifter inom Shakspererepertoa- 
ren. Som filmskådespelare har 
han blivit mycket populär. 

* Barsebäck. I den romanska, 
senare starkt förändrade kyrkan 
förvaras ett stort och praktfullt 
sengotiskt triumf krucifix (se ill. 
till Krucifix). 

Barsebäck, stort gods med 
huvudgård i Barsebäcks skn, 
Malmöh. 1., sedan 1767 fideikom- 
miss inom ätten Hamilton. Slot- 
tet, vari ingå delar av en borg 
från 1500-t., uppfördes 1889. 

Barsebäckshamn, fiskläge, 
tullstation och badort i Barse- 



^57 



Bart. — Bartolozzi 



258 



bäcks skii, Malmöh. 1., vid öre- 
sund, ändpunkt för statsbane- 
linjen Kävlinge — B. Privat astro- 
nomiskt observatorium. 

Bart., förk. för baronot. 

Ba'rtel, C a z i m i e r z, f . 18S2, 
polsk politiker, prof. vid polytek- 
niska institutet i Lwöw 1912. B. 
deltog i kampen mot bolsjeviker- 
na, var 1919 — 21 järnvägsminis- 
ter och blev 1922 led. av depute- 
radekammaren. Nära ansluten 
till Pitsudski, blev han efter den- 
nes statskupp 1926 ministerpi'esi- 
dent men avgick okt. s. å. och 
blev då vice ministerpresident 
och undervisningsminister. B. var 
ånyo ministerpresident juni 1928 
—april 1929. 

Bartet [-tä'], Julie, f. 1854, 
fransk skådespelerska, anställd 
vid Théätre-Frangais 1880—1920, 
uppträdde huvudsakl. i den klas- 
siska repertoarens hjältinnerol- 
ler, dem hon gestaltade med stor 
intelligens och stilkänsla. 

Barth, Karl, f. 1886, tysk 
reformert teolog, prof. i Götting- 
en 1921, i Miinster 1925. B. har 
blivit ryktbar ss. grundare av en 
ny teologisk riktning, "den dia- 
lektiska teologin", vilken skarjjt 
riktar sig mot den hittillsvaran- 
de, spec. den liberala teologin, ss. 
uppljyggd efter alltför mänsklig 
måttstock. Enl. B. måste man i 
stället utgå från den absoluta 
motsättningen mellan människa 
och Gud, vilken endast kan över- 
vinnas genom ett under, det ur 
döden spirande livet. B. röjer 
stark inverkan bl. a. av Calvin 
och Kierkegaard. Bland hans 
skrifter märkes Der Röinerbrief 
(1919). 

Barthel, Christian, f. 
1873, jordbruksbakteriolog, ingen- 
jör, sedan 1907 förest. (1914 prof.) 
för bakteriologiska avdelningen 
av Centralanstalten för försöks- 



väsendet på jordbruksområdet i 
Sthlm och sedan 1907 speciallä- 
rare i jäsningslära vid Tekniska 
högskolan. Framstående forskare 
inom jord- och mjölkbakteriologin. 

*Barthélemy, Saint B., ly- 
der under Guadeloupe. 

Barthelmess [ba'thalmis], 

R i c h a r d, f. 1895, nordameri- 
kansk filmskådespelare. B. vann 
sina första framgångar i karak- 
tärsroller i Griffiths filmer (bl. 
a. i Broken Blossoms) ocli har 
sedan befästat sin popularitet i 
pojkaktiga hjälteroller av enklare 
beskaffenhet. 

Ba'rtholin, E a s m u s, f. 1625, 
d. 1698, broder till Thomas B., 
dansk fysiker och astronom, upp- 
täckte dubbelbrytningen. 

*BartboIomé, P. A., avled 1928. 

Bartholomew [bathå'll8mjo], 
J o h n G e o r g e, f. 1860, d. 1920, 
skotsk kartograf, föreståndare för 
det ansedda, av hans farfar och 
far tidigare ledda Edinburgh Geo- 
graphical Institute. Bland B:s 
många kartarbeten märkes världs- 
atlasen llie Times survey atlas 
of the XDorld (fullbordad 1922). 

*Barthou, Louis, tillhörde ss. 
justitieminister Poincarés 4:e mi- 
nistär 1926 och hans i nov. 1928 
bildade 5:e samt tillhör i samma 
egenskap Briands i juli 1929 bil- 
dade 11 :e. 

Bartok [ba'r-], B é 1 a, f . 1881, 
ungersk tonsättare. Urspr. endast 
verksam ss. i)ianist, framträdde 
B. i början av 1900-t. även som 
tonsättare och bedrev därjämte 
forslvuingar över äldre ungersk 
folkmusik (jfr Ungersk mu- 
sik). Hans produktion, omfat- 
tande några operor, kammarmu- 
sik, pianomusik m. m., har på se- 
nare år under inflytande av mo- 
dernistiska riktningar erhållit 
en utpräglad atonal anstrykning. 

Bartolozzi [-lå'ttsi], F r a n - 



L e X. Siippl. 



259 



Barycentrum — Basjkir 



260 



cesco, f. 1728, d. 1815, italiensk 
kopparstickare, 1764 — 1802 veik- 
sam i London, diircftcr i Lissabon, 
den förnämste företrädaren för 
punktgravyren (se d. c). 

Barycentrum (av grek. ba- 
ry's, tung, och lat. ce'ntrum, me- 
delpunkt), tyngdpunkt. 

*Barysfär, se även Jorden 
sp. I.S4. 

Barösund. 1- Sund utanför 
s. östergötlandskusten, mellan 
Fångö och Kättilö. Med B., som 
förr var befäst, begynner inom- 
skärsleden norrut till Bråviken. 

— 2. Smalt sund i skärgården v. 
om Helsingfors, känt för sin na- 
turskönhet. 

*Bas. Gcom. Se även G e o - 
de si sp. 1180, Stereofoto- 
grammet r i sp. 1547 och 
Stereoskopi sp. 1550. — 
Mateni. Se även Potens. Matem. 
och Talsystem. — Metr. I 
klassisk metrik benämning på de 
takter (enkla 1. sammansatta), av 
vilka en vers bildas. Jfr Kolo n. 

— Språkv. Den för en grupp 
besläktade ord gemensamma ut- 
gångsform, som konstrueras för 
att förklara deras s. k. avljuds- 
växling (se Avljud). Så är 
indoeur. hhere- B. i bära, lat. fcro 
ni. m. 

*Basa, se även Trämassa 
sp. 1441. 

Ba'san, i G. T. beteckning för 
nordligaste delen av Öst-Jordan- 
landet, upp till Hermon i n. och 
ned till Jarmuk i s. Jfr kartan 
till art. Palestina. 

*Basel, fr. Båle. 1. Basel-Stadt 
har en yta av 37 kvkm., Basel- 
Land av 427 kvkm. — 2. Betr. 
bibliotek och museer se Schweiz 
sp. 282 f. 

Baser, sp Bas. Kem. 

*Basidiomycetes. B. ansågos 
länge vara fullständigt könlösa. 
Nyare forskningar ha visat, att i 



myceliet regolbvmdet förekomma 
cellfusioner, varvid genom uppre- 
pade celldelningar och bildning 
av ett slags egendomliga "hakar" 
pä hyferna 2-kärniga celler upp- 
komma. Från dylika utväxa vanl. 
basidierna, i vilka de två kärnor- 
na smälta samman till en, varpå 
rcduktionsdelning äger rum vid 
bildningen av basidiesporerna. 
Vid dessas groning uppkommer 
åter ett mj^celium med 1-kärniga 
celler (fasväxling; jfr Genera- 
tionsväxling sp. 1159) . 

*Basilicata omfattar enl. ny 
provinsindelning två provinser: 
JNIatera och Potenza. 

Ba'sis (grek., eg. gång, det 
man står på), bas (se d. o.). — 
B., b a s y t a, se Kristall sp. 
13.39. 

Basiska bergarter, se Sura 
b e r g a r t e !•. 

Basisk process, en metallur- 
gisk process, vanl. smältning, som 
utföres i en "basisk" ugn med en 
infodring av basiskt eldfast mate- 
rial (dolomitraassa, dolomittegel 
etc.) å de delar, som komma i be- 
röring med smältan och varvid 
den bildade slaggen har basisk 
karaktär. Vid en sur process 
smältes materialet i en "sur ugn", 
d. v. s. med en infodring av sura 
(kiselsyrerika), eldfasta material, 
SS. kvarts, silicategel. Att begag- 
na en sur ugn vid smältning, där 
basisk slagg måste användas, går 
ej, ty slaggen angriper starkt in- 
fodringen. Jfr Martinpro- 
cessen och Bessemerpro- 
cessen. 

Basjki'r, ry. Basjkirija, auto- 
nom socialistisk sovjetrepublik i 
Uralområdet, Ryssland, kring 
Bjälaja. Huvudnäring skogsbruk. 
Betydande fyndigheter av järn 
och koppar m. m. 162,627 kvkm. 
2,743,000 inv. (1926). Huvudstad 
Ufa. — B. bildades 1919 av delar 



261 



Baskemölla — Bateson 



262 



av guv. Ufa, Orenburg, Perm och 
yamara. 

*BaskemöIla utgör ett munici- 
palsamliälle med 315 inv. (192S). 

Baskuntsja'k, saltsjö i s.ö. 
Ryssland (se d. o. sp. 1550), nära 
Volga. 124: kvkm. 

*Basra liar nu c:a 50,000 inv. 
Sedan 1927 är B. slutpunkt för 
flyglinjen från Kairo över Bag- 
dad. — B. erövrades av engelska 
trupper 21 nov. 1914. 

Ba'ssai, by i Grekland, nära 
det forna Figaleia (se d. o.), vars 
Apollontempel ligger i B. 

Ba'ssalt, kraftverk i Lagan 
(Knäreds skn. Hall. 1.), tillhörigt 
Sydsvenska kraft- a. b. 
(se d. o.). 

Ba'ssermann, Albert, f . 
1867, tysk skådespelare, verksam 
först vid Berliner Theater, se- 
dermera vid Lessingtheater, där 
han under ledning av Brahm spe- 
lade i det moderna dramat (sär- 
skilt Ibsen), och därefter hos 
Reinhardt. Under senare år har 
B. växelvis varit fästad vid olika 
tyska scener. B. är en av den 
nyare tyska teaterns yppersta 
konstnärer. Sällsynt originalitet, 
intensiv kraft och genial psyko- 
logisk genomarbetning utmärka 
hans gestalter. Han har även 
framträtt som filmskådespelare. 

*Basses-Pyrénées. Folkmäng- 
den hade 1926 ökat till 415,000. 

Ba'ssi, Charles, f. 1772, d. 
1840, arkitekt av italiensk börd, 
kom 1783 till Sverige med systern 
Giovanna (f. 1765, d. 1834), 
som engagerats som premiärdan- 
sös vid Kungl. teatern. 1802 över- 
flyttade han till Finland, där 
han 1810 — 24 var intendent över 
statens byggnader och där han 
blev den egentlige grundaren av 
1800-t:s klassicism. I Åbo full- 
bordade han Gjörwells akademi- 
byggnad och uppförde den bygg- 



nad, som nu inrymmer Åbo aka- 
demi (se ill. till Åbo). Bland 
hans övriga verk märkes Aska 
(se ill. till d. o. Suppl.) herrgård 
i Ui^pland. 

Ba'sso ostina'to, se Os t inåt o. 

*Bast, Anton, blev efter en 
långvarig process 1926 ådömd tre 
månaders fängelse för svikligt för- 
farande, varpå han 1928 blev per- 
manent suspenderad från biskops- 
ämbetet och utträdde ur meto- 
dist-episkopalkyrkan. 

* Bastard användes förr även i 
bet. oäkta barn. 

Bastei [-ta'j], seSachsisk- 
Böhmiska Schweiz. 

*Bastion, se vid. Befäst- 
n i n g. Suppl. 

Bastnäsfältet, se R i d d a r - 
hytta 11. 

* Bastu. I många orter betyder 
B. nu, sedan den gamla badfor- 
men kommit ur bruk, uthus för 
torkning av malt, lin 1. säd. Jfr 
K ö 1 n a och R i a. 

* Basun. 1. Hl. av tenor- och 
basbasun återfinnes å bilagan till 
il u s i k i n s t r u m e n t. 

*Basutoland hade 1926 540,000 
inv. 1921 uppgick européernas an- 
tal till 1,600. 

Basväg, se Skogsavverk- 
ning sp. 810. 

Batalha [bji5ta'lljaj], stad i 
prov. Estremadura, Portugal, med 
berömt dominikankloster (se 
Portugisisk konst sp. 492 
och ill. sp. 493^94). 4,000 inv. 

*Batavia. 1- Folkmängden 
uppskattades 1927 till 308,000. I 
B. har 1924 öppnats en juridisk 
och 1927 en medicinsk högskola. 
Staden har dessutom ett museum 
med stora etnografiska o. a. sam- 
lingar samt ett magnetiskt och 
meteorologiskt observatorium. 

Bata'viabindning, se Kypert. 

Bateson [be'jts8n], William, 
f. 1861, d. 1926, brittisk ärftlig- 



263 



Bath — Bauer 



264 




Bath l'arti av The Circus. 



hetsfoiskare, 1910 clief för Jolm 
Innes Horticultural Institution, 
Surrey. Se Ärf tlighetslära. 

*Bath bildar eget grevskap. 
Mycket märkligt är B. ur stads- 
byggnadssynpunkt. Avons i ter- 
rasser brant sluttande stränder 
lia vid stadsplanens utformning 
utnyttjats på ett enastående mo- 
nuniontalt sätt, framför allt under 
1700-t., då arkitekterna John 
Wood d. ä. och d. y. anlade bl. a. 
monumentalplatserna The Circus 
och The Royal Crescent, begränsa- 
de av enhetligt utformade bostads- 
hus i praktfull palladiansk stil. B. 
liade sin glanstid som badort un- 
der 1700-t., då det var samlings- 
platsen för Englands förnäma 
välld och angav tonen för det 
högre sällskapslivet. Det har på 
senare åren återtagit en del av 
sin roll som mondän kurort. 

*Batna hade 1926 12,000 inv., 
därav 3,600 européer. 

Batteritändning, se T ä n d - 
a p ]) a r a t. 

*Battistini, Mattia, f. 1S5S 
(icke 1S53), avled 1928. Han be- 
sökte Sverige sista gången 1924. 

*Batum är huvudstad i rep. 
Adsjarien, Georgien. 

Ba'twa. 1- Smärre dvärgfolks- 
grupper i Kongobäckenet. — 2. 



En i Bangweoloträsken boende 
bantustam. Jfr Dvärgfolk, v. 
K o s e n 6 ocli T r ä s k f o 1 k. 

Batyli'ter, detsamma som bato- 
liter. 

Baudoin [bådoä'i)], Pierre 
Antoine, f. 1723, d. 1769, 
fransk målare. B. var Bouchers 
måg, och hans konst har helt sina 
förutsättningar i dennes galanta 
värld. Hans av samtiden högt 
skattade, utomordentligt eleganta 
gouacher, vilka efterbildades i 
gravyrer av bl. a. Moreau le jeune, 
röra sig gärna med starkt frivola 
motiv. 

Baudot [båda'], Jean M a u - 
rice Émile, f. 1845, d. 1903, 
fransk telegrafingenjör. Se Te- 
legrafi sp. 898. 

*Bauer. 2. M ax B. avled 1929. 
Efter att några år ha levat i 
landsflykt i Europa begav han sig 
till Kina, där han 1928 blev mili- 
tär rådgivare åt nationalregering- 
en i Xanking och deltog i inbör- 
desstriderna, tills han drabbades 
av smittkoppor. — 3. G. A. B. 
avgick som riksskatteminister 
1922. Han komprometterades 1925 
svårt genom delaktighet i ett 
svindelföretag och uteslöts ur 
socialdemokratiska partiet. Led. 



265 



Bautzen — Beatty 



266 



av riksdagen 1912—18 och 1920— 
24. — 4. Otto B. är sedan 1919 
chef för socialiseringskommissio- 
nen och sedan 1920 led. av natio- 
nalrådet. 

*Bautzen. Vid B. vann Napo- 
leon I 1813 en seger över preus- 
sare och ryssar. 

Baux, L e s B. [le bå], liten by 
i dep. Bouches-du-Rhöne, s. 
Frankrike. B. var under medel- 
tiden säte för den mäktiga släk- 
ten Baux, kring vars ur kalk- 
klippan uthuggna, delvis bevarade 
borg småningom ett stadssamhälle 
uppstod. Av detta kvarstå en 
kyrka och en mängd, nu starkt 
förfallna bostadshus, även de del- 
vis huggna direkt ur klippan. 

Bax [Ixekks], Arnold, f. 
1883, engelsk pianist och tonsät- 
tare, har under jiåverkan av 
i risk folkmusik och modern 
engelsk diktning skrivit en sym- 
foni i ess moll, sjnnfoniska dik- 
ter (bl. a. The Garden of Fand), 
kammarmu sikverk och sånger. 

Baxter [boe'kksta], Richard, 
f. 1615, d. 1691, engelsk präst 
(bl. a. 1645 i Cromwclls armé). 
B. är särskilt liekant för sin 
pietistisk-kvietistiska vippbyggel- 
seskrift The Sainfs everlasting 
rr.'=:f (1650; Guds folks ewiga sab- 
bathsro, 1858). 

*Bayern hade 1925 7,380,000 
inv. (97 per kvkm.). — Historia. 
Aren 1922 — 23 präglades av de na- 
tionella konservativa partiernas 
strävanden att stärka regerings- 
makten samt av stegrad spänning 
^liinchen — Berlin. Lerchenfelds 
försök att förbättra förhållandet 
till riksregeringen försvårades i 
hög gi-ad genom de monarkiska 
och separatistiska strömningarna, 
som nu nådde sin höjdpunkt. Det 
allm. osäkerhetstillståndet föran- 
ledde regeringen att 1923 utse v. 
Kahr (se denne) till generalstats- 



kommissarie med utomordentliga 
befogenheter. I nov. 1923 sökte 
nationalsocialisterna under led- 
ning av Hitler och med understöd 
av Ludendorff genomföra en kupp. 
Försöket misslyckades emellertid, 
och utvecklingen länkades där- 
efter in på lugnare banor. Spän- 
ningen med Berlin har i någon 
mån avtagit, ehuru ministerpresi- 
denten Held ännu 1929 riktat en 
mycket skarp kritik mot Preus- 
sens dominerande inflytande på 
riksregeringen. Starkt motstånd 
har också gjorts mot de planer 
på genomförande av en riksre- 
form (se Tyskland. Bistoria. 
Suppl.), som på sistone framkom- 
mit. 

*Bazin, René, är en av de 
främsta representanterna för re- 
gionalismen (se d. o. Suppl.) i 
modern fransk litteratur. Hans 
förnämsta roman, Lcs Oberlé 
(1901; Familjen Oberlé, 1910), 
skildrar den franskt orienterade 
kulturen i Elsass i dess motsätt- 
ning till den tyska. 

Be, kemiskt leckon för en 
atom beryllium. 

Bé, förk. för Baumé. 

Bear Lake [bä'a lejk], eng., 
Björnsjön (se d. o., även Suppl.). 

Beatelund, gods i Ingarö skn, 
Sthlms 1., på Värmdön nära Bag- 
gensfjärden, från 1700-t:s mitt 
till 1916 fideikommiss inom ät- 
ten Cederström. Hu^mdbyggnaden 
(med två flyglar) uppfördes 1728 
och omges av synnerl. vackra, ter- 
rasserade trädgårdsanläggningar 
från samma årh. 

Bea'ti posside'ntes, lat., de 
lyckliga innehavarna (av en viss 
position e. d.), urspr. ett till la- 
tin översatt uttryck från Euripi- 
des. 

*Beatty, lord, var förste sjö- 
lord 1919—27. 



267 



Beaucaire — Bechuanaland 



268 




Beaune. GArden 1 HOtel IHen. 

*Beaucaire liade 1921 8,000 
inv. 

Beauforthavet [bAo'f8t-], be- 
njimning på den utanför Mackon- 
zies mynning belägna delen av N. 
Ishavet. 

Beaumé [båme'], annan form 
för B a u m é. 

Beaumont [bAo'månt], stad i 
Texas, s.v. För. Stat., vid Neebes 
River, c : a 50 km. från Mexikans- 
ka bukten. B., som är centrum för 
stora bergoljefält och har livlig 
handel, utvecklas hastigt. 66,00b 
inv. (1928). 

*Beaune hade 1921 12,000 inv. 
Det är omgivet av murar. Dess 
märkligaste byggnad är det 1443 
grundade sjukliuset Hotel Dieu, 
till stor del uppfört av trä och 
utomordentligt väl bevarat. Bland 
inventarierna märkes ett av Roger 
van der Weydens huvudveik, fly- 
gelaltaret Yttersta domen. — B., 
som imder forntiden var ett ro- 
merskt ståndläger, var under ti- 
digare medeltiden huvudstad i ett 
särskilt grevskap, kom 1227 till 



Burgund och införlivades 1478 
med franska kronan. 

*de Beaupoil de Saint-Au- 
iaire, A. F. C, avgick som am- 
bassadör i London 1924. 

*Beauvais är en av Frankrikes 
bäst bevarade gamla städer. 
Jämte katedralen, varav endast 
koret och tvärskeppet fullborda- 
des (1227— 1578), efter ansenliga- 
re mått än någon annan av de go- 
liska katedralerna i Frankrike, 
märkas kyrkan Saint-Étienne, 
ilclvis romansk, delvis gotisk, det 
eleganta rådhuset från 1700-t. 
samt en stor mängd gamla privat- 
hus. B. är berömt för sin gobelin- 
manuf åktur, som grundades 1664 
och upplevde sin glanstid på 
1700-t. under Oudrys ledning. 
Dess moderna specialitet är mö- 
beltyger. — B., som var de gal- 
liska bellovakernas huvudstad 
och uppkallats efter dem, blev på 
800-t. medelpunkt i ett grevskap, 
som från 1000-t:s början lydde 
under biskoparna av B. Staden 
vann 1472, då den belägrades av 
Karl den djär\'e, en ryktbar seger 
över denne. 

Beaverbrook [biVabrok ] . 

William IMaxwell Ait- 
k e n, förste baron av B., f. 1879, 
brittisk politiker av kanadensisk 
börd, konservativ led. av under- 
huset 1910 — 17, medlem av Lloyd 
Georges ministär 1918. B. är hu- 
vudägare av tidningarna Evening 
Standard och Sunday Express. 
1929 överlät han Daily Express 
till sin son. Bland hans arbeten 
märkas Politicinns and the preas 
(1925) och Politicians and the 
war, 19U—1916 (1928), 

*Bechuanaland. Brittiska B. 
omfattar 133,500 kvkm. med 
120,000 inv., därav 21,000 euro- 
péer (1921). Bechuanalandprotek- 
toratet omfattar 712,000 kvkm. 
med 165,000 inv. (1926; 1921 



269 



Beck — Beckman 



270 




Beauvais. Utsikt över staden med katedralen. 



153,000 inv., därav 1,700 euro- 
péer). Därjämte förvaltar pro- 
tektoratet sedan 1921 Caprivi 
Zipfel, Sydväst- Af rikas smala, 
27,400 kvkm. stora landtunga ö. 
om 21° ö. 1. 

*Beck. Om asfalt- 1. stenkols- 
beck se Stenkolstjära sp. 
1527. Se även Stearinbeck. 

Beckblände, detsamma som 
pechblände. 

Be'cke, Friedrich Johann. 
f. 1855, österrikisk mineralog och 
petrograf, prof. i Wien 1S9S, har i 
sina skrifter särskilt behandlat 
magmornas differentiation samt 
mineralogiska arbetsmetoder och 
instrument, varjämte han utövat 
en framstående verksamhet som 
universitetslärare. 

Be'ckett, Francis, f. 1S6S. 
dansk konsthistoriker, docent vid 
Köpenhamns imiversitet 1909, di- 
rektör för statens avgiutnings- 
samling 1915, har särskilt stude- 
rat äldre dansk konst och utger 
sedan 1924 en dansk konsthisto- 
ria. Danmny-Jx-s KiniKf. 

*Beck-Friis. 1- C a r 1 - .T o a - 
chim B. avled 1927. — 2. Johan 
B. avled 1929. B., .som från 1899 
brukade sin egendom Söderö i 



Östergötland, var 1904 — lagtima 
riksdagen 1919 och från 1927 led. 
av F. K. 

Beckholmen, holme i Stock- 
holm (se d. o. sp. 1617), tillhörig 
staten. På B. finnas 3 dockor, av 
vilka 2 ha längden 100, resp. 96 
m., bredden 16,6, resp. 10, s m. 
och djupet 5, resp. 4 m. Den 
tredje dockan, "Gustav V:s doc- 
ka", invigd 1927, avsedd även för 
flottans fartyg, har längden 125 
m.. bredden 20 m. och djupet 8 m. 

Beck-kol, detsamma som gagat. 

*Beckman. 3. Ernst B. av- 
led 1924. — 4. Natanael B. 
har. förutom åt rent språkveten- 
skapliga problem (spec. inom ny- 
svenskan och metriken), ägnat 
stort intresse åt den fornnordiska 
kulturhistorien. Bland hans äldre 
arbeten må ytterligare nämnas 
Vägar och städer i medeltidens 
Västergötland (1916). Bland 
hans senare arbeten märkas Äldre 
västgötalagen, översatt och för- 
klarad (1924), Tideräkning och 
historia (s. å.) samt Göteborgs 
retensJcaps- och vitterhetssam- 
hälle 1778—1928 (1928). 

Beckman, Bror, f. 1866. d. 
1929, tonsättare, direktör för 



271 



Beckmann — Befästning 



272 




Fästningsprofil enl. bastionssystemet 
(ur J[allet. I.es traviiux de Mars, 1071 1. 
A — B Vallgata (för transport av trup- 
per och kanoner). B — C nuvudvall. 
D — H Vallgång (för uppställning av 
kanoner). H— E Bröstvärn. E— T Låg- 
vall. V— X Grav. V— Y Eskarp. 
X — Z Kontereskarp. X — i Betäckt gäng 
(för förbindelse mellan fästningen och 
fältet). 7—8 Fältvall. 

Mus. akadts konservatorium 1010 
(prof. 1911), skrev förutom 
sånger en sjanfoni, orkesterstyc- 
ket Om lyckan, musik till H. Mo- 
landers En lyckoriddare, piano- 
musik (bl. a. Strängaspel) m. m. 
*Beckmann, Ernst, avled 
1923. 

BeVkmann, IM a x, f. 1SS4, tysk 
målare och grafiker. Urspr. lär- 
junge till Corintli. framträdde B. 
under världskriget som en sati- 
risk människoskildrare i en bru- 
talt expressionistisk stil med 
starkt plastiska detaljer. 

Beckomberga, egendom i 
Bromma förs., Sthlm, n.v. om 
Bromma kyrka. På B., som inköp- 



tes av Stockholms stad 1927, 
skall 1929 påbörjas byggandet av 
ett stort kommunalt sinnessjuk- 
hus. 

Bedrägeri, brottslig handling, 
l)('stå('n(U- diiri, att någon genom 
att föra annan bakom ljuset för- 
mår honom att vidtaga 1. under- 
låta att vidtaga handling, så att 
ekonomisk förlust därigenom 
åsamkas honom 1. någon, över vars 
rJitt lian förfogar. B. är i svensk 
si raff rätt dock icke begränsat till 
förmögenhetsrättens område utan 
omfattar även sådana fall, där 
andra intressen än de ekonomiska 
åsyftas 1. sättas på spel, t. ex. 
det s. k. familjerättsliga B. 
Straffbestämmelserna äro givna i 
22 kap. strafflagen. 

* Bedövningsmedel, jfr Nar- 
k o s. 

Beerbohm Tree [bi'obAom tri], 
sp T r e e. 

* Befälstecken. I illustrations- 
underskriften i huvudarbetet sp. 
1216 anger n:r 7 tecknet för av- 
delningschef. För flottilj chef fin- 
nes ett särskilt tecken, näml. en 
vimpel i tre vertikala fält: blått, 
gult, blått. 

*Befästning. Historia. Be- 
fästningskonst ens strategiska be- 
tydelse. B. är ett av försvarskri- 
gets naturligaste hjälpmedel och 
spåras lika långt tillbaka som 
krigiska företeelser över huvud. 
Till de primitivaste arterna höra 
de forntida bygdeborgarna (se d. 
o.). I det romerska världsväldet 
spelade ett system av befästa stä- 
der m. m. stor roll för gränslän- 
dernas tryggande (se Limes). 
Fästningskrigens egentliga tid är 
dock medeltiden, då snart sagt 
varje stad blev befästad och dä 
slott och fästen uppväxte å tle 
flesta viktigare platser (se vid. 
Borg). Orsaken därtill var dels 
bristen på rörliga stridsmedel, 



273 



Befästning 



274 



dels den styrka, ett dylikt fast 
försvar då ännu ägde grentemot de 
föofa utvecklade anfallsvapnen. 
Ännu under 1500- och 1600-t. 
tillmättes de fasta orterna och 
lägren en mycket framträdande 
1. rentav dominerande betydelse 
inom kricrföringen. Typiskt här- 
för är 30-åriga kriget, som vä- 
sentligen var en kamp om fa«ta 
orter. Först under 1700-t. minska- 
des fästningarnas betydelse på 
grund av förbättrade anfallsme- 
toder och den större vikt. som 
lades vid rörliga operationer, 
t. ex. av Xapoleon. Sedan denna 
tid ha permanenta B. spelat en 
sekundär roll inom krigföringen, 
men fingo dock ännu iinder 
världskriget en viss betydelse i 
och för angriparens uppehållan- 
de, t. ex. det fästninGfssvstem 
(Belfort — Kpinal — Toul — Xancy 
— Venlun). å vilket den franska 
frontens sydflvsel var stödd. Där- 
emot har fältbefästningskonsten 
(se d. o., även Supnl.) i hög grad 
ökat i betydelse. Denna utveck- 
ling, första gången antydd vid 
P]e\Tia 1S77 och konsekvent full- 
föl Jd i världskriget, har sin or- 
sak i förhållanden, som samman- 
hänga med anfallsmedlen. — Be- 
fäfttninrjsl-onstens te7c7iisT:a och 
fnktisl-a vtijpcl-linp är betingad 
av vapenutvecklingen. Att gynna 
egen och försvåra fiendens vapen- 
verkan är dess uppgift. Före eld- 
vapnens tid var en brant vall 1. en 
i"ur med grav tillräcklie för att 
hålla angriparen från livet. Oe- 
nnm tornbygsnader. gallerier och 
andra utbvEfgnader ökades möj- 
li srhet en till egen vapen verkan. 
FIdvannens tillkomst inskränkte 
effektiviteten av murskyddet. 
Konstruktionerna måste därför 
gå ut på utnyttjandet av det vid- 
gade rummet för vapenverkan, på 
samma gång angriparen hindra- 




Schematisk bild av bastionssystemet 
med olika former av inre och yttre verk 
Mir Malkt. I.es travaux de Mars 1671). 
B Staden. G. Citadell. I Bastion. N Hög- 
verk. P Hetranehement. X Ravelin. 
Z Enkel teualj. 1 Dubbel tenalj. 3 Horn- 
verk. 4 Kronverk. 

des att begagna sig därav. Fäst- 
nings- och belägringsartilleriets 
verksamma skottvidder utgjorde 
under nya tidens tre första år- 
hundraden omkr. 100 — 350 m. ; 
angriparen borde alltså medelst 
eld hållas nere inom detta om- 
råde. De fortifikatoriska syste- 
men gingo därför främst ut på 
anordningar för kor.sande och 
flankerande eld framför den or- 
ten omslutande huvudförsvars- 
linjen, som utgjordes av vallar 
och torra 1. vattenfyllda gravar 
(jfr profilen sp. 271) med fram- 
springande, brutna hörn, bastio- 
ner. De av lägre vallar bestående 
utanverken voro av olika slag, ss. 
raveliner, tenaljer, hornverk och 
kronverk. Djupförsvaret tillgodo- 
sågs genom inre verk, ss. retran- 



275 



Befästning 



276 




Fästning 



bastionssystemet: Philippsburg, Baduii. 
Krieges-Baukunst, 1648.) 



(Vr -Mattliias Dögen, 



cliementer, högverk, slutväi'n och 
citadell. Detta "bastionssystem" 
vippkom på 1500-t. i Italien, ut- 
bildades under 1500- och 1600-t. 
av tyska, nederländska och frans- 
ka fästningsingenjörer och fick 
sin främste representant i V a u - 
han. Dennes många efterföl- 
jare förvanskade och schematise- 
rade systemet. Hans svenska sam- 
tida ErikDahlbergh förstod 
dock att självständigt tillgodo- 
göra sig systemets riktiga princi- 
per. En av Dahlberghs specialite- 
ter var inbyggandet i fästningar- 
na av bombsäkra valv. Ett femtio- 
tal svenska fästningar nyanlades 
1. restaurerades av honom. Vid 
sidan av bastionssystemet upp- 
trädde senare två andra system, 
tenalj systemet med i vinklar 
bruten huvudförsvarslinje och 
kaponiersystemet, där flankelden 
icke utgick från huwidvallens 
öppna vallgång utan från en på 



gravbottnen uppförd kasematt- 
byggnad, kaponier. Det refflade 
artilleriet med dess ökade skott- 
vidder gjorde det nödvändigt att 
flytta ut B. på större avstånd. 
Då på grund härav sammanhäng- 
ande linjer skulle bli alltför vid- 
lyftiga och dyrbara, uppstod 
systemet med detacherade fästen 
(fort), anlagda på så sätt, att 
mellanrummen effektivt behärska- 
des med eld. 1800-t:s fästningstyp 
blev alltså fort- 1. gördelfästning- 
en, vars främste representant är 
Brialmont och vara en del 
belgiska fästningar, Bukarest, 
Köpenhamn och Boden äro exem- 
pel. Brisansgranaterna, de allt 
grövre kalibrarna och längre 
skottvidderna gåvo under 1900-t. 
angi-iparen medel i hand även mot 
dylika fästningar. Sedan forten 
sprängts i berg 1. armerats med 
betong och pansar, var en ytter- 
ligare utveckling av det rent tek- 



277 



Beginerrå — Behrens 



278 



niska otänkbar, varför åter en 
utväg måste sökas på det tak- 
tiska området. Varie B. kan ta- 
gas, därför måste försvaret byg- 
gas alltmera på en friare växling 
av anfalls- och försvarsmoment. 
Mera effektivt än ett permanent 
system är ett mera tillfälligt 
system av jordvärn, knappast hö- 
jande sig över markens nivå och 
därför relativt osårbart, som kan 
utvecklas alltefter behovet och 
därför oavlåtligt ställer angripa- 
ren inför nya linjer, mattande 
hans kraft. — Eustfäsfningarnas 
huvuduppgifter äro att skydda 
örlogshamnar och viktiga kust- 
orter samt att stödja flottans 
operationer. De behärska i allm. 
ett mer vidsträckt område än 
landfästningarna och bestå av ett 
flertal befästningar, i vilka ingå 
å sjöfronten artilleri för bekäm- 
pande av fartyg och å landfron- 
ten artilleri för avslående av 
truppers anfall. De olika forten 
1. batterivärnen utgöras av tunga 
järn- och betongkonstruktioner, 
vilka, där berggnmd finnes, äro 
anslutna till utsprängda schakt 
och gångar. För att försvåra 
fientliga fartygs inträngande i 
skyddsområdet användas mine- 
ringar och farledsspärrar (bom- 
stängsel, försänkningar o. d.). 
Sveriges äldsta kustfästning är 
Vaxholms fästning (.se d. o.). 
Under 1600-t. tillkommo Karls- 
krona och Älvsborg, anlagda av 
Dahlberg. Vid mitten av 1700-t. 
anlade Augustin Ehrensvärd 
Sveaborg, en kustfästning, som 
fyllde dåtidens högsta krav på 
teknisk fulländning. 

Begi'nerrå, storrån på kryss- 
masten, belägen närmast däck, 
saknar i allm. råsegel. — B e - 
ginsegel, råsegel, storsegel å 
kryssmasten, som kan föras på 
beginerrån (.se ill. till Segel- 



fartyg sp. 345—346). Vanl. 
saknas dock detta segel. 

*Begonia. Fara. Begonia'ceae 
föres vanl. till ordn. Parieta'les. 

*Begravning, Begrav- 
ningsplats, se även Kyrko- 
gård. — Begravningsva- 
pen, se L i k b e g ä n g e 1 s e sp. 
504 samt ill. sp. 503 och 504. 

Be' gum, i det muhammedanska 
Indien hederstitel för furstinnor 
och andra förnäma damer. 

Behaviorism [bihe'jvj8rism], 
ett av den nordamerikanske psy- 
kologen John Broadus 
Watson (f. 1878) utarbetat 
uppfostringssystem, framlagt i 
arbetet Behaviorism (1925). Här 
tillämpar han på pedagogiska för- 
hållanden synpunkter från sitt 
1914 utgivna arbete Behavior 
(eng., uppförande, beteende), ett 
verk av komparativt psykologisk 
innebörd, närmast tillkommet på 
grundval av observationer från 
djurpsykologins (se d. o. Suppl.) 
område. För att undvika bestraflF- 
ningar, som hos barn framkalla 
häftiga känsloutbrott och kunna 
verka menligt på hälsan, vill B. 
så mycket som möjligt tillämpa 
en metodik, som kommer barnet 
att få en inställning på de nega- 
tiva reaktionstendenser, vilka äro 
nödvändiga, för att barnet skall 
vänja sig att undvika sådana 
handlingar, vilka det ej bör ut- 
föra. Genom att tålmodigt t. ex. 
göra barnet bekant med små 
smärtförnimmelser vid en ljus- 
låga kan man vänja det att und- 
vika de faror, som ett oförsiktigt 
hanterande av eldfarliga ting kan 
draga med sig. B. påminner här- 
vid till en viss grad om den nega- 
tiva uppfostringsmetod, som för- 
ordades av Rousseau (se d. o. och 
Upplysningstidevar- 
vet sp."l58). 

*Behrens. 3. Peter B. an.ställ- 



279 



Bei gnets — Bel ga 



280 



dos 1906 SS. arkitekt hos A. E. G. 
i Berlin och har på denna post in- 
lett en ny epok inom industri- 
byggnadskonsten. ITan har i sina 
fabriksbyggnader låtit material 
och ändamrdsenlighet helt avgöra 
utfoimningen ocli liar därigenom 
blivit en av de främsta föregångs- 
männen för den moderna fnnktio- 
nalismen. Av stor betydelse för 
likartade anläggningar i och utom 
Tyskland blevo lians A. E. G.-kom- 
plex vid Humboldthain i Berlin 
(1900—12, se ill. till Tysk konst, 
sp. 1588) och en turbinfabrik för 
Mannesmannröhrenwerke i Diis- 
seldorf (1012). 1022 blev han 
prof. vid konstakademin i Wien. 
Beignets fbänjä'], fr. (av ett 
keltiskt ord hiqne, svulst), små, 
flottyrkokta bullar av mjöl, smör, 
miölk och ägg med någon smak- 
tillsats (citronrasp och socker 1. 
riven ost). — B. kallas även fruk- 
ter o. d., som före flottyrkokning- 
en doppats i fri tyr 1. inbakats i 
jäsdeg. 

Beijer, Agne, f. 1888, son till 
Frans P:son B., tcaterhistoriker, 
ledde 1921 — 22 restaureringen av 
Drottningholms teater och orga- 
niserade teatermuseet där, för 
vilket han sedan 1925 är inten- 
dent. 1024 — 26 och sedan 1028 
Göteborgs Handels- och Sjöfarts- 
Tidnings teater- och musikkorres- 
pondent i Sthlm, 1026—28 teater- 
kritiker i Stockholms Dagblad. 

*Beira. 1. B. hade 1020 
1.508,000 inv. — 2. B. har iärn- 
vägsförbindelse med Salisbury 
(Syd-Bhodesia) och Blantyre 
CNTyasalandprotektoratet) . 

* Beirut är nu huvud.stad i rep. 
Libanon (se d. o. Suppl.) ; det är 
dessutom säte för mandatet Sy- 
rien och Libanons styrelse. I B. 
finnas ett franskt och ett ameri- 
kanskt universitet samt ett mu- 
seum med värdefull fornsamling. 



Stark radiostation (25,000 meter- 
ampere). B. hade 1021—22 04,000 
inv. 

Be'kker. Paul, f. 1882, tysk 
musik.skrift.ställare, från 1025 
även verksam som teaterledare, 
har bl. a. författat en stort anlagd 
biografi över Bccthovm (1011, sv. 
öveis. 2 dir, 1016) samt Mnldorft 
Sinfonicn (1021) och Wagner, das 
Lchen im Wcrl-e (1024). 

B*»Iasco rbiltt^'sskpoj, David, 
f. 1850, nordamerikansk teater- 
ledare och dramatisk författare, 
dirigerar flera scener i olika stä- 
der i För. Stat. och har (delvis 
för dessas behov) skrivit en 
mängd litterärt värdelösa men 
hos den breda publiken populära 
skådespel. Texterna till Puccinis 
operor La fanciulla del West och 
Madame Butterfly äro bearbet- 
ningar av skådespel av B. 

Bel ca'nto (ital., vacker sång), 
benämning på den gammalita- 
lienska sångmetoden, som främst 
tar fasta på tonbildningens skön- 
het och mindre eftersträvar dra- 
matisk uttrycksfullhet. 

Belém rbalä'ii]. 1. Officiella 
namnet på Para (se d. o. ,3). — 2. 
Förstad till Lissabon (s? d. o. sp. 
500). 

*Belfast, som även är himid- 
stad i grevsk. Antrim, utgör eget 
grevskap med 415,000 inv. (1926). 
Bland läroanstalterna märkes The 
Queen's University. 

* Bel fort. 1. B:s officiella namn 
är Territoire de Belfort. 

Belfrage, K u rt, f. 1878, börs- 
direktör och chef för Stockholms 
fondbörs 1016. B. har framträtt 
som skriftställare och föreläsare 
samt varit liA-ligt verksam i Kul- 
turella ungdomsrörelsen och för 
dess syften. 

Bel ga, belgisk mvnt enhet, in- 
förd 1026 (jfr tabell till art. 
Växelkurser). 



281 



Belgien 



282 



*BeIgien, fi'- Bclfjique, flaml. 
BeUjir. hade 1927 7,932,000 inv. 
(260 per kvkm.). Största städer 
JJryssel, Antwerpen, Liége, Gent, 
Mecheln och Briigge. B. omfattar 
med Belgiska Kongo och mandat- 
området Ruanda-Urundi c:a 2,5 
mill. kvkm. med 22 niill. inv. - — 
Näringar och kommunikationer. 
B. är sedan maj 1922 förenat i 
tullunion med Luxemburg. Ung. 
hälften av utrikeshandeln går 
sjövägen. 1927 utgjorde samman- 
lagda nettotonnaget av ankomna 
och avgångna fartyg i utiikes- 
fart 47,3 mill. ton (mot 27,8 
år 1912). Den belgiska handels- 
flottan är relativt obetydlig (233 
fartyg om sammanlagt 493,000 
bruttuton 1928), oeli sjöfarten 
på utlandet, som huvudsakl. går 
över Antwerpen och även för- 

1'olkmängd. 

1920 (folkräkning) 1027 (uppskattning) 

7,465,782 7,932,077 

Befolkningens fördelning efter näringar 

1920. 
(I procent av samtliga yrkesutövare.) 

Lantbruk 19, i 

Bergsbruk 7, o 

Industri och hantverk 39,5 

Ilamlcl och sjöfart 11,5 

Samfärdsel 1 övrigt 6,9 

1920 års befolkning (över 2 års ålder) 
fördelad med hänsyn till språket. 

Franska 2,850,825 

Flamländska 3,185,100 

Tyska 10,863 

Franska och flamländska 967,813 

Franska och tyska 45,206 

Flamländska och tyska 2,330 

Franska, tyska o. flamländska 33,862 

Den odlade jordens användning och av- 
kastning 1928. 

Areal Skörd 
(kvkm.) (1,000-t. ton) 

Havre 2.700 702 

Vete 1,730 484 

Korn 310 102 

RSg 2,300 703 

Tobak — O 

Potatis 1,660 2,987 

Sockerbetor 030 1,770 



Kreatursstock 1927 (1,000-t. djur). 

Nötkreatur 1,739 

Hästar 256 

Svin 1,124 



Bergshantering 1927 (1,000-t. ton). 

Stenkol 27,574 

Briketter 1,687 

Koks 5,:-t!t7 

Järnmalm (1926) 145 

Tackjärn 3,751 

Stål, oarhetat 3,708 

Stål, färd. prod. (valsat) 3,229 

Zink 202 

Bly 66 



Handelsomsättning, (Mill. francs.) 
Är 1922 1924 1926 1Ö27 1928 

Import 9,452 17,712 23,063 29,189 31,564 
Export 6,358 13,865 19,099 26,197 30,115 



Viktigaste import- och exportländer, 
(Import och export i mill. francs.) 

1927 
Imp. Exp. 

Argentina 2,348 772 

Frankrike 5,295 3,071 

För. Stat 3,200 2,421 

Italien 398 554 

Nederländerna 3,104 2,893 

Schweiz 235 581 

Storbritannien 3,334 4,877 

Tyskland 3.610 4,521 

Belgiens handel med Sverige 1927. 
(1,000-t. kr.) 

Exp. Inip. 

Hästar (31 st.) 180 — 

Matvaror av djur 505 21 

Spannmål etc 115 61 

Tobak, kaffe m. m ISO — 

Frukter, köksväxter m. m. 470 14 

Spånadsämnen 1,817 6 

Garn, silke m. m 3,242 ■ — 

Textilvaror 3,461 128 

Hudar och skinn etc 617 952 

Läderarbeten m. m 307 1 

Oljor, växtfett, tjära m.m. 1,550 143 

Kantsjukarbetcn 455 — 

Trä och trävaror 87 9,922 

Färger etc 249 99 

Växter, kreatursfoder etc. 626 1 
Pappersmassa, papper etc. 737 10,618 
Andra fabrikat av växt- 
ämnen 518 4 

Mineral och fabrikat därav 7,599 13,649 

Metaller och arbeten därav 5,607 2,025 

Kullager, maskiner m. m. 1,.332 4,650 

övriga varor 192 11 

Exp., resp. imp. tot. värde 29,855 42,305 



283 



Belgien 



284 



medlar en mycket bet}'dande tran- 
sitohandel från och till Tysk- 
land, n. Frankrike och JSchweiz, 
ombesörjes till större delen av 
engelska fartyg. Ang. rederibolag 
se d. o. sp. 894. De segelbara vat- 
tenvägarna hade ld2ö en längd 
av 1,675 km., därav 798 km. ka- 
naler. Järnvägarna Iiade 1925 
en längd av 9,597 km., därav 5,101 
nornialspåriga (4,796 statliga) 
och 4,496 smalspåriga. 1926 har 
staten för en tid av 75 år över- 
låtit driften av järnvägarna till 
ett enskilt bolag, Société Natio- 
nale des Chemins de fer Beiges. 
— • Myntväsen. I samband med 
myntstabiliseringen och giild- 
m}'ntfotcns återställande 1926 in- 
fördes en ny myntenhet, belga 
(jfr tabell till art. Växelkur- 
ser). Francen är dock fortfaran- 
de gångbart mynt inom landet. 
— Författning. Genom författ- 
ningsändring 1921 nedsattes val- 
perioden för senaten till 4 år, 
samtidigt som åldersgränsen för 
rösträtt till senaten och represen- 
tanternas hus nedsattes till 21 år. 
Kvinnlig rösträtt till representa- 
tionen tillämpas endast i ytterst 
begränsad skala. Däremot ha 
kvinnor över 21 år rösträtt vid 
kommunala val. — Politiska par- 
tier. De främsta partierna äro ka- 
tolska partiet, splittrat i en kon- 
servativ högerflygel och en demo- 
kratisk vänsterflygel, liberala 
partiet, vilket under senare år 
gått tillbaka, främst på grund av 
socialdemokratiska partiets fram- 

Partiställning efter valen maj 1929. 
Sena- Repre- 
ten sentanter- 
nas hus 

Katolska partiet 41 76 

Liberala partiet 13 28 

Socialdemokratiska par- 
tiet 36 70 

Flamländska partiet 3 12 

Kommunistiska partiet ... 1 



marsch. Ett flamländskt aktivist- 
parti verkar för de flamländska 
piovinsernas separation från B. 

— Rättsväsen. Antalet kantoner 
uppgår numera till 230. — För- 
svarsväsen. Armé n. Enl. lag 
1928 är fr. o. m. 1930 utbildnings- 
tiden sänkt till 8 månader för nå- 
got mer än halva ärskontingenten 
om 44,000 man samt i övrigt till 
12 — 14 månader. Fredsstyrkan be- 
räknas till omkr. 65,000 man. 
Flygvapnet omfattade 1928 
tre regementen. Flottan upp- 
hörde 1926, då fartygen försåldes. 

— RfUgion. Statskyrka finnes ej, 
och full religionsfrihet råder. An- 
talet katolska biskopar är 6, in- 
klusive ärkebiskopen av Mecheln. 
— ■ Vctoislcapliga ovli kulturella 
institutioner. Bland B:s akade- 
mier märkas främst Académie 
royale des sciences, des lettres et 
des beaux-arts de Belgique och 
Académie royale de langue et de 
littérature frangaise i Bryssel. 
Bryssel är säte för ett flertal in- 
ternationella vetenskapliga insti- 
tutioner, bl. a. International 
research council (se d. o.). Uni- 
on académique Internationale (se 
d. o. Suppl.) och Institut de droit 
international (jfr Folkrätt 
sp. 280). Det främsta biblioteket 
är Bibliothéque royale de Belgi- 
que med c:a 800,000 band, det 
främsta arkivet Archives généra- 
les du Eoyaume, båda i Bryssel. 
De förnämsta konstmuseerna äro 
Koninklijk Muzeum van Schoone 
Kunsten i Antwerpen och Musées 
royaux des beaux-arts de Belgique 
i Bryssel, varjämte märkas muse- 
erna i Briigge och Gent. Bland öv- 
riga viktigare museer märkas Mu- 
sées royaux du Cinquantenaire, 
med arkeologiska, etnografiska, 
konsthantverks- och vapensam- 
lingar, och Musée royal d'histoire 
naturelle de Belgique, båda i 



285 



Belgisk häst — Bell 



286 



Bryssel. — Press. Bland de 
främsta tidningarna märkas Le 
Soir, partilös, La Nation Beige, 
nationalistisk, Tlndépendance 

Beige, liberal, Le Peuple, arbetar- 
partiets otriciella organ, samt Het 
Nieuws van den Dag, flamländsk- 
katolsk. — Historia. De tvenne 
förgrundsfrågorna i B:s inrikes- 
politiska utveckling under de se- 
naste åren ha varit den flam- 
ländska och den ekonomiska. Un- 
der världskriget uppstod en flam- 
ländsk aktiviströrelse, vars mål 
var de flamländska provinsernas 
frigörelse från B. Denna ytterlig- 
hetsrörelse har emellertid numera 
avtagit i styrka. De mera mode- 
rata ha framför allt kämpat för 
flamländskans likställande med 
franskan i den högre undervis- 
ningen. 1923 genomdrevs även, 
att universitetet i Gent skulle bli 
tvåspråkigt. Francens katastrof- 
artade fall s. å. bragte den eko- 
nomiska frågan i förgrunden. 
Efter en regeringskris 1924 bil- 
dade premiärministern Theunis 
en ny ministär med starkare 
flamländskt inslag än i den förra, 
men efter valen 1925, som utföllo 
till vänsterns förmån, måste även 
denna träda tillbaka. Efter en 
kortvarig ministär van de Vyvere 
(maj— juni 1925) bildade P. 
Poullet, ledaren för de katolska 
flamländska extremisterna, en ny 
regering. Denna lyckades ej ge- 
nomföra en stabilisering av 
francen och avgick 1926. Ett kabi- 
nett Jaspar bildades, och dess 
energiska arbete ledde till att 
stabiliseringen (okt. 1926) kom 
till stånd. I sin utrikespolitik 
har B., som 1920 — 27 var med- 
lem av N. F:s råd, stått i nära 
beroende av Frankrike. Det har 
helt anslutit sig till dess skade- 
ståndspolitik, deltog i Ruhrocku- 
pationen och medverkade till Da- 



wesplanens antagande. Ett i Lon- 
don 1925 ingånget garantiavtal 
innebar för B. en försäkran om 
att dess oberoende och suveränitet 
skall respekteras. Ett fördrag 
med Nederländerna (se d. o. 
Historia. Suppl.) 1925 ang. 
Scheldes (se d. o. sp. 215) myn- 
ningar kom ej att ratificeras. 
Den nationella partikoalitionen, 
på vilken Jaspar grundat sin 
regering, sprängdes 1927. För- 
svarsfrågan, som länge stått på 
dagordningen, ledde nov. s. å. till 
en ministerkris, då regeringen ej 
tillmötesgick socialdemokraternas 
krav på värnpliktstidens förkor- 
tande. Jaspar bildade en ny rege- 
ring, i vilken socialdemokraterna 
ersattes med medlemmar av de 
liberala och kristligt demokra- 
tiska partierna. Okt. 1928 an- 
togs en ny härordning (se ovan 
Försvarsväsen) . Valen maj 1929, 
som lilevo ett nederlag för social- 
demokraterna, tryggade ministä- 
ren Jaspars ställning. 

Belgisk häst, se A r d e n n e r - 

h ä s t e n. 

*Belgrad har jämsides med sin 
raska tillväxt (enl. uppskattning 
1927 uppgår folkmängden till 
250,000) alltmera förlorat sin 
orientaliska prägel och antagit 
utseendet av modern europeisk 
storstad. Bebyggelsen saknar dock 
enhetlighet och monumentalitet ; 
endast ett fåtal mera framträdan- 
de offentliga byggnader finnas, ss. 
katedralen, uppförd 1845, kungl. 
slottet, bestående av ett äldre och 
ett modernt palats, samt det på 
1920-t. uppförda parlamentshuset. 
B. har sedan 192S reguljär flyg- 
förbindelse med Agram. Nära B. 
ligger en radiostation för euro- 
peisk trafik. 

*Bell. 3. .Johannes B. var 
1920 — 26 vicepresident i riksda- 



287 



Bell— Belt 



288 



gon ucli 1926 — 27 justitieminister 
och minister föi' de oekupeiade 
områdena. 

Bell, Gertrude, f. 1868, d. 
1926, engelsk orientalist. B., som 
från 1900 företagit vidsträckta 
forskningsresor över hela Främre 
Orienten, anställdes vid världs- 
krigets utbrott i engelska rege- 
ringens upplysningsbyrå i Kairo 
för dess arabiska informations- 
tjänst. 1916 förflyttad till Mesopo- 
tamien, spelade hon en betj'dande 
roll vid organisationen av Irak och 
var från 1920 sekreterare hos den 
brittiske överkonuuissarien däi'. 

*Belladonna, jfr även II y o - 
s c y a m i n och Ii y o s c i n. 

Belle äme [bäll am], se 
S c h ö n e S e e 1 e. 

Belle Isle [bell ajl]. 1. Liten ö 
vid inloppet till Strait of 
Belle Isle (sundet mellan La- 
brador och Newfoundland). På B. 
finnas fyrar och i-adiostation. 
— 2. Se Bell Island. Suppl. 

Belles lettres [bäll lättr] (fr., 
eg. vackra skrifter), fransk be- 
teckning för humanistiska veten- 
skaper och humanistisk bildning; 
i mera spec. bet. skönlitteratur, 
vitterhet (jfr Vitter). — Bel- 
le t r i' s t, skönlitterär författa- 
re, ofta med bibet. av dilettant. 

Bellinga, B ä 1 1 i n g a, stort 
gods med huvudgård i Sövestads 
skn, Malmöh. 1. Huvudbyggnaden 
från lS60-t. omges av stor park. 
Äg. greve Claes Piper. 

*Bellini. 3. Giovanni B. 
Nyare forskningar ha vederlagt 
den traditionella uppgiften om att 
oljefärgstekniken infördes till Ve- 
nedig av Antonello da Messina, 
vilken sannolikt ankom dit först 
1474. 

Bell Island [bell a'jland], 
Bellelsle, liten ö i Conception 
Bay vid Newfoundlands s.ö. kust. 
På B. ligger Wabanafältet 



med väldiga fyndigheter av blod- 
stensnialm (enl. uppskattning 
3,600 mill. ton; 54 % järnhalt). 

*Bellman, K. M. Fullständiga 
upplagor av B:s skrifter ha bör- 
jat utges dels av Svenska vitter- 
lietssamfundet (hittills 1 bd, 
1916), dels av Bellmanssällskapet 
(hittills 3 bd, 1921—26; en 4:e 
del utkommer under loppet av 
1929). — Det 1920 av Anders 
Zorn instiftade Bellmanspriset 
utgår med 10,000 kr. årligen och 
tilldelas av Sv. akad. en framstå- 
ende svensk skald. E. A. Karlfeldt 
är för sin livstid innehavare av 
priset. Då fondens avkastning gör 
detta möjligt, komma två pris å 
10,000 kr. att utdelas. 

Belloc [belå'kk], H i 1 a i r e, f. 
1870, engelsk författare av fransk 
börd, liberal led. av underhuset 
1906 — 10. Genom sin utpräglat 
satiriska läggning, sin dragning 
åt det paradoxala och sin katols- 
ka tendens erinrar B. om Ches- 
terton. Inom hans rika produk- 
tion (dikter, romaner, essayer, 
biografiska och historiska arbe- 
ten) märkas den originella rese- 
berättelsen The path to Rome 
(1902) samt ett arbete om judar- 
na, Tlic jcws (1922; Judarna och 
vi andra, 1923). 

Be'llum o'mnium i'nter (1. in, 
co'ntra) o'mnes, lat., "allas krig 
mot alla", ett bl. a. hos Thomas 
Hobbes förekommande uttryck. 

*Belt (da. Bwlt). 1929 påbör- 
jades anläggningen av en kombi- 
nerad landsvägs- och järnvägsbro 
över Lilla B., med landfästen vid 
Snoghöj på Jylland och nära Mid- 
delfart på Fyn (beräknas vara 
färdig vid 1933 års utgång). 
Bron, som blir den största i Nor- 
den, får en längd mellan bankfyll- 
naderna av 1,177,8 m. samt segel- 
fri höjd (33 m.). Järnkonstruk- 
tionen över sundet indelas i fem 



289 



Belutsjistan — Benbrott 



290 



spann; på Fyn byggas tre och på 
Jylland fem järn betongvalv. 

*Belutsjistan hade 1921 en yta 
av 348,700 kvkm. och 800,000 
inv., därav 733,000 muhaninieda- 
ner och 51,000 hinduer; Brittiska 
B. och de därunder lydande om- 
lådena omfattade 140,445 kvkm. 
med 421,000 inv. samt de båda 
Belutsjistanstaterna Kelat (Ka- 
lat) och Las Bela 208,255 kvkm. 
med 379,000 inv. Järnvägarna, av 
vilka den viktigaste leder från 
fSind via Brittiska B:s huvud- 
stad Quetta till Afghanistans 
gräns (med bibana till persiska 
gränsen), omfatta 1,435 km. 

Be'mbo, Pietro, f. 1470, d. 
1547, italiensk lärd, kardinal 
1539. Genom sina Petr area-imita- 
tioner, Rime (1530), samt arbetet 
Prose (1525), där han gentemot 
latinet hävdar italienskans före- 
träden, framstår B. som en av 
grundläggarna av det italienska 
skriftspråket. lian skrev även en 
serie berömda dialoger över kär- 
lekens väsen. Gli Asolatii (1505). 

*Benares är beläget i United 
Provinces. B. är även namn på 
en vasallstat i United Provinces. 
— Staden besökes årligen av c:a 
1 mill. pilgrimer. Utmed Ganges 
ligga tätt med tempel, som stå i 
förbindelse med den heliga floden 
genom breda fritrappor, s. k. 
ghats, från vilka dagligen massor 
av människor bada. Ehuru B. va- 
rit kultort från 500-t. f. Kr., äro 
dess nuv. tempel av ungt datum, 
de flesta uppförda på 1600- och 
1700-t. De viktigaste äro Durgas 
tempel och Gyllene templet, in- 
vigt åt Sjiva. I B. finnes ett 
hinduiskt universitet. 

*Benaska, jfr Porslin sp. 
465. 

*Benavente, J a c i n t o, er- 
höll 1922 Nobelpriset i litteratur. 
B:s alltmer uppskattade drama- 




Jacinto Benavente, 

tiska alstring kännetecknas fram- 
för allt av sin rika mångsidighet. 
Jämte spirituellt satiriska skild- 
ringar av spanskt societetsliv har 
han även skrivit skådespel med 
folkliga motiv, främst den drama- 
tiskt effektfulla La malquerida 
(1913; Mors rival, 1922; uppf. i 
Sthlm 1924). Sina mest karaktä- 
ristiska arbeten har han emeller- 
tid skajjat inom en filosofiskt- 
symbolistisk, på commedia dell' 
arte byggd genre, där han ger ut- 
tryck åt sin skeptiskt ironiska 
livsuppfattning. Inom denna mär- 
kas främst det graciöst satiriska 
marionettdramat Los intereses 
crcados (1907; De skapade intres- 
sena, 1922; uppf. i Sthlm 1926 
under titeln Marionetterna) samt 
dess fortsättning, det av världs- 
kriget inspirerade La ciudad 
alegre y confiada (1916). 

* Benbrott. Veter. Brott på 
hjärnskålens ben 1. första hals- 
kotorna uppstå vanl. därigenom, 
att djuren störta på huvudet (vid 
hinderlöpning), och medföra i re- 
gel ögonblicklig död; vid brott 
på kotor i ryggraden inställa sig 
vanl. förlamning och känslolöshet 



10. — L e X. Suppl. 



291 



Benda — Ben salen 



292 



i den del av kroppen, som ligger 
bakom brottet, oth nedslaktning 
blir i regel nödvändig. Brott i 
extremiteternas ben kännetecknas 
av oförmåga att stödja på be- 
net, förkortning av extremiteten 
därigenom, att brottändarna 
skjuta över varandra, samt ab- 
nurni rörlighet av den nedanför 
brottet liggande delen, varvid ett 
skrapande ljud kan iakttas (kre- 
pitation), vilket utgör det säk- 
raste symtomet på B. Behand- 
ling lönar sig i regel ej hos större 
djur, hos mindre användes lämp- 
ligast gipsförband. Enkla B. läkas 
i allm. lätt, i synnerhet hos unga 
djurj tiden för läkningen beräk- 
nas för större husdjur till 2 — 4 
mån., för mindre 4 — 6 veckor. 

Benda [bagda']. Juli en, f. 
1867, fransk kritiker och förfat- 
tare. B. har gjort sig till tales- 
man för den klassiska franska 
kulturtraditionen och riktat våld- 
samma angrepp mot alla roman- 
tiska strömningar, främst bergso- 
nismen. I Le trahison des clercs 
(1927) hävdar han de intellek- 
tuellas ("klerkernas") plikt att 
vara frigjorda från all politisk 
och nationell begränsning, en 
plikt, som han anser, att nutidens 
intellektuella svikit. La fin de 
Véternel (1929) är ett ur denna 
synpunkt format angrepp mot 
TAction frangaise. 

*Bender, som tillhör Rumä- 
nien, heter på rumäniska Tighina. 
— Om kalabaliken i B. se K a 1 a - 
b a 1 i k. 

*Bendixson, Ivar, tog avsked 
från professur och rektorat 1927. 
Han är sedan 1903 liberal led. av 
stadsfullmäktige i Stockliolm. 

Bendz, Vilhelm, f. 1S04, d. 
1832, dansk målare. I den Eckers- 
bergska skolan intar B. en sär- 
ställning genom den strävan efter 
ljusdunkeleffekter, som utmärker 



hans i uppfattningen äktdanska 
borgerliga interiörer. 

* Benedicks, Carl, avgick 
1922 fr au sin jirofessur vid Stock- 
holms högskola. 

*Benedictsson, Viktoria. 
B:s invaliditet härrörde av en 
svårartad höftsjukdom. — B:s 
famlade skrifter utgåvos i 7 bd 
1918 — 20. Flera av hennes efter- 
lämnade utkast utarbetades av 
hennes vän A. Lundegård (bl. a. 
berättelsen Modern, 1888, och 
skådespelet Den bergtagna, 1890), 
vilken tidigare samarbetat med 
hemie i skådespelet Final (1885, 
uppf. i Stlilm 18SS) och senare 
utgivit en bred biografi, Victoria 
Benedictsson, en sjelfbiografi ur 
b-ref och anteckningar (1890; 3:e, 
fullständigaste uppl. i 2 bd, 1928). 

Bene'Ili, Sem, f. 1877, ita- 
liensk författare, har främst skri- 
vit versdramer med ämnen från 
medeltiden och renässansen (bl. a. 
La cena delle beffe, 1909; Ven- 
detta, uppf. i Sthlm 1924). 

Beneman (Benneman), 
Guillaume, fransk möbel- 
konstnär av tysk börd, verksam i 
Paris vid 1700-t:s slut. Under 
den gamla regimens sista år var 
B. det franska hovets ledande 
ebenist och utförde ett stort an- 
tal pjäser i en tung arkitektonisk 
stil med rik bronsornering. 

*Benes, E d u a r d, avgick som 
ministerpresident 1922 men be- 
kläder alltjämt posten som utri- 
kesminister. Han utgav 1927 sina 
memoarer Svétovd vålka a naée 
revoluce (Världskriget och vår re- 
volution). 

*Bengalen. Provinsen ("presi- 
dentskapef) har en yta av 
199,015 kvkm. och 46,696,000 inv.; 
därjämte omfatta de under B. ly- 
dande vasallstaterna Cooch Behar 
och Tripura 14,073 kvkm. med 
897,000 inv. (1921). Av befolk- 



293 



Bengalisk hampa — Bennett 



294 



ningen äro c : a 54 % muhammeda- 
ner och 44 % hinduer. Bland nä- 
ringarna märkes även stenkols- 
brytning v. om Calcutta. Darji- 
ling (se d. o.) är sommarresidens. 

Bengalisk hampa, se C r o t a - 
1 a r i a. 

*Bengtsfors blev köping 192G 
och ingår i Ärtemarks förs. och 
pastorat i Karlstads stift. B., 
som är beläget mellan sjöarna 
Lelången och Laxsjön, har sta- 
tion vid Dalslands kanal och två 
järnvägsstationer : B. östra vid 
Dal — Västra Värmlands järnväg 
och B. västra vid Uddevalla — Le- 
långens järnväg. Sulfitfabriken 
äges av iiengtsfors sulfit a. b., 
grundat 1916. 2,015 inv. (192S). 

Bengtsson, Frans G u n - 
n a r, f. 1894, skald, har i dikt- 
samlingarna Tärningkast (1923) 
och Legenden om Babel (1925) 
gestaltat historiska stämnings- 
bilder med språklig prakt och 
virtuos formtalang, egenskaper, 
som även prägla hans övers, av 
Miltons Paradise löst (Det förlo- 
rade paradiset, 1926). 

Be'ni, den ena av Madeiras 
källfloder, i n. Bolivia. 1,335 km. 

*Benin. Den till B. lokalise- 
rade konstutövningen, huvudsakl. 
omfattande gjutna bronsarbeten 
men även elfenbenssniderier, går 
tillbaka till 1300-t. Bildfram- 
ställningarna ha vanl. inhemska 
motiv, djur- och människofram- 
ställningar, men även avbild- 
ningar av européer förekomma. 
Huruvida stilen är rent afrikansk 
1. influerad från andra konst- 
områden, är omstritt. 

Be'ni Saf, hamnstad i Algeriet, 
s.v. om Oran. Vid B. finnes Alge- 
riets största järngruva. 11,000 
inv., därav 5,000 européer (1926). 

*Benmjukhet. Sedan det vi- 
sats, att B. beror på brist i fod- 
ret på benbildande ämnen samt 




Arnold Bennett. 



vitaminer, som befordra benbild- 
ningen, användas ss. förebyg- 
gande medel jämte lämpligt foder 
även saltblandningar och torsk- 
levertran. Se Vitaminer. 

*Benmärg. Röd B. består av 
lymfoid vävnad (jfr Lymf- 
körtlar) jämte bindväv och 
talrika blodkapillärer. Bland de 
många olika slagen av celler i B. 
märkas förstadier till röda blod- 
kroppar, benceller och leukocyt- 
liknande celler (myelocyter). 

*Bennett. 2. Arnold B. 
Clayhanger (1910; Edwin Clay- 
hangers ungdom, 2 dir, 1921) bil- 
dar tills, med Hilda Lessways 
(1911j sv. övers. 1922) och These 
twadn (1916; De tu, 1923) en 
ti-ilogi. Bland B:s övriga roma- 
ner förtjäna nämnas The old 
loives' tale (1908; ,En kvinnas 
historia, 2 dir, 1919) och London- 
skildringen Riceyman Steps 
(1923). B. har även framträtt 
som inflytelserik kritiker och som 
essayist, bl. a. i den cyniska själv- 



295 



Benoist — Beowulf 



296 




Jeremy Bentham. Stick efter mftlDing 
av Pickersgill. 

deklarationen The truth aboiit an 
author (1903). — Som romanför- 
fattare förenar B. en av iransk 
litteratur influerad naturalistisk 
teknik med ett i grunden roman- 
tiskt temperament. Genom sin 
mångsidighet, idérikedom och 
friskt okonventionella inställning 
påminner han om Wells och intar 
jämte denne, Shaw och Galswor- 
thy en ledarställning bland Eng- 
lands nu levande författare. 

*Benoist, Charles, var 
1919 — 24 fransk minister i Haag. 

*Benoit, Pierre. La chaussée 
des géants föreligger i sv. övers. 
(Jättarnas stråkväg, 1922). 

* Bentham, Jeremy. Genom 
sitt nationalekonomiska och poli- 
tiska författarskap framstår B. 
som en av den tidigare liberalis- 
mens främsta teoretiker. I sitt 
nationalekonomiska huvudarbete 
A manual of political econoniy 
(179S) drog han de yttersta kon- 
sekvenserna av A. Smith's ekono- 
miska idéer och framträdde bl. a. 
som en av frihandelns ivrigaste 
förespråkare. I sitt politiska för- 



fattarskap, där B. har sin ut- 
gångspunkt i 1700-t:3 radikala 
idéer, framträdde han som en för- 
kämpe för den allmänna rösträt- 
ten och andra den äldre libera- 
lismens grundtankar. B. har icke 
oväsentligt påverkat den liberala 
riddarhusoppositionen i Sverige 
under 1820- och 1830-t., sådan den 
företräddes av F. B. v. Schwerin 
och K. H. Anckarsvärd. Icke 
minst har detta skett genom hans 
stilistiskt glänsande och starkt 
polemiska skrift Taktik för råd- 
slående nationalrepresentationer 
(sv. övers, av den franska bear- 
betningen av E. Dumont 1823). 

* Benved föres till fam. Celas- 
ira'ceae, ordn. Sapindales. 

Benzon, Otto, f. 1S56, d. 
1927, dansk författare, ordf. i 
danska författarföreningen 1909 
— 12, direktör för Det kongelige 
Teater i Köpenhamn 1913 — 14. 
B. skrev en rad komedier, som 
även i Sverige gjort lycka med 
sin ypperliga dialog och specifikt 
köpenhamnska kvickhet (En 
Skandalc, 1884; uppf. i Sthlm a. 
å.; Forwldre 1907; uppf. i Sthlm 
1923). 

Benålder, en av vissa forskare 
använd beteckning för det skede 
av den äldre nordiska stenåldern, 
som annars vanl. kallas Magle- 
mosekulturen (se d. o.). 

*Beowulf. E. Wessén har i ar- 
betet De nordiska folkstammarna 
i Beowulf (1927) framställt den 
hypotesen, att de i BeoAxiilfkvädet 
omtalade skjoldungarna, som ti- 
digare uppfattats SS. danernaa 
gamla konungaätt, varit härskare 
över herulerna, vilka omkr. 500 
fördrevos från sina boplatser i s. 
Jylland av hadbarderna, d. v. s. 
danerna. Betr. de omstridda gea- 
terna har Wessén framlagt ytter- 
ligare skäl för att de böra upp- 
fattas som identiska med götarna. 



291 



Beppo — Berg 



298 



Beppo, pseiid. för G. L. Som- 
meliiis. 

*Bérain, Jean. Utom som 
mönstergivare för inrednings- 
konsten och nästan alla arter av 
konsthantverk spelade B. en stor 
roll genom sina teaterdekoratio- 
ner (jfr Teater sp. 839). 

*Bérard. 2. Leon B. avgick 
som undervisningsminister 1924. 
Vid 1928 års val till deputerade- 
kammaren föll B. igenom. 

Berdja'nsk, stad i rep. Ukrai- 
na. Viktig hamnstad vid Asovska 
sjön. 25,000 inv. (1926). 

*Beresovsk tillhör numera 
Uralområdet. 

*Berg. 5. B. ingår i Härje- 
dalens domsaga. 

*Berg. 5. John B., som blev 
professor i kirurgi vid Karol. 
inst. 1885, avgick från professu- 
ren och överkirurgbefattningen 
1916. — 6. Alfred B. avled 
1929. Han hade 1922 avgått som 
kapellmästare vid Lunds univer- 
sitet och 1925 som ledare för 
studentsångföreningen. — 8. R u - 
ben G:son B. lämnade 1920 
docenturen vid Stockholms hög- 
skola. Han var 1902—26 medlem 
av redaktionen för Nordisk Fa- 
miljeboks 2:a uppl. samt är sedan 
1923 medlem av gransknings- 
nämnden och sedan 1924 biträ- 
dande redaktör för dess 3:e uppl. 
Sedan 1921 sekr. i Idun. Bland 
hans arbeten märkas Svenska 
skalder från nittitalet (1906), 
Gustaf Fröding (1910), Moderna 
amerikatier (1925) och C. J. L. 
Almquist i landsflykten 1851 — 66 
(1928). — 9. Xatanael 
Rexroth-B. är en högst re- 
ceptiv tonsättare med utpräglat 
sinne för bjärta och dramatiska 
effekter. Älelodiskt visa hans verk 
varken större nationell 1. person- 
lig egenart. B. har 1929 fullbor- 
dat en ny opera, Engelbrekt (till 



egen text), som antagits till upp- 
förande på Kungl. teatern. Han 
var 1919 — 24 ordf. i Föreningen 
Svenska tonsättare och är sedan 
1928 regementsveterinär vid Svea 
artilleriregemente. — 10. Bengt 
B. Av B:s arbeten må nämnas 
Tåkern. En bok om, fåglarnas sjö 
(1913), Stora Karlsö. En bok om 
hafvets fåglar (1915), Min vän 
fiäU.piparcn (1917), Abu Markub 
(1924). 

Berg, Volrath, f. 1855, in- 
dustriman, disponent vid Billes- 
holms gruva 1882 — 93. vid Nääs 
fabriks a. b. sedan 1895, tillika 
vid Alingsås bomullsväveri a. b. 
sedan 1912. 

Berg, Magnus, f. 1666, d. 
1739, norhk bildhuggare. B. kom i 
unga år till Danmark, där han 
först sysselsattes som målare, 
bl. a. med dekorativa uppgifter å 
Fredcriksborg. Sin berömmelse 
vann han emellertid som elfen- 
benssnidare i en yppig barockstil, 
näi-mast av nederländsk karaktär. 
Hans produktion omfattar dels 
reliefer med religiösa motiv (se 
ill. till Elfenbenskonst sp. 
937). dels rikt komponerade dryc- 
keskärl, utmärkta av en mästerlig 
materialbehandling. 

Berg [bärg]. 1. Claus B., 
tysk bildsnidare, f. i Liibeck, verk- 
sam i Danmark från omkr. 1504 
img. en mansålder framåt. Hans 
främsta arbete är det praktfulla 
altarskåpet i S:t Knuds Kirke i 
Odense, urspr. uppställt i grå- 
brödrakyrkan därstädes. Två av 
predellans figurer äro avbildade 
på art. Hans. - — 2. A 1 b a n B., 
f. 1885. österrikisk tonsättare och 
musikskriftställare. B., som är 
lärjunge till Schönberg, har skri- 
vit kammarnuisik, pianostycken, 
sånger, orkesterverk samt operan 
^\'ozsek, där han för varje scen 



299 



Ber ga — Ber ge 



500 




BeTga slott. 



konstform 



använt en speciell 
(svit, symfoni m. m.). 

*Berga. 2. B. är en församling 
(ej kommun) i Skara stift, ingå- 
ende i socknen Hassle, Enåsa 
och B e r g a. 

Berga. 1- Järnvägsstation i 
Högsby skn, Kalmar L, vid Näs- 
sjö — Oskarshamns järnväg och 
Kalmar — B. järnväg. — 2. Gods i 
Västerhaninge skn, Sthlms 1. 
Slottet, uppfört vid Horsfjärden 
för Helge Axelsson Johnson 1913 
— 15 efter ritningar av Torben 
Grut, är en av de ståtligaste mo- 
derna svenska slottsanläggningar- 
na och iniymmer konstsamlingar. 

Berg-Badahsja'n, ry. Gomyj 
Badahsjan 1. Pamir, autonomt 
område (sedan 1925) i rep. Tad- 
sjik, Usbekistan, i s. gränsande 
till Afghanistan. B. omfattar Pa- 
mirs högplatå. Befolkningen (tad- 
sjiker och kirgiser) livnär sig av 
jakt. 56,900 kvkm. 30,000 inv. 
(1926). Hu\Tidort Horog. 

Bergbom, K a a r 1 o, f. 1S43, 
d. 1906, finländsk teaterledare, 
framträdde först som dramatiker 
och estetiker men ägnade sig se- 
dan helt åt teatern och blev, fast- 
än själv av svensk härkomst, den 
finskspråkiga teaterns skapare. 
Se Finländsk teater sp. IS. 
Bergbom, Svanberg & Co. 
a. b., Kalix, grundat 1923 (fir- 
man etablerad 1S70), äger Axels- 



viks och Båtskärsnäs såg\'erk i 
Neder-Kalix skn. 

*Bergborrning. Be pneuma- 
tiska boi rmaskinerna drivas med 
tiTckluft av i allm. 7 kg:s tryck; 
försök pågå f. n. att genom höj- 
ning av lufttrycket öka borrnings- 
ofTckten. Se även Elektrisk 
hammare. Suppl. 

Be'rge, Abraham, f. 1851, 
norsk politiker, 1908—23 amt- 
man i Jarlsberg og Larvik 
amt (Vestfold fvlke). B. tillhörde 
stortinget 1892—94 och 1898— 
1912. Som ledare för den med 
högern samarbetande frisinnade 
vänstern var han 1906 — 08 med- 
lem i Michelsens och Lövlands 
ministärer och 1910 — 12 i Ko> 
nows. 1923 ingick B. som finans- 
minister i Halvorsens ministär 
och övertog efter dennes död s. å. 
även statsministerposten. Ss. 
statsminister genomförde B. bl. a. 
lättnader i förbudslagens tillämp- 
ning. Efter sin avgång 1924 ställ- 
des B. och hans regering inför 
riksrätt, åtalad för att utan stor- 
tingets medgivande 1. vetskap ha 
företagit vissa penningtransaktio- 




Äbraham Berge. 



301 



Bergedorf — Bergen 



302 



O ^Smämö\' 




1. Häkanshallen. 2. Rosenkrantztornet. 3. Mariakyrkan. 4. Hanseatiska museet. 
5. Korskyrkan. 6. Börsen. 7. Radhuset. 8. Domkyrkan. 9. Den nationale Scene. 
10. Utställningsbyggnaden. 11. Lille Lungegårdsvann. 12. Bergens offentliga biblio- 
tek. 13. Järnvägsstation. 14. Konsertpalatset. 15. Bergens museum. 



ner i syfte att åstadkomma en 
sanering inom bankvärlden. Ut- 
slaget, som fälldes 1927, blev dock 
frikännande. 

Be'rgedorf [-gedårf], stad i 
fristaten Hamburg, vid floden 
Bille, s.ö. om staden Hamburg. 
I B. ligger Hamburguniversitetets 
astronomiska observatorium. Liv- 
lig industri. 18,000 inv. (1925). 

*Bergegren, H i n k e, är se- 
dan 1919 teateranmälare i Folkets 



Dagblad Politiken. Han anslöt sig 
1920 till kommunistiska partiet. 
* Bergen bildar eget fylke med 
en yta av 35 kvkm. och är säte 
för den för B. och Hordaland 
fylke gemensamme fylkesmannen. 
Stadens huvuddel ligger på en 
halvö i Byf jorden, . omsluten av 
vikarna Vågen (Vaagen) och 
Puddef jorden; av den sistnämn- 
da bilda Store och Lille Lunge- 
gårdsvann utlöpare. B. omgives 



303 



Bergen 



304 




Bergen. Tyskebry^jgun 



av imponerande fjäll, som er- 
bjuda praktfulla utsikter över 
staden och fjorden; det för- 
nämsta utflyktsstället är det 
skogrika Flöien (Flöifjellet), som 
genom en hissbana, den enda i 
Norge, förbindes med staden. — 
B : s äldsta delar äro hamnkvarte- 
ren n.ö. om Vågen. Utmed Tyske- 
bryggen ligger en räcka gavelhus, 
som delvis kvarstå från hansati- 
den, och ytterst på udden den på 
1600-t. anlagda, nu betydelselösa 
fästningen Bergenhus, vari ingå 
märkliga rester av den forna 




Bergen, Mariakyrkan. 



kungsgården i B., 1j1. a. Håkans- 
hallen (se d. o.) och Eosenkrantz- 
tornet, som i sitt nuv. skick upp- 
fördes 1562—68. I närheten av 
hamnen ligga även B:s förnämsta 
kyrkor, Älariakyrkan, en treskep- 
pig basilika med två västtorn, 
uppförd på 1100-t. i rent norman- 
disk stil, och domkyrkan, som er- 
höll sitt gotiska utseende efter en 
stadsbrand 1248. Den v. om Vågen 
utskjutande udden genomlöpes av 
Strandgaten, en av B:8 livligaste 
gator, mynnande i Nordnesparken 
ytterst vid fjorden. Den centrala 
stadsdelen mellan Vågen och Lille 
Lungegårdsvann, som utgjorde 
B : s affärscentrum, har ännu blott 
delvis återuppförts efter den stora 
branden 1916. S. därom intill Ny- 
gårdsparken ligga moderna villa- 
kvarter. Bland förstäderna mär- 
kas Sandviken i n. och Solheims- 
viken i s., båda med arbetarbe- 
folkning. — I kulturellt avseende 
intar B. en rangplats bland Nor- 
ges städer genom Bergens muse- 
um (se Norge sp. 1002), Ber- 
gens offentliga bibliotek (160,000 
bd), statsarkiv (se Norge. 
Suppl.), Den nationale Scene (se 
Norsk teater sp. 1079) samt 



305 



Bergengren — Bergman 



306 



ett flertal offentliga samlingar, 
främst Vestlandske kunstindustri- 
museum, vilket jämte fiskerimu- 
seet o. a. samlingar är inrymt i 
utställningsbyggnaden vid Bypar- 
ken, och Rasmus Meyers (se d. o. 
Suppl.) samlingar. En handels- 
högskola skall framdeles öppnas 
vid Breiviken, n. om Sandviken. 
B. har radiostation. — Bland re- 
derierna i B. märkas Den norske 
Amerikalinje, Det Bergenske 
Dampskipsselskap och Det Nor- 
denfjeldske Dampskibsselskap. 
Handelsflottan omfattade 1023 
.33S äng- och motorfartyg om tills. 
692,000 bruttoton. S. å". ankommo 
till B:s hamn från utlandet 2,253 
fartyg om 2.5 mill. nettoton. 

Bergengren, Axel, f. 1874, 
industriman, verkst. direktör och 
ordf. i Borås väveri a. b. från 
1001, dessutom styrelseledamot i 
ett flertal Boråsindustrier. 

*Berger. 3. Henning B. av- 
led 1924. 

Be'rggrav, Eivind, f. 1SS4, 
norsk präst, en tid folkhögskole- 
rektor i Eidsvold, kyrkoherde 
1918, fängelsepräst i Oslo 1924, 
biskop i Tromsö 1928. B. har ut- 
givit mycket uppmärksammade 
psykologiska undersökningar 

{Krigerliv og religiositet, 1915; 
Religionens tershel. 1924) samt 
var 1909—22 redaktör för tid- 
skriften For Kirke og Kultur (se 
Kla veness). 

*Berggren, Sven, tog avsked 
från professuren 1902 (ej 1898). 

Berghaus [bä'r5haos], Hein- 
rich, f. 1797, d. 1884, tysk geo- 
graf och kartograf, särskilt be- 
kant genom sin Phiisikalischcr 
Atlas (2 dir, 1837—48; 3:e uppl. 
18S6 — 92, utgiven av B:s brorson 
H e r m a n n B., f. 1828, d. 1890) . 

Be'rgius [gios], Friedrich, 
f. 1884, tysk kemist, har utarbetat 
.en metod för hydrering (se d. o. 



Suppl.) av stenkol och är chef för 
Deutsche Bergin-A. G. fiir Kohle- 
und Erdölchemie i Mamiheim 
m. fl. bolag, som grundats för 
metodens exploatering. 

Berg-Karaba'h, 17. Nagomyj 
Karabah, autonomt område i 
rep. Aserbeidjan, Transkaukasus. 
Åkerbruk, boskapsskötsel och 
trädgårdsodling. 4,161 kvkm. 
125,000 inv., därav 90 % arme- 
nier (1926). Huvudstad Stepana- 
kert. — B. bildades 1923 av en 
del av guv. Baku. 

*Bergkvara. 1. B. utgör sedan 
1921 ett municipalsamhälle i 
Söderåkra skn, Kalmar 1., med 
840 inv. (1928). Tullplats och 
ändstation för linjen Karlskrona 
— B. av östra Blekinge järnväg. 

Berglöf, Anshelm, f. 1867, 
jurist. B. blev revisionssekrete- 
rare 1907, var justitieråd 1908 — 
23, är sedan 1923 ledare av Dala- 
utredningen (se d. o. Suppl.) och 
sedan 1926 president i Göta hov- 
rätt. 

*Bergman. 2. Johan B. var 
1908 — 29 lektor vid högre allmän- 
na läroverket å Södermalm i 
Sthlm. Han var 1901—19 och är 
sedan 1923 t. f. lärare vid Stock- 
holms högskola, där han upprätt- 
håller undervisningen i latin. Han 
lämnade 1922 professuren i Dor- 
pat. Led. av F. K. 1918—19 och 
sedan 1923, tillhör han, som tidi- 
gare var liberal, numera frisin- 
nade folkpartiet. Bland hans se- 
nare arbeten märkes en tolkning 
av Vergilius Aeneid (Sagan om 
Aeneas, 2 dir, 1921—23). — 3. 
B o B., sedan 1925 förste postassi- 
stent i Stockholm, blev s. å. led. 
av Sv. akad. 1922 utgav han 
diktsamlingen Livets ögon och 
1926 novellsamlingen Min vän 
baronen. — 6. Hjalmar B. 
har ytterligare utgivit en rad 
romanef (bl. a. Jag, Ljung och 



307 



Bergman — Berg- och dalvind 



308 




Elisabeth Bergner som Sankta Johanna. 

Medardus, 1923, Chefen fru Inge- 
borg, 1924, Jonas och Helen, 1926, 
Kerrmans i paradiset, 1927), 
kännetecknade av samma fascine- 
rande berättarfantasi och ofta bi- 
sarra men starkt levande män- 
niskoskildring som lians tidigare. 
Av hans smärre, ofta fantastiska 
och stiliserade skådespel ha 
Herr Sleeman kommer (ingående 
i Marionettspel) och Porten 
(jämte Spelhuset och Yävaren i 
Bagdad publicerad i en volym 
1923) uppförts i Sthlm resp. 1922 
och 1927. Med Swedenhielms 
(1925, uppf. i Sthlm s. å.) och 
"Patrasket" (1928, uppf. i Sthlm 
s. å.) har han i en mera realis- 
tisk stil skapat en modern svensk 
komedi, som nått en stor scenisk 
framgång. B. har även författat 
ett tiotal filmer. 

Bergman. 1. Carl Otto B., 
f. 1828, d. 1901, överste, industri- 
man, en av stiftarna av a. b. 
Gellivare Malmfält (se Malm- 
berget sp. 1129) och dess dis- 
ponent 1891 — 93. B., som var led. 
av F, K. från 1889, verkade kraf- 
tigt för övre Norrlands ekono- 
miska utveckling. — 2. H e r - 



man B., f. 1SG9, konstgjutare, 
sedan 1908 direktör för Herman 
Bergmans konstgjuteri a. b., vil- 
ket intar en ledande ställning på 
sitt område. — 3. Gustaf B., 
f. 1880, regissör. Tidigare verk- 
sam som operasångare i Tyskland, 
var B. 1922 — 25 regissör vid Stora 
teatern i Göteborg och 1926—29 
förste regissör vid Kungl. teatern. 
Han anställdes 1929 ss. regissör 
vid Vasateatern. — 4. Sten B., 
f. 1895, son till Johan B., zoolog 
och forskningsresande. B. var le- 
dare för en av yngre svenska ve- 
tenskapsmän utförd expedition 
till Kamtjatka 1920—22, vilken 
han skildrat i Kamtchatka 
(1923), och har 1929 startat en 
expedition till Kurilerna. 

Bergmark, Gustaf, f. 1881, 
läkare, prof. i pediatrik och prak- 
tisk medicin i Uppsala 1916, i 
praktisk medicin därstädes 1921 
och överläkare vid Akademiska 
sjukhusets medicinska avdelning. 
B. har utgivit veten.skapliga ar- 
beten bl. a. över hjärnsjukdomar. 

Bergner [bä'rB-], Elisa- 
beth, tysk skådespelerska, en 
bland de främsta krafterna inom 
Tysklands yngre scenkonst, har 
med sällsynt intelligens och be- 
hag gestaltat en mängd roller ur 
såväl den moderna som den klas- 
siska repertoaren (Shaws Sankta 
Johanna, Kosalind i Som ni be- 
hagar). Även som filmskådespe- 
lerska har hon lagt i dagen en 
ovanligt rik och mångsidig be- 
gåvning. 

Berg- och dalvind, företeelse i 
staz-kt kuperade berglandskap, be- 
stående däri, att vinden om dagen 
blåser uppför, om natten nedför 
dalarna. B., som till sin uppkomst 
sammanhänger med den ojämna 
uppvärmningen och avkylningen 
på olika höjder under dag och 
natt, är särskilt karaktäristisk 



509 



Bergolja — Bergqvist 



310 



Världsproduktionen av bergolja 1922 — 28. 
(Mill. barrels a 150 Ut.) 

1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928» 

För. Btat 557,3 732,. 713,9 763,^ 770 » 901,i 902,o 

Mexiko 182,3 149,6 139,7 115,. 90,4 64,i 50,2 

Ryssland 35,7 39,i 45.» 52,» 64,3 77,o 87,8 

Nederl. Indien 17,i 19,9 20,5 21,» 21,2 26,o 28,5 

Persien 22,2 25,2 32,» 35.o 3.5,8 39,7 42,, 

Rumänien 9,8 10,9 13,» 16,6 23,3 26,» 30,6 

Britt. Indien 8,5 8.» 8,» 8,o 8,7 7,9 8,s 

Polen 5,2 5,» 57 6.0 5,8 5,3 5,5 

Peru 5,3 5,7 8,» 9,3 10,8 10,i 12,o 

Japan 2,i 1,8 1,8 2, o l,s 1,7 1,8 

Trinidad 2,» 3, o 4,i 4,» 5,3 5,7 7,7 

Argentina 2,9 3,» 4,6 6,0 8,0 8,6 8,1 

Egypten .... 1,2 l,o l,i 1,2 1,2 1,3 l,s 

Venezuela 2,2 4,2 9,0 19,7 37,3 63,i 106,o 

Colombia 0,3 O,» O,» 0,6 6,» 15,o 19,9 

Sarawak 2,8 3,9 4,2 4,3 4,9 4,9 5,3 

Övriya länder . 1.6 1.» I.2 I.7 2.3 3,i 43 

Totala iiroduktiouen 858,3 1,015,7 1,014,2 1,067,» 1,098,» l,261,o 1,322,9 

• Preliminära tal. 
för vissa större dalar i Alperna, befinner sig i kraftig stegring, ha 
t. ex. Engadin- och Rhönedalarna. amerikanska och brittiska bolag 
* Bergolja. Sedan 1922 ha de delat intressena. — Medan större 
största förändringarna i produk- delen av världsproduktionen av 
tionsförhållandena inträffat i B. härrör från nordamerikanska 
Central- och Syd- Amerika. 01 je- bolag (c: a 70 % enbart från För. 
fälten i Mexiko, uppdelade på en Stat.), anses det sannolikt, att 
mängd konkurrerande konces- Storbritannien numera behärskar 
sionsägare, för vilka den mexi- mer än hälften av världens olje- 
kanska politiken efter 1917 gjor- tillgångar (mot endast c:a 2 % 
de den framtida nyttjanderätten före världskriget). Bland de om- 
osäker, blevo utsatta för en hän- råden, om vilka kampen stått he- 
synslös rovdrift, vilken hade till tast, märkas de ännu orörda olje- 
följd, att inträngande saltvatten fälten i Irak, vilka före världs- 
mångenstädes omintetgjorde olje- kriget till % ägdes av engelska 
utvinningen. Produktionen har och till ^4 av tyska intressenter 
därför hastigt sjunkit (den ut- genom bolaget Turkish Petroleum 
gjorde 1928 4 % av världspro- Co. Detta rekonstruerades 1925, 
duktionen mot 27 % 1921). varvid den tyska andelen tillföll 
Mexikos roll som oljeproducent Frankrike, som 1926 överlät 7» 
har övertagits av Venezuela, där därav till Belgien. Av de övriga 
Royal Dutch-Sliell 1911 — 21 ned- andelarna innehas % av Anglo- 
lade ett krävande pioniärarbete, Persian Oil Co., % av Royal 
innan fyndigheterna kunde ex- Dutch-Shell och % av Standard 
ploateras. Produktionen, vars ök- Oil o. a. amerikanska firmor, 
ning från 1921 är lika anmärk- *Bergqvist. 1. Bengt J:son 

ningsvärd som Mexikos 1911 — 21, B. lämnade med utgången av 1928 
härrörde i början uteslutande generaldirektörsämbetet i Skol- 
från brittiska koncessioner; på överstyrelsen. Hans namn är nära 
senare tid har dock Standard Oil förbundet med den genomgripande 
erhållit ett stort inflytande. Även nydaning av den svenska skolans 
i Colombia, vars oljeproduktion organisation och arbetsformer, 



311 



Bergsbron-Havet — Bergsten 



312 



som utmärkt de senare decennier- 
na och på vilken lian övat stort 
inflytande. Främst liar han dock 
intresserat sig för skolans inre 
arbete, där särskilt personlighets- 
pedagogikens problem sysselsatt 
honom. B. har utgivit ett stort 
antal pedagogiska skrifter. 

Bergsbron-Havet, en Holmens 
bruks & fabriks a. b., Xorrkö- 
ping. tillhörig vattenkraftstation, 
som uttager den pä hela fallsträc- 
kan nedanför Bergsbron i Norr- 
köping samlade vattenkraften i 
Motala ström. B. är utbyggd med 
tre maskinagsrrotrat om vardera 
4.250 HK viå 10,8 m:s fallhöjd. 
Anläggningen togs i bruk 1923. 

* Bergshammar. 2. På B. fin- 
nes en av Sveriges största privata 
lustkamrar. 

Bergsjöholm, B j ä r e s j ö - 
h o 1 m, stort gods i Bjäresjö och 
Hedeskoga socknar. Malmöh. 1.. 
n.v. om Ystad. Av den gamla, på 
1500-t. uppförda borgen kvarstå 
två flyglar. En ny huvudbyggnad 
uppfördes på lS50-t. 

*Bergsjö och Forsa ingår i N. 
Hälsinglands domsaga. 

Bergskedjebildning, se O r o - 
genetiska rörelser, 
Veckningar, Tektonik 
2 samt ill. till J o r d s k a 1 v. 

Bergskemi, se Prober- 
konst. 

*Bergslag. Ordets grundbety- 
delse är lag (= korporation) av 
bergsmän, som gemensamt bruka 
en gruva. Den överförda bety- 
delsen av de administrativa om- 
råden, på vilka de olika berg- 
verkskorporationernas verksam- 
hetsområden med tiden uppdela- 
des, har först från 1500-t. slagit 
igenom. 

*Bergslagernas järnvägar. 
Bergslagernas järnvägs a. b. äger 
även Rämshyttan — Idkerbergets 



järnväg och trafikerar Kil — 
Fryksdalens, Lödöse — Lilla Edets 
och Dal — Västra Värmlands 
järnvägar. Aktiekapitalet är 25 
mill. kr., antalet anställda 2.600. 
B. äro anslutna till Trafik- 
förvaltningcn Göte- 
b o r g — D a 1 a r n a — G ä v 1 e (se 
d. o.). 

Bergslok, se Slok. 

* Bergson, Henri. Av B:s 
skrifter märkas ytteiligare Essai 
sur les donnécs immédiates de la 
conscicnce (1S89; Tiden och den 
fria viljan, 1912), där han först 
iitvecklade sitt tidsbegrepp, och 
Le rire (1900; Skrattet, 1910). 
där han tillämpat sin filosofi pä 
det estetiska området. B., vars sti- 
listiskt glänsande författarskap 
utövat ett djupgående inflytande 
även på skönlitteraturens områ- 
de, erhöll 1928 1927 års Nobelpris 
i litteratur. 

Bergsrätt. 1- Den rättsliga 
legleringen av bergsbruket. — 2. 
Benämning på för visst bergverk 
1. bergsbruksdistrikt gällande 
uppteckning av den lokala bergs- 
rätten ; dylika voro jämte privile- 
gier av delvis liknande innebörd 
normgivande för bergsbruket i 
äldre tid men ha nu ersatts av 
allmän lag. 

Bergstedt, Hugo, f. 1855, d. 
1926, klassisk filolog, skolman, 
lektor vid högre latinläroverket 
å Norrmalm i Sthlm 1895—1920. 
erhöll prof :s namn 1920. Han har 
bl. a. utgivit Kort grekisk kul- 
turhistoria (1906) och Kort ro- 
mersk kultu7-histaria (1915) samt 
översättningar från grekiskan. 

Bergsten, C a r 1, f. 1879, arki- 
tekt, byggnadsråd 1925. B:s för- 
nämsta byggnadsverk är Lilje- 
valchs konsthall (se ill. till d. o.) 
i Sthlm (1913—16), som med sin 
strängt sakliga arkitektur före- 
gripit en senare utveckling. I 



313 



Bergström — Berkeley 



314 



Sveriges paviljong på konstin- 
dustriutställningen i Paris 1925 
har B. tillämpat en modern 
klassicism, och som inrednings- 
arkitekt i samma anda har han 
gjort en viktig insats genom sina 
salongs- och hyttinredningar å 
Svenska Amerikalinjens fartyg 
Kungsholm (192S). 

*Bergström. 3. David B. 
lämnade sin ministerpost 1922 
och kvarstod i disponibilitet till 
1925, då han tog avsked. B., som 
varit en av den stora rösträtts- 
rörelsens mest framträdande le- 
dare, var led. av A. K. 1S94 — 
1907 och av F. K. 1911—15, där 
han från 1900 tillhörde liberala 
partiet. Vid dettas sprängning 
anslöt sig B. till frisinnade folk- 
partiet, till vars ledning han hör. 
Sedan 1925 tillhör han ånyo F. 
K. — 4. Karl B. lämnade 
landshövdingämbetet 1925. 

Bergström. 1. Richard B., 
f. 1S2Ö, d. 1S93, kusin till Per 
Axel B., folklorist, bibliotekarie i 
Kungl. Biblioteket 1S7S. Tills, 
med musikern L. Höljer utgav B. 
1880 en reviderad uppl. av Geijers 
och Afzelius Svenska folkvisor. — 
2. H j a 1 m a r B., f. 1S68, d. 1914, 
dansk författare, vann som dra- 
matiker stor framgång med sina 
även i Sverige ofta uppförda, del- 
vis tendentiösa samtidsskådespel 
(Lynggaard d Co, 1905, Karen 
Bornemann, 1907). 

* Bergsund. Varvet och verk- 
staden komma att nedläggas med 
utgången av 1929. 

*Bergsöverstyrelse. Den stat- 
liga administrationen av bergs- 
hanteringen titövades urspr. av 
den av Gustav Vasa inrättade 
kammaren och sedan 1634 
(formellt 1630) av ett särskilt 
verk, b e r g s a m t e t. Detta var 
inordnat i Kammarkollegium till 
1637, då det blev ett självständigt 




Första kJass entréhall i motorfartyget 
Kungsholm. Av Carl Bergsten. 

kollegialt ämbetsverk, g e n e - 
r a 1 b e r g s a m t e t. 

Bergvall. 1. Erik B., f. 1880, 
idrottsledare, chef för Sthlms 
Stadion sedan 1916. B., som varit 
aktivt \-erksam som simmare, är 
stiftare av och (sedan 1909) ordf. 
i Svenska simförbundet ; han var 
1924 — 28 ordf. i Internationella 
simförbundet. B. har även verkat 
som idrottsjournalist. — 2. Sven 
B., f. 1881, skådespelare, anställd 
vid Dramatiska teatern sedan 
1917, har framträtt i en mängd 
roller, företrädesvis inom karak- 
tärsfacket. B. är sedan 1924 sekre- 
terare i Svenska teaterförbundet. 

Bergvax, se J o r d v a x. 

Bergverks a. b. Freja, se 

Koskullskulle. 

Bergverks a. b. Vulcanus, se 

Blötberget. 

Bergvik, kapellförsamling till 
Söderala (se d. o.). 

*Berkeley hade 1927 81,000 
inv. Till universitetet hör det be- 
römda Lickobservatoriet på 
Motuit Hamilton, s.ö. om staden. 



315 



Berlin 



316 







317 



Berla ge — Berlin 



318 




Berlin, Kaiser-Franz-Joseph-Platz. F. v. 
och (där bakom) domkyrkans kupol, 

Berlage [-la'je], Hendrik 
Petrus, f. 1856, holUindsk arki- 
tekt, liar, främst med det 1S9S — 
1901 uppförda börshuset i Am- 
sterdam (se ill. till d. o. Suppl.), 
framträtt ss. en rationell kon- 
struktör i en av historiska stilar 
relativt obunden form. Genom 
sitt författarskap (Gedankcn iibcr 
Stil in der Baukunst, 1905) har 
han utövat ett starkt inflytande 
på sin samtids arkitekter. 

*Berlin hade 1925 en yta av 
878,5 kvkm. och en folkmängd 
av 4,024,000 (jfr tab. sp. 327). 



Universitetet, Königswache, Tyghuset 
, slottet (i fonden) och Staatsoper. 

Efter inkorporeringen av hela för- 
ortsregionen 1920 har B. större 
yta än både New York, London 
och Paris. Det är näst London 
Europas folkrikaste stad; dock 
har Paris, om dess förorter med- 
räknas, större folkmängd än B. 
— Staden är belägen c:a 40 m. 
ö. h., nära Sprees utflöde i Havel. 
Spreebäckenet, som i n. och s. be- 
gränsas genom platåer, täckta av 
istidsavlagi-ingar, har en bredd av 
c:a 5 km. och är mycket flackt; 
endast helt obetydliga kullar, 
bl. a. Kreuzberg i s., höja sig över 



Till kartan sp. 315 — 316. 
1. Stettiner Bahnhof. 2. Museum fiir Naturkunde. 3. Lehrter Bahnhof. 4. Deutsches 
Xheater. 5. Lessing-Theater. 6. Grosses Schauspielhaus. 7. Bahnhof Friedrichstrasse. 
8. Monbijou. 9. Volksbiihne. 10. Bellevue. 11. Staatsoper am Platz der Republik. 
12. Siegessäule. 13. Riksdagshuset. 14. Brandenburger Tor. 15. Konstakademin. 
16. Preussiska statsbiblioteket. 17. Universitetet. 18. Tyghuset. 19. Kejsar Vil- 
helm l:s palats. 20. Staatsoper Unter den Linden. 21. F. d. kronprinspalatset. 
22. Kaiser-Friedrich-Museum. 23. Jluseumsnybyggnad. 24. Nationalgalerie. 
25. Neues Museum. 26. Altes Museum. 27. Domkyrkan. 28. Slottet. 29. Vilhelm 
I:s nationalmonument. 30. Börsen. 31. Mariakyrkan. 32. Badhuset. 33. Stadshuset. 
34. Nikolaikyrkan. 35. Statliga porslinsmanufakturen. 36. Tekniska högskolan. 
37. Högskolor för bildande konst och musik. 38. Kaiser-Wilhelm-Gedächtnis- 
Kirche. 39. Svenska legationen. 40. Potsdamer Bahnhof. 41. Wertheims varuhus. 
42. Rikspresidentens palats. 43. Utrikesministeriet. 44. Rikskanslerns palats. 
45. F. d. Herrenhaus. 46. Lantdagsbyggnaden. 47. Museum fur Völkerkunde. 
48. Philharmonie. 49. Anhalter Bahnhof. 50. Deutsche Bank. 51. Französische 
Kirche. 52. Schauspielhaus. 53. Neue Kirche. 54. Tietz' varuhus. 55. Tyska riks- 
banken. 56. Myntet. 57. Märkisches Museum. 



31Ö 



Berlin 



S2Ö 




Berlin. Tyghuset. 

slätten. — B. är den yngsta av 
Europas större huvudstäder och 
har nästan genomgående ett mo- 
dernt utseende. Bebyggelsen är i 
de centrala delarna pompös men 
stillös och erhöll i stort sett sin 
nuv. prägel under lSOO-t:s senare 
hälft, då det nya kejsardömets 
framgångsrika krigföring och 
materiella välstånd manifesterade 
sig i jjraktfuUa oflentliga bygg- 
nader, företrädesvis i barockstil, 
och talrika nationella monument. 
Under senaste tid ha i den inre 
staden särskilt affärsbyggnader, 
i ytterdelarna även bostadskvar- 
ter utförts i en ofta djärv 
funktionalism. I fråga om ad- 
ministration, kommunala verk, 
sanitära institutioner, gatuväsen, 
kommunikationer o. d. står B. på 
höjden av modernt stadsväsen. 
Det är vid. en framstående bild- 
ningsstad. Särskilt stå dess mu- 
sik- och teaterliv samt museivä- 
sendet synnerligen högt. — B. be- 
står av gamla B. och de 1920 in- 
korporerade förorterna (jfr tab. 



sp. 327), vilka ligga spridda över 
ett stort område. Inom gamla B. 
skiljer man mellan den inre sta- 
den och ytterområdena, vilka vanl. 
benämnas efter väderstrecken, 
Westen, Siiden o. s. v. — Inre 
staden har i sin helhet alltmera 
utvecklats till ett "city"-omfåde 
med starkt avtagande fast befolk- 
ning. En viss skillnad iakttages 
mellan de äldre stadsdelarna på 
och närmast omkring Spreeön 
samt affärs- och nöjeslivets cent- 
rum kring de stora trafikstråken 
Unter den Linden, Friedrich- 
strasse och Leipziger Strasse. — 
Unter den Linden är B : s mest mo- 
numentala gatuanläggning, 60 m. 
bred och i mitten trädplanterad. 
Den anlades 1047 som förbindelse- 
led mellan Tiergarten och slottet, 
utbyggdes senare till en parad- 
gata, där det förnäma livet flore- 
rade och de segerrika arméerna 
gjorde sitt intåg, men har på se- 
naste åren genom uppförandet av 
affärshus och hotell i viss mån 
förändrat karaktär. Den för från 
Pariser Platz, som öppnar sig åt 
Tiergarten genom den av C. G. 
Langhans uppförda Brandenbur- 
ger Tor, fram till de sammanhäng- 
ande platserna Kaiser-Franz- 
Joseph-Platz och Platz am Zeug- 
haus, vid vilka de flesta offentliga 
byggnaderna ligga. Främst mär- 
kes Tyghuset (Zeughaus), jämte 
slottet B : s vackraste barockbygg- 
nad, påbörjad av Arnold Nering 
1695 och fullbordad av bl. a. 
Andreas Schliiter, som utförde den 
konstnärligt mest betydande delen 
av skulpturutsmyckningen. Tj'g- 
huset inrymmer nu vapen- och 
trofésamlingar. Vid. ligga här 
Königswache (hög\-akt), uppförd 
1S16 — 18 av Schinkel, universite- 
tet, inrpnt i ett 1700-talspalat3, 
ut^■idgat genom två långa, av Lud- 
wig Hoffmann 1913—19 uppförda 



321 



Berlin 



322 




Berlin. rjendarmen-Markt (i förgrunden Neue Kirche). 



flyglar, preussiska statsbibliote- 
kets väldiga, 1903 — 14 uppförda 
komplex, Vilhelm I:s palats, upp- 
fört av C. F. Langhans iik 1830-t., 
operahuset (Staatsoper Unter 
den Linden), uppfört av G. v. 
Knobelsdorff på 1740-t. och åter- 
uppfört efter en brand 1843 av C. 
F. Langhans, samt det på 1600-t. 
uppförda, på 1700- och ISOO-t. 
ombyggda f. d. kronprinspalatset, 
som numera inrymmer Xational- 
galeries moderna avdelning. I 
själva entrén till Unter den Lin- 
den står Rauchs berömda ryttar- 
monument över Fredrik den store. 
Från Platz am Zeughaus leder 
den av Schinkel byggda Scliloss- 
briicke över till Lustgarten, en 
planterad öppen plats, bildad ge- 
nom omdaning av den forna 
slottsträdgården. Vid denna lig- 
ger slottet, ett väldigt rektangu- 
lärt komplex i barockstil, domi- 
nerat av en 70 m. hög, av F. A. 



Stiller 1845 — 53 tillfogad kupol. 
Slottets byggnadshistoria går 
tillbaka till 1400-t., men nuv. 
utseende och omfattning erhöll 
det i huvudsak under ledning av 
Schliiter (se ill. till d. o.) och J. 
F. Eosander v. Göthe 1698—1713. 
Efter revolutionen är slottet mu- 
seum (jfr Tyskland sp. 1611). 
V. om slottet reser sig national- 
monumentet över Vilhelm I, ut- 
fört 1897 av R. Begås, och på den 
från Schloss-Platz till h. Spree- 
stranden förande Kurfiirstenbriic- 
ke står Den store kurfurstens lyt- 
tarmonument av Schliiter (se ill. 
till d. o.), den tyska barockskulp- 
turens mästerverk. I Lustgartens 
fond reser sig den 1894 — 1905 av 
Julius Easchdorff efter mönster 
av barockens centralkyrkor upp- 
förda domkyrkan med förgylld 
kupol. N. delen av Spreeön, Mu- 
seen-Insel, som fordom var en 
särskild ö, upptas av B:s vikti- 



11. ^ I. e X. Suppl. 



323 



Berlin 



324 




Berlin. Rådhuset. 

gaste konstmuseer (se Tysk- 
land sp. 1610 f.). Sedan 1911 är 
ett nytt museum under uppföran- 
de efter planer av A. Messel un- 
der ledning av L. Hoffmann, vil- 
ket jämte antika arkitekturfrag- 
ment skall inrymma de förut i 
Kaiser-Friedrich-Museum ingåen- 
de samlingarna av främre asia- 
tiska fornsaker och äldre tysk 
konst. Strax s. om Unter den Lin- 
den ligger en av B : s vackraste 
monumentalplatser, Gendarmen- 
Märkt, med de likformiga 1700- 
talskyrkorna Französisclie Kirche 
och Neue Kirche, samt mellan 
dem B:s främsta statliga talscen, 
Schauspielhaus, ett av Schinkels 
bästa byggnadsverk. — Ung. vid 
sin mittpunkt skares Unter den 
Linden av Friedrichstrasse, en av 
B:s längsta och viktigaste tra- 
fikådror. I sin sträckning mellan 
Unter den Linden och Leipziger 
Strasse utgör den jämte tvärgator 
ett av B:s främsta nöjescentra. 
Leipziger Strasse, som för från 
det gamla torget Spittel-]SIarkt 
till den planterade, slutna Leip- 
ziger Platz och den intensiva tra- 
fikpunkten Potsdamer Platz, är 
B:s främsta affärsgata. Här ligga 
bl. a. de stora varuhusen Tietz 



och Wcrtheim (se ill. till Bygg- 
nadskonst sp. 870) , det sena- 
re uppfört av Messel 1897—1904 
och ett föregångsverk inom mo- 
dern nyttoarkitektur. — Den v. 
delen av inre .staden får en oflTiciell 
prägel genom de offentliga bygg- 
nader, ministerier, ämbetsverk, 
ambassader och legationer, som 
här äro samlade. I synnerhet gäl- 
ler detta Willielmstrasse, vid vil- 
ken även rikspresidentens och 
rikskanslerns palats (båda från 
1700-t.) äro belägna. Det 1884—- 
94 av Paul Wallot uppförda riks- 
dagshuset ligger i Tiergartens n. 
hörn vid den vidsträckta Platz der 
Republik (före 1926 Königsplatz), 
som smvckas av den (till minne 
av fälttågen 1864, 1866 och 1870) 
1869 — 73 resta Siegessäule samt 
det av Begås utförda Bismarck- 
monumentet och varifrån Sieges- 
Allée utgår. Mittemot riksdags- 
huset ligger den andra av B:8 
statsoperor (Staatsoper am Platz 
der Republik). — De gamla stads- 
delarna på och närmast omkr. 
Spreeön ha ett oregelbundet gatu- 
nät utan mera framträdande 
platser och gatustråk. Omkring 
Hausvogtei-Platz har storfinan- 
sen och grosshandeln sitt cent- 
rum. I området mellan Spree och 
Stadtbahn ligga viktiga kommu- 
nalbyggnader, SS. rådhuset, upp- 
fört' 1861—69, och stadshuset, 
uppfört 1902 — 11 av L. HoflFmann, 
samt B : s äldsta byggnader, Niko- 
laikyrkan från 1200— 1400-t. och 
Mariakyrkan från 1300-t. På h. 
stranden ligger det till Hohenzol- 
lernmuseum inrättade forna lust- 
slottet Monbijou, uppfört av Eo- 
sander v. Göthe 1703, och på v. 
stranden Märkisches Museum 
(byggnad av Hoffmann), belysan- 
de Brandenburgs historia. — 
Hela området på v. Spreestranden 
mellan inre staden och Charlot- 



325 



Berlin 



326 



tenburg (se d. o.) upptas av B:s 
största park, Tiergarten, som 
iirspr. var en till slottet hörande 
djurpark. Invid Spree ligger det 
17S5 uppförda slottet Bellevue. 
Utmed de kring parken löpande 
gatorna ligga B:s elegantaste 
villakvarter. Vid dess v. ända 
ligga zoologiska trädgården och 
(på Charlottenburgs område) sta- 
tens porslinsmanufaktur, tekniska 
högskolan, musikaliska akademin 
samt de 1924 sammanslagna stat- 
liga konst- och konsthantverk- 
skolorna. — De v. stadsdelarna, 
Westen, s. om Tiergarten ocli 
Charlottenburg, bebos av B : s 
burgna befolkning. De viktigaste 
gatorna äro Potsdamer Strasse, 
som utgår från Potsdamer Platz, 
och Kurfiirsten-Damm, som utgår 
från Auguste-Viktoiia-Platz, i 
vars mitt Kaiser-Wilhelm-Ge- 
dächtniskirche, uppförd av F. L. 
Schwechten 1891 — 95, reser sig. 
Utmed dessa gator förskjuter sig 
affärs- och nöjeslivet västerut från 
inre staden. De s. stadsdelarna, 
avskurna från de v. av de stora 
bangårdarnas (Potsdamer och An- 
halter Bahnhof ) spårsystem, ha en 
mera borgerlig befolkning. På krö- 
net av Kreuzberg uppfördes ISIS 
■ — 21 efter Schinkels ritningar det 
väldiga nationalmonumentet över 
befrielsekrigen mot Napoleon. De 
ö. och n. stadsdelarna äro säte för 
B:s industri och ha till största 
delen arbetarbefolkning. I n.v. 
ligga sjukhus, medicinska insti- 
tut, fängelser och kaserner, sär- 
skilt omicring Moabit, B:s egent- 
liga proletärstadsdel. Den mitt- 
emot på andra sidan Spree belägna 
Hansaviertel är ett förnämt bo- 
stadsområde. — Förorter. De tal- 
rika och delvis mycket betydande 
förorterna (jfr tab. sp. 327) ha 
i allm. organiskt växt samman 
med den äldre staden. I n., ö. och 




Berlin, Tiergarten (Kemper-1'latzi, 

s.ö. ha de övervägande karaktär 
av industri- och arbetarsamhällen 
( Tegel, Reinickendorf , Pankow, 
Lichtenberg, Nieder- och Ober- 
Schöneweide samt ISTeu-Kölln med 
det stora varuhuset Karstadt vid 
Hermannsplatz), medan de na- 
tursköna och skog rika trakterna 
i s.v. kring den breda, sjölik- 
nande Havel bort mot Pots- 
dam (se d, o.) präglas av en 
synnerligen burgen bebyggelse. 
Här utbreda sig invid barrskogs- 
parken Grunewald (4,600 har), i 
vars n. del finnes ett stort sport- 
område med stadion o. a. tävlings- 
banor samt högskola för kropps- 
ö\Tiingar, villasamhällena Grune- 
wald, Zehlendorf (med optisk in- 
dustri), Dahlem (med stor bota- 
nisk trädgård och talrika veten- 
skapliga o. a. institutioner), Niko- 
lassee och Wannsee. N. om Grune- 
wald ligger vid Sprées utflöde i 
Havel Spandau (se d. o.), numera 
med livlig industri, och ö. härom 
industriorten Siemensstadt (se 
Siemens & Halske). Stads- 



327 



Berlin 



32ö 




Eerlin. i;uli 



IjL-by^yt Ijostiidspiirti, Nni I 



områdets sydöstligaste, skogrika 
del kring övre Sprce och dess bi- 
flod Dahme ryinmer talrika om- 
tyckta utflyktsorter. Här ligga 
ilven industriorterna Köpenick 
och Friedrichshagen, den senare 
vid deu av Spree genomflutna 
iliiggelsee. — Betr. undervis- 
ningsväsen, vetenskapliga oeh kul- 
turella institutioner se T y s k - 
1 a n d sp. 1609 ff. — Förvaltning. 

Berlins förvaltningsområden (Bezirke). 
iTCiil. lolkräkningen 1925.) 

Areal 1,000-t. 
(kvkm.) inv. 

Mitte 10,4 29C 

Tiergarten 13,e 284 

Wfdding 13,1 352 

Prenzlauer Berg 10, i 326 

Friedrichshain 8,8 336 

O iKreuzberg 10,r 377 

Charlottenburg 33,o 345 

Spandau 89,, 112 

Wilmersdorf 51,3 175 

Zehlendorf 52,4 44 

Schöneberg 11,» 232 

Steglitz 28,0 ICl 

Tempelhof 40,3 68 

Neu-Kölln 49,» 290 

Treptow 41,4 97 

KJlpenick 123,7 66 

l.ichtonberg 79,» 199 

AVcissenseo 46,4 5S 

l'aukow 77,4 

Reinickondorf 



Stadt Berlin 878, ^i 

1 Därav äro 133,8 kvkm. bebyggda. 



B. utgör ett med de preussiska 
provinserna likställt förvaltnings- 
onnåde, Stadt Berlin, och 
indelas sedan 1920 i 20 huvudde- 
lar, Bezirke (se tal), .sp. 327). 
Förvaltningen handhaves — un- 
der överinseende av prov. Bran- 
denburgs överpresident — av tvä 
myndigheter, magistraten och 
stadsfullmäktige, die Stadtverord- 
netenversanuulung. Magistraten 
l)estär av högst 30 medlemmar, 
1)1. a. en överborgmästare och en 
borgmästare, och Stadtverordne- 
tenversannnlung av 225 mcdlem- 
uiar, valda för 4 år; varje Bezirk 
förestås av likartade institutio- 
ner. — Industri, handel och sjö- 
fart m. m. Av B:s invånare levde 
1925 46,2 % av industri och hant- 
verk och 28,1 % av handel och 
samfärdsel. Inom industrin sys- 
selsattes 1925 751,000 arbetare, 
därav 142,000 i beklädnads- och 
textilindustri, 136,000 i elektro 
teknisk och optisk industri (bl. a 
Siemens & Hal.ske), 101,000 i ma 
skin- och vagnindustri (bl. a 
Borsig), 76,000 i byggnadsin 
dustri, 73,000 i metall- och me 
tallvaruindustri, 62,000 i livsme 
delsindustri, 54,000 i pappers- ocl 



329 



Berlin — Berlinare 



330 



boktryckeriindustri och 46,000 i 
trävaruindustri. Av största vikt 
äro även den kemiska industrin 
samt tillverkningen av musik- och 
vetenskapliga instrument och 
porslinsvaror. — B. har den 
största betydelse som penning- 
marknad och handelsmetropol. 
Det är en av världens förnämsta 
inlandshanmar, gynnad av de 
kanaliserade floderna Spree och 
Havel och av ett rikt kanalnät, 
.som förenar B. med Elbe, nedre 
Öder (Berlin — Stettinkanalen; se 
S tett in sp. 1557) och övre 
Öder; genom stadsområdet löper 
även Teltowkanalen mellan Havel 
och Spree. Viktigaste hamnar 
äro Westhafen (i bruk sedan 
1923) vid Berlin — Stettinkanalen, 
n. om ]\Ioabit, och Osthafen n. om 
Neu-Kölln. 1926 ankommo till B. 
39,782 fartyg med en last av 7,1 
mill. ton och tillfördes genom 
järnvägarna 13,7 mill. ton varor; 
s. å. utgjorde de från B. avsända 
varorna 6,1 mill. ton. Handeln 
omfattar bl. a. kol och koks, sten 
o. a. mineral, metaller, livsmedel 
och trävaror. B. är jämte Leipzig 
ledande inom den tyska bokhan- 
deln. I B. höllos 1926 24 mässor 
och industriutställningar. I om- 
givningarna finnas ansenliga 
trädgårdsanläggningar. — Eom- 
tmmikationcr. B. är kontinentens 
centrala och förnämsta järnvägs- 
knut, varifrån 11 viktiga linjer 
utgå. Huvudbangårdarna för 
f järrtraf iken äro : S c h 1 e s i - 
Rcher Bahnhof och B a h n - 
hof Friedriohstrasse, 
bägge för tåg västerut via Han- 
nover (därifrån till Nederländer- 
na 1. över Köln), tåg mot s.v. till 
Frankfurt am Main och tåg öster- 
ut via Frankfurt an der öder 
(därifrån till Polen 1. s.ö. Euro- 
pa) och via Königsberg, A n - 
halter Bahnhof för tåg sö- 



derut till Halle( — Miinchen — Ita- 
lien), Leipzig( — Österrike) 1. 
Dresden ( — s.ö. Europa) , P o t s - 
damer Bahnhof för tåg mot 
s.v. via Magdeburg, L e h r t e r 
Bahnhof för tåg till Hamburg 
och Bremen, Stettiner 
Bahnhof för tåg till Stettin 
samt till Sassnitz och Warne- 
miinde, varifrån ångfärjor utgå 
till resp. Sverige och Danmark, 
och G ö r 1 i t z e r Bahnhof för 
tåg mot s.ö. till Görlitz. Dessa 
stationer äro säckbangårdar utom 
de båda förstnämnda, vilka äro 
genomgångsbangårdar, belägna på 
den 16 km. långa Stadtbahn, 
som löper genom de centrala 
stadsdelarna och även har spår 
för lokal- och förortstrafiken. 
Denna betjänas dessutom av den 
44 km. långa Ringbahn, som 
bildar en ring runt egentliga 
staden och vars västligaste och 
östligaste delar förenas genom 
Stadtbahn, vid. av tolv förorts- 
banor samt av elektriska hög- 
och underjordiska banor (längd 
över 50 km.), elektriska spårvä- 
gar och omnibuslinjer. Trafikvä- 
sondet är synnerligen välordnat, 
och gatutrafiken präglas ej av 
samma överlastning som t. ex. i 
Paris. I B. leda över floder och 
kanaler 445 broar, därav 150 i 
gamla B. B. är Europas största 
knutpunkt för lufttrafiken. Sedan 
1924 finnes jämte de äldre flyg- 
stationerna Staaken (v. om Span- 
dau) och Adlershof (s.ö. om Neu- 
Kölln) en storartad central flyg- 
station på Tempelhofer Feld v. 
om ISTeu-Kölln (se ill. till Luft- 
trafik. Suppl.). 

Berlin [ba'lin], I r vin g, f. 
1888, nordamerikansk musiker av 
rysk-judisk börd. B. är en av de 
fiamgångsrikaste kompositörerna 
av modern dansmusik. 

Berli'nare, på 1700-t. använd 



331 



Berlin — Stettinkanalen — Bernstein 



332 



täckvagn med i S-formiga fjädrar 
högt iippluingd vagnskoi'g. 

Berlin — Stettinkanalen, II o - 
h e n z o 1 1 e r n k a n a 1 e n, se 
S t e 1 1 i n sp. 1557. 

*Bermondt-Avalov, Pavel 
Mihailovitj, furst A v a 1 o v, 
utvisades 1922 från Tyskland. 
Han har bl. a. utgivit Im Kampf 
gepcn den Bolschewismus (1925). 

Bermuda(s)rigg [bamjo'- 

d8(s)-], se IMareonirigg och 
ill. till Segling sp. 362. 

*Bermudaöarna ba en yta av 
50 kvkni. och 31,000 inv., diiiav 
16.000 vita; f. ö. negrer och mu- 
latter (1927). 

*Bern. 1. Kantonens yta är 
6,884 kvkra. — 2. Bland B :s bygg- 
nader märkas förbundsförsam- 
lingens väldiga palats, bestående 
av tre byggnader, uppförda under 
1800-t:s senare hälft, den sengo- 
tiska domkyrkan, uppförd 1421 — 
1598, och Zeitglockenturra, en till 
klocktorn förvandlad medeltida 
stadsport, vilken av ålder betrak- 
tats som stadens vårdtecken, ö. 
om Aar ligga nyare stadsdelar, 
vilka förbindas med den övriga 
staden genom mäktiga broar. 
Betr. B:s kulturella institutioner 
se Schweiz sp. 282 f . B. har 
stark radiostation (5,000 meter- 
ampere). — Historia. B. gi'unda- 
des 1191, blev fri riksstad 1218, 
ingick 1353 i schweiziska edsför- 
bundet och utvecklade sig till en 
av Schweiz' mäktigaste städer. 
Sedan reformationen 152S införts i 
B., stod det jämte Ziirich i spetsen 
för det protestantiska Schweiz. 
1848 blev B. förbundshuvudstad. 

*Bemadotte. Baron Oscar 
C. J. B. avled 1911. Den nuv. in- 
nehavaren av barontiteln och 
fideikommisset Louvie är hans 
son Oscar B. — Prinsparet B. 
erhöll 1892 luxemburgskt ärftligt 
adeiskap med titlarna greve och 



grevinna af ^A'isborg. Deras ätt- 
lingar bära därefter det med grev- 
1ig titel förenade namnet af Wis- 
borg men ha vid sidan därav be- 
hållit det gamla släktnamnet B., 
varmed dock för deras vidkom- 
mande ingen titel är förenad. 

*Bern-Alperna, se ill. till 
Schweiz sp. 285 — 28G. 

Bernanos [-nå'ss], Georges, 
f. ISSS, fransk författare, känd 
genom sin katolskt tendentiösa 
roman Sous le soleil de Satan 
(1926; Under djävnalens färla, 
1928) med dess skakande skild- 
ringar av en själs hemsökelser. 

Bernard [-na'r], franska för- 
fattare. 1. Tristan B., f. 1866, 
har jämte romaner och noveller 
ur Parislivet skrivit ett stort an- 
tal populära komedier, av vilka 
Uanglais tel qu'on le parle (1899; 
English spöken) ofta uppförts i 
Sverige. — 2. Jean Jacques 
B., f. 1888, den föregts son, är en 
intim och förfinad psykolog, av 
vars subtila kärleksdramer Le 
printemps des autres (1924) upp- 
förts i Sthlm 1925 av Lugné-Poe. 

Berndtson, Gunnar, f. 1854, 
d. 1895, finländsk målare. B. kom 
ung. samtidigt med Edelfelt till 
Paris, där han starkt påverkades 
av det mondäna salongsmåleriet. 
I en elegant, bl. a. av Meisson- 
nier influerad stil har han skild- 
rat historiska motiv och återgivit 
scener ur konstnärslivet. 

*Bernhardt, Sarah, avled 
1923. 

Bernka'stel-Kues [ko'es], liten 
stad i Rhenprovinsen, Preussen, 
vid Mosel. Berömd vinodling. 

* Bernstein, Henry, vars dra- 
matiska författarskap vanl. byg- 
ger på rena sensationsmoment, 
har även framträtt med intima, 
psykologiska studier (bl. a. La 
galerie des glaces, 1924; Spegel- 
galleriet, uppf. i Sthlm 1926). 



333 



Bernstorff — Berzelius 



334 



♦Bernstorff. 3. J. H. v. B. var 
1921 — 24 led. av riksdagen. Han 
har utgivit memoarer från sin 
ambassadörstid under titeln 
Deutschland und Amerika (1920). 

*Bernström, John, avled 
1925. 

*Bemtsen, Klaus, avled 
1927. Han avgick 1922 som för- 
svarsminister men återinträdde 
kort därefter i regeringen som 
minister utan portfölj. Ss. sådan 
avgick han 1924. 

*Beronius. 3. J. O. B. var son 
till B. 2. 

Bero'ssos, omkr. 300 f. Kr., 
babylonisk j^räst, skrev på gre- 
kiska sitt fosterlands historia. 

Berry koncernen [be'rri-], 

engelsk tidningstrust, ledd av 
bröderna lord W. E. Berry (f. 
1879) och sir G. Berry (f. 1883). 
Till B. äro bl. a. anslutna Daily 
Telegraph, Financial Times och 
Sunday Times. 

Berrykoppling [be'rri-], an- 
ordning till minskning av tom- 
gångsförluster vid transformator- 
anläggningar. I serie med huvud- 
transformatorn Ti, som täcker det 
normala energibehovet, är inkopp- 
lad en mindre hjälptransf ormator 
T 2, som tillgodoser det reducerade 
energibehovet (t. ex. nattetid). Ee- 
läet R, som genomflytes av belast- 
ningsströmmen, dirigerar härige- 
nom dubbelomkastaren O, vilken i 
ett läge kortsluter, i ett annat 
öppnar hjälptransformatorns bå- 
da kretsar. Vid låg belastning äro 
kretsarna öppna över O, varvid 
spänningen fördelar sig på de 
båda transformatorerna i förhål- 
lande till deras impedanser. Här- 
igenom erhåller hjälptransforma- 
torn den ojämförligt största delen 
av totalspänningen, varför belast- 
ningen så gott som fullständigt 
uppbäres av denna transformator. 
Vid ökad belastning kortslutas 




Berrykoppling. 

dess lindningar, och energileve- 
ransen övertages helt av huvud- 
transformatorn. 

*Bersbo, se även Åtvida- 
berg sp. 1498. 

*Berthelot. 3. Philippe B. 
fick 192.5 amnesti och inträdde 
åter i befattningen ss. utrikesmi- 
nisteriets generalsekreterare. 

Be'rtram, se Matt ram. 

Be'rtram, M e i s t e r B., tysk 
bildsnidare och målare, verksam i 
Hamburg från 1367, d. kort före 
1415. Hans främsta bevarade verk 
är ett altarskåp för Petrikyrkan i 
Hamburg, nu i Kunsthalle. Hans 
stil är dramatisk och uttrycksfull. 

*Bertramrot. Anacy'clus till- 
hör fam. Compo'sitae. 

Bertrand [-ra'r)], Louis, f. 
1866, fransk författare, led. av 
Fr. akad. 1925, har i sina romaner 
spec. behandlat rasfrågor i Medel- 
havsländerna och bl. a. i Uinva- 
sion (1907; Invasionen, 1922) liv- 
fullt skildrat de i Marseille bo- 
satta italienska arbetarnas liv. 
Han har även skrivit en monografi 
över Ludvig XIV (1923). 

Bert rand de Bom, se de 
B o r n. 

Bertrand - T hi el processen 
[bärtra'i)-til-], se Martinpro- 
cessen sp. 1299. 

*Berzelius, -L J- Av stor bety- 
delse var under lång tid B:s 
elektrokemiska teori, 
enl. vilken atomerna i en förening 



335 



Besangon — Bessel 



336 



äro elektriskt laddade och därför 
sanmianhiillas av don elektrosta- 
tiska attraktionen. Teorin över- 
gavs, då dess f;enoni förande jnötte 
svårigheter spec. betr. organiska 
föreningar, men \V. Kossel har i 
sin teori för heteropolära moleky- 
ler återupptagit samma grund- 
tanke. 

*Besan?on är säte för ett 
mindre universitet. 

*Beskow. 1. Bernhard v. 
B. Bland B:s prosaarbeten mär- 
kas, jämte hans minnesteckningar, 
Y and ringsminnen (2 bd, 1S33 — 
34), den populärfilosofiska skrif- 
ten Om sjcäcns helsa (1S56) och 
hans ofullbordade Lefnadsminnen 
(postumt utg. 1870), där han 
bl. a. ger en framställning av 
1809 års händelser. B : s ^i:terst 
intressanta brevA-äxling med P. D. 
A. Atterbom har utgivits av C. 
Santesson (3 bd. 1926—28), vil- 
ken även 1929 påbörjat utgivning- 
en av B:s brevväxling med H. 
Järta. ■ — 4. Jakob B. avled 
1928. Han var finansminister även 
i Tryggers ministär 1923 — 24 och 
blev generaldirektör i Domänsty- 
relsen 19:15. 

Beskow, August, f. ISSO, 
ämbetsman. B. b'ev expeditions- 
chef i civildepartementet 1917, 
statssekreterare i kommunika- 
tionsdepartementet 1920, var t. f. 
landshövding i Xorrbottens 1. 
1923—24 och blev 1925 landshöv- 
ding i Kronob. 1. Han ingick som 
konsultativt statsråd i Lindmans 
andra ministär 1928. 

*Besnard. 1. Albert B. blev 
1913 direktör för Franska akade- 
min i Rom, 1922 för École des 
beaux-arts och 1924 led. av Fr. 
akad. 

Besparingskommittéer, h e - 
s p a r i n g s s a k le u n n i g a. 
benämning på de kommittéer ocli 
enskilda sakkunniga, som under 



.senaste årtiondet haft uppdrag 
att utreda möjligheterna för 
åstadkommande av besparingar i 
statens förvaltande verksamhet 
och föreslå åtgärder i detta syfte. 
Efter några inledande åtgärder 
på ministären v. Sydows initiativ 
1921, som icke ledde till något på- 
tagligt resultat, tillkallades av 
Brantings andra ministär 19 2 2 
års b e s p a r i n g s s a k k u n - 
niga för att biti äda finansmi- 
nistern F. V. Thorsson vid 
granskningen av ämbetsverkens 
statförslag. Entledigandet av åt- 
skillig extraordinariepersonal och 
nedprutandet av huvudtitlarnas 
slutsummor blev det huvudsak- 
liga resultatet av dessas verksam- 
het. Av Tryggers regering tillsat- 
tes därefter 19 2 3 års b e s p a - 
r i n g s k o m m i 1 1 é, efter sin 
ordf., landshövdingen S. Linnér, 
kallad den Linnérska. med det 
vidsträckta uppdraget att under- 
söka möjligheterna för begräns- 
ning av statens förvaltningsupp- 
gifter. Den framlade förslag till 
omorganisation av flera stora för- 
valtningsområden men rönte icke 
framgång och erhöll på egen be- 
gäran entledigande 1925. Av den 
Ekmanska legeringen tillsattes 
två kommittéer, 1926 års be- 
sparingssakkunniga 
och 1927 års besparings- 
n ä m n d. Av den andra Lind- 
nianska regeringen blevo båda 
dessa kommittéer i början av 
1929 indragna efter att ha fått 
slutföra sina närmaste uppgifter, 
och i stället tillsattes fem eko- 
no m i s a k k u n n i g a. vilka 
var för sig under finansministerns 
ledning skola verkställa under- 
sökningar och avge förslag i syfte 
att åstadkomma ökad ekonomise- 
ring inom olika grenar av stats- 
föivaltningen. 

*Bessel, F. W., var även verk- 



337 



Bessemerprocessen — Betydelse 



338 



sam inom matematiken, där han 
införde de efter Iionom uppkallade 
funktionerna, som fått stor betj^- 
delse inom den matematiska fysi- 
ken, samt inom geodesin (se 
L ä n g d m ä t n i n g sp. 962) . 

* Bessemerprocessen, se även 
Lillbessemer processen. 

Bestorp, järnvägsstation i 
Vårdnäs skn, östergötl. 1., vid 
östra centralbanan. Vid B. fin- 
nes en såg (äg. Trävaru a. b. 
TsTorrköpings exporthyvleri) . 

*Bestusjev-Rjumin. 2. A 1 e k - 
sej B. berövades 1758 sin riks- 
kanslersvärdigliet på grund av 
sin opposition mot Rysslands an- 
slutning till den antipreussiska 
koalitionen i Sjuåriga kriget och 
på grund av misstankar, att han 
förberedde en statskupp till för- 
mån för dåv. storfurstinnan Ka- 
tarina (sedermera Katarina II). 

*Bestämning. Språliv. Satsdel, 
som är underordnad en annan 
("huvudordet") och närmare 
specificerar dennas betydelse. 

Beständiga gaser, detsamma 
som permanenta gaser (se Ga- 
ser sp. 1080). 

Bestötlåda, se Stötlåda. 

Betai'n, trimetylglykokoll, en 
aminosyra (se d. o.), som före- 
kommer i saften av vitbetan. 

Be'tastrålar, ,?-strålar, se R a - 
d i u m sp. 805. 

Beted, järnvägsstation i Järn- 
skogs skn, Värml. 1., vid Dal — • 
Västra Värmlands järnväg. Från 
B. bispar till Skillingsfors. 

Bete noire Tbät noa'r], fr., cg. 
svart djur. "svarta fåret". 

Betesgröe, se P o a. 

Betfluga, PegomyUa h.yoscy'a- 
mi, liten, grå, svartborstig fluga, 
vars larv gör skada på betor, spe- 
nat o. a. mållväxter genom att 
fräta på bladens inre. Motarbetas 
genom bortrensning och förstö- 
ring av angripna plantor. 



*Béthune hade 1926 20,000 inv. 

Be'ting, timmer med en tvärs- 
igenom inslagen grov nagel. B. 
anbringas vanl. å backen å ett 
fartyg för beläggning av ändar 
och förtöjningstrossar. Vid fäll- 
ning av ankare å äldre fartyg 
betas ankarkättingen runt en 
kraftig B. av tackjärn och löper 
ut runt denna. Ä nyare fartyg 
tjänstgör ankarspelet som B. 

Bétise rbäti's], fr., dumhet. 

Betjänte, i äldre språkbruk 
sammanfattande benämning på 
statens 1. kyrkans tjänstemän av 
lägre grad, t. ex. k r o n o b e - 
tjänte (länsmän och fjärdings- 
man), kyrkobetjänte 
(präster och klockare) o. s. v. 
Sedermera fick B. bet. betjäning 
vid statens verk, vaktmästare. 

Betlyftare, maskin för att vid 
skörden lossa betor ur jorden. 

* Betong. Om betongpålar se 
även S i m p 1 e X p å 1 a r. Se även 
Gasbetong. Suppl. 

Bett, se Betsel. 

Betteljärn, Bettelma- 
s k i n, vanlig form för bertel- 
jiirn, l)ertclmaskin. 

*Bettna. Framdeles skola Vre- 
na och Hälla förenas med B. till 
ett pastorat. 

*Bettrötthet, jfr J ord- 
trötthet. 

Betulander, G o 1 1 h i 1 f, f . 
1872, ingenjör, verkstadsingenjör 
i Telegrafstyrelsen från 1907, 
känd som konstruktör av automa- 
tiska telefonanläggningar (se 
Telef on i sp. 881). 

Betuwe [-ty've], se Gelder- 
1 a n d. 

Betydelse. Den språkveten- 
skaplifia termen B. har länge an- 
setts självklar till sin innebörd. B. 
har fattats ss. den föreställning, 
det begrepp o. d., som en talande, 
resp. ett språksamfund förbinder 
med ett ord, uttryck o. s. v., 1. ss. 



339 



Bevattning — Bhopal 



340 



det psykiska innehåll, som den ta- 
lande vill överföra på mottagaren 

0. d. Utgående från modern filo- 
sofiskt-logisk forskning hävda nu 
flera forskare, att B. övcrhu\T^ul 
icke (1. blott till viss grad) är en 
psykisk företeelse utan främst 
innebär en hänvisning på något 
objektivt, på ett "'sakförhållande" 
e. d. B. definieras då t. ex. som 
relationen mellan det språkliga 
uttrycket och detta objektiva. 

*Bevattning. Jämte uppdäm- 
ning och översilning har på se- 
naste åren, framför allt i Tysk- 
land, regnbevattning bör- 
jat auA^ändas även vid åkerbruket. 
Därvid sprutas vattnet från en i 

1. över fältet nedlagd rörledning 
finfördelat genom spridningsmun- 
stycken över markytan. 

Beveridge [be'%TTidj], sir 
William Henry B., f. 1879, 
engelsk nationalekonom, förestån- 
dare för London School of Econo- 
mics and Political Science 1919. 
I sin vetenskapliga produktion 
har B. bl. a. behandlat arbetslös- 
hetsproblemet {Unemploymcnt, a 
problem of indiistry, 1909). 

Bewick [bjo'ik], Thomas, f. 
1753, d. 1828, engelsk grafiker. 
B. inledde en förnyelse av det 
konstnärliga träsnittet i England 
och uppfann en ny teknik, trä- 
sticket (se Träsnitt), vari 
han utförde en mängd bokillustra- 
tioner, sär.skilt djurbilder. 

Bexell, David, f. 1861, mis- 
sionsbiskop. B., som 1912 — 27 var 
Svenska kyrkans missionsstyrel- 
ses ombvid i Indien, är sedan 1927 
biskop i den evangelisk-lutherska 
tamilkyrkan. 

Bexheda, annan form för 
Bäckseda. 

Bey, se Bej. 

*Beyle, Henri. B:s Le rouge 
et le noir finnes i sv. övers. (Rött 
och svart, 2 dir, 1918). 



Beyron, Einar, f. 1901, ope- 
rasångare (tenor), sedan 1926 
anställd vid Kungl. teatern, där 
han framgångsrikt utfört ett 
stort antal roller. 

Beyrouth [bäro'tt], franska 
formen för Beirut. 

Beyschlag [ba'jsjlach], Franz, 
f. 1856, tysk geolog, chef för 
Preussens geologiska statsanstalt 
i Berlin 1907—23, har utgivit en 
mängd arbeten i praktisk geologi 
samt redigerat den internatio- 
nella geologiska kartan över 
Europa (skala 1 : 1,5 mill.). 

de Béze [da bäs] (lat. Be'za), 
Théodore, f. 1519, d. 1605, 
fransk reformert teolog, prof. i 
Lausanne 1549—58, i Geneve 
1559. B. var efter Calvins död 
kalvinisternas erkände ledare. 
Bland hans arbeten märkas en 
fransk övers, av Psaltaren, en 
latinsk övers, av K. T. samt en 
levnadsteckning över Calvin. 

*Béziers hade 1926 66,000 inv. 

*Bhagavadgita finnes i sv. 
övers, av K. F. Johansson i 
Främmande religionsurkunder 
II: 1 (1907—08). 

*Bharatpur hade 1921 en yta 
av 5,160 kvkm. och 496,000 inv. 
Huvudstaden hade 33,000 inv. 

Bharo'ch, se B r o a c h. Suppl. 

Bhatga'r, ort i presidentskapet 
Bombay. Britt. Indien, c:a 45 km. 
s.v. om Poona. Vid B. har för be- 
vattningsändamål 1928 i floden 
Xira fullbordats en storartad 
dammanläggning, som uppdäm- 
mer en 38 kvkm. stor sjö. 

*Bhaunagar, som tillhör Ka- 
thiawarstaterna, lyder nu under 
agenten för Västra Indiens stater 
(jfr d. o.). Staten B. omfattade 
1921 7,407 kvkm. med 424,000 inv. 

*Bhopal omfattade 1921 17,876 
kvkm. med 692,000 inv., därav 
45,000 i huvudstaden. 



341 



Bhubaneswar — Bibliotek 



342 



Bhubaneswa'r, liten stad i 
prov. Bihar och Orissa, Britt. In- 
dien, nära Cuttack, i Mahanadis 
delta. B. var c:a 500—1000 e. Kr. 
huvudstad i ett självständigt rike 
Orissa och har från denna och se- 
nare tid ett stort antal tempel, 
av vilka Stora templet och Muk- 
tesvaratemplet räknas till de 
konstnärligt mest framstående 
hinduiska templen. 

*Bhutan. Ytan uppskattas till 
c : a 46,600 kvkm. 

Bi- (lat., av bis, två gånger), 
två-, dubbel-. 

Bialik, Chajim Nachman, 
f. 1873, rysk judisk skald. Ge- 
nom sina dikter på nyhebreiska, 
av vilka en samlad upplaga ut- 
kom 1908, framstår B. som en av 
den nationellt judiska rörelsens 
främsta litterära representanter. 

*Bialystok, B i a 1 y s t o k 
[-oystå'k], är nu huvudstad i ett 
polskt departement B. (32,745 
kvkm., 1,308,000 inv. 1921). 

Biba'n al-Mulu'k, se T e b e sp. 
846. 

* Bibel. Den svenska övers, av 
N. T. av 1526 intar en tämligen 
självständig hållning gentemot 
Luthers övers, av 1522. Däremot 
står Gustav Vasas bibelövers, av 
1541 i starkt beroende av Luthers. 

* Bibelforskaren upphörde 
1923. 

Bibeltrogna Vänner, se M i s - 
sionssällskapet Bibel- 
trogna Vänner. 

Bibie'na, se G a 1 1 i B i - 
b i e n a. 

Bibliogra'phisches Institut 
[-to't], ett av Joseph Meyer (se d. 
o. 1, sp. 12) 1826 grundat bokför- 
lag i Gotha, sedan 1874 förlagt 
till Leipzig, känt för sina ut- 
märkta upplagor av klassiker, en- 
cyklopedier och kartverk. 

*Bibliotek. Till komplettering 
av i huvudarbetet lämnade uppgif- 



ter ang. en del större B. lämnas 
här några senare siffror. Amerika. 
Libraryof Congress: över 
3,566,000 böcker och småskrifter, 
över 1 mill. kartor och bilder, över 
1 mill. musikalier och över 1 mill. 
handskrifter. New York Pub- 
1 i c L i b r a r y : sammanlagt över 
2,971,000 bd och småskrifter, där- 
av 1,181,500 bd i utlåningsavdel- 
ningarna, 43 filialer i egna bygg- 
nader. — England. B r i t i s h 
Museum: över 3 mill. bd. 
Bodleian Library i Ox- 
ford: 1,250,000 bd och 40,000 
handskr. Universitetsbib- 
lioteket i Cambridge : över 1 
mill. bd och över 10,000 handskr. 
— Frankrike. Bibliothéque 
Nationale: 4 mill. bd, 300,000 
kopparstick m. m. och 125,000 
handskr. Bibliothéque S:te 
Geneviéve: 500,000 bd och 3,900 
handskr. — Italien. V a t i - 
kanska biblioteket: c:a 
350,000 bd och 53,000 handskr. 
Biblioteca Nazionale 
Centrale i Florens: 750,000 
bd. — Tyskland. Preussische 
Staatsbibliothek i Ber- 
lin: 2,128,000 bd (incl. musika- 
lier) och 56,800 handskr. D e u t - 
scheBiichereii Leipzig : c : a 
665,000 bd (årlig tillväxt c:a 
55,000). — Ryssland. Offent- 
liga statsbiblioteket i 
Leningrad: c:a 4,5 mill. 
böcker och småskrifter samt 
240,000 handskr. L e n i n b i b - 
lioteket i Moskva: 3, .5 
mill. bd. — Norden (utom Sve- 
rige) . Det kongelige Bib- 
liotek i Köpenhamn : c : a 
850,000 bd och småskrifter. Uni- 
versitetsbiblioteket i 
Oslo: c:a 700,000 bd och 
småskrifter. Universitets- 
biblioteket i Helsingfors : 
c:a 500,000 bd. — Sverige. 
Kungliga Biblioteket 



343 



Bibliotek 



344 



(se (1. o., även Suppl.) : över 
500,000 bd, c:a 1,550,000 små- 
skrifter, över 12,000 liandskr. 
Uppsala univeisitets- 
bibliotek: c:a 700,000 bd och 
c:a 17,000 hand skr. Lunds uni- 
versitetsbibliotek: c:a 
400,000 bd och över 7,000 hand- 
skr. Stockholms stads- 
bibliotek (se d. o., även 
Suppl.) : 252,000 bd, därav i hu- 
vudbiblioteket 165,000, de öv- 
riga i 13 större 1. mindre filia- 
ler. — • 1927 utgjorde antalet 
statsunderstödda folkbiblio- 
tek 1.206 och antalet skol- 
bibliotek 1,299. Statsbi- 
dragsbeloppen uppgingo för de 
förra till 205,027 kr. och för de se- 
nare till 143,285 kr. Antalet 
studiecirkelbibliotek 
i statsunderstödda riksförbund ut- 
gjorde 1926—27 3,498, och de till 
dessa förbund utgående statsbi- 
dragen uppgingo tills, till 135,229 
kr. De båda kommittéer, som 
sedan resp. 1918 (de s. k. biblio- 
tekssakkunniga) och 1920 (de s. k. 
folkbildningssakkunniga) haft att 
utreda frågor rör. svenskt biblio- 
teksväsen och framkomma med 
förslag till omorganisation (se 
Bibliotek sp. 1467 f. och 
Folkbildningsarbetet 
sp. 239 f., även Suppl.), avgåvo 
båda sina förslag 1923. Kommit- 
téerna ha på olika men var- 
andra kompletterande vägar sökt 
skapa en mellanform av B. 
mellan de stora vetenskapliga 
B. och mängden av folkbib- 
liotek. Enl. bibliotekssakkunniga 
skulle de gamla stiftsbiblioteken 
utvidgas till av staten administ- 
rerade "landsbibliotek", enl. folk- 
bildningssakkunniga skulle de 
kommunala folkbiblioteken, med 
Iiibehållande av sin kommunala 
karaktär men med ökat statsun- 



derstöd få till uppgift att vara 
centralbibliotek för större områ- 
den. I stort sett i enlighet med 
det förra förslaget har Linkö- 
pings stiftsbibliotek genom riks- 
dagsbeslut 1926 omorganiserats 
till landsbibliotek med ett central- 
biblioteks uppgifter för östergöt- 
lands 1. (namnet ändrades till 
Linköpings stifts- och landsbib- 
liotek). 1929 års riksdag har vi- 
dare på K. M:ts förslag beslutat 
en omorganisation av det svenska 
folkbiblioteksväsendet, som i 
princip ansluter sig till folk- 
bildningssakkunnigas förslag. 
Maximum för det statsbidrag, 
som kan utgå för biblioteksverk- 
samhet inom en och samma kom- 
mun, utgör bortsett från central- 
bibliotcksanslaget 10,000 kr., var- 
av 7,000 kr. skola utgå med för- 
månsrätt för folkbibliotek och 
3,000 kr. med förmånsrätt för 
studiecirkelbibliotek. Kommunalt 
1. dslrmed likställt folkbibliotek, 
som prövas därtill lämpligt, må 
av K. M:t godkännas som central- 
bibliotek, dock endast i sådana 
län, där det ej finnes något lands- 
bibliotek, och endast ett i varje 
län. Högst 10,000 kr. per år må 
utgå som särskilt centralbiblio- 
teksanslag. Centralbiblioteken och 
landsbiblioteken skola inom sina 
områden supplera de lokala B : s 
arbete genom direkt och kostnads- 
fri utlåning av böcker, som lie- 
hövas i studiesyfte, genom utsän- 
dande av vandringsbibliotek och 
genom biblioteksteknisk vägled- 
ning. Planens mening är betr. så- 
väl lands- som centralbiblioteken, 
att organisationen skall växa 
fram endast småningom i mån av 
B:s utveckling och anslag från 
riksdagen. — Biblioteks- 
konsulenternas antal i 
Skolöverstvrelsen har 1929 ökats 
till tre. 



.S4.5 



Bichat — Bildsten 



34G 



Bichat [bisja'], Marie 
Fransois X a v i e r, f. 1771, 
d. 1802, fransk anatom, prof. i 
Paris 1801, grundlade den histo- 
logiska forskningen. 

Bidevindssegel, se Segling 
sp. 360. 

*Bie. Försäljningen av butel- 
jerat vatten har upjihört. 

Bien [bjäi)], fr., väl!, gott! 

Bie'nn (lat. bie'nnis) . Bot. Två- 
årig (jfr A n n u e 1 1, Perenn). 

*Biesért [bisä'rrt], Elof, av- 
led 1928. 

Biff, B i f f r e v, se ill. till 
S 1 a k t. 

Biggest in the world [bi'ggist 
in tha 09'ld], eng., "störst i värl- 
den", uttryck, som uppfattats 
och vunnit burskap som karaktä- 
ristiskt för nordamerikanens 
höga uppskattning av kvantitativ 
överlägsenhet och hans benägen- 
het att mäta även andliga och 
kulturella värden med sådan 
måttstock. 

*Bihar och Orissa har en yta 
av 215,436 kvkm. Till B. äro även 
anslutna 26 vasallstater med en 
vta av 74,240 kvkm. och 3,960,000 
in v. (1921). 

*Bikaner omfattade 1921 
60,390 kvkm. med 660,000 inv., 
därav 69,000 i huvudstaden. 

Bikroma't, se K r o m f ö r - 
e n i n g a r. 

Bikupsugn, se Koks sp. 996 
och T r ä k o 1 sp. 1436. 

*Bila, se även Skogsav- 
verkning sp. 814. 

Bilat virke, se Virkessor- 
timent sp. 882. 

*Bilbao har även betydande in- 
dustri (järnverk, masugnar m. 
m.). Dess uthamn vid floden Ner- 
viöns mynning heter P o r t u g a - 
1 e t e. Folkmängden hade 1927 
stigit till 148,000. 

Bild. Fiis. B. er hålles genom 
avbildning medelst optiskt 



system och är r e e' 1 1, när strå- 
larna själva, v i r t u e' 1 1, när 
deras tänkta förlängningar bakåt 
skära varandra i bildpunk- 
ten, belägen i b i 1 d r y m d e n 
(motsats : föremål, f ö r e - 
målsrymd). För skarpt upp- 
fångande (t. ex. i en kamera) 
samlas bildpunkterna i ett b i 1 d - 
plan. Det häri utnyttjade strål- 
knippets öppning bestämmer 
b i 1 d v i n k e 1 n, i föremålsrym- 
den motsvarad av bildfältet, 
för kikare bestämt i vinkelmått 
1. diameter på visst avstånd. 
Ofullkomligheter i B. kallas 
bildfel 1. avbildnings- 
fel (jfr Aberration. Fys.. 
Lins. Fys., och Objektiv). 

* Bildande konst är ej det- 
samma som bildkonst. Med bild- 
konst förstås endast avbildande 
konst, alltså ej arkitektur. 

Bildfältskrökning, se Lins 
sp. 586. 

Bildmätning, detsamma som 
fotogrammetri. 

*Bildskrift, jfr även Skrift 1. 

Bildspaning. Mil. Kunskapan- 
de med hjälp av fotografi. 

Bildsten, en huvudsakl. på 
Gotland förekommande fornläm- 
ningstyp, bestående av en rest, 
tillhuggen stenhäll (vanligen av 
kalksten) med ena sidan försedd 
med inristade geometriska orna- 
ment (så på de tidigare från 
äldre folkvandringstid) 1. för- 
utom dylika allehanda figurer, 
mest ryttare och skepp, utförda 
i relief (så på de senare från 
yngre folkvandringstid och vi- 
kingatid). Bildstenarna äro min- 
nesmärken över avlidna personer 
och anses härstamma från den 
äldre järnålderns vid gravarna 
resta, ej ornerade bautastenar 
(se d. o.). De mest bekanta bild- 
stenarna äro de från Stenkyrka 
(se ill. till Svensk konst sp. 



Bildt— BilliiiKsfors 



.34.S 




Bildsten (Vallstena skn). 

370), Hablingbo, Tjäng\ådo ocli 

Ardre på Gotland (se ill. till d. o. 

sp. 1404) samt Häggeby i Uppland. 

*BiIdt. 3. Knut B. avled 1927. 

* Bildtelegrafi, se även T e - 
leg rafe ring av bilder. 

Bildtriangule'ring, metod att 
utföra triangelmätning medelst 
riktningar ur flygbilder, tagna 
med helt 1. nära lodrät axel. B. 
kan vara grafisk 1. numerisk och 
är ett för bildmätningen synner- 
ligen värdefullt hjälpmedeL 

*Biljard. Bland de vanligaste 
spelformerna märkas även Caro- 
lina (förk. "lina"): minst två 
spelare samt fyra bollar, vanl. 
två röda, en gul ("linan") och en 
vit (spelbollen); svensk och 
rysk kägel: minst två spelare 
samt tre bollar, varvid c:a 1 dm. 
höga käglor äro uppställda på 
vissa prickar på biljarden (olika 
för svensk och rysk kägel). — 
Världsmästerskapet i B. har un- 
der de senaste åren erövrats av 
omväxlande För. Stat. och Neder- 
länderna. 



*Billerud. Billeruds a. b. har 
ett aktiekapital av 28,2 mill. kr. 
och sysselsätter c:a 2,000 arbe- 
tare. Bolaget driver nu följande 
anläggningar: vid B. sulfitfabrik, 
sulfitspritfabiik och pappersbruk, 
vid B o s j ö n sågverk, vid 
B r ä 1 1 n e sulfitfabrik och pap- 
persbruk, vid Charlotten- 
berg elektrisk kraftstation, vid 
G r u v ö n sågverk (sulfatfabrik 
och kraftpappersbruk under an- 
läggning 1929), vid Haga trä- 
sliperi och elektrisk kraftstation, 
vid Jössefors träsliperi, pap- 
persbruk, såg\-erk, hy\deri och 
elektrisk kraftstation (sulfit- 
fabrik under anläggning 1929), 
vid K y r k e b y n sulfitfabrik, 
vid Ramen träsliperier och såg- 
verk med hyvleri och lådfabrik, 
vid Slottsbron sulfitfabrik 
och sulfitspritfabrik, vid S t ö m - 
n e sulfatfabrik och vid T o r s b y 
träsliperi och elektrisk kraftsta- 
tion. Bolaget är världens största 
producent av smörpapper och till- 
verkar stora mängder sulfitmassa 
för konstsilkesberedning. Bille- 
ruds a. b. äger dessutom aktie- 
majoriteten i Borgviks a. b. 

*Billesholm. B. har en station 
(B:s gruva) vid Västkustbanan 
och statsbanelinjen Landskrona 
— B:s gruva samt en station (Bil- 
lesholm) vid linjen Hyllinge — 
Bjuv— B. av Hälsingborg— Häss- 
leholms järnvägar. 

Billets, se V al s ve r k sp. 371. 

*Billing. 1. G o 1 1 f r i d B. av- 
led 1925. Hans Antecknmgar från 
riksdagar och kyrkomöten 1893 — 
1906 utgåvos 192S av C. Hallen- 
dorff. 

*Billingsfors ligger inom Ste- 
neby och Laxarby socknar, Älvsb. 
1., har station vid Dalslands ka- 
nal och järnvägsstation vid Ud- 
devalla — Lelångens och Dal — 
Västra Värmlands järnvägar. 



349 



Billings kontrakt — Birgitta 



350 



*BiIlings kontrakt. Sedan 1922 
äro Sjogerstad, Rådene och Häg- 
gum förenade till ett pastorat. 

Billitoniter, se T e k t i t e r. 

Billströmska folkhögskolan 

på Tjörn (Stenkyrka skn, Göteb. 
1.), grundad genom donation av 
borgmästaren L. Billström i Lund, 
öppnades 1876. B. har sedermera 
utvidgats med lantmannaskola, 
anordnat internat m. m. 

Bimåne, med bisolen (se 
Halofenomen) analogt feno- 
men. 

Bindeord, ord, som förbinder 
satser och satsdelar; särskilt om 
(samordnande) konjunktioner (t. 
ex. och, eller) . 

Bingham [bi'ngam], koppar- 
malmsdistrikt i Utah, För. Stat., 
30 km. s.v. om Salt Lake City. 
Malmfyndigheterna, upptäckta 
1863, ha oerhört stora tillgångar 
av relativt metallfattig koppar- 
malm, bildande lager i kolkalk- 
sten; dessutom förekomma gång- 
ar av silverhaltig blymalm. 

Bing & Gröndahrs Porce- 
laensfabrik i Köpenhamn grun- 
dades 1853 av bröderna Meyer 
Hermann och Jacob Hermann 
Bing samt Frederik Gröndahl. Se- 
dan 1880 har den ledande kraften 
varit Harald Bing, son till J. H. 
Bing. 1895 omdanades B. till 
aktiebolag. Bland B:s konstnär- 
liga ledare märkas J. F. Willum- 
sen och Hans Tegnér, under vil- 
kas tid B. utvecklats till en av 
de främsta skandinaviska pors- 
linsfabrikerna. Under senaste tid 
har främst Jean Gauguin gjort en 
betydande insats vid B. 

*Bingsjö. Kapellförsamlingen 
benämnes Bingsjö-Dådran. 

Binh-Dinh, stad i Annam, 
Franska Indo-Kina, nära friham- 
nen Qui-nhon. Livlig sidenindust- 
ri. 70,000 inv. (1926). 



*BinokuIär. Om binokulärt se- 
ende se även Stereos k op i. 

Binz [binnts], by i prov. Pom- 
mern, Preussen, vid Riigens öst- 
kust. Badort. C:a 1,000 inv. 

* Biobio har vid den nya pro- 
vinsindelningen (se Chile. 
Suppl.) fått sitt område utökat 
och har nu 173,000 inv. 

Biorise'ring, metod att pasteu- 
risera mjölk. Denna sprutas fint 
fördelad in i ett till 75° C. upp- 
värmt rum och avkyles därefter 
hastigt. Härigenom dödas flerta- 
let bakterier utan att mjölkens 
egenskaper avsevärt förändras. 

*Biot, J. B., fann jämte Sa- 
vart den efter dem uppkallade 
Biot-Savarts lag (se d. o.). 

Bipest, se Yngelröta. 

*Bipolar. Bot. Se Växtgeo- 
grafi sp. 1296. 

Bipyrami'd (av lat. his, två 
gånger), se Kristall sp. 1341. 

*Bir tillhör Turkiet och är be- 
läget nära gränsen till Syrien. 
9,000 inv. (1927). 

*Birdwood, sir William, 
blev 1925 fältmarskalic och över- 
befälhavare för indiska armén. 

*Birgitta, den heliga. Den 
senare forskningen rör. B. har på 
många punkter kommit till nya 
resultat. En mängd uppgifter ang. 
hennes öden torde kunna utmönst- 
ras SS. obestyrkta 1. grundlösa. 
Liksom hennes födelseår icke sä- 
kert kan fastställas till 1303, 
ehuru detta år är det sannoli- 
kaste, kunna inga säkra slutsat- 
ser dragas ang. hennes levnad in- 
till 1340-t:s mitt, då vår känne- 
dom härom vilar nästan enbart på 
legendariskt källmaterial. Efter 
drottning Blankas ankomst till 
Sverige 1335 synes B. under flera 
år ha intagit en förtrolig ställ- 
ning till konungaparet. När hon 
efter det religiösa genombrottet i 
samband med makens död ss. 



351 



Birgitta 



352 





K 


^ 




a^*^ t|' i V^l^^^ ^r^y^^H 


H 




E/?^P| 



Kristus uppenbarar sig för den tioåriga 

Birgitta. .Mftliiiiig h altarskäijct frau 

Apiiuna kyrka (Stat. hist. mus.). 

"Guds brud och s^nåkrör"' inrik- 
tade sig på att få till stånd ett 
kloster för både munkar och nun- 
nor, lyckades hon vinna konung- 
ens intresse för saken i så hög 
grad, att han i ett testamente 
1346 donerade Vadstena kungs- 
gård till den nya stiftelsen. Sena- 
re blev hon mera kritisk mot 
konungen, vilken ej utfört sitt 
första "korståg" (se Magnus 
sp. 1070) efter hennes intentioner. 
Denna ändrade hållning gentemot 
konungen synes ha bidragit till 
hennes beslut att, antagligen på 
hösten 1349, lämna Sverige och 
slå sig ned i Rom, ett beslut, som 
i hög grad torde ha framdrivits 
av den omständigheten, att en be- 
skickning till Avignon ej lyckats 
utverka påvens stadfästelse av 
hennes klosterstiftelse. Från Rom 
följde B. med spänt intresse för- 
vecklingarna i hemlandet och lät 
sin ständigt skärpta aversion mot 
konung Magnus taga sig uttryck 
i en rad revelationer, vilka c:a 



1301 kulminerade i en för fyra 
personer inom det svenska hög- 
frälset avsedd upprorsplan, vil- 
ken ännu är bevarad i B:s egen- 
händiga uppteckning. Mot den 
mecklenlnirgska furstefamiljen 
bar IJ. trol. av mera personliga 
skäl varit avogt stämd, men då 
Albrekt (d. y.) väl blivit svensk 
Iconung under tillskyndan bl. a. av 
nära anförvanter till B., där- 
ibland hennes söner Karl och Bir- 
ger, har B. ej tvekat att taga hans 
tjänster i anspråk för Vadstena- 
klostrets uppförande. B:3 planer 
på en klosterstiftelse ha trol. i 
Rom vidgat sig till att avse upp- 
rättandet av en helt ny kloster- 
orden. B:s förhoppningar härom 
s vekos, då hon 1370 erhöll påvligt 
tillstånd allenast till en kongre- 
gation inom augustinorden. Spec. 
under sina sista le\madsår arbe- 
tade B. intensivt för kurians 
återförande till Italien. Från Rom 
företog B. en rad vallfärder till 
olika platser i Italien. Under sin 
pilgrimsfärd till det heliga landet 
1372 — 73 mottogs "prinsessan 
från Xärke" (hennes make var 
lagman i Xärke, ej ss. i huvudar- 
betet anges Östergötland) med 
hedersbetj^gelser av de styrande i 
rikena Xeapel och Cypern. — B:s 
många upjienbarelser, vilka mesta- 
dels äro präglade av en brin- 
nande religiositet, som strävade 
att strikt följa de för hennes tid 
ortodoxa åskådningarna, röja — 
icke minst genom sin konkreta 
bildfantasi — • en av Sveriges yp- 
persta skaldebegåvningar. Ofta 
tonar ur B :s revelationer en klang 
av aktuella händelser och brän- 
nande dagsfrågor, vilken bjuder 
en viss garanti för uppenbarelser- 
nas värde även ss. historiska do- 
kument. Flertalet uppenbarelser 
samlades kort efter B : s död i den 
s. k. himmelska boken, som inne- 



553 



Birgittin(er)språk — Birkenhead 



354 



låller sju underavdelningar, kal- 
ade böcker. Till dessa fogades 
;nart i Eevelationeshandskrifter- 
la som "åttonde bok'" en av den 
;panske biskopen Alfonso av Jaén 
biskop 1359—68, d. 1388), 
?:s högtbetrodde medhjälpare un- 
ler hennes tre sista levnadsår, 
-erkställt urval av "politiska" 
ippenbarelser, däribland de flesta 
evelationer, som beröra politiska 
örhållanden i B : s hemland. Då 
\.lfonso saknat närmare känne- 
lom om svenska förhållanden och 

första hand åsyftat att skapa 
:n -"'konungaspegel", en uppbyg- 
jelsebok för furstar, är den 
:onkreta bakgrunden till en re- 
■elation med politiskt innehåll 
pfta svår att fastställa. 

Birgitti'n(er)språk, det bland- 
ipråk mellan svenska och danska 
. svenska och norska, som träffas 
den rika litteratur, som utgick 
rån de nordiska birgittinklostren 
)å 1400-t. 

Bi'rikalk, se H e d e k a 1 k. 
?uppl. 

*Birk, se B i r k a. Suppl. 

*Birka. Av de övriga förkla- 
ingar av namnet B., som varit 
iktuella i den senaste diskussio- 
len, märkes särskilt den redan 
idigt framställda, enl. vilken 
'iirka, Birlc0 är latiniserad, resp. 
rngre sv. form av Bioerk0, vilket 
lå skulle vara B:s äldsta namn, 
ned bet. "björkön". De övriga 
nånga handelsplatserna Björkö 
). d. äro enl. denna teori uppkal- 
ade efter B. — Bioerk, hirk (jfr 
1. o.) är enl. samma teori abstra- 
lerat ur iioerk0ar(ctter, som då 
ildst varit namn på Bicerk0s lag. 

*Birkarlar. Enl. en senast av 
r. Jaakkola framlagd hypotes 
kall namnet B. tolkas som Birk- 
:alabor, d. v. s. de som bo i Birk- 
cala, en socken i Satakunta, Fin- 
and, där B. enl. traditionen skola 




Lord Birkenhead. 



ha haft sin äldsta och förnämsta 
bosättning och varifrån de före 
1300-t:s början spritt sig mot n. 
— • Birkkala är möjl. uppkallat 
efter Birka (jfr d. o. Suppl.). 

Birkas, se X u c k ö. 

*Birkeland. 3. Richard B. 
avled 1928. Han var från 1922 
prof. i Oslo. 

♦Birkenhead (se karta till 
L i v e r }) o o 1 ) bildar eget grev- 
skap med 162,000 inv. (1928). En 
landsvägstunnel under Mersey är 
sedan 1925 under byggnad (se 
Liverpool. Suppl. ) . 

* Birkenhead, lord, avgick som 
lordkansler 1922. Han ingick 1924 
i Baldwins andra ministär som 
minister för Indien men utträdde 
1928 ur ministären för att övergå 
till enskild affärsverksamhet (i 
Imperial chemical Industries, som 
tillhör den av lord Melchett ledda 
koncernen). B. blev 1922 earl av 
B. Han har bl. a. utgivit Contem- 
poranj personalities (1924) och 
Law, life and letteis (2 dir, 
1927). Ett urval av hans tal har 



L e X. Suppl. 



355 



Birmingham — v. Bismarck-Schönhausen 



356 




utgivits under titeln Politics and 
law (1929). 

*Birmingham. 1. B. bildar egot 
grevskaj). De förnämsta offent- 
liga byggnaderna är o rådhuset, 
uppfört i form av ett romerskt 
tempel 1832—50, katedralen (före 
1905 församlingskyrka), uppförd 
1711, och Council House, ett om- 
fattande komplex i klassicistisk 
stil, som inrymmer stadens admi- 
nistrationslokaler och konstgalle- 
riet med bl. a. en stor samling av 
prerafaeliternas konst. — 2. B. 
hade 192S 224,000 inv. I B. funnos 
1920 70,000 negrer. 

Bisbeedistriktet [bissbi-], 

kopparmalmsfält i Arizona, För. 
Stat., nära gränsen till Mexiko. 
Malmen, som bildar linser i kol- 
kalksten, upptäcktes 1877. 

*Biscaya hade 1927 444,000 
inv. 

Bi'schofiF (ty. Bischof, eg. bis- 
kop; dryck för biskopar), dryck, 
tillredd av rödvin, socker och 
kryddor. 

'*Biserta hade 1926 21,000 inv., 
därav 7,000 européer. B. är en 
starkt befäst örlogshamn. 

Bishops ring [bi'sjaps] (upp- 
kallad efter en amerikansk mis- 
sionär Bishop i Honolulu), se 
E ö d a skenet. 

* Biskop. I biskopsval deltaga, 
utom vederbörande domkapitels 
medlemmar, kontraktsvis alla 



inom kontraktet kyrkoskrivna, 
till prästämbetets utövning behö- 
riga präster. Varje valsedel skall 
uppta tre namn. Vid val av ärke- 
biskop och B. i Lunds stift del- 
tager dessutom den akademiska 
församlingen vid resp. imiversitet. 
Vid ärkebiskopsval tillkomma 
därjämte .samtliga rikets övriga 
domkapitel och Stockholms stads 
konsistorium, varvid varje dom- 
kapitel, konsistoriet, ärkestiftets 
prästerskap och den akademiska 
församlingen i Uppsala enl. praxis 
avge var sin kollektivröst. 

* Biskopskulla skall framdeles 
förenas med Xysätra, Långtora 
och Härkeberga till ett pastorat. 
— B. var fordom prebende under 
ärkebiskopsstolen. Från kyrkan 
ha till Stat. hist. mus. kommit 
sannolikt från en biskopskåpa 
härstammande broderier, utförda 
i utlandet omkr. 1200, trol. de 
äldsta kyrkliga broderier, som 
lievarats i vårt land. 

Bisköldkörtlar, se Inre se- 
klet i o n .sp. 1408 f . och C o 1 - 
1 i p. Suppl. 

*Bismarcksarkipelagen ingår 
nu i Xya Guineaterritoriet. 

*v. Bismarck-Schönhausen, 
O 1 1 o. På grundval av under sena- 
re år publicerat material, främst 
den av tyska utrikesministeriet ut- 
givna aktsamlingen till belysande 
av världskrigets förhistoria, "Die 
grosse Politik der europäischen 
Kabinette"', har en mycket omfat- 
tande litteratur rör. B:s utrikes- 
politik efter 1871 vuxit fram. 
Grundtanken i denna politik kan 
sägas ha varit att genom uppbyg- 
gandet av ett stort allianssystem, 
som skulle göra Tyskland till ut- 
slagsgivande makt på kontinen- 
ten, förebygga en fransk revansch, 
säkra freden och därmed trygga 
iiven det nya tyska riket. Kärnan 
i hans allianssystem skulle enl. 



357 



Bisol — Bjerg 



358 



B:9 ursprungliga, aldrig helt 
övergivna intentioner bildas av 
ett förbund mellan de tre kejsar- 
makterna Ryssland, Tyskland och 
Österrike-Ungern (se T r e k e j - 
sarförbundet), men då 
detta 1872—73 grundade för- 
bundsförhållande efter Rysk-tur- 
kiska kriget och Berlinkongressen 
upplöstes, tvangs B. att ingå det 
mot Ryssland riktade tysk-öster- 
rikiska defensivförbundet 1879, 
som framgent blev en hörnsten i 
hans allianspolitik. Redan ISSl 
lyckades han dock återförena de 
tre kejsarmakterna, och f. å. ut- 
byggdes hans system med trippel- 
alliansen (se d. o. 2) samt 1883 
med ett förbund med Rumänien, 
vartill även Österrike var anslu- 
tet. Då trekej sarförbundet 1887 
utgick och på grund av spänning- 
en mellan Österrike och Ryssland 
ej förnyades, avslöt B. med sist- 
nämnda makt det s. k. återför- 
säkringsfördraget (se d. o.), vil- 
ket han i förening med 1879 års 
tysk-österrikiska förbund betrak- 
tade som en ersättning för tre- 
kejsarförbundet. Englands roll i 
B:s politik har varit mycket om- 
stridd. Det kom aldrig att direkt 
anknytas till B:s system, men B. 
sökte vid flera tillfällen få ett 
förbund till stånd, vilket dock ej 
finge rubba Tysklands vänskap- 
liga förbindelser med Ryssland. 
— Herbert B. användes i stor 
utsträckning av B. i speciella 
diplomatiska missioner och visade 
därvid en ej ringa skicklighet. 
Utan tvivel var det B:s avsikt 
att göra honom till sin efterträ- 
dare som rikskansler; "dynastin 
B." blev även i kampen mot 
kanslern före dennes fall ett myc- 
ket nyttjat slagord. Herbert ned- 
lade emellertid sitt ämbete som 
statssekreterare omedelbart efter 
faderns avgång. 



Bisol, se Parhelisk ring. 

*Bison. Visenten finnes som 
vild numera endast i Kaukasus. 

*Bispberg står genom en bi- 
bana till Kullsveden i förbindelse 
med Södra Dalarnas järnväg. 

Bi'spedömme, se Norge sp. 
998 och 1001. 

Bisse'ra, se Bis. 

Bissmark, Georg, f. 1871, 
jurist, borgmästare i Halmstad 
1918. B., som sedan 1927 tillhör 
F. K., ingick 1928 som justitiemi- 
nister i Lindmans andra ministär. 

Bistigma't, detsamma som 
periskop (se fig. 3 till art. Ob- 
jektiv). 

Bisulf a'ter, se Svavelsyra 
sp. 303. 

Bisulfi'ter, se Svavel sp. 301. 

*Bitlis, som 1927 hade 9,000 
inv., är nu hu\aidstad i ett tur- 
kiskt vilajet B. 

* Bitter, Albert, avled 1926. 
Han fick 1922 ärkebiskops namn. 

Bitterblad, se Polygonum. 

*Bittermandelvatten beredes 
numera genom lösande av bitter- 
mandelolja i vatten. 

Bi'tzius, Albert, se Gott- 
helf. 

*Biva har en yta av 686 kvkni. 
och ett största djup av c:a 100 m. 

Bivaria'nt (av lat. bis, dubbelt, 
och varia're, förändras), se 
Gibbs 2. 

Bivua'k, se Bivack. 

Bizerte [-sä'rrt], se B i s e r t a, 
även Suppl. 

Bjelu'ha-Go'ra, se Alt a i. 
Suppl. 

Bjerg [bjärg], Johannes, f. 
1886, dansk bildhuggare, har med 
sina av italiensk renässansskulp- 
tur påverkade bronsfigurer [El- 
skovskampen, Kunstmuseet, Kö- 
penhamn) framträtt som en av 
de mest betydande representan- 
terna för modern dansk skulptur. 



359 



B j er ke — B j är es j öhol m 



360 



Bjerke, Arvid, f. ISSO, arki- 
tekt. B. var jämte 8. Ericson ]iu- 
vudarkitekt iör Juhileuinsutställ- 
iiingeu i Göteborg 1923 (se d. o.) 
och har tills, med denne uppgjort 
ritningarna till de samtidigt upp- 
förda Konstmuseet och Konsthal- 
len i Göteborg (se ill. till d. o. sp. 
245—246). 

*Bjerknes. 2. Vilhelm B. 
innehar sedan 1926 en person- 
lig professur i mekanik och mate- 
matisk fysik vid O.slo universitet. 
Om den för B:s uppfattning av 
cyklonerna grundläggande p o - 
1 a r f r o n t t e o r i n se d. o. 

Bje'rnede, by på Själland, 
Danmark, nära Sorö, med en yt- 
terst märklig rundkyrka, uppförd 
omkr. 1170, svårt förvanskad ge- 
nom en restaurering 1890 — 92. 

*Bjerre, Poul, har framträtt 
som en prononcerad representant 
för psykoanalysen (se d. o.), så- 
dan S. Freud vitformat den, om än 
efterhand med vissa egenartade 
modifikationer {Hur själen lakes, 
1923). B. har ock ägnat stor upp- 
märksamhet åt parapsykologi, 
d. v. s. spiritismens och ockultis- 
mens fenomenområde, samt fram- 
trätt som essayist i)å det reli- 
gionsfilosofiska området i Död 
och förnyelse (1926). 

Bjerre, Andreas, f. 1879, d. 
1925, bror till Poul B., prof. i 
straffrätt i Dorpat 1919. B. utgav 
ett flertal arbeten över olika 
kriminalpsykologiska problem, 
bland vilka särskilt märkes det 
betydelsefulla verket Bidrag till 
mordets psykologi (1925). 

Bje'rrum, N i e 1 s, f. 1879, 
dansk kemist, prof. vid Veteri- 
nser- og Landbohöjskolen i Kö- 
penhamn 1914, förklarade 1912 
med hjäl2> av kvantteorin vissa 
bandspektras struktur. B. har 
även utfört undersökningar och 
framställt uppmärksammade teo- 



rier ang. den cjektrolytiska dis- 
sociationen. 

Bjur-, vanlig sammansätt- 
ningsled i svenska ortnanin, i de 
flesta fall härlett av fsv. hiur, 
'"Ijiiver". 

*Bjursås. Ett till B. förs. hö- 
lande onuåde av Åls skn (med 
154 iiiv.) överflyttades 1929 till 
B. skn, som nu har 3,220 inv. 

Bjuröklubb, fyr och lotsplats 
på Västerbottens östligaste udde, 
s.ö. om Skellefteå. 

*Bjuv. 2. B. har station vid 
Hälsingborg — Hässleholms järn- 
vägar (linjerna Hälsingborg — 
Hässleholm och Hvllinge — B. — 
Billcsholm). 

Bjä'dnyj, D e m i j a n (eg., 
Efim Aleksejevitj Pri- 
do'rov), f. 1883, rysk skald, 
har i sin diktning med dess från 
de lägre folklagren hämtade ord- 
förråd och bildspråk och dess 
revolutionära tendens givit ty- 
piska uttryck åt den bolsjevi- 
kiska andan. Spec. spelade hans 
kamplyrik en stor roll under in- 
bördeskriget efter bolsjevikrevolu- 
tionen. 

*BjäIgorod skrives även Be- 
1 v i - g o r o d (se Moskva sp. 
278). 

Bjälkankare, se Förank- 
r i n g. 

*Bjäre. 1. B. ingår i S. Åsbo 
och Bjäre domsaga. • — • 2. B. om- 
fattar numera pastoraten V. Ka- 
rup och Torekov; Förslöv och 
Grevie; Barkåkra och Rebbel- 
berga; Hjärnarp och Tostarp; 
Båstad och Hov. 

*Bjäresjö. Sedan 1927 bilda 
Sövestad, Bromma, B. och Hede- 
skoga ett pastorat. — En del av 
kyrkans målningar äro avbildade 
på art. Målarkonst sp. 463 
—464. 

Bjäresjöholm, se Bergsjö- 
h o 1 m. Suppl. 



361 



Bjärka-Säby — Björk 



362 




Bjärka-Säby slott. 



* Bjärka-Säby slott uppfördes 
i nyklassicistisk stil av F. M. Pi- 
per vid 1700-t:s slut och har se- 
nare restaurerats, bl. a. 1920 — 21. 
B. har station vid östra central- 
banan, som där utsänder en linje 
till Åtvidaberg. — ■ B. tillhörde på 
1300-t. Bo Jonsson Grip, inneha- 
des på 1500- och 1600-t. av ätten 
Xatt och Dag och därefter (till 
1841) av ätten Cederhjelm. — 
över B. utges f. n. en stor gods- 
beskri\Tiing. omfattande egendo- 
mens historia från äldsta tider, 
dess naturförhållanden, fornmin- 
nen, ortnamn m. m. Bland dess 
medarbetare märkas R. Sernan- 
der, S. Johansson. B. Schnittger, 
X. Lindqvist, H. Rosman m. fl. 

*Bjärke ingår i Flundre, Väne 
och Bjärke domsaga. 

Bjärnum, municipalsamhälle 
i N. Äkarps skn, Kristianst. 1., 
n. om Hässleholm. Livlig industri, 
främst ett stort antal snickeri- 
och möbelfabriker. Station vid 
Hässleholm — ^Markaryds järnväg. 
1,330 inv. (192S). 

*Bjärshög. Sedan 1924 bilda 
S. Sallerup, Husie, B. och Oxie 
ett pastorat. 

Bjärsjölagård, gods (numera 
styckat) i östra Kärrstorps skn. 
Malmöh. 1.. nära B:s station vid 
Ystad — Eslövs järnväg och linjen 
Dalby — B. av Malmö — Simris- 
hamns och Dalby — Bjärsjölagårds 
järnvägar. Slottet är en delvis 



moderniserad rokokoauläggning 
med huvudbyggnad från 1766. 

Björbo, järnvägsstation i 
Flöda skn, Kopparb. 1., vid 
Gävle — Dala järnväg och linjen 
Ludvika — Vansbro av Stockholm 
— Västerås — Bergslagens järnvä- 
gar. 

* Björck. 3. Oscar B. avgick 
från sin professur 192.5. Han har 
varit kommissarie vid ett flertal 
konstutställningar i Sverige och i 

utlandet. 

Björck, Wilhelm, f. 188S, 
skolman, politiker, lektor i Jön- 
köping 1916, undervisningsråd i 
Skolöverstyrelsen sedan 1919. 
Socialdemokratisk led. av A. K. 
1917—20, tillhör B. sedan 1927 
F. K. Han är särskilt känd som 
stridbar och radikal skolpolitiker 
och har, främst som sekreterare 
i skolkommissionen 1918 — 22, ta- 
git en mycket verksam del i för- 
arbetet till 1927 års skolreform. 

* Björk. Enl. en under senare år 
framlagd uppfattning skulle Be'- 
tula a'lha omfatta ej mindre än 
5 arter samt dessas hybrider i 
alla tänkbara kombinationer. Ar- 
ternas namn äro Betida verruco'- 
sa och Betida puhe' scens samt Be- 
tida coria'cpa, Betula conci'nna 
och Betida tortuo'sa. Om denna 
uppfattning är hållbar, synes 
dock ännu osäkert. Jfr även 
S k o g s t y p e r. 



363 



Björk — Björnbergsfältet 



364 



* Björk, Gösta, utträdde 1924 
ur Kjellströmkvartetten. 

*Björka. 1929 förenades öved 
med pastoratet och avskildes Ils- 
torp däjifrån. Kyrkan är en av 
de äldsta romanska tegelkyrkorna 
i Sverige. 

Björke, se Norra Björke 
och Södra Björke. 

*Björkekind. 1. B. ingår i 
Bråbygdens och Finspånga läns 
domsaga. 

*Björkekinds, Östkinds, Lö- 
sings, Bråbo och Memmings 
domsaga, se Bråbygdens 
och Finspånga läns 
domsaga. Suppl. 

*Björkhamre, som är beläget 
vid Ljusnan, omedelbart n. om 
Bollnäs, bildar sedan 1923 ss. 
köping egen kommun men ingår 
i Bollnäs förs. I B. ligga Bollnäs 
lasarett (länslasarett, öppnat 
1923) och epidemisjukhus samt 
Bollnäs trävaru a. b:s såg och 
hyvleri. Bollnäs nya bryggeri a. 
b. och Statens järnvägars huvud- 
verkstad. 2,835' inv. (1928). 

*Björklinge. Framdeles skall 
Skuttunge förenas med B. till ett 
pastorat. 

*Björkman. 2. Göran B. av- 
led 1923. 

*Björkman, Carl, blev 1922 
lantråd och ordf. i Ålands land- 
skapsnämnd. 

Björknäs nya sågverks a. b., 
Härnösand, grundat 1923, äger 
Lövviks sågverk vid Härnösand, 
där dock driften är nedlagd, samt 
ett träsliperi vid Ulvvik, nära 
Härnösand. 

Björkolja, detsamma som ryss- 
olja (se Björk sp. 12) . 

Björksund, gods i Tystberga 
skn, Södermani. 1. Slottet, belä- 
get vid sjön Sibofjärden nära 
Östersjön, uppfördes 1727 och 
har väl bevarat sin ursprungliga 
inredning. B. tillhörde ätten Gyl- 



lenstierna 1522 — 1776 och har 
därefter gått i arv inom grevliga 
ätten Mörner. 

Björkå a. b., Björkåbruk, grun- 
dat 1872, äger Lugnviks sågverk 
samt Hallstanäs träsliperi i 
Bjärtrå skn, Västernorrl. 1. C:a 
250 arbetare. 

*Björkäng. B:s förs. omfattar 
B:s skn och Töreboda köping. 

*Björkö. 4. Mittemot B., vars 
finska namn är K o i v i s t o, lig- 
ger på fastlandet en hamnplats 
med samma namn, sedan 1927 kö- 
ping med 2,100 inv., vilken har 
station vid den 1925 färdiga järn- 
vägen Viborg — B. — Terijoki. Den 
har trävaruexport. 

*Björlanda omfattar en del av 
Hisingen omedelbart n. om Göte- 
borg. Sedan 1928 bilda Säve, B. 
och Torslanda ett pastorat. 

*Björling. C a r 1 G. E. B. blev 

1926 Lunds universitets prorek- 
tor. Av hans Lärobok i civilrätt 
utkom 5:e uppl. 1923. 

Björling, Renée, f. 1898, 
skådespelerska, dotter till Manda 
Björling-Falck i hennes första 
gifte, gift 1925 med löjtnant G. 
Urseli. Anställd vid Lorensbergs- 
teatern 1919- — 20, är B. sedan 

1927 verksam vid Dramatiska 
teatern. Hon har även framträtt 
som filmskådespelerska. 

Björnbergsfältet, järngruve- 
fält i Ludvika landskommun, 
Kopparb. 1., c:a 3 km. s.ö. om 
Grängesberg. B. har en utsträck- 
ning i n.ö. — s.v. av c:a 1 km.; 
malmen utgöres av delvis kalkig 
svartmalm, inlagrad i leptit. I 
s.v. övertväras B. av en 30 m. 
bred diabasgång. Den brutna mal- 
men (3,300 ton) höll 1927 57 % 
järn, 0,009 % fosfor. Äg. Björn- 
bergs gruve a. b., Grängesberg, 
grundat 1899; förvaltas av 
Grängesbergs gemensamma för- 
valtning. 



365 



Björnbrodd — Blad 



366 



Björnbrodd, Tofieldia palii'st- 
ris (fam. Lilia'ceae), låg ört med 
svärdlika blad och gulvita blom- 
mor i kort, upprätt klase. Allmän 
på fuktig mark i fjälltrakter, säll- 
synt söderut till Värmland. Blom- 
mar på hög- och eftersommaren. 

♦Björneborg. 1. Staden har 
främst betydelse som förädlings- 
och utskeppningsort för trävaror. 
Den har även en uthamn på ön 
Eäfsö, fi. Reposaari. I B. finnes 
en svensk samskola med dimis- 
sionsrätt. 

*Björnekulla. I B. ligger Ås- 
torps municipalsamhälle. 

Björneröd och Kroken, offi- 
ciellt namn på Krokstrand. 

*Björnsjön, Stora B. (eng. 
Great Bear Lake) har en yta av 
30,600 kvkm. 

Bjömsnäs, gods i Kvillinge 
skn, östergötl. 1. Huvudbyggna- 
den uppfördes på lS50-t. och om- 
byggdes 1898 efter ritningar av 
I. G. Clason. 

*Bjömson. 2. Björn B. blev 
1923 ånyo chef för Natipnal- 
teatret men avgick efter en häf- 
tig pressdebatt 1927. Sedan dess 
har han gjort flera turnéer som 
uppläsare (bl. a. i Sthlm 1929). 
Han har även skrivit flera skå- 
desi^el och påbörjat utgivandet 
av sina memoarer (Mit livs histo- 
rier. I, 1922). 

Björnstorp, stort gods med hu- 
vudgård i Gödelövs skn, Malmöh. 
1., sedan 1700-t:s slut fideikom- 
miss inom friherrl. ätten Gyllen- 
krok. Slottet, uppfört omkr. 1730, 
restaurerat 1868, inrymmer vär- 
defulla konstsamlingar. 

Björntrampare 1. b j ö r n f o - 
t a d kallas en häst, som "tram- 
par igenom", d. v. s. har kotorna 
baktill så djupt sänkta, att de 
ligga vågrätt. Jfr Kota. 

*Björnön, vars officiella namn 
är B j ö rn ö y a, ingår sedan 




Blad, 1 trefingrat, 2 sjufingrat, 3 par- 
bladigt med uddblad. 

1925 i Svalbard (se d. o., även 
Suppl.). Xorska expeditioner ha 
1922 — 2.5 utforskat B:s geologi 
och utfört en noggrann topogra- 
fisk karta över ön. Denna har en 
yta av 178 kvkm., är låglänt och 
sjörik i n. och bergig i s. (högsta 
punkt 536 m. ö. h.). På B. ha upp- 
rättats radiostation och meteoro- 
logisk station. 

Black, se Häst sp. 1157. 

*Blackburn bildar eget grev- 
skap. 125,000 inv. (1927). 

Black Country [btekk ka'nn- 
tri] (eng., svarta landet), in- 
dustriområde i England, beläget 
s. om Penninska bergen, huvud- 
sakl. i s. Staffordshire. B., som 
bl. a. innefattar städerna Bir- 
mingham (se karta till d. o. 
Suppl.), Wolverhampton, Walsall, 
Dudley, West Bromwich och 
Smethwick, har betydande kol-, 
järnmalms- och lertillgångar och 
är Englands förnämsta järn- och 
stålindustriområde. Xamnet B. 
hänsyftar på traktens nedrökta 
och smutsiga utseende. 

*Blackpool bildar eget grev- 
skap. 93,000 inv. (1927). 

*Blad. Betr. bladskivans form 
urskiljas enkla B. med en enda, 
hel 1. flikig skiva, och samman- 
satta B. med flera småblad. 
De sammansatta B. kunna vara 
parbladiga (med lång hu- 
vudaxel, SS. hos ask, rönn) 1. 
fingrade ( med förkrympt hu- 
vudaxel, SS. hos hästkastanje, 
klöver). — Betr. bladkantens 



367 



Bladtång — Blechen 



368 




Blad. 1 helbräddat, 2 sägat, 3 tandat, 
4 naggat. 

form urskiljas helbräddade, 
naggade, sågade och t a ii - 
da de B. (jfr ill.); även mellan- 
former förekomma. 

Bladtång, se L a m i n a r i a. 

*Blagovjäsjtsjensk är nu hu- 
vudstad i kretsen Amur i Fjär- 
ran österns område och har 
58,000 inv. (1926). 

Blague [blagg], fr., svada, 
prat, skrävel. 

Bla'nco, Kap B., se Kap. 

Blandad koppling, se E 1 e k t - 
r i s k a transformatorer. 
Suppl. 

Blandkristall, fast lös- 
ning av ett ämne i ett annat, 
uppstår, då vissa atomer i en 
kristall av det senare ämnet er- 
sättas med atomer av det förra 
ämnet utan att kristallgittret för- 
störes. 

*Blangstrup, J. C, avled 1926. 

Blankafältet, järngruvefält i 
Ramsbergs skn, Örebro 1. Mal- 
men, en kvartsig blodsten, ligger 
i leptit, delvis genomsatt av peg- 
matit. 1927 brötos c:a 9,000 ton, 
varav erhöllos c:a .3,400 ton pri- 
ma malm (57 — 62 % järn, 0,004 
—0,011 % fosfor) och 3,200 ton 
anrikningsrågods. Äg. a. b. Blan- 
ka malmfält. Guldsmedshyttan, 
grundat 1921, som äges av Guld- 
smedshytte a. b. 

Blankettkommissionen, en im- 
der socialdepartementet sorteran- 



de kommission, bestående av två 
av K. M:t förordnade led., vars 
uppgift är att fastställa blanket- 
ter för länsstyrelsernas och fög- 
dcritjiinstemännens handlingar. 

Blantyre [bla3nta'ja], se Ny- 
asalandprotektoratet. 

Blar, blarr (möjl. av tjec- 
kiska blazcn, narr), kort i kille- 
spel (se ill. till Kortspel sp. 
1245). 

*Blasco Ibåiiez, V i c e n t e, 
avled 1928. B:s färgrika, på en 
gång naturalistiska och roman- 
tiska, ofta utpräglat samhälls- 
kritiska alstring har på senare 
år vunnit en vidsträckt popula- 
ritet i Sverige. Jämte de i huvud- 
arbetet nämnda Canas y harro 
(1902; Va.ss och dy, 1910) och 
Los cuatro jinetes del Apocalipsis 
(1916; Apokalyp-sens fyra ryt- 
tare, 192.3), föreligga nu i sv. 
ÖA'ers. bl. a. Flor de Mayo (1895; 
sv. övers. 1925), La catedrcä 
(1903; I katedralens hägn, 1924), 
La bodcga (1905; I vinets bygd, 
1925), La hörda (1905; Spanjo- 
ren, 1923) och Sangre y arena 
(1908; Blod och sand, 1923). Un- 
der sina senare år ss. landsflyktig 
bosatt i Frankrike, utgav B. en 
på franska skriven stridsskrift 
mot konung Alfons, ,Alphonse 
XIII demasquc (1924; Alfonso 
XIII demaskerad, 1925), med re- 
publikansk tendens. 

Blaukreuz [blao'kråjts], se 
G a s k r i g sp. 1085. 

Blech [bläS], Leo, f. 1871, 
tysk dirigent och tonsättare, 
verksam bl. a. i Berlin (sedan 
1906) och (sedan 1925) tidvis 
.även i Stlilm. B. har bl. a. skrivit 
flera verk för scenen, ss. enakts- 
operan Tersirgclt (1908; Förseg- 
lad, Sthlm 'l910), men har 
främst fått anseende som fram- 
stående operadirigent. 

Blechen [blä'§en]. Karl, f. 



369 



Bleck — Blekinge 



370 



1798, d. 1840, tysk målare, prof. 
vid akademin i Berlin 1831, ut- 
vecklades särskilt under en resa 
till Italien 1828—29 till en för- 
finad landskapsmålare, som med 
sin intima naturuppfattning och 
sitt skissartade målningssätt 
förebådar impressionismen. 

*BIeck, se även Vitbleck. 

*Blehr, O. A., avled 1927. Han 
tvingades 1923 att avgå som 
stats- och finansminister på 
grund av sitt motstånd mot en 
modifiering av förbudslagen. 1920 
■ — 25 var B. Norges representant 
i N. F:s delegeradeförsamling. 

*Bleibtreu, K a r 1, avled 1928. 

*BIeke betecknar även full- 
ständig vindstilla. 

*Bleket är delat på Stenkyrka 
och Rönnängs socknar, med 195 
inv. i den förra och 20 inv. i den 
senare (1928). 

Blekhem, gods i Törnsfalls 
skn, Kalmar 1., med stor huvud- 
byggnad vid sjön Bleken, uppförd 
1838—44. 

*Blekinge har en yta av 3,039 
kvkm., därav 2,909 kvkm. land. 
Folkmängd (1928) 146,850, därav 
73,510 mankön. Länet indelas 
judiciellt i 4 domsagor och 4 
tingslag, lydande under Hovrät- 
ten över Skåne och Blekinge, och 
administrativt i 3 fögderier och 
12 landsfiskalsdistrikt. 4 städer 
(Karlskrona, Ronneby, Karls- 
hamn och Sölvesborg) ; till B. 
höra dessutom Kristianopels kö- 
ping och Långö municipalsam- 
hälle. Av arealen upptogos 1927 
1,240 har av trädgård, 63,040 har 
av åker, 10,530 har av naturlig 
äng. Skörden utgjorde 1928 7,995 
ton vete, 17,190 ton råg, 965 ton 
korn, 23.635 ton havre, 4.630 ton 
blandsäd, 122,290 ton potatis. 
88,470 ton foderrotfrukter och 
84,170 ton hö. Saltsjöfisket gav 
1927 5,720 ton (fångstvärde 1,8 



mill. kr.). Av lantbruk och fiske 
levde 1920 35,0 %, av industri, 
hantverk och bergsbruk 28,7 % 
samt av handel och samfärdsel 
10,1 % av B:s befolkning. In- 
dustrin sysselsatte 1927 vid 309 
arbetsställen 8,817 arbetare, där- 
av inom metallindustri vid 31 
3,299 samt inom jord- och sten- 
industri vid 68 2,762. Den i 
vattenkraftverken installerade ef- 
fekten var 1927 14,000 HK. De 
allmänna vägarnas längd var 
1926 1,257 km., järnvägarnas 
(alla enskilda) 1927 323 km., där- 
av 67 km. norraalspåriga. B. be- 
röres av de normalspåriga Sölves- 
borg — Olof ström — Älmhults och 
Karlskrona — Växjö järnvägar 
samt de smalspåriga Blekinge 
kustbanor, Karlshamn — Vislanda 
— Bolmens, Nättraby — Alnaryd — 
Älmeboda och östra Blekinge 
järnvägar. Handelsflottan räkna- 
de vid 1927 års slut 25 maskin- 
drivna fartyg och 62 segelfartyg 
om sammanlagt 14,848 nettoton. 

— Ang. B:s landskapsvapen se 
ill. till d. o. sp. 199—200. 

— Kulturminnen. Boplatser från 
stenåldern förekomma i kust- 
trakterna i stort antal, särskilt 
å Listerlandet (Siretorp m. fl.) ; 
många äro keramikförande. Dö- 
sar och gånggrifter äro hittills 
icke påträffade, däremot en del 
hällkistor samt enmansgravar. 
Till bronsåldern höra stora grav- 
högar, vilka koncentrera sig mot 
skånska sidan, och nakna, stun- 
dom på höjder belägna större 
rosen, vilka äro spridda utefter 
kustlandet och synas anknyta till 
nordligare gravformer. En av B:s 
största gravhögar, den nära Ysane 
kyrka liggande "Signills bur", 
vars namn sammanhänger med 
den gamla sägnen om Signys och 
Hagbards olyckliga kärlek, härrör 
från bronsåldern. Bautastenar och 



371 



Blekinge kustbanor — Blixtrör 



372 




Blindering å Sparrsätra kyrkas väst- 
gavel. 

domareringar äro mycket vanliga ; 
vid. finnas flera med äldre ru- 
nor ristade stenar, vilka av vissa 
forskare sammanställts med de 
enl. Prokopios på 500-t. till Tule 
återvandrade herulerna. Yngre 
runstenar äro sällsynta liksom 
även hällristningar. Järnålderns 
olika gravtyper äro synnerligen 
talrikt representerade ; särskilt 
kunna nämnas gravfälten vid 
Hjortsberga kyrka och vid 
Hjortahammars udde nära Karls- 
krona, båda från vikingatiden. 
— Av de medeltida kyrkorna 
äro få bevarade i sitt ursprung- 
liga skick, huvudsakl. till följd av 
1800-t:s restaureringsiver. Sten- 
kyrkor började uppföras på 
1100-t.; bev^arad från denna tid 
är kyrkan i Ronneby (se d. o.). 
Landskyrkorna från äldre medel- 
tid, SS. Nättraby, Fridlevstad och 
Ramdala, uppvisa dels skånska, 
dels öländska drag, de senare 
framträdande i tornets 1. tornens 
placering. En gotisk tegelkyrka 
finnes i Sölvesborg. Under barock- 
tiden tillkommo de ståtliga kyr- 
korna i Karlskrona (se d. o.). 
Bland slotten och herrgårdarna 



märkas Johannishus och Skärva 
(se dessa ord). 

•Blekinge kustbanor. Sträc- 
kan Sölvesborg — Ilällevik utdrogs 
1922 till Hörviken och utgör nu 
14 km. Sammanlagda längden 
utgör 165 km. a. b. Blekinge kust- 
banor inköpte 1927 Bredåkra — 
Tingsryds järnväg. 

Blekingesöm, se Konst- 
sömnad sp. 1141. 

♦Bleksot. Bot. Se K I o r o s. 
Suppl. — Veter. Se B 1 o d s j u k - 
döma r. Suppl. 

Blickingberg, Georg, f. 
1878, skådespelare, anställd vid 
olika sällskap och hos Ranft, 
sedan 1918 fäst vid Lorensbergs- 
teatern i Göteborg, där han upp- 
burit huvudrollerna i en mängd 
av teaterns stora program. 

*Blidah hade 1926 25,000 inv., 
därav 9,000 européer. 

*Blidö omfattar ett flertal öar 
i Stockholms n. skärgård; störst 
bland dem äro de av B 1 i d ö - 
sund åtskilda B 1 i d ö och Y x - 
lan, vilka höra till de av som- 
margäster mest besökta öarna i 
skärgården. På en mindre ö lig- 
ger Furusund (se d. o.). 

Blinde'ring. Byggn. Flack, 
grund, vanl. vit rappad 1. med 
målning försedd fördjupning i en 
muryta, använd i dekorativt syfte 
spec. i medeltida tegelarkitektur. 
— Mil. Täckt rum, varifrån eld 
kan avgivas. 

Blindram, se Oljemål- 
ning. 

Blindträ, enklare träslag (nu- 
mera ofta i form av hoplimmade 
lameller), som tjänar till under- 
lag för fanér. 

Blister, blåsdragande salva av 
kvicksilverjodid och vaselin, an- 
vändes i veterinärmedicin till in- 
gnidning vid spätt, ledvrickning 
och sensträckning hos hästar. 

Blixtrör, f u 1 g u r i' t, rörfor- 



373 



Bloch — Blods j ukdomar 



374 



mig bildning av sammansintrade 
sandkorn i sand och sandsten; 
uppstår vid åskslag. 

Bloch [blåch], Ernest, f. 
1880, schweizisk tonsättare av 
judisk härstamning, sedan 1917 
verksam i Nord-Amerika, har 
skrivit verk av kosmopolitisk 
läggning, ofta med hebreiskt fär- 
gade motiv (operor, symfoniska 
dikter m. m.). 

* Block. Tekn. Se även F i o 1 - 
block. 

Block, Carl, f. 1874, präst, 
kyrkoherde i Mölndals pastorat 
1915, biskop i Göteborgs stift 
1929. B., som hör till de moderata 
schartauanerna, har bl. a. av 
trycket utgivit Kristologien i 
Eegelsk bearbetning (1910). 

* Blockad. 2. B. får numera ej 
tillgripas vid rättstvister om kol- 
lektivavtal (se d. o. Suppl.). — 
Några lagstiftningsåtgärder i 
fråga om samhällsfarliga arbets- 
inställelser ha ännu (1929) ej vid- 
tagits. 

Blockfilm, se P 1 a n f i 1 m. 

Blockförband, se Mur sp. 
360. 

Blockkondensator, kondensa- 
tor, som skall hindra en likström 
att flyta en viss väg men släppa 
igenom en växelström, ev. hindra 
en lågfrekvent ström men släppa 
igenom en högfrekvent. 

*Blod, jfr även Al kali re- 
8 e r v. Suppl., Blodkropps- 
sänkning. Suppl. samt I m - 
munitetslära. Sedan blodet 
levrat sig, börja fibrintrådarna, 
vilka omsluta alla blodets be- 
ståndsdelar, sammandra sig. Här- 
vid utpressas de flytande be- 
ståndsdelarna som klart b 1 o d - 
serum, medan blodkropparna 
häfta fast vid fibrinet. 

Blodkroppssänkning, en sedan 
1700- och 1800-t. välkänd före- 
teelse, bestående i ökad benägen- 



het hos de röda blodkropparna 
att agglutinera, varvid de i ett 
blodprov på så sätt uppkomman- 
de blodkroppsklumparna hastiga- 
i-e sjunka än icke sammanklum- 
pade blodkroppar. På senare tid 
har man åter börjat fästa av- 
seende vid B., vilken uppträder 
vid havandeskap, infektioner och 
en del allvarliga sjukdomstill- 
stånd. Provet användes som diag- 
nostiskt hjälpmedel. 

Blodrand, se Svärd. 

Blodribs, se R i b e s. 

Blodsfana benämndes på 1500- 
och 1600-t. det baner, som fördes 
vid en furstlig begravning till 
tecken på den dödes länsherrevär- 
dighet. 

*Blodsjukdomar. Med. Jfr 
ai i n o t. Suppl. — Teter. Blek- 
sot består i minskning av de 
röda blodkropparnas antal och 
visar sig i bleka slemhinnor, mat- 
tighet, allmän a-vi;ärdhet, i svå- 
rare fall vattensvullnader (ödem) 
i bindväven samt vattusot i bröst- 
och bukhålor. Bleksot uppträder 
hos husdjuren vanl. ss. följd av 
andra, långvariga och tärande 
sjukdomar, ss. igelsjuka hos får, 
1. av inäh^smaskar orsakade sjuk- 
domar, särskilt hos unga djur, 
men kan även uppträda ss. själv- 
ständig sjukdom, näml. ss. p e r - 
niciö'8 anemi' hos häst. 
Nämnda sjukdom, som uppträder 
enzootiskt i vissa trakter av 
Norrland, består i genom sönder- 
fall av de röda blodkropparna or- 
sakad blodbrist och käjinetecknas 
av stor mattighet, minskad ar- 
betsförmåga och benägenhet att 
svettas. Sjukdomen har kroniskt 
förlopp med upprepade feberan- 
fall och slutligen stark avmag- 
ring samt vanl. vattusot under 
huden och i kroppshålorna; det 
kan dröja månader och t. o. m. år, 
innan döden följer. Orsaken är ej 



375 



Blodträ — Blåhammarstugan 



376 



känd men iitgöres antagligen av 
ett ultravisibclt smittämne, som 
sannolikt överföres genom insek- 
ter. Behandlingen bör rättas 
efter den sjukdom, som utgör 
grundorsaken; vid perniciös ane- 
mi användas vanl. jiirn- och arsc- 
nikpreparat samt feberstillande 
medel, men oftast visar sig all be- 
handling lönlös. — Till B. kunna 
även räknas (hos häst) kors- 
lamhet och (hos nötkreatur) 
s o m m a r s j u k a (se dessa ord) . 
Blodträ, detsamma som blåträ 
(jfr Haematoxylon). 

*Blodöverföring, jfi' Serum- 
diagnostik sp. 438. 

*Blomberg. 4. H a r r y B. har 
ytterligare utgivit diktsamlingar 
(bl. a. Jorden och jaget, 1924), 
reseskildringar och en roman om 
Dagösvenskarnas tvångsutvand- 
ring till Gammal-Svenskby (Ba- 
bels älvar, 1928). — 5. E r i k B. 
övergick 1926 som konstkritiker 
till Stockholms Dagblad, som han 
f. å. lämnade. Efter att i Visor 
(1924) ha anslagit en mera idyl- 
lisk ton har han i sin senaste och 
mest betydande diktsamling, Den 
fångne guden (1927), åter givit 
uttryck för ett på de metafysiska 
och religiösa problemen inriktat 
patos. 

Blom Carlsson, Karl Gus- 
tav, f. 1799, d. 1868, arkitekt, var 
en av de mest verksamma repre- 
sentanterna för den nyantika rikt- 
ningen i dess senare skede. Främst 
bland hans bevarade byggnader 
står länsresidenset i Vänersborg 
(se ill. till d. o.). 

Blomsholm, egendom i Skee 
skn, Göteb. 1. På B:s ägor finnes 
en av vårt lands största skepps- 
sättningar (se d. o.), mätande 42 
m. emellan stävarna. Den består 
av glest ställda upprättstående 
stenar, som mot ändarna jämnt 



tilltaga i höjd, och markerar an- 
tagligen en grav från järnåldern. 
Blomstermåla, industriort 

(möbelfabriker m. m.) i Älems 
skn, Kalmar 1.; station vid Kal- 
mar — Berga järnväg. 

Blonder [blå'ng-] (fr. Uon- 
des), ett slags fina silkesspetsar 
(se Spetsar sp. 1297). 

Biooms [bloms] (eng., smält- 
stycken), grövre ämnen, erhållna 
vid götvalsning. 

Bloy [bloa'], Leon, f. 1846, 
d. 1917, fransk författare. I de 
starkt självbiografiska romaner- 
na Le désespéré (1S86) och La 
femme paiivre (1897) har B. givit 
uttryck åt en hänsynslöst subjek- 
tivistisk, fanatisk katolicism, 
varigenom han blivit en typisk 
representant för den religiösa re- 
aktionen i slutet av ISOO-t. 

Bluefields [blo'filds], stad i 
Nicaragua. B. är Nicaraguas för- 
nämsta hamnplats vid Karibiska 
havet med export av bananer 
m. m. 5,000 inv. (1926). 

*Blum, Leon, föll igenom vid 
valen 1928 men återinträdde i 
deputeradekammaren efter ett 
fyllnadsval april 1929 och åter- 
insattes i sin tidigare ställning 
som socialistpartiets ledare i 
kammaren. Han är numera med- 
arbetare i le Peuple. 

* Blyföreningar. B 1 y a r s e - 
n a t användes numera allmänt 
som insektdödande besprutnings- 
medel i st. f. kejsar grönt, vilket 
är mindre vidhäftande. 

Blådruva, blåstjärna, se 
S c i 1 1 a. 

Blåhammarstugan, turiststa- 
station i Undersåkers skn, Jämtl. 
1., belägen 1,100 m. ö. h. på 
Blåhammarfjället (1,164 
m. ö. h.), mellan Storlien och 
Svlarna. B., som uppfördes 1912 
och ombyggdes 1924, tillhör 



377 



Blå jorden — Blåsrör 



378 



F ö r e n i n g e 11 B 1 å 11 a in m a r - 
stugan. 

*Blå jorden, se även D i a - 
m a n t sp. 289. 

Blå Jungfrun, detsamma som 
Jungfrun (se d. o. 1, även Suppl.). 

*Blånor, jfr Lin sp. 538 och 

S p i n n i n g sp. 1318. 

Blåolja, se Harts oljor. 

Blåregn, se W i s t a r i a s i - 
n e n s i s. 

*Blåsa. Anat. Se Utsönd- 
ringsorgan (ej Urinorgan). 

Blåsbälg. Etnogr. Primitiv 
blåsmaskin för åstadkommande av 
bläster i masugn 1. smidesässja. 
Hos naturfolken förekomma tre 
huvudtyper: säck- ocli skål- 
bälgarna i Afrika och pump- 
bälgen i Indonesien. S ä c k - 
b ä 1 g e n, som har sin huvudsak- 
liga utbredning i det av haniiter- 
na influerade neger-Afrika, väs- 
terut genom Sudan och söderut 
i öst- ocli Syd-Afrika, består av 
två skinnpåsar med en slits, vil- 
ken öppnas och slutes med handen, 
när påsen 1. säcken omväxlande 
dragés ut och tryckes samman. 
Med ett hål i bottnen utmynna 
påsarna i ett lerrör, genom vilket 
blästern ledes in i eldliärden. 
Skålbälgen förekommer i 
Kongo och på Guineakusten och 
består av antingen ett par lerskå- 
lar (övre Guinea) 1. ett ä två par 
skålformiga, i en stock urgröi^ta 
luftkamrar (Kongo), täckta med 
bälgskinn, vilket med en genom 
skinnets mitt borrad pinne 1. stav 
alternerande tänjes ut och pres- 
sas in i luftkammaren. Båda de 
afrikanska huvudtyperna funnos 
i det gamla Egypten. Malajernas 
p u m p b ä 1 g är en mer utveck- 
lad, om en kolvkompressor på- 
minnande typ, bestående av två 
cylindrar med kolvar och ett ven- 
tilsvstem. Från Indonesien har 




Blåsrör. 1 



blåsrör (Borneo). 



den med liovafolket förts till 
Madagaskar. — De gamla kultur- 
folken i Amerika kände icke till 
B. De peruanska smederna blåste 
i ässjan medelst ett trumpetfor- 
migt kopparrör. ■ — ■ Jfr B 1 å s - 
maskiner och Bläster. 

*Blåsinstrument, se ill. till 
Älusikinstrument. 

*Blåskatarr. Veter. Se U r i n - 
organens sjukdomar sp. 
216. 

Blåslampa, se Lampa sp. 
ISO. 

Blåsmagnet, magnet, anord- 
nad intill ett luftgap för att driva 
en i gapet befintlig elektrisk ljus- 
båge ur sin bana. Användes stun- 
dom i pådragsmotstånd, båglam- 
por, hornåskledare m. m. 

* Blåsrör. Etnogr. Ett i Syd- 
och Central-Amerika samt i s.ö. 
Asien förekommande jakt- och 
krigsvapen, med vilket blåses för- 
giftade pilar 1. (i Central-Ame- 
rika, vid fågel jakt) små lerkulor. 



379 



Blåssten — Blästerrostning 



380 



Röret förfärdigas av grässtjälkar 
lArimdina'ria-rör i Syd-Amerika, 
bambu i Indonesien) 1. borras i 
trä, vanl. i en längd av 2 — 3 m. 
och med en kaliber av liögst ett 
fingers tjocklek. Pilarna äro 30 — 
70 cm. långa, nålformiga, väl 
spetsade trästickor, vid basen för- 
sedda med en bomullstott (Syd- 
Amerika) 1. ett stycke lätt växt- 
märg (Indonesien), som fyller ut 
röret. B. är ett spec. skogsvapen, 
eflFektivt endast på nära håll; 
skpttvidden kan uppgå till 40 m. 
Pilarna förgiftas i Syd-Amerika 
med curare (se Strychnos). 
På Borneo, där B. med förgiftade 
pilar är ett av huvudvapnen, har 
det även försetts med bajonett av 
järn. 

*Blåssten. Veter. Se U r i n - 
organens sjukdomar. 
Veter. 

Blåstjärna, se S c i 11 a. 

Blåsärt, Colu'tea arbore'scens 
(fam. Lcgiimino'sae), buske, här- 
stammande från s. Europa. Den 
har parbladiga blad, gula blom- 
mor och uppblåsta baljor. Den od- 
las som prydnadsbuske och är 
vinterhärdig till Mälardalen. 

Blåtistel, se M a r t o r n. 

*Blåved, virke, som genom in- 
verkan av svampar (bl åy te- 
svamp ar) erhållit en mörk 
färgton, vanl. skiftande i blå- 1. 
gråaktigt. De nämnda svampar- 
nas hyfer inväxa från ytan, hu- 
\nidsakl. i radiär riktning, genom 
splintens (ytvedens) märgstrålar, 
vars celler småningom utfyllas av 
dem. Kärnveden angripes i regel 
ej. Antalet svampar, som orsaka 
B. 1. b 1 å y t a, är tämligen stort. 
Från Sverige ha under senare år 
isolerats omkr. 20 arter. Dessa 
tillhöra vitt skilda svampgrupper 
men ha alla det gemensamt, att 
hyferna äro mer 1. mindre starkt 
bruhfärgade. I Sverige skadas 



mest tallvirke genom blåytesvam- 
parna, i mindre utsträckning 
granvirke. Såväl timmer som så- 
gat virke under dess torkning i 
brädgårdar angripes. Blånadsin- 
tensiteten är störst under liög- 
sommaren på grund av den för 
svamparna då gynnsamma tem- 
peraturen. Med anledning därav 
sågas vanl. ej tall under denna 
tid. Blåyte-skadat virke har vis- 
serl. samma hållfasthet som oska- 
dat, men tack vare missfärgningen 
nedsättes kvaliteten högst avse- 
värt. De förluster, som årligen or- 
sakas Sverige liksom andra vir- 
kesproducerande länder genom B., 
äro därför betydliga. Skadorna 
kunna väsentligt minskas genom 
behandlingsmetoder, som hämma 
1. hindra svamparnas utveckling. 
Sålunda bör timmer, som är av- 
sett för sågning, i största möjliga 
utsträckning hållas nedsänkt un- 
der vatten intill tiden för såg- 
ningen. Det nysågade virket kan 
neddoppas i lösningar av antisep- 
tiskt verkande kemiska förening- 
ar, innan det upplägges i staplar, 
1. torkas på artificiell väg i här- 
för konstruerade torkugnar. 

*Blåyta, se Blåved, även 
Suppl. 

Blåytesvampar, se B 1 å v e d. 
Suppl. 

Blacken, se Vattenklöver. 

Bläckkopiering, se L j u s k o - 
p i e r i n g. 

Bläddreört, se U t r i c u 1 a - 
r i a. 

*Blädning, se även Skogs- 
b r u k sp. 817 f. 

Blända, annan form för Blenda. 

Bländare, se även O b j e k - 
t i v sp. 1205. 

Bländglas, se Solglas. Astr. 

Bläs, se H ä s t sp. 1158. 

Blästerrostning, k o n v e r - 
t e r r o s t n i n g, metod för röst- 
ning av pulverformiga malmer. 



381 



Blödning — Boden 



382 



SS. bly-, koppar-, järnmalmer, 
vilka chargeras i en konverter, 
varefter luft pressas upp genom 
chargen. Bly- och kopparmalmer 
behöva ingen särskild bränsletill- 
sats, ty svavlet lämnar värme för 
processen; vid järnmalmer in- 
blandas koksstybb. Produkten er- 
hålles i styckeform. 

♦Blödning. Bot. Jfr S av- 
stigning. 

*Blötröta, jfr även Potatis- 
sjuka. 

*Bo. 1. B. omfattar v. delen av 
Ormingelandet (se Värmdö 1). 

Bo, B o o, stort gods med hu- 
\Tadgård i Bo skn, Örebro 1., se- 
dan 1700-t:s förra hälft fidei- 
kommiss inom ätten Hamilton. 
Slottet, uppfört 1882, inrymmer 
stort bibliotek och värdefulla 
samlingar av äldre svensk och ut- 
ländsk konst. 

Boards [bads], eng., bräder. 
Vid export till England skiljer 
man bl. a. mellan rough boards 
[roff], ohyvlade bräder, plancd 
boards [ple'jnid], hyvlade bräder, 
wane boards [oe'jn], vankant ade 
bräder, och waste boards [oe'jst], 
utskottsbräder. 

Bo'bbinet maskin, se Väv- 
ning sp. 1272. 

*Bobergs härad ingår i Aska, 
Dals och Bobergs domsaga. 

*Bobrujsk är numera huvud- 
stad i kretsen B., Vit-Ryssland, 
och har 34,000 inv. (1926). 

Bo'chnia, stad i dep. Kraköw, 
s.v. Polen, s.ö. om staden Kra- 
köw. Betydande bergsaltverk. 
11,000 inv. (1921). 

*Bochum, som genom inkor- 
porering 1926 fått sitt område 
väsentligt utökat, har nu c:a 
210,000 inv. 

*Bodafors. Fabriken är belä- 
gen i stationssamhället B. vid 
Södra stambanan (c: a 1,600 inv.), 
vilket 1930 skall utbrytas ur K 




Wilhelm v. Bode. 

Sandsjö skn till egen kommun och 
köping. 

*Bodarp. Sedan 1924 bilda 
Håslöv, B., Västra Tommarp och 
Skegrie ett pastorat. 

Boddason, B r a g e, se B r a g e 
Boddason. 

*Bode. 2. W i 1 h e 1 m v. B. av- 
led 1929. Efter sin avgång som 
generaldirektör för de statliga 
museerna i Berlin 1920 kvarstod 
han till sin död som chef för 
Kaiser-Friedrich-Museum. 

*Boden är säte för militärbe- 
fälhavaren över Övre Norrlands 
trupi^er och kommendanten i Bo- 
dens fästning samt är förlägg- 
ningsort för Bodens besättnings- 
trupper (se Bodens trupper. 
SuppL), Norrbottens artillerikår 
och tredje intendenturkompaniet, 
varjämte en skvadron av Norr- 
lands dragonregemente är de- 
tacherad dit. Stort garnisonssjuk- 
hus, tillhörigt Bodens fästning. 
B. har två järnvägsstationer. Cen- 
tralstationen vid Riksgränsbanan 
och Stambanan genom övre Non- 
land och Södra stationen vid sist- 



383 



Bodenbach — Bogstag 



384 



nämnda jäinväg. Konnnuimla 
mellanskolan omändras sedan 
1928 successivt till statlig 4-årig 
samrealskola. 

Bodenbach [bå'-]. tjeck. Pod- 
vwkly, stad i n. Böhraen, Tjecko- 
Slovakiet, vid Elbe. mittemot 
staden Tetschen. Viktig flodhamn 
med betydande brunkolsexport 
till Tyskland. Livlig industri (ke- 
miska fabriker m. m.). 20,000 
inv., mest tyskar (1925). 

* Bodens trupper beniimnas 
numera Bodens besätt- 
ningstrupper och utgöras 
av Norrbottens regemente, Bodens 
artilleriregemente samt Boden.s 
ingenjörkår. Jfr övre Norr- 
lands trupper, även Suppl. 

Bodmin [bå'ddmin], huvud- 
stad i grevsk. Cornwall, s.v. Eng- 
land, i det inre av Cornwallhalvön. 
Radiostation för trafik på Kanada 
och Syd-Afrika. 5,.500 inv. (1921). 

*Bodö är säte för fylkesmau- 
neii i Nordland fylke. 

Boeckh [bök], se B ö c k li. 
Suppl. 

*Boethius (senlatinsk filo- 
sof) utgav även översättningar 
och bearbetningar av grekiska 
matematikers verk. 

*Boethius. 3. S. J. B. avled 
1024. Bland hans senare arbeten 
märkes Oskar II (i samlingsver- 
ket Sveriges historia till våra 
dagar, del 13, 1925). 

Boethius, Axel, f. 1SS9, son 
till S. J. B., klassisk arkeolog, do- 
cent i Uppsala 1919, föreståndare 
för Svenska arkeologiska institu- 
tet i Eom 1926, professors namn 
1927. Bland hans arbeten märkes 
en skildring av Greklands historia 
i samlingsverket Bonniers världs- 
historia. B. deltog i finska fri- 
hetskriget 191S SS. medlem av 
Svenska brigaden, vars insatser 
kan skildrat i arbetet Svenska 
brigaden (1920). 



Boffrand r-Ja'ijJ, G e r m a i n. 
f. 1667, d. 1754, fransk arkitekt. 
B. var lärjunge av Hardouin- 
Mansart, och som teoretiker an- 
slöt lian sig till de klassiska idea- 
len, bl. a. i sitt betydelsefulla ar- 
bete Livré d'architecture (1745). 
Som konstnär tillämpade han on 
utomordentligt fint proportione- 
rad rokokostil : hans förnämsta 
verk är inredningen av Hotel de 
Soubise i Paris (omkr. 1735). 

* Bofors ligger vid Nora bergs- 
lags järnväg, som från B. utsän- 
der en bibana till Valåsen. 

v. Boga'tzky, Karl Hein- 
rich, f. 1690, d. 1774, tysk pie- 
tistisk uppbyggelseförfattar 
känd framför allt genom del 
mycket lästa arbetet Giildnes 
Schatzkästlein der Kinder Gottes 
( 1 7 1 S ; flera sv. övers. ) . 

Bogense, stad i Odense amt, 
Danmark, på Fatis n.v. kust. 
Fiske. 2,900 inv. "(1925). 

Boghazköi, by i Turkiet, 150 
km. ö. om Angöra, en av de vik- 
tigaste fyndorterna för den hetti- 
tiska kulturen (se vid. Hetti- 
ter sp. 721 o. 723 och Suppl.). 

Bogheadkol [bå'gghedd-]. ett 
slags feta. askrika stenkol (jfr d. 
o. sp. 1524), som huvudsakl. bil- 
dats av sötvattensalger. 

* Boglösa. Framdeles skola 
Vallby och Arno förenas med 
pastoratet. 

Bogoljubov, Eifim, f. 1SS9. 
rysk schackspelare, har vunnit be- 
tydande framgångar (bl. a. belade 
han första platsen före Lasker och 
Capablanca y Granpera i en tur- 
nering i Moskva 1925) och skall 
mot slutet av 1929 spela med 
Aljechin om världsmästartiteln. 

*Bogotå har sedan 1923 ännu 
ett universitet och sedan 1922 ett 
meteorologiskt observatorium. 

Bogstag, kättingar 1. tåg, som 
stötta bogsprötet sidovägen. 



s- 

J 



885 



Bosträ — Bohuslän 



386 



Bogträ, detsamma som loka 
(se Sele). 

*Bohlin, Karl, avgick 1927 
som chef för Vetenskapsakade- 
mins observatorium. 

Bohlin, Torsten, f. 1889, 
teolog, prof. i systematisk teologi 
i Åbo 1925. B. har ägnat sig åt ett 
ingående studium av Kierkegaard 
(bl. a. Kierkegaards dogmatiska 
åskådning i dess historiska sam- 
manhang, 1925). Bland hans öv- 
riga arbeten märkas Das Grund- 
problem der Ethik (192.3) och 
Den kristna gudsrikestanken un- 
der 1800-t. oeh i nutiden (1928). 

Bohnen [bå'-] Michael, f. 
1888, tysk operasångare (bas), 
har i Berlin, där han är anställd 
sedan 1911, och på gästspel an- 
norstädes blivit uppskattad för en 
utmärkt dramatisk karaktärise- 
ringsförmåga (Älefistofeles i 
Faust m. fl. roller). 

Boho'rd, se T o r n e r i n g. 

*Bohr. 2. N i e 1 s B. har ge- 
nom att kombinera Rutherfords 
atommodell med Plancks kvant- 
teori (1913) inlett en ny epok i 
den moderna fysikens utveckling. 
Bland B:s första resultat var 
härledningen av Balmerseriens 
formel samt beräkning av Ryd- 
bergs konstant. B. har studerat 
atomernas byggnad samt till stor 
del förklarat periodiska systemet. 
Härvid samt vid tolkning av 
spektralseriers byggnad har den 
av B. uppställda korrespondens- 
principen (se K v a n 1 1 e o r i sp. 
1527 f., även Suppl.) varit av stor 
betydelse. B. har även bidragit 
till kvantteorins senaste utveck- 
ling (se Undulationsme- 
k a n i k e n sp. 87 f.). Jfr 
Grundämnen sp. 26 f . och 
H a f n i u ra. 

Bohusbanan, se Statsba- 
nan genom Bohuslän. 
*Bohuslän. Ang. B-.s vapen se 




Niels Bohr. 
ill. till Landskapsvapen 
sp. 199 — 200. — Kulturminnen. 
Få av Sveriges landskap kunna 
tävla med B. i fråga om de fasta 
fornlämningarnas talrikhet och 
monumentalitet. Jämte Skåne är 
B. det enda svenska område, som 
uppvisar stendösar i större an- 
tal, vanl. byggda av tunna häl- 
lar. Deras byggnadssätt liksom 
de senare megalitgravarnas, gång- 
grifternas och hällkistornas, vilka 
även förekomma talrikt, pekar 
på direkta förbindelser med Brit- 
tiska öarnas och Bretagnes 
megalitkultur. B. är snarast 
jämnställt med, i vissa avseen- 
den t. o. m. överlägset Skåne i 
fråga om de äldre kulturpåverk- 
ningarnas mottagande och vi- 
darebefordrande inåt det svenska 
landet. Boplatser från stenåldern 
föreligga i mängd; fyndinventa- 
riet består mest av redskap av 
fl inta och sten. De fornläm- 
ningar, som mer än andra sätta 
sin prägel på landskapet, äro 
bronsålderns talrika, ofta mycket 
betydande "stenrör", gravrösen, 
vilka merendels ligga på bergs- 
höjder och ofta visat sig inne- 



13. 



L e X. Suppl. 



387 



Boije — Böjer 



388 



sluta kistor av stenhällar, avsed- 
da för en person. Såväl stenål- 
derns som bronsålderns stengra- 
var koncentrera sijr tiU B:s mel- 
lersta del; i granittrakterna n. 
om (iullmarsfjorden och v. om 
Bullarensjöarna däremot finnes 
Sveriges mäktigaste och märkli- 
gaste hilllristningsområde. Forn- 
minnena från järnåldern äro icke 
mindre talrika. Särskilt må näm- 
nas det stora gravfältet vid Gre- 
by, nära Grebbestad, med halvt- 
annat hundratal högar, varav ett 
tjugutal äro försedda med bauta- 
sitenar. Dylika jämte domarering- 
ar och "stcnskepp" förekomma 
rikligt, bliUid de senare intager 
Blomsholmsskeppet främsta plat- 
sen. B:s största gi-avhög, den 
s. k. Grönhögen i Skee skn, som 
ansetts utgöra en motsvarighet 
till vikingatidens stora, norska 
högar med skepp (Gokstad, Ose- 
bcig m. fl., se dessa ord) har vid 
en nyligen företagen undersökning 
dock visat sig innehålla endast ett 
par brandgravar, den yngsta från 
folkvandringstid. Fornborgar fin- 
nas i ganska stort antal, en av 
de märkligaste är den vid Börs- 
ås i Skredsviks skn, som tillhör 
folkvandringstiden. Runstenar äro 
sällsynta; en vid Eöö i Tanums 
skn bär den längsta i Sverige kän- 
da inskriften från tiden före 
600. — De medeltida kyrkorna, 
av vilka Resteröds, Tuves och 
Bokenäs något så niir bevarats i 
sitt ursprungliga skick, synas ha 
varit enkla anläggningar efter 
irländska och angelsachsiska 
mönster. De övriga ha fallit 
offer för en om- och nybyggnads- 
iver, som var särskilt stark på 
1700-t. och omkr. lSOO-t:s mitt. 
De på 1700-t. ombyggda 1. (ofta 
i trä) nybyggda kyrkorna ha 
cfta med målningar smyckade 
tiätunnvalv. Ett äldre och 



piaktfullare exempel på denna 
rika dekoration erbjuder Kung- 
älvs kyrka. 

*Boije. Fredrik B. skrev 
sig B o y e. lian utgav även Ma- 
f/asin för konst, nyheter och mo- 
der (se d. o.). 

Boije af Gennäs, Johan 
Ludvig, f. 1768, d. 1841, f rih., 
ämbetsman och politiker, revi- 
sionssekreterare 1802. B. gjorde 
sig först känd som deltagare i den 
våldsamma polemiken med Gre- 
vesmöhlen (se d. o.) 1814 — 16, 
vilken slutade med rättegång, 
varvid B. dömdes till ett års 
fängelse. Han deltog i samtliga 
riksdagar 1809 — 41 och var en av 
riddar husets flitigaste och 
främsta talare, från början till- 
hörande oppositionen men senare 
företrädande en strängt klerikal 
och ultrareaktionär uppfattning. 
*Boisé City. En vanligare 
form för B. är Boise [båjs]. 

*Boito, Arrigo. B:s opera 
Ncrone (Nero), på vilken han ar- 
betade under flera decennier ända 
till sin död (den av B. författade 
libretton utgavs 1901 ; sv. övers. 
1926), uppfördes i Milano 1924 
(Sthlm 1926), varvid den ofull- 
bordade femte akten uteslöts. 

Bojador [-chadhå'r]. Kap B.. 
udde på Rio de Oros kust, n.v. 
Afrika, s.ö. om Kanarieöarna. 

*Bojer, J o h a n, har imder 
senare år vunnit europeisk rykt- 
barhet med lomanerna Den siste 
viking (1921), en skildring av 
Lofot enf i skar nas liv, Yor egen 
st a mm c (1924), ägnad åt den i 
Xord-Amerika bosatta norska 
l)ondbefolkningen, och Det nye 
tempel (1927), som med sin kon- 
fessionslösa religiositet och opti- 
mistiska livssyn återknyter till 
tendensen från några av B:s ti- 
digare romaner (Fangen som 



389 



Bojert — Bokstavsräkning 



390 



sang. 1913, Den store hunger, 
1916). 

Bo' j ert (niedelholländska hon- 
er) , se Segelfartyg sp. 345. 

*Bo Jonsson (Grip). Den 
senaste forskningen, framför allt 
H. Eosnians undersökning i "Bjär- 
ka-Säby och dess ägare", har kas- 
tat nytt ljus över B. och visar 
honom som en politiker av ovan- 
liga mått med efter hand allt 
starkare nationellt betonade syf- 
ten. Genom förvärv av ämbe- 
ten (han utrustades 1369 som 
konungens '''väldige ämbetsman'' 
med utomordentlig myndighet) 
men framför allt av förläningar 
och privategendomar gjorde han 
sig till landets verklige herre. 
Fullt planmässigt sökte han kon- 
centrera sin makt kring öster- 
sjökusten ; Finland, Norrland, 
stora delar av Svealand, kusten 
s. om Stockliolm ned till Kal- 
mar samt dessutom delar av 
det inre Östergötland. Småland 
och Västergötland innehade han 
som län, och inom dessa områden 
samlade han genom köp stora 
godskomplex, omfattande minst 
1,500 gårdar, som utgjorde fasta 
stödjepunkter för hans välde. Vad 
B:s sista syften voro, A'et man 
ej. ^löjligen hägrade konungakro- 
nan. Hans antityska, aiistokra- 
tiska tendenser avspegla sig i 
hans ryktbara testamente, där 
han förordnade ett svenskt stor- 
niannakollegium till förvaltare av 
sin egendom. 

*Bokenäs omfattar mell. delen 
av det s.ö. om Gullmarsfjorden 
belägna, breda Boke näset. — 
B. har två kyrkor. Den gamla, 
5om ännu tillfälligtvis användes 
för gudstjänst, är Bohusläns 
ildsta bevarade medeltidskyrka. 

* Bokförin g. Genom en 31 maj 
1929 utfärdad bokföringslag, som 
•5kall träda i kraft fr. o. m. 1930, 



ha 1855 års bestämmelser om han- 
delsbokföringen i väsentliga delar 
ersatts av nya. Enl. den nya lagen 
åligger bokföringsskyldighet ak- 
tiebolag, i handelsregistret infört 
bolag samt med vissa undantag 
envar, som yrkesmässigt driver 
någon av i lagen uppräknade rö- 
relser av en mängd olika slag. B. 
skall ske i överensstämmelse med 
allmänna bokföringsgrunder och 
med iakttagande av god köpman- 
nased. För att kunna lämna redo- 
visning för såväl rörelsens gång 
som sin ekonomiska ställning 
skall den bokföringsskyldige föia 
dagbok och övriga erforderliga 
handelsböcker samt upprätta och 
i inventariebok inom 3 % mån. 
från räkenskapsårets utgång in- 
föra inventarium och balansiäk- 
ning. Handelsbok skall, om den 
icke består av betryggande lös- 
blads- 1. kortsystem, A*ara bunden 
och ha sidoina 1. uppslagen num- 
lerade i löpande följd. Dagbok 
och inventariebok få icke utgöras 
av lösblads- 1. kortsystem. Infö- 
ring skall göras med bläck, skriv- 
maskin 1. på annat varaktigt sätt, 
och tomma mellanrum få icke 
lämna.s, där enl. gängse bokfö- 
lingsregler införingar göras i lö- 
pande följd. I dagboken skola 
affärshändelserna införas dagli- 
gen post för post. Inventariet 
skall uppta den bokföringsskyldi- 
ges samtliga tillgångar och skul- 
der, vare sig dessa ingå i rörelsen 
1. ej. Balansräkningen skall ut- 
göra ett översiktligt sammandrag 
av inventariet. Handelsbok med 
bilagor samt alla handlingar, .som 
ha betydelse för rörelsen, skola i 
ordnat skick föivaras under 10 
år från utgången av det räken- 
skapsår, till vilket de höra. 

Bo'knfjord [fjor], se Bukn- 
f j o r d. 

Bokstavsräkning, användan- 



391 



Bola — Bollnäs 



392 



det av bokstäver för betecknande 
av bekanta men obestämda stor- 
heter. B. användes i större ut- 
sträckning först av Viete. 

Bo'la, se I n d i a n e r sp. 1298. 

Boliden, malmfiilt inom Skel- 
leftefältet (se d. o.). 1927 erhöllos 
22,100 ton arseniknialm (hållande 
20 % arsenik och 2 % koppar 
samt 20 — 50 gr. guld och 50 — 130 
gr. silver per ton) och 3,200 ton 
svavelkis (med c:a 45 9o svavel 
och 1,5 % koppar). Inalles ha 
t. o. m. 1928 brutits c:a 75,000 
ton malm. Arsenikmalmen har 
hittills exporterats, men Skellef- 
teå gruv a. b. liar f. n. under an- 
läggning ett smältverk på Rönn- 
skär utanför Kallholmen. Malm- 
transporterna komma att ske på 
statsbanelinjen Bastuträsk — Skel- 
lefteå stad — Kallholmen, till vil- 
ken gruvbolaget bygger anslut- 
ningslinjerna Boliden — Slind och 
Kallholmen — Rönnskär. 

Bolinas [bå'llin3s], se San 
Francisco. Suppl. 

*Bolinder. 2. Gustaf B. har 
ytterligare i etnologiskt syfte 
företagit resor till Marocko 1925 
och bland Karpaternas befolkning 
1927—28. B. har vid. utgivit bl. a. 
En färd till morens land (1925), 
Mot det hägrande Eldorado (1928) 
och Underliga folk i Europas mitt 
(s. å.). 

*Bolivia. Näringar. Den 1927 
brutna tennmalmen innehöll 
39,500 ton tenn; s. å. utvunnos 
168,000 kg. silver. Bland B:s mi- 
neralfyndigheter märkas även vis- 
mut och antimon. Viktigaste im- 
portvaror äro textilvaror, vete- 
mjöl, gru\Tiiaskiner och socker. 
Exporten utgöres huvudsakl. av 
bergsbruksprodukter (över Vm) 
och kautsjuk. ■ — Försvarstmsen. 
Allmän värnplikt gäller. Första 
utbildningstiden är för ett mindre 
antal 2 år, för huvuddelen hösst 



3 månader. Fredsstyrkan uppgår 
till 3 blandade brigader ora sam- 
manlagt 8,000 man. — Historia. 
1923 — 24 förekommo oroligheter 
på skilda orter, vilka kulminera- 
de i den revolution, som utbröt i 
sept. 1925. Villan u ev a, som 
valts till Saavedras efterträdare 
som president, tvangs att avsäga 
sig ämbetet, och först 1926 lycka- 
des den s. å. valde presidenten 
Hernando Siles att åter- 
ställa oidningen. Utrikespolitiskt 
har B. närmat sig För. Stat., som 
ehuru utan resultat understött 
B:s planer på Tacna-Aricaområ- 
dena. En svårartad konflikt med 
Paraguay dec. 1928 i anledning 
av en gränsreglering i El gran 
Chaco föranledde blodiga sam- 
manstötningar men bilades; dock 
ha nya försök 1929 att uppnå 
enighet ännu ej givit resultat. 

Handelsomsättning:, (Mill. boIiTianos.) 
År 19122 1924 1925 192G 1927 

Import .53,1 62,s G8,i 70,8 60., 

Export 94,8 115,5 119,3 122,, 127, j 

Viktig-aste import- och exportländer. 
(Import och export i miU. bolivianos.) 
1926 
Imp. Exp. 

Argentina 3,* 2,? 

Chile 7,8 0,9 

Frankrike 2,b ],s 

För. Stat 20,4 H.» 

Storbritannien 15,* 96,3 

Tyskland 8,i 4,, 

*Bollebygd. 1- B. ingår i Borås 
domsaga. 

*BolIerup. I B. finnes en lant- 
bruksskola. 

* Bollnäs. 1. Socknen hade 
1928 11,775 inv., därav 335 i 
Annefors kapellförs. och 520 i 
Katrinebergs kapellförs. B. för- 
samling, som även omfattar Boll- 
näs och Björkhamre köpingar, ha- 
de s. å. 15,875 inv. — I den från 
medeltiden stammande kyrkan 
fanns tidigare ett nu i Enångers 
kyrkomuseum förvarat altarskåp, 



393 



Bollspel 



idi 



B2 

B,. 



-23, 77/77. ^ 



CM — 

00 



6,Wm. 



^ - - 5,'te5m.- - ^ 



Bollspel. Lawntennisplan 



som, utfört omkr 
mästare, tillhörande Tilman Éie- 
menschneiders riktning, är ett av 
de främsta medeltida skulptur- 
verken i Sverige. Vid Säversta- 
lund i B. ligger Gävleborgs läns 
folkhögskola. — 2. B. bildar ss. 
köping egen kommun men ingår i 
B. församling. Den 1926 öppnade 
kommunala mellanskolan omänd- 
ras sedan 1 juli 192S successivt 
till statlig 4-årig samrealskola. B. 
har station vid Xorra stambanan 
och statsbanelinjen B. — Orsa 
(förutvarande Dala — Hälsing- 
lands järnväg). En 192S — 29 upp- 
förd museibyggnad inrymmer zoo- 
logiska samlingar m. m. (fram- 
deles även bibliotek). I Björkham- 
re (se d. o. Suppl.) ligga Bollnäs 
lasarett, Bollnäs trävaru a. b:s 
såg och hy\deri, bryggeriet och 
järnvägsverkstäderna. ■ — - 3. B. 
omfattar sedan 1923 även Björk- 
hamre köping. 

* Bollspel. L a w n t e n n i s. 
En boll, som är i spel, skall slås 
tillbaka, innan den nått marken 1. 
sedan den studsat endast en gång. 
De vanligaste slagen äro serve 
(bollens "uppgivning") samt 
drive, volley, smash och lob (se 
dessa ord. Suppl.). Planens bredd 



S = serverutor. Bi — Bj = baslinjen rid single. 
B2 = baslinjen vid double. 

1500 av en tysk är mindre vid single än vid double 



(se skiss ovan). Av stor betydelse 
för spelet är hårdheten m. fl. egen- 
skaper hos det material, varav ba- 
norna utförts. Inomhusbanor gö- 
ras vanl. av trä, medan utomhus 
bl. a. förekomma cement-, sand- 
och gräsplaner samt de av hård- 
bränd lera utförda en-tous-cas- 
banorna (fr., "under alla om- 
ständigheter" spelbara banor), 
vilka på grund av sin elasticitet 
och förmåga att genomsläppa vat- 
ten alltmer föredragas framför de 
övriga bantyperna. — De för- 
nämsta lawntennistävlingarna 
äro turneringen i Wimbledon (se 
d. o.) och tävlingen om Davis Cup 
(se d. o. Suppl.). Bland äldre och 
nutida amatörspelare märkas de 
engelska bröderna H. L. och R. F. 
Doherty, australierna N". Brookes, 
A. Wilding och G. Patterson, 
nordamerikanerna M. INIcLough- 
lin, W. Johnston och W. Tilden 
samt fransmännen B. Lacoste, H. 
Cochet och J. Borotra samt — 
bland de kvinnliga spelarna — S. 
Lenglen, Frankrike, och H. Wills, 
För. Stat. De mest bemärkta 
svenska spelarna ha varit G. Set- 
terwall, M. Wallenberg, S. :\Ialm- 
ström och fru S. Fick. ■ — Golf- 



395 



Bol men — Bombay 



396 



spelet. En fullgod g()lfl)ana om- 
fattar vanl. IS häl. Ett hål består 
av en iitslagsplats (eng. tec), ett 
spelområde (eng. through the 
grecn) av varierande iit.scende och 
utbredning .samt en f inklippt 
mindre inslagsplats (eng. grecn), 
i vars mitt befinner sig själva må- 
let, ett metallskott, cylindriskt 
hål av 10,8 cm. diam., markerat av 
en flagga. Ett parti omfattar som 
regel 18 hål och spelas antingen 
av två spelare (single) 1. fyra 
(foursome). ]\Ian skiljer mellan 
slagtävling, varvid slagantalet 
räknas, och matclitävling, varvid 
antalet vunna hål läknas. De 
ytterst komplicerade reglerna äro 
internationella och stadfästa av 
Royal and Ancient Golf Club i 
Saint Andrews (se d. c). Klubbor- 
na äro dels av trä {driver, brassie 
m. fl.) för långa slag (upp till c:a 
250 m.), dels av järn med hickoiy- 
skaft (iron, masliie, piitter m. fl.) 
för kortare och mera speciella slag. 
Klubbäiaren benämnes vanl. cad- 
die. — Golf spelades i Skottland 
redan på 1400-t. och är numera 
universellt utbrett. Dess främ.sta 
utövare finnas f. n. i Amerika och 
England. Till Sverige infördes 
spelet på lS90-t. men har först på 
1920-t. fått en större spridning. 
Goda banor finnas i Göteborg 
(Hovas), Falsterbo och Lidingö, 
mindre sådana på flera platser, 
framför allt i Skåne. En stor 
bana är 1929 luider anläggning 
vid Båstad. — Fotboll. Enl. 
sedan 192.5 gällande regler iir en 
spelare off side ("ur speU'), då 
han befinner sig närmare motpar- 
tiets mållinje än den, som spelar 
bollen, såvida icke samtidigt 
minst två av motspel aina befinna 
sig närmare mållinjen. Ingen är 
off side vid hörnspark, iitspark 
från mål 1. inkast från sidlinje. 
*Bolmen. Vid B. ligger, i 



Angelstads skn, Kronob. 1., Bol- 
mens järnvägsstation, förenings- 
punkt mellan Halmstad — Bol- 
mens och Karlshanm — -Vislanda 
— Bolmens järnvägar. 

*Bolometer. B. uppfanns redan 
1851 av A. F. Svanberg (se d. o.). 

*BoIshög. Framdeles skall ö. 
lloby fiireuas med pastoratet. 

*Bolton är beläget nära ;Man- 
chester och bildar eget grev.skap. 

Boltwood [båo'ltood], Bert- 
r a m B o r d e n, f. 1870, nord- 
amerikansk kemist, prof. i radio- 
kemi vid Yale University 1910, 
har gjort synnerligen betydelse- 
fulla upptäckter inom radioakti- 
vitetens område. Har konstaterat, 
att radium härstammar från uran 
samt upptäckt ionium (se tab. till 
R a d i u m sp. 807 — 808) . 

*Boltzmann, L u d w i g, jfr 
S t e f a n, .J., och Strålning. 

Bo'ltzmanns konstant, se M o - 
le kyl sp. 166. 

Bolzano [-tsa'nå], se Bozen. 

Bomb, vulkanisk B., se V u 1 - 
k a u e r. 

*Bombay. 1. Inom B. bildar 
det till större delen av muhamme- 
daner bebodda Sind (se d. o.) en 
underprovins. De till B. anslutna 
infödingsstaterna äro, sedan 
Västra Indiens stater (se d. o.) 
1924 avskilts, 151 till antalet och 
omfatta tills. 74,000 kvkm. med 
4 mill. inv. Ang. Adens förvalt- 
ning se A d e n. Suppl. — 2. B. 
upptar s. delen av ön med samma 
namn, som här klyves i två näs av 
bukten Back Bay. På det ö. näset 
(se kartan i huvudarbetet), om- 
kring det gamla fortet, varav en- 
dast kastellet (Castle) återstår, 
ligger den europeiska stadsdelen 
med offentliga byggnader i euro- 
peiska stilarter, här och där med 
inslag av indiska former. N. där- 
om, innanför Back Bay, utbreder 
sig infödingsstaden med trånga, 



397 



Bomning- — Bonitcrini 



398 



oerhört trafikerade gator och ba- 
sarer. Ytterst på det v. näset, vid 
3Ialabar Point, ligger guvernörens 
residens och strax intill det pitto- 
]-eska hindutemplet Walkeswar, 
byggt omkr. 1000-t. e. Kr. Längre 
åt n. resa sig Tystnadens fem 
torn, på vilka parserna utlägga 
sina döda att ätas av gamar. 
Bland sevärdheter i B:s omgiv- 
ningar märkes främst ön Elefanta 
(se d. o.). — Året 1925—26 an- 
kommo och avgingo i utrikesfart 
fartyg om tills. 4,4 mill. nettoton. 

Bomning, se Vävning sp. 
1273. 

Bonad (fsv. honaper, av bo i 
bet. bereda, göra i ordning), se 
Tapet. 

*Bonaparte. Roland B. av- 
led 1924. — Victor X a p o - 
léon B. avled 1926. Bonapartis- 
tisk tronpretendent är sedan dess 
hans son Louis, f. 1914. 

Bonarps hed i Kristianst. 1., 
n.ö. om Söderåsen, var från 1700- 
t:s slut t. o. m. 191.3 övningsplats 
för det forna Kronprinsens husar- 
regemente. 

Bonaventu'ra Vulcanius, se 

V u 1 c a n i u s. 

* Boncour, Joseph Paul, 
numera vanl. P a u 1 - B o n c o u r, 
var 1924 — 28 en av Frankiikes re- 
presentanter vid N. F:s försam- 
lingsmöten och företrädde tidvis 
imder denna tid sitt land även i 
X. F:s råd. 

Bond-Arnö, se Arno 1, även 
>Suppl. 

* Bondeförbundet represente- 
rades 1929 i A. K. av 28 ledamö- 
ter och i F. K. av 16. Partichef 
och ledare för B : s riksdagsgi-upp 
är O. Olsson i Kullenbergstorp. 
Vårt Land och Folk uppgick 1926 
i den då bildade Svenska Lands- 
bygden, som utkommer 2 ggr i 
veckan. 



*Bonderup. Pastoratet omfat- 
tar sedan 192.5 även Gödelöv. 

Bondestad, se Vingåker 2. 

Bondfield [bå'nndfild], Mar- 
garet, f. 1873, engelsk politiker, 
led. av underhuset (arbetarpar- 
tiet) 1923—24 och sedan 1926, 
parlamentssekreterare i arbetsmi- 
nisteriet i Macdonalds l:a minis- 
tär 1924. B. inträdde 1929 som 
arbetsminister i Macdonalds 2:a 
ministär. Hon är den första 
engelska kvinna, som beklätt en 
ministerpost. 

*Bondkyrka. Sedan 1923 bildar 
Helga Trefaldighets förs. jämte 
Börje ett pastorat. I B. ligga Ul- 
tuna samt Uppsala hospital och 
asyl. 4.460 inv. (1928). 

Bondstorp, se B o n s t o r p. 
Suppl. 

Bond Street [bånnd strit], 
gata i Londons West End, mellan 
Oxford Street och Piccadilly. En 
av Londons mest exklusiva af- 
färsgator. 

*B6ne hade 1926 52,000 inv., 
därav 32.000 européer. 

Bone [bn^Hi J , ]\I u i r h e a d, f. 
1876, skotsk tecknare och grafi- 
ker. Urspr. arkitekt, har B. 
främst hämtat motiven till sina 
teckningar, etsningar och torr- 
nålsraderingar från arkitekturen 
och skildrat byggnadsställningar 
och järnkonstruktioner i en stil 
av utsökt klarhet och finhet. 

Bonebed [bAo'nbedd] (eng., 
benlager), av tänder, fi.skfjäll, 
o. a. lyggiadsdjursrestcr bildat 
lager. Sådana förekomma i skilda 
formationer, ända nere i siluren, 
men benämningen B. avser i regel 
en 1. ett par bäddar i översta trias 
i England och s. Tyskland, i vilka 
man funnit tänder av de äldsta 
kända däggdjuren. 

Bonite'ring (av lat. bo'nitas, 
godhet), uppskattning av marks 
fruktbarhet på grund av dess 



399 



Bonnet — Boplatskultur 



400 



sainmansättiiing ofh fysikaliska 
egenskaper samt lK'tr. skogsmark 
med ledning av den växande sko- 
gens beskaffenhet. B. av åker- 
jord har tidigare, särskilt i Tysk- 
land, använts för Åkerjordens in- 
delning i olika klasser efter dess 
lämplighet för olika växtslag: 
l:a, 2:a klass korn jord o. s. v. 
Skogsmark indelas i Sverige i 'J 
bonitetsklasser, kl. I av högsta, 
kl. IX av lägsta fruktbarhet 
(fjälltrakter) . Jfr S k o g s i n - 
delning och Ägograde- 
r i n g. 

Bonnet [-nä'], Charles, f. 
1720, d. 1793, schweizisk natur- 
forskare och naturfilosof. B. är 
upptäckare av partenogenetisk 
fortplantning (hos bladlöss), lian 
gjorde även bestående insatser för 
utformandet av utvecklingsläran 
(jfr d. o. sp. 264). 

*Bonnett 1- bonett använ- 
des även SS. nautisk term: dels 
ett segel, som fästes till under- 
kanten av ett annat för att öka 
segelarean, dels förlängningen av 
en fallrepstrappa ned till vatten- 
ytan. 

*Bonnier. I sidor Adolf 
B. avled 1925. 

Bonniers veckotidning, en se- 
dan 1923 av Albert Bonnieis för- 
lag utgiven illustrerad veckotid- 
ning. 

*Bonstorp (sedan 1927 offi- 
ciellt B ondstorp). 1922 av- 
skildes Tofteryd från pastoratet. 
Bonvax, till boning av golv o. 
d. använd vaxldandning (vanl. 
ceresin och paraffin), tillsatt med 
ett lätt avdunstande lösningsme- 
del (terpentin, bensin), ev. även 
med färgämne. 

Bookman, The B. [dho bo'kk- 
mten], illustrerad engelsk må- 
nadstidskrift för litteratur, grun- 
dad i London 1S91. B. redigeras 
av Arthur St. John Adcock. 



Boostertransf ormator [bo'- 
st.)-J (av eng. booslcr, pådrivare), 
se Elektriska t r a n s f o r - 
m a t o r e r. Suppl. 

*Booth. Bra m w e 1 1 B. blev 
1929 avsatt ss. chef för Fräls- 
ningsarmén (se d. o. Suppl.). Han 
avled s. å. 

*Bootle bildar eget grevskap 
med 85,000 inv. (1927). 

Boplats, plats i terrängen, där 
rester av mänsklig verksandiet, ss. 
krukskärvor, redskapsfragment, 
ben av förtärda djur m. m., ut- 
visa, att människor under för- 
historisk tid bott. I många fall 
ligga dessa rester inbäddade i ett 
mer 1. mindre mäktigt '"kultur- 
lager", bildat av förmultnadc 
organiska ämnen samt kol och 
aska m. m. från härdarna. B. 
från stenåldern äro i vårt land 
vida talrikare än från de senare 
förhistoriska perioderna, bei-oende 
på att dessa B. gärna anlades vid 
havs- och sjöstränder för fiskets 
skull och alltså ej blevo i samma 
grad omrörda och utplånade av 
plogen som senare perioders B., 
vilka oftast anlades på åker- 
bruksjord. 

Boplatskultur, en i den arkeo- 
logiska litteraturen gängse be- 
teckning för den förhistoriska 
"kultur", som representeras av 
de talrika boplatserna från 
yngre stenåldern i Skandina- 
vien. B. sönderfaller i flera geo- 
grafiska grupper, ss. östsvensk 
(boplatserna vid s. Sveriges öst- 
kust, på Gotland samt i ]\Iälar- 
landskapen och s. Norrlands kust- 
land), väst-svensk (i västkust- 
och \'änerlandskapcn) samt syd- 
svensk B. (i Skåne och Blekinge). 
I Skandinaviens nordligare delar 
har B. en särprägel, förorsakad 
av bl. a. den rikliga förekomsten 
av skifferredskap och frånvaron 
av keramik. Denna nordliga B., 



401 



Borå — Borgbjerg 



402 



som kallats arktisk kultur, 
ha äldre forskare bl. a. ansett som 
lapparnas förfäders stenålders- 
kultur, en åsikt, som numera 
övergivits. B. brukar sättas i 
motsatsförhållande till den syd- 
västskandinaviska megalit- 
kulturen (se d. o. Suppl.), 
och man har menat, att denna 
och B. uppburos av tvenne skilda 
raser 1. folk. Denna fråga liksom 
överhuvud förhållandet mellan de 
tvenne i det arkeologiska fynd- 
materialet särskiljbara "kulturer- 
na" är ännu icke slutgiltigt löst 
av den arkeologiska forskningen. 
Borå [bå'-], ital., kall anti- 
cyklonal fallvind, som uppträder, 
där ett kallt bergland stupar 
brant mot ett varmt hav. B. före- 
kommer särskilt vid Istriens och 
Dalmatiens kuster men även vid 
Svarta havets n.ö. kust. 

* Borax, se även P a n d e r - 
m i t. 

*Borchers, Wilhelm, avled 
1925. 

*Borchsenius, Otto, avled 
1925. 

* Bordeaux är huvudstad i 
dep. Gironde och säte för ärke- 
biskop. 2.56.000 inv. (1926). — 
S.v. om B. ligger den transatlan- 
tiska radiostationen Croix d'IIins 
(85,000 meterampere). 

* Bordeaux, Henry, som ge- 
nom sina hembygdsskildringar 
från Savojen står som en av re- 
gionalismens (se d. o. Suppl.) 
banbrytare i fransk litteratur, be- 
sökte 1928 Sverige och har skild- 
rat sina intryck därifrån i Cha- 
tcmix en Suéde (s. å.). 

Bordighera [-ge'ra], stad i 
Ligurien, n.v. Italien, vid Rivie- 
ran, mellan Ventimiglia och San 
Remo. Betydande vinterkurort. 
Berömd palmodling. 2,000 inv. 

*Bordläggning. Skcppsb. Jfr 
J o g g 1 i n g. 



Bordsläde, se Skogsav- 
verkning sp. 815 samt ill. sp. 
814. 

Bordstudsare, pendyl, avsedd 
att uppställas på ett bord (se U r 
sp. 193). 

Bordvarts, riktning åt skepps- 
sidan i förhållande till ett fartygs 
medellinje. 

Borea'la florområdet, se 
Växtgeografi sp. 1298. 

Borea'l tid, boreala ske- 
det, den postglaciala värmetidens 
första del, ung. motsvarande an- 
cylustiden, med varmt och torrt 
klimat i Sverige (jfr Sverige, 
schemat sp. 449 — 450 samt sp. 
451). 

Borelius, G u d m u n d, f. 1889, 
fysiker, kusins son till J. L. 
Borelius (se d. o. 2), prof. vid 
Tekniska högskolan 1922, har un- 
dersökt metallers och legeringars 
struktur, mätt Thomsoneffekt vid 
låga temperaturer m. m. 

Borell, Theodor, f. 1869, 
ämbetsman, revisionssekreterare 
1911, häradshövding i Stockholms 
läns västra domsaga 1916. B., som 
är led. av F. K. sedan 1917 (hö- 
ger) och ordf. i Stockliolms läns 
landsting sedan 1927, blev 1928 
kommunikationsminister i Lind- 
mans andra ministär. 

* Borensberg är ändpunkt för 
linjen Klockrike — -B. av Mellersta 
Östergötlands järnvägar. B. har 
glasbruk, kalkbruk m, fl. in- 
dustriella anläggningar. 

*Borg, socken i östergötl. 1., 
liade 1928 4,005 inv., därav 1,590 
i Borgs villastads municipalsam- 
hälle. 

*Borgbjerg, Frederik, var 
1924 — 26 socialminister i Stau- 
nings ministär oeh har sedan 
1924 åter varit medlem av X. F:s 
delegeradeförsamlingar och har 
där särskilt verkat för rustnings- 
begränsning. Han ingick 1929 ss. 



405 



Borsrerlig — Borku 



404 




Frederik Borgbjerg. 

uiiclervisningsniinister i Ställ- 
nings andra ministär. 

*BorgerIig användes även ss. 
beteckning för politiska partier, 
vilkas samhällsuppfattning ej 
vilar på socialistisk grund. 

Borggårdsregeringen, en i den 
politiska polemiken i samband 
med bondetåget präglad benäm- 
ning på den Hammarskjöldska 
ministären 1914 — 17. 

Borggårdstalet, se Bonde- 
tåget sp. 295. 

* Borghese. S c i p i o n e B. av- 
led 1927. 

* Borgholm har station vid 
Ölands järnväg, omnibusförbin- 
delse med Färjestaden (se d. o.) 
och ångbåtsförbindelse med bl. a. 
Sthlm, Kalmar och Oskarsliamn. 
Hamnen har ett djup av 3,6 — 5, o 
m. 1926 ankommo och avgingo 
2,276 fartyg om tills. 192,000 
nettoton. Kommunala mellansko- 
lan skall från 1 juli 19.31 succes- 
sivt omändras till statlig 4-årig 
sanirealskola. B. har länslasarett. 

*Borgholm — Boda järnväg 
samnianslogs 1928 med Södra 
Ölands järnväg. 

Borgo [bå'rrgå], stadsdel i 



Kom (se d. o. sp. 1246 och 12.53), 
omfattande Vatikanoinrådet. 

Borgo San Donni'no rbå'rrgål, 
stad i iMiiilien, n. Italien, n.v. om 
I'arma. Domkyrkan är ett av den 
lombardiska 1 100-talsarkitektu- 
rens frilmsta verk odi har en av 
Bencdctto Antelanii rikt skulptur- 
.smyckad fasad. B. är känt för sin 
ostberedning. 5,000 inv. (1921). 

* Borgsjö. 1 B. ligga Alby mu- 
nicipalsamhälle och Ange sta- 
tionssamhälle. 

*Borgs villastad har station 
(Kiicippbadeii) vid Xorra öster- 
göt lands järnviigar och spårvägs- 
linje till Norrköping. Betydande 
industri (mek. verkstäder, spin- 
neri och karamellfabrik). B. hade 
192S 1.590 inv. 

* Borg vik. 2. Bruksrörelsen är 
sedan 1923 nedlagd. Borg\'iks a. 
b., som är dotterbolag till Bille- 
ruds a. b., bedriver numera hu- 
vudsakl. jord- och skogsbruk. 

*Borgå, vars befolkning till 
c:a 70 % är svensktalande, har 
flera svenska skolor, bl. a. ly- 
ceum med parallella gj'mnasial- 
klasser samt dövstumskola. — 
Borgå stift uppdelades 1923 
på två nya stift, Tammer- 
fors stift och Borgå 
stift, vilket sistnämnda omfat- 
tar samtliga församlingar med 
övervägande svenskspråkig be- 
folkning i såväl det gamla stiftet 
som övriga Finland samt de tyska 
församlingarna i Helsingfors och 
Viborg; indelas i 8 prosterier. 

Borkarbid, förening av bor ocli 
kol; framställes genom upphett- 
ning av dessa ämnen i elektrisk 
ugn. B. bildar svarta, metallglän- 
sande kristaller, nästan lika hår- 
da som diamant. Användes bl. a. 
som slipmedel. 

Borku, oasgrupp i Sahara 
(Tsadkolonin), s. om Tibesti, be- 
bodd av teda (c:a 12,000). Da- 



405 



Borku m — Borr 



406 



delprodukt ioii och boskapsskötsel. 
Knutpunkt för karavanvägar. 

Borkum [bå'rrkom], den väst- 
ligaste av de östfrisiska öarna, 
utanför Enis' mynning, med be- 
tydande boskapsskötsel och stora 
havsbad. 36,5 kvkm. 

Borlunda, se B o r r 1 u n d a. 
Suppl. 

*Borlänge ingår i Stora Tuna 
förs. 1929 överflyttades till B. 
från Stora Tuna skn ett område 
med 372 inv. B. har nu 2,410 inv. 

Borms [barms], August, f. 
1879, flandrisk politiker, verkade 
under världskriget för de fland- 
riska provinsernas självständig- 
liet och blev 1919 dömd till döden 
för högförräderi, ett straflf. som 
under trycket av den flandriska 
opinionen förvandlades till livs- 
tids straffarbete. B., som 1928 
blev vald till medlem av deputera- 
dekammaren, frigavs 1929, dock 
t. v. utan att återfå sina medbor- 
gerliga rättigheter. 

Born [hårrn], Max. f. 1S82, 
tysk fysiker, prof. i Frankftirt 
am Main 1919, i Göttingen 1921. 
har utfört viktiga arbeten inom 
kvantteorin, teorin för kristall- 
gitter m. m. 

*Borneo har enl. senaste upp- 
gifter en yta av över 731,000 kv- 
km. och c:a 2,7 mill. inv., förde- 
lade på följande sätt : Brit- 
tiska Xord-Borneo (se d. 
o.) 80,.560 kvkm. och 270,000 inv. 
(1927), Brunei (se d. o.) 6,.500 
kvkm. och 27,000 inv. (1927), 
Sarawak (se d. o.) 108,800 
kvkm. och c:a 600,000 inv. samt 
Nederländska B. 58-5,640 
kvkm. och 1,777,000 inv. (1926). 

Borneobensin, lättare frak- 
tion av bergolja från Borneo, är 
rik på aromatiska kolväten. Jfr 
S a n g a j o 1. 

Borne'ra (av höll. borneeren, 
eg. blanda vin med mineralvatten, 



bornivatcr, av bom, brunn), skum- 
ma, fradga. 

*Bornholm ingår nu (efter 
delningen av Själlands stift) i 
Köpenhamns stift. Järnvägarna 
ha en längd av 92 km. 

*Bomsjön, jfr Norsborgs 
vattenverk. 

*Borr. För borrning av hål i 
metall (ej för upprymning av 
hål) användas numera vanl. spi- 
ralborrar, som fästas i borrmaski- 
nens spindel medelst cylindriskt 
(vanligt vid småborrar) 1. koniskt 
fäste av standardiserade mått. 
Vid borrning av långa hål använ- 
des antingen liten skärhastighet 
och liten matning, för att borr- 
spånen skola kunna avlägsnas 
ur hålen, 1. ock utpressas spå- 
nen med olja, som pumpas in, 
ofta genom hål i B:s mitt, med 
3 — 50 kg:s tryck. Svårigheten att 
tillföra en roterande B. olja un- 
der tryck kringgås genom att an- 
vända borrbänkar, där borren 
står stilla, under det att arbets- 
stycket roterar. För att kimna få 
ett hål exakt på det ställe, som 
avses, användes fixtur (se d. o.). 
— Kanon b orrar utgöras av 
blott en halv cylinder och använ- 
das för borrning av långa hål; 
för att hålet skall få rätt riktning 
måste man förborra med spiral- 
borr en längd = hålets diameter. 
— - Krön- 1. kärnborr be- 
står av ett stålrör med "tänder" 
i den arbetande ändan och har 
upp till 300 mm:s diameter. An- 
vändes bl. a. vid borrning av hål 
i ångpanneplåt för insättning av 
tuber o. d. — C e n t r u m - 
b o r r, ett i verkstäder använt 
verktyg för uppborrning av cent- 
rum i arbetsstycken, som skola 
sättas vipp mot dubbar, t. ex. i 
en svarv, består av en kombine- 
rad borr och försänkare i båda 
ändar av verktyget; endast en 



407 



Borrestad — Borås 



408 



ända i taget användes. — F ö r - 
s il n k b o r r a r användas till för- 
sänkning (se Försänka); bor- 
rarna ha tre 1. fyra skär. — 
F r ä s b o r r, en borr, som använ- 
des för upptagning av kilspär. — 
För upprynining av redan borra- 
de, gjutna 1. pressade häl använ- 
das b r o t s c h a r, cylindriska 1. 
koniska, med udda antal långs- 
gående skär på olika avstånd frän 
varandra. Gjutna hål av större 
dimensioner bearbetas vanl. med 
arborrar (jfr Borr- 
maskin). — För träbearbet- 
ning användes ofta vrid- 1. 
s n ä c k b o r r, i form och verk- 
ningssJitt påminnande om en 
korkskruv. Större snäckborrar, 
n a v a r e, äro numera i allm. 
ersatta av spiralborren, bestå- 
ende av en viiden stålskena. 
Jfr Centrumborr och P i n n - 
borr. — Ringborren saknar 
centrum och har ringformig sido- 
kuiv och två bottenknivar. — De 
å fig. sp. 355 (i huvudarbetet) 
tecknade verktygen benämnas rik- 
tigare borr svan g, borr- 
stolsskaft, bröstborr- 
skaft och s p ä r r s o c k. 

Borrestad, stort gods i ö. Sön- 
narslövs skn, Kristianst. 1., med 
huvudbyggnad från lSOO-t:s mitt. 

Borrklinka, klinkmått (se 
M å 1 1 v e r k t y g sp. 500 och ill.) 
för bestämning av borrars dia- 
meter. 

*Borrlunda (sedan 1927 offi- 
ciellt B o r 1 u n d a) . Sedan 1920 
bilda Ö. Strö, Skarhult, B. och 
Skeglinge ett pastorat. 

Borrolja, olja använd för 
smörjning, kylning och bortskölj- 
ning av spån vid borrning. Av be- 
kvämlighetsskäl användas de van- 
liga maskinoljorna, mer 1. mindre 
uppblandade med vatten. Bäst äro 
dock bomolja, rovolja och valolja 



m. fl. Ilartsoljeemulsioner och 
såpvatten begagnas även. 

*Borrplys, se även Plys- 
maskin. 

Borrstål, se Bergborr- 
ning sp. 1312. 

Borrsvärd, se Svärd. 

Borstgräs, annat namn för 
stagg (se d. o.). 

Bortkje'vitj (B o r t k i e - 
wicz), Sergej Eduardo- 
V i t j, f. 1877, rysk tonsättare, 
har i en melodirik och till klas- 
siskt-romantiska förebilder an- 
knuten stil skrivit ett större an- 
tal pianoverk (bl. a. flera konser- 
ter), solokonserter för violin och 
violoncell, kammarmusik m. m. 

Bory'slaw [-soaf ], se D r o h o - 
b y c z. Suppl. 

Borzage [bå'sidj], Frank, f. 
1895, nordamerikansk filmregis- 
sör. B. är en skicklig bildkompo- 
sitör med en stark känsla för 
stämningsvalörer, som dock stun- 
dom slår över i sentimentalitet 
(Humorcsque, En lady). B:s se- 
nare arbeten visa starkt inflytan- 
de från tysk filmkonst, främst 
från Murnau. 

*Borås hade 1928 35,800 inv. 
Den äldsta delen av B. ligger på 
vänstra stranden av Viskan och 
har behållit sin regelbundna, på 
1600-t. utlagda stadsplan. Bebyg- 
gelsen utgöres här till stor del av 
låga, stilfulla trähus från ISOO- 
t:s förra hälft. Vid Stora torget 
ligger det av I. Tengbom och E. 
Torulf 1908—10 uppförda ståtliga 
rådhuset och i närheten Caroli 
kyrka, uppkallad efter sin grund- 
läggare Karl XI. Den har flera 
gånger ombyggts; det mäktiga 
tornet erhöll sitt nuv. utseende 
1791. Utmed h. flodstranden lig- 
ger Stadsparken med B:s teater. 
På dalsluttningarna ha moderna 
.stadsdelar uppstått. — Industrin 
svsselsatte 1927 vid 135 arbets- 



409 



Borås — Alvesta järnväg; — Bosse 



410 




1 

Boras. Stora torget med rådhuset i fonden 




ställen 7,450 arbetare. Bland in- 
dustriföretag märkas ytterligare 
a. b. Kamgarn, grundat 1909 (c:a 
110 arbetare), a. b. Svenskt konst- 
silke, grundat 1918 (300 arbetare; 
enda svenska firma i branschen), 
a. b. Eriksson & Larson, grundat 
1S92 {herrkonfektionsfabrik med 
300 arbetare), a. b. Merinos, grun- 
dat 1913 (ylleväveri med 200 ar- 
betare), a. b. Dalhems väveri, 
grundat 1896 (bomull sväveri med 
160 arbetare). Manufaktur a. b. 
Svea, grundat 1902 (ylleväveri 
med 110 arbetare) samt österda- 
lens a. b., grundat 1895 (bomulls- 
väveri med 100 arbetare). Staden 
har två järnvägsstationer, Bo- 
rås övre vid B. — Ilerrljunga 
järnväg och Borås nedre vid 
B. — Alvesta, B. — Herrljunga, Var- 
berg — B., Göteborg — B. och B. — - 
Uliicehamns järnvägar. — Enl. 
1927 års skolordning omorganise- 
ras högre allmänna läroverket; 
det får 4- och 5-årig realskola 
samt 4-årigt latin- och 3-årigt 
realgymnasium, varjämte gymna- 
siet t. v. blir tillgängligt även för 
flickor. 

*Borås — Alvesta järnväg. En 
linje Hestra — Gislaved (15,7 
km.) öppnades för trafik 1927. 
Äges och trafikeras av Borås — 
Alvesta jilrnvägs a. b. 



* Borås — Ulricehamns järn- 
väg äges numera av Borås — ■ 
Jönköpings järnvägs a. b., som 
även innehar koncession å nor- 
malspårig järnväg Ulricehamn — ■ 
Jönköping. 

Borås väveri a. b., grundat 
1S70, äger i Borås bomullsspin- 
neri, väveri, tryckeri och appre- 
turverk. B. har i sig upptagit 
Kungsfors spinneri a. b., Skene, 
samt Boråsfirmorna Norrby nya 
a. b. ocli J. F. Vennerstens fabriks 
a. b. och är med ett aktiekapital 
av 11,860,000 kr. och 2,200 arbe- 
tare det största företaget i sin 
bransch i Sverige. 

Bosch [båsj], Karl, f. 1874, 
tysk kemist, ledare för Badische 
Anilin- und Sodafabrik, har bl. a. 
utarbetat Habers (se d. o.) am- 
moniaksyntes för storindustriell 
framställning. 

*Bosnien. Enl. senaste upp- 
gifter omfattar provinsen Bos- 
nien-IIercegovina 51,199 kvkm. 
med 1,890,000 inv. (1921). 

Bössa, stoppat underlag under 
loka 1. koller. Jfr Sele. 

* Bosse, Harriet, lämnade 
1925 Dramatiska teatern och har 
senare gästspelat bl. a. på Kon- 
serthusteatern. Hon ingick 1927 
äktenskap med skådespelaren Ed- 
vin Adolphson. 

Bosse [båss], Abraham, f. 



411 



Bossekop — Bostadsfrågan 



412 



1702, d. 1776, fransk kopparstic- 
kare. Största delen av hans 15,000 
stick utgöres av skildringar nr 
samtidons liv, som äga stoit kul- 
turhistoriskt intresse (se ill. till 
Bokhandel sp. 209 och Klä- 
dedräkt sp. 93G). 

Bossekop, handelsplats i 
Finnmark fylkc, n. Norge, vid 
Altenfjord. Livligt besökta mark- 
nader. I B., som ligger på 70° 
n. br., ha talrika norrskensobser- 
vationor utförts. 

Bo'sselt, Rudolf, f. 1S71, 
tysk skulptör och medaljgiavör, 
en av de främsta representanterna 
för den moderna tyska medalj- 
konsten. I opposition mot en av 
reduceringsmaskinen beroende, 
alltför långt driven naturalism 
tillämpar han i sina arbeten en 
dekorativ stilisering (se ill. till 
Medaljer sp. 1405— 1406) . 

*Bossi. 2. E n r i c o B. avled 
1925. Han konserter ade i Sverige 
1922. 

* Bostadsfrågan. Under och 
närmast efter världskriget fick 
B. i så gott som alla europeiska 
länder och även i Sverige sin 
prägel å ena sidan av en mer 1. 
mindre strängt genomförd offent- 
lig hyresreglering, å den andra av 
de understöd av offentliga medel, 
som i olika former beviljades för 
att nödtorftigt hålla särskilt små- 
bostadsproduktionen i gång. Ti- 
den efter 1922 karaktäriseras där- 
emot av en återgång mot fri hy- 
resprisbildning och privat bo- 
stadsproduktion. I flertalet län- 
der, däribland England och Tysk- 
land, har hyreskontroUens avveck- 
ling skett långsamt och gradvis 
och är ännu ej fullt avslutad vad 
smålägenheterna angår. I Sverige 
upphörde hyresstegringslagen att 
gälla 1 okt.' 1923. Vid samma tid 
hade byggnadskostnaderna efter 
starka fluktuationer stabiliserat 



sig vid en nivå mer än dubbelt 
så hög som 1913. Dessa båda fak- 
torer blevo drivkrafterna till en 
livlig bostadsproduktion, vars 
omfattning framgår av nedan- 
stående lab. a, avseende c:a 300 
städer och stadsliknande samhäl- 
len. Av de nya bostäderna uppför- 
des omkring en femtedel genom 
kommimer, kooperativa bostads- 
föreningar o. d. utövare av s. k. 
allmiinnyttig byggnadsverk.sam- 
het ; från statens bostadslånefond 
ställdes under åren 1920 — 28 till 
förf(jgande c:a 83 mill. kr., det 
mesta till egnahemsbyggare och 
liostadskooperatörer. — Denna 
mycket betydande bostadsproduk- 
tion liar dock icke ännu förmått 
tillfredsställa bostadstehovet, åt- 
minstone vad beträffar smålägen- 
heter i de större städerna; vid 
årsskiftet 1928—29 voro i Stock- 
holm outhyrda 0,9 % av samtliga 
lägenheter och 0,4 % av lägen- 
heter med en storlek av högst 3 
rum och kök. Detta sammanhäng- 
er med, att behovet av' familje- 
bostäder ökats betydligt snabba- 
re än befolkningen på grund av 
dennas förändrade ålders- och 
hushållssammansättning. Vidare 
beräknas inemot hälften av de 
nya bostadsrummen åtgått till 
förbättring av de breda lagrens 
bostadsstandard genom minskning 
av ti-ångboddheten, ss. belyses av 
tab. b. — Hand i hand med den 
enskilda byggnadsverksamhetens 
återuppblomstring och bostads- 
standardens förbättring har emel- 
lertid gått en betydande hyressteg- 
ring, som tenderar att lyfta liy- 
rorna även för det ganda bostads- 
beståndet upp emot den nivå, som 
angives av produktionskostnader- 
na för nya lägenheter. För de vik- 
tigaste slagen av mindre bostäder 
ha årsmedelhyrorna sedan tiden 
före kriget ökats på sätt tab. c. ut- 



413 



Boström — Bottenrev 



414 



Tabell a. Bostadsproduktionen 1922 — Z8. 

År 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 

(nngefärl.) 
Årligen /bostadslägenheter . . 6,360 9,461 11.901 13,068 14,221 1.5,096 16,000 
tillkomna\boningsrum (o. kök). . 21,912 34,006 39,297 41,721 43,932 44,181 46,000 

Tabell b. Antal boende per 100 rum i samtliga bostadslägenheter. 

År 1912/15 1920 1924 1925/26 

Stockholm 124 123 117 117 

Göteborg 146 145 142 136 

51 andra städer 132 132 123 121 

Samtliga 53 städer 131 131 124 122 

Tabell c. Arsmedelhyra för: 

1 kök 1 rum 1 rum 2 rum 3 rum 

(utan ram) (utan kök) och kök och kök och kök 

„ ,^ , ri915. kr 150 220 315 515 783 

Stockholm ^jg^,- ^ 255 477 606 1,053 1,610 

-T A ,-A /1912 13. kr. . . 96 102 178 280 449 

o2 andra stader^, 326 „ . . 183 209 349 568 9(i0 
Samtliga 53 städer, ökning i "o 

1912 15 — 1925 26 89 125 93 101 98 

visar. — Att en dylik hyressteg- stödsfråga till en kreditfråga, 
ring varit möjlig torde i sista hand Ett för.slag till lösning av den 
bero på den betydande lönesteg- sär.skilt vanskliga sekundärkre- 
ring, som kommit industriarbeta- ditfrågan genom en av staten 
re och därmed järanställda till del garanterad -■'stadsintecknings- 
och vilken medfört, att genom- kassa" har 192S framlagts av 
snittliga penninglönen (per år) nu särskilda sakkunniga. En härpå 
beräknas ligga 120 % och real- grundad kunglig proposition om 
lönen c:a 30 9c högre än 191.3. upprättande av Svenska bostads- 
ilen inkomstökningen fördelar sig kreditkas.san bifölls av 1929 års 
ingalunda jämnt, utan medan riksdag. 

vissa arbetarkategorier ernått Boström, W o 1 1 m a r, f. 1878, 
vida högre lönestegringar än an- brorson till E. G. Boström (se d. 
förda procenttal angiva, finnes o. 2), diplomat. B. var kabinetts- 
det stora grupper av mindre be- sekreterare i utrikesdepartemen- 
medlade, vilka nu äro föga bätt- tet 1918 — 22 och minister i Mad- 
re eller t. o. m. sämre ställda rid 1922 — 25 samt är sedan 192.5 
än före kriget. Framhållas må minister i Washington, 
emellertid, att man nu på bo- *BosweII, J a m e s. Av T/ie ii/e 
stadsmarknaden får mer för sina of Samuel Johnson har påbörjats 
pengar än före kriget, ty ej minst en sv. övers. (Samuel Johnsons 
smålägenheterna ha väsentligt liv. I — II, 1926 — 27). 
förbättrats i kvalitet genom in- *Boteå. 2. B. ingår i Ånger- 
förande av elektriskt ljus, w. c, manlands mell. domsaga, 
badrum etc. — För de svenska Bo'tjka, ryskt rymdmått = 4,!) 
städernas befolkning torde bo- hl. 

stadsfrågan numera mindre te *Botrel, Théodore, avled 

sig som en tillgångsfråga än som 1925. 

en hyresfråga. Ur de statliga och Bottenrev, det högst upp å 
kommunala myndigheternas syn- seglet belägna revet, genom vars 
vinkel har bostadsfrågan efter intagande minsta möjliga segel- 
hand förskjutits från en under- area erhålles. 



415 



Bottensjön — BoufTé 



416 




Gustav III vid 7 års ålder. Statyett av 
J. P. Bouchardon, (Nat. mus.) 

*Bottensjön. Vid sundet mel- 
lan B. och Vättern ligger, strax 
n. om Karlsborg, Rödesunds ka- 
nalstation. 

*Bottentryck, se även S t e - 
vin. 

Botti'ner (fr. bottines, av bot- 
te, stövel), detsamma som pam- 
puscher. 

Bottniska avdelningen, en se- 

dimentär formation i Fennoskan- 
dias urberg, yngre än liu^iidmas- 
san av gnejs- och skifferformatio- 
nerna men äldre än kaleviska av- 
delningen. Till B. räknas bl. a. 
Skellefte- och Grythyttefälten i 
Sverige och Tammerforsskiff rår- 
na i Finland. 

*BottomIey, H o r a t i o, blev 
frigiven 1927. 

Bottoms [bå'ttams] (eng., eg. 
bottnar), se Nickel sp. 803. 

Bo'ttrop, stad i prov. Westfa- 
len, Preussen, vid floden Emscher 
och Rhen — Hernekanalen, n. om 
Essen. Stenkolsbrytning. Viktig 
kolexporthamn. 77,000 inv., därav 
många polacker (1925). 



* Bouchardon. 1. Ed me B:8 

konsthistoiiska betydelse ligger 
främst däri, att han under roko- 
kon uppehåller den klassicistiska 
traditionen. — 2. Jacques 
P h i 1 i p p e B:.s verksamhet 
har närmare belysts genom er 
monografi av A. Lindblom (1924), 
Bland hans arbeten på Stockholmi- 
slott märkas utom skulpturerna i 
Slottskyrkan (plafond, predik- 
stol, altare) de vackra bron.slyk- 
torna (se ill. till Ljus red- 
skap sp. 678) i trappuppgång- 
arna och arkadreliefer i ö. och v 
valven. I Xat. mus. finnas skissei 
i vax och småskulpturer i terra- 
kotta och gips (bl. a. ett utsökt 
porträtt av Gustav III som barn) 
av B. Hans förnämsta porträtt- 
byster äro de av Karl XII (i brons 
i Kungl. slottet), Fredrik I (i 
brons i Vetenskapsakademin) ocli 
Adolf Fredrik. B. övertog eftei 
Taraval ledningen av Kongl. Ri- 
tarakademin. Hans stil är en smi- 
dig eklekticism med drag både av 
barock och rokoko. 

*Bouches-du-Rhöne hade 192( 
9.30.000 inv. Aigues-Mortes (se d 
o. Suppl.) är beläget strax v. om 
B., i dep. Gärd. 

Boudin [bodä'r)], Eugéne, 
f. 1S24, d. 1898, fransk målare, 
utbildade i sina nordfranska 
kust- och hamnbilder ett fin- 
känsligt atmosfär- och valörstu- 
dium, som genom hans lärjunge 
Claude Monet utövade ett direkt 
inflytande på impressionismen. 

Boudoir [bodoa'r], se Bu- 
d o a r. 

*Boué de Lapeyrére, A u - 

g u s t e, avled 1924. 

Bouffé [bofe'], Marie, f. 
ISOO, d. 1S8S, fransk skådespe- 
lare, ansedd som sin tids främste 
representant för det humoris- 
tiska karaktärsfacket på den 



417 



Bou gainville — Bournemouth 



418 



franska scenen. Han vitgav ISSO 
sina memoarer {Mes souvoiirs) . 
*Bougainville uppges 1927 ha 
46,000 infödda inv. Förnämsta 
hamn är Kieta på n.ö. kusten. 

*Bouguer, P-, se även d e L a 
C o n d a m i n e. 

Bouillabaisse [bojabä'ss], po- 
pulär provensalsk maträtt, bestå- 
ende av ett slags soppa, kokt på 
fisk, ju flera slag dess bättre, 
samt skaldjur (särskilt langiis- 
ter). Anrättningen kryddas före 
kokningen med vitlök, vitpeppar 
och i olivolja br^nita lagerbärsblad 
samt smaksättes med vitt vin. 
Före serveringen överpudras rät- 
ten med saffran, och ev. kunna 
skivor av vitt bröd iläggas. 

Bouisson [boiså'i)], Fer- 
nand, f. 1874, fransk socialis- 
tisk politiker, invaldes i depute- 
radekammaren 1909 och utsågs 
1927 till dess president. 

*Boulogne, 1. B. - s u r - M e r. 
Routen till Folkestone tar nume- 
ra endast 1 Vj tim. i anspråk. 

*Bourdelle, Antoine. Bland 
B:s senare arbeten märkas den av 
Veri-occhios Colleoni inspirerade 
r\i:tarstatyn över general Alvear 
i Buenos Aires och monumentet 
över den polske nationalskalden 
Adam ilickiewicz i Paris (rest 
1929), verk, imponerande genom 
sin arkitektoniska mäktighet och 
barockartade kraft. Han har även 
utfört en rad stoit och summa- 
riskt formade byster av samtida 
personligheter. Som internati(j- 
nellt ryktbar lärare har han ut- 
övat ett vidsträckt inflytande och 
stadfäst sitt anseende som den 
europeiska skulpturens största 
namn efter Rodin. 

Bourdet [bordä'] , É d o u a r d, 
f. 18S7, fransk dramatiker, har 
vunnit stor scenisk framgång med 
La prisonniére (1926; Den fång- 




General Alvear. Ryttarstaty av Antoine 
Bourdelle. ( P.uenos Aires. i 

na, uppf. i Sthlm 1928), där mo- 
tivet är en homosexuell kvinnas 
fåfänga kamp mot sitt öde, och 
Vient de ixiraUre (1927; Xyss ut- 
kommen, uppf. i Sthlm 1929), en 
farsartad satir över det kommer- 
sialiserade litterära livet i Paris. 

*Bourgeois, Leon, avled 192.5. 
Under sina sista år drog sig B. 
mer och mer tillbaka från det po- 
litiska livet men var dock ännu 
1924 medlem av N". F:s delegera- 
deförsamling. Som senatspresi- 
dent avgick han 1923. 

*Bourget, Paul. I sv. övers, 
föreligga av de i huvudarbetet 
nämnda romanerna även Le 
disciple (Lärjungen, 192.5) och 
Uémigré (Emigranten, 190S). 
Hans senare, omfångsrika alst- 
ring har alltmer gått i den mon- 
däna societetsromanens tecken. 

* Bournemouth bildar eget 
grevskap. 



U. — Los. Suppl. 



419 



Bournonit — Boxning 



420 



Bournoni't [bor-], ronibiskt, 
starkt mctallglänsande, grått mi- 
neral av sammansättningen 
CuPbSbSj. Förekommer flerstä- 
des i Europa; brytes som koppar- 
och blymalm i England, Frank- 
rike, Mexiko ocli Syd-Amerika. 

Bourre de soie I bor da soa'] 
(fr., silkesvadd), se Silke sp. 
557. 

Boustedt [bo'-], Bo, f. 18G8, 
militär. B., som blev överste och 
chef för Västernorrlands rege- 
mente 1918, för Upplands infan- 
teriregemente 1923 ooh chef för 
Lantförsvarets kommandoexpedi- 
tion 1926, utnämndes 1928 till 
generalmajor i armén och är sedan 
1929 chef för östra arméfördel- 
ningen och överkommendant för 
Stockholms garnison. 

Bouts-rimés [bo rime'], fr., eg. 
rimslut; sällskapslek, bestående i 
att deltagarna utfylla versrader, 
vilkas slutrim på förhand äro 
givna. 

*Bouvetön utforskades 1927 — 
28 av en norsk expedition, som 
annekterade den för Norges räk- 
ning; ön blev senare föremål för 
underhandlingar mellan Norge 
och Storbritannien, men 1928 av- 
stod sistnämnda land från sina 
anspråk på ön till förmån för 
Norge, som ämnar använda den 
som valfångststation och där upp- 
rätta radiostation. Ytan är 58 
kvkm. 

Bouvines [bovi'nn], by i dep. 
Nord, n.ö. Frankrike, s.ö. om 
Lille. — Vid B. besegrade Filip 
II August av Frankrike 1214 en 
engelsk-tysk här under Jolian 
utan land och kejsar Otto IV. 

Bow [bao] (eng., bog), se 
Roddidrott. 

*Bovallstrand har betydande 
stenindustri. 

Bovin, Emil, f. 1868, läkare, 
gynekolog, överläkare och direk- 



tör vid Södra Barnbördshuset 
samt prof. och överlärare vid 
Ijarnmorskeläroanst alten i Stldm 
1924. B. är sedan 1902 praktise- 
rande läkare i Sthlm och har 
framträtt som författare inom 
sitt fack. 

Bowman [b?o'in8n], I s a i a Ii, 
f. 1878, nordanieiikansk geograf, 
sedan 1915 direktör för American 
Geograpliical Society of New 
York och huvudredaktör för dess 
tidskrift Geograpliical Keview. B. 
har företagit forskningsresor i 
Syd-Amerika och utgivit flera 
uppmärksammade arbeten, ss. 
The Nciv World (1921). 

*Box. Elektrotckn. Se Led- 
ningssystem sp. 341 f . och 
Muff 3. 

* Boxholm, som är beläget vid 
skärningen mellan Svartån och 
Östra stambanan, tillhör sedan 
1927 i sin helhet Ekeby skn. 2,715 
inv. (1928). 

Boxkalv (eg. en kalv, som ej 
är större, än att den hålles i 
katte), kromgarvat kalvskinn, 
använt till ovanläder i skodon. 

* Boxning. "Ringens" storlek 
varierar mellan 4X4 m. och 
6 X 6 m. Vid särskilda tillfällen 
(aldrig vid amatörboxning) till- 
lämpas ronder om endast 2 min. 
För att ett slag skall räknas som 
giltigt, måste det träffa med kno- 
garna. För brott mot reglerna 
tilldelas boxaren först två var- 
ningar och diskvalificeras där- 
efter, om förseelsen upprepas. Vid 
svårare förseelser, ss. för låga 
slag, kan omedelbar diskvalifice- 
ring ske. Träningsboxning mot in- 
billad motståndare kallas "skugg- 
boxning", ej "skenboxning". Grän- 
serna mellan viktklasserna, vilka 
strikt iakttagas, äro angivna på 
grammet och äro (maximivikt) : 
flug^-ikt 50,802 kg., bantamvikt 
53,524 kg., fjädervikt 57,iö2 kg., 



421 



Boye — Brand 



422 



lättvikt 61,230 kg., weltervikt 
66,6 7 8 kg., mellanvikt 72,5 74 kg., 
lätt tung^-ikt 79,.3 7 8 kg. och tung- 
vikt. Professionell B. är förbjuden 
i Sverige men bedrives inom slut- 
na sällskap, av vilka det livakti- 
ga.ste är ABS (Allmänna box- 
ningssällskapet). Bland äldre och 
nyare boxare märkas nordameri- 
kanerna J. Sullivan, J. Corbett, 
J. Jeffries, J. Dempsey och G. Tun- 
ney samt fransmannen G. Carpen- 
tier. Den nanmkunnigaste svenske 
boxaren är Hariy Persson. 

Boye, se B o i j e. Suppl. 

*Boyle, Robert, se även 
Termometer sp. 972 f. 

*Boylesve, René, avled 1926. 

*Brabant. Titeln hertig av B. 
bäres av Belgiens kronprins. 

Bracciolini, se P o g g i o - 
Bracciolini. 

Brachiosau'rus, se Skräck- 
ödlor. 

*Bradbury, sir J o h n S w a n - 
wick, avgick 1925 ur skade- 
ståndskommissionen. Han blev 
1924 baron B. o f W i n s f o r d. 

*Bradley. 2. F. H. B. avled 1924. 

*Braga, Theophilo, avled 
1924 (ej 1919). 

*Braganca. Hertig Miguel av- 
led 1927. Hans tronanspråk ha 
övertagits av hans yngre son, 
prins Duarte-Xuiio, f. 1907. 

Brage, en av O. Andersson (jfr 
d. o. Suppl.) 1906 stiftad och hit- 
tills ledd förening i Helsingfors 
för främjande av svensk folkdikt- 
ning, folkmusik och folkdans i 
Finland. B. har utövat en bety- 
delsefull verksamhet genom bl. a. 
sin sångkör och utgivandet av 
talrika musikpublikationer. 

Braggmetoden [brjegg-], se 
Kristall sp. 1343 S. 

*Brahma'n. B. ha för länge 
sedan uppgivit sin uteslutande 
prästerliga karaktär. Ståndets 
medlemmar i det nutida Indien 



ägna sig åt en mångfald syssel- 
sättningar (statstjänst, veten- 
skap, handel, jordbruk o. s. v.). 

Bra'hmanas, se Indisk lit- 
teratur sp. 1337. 

*Brahms, Johannes. B:s 
förnämsta körverk är det stor- 
slagna, även i Sverige ofta upp- 
förda Ein deutsches Requiem 
(för soli, kör och orkester), vilket 
utgör en protestantisk motsvarig- 
het till den katolska dödsmässan 
(se Requiem). 

Brailovskij, A 1 e k s a n d r, f. 
1896, rysk pianist, har på talrika 
konsertresor (Sthlm 1922 och se- 
nare) särskilt som Chopinspelare 
vunnit stort erkännande. 

*Brailsford, Henry Xoel, 
avgick 1926 som redaktör för The 
Xew Leader. Bland hans senare 
arbeten märkas Socialism of to- 
day (1925) och Hoio the Soviet 
icörks (1927). 

Brakiopo'der, se B r a c h i o - 
p o d a. 

Brakiopo'dskiff er, se D a 1 - 
manitesskiffer. Suppl. 

Bra'ky- (av grek. braky's, 
kort) ingår i ett flertal sms. i 
bet. bredd-, t. ex. brakyaxel, bra- 
kydoma (se Kristall sp. 1341, 
resp. 1342). Om brakykatalekiisk 
se Katalektisk. 

Brakylogi' (av grek. braky's, 
kort, och lo'gos, tal, språk), språk- 
ligt uttryckssätt, som är påfal- 
lande kort och knappt. Jfr El- 
lips. Sprtikv. — Adj. : b r a k y - 
1 o' g i s k. 

Brama'n, b r a m i' n, andra 
former för brahman (brahmin). 

Bra'nca, Giovanni, f. 1571, 
d. 1640, italiensk lärd, uppfann 
1629 den första aktionsångturbi- 
nen (se Ängturbin sp. 1472). 

* Brand. Med. Jfr även Kall- 
brand. 

* Brand. Veckoupplagan uppgår 
till 14,000—23,000. 



423 



Brandel — Brasilien 



424 



Brandel, Sven, f. 1898, pia- 
nist, liar .sfdau 1!)21 konsertcrat i 
Sverifre ocli utlandet och diirvid 
sär.skilt fiamfcirt samtida musik. 

*Brandenburg. 1. Sedan Bvr- 
lins förort souu"äde avskilts från B. 
och inkorporerats med Berlin 
(som bildar en särskild, av B. 
omgiven provins men likväl är 
B:s huvudstad), omfattar B. en- 
dast 39,030 kvkm. med 2,592,000 
inv. (1925). Genom den 1922 bil- 
dade prov. Grenzmark Posen- 
Westpreussen skiljes B. till större 
delen från Polen. Spandau ingår 
nu i Berlin. — 2. Staden liar 
flera medeltidsbyggnader, ss. Ka- 
taiinakyrkan, up))förd 1401 — 37, 
och rådhuset (Furstenhaus), in- 
vid vilket står en medeltida Ko- 
landsstaty. 

*Brandenburg. 2. E r i c h B. 
är sedan 1904 prof. i Leipzig. 
Bland hans senare produktion 
märkes en stort anlagd översikt 
över den tyska utrikespolitiken 
1S90 — 1914 Von Bismarck zitm 
^y<ltl■ricge (1924). 

*Brandes. 1. Georg B. avled 
1927. B:s författarskap under se- 
nare år omfattade dels kultur- 
historiska skildringar (t. ex. l'i- 
modstaarligr, 1924, och IlcUas. 
1925), dels de polemiska skrifter- 
na ^agnrf om Jesus (1925) och 
Petrus (1926), där han bestrider 
Jesu historiska existens. — 2. 
Edvard B. var 1906—27 led. 
av landstinget (e.i folketinget). 

Brandfogde, se Skogseld. 

Brandlyra, se S k o g s e 1 d. 

Brandpil, en med ett brinnande 
ämne försedd pil, som xitsköts ur 
l>åge 1. armborst i avsikt att an- 
lägga eld. 

*Brandstad avskildes 1929 
från S. Åsum och bildar nu jämte 
ö. Kärrstorp ett pastorat. 

Brandt, Sebastian, se 
Brant. 



Brandt, F r i t h i o f , f. 1892, 
dansk filosof, prof. i filosfjfi i 
Kclpenhamn 1922. ]i. har särskilt 
framträtt ss. forskare inom filo- 
sofins historia, där hans verk 
J)c)i viclcaniske Naturopfattclse 
hos Thomns Hohbes (1921) vun- 
nit stort erkännande. 

*Brandväsen, jfr Sprink- 
1 e r. 

Brantafors, kraftverk i Ron- 
nel)yån, inom Ronneby land.skom- 
mvui. Äg. Sydsvenska kraft a. b. 
(se d. o.). 

*Branting. 2. Hjalmar B. 
avled 1925. Han avgick jämte sin 
andra ministär april 1923, blev 
hösten 1924 för tredje gången 
statsminister men nödgades på 
grund av tilltagande ohälsa i bör- 
jan av 1925 lämna statsminister- 
ämbetet. Han kvarstod som kon- 
sultativt statsråd till sin kort 
därpå inträffade död. Hans Tal 
och slrifter äro sedan 1926 imder 
utgivning av Z. Höglund. 

Branting, G e o r g, f. 1887. son 
till Hjalmar B., advokat i Sthlm 
sedan 1917. B. har uppträtt som 
försvarsadvokat vid flera upp- 
märksammade politiska rätte- 
gångar, bl. a. kommunistproces- 
serna i Finland 1923 och 1928. 

*Branzell, Karin. Var 1924 
— 29 gift med norrmannen E. 
Eduardsen. Hennes engagemang 
vid Staatsoper i Berlin upphörde 
1924, varefter hon t. o. m. 1928 
var anställd vid Metropolitan 
Opera i Xew York. B. har även 
konserterat flerstädes i Europa 
samt Nord- och Syd-Amerika. 

* Brasilien. Enl. senaste offi- 
ciella pul)likationer gälla för 
B:s stater följande areal- och 
folkmiingdssilTror (nymätning av 
.staternas areal har verkställts av 
en kommission för utgivande av 
en kaita över B.) : 



425 



Brasilien 



426 



l.OOOt. 1,000-t. 
kvkm. inv. U926) 

Alagöas 28,8 1.117 

Aniazonas 1,826. o 410 

Bahia 529,^ 3,859 

Cearä 148, « 1,520 

Pistricto Federal .... 1,» 1,301 

Espirito Santo 44,, 5S7 

Go.vaz 660.2 640 

Maranhäo 346.2 1,047 

Måtto Grosso 1,477, o 313 

Minas Geraes 593,8 6,903 

Para 1,363,0 1.269 

Parahyba do Norte ... 55,9 1,193 

Paranä 199.9 870 

Pernambuco 99,3 2,617 

Piauhy 245,6 "i^O 

Rio de Janeiro 42, * 1,844 

Rio Grande do Norte 52,4 007 

Rio Grande do Sul ... 285.3 2.6.'-4 

Panta Catharina 95.o 818 

Säo Paulo 247,2 5,752 

Sergipe 21,6 524 

Territorio do Acre .... 148, „ 106 

Brasilien T8,511,2 30,871 ~ 

— Xäringar. Den odlade jorden 
beräknas uppta 0,7 % och skogs- 
marken 60 % av B:s yta. 
Av den odlade arealen (60,000 
kvkm.) komma 35 % på Säo 
Paulo, 19 % på Eio Grande do 
Sul och IS % på Minas Geraes. 
Den förnämsta kafTestaten är 
Säo Paulo, vilken tills, med Mi- 
nas Geraes, Rio de Janeiro och 
Espirito Santo producerar så gott 
som hela B:s kaffeskörd (vikti- 
gaste handelscentrum staden Säo 
Paulo och utskeppningshamn 
Santos). Bergsbrukets avkast- 
ning utgjordes 1927 bl. a. av 
415.000 ton stenkol, 246,000 ton 
manganmalm, 3,209 kg. guld och 
622 kg. silver. Industrin gör — 
delvis tack vare höga skyddstul- 
lar och god tillgång på vatten- 
kraft — betydande framsteg i de 
s.ö. staterna, särskilt Säo Paulo. 
Dess förnämsta gren är textil- 
Isärskilt bomulls-) industrin. — 
Järnvägarna, som 1927 hade en 
längd av 31,450 km., ägas till 75 
% (d. v. s. 23.500 km.) av staten; 
resten tillhör de olika delstaterna. 
B:8 handelsflotta hade 1928 ett 



utlänningar i Brasilien 1920 (1,000-t.). 

Italienare 558 

Portugiser 434 

Spanjorer 219 

Tysktalande 79 

Turkar från Asiatiska Turkiet .50 

Uruguayaner 34 

Japaner 28 

Argentinare 22 

Andra 142 

Summa 1,560 

Handelsomsättning:, (Mill. milreis.) 
Ar 1920 1923 1925 1927 1928 

Import .... 2,091 2,267 3,377 3,273 3,694 
Export ... 1,752 3,297 4,022 3,644 3,970 

Kaffeexport (i 1,000 ton). 

Ärligen 1909—13 7S8,3 

Ärligen 1923—27 852,5 

1927 906,9 

1928 832,9 

Viktigaste importvaror 1927. 
(Mill. luilreis.) 

Vete och vetemjöl 444,3 

Maskiner 404, 3 

Järn- och stålvaror 263,4 

Automobiler o. a. åkdon 217,2 

Kol och koks 171,-. 

Bomullsvävnader 160,7 

Gasolin 110,, 

Viktigaste exportvaror 1927, 
(Mill. milreis. j 

Kaffe 2,575,6 

Kakao 187,4 

Hudar och skinn 180,; 

Mate 109,9 

Kautsjuk 100.1 

Tobak 70.6 

Oljfhaltiga frukter 70,o 

Viktigaste import- och exportländer, 
(Import och export i mill. milreis.) 
1927 
Imp. Exp. 

Argentina 389.3 219., 

Belgien 134.» 101,; 

Frankrike 207,» 350,4 

För. Stat 939,1 1.683,8 

Italien 113,2 166,, 

Nederländerna 57,4 206,2 

Storbritannien 694,6 124,o 

Tyskland 348,o 878,« 

sanmianlagt bruttotonnage av 
559.000 ton, därav 344 ång- och 
motorfartyg om 542,000 ton. 1926 
ankommo till B:s hamnar och 
avgingo därifrån 48,912 fartyg 
om sammanlagt 72,5 mill. netto- 



427 



Brastad — Bratianu 



428 




lon Bratianu d, y, 

ton, därav brasilianska fartyg 
29,1, brittiska 14,2 och tyska 
7,0 mill. ton. — En ny mynt- 
enhet, baserad på guldmyntfot, 
cruceiro (4,4 7 kr.) = 4 pappers- 
milreis, skall enl. lag 1926 in- 
föras. — Försvarsväsen. Allmän 
värnplikt gäller. Utbildningstiden 
är 1-årig för begränsad värnplikts- 
kontingent. Armén består av 5 
infanteri- och 3 kavalleridivisio- 
ner med en fredsstyrka på omkr. 
50,000 man. Flottan består av 
huviidsakl. äldre fartyg, 2 slag- 
skepp ä c:a 20,000 ton, ett par 
kryssare, omkr. 17 jagare och tor- 
pedbåtar, 4 U-båtar, m. m. — 
Historia. Den 1922 valde presi- 
denten Bernardes grep sig med 
stor energi an med den brännan- 
de ekonomiska frågan och lycka- 
des under de följande åren 
främst genom en långt driven 
sparsamhet i förvaltningen sätta 
statsfinanserna i ett bättre till- 
stånd. Reformarbetet försvårades 
emellertid av oroligheter och re- 
volter, bl. a. i Säo Paulo 1924. 
1926 valdes Luiz Pereira de 



Souza till president. Denne 
framlade s. å. ett förslag om 
myntstabilisering, .som även for- 
mellt genomförts. Vid N. F:s sam- 
manträde 1926 krävde B. en per- 
manent rådsplats ss. villkor föi 
sin medverkan till Tysklands \\\)\y 
tagande i förbundet. Då detta 
krav avvisades, anmälde B. sitt 
utträde ur N. F. 

*Brastad. Lyse har 1922 av 
skilts från pastoratet. 

*Brate, Erik, avled 1924 
liland hans senare arbeten mär- 
kas den populära översikten 
Hverges runinskrifter (1922) 
samt Södrrmanlfinds runinskrif- 
ter (1924; ofullbordad). 

*Bratianu. 2. lon B. d. y, 
avled 1927. B., som var kung Fer- 
dinands personlige vän, uppträdde 
med stor kraft mot kronprins 
Carols tronanspråk. Som minister- 
president tillvann han sig så små- 
ningom rent diktatorisk makt och 
bekämpade med stor hänsynslös- 
het de oppositionella bonde- och 
kommunistpartierna. Hans ekono- 
miska politik framkallade emel- 
lertid en våldsam deflation, vil- 
ken tvingade honom att avgå i 
mars 1926. I juni 1927 kunde han 
dock åter bilda regering, denna 
gång stödd på en stark parlamen- 
tarisk majoritet. B. framstår som 
Stor-Rumäniens egentlige ska- 
pare och den monarkiska princi- 
pens främste representant gent- 
emot de krav på republik, som 
efter världskriget framförts av 
vänsterpartierna. 

Bratianu, V i n t i 1 a, f. 1S67, 
broder till lon B. d. y., rumä- 
nisk politiker. I likhet med bro- 
dern intog B. tidigt en ledande 
ställning inom det liberala par- 
tiet och var 1901 — 03 finansmi- 
nister. 1916 — IS var B. krigsmi- 
nister. Ss. finansminister tillhör- 
de B. broderns ministärer 1922 — 



429 



Bratsche — Breccia 



430 



26 och juni — nov. 1927, och över- 
tog efter broderns död även posten 
som konseljpresident. Han avgick 
nov. 192S. 

Bra'tsche, tyskt namn på alt- 
violinen (se Viola sp. 875) . 

*Bratt. 3. Gillis B. av- 
led 1925. — 4. Ivan B. lämna- 
de 1923 direktörsposten i a. b. 
Stockholmssystemet och blev i 
stället verkst. direktör i a. b. Vin- 
och spritcentralen. Från denna 
befattning avgick han 192S, då 
han blev ordf. i Svenska kullager- 
fabrikens franska organisation. 

*Brattfors. 2. Järnhanteringen 
vid B. är nedlagd. • — 3. Järnhan- 
teringen vid B. är nedlagd. 

Brattforsen, se Örebro 
elektriska a. b. 

*Braun. 2. K. F. B. uppfann 
bl. a. kristalldetektorn. Se även 
Le C h a t e 1 i e r - B r a 11 n s 
p )• i n c i p. Suppl. 

Braun [brium], Gustav, f. 
ISSl, tvsk geograf, prof. i Basel 
1913 och i Greifswald 1918. B., 
som särskilt ägnat sig åt studiet 
av Östersjöområdets geografi, har 
bl. a. utgivit Dcutschland (2 bd, 
1916; ny uppl. utges sedan 1926), 
Bie nordiscJien Staaten (1924) 
och, tills, med W. M. Davis (se d. 
o. Suppl.), Grundzilge der Physio- 
geographie (2 bd, 3:e uppl. 1928). 
Han förestår Institut fiir Finn- 
landkunde i Gieifswald. 

Braunfels [brao'n-], Wal- 
ter, f. 1882, tysk tonsättare, 
jämte H. Abendroth ledare för 
Kölns musikliögskola. Påverkad 
av bl. a. Pfitzner, har B. skrivit 
orkesterverk (bl. a. Phantastische 
Erscheinungen o. a. variations- 
verk), operor och det lyriska 
dramat Die Yögel (1920) m. m. 

*Brauns, Heinrich, tillhör- 
de SS. arbetsminister alla ministä- 
rer 1922—28. 

*Braunschweig. 1. Av befolk- 



ningen äro 90 % protestanter. — 
2. Stadens äldsta, av Okers för- 
greningar omflutna del är ytterst 
rik på korsvirkeshus från senare 
medeltiden och renässansen. Ett 
typiskt gatuparti finnes avbildat 
å art. Stadsbyggnads- 
konst sp. 1395. I B. finnes ett 
på värdefull äldre konst rikt mu- 
seum. 

Braunschweigkål [brao'n- 

sjvajs-], se Brassica sp. 512. 

Brauns rör [braons] (efter 
uppfinnaren, K. F. Braun, se d. 
o. ) , se K a t o d s t r å 1 a r och 
Oscillograf. 

Bravais [-vä'] , A u g u s t e, f. 
1811, d. 1863, fransk fysiker, ut- 
förde meteorologiska och kristal- 
lografiska undersökningar av 
stort värde. Känd inom skandina- 
visk naturforskning särskilt för 
sina viktiga, under lång tid förbi- 
sedda iakttagelser över strandlin- 
jernas förlopp i n. Xorge. 

Braye'tt (av fr. hrayette, 
julp), den skrevet täckande delen 
av 1500-t:s dräkter och rustning- 
ar; i gamla svenska inventarier 
även kallad lass (ty. Latz). 

Brazos [bra's§osl, flod i 
Texas, s. För. Stat., flyter från 
Llano estacado mot s.ö. till 
Mexikanska bukten, ö. om Colo- 
radofloden. 1,400 km. 

Brazzaville [brasavi'll], hu- 
vudstad i Franska Ekvatorial- 
Afrika och Mellersta Kongo, vid 
Stanley Pool, mittemot Leopold- 
ville. Viktig flodhamn. En under 
byggnad varande järnväg till 
Atlanthamnen Pointe-Xoire vän- 
tas vara färdig 1930. Radiosta- 
tion. C :a 40,000 inv. — B. har upp- 
kallats efter de Brazza (se d. o.). 

Brda [ba'rrda], se Tjecko- 
S 1 ovaki et sp. 1138. 

Breared, se B red a red 1. 
Suppl. 

*Breccia. B. kan vara ett pri- 



431 



Breda — Brémond 



432 



niiirt sediment oeli har då ujip- 
kommit genom avlagring av skal- 
och benfragment (m u s s e 1 - 
b I- e c c i a, b e n b r e c c i a, 
b o n e bed) 1. uppstått genom 
införlivande av bergartsbrottstyc- 
ken med en lavaström (vul- 
kanbreccia), anhopning i en 
spricka av bergartsbitar från 
sprickans väggar (gångbrcccia) 
etc. Till denna grupp av B. kan 
man även räkna vissa slags t i 1 - 
liter (se d. o.)- Andra B. upp- 
komma vid förkastningar o. a. 
tcktoniska rörelser, då bergarter 
sönderkrossas vid glidning mot 
varandra (friktions-, riv- 
nings-, tryck- 1. f ö r - 
kastningsbreccior). Till 
denna grupp kunna även räknas 
myloniterna (sed. o.). 

*Breda. 2. Karl Fredrik 
v. B. blev 1796 prof. vid konst- 
akademin och adlades 1812. Hans 
son Johan Fredrik v. B., f. 
1788, d. 1835, framträdde tidigt 
som en begåvad porträttmålare 
men råkade senare på förfall. 

*Bredared. 1. Sedan 1927 skri- 
ves B. officiellt B r e a r e d. 

* Bredestad. I B. ligger större 
delen av x\neby municipalsam- 
hälle (se A n e b y. Suppl.). 

Bred f ock, se F o c k och Seg- 
ling sp. 361. 

*Bredius, Abraham, avgick 
1909 som direktör för kungl. niål- 
ningssamlingen i Haag. Sin värde- 
fulla samling av holländskt och 
flamländskt måleri och konst- 
hantverk har han överlämnat som 
deposition till staden Haag. 

*Bredsjö har station vid Kora 
bergslags järnvägar och Bergsla- 
gernas järnvägar. 

*Bredsätra är beläget på 
Öland. 

*Bredvik skrives även Bre- 
V i k. 



*Bredåkra iir ej längre öv- 
ningsplats. 

*Bredåkra — Tingsryds järn- 
väg iigcs sedan 1927 av a. b. 
Blekinge; kustbanor. 

*Brefeld, Oscar, avled 1925. 

Bregendahl, IM a r i e, f. 1867, 
dansk författarinna, har med 
episk bredd skildrat jylländskt 
allmogeliv (liillcdcr af ködalafol- 
kcnes Liv, 7 bd, 1914 — 23). 

*Bregenz är huvudstad i Vor- 
arlberg och ändpunkt för Arl- 
bergbanan. 

*Bréguet [bregä'] (ej Bre- 
guet), Louis, är sonsons sonson 
till Abraham Louis .Bréguet (se 
nedan). 

Bréguet ['^icgä'], Abraham 
Louis, f. 1747 1. 1749, d. 1823, 
schweizisk-fransk urmakare, verk- 
sam i Paris, konstruerade en me- 
talltermometer och förbättrade 
kronometergången (se U r sp. 
192). 

*Bremen. B:s handelsflotta 
omfattade 1927 446 fartyg om 
982,000 bruttoton (29 % av 
Tysklands handelsflotta). S. å. 
ankommo till B. och Bremerhaven 
och avgingo därifrån i utrikesfail 
tills. 7,300 fartyg om 12 mill. 
nettoton. De förnämsta rederi- 
bolagen (se d. o. sp. 898) äro 
Norddeutscher Lloyd och Hansa. 
Bland industrigrenarna märkes 
främst skeppsbyggeri. 

Bremerton [bri'm8tan], stad 
i Washington, n.v. För. Stat., 
vid Puget Sound. Starkt befäst 
örlogshamn. 9,000 inv. (1922). 

Brémond [-må'i)], Henri, f. 
186.5, fransk skriftställare, abbé, 
led. av Fr. akad. 1925. Liberalt 
katolska till sin tendens, ha B:s 
monografier över religiösa mär- 
kesmän utövat stort inflytande. 
Hans främsta arbete är Histoite 
littcraire du sentiment religieux 



433 



Brennus — Briand 



434 



en France, av vilket liittills S bd 
(1916 — 2S) utkommit. 

* Brennus. Gallernas erövring 
av Eom ägde rum 386 f. Kr. 

Brenta'no, Franz, f. 1838, 
d. 1917, brorson till Clemens B., 
österrikisk filosof, prof. i Wiirz- 
burg och Wien, från 1895 bosatt 
i Florens. Bland hans arbeten 
märkas Psycliologie vom empirl- 
schen Standpunkte (I, 1874) och 
Yom Ursprung sittlicher Erkennt- 
nis (1889). I psykologin ser B. 
ej vetenskapen om en psykisk 
substans utan läran om psykiska 
företeelser, liksom naturvetenska- 
pen är läran om fysiska företeel- 
ser. Det för det psykiska karaktä- 
ristiska finner B. i vad man inom 
skolastiken betecknat som dess in- 
tentionella karaktär, d. v. s. dess 
egenskap att inrikta den psy- 
kiska verksamheten på ett objekt 
1. föremål. Alla psykiska processer 
äro enl. B. åtföljda av medvetan- 
de, och han förnekar existensen 
av ett omedvetet själsliv. 

Brentford [bre'ntf8d], se 
J o y n s o n - H i c k s. Suppl. 

*Brescia. Kommunen B. hade 
1928 113,000 inv., därav c:a 
60,000 i den egentliga staden. 
Herkulestemplet, byggt 72 e. Kr., 
inrymmer fornsakssamling. Gam- 
la och nya domkyrkorna, av 
vilka endast den förra är en rund- 
byggnad, medan den senare är en 
centralkyrka med väldig kupol, 
bilda en sanunanhängande bygg- 
nadsgrupp. B. är sedan gammalt 
berömt för sin vapentillverkning 
(jfr V a p e n s m i d e sp. 400) . 

*Bresjko-Bresjkovskaia, Je- 
k a t e r i n a, föddes 1844 (ej 
1S45). 

*Breslau är huvudstad i prov. 
Nieder-Schlosien, Preussen. 

Bressel, i n. Sverige beteckning 
för sniåfoder, vilket som sörpa 
gives (bredes för) kreaturen. 



* Brest hade 1926 68,000 inv. 
Det är ss. krigshamn numera 
mindre betydande än Toulon. 

Breto'ner, invånarna i Bre- 
tagne. 

*Bretonska språket och litte- 
raturen. Anatole Le Braz avled 
1926. 

Brevik, annan form för Bred- 
vik. 

Bre'vium (av lat. bre'vis, 
kort), äldre benämning på uran 
Xj (se tab. till Radium sp. 
807 — 808) på grund av dess kor- 
ta halveringstid. 

Bfezina [brje'-], O t o k a r (eg. 
Väclav Jebavy), f. 1868, d. 
1929, tjeckisk skald. En av de 
ledande i den symbolistiska ström- 
ningen i tjeckisk litteratur, fram- 
trädde B. även som en betydande 
idealistisk tänkare. En samling 
av hans filosofiska meditationer 
föreligger på svenska, Källornas 
musik (1928). 

* Briand, Aristide, återin- 
trädde april 1925 i regeringen ss. 
utrikesminister i Painlevés då 
bildade ministär och har sedan 
dess behållit samma post i alla 
ministärer utom Herriots kortva- 
riga juliministär 1926. B. har i 
denna egenskap blivit målsman 
för den politik, som under tillva- 
ratagande av Frankrikes trygghet 
åsyftar ett återställande av nor- 
mala förbindelser med Tyskland 
och som fått sitt mest typiska ut- 
tryck i Locarnofördragen (se L o - 
c a r n o) . Tillika konseljpresident 
nov. 1925 — juli 1926 (chef för sin 
8:e ministär nov. 1925 — mars 
1926, sin 9:e mars — juni 1926 och 
sin 10 :e juni — juli s. å. ), sökte B. 
förgäves förena olika partier till 
en gemensam ansträngning att 
lösa finanskrisen. Ett försök att 
låta Caillaux pröva sina krafter 
på uppgiften måste hastigt upp- 
ges, och sedan B : s efterträdare 



435 



Briar — Bril 



436 




Aristide Briand. 

Heriiot efter tre dagars regeriiig 
också störtats, medverkade B. till 
den nationella koalition, som un- 
der Poincarés ledning kom till 
stånd juli 1926. Han behöll ut- 
rikesministerposten även efter 
koalitionens sprängning och mi- 
nistärens rekonstruktion på en be- 
tydligt trängre basis nov. 1928. 
Vid Poincarés avgång juli 1929 
övertog B. ministerpresidentpos- 
ten (med behållande av utrikes- 
ministerportföljen) i en f. ö. oför- 
ändrad ministär. B. erhöll jämte 
Stresemann Nobels fredspris 
1926. 

Briar [bra'J8], engelska nam- 
net på bruyére (se Eric a). 

Brickvävnad, en urgammal 
teknik för bandvävning. Varptrå- 
darna trädas genom hålen på de 
vanl. 4-sidiga brickorna, vil- 
ka genom vridning åstadkomma 
skäl i varpen. Med denna primi- 
tiva apparat kunna de mest olik- 
artade strukturer uppnås. I Nor- 
den är den bevarad i åtskilliga 
fynd alltifrån järnåldern och har 
fortlevt hos allmogen till senaste 
tid; dess geografiska utbredning 



stiäcker sig från Island till 
Kina. 

Bridge fbriddj], Frank, f. 
1879, engelsk tonsättare, även 
verksam som dirigent och kam- 
marmusiker, har bl. a. skrivit or- 
kesterverk och kammarmusik. 

* Bridgeport har även stor 
tillverkning av vapen, ammuni- 
tion och skrivmaskiner. 

Bridges [bri'ddji§l, Robert, 
f. 1844, engelsk skald. I sin for- 
mellt fulländade lyriska dikt- 
ning, som väsentl. infaller på 
ISSb- och 1890-t.. fullföljer B. den 
klassiska traditionen i engelsk 
lyrik, samtidigt som han i vissa 
iu^seenden fiamtiiider som met- 
risk nyskapare. Sina synpunkter 
på prosodiken har han framlagt i 
Milton' fs prosoch/ (1893, reviderad 
uppl. 1923). B. blev poeta laurea- 
tus 1913. 

*Brieux, Eugéne, blev 1909 
led. av Fr. akad. Av de i luivudar- 
betet nämnda dramerna ha i 
Sthlra uppförts La robe roufje 
(Röda kåpan) 1902 och Uavocat 
(Advokaten) 1924. 

Briey [briä'], stad i dep. 
]\Ieurthe-et-]\Ioselle, n.ö. Frank- 
rike, n.v. om Metz. B. är en av 
huvudorterna i järnmalmsdistrik- 
tet Briey-Long\vy (se Frank- 
rike sp. 484). 2,700 inv. (1921). 

Brig, fr. Brigue, stad i kanto- 
nen Valais, s. Schweiz, vid Rhone 
och Simplontunnlarnas n. ände. 
B. är knutpunkt mellan järnvä- 
gen Bern — Milano och Rhöneda- 
lens järnväg (jfr Fur k a. Suppl.). 
3,200 inv. (1920). 

*Briganti'n (jfr Brigand), 
även ett på 1500-t. brukligt har- 
nesk, bestående av på läder 1. tyg 
fastnitade stålplattor. Jfr K o - 
r a z i n. 

Briggsegel, se S e g e 1 f a r - 
t y g sp. 348. 

Bril, B r i 11, flamländsk må- 



437 



Brilioth— Bro 



438 



Idifamilj, vars mest betydande 
medlem är Paul B., f. 1554, d. 
1626, sedan 1570-t. bosatt i Eom, 
där han utförde såväl stora fres- 
ker som stafflimålningar, genom- 
gående med landskapsmotiv. Han 
arbetade urspr. i ett av Coninxloo 
beroende detaljrikt maner men ut- 
bildade senare under inflytande 
av italiensk konst och Adam 
Elsheimer en mera storlinig, stäm- 
ningsbetonad stil, som leder över 
till Claude Lorrains och Poussins 
heroiska landskapskonst. 

Brilioth. 1. Börje B., f. 1884, 
fil. d:r, publicist. B., som 1921 — 
26 var chef för American-Swcdish 
News Exchange i New York, 
grundade 1927 Svensk-internatio- 
nella pressbyrån (se d. o. Suppl.) 
i Sthlm, för vilken han sedan s. å. 
är chef. — 2. Y n g v e B., f. 1891, 
den föreg:s broder, teolog, prof. 1 
kyrkohistoria i Åbo 1925, prof. i 
praktisk teologi med kyrkorätt 
samt domprost i Lund 1928. B. 
har gjort beaktade insatser inom 
den moderna forskningen rörande 
svensk medeltida kyrkohistoria 
(Den pdvliga beskattningen av 
Sverige intill den stora schismen, 
1915, och Svensk kyrka, konunga- 
döme ock påvemakt 1363 — 1^/14, 
1925). Hans forskningar beröra 
f. ö. den nyare anglikanska kyr- 
kan (Nyanglikansk renässans, 
1921—23) samt frågor rörande 
gudstjänstlivet (Nattvarden i 
evangeliskt gudstjänstliv, 1926). 

Brilja'nt (fr. hrillant), glän- 
sande, utmärkt. 

Brinda'ban, stad i United Pro- 
vinces, Britt. Indien, vid Jumna, 
10 km. från Muttra. Viktig hin- 
duisk pilgrimsort med intressanta 
tempel, främst "röda templet" 
från 1590. C:a 18,000 inv. 

*Brinell, J. A., avled 1925. Om 
B : s kulprov se Hållfast- 
hetsprovning sp. 1106. 



Bring, Samuel, f. 1879, 
brorson till J. C. B., historiker, 
biblioteksman, förste bibliotekarie 
vid Uppsala univ. bibi. 1914. B. 
har utvecklat ett omfattande för- 
fattarskap, spec. rör. Karl XII:s 
historia, och utger sedan 1926 
jämte S. Tunberg samlingsverket 
Norstedts världshistoria. 

*Brisbane hade 1927 295,000 
inv. Det har ett universitet och 
är säte för anglikansk och ka- 
tolsk ärkebiskop. 

*Brising, Harald, blev e. o. 
amanuens vid Nat. mus. 1907, do- 
cent i Uppsala 1918. 

Bristolmetall [bri'stl-], se tab. 
till ^I ä s s i n g. 

Britanniabron [britae'nni9-], 
se B r o sp. 594 och ill. sp. 593 
samt S t e p h e n s o n 2. 

Brittatorp, järnvägsstation i 
Söraby skn, Kronob. 1., vid 
Växjö — Äseda — Hultsfreds järn- 
väg och östra Värends järnväg. 

Brittiska språk, se Kel- 
tiska språk sp. 732. 

*Brix, Hans, blev 1924 e. o. 
prof. i dansk litteraturhistoria i 
Köpenhamn. Bland hans senaste 
arbeten märkas Danmarks Dig- 
tere (1925—26) samt Studier i 
nordisk Runemagi (1928), som 
bl. a. behandlar Rökstenen (se d. 
o. Suppl.). 

Brix, se B r ii x. 

*Brjansk. Guvernementet 

(41.570 kvkm., 2 mill. inv. 1926) 
tillhör nu Västra området. Staden 
hade 1926 35,000 inv. 

*Brjusov, Valerij Jakov- 
levit j, avled 1924. 

Brno [ba'rrnå], se B r ii n n, 
även Suppl. 

*Bro. 1- B., som ingår i Uppsala 
l:s s. domsaga, omfattar sock- 
narna Bro och Lossa, Stockholms- 
Näs och V. Ryd. — 2. Sedan 1925 
bilda Västkinde, B., Fole och 



439 



Bro — Broj>lie 



440 



Lokrume ett pastorat. — 4. B. 
är en församling (ej komnnin) i 
Uppsala stift (se Bro och 
Lossa. Suppl.). 

*Bro. över Hudson floden vid 
Fort Lee, strax n. om den under 
floden utförda tunneln, är f. n. 
under byggnad en jättehängbro 
med ett spann på omkr. 1,100 m., 
vilket är det största som någon- 
sin utförts. 

Broach [brAotj], B h a r o c h, 
stad i presidentskapet Bombay, 
Britt. Indien, vid Narbadas niyn- 
ningsvik. B. är en av de äldsta 
hanmstäderna i Främre Indien, 
särskilt betydande före Surats 
oeh Bombays uppblomstring. och 
har livlig bomullsindustri. 41,000 
inv. (Iil21). 

*Broadcasting, se vid. R u n d - 
r a (1 i o. 

*Broby kyrkoby har station 
vid östra Skånes järnvägar (lin- 
jen Kristianstad — Hästveda). Vid 
B. ligger Kristianstads läns tu- 
berkulossjukhus. 

Broch"[bråkk], 01 af, f. 1867, 
norsk språkforskare, prof. i sla- 
viska språk i Oslo 1900, har bl. a. 
publicerat arbeten över slaviska 
dialekter, fonetiska undersökning- 
ar {Slarische Plionetik, 1911) 
samt en skildring av Ryssland 
efter bolsjevikrevolutionen (Pro- 
Icf aria tets diktatur, 192.3). 

Broek, Fritz, f. 1877, natio- 
nalekonom, prof. i nationaleko- 
nomi och finansrätt i Uppsala 
1921. Bland de såväl ekonomiska 
som finansrättsliga problem, som 
B. behandlat, har han särskilt 
ägnat tullfrågan ingående imder- 
sökningar, framlagda i skriften 
Om tullarna samt ont, den lämp- 
ligaste metoden för vår soekcrbe- 
skattning (1917). På offentligt 
uppdrag liar B. utarbetat Den 
nationalekonomiska betydelsen av 
allmänt rusdrycksförbud (1916). 



*v. Brockdorff-Rantzau, Ul- 

r i c h, avled 1928. Som ambassa- 
dör i I\[oskva inlade B. stora för- 
tjänster om återknytandet efter 
vili-ldskriget av de tysk-iyska för- 
bindelserna. 

Brockelmann, Carl, f. 18CS, 
tysk orientalist, prof. i semitiska 
språk senast i Bieslau 192.3, har 
utgivit epokgörande arbeten inom 
semitisk filologi och lingvistik, 
bl. a. en jämförande grammatik 
över de semitiska .språken (1908 
—13). 

*Brockhaus. Sedan 1928 är 
15 :e uppl. av B:s stora konveisa- 
tionslexikon under utgivning i 20 
l)d under titeln Der grosse Broek- 
Innis, Hnndbueh des Wissims. 
1924 förelåg Jirnekliaus, Jland- 
1)urh des Wisscns komplett i 4 bd. 
Förlaget utgav 1925 Der kleine 
IJroekhaus, en starkt koncentre- 
jad upplaga av lexikonet i ett bd. 

Brockton [brå'kktan], stad i 
Massachusetts, n.ö. För. Stat., 
30 km. s. om Boston. Stor läder- 
och skoindustri. I B. finnas tal- 
rika svenskar. 65,000 inv. (1925). 

*Brody hade 1921 11,000 inv. 

Broederlam rhro'der-], Mel- 
c h i o r, flamländsk målare, om- 
nämnd 1381—1409. huvudsakl. 
verksam i Ypern. Hans främsta 
kända verk äro två i tempera må- 
lade altarflyglar för kaitusian- 
klostret i Champmol, nu i Dijons 
museum. B., som i stilistiskt avse- 
ende står nära det samtida flam- 
ländskt-burgundiska miniatyrmå- 
leriet, är en a,v de viktigaste före- 
gångarna till den van Eyckska 
naturalismen. 

Broglie [bråj]. 1. Maurice, 
hertig de B., f. 1875, sonson till 
Albert Broglie, fransk fysiker, har 
i ett av honom grundat laborato- 
rium för röntgenstrålarnas fysik 
arbetat inom röntgenspektroskopi 
samt uppmätt hastigheten hos se- 



441 



Brogården — Bro och Lossa 



442 



kiindärelektroner, framkallade av 
röntgenstrålar. — 2. Louis, 
prins de B., f. 1892, den föreg:s 
broder, prof. vid Sorbonne 1928, 
har givit uppslaget till undula- 
tionsmekanikeu (se d. o.). 

*Brogården, se även V e t e - 
r i n ä r i n r ä 1 1 n i n g e n. 

Brokbladighet, se P a n a - 
c h e r i n g. 

*Broken Hill liar järnvägsför- 
bindelse med hamnen Port Pirie 
vid Spencer's Gulf. Gruvorna 
lämna även stora mängder zink. 

*Brom tillhör halogenerna (se 
d. o.). 

*Broman. 5. X a t a n a e 1 B. 
är sedan a. b. Radiotjänsts bil- 
dande (1924) musikchef där. 

*Bromberg hade 1926 108,000 
inv. 

*Bromma. 1. Sedan 1927 ingå 
även Bjäresjö och Hedeskoga i 
pastoratet. — 2. B., som omfattar 
.Sthlms n.v. del, d. v. s. dels ett 
fastlandsområde mellan Ulvsun- 
dasjön, Essingefjärden o. a. delar 
av Mälaren, dels öarna Stora och 
Lilla Essingen, indelas f. n. i 14 
stadsdelar. De senaste åren ha 
trädgårdsstäderna i B. snabbt ut- 
vecklats och flera nya bildats. 
Trädgårdsstäderna ha i allm. ut- 
lagts på egendomar, som inköpts 
av Stockholms stad 1904 — 22 och 
till stora delar upplåtits för be- 
byggelse (jfr Trädgårdsstad 
sp. 1429 f.). De största samhäl- 
lena inom B. äro (inom parentes 
angives folkmängden 1928) : Äp- 
pelvikens trädgårdsstad (1,655). 
Älstens trädgårdsstad (3.400). 
Smedslättens trädgårdsstad 

(2,475), Livsunda trädgårdsstad 
(1.285) och industriområde (885), 
Bällsta (1,210), Kratsboda 
(1,055) och Kungsholms villa- 
stad (795). B. hade 1928 20,835 
inv. — Se även karta till 
Stockholm sp. 1645—1646. 



*Bromol jetryck, jfr P i g - 

m e n t t r y c k sp. 243. 

* Broms. Tekn. 2. Å motorfor- 
don begagnas dels bandbromsar 
(vanl. manövrerade med foten), 
verkande utvändigt på hjulens 
Ijromstrummor, dels backbromsar 
(vanl. handbromsar), verkande jiå 
bromstrunimornas insidor. Man- 
övreringen sker antingen meka- 
niskt, medelst stänger och stål- 
wire, 1. hydrauliskt, vanl. på så 
sätt, att pedalen pressar in en 
kolv i en oljecylinder, varvid tryc- 
ket i bromsvätskan (vanl. en 
blandning av sprit och ricinolja) 
fortplantas genom rör till broms- 
cylindrar vid alla fyra hjulen. I 
bromscylindrarna finnas rörliga 
kolvar, vilka påverka bromsele- 
menten. Genom den hydrauliska 
liromsningen undvikes smörjning 
av bromsap2)araten, som vid det 
mekaniska systemet kan vara be- 
svärlig på grund av de många 
smörjställena. 

Bromsstrålning, se Rönt- 
genstrålar sp. 1655. 

*Bromö. Glasbruket är nume- 
ra nedlagt. 

Bro'nnen, A r n o 1 1, f. 1895, 
tysk dramatiker, väckte stort 
uppseende med det expressionis- 
tiska dramat Yatermord (1920). 
som skildrar kampen mellan två 
generationer. Hans senare dramei-, 
bl. a. Anarchie in Sillian (1924), 
präglas av en patologisk erotik. 

* Bronsåldern. B. anses ha be- 
gynt på Kreta och i Gi-ekland re- 
dan omkr. 3000 f. Kr. 

*Bronte. Emil y B. föddes 
1S18. Hennes roman Wuthering 
hei gitts föreligger i sv. övers. 
(Blåst, 1927). — A n n e B. föddes 
1820. 

Bronx, stadsdel i Xew York 
(se d. o. sp. 784 och 792). 

Bro och Lossa, socken i Upp- 
sala 1., omfattande församlingar- 



443 



Bro och Vätö — Brottning 



444 




Dan Broström, 

na B r O (955 inv.) och Lossa 
(605 inv.), vilka bilda pastorat i 
Uppsala stift. 1,560 inv. (192S). 

*Bro och Vätö ingår i ^Nlel- 
lersta Roslags domsaga. 

Brookit [broki't], minei-al, lik- 
som anatas och rutil bestående av 
titansyra, TiOo , men kristallise- 
rande rombiskt. 

* Brooklyn inkorporerades 

först 1S9S med Xew York, där det 
nn bildar en stadsdel (jfr Xew 
York sp. 784 och 791). 

*Broomé. 2. Albert B. var 
1890— 190S advokat i Lnnd, 
blev sistnämnda år ombudsman 
hos Svenska sockerfabriks a. b. 
och var 1917 — 27 dess verkst. di- 
rektör. Framstående affärsjurist, 
kom B. att särskilt tagas i an- 
språk vid den svenska sockerin- 
dustrins konsolidering och där- 
med sammanhängande förhållan- 
den och har i ledande ställning 
gjort en betydelsefull insats på 
detta område. — 3. Emilia B. 
avled 1925. I förarbetet till ny 
äktenskapslagstiftning, vars re- 
sultat blev den nya giftermålsbal- 
ken. var hon en av de mest bety- 
dande krafterna. 



*de Broqueville, Charles, 
är sedan 1926 änyo krigsminister. 

Brosche'ra (fr. hrochcr), in- 
väva mönster, spec. på finare si- 
dentyger, på så .sätt, att en del in- 
slagstrådar (ofta av guld 1. sil- 
ver) vikas tillbaka om vissa varp- 
trådar och sålunda ej tillåtas löpa 
över hela vävbredden. 

Broskverk, se Ornamen- 
t ik sp. 1419. 

Brossiare, se Skogsav- 
V e r k n i n g sp. 812. 

*Broström, Dan, avled genom 
(ilyckshändelse 1925. Ss. organisa- 
tör av och chef för Svenska ost- 
asiatiska kompaniet. Svenska 
Amerika — Mexikolinjen, Svenska 
Orientlinjen och Svenska Ameri- 
kalinjen framstår B. som den 
främste skaparen av Sveriges 
transoceana linjeförbindelser. Aled 
sällsynt skicklighet lyckades B. 
sedermera föra de under hans led- 
ning ställda företagen (bl. a. 
även Götaverken och Eriksbergs 
mek. verkstad) genom efterkrigs- 
årens ekonomiska påfrestningar. 
B. och hans anhöriga donerade 2 
mill. kr. för uppförande av bo- 
stadshus i Göteborg och 1 mill. 
kr. till ett sjöfartsmuseum i 
samma stad. 

*Brotsch, jfr Borr. Suppl. 

Brottgräns, jfr Hållfast- 
het sp. llUl. 

Brottlinje, detsamma som 
förkastningslinje. Jfr Sprick- 
system, Vulkaner sp. 1018. 

*Brottning. Grekisk-romersk 
B. omfattar ett femtiotal olika 
grepp i anfall och parader. Bland 
de viktigaste märkas i stående: 
livtag, iiacksving, där den ene 
fattar den andre med armen om 
hans nacke och över sin höft 
svingar honom i mattan, Lindena- 
greppet, där, sedan den ene tagit 
ett li\i:ag om den andre, denne 
fattar motståndarens armar och 



445 



Brottskiva — Bruce 



44G 



binder (""kopplar"') dem samt 
kastar sig i båge bakåt, varvid 
han drar motståndaren över sig 
och sjillv går i bry g ga med huvu- 
det och fötterna i marken. I jMr- 
terr, då den ene står i bänk med 
händer och knän i mattan, är o de 
viktigaste greppen: Jialv Nelson, 
där den i överläge befintlige trä- 
der sin ena arm under motstån- 
darens och med handen tryckt över 
hans nacke söker få honom över 
på skuldrorna (överstörtning) , 
hel Nelson, då bägge armarna 
trädas in under motståndarens 
bägge och händerna förenas över 
hans nacke, backhammer, där 
motståndarens arm vändes upp 
mot ryggen, varpå överstörtning 
sker. — B. försiggår på en stop- 
pad matta (minst 5 X 5 m.). Enl. 
uuv. internationella regler, för 
vilkas utformning liksom för 
amatörbrottningen i dess helhet 
Finland, Sverige och Ungern gått 
i spetsen, försiggår tävling i 20- 
minutersmatcher. Efter 10 min. 
kan domaren anbefalla parterr- 
brottning i 2 3-minutersperioder 
(då efter lottdragning först den 
ene, sedan den andre befinner sig 
i imderläge), varefter B. fullföl- 
jes i stående. Segi-are är antingen 
den, som får fall på motståndaren 
(tvingar honom med båda skuld- 
rorna i marken) 1., om ingen får 
fall, den som presterat -let bästa 
arbetet. 1929 utbyttes mellanvikt 
(A och B) och tungvikt mot 4 
klasser : weltervikt, mellanvikt, 
lätt tungvikt och tungvikt. Maxi- 
mivikten är för bantamvikt 56 
kg., fjädervikt 61 kg., lättvikt 66 
kg., weltervikt 72 kg., mellanvikt 
79 kg. och lätt tungvikt 87 kg. — 
Ang. den amerikanska fribrott- 
ningen se Catch-as-catch- 
c a n. Siippl. 

Brottskiva, linskiva (se d. o.), 
som ej har någon kraftöverföran- 



de funktion utan endast tjänar 
till att förändra linans riktning. 

Brougham, se A u t o m o b i 1. 
Suppl. sp. 200. 

Brouillera [broje'-] (fr. brouil- 
ler), ställa till osämja, bryta med 
någon. • — • Brouillerad, oense. 

*Brown. 2. Robert B. Enl. 
molekylarteorin utföra alla krop- 
par Brownska molekylarrörelser 
med en hastighet, som är desto 
större, ju mindre massan är. Dy- 
lika rörelser hos galvanometer- 
spolar ha påvisats av G. Ising. 

Brown, Bove'ri & Cie [braon], 
tysk industrifirma, grundad 1900, 
med huvudsäte i Mannheim och 
ett flertal dotterbolag, bl. a. i 
Saarbriicken. B. tillverkar elekt- 
riska maskiner, transformatorer 
och apparater, ångturbiner, blås- 
maskiner, kompressorer m. m. B. 
har anlagt elektriska banor och 
kraftverk bl. a. i Schweiz, Italien, 
Norge, Frankrike och Österrike. 
Aktiekapital 25 mill. mark. Antal 
arbetare vid huvudfirman 6.500. 

*Browning. 2. Robert B. I 
sv. övers, föreligger Pippa passcs 
(1S41; Pippa går förbi, 1907). 

Browning [brao'ning], John, 
f. 1S54, d. 1926, nordamerikansk 
vapenkonstruktör, verksam bl. a. 
vid Colts verkstäder i Hartford, 
känd som uppfinnare av automa- 
tiska skjutvapen. 

Bruce, O 1 o f, f . 1867, skolman, 
ämbetsman. B., som 1893—1909 
var lärare vid "Vilans folkhög- 
skola och 1908 — 13 överlärare vid 
Arlövs folkskola och föreståndare 
för Arlövs högre folkskola, blev 
1913 undeivisningsråd i Folk- 
skolöverstyrelsen (fr. o. m. 1919 i 
Skolöverstyrelsen) och är sedan 
1925 chef för Skolöverstyrelsens 
folkskolavdelning. B. var 1912 — 
17 liberal led. av F. K. Han blev 
1920 ordf. i Sveriges allmänna 
folkskollärarförening. 



44i 



Bruce — Brunhes 



44S 



Bruce [bros], Stanley, f. 
1SS;J, australisk affärsman och 
politiker, medlem av parlamentet 
sedan 1918. B., som sedan 1923 
är premiär- och utrikesminister, 
representerade Australien vid X. 
F:s delegeradeförsamling 1921 
och vid rikskonferenserna i Lon- 
don 1923 och 1926. Vid dessa se- 
nare har B. kraftigt hävdat 
Australiens ställning inom impe- 
riet. Jfr Australien. Histo- 
ria. Snppl. 

Bruci't, av magnesiumhydr- 
oxid, Mg(OH),, bestående, vitt 1. 
blekgrönt mineral i tavelformiga 
trigonala kristaller 1. fjälliga 
aggregat. Förekommer derb i 
kalksten vid Filipstad. En tradig 
varietet vid Hoboken, New Jersey, 
kallas n e m a 1 i' t. 

Brudslöja, se G y p s o p h i 1 a. 
Suppl. 

Brudslöjan, naturskönt vat- 
tenfall i Jämtland, v. om Stor- 
lien, bildas i en cafion nära 
norska gränsen. 

Brugge [bry'gge], se Briigge. 
även Suppl. 

Brukskoncernen, namn på de 
av Fagersta bruks a. b. (se Fa- 
ge r s t a. Suppl.) ägda ocli arien- 
derade järnverken. 

Brulin, H e r ni a n, f. lS7ö, 
historiker, arkivman, arkivråd i 
Riksarkivet 1920. B., som nedlagt 
ett betydelsefullt arbete på ord- 
nandet av Riksarkivets samling- 
ar, har i sin vetenskapliga pro- 
duktion främst behandlat Karl 
XII:s historia. Han har dessutom 
utgivit del. 4 — 7 av '"Rikskansle- 
ren Axel Oxenstiernas skrifter 
och brefväxling", första serien. 

Brummell [bra'mmal], 

George B r v a n, kallad B e a u 
B., f. 1778, ' d. 1S40, engelsk 
dandy. B. var i avseende på kläde- 
dräkt och uppträdande den ton- 
givande inom Londonsocieteten 



omkr. 1800 och tillhörde dåv. 
prinsen av Wales' (Georg IY:s) 
närmaste omgivning. B. bidrog 
till perukens avskaffande och lan- 
serade en dräkt, vars elegans be- 
rodde på snittet, ej på stoffverkan, 
och kan därigenom anses vara den 
förste som i princip utformat den 
moderna mansdräkten. 

*Brunei. Ytan uppskattas nu- 
mera till endast 6.500 kvkm. Hu- 
vudstaden B. (12,000 inv.), delvis 
byggd på pålar i floden B., är 
känd för sitt konsthantverk. 

*Brunetiére, Ferdinand. 
Av U evolution des genres dans 
Vhistoire de la littérature utkom 
endast ett band (Uévolution de 
la critiqiie depuis la renaissnnce 
jusqii.'å nos jaiirs. 1890). Av Étu- 
des critiqucs stir Vhistoire de la 
littérature jraneaise (8 bd. ISSO — 
1907) har ett' 9:e bd utgivits 
postumt (1925). Histoire de la 
littérature franeaise elassique 
ir>lö—lS30 (4 bd. 1904—18) hai- 
efter B:s död fullföljts av andra 
forskare. B:s omvändelse till tro- 
ende katolik (på lS90-t.) blev av 
stor betydelse. Hans från katolsk 
synpunkt gjorda utläggning övei- 
"vetenskapens bankrutt"' tjänade 
länge som paroll för de t rad it io- 
nalistiska och katolska .ström- 
ningarna i fransk kultur. 

*Brunflo. 1. På kyrkogården 
står en kast al från 1100-t. den 
enda, som i Xorrland bevaiats 
till vår tid. 

Brunhes [brynn], Jean. f. 
1869, fransk geograf, prof. i Fri- 
bourg 1896 — 1912, i Lausanne 
1907 — 12 och vid College de Fran- 
ce sedan 1912. B. har gjort en 
grundläggande insats inom antro- 
pogeografin. särskilt genom sitt 
huvudverk La géographie launai- 
ne (1 bd 1910; 3:e uppl. i 3 bd 
1925). Bland hans övriga verk 
miirkes det i Hanotaux' Histoire 



449 



Brunius — Bruun 



450 



de la nation frangaise ingående 
Gcographie humaine de la France 
(2 bd, 1920 — 26), vidare La géo- 
graphie de Vhistoire (1921; tills, 
med C. Vallaux) och arbeten rör. 
Pyreneiska halvöns och Nord- 
Afrikas konstbevattning. 

*Brunius. 2. August B. av- 
led 1926. Han återvände 1924 till 
Svenska Dagbladet som teaterkri- 
tiker. Bland hans senaste arbe- 
ten märkas samlingar av hans 
kritiska artiklar, bl. a. Kätterier 
(1923) och Det nya Stockholm 
(1926), de populära handböckerna 
Modern engelsk litteratur (1923) 
och Shakespeare (1924) samt de 
historiska skådespelen Dalin och 
drottningen (uppf. i Sthlm 1925) 
och Messeniernas fall (uppf. i 
Sthlm 1926). — 3 och 4. J o h n 
och Pauline B. äro sedan 
1926 jämte Gösta Ekman direk- 
törer för Oscarsteatern. John 
B. har under de senaste åren 
iscensatt ett antal svenskhisto- 
riska filmer (bl. a. Karl XII, 
1925, Gustav Yasa, 1928). 

Brun järnsten, se Järn- 
malmer. 

*Brunnby. I B., som omfattar 
yttre delen av den halvö, som be- 
gränsar Skälderviken mot s. 
(se Kullen), ligga Arilds och 
Mölle nuinicipalsamhällen samt 
Krapperups slott. 

Brunnbäck, annan form för 
Brunbäck (se Brunbäcks 
färja). 

*Brunneby. I B. ligger Borens- 
bergs municipalsamhälle. 

Brunnen [bro'nnen], turistort 
i kantonen Schwyz, Schweiz, vid 
Vierwaldstättersjön och Gott- 
hardbanan. 1,500 inv. — IB. 
förnyade 1315 "urkantonerna" 
det 1291 ingångna förbundet. 

*Brunnsviks folkhögskola. 
Landsorganisationen har 1929 i 



anslutning till folkhögskolan öpp- 
nat en internatskola för under- 
visning i fackföreningskun.skap, 
nationalekonomi o. a. socialveten- 
skapliga ämnen. Studierektor är 
redaktör Sigfrid Hansson. 

Brunssons vävskola i Sthlm, 
en av Sveriges största skolor för 
utbildning av väverskor och väv- 
lärarinnor, stiftad 1873 av Johan- 
na Brunsson (f. 1846). Ledare se- 
dan 1920 Alma Jacobson. 

Brunswick [bra'nn§oik]. 1. Se 
IST e w B r u n s w i c k, även Suppl. 

— 2. Stad i Georgia, s.ö. För. 
Stat., s. om Savannah. Utförsel 
av bomull, timmer m. m. 14,000 
inv. (1920). 

a. b. Brusafors — Hällefors, 

Lönneberga, gi-undat 1903, äger 
anläggningar i Hällefors (Kal- 
mar 1.), Brusafors och Sävsjö- 
ström (se dessa ord). C:a 350 ar- 
betare. 

Brusewitz, Axel, f. 1881, 
skytteansk prof. i vältalighet och 
statskunskap i Uppsala 1923. 
Bland B:s av idérikedom och 
metodisk skärpa utmärkta skrif- 
ter märkas Studier över 1809 års 
författningskris (1917) och Folk- 
omröstningsinstitutet i den 
schtoeiziska demokratien ( 1923 ) . 

*Brussa, turk. Bursa. 1. Det 
nuv. vilajetet B. omfattar 13,565 
kvkm. med 400,000 inv. (1927). 

— 2. B., vars folkmängd genom 
den efter Lausannefreden (1923) 
utförda folkutväxlingen starkt 
minskat (61,000 inv. 1927), har i 
grekerna förlorat sina bästa hant- 
verkare, varför sidenindustrin 
avsevärt gått tillbaka. 

♦Brussilov, Aleksej Alek- 
sejevitj, avled 1926. 

Brutet tal, se Bråk. 

*Bruun. 1. Malthe B. kalla- 
de sig i Frankrike Malte- 
Brun [mallt brai)]. 



15. — Le X. Suppl. 



451 



Bruun — Bråkning 



452 



Bruun fbnm], Christopher, 
f. 183*), d. 1020, norsk skol- och 
kyrkomän, ledare av folkhögsko- 
lor 1867 — 92, präst i Kristiania 
från 1893. Ss. skolman ivrade 15. 
för en utpräglat kristen men sam- 
tidigt frisinnad oth nationell 
uppfostran (bl. a. Folkelige 
Grundtanker, 1878). Jämte Kla- 
veness (se d. o.) utgav han 1894 
— 1908 den liberala tidskriften 
For Kirke og Kultur. 

*Bryan, William Jen- 
n i II g s, avled 1925. B. fortsatte 
in i det sista sin omfattande 
agitatorsverksamhet ehuru med 
ständigt minskat inflytande. 
Hans sista framträdande skedde i 
samband med den s. k. "ap-proces- 
sen" i Dayton (se d. o. Suppl.). 
B. framstår som den mest typiske 
representanten för "Middle West" 
(se d. o. Suppl.). 

Brya'xis, grekisk bildhuggare, 
verksam under senare delen av 
300-t. f. Kr., arbetade vid Mau- 
soleum (se d. o.) och skapade för 
Alexandria en vida berömd staty 
av guden Sarapis. 

*Bruckner. 2. Alexander 
B. avgick från professuren 1924. 

— 3. E d u a r d B. avled 1927. 
*Brygga. Elektr. Se även 

Motståndsmätning och 
Wheatstones brygga. 

*Briigge har jämte sina för- 
orter c:a 80,000 inv. Dess uthamn 
är Zeebriigge (se d. o.). 

*Briinn har talrika, delvis efter 
världskriget upprättade högre 
undervisningsanstalter, bl. a. 
tjeckiskt universitet, lantbruks- 
och teknisk högskola samt tysk 
teknisk högskola. 

* Bryssel hade 1927 jämte sina 

— numera 12 — förstäder 815,000 
inv., därav 212,000 inv. i egentliga 
B. Förstäderna äro Anderlecht, 
Etterbeek, Forest, Iselles, Jette, 



Koekelberg, Molenbeek Saint- 
Jean, Saint-Gilles, Saint-Josse- 
ten-Noode, Schaerbeek, Uccle och 
Woluve-Saint-Lambert. — B:8 
medeltida huvudtorg, vid vilket 
rådhuset är beläget, heter Grande 
Place. B. har en stark radiosta- 
tion (150.000 meterampeie). Om 
vetenskapliga och kulturella in- 
stitutioner se Belgien. Suppl, 

*BrysseIkvartetten upphör- 
de vid världskrigets utbrott med 
sin kon.sertveiksamhet men om- 
bildades 1918 av F. Schörg med 
f. ö. nya medlemmar och konser- 
terade ånyo flerstädes. Schörg av- 
led 1923. 

*Brytning. Fys. B. beror på 
vågrörelsens olika hastighet i de 
olika media (se Vågrörelse 
sp. 1042 f.). 

Brytningsförmåga hos en lins 
är inverterade värdet av bränn- 
vidden. Anges den senare i meter, 
blir B. uttryckt i dioptrier. 

Brytningsgräns, detsamma 
som gränsvinkel (se Ljus- 
brytning sp. 667). 

*Bråbo ingår i Bråbygdens och 
Finspånga läns domsaga. 

Bråbygdens och Finspånga 
läns domsaga i östergötl. 1. ut- 
göres av två tingslag, Finspånga 
läns härads och Bråbvgdens. 
56,090 inv. (1928). — B. bildades 
1927 genom sammanslagning av 
Björkekinds m. fl. härads dom- 
saga och Finspånga läns härads 
domsaga. 

Bråbygdens tingslag i Brå- 
bygdens och Finspånga läns dom- 
saga, östergötl. 1., omfattar Brå- 
bo, Memmings, Lösings, östkinds 
och Björkekinds härader. — B. 
bildades 1927 och omfattar förut- 
varande Björkekinds m. fl. hä- 
rads domsagas tingslag. 

Brågon, namn på Rlia'mnus 
catJia'rtica. 

Bråkning, se L i n sp. 537. 



453 



Bråttensby — Brögger 



454 



♦Bråttensby är en församling 
i Skara stift och bildar med 
Landa förs. kommunen Bråt- 
tensby ocli Landa i Älvsb. 
1. (410 inv., därav 2S5 i B. 1928). 

*Bräcke. 2. I B. (1,175 inv. 
192S), som är beläget vid Rev- 
sundsjön, ligger Bräcke ångsåg. 

* Bräder, se även Virkes- 
sortiment sp. 8S5. Jfr 
B o a r d s. Suppl. 

*Bräkne. B. härads domsaga 
utgöres av ett tingslag. 

Bränning. Veter. Se K a u - 
terisation. Suppl. 

Bränninge, järnvägsstation i 
Kaga skn, östergötl. 1., vid Mel- 
lersta Östergötlands järnvägar 
och Väderstad — Skänninge — B. 
järnväg. 

Brännkultur, detsamma som 
svedjebruk. 

♦Brännkyrka, som omfattar 
Sthlms sydligaste och största del 
(75 kvkm.), d. v. s. ett fastlands- 
område samt Reymersholm och 
Årsta holmar, indelas f. n. i 27 
stadsdelar. Bebyggelsen har de se- 
naste åren snabbt brett ut sig. 
Folkmängden uppgick 1928 till 
48,885. 1 jan. 1930 skall till B. 
överflyttas en del av Nacka skn 
med bl. a. General motors nordis- 
ka fabrik. — En stor del av jor- 
den har för olika ändamål (bl. a. 
för villabebyggelse; jfr Träd- 
gårdsstad sp. 1429 ) inköpts 
av Stockholms stad 1883—1922. 
De största villasamhällena och in- 
dustriorterna äro (inom parentes 
angives folkmängden 1928) : En- 
skede (11,100), Mälarhöjden och 
Hägersten (5,475), Aspudden 
(4,080), Tellusborg med Midsom- 
markransen (3,790), Gröndal 
(3,635), örby villastad (3,340), 
Ärsta (2,000), Älvsjö (1,410), 
Västberga (1,465), Stureby 
(1,855), Långbrodal (1,335) samt 
Skarpnäcks trädgårdsstad (1,060) 




Brödkorgs vamp. 

och småstugeområde (460). Se 
även Stockholm sp. 1640 och 
karta till d. o. sp. 1645—1646. 

Brännmanet, se S k i v m a - 

n e t e r. 

♦Brännpunkt, se även E 1 - 
1 i p s. Geom., Hyperbel och 
Parabel 2. 

♦Brännö, som är beläget på 
ön med samma namn, upphörde 
1922 att vara municipalsamhälle. 

Brättne, såg\^erk och sulfit- 
fabrik i Arvika landskommun. Äg. 
Billeruds a. b. 

Brödkorgsvamp, CrucVbulum 
vulga're {Cy'athus crucibulum) , 
till buksvamparna hörande svamp 
med nästan cylindrisk, 5 — 8 mm. 
hög, 3 — 6 mm. bred, ockragul 
fruktkropp. Denna öppnar sig vid 
mognaden med ett lock i spetsen; 
därvid blottas en grupp linsfor- 
miga sporgömmen ("bröden" i 
brödkorgen). Allmän på gammal 
ved, murkna träbroar o. d. 

♦Brögger. 2. A. W. B. utgav 
1925 Det norske folk i oldtiden, 
en översikt av den norska forn- 
tidens historia från nya synpunk- 
ter. Av det av B. tills, med Hj. 
Falk och H. Shetelig utgivna stora 
verket om Osebergfyndet, där B. 
själv skrivit om fyndets historia 
och gravhögen, ha 1917 — 28 ut- 
kommit 3 dir. 



455 



Bröllops-Bcswärs Ihugkommelse — Budapesttrion 



456 



Bröllops-Beswärs Ihugkom- 
melse, lGOO-t:.s främsta svenska 
bröllopsdikt, skriven på hexame- 
ter. Genom sin av robust livs- 
glädje uppburna realistiska skild- 
ringskonst har B. högt värde så- 
väl ur rent litterär som ur kultur- 
historisk synpunkt. Dikten till- 
skrevs tidigare allmänt Georg 
Stiernliielm, men J. Nordström 
har med stöd av främst språkliga 
skäl uppvisat ohållbarheten i 
denna teori. I stället har han 
sökt göra gällande, att en föga 
kiind Uppsalapoet, Johannes Ru- 
dhelius, skulle vara diklons upp- 
hovsman. 

Brönderslev [brö'nner-], stad 
(sedan 1921) i Hjörring amt, 
Danmark, belägen i Vendsyssel 
vid järnvägen Nörre-Sundby — 
Hjörring. B. har stora kreaturs- 
marknader och livlig industri. 
5,600 inv. (1925). 

Brö'nnöysund [sunn], lade- 
sted i Nordland fylke, Norge, på 
en halvö vid kusten. Handelscent- 
rum. 1,300 inv. (1927). 

Brö'nsted, Johannes Ni- 
c o 1 a u s, f. 1879, dansk kemist, 
prof. vid Köpenhamns universi- 
tet 1909, har utfört betydelsefulla 
fysikalisk-kemiska undersökning- 
ar, bl. a. betr. kemisk affinitet och 
isotoper. 

Bröt, anhopning av timmer, 
som fastnat i ett vattendrag. 

Brötlingar, detsamma som ris- 
kor. 

BSSR, se Vit-Eyssland. 

*Buat, Édmond, avled 1923. 

v. Buch [boch], Leopold, f. 
1774, d. 1853, tysk geolog, lärjunge 
till A. G. Werner och en av sin 
tids främsta geologer. Till en bör- 
jan ivrig neptunist, övergick han 
efter studium av vulkanerna i 
Italien till plutonisterna och bi- 
drog därigenom verksamt till ge- 
nombrottet av dessas åsikter, B. 



gjorde vidsträckta resor. Sin vis- 
telse i Skandinavien 1806 — 08 
skildrade han i Reise durch Nor- 
locgen und Lappland (2 dir, 1810; 
sv. övers. 1814—16). 

*Buchanan. 3. Sir George 
William B. avled 1924. B :s 
intres.santa memoarer äro publi- 
cerade i My mission to liussia 
and other diplomatic memoriei 
(2 bd, 1923). 

*Buchara delades 1924 mellan 
Turkmenistan, egentliga Usbekis- 
tan och Tadsjik. 

*Buchholtz, Johannes 
Bland B:s senare arbeten mär 
kas romanen Under det gyldnt 
Tra; (1925) med dess forts 
Gudrun og Simon (1927) ock 
novellsamlingen Fodspor i Sl0vei 
(1928). Han har även haft fram- 
gång på scenen med komedierna 
Slcoinlc mig Fjender (1926) och 
Blomsternes Hus (1928). 

Bucka'ler, se Konsonan- 
ter sp. 1116. 

Buckoblad, bladen av flera ar- 
ter Baro'sma (fam. Ruta'ccae). 
små buskar med vita blommor, 
hemmahörande i Kaplandet. An- 
vändas som diuretiskt medel och 
mot gonorré. 

Budapestkvartetten, en av 
violinisten Emil Hauser (f. 1893) 
1918 grundad ungersk stråk- 
ensemble, vars övriga medlemmar 
äro violinisten José Roismau 
(har efterträtt Emmerich Poga- 
ny), altviolinisten Stefan Ipolyi 
och cellisten Harry Son. B., som 
även givit talrika konserter i 
Sverige (1920 och senare), har 
utvecklats till en av nutidens för- 
nämsta stråkkvartetter, särskilt 
uppskattad för sin tolkning av 
Beethoven, Schubert och Haydn. 

Budapesttrion, en 1926 bildad 
ungersk kammarmusikensenible, 
bestående av violinisten Nicholas 
Eoth (f. 1902), hans broder cel- 



457 



Budjonnyj — Buisson 



458 



listen George Roth (f. 1904) och 
pianisten André Petri (f. 1907), 
har hastigt vunnit rykte för sitt 
utomordentliga spel. B. konserte- 
rade i Sverige 1928. 

♦Budjonnyj, Simjon Mihai- 
lovitj, har efter sina krigiska 
insatser åtnjutit stor popularitet 
och inlagt stora förtjänster om 
röda arméns organisation. Sanno- 
likt på grund av farhågor för att 
hans inflytande skulle bli Stalin 
öveimäktigt avlägsnade denne B. 
april 1929 ur armén, men juli 
s. å. fick han befäl över mot Kina 
koncentrerade stridskrafter. 

Buenaventura [voä'navento'-], 
stad i Colombia, på en ö i Chocö- 
bukten. B. är Colombias för- 
nämsta Stilla havshamn med ex- 
port av kaffe, guld och platina. 
Ändpunkt för Colombias pacific- 
järnväg. C:a 5,000 inv. 

*Buenos Aires. 1. B., vars hu- 
vudstad är La Platå, hade 1928 
2,899,000 inv. — 2. B. (förbunds- 
distriktet) omfattade 1928 186 
kvkm. med 2,0.31,000 inv. 1923 ut- 
gjorde sammanlagda nettotonna- 
get för ankomna och avgångna 
fartyg i utrikesfart 15,3 mill. 
ton. I B. finnes svensk sjömans- 
präst. Från B. utgå numera flyg- 
linjer till Salta, Catamarca, 
Posadas, Corrientes, Mendoza och 
San Juan, varjämte sedan 1922 
upprätthålles flygpostförbindelse 
med Montevideo. I B. och det när- 
belägna Monte Grande finnas ra- 
diostationer för transatlantisk 
trafik. 

Buer [bor], stad i prov. West- 
falen, Preussen, vid floden Em- 
scher och Rhen — Hernekanalen, n. 
om Gelsenkirchen. Stenkolsgru- 
vor. 99.000 inv. (1925). 

*Buffalo har ett universitet. 
Från B. utgår Eriekanalen. 

Buflfertbatteri, se Ackumu- 
latorbatteri. Suppl. 




1. Kaiiplöpniugsljuna. 2. Cbacaritastatio- 
nen. 3. Retirostatiouorna. 4. Koiistimi- 
seet. 5. Colönteatern. 6. Oncestationen. 
7. Kongressens byggnad. 8. Katedralen. 

9. Regeringspalatset (La Casa Eosada). 

10. Constituciönstatlonen. 11. Frilufts- 

bad. 

Bu'gge, Carl, f. 1881, norsk 
geolog, direktör för Norges geolo- 
giske undersökelse 1921. B. har 
i sin vetenskapliga produktion 
särskilt behandlat malmgeologi 
och fjällproblemet. 

*Buharin (B u ch ar in), N i - 
k o 1 a j I v a n o v i t j, f. 1888 (ej 
1879), blev efter Sinovjev den 
kommunistiska internationalens 
chef. Ss. sådan och samtidigt som 
redaktör 1918—29 för Pravda (se 
d. o. 1) var han i flera år en av 
bolsjevismens förgrundsfigurer, 
efter Sinovjevs och Kamenevs fall 
tredje man i det triumvirat, som 
hade ledningen (jfr Ryssland sp. 
1583). Sedan han på sistone slutit 
sig till högeroppositionen (jfr 
Ryssland. Historia. Suppl.), har 
han avlägsnats från sina poster. 

*Buhre, Bertil, avgick som 
generaldirektör i Medicinalstyrel- 
sen 1928. 

Buisson [buiså'r)], Ferdi- 
nand, f. 1841, fransk pedagog 



459 



Buitenzorg — Bulgarien 



46( 



och politiker, 1896—1902 prof. i 
pedagogik i Sorbonne, radikal- 
socialistisk medlem av deputera- 
dekammaren 1902—14 och 1919 
— 24. Tidigt verksam inom den 
pacifistiska rörelsen, har B. på 
senare år sökt verka för en för- 
soning mellan de förut fientliga 
stormakterna och erhöll 1927 ena 
hälften av Nobelska fredspriset. 

♦Buitenzorg hade 1926 45,000 
inv. 

*Bukarest har efter världs- 
kriget utvecklats synnerligen has- 
tigt och uppges 1926 ha 786,000 
inv. (efter inkorporering av flera 
förorter). Staden skyddas av en 
gördel starka fort. Industrin, sär- 
skilt livsmedels-, går raskt fram- 
åt. Jämte universitetet (13,500 
studenter) har B. flera högskolor, 
museer och arkiv. Staden är säte 
för ortodox patriark (sedan 1925) 
och katolsk ärkebiskop. 

* Bukspottkörtel. B. är upp- 
byggd av genom bindväv i lober 
uppdelade cellförband. Större de- 
len av dess celler uttömma sekret 
i B:s utförsgång. Sekretet inne- 
håller utom de nämnda enzymen 
bikarbonat (c: a 4 %). I loberna 
finnas insprängda cellhopar av 
ett mot de övriga körtelcellerna 
något avvikande utseende. Dessa 
(L anger hansska cell- 
öar) avgiva ett inre sekret di- 
rekt till blodet. Den enda hittills 
kända beståndsdelen i detta sekret 
är insulin (se d. o., även SuppL). 
B:s sekretion till tarmen igång- 
sattes genom avsöndrandet av ett 
hormon, s e k r e t i' n (jfr S t a r - 
1 i n g) , som avgives från tarm- 
slemhinnan till blodet vid den ret- 
ning, vilken uppkonmier, när galla 
och maginnchåll flöda in i övre 
delen av tarmarna. Sekretionen 
kan möjl. även igångsättas direkt 
genom nervretning utan sekreti- 
nets medverkan. 



Bukspottkörtelns sjukdomar 

En bristande funktion hos den de. 
av bukspottkörteln, som avgei 
sitt sekret till tarmen, ger si^ 
till känna genom abnormt rik 
liga avföringar, innehållande 
ofta stora fettmängder (jämte 
osmälta köttrester och stärkelse 
korn). Ofta förekomma även gul 
sot, ödem och gulfärgning a.\ 
gommen. Dessa symtom fram 
komma spec. vid tilltäppning a^ 
bukspottkörtelns utförsgång ge 
nom inflammation, stenbildning 1 
svulster, bland vilka senare kräf 
ta spelar en viktig roll. Xekro.< 
av bukspottkörteln av okänd an 
ledning (infektion 1. stagnatior 
av körtelns sekret?) är tämligen 
sällsynt och leder utan operativl 
ingrepp till döden. Vid nekrosens 
utbildande spela körtelns fett- och 
äggviteklyvande enzym en stor 
roll. Symtomen äro bl. a. ihållan- 
de, vanl. våldsamma buksmärtor, 
kollaps, kräkningar. Vanl. har 
ett gall-lidande föregått sjukdo- 
men. Behandlingen består i ytlig 
klyvning av körteln och tampo- 
nad. Vid tidig operation kan c:a 
halva antalet opererade räddas 
till livet. Bukspottkörtelns när- 
het till magsäck och tolvfinger- 
taim gör, att sjukdomar i dessa 
organ (ss. mag- och tarmsår, 
s\'ulster) lätt gripa över på kör- 
teln. Bristande funktion i buk- 
spottkörtelns inre sekretion kan 
ge anledning till sockersjuka. 

Bukta, se Jakt sp. 29. 

* Bulgarien omfattade 1927 
10.3,146 kvkm. med 5,597,000 inv. 
(54 per kvkm.). — Näringar. 
Stenkols- och brirnkolsproduktio- 
nen har de senaste åren betydligt 
ökats och utgjorde 1927 1,238,000 
ton. 1928 hade järnvägarna, vilka 
samtliga ägas av staten, en längd 
av 2,700 km., därav 2,300 normal- 
spåriga. — Befolkning. Vid folk- 



461 



Bulgarien 



462 



räkningen 1920 hade B. 4,847,000 
inv., därav 81,4 % bulgarer, 10,7 
% turkar, 2 % zigenare och 1,2 
% rumäner. — Myntenhet är lev 

Den odlade jordens användning och av- 
kastning 1928, 

Areal Skörd 

(kvUni.) (1,000-t. ton) 

Vete 10,000 l,3.'-0 

Råg 1,640 234 

Korn 1,960 343 

Havre 1,190 105 

Majs 6,450 464 

Vin (1927) 650 1,725^ 

Tobak (1927) 260 16 

1 1,000-t. hl. 

Kreatursstock 1920 (1,000-t. djur). 

Nötkreatur 1,877 

Hästar 398 

Mulor, åsnor och muläsuor 181 

Får 8,923 

Getter 1,332 

Svin 1,090 

Bufflar 418 

Handelsomsättning. (Mill. leva.) 
Ar 1920 1923 1926 1927 

Import 2,214 5,121 6,24G 6,120 

Export 1,043 3,537 5,018 0,027 

Viktigaste importvaror 1927. 
(Mill. leva.) 

Te.Ktilvaror 2,429,3 

Metaller och metallvaror 763,5 

Maskiner 748,8 

Skinn och arbeten därav 323,7 

Harts och mineraloljor 220, i 

Oljor och fettiimnen 217,8 

Viktigaste exportvaror 1927. 
(Mill. leva.) 

Tobak 2,100,6 

Spannmål och mjöl l,636,i 

Ägg 853,9 

Hudar och arbeten därav 392,5 

Levande djur 388,7 

Eosenolja 185,7 

Viktigaste import- och exportländer, 
(Import och export 1 mill. leva.) 
1027 
Imp. Exp. 

Belgien 191,e 325,4 

Frankrike 447, „ 382,7 

Grekland 94,e 980,3 

Italien 893,8 485,7 

Nederländerna 173,5 276,2 

Storbritannien 736,4 65,6 

Tjecko-Slovakiet 600,i 312,5 

Tyskland 1,289,5 l,528,e 

Ungern 172,j 258,, 

Österrike 502,s 1,057,8 



Bulgariens handel med Sverige 1927. 
(1,000-t. kr.) 

Exp. Imp. 

Skodon — 91 

Kautsjukarbeten — 214 

Hästskosöm m. m — 211 

Motorer, lokomotiv etc • — 645 

övriga varor 25 55 

Exp., resp. imp. totala värde 25 1,216 

(se d. o.). För mått och vikt gäl- 
ler metersystemet. — Författning. 
Proportionellt valsätt infördes 
först 1927. — Förvaltning. Anta- 
let län 1. distrikt är 16. — Bland 
B : s politiska partier märkas en 
grupp borgerliga partier, till 
sept. 1928 sammanslutna till en 
entente med 168 repi-esentanter i 
sobranjen (av 273), den radikala 
agrariska unionen (48 mandat), 
nationalliberala partiet (höger; 
14 mandat) och socialdemokra- 
tiska partiet (10 mandat). ■ — • 
Rättsväsen. Smärre mål avdömas 
av fredsdomare, över dem stå di- 
stiiktsdomstolar och tre appella- 
tionsdomstolar. I sista instans dö- 
mer kassationsdomstolen i Sofia. 
Där finnes även en administrativ 
domstol. — Undervisningsväsen, 
vetenskapliga och kulturella in- 
stitutioner. Sedan 1920 finnes i 
Sofia förutom statsuniversitet ett 
privat universitet, där undervis- 
ning i statsvetenskap och natio- 
nalekonomi meddelas. I Sofia 
finnas även nationalbibliotek 
(200,000 bd), nationalmuseum 
och den 1869 grundade bulga- 
riska vetenskapsakademin. - — 
Historia. De senaste årens ut- 
veckling har framför allt präg- 
lats av strävandena att över- 
vinna världskrigets svåra efter- 
verkningar. Stambuliskij fort- 
satte sin radikala politik. Höger- 
partierna sammanslöto sig 1922 
till ett block med syfte att störta 
regeringen, och juni 1923 tvangs 
denna att avgå. En ministär 
Tsankov bildades, som inledde en 



463 



Bulge — Bullerlag 



464 




Olaf Bull. 

starkt reaktionär politik. Kom- 
munisternas upprepade försök att 
störta regeringen misslyckades, 
och efter en rad attentat i bör- 
jan av 1925 inleddes en aktion 
mot kommunisterna, som medför- 
de ett starkt bakslag för dessa. 
Regeringens svåraste problem var 
det ekonomiska, vilket komplice- 
rades genom de talrika bulgariska 
flyktingarna. Efter Tsankovs av- 
gång jan. 1926 inaugurerade den 
nya ministären med demokratiska 
vänsterns ledare Liaptsjev som 
clief en försoningspolitik, som va- 
rit i hög grad främjande för lan- 
dets utveckling. Liaptsjev har av 
IST. F. lyckats utverka lån för 
bringandet av effektiv hjälp åt de 
talrika bulgariska flyktingar, 
vilka från Väst-Trakien och gre- 
kiska Makedonien begivit sig till 
bulgariskt statsområde. Valen 
1927 blevo en seger för regerings- 
partiet. Svåra gränsoroligheter, 
framkallade av den s. k. interna- 
tionella makedoniska revolutio- 
nära organisationens verksanoliet, 
ledde sept. 1928 till sprängning 
av den partikoalition, på vilken 



regeringen stött sig, och en mi- 
nisterkris, som dock av\'ecklades 
utan ändring i ministärens sam- 
mansättning. 

Bulge [lx)lldj], se Pansar- 
fartyg sp. 1584. 

*Bull. 3. Edvardllagerup 
B. är brorson till Ole B. — 4. 
Henrik B. är brorson till Ole 
B. — 5. E d v a r d B. tillhör sam- 
ma släkt som ovanstående. B., 
som länge verkat i den radikala 
socialismens tjänst, är ansluten 
till arbeiderpartiet och tillhörde 
jan. — febr. 1928 ss. utrikesminis- 
ter Hornsruds kortvariga mini- 
stär. Bland B:s senare arbeten 
märkes främst Jcmtland og Norge 
(1927). — 6. Olaf B. är son till 
Jacob Breda B. Med sina senaste 
diktsamlingar, Stjernene (1924) 
och Metope (1927), samt den be- 
rättande dikten De hutidrcde aar 
(1928), som ger en spirituell 
skildring av Studentersamfundets 
historia, har B. ytterligare häv- 
dat sin ställning som en av Nor- 
ges främsta nu levande lyriker. 
Hans poesi ger i en musikaliskt 
fulltonig form uttryck åt ett 
starkt och skiftande lyriskt .stäm- 
ningsliv och en svårmodigt färgad 
filosofisk spekulation. — 7. 
Francis B., broder till B. 5, 
utger sedan 1923 tills, med F. 
Paasche Illnstreret noisk littcra- 
titrhistorie och redigerar sedan 
1925 ensam den av honom och G. 
Gran 1914 grundade tidskriften 
Edda. 

Bullerforsen, ett Stora Kop- 
parbergs bergslags a. b. tillhö- 
rigt kraftverk i Dalälven. Se tab. 
till Vattenkraftverk. 

Bullerlag, sammanfattande be- 
nämning på de skilda bestämmel- 
ser, som avse att förhindra onö- 
digt buller, särskilt gatubuller 
nattetid. Strafflagen kap. 11 § 
15 straffar med högst 100 kronors 



465 



BuUtofta— Burke 



466 



böter "oljud eller oväsende" å all- 
män plats, järnvägståg, passa- 
gerarefartyg, offentliga lokaler 
m. fl. ställen. Ordningsstadgan för 
rikets städer 1868 vänder sig sär- 
skilt mot kägelspel ss. en störan- 
de företeelse. Utöver dessa lagbe- 
stämmelser ha i vissa städer ut- 
färdats särskilda ordningsföre- 
skrifter, vilka söka i möjligaste 
mån inskränka 1. motverka det 
moderna storstads- och trafikvä- 
sendets störande buller. 

Bulltofta, flygstation vid 
Malmö (se d. o. Suppl.). 

*Bulvan. Jur. Om den nyare 
lagstiftningen om bulvanförhål- 
lande i fråga om fast egendom 
se Social jordlagstift- 
ning sp. 1116. 

*Bunin, Ivan Alekseje- 
vitj. Byn utkom i sv. övers. 
1924'. 

*Bunkeflo bildar sedan* 1924 
jämte Glostorp ett pastorat. 

Bu'nker (eng. bunker, eg. kol- 
box på fartyg), kolförråd 1. bränn- 
oljeförråd ombord å fartyg. 

Bura'ner (av ett turk. ord med 
bet. storm), våldsamma snöstor- 
mar på Syd-Rysslands och Väst- 
Sibiriens stäpper, framkallade av 
vintertid plötsligt från v. 1. n. 
inbrytande barometerminima. 

Ibland kallas även de mera säll- 
synta stoftförande och heta som- 
marstormarna på stäpperna B. 

Bureau International des 
poids et mesures [byrå' ägter- 
nasiåna'll dä poa' e m8sy'r], se 
Internationella byrån 
för mått och vikt. 

*Burén, Axel, avled 1923. 

*Burgenland utgör nu en av 
Österrikes delstater (författning 
av 1926) med en yta av 3,967 
kvkm. och 286,000 inv., därav 
42,000 kroater och 14,000 ungrare 
(1923). Befolkningen är till 85 



% katolsk. Lantbruket är huvud- 
näring. Därjämte livsmedels-, 
textil- och trävaruindustri samt 
utvinning av brunkol m. m. Hu- 
vudstad Eisenstadt (f. n. proviso- 
riskt Sauerbrunn). 

Burgsviksandsten, en av de 

yngsta siluravlagringarna på Got- 
land, träder i dagen i ett smalt 
n.ö. — s.v. stråk nära södra ändan 
och brytes sedan gammalt till 
slipsten samt för byggnads- och 
ornamentala ändamål. 

Burja'to-Mongoliska republi- 
ken, B u r j a' t - M o n g o' 1, auto- 
nom socialistisk sovjetrepublik i 
RSFSR. 379,416 kvkm. 492,000 
inv., därav 44 % bur j äter och 53 
% storrjssar (1926). Huvudstad 
Verhne Udinsk. B. är ett skogrikt 
bergland och består av en huvud- 
del intill Bajkal, på gränsen mot 
Yttre Mongoliet, och två enklaver 
i Fjärran österns område. Hu- 
vudnäringar boskapsskötsel, fiske 
och jakt. Rika men föga utnytt- 
jade mineralfyndigheter. B. ge- 
nomlöpes av Transsibiriska ba- 
nan. Vattenvägarnas längd 3,600 
km. — B. bildades 1923 av delar 
av guv. Irkutsk och Trans-Bajkal- 
området. 

*Burke [bak]. 1. Edmund 
B : s betydelse för eftervärlden 
har varit mycket stor. Inom tysk 
estetik har hans Philosophical 
inquiry into the 07-igln of our 
ideas on the sublime and beauti- 
ful (1756) med dess mot rationa- 
lismen riktade tendens satt djupa 
spår. För europeisk kultur i dess 
helhet har B : s strängt genomför- 
da historiska betraktelsesätt varit 
av revolutionerande verkan. Den 
historiska skolan inom statsveten- 
skap och historieskrivning (jfr 
Statsteori sp. 1483) leder i 
viss mån sina anor till Reflec- 
tions on the revolution in France. 



467 



Burke — Busoni 



468 



Burke [bak], Thomas, f. 
1887, engelsk författare, har skri- 
vit suggestiva skildringar från 
Londons proletär- och hamnkvai- 
ter, världsbekanta genom filmen 
Broken blossoms, som bygger pä 
en novell ur samlingen Limehouse 
nights (191G; Broken blossoms, 
1 922 ) . 

Burlindning, lindningen å 
kortslutsrotor (se E I e k t r i s k a 
ni a s k i n e r np. 877). 

*Burma indelas administrativt 
i 7 divisioner, därav 4 i Lower 
(Xedre) Burma och 3 i Upper 
(övre) Burma, varjämte Norra 
och Södra Shanstaterna (tills. 
161,370 kvkm.) bilda särskilda 
förvaltningsområden. Bland stä- 
derna märkes även Mandalay. 

*Burman, E. O., avled 1929. 

Burmanska språk, se T i b e - 
t o - b u r m a n s k a språk. 

*Burnett. Frances Hodg- 
s o n - B. avled 1924. 

*Burnham. 2. Lord B. läm- 
nade 1928 Daily Telegraph. Han 
var ordf. vid »Internationella ar- 
betskonferensens sammanträde 
även 1926. Han blev 1927 medlem 
av Indian Statutory Commission 
(se Indien. Suppl.) . 

Burnouf [byrno'lT], E u ge n e, 
f. 1801, d. 1852, fransk orienta- 
list, prof. i sanskrit vid College 
de France 1832. Han har skrivit 
betydande arbeten över buddhis- 
men och dess heliga språk, pali, 
samt över Avesta. Även har han 
verksamt bidragit till tolkningen 
av de fornpersiska kilskrifterna. 

*Burslem är sedan 1910 in- 
korporerat med Stoke. 

*Burträsk. 1. B., som i ö. om- 
fattar lägre odlingsbygder kring 
Burträsk och Stora Byg- 
ds t r ä s k m. fl. sjöar, bildar 
jämte Kalvträsks kapellförs. pas- 
torat i Luleå stift. 10,015 inv., 
därav 1,355 i Kalvträsk (1928). 



— 2. B. ingår i Västerbottens 
mell. domsaga. 

Burträskost, se V ä s t e r b o t- 
t e n s o s t . 

Busch Ibosj]. 1. Fritz B., f. 
1890, tysk pianist och dirigent. 
B. har förvärvat sig ett erkänt 
namn som orkesterledare och är 
sedan 1922 konstnärlig ledare för 
statsteatern i Dresden. — 2. 
Adolf B., f. 1891, den föreges 
broder, violinist och tonsättare. 
B. är en berömd konsertspelare 
(flera framträdanden även i 
Sverige) och är sedan 1919 ledare 
av en stråkkvartett. 

Buschan [bo'sjan], Georg, f. 
1863, tysk läkare, antropolog och 
etnograf, berömd publicist. Har 
bl. a. utgivit Die Sitten der Völ- 
ker (3 bd, 1914 — 16) och redigerat 
den omfattande etnografiska 
handboken Illustrierte Völkcr- 
kiinde (3 bd, 1922—26). 

Buschor [bo'sjår], Ernst, f. 
1886, tysk klassisk arkeolog, 
prof., ledare för tyska arkeolo- 
giska institutet i Aten 1921, har 
företrädesvis ägnat sig åt studiet 
av det gi-ekiska vasmåleriet och 
utgivit GriccMsche Vasenmalcrei 
(2: a uppl. 1914) samt Die Skulp- 
turen des Zeusfempels sa Olym- 
pia (1924; tills, med Richard 
Hamann). 

*BusheL Den engelska B. är 
36,368 1. 

Busho'ngo, se B a k u b a. 

Suppl. 

Busje'hr, annan form för Abu- 
sjohr (se d. c, även Suppl.). 

Buskböna, se Phaseolus. 

*Buskerud (före 1919 Buske- 
rud amt) hade 1927 147,000 inv. 
I B. ligger även staden Hönefoss. 

*Buskmän, se även Män- 
niskoraser sp. 525. 

* Busoni, Feruccio, avled 
1924. Både som tonsättare och 
som musikskriftställare (Entwurf 



469 



Bussning — By 



470 



einer neuen Ästhetik der Ton- 
kunst, 1916) förfäktade B. moder- 
nistiska idéer. 

Bussning. Elektrotekn. Änd- 
stycken, vilka fästas å fria rör- 
ändar för att hindra de i rören 
gående elektriska ledningarna att 
skadas genom nötning mot rör- 
kanten. Med B. betecknas även i 
allra, skyddande, vanl. ock isole- 
rande skoningar å ringformiga 
kanter. 

Butadien, se K a u t s j u k sp. 
708. 

*Bute hade 1928 endast 18,000 
inv. mot 34,000 1921. 

Butler [bo'ttl9], Samuel, f. 
1835, d. 1902, engelsk författare. 
Efter att ha brutit sig ut ur den 
högkyrkliga miljö, i vilken han 
växt upp, levde han några år som 
farmare på Nya Zeeland men 
bosatte sig 1865 i London och 
ägnade sig åt författarskap. I 
den viktorianska tiden står B. 
som en revolutionär, vars satir 
främst riktar sig mot den kon- 
ventionella religiositeten men 
även mot den dogmatiska darwi- 
nismen. Hans främsta verk äro 
Eretohon (1872), en satirisk 
utopi i Swifts stil, och den stora, 
postumt utgivna familje- och 
samtidsromanen The loay of all 
flesh (1903; Alla dödligas väg, 
1928). Obeaktad av sin samtid, 
har B. spelat en avgörande roll för 
den följande författargeneratio- 
nen. 

*Butte. Numera smältes kop- 
parmalmen till största delen ej i 
B. utan i Anaconda (se d. o. 
Suppl.) och Great Falls (se d. o.). 
Området kring B., B u 1 1 e - 
distriktet, är För. Stat : s 
förnämsta kopparmalmsdistrikt. 
Malmen, bestående av silver- och 
guldhaltig koppar- och svavelkis, 
bildar gångar i granit och brytes 
i ett mycket stort antal gruvor. 



Malmfvndigheterna ha bearbetats 
sedan lS60-t. 

*Buttle skall framdeles jämte 
Vänge, Sjonhem och Viklau bilda 
ett pastorat. I kyrkan, som är 
från 1200-t., ingå delar av en 
anläggning från 1000-t:s mitt. 

Buty'lalkohol, CÄ-OH, alko- 
hol, som förekommer i fyra iso- 
mera former. Normal B., b u - 
t an o' 1, CH3(CH2)30H, f ram- 
ställes syntetiskt ur koloxid och 
vatten. Kokpunkt 116° C. An- 
vändes som lösningsmedel. I s o - 
butylalkohol, (CH3)2:CH- 
•CHjOH, ingår i finkelolja. Kok- 
piuikt 100°, 4 C. 

Buxbaumkvartetten [bo'kks- 
barmi-], före 1924 kallad Mair- 
e c k e r - B u X b a u m k v a r - 
t et t en, en i Wien 1921 av vio- 
linisten Franz Mairecker och cel- 
listen Friedrich Buxbaum grun- 
dad framstående stråkensemble, 
vars övriga medlemmar äro Ernst 
Moiawec och Max Starckmann ; 
för Mairecker vikarierade några 
år Robert Pollak. B. har konser- 
teiat i Sverige 1922 och senare. 

*Buxton. 3. Noel B. blev 
1929 jordbruksminister i Macdo- 
nalds andra ministär. 

Buys-Ballot, annan form för 
Buijs-Ballot (se Buijs-Bal- 
1 o t s lag). 

*By. 1. Genom under senare år 
av Nordiska museet bedrivna un- 
dersökningar har byorganisatio- 
nens utveckling i Sverige ställts 
i en rikare belysning. B. är en 
l)eb}'ggelseenhet, som utgör hem- 
vist för byalaget, ett samfund 
av familjer med inbördes reglera- 
de rättigheter och förpliktelser. 
Bytomten, som är den egentligen 
bebyggda marken, är uppdelad i 
gårdar, och efter måttet av dessa 
gårdstomter eller tofter är även 
byns övriga markinnehav utskif- 
tat. I gammal tid och stundom 




By. Släktby 1 Småland. 



iinnu är dock utmarken oskiftad 
och brukas gemensamt, vilket 
möjligen återspeglar äldre för- 
hållanden, då även den odlade 
jorden icke innehades av de en- 
skilda bymännen. Sättet att upp- 
dela byn i gårdar och dessas in- 
bördes läge har skapat flera olika 
bytyper. Äldre former av sädana 
kvarleva t. ex. i Dalarna, där man 
även i fäbodbyarna kan avläsa 
själva typernas uppkomst. Mest 
särpräglad är den i mell. Sverige 
vanliga radbyn, där gårdarna 
ligga efter en bygata och hela by- 
tomten bildar en strängt avgrän- 
sad rektangel. I förening med det 
s. k. solskiftet (se Skifte av 
jord sp. 780) anses radbyn 
vara ett utslag av statsmaktens 
reglerande ingripande, förmodli- 




By, Plan över radby i Närke. 



gen att datera till 1200-t. I Göta- 
land äro korsvägsbyar 1. klump- 
byar vanligare än radbyar, och för 
många senare bebyggda trakter av 
vårt land har släktbyn blivit ty- 
pisk. I båda dessa former är går- 
darnas placering mera tillfällig, 
varjämte släktbyn vanl. är i 
mindre format. Slutligen före- 
kommer i Dalsland, Bohuslän och 
vissa andra till Norge gränsande 
trakter enkelbebyggelse, d. v. s. 
att gårdarna ej ens i äldre tid 
ligga sammanförda till byar. En 
sådan bebyggelse blev i de flesta 
fall i hela Sverige följden av det 
s. k. laga skiftet. Att ordna ge- 
mensamma intressen, väg- och 
gärdesgårdshållning, skogens ut- 
nyttjande, ängsslåtter och arbetet 
på de små tegarna var b y - 
stämmans uppgift. Denna re- 
presentation, i vilken alla byns 
bönder ägde säte och stämma, 
sammanträdde efter kallelse av 
åldermannen och under hans ord- 
förandeskap. Äldermannasysslan 
gick oftast på varv bland bön- 
derna. Ofta blev byalaget emel- 
lertid något mer än denna rent 
ekonomiska intressegemenskap, i 
det att samboendet skapade um- 
gängesformer och likliet i sed, 
förhållanden som, när det gällde 
större B., kunde bli av politisk 
betydelse och vilka även ur all- 



473 



Bydalen — Byrd 



474 



mänkulturell synpunkt spelat 
stor roll. I våra dagar har såväl 
bystämman som andra sidor av 
den gamla byorganisationen i 
vissa delar av Sverige återupp- 
livats. 

Bydalen, se Drömmen. 

*Bygdén, Leonard. B:s 
Svenskt anonym- och pseudonym- 
lexikon förelåg 1915 färdigt i 2 
bd. Han har vid. utgivit Eernu- 
sands stifts herdaminne (4 bd, 
1923—28), ett såväl biografiskt 
som kulturhistoriskt mycket be- 
tydelsefullt verk. 

*Bygdeå. I Robertsfors kapell- 
förs, ingår numera Eobertsfors 
municipalsamhälle. 

* Byggnadskonst. Om nyare 
riktningar i B. se Funktio- 
n a 1 i s m. Suppl. 

*Byggnadsskyldighet. 1. 

Byggningabalkens bestämmelser 
om B. ha för jord i enskild ägo er- 
satts av motsvarande stadganden 
i 1907 års nyttjanderättslag, 1909 
års s. k. norrländska arrendelag 
(ändrad och till sin tillämpning 
utsträckt 1927) samt 1926 års lag 
om åborätt. Om B. i fråga om all- 
männa byggnader stadgas i flera 
författningar 5 juni 1909. 

* Byggnadsstyrelsen. Enl. den 
nya instruktionen 1928 har B. ss. 
led., förutom generaldirektören, 
sex byråchefer. En utrednings- 
byrå har tillkommit. Chefen för 
byggnadsbyrån benämnes bygg- 
nadschef, de övriga byråche- 
ferna med undantag av chefen för 
administrativa byrån benämnas 
byggnads råd. 

BU'hIer. 1. Georg B., f. 
1837, d. 1898, tysk indolog, prof. 
i orientaliska språk i Bombay 
1863, i indisk filologi och arkeo- 
logi i Wien 1880. B. företog på 
officiellt uppdrag vidsträckta re- 
sor för hopsamlande av sanskrit- 
manuskript. Om hans eminenta 



insikter i det fornindiska språket 
och indisk kultur vittna talrika 
arbeten, bl. a. ett stort antal ut- 
givna texter. Från 1896 ledde 
han utgivandet av Grundriss der 
indo-arischen Philologie und Al- 
tertumskunde. — 2. Karl B., 
f. 1879, tysk psykolog, prof. i 
Miinchen 1916, i Dresden 1918, i 
Wien 1922. B. började sin bana 
SS. psykolog med imdersökningar 
över tankeverksamheten och har 
senare särskilt ägnat sig åt barn- 
psykologi (se d. o. Suppl.). Ett 
värdefullt resultat därav är hans 
arbete Die geistige Entwicklung 
des Kindes ( 1918) . — 3. C h a r - 
lotte B., f. M a 1 a c h o vsr s k i, 
f. 1893, den föreg:s maka, psyko- 
log, docent i Wien, har specialise- 
rat sig på barnpsykologin. Bland 
hennes arbeten märkes Das See- 
lenleben des Jugendlichen (1922). 

Bii'hnenaussprache [-aos- 

sjprache], ty., scenuttal, det å 
teatrarna brukade uttalet av tys- 
kan (se Tyska språket sp. 
1573). 

Bymoln, detsamma som cu- 
mulo-nimbus (se Moln sp. 177). 

*Byng, lord, avgick ss. general- 
guvernör i Kanada 1926 och ut- 
nämndes 1928 till chef för London- 
polisen. Han blev 1926 viscount B. 

Byrd [bad], Richard, f. 
1888, nordamerikansk flygare, 
polarf or skare och sjöofficer (tog 
avsked 1916 men tilldelades 1926 
rang av kommendörkapten, com- 
mander). B. blev ryktbar genom 
att i aéroplan (med Floyd Ben- 
nett som pilot) utföra den första 
flygningen över nordpolen 9 maj 
1926, varvid under 15 1/2 tim. till- 
ryggalades 2,200 km. (Kings Bay 
— Nordpolen — Kings Bay) ; se ill. 
till Polarexpeditioner sp. 
355—356. 29 juni— 1 juli 1927 ut- 
förde han med 3 följeslagare en 
av de första Atlantflygningarna 



475 



Byrett — Båstad 



476 




Richard Byrd. 



(se F 1 y g n i n g. Suppl.) . Haii 
har 1928 startat en stort anlagd 
antarktisk expedition, som skall 
vara två år. Expeditionen, som 
är utrustad med flera fartyg, 4 
aeroplan och stor hunduppsätt- 
ning, skall vetenskapligt utforska 
betydande områden i Antarktis, 
delvis genom flygfärder (kart- 
läggning genom flygfotografering 
främst av kusten längs Konung 
Edvard VII:s land). Den har dec. 
1928 från Dunedin anlänt till 
Rossbarriären, där stationen Litt- 
le America anlagts vid Bay of 
Whales. Vid flygfärder jan. och 
febr. 1929 har innanför Konung 
Edvard VII : s land upptäckts en 
låg bergskedja, Rockef eller Range, 
och rekognoscerats ett större om- 
råde, kallat Marie Byrds land. — 
B. har utgivit Skyward (1928; 
Mitt liv i luften. 1929). 

Byre'tt (fr. burette, eg. liten 
kanna), graderat, vertikalt glas- 
rör med kran i nedre ändan, av- 
sett för a\Tnätning av godtyckliga 
volymer av någon vätska. 

Bysjön, se D o m n a r v e t sp. 
443. 



*Byske är delat på två för- 
samlingar, By ske och Fäll- 
f o r s, vilka tills, bilda pastorat. 

*Byström. 1. Johan Nik- 
las B. blev 1832 prof. vid Konst- 
akademin men uppehöll aldrig 
någon undervisning. — Byströms 
villa på Djurgården disponeras 
numera av spanska legationen. — 
4. Herman B. var 1904 (ej 
1914) — 26 sekreterare i Kommis- 
-ionen för de allmänna kartarbe- 
tcna och är teknisk ledare för 
kartredaktionen i 3:e uppl. av 
Xordisk Familjebok. 

*Byälven representerar en 
medel vatteneffekt av 50,000 UK, 
\ arav c:a 27,000 utbyggts. 

*Båge. Krigsv. Se även S t å 1 - 

b å g e. 

Bågede, tiu-istort vid Bågede- 
forsen i Ströms vattudal. 

Bågfil, tunt, i ena kanten med 
tänder försett stålblad, som in- 
spännes i en bågformig ställning. 
B. användes bl. a. för sågning av 
metaller. 

Bågminut, Voo meridiangrad 1. 
Veo parallellgrad vid ekvatorn (se 
G r a d. Geod.). 

*Båk, se även S j ö m ä r k e. 

*Bångbro. Anläggningarna 
övertogos 1929 av a. b. Hellefors 
manufakturverk, ett dotterbolag 
till Hellefors bruks a. b. 

Bånghammar, järnvägsstation 
i Ljusnarsbergs skn, Örebro I., 
vid Frövi — Ludvika järnväg och 
B. — Klotens järnväg. 

*Bårslöv bildar sedan 1929 
jämte Fjärestad, Frillestad och 
Välluv ett pastorat. 

*Båstad. 2. B., som är ett säll- 
synt homogent och idylliskt sam- 
hälle, har utvecklats till en av 
Sveriges förnämsta badorter. Det 
blida klimatet möjliggör en omfat- 
tande frukt- och blomsterodling, 
bl. a. i de n.v. om B. vid foten av 



477 



Båtdävertar — Bäcken 



478 



Hallandsås belägna trädgårdarna 
Smårydsgård, Apelryd och Norr- 
viken (se Abelin 2). Bland 
byggnader märkas den senmedel- 
tida kyrkan med vackert gotiskt 
torn och det moderna, av L. Nobel 
efter ritningar av Karl Giiettler 
uppförda hotellet Skånegården, 
ett originellt och dyrbart utsmyc- 
kat komplex av tegel. B:s station 
(vid Västkustbanan) är belägen 
2 km. från B., vid badorten Må- 
len. Vid B. är f. n. (1929) en golf- 
bana av stora dimensioner under 
anläggning. 

*Båtdävertar, se även D ä - 

ve r t. 

*Båtskärsnäs. Sågverket äges 
numera av Bergbom, Svanberg & 
Co. a. b. 

* Båtsman, se även S j ö k a p - 
t en sp. GS2. 

Båtyxkultur, arkeologisk be- 
teckning för en kultur, känneteck- 
nad av ett visst gravskick (en- 
mansgrav, flatmarksgrav), kom- 
binerat med en viss grupp av forn- 
saker, nämligen båtformiga strids- 
yxor (se Y X a sp. 1353 och S t e n - 
å 1 d e r n sp. 1543) och hålslipade 
flint- och grönstensmejslar samt 
halvklotformade lerkärl, försedda 
med "bandornamentik". Fyndom- 
ständigheterna antyda en grav- 
läggning med obrända lik (i allm. 
helt förmultnade på gi-und av de 
ogynnsamma konserveringsbeting- 
elserna, enär gravläggningen skett 
i grusåsar 1. sandig mark). B. 
synes i Sverige vara en i stort 
sett sydöstlig företeelse och or- 
sakas sannol. av en från syd- och 
sydöstbaltiska trakter komman- 
de invasion av främmande folk- 
element. Även i Norge finnas 
.spår av en B., uppenbarligen 
en ren avläggare av den svenska. 
Den i Finlands sydvästliga delar 
förekommande B. är sannol. en 




Båstad. Agardhska gatan. 

med den svenska nära besläktad 
företeelse, som dock torde utgöra 
en parallell, självständig gren av 
samma kontinentala moderkultur. 
B. tillhör samma kulturkrets 
som de kontinentala och jyl- 
ländska "snörkeramiska" och 
"stridsyxe"-kulturerna. Den da- 
teras i Sverige till gånggriftti- 
dens senare del. På grund av den 
praktiskt taget totala frånvaron 
av mänskliga skelettdelar i B : s 
enmansgravar är det tills vidare 
omöjligt att uttala något om dess 
bärares rasegenskaper. 

Bååth [båt], L u d v i g, f. 1874, 
syssling till A. U. B., historiker, 
arkivman, förste arkivarie vid 
Riksarkivet 1918. B., som bl. a. ut- 
givit Stockholms stads jordebok 
(1914) och skottebok (1915), del- 
tog 1920—23, 1925 och 1928 i de 
skandinaviska historikernas sam- 
fällda expeditioner till Vatikan- 
arkivet i Rom (jfr V a t i k a n e n 
sp. 459). Bland hans skrifter mär- 
kes Hälsingborgs historia (I, 
1925). 

Bäckahästen, se Näcken. 

Bäckefors, järnvägsstation i 
Backe skn, Älvsb. 1., vid Dals- 
lands järnväg . och Uddevalla — 
Lelångens järnväg. 

* Bäcken. Mus. Se fig. 22 å bi- 
lagan till Musikinstru- 
ment. 



483 



Ca gnes — Caillaux 



484 




Cannes. 



Cagnes llvaunj], stad i dep. 
Alpes jNIaritiraes, s.ö. Frankrike, 
vid Rivieran, 12 km. s.v. om 
Nizza. C. är en gammal, pittoresk 
stad av den för de medeltida 
Rivierastäderna utmärkande 

akropoltypen. Högst på den kulle, 
på vilken staden är belägen, lig- 
ger ett slott från 1300-t. C. är 
mycket besökt av målare; sär- 
skilt bekant är den genom Renoir, 
som tillbragte sin ålderdom där. 
C:a 7,500 inv. 




Joseph Caillaux. 



*Cagniard de la Tour, se även 
Jäsning sp. 3G2 och Siren 2. 

Cahier [kaje'], fr., skrivbok, 
häfte. — C. är i speciell mening 
benämning på de franska ständer- 
nas besvärsskrivelser under Tan- 
cien régime, cahiers de doléance, 
vilka äro av stor betydelse för 
belysningen av Franska revolu- 
tionens (se d. o. sp. 545) för- 
historia. 

*Caillaux, Joseph, återvann 
efter sitt frigivande hastigt sitt 
inflytande i politiska kretsar, in- 
trädde april 1925 i ministären 
Painlevé ss. finansminister och 
invaldes juli s. å. i senaten. C, 
som var bestämd motståndare till 
direkt kapitalbeskattning, utar- 
betade en vidlyftig plan till stats- 
finansernas upphjälpande. Han 
inledde förhandlingar om krigs- 
skuldernas reglering med Eng- 
land och För. Stat., som han dock 
icke slutfört, då en ministerkris 
medförde hans tillbakaträdande 
okt. 1925. Han återkom dock juni 
f. å. SS. finansminister och vice 
konseljpresident i Briands 10 :e 
ministär. Han slutförde nu för- 
handlingarna med England men 
störtades följande månad. Xov. 
1928 framträdde C. ss. en av de 
drivande krafterna på den radi- 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K, 



485 



Cajander — Caltanisetta 



486 



kala partikongress, som medförde 
den nationella Poincarékoalitio- 
nens sprängning. 

* Caj änder, A i m o, blev 1921 
generaldirektör för Forststyrel- 
sen. Han var jan. — maj 1924 åter 
chef för en ämbetsmannaministär 
och dec. 1928— aug. 1929 försvars- 
minister i ]\lanteres ministär. 

*Calamagrostis, se även 
Sandrör. 

Calamin, k i s e 1 g a 1 m e j a, 
hem i mor f i' t, rombiskt mineral 
av sammansättningen HjZnjSiOj. 
Förekommer på gångar, i hål- 
rum etc, ofta i anslutning till 
zinkspat. Viktig zinkmalm. 

*CaIcutta är hu^nidstad i pre- 
sident skåpet Bengalen och hade 
1921 1,328,000 inv., därav 420,000 
i Howrah och övriga förorter. 
Året 1925 — 26 utgjorde samman- 
lagda nettotonnaget för ankomna 
och avgångna fartyg i utrikes- 
fart 3,0 miil. ton. 1928 har nära 
de gamla Kidderpurdockorna s.v. 
om staden öppnats ett nytt dock- 
system, King George's Docks, om- 
fattande cu huvudbassäng (djup 
över slusströskeln 6,7 m. vid låg- 
vatten och 17 m. vid hög\'atten) 
och två torrdockor. — • Indiska 
(kejserliga) museet ger med sina 
oerhört rika samlingar en allsidig 
överblick av Indiens natur, histo- 
ria och kultur. Victoria Memorial 
Hall, en kolossal praktbyggnad, 
uppförd 1906 — 21, inrymmer 
konstsamlingar, arkiv m. m., be- 
lysande indisk historia, spec. un- 
der den viktorianska eran. 

*CaIdera är benämning på 
breda, kittelformade kraterdalar; 
deras mynningsklyftor kallas, 
likaså efter bildningar på ön 
Palma, b a r r a n c o s. 

*CaIderön de la Barca, don 
Pedro. La vida es siieno uppför- 
des i ny övers, av Curt Berg 
(Livet en dröm) 1927 i Sthlm. 



CALCUTTA 

med omgivningar 

SKala I 350 000 




1. Howrahstationen. 2. Sealdahstatio- 
nen. 3. Gov3rnment House (säte för Ben- 
galens guvernör, tidigare för vice- 
konungen). 4. Indiska (kejserliga) mu- 
seet. 5. Victoria Memorial Hall. 

Ca'li, stad i v. Colombia, be- 
lägen c:a 1,000 m. ö. h. i Cauca- 
dalen. Betydande handel. Järnväg 
till Buenaventura (se d. o. 
Suppl.). C:a 70,000 inv. 

Calicut, se K a 1 i k u t. 

*CaIle, L a C, har numera en- 
dast c:a 5.000 inv. 

Calles [ka'lljes], Elias, f. 
1877, mexikansk general och poli- 
tiker. C. tillhörde först Carranzas 
anhängare men anslöt sig sedan 
till Obregön, vilken 1924 genom- 
drev hans val till president. I 
nära anslutning till Obregöns an- 
tiklerikala politik och under ut- 
övandet av nästan diktatorisk 
makt genomförde C. betydande 
sociala reformer (se Mexiko 
sp. 10, även Suppl.). Han avgick 
som president 1928, utsågs av 
efterträdaren Portes Gil till krigs- 
minister men drog sig maj 1929 
tillbaka från det offentliga livet. 

*Caltanisetta (officiell form 
Caltanissetta) hade 1928 
63,000 inv., därav c:a 30,000 i 
den egentliga staden. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



487 



Calumet- och Heclagruvan — Campignien 



488 



Calumet- och He'clagruvan 

fka)'lljoint't-], eu förr mycket be- 
tydande, numera nästan utbruten 
ko2)pargruva i nordligaste Michi- 
gan, För. Stat., på halvön Ke- 
weenaw i övre sjön. I närlieten 
ligger staden Calumet med c:a 
10,000 inv. 

CamagUey [-goä'j], förr Pu- 
erto P r i n c i p e, stad på 
Kuba, i det inre av landet. En av 
Kubas mest pittoreska städer. 
Belägen i en rik jordbruksbygd är 
staden stadd i snabb utveckling. 
Järnväg till hamnstaden Nuevi- 
tas. 88,000 inv. (1928). 

*Cambon. 1. Pavil C. avled 
1924. 

*Cambrai hade 1926 29,000 
inv. Det är ärkebiskopssäte. 

*Cambridge. 2. Universitetet 
hade 1927—28 5,600 studenter. 
De flesta colleges äro inrymda i 
sina gamla byggnader, av vilka 
flera äro utomordentligt vackra. 
Berömt är framför allt King's 
Colleges 1446 — 1515 uppförda ka- 
pell med en av Englands vack- 
raste interiörer. Dess solfjäders- 
formigt utbildade nätvalv och 
glasfönster äro i synnerhet märk- 
liga. Trinity Colleges bibliotek 
är uppfört av Wren, som även 
uppfört delar av andra colleges. 
Bland samlingar märkas förutom 
universitetsbiblioteket (se Bib- 
liotek sp. 1453, även Suppl.) 
Fitzwilliam Museum, inrymt i en 
stilfull klassicistisk byggnad, 
uppförd 1837 — 47, med betydande 
konstsamlingar. — 3. Om univer- 
sitetet se Harvard Univer- 
s i t y, även Suppl. 

Cambronne [kai)brå'nn], 

Pierre, vicomte d e C, f. 1770, 
d. 1842, fransk general. C. kom- 
menderade i slaget vid Waterloo 
en avdelning av Napoleons gamla 
garde och skall, då fienden upp- 
manade honom att kapitulera, ha 



svarat "gardet dör men ger sig 
icke". Enl. en annan, mer sanno- 
lik version skall han i stället ha 
svarat med kraftordet "merde" 
("le mot de C"). 

Camelots du roi [kamlå' dy 
roa'] (fr., konungens tidnings- 
försäljare, försäljare av rojalis- 
tiska tidningar), se FAction 
frangaise. Suppl. 

Came'nae, lat., sånggudinnor. 
Urspr. källnymfer, uppfattades C. 
senare som den romerska motsva- 
righeten till de grekiska muserna. 

Cameron [kfe'mm8r9n], Da- 
vid Y o u n g, f. 1865, skotsk et- 
sare. Hans blad, som främst åter- 
giva arkitekturmotiv men även 
figurstudier och landskap, ut- 
märkas av en eflfektfull, målerisk 
ljusfördelning. 

de Camondo [da kamåijdå'], 
Isaac, f. 1850, d. 1911, greve, 
fransk konstsamlare, donerade 
till Louvre, där den saramanhål- 
les som en helhet, sin utomor- 
dentligt värdefulla och välvalda 
samling av hu\'TidsaJvl. franska 
möbler och konstföremål från 
1700-t., franskt impressionistiskt 
måleri och östasiatisk konst. 

Campagnola [-panjå'la], Giu- 
1 i o, f . 1482, dödsår okänt, ita- 
liensk kopparstickare. I sin bild- 
framställning anslöt sig C. myc- 
ket nära till berömda förebilder, 
främst Giorgione, medan han i 
tekniken utbildade ett fullt själv- 
ständigt maner (jfr Punkt- 
gravyr). 

Campechebukten [kampä'tt- 
tje-], sydligaste delen av Mexi- 
kanska bukten, v. om Yucatån. 

van Campen, se van K a ra - 
p e n. 

Campignien [kai)pinjä'i)], be- 
nämning på den äldsta neolitiska 
kulturen i Väst-Europa, närmast 
motsvarande det kulturstadium, 
som representeras av nordiska 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



489 



Cam pin — Canberra 



490 




Viktigrare tyggrnader (uppförda 1. planerade). 1. Hotell. 2. Universitet. 3. Katedra- 
ler. 4. Centriilstiition. 5. Krigsskola. 0. Generalguvernörens b.vggnad (provisorisk). 
7. Skogsskola. S. Generalguvernörens blivande byggnad. 9. Ämbetsverk. 10. Natio- 
nalbibliotek. 11. Parlamentshus. 12. Capitolinm. 13. Premiärministerns byggnad. 



kjökkenmöddinger (se d. o. och 
Stenåldern). 

Campin [kai)pä'j)] , E o b e r t, 
se Flémalle mästaren. 

Cämpina [kä'mm-], stad i Va- 
lakiet, Rumänien, n.v. om Buka- 
rest. Centrum för Rumäniens 
bergoljefält. C:a 9,000 inv. 

Campinas [ka3r|mpi'nnfDSJ], 
stad i staten Säo Paulo, s.ö. Bra- 
silien, 110 km. n.v. om staden 
Säo Paulo. Viktigt handelscent- 
rum i kafferegionen. Lantbruks- 
institut. 134,000 inv., därav ung. 
hälften i egentliga staden (1925). 



Camping [k8e'mmpingj (eng., 
av camp, läger), lägerliv, ett spec. 
i angelsachsiska länder brukligt 
sätt att (t. ex. i rekreationssyfte) 
idka friluftsliv. 

Campos [kaYijrnposj] (port., 
fält) , se Syd- Amerika sp. 
586. 

Camwood [k8e'mmood], se 
K a b a n t r ä. Suppl. 

* Canberra är Australiska 
statsförbundets huvudstad sedan 
maj 1927. Förbundsdistriktet har 
8,400 inv., därav 6,000 i C. 
(1928). C. förenas med Nya Syd- 



Ord, som ej återfinnas under -C, torde sökas under H eller K. 



491 



Canberra 



492 




Canberra. Flygbild med iiarlanientsbuset. 



Wales' järnvägsnät genom en 
bana till Queanbeyan (öppnad för 
persontrafik 1923). Till förbunds- 
distriktet hör även ett område 
vid .Jervis Bay (150 km. ö. om C. 
vid Stilla havet), där en hamn 
med järnväg till C. planerats. — 
Stadsområdet, som är beläget c:a 
580 m. ö. h., utbreder sig mellan 
höga kullar kring Murrum- 
bidgees biflod Molonglo, som här 
bildar talrika småsjöar. Den 
egenartade stadsplanen, som 
framgick ur en 1912 utlyst inter- 
nationell tävlan (segrare ameri- 
kanen W. B. Griffin), ansluter sig 
intimt till terrängförhållandena. 
I huvudsak får den sin karaktär 
genom koordination av stjärnfor- 
miga och koncentriska gatu- 
system. Staden indelas i bestäm- 
da zoner för resp. det politiska 
livet, kommunalförvaltningen, af- 
färslivet, bostadsbebyggelsen, in- 
dustrin o. s. v. C. är avsedd att 
bli en "trädgårdsstad", och stort 
utrymme har anslagits åt par- 



ker, trädgårdar, idrottsplatser o. 
d. Särskilt komma i detta avse- 
ende strandpartierna att utnytt- 
jas. Stadens monumentalast be- 
byggda område blir Camp Hill, 
på vars krön Capitolium (parla- 
mentshuset) i framtiden skall 
uppföras, och där redan ett na- 
tionalmonument är rest. Där intill 
ligger det nuv., 1927 invigda 
parlamentshuset, som kommer 
att stå, tills den nämnda pla- 
nen på ett Capitolium kan 
realiseras (trol. om c:a 50 år). I 
denna del av C. ha även upp- 
förts provisoriska byggnader för 
ämbetsverk, nationalbibliotek. ho- 
tell m. m. Från Capitoliehöjden 
leder C:s främsta gata, Connnon- 
wealth Avenue, över till andra 
stranden, där Civic Place skall 
bli centrum i stadsdelen Civic 
Centre (den kommunala zonen 
med katedral, rådhus, universitet 
m. m.). På sluttningen av Mount 
Ainslie skall ett stort Memorial 
War Museum (krigsmuseum) 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



493 



Candia — Carambola 



494 



uppföras. F. n. ter sig C. som ett 
till större delen obebyggt område, 
där arbetet på gatuanläggningar, 
nivellering och husbygge fortskri- 
der intensivt. 

Ca'ndia, se K a n d i a. 

Candy [k£E'nndi], bahar, in- 
disk vikt av växlande storlek, 
vanl. 227 kg. 

*CaneIones (ej C a n e 1 e o - 
nes) hade 1927 163,000 inv. 

Canfra'nc, S o ra p o r t, pass i 
Central-Pyrenéerna, 1,640 m. ö. h. 
Under C. har 1927 fullbordats en 
7,8 km. lång tunnel (1,067—1,211 
m. ö. h.), genom vilken den 192S 
öppnade, på franska sidan elekt- 
rifierade järnvägslinjen Pau — 
Zaragoza går fram. Vid tunnelns 
s. ände ligger den internationella 
stationen C a n f r a n c. 

Cannan [kse'nn3n], Edwin, f. 
1S61, engelsk nationalekonom, 
prof. i London 1907—26. Bland 
C:s arbeten märkas en kritik av 
den klassiska engelska national- 
ekonomin A history of thc theo- 
ries of production and distribu- 
tion (1893) och Wcnlth (1914). 

*Cannes hade 1926 42,000 
inv. 111. i huvudarbetet återger 
den berömda strandgatan Prome- 
nade de la Croisette. 

* Canon, se även Dal. 

*Canton. 1. Staden hade 1928 
117,000 inv. 

Cap [kapp], se K a p. 

*Capablanca y Granpera, J- 
R., förlorade i en turnering i 
Buenos Aires 1927 världsmästar- 
titeln till A. Aljechin (jfr d. o. 
Suppl.). C. gav 1928 simultanupp- 
visningar i Sthlm och Göteborg. 

Cap d'Antibes [kapp dai)ti'bb], 
se A n t i b e s. Suppl. 

Cape [kejp], se Kap. 

*Cape Cod avskäres från fast- 
landet genom en för sjöfarten 
New York— Boston viktig kanal. 



Capek [tja'pek], K ar el, f. 
1890, tjeckisk författare och tid- 
ningsman. C:s drama R. V. R., 
en skildring av hur de på meka- 
nisk väg framställda maskin- 
människorna, "robots", bli värl- 
dens herrar, har väckt stort 
uppseende. Samma dystra upp- 
fattning av människans vanmakt 
inför de av henne själv utnytt- 
jade naturkrafterna präglar C:s 
roman Krakatit (1924; sv. övers. 
1926). 

*Cape Nome. Vid C. ligger 
Xome (se d. o.). 

Cape of Good Hope [kejp åw 
gödd lipop]. 1. Se G o d a h o p p s- 
udden. — 2. P r o v i n c e of 
the C. [prå'vvins å\^ dho], pro- 
vins i Sydafrikanska unionen (se 
Syd- Af rika 2). 

Capital ship [ka3'ppitl sjipp] 
(eng., eg. huvudskepp), se 
Washingtonkonferen- 
s e n sp. 446. 

*Capitolium. 2. C. användes 
även som beteckning för parla- 
mentsbyggnaden i flera delstater 
inom För. Stat. ; se även C a n - 
b e r r a. Suppl. 

Ca'po, se K a p. 

Caprif icus, se F i c u s sp. 
1516. 

*Capus, Alfred, som redan 
1893 börjat medarbeta i le Figa- 
ro, blev efter mordet på G. Cal- 
mette (1914) dess huvudredaktör 
tills, med de Flers. 

*Caracas hade 1926 135,000 
inv. 

*Caragheen, se även Lim- 
färger. 

Carambo'la, "koromandelkrus- 
bär", frukten av ett tropiskt träd, 
Ave'rrhoa carambo'la (fam. 
Oxalida'ceae). C. är gul, 10 — 15 
cm. lång, avlång 1. äggrund med 
3 — 5 djupa längsfåror. Odlas all- 
mänt i tropikerna, mest i Asien. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



495 



Carbougnen — Carnock 



496 



Ca'rbougnen (av lat. ca'rbo, 
kol), se Träkol sp. 1437. 

Carbrotryck [ka'bra-] (av eng. 
carbon, kol, och bromid), se P i g - 
m e n 1 1 r v c k sp. 243. 

♦Cardiff hade 1928 226,000 inv. 
Det är säte för katolsk ärke- 
biskop. 1927 utgjorde i utrikesfart 
ankomna och avgångna fartygs 
nettotonnage 13,8 mill. ton. 

Cardiolaskififer, se C o 1 o - 
n u s s k i 1 f e r. Suppl. 

*Carlander. 4. Axel C. var 
1925 — 29 verkst. direktör för 
Svenska Amerikalinjen. Han var 
Göteborgs stadsfullmäktiges ordf. 
även 1923 och var dessutom en av 
de ledande krafterna i arbetet för 
Göteborgsutställningen s. å. Sedan 
1924 är C. ordf. i handelskamma- 
ren i Göteborg. Den i huvudai-be- 
tet omnämnda donationen åsyfta- 
de upprättandet av Institutet för 
ortnamns- och dialektforskning 
vid Göteborgs högskola. 

*Carlberg. 2. J. E. C. var 
1717 — 27 stadsingenjör i Göte- 
borg. — 3. B. V. C :s ritningar till 
Ostindiska kompaniets hus omar- 
betades fullständigt av Hårleman. 
*Carleson. 1. Axel C. och 3. 
Conrad C, vilka äro bröder, 
tillhöra den adliga ätten C. — 
Axel C. blev 1923 generallöjtnant 
och avgick 1926 som arméfördel- 
ningschef. Conrad C. tillhör sedan 
1929 som liberal led. A. K. — 2. 
Carl Nathanael C. utträdde 
1923 ur det kommunistiska par- 
tiet. Han utgav bl. a. 1927 Svens- 
ka socialdemokratins ursprung. 
*Carlisle är eget grevskap. 
*Carlsbergbryggeriema. Då 
Carl Jacobsen 1902 (ej 1901) do- 
nerade Ny Carlsberg till Carls- 
bergfondet, bestämdes, att dess 
avkastning skulle tillfalla det 
samtidigt av Jacobsen gi-undade 
Xy Carlsbergfondet (se d. o. 
Suppl.). Efter bryggeriernas sam- 



manslagning gå "/, av årsvinsten 
till Carlsbergfondet och *Jt till 
Ny Carlsbergfondet. 

*Carlson. 4. Oscar Birger 
C. avled 1928. 

♦Carlsson. 3. Sven C. avled 
1924. 

*Carludovica palmata. Se 
även P a n a m a h a 1 1. 

*CarIyle, Thomas. C:s i 
romanform skrivna filosofiska ar- 
bete Sarior resartus publicerades 
först i Fraser's ilagazine 1833 
— 34 och utkom i bokform 1835. 
C. valdes 1865 till rektor vid uni- 
versitetet i Edinburgh. 

Carmona [-må'na], Antonio 
Oscar de Fragoso, f. 1869, 
portugisisk militär och politiker, 
general 1922. C. organiserade som 
ministerpresident den militärrege- 
ring, som militärrevolten 1926 
framtvingat. De stora sympatier 
han förvärvat sig bland officerar- 
na medförde samtidigt hans val 
till republikens president ad inte- 
rim. Som sådan har C. med full 
diktatorisk myndighet energiskt 
arbetat på Portugals politiska och 
ekonomiska stabilisering. Han 
omvaldes mars 1928 till president. 

*Carnarvon, huvudstad i Car- 
narvonshire, har radiostation för 
trafik på För. Stat. 

*Carnarvon, lord, avled 1923. 
*Camock, lord, avled 1928. Ss. 
permanent understatssekreterare 
för utrikes ärenden 1910 — 16 spe- 
lade C, enl. vad nypublicerat ma- 
terial ger vid handen, en bety- 
dande roll för beslutet om Eng- 
lands inträde i kriget 1914. Han 
var avgjord anhängare av intimt 
samarbete med Frankrike och 
Ryssland och påyrkade tidigt un- 
der julikrisen, att England be- 
stämt skulle taga ställning vid 
deras sida, övertygad som han var 
att detta hot skulle bidraga att 
avvärja krigsfaran. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



497 



Carnot — Casella 



498 



♦Camot. 1. L. N. M. C. var 
iiven verksam ss. matematiker 
(jfr Geometri sp. 1188). 

Carnu'ntuin, romersk stad på 
h. Donaustranden ej långt från 
Wien, medelpunkt i den romerska 
provinsen Pannonien. Rika forn- 
fynd ha gjorts på platsen för C. 

Ca'ro, Nikodemus, f. 1871, 
tysk kemist, har jämte A. Frank 
(se d. o.) utarbetat metoden för 
framställning av karbidkväve. 

Ca'rol, f- 1893, kronprins av 
Rumänien, äldste son till konung 
Ferdinand. C, som fört ett skan- 
dalöst privatliv och på grund av 
sitt närmande till de radikala 
oppositionspartierna råkat i kon- 
flikt med regeringen, tvangs dec. 
1925 att avsäga sig sina tronan- 
språk till förmån för sin son Mi- 
kael. C. har vid olika tillfällen 
med stöd bl. a. av bondepartiet 
förgäves sökt göra sina gamla 
rättigheter gällande. 

*Carolina. Folkmängden upp- 
skattades 1928 till 2,938,000 i 
Nord-Carolina och 1,864,000 i 
Syd-Carolina. 

Ca'ros syra, se M o n o s u 1 - 
fopersyra. 

*Carove. Bland Carlo C:s 
arbeten märkes även stuckdeko- 
rationen i Kaggska gravkoret i 
Flöda kyrka (se ill. till Flöda). 

Carrå, Carlo, f. 1881, ita- 
liensk målare, var jämte Severini 
en av ledarna för den italienska 
futurismen men har efter världs- 
kriget slagit om till motsatt yt- 
terlighet och ansluter sig nu i 
sina primitiva, plastiskt betonade 
figurkompositioner till italiensk 
medeltidstradition. 

*Carracci. Agostino och 
A n n i b a 1 e C. voro bröder. — De 
gamla uppgifterna om C : s aka- 
demi i Bologna äro otillförlitliga, 
och man vet ingenting med säker- 
het om dess karaktär. — L o d o - 



v i c o C. deltog trol. ej i ut- 
smyckningen av Palazzo Farnese; 
av Agostino, vilken även var en 
framstående kopparstickare, här- 
röra med säkerhet två fresker, av 
vilka den mest berömda är den 
s. k. Galatheas triumf. 

Carré [-re'] (fr., fyrkant), se 
ill. till Slakt sp. 973—974. 

*Carrel, Alexis, jfr även 
Vävnadsodling. 

Carroll [kos'rr8l], Lewis, se 
D o d g s o n. Suppl. 

*Cartagena. 1- C. har även 
stor betydelse som fästning och 
örlogshamn (med stora dockor, 
varv etc.) ; befästningarna skola 
inom den närmaste framtiden vä- 
sentligt förstärkas. I närheten 
ligger marinens flygstation Los 
Alcåzares. — ■ 2. C. är ärkebiskops- 
säte och har nu c : a 70,000 inv. 

Cartha'go dele'nda est, lat., 
''Carthago bör förstöras", delvis 
ombildat citat från Cato (se 
d. o. 1). 

Carver [ka'v8], Thomas 
N i X o n, f. 1865, nordamerikansk 
nationalekonom och sociolog, prof. 
vid Harvard University sedan 
1902. C. har i sitt omfattande 
författarskap särskilt behandlat 
agrarpolitiska frågor och den 
ekonomiska fördelningens pro- 
blem. Bland hans arbeten märkas 
bl. a. Principlcs of rural econo- 
mics (1911) och Principles of po- 
litical economy (1919). 

♦Casablanca hade 1926 
107,000 inv., därav 35,000 euro- 
péer. C. har järnvägsförbindelse 
med bl. a. Rabat och jNlarrakusj 
och flygförbindelse med Toulouse 
och Dakar. Radiostation. 

Case'lla, Alf re do, f. 1883, 
italiensk pianist och tonsättare, 
utbildad i Paris. C. är en kompo- 
sitör av kosmopolitiskt snitt och 
har jämte pianostycken, sånger 
och kammarmusik skrivit orkes- 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



499 



Cash — Catch-as-catch-can 



500 



terverk, ss. symfonier, den fiiig- 
rika rapsodien Italia m. ni. 

Cash, kinesiskt mynt, värt 
onikr. 0,20 öre (jfr Kina sp. 
7!)0 f.). 

*Casino, se även Villa. 

Cassatt [kae'ssoet], Mary, f. 
1845, d. 192G, nordamerikansk 
målarinna, verksam i Frankrike. 
C. var lärjunge till Degas och 
deltog i impressionistcrnas ut- 
ställningar. 1 en av läraren på- 
verkad men mera kvinnligt mjuk 
stil har hon särskilt skildrat 
mödrar och barn. 

*Cassel, Gustav, var med- 
lem av svenska delegationen vid 
ekonomiska världskonferensen i 
Geneve 1927. Han företog 1928 
en uppmärksammad föreläsnings- 
resa till amerikanska universi- 
tet. Bland C:s senare arbeten 
märkas Fundamental thoughts 
in economics (1925). Sina ai-tik- 
lar i Svenska Dagbladet har C. 
saralat i Socialism eller franiåt- 
skridande (1928). 

*Cassini, G. D., var den förste, 
som studerade zodiakalljuset. 

Cassius' guldpurpur, se 
Guld. 

Cassone [-så'ne] (ital., kista), 
se M ö b e 1 k o n s t sp. 544. 

*Castberg, Johan, avled 
1926. 

Casteja [kastoja'], Charles 
Louis B i a u d o s, greve de C, 
f. 1693, d. 1755, fransk diplomat. 
Ss. sändebud i Stockholm 1727 — 
37 arbetade C. ivrigt för Frank- 
rikes intressen och spelade en be- 
tydande roll i förarbetena till 
hattpartiets bildande. C:s hän- 
synslösa uppträdande föranledde 
till slut den svenska regeringen 
att utverka hans återkallande. 

*Castellamare. 1. C. d i S t a - 
b i a ligger på platsen för det for- 
na Stabiae (se d. o.). 

Castelnuovo-Tedesco [-noå'vå 



tedä'sskå], M a r i o, f. 1895, ita- 
liensk tonsättare, har skrivit 
sånger, piano- och kammarmusik 
samt orkesterverk. 

*de Castilho, J o ä o, uppförde 
även Kristusriddarnas kyrka i 
Thomar (se ill. till d. o.). 

Ca'stor och Pollux, se D i o - 
s k u r e r n a. 

*Castrén. 4. J a 1 in a r C. blev 
1922 generaldirektör i Järnvägs- 
styrelsen. Han var dec. 1928 — 
aug. 1929 konmrunikationsminis- 
ter i ]\lanleres ministär. — 5. 
(i u n n a r C. är sonson till C. 1. 
lian blev 1924 prof. i inhemsk lit- 
leiaturhistoria i Helsingfors. Han 
är sedan 1924 ordf. i Svenska lit- 
teratursällskapet i Finland och 
Finlands svenska författarför- 
ening samt var 1908 — 27 led. av 
redaktionen av (Nya) Argus. 
Bland hans senaste arbeten mär- 
kes en biografi över Runar 
Sehildt (1927). 

Ca'strum dolo'ris, lat., sorge- 
läger, den dödes viloläger vid bi- 
sättning och jordfästning (se 
Likbegängelse sp. 505 och 
ill. sp. 507). 

*Catamarca. 1. C. har en yta 
av 95,300 kvkm. — 2. C. grund- 
lades 1683 (ej 1863). 

Catch-as-catch-can [ksettj ae§ 
kiettj kiienn] (eng., ta tag som 
man kan ) , a m e r i k a n s k f r i - 
brottning, en form av brott- 
ning (jfr d. o.), där de kämpande, 
i motsats till vad fallet är i gre- 
kisk-romersk brottning, ha rätt 
att applicera vilket grepp som 
helst med undantag för sådana, 
som kunna medföra strypning. 
Även sparkar äro tillåtna. Segra- 
re är den, som vunnit två fall på 
tre, såvida ej motståndaren dess- 
förinnan på grund av sina skador 
måst ge upp. C, som är en av de 
råaste av alla idrotter, är särskilt 
i Amerika en stor publiksport. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



501 



Cather — Cederschiöld 



502 



Cather [kse'th3], Willa, f. 
1S76, nordamerikansk författa- 
rinna, har i en rad romaner (O 
pioneers!, 1913; Hell banbrytare, 
1919; The song of the lark, 1915; 
Lärksången, 2 dir, 1920; A löst 
lady, 1923; Ett förlorat ideal, 
1924) skildrat livet bland f ar- 
mare och småstadsbor i mellersta 
västern (främst Nebraska). På- 
fallande är det intresse hon ägnat 
de svenska emigranterna. 

Cati'ngas, se S y d - A m e - 
rika sp. 586. 

*Catullus. C:s dikter föreligga 
i sv. övers, av E. Janzon (i Upp- 
sala miiv:s årsskrift, 1889, 1891). 

*Cauchy, A., L., se även M a - 
t e m a t i k sp. 1338. 

Cavalier [-je'], Jean, elfen- 
benssnidare, f. i Frankrike, kom 
efter ett kringflackande liv till 
Sverige 1694 1. 1695 och stannade 
här till 1697, då han medföljde 
en ambassad till Persien, där han 
kort därpå avled. C. har utfört 
ett stort antal måleriskt mjuka 
porträttreliefer i elfenben, bl. a. 
av den svenska kungafamiljen (se 
ill. till Hedvig Eleonora). 

*Cavan, lord, avgick 1926 som 
generalstabschef. 

Cawén, Alvar, f. 1886, fin- 
ländsk målare. I sina svårmods- 
stämda interiörer med figurer 
framträder C. som en förfinad, av 
modernt franskt måleri påverkad 
kolorist. 

*Cavendish. Henry C. fann 
långt före Coulomb den efter den- 
ne uppkallade lagen för kraftver- 
kan mellan elektriska laddningar, 
ehuru han ej publicerade den. Se 
även Gravitation. 

*Cavling, Henrik, avgick 
1927 SS. huvudredaktör för Politi- 
ken. C. har utgivit sina memoarer 
Efter Redaktionens Slutning (bd 
1, 1928). — C:s son Vi gg o C, 



f. 1887, har framträtt som jour- 
nalist och författare med bl. a. det 
populärfilosofiska arbetet Faelles- 
aanden (1924) och baletten TycJio 
Brahes Dröm (uppf. i Köpenhamn 
1924, i Sthlm 1928). 

*Caymanöarna lyda under 
Jamaica. 

*Cearä har enl. nvmätning en 
yta av 148,591 kvkm'. Om Forta- 
leza se d. o. Suppl. 

*Cebu. 2. C:s folkmängd upp- 
skattas nu till 84,000. 

*Cecil. 1. Lord Robert C. 
avgick 1923 som led. av under- 
huset och utnämndes i samband 
därmed till viscount C. o f C h e 1 - 
w o o d. Han tillhörde Bonar 
Laws ministär 1922 — 23 och 
Baldwins första ministär 1923 — 
24 som minister utan portfölj. 
Som sådan ingick han också i 
Baldwins andra ministär nov. 
1924 men lämnade regeringen 
sept. 1927 närmast på grund av 
oenighet med Bakhvin ang. sättet 
att befordra avrustningen. Han 
var 1923 och 1925—26 medlem av 
N. F:s delegeradeförsamling. 

*Cedera användes vanl. i bet. 
avstå (från), försaka. 

*Cederblom, J- E., ägnade även 
studier åt flygproblemet (se 
Flygning sp.* 192). 

* Cederborg, Allan, som läm- 
nade ordförandeskapet i Stock- 
holms stadsfullmäktige 1927, är 
sedan 1923 Arbetslöshetskommis- 
sionens ordf. och från 1929 libe- 
ral led. av F. K. 

Cederlund, Gösta, f. 1888, 
teaterledare och skådespelare. C. 
var chef för Lorensbergsteatern 
1923—24 och 1925—26 och för 
Hälsingborgs stadsteater 1926 — 
29. 1929 blev han regissör vid 
Komediteatern i Sthlm. 

* Cederschiöld. 2. Gustaf C. 
avled 1928. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



503 



Cefalu — Central-Australien 



504 



Cefalu [tjefalo'] hamnstad pil 
Sicilien, Italien, ö. om Palermo. 
Märklig domkyrka från den 
normandiska tiden med berömda 
mosaiker (se ill. till Kristus- 
bilder sp. 1380) . Marmorbrott. 
13,000 inv. (1921). 

Celander, Hilding, f. 1876, 
språkforskare och folklorist, lek- 
tor vid högre realläroverket i 
Göteborg 1910, rektor vid högre 
allmänna läroverket för flickor 
där 1929, docent i nordiska språk 
vid Göteborgs högskola sedan 
1911. C. intar en bemärkt ställ- 
ning inom folkminnesforskningen 
i Väst-Sverige. Bland hans arbe- 
ten märkes Nordisk jul (I, 1928). 

Cele'sta (av lat. caele'stis, 
himmelsk), ett 1886 konstruerat 
klaverinstrument, där strängarna 
ersatts med stålstavar. Tonom- 
fånget är c — c*. C., vars klang är 
spröd och påminner om ett klock- 
spels, användes mycket i den mo- 
derna orkestern. 

*Cell betecknar även den 
minsta avdelningen inom en kom- 
munistisk organisation och har 
ss. sådan spec. betydelse för 
agitationen. — Fys. C. användes 
även i sms., t. ex. selencell, foto- 
cell (se d. o. SuppL). 

Celloidi'n, koncentrerat kollo- 
dium, erhållet genom avdestille- 
ring av etern ur vanlig koUodium- 
lösning. 

Cello'n, annat namn för ace- 
tylcellulosa. Om cello' n lack 
se Lack sp. 118. 

Celsia'n, b a' r i u m f ä 1 t - 
s p a t, BaALSijOs. mineral, när- 
besläktat med ortoklas. 

Ce'lsus, se Origenes. 

*Cement. Xumera ha hastigt 
hårdnande cementsorter kommit 
till allmännare användning. En 
dylik, som benämnes s m ä 1 1 c e - 
ment 1. al-cement, f ram- 
ställes genom smältning av kalk- 



sten och bauxit (se d. o.). Betong- 
arbeten, utförda med smältce- 
ment, äro färdiga för belastning 
inom ett dygn. 

Cement, se Tänder sp. 6. , 
Cementatio'nszon, se Malm i 
sp. 1125. 

♦Cementering, jfr St&l sp. 
183. — Fetrografi. En diagene- 
tisk process (se Diagenes), 
vid vilken mineralkornen i en 
jordart sammankittas genom till- 
försel av ett bindemedel (cement 1. 
grundmassa) och en klastisk 
bergart uppkommer. 

*Cementit, se även Stål sp. 
178. 

Cenoma'n (efter cenom<inerna, 
se d. o., urspr. bosatta i trakten 
av Le Mans) , se Kritperio- 
d e n. 

Ce'nti- (av lat. ce'ntum, hund- 
ra), se ]\I etersystemet. 

*Centimeter benämnas även 
enheter för kapacitet, självinduk- 
tion och ömsesidig induktion. 

*Centner. I flera stater har 
vikten metrisk C. 1. dubbel- 
cent n e r ( 100 kg.) införts. Jfr 
Q u i n t a 1. Suppl. 

Centrala exekutivkommittén, 
se Ryssland sp. 1557. 

Centrala flygverkstäderna, se 
L \i f t v a p e n. Suppl. 

Centrala Industriområdet, om- 
råde i RSFSR. C:a 370,000 kvkm. 
16 mill. inv. (1926). C:s guverne- 
mentsindelning (se tabell till 
Ryssland sp. 1554 f.) skall 
1931 ersättas med kretsindelning. 
* Centrala skiljenämnden 

upphörde 1 jan. 1929, då den ny- 
inrättade Arbetsdomstolen (se d. 
o. Suppl.) trädde i verksamhet. 
Centrala Svartajordsområdet, 
område i RSFSR (se tabell till 
Ryssland sp. 1555). C:a 
250,000 kvkm. 11 mill. inv. (1926). 
Central-Australien, se X o r d - 
territoriet. Suppl. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



505 



Central-Indien — Ceylon 



506 



*Central-Indien. Staternas 
antal är nu 86. 

*Centralprovinserna och Be- 
rar. Inom provinsen omfattar 
Ber ar 46,000 kvkm. med 3,1 mill. 
inv. — De 15 vasallstaterna, 
bland vilka den största är Bastår, 
ha tills, en yta av 80,500 kvkm. 

Centralsikte, anordning å mo- 
derna örlogsfartyg, ofta uppsatt 
i mars e. d., för kanonernas 
gemensamma inriktande mot må- 
let och samtidiga avfyrning. Med 
C. betecknas ofta även hela den 
omfattande tekniska anläggning, 
varmed det centrala siktets rörel- 
ser överföras till kanonerna. 

*Centralverkstäderna kallas 
numera officiellt Huvudverk- 
staden i Örebro. 

*Centrera. Linser, speglar 
m. m. centreras, då de placeras 
så, att deras optiska axlar sam- 
manfalla. 

*Centrifug. Centrifugera 
är att underkasta ett material 
torkning i centrifug. — C e n t - 
rifu galkoppling, se 
Friktionskoppling sp. 
685. — Centrifugalkraft, 
se även Cent ripetal kraft 
och Tröghetskraft. — 
Centrifugalregulator, 
se även Regulator. 

Centrio'1, se C e 1 1 sp. 1122. 

Centripeta'lacceleration, se 
Rotation. 

Ce'ntrivinkel, c e' n t r u m - 
vinkel, vinkel, vars spets lig- 
ger i centrum av en cirkel. 

Centrosfä'r (av lat. ce'ntrum, 
medelpunkt, och sfär), se Jor- 
den sp. 184. 

*Centrosojus omfattade 1927 
c:a 28,000 föreningar med c:a lU 
mill. hushåll som medlemmar. 

Ce'ntumspråk, se I n d o - 
europeiska språk sp. 134S. 

Cerasi'n, se Gum m i. 



Cerati'ter, se Ammoniter. 
Suppl. 

Ceratopy'gelager, en av skif- 
fer och kalksten sammansatt serie 
i understa delen av ordovicium i 
Sverige och Norge. C. innehålla 
en trilobitfauna med vidsträckt 
utbredning i Europa. 

Cercle [särkl], fr., cirkel; säll- 
skap, sällskapskrets. Jfr Klubb 
sp. 917. 

Cerebral, se C e r e b r u m. — 
Språk v. Stundom nyttjad benäni- 
ning för kakuminal (se d. o.), för- 
utsättande en äldre, oriktig upp- 
fattning av dessa ljuds bildning. 

*Cerebrospinal. Om c e r e - 
brospinalmeningit se 
Ryggmärgssjukdomar 
sp. 1501. 

Cemäufi [tjernap'tsi], ru- 
mäniska namnet på Czernowitz. 

Ceroti'nsyra, se Vax 1. 

*Cerro de Pasco är beläget 
4,380 m. ö. h. och har c:a 15,000 
inv. V. om staden ligger Minas 
Ragras, en av världens största 
vanadingruvor. 

Cerulein, se I n d i g o b 1 å 1 1 
sp. 1327. 

Ceskoslovenska Repu'blika 
[tjä'sskåslå'-], se T j e c k o- 
Slovakiet. 

Cest la guerre [sä la gär], 
fr., sådant är kriget. 

Cest la vie [sä la vi], fr., så- 
dant är livet. 

Cetate'a A'lba, rumäniska 
namnet på Åkerman. 

Ce'tus, se Valfisken. 

*Ceylon hade 1927 5,3 mill. 
inv. Av arealen är ^/^ odlad (över 
12,000 kvkm.). Bland plantage- 
produkterna märkes även kaut- 
sjuk, som odlas i den fuktiga s.v. 
delen av ön oeh under senare år 
fått starkt ökad betydelse. Av 
exporten under 1927 (30 mill. 
p. st.) utgjordes 48 % av te, 29 % 
av kautsjuk samt 16 % av kokos- 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



507 



cg — de Champmeslé 



508 



nötter och produkter därav. Även 
bergsbruket är av vikt. Det läm- 
nar bl. a. grafit av utmärkt kva- 
litet (export 1927: 12,900 ton) 
och ädelstenar (safirer, rubiner, 
månstenar, kattögon m. m.). Järn- 
vägarnas längd var 1927 1,440 km. 

cg, inom vetenskaplig littera- 
tur vanlig förk. för centigram. 

cgf, förk. för centigramkraft 
(noruialtyngden för en massa om 
1 cgr.). 

Ch-, se även K-. 

Chabasi't, ett kalknatronler- 
jordsilikat, tillhörande zeolit- 
gruppen. 

Chablis, se Vin sp. 830. 

*ChagalI, M a r c, som under 
senare år varit bosatt i Paris, har 
delvis i anslutning till modernt 
franskt måleri utvecklat sin av 
en egenartad kolorit och intensiv 
stämningsupplevelse präglade 

konst i mer realistisk riktning. 
Med kongenial fantasi har han 
illustrerat Gogols Döda själar. 

*Chalmers tekniska institut 
erhöll nya stadgar 1927. Profes- 
surerna äro numera 13. Förutom 
de båda avdelningar, på vilka den 
ordinära undervisningen bedrives, 
gives även en kompletteringskurs, 
avsedd att förbereda till inträde 
i den högre avdelningen. 

Chamba [tja'mba], infödings- 
stat i Punjab, Britt. Indien, invid 
Kashmir. Jordbruk och boskaps- 
skötsel. Talrika fornminnen. 8,329 
kvkm. 142,000 inv. (1921). 

*Chamberlain. 3. Houston 
Stewart C. avled 1927. 1928 
utgavs 1 : a delen av hans Briefe 
1882~192Jf und Briefioechsel 
mit Kaiser Wilhelm II. — 4. 
Sir A u s t e n C. lämnade, när han 
1922 utträdde ur Lloyd Georges 
koalitionsministär, även ledningen 
av det konservativa partiet. 1924 
— 29 tillhörde han Baldwins andra 
ministär ss. utrikesminister. Ss. 



sådan deltog han flitigt i N. F:s 
arbete, upprätthöll nära kontakt 
med Frankrike men sökte tillika 
att verka för ett bättre förhållan- 
de mellan Tyskland och dess forna 
fiender, C. tog verksam del i den 
politik, som ledde till Locarnokon- 
ferensen (se Locarno). Efter 
denna dekorerades han med 
Strumpebandsorden (varmed följ- 
de knightvärdighet). 1926 erhöll 
han hillften av Nobels fredspris 
för 1925, vars andra hälft tillföll 
general Dawes (se d. o. Suppl.). 

Chamberlain [tje'jmb9lin], 
Xeville, f. 1S69, halvbroder 
till sir Austen C, engelsk politi- 
ker. C, som är konservativ under- 
husledamot sedan 1918, var 1923 
hälsovårdsminister, 1923 — 24 fi- 
nansminister och 1924 — 29 ånyo 
hälsovårdsminister. 

Chamberlin [tje'jmbalin]. 1. 
T h o ni a s C h r o w d e r C., f. 
1843, d. 1928, amerikansk geolog, 
prof. i Chicago, utgav skrifter i 
allmän geologi och glacialgeologi 
men är mest bekant som fram- 
ställare av planctesimalteorin (se 
Jorden sp. 183). — 2. C lå- 
ren ce Dun ca n C, f. 1893, 
nordamerikansk flygare (se 
Flygning. Suppl.). 

*Chambers. 2. Sir W i 1 1 i a ni 
C. Om C : s verksamhet som träd- 
gårdsarkitekt se Trädgårds- 
konst sp. 1426. 

*Chambord. Den 1922 påbör- 
jade arvsprocessen rör. C. resul- 
terade i att C. enl. appellations- 
domstolens utslag 1928 skall till- 
falla prins Élie av Parma. 

*Chamonix är beläget 1,034 m. 
ö. h. Det är en av Alpernas för- 
nämsta vintersportorter, årligen 
besökt av över 170,000 turister. 
C. var skådeplats för Parisolym- 
piadens vinterspel (1924). C:a 
4,000 inv. 

de Champmeslé [da sjagmäle']. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



509 



de Champs — Chaplin 



510 



Marie, f. 1644, d. 169S, fransk 
skådespelerska, uppträdde på tea- 
tern i Hotel de Bourgogne och 
vann stor framgång särskilt ge- 
nom sin tolkning av hjältinnerol- 
lerna i Racines dramer, vilka hon 
instuderade under ledning av för- 
fattaren själv. 

de Champs [da sjarj]. 1. Hen - 
r i d e C, f. 1869, militär. C, som 
var överste vid generalstaben och 
chef för generalstabens topogra- 
fiska avd. 1916—19, blev 1923 
generalmajor och chef för forti- 
fikationen. — 2. Charles de 
C, f. 1873, den föreg:s broder, 
sjömilitär. Kommendör 1923, in- 
spektör för undervattensbåtvap- 
net 1926 — 28 och konteramiral 

1927, blev C. befälhavande amiral 
och stationsbefälhavare i Karls- 
krona 1928. 

Champs-ÉIysées [sjaijäelise'], 
fr., "elyseiska fälten" (se Ely- 
s i o n) , namn på stadsdel och 
gata i Paris (se d. o. sp. 1653). 

Chamsi'n, se S a m u m. 

Chang-an, se Sia n. 

*Changchun har c:a 80,000 
inv. 

Chang-kia-kou, se K a 1 g a n. 

*Chang Tso-Iin, f. 1876, d. 

1928, kinesisk politiker. C. började 
som rövare och sedan friskarean- 
förare på Japans sida mider rysk- 
japanska kriget. Militärguvernör 
i Mukden 1911, var han till sin 
död Manchuriets faktiske envålds- 
härskare. Han främjade starkt 
Japans ekonomiska intressen i 
detta land men gjorde det tillika 
välmående. Själv fick han starkt 
inflytande på den kinesiska poli- 
tiken. Under nationaliströrelsen 
1926 blev C. ledare för det konser- 
vativa Nord-Kina och dominerade 
detta fram till 1928, då han i juni 
utrymde Peking. På hemvägen 
till Manchuriet sårad vid ett 
bombattentat, dog han snart där- 




Charles Chaplin i "Guldteber ". 

efter och efterträddes i Manchu- 
riet av sonen Chang Hiie-liang. 

Chanute [eng. utt. tJ8e'nnjot, 
fr. utt. sjany'tt], O c t a v e, f. 
1832, d. 1910, fransk-amerikansk 
flygplanskonstruktör. Se Flyg- 
ning sp. 186. 

Chapadas [tjapa'dhas], se 
Syd- A m e r i k a s]). 581. 

Chaperonlindning [sjaprå'i]-], 
en sorts bifilär lindning. 

* Chaplin, Charles. Som le- 
dare av egen officin har C. över- 
givit den korta tvåaktsfarsen, 
vari han först framträdde, och 
uppträtt i längre filmer, även de 
författade och instuderade av ho- 
nom själv. Ett hundliv (1921) och 
Chaplins pojke (1922) utgöra 
toppunkterna i denna produktion 
och ha jämte hans senaste, ur 
helhetssvnpunkt svagare filmer 
Guldfeber (1925) och Cirkus 
(1928; se ill. till F i 1 m k o n s t. 
Suppl. sp. 741 — 742) ytterligare 
befäst hans rykte som filmens 
främste humorist. Enbart som 
författare och regissör framträd- 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



511 



Chappuis — de Chateaubriand 



512 



de C. i filmskådespelet En kvirvna 
i Paris (1924). 

Chappuis [sjapui'], Pierre, 
se Termometer sp. 973. 

Charing Cross [tjä'8ring 
krås], öppen plats i London (se 
d. o. sp. 731) med stor järnvägs- 
station. Den senare skall enl. be- 
slut 1929 flyttas till s. sidan av 
Thames. 

Charity begins at home 
ftjiE'rriti bigi'nn§ ret hi^im], ong., 
"barmhärtighcten börjar hemma", 
engelskt ordspråk, som vill ge ut- 
tryck åt tanken, att man för mer 
avlägsna men kanske tacksamma- 
re uppgifter ej bör försumma 
plikterna mot sina närmaste. 

Charlemagne [sjarl9ma'nnj] 
(fr., av lat. Ca'rolus Ma'gnus), 
Karl den store. 

Charles d'Orléans [sjarrl], se 
Orleans. Suppl. 

Charleston [tjalsten], en 
kortlivad fas av den moderna 
dansen, jazzen, karaktäriserad av 
att de dansande pointerade ryt- 
men genom slängande rörelser med 
l>enen. 

*Charleville. Place Ducale (se 
ill. i lunnularbetet sp. 1207) är 
ett märkligt och väl bevarat pa- 
radtorg, omgivet av enhetliga 
byggnader i renässansstil. 

*Charlier, Carl, avgick från 
professuren 1927. 

Charliére [sjarljä'r], se Luft- 
bal 1 o n g sp. 805. 

*Charlotta, kejsarinna av 
Mexiko, avled 1927 (ej 1922). 

*Charlotte Amalia är ss. hu- 
vudstad på de till För. Stat. hö- 
rande Virgin Islands sedan 1922 
omdöpt till Saint Thomas. 
C. har stor radiostation. 

*Charlottenberg har station 
vid Xordvästra stambanan (Laxå 
— norska gränsen). I C. finnes 
bl. a. en tobaksfabrik (äg. a. b. 
Svenska tobaksmonopolet). 



Charlottenlund, gods i Snåre- 
stads skn, Malmöh. 1., med stor 
slottsbyggnad från 1850-t. 

Charmö'r [sjar-], person, som 
charmerar, tjusare. 

Charpentier [8ja'rpangt-je], 
Jarl, f. 1884, orientalist, prof. i 
sanskrit med jämförande indo- 
europeisk språkforskning i Upp- 
sala 1927. Jämte talrika fackupp- 
satser inom skilda delar av sitt 
vidsträckta vetenskapsområde 

har C. bl. a. utgivit Ur Indiens 
klassiska litteratur (1920), 
Stora Moguls dynasti (1924), In- 
dien. Historia. Religion. Kastvä- 
se7i (1925), Jämförande indoeiiro- 
peisk språkvetenskap (1926). I 
Xorstedts Världshistoria har han 
lämnat bidrag till avsnitten om 
de orientaliska folkens historia. 

Chasidi'm (hebr., fromma), 
namn på anhängarna av särskilda 
judiska fromhetsriktningar i 
äldre och nyare tid. Mest bekanta 
äro nutidens C. i Öst-Europa. De 
räkna sitt ursprung från en 
extatisk och undergörande polsk 
rabbin, Israel, med tillnanmet 
Baal-Schem-Tob (hebr., '■ägaren 
av Guds namn"'), d. 1758, vilken 
blev en stor profet bland sitt 
hemlands judar. C. stodo från 
början i harnesk mot den rab- 
binska judendomen men ha se- 
dermera böjt sig under dess auk- 
toritet och äro nu trogna väktare 
av traditionen. 

Chasmopslager, en efter trilo- 
bitsläktet Chasmops (se d. o.) 
uppkallad avdelning lerskifTrar 
och kalkstenar, som tillhöra niell. 
ordovicium. Till C. hör bl. a. Est- 
lands brandskiffer. Jfr Ordo- 
vicium. Suppl. 

Chatanga, se Hat angå. 
Suppl. 

*de Chateaubriand, F. K. 
Åtala (sv. övers. 1S02) och René 
(sv. övers. 1803) ingå som episo- 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K, 



513 



de Chateaubriant — Chelmsford 



514 



der i Le génie du christianisme 
(i den 1802 i 5 bd utg. uppl.; 
publicerad i ett tidigare skick 
1799). Båda voro urspr. avsedda 
att ingå i Les Natchcz (till en del 
förf. före och under C:s nordame- 
rikanska resa 1791 — 92), en del- 
ris i form av ett prosaepos skri- 
ren roman, som skildrar Renés 
3enare öden. C:s jämte Le génie 
lu christianisme mest betydelse- 
tulla arbete är prosaeposet Les 
martyrs (2 dir, 1809), där förfat- 
;aren hävdar kristendomens över- 
lägsenhet över hedendomen. C. 
ilev 1811 led. av Fr. akad. 

de Chateaubriant [de sjatå- 
3ria'i)], Alphons e, f. 1877, 
'ransk författare. C. väckte stort 
ippseende redan med sitt med 
joncourtpriset belönade debut- 
arbete Monsieur des Lourdines 
(1911; Toner i natten, 1912), en 
ikildring av livet på ett gammalt 
franskt slott. Romanen La Briére 
(1923; Briére, 1924), med motiv 
från de avlägsna, romantiska 
;rakterna av Bretagne, belönades 
ned Fr. akad:s stora romanpris. 

du Chätelet [dy sjatlä'], Ga- 
3rielle Emilie, markisinna 
iu C, f. 1706, d. 1749, skrev 
poi^ulärvetenskapliga arbeten i 
filosofi och naturvetenskap. Hon 
ir främst bekant ss. väninna till 
Voltaire (se d. o. sp. 980). 

Chatham [tj8e'tt9m], stad i 
^evsk. Kent, s.ö. England, vid 
floden Medway, omedelbart ö. om 
Rochester. Viktig, starkt befäst 
ärlogs- och militärstation med 
stort skeppsvarv, grundat 1588. 
11,000 inv. (1927). 

Chatham [tja'ttam], Gösta, 
f. 1886, tecknare. I en starkt per- 
sonlig stil har C. satiriserat aktu- 
ella tidsdrag och typer samt ut- 
fört politiska skämtteckningar 
ned konservativ tendens och bild- 
serier med motiv ur barnens värld. 



Chebe'ck [sje-] (fr. chebec), i 
Medelhavsländerna vanligt, långt, 
skarpbyggt fartyg med tre master 
och latinsegel. 

*Check. Limite'rad C, en 
av de italienska storbankerna lan- 
cerad checktyp. Sådana C. utläm- 
nas till värden å jämna belopp 
och kunna utski'ivas å belopp ej 
överstigande den siffra, som av 
banken påtryckts varje blankett. 
Banken garanterar sålunda, att 
täckning finnes för det tryckta 
beloppet. En dylik C. är betalbar 
a vista i kontanter vid något av 
bankens kontor (i regel även hos 
andra banker) och kan accepteras 
som betalning även av personer, 
för vilka utställaren är obekant. 
Trassenten erhåller ränta till ut- 
ställelsedagen. Traveller's 
c h e q u e 1. resecheck är en av 
en bank 1. annan firma utfärdad 
C. med anmodan att till en viss 
person, vars signatur finnes an- 
bragt å C, utbetala ett visst 
(jämnt) belopp. Dylika C, som 
särskilt utställas av de ameri- 
kanska storbankerna (och den 
engelska resebyråfirman Thos. 
Cook & Son), försäljas av olika 
banker världen runt mot en viss 
provision och fylla ung. samma 
uppgift som resekreditiv. 

Chef-d'oeuvre [sjä dövr], fr., 
mästerverk. 

Chelido'nsyra, se Pyron. 

Chelléen [själeä'i)], se Sten- 
åldern sp. 1539. 

Chelmsford [tje'(l)måfåd]. 
Frederic John Napier, 
viscount of C, f. 1868, engelsk 
ämbetsman. C, som tidigt gjort 
en rask karriär inom kolonial- 
tjänsten, var 1916 — 21 vicekonung 
över Indien. Ss. sådan framlade 
han den s. k. Government of India 
Act (se Indien sp. 1323). 1924 
var C. marinminister i Macdo- 
nalds ministär. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 
17. — Le X. Suppl. 




Cheltenham— Chester 



51G 



Chester. Gata meJ "rows" 



Cheltenham [tje'lltii9m], stad 
i Gloucestershive, s.v. England, 
vid v. sluttningen av Cotswold 
Hills. Av vikt som badort (flera 
mineralkällor) och jaktcentrum. 
50,000 inv. (1927). 

*Chemulpo liade 1926 54,000 
inv. Det i huAaidarbetet omnämn- 
da japansk-kinesiska sjöslaget 
1894 stod utanför Yalu-kiangs 
mynning, c:a 300 km. n.v. om C. 
Chen, Eugen, eg. C h e n Y u - 
j e n, f. 1878, kinesisk jurist och 
politiker. 1917 anslöt han sig till 
Sun Yat-sen i Kanton och blev 
1926 under nationaliströrelsen 
utrikesminister. Ss. sådan förde 
han förhandlingar med Englands 
ombud om avskaffande av exterri- 
torialitetsrätten och genomdrev 
Englands uppgivande av konces- 
sionerna i Han-kou och Kiu-kiang 
(febr. 1927). Efter Nankingmas- 
sakern ansågs han alltför radikal 
och avskedades (aug. 1927). -Tfr 
Kina. Historia. Suppl. 

Chenab [tjina'b], se Indus. 
*Cherbourg, som är ändpunkt 
för järnväg från Paris, har även 
stor betydelse som passagerar- 
hamn ; staden anlöpes av 1. är ut- 



gångspunkt för transatlantiska 
linjci- samt är överfartsort till 
Southampton. 1928 ankommo och 
avgingo i utrikosfart 2,.31.3 fartyg 
om sammanlagt 22, .^> mill. netto- 
t.m. C. hade 1926 38,000 inv. 

Chéron lsjerå'i)], Henry, f. 
1S67, fransk politiker, invaldes i 
deputeradekammaren 1906 och 
övergick 1913 till senaten. C, som 
tillhör republikanska unionen, 
har flera gånger varit medlem av 
regeringen. Han var bl. a. jord- 
bruksminister i Poincarés 2:a och 
3:e ministärer 1922—24, ingick 
sept. 1928 SS. handelsminister i 
dennes 4:e ministär och blev nov. 
s. å. i den 5:e finansminister. Ss. 
sådan kvarstår han i Briands 11 -.e 
ministär. 

*Cherra Punji är ej beläget 
vid Brahmaputra utan på syd- 
branten av Khasi Hills (jfr 
Khasipl at ån. Suppl.). 

*Cheshire hade 1921 utom de i 
C. belägna grevskapsstäderna 
(Birkenhead, Chester m. fl.) 
625,000 inv. Medräknas dessa, 
hade C. 1921 1,026,000 inv. 

*Chester. 2. C:s äldsta del er- 
bjuder en av Englands ålderdom- 
ligaste stadsbilder. Den har delvis 
bevarat sin rektangulära romers- 
ka stadsplan, och murarna från 
1300-t. vila på samma grund som 
de romerska. Staden är rik på 
korsvirkeshus från 1500- ocl; 
1600-t. Enastående för C. äro de 
s. k. "rows" utmed de gamla hu 
\mdgatorna, d. v. s. fortlöpande 
arkadgallerier, som upptaga hu 
sens första våning och till vilk£ 
trappor leda upp. I dessa galleriei 
ligga i flera fall butiker. Kate 
draiens äldsta delar äro från nor 
niandisk tid, i övrigt uppvisai 
den en växling av medeltida sti 
lar. — Urspr. ett romerskt stånd 
läger, spelade C. under forntidei 
en betydelsefull roll som handels 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



517 



Chesterton — Chicha 



518 



och militärcentrum och var ett 
viktigt fäste under de medeltida 
striderna mot Wales. 

♦Chesterton, G. K. The inno- 
cence of father Broivn är ej en 
roman utan en samling fyndiga 
kriminalnoveller. C. har vid. ut- 
givit dikter, essaysamlingar och 
biografier (bl. a. över Dickens, 
1906, och Shaw, 1909). Av C:s be- 
tydande poetiska produktion mär- 
kes framför allt hans stora histo- 
riska epos The ballad of the white 
horse (1911). Ät sina katolska 
svmpatier har han givit uttryck 
bl. a. i Orthodoxy (1908) och St. 
Francis of Assisi (1923; Den he- 
lige Franciscus från Assisi, 1926). 
Sedan 1920 utger C. den originella 
litterära och politiska veckotid- 
skriften G. K' :s Weekly. 

*Chevreul, M. E. Ett porträtt 
av C. finnes vid E, o t y sp. 1386. 

Chiang Kai-shek, högkin. for- 
men T s i a n g K i e - s h i, f . 1887, 
kinesisk militär och politiker, 
1911 Sun Yat-sens sekreterare, 
1923 hans stabschef. Efter en mili- 
tär studieresa i Ryssland 1923 — 
24 återkom han till Kanton och 
blev alltmer inflytelserik i kuo- 
mintangpartiet. Sommaren 1926 
blev han högste befälhavare för 
den nationalistarmé, som då bör- 
jade vidlyftiga operationer för 
Kinas erövrande och bragte i 
samarbete med Feng Yii-siang och 
Yen Si-shan våren 1928 hela Kina 
(utom Manchuriet) under Nan- 
kingregeringens välde (jfr K i n a. 
Historia. Suppl.). C. valdes s. å. 
till president i "högsta rådet". 

*Chiapas omfattade 1921 
71,300 kvkm. med 422,000 inv. 
Hu\-udstad är Tuxtla Gutiérrez. 

Chiastolft [kias-], se Anda- 
lusitgruppen. Suppl. 

Chibcha [tji'btja], indiansk 
språkgrupp (se Indianer sp. 
1297), vars representanter vid 




G. K, Chesterton. 

tiden för Amerikas upptäckt voro 
ett kulturellt högtstående folk i 
höglandet kring Bogotå. 

* Chicago har enl. uppskatt- 
ning för 1928 3,157,000 inv. Av 
befolkningen voro 1920 109,000 
negrer och c-.a 300,000 judar. C. 
har talrika förstäder, vilkas sam- 
manlagda folkmängd 1920 upp- 
skattades till nära 0,5 mill. — I 
C. finnas flera svenskar än i nå- 
gon annan ort utanför Sverige. 
Av svenskarna voro 1920 59,000 
födda i Sverige. Augustanasyno- 
den har i C. ett sjukhus. Augusta- 
na Hospital, ett av stadens största 
och mest välskötta. Bland andra 
svenska inrättningar märkas ett 
stort ålderdomshem i förstaden 
Evanston och North Park College, 
som utbildar predikanter för 
Svenska missionsförbundet. — C. 
grundades 1837. 

Chicago Tribune [tjika'gåo 
tri'bbjon]. För. Stat:s största tid- 
ning. C, som är republikansk, ut- 
gives i Chicago, av R. McCormick. 

Chicha [tji'tja], de syd- och 
centralamerikanska indianernas 
inhemska rusdryck, ett öl av majs 
1. maniok. Framställningssättet 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas nnder H eller K, 



Chichester— Chile 



520 



Jordens beskaffenhet 
Åker och triidglrd 



Ständig äng q^ 

Skogsmark ro'' m 

Annan mark '^•» /" 

Bergsbrukets avkastning 1927 

SalpettT (1,000 ton) 



1,61 r. 
2-i<> 

l,3'.ll 

1,4S.- 

93.311 

'■■■.■.'. 3,237 

(Mill. guldpesos'.) 

1024 1926 1927 
, 363, s 1,292,, 1,073,0 
i 001,6 1, 654, j 1,689,7 

• Peson har från ftret 1926 ett tre ggr 
så lågt värde som tidigare (jfr nedan 
Mynl- SI'- i'21). 

Viktigaste exportvaror 1927. 
(Mill. guldpesos.) 

^ , , öl)0,ä 

Salpeter ■ .g. 

Koppar och kopparmalm *«^'« 

Jod ■'. 39',*8 

Ull 



Koppar ,. •• 

Järnmalm ,, >• 
Stenkol 

Silver (kg.) 

Guld (kg.) (1926) .. 

Handelsomsättning. 
Ar 1920 192 

Import ••■ 4ö5,i 23i 
Export 



i8,(,331, 



Chiles export av salpeter (i miH- 

1.11 1924 

1,82 1925 

2...1 1926 



1921 
1922 
1923 



påminner om det, som förekommer 
vid framstiillningen av kava-kava 
/se d o 2) : massan tuggas av 
kvinnorna ocli utspottas i kärl, dar 
den får jäsa. ölet är syrligt, upp- 
friskande samt lindrigt rusande 
Chichester [tji'tjessto], stad 
i grcvsk. Sussex, s. England C. 
är en ålderdomlig stad, som delvis 
bevarat sitt romerska gatunät 
med fyra huvudgator, som motas 
under räta vinklar i stadens cent- 
rum. Biskopssäte. Katedralen ar 
i huvudsak uppförd på 1100-t. 
12,000 inv. (1921). 

Chidambaram [tjida'mbaram], 
se Tiillambaram. 

*Chihuahua. 1- C. har en yta 
av 233,200 kvkm. 

Chikoré [sjikåre'], chikor é- 
sallat, annat namn pa e n d i - 
via (se S al la t). 

* Chile. Folkmängden uppskat- 
tades 1928 till över 4 mill. (5 inv. 
per kvkm.). Det spanska folkele- 
mentet är i C. till skillnad från 
de nordligare staterna i v. byd- 
Amerika dominerande, medan 
de oblandade indianerna, bland 
vilka araukanerna äro den för- 
nämsta stammen, blott utgöra 
c-a 3 % av totalbefolkningen. — 
Näringsliv. Landets förnämsta 
tätbygds- och jordbruksomracie 
finnes i mell. C, särskilt i langd- 
dalen mellan Andernas kedjor; 
här råder för odlingen gynnsamt 
subtropiskt klimat med blida, 
regnrika vintrar. Vetet, som ar 
av ypperlig kvalitet, upptar nära 
1/3 av den odlade arealen (produk- 
tion 1927 770,000 ton). Vin odlas 
i stor utsträckning (3,1 mill. hl. 
1926), särskilt kring Santiago, 
likaså sydfrukter. Skogsbruket ar 
föga utvecklat men har stora for- 
utsättningar i s. C. Det viktigaste 
mineralet är salpeter (se Chile- 
salpeter), som utgör C:s för- 
nämsta exportvara och en av varl- 
- • ■ ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K, 



ton). 



Viktigaste import- 
(Import och export 



och exportländer, 
i mill. guldpesos.) 

VSJ~ 

Imp. Bxp. 

49,8 35,2 
Argentina ^^-^ 33,, 

Frankrike ...• ^ 

För. Stat 

Italien 

Storbritannien 
Tyskland 

Chiles handel med Sverige 1927. 
(1,000-t. kr.) 

Exp. Imp. 
110 — 

Hudar och skinn ^_^ 

Toalettvatten 



318,6 533,4 

37,6 45,, 

197,6 603,, 

134,, 185,j 



79 
676 



Pappersmassa och papper ... _ 
Koppar, oarbetad •■■-,••■.■•„" ^' yj 

Andra mineral och -fabrikat - ^^ 

Metallvaror , qh 

Apparater, maskiner etc. ... ^ ^, 

övriga var or 

B5^:;^ii^:i^ totala värde 1,664 2,37: 

dens största tillgångar av konst 
gödsel; som biprodukt erhallei 
jod (över hälften av världspro 
duktionen). Brytningen av kop 



521 



Chili 



522 



parmalm, som främst försiggår i 
n. (bl. a. vid Tamaya i prov. 
Coquimbo), är näst För. Stat:s 
den största i världen. Som bipro- 
dukt i koppar- och silvergruvorna 
erhållas guld. Stora järnmalms- 
fyndigheter vid Algarrobo i prov. 
Aconcagua äro sedan 1928 i 
svensk ägo {Grängesbergsbola- 
get). Bland hamnarna ha de i n. 
belägna Iquique, Antofagasta, 
Mejillones och Taltal m. fl. bety- 
delse som exportorter för salpeter 
o. a. bergsbruksprodukter, Val- 
paraiso, Talcahuano och Valdivia 
m. fl. i mell. C. som importham- 
nar och Punta Arenas i sydligaste 
C. som exporthamn för ull och 
kött. Järnvägarna hade 1928 en 
längd av 8,750 km., varav 5,440 
ägdes av staten. Viktigaste linjer 
äro den c:a 3,000 km. långa chi- 
lenska längdbanan från Puerto 
Montt till nordligaste C, Trans- 
andinska banan mellan Valparaiso 
och Mendoza i Argentina samt ba- 
norna från Arica och Antofagasta 
till Bolivia. — Mynt. Sedelutgiv- 
ningsrätten innehas av en 1925 
startad centralbank, som utfärdar 
en ny peso, stabiliserad enl. guld- 
myntfot i ett värde av 6 pence 
(d. v. s. tre ggr lägre än den förra 
guldpesons). — Förvaltning. En 
ny administrativ indelning av C. 
genomfördes 1928. C. indelas nu i 
16 provinser och 2 territorier 
(Aysen och Magallane^, vilka om- 
fatta landets s. del) och dessa i 
65 departement. — Författning. 
1925 års författning har starkt 
inskränkt presidentens makt. Han 
väljes genom direkta val på 6 år 
och äger i lagstiftningen en myc- 
ket modifierad vetorätt. Statsrå- 
det utnämnes av presidenten och 
är för honom ensam ansvarigt. 
Deputeradekammaren består av 
132 och senaten av 45 medlem- 
mar. — Undervisningsväsen. Folk- 



skoleundervisningen är obligato- 
risk. C. har statsuniversitet, ka- 
tolskt universitet (båda i San- 
tiago) samt två tekniska högsko- 
lor. — Försvarsväsen, Allmän 
värnplikt gäller. Utbildningstiden 
är 1-årig för ung. halva årskon- 
tingenten. Armén omfattar 5 
infanteri- och 1 kavalleridivision, 
vissa bergstrupper m. m. Freds- 
styrka omkr. 22,000 man. Flottan 
omfattar 1 slagskepp å 28,000 
ton, några äldre kryssare, 11 ja- 
gare, 9 U-båtar m. m. — Historia. 
Den liberala reformpolitik, som 
Alessandri inledde, väckte starkt 
motstånd, spec. hos senatens kon- 
servativa majoritet. Hans försök 
att genomföra en ekonomisk sta- 
bilisering misslyckades, och un- 
der början av 1924 utbröto elak- 
artade kommunistiska orolighe- 
ter. Alessandri tvingades för en 
tid att avgå men återkallades och 
lyckades 1925 genomföra en för- 
fattningsreform (se ovan Författ- 
ning). Han efterträddes av den 
konservative Emiliano Fi- 
g u e r o a. Den verkliga makten 
kom dock att ligga hos premiär- 
och krigsministern Carlos 
I b a fl e z, som april 1927 även 
valdes till vice president och ut- 
rustades med diktatorisk myndig- 
het. Maj s. å. avgick Figueroa, och 
Ibafiez valdes med överväldigande 
majoritet till president. Som så- 
dan har han inlett en sträng räfst 
med kommunisterna och har sökt 
åstadkomma en sanering av lan- 
dets politiska och ekonomiska liv. 
I utrikespolitiken har huvudin- 
tresset upptagits av Tacna-Arica- 
frågan, tills den 1929 fick sin lös- 
ning (se Tacna, även Suppl.). 
*Chili har nyligen omdöpts till 
H o p e i. Kolproduktionen ( 1925 
6 mill. ton, därav 3,9 från Kai- 
ping, se d. o. Suppl.) överträffas 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



523 



Chiloe — Chow-chow 



524 




Självporträtt 



Giorgio 



numera av prov. Sliengkings (jfr 
F u - s h u n. Suppl. ) . 

*Chiloe (spansk form Chi- 
loe). 2. Genom ny provinsindel- 
ning har C:s område avsevärt 
förändrats. Huvuddelarna äro nu 
ön C. och ett n. fastlandsområde 
kring Puerto Montt (se d. o. 
Supi^l.), som nu är C:s huvud- 
stad. C. har nu 207,000 inv. 

China-Varnish [tja'jn9 va'- 
nisj] (eng., Kinafernissa), se 
Lack. 

Chionodo'xa, växtsläkte (fam. 
Lilia'ccae), små, blåblommiga, om 
8ci'lla (jfr d. o.) påminnande lök- 
växter, odlade i trädgårdar. C. 
lucfliae är samtidig med snödrop- 
parna. 

de Chirico [ki'-], G i o r g i o, 
f. ISSS, italiensk målare, verk- 
sam i Paris. En av huvudrepre- 
sentanterna för det moderna ita- 
lienska måleriet, företräder C. ett 
mot futurismens formupplösning 
reagerande, delvis klassicistiskt 
betonat måleri med allegorisk 
karaktär, statuariskt hård figur- 



behandling och strängt genomfört 
perspektiv. 

Chirothe'rium, fossila fotspår 
av landdjur. Chirotheriumspår 
ansågos förr allmänt härröra 
ti ån stegocefaler men torde i de 
Mesta fall ha lämnats av skräck- 
ödlor. De träffas i sandstenar i 
perm-, trias-, jura- och kritforma- 
tionerna och äro bevarade som 
avgjutningar (upphöjda avtryck) 
på sandstenslagrens undersida. 

Chockera [sjåke'-], väcka an- 
stöt hos, uppröra, stöta (jfr 
Chock). 

Cholecystografi' [kå-] (av 
grek. kole', galla, Jcy'ste, blåsa, 
och gra'fein, skriva), på senaste 
åren utarbetad metod att genom 
intagande av brom- 1. jod-fenolfta- 
leinderivat, som visat sig till stor 
del utsöndias i gallblåsan, göra 
innehållet i gallblåsan mer oge- 
nomträngligt för röntgenstrålar. 
Härigenom ger gallblåsan tydlig 
skugga, och förändringar i den- 
samma kunna lättare än annars 
iakttagas i röntgenbild. 

*Cholon, som är beläget ome- 
delbart s. om Saigon, är en bety- 
dande industristad. 

*Chonosöama ingå enl. ny 
provinsindelning till större delen 
i territoriet Aysen. Endast ögrup- 
pens n. del tillhör nu Chiloe. 

Choresm, se H o r e s m, även 
Suppl. 

Chosen, japanska namnet på 
Korea. 

Chow-chow, c h o u - c h o u, 
c a y o' t e, frukten av Se'chium 
edu'le (fam. Cucuriita' ceae) , ört 
från Syd-Amerika. C. påminner 




Chirotheriumspår i brokig sandsten. C:a 
V20 av naturl. storlek. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under K eller K, 



525 



Christchurch — Cigarrcigarrett 



526 



om en mindre, tjock gurka men 
har blott ett, stort frö. Ätes som 
sallad. Även rötterna ätas. 

*Christchurch är säte för en 
avdelning av University of New 
Zealand. 123,000 inv. (1928). 

*Christensen. 2. Jens 

Christian C. lämnade 1924 
folketinget. Han var s. å. ordf. i 
den danska delegationen för lö- 
sandet av Grönlandsfz"ågan (jfr 
Gr önland sp. 64). — 3. Hjal- 
mar C. avled 1925. 

Chrfstiansen. 1. Carl C, f. 
1890, violoncellist av norsk-hol- 
ländsk börd, sedan 1923 konsert- 
mästare i Stockholms konsertför- 
ening. C. var 1912 — 27 medlem av 
Kjellströmkvartetten och har 
medverkat i flera andra kanimar- 
musikensembler. — 2. S i g u r d 
C. f. 1891, norsk författare. I 
tungt skrivna men psykologiskt 
fördjupade arbeten, ss. de båda 
dubbelromanerna Vört eget liv 
(1918) och Ved Golgata (1920) 
samt Indgangen (1925) och Sver- 
dene (1927), har C. framträtt som 
en allvarsfylld sanningssökare av 
starkt idealistisk prägel. 

Christianshaab [-hå'b], koloni 
på Grönlands västkust, vid Di.sko- 
bukten. Av vikt som hamn- och 
handelsplats. C:a 600 inv. 

Chronique scandaleuse [krå- 
ni'kk skaT)dalö's], fr., skandalkrö- 
nika. 

Chronschough, en av A. Bon- 
deson (se d. o. 1) i "John Chron- 
schoughs memoarer" utbildad typ 
för självgod inbilskhet och halv- 
bildning. 

Churberg, Fanny, f. 1845, d. 
1892, finländsk konstnärinna. C. 
studerade i Diisseldorf och Paris 
och utförde främst landskap, 
präglade av en lidelsefull person- 
lighet och en överraskande djärv 
kolorit, som emellertid av sam- 
tiden föga uppskattades. Under 




Jens Christian Christensen, 

senare delen av sitt liv ägnade 
hon sig åt den av henne 1879 stif- 
tade föreningen Finska handarbe- 
tets vänner, som förde in fin- 
ländsk slöjd på nationella banor. 

*Churchill. 3. W i n s t o n 
S p e n c e r - C. invaldes ånyo i 
underhuset 1924, denna gång ss. 
konservativ ledamot, och var fi- 
nansminister i Baldwins andra 
ministär 1924 — 29. C, som redan 
tidigt framträdde ss. uppmärk- 
sammad skriftställare och bl. a. 
författat en biografi över sin fa- 
der, Lord Randolph Churchill (2 
bd, 1906), har på senare år skri- 
vit en till formen briljant, på 
egna upplevelser grundad och 
starkt personligt färgad fram- 
ställning av de storpolitiska kris- 
åren 1911 — 22, The world crisis 
(5 dir, 1923—29). 

Churwälska [ko'r-], se R ä t o- 
romanska. 

*Cienfuegos hade 1928 39,000 
inv. (utan förstäder). 

Cieszyn [tje'sjyn], se Te- 
s c h e n. 

Cigarrcigarrett, se Tobak 

sp. 1177. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K, 



527 



Cikoria — Clairon 



528 



*Cikoria. Om e n d i v i a se 
Sallat. 

Cineo'1, se K a j e p u t. 

Cineri't, detsamma som vulka- 
nisk tuff (se Tuff 1). 

Cinque Ports [eng- utt. singk 
påts] (fr., fem hamnar), benäm- 
ning på, de (urspr. fem) under 
medeltiden viktigaste hamnstä- 
derna på Englands s. kust: Dover, 
Hastings, Romney, Hythe, Sand- 
wich, Winchelsea och Rye. C. er- 
höllo mot skyldighet att utrusta 
ett antal örlogsskepp betydande 
privilegier, bl. a. särskild juris- 
diktion, vilken ännu delvis består. 

Ci'ppus, lat., mindre gravsten, 
gränssten e. d., vanl. med inskrift. 

Cirkelprocess, fysikalisk pro- 
cess, vid vilken man återkommer 
till begynnelsetillståndet. Jfr 
Termodynamik sp. 958. 

Cirkelpunkt, se Navel- 
punkt. 

Cirque de Gavarnie [sirrk da 
gavarni'], se G a v e. Suppl. 

Ci'rro-cu'mulus (av lat. ci'r- 
rus, fjädermoln, och cu'mulus, 
hop), makrillmoln, se 
il o 1 n. — C i r r o - s t r a' t u s 
(av lat. stra'tum, lager), slöj- 
m o 1 n, se Moln sp. 177. — 
Cirro-unci'nus (av lat. un- 
ci'nus, hake) , skaftade fjä- 
dermoln, höga fjädermoln (c : a 
9,000 m.), där ena änden gör en 
tvär sväng uppåt och bildar en 
tätare vit tofs (se ill. till Moln 
sp. 178; överst t. h.). Jfr Po- 
lar b a n d. Suppl. 

Ci'rrus, lat., fjädermoln, 
se M o 1 n. 

Citatord, se Lånord. 

Citlalte'petl [thit-], se Ori- 
z a b a 1. 

Citra'1, ge r an i a' 1, C,H,5C0H, 
terpenaldehyd, ingående i flera 
eteriska oljor, ss. citronolja, ver- 
benaolja samt citrongräsolja, ur 
vilken den tekniskt framställes. 



Ur C. erhålles ett stort antal väl- 
luktande ämnen, bl. a. jon o' n, 
som utmärkas av sin fina viol- 
doft. 

Citroneilolja, eterisk olja, som 
erhålles genom destillation av två 
gräs, Cymbopo'gon Winteria'nus 
och Cymhopogon (Andropo' gon) 
na'rdiis, i tropiska Asien. C. an- 
vändes i parfjTn- och tvålindustri- 
erna. Jfr Andropogon. 

Citrongräsolja, eterisk olja, 
som erhålles genom destillation 
av två gräs, Cymbopo'gon flexuo'- 
sits (ostindisk C.) och Cym- 
hopogon ciira'tus (västindisk 
C). De innehålla citral och an- 
vändas bl. a. i parfymindustrin. 

Citronträ, virket av flera 
olika lövträd, förutom former av 
Ci'trus (jfr d. o.) även olika slag 
av sidenträ (jfr d. o.). 

Citterring, se Spant. 

Ciudad Bolivar [thiodha'dh], 
förr Angostura, stad i Vene- 
zuela, vid Orinoco, c:a 380 km. 
från dess mynning. C. är den för- 
nämsta flodhamnen vid Orinoco 
och bildar centrum för handeln 
i ö. Venezuela. Järnväg till Cara- 
cas planerad. 17,000 inv. (1926). 

Civilarbetare, se Samvets- 
öm värnpliktig. 

Claes Johansson & Co:s vä- 
veri a. b., Göteborg, äger i Krok- 
slätt, Mölndal, bomullsspinneri, 
väveri, blekeri, färgeri, tryckeri 
och appreturverk. Aktiekapital 
5,475,000 kr. C:a 1,200 arbetare. 

*Clairault skrives ofta Cl a i - 
r a n t. 

Clairon [klärå'i) ] , H i p p o - 
lyte, f. 1723, d. 1803, fransk 
skådespelerska, 1743 — 65 anställd 
vid Comédie-Frangaise, där hon 
med stor framgång debuterade i 
titelrollen i Racines Phédre och 
sedan företrädesvis utförde hjält- 
innerollerna i den klassiska frans- 
ka tragedin. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



529 



Clan — Claymore 



530 



Clan [kltenn], se Klan. 

Clapeyron [-pärå'i)], Be- 
n o i t Pierre É m i 1 e, f. 1799, 
d. 1864, fransk ingenjör och fysi- 
ker, prof. i mekanik vid École na- 
tionale des ponts et chaussées, 
främst känd för sina arbeten inom 
termodynamilcen (se Termo- 
dynamik sp. 963). 

Claret, se V i n sp. 829. 

Clarholm, P e r, f. 1860, kirurg, 
överläkare å Karlstads lasarett 
1910—28, har utfört ett omfat- 
tande arbete i socialmedicinens 
tjänst. 

Clark [klak] , John Bates, 
f. 1847, nordamerikansk national- 
ekonom, prof. senast vid Columbia 
University 1895—1923. C. är en 
av den amerikanska nationaleko- 
nomins förgrundsgestalter. Hans 
forskningar ha huvudsakligen 
rört den centrala värdeläran och 
fördelningsproblemen, vilka av C. 
givits en självständig behandling 
på gränsproduktivitetsteorins ba- 
sis. Bland hans arbeten märkas 
The distribution of wealth (1900) 
och Essentials of economic tJieori/ 
(1907). 

Cla'ro (sp., ljus), se Tobak 
sp. 1178. 

*Clartéorganisationen. Den 

franska C. ingick 1923 i kommu- 
nistiska partiet, ur vilket den 
dock utstöttes 1927 på grund av 
sympatier för den ryska Trotskij- 
gruppen. — I Sverige bildades 
den första C. i Sthlm 1921 och 
har sedermera anslutit sig till 
Nordiska Clartéförbundet. Dess 
uppgift är att verka för socialis- 
men och för en kritisk undersök- 
ning av samhällsförhållandena. 
Den vänder sig i främsta rummet 
till intellektuella kretsar. Sedan 
1924 utger den svenska C. må- 
nadstidskriften Clarté (utgiven i 
Sthlm med en genomsnittsupp- 
laga av 3,000 exemplar). 



*Clason. 1. I. G. C. avgick som 
byggnadsråd 1923. Bland C:s 
verk märkas ytterligare Adelsnäs 
(se ill. till d. o. Suppl.) slott 
och Timmermansordens hus i 
Sthlm (1923). — Även C:s söner 
Gustaf, f. 1893, och Peder, 
f. 1894, äro verksamma ss. arki- 
tekter. Den förre har bl. a. tills, 
med W. Gahn uppgjort ritningar 
till den ombyggnad av Kansli- 
huset i Sthlm, som påbörjats 
1929, den senare har utfört Apo- 
tekaresocietetens hus därstädes 
och Sveriges paviljong på Barce- 
lonautställningen 1929. — 2. 
Sam C, den föreg:s kusin, avled 
1925. C. var 1923—24 ecklesiastik- 
minister i Tryggers ministär. Han 
genomförde 1923 en ny organisa- 
tion av riksarkivet. Bland hans 
utom i huvudarbetet nämnda 
skrifter märkas Gustav IV Adolf 
och den europeiska krisen under 
Napoleon (1913) samt Karl XIII 
och Karl XIV Johan (i samlings- 
verket Sveriges historia, del XI, 
1923). 

*CIaudel, Paul, blev 1927 
fransk ambassadör i Washington. 

*Clausius, R. J. E., se även 
Termodynamik sp. 959 och 961. 

*Claussen, Julia, utnämn- 
des 1923 till hovsångerska. Hon 
är sedan 1920 amerikansk med- 
borgare. 

*CIaussen, Sophus. Bland 
C:s senare verk märkas diktsam- 
lingen Beroica (1925) och den 
älskvärt spirituella romanen For- 
twllingen om Rosen (1927). 

Cla'vius, Christoph, f. 
1537, d. 1612, tysk matematiker, 
jesuit, arbetade inom astronomi 
och geometri samt uppfann redan 
före Vernier nonien. 

Claymore [kle'jmå(r)], ett i 
England under medeltiden och 
1500-t. brukligt svärd med raka, 
nedåtböjda parerstänger. Förväx- 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



531 



Clayton— Cobalt 



532 




Claymore. 

las ofta med det engelska rytt ar- 
svärdet med handen helt omslu- 
tande korgfäste. 

Clayton [kle'jt8n], sir Gil- 
bert, f. 1875, brittisk general. 
C. tjänstgjorde under världskri- 
get och senare i Egj-pten, där han 
l)lev expert på förhållandena i 
Fränu'e Orienten och lord AUen- 
bys högra hand. 1922 — 25 var han 
verksam i Palestina, användes 
bl. a. SS. underhandlare med ibn 
Saud av Hidjaz och Xedjd och 
tillträdde 1929 posten som brit- 
tisk överkommissarie i Irak. 

*Cleinenceau, Georges, är 
efter sitt utträde ur det politiska 
livet bosatt i Vendée, där han 
sysslar med författarskap och 
bl. a. skrivit ett slags litterärt 
testamente under titeln Au soir 
de la pensce (2 vol., 1927). 

*Clermont-Ferrand hade 1926 
112,000 inv. 

*Cleveland, som 1928 hade 
1 mill. inv., är För. Stat:s till 
storleken sjätte stad. Bland in- 
dustrigrenarna märkes den under 
senare år alltmer betydande auto- 
mobiltillverkningen. C:s stads- 
bibliotek omfattar över 1 mill. bd. 
C. har radiostation. 

*Clififord, John, avled 1923. 

*Clipperton är sedan 1897 
föremål för tvist mellan Frank- 
rike och Mexiko. Båda länderna 
överlämnade frågan till konung- 
ens av Italien skiljedom, vilken 



ännu (1929) icke fallit. C. har 
en yta av 1,6 kvkm. (hela atoUen 
7,2 kvkm.). ön har nu 30 inv. 

a. b. Cloe'tta, se Svenska 
c h o k 1 a d f a b r i k s a. b. Suppl. 

Cluj [kloj], se Klausenburg. 

*Clyde. Kring C:s nedersta 
lopp ligger Storbritanniens för- 
nämsta skeppsbyggeridistrikt (se 
Glasgow. Suppl.). 

Clydebank [kla'jdbaengk], stad 
i grcvsk. Dumbarton, Skottland, 
vici Clyde, nedanför Glasgow (se 
karta till d. o. Suppl.). Stor 
skeppsbyggeriindustri. 49,000 inv. 
(1928). 

*Clynes, John E o b e r t, var 
1924 storsigillbevarare i Macdo- 
nalds l:a ministär och luiderhu- 
sets ledare. Han inträdde 1929 i 
Macdonalds 2:a ministär som in- 
rikesminister. 

Coach [kpotj] (eng., vagn), se 
A u t o m o b i 1. Suppl. sp. 200. 

*CoatzacoaIcos kallas numera 
vanl. Puerto Mexico. 

Cobalt [kfio'bålt], stad i prov. 
Ontario, Kanada, 400 km. n. om 
Toronto. Gruvort med stora fvn- 




John Robert Clynes. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eUer K. 



533 



Cobän — Coeur d'Alene 



534 



digheter aV silver, nickel, kobolt 
och arsenik. C:a 5,000 inv. 

Cobän, stad i mell. Guatemala, 
c:a 1,200 m. ö. h. C, som är cent- 
rum för den tyska kolonisationen 
i Guatemala, driver stor handel 
med kaffe. 27,000 inv. (1921). 

Cobh, se Cork. Suppl. 

Cobham [kå'bbam], sir Alan, 
f. 1894, engelsk flygare, har för 
att rekognoscera möjligheterna 
för lufttrafik företagit ett flertal 
stora flygningar från England till 
andra världsdelar, ss. London 
— Rangoon — London (27,000 km., 
nov. 1924 — mars 1925), London — 
Kapstaden — London (26,000 km., 
nov. 1925 — mars 1926), London- — 
Calcutta — Melbourne — Port Dar- 
win — London (28,000 km., juli — 
okt. 1926), Rochester— Malta— 
Kisumu — Kapstaden — Las Pal- 
mas — Plymouth (33,000 km., nov. 
1927— maj 1928). 

Cocanada [kåok8na'da], stad i 
presidentskapet Madras, Britt. 
Indien, nära Godavaris n. myn- 
ningsarm. En av Koromandel- 
kustens förnämsta hamnstäder. 
53,000 inv. (1921). 

Coccidio's [kåksi-], företrädes- 
vis hos kaniner och harar före- 
kommande, ofta farsotartad sjuk- 
dom, som orsakas av den till 8po- 
rozo'a hörande parasiten Cocci'- 
dium ovifo'rme. Smittan upptas 
med foder från sänka ställen, där 
parasiten lever, 1. ock med föda, 
som förorenats från uttömningen 
av sjuka djur. Från matsmält- 
ningskanalen intränga parasiter- 
na i andra organ, spec. levern. 
Symtom: brist på foderlust, då- 
sighet samt vid häftiga anfall ut- 
sot och kramp; stundom blott 
snuva. Hos unga djur är utgången 
i regel dödlig. Intet verksamt me- 
del mot C. är känt, varför angrip- 
na djur böra slaktas samt des- 
infektion verkställas. Jfr L e - 



v e r 8 j u k d o m a r sp. 458 och 
Rödsot. Vftcr. 

Cochin [-sjä'i)], Charles 
Nicolas d. y., f. 1715, d. 1790, 
fransk konstnär. C. var fram- 
stående både som tecknare och 
kopparstickare och har utfört 
porträtt, scener från hovfesterna 
samt bokillustrationer. 

Cockney [kå'kkni] (eng., eg. 
tuppägg), benämning på infödd 
Londonbo, som talar den utpräg- 
lade Londonslangen; även beteck- 
ning för denna slang (se Eng- 
elska språket sp. 1023). 

Cocteau [kåktå'], Jean, f. 
1892, fransk författare. C, som är 
den litterära modernismens mest 
uppmärksammade representant i 
Frankrike, har i sina romaner 
{Le grand écart, 1923; Thomas 
rhnposteur, 1924) skildrat typer 
och stämningar ur Parislivet efter 
kriget. Han har även framträtt 
som lyriker, skrivit baletter (bl. a. 
Les mariés de la Tour Eiffel, 
1921, uppf. av Svenska baletten) 
samt utfört ett antal djärva mo- 
derniseringar av klassiska dra- 
mer. 

God., förk. för codex. 
*Codex. 2. C. argenteus. 
Tidigare flera gånger publicerad, 
utgavs C. i samband med Upp- 
sala universitets jubileum (1927) 
med texten fototypiskt fram- 
ställd enl. en av prof. The Sved- 
berg för ändamålet utexp«rimen- 
terad metod. Upplagan är försedd 
med en utförlig inledning av A. 
Grape och O. von Friesen, i vilken 
påvisas, att handskriften utförts 
i Nord-Italien under Teoderik den 
stores regering och måhända varit 
avsedd för konungen själv. 

Coeur d'Aléne [ko'9 d8e'llin], 
stad i n. Idaho, n.v. För. Stat. C. 
är en viktig bergsbruksstad, cent- 
rum för För. Stat:s rikaste bly- 
gruvedistrikt, vilket varit föremål 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K, 



535 



Coeur de boeuf — Collin 



536 




Isak CoUijn. 



för bearbetning sedan lS90-t. (hu- 
vudsakl. silverhaltig blyglans; 
även betydande zinkfyndigheter). 
C:a 10,000 inv. 

Coeur de boeuf [kör da böff] 
(fr., oxhjärta), se A n o n a. 

Coimbatore [kAoimbato'a], 

stad i presidentskapet Madras, 
Britt. Indien, i sänkan s. om 
Nilgiribergen. Livlig industri. 
Järnväg bl. a. till kurorten Ooc- 
tacamund. 66,000 inv. (1921). 

Cokes [kåoks], eng., koks. 

*Cold, Christian, avgick 
SS. utrikesminister vid den Neer- 
gaardska ministärens fall 1924. 

Col di Tenda [kall], se Ten- 
d a, även Suppl. 

Colebrooke [kAo'lbrok], Hen- 
ry Thomas, f. 1765, d. 1837, 
engelsk indolog. C. var en av 
gi-undläggarna av den indologiska 
vetenskapen. Han var den förste 
europé, som utgav en sanskrit- 
grammatik (1805). 

*Coleridge, S. T. The ancient 
mariner (Den gamle sjömannens 
historia) har översatts till svens- 
ka av G. Damm (i Steffens urval 
Englands litteratur, 1912), Kubla 
Khan av A. Österling (i dennes 



samling Fränder och främlingar, 
1912). 

Colette [-lä'tt], se de Jou- 
v e n e 1 1, även Suppl. 

Coli'ma, stat i Mexiko, vid 
Stilla havet. Risodling, utvinning 
av salt m. m. Hamnstad Manza- 
nillo (se d. o. 2. Suppl.). 5,880 kv- 
km. 92,000 inv. (1921). Huvud- 
staden C. har 28,000 inv. 

*ColIignon, Maxi me, avled 
1917. 

*Collijn. 1. Isak C. har un- 
der senare år fortsatt sin omfat- 
tande vetenskapliga produktion 
och bl. a. utgivit den heliga Bir- 
gittas kanonisationsprocess (foto- 
typisk reproduktion av handskr. i 
Kungl. Bibi. och textupplaga) 
samt fortsatt Klemmings arbete 
Sveriges bibliografi intill 1600 
(framförd till 1558). Banbrytande 
för kännedomen om Birgittas 
verksamhet i Italien är hans Bir- 
gittinska gestalter (1929). Han 
har tagits i anspråk vid uppdel- 
ningen och inlösningen av den 
gamla österrikiska statens bok- 
skatter och tillkallats ss. sak- 
kunnig vid katalogiseringen av 
Vatikanbibliotekets inkunabler. 
— 2. G u s t a f C, kusin till C. 1, 
innehade 1916 — 29 Djurgårdstea- 
tern. Tills, med sin hustru, Anna 
Lenah Elgström, har han utgivit 
reseskildringen U. 8. A. Liv och 
teater (1927). 

* Collin, Christen, avled 
1926. 

Collin, Mar c US, f. 1882, 
finländsk målare. C. är vid sidan 
av Sallinen en av ledarna för den 
1916 framträdande Xovember- 
gruppen, som går fram med ett i 
visst mån nationellt program. I 
landskap från den åländska 
skärgården och i scener ur fin- 
ländskt allmogeliv har han till- 
lämpat en ofta drastiskt uttrycks- 
full stil. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



537 



Collip — Colombia 



538 



Co'lIip, James Bertram, 
f. 1892, prof. i biokemi i Alberta, 
Kanada, har bl. a. lyckats fram- 
ställa ett mycket verksamt ex- 
trakt (p a r a t h y r e o i d i n) 
på bisköldkörtlar. Efter Ivar 
Sandströms (se d. o. 3) upptäckt 
av dessa visades 1896, att deras 
borttagande åtföljes av kramp- 
anfall jämte en del andra sym- 
tom. Blodets kalkhalt sjunker 
härvid, och det har gjorts sanno- 
likt, att orsaken till krampanfal- 
len står i nära samband med 
denna sänkning i kalkhalten. C : s 
renade preparat höjer kalkhalten 
i blodet hos djur, som berövats 
sina bisköldkörtlar, och förhind- 
rar uppkomsten av kramp. Ehuru 
C. ännu ej lyckats renframställa 
det verksamma inre sekretet, sy- 
nes han dock vara på god väg att 
lyckas i sina försök att klarlägga 
egenskaperna hos ett livsviktigt 
hormon. 

Colmar, se K o 1 m a r. 

*CoIombia har enl. uppskatt- 
ning för 1926 7,1 mill. inv. Enl. 
ett fördrag, ratificerat av Peru 
1927 och av C. 1928, följer C:s 
.sydgräns mellan ung. 69° 50' och 
76° 25' v. 1. Amasonflodens biflod 
Putumayo, medan C. längst i s.ö. 
med en .smal kil når ned till Ama- 
sonfloden. — Näringar och kom- 
munikationer. C:s kaffeproduk- 
tion, som under senare åren betyd- 
ligt ökats, överträffas endast av 
Brasiliens. Bananodlingen är av 
vikt i Santa Martadistriktet. 1927 
utvunnos 1,750 kg. platina och 
2,257 kg. guld. Produktionen av 
bergolja (se d. o. Suppl.) har kraf- 
tigt ökats undei senaste år. Av 

Kreatursstock 1926 (1,000-t. djur). 

Hästar 980 

Åsnor, mulor och mnläsnor 600 

Nötkreatur 6,500 

Fär 800 

Getter 410 

Svin 1,400 




8 '^ 

Självporträtl. Målning av Marcus Collin, 

Handelsomsiittuing, (Mill. guldpesos.) 
Ar 1920 1922 1924 1926 1927 

Import 94 44 51 110 122 

Export 70 54 83 109 124 

Kaffeexport (l.OOO-t. ton). 
Ärligen 1909—13 46,, 

1924 133,0 

1925 116,, 

1926 147,, 

1!»27 151,7 

Viktigaste import- och exportländer. 
(Import och export i mill. guldpesos.) 
1926 
Imp. Exp. 

Frankrike 6,, — 

För. Stat 53,0 96,o 

Nederländerna 2,^ 2,g 

Storbritannien 18,* 4,j 

Tyskland 14,j 1,« 

Colombias handel med Sverige 1927. 
(1,000-t. kr.) 

Exp. Imp. 

Kaffe 463 — 

Yllevävnader m. m — 47 

Snickeriarbeten m. m — 187 

Papper etc — 214 

Portlandcement — 118 

Metaller och metallarbeten ... — 651 

Motorer, apparater m. m — 959 

övriga varor 7 54 

Exp., resp. iinp. totala värde 470 2,230 

järnvägarna (2,800 km. 1928) 
ansluta sig de flesta till den som 
samfärdsled betydelsefulla Mag- 
dalenafloden. Bland övriga järn- 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



539 



Colombo — Common Prayer 



540 



vägar märkes linjen från Buena- 
ventura (jfr d. o. Suppl.) till det 
inre av C. Flera flyglinjer ha 
öppnats från Barranq\ulla (se d. 
o. Suppl.). — Försvarsväscn. 
Allmän värnplikt gäller. Ett be- 
gränsat antal väinpliktiga ut- 
tagas till 3-årig tjänstgöring. 
Armé n är sedan 1925 under 
utökning från 3 till 5 divi- 
sioner. Flottan är obetydlig. 
— ■ Historia. C, som är stiftande 
medlem av N. F., var 1926—28 
medlem av N". F:s råd. Förhål- 
landet till För. Stat. reglerades 
1922, då C. erhöll 25 mill. dollars 
i kompensation för det förlorade 
Panamadepartementet. 

* Colombo är en av världens 
förnämsta hamnstäder (1926 ut- 
gjorde sammanlagda nettotonna- 
get för ankomna och avgångna 
fartyg i utrikesfart 22,i mill. 
ton). Det är den viktigaste an- 
löpningshamnen för routen Suez — ■ 
Öst-Asien och överfartsort till 
Främre Indiens halvö (Tuticorin). 
Hamnen har ett djup av 8,2 — 10,1 
m. och skyddas av vågbrytare. 

*Col6n, vilket som hamn fått 
träda tillbaka för Cristobal (se 
d. o. Suppl.), är en modernt 
byggd stad, känd för sitt otyglade 
nöjesliv. Balboa är numera kanal- 
administrationens säte. 

Colo'nusskiffer, card i' ola- 
skiffer, en serie fossilfattiga, 
sandiga och glimmerrika lerskiff- 
rar av stor mäktighet (c:a 800 
m.) i Skånes gotlandium (jfr 
Skåne sp. 927), benämnd efter 
sina ledfossil, en gi^aptolit {Mo- 
nogra'ptus coWnus) och en muss- 
la (Cardi'ola). 

*Colorado. 1. C hade 1928 
1,090,000 inv. Jordbruket, som 
tack vare konstbevattning fått 
ökad betydelse, producerar bl. a. 
vete, majs, sockerbetor och frukt. 
Av vikt är även zinkutvinningen. 



Colorado [-ra'(dh)å], Colo- 
rado c 1 a' r o (sp., färgad, resp. 
ljust färgad), se Tobak sp. 
117S. 

Colorado platån [kål8ra'dAo-], 
se N o r d - A m e r i k a sp. 884. 

Colt [kHolt], Samuel, f. 
1814, d. 1862, nordamerikansk 
gevärsfabrikant, uppfann 1828 
revolvern och grundade 1855 i 
Hartford, Connecticut, en ännu 
bestående vapenfabrik, vid vilken 
bl. a. den framstående konstruk- 
tören John Bro^\^ling verkat. 

*Columbarium användes även 
som benämning för moderna, ofta 
med ett krematorium förenade, 
förvaringsrum för askurnor. 

*Columbia. 3. Flodområdet 
uppskattas även till 615,000 kv- 
km. C:s största biflod är Snake 
River (jfr Nord-Amerika 
sp. 884). I nedre loppet drives be- 
tydande laxfiske. 

*Columbus, huvudstaden i 
Ohio, hade 1928 c:a 300,000 inv. 

Columbusmått, se M å 1 1 - 
verktyg sp. 499. 

Comb [kAom], coomb [kom], 
engelskt rvmdmått = 4 bushels 
= 145,4 1." 

Come back [kamm bsekk] 
(eng., komma tillbaka), idrotts- 
term, använd för att beteckna en 
idrottsmans återuppträdande på 
tävlingsbanan efter en längre tids 
bortovaro. 

*Comedia, se även Spansk 
litteratur sp. 1245. 

* Common Prayer. Den nu 
gällande upplagan av engelska 
bönboken är av år 1662. På åt- 
skilliga håll inom kyrkan, spec. 
hland anglokatolikerna (se d. o. 
Suppl.), har man tillåtit sig flera 
avvikelser från dess ritual, 
önskan att få förhållandena ord- 
nade samt känslan av att bön- 
boken icke i allt tillfredsställer 
nutida religiösa behov framdrevo 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



541 



Comorin — Confrérie de la passion 



542 



slutligen utarbetande av ett re- 
visionsförslag, vilket också 1927 
godkändes av de kyrkliga in- 
stanserna. I ultraprotestantiska 
lekmannakretsar (lugkyrkliga och 
frikyrkliga) väckte förslaget där- 
emot en våldsam opposition, då 
man menade, att vissa av dess ny- 
heter innebure ett förtäckt åter- 
vändande till katolska idéer (med 
möjlighet för tillbedjan av hos- 
tian o. s. v.). Efter stora debatter 
förkastades också förslaget vid 
två olika tillfällen (1927 och 
1928) av underhuset. 

Comorin [kå'mm9rin]. Kap 
C, Främre Indiens sydligaste 
udde (8° 4' n. br.), med gammalt 
hindutempel. Helig badplats. 

*Compiégne hade 1926 17,000 
inv. 

Composi'tfartyg (av fr. com- 
posite, sammansatt), se Spant. 

Compoundoljor [k8mpap'nd-] 
(av eng. compound, sammansatt), 
se Smörjmedel. 

Comptoir National d'Escomp- 
te de Paris [kåi)toa'r nasiåna'll 
däskå'i)t da pari'] fransk bank, 
grundad 1889. Aktiekapital 250 
raill. francs. Omslutning (1927) 
7,81 milliarder francs. 

Compton [ko'mmt3n], Ar- 
thur Holly, f. 1892, nord- 
amerikansk fysiker, prof. i Saint 
Louis 1920, i Chicago 1923, har 
upptäckt den efter honom upp- 
kallade Comptoneffekten (se 
Röntgenstrålar sp. 1657) 
och totalreflexion av röntgenstrå- 
lar samt framställt röntgenspekt- 
ra med vanliga gitter. C. fick tills, 
med C. T. R. Wilson Nobelpriset 
i fysik 1927. 

Comstock [k8'mmståkk], An- 
thony, f. 1844, d. 1915, nord- 
amerikansk sedlighetsagitator, 
grundare av The New York So- 
ciety for suppression of vice, 
vanl. kallad The Comstock So- 




Arthur KoUy Compton. 

ciety, en organisation med avläg- 
gare över hela För. Stat., repre- 
senterande de längst gående puri- 
tanska kraven på statsingripande 
gentemot förment omoraliska 
tendenser inom samhällslivet, 
främst inom konsten, litteratu- 
ren och teatern. 

Comstock Lode [k8'mmståkk 
Ipod], Comstock gången, en 
1859 upptäckt, oerhört rik, nu- 
mera nästan utbruten malmfyn- 
dighet i v. delen av Nevada, För. 
Stat. C. är en guld- och silver- 
haltig kvartsgång i andesit. 

*Concepciön har universitet. 

Conférencier [kåi)ferai)s-je'], 
se K o n f e r e n s i ä r. 

Confra'ter, lat., medbroder, 
ämbetsbroder. 

Confrérie de la passion [kåi)- 
freri' da la pas-jå'i)], fr., "pas- 
sionsbrödraskajjet", det mest be- 
tydande av de medeltida hant- 
verkargillen, som i Paris ägnade 
sig åt uppförandet av mysterie- 
spel. 1402 erhöll C. ensamrätt att 
i Paris med omnejd uppföra skå- 
despel över Kristi pinas historia 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



543 



Coni — Conques 



544 




Coni, \ iadukt över floden Bévéra på jiiruvägen loiii — Nizza. 



samt helgondramer. Efter en ly- 
sande utveckling som Paris 
största teatersällskap berövades 
C. 1548 rätten att spela religiösa 
skådespel och iipplöstes 1676. 

Coni [kå'-], ty. Cuneo, huvud- 
stad i en provins med samma 
namn, Piemonte, n.v. Italien, 75 
km. s. om Turin. 36,000 inv. 
(1928). — C. är av vikt som järn- 
vägsknut. Det är utgångspunkt 
för en 1928 fullbordad järnväg 
till Nizza (123 km.; grenlinje 
till Ventimiglia, 21 km.), vilken 
är en av de mest storslagna alp- 
banorna, med talrika viadukter, 
broar och tunnlar, bl. a. under 
Col di Tenda (8 km.) och Col de 
Braus (6 km.). 

Conjeeveram [kåndjiv8ra'm], 
Kondsjevaram, Kanchi- 
p u r a m, stad i president skåpet 
Madras, Britt. Indien, s.v. om 
staden Madras. C, "den gyllene 
staden", är en av Indiens äldsta 
städer och räknas till dess sju 
heliga platser. Dess tempel till- 



höra de äldsta och praktfullaste 
hindutemplen i s. Indien (se ill. 
till Byggnadskonst sp. 
821). 61,000 inv. (1921). 

*Connaught. Prins Arthur 
av C. avgick 1923 som generalgu- 
vernör över Sydafrikanska unio- 
nen. 

Conneaut [kån9å't 1. kgnAo'], 
hamn i Ohio, För. Stat., vid Erie- 
sjön, med betydande import av 
järnmalmer från fälten vid övre 
sjön. 9,000 inv. (1920). 

* Connecticut hade 1928 
1,614,000 inv. Av befolkningen 
voro 1920 18,000 födda i Sverige. 

Conques [kågk], ort i dep. 
Aveyron, s. Frankrike, fordom 
berömd vallfartsort. Kyrkan 
Sainte-Foy är en av de vackraste 
romanska kyrkorna i Syd-Frank- 
rike och har en mängd guldsmeds- 
arbeten från karolingisk och se- 
nare tid, däribland den äldsta be- 
varade kristna kultstatyn, en av 
guld och ädla stenar på 900-t. ut- 
förd bild av Sainte-Foy (Sancta 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



545 



Conrad — Coolidge 



546 



Fides ; se ill. till Bilddyrkan 
sp. 1487). 

* Conrad. 2. M. G. C. avled 1927. 

* Conrad, J o s e p h, avled 
1924. Av de i huvudarbetet nämn- 
da arbetena föreligga i sv. övers. 
Almayer's folly (Almayers dår- 
skap, 1908) och Typhoon (Taifun, 
1918). Bland hans övriga verk 
märkas romanerna Chance (1914; 
Ett tärningskast, 2 dir, 1919) 
och The arrow of gold (1919; 
Guldpilen, 1920). — C. räknas nu- 
mera till Englands mest betydan- 
de moderna författare. Hans dikt- 
ning bygger helt på egna upple- 
velser, sedda genom ett roman- 
tiskt temperament. Till stil, tek- 
nik och stämningsinnehåll upp- 
visar den flera genom hans sla- 
viska härstamning betingade av- 
vikelser från samtida engelsk lit- 
teratur och har därigenom verkat 
befruktande på den yngre förfat- 
targenerationen i England. 

*Conrad v. Hötzendorf, 
Franz, avled 1925. Han skrev 
under sina sista år ett ofullbordat 
arbete Aus meiner Dienstzeit 1906 
—1918 (5 dir, 1921—25). 

*Constantine hade 1926 94,000 
inv., därav 44,000 européer. 

Constitucion [-tothiå'n], stad 
i mell. Chile, vid floden Maules 
utlopp i Stilla havet. Hamnstad 
och livligt besökt badort. 7,000 
inv. (1926). 

*ConvalIaria. C. polygo'natu7n, 
C. multiflo'ra och C. verticilla' ta 
kallas vanl. resp. Polygonatum 
officina'le, Polygonatum multiflo'- 
rum och Polygonatum verticilla'- 
tum. 

Cooch Behar [kotj beha'a], in- 
födingsstat i presidentskapet 
Bengalen, s. om Bhutan. 3,414 
kvkm. 592,000 inv. (1921). 

*Cook. 1. På James C:s 
andra resa i Stilla havet med- 
följde bl. a. svensken A. Sparr- 




man (jfr d. o.). — 2. Resebyrån 
(T hos. C o ok & Son), vars 
huvudkontor finnes i London, har 
1926 upprättat en filial i Sthlm. 
— 3. Sir J o s e p h C. lämnade 
posten som high commissioner i 
London 1927. 

*CooIgardie är numera bety- 
delselöst. Huvudort i guldfältet 
är Kalgoorlie n.ö. om C. 

Coolidge [ko'lidj], Calvin, 
f. 1872, nordamerikansk advokat 
och republikansk politiker. För. 
Stat:s 30 :e president 1923—29. 
C. var 1910 — 11 borgmästare i 
Northampton, Massachusetts, och 
1919 — 20 denna stats guvernör. 
1920 vald till För. Stat: a vicepre- 
sident, blev han vid presidenten 
Hardings död 1923 dennes efter- 
trädare och valdes nov. 1924 till 
president även för perioden 1925 
— 29. C. bröt under sin president- 
tid med den isoleringspolitik, som 
kännetecknade hans företrädares 
verksamhet, och sökte åter till- 
varataga Amerikas intressen i 
den europeiska politiken. Han ar- 
betade på att återställa gott för- 



ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 
18. — L e s. Suppl. 



547 



Coomb — Corneille 



548 




Calvin Coolidge. 



liållande till de forna fiendemak- 
terna och sökte befordra avrust- 
ningstankcn bl. a. genom att sän- 
da ombud till den i Geneve 1927 
hållna flottavrustningskonferen- 
sen (se Nationernas För- 
bund. SuppL). Av avgörande be- 
tydelse för såväl För. Stat:s in- 
ternationella prestige som C:s 
egen auktoritativa ställning var 
den framgångsrika ekonomiska 
politik, som C. bedrev och vars 
märkligaste resultat voro en be- 
tydande skatteminskning och en 
enastående industriell högkon- 
junktur. C. blev 1929 direktör i 
Life Insurance Company i New 
York. Se vid. N o r d - A m e r i - 
k a s Förenta Stater s]}. 
947 f. och Suppl. 

Coomb, se C o m b. Suppl. 

*Cooper. 7. James C. avled 
1922 (ej 1923). 

*Coorg har en yta av 4,100 
kvkm. 

*Copeau, Jacques, har efter 
Théutre du Vieux-Colombiers upp- 
hörande 1924 bl. a. verkat som 



uppläsare. Som dramatiker liar 
han gjort sig gällande bl. a. med 
Mnison mitalc, (1924). 

Copec [kåo'pek], förk. för Con- 
ference on Christian politics, eco- 
nomics and citizenship, en 1924 i 
Birmingham samlad kongress, vid 
vilken de politiska, ekonomiska 
och sociala frågorna behandlades 
från kristna synpunkter. 

Cops [kapps], se Spinning 
sp. 1320. 

Corbusier, se Le Corbu- 
s i e r. Suppl. 

*C6rdoba. 1. C. hade 1927 
602,000 inv. — 2. C. hade 1927 
81,000 inv. — 3. C. omfattade 
1928 173,300 kvkm. med 1 mill. 
inv. — 4. C. hade 1928 221,000 
inv. I staden finnes även Argen- 
tinas förnämsta astronomiska ob- 
servatorium. 

Corduroy [kå'd8råj 1. kå'djo- 
råj ] , se K i n g s c o r d. 

Cordyli'ne, växtsläkte (fam. 
Lilia'ceae), ört-, busk- 1. trädar- 
tade, med långa, smala, ofta bro- 
kiga blad, odlas ofta som dekora- 
tiva bladväxter. De kallas ofta, 
oriktigt, Dracae'na (jfr Drak- 
blodsträd). 

*Corelli, Marie, avled 1924. 

*Corinth, Lovis (ej Louis), 
avled 1925. 

*Cork. 1. C. hade 1926 366,000 
inv., därav 78,000 i staden C. 
Denna är säte för ett imiversitets- 
college. Dess uthamn är det på en 
ö i Cork Harbour belägna 
Queenstown (iriska Cobh), 
som är viktig överfartsort till 
England och anlöpes av emigrant- 
ångare till För. Stat. Queenstowni 
hade 1926 7,000 inv. 

* Corneille. 1. Pierre C. So- 
race och Cinna uppfördes första 
gången 1640, Polyeucte och Le 
menteur 1643. Åtskilliga av C:s 
dramer uppfördes i Sverige på 
1700-t. och föreligga i övers, från 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K, 



549 



Cornell — Costa 



550 



samma tid, Cid även i modern 
övers, av K. G. Ossiannilsson 
(1927). 

Cornell, Henrik, f. 1890, 
konsthistoriker, docent i Uppsala 
1918. Eft€r att ha ägnat sig åt 
studiet av svensk, spec. norr- 
ländsk, medeltidskonst och fram- 
trätt med ikonografiska special- 
midersökningar, ss. Biblia paupe- 
rum (1925), har C. i sin senaste 
produktion sysslat även med 
konstteoretiska problem { Karak- 
terisering sproblemet i konstveten- 
skapen, 1928). 

Corniche [-ni'sj], La C, ital. 
Linea della Cornice, benämning 
på den för sina natursköna om- 
givTiingar berömda vägen längs 
Rivieran. Spec. avses med C. hu- 
vudvägen mellan Mentone och 
Nizza, som till skillnad från nya- 
re, därmed parallella vägar kallas 
LaGrandeC. 

Cornu [-ny'], Marie Al- 
fred, f. 1841, d. 1902, fransk 
fysiker, prof. i Paris 1867, upp- 
mätte gravitationskonstanten och 
gjorde många optiska undersök- 
ningar, av vilka hans mätning av 
ljushastigheten enl. Fizeaus me- 
tod är mest känd. 

*Corpus betecknar även mitt- 
partiet av ett altarskåp (jfr 
Altare sp. 336). 

Corrai, se Valdivia. 

Correspondant, Le C. [le 
kåraspårjda'!)], fransk tidskrift, 
grundad 1843, utgiven i Paris. C, 
som utkommer två gånger i måna- 
den, har ett blandat politiskt, 
ekonomiskt och litterärt innehåll 
samt har gjort sig känd för sina 
goda utrikespolitiska översikter. 

*Corrientes. 1. C. omfattade 
1928 86,850 kvkm. med 421,000 
inv. 

Corrie're della Se'ra, Il C, 
Italiens största tidning (Milano), 
grundad 1876. Urspr. liberal, för- 



de den en förbittrad kamp mot 
fascismen men tvangs att upp- 
höra med sin opposition och är 
numera fascistisk. Upphs storlek 
c:a 600,000 ex. 

Corse [kårrs], franska namnet 
på Korsika. 

Corti'na d'Ampezzo [-pä'tt- 
så], ort i Venezia Tridentina, n. 
Italien, belägen 1,227 m. ö. h. i 
Dolomit-Alperna, i den av Piaves 
biflod Boite genomflutna A m - 
pezzodalen. Vintersportplats 
och kurort. C:a 10,000 inv. 

Cortot [-tå'], Alfred, f. 
1877, schweizisk pianist, huvud- 
sakl. verksam i Frankrike, där 
han vunnit utomordentligt anse- 
ende som konsertspelare. C. har 
även tills, med J. Thibaud (se 
d. o.) och den spanske violoncel- 
listen P. Casals framträtt som 
kammarmusiker. 

cosec, funktionstecken för 
cosekant (se Trigonometri 
sp. 1328). 

*Cosgrave, William Tho- 
mas, avgick i dec. 1922 som pre- 
sident i Dail Eireann och är se- 
dan s. å. president i exekutivrå- 
det. Han var finansminister 1922 
— 23 och försvarsminister 1924 
samt var 1923 medlem av N. F:s 
delegeradeförsamling. C. har ned- 
lagt ett framgångsrikt arbete på 
organiserandet av fristatens för- 
valtning. Se Irland. Suppl. 

Co'sinusteoremet, se Trigo- 
nometri sp. 1329. 

Cosma'terna, benämning på en 
under 1100 — 1300-t. verksam 
krets av romerska arkitekter, 
bildliuggare och dekoratörer, till- 
hörande olika släkter men arbe- 
tande i samma dekorationsstil (se 
vid. Mosaik sp. 266 f.) . Namnet 
härleder sig av att i två av dessa 
släkter dopnamnet C o s m a s 
ofta återkommer. 

Co'sta, Affonso, f. 1871, 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



551 



Costa Rica — Coué 



552 



portugisisk jurist och politiker. 
C, som var en av ledarna för re- 
volutionen 1910, har flera gånger 
varit konseljpresident ocli var 
1919 delegerad vid fredskonferen- 
sen i Paris. 1920 och 1925 var C. 
medlem av N. F : s delegeradef ör- 
samling. 

*Costa Rica anmälde 1925 sitt 
utträde ur N. F. 

Cosway [kå'ssoej], Richard, 
f. 1742, d. 1821, engelsk målare. 
Mindre betydande i sina oljefärgs- 
porträtt, är C. sin tids skickli- 
gaste miniatyrmålare i sina akva- 
rellminiatyrer, som utmärkas av 
en utomordentlig friskhet i fär- 
gen, levande individualisering och 
virtuos teknik. Se ill. till M i - 
n i a t y r m å 1 n i n g sp. 92. 

cot, funktionstecken för cotan- 
gent (se Trigonometri sp. 
1328). 

Cöte d'Azur [kat da§y'r], se 
A z u r k u s t e n. 

*C6te-d'0r. 2. Folkmängden 
hade 1926 stigit till 329,000. 

*Cotopaxi, se ill. till Vul- 
kan e r. 

Cotswold Hills [kå'ttsoAold 
hill§], annan form för Cotteswold 
Hills (se Storbritannien 
sp. 20 f.). 

*Cotta. Förlaget flyttades 
1810 till Stuttgart och gick 1889 
ur familjens ägo, varefter det 
benämnes J. G. Cotta'sche Buch- 
handlung Nachfolger. Bland dess 
publikationer märkes även en 
synnerligen förnämlig instruktiv 
upplaga av klassiska pianokompo- 
sitioner (utgiven under ledning 
av S. Lebert, H. v. Biilow, F. 
Liszt m. fl.). 

Cottbus, se K o 1 1 b u s. Suppl. 
Cotteswold Hills [kå'ttsoAold 
hill§] , se Storbritannien 
sp. 20 f. 

*Cottet, Charles, avled 
1925. 



Cottrells gasreningsprocess 

[kå'ttrals], en av nordamerikans- 
ke kemisten Frederick 
Gardner Cottrell, f. 1877, 
utexperimenterad metod för av- 
skiljande av stoftpartiklar och 
vätskedroppar i gaser från in- 
dustriella ugnar. Principen inne- 
bär, att elektriskt negativt ladda- 
de partiklar, vilka befinna sig i 
ett elektriskt fält, röra sig mot 
den positiva polen. Anordningen 
består av ett 1. flera lodrätt ståen- 
de ledande jordförbundna rör, vil- 
ka genomströmmas av gaserna. I 
centrum av dessa rör hänga nega- 
tivt laddade linor, vilka från ett 
likriktaraggregat hållas vid c:a 
50,000 volts spänning. Gasen 
strömmar sakta upp genom rören, 
och stoftet utfälles på rörväggar- 
na. Energiförbrukningen är låg. 

Coty [-ti'], Frangois, f. 
1874, fransk parfynifabrikant och 
tidningsägare. C. startade 1927 
den starkt nationalistiska och re- 
aktionära tidningen TAmi du 
peuple. Han äger även le Figaro 
(se d. o. även Suppl.). 

Coudenhove-Kale'rgi [koden- 
hå'fe 1. k?io-], Richard, se 
Paneuropa. 

Coué [koe'], Émile, f. 1859, 
d. 1926, apotekare i Nancy till 
1910, ägnade sig sedan helt åt 
en själsläkekonst, som under det 
senaste årtiondet vunnit stor 
ryktbarhet, bl. a. i Sverige. Den- 
na s. k. Couémetod avser behand- 
ling av psykiska lidanden, när- 
mast av neurastenisk typ, med 
hypnos och suggestion (se dessa 
ord). Ss. fritt praktiserande hyp- 
notisör i Nancy använde C. till 
en början den hävd\mnna meto- 
den, enl. vilken patienten hade att 
passivt avvakta de suggestions- 
impulser, som hypnotisören fann 
lämpliga. Men efter hand kom 
han att allt starkare räkna med 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



553 



de Coulomb — Cripple Creek 



554 



patientens aktiva förmåga av 
självsuggestion' (se Sugges- 
tion) samt betydelsen av att 
låta de mera speciella suggestions- 
maningarna få sin medelpunkt i 
en allmän hälsostimulerande sug- 
gestionsformel. En sådan formel 
ansåg sig C. ha funnit i orden: 
"Dag för dag och i varje avseende 
mår jag allt bättre och bättre", 
en formel, som patienten 15 a 20 
gånger i följd har att upprepa 
morgon och afton. C. utgav bl. a. 
La maitrise de soi-méme (1913; 
Hur man vinner herravälde över 
sig själv, 1923). 

*de Coulomb, Ch. A., se även 
Cavendish. Suppl. 

Coupee, se Automobil. 
Suppl. sp. 200. 

* la Cour, Poul, se även T o n - 
hjul. 

Courage [kora'j], fr., mod. 
*Courteline, Georges, avled 
1929. 

Covelli'n, kopparindigo, 
CuS, ett blått, till bländegruppen 
hörande mineral, som uppträder 
sekundärt på kopparkis och kop- 
parglans. Förekommer bl. a. i 
Chile och Bolivia. 

*Coventry hade 192S 152,000 
inv. 

Cradock [kr8e'ddåk], sir 
C h r i s t o p h e r, f. 1862, d. 1914, 
brittisk amiral, se C o r o n e 1. 

Crag [krsegg], engelsk benäm- 
ning på pliocen 1. yngsta delen 
av tertiär (jfr Red crag). 

*Craig. 1. Sir James C. blev 
1927 viscount Craigavon of 
Stormont. 

Cra'mer, Gabriel, f. 1704, 
d. 1752, schweizisk matematiker, 
prof. i Geneve 1724, utgav 1750 
ett viktigt verk om algebraiska 
kurvor, i vilket bl. a. determi- 
nantteorin utvecklas. 

*Cranach. 1. Lucas C. d. ä. 
Vid sidan av sin verksamhet som 




Émile Coué. 

målare arbetade C. som koppar- 
stickare och som tecknare för trä- 
snitt. Inom sistnämnda verksam- 
hetsgren karaktäriseras han av 
en kalligrafisk linjeföring och ett 
livligt intresse för flerfärgstryck. 

Cra'niakalk (efter brakiopod- 
släktet Cra'nia) en på Själland 
och möjligen även i s.v. Skåne 
förekommande bergart, som ut- 
gör kritsystemets allra översta 
avdelning. 

Crawl, se Simning sp. 577 
samt Suppl. 

Création [kreas-jå'r)], fr., ska- 
pelse, spec. modeskapelse. 

*Créme, se även Likör. 

*Creutz. 1. Lorens C. d. ä. 
blev efter G. O. Stenbock chef för 
amiralitetskollegium 1675 och 
befälhavare för flottan 1676. 

*Crewe, lord, lämnade 1928 
posten SS. ambassadör i Paris. 

Cri'men lae'sae majesta'tis, 
se Majestätsbrott. 

Cripple Creek [kri'ppl krik], 
guldfält i Colorado, För. Stat., 
s.v. om Pike's Peak. Guldet före- 
kommer på gångar, som genom- 
sätta en breccia. Fyndigheterna, 
som började bearbetas 1891, voro 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



555 



Crisiana — Crossword 



556 




Benedetto Croce. 

en gång För. Stat:s förnämsta 
men äro nu nästan uttömda. 

Crisiana [krisja'-], landskai^ i 
v. Rumänien, n. om ^laros. 17,717 
kvkm. 1,158,000 inv. (1925). Hu- 
vudstad Grosswardein. 

Cristobal [-tå'val], hamnstad 
i Panamakanalzonen, invid det 
till rep. Panama hörande Colön. 
C. är den n. motsvarigheten till 
Balboa och anlöpes numera av 
samtliga fartyg i utrikesfart, som 
förr angjorde Colön. 9,000 inv. 

Cristobali't, mineral, bestående 
av kiselsyra och närbesläktat med 
tridymit (se d. o.). C. är vid van- 
lig temperatur tetragonalt, ovan- 
för 220° reguljärt. 

*Croce, Benedetto, var 
1920 — 21 undervisningsminister i 
Giolittis ministär och har under 
senare år tillhört den liberala 
oppositionen mot fascismen. • — 
C:s estetik med dess betonande av 
den intima samhörigheten mellan 
konstverkets innehåll och form — 
formen är ingenting annat än 
innehållets adekvata gestaltning 
— har under senare år väckt allt 
större uppmärksamhet. Präglad 
av C:s universella lärdom och 



glänsande framställningskonst är 
hans Storia d'Italia dal 1871 al 
1915 (1928). 

Cro'cus. Kem. Gammal be- 
nämning för röda 1. mörkgula 
metallföreningar, ingår ännu i 
namnet C. Ma'rtis (se Poler- 
r ött). 

*Croiset. M. J. A. C. avled 
1923. 

Cromlech [krå'mmlek], se 
Megalitiska monument. 

Crompton [krå'mmt8n], Sa- 
muel, se S p i n n i n g sp. 1316. 

♦Cronstedt. 3. K. J. C. Bland 
C:s byggnader märkes även tyg- 
huset vid Artillerigården i Stock- 
holm (se ill. till d. o. sp. 1627— 
28). I samarbete med J. E. Carl- 
berg framlade C. 1768 ett projekt 
till börshus i Sthlm, vilket ut- 
fördes i av E. Palmstedt delvis om- 
arbetad form (se ill. till Stock- 
holm sp. 1615—16). Drottning- 
holmsteatern tillskrives numera 
K. F. Adelcrantz. 

Crookes' mörka rum [kroks], 
detsamma som katoddunklet (se 
fig. 2 till Urladdnings- 
fenomen). 

Crooks [kroks], Richard, 
f. 1900, nordamerikansk sångare 
(tenor). C, som har en präktigt 
klingande, förträffligt utbildad 
stämma och sjunger med artistisk 
förfining, har i För. Stat. och 
Europa (Sthlm 1928) vunnit 
stora framgångar som opera- och 
konsert sångare. 

Crossword [krå'so8d], eng., 
korsord, ordfläta, benäm- 
ning på en gåta, vars lösning be- 
står i utfyllande av en samling 
rutor med bokstäver, vilka till- 
sammans skola bilda på förhand 
bestämda ord. I vissa av dessa 
rutor äro utsatta nummer, vilka 
hänvisa till i marginalen lämna- 
de uppgifter ("nyckelord"), som 
till ledning för problemlösaren 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller £. 



557 



Croydon — Cuno 



558 



lämna upplysning om de åsyf- 
tade ordens innebörd. 

*Croydon, som 1927 hade 
212,000 inv., är beläget i grevsk. 
Siirrey, s. om London. C:s nyligen 
fullbordade nya flygstation är en 
av de största anläggningarna i 
sitt slag. 

*Crozetöama tillhöra sedan 
1924 i sin helhet Frankrike och 
administreras under Madagaskar. 

Cru, se V i n sp. 829. 

Cruzia'na, krypspår av lägre 
djur, bl. a. i den underkambriska 
sandstenen i Västergötland och 
Estland. C. bildar på sandstens- 
lagrets undersida tvenne paral- 
lella med tvärribbor försedda 
åsar, vilka således utgöra en na- 
turlig avgjutning av spåret (jfr 
Fossila spår. Suppl.). 

Csorba [tjå'rba], se étrbské 
P 1 e s o. Suppl. 

Cuers-Pierrefeu [kyä'r pjär- 
fö'], marin flygstation i dep. Var, 
s.ö. Frankrike, n.ö. om Toulon, 
med två luftskeppshangarer. 

Cullinandiamanten [k9'lli- 
ngn-], den största kända diaman- 
ten, funnen i Premiergruvan vid 
Pretoria 1905, vägde oslipad 









Wilhelm Cuno. 



Cruziana. 
3,024 karat och är alldeles färg- 
lös. Den skänktes av Transvaals 
befolkning till Edvard VII. 1908 
klövs stenen och slipades, varvid 
erhöUos bl. a. 4 större briljanter 
om resp. 516, 309, 92 och 62 ka- 
rats vikt, numera tillhörande de 
brittiska kronjuvelerna. 

Culmann [ko'l-], Karl, se 
Grafostatik sp. 1430. 

*Cumberland. 3. E r n s t A u - 
g u s t, hertig av C, avled 1923. 

Cumbrepasset [ko'mmbre-], se 
Anderna. 

Cuinmingtoni't, ett tradigt 
amfibolmineral, närmast besläk- 
tat med antofyllit (se A m f i b o - 
1 e r. Suppl.). 

Cu'mulo-ni'mbus (av lat. cu'- 
mulus, kulle, och ni'mbus, moln), 
åskmoln 1. bymoln, se 
Moln sp. 177 samt ill. sp. 178. 

Cuneo [ko'-], se C o n i. Suppl. 

*Cuno, Wilhelm, avgick ss. 
rikskansler sept. 1923 på grund 
av svårigheterna att genomföra 
den ekonomiska stabiliseringen 
och samtidigt vidmakthålla det 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



559 



Cup — Curwood 



560 




Sig-urd Curman, 

passiva motståndet mot Euhr- 
ockupationen. 

Cup [kapp], eng., skål, pokal; 
prispokal, vanl. vandringspris i 
idrottstävling. Till de mest kända 
C. hör Engelska cupen (The Asso- 
ciation Cup), instiftad för fot- 
bollsspel i England 1871, och 
Davis Cup (se d. o. Suppl.). 

*Cuprit, jfr Tegelmalm. 

*Cura5ao. Guvernementet hade 
1927 61,000 inv., därav 41,000 på 
ön C. Willemstad har radioför- 
bindelse med Amsterdam och New 
York, S:t Martin med New York. 
På C. äger Royal Dutch-Shell ett 
väldigt raffinaderi för rening av 
bergolja från Venezuela. 

Cu'ra poste'rior, lat., en se- 
nare omsorg. 

*de Curel, F r a n c o i s, avled 
1928. I Sthlm uppfördes 1925 C:s 
drama Terre inhumaine (Brin- 
nande jord). 

*Curie, Pierre, utförde även 
magnetiska undersökningar och 
visade, att järns permeabilitet 
hastigt avtar vid uppvärmning 
över c:a 760° C. (Curiepunkten). 

Curie [kyri'], enhet för ra- 



diumemanation (se R a d i u m sp. 
807). 

*Curityba har universitet. 

Curl, se Vektor sp. 548. 

*Curman. 2. Sigurd C. blev 
1923 riksantikvarie. Han har ss. 
sådan bl. a. nedlagt ett energiskt 
arbete på lösandet av nybyggnads- 
frågan för Statens historiska mu- 
seum (se d. o. Suppl.) och för 
landsortsmuseernas organisation. 

Currfculum vi'tae, lat., lev- 
nadslopp. 

Curtea de Arges [ko'rrtea de 
a'rgesj], stad i Stora Valakiet, 
Rumänien, vid övre Arges. Bis- 
kopssäte med berömd katedral (se 
Rumäniskkonst). 6,000 inv. 

Curtis [k3'tis], Charles, f. 
18G0, nordamerikansk politiker 
och advokat. C, som är en av det 
republikanska partiets ledare, till- 
hörde senaten 1907 — 13 och åter- 
inträdde där 1915. C. valdes 1928 
till För. Stat:s vicepresident. 

Curtisturbin [k3'tis-], se 
Ä n g t u r b i n sp. 1473. 

*Curtius. 3. Theo do r C. av- 
led 1928. 

Curtius [ko'rrtsios]. 1. Ju- 
lius C, f. 1877, tysk politiker 
och jurist. Tnvald i riksdagen 
1920, tillhör C. tyska folkpartiet 
och är sedan 1926 riksekonomi- 
minister. — 2. Ernst Robert 
C, f. 1886, tysk litteraturhistori- 
ker och essayist, prof. i romansk 
filologi i Marburg 1920, i Heidel- 
berg 1924. C. har genom sina ar- 
beten över modern fransk littera- 
tur (bl. a. Die literarischen Weg- 
bcreiter des neuen Franlcreich, 
1919; Französischer Geist im 
neuen Europa, 1925) banat väg 
för denna i Tyskland. 

Curwood [k8'ood], James 
Oliver, f. 1878, d. 1927, nord- 
amerikansk författare, har skild- 
rat livet i n. Kanadas vildmarker 
och Alaska i en rad även till 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



561 



Curzon — Cyanvätebehandling 



562 



svenska översatta romaner, som 
ofta ha en mot civilisationen rik- 
tad tendens. 

*Curzon, lord, avled 1925. Han 
var utrikesminister även i Bald- 
wins första ministär 1923 — 24 
och tillhörde från 1924 till sin 
död Baldvvins andra ministär som 
lordpresident och överhusets le- 
dare. 

Cushendun [ka'sj8nd9n], Ro- 
nald McNeill, baron C, f. 
1S61, brittisk politiker. C, som 
invaldes i underhuset 1911, var 
parlamentarisk understatssekre- 
terare för utrikes ärenden 1922 — • 
24 och 1924 — 25, blev finanssek- 
reterare 1925 och var 1927 — 29 ss. 
kansler för hertigdömet Lancas- 
ter medlem av Baldwins ministär 
samt brittisk representant i N. F. 
C, som deltagit i diskussionerna 
i avrustningsfrågan, var hösten 
1928 under Chamberlains sjuk- 
dom vikarierande utrikesminister. 

Cushionring, se Velociped 
sp. 564. 

Custo'dia hone'sta, se Straff - 
lagstiftning. 

Cu'stos mo'rum, lat., sedernas 
väktare, ordningsman, urspr. an- 
vänt om ordningsmannen i den 
gamla latinskolans klasser. 

*Cutch är sedan 1924 en av 
Västra Indiens stater (se d. o.). 

Cvijic [tsvi'jitj], Jovan, f. 
1865, d. 1927, jugoslavisk geograf, 
prof. i Belgrad 1893, har främst 
utfört betydelsefulla undersök- 
ningar rör. Balkanhalvöns geo- 
morfologi och utgivit ett stort 
verk om Serbiens bebyggelse. 

Cya'nami'd, CNlsrHj, kemisk 
förening, som uppkommer, då 
klorcyan, CICN, behandlas med 
gasformig ammoniak. C. bildar 
små färglösa kristaller, som 
smälta vid +40°. Om C:s kal- 
ciumförening, kalciumcyanamid, 
se Karbidkväve. 



Cyani'dprocessen, se Guld 

sp. 97. 

Cyanu'rsyra, se T r i a z i n e r. 

Cya'nvätebehandling för dö- 
dande av ohyra (jfr d. o.) medför 
avsevärda risker för kringboende 
till den lägenhet, där C. utföres. 
Trots noggranna försiktighetsreg- 
ler, utarbetade av Medicinalsty- 
relsen, ha upprepade dödsfall in- 
träilat, emedan gasen så lätt 
tränger igenom obetydliga otät- 
heter i väggar och golv och å 
andra sidan vid otillräcklig väd- 
ring kan kvarstanna, spec. i säng- 
kläder och födoämnen. Den var- 
ning, som ges av dess karaktäris- 
tiska bittermandellukt, är ej all- 
tid tillräcklig, ty dels minskar 
luktorganets känslighet för cyan- 
väte ganska fort, dels tyckas 
många personer överhuvud ha 
svårt att känna lukten av den- 
samma. Vid behandling av bostä- 
der torde i allm. erfordras y-2 vo- 
lymsprocents gaskoncentration 
under en tid av 8 — 10 timmar. 
Den som leder en C. skall en dag 
i förväg vid dagsljus noggrant 
undersöka den lägenhet, som skall 
behandlas. Befinnes fara före- 
ligga för spridning av gasen till 
andra lägenheter (otätheter som 
ej gå att täta) skall antingen 
huset utrymmas 1. ock får C. ej 
företas. Alla som kunna beröras 
av C. skola underrättas i tid och 
erhålla noggranna instruktioner, 
muntliga och skriftliga. Särskild 
uppmärksamhet måste ägnas åt, 
att lådor, garderober m. m. hållas 
öppna under vädring, samt att 
sängkläder, stoppade möbler m. m. 
dyl. piskas och vädras i det fria. 
Behandlade rum få ej tas i bruk, 
förrän tillstånd gives från ledaren 
av C. Med fog torde starka be- 
tänkligheter kunna uppställas 
mot användande av C, då hittills 
gällande utförande visat sig i 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



563 



Cykelsport — Cyklohexanol 



564 



flera fall dödsbringande. Om sät- 
tet för C:s utförande är stadgat 
i Kungl. kung. 7 okt. 1927 och i 
Medicinalstyrelsens kung. 1 nov. 
1927. 

Cykelsport. Inom C, varmed 
i allm. avses trampcykelsport 
(om motorcykelsport se d. o. 
Suppl.), skiljer man mellan ban- 
lopp (jämte stayerlopp) och 
landsvägslopp. 1. B anl o p p kö- 
ras på banor av betong 1. trä med 
mycket branta kurvor; cyklarna 
ha fasta nav (frihjulsnav och 
alla slags bromsar äro bannlysta 
för undvikande av kullkörningar 
etc). Vid 1928 års utgång var 
världsrekordet på 1 km. 1 min. 
12a sek. (satt 192S), på 10 km. 
13 min. 40,4 sek. (1914) och på 
100 km. 2 tim. 30 min. 39,4 sek. 
(1922). De förnämsta timrekor- 
den voro samtidigt : 1 tim. 44,247 
m. (1914), 5 tim. 171,375 m. 
(1913) och 10 tim. 304,566 m. 
(1913). De mest påfrostande ban- 
loppen äro de bl. a. i Paris, Ber- 
lin, Xew York och Chicago hållna 
sexdagarsloppen, vilka äro 
parlopp och oftast köras inomhus; 
den ene partnern avlöser den 
andre, och på detta sätt kör man 
både dag och natt för att tillryg- 
galägga största möjliga våglängd 
(ett tyskt par har 1929 tillrygga- 
lagt över 340 mil). Ä bana utföras 
även s. Ii. s t a y e r I o p p [stä'e-] 
(av eng. staj/er, stödjare), varvid 
cyklisten åker efter motorpace 
(eng. pace. steg) , d. v. s. i fullstän- 
digt vindskydd bakom en särskilt 
konstruerad motorcykel. Härige- 
nom kunna oerhörda hastigheter 
uppnås (belgiern Linart har på 1 
tim. tillryggalagt 122 km.). — 2. 
Landsvägslopp utgöra den 
i Sverige populäraste formen av 
C. Det klassiska svenska loppet 
är Mälaren Runt (hållet se- 
dan 1892) ; bästa tiden på den c:a 



31 mil långa sträckan uppnåddes 
1928 av G.Johnsson (10 tim. 1 min. 
21,0 sek.). Bland andra svenska 
lopp märkas : Sexdagarslop- 
pet (sedan 1924), som köres i 
sex dagsetapper jämte en dags 
vila ; banan, som numera har en 
längd av c:a 155 mil, har hittills 
för varje år lagts olika men alltid 
haft Stockholm till mål; Oslo- 
loppet (.sedan 1927) , som köres 
i — sedan 1929 — fem dagsetap- 
per på den över 80 mil långa sträc- 
kan Oslo — Stockliolm. Världens 
förnämsta tävlingar torde vara 
Frankrike Runt ( sedan 
1903), ett urspr. 2,366 km. långt 
lopp (är nu 5,286 km. långt och 
köres i 22 etapper), och Bor- 
deaux — Paris (sedan 1891), 
ett 577 km. långt lopp. Officiella 
rekord noteras ej för landsvägs- 
lopp. - — C. sorterar som amatör- 
sport under Union Cycliste Inter- 
nationale (bildat 1900 med säte i 
Paris), till vars underavdelning- 
ar hör Nordiska Cykel förbundet. 
1900 bildades Svenska Velociped- 
förbundet. — C. är representerad 
på Olympiska spelens program. 

Cykladerna, se Kyklader- 
n a. 

* Cykliska föreningar. Karbo- 
cykliska föreningar kallas vanl. 
homocykliska 1. isocyk- 
liska föreningar. Jfr A 1 i - 
cvkliska föreningar. 
Suppl. 

Cyklohexa'n, se H e x a - 

metylen. 

Cyklohexano'l, hexahydro- 
f e n o' 1, CsHjiOH, en kamferluk- 
tande vätska, framställd genom 
hydrering av fenol med väte med 
användande av finfördelat nickel 
som katalysator. C:s acetat, 
adrona'lacetat, användes 
som lösningsmedel för nitrocellu- 
losa. Ur C. framställes butadien. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K. 



565 



Cylinder — D'Abernon 



566 



♦Cylinder. En godtycklig C:s 
volym är produkten av ena bot- 
tenytan och vinkelräta avståndet 
mellan bottenytorna. 

Cylinderkondensation, se 

Ängmaskin sp. 1451. 

Cylinderlindning. 1. Detsam- 
ma som trumlindning. Se Elekt- 
riska maskiner sp. 866 f. 
— 2. Se Elektriska trans- 
formatorer. Suppl. 

Cylinderolja, olja, lämpad för 
smörjning av kolvmaskiners cy- 
lindrar. Se tab. 1 till Smörj- 
medel sp. 1063—64. 

Cy'nthia, se P r o p e r t i u s. 

* Cypern. En svensk arkeolo- 
gisk expedition under ledning av 
E. Gjerstad är sedan 1927 syssel- 
satt med utforskandet av C:s 
äldre historia. Ett gravfält vid 
Lapitos har givit rika fynd från 
den äldre bronsåldern och från 
järnåldern. I Dali (Idalion) har 
en helgedora, vars historia sträc- 
ker sig från bronsåldern till den 
romerska tiden, och i Soli en tea- 
ter utgrävts. På berget Vuni ha 
ett Atenatempel med en mängd 
statyer samt ett ståtligt palats 
upptäckts. I närheten därav på 
en ö ha de första paleolitiska läm- 
ningarna på C. konstaterats. Fyn- 
den synas giva vid handen, att 
koppar- och bronsåldern direkt 
framgått ur öns stenålder redan 
före 3000 f. Kr., således långt före 
hettiternas uppträdande på C. 

Cypri'n, se V e s u v i a n. 

Cyrtoli't, ett zirkonmineral, 




Cypern. Lämningar av teatern i Soli. 

som uppstått ur zirkon genom 
upptagande av vatten. 
Cystei'n, aminosyra, 

CHa-CH-COOH, 

I I 

BH NH2 
sönderdelningsprodukt av äggvite- 
ämnen. 

*Cystin, aminosyra, 
HOOC— CH— CH2— 8-8-CH2— CH-COOH, 

I I 

NH2 NH2 

sönderdelningsprodukt av ägg- 
vita. En stor del av svavlet i 
äggvitan finnes i form av C. 1. i 
form av cystein (se d. o. Suppl.). 
Båda dessa omvandlas lätt i var- 
andra, i det cystein lätt oxideras 
till C. och detta lätt kan reduce- 
ras till cystein. 

Czar [tsar], äldre form för 
tsar. 

*Czestochowa är Polens för- 
nämsta vallfartsort, som i aug. 
och sept. besökes av över 300,000 
pilgrimer. Det är även en bety- 
dande industristad. 



Ord, som ej återfinnas under C, torde sökas under H eller K, 



D. 



*D'Abernon, E d g a r Vin- 
cent, avgick 1926 som ambassa- 
dör och blev s. å. viscount D. 



Hans minnen från Berlin ha bör- 
jat utges under titeln An ambas- 
sadör of peace (l:a vol. 1929). 



567 



Dabrowa Gornicza — Dahl 



568 



Dabrowa Gornicza [dåi)brå'va 
gårni'tja], stad i dep. Kielce, s.v. 
Polen. Centrum i ett betydande 
stenkolsomrftde. Metallindustri. 
42,000 inv. (1921). 

Da'chle, D a c h e 1, oas i Egyp- 
ten, v. om Charge. Odling av 
dadelpalmer m. m. Fosfatlager 
samt (även varma) källor och 
brunnar. C:a 20,000 inv. 

Daci't, kvartsförande andesit. 

*Dackefejden. Enl. undersök- 
ningar av G. Hafström 1928 här- 
stammade Dacke från Södra JNIöre 
hd. Han framträder första gången 
1536, då han i opposition mot 
Gustav Vasas skattepolitik dräpte 
en kunglig fogde. Trol. inledde 
han sedermera förbindelser med 
B. v. Melen och liibeckarna, och 
möjligt är, att han själv 1538 
besökt Liibeck. S. å. erhöll Dacke 
mot dryga böter nåd för sina 
förseelser. 1542 gjorde han sig 
skyldig till tvenne nya fogde- 
mord, som blevo den tändande 
gnistan till D. 

Dadelplommon, detsamma 

som kakiplommon. 

*Daga. 1. D. utgör tillika ett 
tingslag i Nyköpings domsaga. ■ — 
2. Trosa- Vagnhärads förs. (jfr 
Trosa-Vagnhärad) är se- 
dan 1924 förenad med Trosa 
stadsförs. till ett pastorat. 

Dagbefäl, befäl vid ett trupp- 
förband, som för en dag 1. längre 
tid har överinseende över vissa de- 
lar av den inre tjänsten. 

* Dagens Nyheter. Genom- 
snittsupplagan för 3:e kvartalet 
1928 uppgick till över 122,000 ex. 

*Dagerrotypi, jfr P a n n o - 
t y p i. 

*Dagestan omfattade 1926 
54,212 kvkm. med 788,000 inv. Det 
ingår som autonom republik i 
ESFSR. Huvudstad är numera 
det vid Kaspiska havet belägna 



Mahatj-Kala, tidigare kallat 
Petrovsk (32,000 inv. 1926). 

*Daggkåpa, jfr Alchemil- 
1 a. Suppl. 

Daggört, se S i 1 e s h å r. 

Dagjämningslinjen, se Lin- 
jen. 

*Dagmar, Maria Feodo- 
r o v n a, rysk kejsarinna, avled i 
Danmark 1928. 

Dagsbot, plur. dagsböter, 
i strafflagskommissionens 1923 
framlagda förslag till ny svensk 
strafflag benämning på de bötes- 
enheter, var och en motsvarande 
viss persons ungefärliga dagsin- 
kom.st, som till bestämt antal 
ådömas honom för begången för- 
seelse (t. ex. 5 dagsböter, varje 
dag 20 kr., = 100 kr.). 

Dagsmeja (eg. dagens kraft, 
av fsv. vKcghin, kraft), den upp- 
tining av snöytans översta lager, 
vilken åstadkommes genom sol- 
strålningen mittpå dagen under 
eftervintern. Det genom D. uppti- 
nande snölagret fryser vanl. under 
natten och ger upphov till skare. 

*Dagstorp. Sedan 1929 bilda 
Södervidinge, Annelöv, Norrvi- 
dinge och D. ett pastorat. 

Dahl. 1. Adolf D., f. 1868, 
jurist, politiker. D. var rådman 
i Kristianstad 1904 — 18 och ordf. 
i Fastighetsregisterkommissionen 
1917—27. Led. av F. K. 1912—19 
och sedan 1924, tillhör D. dess na- 
tionella parti och efterträdde 
1929 N. Wohlin som finansmi- 
nister i Lindmans andra mini- 
stär. — 2. CarlGeorgWal- 
d e m a r D., f . 1875, trädgårds- 
man, förest, för Adelsnäs träd- 
gårdsskola 1903—10, för Alnarps 
trädgårdsskola från 1910. En av 
de ledande inom trädgårdssköt- 
seln, särskilt pomologin, är D. för- 
fattare till talrika småskrifter och 
uppsatser inom detta område. — 
3. Hjalmar D., f. 1881, civil- 



569 



Dahlander — Dal 



570 



ingenjör, konstruktör hos a. b. 
Finshyttan 1907, prof. vid Tek- 
niska högskolan från 1915, har 
gjort sig känd som framstående 
turbinkonstruktör (jfr Vatten- 
turbin sp. 500). 

Dahlander, Robert, f. 1870, 
civilingenjör, son till G. R. D., 
verkställde den första utredning- 
en betr. elektrisk drift å statens 
järnvägar, blev 1908 chef för Järn- 
vägsstyrelsens elektrotekniska by- 
rå men avgick s. å. för att till- 
träda befattningen som chef för 
Stockholms gas- och elektricitets- 
verk, vilka under D:s ledning 
kraftigt utvecklats. 

*Dahlberg, Knut, blev 1928 
verkst. direktör i Svenska bank- 
föreningen och lämnade då 
Svenska handelsbanken. 

Dahlgren, Harald, f. 1861, 
skolman. D. blev rektor vid folk- 
skoleseminariet i Uppsala 1905, 
var undervisningsråd i Folkskol- 
överstyrelsen 1913 — 17 och rek- 
tor vid folkskoleseminariet i 
Strängnäs 1917—26. 1911—14 var 
han ordf. i Folkundervisnings- 
kommittén och 1924 — 26 i de då 
fungerande skolsakkunniga. D. 
har verksamt och ofta i ledande 
ställning deltagit i de senaste de- 
cenniernas omfattande skolorgani- 
satoriska arbete. 

Dahlquist, Valdemar, f. 
1888, skådespelare, har särskilt 
vunnit framgång som revyskåde- 
spelare samt även framträtt som 
kuplett- och revyförfattare. 

Dahlskog, Ewald, f. 1894, 
konstnär. D. har framträtt som 
en modernistisk målare av ut- 
präglat dekorativ läggning (jfr 
ill. till Svensk konst sp. 
399). Han har även utfört figur- 
kompositioner i intarsia i Kon- 
serthuset och Svenska tändsticks 
a. b:s hus i Sthlm, dekorerat 
biografen China därstädes och ss. 



konstnärlig medarbetare vid 
Kosta sedan 1926 verksamt bidra- 
git till förnyelsen av svensk glas- 
konst (se d. o. Suppl.). 

*Dahlstiema, Gun no. D:s 
Samlade dikter började utges 
1920 av Svenska vitterhetssam- 
fundet. 

* Daily Graphic uppgick 1927 
i den 1909 grundade Daily 
Sketch. 

* Daily News sammanslogs 
1928 med den 1893 grundade 
Westminster Gazette till 
Daily News and West- 
minster Gazette. 

Daily Sketch, T h e D. [dh9 
de'jli skettj], ae Daily Gra- 
phic. Suppl. 

*Dakar hade 1926 34,000 inv., 
därav 3,000 européer. Det är ut- 
gångspunkt för järnvägar till 
Saint-Louis och Kulikoro vid Ni- 
ger och har sedan 1925 reguljär 
flygförbindelse med Casablanca. 

'*Dakota hade 1920 20,000 i 
Sverige födda inv., därav 11,000 
i Nord-Dakota. Indianreservatio- 
nerna omfattade 1926 1,275 kvkm. 
med 35,000 inv., därav 25,000 i 
Syd-Dakota. 

Daktyliote'k (av grek. dakty'- 
lios, fingerring, och te'ke, förva- 
ringsrum), se Gem sp. 1147. 

*Dal. Kulturminnen. Häll- 
kistor förekomma talrikt, särskilt 
i s. delen mot Bohuslän och efter 
Vänerstranden. Många stenålders- 
boplatser äro likaledes kända 
(ingen hittills med keramik), i 
synnerhet omkring sjön Häste- 
fjorden. Från bronsåldern finnas 
talrika gravrösen samt en del 
hällristningar vid sjön Råvarpen. 
Järnåldern är representerad av 
högar, stenkretsar och resta ste- 
nar. De största högarna äro Kung 
Gestrasis hög vid Gestads kyrka 
och Kårehögen i Bolstads skn. En 
del bygdeborgar finnas även men 



571 



Dal — Dalautredningen 



572 




Dalarna. Interiör av Vika kyrka (t. v. 
över sakristidörren gapskulle). 

inga runstenar. — ■ De medeltida 
kyrkorna erbjuda föga av intres- 
se och ha alla förändrats under 
tidernas lopp. De under nyare tid 
uppförda äro ofta av trä. 

*Dal. 1. D. ingår i Aska, Dals 
och Bobergs domsaga. — 2. D. 
omfattar pastoraten Vadstena, 
S:t Per och Strå; Herrestad och 
Källstad; Rogslösa och Väver- 
sunda; örberga och Nässja. 

*Dala — Hälsinglands järnväg 
införlivades 1927 med Statens 
järnvägar. 

Dalakolonin i Jerusalem, se 
Svensk-amerikanska 
kolonin i Jerusalem. 

Dalaporf yr, se Dalarna sp. 
1567 f. 

*Dalarna. Kulturminnen. Sten- 
kammargravar äro okända, lika- 
så bestämt påvisbara boplatser 
från stenåldern. På grund av an- 
hopningen av lösfynden i de syd- 
ligaste socknarna. Folkärna, By 
och Grytnäs, kan man dock ta för 
givet, att här, dit en vik av öster- 
sjön fordom nått upp, boplatser 
finnas. F. ö. äro fasta fornläm- 
ningar sällsynta, särskilt n. om 



Dalälven. På en ö i denna ligger 
inom Husby skn den s. k. Amunds- 
högen. — Stenkyrkorna från 
äldre medeltid följa i fråga om 
plan och uppbyggnad utveckling- 
en inom kyrkobyggnadskonsten i 
Mälardalen. På 1300-t. uppstår 
en för D. karaktäristisk kyrko- 
typ, utmärkt genom de s. k. gap- 
skullarna, en mot den övriga kyr- 
kan öppen övervåning av sakri- 
stian, apterad till sångläktare, 
samt genom rikt tegelornerade 
exteriörer. De praktfullaste ex- 
emplen på denna kyrkotyp äro 
Stora Tuna kyrka och Koppar- 
bergs kyrka i Falun, i sitt nuv. 
skick från 1400-t. Under detta 
årh. försågos kyrkorna med rika 
stjärnvalv. Kalkmålningar från 
medeltiden äro sällsynta; däremot 
har Vika kyrka bevarat sin i vissa 
avseenden enastående utsmyck- 
ning från 1500-t:s mitt. Bland 
ombyggnader 1. nybyggen från 
nyare tid märkas den av Tessin 
d. ä. uppförda tornspiran i Mora 
(se ill. till d. o.), den på 1600-t. 
av Hans Ferster uppförda Kristi- 
ne kyrka i Falun och ombyggna- 
den av Leksands kyrka på 1700-t. 
*Dalarö. 1. D. omfattar ett om- 
råde av Södertörn jämte talrika 
smärre öar, huvudsakl. belägna i 
Jungfru- och Nämdöfjärdarna i 
Stockholms s. skärgård. 1923 för- 
enades D. med Ornö, Utö och 
Xämdö till ett pastorat, var- 
ifrån Nämdö 1929 avskilts. — 2. 
D. är beläget vid Jungfrufjärden, 
på en halvö av Södertörn. 

Dalautredningen, en 1923 till- 
satt kommission, bestående av en 
ledare, två biträden och fyra sak- 
kunniga ortsrepresentanter, med 
uppgift att utreda och lösa de för 
Dalarna och särskilt vissa sock- 
nar där egendomliga skiftesför- 
hållandena. På grundval av 1926 
års skifteslagstiftning (se Skif- 



573 



Dalby — Dalälven 



574 



te av jord sp. 782) skall D. 
utarbeta särskilda skiftesbestäm- 
melser för Dalarna. 

*Dalby. 1. Sedan 1925 ingår 
även Gödelöv i pastoratet. I D. 
ligger Dalby station vid Malmö — 
Simrishamns och Dalby — Bjär- 
sjölagårds järnvägar. 

Dalby Söderskogs national- 
park, se Nationalpark sp. 
333. 

Daldräll väves på 4 skaft och 
ir en teknisk förenkling av dräll 
(se d. o., även Suppl.), som för 
3amma mönster väves på 16 a 20 
^kaft. 

*Dalén, Gustaf, har även 
vonstruerat en självreglerande, 
i^ärmeackumulerande, kokseldad 
spis, utsläppt i marknaden 1929. 

*Dalformationen anses numera 
i^ara prejotnisk, sannolikt jatu- 
isk. Se även Lianeskiffer 
)ch Sverige sp. 442. 

Dalfors, se T r ä v a r u a. b. 
Dalarna, även Suppl. 

*Dalin. 1. O 1 o f v. D : s Then 
^loänska Argus utgavs 1910 — 19 
IV Svenska vitterhetssamfundet. 

Dalin, Alfred, f. 1855, d. 
.919, skolman. Efter att ha varit 
ärare vid folkskola och högre 
olkskola blev D. 1912 rektor vid 
:ommunala mellanskolan i Hus- 
^.varna och 1913 undervisningsråd 

Folkskolöverstyrelsen. Han var 
rån 1915 ordf. i Sveriges allmän- 
la folkskollä rarförening. D. intog 
in ledande ställning inom sin kår. 
lan utgav även läseböcker. 

*Dalköpinge bildar sedan 1924 
ämte Gislöv, Bösarp och Sim- 
inge ett pastorat. 

* Dallas, som utvecklas synner- 
igen hastigt, hade 1928 218,000 
nv. 

Dallerljud, se Tremulanter. 

Dalmani'tesskiffer, en efter 
rilobitsläktet Dalmani' tes upp- 
:allad, delvis sandig lerskiffer av 



några få meters mäktighet i 
Skåne, Västergötland och öster- 
götland. D. är understa avdel- 
ningen i gotlandium och övergår 
uppåt i rastritesskiffer. På grund 
av sin rikedom på brakiopoder i 
vissa skikt kallas D. även b r a - 
kiopo'dskiffer. 

*Dalnij, ry., jap. Dairen (of- 
ficiellt narmi), kin. Taliemcan, 
uppges 1927 ha 209,000 inv. D., 
som är fri- och traktathamn och 
utgör ändpunkt för sydmanchu- 
iska järnvägen, har utvecklats 
till Manchuriets förnämsta hamn 
(särskilt export av sojabönor och 
stenkol). Ankomna och avgångna 
fartygs sanuiianlagda nettoton- 
nage var 1926 11,1 mill. ton. 

*Dals-Ed. I D. ingår Eds muni- 
cipalsamhälle (se Ed 5. Suppl.). 

*Dalskog. Sedan 1927 bilda ör, 
D. och Gunnarsnäs ett pastorat. 

*Dalström, Kåta, avled 1923. 

Daltonplanen [dåltan], se 
P a r k h u r s t. 

* Daltons lag. D. 2 gäller ej 
endast vid vätskors avdunstning 
utan även vid blandning av vilka 
gaser som helst. Härvid gäller, 
att tota'ltrycket, trycket 
hos en i en viss volym innesluten 
blandning av vissa gaser, är sum- 
man av p a r t i a' 1 t r v c k e n, de 
tryck, de olika komponenterna i 
blandningen skulle utöva, om de 
var för sig inneslötos i samma 
volym vid samma temperatur. 

Dal — Västra Värmlands järn- 
väg, officiellt namn för Melle- 
rud — Billingsfors — Arvika järn- 
väg (se d. o.; även i Suppl.). D. 
ingår i Trafikförvaitningen Göte- 
borg — Dalarna — Gävle. 

*Dalälven har från öster-Dal- 
älvens källa till mynningen en 
längd av 520 km. D. represente- 
rar en medelvatteneffekt av 
1,200,000 HK, varav c:a 270,000 
utbyggts, främst i Stop-, For.s- 



575 



Damanhur — Danielson-Kalmari 



576 



hvivud-, Kvarnsveds-, Buller-, 
Avesta-, Untra- och Lanforsarna 
samt Älvkarlebyfallen (jfr tab. 
till Vattenkraftverk). 

Damanhu'r, stad i Egrjpten, 
vid en kanal i Nildeltat, s.ö. om 
Alexandria. Järnvägsknut. Bom- 
ullsindustri. 52,000 inv. (1927). 

Damaskenerros, se R o s a sp. 
1329 och Rosenolja. 

♦Damaskenerstål, jfr Tau- 

s e h e r i n g. 

»Damaskus. 1- D. är enl. be- 
slut av 1924 sedan 1 jan. 1925 
sammanslaget med Aleppo till 
staten Syrien (se d. o. sp. 639). 
— 2. D. är nu huvudstad i den 
till Syrien och Libanon hörande 
staten Syrien. Staden hade 1921 
—22 169',000 inv. I D. finnes ett 
1923 grundat syriskt universitet 
med medicinsk och juridisk fakul- 
tet. D. har även järnvägsförbin- 
delse med Aleppo och Medina 
(Hidjazbanan). 

Damm, Bertil, f. 1SS7, må- 
lare, har i en dekorativ linjestil 
utfört stora figurkompositioner 
såväl i målning som för andra 
tekniker (bl. a. gobeläng med mo- 
tiv ur Xya Sveriges historia för 
Svenska Amerikalinjens fai-tyg 
Kungsholm) , teaterdekorationer 
etc. 

*Dammaraharts, jfr även 
A g a t h i s. Suppl. 

bammkultur, se F i s k o d - 
1 i n g sp. 63. 

*Damrosch, Walter, lämna- 
de 1927 ledarskapet för Xew 
Yorks symfoniorkester. 

Dan, pseud. för Daniel Berg- 
man (se d. o. 4). 

*Dana. 1. J- D. D. Se även 
Kontraktionsteorin. 

* Danaarv. Om den rätt till 
kvarlåtenskap efter arvlåtare 
utan laglig arvinge, som staten 
fått genom 1928 års arvslagstift- 



ning och dennas bestämmelser om 
allmänna arvsfonden, se Arv. 
Suppl. sp. 160 f. 

Dana'kil (sing. danka'li), ha- 
mitstam, boende vid Bab al-Man- 
dabsundet, dels i de engelska 
och franska besittningarna, dels i 
det abessinska inlandet. Jämte 
galla och somali äro D. de mest 
betydande hamiterna av den öst- 
liga gruppen. Själva kalla de sig 
även a f a r 1. "de fria". Flertalet 
äro nomadiserande herdar med 
kamel-, får- och gethjordar; ett 
fåtal livnära sig som fiskare vid 
kusten 1. som handelsmän på 
karavanvägarna. 

*Danderyd. 1. Från D., som in- 
går i S. Roslags domsaga, har 
1926 avskilts Lidingö köping, 
som då blev stad. — 2. I D. ligger 
Enebybergs villastads municipal- 
samhälle. Danderyds för- 
samling (11,735 "inv. 192S) 
omfattar D. samt Djursholms 
stad och Stocksunds köping. Sock- 
nen hade 1928 3,600 inv. 

Dane'lii donationsfond, er 
1909 av grosshandlaren Broi 
August Danelius' stärbhus till 
Sthlms stad donerad fond, vars 
besparade avkastning, så snart 
den uppgår till 400,000 kr., skai: 
användas till huvudstadens för 
skönande, förbättrande av dess 
hygien, befolkningens höjande : 
intellektuellt avseende m. m. Fon 
dens avkastning har hittills an 
slagits till uppförande av tre bo 
stadshus för arbetande kvinnoi 
samt till bidrag till Stockholm! 
stadsbiblioteks byggnad. 1925 — 2( 
anordnades en pristävlan on 
skulpturverk, avsedda för Hötor 
get, Mosebacketorg och Sveavä 
gen. Fonden uppgick vid 1927 ån 
slut till 2,653,139 kr. Dess kapita 
får ej understiga 2 mill. kr. 

*Danielson-Kalmari, R i c 
härd. Av D:s arbeten märkes 



)77 



Daniglacial tid — Danmark 



främst det på omfattande arkiv- 
studier vilande Finland under 
gustavianska tiden (I — II, sv. 
övers. 2 dir, 1925—26). D. var 
1921 — 26 kansler för Åbo finska 
akademi. 

Daniglacia'1 tid, det skede av 
inlandsisens avsuiältningstid, un- 
der vilket isen avsmälte från 
Baltiska landhöjden i n. Tyskland 
till danska öarna och Skåne. Se 
även Senglaciala tiden. 

Dank, se L j u s sp. 664. 

* Danmark hade vid folkräk- 
ningen 1925 3,457,000 inv. (SO per 
kvkm.) ; därav hade Färöarna 
23,000 inv. S. å. bodde i städerna 
43 % av befolkningen (enbart i 
Köpenliamn med Frederiksberg 
bodde 21 %). Om till städerna 
även räknas förorter o. a. stads- 
liknande samhällen, stiger stads- 
befolkningens andel i totala folk- 
mängden till 56 %. — Näringar 
och kommunikationer. Saltsjöfis- 
ket gav 1926 en fångst av 76,000 
ton med ett värde av 36 mill. 
danska kr. (huvudsakl. flundra, 
torsk och kolja, ål samt sill och 
makrill). Industrin sysselsatte 
s. å. 270,000 arbetare vid 89,200 
arbetsställen. Landsvägarna hade 
1927 en längd av 7,607 km. och 
järnvägarna av 5,126 km., därav 

Den odlade jordens användning och av- 
kastning 1928. 

Areal Skörd 
(kvkm.) (1,000-t. 
ton I 

Vete 1,020 333 

Bäg 1.460 246 

Korn 3..550 IJOO 

Havre 4,040 I,0ö9 

Potatis 620 1.172 

Sockerbetor 460 1,282 

Antal mejerier.! 
Ar 1921 1922 1923 1924 1923 1926 

Antal 761 861 890 861 856 841 

! D. v. s. mejerier, som lämnat de- 
taljerade produktionsuppgifter. Totala 
antalet mejerier var 1925 1.610. därav 
1,350 andels- och 200 privata mejerier. 

19. — L e X. Suppl. 




Richard Danielson-Kalmari. Målning av 
Eero Järncfelt. 

Kreatursstock 1928 (1,000-t. djur). 

Hästar 519 

Nötkreatur 3,010 

Fär (1926) 233 

Svin 3,363 

Handelsomsättning. (Mill. danska kr.) 
Ar 1920 1922 1924 1926 1927 

Import .... 3,243 1,553 2,306 1,620 1,659 
Export .... 1,962 1,283 2,154 1,517 1,549 

Transitovaror fränräknade: 
Import .... 2,943 1,456 2,219 1,509 1,.".Ö4 



Export 



1,501 1,176 1,976 1,400 1.445 



Viktigaste importvaror 1927, 
(Mill. danska kr.) 

Spannmftl etc 226,4» 

Textilämuen och -varor 172, s= 

Oljekakor 118,5 

Kol, koks och briketter 111, i 

Åkdon, maskiner etc 104, i 

Mineral- o. a. oljor samt arbeten 

därav 103, s 

Oljefrön o. a. växtämnen 88, s 

Järn och järnvaror 79,9 

Trä och trävaror ..- C6,4 

Beklädnadsvaror 56,8 

Gödningsmedel 45,7 

Kaffe 39.9 

1 Därav majs 111, n. 

- Därav ull och yllevaror 60,4. 



579 



Danmark 



580 



Viktigaste exportvaror 1927, 
(MiU. (lunska kr.) 

Smör 4-17,8 

Fläsk 434,7 

Åkdon, fartyg och maskiner 95,8 

Ägg 87,8 

Hoskap 81,5 

Veget. oljor etc 39, o 

Hudar och skinn 28,2 

Viktigaste import- och exportländer. 
(Import och export i mill. danska kr.) 
IIIJG 
Imp. lOxp. 

Argentina 26,8 3. o 

Belgien 34, o 3,o 

Brasilien 23,, 3,? 

Finland 15,i 20,, 

Frankrike 66,5 9,i 

För. Stat 262,j 10,, 

Nederliinderna 59, e 9,5 

Norge 29,8 51,9 

Ryssland 62,9 1,« 

Storbritannien 185,, 856,3 

Sverige 98,i 66,1 

Tyskland 503,, 278,, 

Export av smör och ägg. 
Ar Smör Ägg 

(mill. kg.) (mill. tjog) 

1925 122,8 40,3 

1926 132,5 41,8 

1927 143,2 42.2 

Danmarks handel med Sverige 1927. 
(1,000-t. svenska kr.) 

Ex]). Imp. 

Levande djur 125 927 

Matvaror av djur 3,210 4,373 

Spannmål etc 18,772 13,880 

Kolonialvaror 8,090 123 

Frukter och växter 3,487 429 

Spånadsämnen 1,471 377 

Manufakturvaror därav .. 7,149 5,820 

Garn, tägvirke etc 1,959 1,815 

Hudar o. skinn, fjäder 

m. m. och fabrikat 8,593 4,614 

Talg, oljor, kautsjuk 

ni. m. och fabrikat 16,300 3,113 

Trä och trävaror 1,03.S 29,128 

Kreatursfoder m. m 10,786 2,538 

Pappersmassa, papper och 

papp 356 8,638 

Mineral och fabrikat 3.088 6,788 

Metaller, metallvaror .... 5,030 7,420 
Fartyg, fordon, maskiner 

och apparater 34,349 7,113 

övriga varor 3,394 1,092 

Kxp., resp. imp. tot. värde 127,198 98,18ä 

Statsskuld. 
Ar 1924 1926 1927 

Mill. danska kr. ... 1,216,4 1,180,» l,163,i 



2,445 km. statsbanor. D:8 han- 
delsflotta, som till storleken är 
världens fjortonde, omfattade 
1928 713 fartyg om sammanlagt 
1,067,000 bruttoton, därav 512 
ångfartyg om 756,000 ton, 115 
niotorfartyg om 286,000 ton och 
86 segelfartyg om 25,000 ton. 
1926 ankommo till D. och av- 
gingo därifrån 67,722 fartyg om 
sammanlagt 21,0 mill. nettoton, 
därav 25,013 danska fartyg om 
10,0 mill. ton, 22,264 tyska om 
4,6 mill. ton och 14,761 svenska 
om 3,0 mill. ton. Ang. de för- 
nämsta rederibolagen se d. o. sp. 
894. — Antalet motorfordon var 

1928 110,500, därav 63,600 per- 
sonautomobiler och omnibusar, 
25,300 lastautomobiler och 21,600 
motorcyklar. 1927 funnos i D. 
1,400 postan.stalter, 269,000 tele- 
fonabbonnenter, 1,870 telefonsta- 
tioner, 963 telegrafstationer (X:h 
354 radiotelegrafstationer (därav 
16 fasta). — Politiska partier, 
Omkr. 1920 bildades det s. k. 
rättsstatspartiet 1. georgistiska 
partiet, vars program nära anslu- 
ter sig till Henry Georges (se 
denne) läror, framför allt om 
Single Tax (se d. o.). Partiställ- 
ningen i riksdagen var efter valen 

1929 följande: 

Folke- Lands- 
tinget tinget 

Konservativa folkpartiet 24 12 

Vänstern 43 28 

Radikala vänstern 16 8 

Socialdemokrater 61 27 

Rättsstatspartiet 3 

Tyska partiet 1 

— Undervisningsväsen. I Köpen- 
hamn grundades 1922 en han- 
delshögskola och i Aarhiis (se d. 
o. Suppl.) 1928 en högskola. An- 
talet professorer vid Köpenhamns 
universitet uppgick 1928 till c:a 
80. — Historia. Vid folketings- 
valen 1924 ryckte socialdemo- 
kraterna starkt fram, ministä- 



581 



Dannemora-Hargs järnväg — Dardel 



582 



ren Xeergaard avgick och efter- 
träddes av den socialdemokra- 
tiskaministären Stauning. Denna, 
som ej förfogade över en par- 
lamentarisk majoritet och var 
starkt beroende av vänstern (de 
liberala), kunde ej inaugurera en 
utpräglat socialdemokratisk poli- 
tik. 1924 framlade regeringen ett 
mycket uppmärksammat avrust- 
ningsförslag, som emellertid ej 
kunde genomföras på grund av de 
konservativas och liberalas ge- 
mensamma motstånd. Regeringens 
svåraste uppgifter lågo på det 
ekonomiska området. En omfat- 
tande arbetslöshet inträdde, och 
svåra arbetskonflikter ägde rum. 
Vid folketingsvalen 1926 vunno 
oppositionspartierna en avgjord 
seger, ministären Stauning av- 
gick, och en bondevänsterregering 
Madsen-Mygdal bildades. Denna, 
som inledde en utpräglad spar- 
samhetspolitik, möttes av stora 
svårigheter. Särskilt brännande 
blev tullfrågan genom högerns 
yrkande i industrins intresse på 
införande av skyddstullar, ett yr- 
kande, som häftigt bekämpades 
från bondehåll och även förblivit 
resultatlöst. En bankkris sept. 
1928, då Privatbanken för en tid 
stängdes, utnyttjades i den unge- 
fär samtidiga valkampanjen mot 
regeringen, som fick uppbära ett 
skarpt klander för sin subven- 
tionspolitik. Vid landstingsvalen i 
sept. s. å. tillbakaslogs visserl. an- 
greppet mot ministären, dock ej 
utan förluster för regeringsparti- 
et. Omöjligheten att ena vänstern 
och högern i försvarsfrågan nöd- 
vändiggjorde folketingets upplös- 
ning mars 1929. XyA^alen blevo en 
avgjord framgång för socialdemo- 
kraterna, vilka bl. a. satt den 
fullständiga avrustningen på sitt 
program. jMadsen-Mygdal avgick 
och efterträddes av Stauning, som 



efter vissa svårigheter bildade en 
socialdemokratisk-radikal koali- 
tionsregering. Ett förslag om to- 
tal avrustning har bebådats. 

*Dannemora — Hargs järnväg 
har följande endast för godstra- 
fik öppnade bispar : Knaby — 
Ramhäll (8 km.; öppnad 1878), 
Risinge — Xorrvällen (8 km.; öpp- 
nad 1915) och Norrmon — Lövsta- 
bruk (30 km.; öppnad 1925). 

D'Annunzio, se d' A n n u n - 
z i o, även Suppl. 

Dansk Folkemuseum, se X a - 
tionalmuseet i Köpen- 
hamn. 

*Dante Alighieri. Med undan- 
tag av II Convivio äro D:s lärda 
verk (bl. a. De monarchia och De 
vulgari eloquentia) skrivna på 
latin. — En ny övers, av Divina 
Commedia har utgivits av A. Pip- 
ping (1925), varjämte två sådana 
påbörjats, den ena av A. ISTorlind 
(Inferno, 1921), den andra av E. 
Zeilon (11 sånger av Inferno, tr. 
i Östersunds högre allm. läroverks 
årsredogörelser, 1923 — 27 ) . 

*Danzig omfattade 1927 1,950 
kvkm. med 390,000 inv., därav 
230,000 i staden D. och 28,000 i 
Zoppot. Av befolkningen voro 
1924 59 % protestanter och 37 % 
katoliker. — Trafiken på D:s 
hamn har efter världskriget 
starkt ökats (ankomna och av- 
gångna fartygs sammanlagda net- 
totonnage utgjorde 1912 2,0, 1922 
2,8 och 1927 7,8 mill. ton). I D. 
finnes en teknisk högskola. Staden 
har reguljär flygförbindelse med 
Berlin, Königsberg och Stettin. 

*Dar as-Salam är territoriets 
huvudhamn med järnväg till 
Kigoma vid Tanganyikasjön (bi- 
bana norrut mot Victoriasjön). 

*Dardel. 2. X i 1 s D. har under 
senare år huvudsakl. framträtt 
med klassicistiskt tecknade, mon- 
däna porträtt. I sagorummet i 



383 



Dario — Davis 



584 




Charles Dawes. 



Stockholms stadsbibliotek utförde 
han 1928 en väggmålning i anshit- 
ning till sin tidigare, naivistiska 
fantasikonst. 

Dario [dhari'å], R u b é n, f. 
1867, d. 1916, spanskamerikansk 
skald (f. i Nicaragua, senare bo- 
satt bl. a. i Chile och Argentina). 
D. räknas som en av den spansk- 
språkiga världens största lyriker 
och som den spanska symbolis- 
mens förste och mest typiske re- 
presentant. Hans diktning utmär- 
kes av fulländad verskonst och ett 
färgskimrande språk. 

Dark horse [dak hås] (eng., 
mörk häst), kapplöpningshäst, 
som är okänd för publiken, i över- 
förd bemärkelse i För. Stat. be- 
teckning för presidentkandidat, 
som rycker fram, sedan favoriter- 
na icke lyckats vinna föreskriven 
majoritet. 

*Darlington bildar eget grev- 
skap med 71.000 inv. (1927). 

Dartmoorfängelset [da't- 

moa-] , se P r i n c e t o w n. Suppl. 

Dar-ul-Ama'n, se K a b u 1. 
Suppl. 

Darwin, se Port Darwin, 
även Suppl. 



Dat., förk. för dativ och för 
datum. 

Datoli't, monoklint mineral av 
sanunansättningen HCaBSiOu, 
färglöst 1. svagt röd- 1. grönfärgat, 
i formrika, korta kristaller. 

*Daudet. 2. Alphon se D. 
Av de i liuvudarbetet nämnda ar- 
betena föreligga i sv. övers, även 
Aventurcs jvodigiemes de Tårta- 
rin de Tarascon (Tartarin från 
Tarascon, 1881) och Sapho (Sap- 
pho, 1884) . — 3. L é o n D. har se- 
dan 1927 vistats i Belgien, var- 
ifrån han fortsatt att skriva för 
tidningen FAction francaise. An- 
ledningen till hans landsflykt var 
hans med hjälp av "les camelots 
du roi" (se 1' A c t i o n f r a n - 
gaise. Suppl.) verkställda rym- 
ning från Santéfängelset, där han 
inspärrats på grund av obevisade 
beskyllningar mot en person för 
att iia mördat hans son. 

Dawes [dås], Charles, f. 
1865, nordamerikansk finansman 
och politiker, 191S brigadgeneral 
vid amerikanska armén i Frank- 
rike. 1924 blev D. ordf. i skade- 
ståndskommissionens expertkom- 
mitté och framlade ss. sådan den 
s. k. Dawesplanen (se 
Tyskland sp. 1636). D., som 
nedlagt ett betydande arbete i 
den republikanska valorganisatio- 
nen, var 1925—29 För. Stat:s 
vicepresident. Han blev 1929 För 
Statrs ambassadör i London, däi 
han inledde sin verksamhet mec 
en bemärkt konferens med Mac 
donald i avrustningsfrågan. Har 
erhöll 1926 hälften av Xobeb 
fredspris för 1925. 

*Davies, W. H. I sv. övers 
föreligger numera D:s The a ut o 
biography of a super-tramp (Ei 
luffares självbiografi, 1926). 

Davis [de'jvis], W i 1 1 i a r 
Morris, f. 1850, nordameri 



585 



Davis Cup — Deauville 



586 



kansk geograf och geolog, 1890 — 
1912 prof. vid Harvard Univer- 
sity i geografi och (från 1S99) 
geologi. D. har gjort sin för- 
nämsta insats inom geomorfolo- 
gin, som han riktat med en ban- 
brytande teori för landskapsfor- 
mernas genetik. Enl. D. är flod- 
erosionen en av de viktigaste land- 
skapsbildande faktorerna. Allt- 
efter floderosionens resultat be- 
tecknas ett landskap som ungt 
(med V-dalar; jfr Dal) 1. mo- 
get; slutresultatet i en fullbor- 
dad erosionscykel är pene- 
planet (se d. o.). Som en naturlig 
konsekvens av denna teori ha D. 
och hans lärjungar förfäktat åsik- 
ten, att man ur ett landskaps 
nuv. morfologi skall kunna re- 
konstruera dess begynnelsesta- 
dium. D. har utgivit Physical 
Geograiyhy (1S99) m. fl. läroböc- 
ker. Han erhöll 1920 Vegamedal- 
jen. 

Davis Cup [de'jvis kopp], 
ständigt vandringspris i lawn- 
tennis, om vilket årligen hålles 
eu för alla nationer öppen tävlan 
(på utomhusbanor). Uppsattes 
1900 av tennisspelaren Dwight F. 
Davis (f. 1879, För. Stat:s krigs- 
minister 1925, generalguvernör på 
Filippinerna 1929). Tävlingen, 
som försiggått med avbrott för 
åren 1901, 1910 och 191,5—18, har 
utvecklats till världens största 
pokalturnering med ett 30-tal 
deltagande nationer. Dessa upp- 
delas i två zoner, vilkas bägge 
segrare tävla om rätten att ut- 
mana cupinnehavaren, som alltså 
spelar endast en match (varje dy- 
lik omfattar en double- och fyra 
singlematcher). Innehavare av D. 
ha varit: För. Stat. 1900 och 1902, 
England 1903—06, Australien 
1907—09 och 1911, England 1912, 
För. Stat. 1913, Australien 1914 
och 1919, För. Stat. 1920—26, 



Frankrike 1927 — . Sverige har 
deltagit i turneringen sedan 192,5. 

* Davos. 1923 grundades i D. 
ett institut för "alpfysiologi och 
tuberkulosforskning" (med stort 
fysikaliskt-meteorologiskt obser- 
vatorium; föreståndare F. Lind- 
holm, jfr d. o. Suppl.). 

Dayton [de'jton], stad i Ten- 
nessee, mell. För. Stat., n.ö. om 
Chattanooga. 2,000 inv. — ID. 
utspelades 1925 den beryktade 
"approcessen". En lärare vid en 
av D:s skolor, J. Scopes, hade 
föreläst över utvecklingsläran och 
därigenom brutit mot en av sta- 
ten Tennessees lagar, som förbjöd 
varje kritik av den bibliska ska- 
pelsehistorien. Främst genom W. 
,1. Bryans hänsynslösa kampanj 
blev Scopes av D:s domstol dömd 
till böter. Processen i D. vann 
över hela världen hcrostratisk 
iyktl)arhet. 

Daytona [de'jt8n8], badort i 
Florida, För. Stat., på östkusten, 
c:a 140 km. s.ö. om .Jackson- 
ville. På den utomordentligt jäm- 
na och hårda sandstranden vid D., 
Daytona Beach [bitj], ha 
under senare år utförts talrika 
racerlopp med automobil (jfr 
Au to mobilspor t. Suppl. ) . 

*De [fr. utt. da] är fransk mot- 
svarighet till von (se d. o.) men 
ingår även i icke-adliga nanui. 

Dead man's grip [dedd msenns 
gripp], se Död mans grepp. 
Suppl. 

Death Valley [deth vae'lli], 
se Kalifornien. 

Deauville [dåvi'll], stad i dep. 
Calvados, n. Frankrike, vid 
Seinebukten av Engelska kana- 
len. D., som är beläget vid myn- 
ningen av floden Touques, mitt- 
emot Trouville (se d. o.), är en 
av Europas mondänaste badorter 
(säsong i aug.). Kapplöpnings- 
bana. C:a 4,000 inv. 



587 



Débacle — De Geer 



588 




Claude Debussy. Målning av JacQues- 
Émile Blanche. 

Débacle [-ba'kl], fr., omstört- 
ning, krasch. 

*Debeney, M. E., är sedan 
1924 chef för generalstaben. 

Debentures, se Participa- 
ting debentures. Suppl. 

*De Besche. Hubert D. av- 
led 1658 (ej 1664). 

Deblin [dä'i]b-], polska namnet 
på Ivangorod (se d. o. 1). 

*Debreczen skrives numera 
Debrecen. Högskolan är om- 
bildad till universitet. 

*Debs, Eugene V., avled 
1926. 

*Debussy, Claude. D:s på 
Maeterlincks drama Pelléas et 
Mélisande byggda opera med sam- 
ma namn, som är den första re- 
presentanten för impressionismen 
(jfr d. o. Suppl.) inom operan, 
uppfördes i Sthlm 1926 (första 
uppförande i Paris 1902). 

Debye [-bä'j], P e t e r, f . 1884, 
holländsk fysiker, sedan 1920 
prof. vid tekniska högskolan i 
Ziirich. D. har arbetat inom 
kvantteorin, teorin för elektroly- 



tisk dissociation m. m. samt an- 
givit en metod för röntgenanalys 
av krislallstruktur (se Kristall 
sp. 1345). 

Dece'balus, se D a c i e n. 

Deci- (av lat. de'cem, tio), se 
I\I e t e r s y 8 t e m e t. 

Décin [dje'tjin], se Tet- 
se h e n. 

*Deckel, se även Papper sp. 
160.-). 

*Dedeagatj heter numera 
Alexandr opolis och är liu- 
vudstad i grekiska nomarkin Eb- 
ros. D. hade 1928 12,000 inv. 

Defibre'ra (fr. défibrer), lös- 
göra fibrerna ur något ämne. Jfr 
Trämassa sp. 1446. 

* Deflation. Gcol. Vindens ero- 
derande verksamhet med hjälp av 
stoft och sand. D. är till sin ver- 
kan jämförbar med floderosionen. 
I vegetationsfria trakter, sär- 
skilt öknar, kvarstå efter D. bi- 
sarra klippartier (deflations- 
vittnen). Jfr Vindnötta 
stena r. 

Deflorise'ra (av lat. deflora'- 
re, plocka blommor från), beröva 
mödomen. 

De Forest [di få'rrist], Lee, 
f. 1873, nordamerikansk elektro- 
tekniker, föregångsman inom ra- 
diotekniken. D. har bl. a. upp- 
funnit det moderna, med galler 
försedda vacuumröret och honey- 
combspolarna. 

*De Geer. 4. L o u i s D. Ett ur- 
val av D:s brev, Ur Louis De 
Geers hrevsamling, utgavs 1929 av 
sonen Louis D. — 5. L o u i s D. 
utgav 1926 sina Politisl-a håg- 
komster från åren 1901 — 1921. — 
6. G e r a r d D. avgick från pro- 
fessuren 1924 och är sedan dess 
föreståndare för Stockholms liög- 
skolas geokronologiska institut. 
Under senare år har D. i samar- 
bete med lärjungar sökt samman- 
knyta den för isavsmältningen i 



589 



De Geer — Deka- 



590 



Sverige gällande svenska 
tidsskalan med varvserier i 
andra kvartära nedisningsområ- 
den. SS. Schweiz, Himalaya, Ekva- 
torial-Afrika, Patagonien och 
Nord-Amerika. 

De Geer. 1. Fabian D., f. 
1S50, kusin till Gerard D., frih., 
urspr. officer, disponent för Has- 
selfors bruks a. b. 1SS6— 1906, 
landshövding i Skarab. 1. 1906 — 
17. Livligt intresserad för lant- 
brukets utveckling, har D. bl. a. 
varit ordf. i Svenska mosskultur- 
föreningen. Vice preses i Lant- 
bruksakademin 1920 — 27, preses 
från 1927. — 2. S t e n D., f. 1SS6, 
son till Gerard D.. frih., geogiaf, 
docent vid Handelshögskolan i 
Stockholm och lärare vid Stock- 
holms högskola 1912, prof. vid 
Göteborgs högskola 1929, har 
bl. a. utgivit Befolkningens för- 
delning i Sverige (med karta, ut- 
arbetad enl. s. k. absolut prick- 
metod; 1919) och Människans 
och näringslivets geografi (1928). 

*Degerfors. 1. D- utbröts 192.5 
Rora särskild kommun ur Karl- 
skoga och bildar sedan 1926 förs. 
och pastorat i Karlstads stift. I 
D. ligger Jannelunds municipal- 
samhälle. 4,935 inv. (1928). — 3. 
I D. ligger Vindelns municipal- 
samhälle. — 4. D. ingår i Väster- 
bottens s. domsaga. 

*Degoutte, Jean Marie 
J o s e p h, avgick 1924 som chef 
för franska ockupationstrupperna 
vid Rhen. 

Degradatio'n (jfr D e g r a d e - 
r a) . Geol. Se Exogena kraf- 
ter. Suppl. 

Dégras [-gra'], fr., läderfett; 
fett, som efter sämskgar\Tiing (se 
Garvning sp. 1073 f.) avlägs- 
nats från hudarna. 

De Gubernatis, se de Gu- 
b e r n a t i s. 




Gerard De Geer. 

*Dehlgren, Sten, avgick 1920 
som ordf. i Frisinnade klubben. 

Dehra, D. Dun [de'jra dann], 
stad i United Provinces, Britt. 
Indien, belägen 700 m. ö. h. i 
Himalaya, mellan Junma och 
Ganges. Krigsskola. Geodetiska 
avdelningen av Survey of India 
(ämbetsverk för Indiens kartlägg- 
ning). C:a .50,000 inv. 

Dehydre'ring (av lat. de, från, 
och liydroge'nium, väte), bortta- 
gande av väte ur en kemisk för- 
ening. Enl. nyare teorier försig- 
gå en del oxidationsprocesser, 
t. ex. sådana inom organismen, på 
så sätt, att först vatten anlagras, 
varpå väte avspjälkas med hjälp 
av ett annat ämne. Jfr Oxida- 
tionsteorier. Suppl. 

Deiktisk, se Pronomen och 
Undervisningsmetod. 

Dei'mos, se Mars sp. 1276. 

*Dejefors har även ett kraft- 
verk (7,500 HK) i Klarälven. 
Dejefors kraft- och fabriks a. b. 
är dotterbolag till a. b. Möln- 
backa-Trysil. 

Deka- (av grek. de'ka, tio), se 
Metersystemet. 



591 Dekalin — DeleRationen f. det intern, socialpolit. samarb. 592 




Grazia Deledda. 

Dekali'n, dekahydronaf- 
t a 1 i' n, CioHis, vätska med kok- 
punkten c:a 188° C, framställd 
genom hydrering av naftalin vid 
160° med vätgas. Användes som 
tillsats i motorsprit och som er- 
sättningsmedel för terpentin. 

Deklasserad (fr. déclassé), 
nedsjunken till en lägre social 
klass. 

*Deklination. Fys. En kompass 
visar ej rätt mot jordens magne- 
tiska sydpol, vilket framgår av 
deklinationskartan. Detta beror 
på att det jordmagnetiska fältet 
är mera invecklat än det skulle 
vara, om det härrörde från två 
punktformiga poler. 

Dekor [-kå'r] (fr. décor), ut- 
smyckning, dekoration. 

* Dekrement, se även Sväng- 
n i n g s r ö r e 1 s e sp. 556. 

Dekupi'rsåg (av fr. découper, 
utskära), större lövsåg, driven 
med trampa. 

*De la Gardie. 7. Robert 
D. avgick som landshövding 102ö. 

Delaktig, i straffrättslig ter- 
minologi beteckning för den som 



uppsåtligt medverkar till ett 
brotts utförande. Strafflagen skil- 
jer mellan olika slag av delak- 
tighet: anstiftan (seAn- 
stiftare. Suppl.), med- 
hjälp (se d. o. Suppl.), kom- 
plott (se d. c), negativ 
delaktighet, d. v. s. under- 
låtenhet att hindra någon från att 
begå ett brott, och efterföl- 
jande delaktighet 1. fau- 
t i o n, d. v. s. tillhandagående av 
den brottslige, sedan brottet blivit 
begånget och med vetskap därom. 

Delaunay [dalånä'], Louis, 
f. 1826, d. 1903, fransk skåde- 
spelare, anställd vid Comédie- 
l"ran5aise, berömd som oövertiäf- 
liid framställare av älskarroUer- 
na i det franska lustspelet. 

*De Laval, Gustaf, kon- 
struerade sin första ångturbin re- 
dan 1SS3, ehuru den för.st senare 
blev användbar i praktiken. 

*Delbriick, Hans, avled 1929. 
Bland hans senare arbeten märkes 
en världshistoria (5 bd, 1923 — 
28). 

De'lebpalm, detsamma som 
palmyrapalm (se Borassus 
f 1 a b e 1 1 i f o r m i s). 

* Deledda, Grazia, erhöll 
1927 Nobelpriset i litteratur för 
1926. De senaste åren har ett 
stort antal av D:s romaner över- 
satts till sv., bl. a. den i huvud- 
arbetet näumda Cenere (Aska, 
1927). 

Delegationen för det interna- 
tionella socialpolitiska samar- 
betet, en i nära anslutning till 
Socialstyrelsen arbetande kom- 
mitté med uppgift att behandla 
frågor lörande Sveriges medver- 
kan i det internationella social- 
politiska samarbetet, särskilt så- 
dana, som skola bliva 1. varit 
föremål för behandling av den 
internationella arbetsorganisatio- 
nen (se Nationernas För- 



593 



Delhi— Deltametall 



594 




Delhi. 1'arlanientshusot. 



blind sp. 639). D. inrättades 
1920, nedlades 1923 men återupp- 
rättades 1927. Som en särskild 
arbetsuppgift tillkommer det D. 
att verka för spridande inom Sve- 
rige av kännedom om nämnda 
organisation, dess arbetsuppgifter 
och arbetsresultat. D. utgöres av 
två arbetsgivar- och två arbetar- 
representanter samt två opartiska 
representanter med chefen för 
Socialstyrelsen ss. ordf. 

*Delhi. 1. Ytan uppges numera 
vara 1,536 kvkm. — 2. Det nya 
D., som är beläget s. om den gam- 
la staden, är uppfört enl. en mo- 
mmiental stadsplan (utmärkt å 
kartan i huvudarbetet med strec- 
kade linjer). Dess ryggrad är 
Kingsway (Central vista), en 
parkplanterad aveny, som för 
fråu Krigsmonumentet till Rai- 
sina Hill, på vilken statsbyggna- 
derna äro belägna. Dessa, som 
nyligen (1929) fullbordats 1. stå 
inför sin fullbordan, omfatta vice- 
konungens residens, sekretariats- 
byggnaderna och parlamentshu- 
set, en cirkelrund monumental- 
byggnad, inrymmande bl. a. cent- 



ralbibliotek och tre plenisalar. I 
D. grundades 1922 ett universitet. 

* Delirium, jfr även Sinnes- 
sjukdomar sp. 603 f . 

Delius [di'ljos] , F r e d e r i c k, 
f. 1803, engelsk tonsättare. Med 
anknytning till Chopin, Grieg och 
Wagner och även till engelsk 
folkmusik har D. utvecklat en 
individuell stil, utmärkt bl. a. 
av snabba och täta växlingar i 
harmoniken. Hans produktion om- 
fattar bl. a. operor, ss. den på 
G. Kellers novell Romeo und 
Julia auf dem Dorfe byggda A 
Village Romeo and Jiiliet (1907), 
symfoniska dikter och körverk. 
' Delning. Tekn. Se Kugg- 
hjul. 

Delningsapparat. 
maskin 1. • — 2. 
tagning sp. 653. 

*Delsbo. 2. D. ingår i X. Häl- 
singlands domsaga. 

Delsbosöm, se Konstsöm- 
nad sp. 1141. 

* Deltakoppling, se även 
S t j ä r n k o p p 1 i n g. 

*Deltametall, se även tab. till 
Mässing sp. 535 — 536. 



1. Se Fräs- 
Se Prov- 



595 



Deltastrålar — De nihilo nihil 



596 



De'ltastrålar, A- strålar, 
strålar av samma natur som ^ 
strålarna (se Radium sp. 805) 
men väsentligt långsammare. 
Uppstå vid a-strålars stöt mot 
atomer. 

Delteil [-tä'j], Joseph, f. 
1895, fransk författare, represen- 
tant för den s. k. surrealismen, 
som med förkärlek uppehåller 
sig vid det undermedvetna sjiils- 
livet. Av hans romaner må nilm- 
nas Jeanne d'Arc (1925), där hel- 
gonet skildras med en sensuellt 
närgången realism, och Les pailus 
(1926), en hyllning till kriget och 
soldatinstinkterna. 

De Maré, K o 1 f , f. 1888, tea- 
terledare och konstsamlare, gnm- 
dade och ledde 1920 — 25 Svenska 
baletten (se d. o.) samt innehade 
1924—27 Théätre des Champs- 
Élysées i Paris. Han har sam- 
nianbragt en värdefull samling 
av främst spanskt 1600-talsmåIeri 
och modern fransk konst. 

Demarteau [damartå'], G i 1 - 
les, f. 1722, d. 1776, fransk gra- 
vör, främst bekant genom sina 
efter Bouchers tecknmgar utförda 
gravyrer i crayonmanér, vilken 
teknik av D. fördes till fulländ- 
ning. 

Deme'trios Poliorke'tes 

("stadsbelägraren"), se Diado- 
ker sp. 278 f. 

De Mille [di mill], Cecil 
Blount, f. 1881, nordameri- 
kansk filmregissör. D. övergick 
1913 från teatern till filmen och 
har sedan dess iscensatt ett 50-tal 
filmer, först realistiska tendens- 
komedier och -dramer, efter 1918 
luxuösa jätteinspelningar (ofta 
med inlagda historiska parallell- 
episoder), bland vilka märkas De 
tio budorden (1924), Ropet från 
Volga (1926) samt Konungarnas 
konung (1927). 



Demirkasy'k, se T a u r u s. 

Suppl. 

Demi-vierge [domi' vjärrj], 
fr., "halvjungfru", ett av M. Pré- 
vost (se d. o.) präglat uttryck 
för en erotiskt oblyg flicka, som 
fysiskt bevarat sin oberördhet. 

* Demon. Demonisk, även 
hemsk och oförklarlig, mystiskt 
tjusande o. d. 

Demonte'ra (av lat. de, från, 
bort, och montera) , taga sönder, 
isär (en maskin e. d.). 

De mo'rtuis nil ni'si be'ne, 
lat., "om de döda intet annat än 
gott", latinskt citat av ovisst ur- 
sprung. 

*Denaturera. I st. f. eosin an- 
vändes numera fuksin för röd- 
färgningen. — Sprit, avsedd för 
laboratoriebruk. denatureras med 
eter. ]\Iotorsprit försättes med 
bensol 1. annat kolväte, t. ex. de- 
kalin (se d. o. Suppl.). 

Dendra', by i Argolis, där A. 
W. Persson 1926 upptäckte en 
mykensk furstegrav med synner- 
ligen rika fynd, bl. a. skålar av 
guld och silver. 

De'nguefeber, en framför allt 
i IMedelhavsländerna, Indien och 
Central-Amerika epidemiskt upp- 
trädande sjukdom. Den utmärkes 
av feber i två perioder med två 
mellanliggande dagars feberfrihet, 
utslag, svåra smärtor i leder och 
muskulatur samt varar omkr. en 
vecka. Dödlighet obetydlig. Smitt- 
ämnet överföres sannolikt genom 
stick av myggor tillhörande släk- 
tet Stcgomy'ia. Specifikt verkan- 
de läkemedel saknas ; febernedsät- 
tande och smärtstillande medel 
användas vid behandlingen. 

De nihilo nihil, lat., "av intet 
(blir) intet", citat från den ro- 
merske skalden Aulus Persius 
Flaccus (f. 34, d. 62 e. Kr.), vanl. 
återgivet under formen ex nihilo 
nihil fit. 



597 



Den kongelige Porcelaensfabrik — Derby 



598 



Den kongelige Porcelaens- 
fabrik, se Kongelige P o r - 
celsensfabrik. Suppl. 

Denominativ (av lat. de, av, 
från), avledd av nomen (se d. o.). 
Termen D. nyttjas även som sub- 
stantiv. 

Densogra'f (av lat. de'nsus, 
tät, och grek. gra'fein, skriva), 
av tysken E. Goldberg konstrue- 
rad, synnerligen enkel och prak- 
tisk svärtningsmätare för fotogra- 
fiskt bruk (jfr Svärtning). 

De'nti-labialer (av lat. dens, 
tand), se Labialer. 

Denudationsyta, en jämn 
landyta, som uppstått genom 
denudation, alltså ung. detsaanma 
som peneplan. 

*Denver hade 1928 294,000 inv. 
Vid D. finnes ett stort svenskt 
lungsotssanatorium. 

Departementa'lreformen, ve- 
dertagen benänming på den 1840 
— 41 genomförda reform, varige- 
nom de forna expeditionerna i K. 
M:ts kansli ersattes med departe- 
ment med statsråd ss. chefer (se 
Departement och Kansli). 

*Deport, J. A., avled 1926. 

* Deposition. Rätt att fullgöra 
betalningsskyldighet genom D. 
har införts i Sverige genom en lag 
24 mars 1927 om gälds betalning 
genom penningai's nedsättande i 
allmänt förvar. Om en borgenär 
vägrar att mottaga erbjuden be- 
talning av förfallen skuld, som 
skall erläggas i penningar, 1. 
hindras gäldenären av annan på 
borgenären beroende omständig- 
het att fullgöra sin skyldighet, 
kan gäldenären fullgöra densam- 
ma genom att för borgenärens 
räkning nedsätta beloppet hos 
överexekutor. 

* Depot användes också likty- 
digt med depå (se d. o., även 
Suppl.). 

Depression. Fys. 1. Se H o r i - 




Kvii.iiLiJui Lra-.t. iXalning av André De- 
rain. (Luxeiubourgmuseet, I'aris.) 

s O n t. — 2. Sänkningen i ett 
kapillärrör av ytan av en vätska, 
som ej fuktar röret (se Kapil- 
lär i t e t ) . 

*Depå, i allm. bet. förråds- 
plats, förvaringsställe. 

Depåfartyg, se M o d e r f a r - 

tyg- 

*Derain, André, har efter en 
period av klassicistisk formbeto- 
ning börjat arbeta i en bred och 
kraftfull, själva färgmaterien 
starkt framhävande stil, varige- 
nom han vid sidan av Dunoyer de 
Segonzac (se d. o. Suppl.) kommit 
att stå som en huvudrepresentant 
för de senaste strävandena inom 
franskt måleri. 

Der al-Bahri, se Te be sp. 

846 och ill. till Egypten sp. 
745—746. 

*Derbend hade 1926 23,000 
inv. Det är beläget vid järnvä- 
gen Rostov — Baku och har till- 
verkning av mattor, vapen m. m. 

*Derby. 3. Lord D. avgick 1924 

ss. krigsminister. 



599 



Derby — Desportes 



600 




Bronshuvud av Charles Despiau. 

* Derby, se även Kapplöp- 
ning. Suppl. 

Derbyrött [da'bi-], se K r o m - 
färger. 

*Derbyshire har, om huvud- 
staden Derbys folkmängd med- 
räknas, 715,000 inv. (1921). 

Dérilindning (efter den ung- 
erske ingenjören Déri), kompen- 
sationslindning (se d. o. Suppl.). 

Dérimotor, en sorts repul- 
sionsmotor, där varje borstkon- 
takt är uppdelad i en fast och en 
förskjutbar del, elektriskt för- 
bundna. De förskjutbara delarna 
äro sinsemellan mekaniskt men 
ej elektriskt förenade. Genom för- 
skjutning av de rörliga borstarna 
ur neutralläget (intill de fasta 
borstarna) växer motorns vrid- 
moment, och varvtalet låter sig 
regleras med stor känslighet. 

*Dermoidcysta, jfr även 
Svulst sp. 551 f. 

De Sa'nctis, F r a n c e s c o, f . 
1817, d. 1SS3, italiensk litteratur- 
historiker och politiker, prof. i 
Ziirich 1856—59, i Neapel 1871— 
83. Inom den italienska litteratur- 
vetenskapen är D. banbrytaren för 
en psykologisk forskningsmetod, 



samtidigt som han i sitt huvud- 
veik, Sloria dclla letteratura ita- 
lidna (1872), framlägger grund- 
linjerna till en på fasta normer 
byggd estetik. D., som 1848 del- 
tog i upprorsrörelserna i Neapel 
och 1860 anknöt till Garibaldi, 
var efter Italiens enande depute- 
rad från 1861 och undervisnings- 
minister 1861—62, 1868 samt 
1879—80. 

Des Cloizeaux [dä kloaså'], 
Alfred, f. 1817, d. 1897, fransk 
mineralog, prof. vid naturhisto- 
riska museet i Paris. D. utförde 
noggranna undersökningar av mi- 
neralens kristallografiska och op- 
tiska egenskaper. 

Desensibilise'ring (av lat. de, 
f lån, bort ), se Sensibilise- 
r i n g. 

Desiati'na, annan form för 
desjatin. 

Desintresse'rad (fr. désinté- 
ressé) , ointresserad; opartisk. 

* Desjatin, jfr T jet ver ik. 
*Deslandres, H. A., liar även 

utfört viktiga undersökningar av 
bandspektras byggnad. 

* Desorientera. Desorien- 
tering är även ett vanligt sym- 
tom vid ett flertal förgiftningar, 
spec. vid infektionssjukdomar. 

Despiau [däspiå'] , Charles, 
f. 1874, fransk bildhuggare. D., 
som intar en ledande ställning 
inom modern fransk skulptur, har 
bl. a. utfört ett antal kvinnliga 
porträtthuvuden, i vilka han för- 
enar en av Maillol inspirerad, ro- 
fylld klassicism med en nervöst 
känslig naturalistisk behandling 
av den ociselerade bronsytan. 

Desportes [däpå'rrt] , F r a n - 
C o i s, f. 1661, d. 1743, fransk 
målare. D. verkade länge som 
porträttmålare i Polen, men efter 
återkomsten till Frankrike ägna- 
de han sig huvudsakl. åt stille- 
benmåleri. Han anknyter härvid- 



601 



Dessau — Detritus 



602 




Dessau. Bauhaus. 



lag till Snyders men är samtidigt 
med sin sensuella stoffbehandling 
och sin kalla, raffinerade färg- 
skala en typisk rokokomålare. D. 
är väl representerad i Nat. mus. 
* Dessau liar även ansenlig 
maskin- och vagnindustri, var- 
jämte de i D. belägna Junkers- 
Werke tillverka flygplan (se 
Junkers). 71,000 inv. (1925). 
— 1925 inrättades i D. en utbild- 
ningsanstalt, Bauhaus, som 
efter en allmän orientering i mo- 
dern formuppfattning meddelar 
fackmidervisning i måleri-, tea- 
ter-, reklam- och byggnadsavdel- 
ningar. Bauhaus, som 1925 — 28 
stod under ledning av W. Gropius, 
sedan 1928 av Hannes Meyer, och 
bland vars lärare märkes W. 
Kandinsky, är en huvudhärd för 
funktionalismen (se d. o. Suppl.). 
som även tillämpats i dess av 
Gropius ritade, på tre samman- 
strålande byggnadskroppar förde- 
lade och med väldiga fönsterytor 
försedda komplex. 

a. b. De svenska kristallglas- 
bruken, Sthlm, grundat 1903, 
bedriver glastillverkning vid 
Kosta (se d. o.) samt Alstcrbro, 
Alsterfors och Eda (se dessa ord. 



mill. 



Suppl.). Aktiekapital 1, 
kr. C:a 1,100 arbetare. 

Detachör [-sjö'r] (av fr. dé- 
tacher, frigöra), se Kvarn sp. 
1530. 

* Detektor, se även Lås sp. 
949. 

DeterminatiV 1. rotdeter- 
m inåt i v (jfr Rot. Språkv.) 
kallas det språkliga element, var- 
igenom (betydelsen hos) en pri- 
mär rot närmare "determineras", 
d. v. s. specialiseras. 

Det kongelige Teater, se 
Dansk teater. 

Det nya Sverige, se IST y a 
Sverige sp. 1115 samt Suppl. 

* Detritus, geologisk beteckning 
för material (oorganiskt, t. ex. 




Stilleben. Målning av Frangois Desportes. 
(Nat. mus.^ 



G03 



Detroit — Diameterlindning 



G04 



vitt ringsgrus, 1. organiskt, t. ex. 
viixtrester), som härstammar från 
land, antingen det avlagras på 
land (t. ex. talusbildningar) 1. i 
insjöar 1. hav. 

♦Detroit. 2. D. hade 192S 
1,379,000 inv. Förstäderna, av 
vilka llighland Park är störst, ha 
c:a 300,000 inv. Av de 1 mill. inv. 
1920 voro 290,000 födda i utlan- 
det och 41,000 negrer. 

De'tskoje Selö', se Tsar- 
skoje Selö. 

Detthow, Erik, f. ISSS, må- 
lare. D., som sedan länge varit 
verksam i Paris, har där skapat 
sig ett namn som landskaps- och 
porträttmålare i nyfransk anda. 

*Deutsche Bank. Omslutning- 
en var (1928) 2,32 milliarder 
mark. Antalet kontor ui:)pgår till 
över ISO. 

Deutsche BUcherei [då'jtsje 
by3era'j], se Bibliotek sp. 
1454 samt Suppl. 

Deutscher Werkbund [dåjt- 
sjer], se W e r k b u n d. 

Deutsche Seewarte [då'jtsje 
se' vårte] (ty., tyska havsobserva- 
toriet), ett i Hamburg 1875 upp- 
rättat statligt nautiskt-meteoro- 
logiskt centralinstitut för storm- 
varningsväsen och maritim kli- 
matologi ävensom för undersök- 
ning och kontroll av nautiska in- 
strument. Från D. utgivas dels 
nautisk-meteorologiska handböc- 
ker och seglingsbeskrivningar 
över jordens alla farvatten, dels 
en vetenskaplig meteorologisk 
skriftserie, Aus dem Archiv der 
Deuisehen Seewarte. 

Deutsche Tageszeitung [då'jt- 
sje ta'gestsajtong], tysk daglig 
tidning, utgiven i Berlin. D., som 
grundades 1894, är ett av de le- 
dande tysknationella organen. 

Deva'rdas legering, legering 
mellan aluminium, koppar och 
zink, användes inom oorganiska 



kemin som reduktionsmedel (bl. 
a. för nitrater och klorater). 

Deverbativ (av lat. de, av, 
från), avledd av veib. Termen D. 
nyttjas även som substantiv. 

De Witte, se de W i 1 1 e. 

*Devonport är inkorporerat 
med Plymouth. 

*Devonshire har, om de inom 
D. belägna grevskapsstädernas 
folkmängd medräknas, 710,000 
inv. (1921). 

*Devrient r(lefri'nt, ej dovri- 
ä'i)]. 5. Max D. avled 1929. 

De'xel, se Skarvyxa. 

*Dextrin, jfr Ro st gummi. 

dg, vanlig förkortning för deci- 
gram. 

Diacety'lmorfin, se Heroin. 

Diaeresis, lat. form för diere- 
sis. 

DiaghileV, Ser ge j, d. 1929, 
rysk konstskriftställare och ba- 
lettledare. D. grundade 1909 
Evska baletten (se d. o. och Ba- 
lett sp. 1017). 

Diagonalskiktning, se K o r s - 
skiktning. Suppl. 

Diale'ktiker (jfr Dialek- 
tik), skicklig debattör; debat- 
tör, som utmärker sig för liår- 
klyveri och spetsfundighet. 

*Diallag tillhör pyroxengrup- 
pen (se Pyroxen). 

* Diamant, se även C u 1 1 i - 
nan diamanten. Suppl., 
K o h - i - n o o r. Suppl. och O r - 
1 o v d i a m a n t e n. Suppl. — 
Bolir. Se S t i 1 sp. 1580. 

Diamantfärgämnen, en grupp 
till yllefärgning ( jfr F ä r g n i n g 
sp. 859) använda, viktiga azo- 
färgämnen (diamantsvart m. fl.). 

Diamanti'na, stad i staten 
Minas Geraes, s.ö. Brasilien, 1,120 
m. ö. h. Centrum i Brasiliens för- 
nämsta diamantfält. Diamantin- 
dustri. C:a 15.000 inv. 

Diameterlindning, se S 1 i n g - 
1 i n d n i n g. 



605 



Diametral — Dielektriskt ämne 



606 



Diametra'1, eg. vid motsatta 
änden av en diameter; absolut, 
rak (t) (t. ex. D. motsatt, rakt 
motsatt). 

Diami'd, se II y d r a z i n. 

Diami'ner, föreningar, som in- 
nehålla två för aminer (se d. o.) 
karaktäristiska grupper. 

Diami'nofeno'l, CeHsiNH^)^^!, 
derivat av fenol (se d. o.), inne- 
Iiållande 2 aminogrupper. Kristal- 
liserar i tunna fjäll. Som fotogra- 
fiska framkallare användas sul- 
fatet (a ra i d o' 1) och klorhydia- 
tet (d i a m o' 1) av D. 

*Diarbekr, turk. Kara-Amid. 
Nuv. vilajetet har 194,000 inv., 
därav 32,000 i staden D. (1927). 

Diasko'p (av grek. dia', genom, 
och skopd,'n, se), skioptikon (se 
d. o.) för projektion med genom- 
fallande ljus. 

Diastrof i'sm (av grek. dia', ge- 
nom, och strof c', vändning), sam- 
manfattning av alla rörelser i 
jordskorpans yttre delar och dilr- 
med sammanhängande träns- och 
regrcssioner av havet. 

*Diatermi användes numera 
med fi-amgång även i och för di- 
rekt värmepåverkan av lungor 
(kronisk bronkit, lunginflamma- 
tion), hjärta (angina pectoris) 
samt av gallblåsa, mage och tarm, 
kvinnliga könsorgan. vid kroniska 
inflammationer. 

Diate'ssaron, se T a t i a n o s. 

Diatomacéjord, se K i s e 1 - 
g ur. 

*Diaz, A r m a n d o, avled 
1928. lian blev 1921 hertig av 
Vittorio och 1924 fältmarskalk 
samt var 1922 — 25 krigsminister. 

*Diazoföreningar upptäcktes 
1860 av Griess (se d. o. Suppl.). 
De kunna indelas i två grupper: 
diazoniumsalter, R-N-X, och dia- 



yi 



zotater, E.N:NX. De förstnämn- 



da reagera synnerligen lätt och 
kunna överföras till alkoholer, 
nitroföreningar, halogenförening- 
ar, nitriler, hydraziner och färg- 
ämnen. 

DicelIogra'ptus, se G r a p t o - 
liter. Suppl. 

* Dickson. 6. Robert D. av- 
led 1924. 

Dictyogra'ptus, D i c t y o - 
n e' m a, se G r a p t o 1 i t e r. 
Suppl. 

*Diderot, D e n i s. Le pére de 
famille föreligger i sv. övers. 
(Herr Orbesson och hans familj, 
1807). Av D:s romaner, som ut- 
gåvos först långt efter hans död, 
märkas Jacques le fataliste 
(1796; först utg. i tysk övers. 
1792; Jakob fatalisten, 1925), 
La religieuse (1796; Nunnan, 
1925) och den spirituella satiren 
Le neveu de Raineau (1821; föi'st 
utg. i tysk övers, av Goethe 1805; 
Herr Rameaus brorson, 1825). 

*Didring, Ernst. Bland D:s 
senaste arbeten märkas skär- 
gårdsromanerna Stormens öar 
(1925), Mästerlotsen (1926) och 
Dyningar (1927) samt dramat 
Vilddjuret (uppf. i Sthlm 1929). 

Die blaue Blume [di bla_o'e 
bio'-] , se Blå blomma n. 

Diedenhofen [di'denhå'-], se 
T h i o n v i 1 1 e. Suppl. 

Die dummen Schwe'den [di 
do'mmenJ, ty., "de dumma svens- 
karna", ett eg. blott i Sverige an- 
vänt uttryck för svensk godtro- 
genhet. 

Diele'ktrisk förskjutning, se 
Magnetiskt fält sp. 1061. 

Diele'ktrisk hållfasthet, den 
fältstyrka, vid vilken en elektrisk 
gnista slår igenom ett dielektri- 
kum (jfr Urladdnings- 
fenomen sp. 222). Se även 
Låg- och högspänning. 

* Dielektriskt ämne. Vid defi- 
nitionen av dielektricitetskonstan- 



607 



Dientzenhofer — Diktonius 



608 



ten (se huvudarbetet sp. 306) 
förutsattes, att ej endast Ii:s 
omgivning utan hela rymden 
är fylkl av det diclektriska äm- 
net. Vidare skall A vid föisöken 
t, ex. i luft och paraflfin lia 
samma potential, ej samma ladd- 
ning i båda fallen. Kraftverkan 
mellan två ledare med givna 
laddningar är omvänt proportio- 
nell mot dielektricitetskonstanten, 
mellan två ledare med givna po- 
tentialer direkt proportionell mot 
denna; detta ger en metod att 
mäta vätskors och gasers dielekt- 
ricitetskonstant. Dielektricitets- 
konstanten, definierad på ovan- 
nämnda sätt, är i allm. ej lika 
med kvadraten på brytningsindex 
för synliga ljusvågor utan lika 
med gränsvärdet av brytnings- 
index för oändligt långa vågor. 
Vatten har t. ex. dielektricitets- 
konstanten 81, brytningsindex för 
synligt ljus 1,33 och för mycket 
långa vågor 9. 

* Dientzenhofer. Nikolauskyr- 
kan i Prag påbörjades av Chri- 
stoph och fullbordades av Kiliau 
Ignaz D. 

* Dieselmotor, jfr Motor- 
lokomotiv. 

Dietterlin [di'ter-], Wend e 1, 
f. 1550 1. 1551, d. 1599, tysk arki- 
tekt, målare och oinamentsticka- 
re, verksam i Strassburg. D:s från 
1593 utgivna teoretiska skrift 
Architectura med dess raderade 
mönsterblad i en fantastiskt rik 
ornamental stil blev av stor be- 
tydelse för den tyska renässans- 
arkitekturens utveckling. 

Dietyle'ndiami'n, se Piper- 
a z i n. 

Dievenow [di'fenå], se Wol- 
lin. 

*Difenylamin. Ett viktigt de- 
rivat av D. är hexanitrodifenyl- 
amin (se d. o.). 

Dif eny'lmeta'n, Cells CII, 



•CJI5, kristalliserande ämne 
(smältpunkt 23° C), av vilket 
flera derivat utgöra viktiga färg- 
ämnen (se d. o. sp. 865). 

Differentia'ler kallas de oänd- 
ligt små (mot giänsvärdet noll 
konvergerande) storheter, med 
vilka man räknar i difTerential- 
och integralkalkyl. 

Differentia'lgalvanometer, se 
]\I o t s t å n d s m ä t n i n g. 

*Diflferentialtermoskop. Den 
i huvudarbetet beskrivna formen 
är avsedd för strålningsmätning- 
ar. Träffas båda kulorna av lika 
stark strålning, uppvärmes den 
svärtade mer än den andra, och 
vätskejielaren försk jutes. 

Diflferentia' Itransf ormator, 
transformator med två likadana 
primärlindningar, så anordnade, 
att om de genomflytas av lika 
starka växelströmmar i fas med 
varandra, ingen spänning induce- 
ras i sekundärlindningen. Använ- 
des för mätändamål. 

*Diffusion. D. av ljus, omvand- 
ling av riktat ljus till diffust ljus. 

Diffusionspump, se L u f t - 
p u m p sp. 815. 

Diffusö'r (av lat. diffu'nderc, 
utbreda) , se Sockertill- 
verkning och Trämassa 
sp. 1446. 

Digerbergssandsten, oegentlig 
benänming på en tuffbergart med 
stor utbredning inom Dalarnas 
porfyrområde. 

*Digitalis har även diuretisk 
verkan. 

*Dijon. Kartusianklostret 

Champmol, nu hospital, ligger 
strax utanför staden. 

Diktonius, Elmer, f. 1896, 
finländsk författare. D. har gjort 
sig bemärkt som den främste re- 
presentanten för den litterära mo- 
dernismen i Finland. I diktsam- 
lingar som Taggiga lågor (1924) 
och Stenkol (1927) har han fram- 



609 



Dilatometer — Dippel 



610 



trätt som en arbetarskald med 
starka socialistiska sympatier. 

Dilatome'ter (av dilatation 
och grek. metrn'n, mäta), instru- 
ment för mätning av utvidgning, 
spec. värmeutvidgning. 

*Diligens. Postverket har se- 
dan 1923 åter ett antal diligens- 
linjer, på vilka trafiken upprätt- 
hålles medelst omnibussar (se 
O m n i b u s ) . 

*DilIon. 1. John D. avled 
1927. 

*Dimbo bildar sedan 1925 
jämte Ottravad, Hångsdala, 
Skörstorp och ö. Gerum ett pas- 
torat. 

* Dimension hos en fysisk stor- 
het är det samband, i vilket dess 
enhet står till grundenheterna 
för längd (1), massa (m) och 
tid it). Ex.: en yta har di- 
mensionen I-, enär ytenheten är 
proportionell mot kvadraten på 
längdenheten men oberoende av 
enheterna för tid och massa. 
Acceleration har dimensionen 
lt—\ kraft m•^/-^ Elektriska 
och magnetiska storheter ha olika 
D. i det elektrostatiska och i det 
elektromagnetiska måttsystemet, 
emedan i det förra dielektricitets- 
konstanten, i det senare permea- 
biliteten antagits dimensionslös 
(oberoende av grundenheterna) . 

Dimensionsavverkning, se 

Skogsbruk sp. 817. 

Dimety'lanili'n, CaH5N(CH3),, 
oljig vätska, som framställes 
genom upphettning av anilin, 
metylalkohol och svavelsyra. Ut- 
gångsmaterial vid framställning 
av ett antal anilinfärger. 

Dimety'lbenso'I, se Xylol. 

*Dimission. Dimissions- 
examen (på studentspråk 
"dimmen"), benämning på den 
vid Uppsala universitet 1S31 — 
1904 bestående teologiska ämbets- 
examen, som, efter kompletteran- 



de praktisk utbildning, berättiga- 
de till inträde i prästämbetet. Den 
motsvarades i Lund av t e o r e - 
tisk-teologisk examen. 

*Dimma, se även Konst- 
gjord dimma. 

Dina'risk ras, se Män- 
niskoraser sp. 518. 

Di'ngelstedt [-sjtätt], Franz, 
f. 1814, d. 1881, frih. (1876), tysk 
författare och teaterledare. D. 
framträdde först med radikal po- 
litisk satir {Lieder eines kosmo- 
politisclien Nachtwächters, 1841) 
men skrev sedan ren lyrik, roma- 
ner {Die Amazone, 1868), novel- 
ler, dramer etc. Som chef för 
Burgtheater i Wien (från 1872) 
utvecklade han en framgångsrik 
verksamhet och intresserade sig 
särskilt för det klassiska tyska 
dramat. 

*Dingtuna skall framdeles för- 
enas med Västerås-Barkarö till 
ett pastorat. 

Dioi, se T a i. 

*Dioik. Ordet användes även 
om kryptogamer (vilka icke till- 
höra Linnés Dioe'cia) för att be- 
teckna, att dessa ha han- och hon- 
organ på skilda individ. 

Diony'sios Trax, se Gram- 
matiker sp. 1438. 

Diopsfd, se P y r o x e n. 

Dio'xibenso'l, ^^(OH),, före- 
kommer i tre isomera former : 
hydrokinon, pyrokatekin och re- 
sorcin (se dessa ord). 

*Dipenten tillhör terpenerna 
(jfr d. o.). 

Dipo'l (av grek. dis, två gånger, 
och pol), två lika stora elektriska 
laddningar (1. magnetiska poler) 
med motsatt tecken och belägna 
på mycket litet avstånd från var- 
andra. 

*Dippel, J- K., blev genom in- 
verkan från Gottfried Arnold (se 
d. o. Suppl.) mystiker och radikal 
pietist. Han representerar över- 



20. 



I> e X. Suppl. 



611 



Direction der Discontogesellschaft — Distorsion 



612 



gången från pictism till upplys- 
ning och är milrklig ss. en av ban- 
br3i;arna för den individuella reli- 
gionsfriheten. 

Direction der Discontogese'!!- 
schaft [direksiå'n der diskå'nn-], 
Tysklands näst största bankinsti- 
tut, grundat 1S51 med ett aktie- 
kapital på f. n. 135 mill. mark. 
Omslutning (1928) 1,703 mill. 
mark. Niirinare 100 kontor. 

Direktionen över Stockholms 
stads undervisningsverk, se 
E f o r u s. 

Direktionskraft, detsamma 
som riktkraft, spec. vid torsions- 
svängningar (se S v ä n g n i n g s - 
rörelse sp. 554 och 557 f.). 

Dirkar, tåg, som ansättas i 
läppar mittpå mesan- 1. «torbom- 
men och ledas genom block under 
märsen 1. i masten och därifrån 
till bomnocken. D. tjäna till att 
lyfta bommen vid segelmanöver, 
så att bommen ej sträcker seg- 
let i onödan. 

Dirre Daua, se Abessini- 
e n. Suppl. 

*Dirschau hade 1921 16,000 
inv. D. är av vikt som flodhamn. 

Dirt track, se M o t o r c y k e 1 - 
sport. Suppl. 

Disackari'der, se Kolhyd- 
rat sp. 1006 f. 

Diskonformite't (av lat. dis, 
isär, och konformitet) , se Kon- 
forma lager. Suppl. 

Diskontinuite'tslinjer (av lat. 
dis, isär, och kontinuitet), gräns- 
linjer inom ett cyklonområde, 
vilka skilja områden med olika 
temperatur, vindstyrka, vindrikt- 
ning och luftfuktighet. Då cyklo- 
nen rör sig framåt, förflytta sig 
även D., vilket visar sig i plöts- 
liga omkastningar hos väderleken 
på en ort. D. äro två: i cyklonens 
främre del v a r m f r o n t e n, i 
dess bakre del k a 1 1 f r o n t e n 
(se dessa ord. Suppl.). 



*Diskoön. Godhavn, som har 
c:a 400 inv., är säte för landsfog- 
den i Nord-Grönland (jfr Grön- 
land. Suppl.) och har en viktig 
biologisk station. 1925 har beslu- 
tats att vid Godhavn upprätta ett 
magnet iskt-nieteorologiskt obser- 
vatorium, det närmast magne- 
tiska nordpolen belägna i värl- 
den; dess magnetiska avdelning 
är sedan 192G i bruk. 

Diskreditera (fr. duscréditer) , 
beiöva förtroendet, väcka miss- 
troende emot, nedsätta. 

* Diskret betecknar inom ma- 
tematik och fysik även av.skild, 
enskild (t. ex. diskreta punkter i 
motsats till alla punkter å en 
linje 1. yta). 

Diskretionä'r (jfr D i s k r et), 
godtycklig, efter gottfinnande; 
särskilt i rättsterminologi om den 
befogenhet att inom vissa gränser 
efter eget omdöme pröva och av- 
göra förekommande fall vart för 
sig, som stundom tillkommer en 
domare, en verkschef o. s. v. 

* Diskus. Ang. de nya rekorden 
se tab. till Kast. Suppl. 

Disperge'ra (av lat. dispc'rge- 
re, sprida) säges ett ämne göra, 
om det bryter ljusstrålar av olika 
våglängder olika mycket, d. v. s. 
uppvisar d i s p e r s i o' n. 

Distanstub, se Praktisk 
geometri sp. 548. 

Diste'n, se A n d a 1 u s i t - 
g r u p p e n. Suppl. 

*Distorsion. Fys. 1. Bristande 
ortoskopi (se d. o.) ; innebär, att 
bilden av ett plant föremål ej 
blir likformig med föremålet. — 
2. Felaktigt återgivande av ljud, 
bestående i att de olika toner, 
som ingå i det återgivna ljudet, 
ej ha samma relativa styrka som 
i originalljudet. D. uppträder 
bl. a. vid långa telefonledningar 
(motverkas där genom pupinisc- 
ring; se Telefon i sp. 882) 



613 



Distributiva — Djabal Druz 



614 



samt vid rundradiomottagning, 
beroende på felaktig konstruktion 
av mikrofon, förstärkare, högta- 
lare m. m. 

Distributiva (av lat. distri- 
hu'ere, fördela) kallas sådana ord 
(spec. vissa räkneord och prono- 
men), som uttrycka fördelning 1. 
isärhållande (t. ex. var och en, i 
sänder) . 

Distribu'tor (av lat. distribu'c- 
re, utdela, sprida), se Tele- 
grafi sp. SOS. 

District of Columbia [diss 
trikt å\"v'], se Columbia 1. 

*Dittmann, Wilhelm, har 
tagit avstånd från kommunismen 
och tillhör sedan 1923 socialdemo 
kratiska partiet. Han var 1920 — 
24 tyska riksdagens vicepresident . 
Di'tzinger, Gustav Adolf, 
d. ISOO, ebenist, mä-stare i Stock- 
holms snickareämbete 17SS. Lär- 
junge till Haupt, representerar D. 
en senare fas av den gustavianska 
möbelstilen än denne. I sina i 
marketeri utförda dekorationsmo- 
tiv röjer han påverkan av L. Mas- 
reliez, och hans förnämsta arbete, 
en sekretär i Sinebrychoffska sam- 
lingen i Helsingfors, är utförd 
efter ritning av denne. 

Diverge'nt (jfr Divergens), 
se Kedjebråk och Serier. 
— ■ Divergent strålknip- 
p e, strålknippe, som utgår från 
en och samma punkt. 

* Division. 4. D. består i regel 
av 4 — 6 fartyg, U-båtsdivisioJi 
dock i regel av 3, högst 5 fartyg. 
*Divisor, se även Tenakel. 
Dix, Otto, f. 1891, tysk må- 
lare. D. är en av förgrundsmännen 
inom den nyrealistiska riktningen 
i tyskt måleri. Hans produktion, 
som huvudsakl. omfattar figur- 
motiv, präglas av intellektuell 
skärpa och en hård, plastisk form. 
Di'xi et salvaVi a'nimam 
me'am, lat., "jag har talat och 




Skåp av G 



Ditzinger (Nat. mus. K 



räddat min själ"' (d. v. s. jag har 
genom att tala ut frigjort mig 
från ansvaret att ha tegat), ut- 
tryck, bildat i anslutning till 
Hesekiel 33: 9 (Vulgata). 

*Dixmuiden hade 1927 3,100 
inv. — ■ I kyrkan S :t Xicolas fanns 
ett berömt, under världskriget 
förstört lectorium (se ill. till d. 
o. sp. 330), uppfört 1535—44. 

Diö, stationssamhälle i Sten- 
brohults skn, Kronob. 1., vid 
Södra stambanan. Se G e m 1 a 
fabrikers a. b. 

Dja'bal Druz, fr. Djcbel Druze, 
stat (sedan 1923) i franska man- 
datet Syrien och Libanon, invid 
Träns- Jordanien. D:s huvuddel 
utgöres av vulkanlandet Hauran 
(se d. o. och Syrien sp. 636). 
7,000 kvkm. 50,000 inv., mest 
druser. Hu\'udstad Suweda. 



615 



Djabalpur — Djur psykologi 



616 



Djabalpu'r, se J u b b u 1 p o r e. 
Suppl. 

Dja'bal Sja'mmar, se S j a m - 
m a r, även Suppl. 

aI-Djazi'rah (engelsk tran- 
skription El Gezira), arab., "ön", 
området mellan Xilen (Bahr al- 
Abjad) och nedre Bahr al-Asrak, 
Anglo-egyptiska Sudan. Genom 
stora, 1925 påbörjade bevattnings- 
anläggningar (en damm på c:a 
13° 30' n. br. i Bahr al-Asrak, vid 
Sennar, fullbordades 1926) väntas 
D. få stor betydelse som bomulls- 
producent (jfr Nilen sp. 831) ; 
den bevattnade arealen utgjorde 
1927 42,800 har. Från Sennar, n. 
om dammen, leda järnvägar till 
Khartum och Kosti vid Xilen 
samt från Makwar, s. därom, en 
1923—29 anlagd järnväg till Ber- 
ber — Port Sudanbaiian. 

*Djerid, Sjott a 1 - D., har 
vid nyare undersökningar befun- 
nits ligga 20 m. högre än havs- 
ytan. I n.v. ligger intill D. oas- 
gruppen B 1 e d a 1 - D. med be- 
römd odling av dadelpalmer. 

*Djidda (ofta skrivet J i d - 
da). Under emiren ibn Sauds an- 
fall mot Hidjaz (se d. o. Suppl.) 
drog sig konung Ali efter förlus- 
ten av Mecka 1924 till D., som 
blev en av stödjepunkterna för 
hans fortsatta kamp. När denna 
efter Medinas fall dec. 1925 visa- 
de sig fruktlös, tillkännagav Ali 
från D. sin abdikation, varefter 
ibn Sauds trupper utan strid 
satte sig i besittning av staden. 

Djokjaka'rta, hm-udstad i sul- 
tanatet och presidentskapet D. på 
mell. Java. Järnvägsknut. I när- 
heten ligger Prambanan (se d. o. ). 
108,000 in v. (1927). 

Djolo'ffer, den nordvästligaste 
stammen av sudannegrerna, befol- 
kande Senegambiens kustland. D. 
äro ett kraftigt och välbyggt folk 
med ytterligt mörk hudfärg. Sam- 



hällsordningen är övervägande 
feodal, religionen islam. 

Djuphavsplatån, se Jorden 
sp. 183. 

Djuplod, se Lödning sp. 
692. 

Djupmått, se Måttverk- 
t y g sp. 499. 

Djupskärpa, de avståndsgrän- 
ser för föremålen, inom vilka en 
.skarp fotografisk bild kan er- 
hållas för samma läge hos plåten. 
D. bestämmes vanl. enl. fordring- 
en, att vid gränserna bildens 
oskärpa får vara högst '/looo av 
bildvidden. Bestämmande är ob- 
jektivets verksamma öppning; ju 
mindre denna är, desto större D. 

*Djuptryck, se även Repro- 
duktionsmetoder sp. 1024. 

*Djupviken är lastageplats, be- 
lägen vid Ume älvs mynning, 1 
km. n. om Holmsund. 

*Djura utgör sedan 1923 en i 
Leksands skn ingående försam- 
ling, som jämte Leksands förs. 
bildar pastorat i Västerås stift. 
1,130 inv. (1928). 

Djurgårdsteatern, sommartea- 
ter på Djurgården i Sthlm, 
grundad 1795 av A. De Broen och 
senare under ledning av bl. a. F. 
och P. J. Deland (se d. o.). Den 
gamla byggnaden ersattes 1863 
av en ny, som brann redan 1865. 
Teatern uppfördes emellertid på 
nytt i närheten, invigdes 1867, 
övertogs 1S92 av A. Ranft och 
1916 av G. Collijn. Denna bygg- 
nad nedbrann 1929. D. odlade 
företrädesvis det lättare lustspe- 
let, operetten och revyn. 

Djurpsykologi, läran om dju- 
rens själsliv. D. är baserad på de 
analogier, som förefinnas mellan 
vissa livsyttringar hos djuren och 
kroppsliga funktioner, vilka hos 
människan äro förbundna med 
psykiska processer. D:s strängt 
vetenskapliga utveckling infaller 



617 



Djursholmsbanan — Dollond 



618 



huvudsakl. under det senaste halv- 
seklet (se Psykologi sp. 685 ) . 
Vid sidan av mera direkt iaktta- 
gelse av djurens beteende liar den 
under de senaste decennierna i 
stor utsträckning även utformat 
en exakt experimentalpsykologisk 
metodik. Bland moderna före- 
gångsmän särskilt i fråga om de 
liögre djurens själsliv märkes E. 
W. Thorndike (se d. o.) och J. B. 
Watson (jfr Behaviorism. 
Suppl.), samt W. Köhler (se d. o. 
Suppl.) med sina studier över de 
antropoida aporna. 

Djursholmsbanan, se Stock- 
h o 1 m — K. oslagens järn- 
vägar, även Suppl. 

Djursland, annan form för 
Dyrsland (se Randers 1). 

*Djurö. 1- D- omfattar ett fler- 
tal öar i Stockholms yttre skär- 
gård, bl. a. de genom ett smalt 
näs förenade Vindö och Djurö 
samt Eunmarö, Harö och Sandön 
(se Sandhamn). D. bildar se- 
dan 1929 jämte Nämdö (jfr d. o. 
1. Suppl.) ett pastorat. 

D-koppling, detsamma som 
deltakoppling. 

D. M., förk. för distriktsmäs- 
terskap (se Mästerskap 2.). 

*Dnjepr. Sedan 1927 bygges vid 
D. i Donetsområdet, c:a 50 km. s. 
om Dnjepropetrovsk, ett av värl- 
dens största kraftverk med en 
fallhöjd av 35 m. och en effekt av 
320,0()0 HK efter första utbygg- 
naden (beräknas vara slutförd 
1933). Fullt utbyggt skall kraft- 
verket leverera 800,000 HK, för- 
delade på 10 maskinaggregat. 

DnjepropetroVsk, nuv. nam- 
net på Jekaterinoslav. 

*Docent. Docentstipendierna 
vid universiteten utgå numera 
med 6,000 kr. per år. D. finnas 
även vid Karol. inst., Tekniska 
högskolan, Stockholms och Göte- 
borgs högskolor, handelshögsko- 



lorna i nämnda städer samt 
Skogshögskolan. 

*Docka. Maskinb. Maskindel, 
som i vissa arbetsmaskiner, t. ex. 
svarvar (jfr d. o.), uppbär 1. stö- 
der ett arbetsstycke 1. en annan 
maskindel. — Skeppsb. Om Beck- 
holmsdockornas dimensioner se 
Beckholmen. Suppl. Även vid 
Ekensbergs varv finnes sedan 1928 
en U-docka med en lyftkraft av 
1,500 ton. Eriksbergs flytdocka 
har nu 20,000 tons lyftkraft. — 
Jfr Självdockande. 

Dockteater, se Marionett- 
teater. Suppl. 

Dodgson [då'ddjsan], Char- 
1 e s L u t w i d g e, f. 1832, d. 1898, 
engelsk matematiker och förfat- 
tare, skrev bl. a. under pseud. 
Lewis Carroll Alice's adven- 
tures in Wonderland (1865; flera 
sv. övers., bl. a. Alices märkvär- 
diga äventyr i Underlandet, 1917), 
en ytterst populär engelsk barn- 
bok, utgiven i otaliga upplagor. 

* Doktor. Doktorsgrad kan nu- 
mera förvärvas även vid Tekniska 
högskolan (se d. o. sp. 868). 

* Doktoringenjör. Om motsva- 
rande svenska grad, t e k n o - 
logie doktor, se Tekniska 
högskolan sp. 868. 

Doleri't, en medel- till grov- 
kornig basalt, som bildas vid 
Etna o. a. vulkaner och har stor 
utbredning på Färöarna, Island 
och i Skottland. Saknas i Sverige. 

*Dolezalek, Friedrich, av- 
lod 1920. 

Dollo r-lå'], Louis, f. 1857, 
belgisk paleontolog, prof. i Brys- 
sel, banbrytare inom forskningen 
rörande de fossila djurens lev- 
nadssätt. 

Dollond [då'll8nd], John, f. 
1706, d. 1761, engelsk optiker, 
urspr. sidenvävare, konstruerade 
de första akromatiska linserna och 



619 



Dolomittegel — Dorn 



620 



ett instrument för bestämning av 
ullhårens grovlek (jfr Ull sp. 48). 

Dolomittegel framställas av 
bränd dolomit, vilken blandas 
med något stenkolstjära och 
stampas i järnformar. Massan 
brännes i formarna. — D o 1 o - 
mitmassa av bränd dolomit 
och tjära användes i stor ut- 
sträckning säsom stampmassa vid 
infodring av basiska ugnar. 

Dolon-nor, se L a ma - m i a o. 

Dom [däm], ångdom, se 
Ängpanna sp. 1462. 

Döma [du'-], liggande prisma. 
Jfr Kristall sp. 1342. 

Do'mbaas [-ås], Dombås, 
viktig järnvägsknut i Opland 
fylke, Norge (se d. o. sp. 996), i 
Gudbrandsdalen, s. om Dovref jäll. 

♦Dominant. Biol. Se Ä r f t - 
1 i g h e t s 1 ä r a sp. 1549. 

* Domkapitel. En klosterartad 
gemenskap mellan en biskopskyr- 
kas präster infördes i Västern 
redan på 300-t. av bl. a. Augusti- 
nus. Det var dessa idéer, som 
Krodegang på 700-t. förnyade. 
— I Göteborgs D. sitta av gam- 
malt jämte lektorerna även 
kyrkoherdarna i Kristine och 
Tyska församlingarna. 

Domkyrkoråd, en vid var och 
en av Lvmds, Göteborgs och 
Kalmar domkyrkor fungerande 
nämnd för domkyrkans vård och 
förvaltningen av dess medel. Jfr 
Domkyrkosyssloman. 

*Domnarvet blev 1926 munici- 
palsamhälle i Stora Tuna skn. Ur 
denna utbröts 1929 ett område 
under namn av D o m n a r v e t s 
kommun ( 14,60.5 inv., därav 
14,415 i D:s municipalsamhälle) , 
vilken dock fortfarande ingår i 
Stora Tuna förs. (jfr Stora 
Tuna 1. SuppL). 

*Domprost, jfr Prost. 

*Domsiö. I D. finnes även en 
sulfitfabrik. 



* Donau är det tyska namnet 
på floden, som heter Dunaj på 
tjeckiska. Duna på ungerska, 
Dunav på serbiska och bulgaris- 
ka, Dunarea på rumäniska samt 
Danubc på franska och engelska; 
dess latinska namn är Danu'hius. 
Den föråldrade Ludwigs — Donau 
— !Mainkanalen skall ersättas med 
den under byggnad varande Main 
- — Donaukanalen (se d. o.). 

* Donegal hade 1926 153,000 
inv. 

Donner, K a i, f. 1888, son till 
Otto D., finländsk språkforskare, 
docent i uralsk språkvetenskap i 
Helsingfors 1924, har utgivit ar- 
beten över de turkiska och finsk- 
ugriska folkens (spec. samojeder- 
nas) språk och kultur. 

Doornik [då'r-], se Tournai. 

*Dopplers princip. Vid ljus- 
vågor, vilkas hastighet alltid är 
densamma, gäller den i huvudar- 
betet angivna formuleringen av 
D. Vid ljudvågor, vilkas hastig- 
het beror i;)å mediets (t. ex. luf- 
tens), är effekten ej enbart bero- 
ende på A:s och B:& relativa rö- 
relse utan även på deras rörelse 
i förhållande till mediet. 

Dopsch [dåppsj], Alfons, f. 
1868, österrikisk historiker, prof. 
i Wien 1898. D. har nedlagt ett 
framgångsrikt arbete på den eko- 
nomiska historiens område. Bland 
hans arbeten märkas framför allt 
Die WirtschaftscntiDlcklung der 
Karolingerzeit (2 bd, 1912—13) 
och Wirtschaftliche und sozialc 
Grundlagen der europäischen Kul- 
turentivicklitng (2 bd, 1918—20). 

Dorchester [då'tjesst9], hu- 
vudstad i Dorsetsliire, s. Eng- 
land. Romersk amfiteater. Radio- 
station. 10,000 inv. (1921). 

*Dorn, en konisk stålkropp, 
använd vid olika slag av metall- 
bearbetning, bl. a. vid rörtillverk- 
ning (se d. o.). 



621 



Doronicum — Dover 



622 



Doronicum, se G e m s r o t. 

*Dorotea bildar jämte Eis- 
bäcks kapellförs. pastorat. 

*Dorpat hade 1926 61,000 inv. 
Universitetet består av 7 fakulte- 
ter och hade 1927 4,200 studen- 
ter. Universitetsbiblioteket omfat- 
tar 520,000 bd. I D. finnas även 
astronomiskt observatorium (till- 
hör universitetet), meteorologiskt 
observatorium (meteorologisk 

eentralanstalt) och Estlands cent- 
ralarkiv (grundat 1922). 

Dorsa'1 (av lat. do'rsum, 
rygg), ljud, som bildas med tung- 
ryggen mot gommen, t. ex. g, k 
(jfr P a 1 a t a 1 och Velar). 

* Dortmund — Emskanalen stcår 
i förbindelse med Rhen genom 
Rhen — Hernekanalen (se d. o. 
Suppl.) och Lippekanalen (se 
L i p p e. Suppl.). 

Dosta, 8ature'ja vulga'ris 
(Clinopo'dium vitlga're), ört 
(fam. Labia'tae) med mångblom- 
miga kransar av (vanl.) röda 
blommor. Rätt allmän i skogs- 
backar, blommar på hög- och ef- 
tersommaren. Jfr Harmynta. 

Dote'ra (av lat. dos, gåva), be- 
gåva. — D o t a t i o' n, gåva. 

*Douai hade 1926 39,000 inv. 
Industrin är åter betydande. 

Double [dabbl] (eng., dubbel), 
se Bollspel sp. 239. 

Doughty [dao'ti], Charles 
Montagu, f. 1843, d. 1926, 
engelsk författare. Under en ve- 
tenskaplig expedition i Arabien 
blev D. skild från sina följesla- 
gare och vistades under två år ss. 
ensam europé i ökentrakterna. 
Dessa upplevelser skildrade han i 
Travcls in Arahia Dcserta (2 dir, 
18S8). Han utgav även flera dikt- 
samlingar. 

*Doumer, Paul, efterträdde 
dec. 1925 Loucheur ss. finansmi- 




Gaston Doumergue. 

nister i Briands S:e ministär, av- 
gick mars 1926 och blev jan. 1927 
senatspresident. 

*Doumergue, Gaston, valdes 
juni 1924 till Millerands efterträ- 
dare SS. Frankrikes president. 

Doumpalm [dom-], Hypliae'ne 
t]ieha'ica (fam. Pa'linae), i Egyp- 
ten vanlig palm, ofta med gaffel- 
grenig stam. Frukterna äro ätliga. 

Do ut des, lat., "jag ger, på 
det att du må ge", uttryck, som 
användes för att beteclcna ömse- 
sidiga eftergifter, spec. i politiska 
förhandlingar. — Nationaleko- 
nomiskt betecknar D. en skatte- 
princip, enl. vilken skatten är 
ekvivalent till den nytta, stats- 
verksamheten skapar åt skattebe- 
talarna. 

* Dover har även betydelse som 
fästnings- och garnisonsstad. — D. 
grundades redan under romerska 
tiden och blev ss. den förnämsta 
av Cinque Ports (se d. o. Suppl.) 
under medeltiden Englands vikti- 
gaste kustfästning. I D. slöts 1670 
ett hemligt fördrag mellan Karl 
II av England och Ludvig XIV a,v 



623 



Down — Dreiser 



624 



Frankrike (se England sp. 
107S). 

*Down liade 192G 209,000 inv. 

Downtonian [dsK)nt!V)'nion], 
silursystemcts översta (yngsta) 
avdelning i fastlandsfacies kring 
Fennoskandia (Skåne, Oslofältet, 
Skottland, Spetsbergen). I D., som 
till stor del iitgöres av konglome- 
rat och röda 1. gula sandstenar, 
har nyligen upptäckts en rik pri- 
mitiv fiskfauna. 

*Dovrefjäll. Fn järnväg i 
Romsdalen-Gudbrandsdalen har 
fullbordats 1924 (se Koms- 
dalsbana n). 

Dowsongas [dao's8n-], se Gas 
sp. 1075. 

*Draba. I svenska fjälltrakter 
förekomma D. alpi'na med gula 
blommor, D. riipe'stris med vita 
m. fl. Om småarter av D. (1. Ero'- 
phila) ve'rna se Jordan 1. 

Drachm [draemm], engelsk 
viktsenhet = 3,89 gr. 

*Drachmann, Holger. Der 
var en gäng och Gurre ha även 
uppförts i Sthlm, resp. 1SS7 och 
1906. — Emmy D. avled 192S. 
— Po vi (ej Poul) D. är sedan 
1914 redaktör för Tidsskrift for 
Industri och sedan 1920 konserva- 
tiv led. av folketinget. 

Dragbänk, maskin för rördrag- 
ning (se Rörtillverkning sp. 
1673) och tråddragning (se d. c). 

*Dragon, jfr Artemisia, 
även Suppl. 

Dragprovning, se H å 1 1 f a s t- 
h e t s p r o v n i n g. 

Dragrustning, se Vävning 
sp. 1268. 

*Dragskiva, se även Rör- 
t i 1 1 v e r k n i n e: sp. 1673. 

Dragvåg, se V a g n sp. 303. 

Dragö'r, fiskläge och lotssta- 
tion i Köpenhanms amt, Dan- 
mark, på Amagers östkust. Liv- 
ligt besökt badort. Järnväg till 
Köpenhamn. 2,100 inv. (1925). 



*Drakballong, se vid. Luft- 
ballong sp. 804. 

*Drakbergen, se ill. till Syd- 
Afrika sp. 571 — 572. 

*Drakma. 2. D., som under se- 
nare år starkt fluktuerat i värde, 
stabiliserades 1928 genom införan- 
de av guldmyntfot. Parikursen är 
nu 4,8 öre. 

Dra'kma, dr a' k me, äldre me- 
dicinalvikt = 60 gran = 3,72 gr, 

Dram (av drama, se d. o.), ofta 
beteckning för ett allvarligt skå- 
despel med lyckligt slut. 

Dra'ma, Imvudstad i en no- 
marki med samma namn, Make- 
donien, Grekland, n.v. om Kavala. 
Bomullsindustri och tobaksodling. 
29,000 inv. (1928), därav många 
från Turkiet inflyttade greker. 
— Xära D. ligga ruinerna av Fi- 
lippoi (se d. o.). 

*Dramatiska teatern. Säsong- 
en 1927 — 28 organiserade D. med 
P. Lindberg ss. regissör den på 
abonnemang grundade s. k. Klubb- 
teatern för uppförande av mera 
exklusiv modern dramatik. Tore 
Svennberg efterträddes 1928 som 
chef av Erik Wettergren. Säsong- 
en 1928 — 29 innehade D. Konsert- 
husteatern (se d. o. Suppl.). 

*Drammen är säte för fylkes- 
mannen i Buskcrud fylke. 

*Dravida. D:s antal har tidi- 
gare starkt underskattats, eme- 
dan man endast medräknat dem, 
som tala dravidaspråk. Senare 
lUKlersökningar ha visat, att 
dessa endast utgöra en mindre 
del av D. (c: a 70 mill.). under 
det att större delen (uppskattad 
till 170 mill.) talar ariskt språk. 
Jfr Indien sp. 1302 och Män- 
niskoraser sp. 526. 

Dravi't, se T u r m a 1 i n. 

Dreiser rclra'jsa], Theo- 
d o r e, f. 1871, nordamerikansk 
författare. L'rspr. journalist och 
bokförlagsbiträde, debuterade D. 



625 



Dressin — Drivbänk 



626 



med romanen Bister Carrie (1900, 
Syster Carrie, 2 dir, 1928) och 
slog igenom med Jennie Gerhardt 
(1911), varefter lian odelat ägnat 
sig åt författarskap. lians vikti- 
gaste arbeten äro romanerna The 
Financier (1912) och dess fort- 
sättning The Titan (1914) samt 
An AmericoM tragedy (2 dir 
1925; En amerikansk tragedi, 2 
dir, 1927). Med överlägsen konst 
i miljöskildring och karaktärs- 
teckning ger han en bild av 
den moderna amerikanska civili- 
sationen med dess cyniska bruta- 
litet, dess själsliga tomhet och 
brist på andliga intressen. 

* Dressin, se även Veloci- 
ped och Motordressiner. 

Dressoir [-soa'r], fr., se Mö- 
belkonst sp. 544. 

*Dreyer, J. L. E., avled 1926. 

Dribbling (av eng. dribble, 
droppa, drypa), spelterm i fot- 
boll; D. innebär, att spelaren un- 
der hastig löpning sparkar bollen 
framför sig på ett sådant sätt, 
att den hela tiden befinner sig 
nära intill fötterna. 

*Drivaxel, jfi' Lokomotiv 
sp. 709 f. 

*Drivbänk. På senaste åren 
har drivning av växter genom 
jordens uppvärmning med elekt- 
risk ström utexperimenterats och 
börjat tas i praktiskt bruk. Ge- 
nom denna uppvärmning, som 
sker från i jorden nedlagda kab- 
lar, kan växttiden förlängas till 
hela den tid, då växterna ha till- 
räcklig tillgång på ljus. Elektrisk 
uppviirmning har huvudsakl. an- 
vänts i D., där den ersätter strö- 
bädden och tillika bättre än den- 
na tillåter noggrann reglering av 
temperaturen. Under förutsätt- 
ning av lågt pris på strömmen, 
vilket möjliggöres därigenom, att 
endast nattström behöver använ- 
das, har elektrisk drivning i bänk 




Theodore Dreiser. 
visat sig lönande för odling av 
grönsaker, plantor för utplante- 
ring å fritt land samt stickling- 
sättning av träd och buskar, av 
vilka säljbara plantor erhållas på 
1 års kortare tid än vid vanlig 
trädskoleodling. Vid tillgång på 
naturligt ljus har odling i D. 
kunnat utsträckas till hela året 
utom tiden november — januari, 
och under en god del av sist- 
nämnda tid kunna dessutom re- 
dan utvuxna grönsaksplantor i 
skydd mot frost hållas magasine- 
rade i de svagt uppvärmda bän- 
karna. På fritt land har med 
framgång försökts, dels att genom 
jordens uppvärmning påbörja od- 
ling av t. ex. potatis tidigare än 
eljest, dels att genom övertäck- 
ning med glas och uppvärmning 
av luften med värmekablar skyd- 
da frostömma plantor mot natt- 
frost. — Försök att vid drivning 
i hus ersätta dagsljuset med 
elektriskt ljus, rikt på ultravio- 
letta strålar, ha gett goda resul- 
tat betr. vissa växtslag. Därvid 
är belysningens periodicitet av 
stor bet. Så ger 10 tim. belysning 
i ett sträck annat resultat än 



627 



Drive — Dubbelkrökt 



628 



t. ex. två, 5-timinars perioder med 
några tim. avbrott (växternas 
"fotoperiodism"). — Jfr Driv- 
ning. Trädg. och V ä x t h u s. 

Drive [drajv] (eng., driva), 
slag i lawnitennis, utföres efter 
bollens studs som forehand- 1. 
backhand-slag (jfr dessa ord. 
Suppl.), varvid bollen träflfas på 
en lägre höjd än vid smashen och 
erhåller en mera horisontell rikt- 
ning än vid lobben. 

*Drogden. Djupet i rännan 
uppgår till 6,9 m. ; arbeten pågå 
å fördjupning till S m. 

Drohobycz [-hå'bytj], stad i 
dep. Lwöw, s.ö. Polen, vid en bi- 
flod till Dnjestr. Centrum i Gali- 
ziens förnämsta bergoljedistrikt 
(Boryslaw m. fl. oljekällor). 
Saltverk och stort oljeraffinaderi. 
27,000 inv. (hälften judar; 1921). 

*Droinmen, se ill. till Oviks- 
fjällen sp. 1485—1486. 

Dro'sselspole (av ty. drosscln, 
strypa ) , d ä m p s p o 1 e, i n d u k - 
t i o' n s s p o 1 e, trådspole med 1. 
utan järnkärna. D. har stor själv- 
induktion och förhindrar därige- 
nom genomgång av högfrekventa 
växelströmmar. 

*Drothem. Kyrkan är belägen 
i Söderköping (jfr d. o.). 

* Drottninghuset. För att be- 
vara den kulturhistoriskt in- 
tressanta byggnaden och möjlig- 
göra dess fortsatta användande 
för sitt ändamål bildades 1925 
genom insamling en fond. Drott- 
ninghusfonden, varjämte D. åt- 
njuter anslag såväl från staten 
som från Stockholms stad. 

D. R. P., förk. för Deutsches 
Reichsjmtcnt [då'jtsjes ra'jöS-], 
patent, gällande inom Tyska riket. 

Drude [dro'-], Paul, f. 1S6.3, 
d. 1906, tysk fysiker, prof. i Gies- 
sen 1900, i Berlin 1905, under- 
sökte bl. a. ytspänning, metall- 
reflexion, anoraal dispersion och 



dielektricitetskonstanter för snab- 
ba elektriska svängningar samt 
utgav teoretiska arbeten. D. redi- 
gerade från 1900 Annalen der 
Physik. 

Drummondville [dr9'mm3nd- 
villj, radiostation i prov. Quebec, 
Kanada, 100 km. n.ö. om Mont- 
real. Transatlantisk trafik. 

Dry'asflora, den av Dryas 
(fjällsippa), dvärgbjörk, dvärg- 
vide, kråkris m. fl. fjällväxter 
sammansatta flora, som vid in- 
landsisens avsmältning tog lan- 
det i besittning och vars läm- 
ningar träflfas i glaciala sötvat- 
tensleror i bl. a. Skåne och Dan- 
mark. 

Dry farming [draj fa'ming], 
se N o r d - A m e r i k a s För- 
enta Stater sp. 910. 

* Dräktighet. Sjöv. Se även 
Skeppsmätning. 

* Dräll. Skaftens antal kan 
variera mellan 4 och 20. 

*Dsersjinskij, Feliks Ed- 
m u n d o v i t j (ej E d u a r d o - 
vitj), avled 1926. 

Dsjetysu'j, område i Kasak- 
stan, Ryssland. 284,000 kvkm. 
743,000 'inv. (1926). Huvudstad 
Alma-Ata. 

*Dsungariet. D:s s. del till- 
hör öst-Turkestan. 

*Dualis. Hos personliga pro- 
nomina har D. i nyisl. delvis 
trängt undan pluralisformerna. 

Dua'lt sönderfall (av lat. du' o, 
två) föreligger, då vissa av ett 
radioaktivt ämnes atomer om- 
vandlas till ett ämne, de övriga 
till ett annat. Ex. : radium C. 

Dubbel, detsanmia som d o u b - 
le (se Bollspel sp. 239). 

Dubbelhake, se H a n d e 1 d - 
vapen sp. 385. 

Dubbelintegral, se M u 1 1 i - 
p e 1 i n t e g r a 1. 

Dubbelkrökt, detsamma som 
skev (se Kurva). 



629 



Dubbelplyschstol — Duhamel 



630 



Dubbelplyschstol, se M a 1 1 o r 
sp. 1365 och Sammet sp. 86. 

Dubbelpunkt, punkt på en 
kurva, i vilken två grenar av 
kurvan skära varandra. D. finnes 
t. ex. hos lenmiskatan. 

Dubbelskikt, två parallella 
ytor med mycket litet avstånd 
från varandra och belagda den 
ena med positiv, den andra med 
negativ elektrisk 1. magnetisk 
laddning av samma styrka. Elekt- 
riska D. uppträda vid berörings- 
ytan mellan två kroppar, som ha 
kontaktpotentialdifferens. Magne- 
tiska D. äro endast en matema- 
tisk fiktion, använd vid beräk- 
ning av magnetiska fältet från 
elektriska strömmar. En elektrisk 
ström ger näml. samma magne- 
tiska fält som ett magnetiskt D., 
vilket begränsas av strömledaren. 

Dubbelsvängning, riktigare 
hel svängning, vid sväng- 
ningsrörelse det rörliga systemets 
rörelse från ena vändpunkten till 
den andra och åter till den första. 
Enkel 1. halv svängning, 
är dess rörelse från den ena vänd- 
punkten till den andra. 

Dubbelväv, se F i n n v ä v. 

*Dublin. 1. D. hade 1926 
189,000 inv. — 2. D., iriska Baile 
Atha Cliath, hade 1926 317,000 
inv.; jämte sina förstäder, bl. a. 
Kingsto\vn (iriska Dun Lao- 
gliaire; 19,000 inv.), har D. 
c:a 440,000 inv. D. är säte för 
katolsk ärkebiskop (Irlands pri- 
nias) och anglikansk ärkebiskop. 
Av National University of Ire- 
land finnes i D. endast ett college 
(de övriga finnas i Cork och Gal- 
way). Högsta domstolen är nu- 
mera föl-lagd till slottet. I D. fin- 
nas Irlands nationalmuseum med 
bl. a. betydande arkeologiska sam- 
lingar. — D. är Irlands viktigaste 
järnvägsknut och förenas genom 
Grand Canal med Shannon. 1927 



ankommo till D. och Kingstown 
och avgingo därifrån tills. 12,700 
fartyg om 6,5 mill. nettoton. 

*Dubois. 5. Louis D. avgick 
1922 ur skadeståndskonimissionen. 

Dubos [dybå'], Jean Bap- 
tist e, f. 1670, d. 1742, fransk 
estetiker, ämbetsman och diplo- 
mat, led. av Fr. akad. 1720, dess 
ständige sekreterare från 1722. 
Genom sitt arbete Reflexions cri- 
tiques sur la poésie et la peinture 
(2 bd, 1719), där han hävdar, att 
konstens uppgift främst är att 
uppväcka och utlösa starka käns- 
lor, blev han en av de främsta 
företrädarna för den sentimentala 
strömning under 1700-t., som kom 
att stå i opposition mot den 
härskande klassicismen med dess 
utpräglat rationalistiska estetik. 

Dubrovnik [do'-], se Ragusa. 

Duce [do'tje], best. form 11 
D. (ital., av lat. dux, ledare), 
hedersbenämning på Mussolini ss. 
fascismens främste ledare. 

Dufourspitze [dyfo'rsjpi'ttse], 
se M o n t e Rosa. 

Dufy [dyfi'], Raoul, f. 1880, 
fransk målare. I en av Matisse in- 
spirerad, dekorativ ytstil av raffi- 
nerad färgverkan målar D. sub- 
jektivt och spirituellt uppfattade, 
figurrika landskap, gärna med 
motiv från mondäna plager och 
turistorter. 

* Duhamel, Georges, är 
pseud. för Denys Thevenin. 
Confcssion de minuit, som ut- 
kom 1920 (ej 1922), har följts av 
ytterligare två romaner, Deux 
hommes (1924; Två män, s. å.) 
och Le journal de Salavin (1926), 
med samma huvudperson. D. har 
i denna romanserie givit sitt hu- 
manitetsideal uttryck i en halvt 
ironisk form och en subtil, av 
psykoanalysen påverkad själs- 
skildring, som ställt honom i 
främsta ledet av moderna franska 



631 



Duisburg — Dunoyer de Segonzac 



632 




Georges Duhamel. 

författare. Bland hans övriga ar- 
beten märkas den fina barnskild- 
ringen Les plaisirs et Ics jeux 
(1922; När livet leker, 1926) och 
en ny serie krigsberättelser, Les 
sept derniéres plaies (192S). 

*Duisburg både 1925 273,000 
inv. Det är näst Rotterdam Euro- 
pas största inlandshamn. Hamn- 
anläggningarna, som till störie 
delen äro belägna inom Ruhrort 
(se d. o.), täcka en yta av 6,3 kv- 
km. Genom Rhen — Hernekanalen 
(se d. o. Suppl.) förenas D. med 
Dortmund — Emskanalen. 1927 
ankommo och avgingo 69,2.51 far- 
tyg med en last av 27.0 mill. ton 
varor, därav i utförsel 18,7 mill. 
ton (huxiidsakl. kol, koks och 
järnvaror). 

Dujm, rysk längdenhet = 25,4 
mm. 

Dukagång, se O p p h ä m t a. 

Dukter (ty. Diichten), de av 
flera garn sammanslagna parter- 
na i en t)-oss. 

Dullin [dylä'ii] . Charles, f. 
1SS5, fransk teaterman, har som 
chef för den lilla teatern r'Atelier 
i Paris sedan 1922 framträtt som 
en av de främsta representanterna 



för moderna strömningar inom 
fransk teater. 

Dulong-Petits lag [dylå'r) pa- 
ti's]. Den i art. Atom" sp. 829 
givna formuleringen av D. är ej 
exakt giltig, vilket åtminstone 
delvis sammanhänger med spec. 
värmets beroende av temperatu- 
ren. Ju högre temperaturen är, 
vid vilken det bestämmes, desto 
mindre bli a\^ikelserna från D. 

*Duluth bildar med grannsta- 
den Superior City den förnämsta 
hamnen för järnmalmsutskepp- 
ning vid övre sjön (jfr M e s a b i 
Range. Suppl.). Hamnen hade 
1925 en varuomsättning av 46,3 
mill. ton, därav 36,4 i utförsel. 
Av befolkningen voro 1920 7,500 
födda i Sverige (25 % av samtliga 
utlandsfödda). Radiostation. 

Dumesnil [dvmäni'll], ]\Iarie■ 
F r an c o i s e, 'f. 1713, d. 1803, 
fransk skådespelerska, anställd 
vid Comédie-Frangaise, stod Vol- 
taire nära och utförde med stort 
bifall huvudrollerna i hans trage- 
dier. 1776 lämnade hon scenen, 
Hennes memoarer utgåvos ISOO. 

*Duncan, Is ad o ra, föddes 
1877 (ej 1880). Hon avled genom 
olycksliändelse i Xizza 1927. D., 
som företog vidsträckta turnéer 
och grundade skolor i olika län- 
der, vistades bl. a. 1921 — 22 i 
Ryssland och ingick där ett kort- 
varigt och olyckligt äktenskap 
med skalden Jesenin (se d. o, 
Suppl.). Hennes självbiografi ut- 
gavs 192S. 

*Dunkerque har sedan 1923 
svensk sjömanskyrka. 

Dun Laoghaire, iriska namnet 
på Kingstown (se Dublin 2, 
även Suppl.). 

Dunoyer de Segonzac [dy- 
noaje' da S8gåi)sa'kk], André, 
f. 1884, fransk målare, är jämte 
Derain en ledare för den i-iktning, 
som efterträtt expressionismens 



633 



Duotal — Durham 



634 



och kubismens antinaturalistiska 
måleri. I en fyllig, monumentalt 
förenklad form och i en av pastost 
pålagda jordfärger präglad kolo- 
rit har D. funnit medel för en 
patetiskt uttrycksfull naturtolk- 
ning, som närmast anknyter till 
Courbet. Särskilt genom sin strä- 
van att markera själva färgstof- 
fens karaktär ("la belle matiere") 
har han fått stort inflytande på 
nyfranskt måleri. 

Duota'l, se G u a j a k o 1. 

Dupe [dypp], fr., lurad, narrad. 

Du'plex-, lat., dubbel-. D. före- 
konmaer som sammansättningsled i 
en mängd (spec. tekniska) termer. 

Duplextelegrafering, se T e - 

1 e g r a f i sp. 897. 

Dupont [dypå'i)], E. A., tysk 
filmregissör, en av filmens bästa 
instruktörer, en djärv och expres- 
siv berättare. D. slog igenom med 
Varieté (1926). Efter en misslyc- 
kad sejour i För. Stat. har han i 
England iscensatt bl. a. Leve livet 
(1928) och Piccadilly (London- 
premiär 1929). 





I aJora Duncan. 



Landskap. Målning av André Dunoyer de 
Segonzac. 

Durand-Ruel [dyra'r) rYä'll], 
Paul, f. 1831, d. 1922, fransk 
konsthandlare. D. spelade en vik- 
tig roll genom det stöd han gav 
de impressionistiska målarna, av 
vilkas konst han även samman- 
bragte en utomordentligt värde- 
full privatsamling. 

*Durango. 1. D. har en yta av 
109,480 kvkm. 

Du'rativ, se Verb .sp. 614. 

*Durban hade 1926 71,000 
vita inv. Pietermaritzburg (ej 
D.) är Natals huvudstad. 

Duret [dvrä'], T h é o d o r e, f. 
1838, d. 1927, fransk skriftställa- 
re och konstsamlare, stod den im- 
pressionistiska konstnärskretsen 
näia och gav bl. a. i Eistoire des 
peintres impressionistes (1906) 
och Eistoire d'Édouard Manet 
(1902) bidrag till dess historia. 

* Durham. 1. Mediäknas folk- 
mängden i de städer, som äro be- 
lägna inom D. men bilda egna 
grevskap (Sunderland, Gateshead, 
South Shields m. fl.), har D. 
1,479,000 inv. (1921). 

Durham [d3'rr9m], stad i 



635 



Duse — Dynamik 



636 




Olav Duun. 
Xord-Carolina, ö. För. Stat. Stor 
tobaks- o. a. industri. Universitet. 
48,000 inv. (1927). 

*Duse, Eleonora, avled 
1924 under sin 1923 påbörjade 
amerikanska turné (redan 1921 
hade hon återvänt till scenen) . 

*Dusén, P. K. H., avled 1926. 

Duun [dun], Olav, f. 1876, 
norsk författare. D. är den moder- 
na norska landsmåls- och hem- 
bygdslitteraturens främste före- 
trädare. Efter att ha slagit ige- 
nom med romanerna Paa tvcrt 
(1909), Tre venner (1914) och 
Det gode samvite (1916) har han 
i sitt huvudverk, den stora roman- 
serien om Juvikssläkten (Juvi- 
hingar, 1918, / blinda, 1919, Stor- 
hryllopc, 1920, / eventyre, 1921, 
I ungdommen, 1922, 7 stormen, 
1923), givit en modern ättesaga 
av utomordentlig episk kraft och 
djupgående psykologi. Huvudmo- 
tivet är konflikten mellan den 
primitiva tillvarons oinskränkta 
individualism och de allt starkare 
sociala krav, som utvecklingen 
fört med sig. Bland hans senare 
romaner märkas Straumen og 



er ja, (1926), en skildring av don 
moderna teknikens intåg i en kon- 
servativ bygd, och Olsöy-gutam 
(1927), som skildrar fiskarfolkets 
liv i hans hembygd, Namdalsncj- 
den, skådeplatsen för flertalet av 
hans romaner. 

♦Duvbo hade 1928 2,265 inv 

Duveen [d8'vAnn], engelska 
konsthandlare. 1. Sir Josepl 
Joel D., f. 1843, d. 1908, otable 
rade sig 1877 i New York ocl 
1879 i London. Han donerade til 
Tåte Gallery den 1910 öppnade 
flygel, som inrymmer galleriets 
Turnersamling. — 2. Sir Josepl 
D., f. 1869, den föreg:s son, hai 
utvecklat faderns firma till en a> 
de ledande på den intei-nationelh 
konstmarknaden. Han har til 
Tåte Gallery donerat en flygel föi 
modern konst. 

*Dvina har från Vytjegda; 
källa en längd av 1,780 km. 

Dwykakonglomerat, Syd-Afri 
kas permiska moränlera, 5 — 35f 
m. mäktig (jfr Per m period en) 

*Dvärg. Äkta dvärgväxt bero 
åtminstone till stor del på rubb 
ningar i inre sekretionen. 

Dvärglummer, se Selagi 
n e 1 1 a. 

Dvärgstrit, se S 1 i d s j u k j 
och S t r i t a r. 

Dvärgvide, se S a 1 i x. 

d. y., förk. för den yngre. 

Dybeck, gods i ö. Vemmenhög; 
skn, Malmöh. 1. Slottet utgör et' 
komplex av byggnader från 140( 
— 1600-t. med intressanta och vä 
bevarade dekorativa detaljer. D 
är känt sedan 1300-t:s slut. 

Dyckert, spik utan huvud, an 
vänd för att fästa golvtiljor. 

Dykrä'nger (fr- ducrins, ai 
crin, hagel ) , se K 1 ä d e d r ä k ' 
sp. 938. 

* Dynamik. Mus. Beteckning 
för en tons olika styrkegiader 
växlande mellan pianissimo ocl 



637 



Dynamoplåt — Dörby 



638 



fortissimo genom ett plötsligt 1. 
småningom till- (crescendo) 1. av- 
tagande (diminuendo). 

Dy'namoplåt, d y n a m o - 
bleck, se Elektriska ma- 
skiner sp. S64. Jfr Virvel- 
strömmar. 

Dii'rnstein [-sjtajn], stad i 
Nedre Österrike, vackert belägen 
vid Donau, i Wacliau (jfr d. o.)- 
600 inv. — ■ D:s kyrka, uppförd 
1720 — 33 trol. av' Jakob Praii- 
dauer, är en av den österrikiska 
barockarkitekturens främsta verk. 
På de branta höjderna bakom sta- 
den ligga ruinerna av borgen D., 
där Eikard Lejonhjärta en tid 
satt fången. 

Dyrort, en inom modernt av- 
lönings- och beskattningsväsen 
brukad term. betecknande en ort 
från synpvxnkten av där rådande 
le\Tiadskostnader i olika hänseen- 
den och därav följande gradering 
av löner, skatteavdrag m. m. för 
ortens tjänstemän, arbetare o. s. 
v. Genom Socialstyrelsens försorg 
företagas i Sverige regelbundna 
s. k. d y r o r t s g r u p p e r i n g - 
a r, varigenom samtliga orter ur 
nämnda synpunkt efter uträknade 
medelindextal (se P r i s i n d e x) 
fördelas i grupper. 

Dy'rsland [-lann], se Ran- 
ders 1 . 

*Dyrssen. 2. ^Y i 1 h e 1 m D. 
avled 1929. 

*Dyrön bildar ett municipal- 
samhälle (se Stora Dy rön). 

Dyschate'll, försv. form för 
duchätel. 

Dysprosium, se Sällsynta 
jord metaller. 

Dyst, se Torneri ng sp. 1223. 

*Dådran. Kapellförsamlingen 
benämnes Bingsjö-Dådran. 

Dårrepe, se L o 1 i u m. 

d. ä., förk. för den äldre. 

*Däck. Skeppsb. Se även Han- 
delsfartyg sp. 402 ff . 




Dybeck. 

*Dämning, se även T r ä k o 1 
sp. 1436. 

Dä'mon, annan form för dai- 
mon. 

Dämpad svängning, Dämp- 
ning, se Svängningsrörelse 
sp. 556. Jfr T e 1 e f o n i sp. 8S2. 

Dämpspole, se D r o s s e 1 - 
spole. Suppl. 

*Dänningelanda. Framdeles 
skall Tävelsås förenas med pas- 
toratet. 

*Döderhult. I D. ligger Påskal- 
laviks köping. 

Död mans grepp (eng. dead 
mnn's grip ) , nödurkopp- 
lingshandtag, säkerhetsan- 
ordning, anbragt bl. a. å kontrol- 
lerveven å elektriska lokomotiv. 
D. skall under lokomotivets gång 
hållas nedtryckt och har fått sitt 
namn därav, att föraren vid ev. 
inträffande plötslig död beräknas 
släppa detsamma, varvid ström- 
tillförseln till lokomotivet genom 
reläförmedling avbrytes. Genom 
kombination med luftbromsen har 
vunnits, att denna strömbrytning 
inträffar först efter det att tåget 
t ill ryggalagt en viss väg 1. viss 
tid förflutit efter D:s släppande. 
Härigenom undvikas oavsiktliga 
nödbromsningar, då föraren blott 
för ett ögonblick släpper veven. 

Död räkning, se Bestick 2. 

*Dörby. I D. ligger Södra Kal- 
mar läns folkhögskola. 



639 



East Liverpool — Eckhoff 



640 



E. 




Hugo Eckener. 

East Liverpool [ist li'w9pol], 
stad i Ohio, n.ö. För. Stat., vid 
floden Ohio. Lergods- och porslins- 
industri. 25,000 inv. (1925). 

*Eastman, George, har ut- 
övat en storartad donationsverk- 
samhet. Eastman Kodak Co. torde 
vara världens största fotografiska 
företag; berömt är dess stora, av 
C. E. K. Mees ledda laboratorium. 

East Orange [ist å'rrindj], se 
Orange. Suppl. 

*East River har mellan s. 
INIanhattan och Brooklyn en bredd 
av endast c:a 500 m. Om broarna 
över E. se New York sp. 794. 

East Saint Louis [ist sant 
lo'is], se Saint Louis 2. 

Ebbes bruk, se H u s k v a r n a. 

E'beltoft, se ^b el t of t. 

*v. Eben, Johannes, avled 
1924. 

*Ebert, Friedrich, avled 
1925. Hans samlade skrifter och 
tal utgåvos s. å. 

*v. Ebner-Eschenbach, INI a - 
r i e. Das Gemeindckind är övers, 
till svenska (Sockenbarnet, 1920). 



Eccles [e'kkl8], stad i Lanca- 
shire, England, v. om jManchester. 
Bomulls- och kexindustri. 45,000 
inv. (1927). 

*Échelon, även detsamma som 
Stufcngitter. 

TÉcho de Paris [leka' da 
pari'J, fransk daglig tidning, 
grundad 18S4, utgiven i Paris, na- 
tionalistisk och klerikal. E. är en 
av Fiankrikes ledande konserva- 
tiva tidningar. 

E'ckener, Hugo, f. 1868, tysk 
luftskeppskonstruktör, från 1908 
anställd i Zeppelinbolaget och se- 
dan 1911 direktör för Deutsche 
Luftschiifahrts A. G. E. har före- 
tagit uppmärksammade färder till 
Amerika med av honom byggda 
luftskepp, den första (se Luft- 
skepp sp. 826) 1924, den andra 
med LZ 127 (Graf Zeppelin) 11— 
15 okt. 1928 från Friedrichshafen 
till Lakehurst med återfärd 29 
okt. — 1 nov. s. å., den tredje med 
samma luftskepp och samma mål 
1 — 4 aug. 1929. Därefter företog 
E. den första världsomflygningen 
med luftskepp. Routen var: Lake- 
hurst — Friedrichshafen (8 — 10 
aug.) , Friedrichshafen — Tokyo 
(över Sibirien; 15 — 19 aug.), To- 
kyo — Los Angeles (23 — 26 aug.) 
och Los Angeles — Lakehurst (27 
— 29 aug. ) . Verkliga flygtiden var 
285 tim. 

*Eckermann, J. P- Gespräche 
mit Goethe föreligger nu i förk. sv. 
övers. (Saratal med Goethe, 1925). 

*v. Eckermann, Harry, läm- 
nade 1926 direktörsposten vid 
Ljusne-Voxna a. b. Han är sedan 
s. å. docent i mineralogi och petro- 
grafi vid Stockholms högskola. 

*Eckhoff (urspr. Ekhoff), 
Emil, avled 1923. 



641 



Ecklesiastikdepartementet — Edmonton 



642 



*E c k 1 esiastikdepartementet. 

Kansliråden i E. äro sedan 1926 
endast 4, ett för kyrkoärenden, ett 
för akademiärenden, ett för läro- 
verksärenden och ett för folk- 
undervisningsärenden. 

École nationale des ponts et 
chaussées, École nationale 
supérieure des mines, se 
Teknisk undervisning 
sp. 872. 

*Ecuador. Näringar. Kakaoex- 
porten uppgick 1926 till 21,800 
ton och kaffeexporten till 6,100 
ton. S. å. utgjorde produktionen 
av guld 1,944 kg. Den årliga ut- 
vinningen av bergolja beräknas 
till c:a 180,000 ton. Järnvägarnas 
längd är c : a 800 km. Handelsom- 
sättningen var 1926: import 
47,1 mill. sucre, därav textilvaror 
11,1, livsmedel 7,8, järn- och stål- 
varor 5,4 och maskiner 5,3 mill. 
sucre, export 63,6 mill. sucre, 
därav kakao 26,4, kaffe 11,5, vege- 
tabiliskt elfenben 6,1 och panama- 
hattar 5,G mill. sucre. — Mynt. 
1927 inrättades i Quito en cen- 
tralbank, som ensam har sedelut- 
givningsrätt. ■ — Det officiella 
språket är spanska. — ■ Försvars- 
väsen. Allmän värnplikt gäller 
formellt med 3-årig utbildning; 
endast ett starkt begränsat antal 
uttages emellertid. Fredsstyrka 
5,000—6,000 man. — Religion. E. 
saknar statskyrka; förhärskande 
religion är den romersk-katolska. 
— Historia. Den ekonomiska och 
sociala kris, som E. genomgått 
åren efter världskriget förorsaka- 
de 1925 en revolution under gene- 
ral F. G 6 m e z' ledning. Den pro- 
visoriska regering, som då bilda- 
des, upplöstes 1926, då I. A y o r a 
valdes till president och utrusta- 
des med full diktatorisk myndig- 
het. Han har inlett en omfattande 
reformpolitik men kämpar med 
stora svårigheter. 



*Ed. 5. E., som ligger på näset 
mellan Stora och Lilla Le, utgör 
sedan 1927 ett municipalsamhälle 
i Dals-Eds skn, Älvsb. 1., med 330 
inv. (1928). Station vid Dalslands 
järnväg, varifrån bispar utgår 
till Le lastageplats vid Stora Le. 
Vid E. ligga flera sågar. 

*Eda. I socknen ligga dessutom 
Ämots och Charlottenbergs muni- 
cipalsamhällen. 

Eda, glasbruk i Eda skn, 
Värml. 1. Äges av det till a. b. 
De svenska kristallglasbruken an- 
slutna Eda a. b., grundat 1867, 
och tillverkar såväl hushållsglas 
som konstglas. C : a 250 arbetare. 

Edda, Nordisk tidsskrift 
for litteraturforsk- 
ning, en med 4 häften årligen ut- 
kommande tidskrift, grundad i 
Oslo 1914 av G. Gran och F. Bull. 
Efter den förres död (1925) redi- 
geras E. av Bull ensam. 

*Eddington, A. S., har även 
arbetat inom relativitetsteorin. 

Edebäck, hamn och järnvägs- 
station i Norra Råda skn, Värml. 
1., vid Klarälven och Nordmark 
— Klarälvens järnvägar. 

*Edén, Nils, lämnade med 
riksdagen 1923 sin plats i A. K. 
och den aktiva politiken. Han är 
sedan 1927 huvudredaktör för det 
stora verk om riksdagens histo- 
ria, varmed riksdagens 500-års- 
jubileum 1935 skall hugfästas. 

*Edgeworth. 2. F. Y. E. avled 
1926. Han var redaktör för Eco- 
nomic Journal från tidskriftens 
grundande 1891. Hans talrika tid- 
skriftsuppsatser ha samlats i Pa- 
pers relating to political economy 
(3 dir, 1925). 

Edirne', turkiska namnet på 
Adrianopel. 

*Edison, T h. A., se även G e - 
neral electric company. 
Suppl. 

Edmonton [e'ddmant8n], hu- 



1j e X. Suppl. 



643 



Edo — Eggjumstenen 



644 



vudstad i prov. Alberta, Kanada, 
vid North Saskatchewan River. 
E., som har ett gj^nnsamt läge i 
ett rikt jordbruksområde nära de 
stora skogsområdena i n., utveck- 
las hastigt. Betydande järnvägs- 
knut och pälshandelscentrum. I 
E. finnas många svenskar. Uni- 
versitet. E. hade 1926 65,000 inv. 
(1901 2,700 inv.). 

Edo, detsamma som Yedo (se 
T ok v o). 

*Edsberg. 1. Sedan 1923 tillhör 
Nysunds skn i sin helhet E. 

Edsele kraftverk, ett Kram- 
fors a. b. tillhörigt vattenkraft- 
verk i ödsgårdsforsarna (se d. o.) 
i Edsele skn, Västernorrl. 1. In- 
stallerad effekt 10,600 HK. 

*Edsvalla har station vid 
Bergslagernas järnvägar. Träsli- 
periet äges av Frykfors a. b. men 
arrenderas av a. b. Edsvalla bruk. 

* Edvard, konungar av Eiig- 
land. 7. E. VII:s gemål Alex- 
andra avled 1925. 

Edwardsjön, se Albert 
E d w a r d s j ö n. Suppl. 

*Eekhoud, Georges, avled 
1927. 

*Efesos. I E. hölls 431 det 3:e 
ekumeniska mötet. 

* Effekt, se även Tekniska 
måttsystemet. Jfr R e a k - 
tiv effekt. 

Effekt faktor, se Elektrisk 
strö m. 

Effektiv temperatur, se S o - 
len sp. 115S. 

Effektivvärde av en spänning 
1. strömstyrka, detsamma som ef- 
fektiv spänning 1. ström (se 
Elektrisk ström). 

Ef terprövning, se F y 1 1 - 
n a d s !> r ö v n i n g. 

Efterverkan, den omständig- 
heten, att vid en tillståndsänd- 
ring hos en kropp någon av krop- 
pens egenskaper ej genast antar 
det mot det nya tillståndet sva- 



rande värdet. Om termisk E. 
se d. o. E. förekommer vid. bl. a. 
vid elastiska fenomen (om en 
tråd spännes med en viss kraft, 
ökas dess längd genast med ett 
visst värde men växer därefter 
så småningom ytterligare, om 
spänningen är konstant). 

Egalise'ringsfärgämnen, se 
F ä r g n i n g sp. 858. 

Egenfrekvens, se Sväng- 
n i n g s r ö r e 1 s e sp. 555. 

Egenmäktigt förfarande, 

stralfrättens benämning på ett i 
strafflagens kap. 10 § 20 strall- 
belagt biott, som dock endast om- 
fattar sådant egenmäktigt förfa- 
rande, som innebär ett rättsstri- 
digt intrång i annans besitt- 
ning. Straffet är böter 1. fängelse 
i högst 6 mån. Jfr Självtäkt. 

Egensvängning, den sväng- 
ningsrörelse (se d. o. sp. 554 f.), 
ett system utför 1. kan utföra 
utan inverkan av andj-a yttre 
krafter än en elastisk kraft och 
en friktionskraft. 

Egersund [-sunn], ladested i 
Rogaland fylke, s. ISTorge, belä- 
get vid kusten mitt emot ön 
Eigeröy, vid järnvägen Stavanger 
— Flekkefjord. Sjöfart, fiske och 
industri (fajansfabrik m. m.). 
3,400 inv. (1927). 

E'geskov [-skåo], gods på Fyn, 
15 km. n.v. om Svendborg, med ett 
av Danmarks vackraste renäs- 
sansslott, ujjpfört 1554 (se ill. till 
Fyn). 

*Egge, Peter. Bland E:s se- 
nare arbeten märkas romanerna 
Jwgtvig og hatis Chid (1923), en 
djupgående skildring av en re- 
ligiös svärmare, och Eansine Sol- 
stad (1925) samt skådespelet De 
sv(rre valg (1924). 

E'ggjumstenen, runsten, som 
1917 upptäcktes på gården Egg- 
jum i Sogn, Xorge. E., som är en 
stor häll, utgjorde taket på en 



645 



Eginaviken — Egypten 



646 



järnåldersgrav. Dess inskrift, da- 
terad till c:a 700 e. Kr., är den 
längsta med den äldre runraden 
(c: a 200 runor) och är både 
språkligt och litteraturhistoriskt 
av stor betydelse. Innehållet är 
säkerl. magiskt. En skarpsinnig 
om ock till stor del osäker tolk- 
ning har givits av M. Oisen. 

Egi'naviken, se Saroniska 
v i k e n. 

*Egirin, jfr P y r o x e n. 

*Egna hem. Efter hemställan 
av 1925 års riksdag tillkallade 
K. M:t de s. k. 1925 års 
kolonisationssakkun- 
niga, vilka 1927 avgåvo betän- 
kande och förslag angående den 
statsunderstödda egnahemsverk- 
samheten. Enl. detta hade under 
åren 1905—26 utlämnats 45,339 
egnahemslån (därav 40,033 ge- 
nom hushållningssällskapen), 
nämligen 10,545 lån för bebyggda 
och 18,019 för obebyggda jord- 
brukslägenheter samt 13,497 lån 
för bebyggda och 3,278 för obe- 
byggda bostadslägenheter. Sam- 
manlagda lånesumman utgjorde 
c:a 172 mill. kr., därav 117 mill. 
för jordbruks- och 55 mill. för 
bostadslägenheter; årligen ut- 
länmades c:a 3,500 egnahemslån 
till ett belopp av 16 — 17 mill. kr. 
Premielån hade 1923—26 tillde- 
lats 4,207 egnahemslåntagare till 
ett sammanlagt belopp av 2,1 
mill. kr. De sakkunniga framlade 
vissa förslag till egnahemsverk- 
samhetens reformering, av vilka 
de viktigaste inneburo tillhanda- 
hållande av tilläggslån för utök- 
ning av ofullständiga jordbruk, 
som på grund av alltför ringa 
åkerareal icke gåvo erforderlig 
utkomst, ävensom beredande av 
ökat statligt inflytande på egna- 
hemsrörelsen, särskilt genom till- 
sättande av en central styrelse. 
Saklvunnigförslaget framlades 



med vissa modifikationer, som 
särskilt avsågo att bibehålla hus- 
hållningssällskapens ställning 
inom den lokala egnahemsorga- 
nisationen, för 1928 års riksdag 
och bifölls i huvudsak av denna. 
Därigenom erhöll den statliga eg- 
nahemsrörelsen sin styrelse, Sta- 
tens egnahemsstyrelse, 
bestående av en chef, tillika sta- 
tens egnahemsinspek- 
t ö r, och tre led., samtliga utsedda 
av K. M:t. Lokala organ äro hus- 
hållningssällskapens egnahems- 
nämnder samt egnahemsombuden 
i kommunerna. Förmedlare av 
egnahemslån äro hushållningssäll- 
skapen samt jiå vissa villkor kom- 
muner, aktiebolag och ekonomiska 
föreningar. Räntefoten utgör för 
jordbrukslån 4 i/>, för bostadslån 
5 %. Utlåningen för egnahems- 
ändamål utgör numera omkring 
20 mill. kr. per år. — 1929 års 
riksdag antog med vissa ändring- 
ar en kunglig proposition, avseen- 
de att underlätta försäljningen av 
kronoegendomar till E. 

*Egypten (arab. Misr) hade 
vid 1927 års folkräkning 
14,187,000 inv., därav 1,395,000 i 
guvernörskapen, 6,519,000 i Nedre 
E. och 5,698,000 i Övre E. (dessa 
områden omfatta tills. 35,160 kv- 
km.) ; dessutom funnos 35,000 no- 
mader. Gränsen mot Libven fast- 
ställdes definitivt 1925 (jfr 
Jarabub. Suppl.). — Näring- 
ar. Jordbruksbefolkningen utgör 
över Vs av totalbefolkningen. På 
grund av den odlade jordens höga 
värde drives boskapsskötseln 
(norrut nötkreatur, söderut får 
och getter) endast i mindre skala. 
1927 ut\'unnos 185,000 ton berg- 
olja, 153,000 ton manganhaltig 
järnmalm och 279,000 ton natur- 
fosfat. De viktigaste industri- 
grenarna äro cigarrettfabrikation 
(importerad råvara), socker- och 



647 



Egypten 



648 



spritfabrikation samt textilin- 
dustri. 1926 ankommo till E:s 
hamnar och avgingo därifrån 
tills. 15,600 ångfartyg om 55 mill. 
nettoton (inkl. fartyg på genom- 
resa genom Suezkanalen, vilka i 

Tabellerna i huvudarbetet återfinnas 
å sp. 7GÖ— 7GC. 

Den odlade jordens användning och av- 
kastning. 

Areal Skörd 
(kvkm.) (1,000-t. 
ton) 

Vete (1928) 6,430 1,015 

Korn (1928) 1,480 235 

Majs (1926) 8,760 2,047 

Ris (1927) 507 

Rörsocker (192«i 90 

Bomull (192S) 323 

Kreatursstock 1927 (1,000-t. djur). 
Hästar . ^38 

Åsnor, mulor och mulåsnor 771 

Nötkreatur l,497i 

Kameler 179 

Får 1.232 

Getter 622 

» Därav 758.000 bufflar. 

Handelsomsättning, (MlU. egypt. pund.) 
Ar 1923 1024 1925 1926 1927 1928 

Import 45,28 50,7* 08,22 52, « 48,69 52, ^ 
Export 58,38 65,73 59, 20 41,76 48,34 56, 17 

Viktigaste importvaror. 
(Mill. egypt. pund.) 

1922 1927 

Textilvaror 14,9 13,9 

Metaller och -varor 5,4 8,3 

Trä och kol 3.8 4,3 

Spannmål etc 3,9 4,- 

Spritdrycker, olja etc 2,8 3,7 

Kemikalier m. m 3, o 3,5 

Kolonialvaror 1.» 2,6 

Mineral etc I.3 I.5 

Djur och livsmedel därav l.s l.i 

Tobak 1,6 1.4 

Egyptens handel med Sverige 1927. 
(1,000-t. kr.) 

Exp. Imp. 

Frukter och växter 103 2 

Bomull 447 — 

Trä och trävaror 1 3,389 

Bomull sf rökakor 774 — 

Papp och papper — 346 

.Mineral 20 45 

Metaller och metallvaror ... 1 1,473 

Apparater, motorer etc — 593 

övriga varor 78 24 

Exp., resp. imp. totala värde 1,424 5,872 



handelssyfte angjort Port Said 
och Suez). Huvnidhamn är Alex- 
andria, som ombesörjer '/lo av 
varuomsättningen med utlandet. 
— Författningen suspenderades 
192S på 3 år. — Förvaltning. Till 
guvernörskapen räknas även Si- 
naihalvön och andra gränsområ- 
den vid Svarta havet. — För- 
svarsväsen. Den brittiska ockupa- 
tionsarméns styrka var 1928 c:a 
11,000 man, den egyptiska arméns 
12,500 — Undervisningsväsen. 
I Kairo finnes sedan 1925 ett uni- 
versitet. — Historia. Författning- 
en av år 192.3 hälsades med glädje 
av alla partier utom av Zaghluls 
nationalistiska parti (wafd), 
vars mål är E:s fullständiga be- 
frielse från beroendet av England. 
Vid valen jan. 1924 ^'unno natio- 
nalisterna en överlägsen seger, 
varefter Zaghlul bildade rege- 
ring. De förhandlingar, som nu 
upptogos med Storbritannien bl. 
a. vid en konferens mellan Mac- 
donald och Zaghlul i London 
sept. 1924 rör. bl. a. Suez och 
Sudan, vilket senares fullständiga 
och obetingade införlivande med 
det eg>'ptiska statsorarådet ford- 
rades, blevo resultatlösa. Ett na- 
tionalistattentat s. å. mot serda- 
ren sir Lee Stack föranledde Eng- 
land att avkräva E. vittgående be- 
straffnings- och skadeståndsåt- 
gärder. Zaghlul, som endast ville 
tillmötesgå en del av kraven, 
tvangs att avgå. Senatspresiden- 
ten Ziwar pasja, som bildade den 
nya ministären, måste göra ytter- 
ligare eftergifter. 1925 efterträd- 
des lord Allenby av lord Lloyd 
som high commissioner. Nya 
underhandlingar om en definitiv 
uppgörelse mellan E. och Stor- 
britannien inleddes 1927. Dessa 
strandade emellertid, sedan Xaliai 
pasja, Zaghluls efterträdare son 
det sedan 1926 med liberalerna i 



649 



Ehle — Ehrensvärd 



650 





Skånskt landskap. Lavering 

tvenne koalitionsministärer sam- 
verkande wafdpartiets chef, mars 
1928 bildat regering och snart 
drev fram en ny konflikt med Eng- 
land. Svårt komprometterad i en 
skandalaffär, avskedades emeller- 
tid Nahas juni 192S av Fuad, var- 
efter den liberale INIuhammed 
Mahmud pasja utsågs till pre- 
miärminister. Oppositionen mot 
denna åtgärd föranledde Fuad till 
en statskupp: juli s. å. upplöstes 
parlamentet, författningen sus- 
penderas för 3 år, och pressen 
ställdes under sträng censur. 
Fuads strävan har gått ut på att 
finna en medelväg mellan de radi- 
kala egyptiska nationalisternas 
och engelsmännens intressen. Re- 
dan 1924 ställdes från engelskt 
håll i utsikt stora medgivanden i 
syfte att förverkliga Ers fulla 
oberoende under bevarande av 
Storbritanniens herravälde över 
Suezkanalen och dess intressen i 
Sudan. Lord Lloyd, som genom sin 
imperialistiska politik motverkat 
samförståndssträvandena, avgick 
juli 1929, varefter aug. s. å. ett 
brittiskt förslag till uppgörelse 



av Karl August Ehrensvärd. 
med E. framlades. Detta upptog 
bl. a. den brittiska ockupationens 
upphävande och de brittiska trup- 
pernas koncentrering vid kanalen, 
konsulardomstolarnas upphävan- 
de och Storbritanniens medverkan 
till Ers upptagande i X. F. 

Ehle, se Nilsson -Ehle. 

Ehrenburg, annan form för 
Erenburg (se d. o. Suppl.). 

*v. Ehrenheim, Per, var 18SS 
— 98 universitetskansler och blev 
1897 led. av Sv. akad. 

E'hrenpreis [prajs], M a r - 
c u s, f. 1869, judisk lärd, född i 
Lwöw, överrabbin i Bulgarien 
1900—14, i Sverige sedan 1914. E. 
har framträtt ss. mycket upp- 
märksammad predikant och 
skriftställare. På sv. har han 
bl. a. utgivit reseskildringarna 
Österlandets själ (1926) och Lan- 
det mellan öster och Väster 
(1927) samt, tills, med R. Joseph- 
son, samlingen Nyhebreisk lyrik 
(1920). 

*Ehrenstrahl, David Klo- 
ke r, föddes 1628 (ej 1629). 

* Ehrensvärd. 2. Karl Au- 
gust E. Utom karikatyrer och 



651 



Ehrnrooth — Eisenerz 



652 




Willem Einthoven. 

skämtbilder hai- E. efterlämnat 
expressiva och monumentalt för- 
enklade landskapsakvareller, vil- 
ka på senare år vunnit uppskatt- 
ning SS. tillhörande de tidigaste 
manifestationerna i konsten av 
det svenska landskapets egen- 
art. Ett erkännande för sina 
utomordentliga insatser i flottans 
utveckling erhöll E., då han 1792 
utnämndes till generalamiral. — 

6. C a r 1 - A u g u s t E. lämnade 
den aktiva tjänsten 1923, blev 

1924 chef för konungens stab och 
1926 amiral i flottans reserv. — 

7. A 1 b e r t E. har ytterligare ut- 
givit essayer över fransk 1600- 
och 1700-talsdiktning jämte övers, 
ur denna {Jean de La Fontaine, 

1924, och F7-ån det 17 :e och 18 :e 
århundradets Franhrike, 1926). 

*Ehrnrooth. 3. L e o E. avgick 

1925 SS. stadsfullmäktiges ordf. 
och blev s. å. politieborgmästare i 
Helsingfors. 

*Eichstätt liar en filosofisk- 
teologisk högskola. I närheten 
stenbrott (litografisk .skiffer). 

Eidem [ä'j-], E r 1 i ng, f. ISSO, 
teolog, prof. i exegetik i Lund 

1925. E. har spec. ägnat sig åt 



Paulusforskningen {Pauli bild- 
värld, 1913; Det kristna livet en- 
ligt Paulus, del 1, 1927) samt där- 
jämte SS. predikant och uppbyg- 
gelseförfattare (bl. a. Den lidande 
Guden, 1921) utövat ett stort in- 
f ht ande. 
"*Eiffel, A. G., avled 1923. 

Eijkman [ä'jk-], Chris- 
t i a a n, f. 1858, holländsk läkare, 
prof. i hygien i Utrecht, före- 
gångsman inom vitaminforskning- 
en (jfr Vitaminer). 

Eilvese [a'jlfese], kommun i 
prov. Hannover, Preussen, med 
radiostation för transatlantisk 
trafik. 

Eindhoven [ä'jndhåfen], stad 
i prov. Xord-Brabant, s. Neder- 
länderna. E. är Nederländernas 
mest utpräglade industristad 
(glödlamps-, textil- och tobaksfa- 
briker m. m.). 69,000 inv. (1927). 

*Einstein, Albert, se även 
Fotokemi sp. 427 och 
K v a n t t e o r i sp. 1526 f. 

Einthoven [ä'jnthåfen], Wil- 
lem, f. 1860, d. 1927, holländsk 
fysiolog, prof. i Leiden 1885, om- 
konstruerade stränggalvanome- 
tern, så att den kunde användas 
för registrering av de svaga elekt- 
riska strömmar, som uppträda vid 
hjärtats kontr aktioner (aktions- 
strömmar), och erhöll Nobelpri- 
set i fysiologi och medicin 1924. 

Elsen [äsä'nn], Charles, f. 
1720, d. 1778, fransk grafiker och 
målare av belgisk börd. C : s tit- 
sökt graciösa bokillustrationer 
och vinjetter, bl. a. till verk av 
La Fontaine, Voltaire och Ovi- 
dius. höra till 1700-t:s främsta. 

*Eisenach är även känt som 
J. S. Bachs födelsestad. Hans 
födelsehus är inrett till museum. 

Eisenerz [a'jsenärrts], köping 
i Steiermark, Österrike, belägen 
700 m. ö. h. vid Enns' biflod 
Erzbach. 6,000 inv. (1923). — I 



653 



Eisenstadt — Ekelund 



654 



E. finnas järnverk för förädling 
av malmen från det s.ö. om E. 
belägna E r z b e r g ( 1,534 m. ö. 
h.), vars stora järnmalmsfyndig- 
heter bearbetades redan under an- 
tiken; årligen brytas 1 ä 2 mill. 
ton 40-procentig järnspat. 

Eisenstadt [a'j§ensjtatt], hu- 
vudstad i Burgenland, Österrike, 
vid foten av Leithagebirge. I E. 
finnes furstarnas av Esterhåzy 
slott med musikaliesamling, som 
tillhört Haydn; denne ligger be- 
graven i E. 3,300 inv. (1923). 

Eisenstein [a'jsensjtajn], Ser- 
g e j, f. 1899, rysk regissör, star- 
tade 1921 teaterföretaget Prolet- 
cult, vilket han sedermera lämnat 
för att ägna sig åt ledarskapet för 
Arbetarteatern i Moskva. Han 
har även verkat som filmregissör 
och bl. a. iscensatt flera filmer 
med motiv från den ryska revolu- 
tionen {Pansarkryssaren Poteni- 
Jcin, Dagar som skakat världen). 
Hans filmer ha massan till medel- 
punkt, medan individerna träda i 
bakgrunden. 

*Ejektor, se även H a n d - 
eldvapen sp. 392. 

*Ek. Sedan 1924 bilda Ullervad, 
E., Ekby och Utby ett pastorat. 

*Ek, ifr även Skogstyper 
sp. 836 f. 

Ek. 1. Karin E., f. 1885, d. 
1926, författarinna, sedan 1909 
gift med E. 2. E. framträdde 
främst som lyriker med diktsam- 
lingarna Den kostbara vilan 
(1914), Idyll och elegi (1922) och 
Död och liv (1925), av vilka 
framför allt den sistnämnda bik- 
tar ett starkt, religiöst färgat 
känsloliv. Hon utgav även roma- 
nen Gränsen (1918) och antologin 
Ur svenska dikten (3 bd, 1921). 
— 2. Sverker E., f. 1887, lit- 
teraturhistoriker, docent vid Gö- 
teborgs högskola 1916, har, för- 



utom avhandlingen Franzéns Åbo- 
diktning (1916), främst publice- 
rat undersökningar över de nor- 
diska folkvisorna. En populär 
framställning är Den svenska 
folkvisan (1924). Han har även 
framträtt ss. Kellgrens- och Ryd- 
bergsforskare. 

*Ekby. 2. Sedan 1924 bilda 
Ullervad, Ek, E. och Utby ett 
pastorat. 

*Eke. Framdeles skola Alva och 
Hemse förenas med pastoratet. 

*Ekeberg. 2. Birger E. av- 
gick som justitieminister 1924, 
var 1925 — 27 justitieråd och är 
sedan sistnämnda år Lagbered- 
ningens ordf. 

*Ekeby. 1. Sedan 1928 bilda 
Barlingbo, E., Endre och Hejdeby 
ett pastorat. — 2. Sedan 1929 bil- 
dar E. jämte Hässlunda och Rise- 
katslösa ett pastorat. — 5. E. 
hade 1928 4,395 inv. 1927 över- 
flyttades från Åsbo skn till E. ett 
område med 742 inv., bl. a. Åsbos 
andel i Boxholms municipalsam- 
hälle, som nu helt ligger inom E. 

Ekebyhov, gods i Ekerö skn, 
Sthlms 1., på Ekerön i Mälaren. 
Huvudbyggnaden, uppförd av trä 
på 1600-t., har bevarat en del av 
sin fasta barockinredning samt 
inrymmer porträttsamling och 
ett på sällsynta tryck rikt bib- 
liotek, vars handskriftsamling 
är deponerad i Uppsala universi- 
tetsbibliotek. E. har sedan 1790 
tillhört släkten Ihre. 

*Ekelund. 1. V i 1 h e 1 m E. har 
utgivit ytterligare ett antal afo- 
rism- och essaysamlingar, bl. a. 
Väst-östligt (1925) och Passio- 
ner emellan (1927). — 2. Rag- 
na r E. har vid. utgivit diktsam- 
lingen Strofer i grått (1926). 

Ekelund, Bo, f. 1894, civil- 
ingenjör och idrottsledare. E. var 
länge Sveriges främste höjdhop- 



655 



Ekensberg — Ekman 



656 




Carl Ekman. 

pare och är sedan 1925 ordf. i 
Svenska idrottsförbundet. 

*Ekensberg. Varvet tillhör 
numera a. b. E : s varv, grundat 
1925. Jfr Docka. Suppl. 

*Ekenäs, stad i Finland, har 
svensk samskola och svenskt folk- 
skollärarinneseminarium. 

E'khof [-håf], Konrad, f. 
1720, d. 1778, tysk skådespelare 
och teaterledare. För den tyska 
skådespelarkonstens utveckling 
har E. haft genomgripande bety- 
delse, i det han var den förste, 
som bröt med den konventionella 
franska stilen och införde ett 
mera verklighetstroget spelsätt. 
E:s bästa rollskapelser föllo in- 
om det borgerliga dramats om- 
råde. 

Eklatant [-ta'ngt] (fr. écla- 
tant), tydlig, uppenbar. 

* Eklund. 4. Ernst E. inne- 
hade Djurgårdsteatern 1923 — 25 
och 1927, lämnade 1926 ledningen 
av Blancheteatern och innehade 
1926 Konserthusteatern (se d. o. 
Suppl.). — 5. Alice E. är nu- 
mera verksam vid Komediteatern, 



där hon framträtt i en mångfald 
uppgifter inom den moderna 
komedin. 

*Ekman. 4. Carl E. blev 
efter det liberala partiets spräng- 
ning 1923 ledare för det vid 1924 
års riksdag organiserade frisin- 
nade folkpartiet. I denna egen- 
skap kom han att därefter spela 
en betydande politisk roll i riks- 
dagen och ofta att fälla utslaget 
i viktiga avgöranden. Riksgälds- 
fullmäktig 1923—25 och riks- 
banksf ull mäktig 1925—26, trädde 
han efter ministären Sandiers 
fall sistnämnda år ss. statsminis- 
ter i spetsen för en av frisinnade 
och liberaler sammansatt minis- 
tär, i vilken han dessutom själv 
under några månader s. å. var fi- 
nansminister. Bland hans rege- 
rings främsta insatser märkas 

1927 års skolreform samt 1928 års 
arvs- och arbetsfredslagstiftning. 
Efter nyvalen till A. K. på hösten 

1928 avgick ministären i sin hel- 
het. E. tillhör fr. o. m. 1929 A. K. 
Han avgick 1926 ss. chef för na- 
tionaltemplarorden. 1929 blev han 
ånyo riksgäldsfullmäktig. — 5. 
Gösta E. är sedan 1 926 jämte 
John och Pauline Brunius direk- 
tör för Oscarsteatern. Han har 
alltmer utvecklats till en av våra 
främsta och mångsidigaste skåde- 
spelare. Hans sceniska gestalt- 
ning präglas av smidig intelligens 
och teknisk virtuositet i förening 
med en naturlig älskvärdhet. 
Bland filmer, i vilka E. spelat 
huvudrollen, märkas Karl XII 
(1925), Faiist (1926) och Ett re- 
volutionsbröllop (1928). 1928 
utgav han memoarerna Den tän- 
Ixande August. 

Ekman. 1. G u s t a f E., f. 
1872, industri- och finansman, 
sonson till Gustav E. (E. 2), 
verkst. direktör för I\lorgårdsham- 
mars mek. verkstads a. b. 1900 — 



657 



Ekolod — Ekumeniska mötet i Stockholm 



658 



12, Lesjöfors a. b. 1907 — 11, Stor- 
fors bruks a. b. 1911 — 19, verkst. 
direktör i a. b. Göteborgs bank se- 
dan 1922. E. är led. i styrelsen 
för ett stort antal industriella 
företag. — 2. Wilhelm E., f. 
1875, den föreg:s broder, in- 
dustriman, 1908 disponent, 1924 
verkst. direktör vid Korsnäs såg- 
verks a. b. E. har utgivit Skogs- 
teknisk handbok (1908) och Hand- 
bok i skogsteknologi (1922). — 
3. John E., f. 1880, skådespe- 
lare. E., som varit anställd vid 
Intima teatern 1911 — 17 samt vid 
Lorensbergsteatern 1918 — 23 och 
sedan 1928, har framträtt som en 
intelligent och fantasifull kraft 
inom karaktärsfackot. 

Ekolod, se Lödning sp. 
693 samt Suppl. 
. *Ekologi, jfr Växtgeo- 
grafi. 

*Ekonom, även beteckning för 
dem, som vid handelshögskola 
avlagt ekonomisk examen. 

Ekonomisakkunniga, se Be- 
sparingskommittéer. 
Suppl. 

Ekrasö'r (jfr Ekrasera), 
instrument, använt huvudsakl. 
vid operationer på husdjur för att 
avlägsna svulster o. d. Består av 
en kedjesåg 1. metalltråd, som 
småningom tillsnöres kring den 
kroppsdel, som skall avlägsnas. 

*Eksiö har station vid Nässjö 
— Oskarshamns och E. — österby- 
nio järnvägar. Enl. 1927 års skol- 
ordning omorganiseras realskolan 
och gymnasiet, som förstatligas, 
till högre allmänt läroverk (sam- 
läroverk) med 4- och 5-årig real- 
skola samt 4-årigt latin- och 3- 
årigt realgymnasium. Vid E. lig- 
ger Jönköpings läns tuberkulos- 
sjukhus. Enl. 1925 års försvars- 
ordning äro till E. förlagda Jön- 
köpings-Kalmar regemente och 
Göta ingenjörkår. 



Eksjö — Österbymo järnväg 

(E. ö. J.), 34,6 km. lång järnväg 
med spårvidden 0,891 m. öppnad 
1915. Äg. E:s a. b., Eksjö. 

*Eksta omfattar förutom en 
fastlandsdel även Karlsöarna. 

* Ekstrand, Einar, är sedan 
1925 t. f. envoyé i Argentina, 
Chile, Paraguay och Uruguay. 

Ekström, Märta, f. 1899, 
skådespelerska, har vid Konsert- 
husteatern och sedan 1927 vid 
Dramatiska teatern med starkt 
temperament gestaltat historiska 
och moderna kvinnoroller. 

Ekströmsberg, järnmalmsfält 
i Gällivare skn, Norrb. 1., på n.v. 
sluttningen av fjället Pidjastjåk- 
ko, c : a 30 km. v.s.v. om Kiruna. 
Fältet, vars sammanlagda längd 
är c:a 1,5 km., består av linser 
av svartmalm och blodsten i por- 
fyr. Järnhalten är i allm. över 60 
%, fosforhalten i regel 1,0 — 1,5 
%. Malmarean uppskattas till 
c:a 50,000 kvm.; djupgåendet är 
okänt. E. var känt i början av 
1800-t. men föll i glömska och 
återupptäcktes först 1896, då det 
inmutades av överste C. O. Berg- 
man. Statsgruvefält sedan 1907. 

E'ktag-Alta'i, Mongoliska 
1. Stora A 1 1 a i, den del av 
Altai, vilken sträcker sig från 
Sibirien mot s.ö. genom Mongo- 
liet, avstängande Dsungariet mot 
n. Flera toppar på c:a 4,000 m. 

Ekumeniska kyrkomöten (i 
gamla kyrkan) , se K o n c i 1 i u m. 

Ekumeniska mötet i Stock- 
holm, gängse benämning för ett 
i Sthim aug. 1925 samlat möte 
av ombud (präster och lekmän) 
från samtliga kristna kyrkor 
utom den romerska (alltså ej 
blott de ur reformationen fram- 
gångna utan även den grekisk- 
ortodoxa). Om E:s förhistoria se 
Världsförbundet för 
m e 1 1 an f o Ik 1 i g t samför- 



659 



Ekwall — Ekvivalenta bildningar 



660 



stånd genom kyrkosam- 
funden. E. åsyftade ej diskus- 
sion av och enhet i läro- och för- 
fattningsfrågor utan en de krist- 
na samfundens gemenskap i liv 
och gärning ("life and work"), 
d. v. s. närmast i praktisk kris- 
tendom. De ämnen, som behand- 
lades, voro: 1) Kyrkans plikt 
med hänsyn till Guds vilja mod 
världen. 2) Kyrkan och de eko- 
nomiska och industriella proble- 
men. 3) Kyrkan och de sociala 
och moraliska frågorna. 4) Kyr- 
kan och de internationella för- 
bindelserna. 5) Kyrkan och upp- 
fostran. 6J Vägar ocli metoder 
för de kristna samfundens när- 
mande, samarbete och fria sam- 
manslutning. Frågorna hade för- 
beretts genom ett flertal kom- 
missioner och dryftades vid E. i 
föredrag och diskussioner. Resul- 
taten av överläggningarna sam- 
manfattades i ett budskap "till 
alla Kristi lärjungar". E:s 
största betydelse låg säkerligen 
i den nära personliga kontakten 
mellan kristna av olika samfund 
och i den vilja till samförstånd 
och broderlighet, som uppbar 
dess förhandlingar. Dess arbete 
fortsattes också energiskt av 
"ekumeniska fortsättningsnämn- 
den". Bland betydelsefulla initia- 
tiv märkes beslutet om inrättan- 
de (på förslag av biskop E. Bil- 
ling) av ett internationellt forsk- 
ningsinstitut för etiska och so- 
ciala frågor. Ordf. vid E. voro 
ärkebiskop X. Söderblom, biskop 
Th. Woods av Winchester, metro- 
politen Germanos av Tyateira och 
d:r A. J. Brown från Xew York. 
Ekwall, E il e r t, f. 1S77, 
språkforskare, prof. i engelska 
språket i Lund 1907, har jämte 
fonetiska och graminatiska un- 
dersökningar även utgivit arbeten 
över engelska ortnamn. 



*Ekvation. Identisk E., 
i d e n t i t e' t, ekvation, som gäl- 
ler för vilka värden som helst på 
däri ingående olx'stämda storhe- 
ter. Ex. : {a-{-bV = a' + 3a'b -f 
3ab--^bK 

Ekvidista'nta (av lat. ae'quus, 
lika, och difita'ntia, avstånd), be- 
lägna med jämna mellanrum. 

Ekvipartitio'nsprincipen (av 
lat. ae'quus, lika, och partVre, 
dela), en för den klassiska mole- 
kylarteorin grundläggande sats: 
energin hos en partikel, molekyl, 
oscillator e. d. är i medeltal lika 
stor för alla frihetsgrader (se 
d. o. Suppl.) och lika med V^J^T, 
där k är Boltzmanns konstant (se 
Molekyl sp. 166) och T abso- 
luta temperaturen. Ex. : en fler- 
atomig molekyl har i medeltal 
energin ^A-kT på grund av rörelse 
längs vardera av de tre axlarna i 
ett godtyckligt koordinatsystem 
samt energin %/:?' på grund av 
rotation längs vardera av axlarna 
1. sammanlagt 3kT. Enl. kvant- 
teorin är E. ej allmänt giltig. 

E k v i p o tentiaif örbindningar 

(av lat. ae'qmis, lika, och poten- 
tial), se Utjämningsför- 
bindningar. 

Ekvipotentia'lyta (av lat. 
ae'qmis, lika, och potential) , se 
X i v å y t a. 

*Ekvivalens, jfr även G r a m - 
ekvivalent. — E k v i v a - 
le'nsprincipen, se Eela- 
tivitetsteori sp. 972. 

Ekvivale'nta bildningar, geo- 
logiska bildningar, som kvmna 
samordnas till tiden: de tillhöra 
samma geologiska nivå 1. 
horisont och ha uppstått sam- 
tidigt på olika platser, vare sig 
bergarterna äro lika 1. ej. Som 
kriterium på e k v i v a 1 e' n s 
gäller i första hand likhet i fos- 
silinnehåll. Däremot är likhet i 
petrografisk beskaffenhet ej i 



661 



Elaidinsyra — Elektricitetslagstiftning 



662 



och för sig något bevis på sam- 
tidighet. Samordnandet av E. 
kallas homotaxi', vilken är 
ett nödvändigt led i stratigrafin. 

Elaidinsyra, se O 1 j e s v r a. 

Eländer, Rudolf, f. ISSO, 
geograf och historiker, lektor vid 
Norrmalms realläroverk i Sthlm 
1919. Bland E:s skrifter märkas 
den populärvetenskapliga hand- 
boken Jorden och dess liv under 
naturl-j-af temas inverkan (1921) 
och Sturemordens gåta (1928). 

Elateas, se K i t a i r o n. 

*Elbe har inom Tyskland en 
längd av 761 km. och ett flodom- 
råde av 97,464 kvkm. E:s vikti- 
gaste kanalförbindelse torde den 
under byggnad varande ilittel- 
landkanalen (se d. o. Suppl.) 
bli. — Se ill. till T j e c k o - S 1 o - 
v ak i e t sp. 1147. 

Elbeuf [-bö'ff], stad i dep. 
Seine-Inférieure, n. Frankrike, 
vid Seine. I E. och dess omgiv- 
ning drives berömd bomulls- och 
ylleindustri. 18,000 inv. (1926). 

*EldbegängeIse, se även K r e- 
m a t o r i u m. 

Eldbrygga, se Ugn sp. 37. 

Eldkula, se Meteorer. 

Eldvapen, se Handeldva- 
pen och Kanon. 

a. b. Elektraverken, Sthlm, 
grundat 1917, tillverkar glödlam- 
por, kolborstar, elektriska mät- 
instrument och apparater m. m. 
C:a 300 arbetare. 

*Elektricitet. Enl. elektron- 
teorin finnes visserligen ett stort 
antal fria elektroner i metaller, 
men deras ömsesidiga repulsion 
motverkas av attraktionen från 
de positiva atomresterna, så att 
de fria elektronerna fördelas 
jämnt i metallen. Varje volym- 
element innehåller då i medeltal 
lika mycket positiv och nega- 
tiv E., d. v. s. är oladdat. Är 
metallen negativt laddad (inne- 



håller fler elektroner än positiva 
atomrester), fördelas de överskju- 
tande elektronerna på metallens 
yta. Är den positivt laddad, upp- 
träder vid ytan ett under.skott av 
elektroner. Om uppkomsten av 
ström från en laddad spets, se 
Urladdningsfenomen sp. 
220. Den elektriska vinden beror 
på lönernas rörelse i det starka 
elektriska fältet omkring spetsen. 

Elektricitetslagstiftning, lag- 
stiftningen rörande elektriska an- 
läggningar och därmed samman- 
hängande frågor om expropria- 
tion, koncession, registrering 
o. s. v. De förnämsta författning- 
arna härutinnan äro: 1) lagen 
21 juni 1902, innefattande vissa 
bestämmelser om elektriska an- 
läggningar. Enl. denna erfordras, 
med vissa viktiga undantag, K. 
M:ts tillstånd (koncession) för 
utförande av elektrisk anlägg- 
ning, vars största effektiva spän- 
ning överstiger 250 volt. Konces- 
sionstiden skall vara bestämd och 
får ej överstiga 40 år. Upplåtelse 
av mark, erforderlig för elektrisk 
lednings framdragande, kan ske 
även genom expropriation under 
förutsättning att ledningens än- 
damål är att förse en ort med be- 
lysning 1. drivkraft 1. att bereda 
drivkraft åt sådan industriell an- 
läggning, som befinnes vara av 
större betydelse för det allmänna. 
Från expropriationsrätten stad- 
gas vissa undantag. Lagen med- 
delar också bestämmelser om er- 
sättning för skada, som förorsa- 
kas av elektriska anläggningar. 
Ansvaret för sådan skada åligger 
innehavaren av den generator 1. 
transformator, som lämnat den 
skadegörande strömmen. 2) Ge- 
nom en särskild stadga 31 dec. 
1902 om elektriska anläggningar 
för belysning 1. arbetsöverf öring, 
med många senare ändringar, ha 



663 



Elektrisera — Elektriska mättsenheter 



664 



särskilda föreskrifter lämnats 
ang. säkerhet, tillsyn o. s. v. 3) 
Lag med vissa bestämmelser om 
registrering av elektriska anlägg- 
ningar samt om, rätt till elektrisk 
kraft m. m. 22 juni 1920 reglerar 
det rättsliga förhållandet mellan 
upplåtare av elektrisk kraft och 
abonnent å densamma. Genom 
registrering kan elektrisk ledning 
göras till tillbehör till elektrisk 
station. Därigenom vinnes dels, 
att abonnenternas rätt tryggas, 
dels att ledningarna kunna bli 
föremål för belåning. Förutsätt- 
ningarna för registrering äro, att 
den station, å vilken registrering 
äger rum, är fast egendom, att 
ledningarna och den station, å 
vilken de skola registreras, ha 
samma ägare, samt att ledningar- 
na skola vara direkt förbundna 
med stationen. Eegistrering sker 
i Kommerskollegium. Avtal om 
rätt till elektrisk kraft kan in- 
tecknas i den fastighet med till- 
hörande station, varifrån rätten 
upplåtits. 

* Elektrisera, i överförd bet. 
elda, liva, egga. 

*Elektriska installationer, jfr 
även Ledningsfel, Led- 
ningssystem, även Suppl., 
och T rappbelysning. 

*Elektriska isolationsämnen, 
se även Bakelit, Fiber. 
Suppl., Gli m mer, Gutta- 
perka, Jordvax (Ceresin), 
Presspan, Stabilit, Stea- 
r i n b e c k och Svartvax. 

*Elektriska järnvägar, jfr 
Död mans g r e p p. Suppl. och 
S u g t r a n s f o r m a t o r. Suppl. 

* Elektriska likriktare, se 
även V a c u u m r ö r. För lägre 
spänningar kunna även användas 
gasfyllda likriktarj-ör med glöd- 
katod. 

*Elektriska maskiner. Om 
speciella typer av E. se A u t o - 



synkronmotor. Suppl., Dé- 
r i m o t o r. Suppl., K r ä m e r - 
maskin. Rosen bergma- 
skin, Synasynmotor, 
Synsynkronmotor, Tan- 
dem, Turbogenerator och 
Unipolarmaskin. Jfr även 
Ankare. Suppl., Järnför- 
luster. Suppl., Kaskad- 
koppling, Kompensa- 
tion slindnin g. Suppl., 
Kopparförluster. Suppl., 
Leonard kopplin g, Läck- 
flöde. Suppl., Motelektro- 
motorisk kraft, AI otmag- 
netisering, Snabbregu- 
lator, Synkronis m, Tvär- 
magnetisering. Suppl. och 
Utjämningsförbind- 
ningar. 

*Elektriska måttsenheter. 

Vid definition av kapaciteten 
(sp. 882 i huvudarbetet) förutsat- 
tes, att alla andra kroppar i om- 
givningen ha konstant potential. 
Att just en sfär använts vid defi- 
nitionen beror på att en sfär med 
1 cm:s radie på stort avstånd från 
andra kroppar och med laddningen 
1 E.S.E. har potentialen 1 E.S.E. 
— - De elektromagnetiska enheter- 
na definieras sålunda: E.M.E. 
för strömstyrka är den, som skall 
sändas genom en cirkelformig 
ledare med 1 cm:s radie för att i 
cirkelns medelpunkt framkalla 
magnetiska fältstyrkan 271; 
E.M.E. för spänning är den, som 
induceras i en ledare, som omslu- 
ter en yta om 1 kvcm., om ett 
mot denna yta vinkelrätt magne- 
tiskt fält ändras med 1 gauss per 
sek. Vid de flesta praktiska mät- 
ningar användas de interna- 
tionella enheterna, av vilka 
de grundläggande äro ampere och 
ohm. De internationella enheter- 
nas enkla talförhållanden till de 
absoluta enheterna äro ej exakt 
riktiga, ehuru avvikelsen är myc- 



665 Elektriska mätinstrument — Elektriska transformatorer 666 



ket liten. Som energienheter äro 
joule och kilowattimme vanligare 
än wattimme. 

*Elektriska mätinstrument. 

Om anipéremetrar, baserade på 
ki-aftverkan mellan strömledare 
och magnet, se även Sträng- 
galva no meter och V r i d - 
spolgalvan ometer. Den 
olikformiga skalindelningen är ej 
karaktäristisk för elektromagne- 
tiska instrument utan finnes även 
hos varmtråds- och elektrodyna- 
miska instrument. Om oscillogra- 
fer se även d. o., om motstånds- 
mätning se d. o. och W h e a t - 
s t o n e s brygga. 

*Elektriska spårvägar, se 

även Spårväg; jfr Spår- 
växlar. 

Elektriska svängningar, se 

även Svängningsrörelse 
sp. 558 f. 

*Elektriska säkerhetsappa- 
rater, jfr även Ledningsfel, 
Ledningssystem, Smält- 
metall och Säkerhets- 
motstånd. 

*Elektriska transformatorer. 

Lindningarna kunna utföras som 
cylinder- 1. skivlind- 
n i n g a r. I de förstnämnda (se 
huvudarbetet, ill. sp. 898) ha 
primär- och sekundärlindningar- 
na formen av långsträckta, 
vanl. i varandra inskjutbara cy- 
lindrar. I skivlindningarna äro 
såväl låg- som högspänningslind- 
ningarna uppdelade i flata spolar, 
vilka äro växelvis anordnade på 
varandra till en stapel (se fig. 
1 — 2 ). — ■ Trelindnings- 
transformatorerna ha en 
primär- och två sekundärlindning- 
ar. De äro avsedda att från ett 
högspänningsnät tillföra effekt 
av olika spänning till två skilda 
distributionsnät. — S p a r - 
transformator, au'to- 





Elektriska transformatorer. Fig. 1. En- 
fas manteltransformator med skivlind- 
ning. — Fig. 2. Trefas manteltransfor- 
mator med skivllndning. 

transformator (fig. 3), 
är en E., vars lågspänningslind- 
ning utgör en del av högspän- 
ningslindningen. I den för pri- 
mär- och sekundärsidan gemen- 
samma lindningsdelen flyter en 
ström, vars styrka är lika med 
skillnaden mellan primär- och se- 
kundärströmmarna. Kopparför- 
lusterna (se d. o. Suppl.) bli 
härigenom betydligt mindre än i 
transformatorer med skilda lind- 
ningar, särskilt om omsättnings- 
talet (se d. o. Suppl.) närmar sig 
1. Verkningsgraden är således 
mycket god, varjämte dimensio- 
nerna hos en spartransformator 
bli mindre än hos en vanlig E. 
för samma effekt. Vid stor skill- 
nad mellan primär- och sekundär- 
spänningarna är emellertid denna 



667 



Elektriska vågor — Elektrisk axel 



668 




p^" 



,^ — 'VAW.WAM' 



Elektriska transformatorer. Fig. 3. 
KopplingssclK-iuii fur enfas spartransfor- 
mator. — Fig. 4. Kopplingssclienia för 
trefas boostortransformator. — I.edniiig- 
arua med högre spänning gå åt v. 

spai-koppling icke blott iln- 
damålslös utan även mången gång 
farlig, emedan lågspänningen står 
i direkt anslutning till högspän- 
ningen. En nackdel är att t. ex. 
en jordledning på ena sidan med- 
för driftstörning även på den 
andra sidan. — I långa högspän- 
ningsledningar förekommer ofta 
inkoppling av ett slags spartrans- 
formatorer för högre effekter och 
högre spänningar, b o o s t e r - 
transformatorer (fig. 4), 
som ha till uppgift att utan avse- 
värd effektförlust förhindra otill- 
börligt spänningsfall i ledningar- 
na. Jfr S p ä n n i n g s d e 1 a r e. 
Suppl. — En trefastransformator 
säges ha ren koppling, då 
primär- och sekundärlindningarna 
äro lika kopplade (båda stjärn- 
kopplade 1. triangelkopplade). 
Blandad koppling förelig- 
ger, då lindningarna äro olika 
kopplade. Sicksackkopp- 
ling, Z-koppling (fig. 5), 




Elektriska transformatorer. Fig. 5. Sick- 
sackkoppling. Primärsidan (t. v.) stjärn- 
kopplad, sekundärsidan (t. h.) sicksack- 
kopplad med uttagen nollpunkt. 



är ett slags stjärnkoppling, där 
varje faslindning består av två 
delar, i vilka spänningarna äro 
förskjutna 60°. Detta uppnås 
därigenom, att den ena delen av 
en faslindning seriekopplas med 
den andra delen av nästa fas- 
lindning. Genom att på detta 
sätt varje fas fördelas på två 
av transforraatorbenen, bort- 
climineras det exakta induktiva 
spänningsfall, som uppstår vid 
ojämn fasbelastning av stjärn- 
kopplade trefastransformatorer, 
där primärsidans nollpunkt ej är 
uttagen. Fasspänningen vid sick- 
sackkoppling är 5,{>V3 ggr spän- 
ningen vid vanlig stjärnkoppling. 
— ■ Vissa E. användas för höj- 
ning av en växelströms periodtal 
(se Periodtransforma- 
tor). Jfr även Berrykopp- 
1 i n g. Suppl., Ledningssys- 
t e m. Suppl., Scotts kopp- 
ling, Sugtransformator. 
Suppl. och Utjämnings- 
transformator. Suppl. 

* Elektriska vågor. Uppkoms- 
ten av elektriska svängningar 
med den å sp. 901 (i hu\Tidarbe- 
tet) beskrivna anordningen beror 
på att kulorna jämte eventuella 
tilledningar ha viss kapacitet och 
självinduktion och sålunda bilda 
en svängningskrets (jfr Sväng- 
ning s r ö r e 1 s e sp. 55S f.). 
Tilledningarnas motstånd måste 
vara lågt, för att dekrementet ej 
skall bli för stort. 

Elektriska värmeapparater, 

se Elektriska kok- och 
värmeapparater. Jfr även 
Uppvärmning sp. 187 f . 

Elektrisk axel. 1. En linje dra- 
gen från den negativa till den 
positiva laddningen i en dipol (se 
d. o. Suppl.). • — 2. Linje i en 
kristall, vid vars skärningspunkt 
med kristallytan piezo- 1. pyro- 



669 



Elektrisk belysning — Elektrisk installatör 



670 



elektriska laddningar kunna upp- 
träda. 

♦Elektrisk belysning. Glim- 
lampau kan ej räknas till glöd- 
lamporna, enär gasskiktet vid 
elektroderna ej uppvärmes mer än 
ett par tiotal grader. Kvicksilver- 
lampan är däremot en båglampa. 
— Jfr M o o r e 1 j u s. 

Elektrisk dubbelbrytning, 
detsamma som elektrisk Kerr- 
effekt (se K e r r ) . 

Elektrisk energi, se Magne- 
tisk energi. Suppl. 

*Elektrisk gnista, se även 
U r 1 a d d n i n g s f e n o m e n sp. 
221. Jfr Slag vidd. 

Elektrisk grad, elektroteknisk 
måttsenhet för avstånd utefter 
omkretsen av en elektrisk ma- 
skindel ( rötor ) . En E. är Yigo av 
en poldelning. — En elekt- 
risk r a d i a n är 180/71 E. 

Elektrisk hammare. Bland 
mängden av olika konstruktioner 
märkes en av prof. W. WeibuU 
uppfunnen E., benämnd Weinaf- 
hammaren, användbar även ss. 
bergborrmaskin. Den består av 
elektromotorn c, kopplad till hyl- 
san a, i vilken slagvikten b dels 
kan röra sig translatoriskt, pa- 
rallellt med hammarens längd- 
riktning, dels erhålla en rota- 
tionsrörelse, vars hastighet (ge- 
nom samverkan av de på hylsans 
insida befintliga spåren / och de i 
slagvikten lagrade kulorna e) kan 
få en viss skillnad från hylsans 





Elektrisk hammare. Skärning av Weiuaf- 
hammaren. 



Elektrisk hammare. Weinafbammare 
med förkopplingsmotständ. 

rotationshastighet. Slagvikten 
träflfar vid sitt framåtgående 
verktygshållaren, städet, d, och 
rekylerar upp i hylsan. På grund 
av anslagsytornas form erhåller 
därvid slagvikten såväl en trans- 
latorisk rörelse som en rotatorisk. 
Vid slagviktens tillbakagående 
rörelse tvingas kulorna, på grund 
av hylsans mot motorändan av- 
smalnande form, in mot centrum, 
och det motstånd, som centri- 
fugalkraften härvid erbjuder, 
åstadkommer en utbromsning 
av slagviktens translatoriska 
energi, under det rotationshastig- 
heten ökas. Då det tillbakagående 
slaget är tillryggalagt, är transla- 
tionshastigheten = O och rota- 
tionshastigheten hos slagvikten 
= motorns. Under fortsatt infly- 
tande av centrifugalkraften vän- 
der slagvikten tillbaka och går 
mot städet med ökad translato- 
risk och rotatorisk hastighet 
(större än motorns). Verktygs- 
hållaren kan låsas mot vridning 
1. bringas att rotera endast period- 
vis. Slagarbete utföres av slag- 
vikten först då verktyget med ett 
lindrigt tryck ansattes mot ar- 
betspunkten och upphör samtidigt 
med trycket. Slagkraften kan re- 
duceras genom förkopplingsmot- 
ständ för motorn. Vid full belast- 
ning gör hammaren 2,000 å 3,000 
slag/min. Verktygshållarens slag- 
längd är mindre än 1 mm.; den 
roterar med c:a 100 varv/min. 
Elektrisk installatö'r, sådan 



671 



Elektrisk kortslutning — a. b. Elektrolux 



672 



person, som av KommerskoUegi- 
uin tilldelats behörighet att ut- 
föra vissa elektriska anläggning- 
ar för belysning 1. kraftöverfö- 
ring m. m. Katt att utföra dylika 
anläggningar för lågsjiänning kan 
tilldelas: 1) person, som erhållit 
avgångsbetyg från Tekniska hög- 
skolans fackavdelning för elek- 
troteknik, från motsvarande kurs 
vid Chalmers tekniska institut 1. 
från därmed jämförlig utländsk 
bildningsanstalt samt erhållit 
minst ett års jiraktisk utbildning 
i elektrisk installationsverksam- 
het, 2) person med avgångsbetyg 
från elektroteknisk fackskola 1. 
därmed jämförlig bildningsan- 
stalt inom 1. utom Sverige samt 
med minst 5 års praktisk utbild- 
ning i elektrisk installations- 
verksamhet, 3) person, fyllda 25 
år, med minst 8 års ovannämnd 
praktik samt godkänt betyg 1. av- 
gångsbetyg från statsunderstödd 
yrkeskurs 1. med avlagda exa- 
mensprov i enl. med av Kommers- 
kollegium fastställda bestämmel- 
ser. För erhållande av rätt till 
utförande av medel- och högspän- 
ningsanläggningar fordras utöver 
ovannämnda villkor för personer 
inom grupp 1 och 2 ytterligare 
l^raktik under minst två år, därav 
1 år på så sätt, att erfarenhet om 
elektriska maskiner vinnes, och 
1 år vid medel- och högspännings- 
anläggningar; för i^ersoner inom 
grupp 3 dessutom ytterligare 1 
års praktik vid medel- och hög- 
spänningsanläggningar. 

*EIektrisk kortslutning, se 

även Ledningsfel. 

*Elektrisk kraftdistribution, 

jfr Ledningssystem, även 
Suppl., Luftledning 1. och 
Utjämningstransfor- 
mator. Suppl. 

*EIektrisk kraftstation, se 



även Vindelektricitets- 
verk. 

*Elektrisk Iju.sbåge. Den posi- 
tiva polen ujtplieltas visserl. ofta 
så starkt, att den utsänder elek- 
troner, men dessa ha ingen bety- 
delse för strömledningen. Det vä- 
sentliga är elektronemissionen 
från den negativa polen. Jfr U r - 
1 a d d n i n g s f e n o m e n sp. 221. 

*Elektrisk ström, se även 
Iv o n d u k t i o n s s t r ö m, K o n - 
v e k t i o n s s t r ö m, F ö r - 
s k j u t n i n g s s t r ö ra. Suppl., 
F a s k I y v n i n g. Suppl., F 1 e r - 
f a s s t r ö m. Suppl. och Syn- 
kronis m. 

Elektriskt moment för en di- 
pol (se d. o. Suppl.) är produk- 
ten av ena laddningens storlek 
och laddningarnas avstånd. 

*Elektriskt motstånd. Med 
specifikt motstånd menas inom 
C. G. S. -systemet samt, för sämre 
ledare, ss. elektrolyter, motstån- 
det hos en cylinder med 1 cm : s 
längd och 1 kvcm:s basyta, då 
strömmen flyter i cylinderaxelns 
riktning. 

Elektrisk vind, se Elektri- 
citet sp. 851 samt Suppl. 

*Elektrod. E. i Geisslerrör 
m. m. göras oftast av aluminium, 
enär denna metall mindre än 
andra förstöres genom katodför- 
stoftning (se d. o. Suppl.). 

Elektrodynamome'ter, elektro- 
dynamisk ami:)eremeter 1. ock 
växelströmswattmeter (se 

Elektriska mätinstru- 
men t sp. 885, resp. 886). 

Elektrokapillä'ra fenomen, 
elektriska fenomens inverkan på 
ytspänningen; utnyttjas bl. a. i 
kapillärelektrometern. 

*Elektrokultur, jfr Driv- 
bänk. Suppl. 

a. b. Elektrolux, Sthlm, grun- 
dat 1919 genom ombildning av 
det 1910 bildade Elektromeka- 



673 



Elektrolys — Elektrostatiska enheter 



674 



niska a. b., utgör efter en 1928 
beslutad omorganisation ett 
holding company för flera till 
koncernen anslutna bolag för till- 
verkning av dammsugare, golvbo- 
nare, kylskåp m. m., näml. bl. a. 
a. b. Lux (se d. o.), a. b. Arctic 
(se d. o. SuppL), båda i Sthlm, 
samt Société anonyme Electrolvix, 
Paris, Lux G. m. b. H., Berlin, och 
Electrolux, Ltd, London. Till kon- 
cernen äro även anslutna patent- 
bolagen Frigolux Sociétc anony- 
me i