Skip to main content

Full text of "Bonniers konversations lexikon"

See other formats 


/I^ 


■->' 


■ .  -^ 

fT- 

It 

\åA 

5-.^-^., 

|AI«0>| 

Presented  to  the 

1 

M> 

UEKARY  ofthe 
UNIVERSITY  OF  TORONTO 

by 
ANNA  AND  WILFRED  NONG 

r- 

BONNIERS 

KONVERSATIONS 

LEXI  KON 


BONNIERS 

KONVERSATIONS 

LEXIKON 


Redaktionskommitté: 

STURE  CENTERWALL  BERNH.  KARLGREN 

BYRÅCHEF  PROFESSOR 

EINAR   HAMMARSTEN  JOH:S  LUNDBERG 

PROFESSOR  LEKTOR 

AXEL   HERRLIN  OSCAR  WIESELGREN 

PROFESSOR  FÖRSTE    BIBLIOTEKARIE 


Huvudredaktörer: 
YNGVE    LORENTS 

FIL.    D.R 

GOTTHARD    JOHANSSON 

FIL.    KAND. 


SUPPLEMENT 


STOCKHOLM 

NORDISKA     BOKHANDELNS     EDITION 


SEP  2  8  »99 


STOCKHOLM 

ALB.   BONNIERS   BOKTRYCKERI   1929 


R  e  d  a  k  t  i  o  n: 


B  o  H  K  N,    HARALD,    Fil.    Kaud.     (II- 

lustratioiisredaktör. ) 
ELVIN,  AXEL,  Fil.  Kand. 
E  N  A  N  D  E  R,   BO,   Fil.    Kand. 
FOLKESON,     FOLKE,     Fil.     Kand. 
FRÖBERG,    PAUL,    Fil.    Mag. 
H  y  LA  N  D  E  R,  ERIK,  Bergsingenjör. 


JOHANSSON,  GOTTHARD,  Fil. 
Kand. 

L  O  R  E  N  T  S,  YNGVE,   Fil.   D:r. 

SPRINCHORN,  EINAR,  FU. 
Kand.,  Amanuens  i  Ecklesiastik- 
departementet. 

S  V  A  N  S  T  R  ö  M,  RAGNAR,  Fil. 
Kand. 


ÖV 


riga    m  e  d  a  r  b  c  t  a  r  c: 


A  K  S  E  L  S  o  N,  LARS,  Fil.  Lic,  Chef 
för  Järnvägsstyrelsens  statistiska  kon- 
tor (art.  Järnväg  och  Järn- 
vägstaxa). 

ALMGREN,  BERTIL,  Civilingenjör. 
{Maskin-  och  skeppsbyggnad.) 

BAGGE,  AXEL,  FU.  Lic,  Ama- 
nuens hos  Kungl.  Vitt.  hlst.  o.  ant. 
akad.    (Arkeologi.) 

B  E  N  N  E  R,   SVEN,   Fil.    Lic.    (Fysik.) 

BERG,  GÖSTA,  Fil.  Lic,  Förste  ama- 
nuens vid  Nordiska  museet   (art.  By). 

B  E  R  G  E  L  I  N,  SUNE,  överstelöjtnant 
vid  Kungl.  Göta  artilleriregemente. 
(Lantförsvarsfrägor.) 

B  O  II  M,  IVAR,  Bergsingenjör,  Spe- 
ciallärare vid  Tekniska  högskolan. 
(Metallurgi.) 

B  R  A  N  T  I  N  G,  AGNES,  Förestånda- 
rinna   för   Licium.    (Textilkonst. ) 

B  R  U  C  E,  NILS  OLOV,  Undervisnings- 
räd.    (Svenskt  skolväsen.) 

C  E  N  T  E  R  W  A  L  L,  STURE,  Jur. 
Kand.,  Byråchef  i  Militieonibudsmans- 
expeditionen.    (Rättsvetenskap.) 

D  A  V  I  D  E,  HANS,  Med.  D:r,  Labora- 
tor vid  Statens  bakteriologiska  labora- 
torium    (art.    Undulantfeber). 

D  U  N  É  R,  HILDING,  Ingenjör  (art. 
Elektrisk    hammare). 

ERIKSSON,  JOEL  VILHELM,  Fil. 
D:r,  Förste  statshydrograf  vid  Sta- 
tens meteorologisk-hydrografiska  an- 
stalt.   (Meteorologi  och   hydrografi.) 

ERIKSSON,  RUBEN,  Fil.  Lic, 
Förste  amanuens  vid  Kungl.  Biblio- 
teket.  (Bibliografisk  kontroll.) 

FLEETWOOD,  GEORG  WIL- 
HELM, Friherre,  Amanuens  vid  Liv- 
rustkammaren.     (Vapenhistoria.) 

F  O  L  K  E  S  O  N,  GÖSTA,  Diplomingen- 
jör.   (Elektroteknik.) 

G  E  I  J  E  R,  AGNES,  Fil.  Kand.  (Tex- 
tilkonst.) 

G  T  H  L,  TORSTEN,  Fil.  D:r,  Jur. 
Kand.,  Förste  arkivarie  i  Utrikesde- 
partementet (art.  Nationernas 
Förbund  och  Skadestånds- 
fråga n). 


G  R  E  V  E  N  I  U  S,  HERBERT,  Redak- 
tör. (Filmkonst.) 

GUSTAFSON,  KURT,  Fil.  Mag. 
(art.  Äktfinskhet). 

HAMMARSTEN,  EINAR,  Med. 
D:r,  Professor  vid  Karolinska  mediko- 
kirurgiska    institutet    (Medicin.) 

HANSSON,  ERIC,  D.  H.  S.,  Bank- 
tjänsteman.   (Bankväsen.) 

H  A  N  S  S  O  N,  SIGFRID,  Redaktör  för 
Land.^organisationens  tidskrift  Fack- 
föreningsrörelsen (art.  Fackför- 
eningar     och      International). 

H  E  1  L  B  O  R  N,  OTTO,  Fil.  D:r,  Do- 
cent vid  Stockholms  högskola.  (Bota- 
nik.) 

H  E  R  R  L  I  N,  AXEL,  Med.  och  Fil. 
D:r,  Professor  vid  Lunds  universitet. 
(Filosofi   och   pedagogik.) 

II  J  E  L  M  Q  V  I  S  T,  FREDRIK,  Fil. 
D:r,  Stadsbibliotekarie  i  Stockholm 
(urt.  Bibliotek  och  Folk- 
bildningsarbetet). 

HOLM,  TORSTEN,  Kapten  vid  Kungl. 
Värmlands  regemente.  Lärare  vid 
Kungl.  Krigshögskolan  (art.  B  e  - 
fästning  och  Krigskonst. 
Kriget  till  lands). 

JOHANSSON,  ALF,  Fil.  Lic, 
Amanuens  vid  Stockholms  högskola. 
(Nationalekonomi. ) 

J  U  H  L  I  N  D  A  N  N  F  E  L  T,  HER- 
MAN, Fil.  D:r,  Professor,  Lantbruks- 
akademiens f.  d.  sekreterare.  (Jord- 
bruksvetenskap. ) 

J  U  N  G  M  A  R  K  E  R,  GUNNAR,  Fil. 
Kand.    (Grafisk    konst.) 

KARLGREN,  ANTON,  Fil.  D:r, 
Professor  vid  Köpenhamns  universitet 
(art.  B  u  h  a  r  i  n,  K  a  m  e  n  e  v, 
Rykov,  Ryssland.  Kyrkliga  för- 
hållanden. Undervisningsväsen,  Historia, 
Sinovjev,  Stalin,  Syrtsov, 
Trotskij,     Vorosjilov). 

KARLGREN,  BERNHARD,  Fil. 
D:r,  Professor  vid  Göteborgs  högskola, 
(östasiatisk  kultur  och  historia.) 

KJELLBERG,  ERNST,  Fil.  D:r, 
Docent      vid      Stockholms      högskola. 


VI 


Amanaena  Tid  Nationalmuseum.  (Klas- 
sisk kultur  ocb  historia.) 

KLEIN,  OSKÄR,  Fil.  D:r  (art. 
Ivvantteorl). 

KUAFFT,  SALO.MON,  Fil.  IJc,  Do- 
cent vid  Stockliolms  högskola,  Lärare 
vid  Högre  folkskolan  för  handels- 
undervisning  1  Stockholm  (art.  Bir- 
gitta). 

LANDQUIST,  DANIEL,  Kapten 
vid  Kungl.  Flottan.  (Sjöförsvarsfrägor 
samt  art.  Krigskonst.  Kriget 
till  SJÖSS.) 

L  A  N  D  S  T  R  ö  M,  AXEL,  Notarie  hos 
Generalpoststyrelsen.     (Postväsen. ) 

LINDROTH,  HJALMAR,  Fil.  D:r, 
Professor  vid  Göteborgs  högskola. 
(Språkvetenskap.) 

LUNDBERG,  JOHANNES.  Teol. 
D:r,  Lektor  vid  Högre  allmänna  läro- 
verket 1  Norrköping.   (Teologi.) 

LUNDIN,  WARNER,  Civilingenjör. 
(Väg-  och  vattenbyggnadskonst.) 

MALMER,  IVAR,  Fil.  D:r,  Docent 
vid   Tekniska  högskolan.    (Flygväsen.) 

M  A  N  K  E  R,  ERNST,  Fil.  Kand.  (Etno- 
grafi och   antropologi.) 

M  E  L  I  N,  ELIAS,  Fil.  D:r,  Docent  vid 
Skogshögskolan,  Lektor  vid  Högre  all- 
männa läroverket  å  Östermalm  1  Stock- 
holm  (art.  B  1  å  v  e  d). 

M  E  U  R  K,  BROR  ERIK,  Fil.  Kand., 
Aktuarie  hos  Pensionsstyrelsen. 
(Astronomi.) 

N  O  R  E  E  N,  ERIK,  Fil.  D:r,  Docent 
vid  Stockholms  högskola,  Lärare  vid 
Högre  folkskolan  för  teknisk  utbild- 
ning 1  Stockholm.  (Isländsk  samt 
dansk   och   norsk   litteraturhistoria.) 

NYSTRÖM,  BERTIL,  Fil.  D:r, 
Byråchef  i  Socialstyrelsen  (art.  B  o  - 
stadsfrågan.  Egna  hem. 
Emigration  och  Norr- 
landsfråga n). 

N  y  S  T  R  ö  M,  EDVARD,  Fil.  Lic, 
Professor  vid  Veterinärhögskolan. 
(Veterinärvetenskap. ) 

N  Ä  S  S  T  R  ö  M,  GUSTAF,  Fil.  Kar.a. 
(Konsthistoria.) 

O  D  E  N  C  R  A  N  T  S,  ARVID,  Fil.  D:r, 
Docent  vid  Stockholms  högskola. 
(Optik,  fotografi  och  reproduktions- 
metoder.) 

P  E  R  S  É  U  S,  EDVARD,  Fil.  Kand.. 
Tullkontrollör.  (Främre  Orientens  kul- 
tur och  historia.) 


ROLF,  BRUNO,  Fil.  D:r,  Förste  stats- 
meteorolog vid  Statens  meteorologisk- 
hydrografiska anstalt  (art.  Abisko 
naturvetenskapliga  sta- 
tion). 

de  R  O  U  B  E  T  Z,  ALEXANDER,  Jur. 
D:r,  t.  f.  Lektor  vid  Handelshögsko- 
lan i  Stockholm.  (Slavisk  kultur  och 
historia.) 

SCH  AR  P,  VILHELM,  FU.  Mag., 
Lektor  vid  Berlins  universitet  (art. 
Tyska     värnförbund). 

S  I  L  F  V  E  R  S  T  O  L  P  E,  GUNNAR 
MASCOLL,  Fil.  Lic,  Intendent  vid 
Kungl.  Ilusgerådskammaren.  (Konst- 
historia.) 

SJÖBERG,  KNUT,  Fil.  D:r,  Docent 
vid  Stockholms  högskola.   (Kemi.) 

S  K  O  G  H,  SVEN,  Fil.  Kand.,  t.  t. 
Byräassistent  i  Socialstyrelsen.  (Ar- 
betsfreds- och  arbetslöshetsfrägor.) 

STOLPE,  HERMAN,  Fil.  Kand.,  Re- 
daktionssekreterare i  Kooperativa  för- 
bundet   (art.    Kooperation). 

SUNDSTRÖM,  EINAR,  Fil.  Lic, 
Andre  bibliotekarie  vid  Kungl.  Bib- 
lioteket. (Musikhistoria  och  musik- 
teori.) 

SÖDERBERG,  TOM,  Fil.  Lic  (art. 
Bergslag,  Bergsrätt  och 
Bergsöverstyrelse). 

THULSTRUP,  ÅKE,  Fil.  Kand. 
(Litteraturhistoria. ) 

TROEDSSON,  GUSTAF,  Fil.  D:r. 
Docent  vid  Lunds  universitet.  (Geo- 
logi.) 

WALDNER,  AXEL,  Fil.  Lic.  (art. 
Ljudfil  m). 

WERSÄLL,  CLAeS  A.,  Kapten  vid 
Kungl.    Dalregementet.    (Idrott.) 

W  E  S  T  M  A  N,  CLAES  GUSTAF,  Jur. 
utr.  Kand.,  Envoyé  (art.  K  e  1  - 
loggs  akten). 

WIESELGREN,  OSCAR,  Fil.  D:r, 
Förste  bibliotekarie  vid  Kungl.  Bib- 
lioteket. (Teater-  och  litteratur- 
historia.) 

W  I  K  L  U  N  D,  KARL  BERNHARD, 
Fil.  D:r,  Professor  vid  Uppsala  uni- 
versitet (art.  Finnar  och  Män- 
niskoraser). 

Ä  H  R  É  N,  UNO,  Arkitekt  (art. 
Funktionalism  och  Stads- 
byggnadskonst). 


FÖRETAL. 

Föreliggande  supplement  till  Bonniers  Konversationslexikon  av- 
ser i  främsta  rummet  att  upptaga  de  händelser  och  förändringar, 
som  inträffat  efter  huvudarbetets  tryckning,  samt  att  i  övrigt  bringa 
dettas  uppgifter  up  to  date.  Även  helt  nytt  material  har  emellertid 
i  stor  utsträckning  tillkommit,  spec.  på  det  biografiska  området.  Att 
därvid  särskild  hänsyn  tagits  till  den  på  olika  kulturområden  fram- 
trädande yngre  generationen  ävensom  till  i  den  encyklopediska  lit- 
teraturen hittills  mindre  beaktade  verksamhetsfält,  t.  ex.  filmen,  har 
bl.  a.  motiverats  av  den  i  dessa  fall  ofta  rådande  bristen  på  upp- 
gifter i  gängse  handböcker.  Trots  gjorda  ansträngningar  har  det  i 
fråga  om  dessa  artiklar  dock  icke  alltid  lyckats  redaktionen  att 
anskaffa  fullständiga  biografiska  uppgifter. 

Då  även  i  ett  encyklopediskt  arbete  med  så  relativt  kort  ut- 
givningstid som  Bonniers  Konversationslexikon  ojänanheter  måste 
uppstå  mellan  materialets  behandling  i  tidigare  band  och  i  senare, 
har  det  synts  redaktionen  önskvärt  att  i  supplementet  såvitt  möj- 
ligt utjämna  dessa.  Så  har  exempelvis  skett  i  fråga  om  stadsbe- 
skrivningar, där  supplementartiklar  av  ansenlig  längd,  ss.  Bergen 
och  Berlin,  avse  en  dylik  utjämning.  Detsamma  gäller  om  bild-  och 
kartmaterialet.  Av  liknande  skäl  ha  även  flera  nya  översiktsartiklar 
tillkommit  (bl.  a.  rör.  vissa  sportgrenar,  ss.  automobil-  och  cykel- 
sport, artiklarna  Filosofins  historia.  Krigskonst 
m.  fl.).  För  att  öka  arbetets  praktiska  användbarhet  ha  dessutom  i 
supplementet  införts  sådana  hänvisningar  till  artiklar  i  huvud- 
arbetet, som  ej  kunnat  göras  redan  i  detta. 

Följande  anvisningar  gälla  i  övrigt  för  supplementets  begagnande: 

Asterisk  framför  ett  uppslagsord  betecknar,  att  artikeln  utgör 
supplering  av  en  artikel  under  samma  uppslagsord .  i  huvudarbetet. 

Hänvisningar  till  supplementet  äro  utmärkta  genom  Suppl.  efter 
uppslagsordet,  övriga  hänvisningar  gälla  huvudarbetet. 


VIII 

Rättelser  av  tryckfel  o.  d.  återfinnas  i  regel  i  rättelselistan  s.  IX— 
XII,  utom  när  en  suppleringsartikel  av  andra  skäl  varit  nödvändig, 
då  de  gjorts  i  denna.  Biografiska  och  bibliografiska  uppgifter  äro 
alltid  rättade  å  resp.  artiklar. 

Redaktionsarbetet  avslutades  den  1  juli  1929.  Under  tryckningen 
inträflfade  förändringar  ha  dock  uppmärksammats  i  den  utsträck- 
ning, det  varit  möjligt. 

Stockholm  i  september  1929. 

Redaktionen. 


U  T  T  A  L  S  B  E  T  E  c  K  N  I  N  G.   Se  Bd   I  och  III. 


FÖRKORTNINGAR.  Se  Bd  I  och  IV. 


RÄTTELSER    OCH    TILLÄGG.    (Se   även   Bd   I— XIL) 

Band    I. 

Sid.  XVI  r.  8  iifr.  står  (i  en  del  av  upplagan):  7,  8,  9  bör  vara:  7 — 5 

»         j,      »  25     »     utgår 
Sp.      21  under  ill.  står:   Filoktetos  bör  vara:  Filoktetes 

»  95         »  ■'        »         Eotchirk        »  »        RotUirch 

»      287  r.  11   ufr.     »       ISikeas'  bör  vara:  Niklas' 

»      550   »    18     »       »        1911  bör  vara:   1910 

"      823    '  1 4  nf  r.     »       A  1 1  a  k  v  i  d  a  bör  vara :  Åtlakviöa 

»      921   »     9 — 11  ufr.  böra  lyda:  Avskräckningsteori,   äldre  namn  på 

generalpreventionsteori  (se  P  r  e  v  e  n- 
tionsteori). 

»    1134    »     1   ufr.  står:  bä'r8tj  bör  vara:  bä'9rek 

»    1186   »  12  nfr.     )>       27  bör  vara:  28 

»    1218   »  15  ufr.     »       Cachom  bör  vara:  Coehorn 

»    1382   »     5  o.  13  nfr.  står:  b9'oikk  bör  vara:  be'rrik 
'  "    1386   »     ]   ufr.  står:  besä'nt  bör  vara:   beånt 

»    1480    »     8  nfr.  bör  lyda:  Gott,  vid  Gud),  trångbröstat  religiös  I.  till- 
gjort  from.  — 

»    1485   »     6 — 7     ufr.:  Kontaktsläge  och  utgår 

»    1544    »  18  ufr.  slår:  idiogram  bör  vara:  ideogram 

Band    II. 

Sp.    380  under  ill.  står:  Rigand    bör  vara:   Rigaud 
»      626  r.     6 — 5    nfr.:  ftch  Hawthorne  utgår 
»      645   »      1  ufr.  står:  1921  bör  vara:  1896 
'      751    »  11   nfr.      »       mongoliskt  1)ör  vara:  turkiskt-tatariskt 
»      964   »     9  — 10  ufr. :  föregivne  utgår 
»    1128  under  ill.  står:  silver  bör  vara:  guU 
»    1195  r.  22—21  nfr.    böra  lyda:  Chandala   [tJ8e'nnd9l8],  annan  form 

för  Tschandala  (se  d.  o.). 
»    1451    »  10  nfr.  står:   Court  bör  vara:  Cour 

»    1543   »  22     »     bör  lyda:  Dagvatten,  ytvatten,  vatten  som  f ram- 
rinner  å  markytan. 

Band    III. 

Sp.  1101   r.     9 — 10    ufr.  står:   Hoffmansthals  bör  vara:  Hofmannsthals 
»    1143    >  12  ufr.  står:  tysk-italienska  kriget  1868  bör  vara:  Kriget  1866 
»    1254   »  21  — 19    nfr.  böra  lyda:  okänt.  E.  föreligga  även  i  från  svenskan 

gjorda  danska  fiverssttningar. 
»    1259  under  ill.  står:   J-  Anchers    bör  vara:   N.  E.  Anckers 
■>    1284  r.  10  ufr.     »       2  mill.   bör  vara:  8  å  9  mill. 


Sp.  1315  r.  16 — 16    nfr.  stur:  E.  är  en  godartad  svulst  bör  vara:  E.  kan 

vara  en  svulst  (godartad) 

>  1551   >>  19—20    ufr.      »       moderat  bör  vara:  modernt 

»    1580  "  15—17      »     böra  lyda:  (stiftad    1846).    Dennas   ritskola   och 

ovannämnda    samlingar    (utom    Sine- 
brychoffska  galleriet)  äro  in- 

Band    IV. 

Sp.     25  r.  12  nfr.  står;  Suomalainen  bör  vara:  Suonialaisen 

>  796   »  24      »       i>       Carra  bör  vara:   Carrä 

»      796  »  24 — 23    nfr.  står:  Rossola  bör  vara:  Eossolo 

»    1022   »  21  nfr.  står:  8  pints  32  gilla  bör  vara:  8  pints  =  32  gills 

»    1267   »  14  ufr.:  (se  d.  o.)  utgår 

Band    V. 
Sp.      29  r.     1  ufr.:  lätt  utgår 

»      653   »  21 — 20  nh.  stkr:  Eros  och  Himeros  hör  vara:  Eris  och  Hime7'0S 
»      781    »     6  nfr.  står:  Hiung-hu  bör  vara:  Hiung-nu 
»      899   »   11     »        »       1775  bör  vara:  1769 
Bilagan  till   Hundar  står:  39.  Wippet.  bör  vara:  39  Whippet. 
Sp.  1126  r.  12 — 10    nfr.  böra  lj'da:  Hälsing,  eg.  person,  som  bor  vid  en 

hals,  ett  fornnord.  ord  av  omtvistad 
bet.,  ingår  i  geografiska  namn 
»    1199   »     7  nfr.  står:  vikten  bör  vara:  tyngden 
»    1291   »     4  ufr.     »       Salong,   bör  vara:  S  a  1  o  n  g  e  n. 
»    1410   »  16 — 16    nfr.  står:    se     Sinnessjukdomar,     bör     vara: 

sinnessjukdom  i  allmänhet. 
»    1476   »   14 — 13      »     böra  lyda:  ordföljden;  omvänd  ordföljd. 

Band    VI. 

Sp.   653  r.     2  ufr.  står:  galati't  bör  vara:  galali't 
»      716   »  10  ufr.     »       Mal  a  ek  a.   bör  vara:  M  a  1  a  j  s  t  a  t  e  r  n  a. 
»      724  »  23  ufr.     »       Malacka.  bör  vara :  Malajstaterna. 
»    1143   »     2 — 1  nfr.  står:  reducerade  bör  vara:  deducerade 
»    1200   »     9  nfr.  står:  pappersbruks  bör  vara:  pappersfabriks 
»    1447   >   14  ufr.    »       Kopparsalter     bör    vara:    K  o  p  p  a  r  f  ö  r- 
e  n  i  n  g  a  r 

Band    VII. 

Sp.     75  r.  13  nfr.  står:  prost  a' ta  bör  vara:  pro'stata 
»     897   »   16  o.  22  ufr.  står:  vikt    »         »       tyngd 
»      930  under  ill.  står:  kitara.   bör  vara:   lyra.    I  bakgrunden  en  kitara. 
»   1009  r.  8— 7  nfr.  utgå 
»   1382   »   1  ufr.  står:  huaztekerna  bör  vara:  huaxtekerna 

Band    VIII. 

Sp.  440  r.  13  nfr.  står:  1830  bör  vara:  1834 
»     622   »  24  ufr.     »      Lasalle  bör  vara:  Lassalie 
»     758   »     8     »        »      Friedrike  bör  vara:  Friederike 


341 

T> 

12 

» 

563 

1> 

3 

ufr. 

628 

» 

12 

nfr. 

638 

» 

19 

» 

679 

J» 

15 

» 

758 

» 

2 

ufr. 

1040 

» 

4 

» 

XI 

Bilagan  till  Ordnar.  Fig.  38  återger  preussiska  Johanniterordens  ordens- 
tecken. 
Sp.  1450  r.  7  nfr.  står:  A.  D.  Linstow  bör  vara:  H.  D.  F.  Linstow 

Band    IX. 

Sp.  201  r.  12  nfr.  står:  Bercke  bör  vara:  Becke 
piéces»        »       pieces 
Haggsemafor-  bör  vara:  flagg-,  semafor- 
(leikto'8  bör  vara:  deiktiko's 
Prosta'ta  bör  vara   Pro'stata 
1702  bör  vara:  1704 
Cancellaria  bör  vara:   Cancelleria 
VioUet  le  Duc  bör  vara:  Viollet-le-Duc 
»   1220  mellan  r.  3  o.  2  nfr.  insattes:  Rob  Roy  [råbb  råj],  eg.   »rödhårige 

Robert»,  populär  benämning  på  Ro- 
bert  Macgregor  (d.   1734),  skotsk 
klanhövding  och  fribytare,  kämpade 
i  början    av    1690 1,   för   den  avsatte 
Jakob  II  och  tog  1715  pretendentens 
parti.   R.  är  mest  Idind  ss.  hjälten  i 
W.  Scotts  roman  Rob  Roy. 
»  1466  r.  12  — 13  ufr.  står:  S.  Wimmer  bör  vara:  L.  Wimmer 
"   1488   »     6 — 4     nfr.     »       engelska  och  franska  flottorna,  bör  vara: 
franska  flottan. 

Band    X. 

Sp.  222  r.  14  nfr.  står:  1924  bör  vara:  s.  å. 
»     535   i>   16  ufr.      »      heliograf  bör  vara:  heliostat 
y>     750   »     3  nfr.      >       Skedeshamma  bur  vara:  Skedeskamma 
»   1228   >   10 — 11  ufr.  böra  lyda:  Spanska   ryttare,  ett  vid  en  befäst- 
ning använt  stormhinder,  bestående  av 
bjälkar   med   korsvis  insatta  spetsade 
pålar,  mellan  vilka  taggtråd  flätats. 
»   1355 — 56  r.  21  ufr.  står:  neo's  bör  vara:  ne' os 

Band    XI. 

Sp.  645  r.   19 — 18  nfr.  står:  fi.  Sestra,  ry.  Rojojoki  bör  vara:  fi.  Raja- 

joki  1.  Siestarjiiki,  ry.  Sestroretsk 
»   1042   »      6 — 5       »       »       vävnadsodling  bör  vara:  vävnadsandning 
»   1254   .      8  nfr.  står:  100  bör  vara:  160 

Band   XII. 

Sid.   VII  r.  12  nfr.  utgår 

»       XI  »      2     » 

»      XV  högra  spalten  r.   15  ufr.  står:  1106  bör  vara:   1166 

»  XXV  vänstra     »         »     4     «        >       1979—80  bör  vara:  1079—80 
Sp.  1 14  r.  20  nfr.:  och  underofflcerare  utgår 

»     422   »   25 — 24  nfr.:  och  Apperception  utgår 

»      709    »   22  ufr.  står:  juni  bör  vara:  juli 


xn 

Sp.   903   under  ill.   stAr;    Selbaldusgraven    i    Selbalduskyrkan  bör  vara: 
Sebaldusgraven    i    Sebalduskyrkan 

»      969  r.    3  nfr.       »       (se  d.  o)  bör  vara:  (.se  de  llambouillet) 

»     960   »  24  ufr.       »       61,030  bör  vara:   19,702 

>    1000   >    2—3  ufr.  böra  lyda;  vUgslinje  från  Voxna  vid  statsbanelinjen 

Bollnäs — Orsa  (förutvarande  Dala — 
Hälsinglands  järnväg)  till  Lobonäs. 
Spårvidd 

»   1141—42   tab.   står:  Aug.  1914— »V»2    1915    bör   vara:    Aug.    1914  — 
«Vi«  1914 

»   1223  r.  10  nfr.      »       Vid  bör  vara:  vid 

»   1262   »   18     >>        »      Carell  bör  vara:  Carrel 

1   1412   »   19  ufr.     »      Herasjö  bör  vara:  Hemsö 

»   1697   »     4     »     bör  lyda:  Ronneby — Karlskrona) — Torsås — 

»   1711   »     7     »     står:  Gustav  Vasa  bör  vara:  danska  kronan 

S  u  p  p  1. 

Sp.l090  r.  10 — 11   ufr.  står:    har    varit    under    arbete    sedan    1920.  bör 

vara:  är  planerad. 
»   1411   »   1  nfr.  står:  1915,   bör  vara:   1915,   vid  Stockholms  högskola 
1924, 


TILLÄGG    TILL    SUPPLEMENTET. 


*  Borgarskola.  Stockholms  bor-  *Ferslew,     Johan     Chris- 

garskolas  handelslinje  övertogs  1  tian,   avled   1925. 

juli    1924    av    Stockholms    stads  *Loeb,    Jaques,    avled    1924 

skolor  för  yrkesundervisning.  (ej  1925). 

*Edgren.  2.  Johan  E.  avled  *Long,    William,    är    född 

1929.  1S66   (ej  1S67). 

*Fabre.  3.  É  m  i  1  e  F.  är  född  *Tullberg.   3.   Hasse    W.    T. 

1869   (ej  1870).  avled  1929. 


A. 


*A,  även  förk.  för  A  v  a  n  c  e 
(jfr  Kétard). 

Aabel  [å'bel],  Hauk,  f.  1869, 
norsk  skådespelare,  huvudsakl. 
verksam  vid  Xationalteatret  i 
Oslo,  har  med  stor  framgång 
uppträtt  i  en  mängd  roller  inom 
den  moderna  och  klassiska  lust- 
spelsrepertoaren. Han  har  även 
vunnit  mycket  bifall  som  upplä- 
sare. Gästspelade  i  Sthlm  1916. 

*Aachen  har  fortfarande  stor 
betydelse  som  badort;  dess  sva- 
velkällor användas  för  behand- 
ling av  hudsjukdomar,  gikt  m.  m. 
I  A.  finnes  teknisk  högskola. 

Aakirkeby  [å'kirke-],  stad  på 
Bornholm,  Danmark,  5  km.  från 
sydkusten.  Järnvägsknut.  I  kyr- 
kan finnes  en  märklig  figursmyc- 
kad  romansk  dopfunt,  signerad 
av  den  gotländske  skulptören 
Sighraf.  1,500  inv.    (1925). 

Aakjaer  [å'kär],  Jeppe,  f. 
1866,  dansk  författare.  A.  är  en  av 
den  danska  hembygdsdiktningens 
främsta  representanter.  Han  har 
skrivit  ofta  radikalt  tendentiösa 
noveller  och  romaner  (bl.  a.  Y re- 
deris Börn,  1904)  med  ämne  från 
sin  hembygd  Jylland,  men  fram- 
för allt  har  han,  delvis  på  jyl- 
ländskt folkmål,  prisat  dess  na- 
tur och  folk  i  lyriska  dikter  av 
stark  ursprunglighet  (bl.  a.  Ru- 
gens  Sange,  1906,  Under  Aften- 
stjoernen,  1927).  Han  har  även 
utgivit  en  stor  biografi  över  Bli- 
cher  (3  bd,  1903 — 06)  och  påbör- 
jat ett  självbiografiskt  arbete 
{Fra  min  Bitte-Tid,  1928;  Drenge- 
aar  og  Knösekaar,  1929). 

Aaiberg  [a'l-],  Ida,  f.  1858, 
d.  1915,  finländsk  skådespelerska. 


Jeppe  Aakjsr. 

framstående  särskilt  i  tragedin 
och  karaktärsskådespelet.  Urspr. 
anställd  vid  finska  nationaltea- 
tern i  Helsingfors,  gästspelade 
hon  senare  under  långa  tider  i  ut- 
landet (bl.  a.  flera  gånger  i 
Sthlm)  och  ledde  tidvis  även  ett 
eget  sällskap.  Hon  var  1887 — 93 
gift  med  L.  Kivekäs  och  från  1894 
med  frih.  A.  Uexkull-Giildenband 
i  S:t  Petersburg. 

*Aalborg.  2.  A.  indelas  i  12 
prosterier.  —  3.  A.  hade  1925 
43,000  inv.  A.  är  en  av  Danmarks 
ålderdomligaste  städer  med 
trånga,  krokiga  gator  och  talrika 
gamla  fackverksbyggnader  och 
gavelhus,  däribland  det  s.  k.  Jens 
Bångs  stenhus,  nu  Svaneapoteket, 
uppfört  1623—24,  och  Ellen  Mar- 
svins gård,  uppförd  1616.  A:s 
förnämsta  kyrkor  äro  den  gotiska 
S :  t  Budolphi  Kirke  och  Vor  Frue 


1.  —  L  e  X.  SappL 


Aalesund — Aandalsnes 


Aalborg.  i:il.n  Mar-vin-  j,Mr.l  it.  h.). 
Kirke,  en  lucdeiii  auluggiiing, 
vari  ingår  bl.  a.  portal  i  norman- 
disk stil  från  en  äldre  1100-tals- 
kyrka.  Det  forna,  utomordentligt 
väl  bevarade  helgeandsklostret 
från  1400-t.  är  numera  sjukhus. 
—  A.,  som  har  en  utmärkt,  mo- 
dern hamn  ocli  genom  två  broar 
förenas  med  Xörre-Sundbj%  driver 
livlig  sjöfart  och  är  en  viktig 
järnvägsknut. 

*Aalesund  skrives  officiellt 
Ä  1  e  s  u  n  d.  Staden  är  belägen  i 
Möre  fylke,  på  någi-a  öar  utanför 
Storfjorden. 

Aall  [ål],  Anathon,  f.  1867, 
broder  till  Herman  Harris  A., 
norsk  filosof,  prof.  i  Oslo  1908. 
A.  har  utvecklat  en  synnerligen 
omfattande  och  mångsidig  verk- 
samhet, särskilt  på  det  historiskt 
filosofiska  och  psykologiska  om- 
rådet. Bland  hans  arbeten  märkas 
Der  Logos.  Geschichte  seiner  Ent- 
wiclcelung  in  der  griechisclien 
Philosophie  und  der  ehristliclien 
Litteratur  (2  bd,  1896—99)  samt 
Filosofiens  historie  i  oldtiden  og 
mellemalderen  (1923). 


Aaltonen  [a'l-],  Wäinö,  f. 
1894,  fip.ländsk  bildhuggare.  A. 
intar  en  ledande  ställning  inom 
Finlands  mcxlerna  skulptur.  En 
samlad,  mäktig,  trots  sin  ro- 
busta karaktär  ofta  klassiskt  be- 
tonad form  präglar  hans  badande 
kvinnogestalter.  De  äro  oftast  ut- 
förda i  granit  liksom  det  i  sin 
arkitektoniska  stilisering  tyskt 
påverkade,  i  sin  kärva  kaiaktäri- 
stik  finskt  rasbetonade  frihets- 
moiuimentet  i  Nyslott  (se  ill.  till 
Finländsk  konst  sp.  8 ) , 
rest  1921  (en  replik  av  huvudet  i 
Xat.  mus.).  Bland  hans  övriga  ar- 
beten märkas  den  mästerliga 
bronsstatyn  av  löparen  Nurmi 
(Ateneum,  Helsingfors)  och  mo- 
numentala porträtthuvuden,  bl.  a. 
av  hans  lärare  Victor  Westerholm 
(Åbo  konstmuseum).  Hans  se- 
naste och  största  verk  äro  monu- 
mentet över  Alexis  Kivi  och  4 
kolossala  brofigurer  i  brons  i 
Tammerfors. 

Aandalsne's      [ån-],    oflFiciellt 


TTng'   kvinna.    Staty  i   granit   av   'Wäinö 
Aaltonen.    u^t^o   konstmuseum J 


Aanrud — Abbot 


Åndalsnes,  ort  i  Möre  fylke, 
Norge,  vid  Eaumas  utlopp  i  Eoms- 
dalsfjorden.  Turistort.  Ändpunkt 
för  Romsdalsbanan   (se  d.  o.). 

Aanrud  [å'nn-],  Hans,  f. 
1863,  norsk  författare.  A.  har 
skrivit  ypperliga,  ofta  godmodigt 
ironiska  folklivsberättelser  från 
östlandet  (bl.  a.  de  idylliska  barn- 
skildringarna Sidsel  Sidsoerk, 
1903,  och  Solve  Solfeng,  1910) 
samt  satiriska  Kristianiakome- 
dier  (bl.  a.  Storken,  1895). 

Aarestrup  [å're-],  Emil,  f. 
1800,  d.  1856,  dansk  skald,  läkare. 
A:s  dikter,  till  största  delen  ut- 
givna först  efter  hans  död,  äro 
lyriska  situationsbilder,  som  med 
sensuell  betagenhet  och  i  en  fäi-g- 
mättad  och  formfulländad  vers 
främst  besjunga  den  kvinnliga 
skönheten.  Av  samtiden  föga  upp- 
skattad, anses  han  nu  som  en  av 
Danmarks  främsta  lyriker. 

*Aargau,  fr.  Argovie,  har  en 
yta  av  1,403  kvkm. 

*Aarhus.  2.  A.  indelas  i  13 
prosterier.  Dess  andel  av  Vejle 
amt  har  överflyttats  till  Haders- 
Icv  stift.  —  3.  A.  hade  1925  76,000 
inv.  Domkyrkan,  uppförd  som  en 
treskeppig  korskyrka  av  tegel  un- 
der 1200-t:s  förra  hälft,  vid  me- 
deltidens slut  utvidgad  med  ett 
rymligt  gotiskt  kor,  har  intres- 
santa kalkmålningar  från  sist- 
nämnda epok  och  ett  praktfullt 
altarskåp  av  Bernt  Notke  från 
1482.  Den  ursprungliga  domkyr- 
kan var  Vor  Frue  Kirke,  som  se- 
dan övertogs  av  dominikanerna 
och,  flera  gånger  ombyggd  under 
medeltiden,  ingick  i  en  ännu  be- 
varad klosteranläggning.  Museet 
inrymmer  bl.  a.  en  stor  målnings- 
samling. —  Statsbiblioteket  har 
c :a  300,000  bd.  I  A.  finnas  även  ett 
observatorium  och  Statens  Avis- 
samling,  upprättad  1916  och  om- 
fattande de  senaste  hundra  årens 


Äarhus.  Domkyrkan. 

danska  tidningar  i  c:a  16,000  bd. 
Hösten  1928  öppnades  i  A.  en  hög- 
skola, "Universitetsundei-visning- 
en  i  Jylland",  med  f.  n.  en  profes- 
sor i  filosofi  och  fyra  docenter,  i 
tyska,  franska,  engelska  och  dans- 
ka. A.  är  viktig  järnvägsknut 
och  har  ångfärjeförbindelse  med 
Kalundborg. 

Aarum  [å'rum],  Peter 
Thor  vald,  f.  1867,  d.  1926, 
norsk  nationalekonom,  prof.  i 
Oslo  1917,  har  bl.  a.  skrivit  Ar- 
beidets  ökonomiske  vaerdi  (1908) 
och  Lagren  om  samfundets  öko- 
nomi    (2  dir,  1924—28). 

*Aas  skrives  officiellt  Ä  s. 

*Aasen,  Ivar  A.  Om  det  av 
A.  skapade  norska  landsmålet  se 
Norska     språket    sp.    1058. 

*  Abacus,  a  b  a  k  u  s,  se  även 
K  o  1  o  n  n  o  r  d  n  i  n  g. 

* Abano,  Abano  Bagni,  är 
beläget  s.v.  om  Padua. 

*Abbe,  Ernst,  förbättrade 
även  prismakikaren  väsentligt. 

*Abbot,  C  h.  G.,  är  sedan  1927 
sekreterare  vid   Smithsonian   In- 


Abbotsford — Abessinien 


stitution.  Se  även  P  y  r  li  c  1  i  o  - 
meter. 

*Abbotsford.  Slottet  uppfördes 
1817 — 2-4  i  pittoresk  medeltidsstil 
och  utgör  delvis  ett  Walter  Scott- 
inuseum. 

A.  B.  C,  Spaniens  mest  sprid- 
da dagliga  tidning  (konservativ- 
klerikal),  utgiven  i  Madiid,  grun- 
dad 1903. 

Abd  el-Krim,  f.  1882,  maroc- 
kansk arabhövding.  A.  ledde  ss. 
rifkabylernas  hövding  1921 — 26 
ett  omfattande  uppror  i  Marocko 
(so  d.  o.  sp.  1272,  även  SuppL). 
Först  pä  våren  1926  tvingades  A. 
efter  hårt  motstånd  att  kapitule- 
ra. A.  tillfångatogs  och  landsför- 
visades  till  Réunion  under  åtnju- 
tande av  fransk  statspension. 

A'bel,  O  t  h  e  n  i  o,  f.  1875,  tysk- 
österrikisk paleontolog,  prof.  i 
Wien  1912,  en  av  förgrundsge- 
stalterna i  den  moderna  paleonto- 
logiska  forskningen,  särskilt  be- 
lömd  för  sina  glänsande  under- 
sökningar över  de  fossila  djurens 
levnadssätt.  A.  har  utgivit  en 
mängd  vetenskapliga  skrifter 
samt  gjort  sig  känd  som  fram- 
stående läroboksförfattare  och 
populär  skriftställare. 

Abendroth  [a'bentråt],  Her- 
m  a  n  n,  f.  1883,  tysk  musiker, 
jämte  W.  Braunfels  ledare  för 
Kölns  musikliögskola.  A.  har  vid 
framträdanden  i  Tyskland  och 
även  utomlands  förvärvat  rykte 
som  oi'kesterdirigent. 

*Aberration.  Fig.  2  illustrerar 
ej  den  sfäriska  A.  utan  bildfälts- 
krökningen  vid  en  konkav  spegel. 

^Abessinien.  Arealen  uppskat- 
tas även  till  800,000  ä  900,000 
kvkm.,  folkmängden  till  10  mill. 
Viktigaste  städer  äro  —  utom 
huvudstaden  Addis-Abeba  —  han- 
delsplatserna Harar  (c: a  40,000 
inv.)  och  Dirre  Daua  (c:a  30,000 
inv.)   i  landets  ö.  del.  På  senare 


är  ha  belgiska  och  franska 
företag  anlagt  några  kaffe-  och 
bomuUsplantager  i  A.  Landets  ut- 
rikeshandel (export  av  hudar  och 
skinn,  kaffe,  spannmål,  vax,  elfen- 
ben m.  m.;  import  av  salt,  bom- 
ullsvaror, bergolja  m.  m.),  som 
övervägande  berör  brittiska  och 
franska  kolonier,  har  till  största 
delen  gått  över  Djibuti  i  Franska 
Somaliland  (järnväg  till  Addis- 
Abeba)  ;  1928  har  emellertid  A. 
förvärvat  en  autonom  hamnplats 
i  Eritrea  (se  A  s  s  a  b.  Suppl.). 
—  Gällande  mynt  i  A.  är  Maria 
Teresia-thalern  av  år  1770.  På  se- 
nare tid  har  A :  s  bank  präglat  den 
s.  k.  Menelik-dollarn,  som  dock  ej 
är  gångbar  i  hela  landet.  För 
mått  och  vikt  gälla  inliemska  en- 
heter samt  i  viss  utsträckning 
metersystemet.  —  Författning.  A. 
är  ett  kejsardöme.  Den  politiska 
organisationen  är  feodal;  re- 
genterna  ha  länge  varit  starkt 
beroende  av  vasallerna,  "raser- 
na", som  bilda  ett  slags  minister- 
råd. Förvaltning  och  rättskip- 
ning handlias  av  provinsguvernö- 
rer. ■ — ■  Hären  består  av  en 
stående  armé  på  c:a  100,000 
man.  Dessutom  finnes  en  milis, 
som  i  krigstid  uppbådas  av  höv- 
dingarna. Den  militära  utrust- 
ningen och  organisationen  äro 
bristfälliga.  —  Religion.  Kyrkans 
högste  styresman  är  en  ärke- 
biskop, som  alltid  är  köpt  och 
utses  av  patriarken  av  Alexan- 
dria.  Kyrkan  intar  en  ytterst  in- 
flytelserik ställning;  antalet 
präster  och  munkar  utgör  Yi  av 
landets  manliga  befolkning,  och 
%  av  all  jord  tillhör  kyrkan.  — 
Egentligt  undervisningsväsen  sak- 
nas. —  Om  de  abessiniska 
språJcen  se  Afrikanska 
språk  sp.  144.  —  Historia. 
Efter  Oizeru  Zeoditus  tronbestig- 
ning  övertogs  regeringen  av  ras 


Abhasien — Abnormundervisning 


10 


T  a  f  f  a  r  i,  som  inlett  en  kraftig 
reformpolitik.  Bl.  a.  förbjöd 
han  1923  slavhandel;  f.  å.  vid- 
tog han  även  åtgärder  för  slavar- 
nas successiva  emancipation.  1923 
inträdde  A.  i  N.  F.  Genom  ett  av- 
tal 1926  mellan  Storbritannien, 
Italien  och  A.  bestämdes  när- 
mare de  engelska  och  italienska 
intressesfärerna  i  A.  1928  av- 
slöts  en  freds-  och  vänskapstrak- 
tat med  Italien  (jfr  A  s  s  a  b. 
Suppl.).  Dessa  avtal  framkallade 
starkt  missnöje  bland  vasallerna. 
En  revolt  1928  nedslogs  snabbt 
av  Taffari,  varpå  denne  lät  ut- 
ropa sig  till  kejsare  (okt.  192S), 
dock  utan  att  beröva  Zeoditu  hen- 
nes ställning. 

Abha'sien,  ry.  Ahhasija,  so- 
cialistisk sovjetrepublik  vid 
Svarta  havet,  bildad  4  mars  1921. 
A.  ingår  i  rep.  Georgien,  omfattar 
8,111  kvkm.  och  har  202,000  inv. 
(1926).  Huvudnäringar  åkerbruk, 
frukt-  och  silkesodling  samt 
bergsbruk.   Huvudstad   Suhvim. 

En  art.  om  A.  ingick  i  huvurlarbetet 
i  en  del  av  upplagan. 

*Abies.  Silvergranar  kallas 
även  ädelgranar.  —  Kottar- 
na äro  upprätta,  och  vid  mogna- 
den falla  kottefjällen  av,  varvid 
fröna  släppas  ut  (jfr  Gran). 

*Abisko.  Dalslätten,  där  A.  är 
beläget,  omges  av  mäktiga  fjäll, 
bl.  a.  Nuolja  (se  d.  o.).  Trakten 
vid  A.  har  stor  rikedom  på  fjäll- 
växter. En  ill.  av  Abiskojokk  åter- 
finnes å  D  a  1  sp.  1557 — 1558. 

Abisko  naturvetenskapliga 
station,  uppförd  och  skänkt  1912 
av  Knut  Tillberg  till  Kommittén 
för  den  naturvetenskapliga  sta- 
tionen i  Vassijavire,  som  till 
Abisko  s.  å.  flyttade  sitt  1905 
grundade  geofysiska  observato- 
rium.  1923  upplöstes  kommittén, 
sedan  dess  uppgifter  överlämnats 


■iSjörkliden  sto  V^ 


ABISKO    l!!!!{i!!!f,°.. 

■i::^  höjdkurvon  med  100  m:s  ekvidisfans 

gräns   för  Abisko  nafionalpark 

gängstig 


till  den  för  ändamålet  bildade 
Föreningen  Vassijaure  naturve- 
tenskapliga station.  Abiskosta- 
tionen omfattar  en  geofysisk  av- 
delning och  en  biologisk,  vardera 
ställd  under  en  ledare.  Den  förra 
underhåller  sedan  1913  (sedan 
1919  med  statsbidrag)  ett  full- 
ständigt geofysiskt  observato- 
rium  för  meteorologiska,  limno- 
logiska,  seismometriska  och  jord- 
magnetiska undersökningar ;  det 
nordliga  läget  gör  dess  arbeten 
särskilt  värdefulla  för  internatio- 
nell forskning.  Den  biologiska, 
som  främst  verkat  genom  utde- 
lande av  stipendier,  har  mäktigt 
bidragit  till  den  naturvetenskap- 
liga inventeringen  av  n.  Lapp- 
land, fastställandet  av  snösmält- 
ningens och  det  säregna  ljuskli- 
matets betydelse  för  vegetation, 
spec.  skogsgränser,  m.  m. 

Abnormundervisning,  under- 
visning av  sådana  barn  och  vuxna, 
som  på  grund  av  kroppsligt  lyte 
1.  andlig  undermålighet  ej  kunna 
deltaga  i  vanlig  skolundervisning. 
A.  omfattar  särskilt  undervis- 
ning  åt  blinda    (se   Blindun- 


11 


Abolitionisin — Abstrakt 


12 


dervisning),  dövsturama  (se 
Dövstu  mun  der  visning) 
och  sinnesslöa  (se  Sjukvård 
sp.  646  f.). 

Abolitionfsm  betecknar  dels 
en  rörelse  för  slaveriets  avskaffan- 
de i  För.  Stat.  (se  Abol  i  t  i  on), 
dela  en  etiskt-social  rörelse,  som 
bekämpar  prostitutionen  (se  d.  o. 
639  f.). 

Ab  o'vo,  lat.,  eg.  fn\n  ägget, 
från  början. 

*Abraham  Rydbergs  stiftelse. 
Stiftelsens  skolskepp  "Abraham 
Rydberg"  försfildcs  1928. 

A'brahamsen,  Erik,  f.  1893, 
dansk  musikhistoriker  och  musi- 
ker, prof.  i  musikvetenskap  i 
Köpenhamn  1926.  Hans  doktors- 
avhandling (1923)  behandlar  ro- 
manskt och  tyskt  inflytande  på 
den  gregorianska  sången  och 
danska  folkvisan. 

Abruzzi  e  Moli'se  [abro'ttsi], 
landskap)  i  mell.  Italien,  omfat- 
tande ett  parti  av  Apenninerna 
(med  Abruzzernas  bergland)  och 
det  nedanför  belägna  kustområ- 
det vid  Adriatiska  havet.  A.  inde- 
las i  provinserna  Aquila  degli 
Abruzzi,  Campobasso  (Molise), 
Chieti,  Pescara  och  Teramo.  C:a 
1,5  mill.  inv. 

Absent  friends  [»'bbsant 
frennds],  eng.,  frånvarande  vän- 
ner. 

*Absolut.  SprdJcv.  Ett  verb, 
som  vanl.  har  objekt  1.  adverbial, 
säges  ha  A.  användning  1.  stå  A., 
då  sådan  bestämning  saknas:  han 
röker  {inte)  gentemot  han  röker 
cigarr.  A.  kallas  ock  konstruk- 
tioner som  honom  oåt spord,  där 
latinet  har  "ablativus  absolu- 
tus".  —  En  komparativ-,  resp. 
en  superlativform  av  ett  adjek- 
tiv 1.  adverb  säges  stå  i  A.  bet., 
då  den  ej  uttrycker  jämförelse 
utan  blott  en  ganska  hög,  resp. 
en  mycket  hög  grad  av  en  viss 


egenskap  etc.  (t.  ex.  "en  bättre 
flicka",  "de  bästa  lovord"). 

*Absoluta  måttsystemet. 

Grammet  är  '/looo  av  massan  hos 
arkivkilogrammet  och  avviker 
något  från  massan  hos  1  kbcm. 
vatten  vid  -f-  4°  C.  (jfr  Meter- 
systemet). Se  även  Tek- 
niska  måttsystemet. 

Absoluta  rummet,  se  Rela- 
tivitetsteori   sp.   971. 

Absolut  belopp,  detsamma 
som  numeriskt  värde.  Se  även 
Komplexa  tal  och  Vektor. 

Absolut  svart  kropp,  se 
Strålning. 

*Absolut  temperatur,  jfr 
även  Termodynamik  sp. 
960  och  Termometer  sp.  971. 

*Absorption.  Fys.  Se  även 
Värmeabsorption.  På  lik- 
nande sätt  som  ljusvågor  kunna 
även  ljudvågor,  korpuskularstrå- 
lar  m.  m.  absorberas.  Om  A.  av 
gaser  se  även  Ocklusion.  Fys. 
—  Lantbr.  Kemisk  A.  sker  även 
under  inverkan  av  förmultnade 
organiska  ämnen. 

Absorptionsband,  del  av  ett 
spektrum,  vilken  absorberas  av 
ett  ämne.  Jfr  plansch  till 
Spektrum    (fig.  8—9). 

Absorptionsförmåga,  se  V  ä  r  - 
m  e  sp.  1188. 

Absorptionslinje,  mycket  smalt 
absorptionsband.  Jfr  plansch  till 
Spektrum  (fig.  1—2). 

*Abstrakt,  filosofisk  beteck- 
ning för  föreställningar  1.  be- 
grepi?,  som  bildats  genom  abstrak- 
tion (se  Abstrahera),  i  mo- 
dernt språkbruk  vanl.  blott  för 
begrepp  av  mera  allmän  1.  gene- 
rell, mera  omfångsrik  1.  omfat- 
tande karaktär  till  skillnad  från 
begrepp,  som  hänföra  sig  till  det 
mera  individuella,  konkreta  och 
innehållsrika.  Ur  denna  synpunkt 
blir  ett  begrepp  desto  mera  A., 
ju  flera  åtskillnader  mellan  ting- 


13 


Abstrus — Accrington 


14 


en  som  däruti  lämnas  åsido.  Så- 
tillvida ter  det  sig  ock  ss.  mindre 
rikt  på  bestämningar  1.  determi- 
nationer,  egenskaper,  än  det  kon- 
kreta och  individuella  tankeinne- 
håll, varifrån  det  är  härlett. 

Abstru's  (av  lat.  abstru'dere, 
dölja),   dunkel,   svårfattlig. 

Abu,  se  M  o  u  n  t  A  b  u.  Suppl. 

*Abusjehr  skrives  även  B  u  - 
s  j  e  h  r.  A.  har  radiostation. 

Abu'tilon,  växtsläkte  (fam. 
Malva'ceae),  hemmahörande  i  tro- 
pikerna. Flera  arter  och  särskilt 
hybrider  mellan  dessa  odlas  i 
kruka  som  prydnadsväxter.  De 
äro  småträd,  ofta  med  handflikiga 
blad  och  med  stora,  kloeklika, 
något  orent  färgade  blommor.  De 
benämnas  ofta,  oriktigt,  "lönn" 
1.  "sockerlönn". 

Ac,  kemiskt  tecken  för  en  atom 
aktinium. 

a/c,   se  A  c  o  n  t  o.   Suppl. 

Académie  Fran^aise  [-mi' 
fraT)sä'å],  se  Akademi  sp.  193. 

Acadia  [oke'jdia],  se  Kana- 
d  a  sp.  491. 

*Acceleration  är  ändringen 
per  tidsenhet  av  en  kropps  has- 
tighet betraktad  ss.  vektor  (se 
d.  o.)  och  behöver  alltså  ej  vara 
noll,  även  om  hastighetens  abso- 
luta belopp  är  konstant,  ty  dess 
riktning  kan  ändra  sig.  Tyngd- 
kraftens (se  d.  o.)  A.  mätes  med 
fallmaskin  1.  med  pendel  (se  d. 
o. ) .  — ■  Se  även  Kraft. 

*  Accent  (av  lat.  ad,  till,  och 
ca'ntus,  sång)  åsyftar  eg.  språ- 
kets melodiska  sida;  denna  A. 
kallas  ännu  ofta  musikalisk 
A.  (se  Språkmelodi).  Den 
grava  A.  (som  även  tillhör  enkla 
ord,  t.  ex.  tala)  innebär  en  för- 
ening av  en  säregen  form  av  tryck 
och  melodi  samt  bitryck  på  en 
följande  stavelse.  Detta  slags 
gravis  är  egendomlig  för  svenska 
och  norska.  —  Populärt  användes 


A.  i  bet.  "brytning"  (t.  ex.  "han 
talar  med  utländsk  A.").  —  Ac- 
centinfattning förefinnes, 
då  den  grava  accenten  spänner 
över  flera  ord,  ss.  i  Akta  dig  ut- 
talat med  bitryck  på  dig  (icke 
på  -a). 

Accentuerande  vers,  se  M  e  t  - 
rik  sp.  1568. 

Acce'ssit  (lat.,  han  har  när- 
mat sig,  näml.  målet),  ett  sär- 
skilt vid  akademiska  pristävling- 
ar förekommande  mindre  pris  1. 
hedrande  erkännande,  som  utdelas 
till  den  bland  de  tävlande,  vilken 
närmast  efter  vinnaren  av  heders- 
priset bort  ifrågakomma  till 
detta. 

Accessoa'rer  (fr.  accessoires, 
av  lat.  acce'dere,  tillkomma),  till- 
behör. 

Accessori.ska  mineral.  Allt- 
efter den  betydelse  mineralen  i  en 
bergart  ha  för  dennas  karaktär 
och  utseende  indelas  de  i  vä- 
sentliga mineral,  som  genom 
sin  närvaro  ange,  till  vilken  grupp 
beigarten  hör,  tillfälliga  1. 
sådana,  som  tillfälligtvis  kunna 
föiekomma  i  en  bergart  och  då  i 
sådan  mängd,  att  de  ge  upphov  till 
särskilda  bergartsvarieteter,  samt 
A.,  som  i  regel  finnas  men  i  så 
underordnad  mängd,  att  de  ej  in- 
verka på  bergartens  utseende  1. 
karaktär.  Jfr  Malm  sp.  1124. 

*  Accis.  1  Sverige  utgå  följande 
i  riksstaten  för  budgetåret  1929 
— 30  till  sammanlagt  nära  166 
mill.  kr.  beräknade  A. :  socker- 
skatt, tobaksskatt,  brännvinstill- 
verkningsskatt, rusdrycksförsälj- 
ningsmedel,  omsättnings-  och  ut- 
skänkningsskatt  å  spritdrycker 
samt  maltskatt. 

Accrington  [8e'kkringt3n], 

stad  i  Lancashire,  n.v.  England, 
ö.  om  Preston.  Betydande  bom- 
ulls- och  kemikalieindustri.  43,000 
inv.   (1927). 


Acetatsilke— Ackumulator 


16 


Aceta'tsilke,    se   Kon  st  sil- 
ke sp.  1136. 

Acety'lklorid,  CII3COCI,  upp- 
täcktes 1S52  av  Gcrhardt  (K'h  ar 
en  vid  51°    kokande  vätska  med 
stickande  lukt.  Emedan  A.  reage- 
rar med  alla  föreningar,  som  in- 
nehålla hvdroxyl   (se  d.  o.),  bun- 
den vid  kol,  utgör   den  ett  vik- 
tigt   reagens    vid    analytisk    be- 
stämning av  dylika  ämnen. 
Ace'tättikester    CH3C0;^CH=^ 
ro  c  IL      upptäcktes     looo     av 
Geuther   och  ar  en  vid   181     ko 
kände  vätska  med  angenäm  lukt. 
A   äger  mycket  stor  reaktionsfor- 
mäga  och  utgör  ett  viktigt  mate- 
rial vid  syntes  av  organiska  tör- 
en in  gar.  ,     ,     , 
Ach    Narziss,  f.  1871,  tysk 
psykolog,  prof.  i  Königsberg  1907, 
i  "Göttingen   1922.    Med   sin   av- 
handling   iJber   die   Willenstatig- 
Jcdt  und  Clas  Denken  (1905)  m.  fl. 
arbeten    har    A.    introducerat    en 
originell  och  mycket  bemärkt  ex- 
perimentell     undersökningsmetocl 
rörande     viljeproblemen,    varmed 
han  anser  sig  ha  bevisat,  att  vilje- 
akten  är    en    från    såväl   kanslo- 
som   kunskapslivet   artskild  upp- 
levelse, vars  egenart  betingas  av 
vad  A.  kallar  en  determmerande 
tendens  hos  en  föreställning,  vil- 
ken tendens  ej  kan  reduceras  till 
vare  sig  dess  associations-  1-  per- 
severationstendens      (jfr     Före- 
ställning sp.  920). 

Acheson  [^'ttjisen],  Ed- 
ward Goodrich,  f.  185b, 
nordamerikansk  uppfinnare,  mest 
känd  genom  sina  metoder  for 
framställning  av  carborundum 
och  grafit  (se  dessa  ord). 

Acheuléen        [asjöleä'i)],       se 
Stenåldern  sp.  1539. 

*Acidos,     jfr    A  1  k  a  1  i  r  e  - 
ser  v.  Suppl.  .   ^   ,-,    ^ 

Ä  cire  perdue  [sir  pardy  J,  tr.. 


"med    förlorat   vax",    se    Gjut- 
ning  sp.  1278. 

*Acke,  J.  A.  G.  (Jag),  avled 
1924.  Bland  hans  senaste  arbeten 
märkas  stuckreliefer  i  Stockholms 
stadshus. 

♦Acklamation,  se  även  Val  1. 
Ackommode'ra  (jfr  Ack  om- 
modat  i  on),   anpassa. 

*Ackord,  även  benämning  på 
det  fordom,  särskilt  inom  armén 
men  även  betr.  civila  tjänster, 
vanliga  förhållandet,  att  en  avgå- 
ende innehavare  av  en  tjänst  ägde 
rätt  att  av  sin  efterträdare  er- 
hålla en  viss  summa  penningar. 

Ackorde'ra  (jfr  Ackord  1), 
avtala,  göra  upp  (om  något),  un- 
derhandla, köpslå.  _ 

*Ackra  hade  1921  38,000  inv. 
En  järnvägslinje  till  Kumassi  1 
Asjanti  fullbordades  1923. 

Ackté,  Aino,  f.  1876,  fin- 
ländsk sångerska  (sopran).  A_. 
var  anställd  vid  Stora  operan  1 
Paris  1897-1904  och  vid  Metro- 
politan Opera  i  New  York  1904 
—06  och  har  dessutom  med  stor 
framgång  uppträtt  «erstädes  1 
Amerika  och  Europa  (Sthlm  1903 
och  senare).  Gift  först  1901  med 
Heikki  Renvall  och  sedan  1919 
med  Bruno  Jalander. 

*Ackumulatioii.  Med.  Se  K  u  - 
mulation.   Med. 

Ackumulati'v  utdelning  (av 
lat.  accumtiWre,  samla,  hopa), 
form  av  utdelning,  som  1  ett  aktie- 
bolags stiftelseurkund  kan  tilltor- 
säkras  preferensaktieägarna.  A. 
innebär,  att,  därest  vinsten  under 
något  år  understiger  den  utdel- 
ning, som  skall  tillkomma  prefe- 
rensaktieägarna, dessa  skola  er- 
hålla det  felande  beloppet  av 
kommande  årsvinster,  innan  ut- 
delning till  stamaktieägarna  far 

*  Ackumulator,  se  även  G  a  s  - 
ackumulator      och      Äng- 


17 


Ackumulatorbatteri — l'Action  frangaise 


18 


ackumulator.  Om  hydrau- 
lisk A.  se  Smidespress  sp. 
1032. 

*Ackumulatorbatteri.  Genom 
lämpliga  ajiordningar  kunna  A. 
parallellkopplas  med  de  å  nätet 
arbetande  generatorerna  (buf- 
fertbatteri). Driften  blir 
härigenom  mer  ekonomisk,  enär 
mindre  maskinaggregat  kunna 
användas,  varjämte  belastnings- 
variationer smidigare  iit  jämnas 
( jfr  även  Pirani  maskin. 
Suppl.).  Genom  anbringande  av 
lämpliga  automatiska  omkopp- 
lingsanordningar kunna  A.  tjänst- 
göra utan  ständig  tillsyn.  I  tre- 
ledaranläggningar  (se  Led- 
ningssystem. Suppl. )  av 
större  mått  användas  A.  ofta  som 
spänningsdelare.  —  Jfr  C  e  1 1  - 
kopplar  e. 

Ackumule'ra  (lat.  accumula'- 
re),  samla,  hopa. 

*Aconitum.  A.  scptentriona'le 
ätes  av  kreaturen,  emedan  alka- 
loiden  finnes  huvudsakl.  i  roten. 
Den  är  en  viktig  foderväxt  i 
subalpina  betesmarker. 

Aco'ntius,  J  a  c  o  b  u  s,  f . 
omlcr.  1490,  d.  sannol.  1566,  ita- 
liensk evangelisk  humanist,  verk- 
sam i  Schweiz  på  1550-t.,  i  Lon- 
don från  omkr.  1560.  A.  strävade 
efter  en  försonfng  och  utjämning 
mellan  de  från  reformationen  ut- 
gångna olika  samfunden.  I  sin 
märkliga  progi-amskrift  Sirata- 
ge'mata  8a'tanae  (1565;  Satans 
listiga  försåt)  krävde  A.  religiös 
fördragsamhet  och  praktisk  from- 
het och  fördömde  dogmatiskt  be- 
kännelsetvång. Han  skiljer  härvid 
för  första  gången  mellan  de  ovä- 
sentliga lärorna,  kristendomens 
utanverk,  och  den  fundamentala 
sanningen,  kristendomens  väsen, 
som  är  av  praktiskt-religiös  na- 
tur, och  vänder  sig  med  skärpa 
paot     de     stridslystna   teologerna 


men  hoppas  på  lekmännens  bi- 
stånd. G«nom  denna  skrift  blev  A. 
den  förnämste  banbrytaren  under 
1500-t.  för  kravet  på  religiös  tole- 
rans och  kristlig  enhet.  Dess  in- 
flytande kan  spåras  runtom  i 
Europa,  bl.  a.  i  Sverige  hos  Jo- 
hannes Matthiae  Gothus.  A:s 
krav  upptogos  på  nytt  av  pietis- 
men  samt  (i  sekulariserad  form) 
av  upplysningen. 

A  co'nto,  ital.,  förk.  a/c,  i 
räkning,  i  avräkning;  även  be- 
teckning för  förskott  1.  avräkning 
på  mellanhavande. 

Acre  [a'k-],  territorium  i  v. 
Brasilien,  gränsande  till  Peru  och 
Bolivia  i  s.v.  och  s.  Kautsjukpro- 
duktion.  Hu\aidstad  Rio  Branco. 
148,027  kvkm.  106,000  inv. 
(1926).  —  A.,  som  länge  var  om- 
tvistat mellan  Brasilien,  Bolivia 
och  Peru,  förvärvades  genom  för- 
drag 1903,  1904  och  1909  av  först- 
nännida  land. 

TAction  frangaise  [laksiå'i) 
frar)sä'§]  (fr.,  den  franska  hand- 
lingen), fransk  monarkistisk  par- 
tiorganisation. A.  har  framväxt 
ur  den  1898  av  H.  Vaugeois 
bildade,  republikanska  och  starkt 
nationalistiska  organisationen  la 
Patrie  frangaise.  Redan  omkr. 
1900  var  emellertid  den  monar- 
kiska principen  godtagen,  och 
1905  tillkom  namnet  A.  Större  be- 
tydelse fick  dock  A.  först,  sedan 
den  1908  skapat  sig  ett  kamp- 
organ i  tidningen  1'Action  fran- 
caisc.  Dess  progi-am,  som  utbil- 
dats av  talangfulla  teoretiker  ss. 
M.  Barres,  L.  Daudet,  C.  Maurras 
och  J.  Bainville,  innebär  en  mo- 
narkistisk, katolsk  och  allmänt 
reaktionär  restauration.  Som 
tronpretendent  hyllade  A.  hertig 
Philippe  av  Orleans  och  efter  den- 
nes död  hertig  Jean  av  Guise. 
Sina  ivrigaste  anhängare  räknar 
A,  i  yngre  akademiska  kretsar  i 


19         Acykliska  likströmsmaskiner — Ad  calendas  graecas 


20 


iltii      i      Landsdowne      House. 
Hobert  och  James  Adam. 

Paris.  Åren  före  och  under  världs- 
kriget voro  A:s  glanstid,  då 
den  riktade  häftiga  angrepp  mot 
defaitismen  (se  d.  o.).  De  stän- 
diga demonstrationer  och  orolig- 
heter, som  framkallats  av  A:s 
radikala  flygel,  camelots  du 
ro  i,  ha  emellertid  minskat  dess 
inflytande.  Härtill  har  även  bi- 
dragit, att  det  stöd,  A.  till  en 
början  erhöll  från  kyrkan,  gått 
helt  förlorat,  då  Vatikanen  av 
hänsyn  till  sina  intressen  i 
Frankrike  ej  kunde  godtaga  A:s 
våldsamma  politik.  Konflikten 
med  kyrkan  kulminerade  1928, 
då  A:s  ledare  bannlystes  och 
rAction  fran^aise  uppfördes  på 
Index  librorum  i:)rohibitonuii. 

Acy'kliska  likströmsmaskiner 
(av  grek.  nekande  a  och  l:y'klos, 
krets),  detsamma  som  unipolar- 
maskiner. 

Ad,  lat.,  till.  A.  ingår  i  ett 
flertal  låneord  från  latinet  1.  ro- 
manska språk    (t.  ex.   addera). 

Ad  a'cta,  lat.,  till  handling- 
arna, vanligast  i  uttrycket  "lägga 


ad  acta",  d.  v.  s.  lägga  åt  sidan, 
liigga  undan  ss.  icke  föranledande 
någon    åtgärd,    ss.    slutbehandlat. 

*Adalin,    jfr    Sömnmedel. 

Adam  ra3'dd'om] ,  Robert,  f. 
1728,  d.  1792,  och  James,  d. 
1794,  engelska  arkitekter,  bröder, 
verksamma  i  London,  där  de  bl.  a. 
uppförde  det  förnäma  bostads- 
kvarteret Adelphi  Terrace  vid 
Strand,  och  i  Edinburgh.  De  fingo 
sin  största  betydelse  som  interiör- 
arkitekter.  Deras  stil  betecknar 
en  brytning  med  den  stränga  pal- 
ladianska  traditionen  och  anslu- 
ter sig  bl.  a.  genom  användningen 
av  pompejanska  motiv  till  den 
kontinentala  nyklassicismen. 

*Adam  de  la  Halle.  Le  jeu  de 
Robin  et  de  Marion  föreligger  i 
sv.  övers.  (Robin  och  Marion)  i 
Världslitteraturen    (del  2,   1902). 

Adam  och  Eva,  se  O  r  c  h  i  s. 

Adams  [ae'dd9m§],  Walter 
Sydney,  f.  1876,  nordameri- 
kansk astronom,  chef  för  Mount 
Wilsonobservatoriet  1923,  har 
utfört  betydelsefulla  sol-  och 
stellarspektroskopiska  undersök- 
ningar samt  gjort  intressanta 
rön  i  fråga  om  solrotationen. 

*Adana  hade  1927  73,000  inv. 
Dess  tidigare  betydande  mattin- 
dustri har  gått  tillbaka  genom  för- 
lusten av  de  efter'1923  bortflytta- 
de grekiska  hantverkarna  (se 
L  au  sanne   sp.    307). 

Ad  a'stra,  lat.,  till  stjärnor- 
na (se  Per  aspera  ad 
a  s  t  r  a). 

Ad  cale'ndas  grae'cas,  lat., 
"till  de  grekiska  calendae",  la- 
tinsk ordlek,  använd  som  beteck- 
ning för  "aldrig".  Ordet  "calen- 
dae", som  i  latinet  betecknade 
första  dagen  i  varje  månad  (från 
vilken  man  räknade  bakåt  till 
mitten  av  föregående  månad ;  "den 
och  den  dagen  före  calendae"), 
saknades  nämligen  i  grekiskan. 


21 


Adda — Adenin 


22 


Adelsnäs  slott. 


*Adda  iia-i'  en  längd  av  310 
km.  Ovan  Comosjön  kallas  dal- 
gången ValTellina  (sed.  o.). 

*Addison.  1.  J  o  s  e  p  h  A.  En 
serie  artiklar  ur  The  Spectator  av 
A.  och  Steele  med  Sir  Roger  de 
Coverley  som  huvudperson  ha, 
sammanställda  till  en  roman,  ut- 
givits i  sv.  övers,  av  K.  G.  Ossian- 
nilsson  (Sir  Roger  de  Coverley, 
1923).  Bland  A:s  övriga  arbeten 
märkes  den  av  samtiden  högt 
skattade  fransk-klassiska  trage- 
din Cato  (1713). 

*Additament.  Om  det  s.  k. 
1660  års  A.  se  Riksdag  sp. 
1154  och  Riksråd  sp.   1169. 

*  Addition.  Kem.  Se  S  u  b  s  t  i  - 
t  u  t  i  o  n.  Kem.  Jfr  Derivat.  — 
Matem.  Se  även  Vektor  sp.  543. 

Additionsmaskin,  se  Räk- 
nemaskin sp.  1604  f. 

Additionssystem,  se  Tal- 
system. 

*AdeIaide  hade  1927  jämte 
förorter  328,000  inv.  Det  är  säte 
för  katolsk  ärkebiskop  och  angli- 
kansk biskop. 

A'delboden  [-bå'den],  se 
Schweiz  sp.  279. 

*Adelcrantz.  2.  K.  F.  A.  Bland 
A:s  övriga  byggnadsverk  märkes 
främst  Kina  (se  d.  o.)  slott.  A. 
var  även  en  utomordentlig  inred- 
ningsarkitekt (se  ill.  till  Rokoko 
sp.  1242)  och  utförde  bl.  a.  inred- 
ningarna i  de  s.  k.  rådsrummen  i 
Stockholms     slott     1755.      I     de 


nämnda  och  andra  tidigare  verk 
framstår  A.  som  en  av  rokoko- 
stilens yppersta  svenska  represen- 
tanter men  tillhör  i  sina  senare 
den  gustavianska  stilen. 

Adélieland  [adeli'-],  se  D  u - 
m  o  n  t  d'  U  r  v  i  1 1  e. 

*AdeIsberggrottan  heter  nu- 
mera officiellt  Grotta  di 
P  o  s  t  u  m  i  a. 

*Adelsnäs.  Det  nya,  ståtliga 
slottet  ujipfördes  1916 — 20  av  I. 
G.  Clason. 

* Adelswärd,  T  h  e  o  d  o  r,  var 
1906— OS  samt  1912—19  led.  av 
A.  K.,  1920—24  led.  av  F.  K. 
(ånyo  från  1930)  och  är  sedan 
1922  president  i  Interparlamen- 
tariska  unionen. 

*  Adelsö  omfattar  flera  öar  i 
Mälarens  ö.  del,  mellan  Norra 
och  Södra  Björkfjärdarna;  störst 
är  o  Adelsö  (se  Al  snö)  och 
Björkö  (se  B  i  r  k  a,  även  Suppl.) . 
A.  skall  framdeles  förenas  med 
Munsö  till  ett  pastorat. 

*Aden.  Hamnen  och  territoriet 
A.  (207  kvkm.)  lyda  administra- 
tivt under  presidentskapet  Bom- 
bay ;  militära  och  politiska  frågor 
handhavas  däremot  från  1  april 
1929  av  kolonialministeriet  i 
London.  Till  kolonin  hör  ett  pro- 
tektorat A.  på  västligaste  delen 
av  Arabiens  sydkust  samt  Kurian- 
Murianöarna  och  Sokotra. 

Adeni'n,  purinbas  (jfr  Pu- 
rin),  som  förekommer  i  nuklein- 


23 


Adenoid — Adler 


24 


syror  och  vid  oxidation  ger  hy- 
poxantin. 

*Adenoid.  Utom  de  nämnda 
symtonicii  av  adenoida  vegetatio- 
ner märkas  huvudvärk,  kväv- 
ningsanfall om  nätterna,  dålig 
sömn  och  aptit.  Feber  förekom- 
mer ofta  liksom  ständigt  äter- 
kommajide  halsfluss  och  envisa 
katarrer  i  mellanörat,  ofta  med 
nedsatt  hörsel.  Patienterna  äro 
stundom  andligt  slöa. 

*Adept,  även  lärjunge  i  allm. 

*Ader,  C  1  o  m  c  n't,  avled  1925. 

*Adhesion,  se  även  K  a  p  i  1  - 
1  a  r  i  t  e  t. 

Adhesionsbana,  järnväg,  vid 
vilken  ett  tåg  kan  framföras  med 
hjälp  av  friktionen  mellan  loko- 
motivets drivhjul  och  skenorna. 
Vid  stigningar  minskas  friktio- 
nen, varför,  då  stigningen  upp- 
går till  omkr.  45  Voo  och  därut- 
över, ktiggstångsbanor 
(se  d.  o.)  och  hissbanor  (se 
d.  o.)  komma  till  användning. 
Vid  järnvägar,  byggda  som  A., 
tillåtas  vanligen  ej  större  stig- 
ningar än  12  Voo,  vid  enklare 
järnvägar    dock    upp    till     15    å 

20  Von. 

Adiaba't,  kurva  i  tillstånds- 
diagram, som  motsvarar  adiaba- 
tisk  tillståndsändring.  Se  Ter- 
modynamik sp.  961. 

Ad  i'nterim,  lat.,  tills  vidare. 

Adirondack  Mountains  [fedi- 
rå'nnd£ek  mao'ntins],  Adiron- 
dack s,  bergstrakt  i  staten  New 
York,  För.  Stat.,  s.v.  om  Cham- 
plainsjön,  utgör  ett  isolerat  parti 
av  laui-entiska  urbergsplatån  (se 
N  o  r  d  -  A  m  e  r  i  k  a  sp.  882  f.) . 
Högsta  topp  Mount  Marcy  (1,639 
m.).  A.,  som  ha  vidsträckta  sko- 
gar och  många  fiskrika  småsjöar, 
äro  berömda  för  sin  naturskönhet 
och  utgöra  ett  omtyckt  turist-  och 
jaktområde.  I  A.  finnas  betydan- 
de järnmalmstillgångar. 


Adjanta,  se  A  jänta.  Suppl. 

*Adjektiv  (lat.  adjectVvum, 
av  adje'ctus,  tillagd),  ordklass 
(se  d.  o.),  som  jämte  .substantivet 
utgör  kategorin  nomen.  Ett  ty- 
piskt A.,  t.  ex.  rund,  betecknar  en 
egenskap,  vilken  fattas  ss.  bestäm- 
ning (jfr  Attribut)  till  ett 
substiat  (vanl.  ett  substantiv  1. 
pronomen),  visar  (i  de  flesta  flek- 
terande  språk)  böjning  mer  1. 
mindre  i  kongruens  (se  d.  o.)  med 
huvudordet  samt  har  förmågan  av 
komparation.  Men  ej  sällan  sak- 
nas ett  (stundom  två)  av  dessa 
A:s  kännetecken:  äkta  är  t.  ex. 
oböjligt  utom  genom  komparation, 
rrdo  kan  ej  nyttjas  som  direkt 
attribut  o.  s.  v.  A.  kunna  helt  1. 
delvis  övergå  till  substantiv 
[sven-ih,  plur.  svenskar;  sakkun- 
nig, plur.    (de)    sakkunniqe]. 

*Adiunkt.  De  forna  adjunkter- 
na vid  folkskoleseminarierna  ha 
fr.  o.  m.  1919  erhållit  lektors 
titel.  Till  1877  funnos  även  vid 
universiteten  A.,  vanl.  kallade 
akademiadjunkter,  ord.  lärare  av 
lägre  grad  än  professorerna.  Sist- 
nämnda år  ombildades  dessa  ad- 
junkturer  till  e.  o.  professurer. 
Se    även    Pastorsadjunkt. 

Adjunta,   se  A  j  a  n  t  a.  Suppl. 

A'dler.  1.  Guido  A.,  f.  1855, 
österrikisk  musikforskare,  prof.  i 
Wien  1898—1927,  har  skrivit  ett 
större  antal  musikhistoriska  ar- 
beten, bl.  a.  en  Wagnerbiografi 
(1904,  2:a  uppl.  1922)  och  Der 
Stil  in  der  Musik  (1912),  samt 
redigerat  Handhuch  der  Musik- 
(jeschiclite  ( 1924) .  —  2.  A  1  f  r  e  d 
A.,  f.  1870,  österrikisk  psykolog 
och  läkare.  A.  är  lärjunge  av  S. 
Freud  och  accepterade  från  bör- 
jan dennes  på  psykoanalysens 
grundåskådning  byggda  uppfatt- 
ning av  neurosernas  orsaker  men 
har  efter  hand  utformat  dess 
åskådningssätt     i     en     egenartad 


25 


Ad  libitum — Adverb 


26 


riktning.  A.  sätter  uppkomsten 
av  med  neuroserna  sammanhäng- 
ande psykiska  rubbningar  i  sam- 
band med  individens  sociala  ge- 
menskapsförhållanden och  finner 
dem  ytterst  bottna  i  en  abnorm 
känsla  hos  honom  av  personlig 
mindervärdighet  i  förhållande 
till  hans  sociala  miljö.  Bland  hans 
arbeten  märkas  Uber  den  nervö- 
sen  Character  (1912)  och  Men- 
schenkenntnis  (1927;  Individual- 
psykologien,   192S). 

Ad  li'bitum,  lat.,  efter  behag. 

Admissio'nstryck  (av  lat.  ad- 
mi'ttere,  släppa  in),  se  Ång- 
maskin sp.   1449. 

Admitte'ra  (lat.  admVttere), 
lämna  tillträde  åt.  —  Å  d  m  i'  t  - 
titur  (lat.,  han  framsläppes), 
gammal  benämning  på  lägsta  god- 
käimande  betyget  i  en  examen. 

Adolfsfors,  egendom  med  såg 
och  träsliperi  i  Kola  skn,  Värml. 
1.  Äg.  A:s  a.  b.,  grundat  1902. 

*Adonis,  i  överförd  bet.  bild- 
skön yngling. 

*  Ador,  G  u  s  t  a  v  e,  avled  1928. 
Han  var  led.  av  X.  F:s  delegerade- 
församling  1920—24. 

Adoratö'r  (av  lat.  adora'rc, 
tillbedja),   tillbedjare. 

Adressa't  (jfr  Adress), 
person,  till  vilken  en  skrivelse  är 
ställd,  mottagare. 

Adrian-Nilsson,  Gösta,  f . 
1884,  målare  och  författare.  A. 
har  anslutit  sig  till  kubismen,  ur 
vilken  han  utvecklat  en  dekorativ 
figurstil,  som  jämte  intiyck  av 
medeltida  miniatyrkonst  även  sät- 
ter sin  prägel  på  den  för  hand 
textade  och  illustrerade  upplaga 
av  Geijer-Afzelius'  Svenska  Folk- 
visor, som  han  utfört  i  ett  ex.  A. 
har  även  utfört  väggmålningar  i 
festsalar  i  Lund  och  Malmö. 

*  Adrianopel,  turk.  Edirne,  kom 
hösten  1922  åter  under  turkiskt 
välde,   vilket    bekräftades   genom 


Lausannefreden  1923,  och  är  nu 
huvudstad  i  ett  vilajet  med  samma 
namn.  Det  hade  1927  35,000  inv. 
— ■  Den  berömda  moskén  är  upp- 
förd av  Sinan    (se  d.  o.). 

Adrona'Iacetat,  se  C  y  k  1  o  - 
h  e  X  a  n  o  1.    Suppl. 

Adsja'rien,  ry.  Adsjarija  1. 
Adsjaristan,  autonom  socialistisk 
sovjetrepublik,  ingående  i  rep. 
Georgien  och  belägen  mellan  Tur- 
kiet i  s..  Svarta  havet  i  v.  och 
egentliga  Georgien  i  n.  och  ö. 
2,577  kvkm.  132,000  inv.  (1926). 
Åkerbruk,  trädgårdsodling.  Hu- 
vudstad Batum.  ■ — ■  A.  bildades 
1921  av  en  del  av  Batumområdet. 

*Adstringerande  medel.  Ver- 
kan av  A.  beror  på  deras  förmåga 
att  fälla  äggvita  på  ytan  av  slem- 
hinnor utan  att  tränga  på  djupet, 
som  etsande  medel  göra.  Äggvitan 
förlorar  sin  vattenbindande  för- 
måga, och  härigenom  orsakas  en 
sammandragning. 

*Aducering.  A.  uppfanns  av 
de  Réaumur. 

Ad  u'sum  Delphi'ni,  lat.,  "till 
dauphins  bruk",  påskrift  på  vissa 
upplagor  av  klassiska  författares 
arbeten,  som  under  Ludvig  XIV 
av  Franki-ike  tiycktes  för  hans 
äldste  son  Louis'  (den  dåv.  dau- 
phin)  räkning  och  vari  alla  an- 
stötliga  ställen  uteslutits  1.  om- 
redigerats. Senare  har  uttrycket 
i  allm.  använts  ss.  beteckning  för 
litterära  editioner,  vilka  på  grund 
av  vissa  hänsyn  utgivits  i  stym- 
pat skick. 

Ad  utru'mque,  lat.,  "(beredd) 
till  bäggedera"  (näml.  svärdet 
och  boken),  Limds  universitets 
valspråk. 

Advent  Bay  [8e'ddvant  bej],  en 
av  Isf jordens  s.  förgreningar,  om- 
given av  Spetsbergens  förnämsta 
kolfyndigheter.  Vid  A.  ligger 
Long\-ear  City. 

*Adverb.     A.    kan    även    vara 


27 


Advers — a.  b.  Aerotransport 


28 


bestämning  till  subst. :  dagen 
därpå.  Som  ex.  pä,  bildningar,  vil- 
ka frun  början  äro  A.,  må  nämnas 
ut,  illa,  ute,  östan.  Om  beröring 
med  andra  ordklasser  se  Ord- 
klasser  och   Preposition. 

Adve'rs  (av  lat.  adve'rsus, 
vänd  emot ) ,  se  Medaljer. 

*Adversativ.  Även  ett  adverb 
kan  vara  A.    (t.  ex.  likväl). 

Advocatus  Diaboli  (se  Ad- 
vocatus  Dei)  användes  i 
överförd  bet.  om  person,  som  mot 
bättre  vetande  uppträder  till  för- 
svar för  en  dälig  sak. 

Advokaten  Patelin  [patlä'i)], 
Maistre  Pierre  Patelin, 
fransk  fars  från  1400-t.,  utmärkt 
av  överlägsen  karaktärsteckning 
och  ypperlig  dialog.  Enl.  en  av 
den  amerikanske  forskaren  L. 
Cons  uppställd,  ej  osannolik  teori 
är  A.  författad  av  munken  Guil- 
laume  Alecis  (f.  1425,  d.  1486).  A. 
har  flera  ggr  uppförts  i  modern 
tid,  även  i  Sverige,  och  föreligger 
i  sv.  övers,  i  Världslitteraturen 
(bd  2,  1902). 

"" Advokatf iskal  finnes  även  vid 
flottan  med  uppgift  att  bevaka 
kronans  rätt  och  föra  dess  talan. 

Adyge'j-Tierke'ss,  se  T  j  e  r  - 
k  e  s  s.  Suppl. 

A.  E.  [ej  i],  se  Russel!. 
Suppl. 

Aegeisk  kultur,  se  E  g  e  i  s  k 
kultur. 

Ae'quer,  fornitaliskt  bergsfolk 
kring  övre  Arno,  underkuvat  av 
romarna  omkr.  300  f.  Kr. 

Aeroa'rctic,  Internatio- 
nale Studiengesell- 
schaft  zur  Erforschung 
derArktismitdemLuft- 
s  c  h  i  f  f,  ett  i  Berlin  1924  stiftat 
internationellt  sällskap  för  nord- 
polarområdets utforskning  genom 
luftskeppsfärder  och  anläggning 
av  mer  1.  mindre  permanenta  ob- 
servationsstationer.   A.    planerar 


till  våren  1930  omfattande  färder 
med  luftskeppet  "Graf  Zeppelin" 
för  kartläggning  av  Polarbas- 
sängens  djupbäcken  (två  förtöj- 
ningsmaster skola  resas  i  n.  Euro- 
pa och  Nord- Amerika).  Sällska- 
pets president  är  Fridtjof  Nansen, 
även  utgivare  av  en  av  dess 
publikationer,  kvartalstidskriften 
Arktis  (utg.  sedan  1928),  och  ut- 
sedd till  ledare  för  luftskepps- 
färderna 1930. 

*Aerob  kallas  även  en  pro- 
cess, som  för  sitt  förlopp  är  be- 
roende av  syrgas.  —  En  a  n  a  e  - 
rob  process  kan  försiggå  utan 
närvaro  av  syrgas  (jfr  Anae- 
rob). 

Aérodro'm  (av  grek.  ae'r,  luft, 
och  dr  o' mos,  lopp).  1,  Etablisse- 
ment  för  flygtjänst;  flygfält.  —  2. 
Se  Flygning  sp.  187. 

*Aerofon,  även  detsamma  som 
lyssnarapparat. 

Aerogra'f  (av  grek.  ae'r,  luft, 
och  grajein,  skriva) ,  se  L  u  f  t  - 
pensel. 

Aerokartogra'f  (av  grek.  ae'r, 
luft),  se  Stereofotogram- 
m  e  t  r  i  sp.   1548. 

Aeroklubben,  se  Kungliga 
Svenska  Aeroklubben. 
Suppl. 

Aerologi'  (av  grek.  ae'r,  luft, 
och  lo'gos,  lära),  vetenskapen  om 
de  högre  luftlagren  i  atmosfären. 
A.  har  efter  uppfinningen  av  flyg- 
maskiner och  luftskepp  blivit  av 
stor  i^raktisk  betydelse. 

a.  b.  Aerotransport,  svenskt 
lufttrafikbolag,  bildat  1924,  med 
syfte  att  driva  reguljär  lufttrafik 
inom  Sverige  och  mellan  Sverige 
och  utlandet.  1924  öppnade  A. 
för  första  gången  trafik  på  lin- 
jerna Stockholm — Helsingfors  och 
Malmö — Hamburg.  1925  träffades 
avtal  mellan  statsverket  och  A. 
om  subvention  för  bedrivande  av 
reguljär    luftfart,    enl.    vilket    A. 


29 


Aerugo  nobilis — Afghanistan 


30 


kom  i  åtnjutande  av  visst  under- 
stöd  per   km.,   flugen   i   reguljär 
trafik    å    vissa    flyglinjer    intill 
1930.    1925   förlängdes   Hamburg- 
linjen     fram     till      Amsterdam, 
varest  de   svenska  flygplanen  er- 
höllo    anslutning    med    trafikma- 
skiner till  London  och  Paris.  Se- 
dan bolagets  start  ha  av  A.  och 
av   utländska   bolag   i    samtrafik 
med  A.   följande  flyglinjer  trafi- 
kerats:     Stockholm — Helsingfors 
— Reval,    Stockholm — Mariehamn 
— Åbo,  Stockholm — Kalmar — Stet- 
tin — Berlin,     Stockholm — Kalmar 
— Danzig,    Stockholm — Kalmar — 
Liibeck,       Malmö — Köpenhamn — 
Hamburg  —  Amsterdam — London 
( Paris ) ,    Malmö — Liibeck — Berlin 
—Wien,  Malmö — Köpenhamn — Gö- 
teborg,     Oslo — Göteborg — Köpen- 
hamn— Stettin — Berlin.    Förutom 
trafiken  å  dessa  dagflyglinjer  har 
nattflygtrafik    för    befordran    av 
luftpost     bedrivits     på     linjerna 
Stockholm — Malmö — Köpenhamn 
— Amsterdam — London        (Paris) 
och  Stockholm — Berlin.  A:s  luft- 
flotta utgöres  av  Junkersflygplan, 
byggda  i  Sverige,  näml.  4  tremo- 
toriga  med  plats  för  10  passage- 
rare och  4  enmotoriga  med  plats 
för     4     passagerare.     Under   A:s 
verksamhetstid     har     ingen    som 
helst  olycka  inträffat,  medförande 
skada  å  passagerare,  post  1.  gods. 
Intill    1    maj    1929    ha    bolagets 
flygplan     tillryggalagt    1,552,422 
km.,  varvid  befordrats  56,174  pas- 
sagerare,   298,290    kg.    gods    och 
bagage  och  67,840  kg.  post.  Bola- 
get har  sitt  huvudkontor  i  Stock- 
holm samt  flygstationer  i  Stock- 
holm     (Lindar  ängen),     Göteborg 
(Torslanda),    Malmö    (Bulltofta) 
och  Kalmar    (på  Ängö). 

Aeru'go  no'bilis,  lat.,  ädelärg. 
Ae'schines,   se  Aiskines. 
Ae'schylus,     se     A  i  s  k  y  1  o  s. 


Ae'ta,  se  Människoraser 
sp.  526. 

*Affektion.  Med.  Sjuklig  pro- 
cess i  ett  organ. 

* Affinitet,  se  även  Termo- 
dynamik sp.  963. 

Affrika'ta  (av  lat.  affrica're, 
gnida) ,  se  Konsonanter  sp. 
1117. 

♦Afghanistan.  Vanl.  uppskat- 
tas numera  ytan  till  c:a  650,000 
kvkm.  (635,000  ä  700,000)  och 
folkmängden  till  8  mill.  (7  ä  10 
mill.).  De  områden,  som  i  n.v.  och 
n.  begi'änsa  A.,  ingå  nu  i  Turk- 
menistan och  Usbekistan.  En  ny 
huvudstad,  Darul-Aman,  är  sedan 
1923  under  anläggning  8  km.  s.v. 
om  Kabul.  Bland  städerna  mär- 
kas (jämte  Kabul)  Kandahar, 
Herat  och  Masar-i-Sjarif  (se  d.  o. 
Suppl.).  —  Näringar.  Bland  de 
rika  mineraltillgångarna  märkas 
även  fyndigheter  av  ädelstenar  i 
n.ö.  (lasursten,  turkoser  och  ru- 
biner).  Utrikeshandeln  berör 
främst  Britt.  Indien  och  där- 
näst Ryssland  och  Persien.  — 
Religionen  är  övervägande  sunni- 
tisk  islam.  —  Historia.  De  se- 
naste årens  inre  utveckling  har 
framför  allt  präglats  av  Aman- 
ullah  khans  strävanden  att  re- 
formera sitt  land  efter  europeiskt 
mönster  administrativt,  ekono- 
miskt och  kulturellt.  1922  ombil- 
dades  A.  nominellt  till  en  konsti- 
tutionell monarki,  i  det  ett  slags 
vald  representation  infördes.  I 
realiteten  förblev  dock  emiren, 
som  1926  antog  konungatitel,  en- 
väldig. Ett  nytt  myntsystem  in- 
fördes 1926,  enl.  vilket  amani  =: 
20  afghanska  rupier  gjordes  till 
myntenhet,  åtgärder  för  undervis- 
nings- och  försvarsväsendets  för- 
bättrande vidtogos,  och  meter- 
systemet introducerades.  Aman- 
ullah  företog  1927 — 28  en  längre 
utrikes  resa,  som  berörde  ett  fler- 


31 


Afidna — Agaricaceae 


32 


tal  europeiska  länder  och  fram- 
lade efter  sin  hemkomst  hösten 
s.  å.  ett  omfattande  reformpro- 
gram, som  bl.  a.  åsyftade  månggif- 
tets förbjudande,  höjande  a\'  kvin- 
nans ställning  och  avskallande  av 
en  rad  yttre  orientalisk-islamska 
bruk.  Dessutom  skulle  det  konsti- 
tutionella statssldcket  utvecklas. 
Aman-ullahs  reformer  möttes 
dock  av  starkt  missnöje  och  mot- 
stånd, särsldlt  från  prästerligt 
håll,  ocli  1928  utbröt  ett  huvud- 
sakl.  av  religiösa  orsaker  fram- 
kallat uppror,  som  medförde 
Aman-ullahs  abdikation.  De  nya 
maktinnehavarna  lyckades  dock 
icke  vinna  allmänt  erkännande. 
Aman-ullah  återtog  jan.  1929  sin 
avsägelse  och  upptog  från  Kanda- 
har  striden  med  den  nya  Kabul- 
rcgeringen,  vars  ledande  man  är 
emiren  Habib-ullah.  Denne  lycka- 
des under  våren  1929  stärka  sin 
ställning,  vilket  i  förening  med 
intriger  från  familjemedlemmar 
och  desertering  av  tidigare  an- 
hängare föranledde  Aman-ullah 
att  maj  s.  å.  över  Indien  gå  i 
landsflykt.  —  Förhållandet  till 
Storbritannien  var  under  Aman- 
ullahs  regim  efter  1921  års  för- 
drag i  allm.  vänskapligt,  även 
om  från  ryskt  och  franskt  håll 
underblåsta  misstankar  om  eng- 
elska annektionsplaner  stundom 
skapat  en  irriterad  stämning.  Med 
Ryssland,  som  arbetat  på  att  eko- 
nomiskt och  politiskt  vidga  sitt 
inflytande  i  A.,  slötos  1926  en  de- 
fensivallians och  senare  även  en 
vänskapstraktat. 

Afi'dna,  ort  i  Ättika,  Grek- 
land, där  S.  Wide  först  påvisade 
resterna  av  den  s.  k.  mellanhella- 
diska  kulturen  (se  Egeisk 
kultur  sp.  721). 

Afiu'n  Karahisa'r,  stad  i  Tur- 
kiet (Mindre  Asien),  vid  Anato- 
liska  järnvägen   och  linjen  A. — 


Smyrna.  Mattindustri  och  opium- 
handel. 23,000  inv.  (1927). 

Afoka'l  (av  grek.  nekande  a 
och  fokus ) ,  se  T  e  1  e  s  k  o  p  i  s  k. 

* Afoni,  jfr  även  Struphu- 
vud och  Struphuvudets 
s  j  u  k  d  o  m  a  r. 

*Afte.  Med.  A.  är  ej  benäm- 
ning på  torsk  utan  på  stomatit. 

♦Aftonbladet.  1922  övergick 
aktiemajoriteten  till  medlemmar 
av  familjen  Solilman,  som  även 
tidigare  innehaft  densamma.  F.  å. 
efterträddes  V.  Söderberg  som  hu- 
vudredaktör av  P.  E.  Lindström, 
efter  vars  död  1924  T.  Telander 
blev  huvudretlaktör.  Den  dagliga 
uppl.  uppgår  1929  i  genomsnitt 
till  omkr.  30,000  ex.,  halv\'ecko- 
uppl.  till  omkr.  65,000. 

Afzelius,  Axel,  f.  1885,  son 
till  J.  F.  I.  A.,  jurist,  hovrättsråd 
i  Svea  hovrätt  1921,  chef  för 
justitiedepartementets  lagavdel- 
ning 1922 — 28,  revisionssekrete- 
rare  1925,   regeringsråd   1929. 

A/G,  förk.  för  ty.  Aktienge- 
sellschaft,  aktiebolag. 

A'gades,  stad  i  det  bergiga  oas- 
landet Air  1.  Asben  i  franska 
Sahara,  av  stor  betydelse  för  kara- 
vanhandeln mellan  Tripolis  och 
Sudan.  C:a  5,000  inv.  —  Den 
kringboende  befolkningen  utgöres 
övervägande  av  tuareger. 

Agalmatoli't,  kinesisk 
bildsten,  består  huvudsakl.  av 
tät  pyrofyllit,  ett  vattenhaltigt 
aluminiumsilikat ;  kan  liksom 
tälj  sten  på  grund  av  sin  mjukhet 
bearbetas  med  kniv. 

Agapa'nthus,  växtsläkte  (fam. 
Lilia'ceae).  A.  U7nbella' tus  från 
Syd- Afrika  är  en  ört  med  långa, 
smala  blad  och  mycket  långa 
stänglar  samt  himmelsblå  blom- 
mor i  flock.  Odlas  som  krukväxt 
i  boningsrum,  på  terrasser  m.  m. 

*Agaricaceae,  jfr  S  v  a  m  - 
p  a  r. 


33 


Agaricus — Aggripärlor 


34 


*Agaricus.  Hit  höra  bl.  a.  även 

trattskivlingar  (se  d.  o.) 
och  m  j  ö  1  ski  vi  i  n  g  (se  d.  o. 
Suppl.) .  Jfr  Svampar. 

Agassizsjön  [agasi'-],  forn- 
tida issjö  i  Nord-Amerika  (se  d. 
o.  sp.  884),  uppkallad  efter  J.  L. 
E.  Agassiz. 

Agata'rkos,  grekisk  målare, 
verksam  i  Aten  omkr.  450  f.  Kr., 
utbildade  särskilt  den  perspekti- 
viska  framställningen  (se  Må- 
larkonst sp.  461). 

*Agathis.  Dammaraharts 
erhålles  enl.  nyare  undersökning- 
ar av  Slio'rea  Wiesneri  (jfr 
Dammaraharts).  Hartset  av 
A.  (Da'mmara)  orie>ita'lis  kallas 
m  a  n  i'  1  a  k  o  p  a  1. 

*Agave.  A.  anierica'na,  den 
mest  kända,  allmänt  spridda  och  i 
Medelhavsländerna  talrikast  för- 
vildade arten,  användes  icke  i 
allm.  till  framställning  av  pulque 
men  länmar  som  grönsaker  an- 
vända skott.  Pulque  erhålles  hu- 
vudsakl.  av  A.  8almia'na  (atrovi'- 
rens),  vilken  odlas  i  stor  ut- 
sträckning. En  annan  jäst  dryck, 
m  e  t  z  k  a' 1,  erhålles  av  A.  te- 
qui'lina,  ävenledes  allmänt  odlad. 
Många  Agave-avter  lämna  an- 
vändbara fibrer,  men  endast  föl- 
jande tre  ha  kommersiellt  värde: 
A.  sisala'na,  A.  cantala  och  A. 
fourcroydes  (A.  ri'gida  var.  elon- 
ga'ta) ;  fibrerna  benämnas  omväx- 
lande si' salhampa,  pi'ta 
(pi'te),  cantala  1.  hene- 
q  u  é  n  samt  spela  numera  rätt 
stor  roll  i  världsmarknaden. 

*Agder.  2.  Från  A.,  vars  offi- 
ciella namn  är  Agder  bispe- 
d  ö  m  m  e,  avskildes  1925  Eoga- 
land  fylke  till  ett  eget  stift,  Sta- 
vanger bispedömme. 

A'gduhr,  Erik,  f.  1886,  prof. 
i  anatomi  och  histologi  vid  Veteri- 
närhögskolan 1922,  i  anatomi  med 
undervisningsskyldighet    i    histo- 


Agapanthus    umbellatus. 


logi  och  embryologi  i  Uppsala 
1926.  A.  har  bl.  a.  utgivit  arbeten 
om  nervsystemets  mikroskopiska 
anatomi  samt  påvisat,  att  i  viss 
mån  giftiga  beståndsdelar  kmina 
finnas  i  fiskleverolja. 

Agela'das,  annan  form  för 
Hageladas. 

Agent  provocateur  [aja'g  prå- 
våkatö'r],  fransk  beteckning  för 
en  hos  hemliga  polisen  anställd 
polisagent,  använd  i  provokato- 
riskt  syfte.  Jfr  Provokation. 

Agermi,  se  S  i  w  a  h. 

A'gfa,  förk.  för  A  k  t  i  e  n  g  e  - 
sellschaft  fiir  Anilin- 
fabrikation  (se  d.  o.  Suppl.) . 

*Agglutination,  jfr  även  Se- 
rumdiagnostik. 

Aggradatio'n   (av  lat.  ad,  till, 

och  gradatian) ,  se  Exogena 
krafter.  Suppl. 

A'ggripärlor,  från  det  gamla 
Venedig  spridda  glaspärlor  av 
viss  typ:  ovala,  cylindriskt  ge- 
nomborrade, till  färgen  gula, 
blåa,  röda  och  gi'öna,  ofta  med 
vackra,    ådrade   mönster.    A.    äro 


2.  —  L  e  X.  Suppl. 


35 


Agnostus — Agulhas 


36 


T.  v.  A^ostus  punctuosus,  t.  h.  Agnos- 
tus reticulatus   (huvud   och   stjärt).    C:a 
3  ggr  förstorade. 

påträffade  utom  i  Europa  även  i 
Asien,   Afrika  och  Amerika. 

Agno'stus,  ett  trilobitsläkte 
med  stor  utbredning  i  den  kamb- 
riska  formationen.  Ivroppen  be- 
står av  huvud-  och  stjärtsköld, 
båda  mycket  lika  varandra,  samt 
endast   2   mellankroppsled. 

Agora'kritos,  grekisk  bild- 
huggare, se  Bildhuggar- 
konst  sp.   1514. 

*Agra.  1.  A.  hade  1921  33,2 
mill.  inv.  —  2.  I  A.  residerade 
Akbar  under  två  perioder  av  sin 
regering  samt  hans  efterföljare 
Djahangir  och  Sjah  Djahan.  De 
kejserliga  palatsbyggnaderna  äro 
samlade  inom  det  utmed  floden 
belägna,  av  väldiga  murar  om- 
givna fortet.  Här  ligger  även  den 
berömda,  av  Sjah  Djahan  uppför- 
da Moti  Masjid  1.  Pärlmoskén. 
Se  vid.  Sikand  ra  och  T  a  j  - 
Mahäl.  —  I  A.  finnas  ett  1926 
— 27  upprättat  universitet  samt 
ett  observatorium. 

*Agram,  som  befinner  sig  i 
snabb  utveckling,  hade  1921 
108,000  inv.  och  1925  130,000  inv. 
Staden,  som  är  kroaternas  and- 
liga centrum,  har  talrika  högre 
skolor  o.  a.  kulturella  institutio- 
ner     (se     Jugoslavien     sp. 


25i)  och  är  säte  för  en  katolsk 
ärkebiskop.  A.  är  en  viktig  järn- 
vilgsknut  (se  Jugoslavien 
sp.  250  f.)  och  har  sedan  1928 
reguljär  flygförbindelse  med  Bel- 
grad. Radiostation. 

a.  b.  Agra  margarinfabrik, 
grundat  1919  (firman  etablerad 
1898),  tillverkar  i  fabrik  i  Sthlm 
margarin,  kokossmör,  kokosflott 
och  konstister. 

Agra  och  Oudh  [Sod],  se 
United  Provinces. 

Agrea'bel  (fr.  agréable),  be- 
haglig, angenäm. 

*Agrell.  2.  Alfhild  A.  av- 
led 1923.  Bland  hennes  arbeten 
märkas  främst  tendensdramerna 
Räddad  (1883)  och.  Dömd  (1884), 
tillhörande  tidens  radikala  kvin- 
nosakslitteratur. —  3.  Sigurd 
A.  Bland  A :  s  senare  arbeten  mär- 
kas de  runologiska  undersökning- 
arna Runornas  talmystik  (1927) 
och  Zur  Frage  nach  dem  Ursprung 
der  Runennamen  (1928),  där  han 
sökt  visa,  att  de  germanska  ru- 
nornas namn,  ordningsföljd  och 
med  talmystik  (se  d.  o.)  förknip- 
pade magiska  kraft  beror  på  in- 
verkan från  den  persiska  Mithras- 
religionen  genom  förmedling  av 
romerska  soldater  under  århund- 
radena närmast  e.  Kr.  A.  har 
även  översatt  rysk  litteratur  samt 
utgivit  och  översatt  Slaviska  my- 
ter och  sagor  (1929). 

*Agremang.  I  plur.  även  be- 
kvämlighet ;   fördelar,  företräden. 

Agrige'ntum,   se  G  i  r  g  e  n  t  i. 

Agrologi'  (av  grek.  agro's, 
åker,  och  lo'gos,  lära),  detsamma 
som  marklära. 

*Agronom.  Agronomi,  jfr 
Jordbrukslära. 

*  Aguas  Calientes,  A  g  u  a  s  - 
c  a  1  i  e  n  t  e  s.  1.  A.  omfattar 
7,690  kvkm.  och  108,000  inv. 
(1921). 

'''Agulhas.    Kap    Agulhas    (se 


37 


Agö — Ahnlund 


38 


även  Kap)    är  även  känt  under 
namnet  N  å  1  u  d  d  e  n. 

Agö,  liten  ö  i  Bottniska  viken, 
s.ö.  om  Hudiksvall,  med  fyr.  På 
sydkusten  ligger  Agö  fisk- 
läge med  god  hamn  och  pitto- 
resk bebyggelse. 

A'haggar,  detsamma  som  Hog 
gar   (se  Sahara  sp.  2). 

*Ahimelek,  se  vid.  E  1  i  d  e  r  - 
n  a. 

Ahlberg.  1.  O  1  o  f  A.,  f.  187G, 
bildhuggare,  har  utfört  ett  stort 
antal  porträttbyster  (bl.  a.  av  W. 
Peterson-Berger,  se  ill.  till  d.  o.), 
statyer  och  grupper  (bl.  a.  Far 
och  son,  rest  i  brons  i  Östersund 
1921)  samt  dekorativa  arbeten, 
utmärkta  av  en  klassiskt  betonad 
formgivning.  —  2.  Hakon  A.,  f . 
1891,  arkitekt,  har  bl.  a.  byggt 
konstindustrihallen  på  Göteborgs- 
utställningen 1923.  1918—20  sekr. 
i  Svenska  slöjdföreningen,  har  A. 
tagit  verksam  del  i  dess  propa- 
ganda och  utgivit  praktverket 
Modern  Swedish  architecture 
(1924).  —  3.  Alf  A.,  f.  1892,  den 
föreg:s  broder,  fil.  d:r,  filosof, 
skriftställare,  ord.  lärare  vid 
Brunnsviks  folkhögskola  1929.  A. 
har  utövat  ett  omfattande  popu- 
lärvetenskapligt författarskap  och 
bl.  a.  utgivit  De  filosofiska  grund- 
problemen  (1922)  samt  Filoso- 
fiens historia  (6  bd,  1925—28). 

Ahlmann,  Hans  W:son,  f. 
1889,  geograf  och  geolog,  prof.  i 
geografi  vid  Stockholms  högskola 
1929,  har  främst  studerat  geomor- 
fologi  samt  bebyggelse-  och  ekono- 
misk geografi. 

Ahma'tova,  Anna  Andre- 
j  e  v  n  a  (eg.  Gorlenko),  f. 
1889,  rysk  skaldinna,  gift  med 
skalden  Gumiljov  (f.  1886,  arke- 
buserad av  bolsjevikerna  1921). 
A.  har  i  en  pregnant,  dramatiskt 
koncentrerad  form  givit  tragiskt 


Ahmedabad.  Cipnoiiilinitet  stonlöustcr  p\ 
Sidi  Sajjids  mobké. 

färgade  uttryck  åt  kvinnlig  ero- 
tik, i  sin  senare  diktning  åt  en 
över  olyckan  upphöjd  religiositet. 

*Ahmedabad  (även  Ahma- 
dabad)  är  beläget  i  president- 
skåpet  Bombay  vid  floden  Sabar- 
mati  och  hade  1921  274,000  inv. 
A.,  som  på  1400 — 1700-t.  var  den 
största  staden  i  v.  Indien,  är  en 
av  de  vackraste  och  konsthisto- 
riskt intressantaste  indiska  stä- 
derna. Dess  äldre  byggnader, 
främst  ett  stort  antal  praktfulla 
moskéer,  utmärka  sig  för  en 
blandning  av  hinduiska  och  mu- 
hammedanska stilelement  och  äro 
berömda  för  sina  utsökta  detaljer 
i  marmorfiligran.  Den  höga  konst- 
skicklighet, som  kännetecknar 
A:s  byggnader,  fortlever  inom 
dess  konsthantverk  (guldsmeds-, 
trä-  och  stensnideri-,  broderiarbe- 
ten m.  m.). 

*Ahnf elt.  4.  Arvid  A.  utgav 
1881 — 90  tidskriften  Ur  dagens 
Irönika  (se  d.  o.). 

*Ahnlund,  Nils,  blev  1927 
Stadshistoriska  institutets  före- 
ståndare och  erhöll  1928  en  per- 
sonlig professur  vid  Stockholms 
högskola,  kallad  Stockholms  stads 
professur  i  historia.  Av  hans  se- 
nare mångsidiga  produktion  mär- 
kes förutom  essaysamlingar  den 
historiogi-afiska  studien  Nils  Ra- 
benim  (1927). 


39 


Ahvenanmaa — Aix-les-Bains 


40 


Aierucs-Mortes. 


Ahvenanmaa  [a'vonaniiia],  se 
Åland. 

Aichmetall  [a'J3-],  se  Mäs- 
sing sp.  535. 

*Aidin  är  nu  huvudstad  i  vila- 
jetet  Aidin  I.  Gvzel-Hisar  och  har 
12,000  inv.   (1927). 

Aigues-Mortes,  A  i  g  u  e  s  - 
m  o  r  t  e  s  [ägg  mårrt],  stad  i 
dep.  Gärd,  s.ö.  Frankrike,  6  km. 
från  Lionbukten.  A.  har  fullstän- 
digt bevarat  sin  från  1200-t. 
stammande  befästningsmur,  som  i 
form  av  en  oregelbunden  rekt- 
angel innesluter  staden.  4,000  inv. 

Aimabel,  se  Ä  m  a  b  e  1. 

Ainé  [äne'],  fr.,  "äldre",  till- 
lägges  i  franskan  efter  namnet 
på  den  äldre  av  två  bröder,  medan 
den  yngres  namn  får  tillägget 
cadet    [-dä'],  '""yngi'e". 

*Amtab  är  nu  hu\Tidstad  i  tur- 
kiska vilajetet  Ghazi-Aintab  och 
har  40,000  inv.  (1927).  Viktigt 
handels-  och  jordbrukscentrum. 

* Ainu,  se  även  Människo- 
raser sp.  525  f. 

Airdrie  [ä'9dri],  stad  i  grevsk. 
Lanark,  Skottland,  ö.  om  Glas- 
gow. Betydande  järnindustri. 
25,000  inv.  \  1921). 

Airolo  [ajrå'-],  stad  i  kanto- 
nen Ticiuo,  s.  Schweiz  (se  ill.  till 
d.  o.  sp.  287—288),  i  Ticinos  dal- 


gång. Somniarkurort.  Järnvägs- 
station vid  Gotthardtunnelns  s. 
ände.  1,800  inv.   (1920). 

*Airy,  sir  G.  B.,  utförde  även 
optiska  undersökningar  och  upp- 
ställde en  teori  för  regnbågen. 

*Aiskylos.  A:s  samtliga  beva- 
rade dramer  ha  översatts  av  V.  F. 
Palmblad  (1841 — 45),  De  sju  mot 
Tebe  av  A.  M.  Alexanderson  (1868 
och  1921),  Agamemnon  av  B.  Ris- 
berg (1890  och  1917),  Den  fjättra- 
de Prometeus  av  H.  Solander  1927. 
Agamemnon  uppfördes  i  Sthlm 
1929  i  ny  övers,  av  E.  Zilliacus. 

*Aisne.  1.  A:s  folkmängd  har 
stigit  från  422,000  (1921)  till 
489,000  (1926).  Huvudstad  är 
Laon.  —  2.  A.  har  en  längd  av 
280  km.,  därav  116  segelbara,  och 
förenas  med  ^Marne  genom  Aisne 
— ^Marnekanalen. 

Aitken  [e/jtkin],  se  B  e  a  v  e  r  - 
b  r  o  o  k.   Suppl. 

*Aivali  har  efter  grekernas 
bortflvttning  (se  Lausanne 
sp.  307)  endast  14,000  inv.  (1927) 
mot  c:a  30,000  tidigare. 

*Aix  har  ett  universitet  samt 
flera  bibliotek  och  museer.  35,000 
inv.   (1926). 

*Aix-les-Bains  är  beläget  i 
dep.  Savoie,  nära  den  lilla  Bour- 
getsjön,  258  m.  ö.  h. 


41 


Ajaccio — Akaia 


42 


*  Ajaccio  har  reguljär  lufttra- 
fik med  Marseille. 

Ajanta,  Ad  jun  t  a  1.  Ad- 
janta  [9dj8e'niita],  by  i  nordli- 
gaste Hyderabad,  Främre  Indien, 
på  bergskedjan  A.  I  en  ravin  nära 
A.  finnas  ett  trettiotal  grottm- 
med  skulptursmyckade  fasader 
och  berömda  freskomålningar  (se 
Målarkonst  sp.  460) ,  numera 
starkt  förstörda. 

Ajmer  [»'ddjmsr],  stad  i 
prov.  Ajmer-Merwara,  Britt.  In- 
dien. 114,000  inv.  (1921).  —  A. 
är  en  av  Indiens  äldsta  städer  och 
har  flera  märkliga  äldre  byggna- 
der, bl.  a.  en  stor,  numera  starkt 
förfallen  moské,  tillkonunen  omkr. 
1200  genom  ombyggnad  av  elt 
hinduiskt  tempel,  samt  det  av 
pilgrimer  mycket  besökta  D  a  r  - 
g  a  h,  ett  komplex  av  gårdar  och 
moskéer,  som  omsluta  en  muham- 
medansk helgongrav.  A.  är  en  vik- 
tig järnvägsknut  och  har  stora 
järnvägsverkstäder  och  färgerier. 

*Ajmer-Merwara  har  en  areal 
av  7,021  kvkm.  Största  .stad  är 
Ajmer  (se  d.  o.  Suppl.).  A:s  brit- 
tiske styresman,  som  även  är 
agent  för  Rajputana,  residerar  i 
Mount  Abu    (se  d.  o.  Suppl.). 

*Akaba  tillhör  numera  Trans- 
Jordanien    (se   N  e  d  j  d.    Suppl.). 

*Akademien  för  de  fria  kon- 
sterna. Konsthögskolan,  i  dag- 
ligt tal  liksom  akademin  själv 
vanl.  kallad  Konstakademin,  har 
9  professorer,  2  viceprofessorer 
och  4  lärare.  1908  inrättades  en 
etsningsskola,  1921  en  dekorativ 
skola.  —  På  sin  högtidsdag  utde- 
lar A.  bland  eleverna  medaljer 
(den  förnämsta  är  kungl.  medal- 
jen), penningunderstöd  och  he- 
dersomnämnanden. Till  elever  och 
konstnärer  utdelar  A.  stipendier 
av  statsmedel,  av  sina  egna,  bety- 
dande fonder  och  av  Ester  Lin- 
dahls    stipendiefond      (se     L  i  n  - 


Ajanta 


d  a  h  1  2 ) .  —  Ett  av  delegerade 
inom  akademin  1928  framlagt 
omorganisationsförslag  omfattar 
bl.  a.  uppdelning  av  akademin  på 
4  sektioner  (för  målning,  skulp- 
tur, arkitektur  och  konsthistoria) 
och  inrättandet  av  en  läroverks- 
och  stipendienämnd  (bestående  av 
konsthögskolans  lärarråd  samt  6 
representanter  för  akademin),  vil- 
ken skulle  fungera  som  styrelse 
för  konsthögskolan  och  förbereda 
stipendieärenden. 

Akade'misk,  som  avser  1.  till- 
hör en  akademi,  såväl  i  dess  bet. 
av  universitet  (t.  ex.  "A.  bild- 
ning", "A.  examen",  "A.  juris- 
diktion", se  Universitet  sp. 
128)  som  i  dess  bet.  av  lärt  1. 
vittert  samfund  ("A.  smak",  "A. 
stil").  I  anslutning  till  den  se- 
nare bemärkelsen  får  ordet  ofta 
bibet.  stel,  konventionell  o.  d. 

Akademiska  sjukhuset  i  Upp- 
sala, se  Sjukvård  tab.  II. 

Aka'dien,  försv.  form  av  Aca- 
dia   (se  Kanada  sp.  491). 

*Akaia.  Xomarkin  hade  1928 
321,000  inv. 


43 


Akamba — Aktie 


44 


Aka'inba    1.    w  a  k  a'  m  b  a,   en 

av  de  större  och  mest  typiska  ban- 
tustammarna  i  Britt.  Öst-Afrika, 
till  ett  antal  av  c:a  230,000  be- 
folkande landet  Ukamba.  Urspr. 
ett  jägarfolk,  började  A.  tidigt 
idka  boskapsskötsel.  Medan  män- 
nen ägna  sig  åt  boskapshjordarna 
(sebuer,  getter  och  fettsvansfår), 
bedriva  kvinnorna  ett  primitivt 
jordbruk.  Bearbetningen  av  jor- 
den sker  med  grävkäpp  som  enda 
verktyg.  A.  leva  i  månggifte,  och 
varje  familj  bildar  i  regel  en  liten 
by  för  sig.  Denna  omges  av  ett 
stängsel,  främst  till  skydd  för 
boskapen,  som  drives  hem  för  nat- 
ten. Inom  byn  bestämmer  familje- 
fadern och  för  ett  flertal  byar  1. 
ett  visst  distrikt  "de  gamles  råd". 
Det  sociala  livet  präglas  f.  ö.  av 
sträng  exogami.  A:s  religiösa 
föreställningar  röra  sig  kring  fä- 
dernas andar  och  ett  högsta  vä- 
sen. 

Aka'ntus,  se  A  c  a  n  t  h  u  s. 

*Akebäck.  Absidkyrka  från 
1150  med  torn  från  12Ö0-t:s  mitt. 

Akee  [aki'],  a  k  i',  frukten  av 
BWghia  sa'pida  (fam.  Sapinda'- 
ceae),  tropiskt  träd  från  Väst- 
Afrika,  odlat  spec.  i  Västindien. 
Det  köttiga  fröhyllet  ätes. 

*  Åkerman.  A:s  rumäniska 
namn  är  Cetatea  Alba. 

*Akershus.  1.  A.  hade  1927 
205.000  inv..  därav  c:a  2,000  i 
staden  Dröbak. 

*Akhisar  hade  1927  18,000  inv. 

Aki'ba,  berömd  judisk  rabbin 
vid  början  av  100-t.  e.  Kr.  Under 
hans  tid  lades  första  grunden  till 
Misjna.  A.  tog  en  ledande  del  i 
judarnas  uppror  mot  Hadrianus 
och  skall  själv  ha  lidit  martyr- 
döden genom  romarna  omkr.  135 
e.  Kr.  Jfr  B  a  r  -  K  o  k  b  a.  Suppl. 

*Akka  ingår  i  Stora  Sjöfallets 
nationalpark  (se  karta  till  Sa- 
rekfjällen). 


A'kkajaure  [-jaore],  se  Su- 
or  v  a. 

Akkerma'n,  annan  form  för 
Åkerman. 

Akkon,  annan  namnform  för 
staden  Acka. 

*Akmolinsk.  Provinsen  (nu 
guvernement,  1926  omfattande 
506,660  kvkm.  med  1,015,000  inv.) 
och  staden  A.,  som  är  guvernemen- 
tets  hu\'udstad,  ingå  numera  i 
Kasakstan. 

Akroi't,   se   Turmalin. 

Akroma't  (av  grek.  nekande  a 
och  kro'ma,  färg),  se  ill.  till  Ob- 
jektiv  sp.   1205—1206. 

*Akron  är  ett  av  världens  för- 
nämsta centra  för  tillverkning  av 
automobilringar.  I  A.  finnes  ett 
universitet. 

Ak-su,  oas  i  öst-Turkestan,  vid 
foten  av  Tien-shan  och  Tarims 
vänsterbiflod  Ak-su.  Viktigt 
handelscentrum  med  livlig  indus- 
tri (yllevaror,  hudar  och  päls- 
verk). C:a  190,000  inv. 

*Akt,  även  naken  modell  i 
en  viss  ställning  samt  den  där- 
efter utförda  teckningen  1.  mål- 
ningen  (aktstudie). 

Aktai'on,  i  grek.  myt.  en  jä- 
gare, som  ådrog  sig  gudinnan  Ar- 
temis'  vrede,  emedan  han  spejat 
på  henne,  då  hon  badade.  A.  för- 
vandlades då  av  henne  till  en 
hjort  och  sönderslets  av  hennes 
hundar. 

Akterstag,  se  B  a  c  k  s  t  a  g. 
Suppl. 

*Aktie.  För  att  draga  till  sig 
även  utländskt  kapital  utan  att 
äventyra  det  svenska  inflytandet 
ha  under  senare  år  en  del  större 
svenska  aktiebolag  (främst 
Kreuger  gruppens  företag)  till 
högst  betydande  belopp  utgivit 
s.  k.  B-aktier,  vilka  äro  likaberät- 
tigade med  bolagets  övriga  aktier 
(A-aktier),  med  undantag  av  att 


I 


45       Aktiengesellschaft  fiir  Anilinfabrikation — de  Alarcon       46 


de  var  och  en  endast  berättiga  till 
Viooo  röst  vid  bolagsstämma. 

Aktiengese'llschaft  fiir  Ani- 
linfabrikation r-katsiå'n],  A'gf  a, 
industrifirma  i  Berlin-Treptow, 
grundad  1873,  en  av  Tysklands 
största  firmor  för  framställning 
av  tjärfärgämnen  och  fotografis- 
ka preparat.  Jfr  Anilinkon- 
c  e  r  n  e  n.  Suppl. 

Akti'niumserien,  se  Radi- 
um sp.  810. 

Aktinogra'f  (av  grek.  akti's, 
stråle,  och  gra'fein,  skriva),  själv- 
registrerande  aktinometer. 

Aktinoli't,  detsamma  som 
strålsten. 

*  Aktinometer,  se  även  F  o  t  o  - 
m  e  t  r  i  sp.  429  f .  och  P  y  r  - 
heliometer. 

*Aktion.  A.  användes  vanl.  i 
bet.  handling,  uppträdande ;  mind- 
re drabbning;  inom  skådespelar- 
konsten sammanfattande  beteck- 
ning för  den  dramatiska  och  mi- 
miska framställningen  (mimik 
och  åtbörder),  spelet.  —  Fys.  L  a  - 
gen  om  A.  och  reaktion, 
detsamma  som  reaktionsprincipen. 

Aktionssätt,  aktionsart, 
se  V  e  r  b. 

Aktiu'binsk,  guvernement  i 
Kasakstan,  Ryssland.  441,616  kv- 
km.  369,000  inv.  (1926).  Huvud- 
stad med  samma  namn  (15,000 
inv.  1926). 

*  Aktivitet.  1.  Detsamma  som 
radioaktivitet.  —  2.  O  p  t  i  s  k  A., 
se  Polarisation  sp.  364. 

Aktiv  massa,  i  ackumulato- 
rer (jfr  d.  o.  sp.  58)  de  metaller 
och  metallföreningar,  vilka  under 
ackumulatorns  laddning  och  ur- 
laddning undergå  kemiska  föränd- 
ringar; i  en  blyackumulator  be- 
står A.  av  blysuperoxid  (ev.  även 
blyoxid),  blysulfat  samt  utredu- 
cerat  bly. 

Aktivt  belägg,  se  Radium 
sp.  807  ff. 


Aktualise'ra,  göra  aktuell, 
framkalla  för  medvetandet. 

*Aktuarie  är  även  titel  på 
den  tjänsteman,  som  enl.  1917  års 
lag  om  försäkringsrörelse  skall 
finnas  anställd  vid  livförsäkrings- 
bolag och  utföra  erforderliga  för- 
säkringstekniska beräkningar  och 
utredningar. 

A'kureyri  [-räjri],  stad  på  n. 
Island,  vid  innersta  delen  av 
Eyjaf jord.  Sillfiske,  får-  och  tran- 
export.  3,000  inv.    (1926). 

*Ala.  1.  Kyi'kan  erhöll  sitt  nuv. 
utseende  vid  en  ombyggnad  under 
1200-t:s  senare  hälft.  I  långhuset 
ingå  delar  av  en  äldre  anläggning, 
möjl.  från  1000-t. 

*Alabama  har  en  yta  av 
134,669  kvkm.  och  2,573,000  inv. 
(1928;  1920  2,348,000  inv.,  därav 
38  %  negrer).  —  A.,  som  till  1763 
tillhörde  Frankrikes  nordameri- 
kanska välde,  blev  stat  1819.  Det 
var  en  utpräglad  slavstat  och  slöt 
sig  1861  till  secessionisterna. 

Alabamaaffären,  se  N  e  u  t  r  a- 
li  tet  sp.  768. 

Alafors,  egendom  med  bom- 
ullsspinneri och  -väveri  i  Starr- 
kärrs  skn,  Älvsb.  1.  325  arbetare. 
Äg.  Ahlafors  nya  spinneri  a.  b., 
Göteborg,  gi-undat  1889. 

*Alag6as  omfattade  1926 
2S.571  kvkm.  med  1.117,000  inv. 
Maceio  hade  1920  74.000  inv. 

Ä  la  grecque  [gräkk],  fr.,  efter 
grekiskt  mönster,  detsamma  som 
meander  (se  d.  o.  1). 

A'lant,  se  I  n  u  1  a. 

*Alanäs  bildar  sedan  1922  en- 
samt pastorat. 

Alaoi'ternas  stat,  autonom 
stat  i  franska  mandatet  Syrien 
och  Libanon,  omfattande  ett  kust- 
område n.  om  rep.  Libanon.  Hu- 
vudstad Ladikijje.  6,100  kvkm. 
261,000  inv.  —  Å.  erhöll  autono- 
mi 1922  och  blev  stat  1924. 

de    Alarcon   [-kå'nn],  Pedro 


47 


Alaska — Albanien 


48 


■Pi 


ALBANIEN 

Skalal:5.5mill. 


Sa/t  GiovannidiMi. 
iSJcnd-l 

A  D  R  \  -  ' .    Y^Xi 

(Durresr) 


;,f       7     <j        Jani 


Korfu, 


Antonio,  "f.  1S33,  d.  1891, 
spansk  författare  och  politiker. 
I  sina  noveller  (främst  El  som- 
brero  de  tres  picos,  1784;  Den  tre- 
kantiga hatten,  s.  å.)  och  romaner 
(bl.  a.  El  escåndalo,  1875)  ger 
han  suggestiva,  realistiska  skild- 
ringar av  spanskt  samhällsliv  med 
en  ortodoxt  moralisk  tendens. 

*  Alaska.  Av  A:s  55,000  inv. 
1920  voro  28,000  vita  och  av  dessa 
11,600  födda  utanför  A.  Talrikast 
bland  de  utlandsfödda  voro  norr- 
män (2,200),  svenskar  (1,700) 
och  kanadensare  (1,400).  Huvud- 
näringar äro  laxfiske  och  bergs- 
bruk. Fisket  sysselsatte  1926 
29,000  personer  och  hade  ett  pro- 
duktionsvärde av  40  mill.  dollar. 
Mineralproduktionen  hade  1880 
— 1924  ett  totalvärde  av  535  mill. 
dollar  (därav  guld  347  och  koppar 
168  mill.)  och  värderades  för  1927 
till  14,4  mill.  dollar;  därav  kom- 


mo  på  koppar-  och  guldproduktio- 
nen, som  efter  1916  gått  starkt 
tillbaka,  resp.  7,3  och  5,9  mill. 
dollar.  I  A.  funnos  1926  350,000 
renar;  exporten  av  renkött  är  i 
kraftigt  stigande.  Av  vikt  är  även 
blårävsaveln.  öronsälbeståndet 
vid  Prihylovöarna  (se  d.  o. 
Suppl.)  torde  framdeles  bli  en 
viktig  förvärvskälla.  En  750  km. 
lång  järnväg  förenar  Seward  med 
Fairbanks.  Iluvudstad  är  Juncau. 
— ■  A.  blev  territorium  1912. 

Ala  tingslag  i  Sydöstra  Häl- 
singlands domsaga,  Gävleb.  1.,  om- 
fattar socknarna  Skog,  Söderala, 
Norrala,  Trönö,  Mo  och  Rengsjö. 

Alb  [allp],  annan  form  för  Alp 
(se  J  u  r  a  1 ) . 

*Albacete.  1927  hade  provin- 
sen, som  tillhör  landskapet  Mur- 
cia,  315,000  och  staden  35,000  inv. 

A'lba  Julia,  ty.  Earlsburg, 
stad  i  Transsylvanien,  Rumänien, 
vid  INIaros,  i  ett  berömt  vinod- 
lingsområde.  Ars  förnämsta  bygg- 
nad är  den  katolska  INIikaelskated- 
ralen  (från  1200-t.,  ombyggd  på 
1400-t.)  med  gravmonument  över 
flera  siebenbiii-gska  furstar.  Präst- 
seminarium med  värdefullt  bib- 
liotek. 10,000  inv.,  därav  60  % 
rumäner    (1922). 

Alban  [å'll3on],  se  Skott- 
land sp.  864. 

Alba'ni,  Francesco,  f.  1578, 
d.  1660,  italiensk  målare.  B.  var 
född  i  Bologna  och  studerade  hos 
Caraccierna  i  Rom.  Han  gjorde 
sin  förnämsta  insats  med  smärre 
målningar,  framställande  mytolo- 
giska scener  1.  lekande  putti  i 
idylliska  landskap,  vilka  med  sitt 
rokokoartade  behag  stå  ensamma 
i  den  mot  mera  pompösa  ideal  in- 
riktade italienska  barockkonsten. 

*Albanien  är  sedan  1928  ko- 
nungarike. Enl.  uppskattning  för 
1927  omfattar  A.  45,000  kvkm. 
med  834,000  inv.  (19  per  kvkm.). 


49 


Albanien 


50 


Handelsomsättningr.  (MUl.    guldfrancs.) 

Ar                 1922  1923  1924  1925  1926  1927 

Import   ...  12,1    23,4  20,5    21.8    24, g    24„ 

E::port   ...     3, o      8,i  12,4    17, i    12, „    11, i 

Viktigaste  importvaror  1927. 
(Mill.  guldfrancs.) 

Bomull  och  bomullsvaror    6, o 

Metallvaror    l.s 

Viktig-aste  exportvaror  1927. 
(MiU.  guldfrancs.) 

Födoämnen  av  djur  4, o 

Hudar  och  skinn   l,o 

Spannmål   l,x 

Viktigaste  import-  och  exportländer. 
(Import  och   export  i  mill.   guldfrancs.) 
1927 
Imp.  Exp. 

För.  Stat 1,0      1,8 

Grekland    1,2      2,5 

ItaUen  15,4     6,3 

Jugoslavien    1,3      0,3 

Storbritannien    1,8      — 

Tjecko-Slovakiet   1,4      — 

— •  Euvudnäringar  äro  jordbruk 
och  boskai^sskötsel.  Jordbruket, 
som  befinner  sig  på  ett  mycket 
primiti\i;  stadium  och  i  hög  grad 
hämmas  av  de  ålderdomliga  socia- 
la förhållandena,  producerar 
främst  majs  o.  a.  spannmål,  oli- 
ver, fikon,  citroner  o.  a.  sydfruk- 
ter samt  tobak.  Särskilt  välodlad 
är  trakten  kring  staden  Koritsa 
i  s.  A.  Fåret  är  det  viktigaste 
husdjuret;  de  ansenliga  fårhjor- 
darna hållas  om  sommaren  i 
bergstrakterna  och  om  vintern  i 
kustområdet.  Av  vikt  är  även 
fjäderfäaveln.  I  floderna  och 
strandsjöarna  drives  ett  givande 
fiske.  Bland  mineraltillgångarna 
märkes  asfalt,  som  exporteras 
från  gruvor  nära  Valona.  Indust- 
rin är  obetydlig.  —  Författning. 
A.  är  sedan  1928  monarki.  En  för- 
fattning är  imder  utarbetande. 
Konungen  har  vid  sin  sida  en  mi- 
nistär under  ledning  av  en  minis- 
terpresident. — ■  Förvaltning.  Lan- 
det är  indelat  i  10  prefekturer, 
uppkallade  efter  de  viktigaste 
städerna.  —  Rättsväsen.  I  varje 


prefektur  finns  en  domstol,  som 
dömer  i  första  instans.  Kassa- 
tionsdomstol  i  Tirana.  1928  träd- 
de en  ny  straff-  och  civillag  i 
kraft,  enl.  vilken  bl.  a.  polygami 
är  förbjuden,  ehuru  islam  är 
den  förhärskande  religionen.  — 
Försvarsväsen.  Allmän  värnplikt 
gäller  med  18  månaders  ut- 
bildningstid. Arméns  fredsstyrka 
uppgick  1927  till  7,500  man  och 
3,100  man  gendarmeri.  —  Religion. 
A.  har  ej  statskyrka.  Av  befolk- 
ningen äro  11  %  muhammedaner 
och  10  %  katoliker.  19  %  tillhöra 
den  ortodoxa  albaniska  kyrkan 
(till  större  delen  i  s.  A.) .  —  Histo- 
ria. Efter  Ars  erkännande  som 
självständig  stat  och  upptagande 
i  ]Sr.  F.  fixerades  dess  gränser 
1921  av  ambassadörskonferensen  i 
Paris  enl.  den  sträckning,  de 
hade  191.3.  Protester  höjdes,  sär- 
skilt från  grekiskt  håll,  och  en 
internationell  gränskommission 
tillsattes,  som  efter  stora  svårig- 
heter 1926  kunde  slutföra  sitt  ar- 
bete, då  A:s  gi-änser  till  Grekland 
och  Serbien  definitivt  reglerades. 
1917  hade  en  konstitution  ska- 
pats, som  införde  ett  "regent- 
skapsråd"  och  ett  parlament,  be- 
stående av  en  deputeradekam- 
mare och  en  senat.  1922  kom 
Ahmed  Zogu  till  makten.  Han  in- 
ledde en  energisk  reformpolitik, 
åsyftande  landets  europeisering, 
men  störtades  1924  av  leda- 
ren för  det  demokratiska  och  libe- 
rala partiet  Fan  Xoli.  F.  å.  kom 
han  dock  åter  till  makten  och  lät 
utropa  sig  till  president.  I  sin 
utrikespolitik  har  han  frainför 
allt  strävat  efter  att  upprätthålla 
vänskapliga  förbindelser  med  Ita- 
lien, Jugoslavien  och  Storbritan- 
nien. Särskilt  av  Italien  har  Zogu 
råkat  i  starkt  beroende;  med 
denna  makt  slöts  1926  ett  defen- 
sivfördrag.   Zogu  utropades  1928 


51 


Albay — Alcalå  de  Henares 


52 


till  konung  under  namnet  Z  o  g  u 
I,  albanernas  konung. 

A'lbay  [-baj],  se  L  e  g  a  s  p  i. 
Suppl. 

Albemarle  [8e'llb9mal],  se 
M  o  n  k. 

Albéniz  [-be'nith],  I  s  a  a  c,  f. 
1860,  d.  1909,  spansk  tonsättare 
och  pianist,  uppträdde  i  yngre  år 
mod  framgrmg  som  konsertspelare 
och  skrev  i  ett  salongsartat  maner 
ett  större  antal  pianostycken. 
Efter  förnyade  studier  i  Paris 
komponerade  A.  under  inflytande 
av  Liszt  och  Debussy  och  med 
anknytning  till  spansk  folkmusik 
flera  operor,  orkestersviten  Cata- 
lonia.  pianomusik  m.  m. 

*Albert,  stad  i  Frankrike,  hade 
1921  3.000  inv. 

*  Albert,  furste  av  Monaco,  av- 
led 1922. 

A'lbert,  Joseph,  f.  1825,  d. 
1886,  tysk  fotograf,  ljustryckets 
(se  d.  o.)    egentlige  upphovsman. 

♦Alberta  har  en  vta  av  661.160 
kvkm.  och  632,000  inv.   (1928). 

*  Albert  Bonnier.  A:s  skol- 
boksavdelning sammanslogs  1928 
med  P.  A.  Norstedts,  varvid  ett 
fristående  bolag  bildades,  a.  b. 
Svenska  bokförlaget  P.  A.  Nor- 
stedt &  Söner — ^Albert  Bonnier 
(se  d.  o.  Suppl.). 

*Albert  Edwardsjön  benäm- 
nes numera  E  d  w  a  r  d  s  j  ö  n 
(Edward  Nyansa).  Ytan, 
som  hastigt  minskas,  utgör  enl. 
nyare  beräkning  c:a  2,000  kvkm. 
A.  avflyter  genom  Semliki  till 
Albertsjön. 

* Alberti,  Leon  Battista. 
Till  A :  s  huAiidverk  hör  även  kyr- 
kan San  Andrea  i  Mantua  (se  ill. 
till  d.  o.). 

Albe'rti,  Peter  A  d  1  e  r,  f. 
1851,  dansk  politiker,  1892  folke- 
tingsman,  1901 — OS  justitieminis- 
ter. Kort  efter  sin  avgång  från 
ministerposten     angav     han     sig 


själv  för  omfattande  bedrägerier 
och  förfalskningar  i  "Den  sja^l- 
landske  Bondestands  Sparekasse", 
vars  ledare  han  från  1890  varit. 
Han  dömdes  1910  till  8  års  tukt- 
hus men  benådades  1917.  "Alberti- 
skandalen"  ledde  bl.  a.  till  mini- 
stären Christensens  (se  d.  o.)  fall. 

En  artlkt'1  om  A.  ingick  i  huvudar- 
betet 1  en  del  av  upplagan. 

*Albertus  Pictor.  Nyare  forsk- 
ningar ha  bestyrkt  A:s  identitet 
med  Albrekt  Pärlstickare  och  på 
stilistiska  grunder  tillskrivit  ho- 
nom vissa  textilier  i  Uppsala  dom- 
kyrka och  Stat.  hist.  mus. 

'A'Ibiker,  Karl,  f.  1878,  tysk 
bildhuggare,  prof.  vid  konstaka- 
demin i  Dresden,  har  i  sina  av 
Rodin  och  av  grekisk  skulptur  på- 
verkade arbeten  framställt  ung- 
domliga figiirer  i  rytmisk  rörelse. 

*AIbo  ingår  i  Gärds  och  Albo 
härads   domsaga. 

*Alboga.  Till  pastoratet  höra, 
utom  Od  och  A.,  även  Molla  och 
öra. 

Albrekt  I  B  j  ö  r  n  e  n,  f.  omkr. 
1100,  d.  1170,  den  förste  markgre- 
ven av  Brandenburg  (se  d.  o.  sp. 
475). 

*Albuminuri,  jfr  även  U  r  i  n  - 
organens  sjukdomar. 

Albuquerque  [£e'llbakak], 

största  staden  i  New  Mexico,  s.v. 
För.  Stat.,  vid  Rio  Grande  del 
Norte.  Centrum  för  kreaturs-  och 
ullhandeln  i  New  ^lexico.  Univer- 
sitet. 15,000  inv.   (1920). 

*Alby  utgör  ett  municipalsam- 
hälle  i  Borgsjö  skn,  Västernorrl. 
1.,  med  1,495  inv.  (1928).  Karbid- 
fabriken äges  av  Stockholms  su- 
perfosfatfabriks  a.  b.,  kloratfab- 
riken  av  Svenska  tändsticks  a.  b. 

Alcalå  de  Hena'res,  stad  i 
Nya  Kastilien,  Spanien,  vid  flo- 
den Henares,  30  km.  n.ö.  om  Mad- 
rid. I  A.  finnes  spanska  central- 
arkivet.  12,000  inv.    (1921).  —  I 


53 


Al-cement — Aleksandropol 


54 


Aldobrandinska  bröllopet. 


A.,  som  av  romarna  kallades 
Complu'tum,  trycktes  den  s.  k. 
k  o m p 1 u t e n s i s k  a  bibeln 
(se  d.  o.).  A:s  av  kardinal  Ximé- 
nes  1508  grundade  universitet, 
som  åtnjöt  stort  anseende,  flji;ta- 
des  1836  till  Madrid. 

Al-cement,  se  Cement. 
Suppl. 

*Alchemilla.  A.  vulga'ris  om- 
fattar talrika,  tack  vare  apogami 
konstanta  och  väl  skilda  ehuru 
närstående  småarter,  ss.  A.  pu- 
be'sccns,  A.  suicrena'ta  m.  fl. 

Alchwarizmi,  annan  form  för 
a  1  -  C  h  w  a  r  i  z  m  i. 

Alcobaga  [-va'sa],  stad  i  prov. 
Estremadura,  mell.  Portugal,  100 
km.  n.  om  Lissabon,  med  berömt 
stort  cistercienskloster,  gi'undat 
1148,  sekulariserat  1834  och  nu 
delvis  använt  som  kasern.  Klos- 
terkyrkan är  en  storartad  gotisk 
anläggning  med  kungligt  gravkor 
från  1300-t.  och  fasad  i  barock- 
stil. C:a  2,000  inv. 

A'Idegrever  [-grefer],  Hein- 
rich, f.  1501  1.  1502,  d.  mellan 
1555  och  1561,  tysk  kopparstic- 
kare,  målare  och  guldsmed,  verk- 
sam i  Soest.  A.  tillhör  Klein- 
meister  (se  d.  o.).  Sin  främsta  in- 
sats gjorde  han  med  i  kopparstick 
utförda  ornamentkompositioner 
(se  ill.  till  Ornamentik  sp. 
1415),  vilka  i  stor  utsträckning 
tjänade  som  mönster  för  den  tyska 
renässansens  konsthantverk. 

*AIdén,  Gustaf,  avled  1927. 

Ålder,  se  A 1  n  u  s. 


*Aldershot  är  beläget  c:a  50 
km.  s.v.  om  London.  Garnisonssta- 
den med  samma  namn  hade  1921 
29,000  inv. 

Aldobrandi'ni,  Villa  A.,  be- 
römd villa  i  Frascati  (se  ill.  till 
d.  o.),  Italien,  anlagd  1598 — 1603 
med  vacker  terrassträdgård  efter 
planer  av  Giacomo  della  Porta. 

Aldobrandi'nska  bröllopet,  en 

berömd  romersk  väggmålning 
efter  grekiskt  original,  framstäl- 
lande förberedelserna  till  ett 
bröllop.  A.,  som  är  den  förnämsta 
målning  som  bevarats  från  an- 
tiken, anträffades  i  Rom  1606  och 
uppkallades  efter  sin  förste  äga- 
re, kardinal  Aldobrandini.  Den 
förvaras  numera  i  Vatikanen. 

Aldo'ser,  se  Kolhydrat  sp. 
1006. 

Aldoxi'mer,  se  O  x  i  m  e  r. 

*Ale  bildar  ett  tingslag  i  Vätt- 
le,  Ale  och  KuUings  domsaga. 

Alechin  [alje'sjin],  annan  form 
för  Aljechin   (se  d.  o.  Suppl.). 

Alecsa'ndri,  V  a  s  i  1  e,  f.  1821, 
d.  1890,  rumänisk  skald  och  poli- 
tiker. Genom  sina  av  den  inhems- 
ka folkpoesien  påverkade  dikter 
och  sina  dramer  med  motiv  ur 
Rumäniens  historia  och  folkliv 
blev  A.  en  av  de  främsta  väckarna 
av  en  rumänisk  nationalkänsla. 
Som  politiker  ivrade  A.  främst 
för  Moldaus  och  Valakiets  för- 
ening. 

Alef,   se   Spiritus.   Språkv. 

*Aleksandropol  heter  numera 


55 


Aleksandrovsk — Alexandria 


56 


Alexander,     serbernas,     kroaternas     och 
slovencrnas  konung. 

L  e  11  i  n  a  k  a'  n  och  ingår  i  rep. 
Armcnicn.  39.000  inv.    (1926). 

*Aleksandrovsk.  2.  A.  -  G  r  u  - 
s  j  e  v  s  k  i  j  ]iet  er  numera  S  j  a'  li  t  y 
och  ingår  i  Sjahty-Donetskretsen, 
N.  Kaukasusområdet.  —  3.  A. 
heter  numera  S  a  p  o  r  o'  g. 

*Aleksej  M  i  h  a  i  1  o  v  i  t  j,  se 
även   Ryssland    sp.    1566. 

*d'AIembert.       Om       d'  A  :  s 


princip 
kraft. 


se     Tröghets 


*AIencon  är  huvudstad  i  dep. 
Orne.  Det  var  från  900-t.  centrum 
för  grevskapet,  senare  hertigdö- 
met  A.,  som  1584  indrogs  till  kro- 
nan. 

*Aleppo.  Staten  A.  är  enl.  be- 
slut av  1924  sedan  1  jan.  1925 
sammanslagen  med  staten  Damas- 
kus (se  S  v  r  i  e  n  sp.  639) .  Staden 
A.  hade  1921—22  129,000  inv. 

AIe'rt  (fr.  alerte),  pigg,  va- 
ken, påpasslig. 

Ale'ssi,  G  a  1  e  a  z  z  o,  f .  1512, 
d.    1572,    italiensk    arkitekt,    hu- 


vudsakl.  verksam  i  Genua,  Mi- 
lano och  sin  födelsestad  Perugia. 
I  Genua  anlade  han  den  prakt- 
fulla Strada  nuova  (nu  Via  Gari- 
baldi,  86  ill.  till  Genua)  och 
uppförde  ett  stort  antal  palats 
och  villor  med  rika  gårds-  och 
trappanläggningar,  ävensom  kyr- 
kan Santa  Maria  in  Carignano.  1 
Milano  byggde  han  bl.  a.  Palazzo 
Marino  (nu  rådhus). 

*Alexander,  tsarer  av  Ryss- 
land. —  3.  A.  III:s  gemål  Dagmar 
(Maria   Feodorovna)    avled   1928. 

*Alexander,  serbernas,  kroa- 
ternas och  slovenernas  koifting,  är 
sedan  1922  förmäld  med  Maria,  f. 
1S99,  dotter  till  konung  Ferdi- 
nand (se  d.  o.  .sp.  1484  f.)  av  Ru- 
mänien. —  Om  A:s  suspendering 
av  författningen  och  införande  av 
en  kunglig  diktatur  se  Jugo- 
slavien.  Historia.   Suppl. 

*  Alexanderson.  3.  Ernst  A. 
är  sedan  1919  chefsingenjör  hos 
Radio  Corporation  of  America, 
Schenectady.  Bland  A:s  uppfin- 
ningar märkes  främst  en  hög- 
frekvensgenerator  (se  Telegrafi 
sp.  905). 

Alexandersson,  Helmer,  f . 
1886,  d.  1927,  tonsättare,  skrev 
bl.  a.  en  uppmärksammad  sym- 
foni (g  moll),  en  klarinettkonsert, 
ett  konsertstycke  för  horn  och  or- 
kester samt  festmarsch  till  Olym- 
piska spelen  1912. 

*Alexandrette  hade  1921—22 
23,000  inv.  Det  är  nu  huvud- 
stad i  det  autonoma  sand j åket 
med  samma  namn  (4.700  kvkm., 
212,000  inv.),  som  1925  avskildes 
från  förutvarande  staten  Aleppo. 

*Alexandria  hade  1927  573,000 
inv.  Det  ombesörjer  Vjo  av  Egyp- 
tens varuomsättning  med  utlan- 
det; ankomna  och  avgångna  far- 
tygs sammanlagda  nettotonnage 
utgjorde  1927  9,7  mill.  ton.    I  A. 


57 


Alexandropolis — Alger 


58 


finnas  flera  europeiska  skolor  och 
en  muhammedansk  högskola.  Det 
är  säte  för  bl.  a.  ortodox  patriark. 
— -  Av  de  sjiarsamma  lämningarna 
av  antikens  A.  märkas  den  s.  k. 
Pompejuskolonnen  på  en  obebyggd 
höjd,  där  urspr.  ett  Serapistempel 
var  beläget,  samt  de  från  100-t. 
e.  Kr.  stammande  omfångsrika 
katakomberna.  Den  kristna  delen 
av  A.,  vars  centrum  är  det  lång- 
sträckta Mehemed  Ali-torget,  har 
övervägande  europeisk  prägel. 
Där  ligger  bl.  a.  ett  arkeologiskt 
museum  med  betydande  samlingar 
av  huvudsakl.  i  A.  gjorda  gre- 
kiska och  romerska  fynd.  Infö- 
dingsstaden utbreder  sig  på  det 
näs,  som  skiljer  A:s  gamla  1.  ö. 
hamn  från  den  nuvarande.  Längst 
ut  på  näset  ligger  det  av  Mehe- 
med Ali  uppförda  khedivpalatset. 
Ö.  om  A.  ligger  E  a  m  1  e  h,  som 
på  sommaren  utgör  en  populär 
tillflyktsort  för  den  förmögnare 
befolkningen  i  A.  och  Kairo. 

Alexandro'polis,    se   D  e  d  e  a  - 

gat  j.  Suppl. 

*Alfabet.  I  Turkiet  infördes 
192S  officiellt  det  latinska  alfa- 
betet i  st.  f.  det  förut  använda 
arabiska. 

A'lfa(-gräs),   se   S  t  i  p  a. 

Alfa'no,  Fr  an  c  o,  f.  1878, 
italiensk  tonsättare  och  pianist, 
uppträdde  i  yngre  år  som  kon- 
sertspelare och  skrev  bl.  a.  några 
balettpantomimer  men  vann  ss. 
kompositör  större  framgång 
först  med  operan  Uppståndelse 
(1904),  som  bl.  a.  efterföljts  av 
hans  sceniska  huvudverk  Sakun- 
tala  (1921).  Han  har  skrivit  or- 
kesterverk, kammarmusik  och 
sånger  samt  avslutat  Puccinis  (se 
d.  o.  Suppl.)  opera  Turandot. 

A'If  apartiklar,  a  -  p  a  r  t  i  k  - 
lar,  se  Radium  sp.  805. 

A'lfastrålar,    a  -  s  t  r  å  1  a  r, 


se  R  a  d  i  u  m  sp.  805  ff.  och  ill. 
sp.  811. 

Alfhem,  järnvägsstation  i 
Skepplanda  skn,  Älvsb.  1.,  knut- 
punkt mellan  Bergslagernas  järn- 
vägar och  Lödöse — Lilla  Edets 
järnväg. 

*Alfons,  konungar  av  Spanien. 
—  A.  XIII  har  under  senare  år 
godtagit  den  av  Primo  de  Rivera 
1923  etablerade  diktaturen,  som 
han  givit  sitt  stöd  även  under  de 
oppositionsrörelser,  som  vid  flera 
tillfällen  stört  Spaniens  inre  lugn 
(se  vid.  Spanien.  Historia. 
Suppl.).  A.  besökte  1928  Sverige. 

*Alfshög.  I  A.  ligger  Katrine- 
bergs  folkhögskola. 

Alfu'rer,  urinvånarna  på  Cele- 
bes  och  Moluckerna,  numera  un- 
danträngda av  och  uppblandade 
med  de  invandrade  malajerna. 

*Alfvén,  H  u  g  o,  har  i  sin 
rika  alstring  framträtt  som  en 
tonsättare  av  betydande  mått. 
Sin  förnämsta  insats  har  han 
gjort  med  de  i  formellt  avseende 
mästerliga  symfonierna,  bland 
vilka  de  märkligaste  torde  vara 
den  tredje  i  e  dur  ("Italienska 
symfonin")  och  den  genom  sin 
instrumentala  behandling  av 
människorösten  intressanta  fjärde 
i  c  moll  ("Från  havsbandet"). 
Med  en  icke  sällan  av  folkmusi- 
ken befruktad,  ej  särdeles  egen- 
artad melodisk  uppfinning  har 
A.  i  flera  verk,  t.  ex.  orkester- 
dikterna Midsommarvaka  och  En 
skärgårdssägen  samt  balettpan- 
tomimen Bergakungen  (Sthlm 
1923),  givit  uttryck  åt  svenska 
stänmingar. 

Algebraisk  ekvation,  ekvation 
mellan  algebraiska  funktioner 
(se   Funktion   sp.   789). 

Algebraisk  form,  se  Homo- 
gen  funktion. 

*Alger  hade  1926  226,000  inv., 
därav  nära  %  européer.  1927  ut- 


59 


Algeriet — Alicykliska  föreningar 


60 


gjorde  i  utrikesfart  ankomna  och 
avgångna  fartygs  sammanlagda 
nettotonnage  7,1  mill.  ton.  A.  är 
vintertid  en  av  européer  livligt 
besökt  klimatisk  kurort. 

*Algeriet  har  en  yta  av 
2,195,087  kvkm.  och  6,065,000  inv., 
därav  870,000  européer  (1926). 
A:s  huvuddel,  Tcrritoire  du  Nord 
(dep.  Alger,  Oran  och  Constanti- 
ne),  omfattar  207,483  kvkm.  med 
5,523,000  inv.,  därav  865,000  euro- 
péer. De  viktigaste  invandiarna 
äro  fransmän,  spanjorer,  judar 
och  italienare.  I  A:s  Saharaområ- 
de märkas  främst  araber  och  tua- 
reger.  —  I  Territoire  du  Nord  är 
ytan  till  22  %  odlad.  En  viktig 
kulturväxt  är  alfagräset,  som  ex- 
porteras över  Oran,  särskilt  till 
Storbritannien.  Fångsten  av  sar- 
diner och  tonfisk  m.  m.  är  av 
vikt,  likaså  svamp-  och  korallfis- 
ket. Sedan  gammalt  är  konstin- 
dustrin högt  utvecklad  (mattor, 
broderier,  alfavaror  och  läderar- 
beten). Viktigaste  exportvaror 
äro  vin,  vete,  får  och  ull,  sydfruk- 
ter samt  järnmalm,  fosfat  och 
cigarretter.  Järnvägarna  hade 
1927   en   längd   av  4,370  km.   — 

Viktigare  produkter  1927   (1,000-t.  ton). 

Vete    771 

Kåg    752 

Havre    154 

Vin    (1,000-t.   hl.)    7,290 

Tobak     27 

Järnmalm    2,034 

Naturfosfat    847 

Zinkmalm     46 

Kreatursstock  1927  (1,000-t.  djur). 

Hästar  162 

Åsnor  och  mulåsnor  438 

Nötkreatur    849 

Får     5,083 

Getter     2,652 

Kameler   155 

Svin   96 

Förvaltning.  Guvernören  har  vid 
sin  sida  ett  råd,  som  endast 
har  konsultativa  befogenheter.  A. 


är  finansiellt  självständigt,  så- 
tillvida som  budgetförslag  upp- 
göias  av  guvernören  och  därefter 
behandlas  av  ett  av  högre  ämbets- 
män och  valda  medlemmar  sam- 
mansatt råd,  "conseil  supérieur", 
samt  av  tre  s.  k.  finansdelegatio- 
ner, representerande  ämbetsmän- 
nen, de  franska  kolonisterna  och 
infödingarna.  Förslag  föreligger 
att  i  Paris  inrätta  en  konsultativ 
myndighet  för  A. 

*Algonk.  Till  A.  räknas  de 
jatuliska  och  jotniska  av- 
delningarna, Visingsöseri- 
e  n  och  den  egentliga  s  p  a  r  a  g  - 
mitformationen.  I  algon- 
kiska  lager  i  Nord-Amerika  ha  de 
äldsta  sparsamma  resterna  av  or- 
ganismer påträffats.  I  Sverige 
bestå  de  algonkiska  bildningar- 
na, som  synas  vara  fossilfria,  av 
röda,  gula  och  vita  sandstenar 
och  konglomerat,  mörka  skiffrar 
samt  diabaser.  De  algonkiska  se- 
dimenten anses  härstamma  från 
ökentrakter,  men  på  senaste  tid 
har  även  den  åsikten  framställts, 
att  de  utgöra  förvittringsrester  i 
regnrika  tropiker  utan  växttäcke. 

Algonki'ner,  se  Indianer 
sp.  1294.  Jfr  Fornameri- 
kansk  kultur  sp.  352. 

Algori'tm  (lat.  algori'tmus, 
förvrängning  av  al-Chicarismi,  se 
d.  o.),  metod  1.  schema,  efter  vil- 
ket en  räkning  utföres. 

♦Algutsrum.  1. 1  A.,  som  är  be- 
läget på  Öland,  ligger  Gråborg 
(se  d.  o.  Suppl.).  —  2.  A.  ingår 
i  Ölands  domsaga. 

*Algutstorp.  I  A.  ligger  en  del 
av  Vårgårda  (se  d.  o.  Suppl.) 
municipalsamhälle. 

Alha'zen,  se  i  b  n  a  1  -  H  a  i  - 
tam.  Suppl. 

Alicy'kliska  föreningar,  orga- 
niska föreningar  av  cyklisk  struk- 
tur (se  Cykliska  föreningar, 
även   Suppl.)    men  närbesläktade 


61 


Alisarh — Alkalireserv 


62 


med  alifatiska  föreningar  (se  d. 
o.).  Hit  höra  kolväten  av  serier- 
na C^Hjjj,  C„H2„_2)  CQH,,n_4  (n 
betecknar  hela  tal).  Till  A.  räknas 
naftener,  kamferarter  och  terpe- 
ner  (se  dessa  ord). 

*AIigarh  kallas  även  K  o  i  1. 
*Alikvottoner,  se  även  Ton. 
*Alingsås  tillhör  Älvsb.  1.  och 
hade  1928  8,610  inv.  (1927  över- 
flyttades till  A.  från  A.  landsförs. 
ett  område  med  1,691  inv.).  In- 
dustrin sysselsatte  1927  vid  34  ar- 
betsställen 1,330  arbetare,  därav 
c:a  550  vid  Alingsås  bomullsvä- 
veri  a.  b.  (grundat  1884).  Enl. 
1927  års  skolordning  omorganise- 
ras samskolan  till  samrealskola 
med  4-  och  5-åriga  linjer.  I  A.  fin- 
nas länslasarett  och  epidemisjuk- 
hus, Staden  har  station  vid 
Västra  stambanan. 

Alingsås  landsförsamling  och 
Rödene,  socken  i  Älvsb.  1.,  utgö- 
res  av  två  förs.,  Alingsås 
landsförsamling  ( 1,625 
inv.)  och  Rödene  (235  inv.), 
vilka  jämte  Alingsås  stadsförs., 
Bälinge,  ödenäs  och  Hemsjö  bilda 
pastorat  i  Skara  stift.  1,860  inv. 
(1928);  jfr  Alingsås.  Suppl. 
Alje'chin,  Aleksandr 
Aleksandrovitj,  f.  1892, 
rysk  schackspelare.  A.,  som  debu- 
terade i  internationell  tävlan 
1910  och  därefter  med  stigande 
framgång  deltagit  i  talrika  mäs- 
tarturneringar,  erövrade  1927  i 
Buenos  Aires  världsmästartiteln 
från  Capablanca  y  Granpera.  Han 
är  den  hittills  kanske  främste  ut- 
övaren av  blindschack. 

Alka'isk  strof  benämnes  efter 
den  grekiske  skalden  Alkaios  en 
strof,  bestående  av  två  s.  k.  a  1  - 
kaiska  verser  (w  —  -^  — 
vw-  —  ^^  w  —  w  — )  och  två 
kortare  verser.  Ex. : 

Dodonas  eUar  talade  fordomdags, 

ur  helga  skuggor  stammades  ödets  dom. 


Xnnu  i  dag  för  den  vises  öra 
viskar  en  stämma  i  edra  toppar. 

(Tegnér:   Träden). 

Alkalireserv,     beteckning    för 
blodets  förråd  av  alkalisalter  av 
svaga  syror.  Dessa  senare  utgöras 
väsentligen   av   kolsyra   och   ägg- 
viteämnen.  De  vid  dessa  bundna 
alkalimetallerna    kunna,    om    vä- 
teioner  skulle  tillföras  blodet,  er- 
sättas med  dessa  väteioner,  vilka 
i      bindning     med      de      nämnda 
svaga    syrorna    i    stor    utsträck- 
ning     bilda      odissocierade      för- 
eningar. På  detta  sätt  "infångas" 
väteioner  genom  de  svaga  syror- 
nas anioner,  och  ändringar  i  blo- 
dets     surhetsgrad       (väteionkon- 
centration)  försvåras.  En  omstän- 
dighet,  som   förstärker   de   svaga 
syrornas    benägenhet    att    uppta 
väteioner  i  odissocierad  form,  är 
vid.,   att   de   fria   svaga   syrornas 
dissociation  i  hög  grad  tillbaka- 
tränges  av  deras  alkalisalter.  En 
ökning  av  kolsyrehalten  i  blodet 
(t.  ex,  vid  muskelarbete)   medför 
endast  mycket  ringa  ökning  i  sur- 
hetsgraden,  ty  den  redan  i  och  för 
sig   ringa   dissociationen    av   kol- 
syra tillbakatränges  starkt  av  det 
i  blodet  rikligt  förekommande  al- 
kalisaltet    av    kolsyra     (bikarbo- 
nat). På  grund  av  det  motstånd 
mot   förändringen   i   surhetsgrad, 
som  sålunda  åstadkommes  av  lös'- 
ningar  av  svaga  syror  tills,  med 
deras    alkalisalter    (1.    av    svaga 
baser  tills,  med  deras  salter  med 
syror),    kallas    dylika    lösningar 
buffertlösningar.        Rela- 
tivt    stora     mängder     väteioner 

(från  dissocierade  syror)  kunna 
tillföras  blodet,  utan  att  dess 
väteionkoncentration  därav  röner 
någon  större  ändring.  A.  minskar 

givetvis  härvid,  och  till  sist  kan 

den  bli  uttömd.  Blodets  surhets- 
grad stiger  då  raskt  (acido's),  och 

döden  inträffar  på  grund  av  för- 


63 


Alkamenes — Allenby 


64 


giftning  med  syra.  För  livets  fort- 
bestånd är  en  bestämd  surhets- 
grad  i  blod  (och  vävTiadcr)  nöd- 
vändig. En  normal  A.  tillåter  en- 
dast små  växlingar  i  denna  sur- 
hetsgrad,  men  även  dessa  små 
växlingar  äro  av  stor  betydelse 
för  organismens  funktioner.  Så 
t.  ex.  regleras  andningens  inten- 
sitet av  de  små  väteionändringar, 
som  betingas  i  blodet  av  kolsyre- 
anliopning  (^  ökad  andning), 
och  organismens  enzym  äro  för 
sin  verkan  beroende  av  bestämda 
vätoionkoncentrationer. 

Alka'menes,  grekisk  bildhug- 
gare, se  Bildliuggarkonst 
sp.  1514. 

*AIkio,  S  a  n  t  e  r  i,  lämnade 
1922  riksdagen,  vars  vice  talman 
lian  två  gånger  varit  och  där  han 
gjort  betydande  insatser  i  ut- 
skottsarbetet. Han  blev  1925  led. 
av  riksrätten. 

A'lkmaar  [-mar],  stad  i  prov. 
Nord-Holland,  Nederländerna,  vid 
Nordholländska  kanalen.  Kakao- 
och  chokladindustri.  Betydande 
handel  med  lantbruksprodukter, 
särskilt  ost.  28,000  inv.   (1927). 

*Alkman,  Edvard,  avgick 
1926  som  hu\Tidredaktör  för  Göte- 
borgs-Posten. Han  invaldes  1927 
ånyo  i  F.  K. 

Alkoge'1,  se  K  o  1 1  o  i  d  e  r  sp. 
1019. 

*Alkoholist.  Erkända  ss.  all- 
männa alkoholistanstalter  äro : 
Svenska  diakon  sällska- 
pets anstalt  å  Björknäs,  Jär- 
låsa;  Göteborgs  stads  an- 
stalt å  Ler  jeholm ;  Ä  1  v  g  å  r  - 
den.  Hedemora;  Lunds  stifts 
prästers  hem,  Höör.  Samt- 
liga dessa  äro  för  män.  För  kvin- 
nor finns  en  anstalt  vid  G  u  n  - 
n  a  r  s  k  o  g,  Flisby.  Enskilda  an- 
stalter mottaga  ej  sådana  patien- 
ter,    vilka     enl.     alkoholistlagen 


skola  tvångsinterneras.  Jfr 
Sjukvård,  tab.   II. 

Alkoholome'ter  (av  alkohol 
och  grek.  mctrci'n,  mäta),  se 
A  r  e  o  m  e  t  e  r. 

Alkoso'1,  se  K  o  1 1  o  i  d  e  r  sp. 
1019. 

Alkvättern,  stort  gods  i  Bjur- 
tjärns  skn,  Örebro  1.,  vid  den  av 
Timsälven  genomflutna  sjön  A. 
Äg.  Katrinefors  a.  b. 

*AlIahabad.  2.  A.  är  huvud- 
stad i  United  Provinces,  har  uni- 
versitet och  är  av  vikt  som  järn- 
vägsknut och  garnisonsort. 

*Allbo.  1.  A.  ingår  i  V.  Varenda 
domsaga.  —  2.  A.  omfattar  nu- 
mera pastoraten  Skatelöv;  V. 
Torsås  och  Härlunda;  Virestad; 
Moheda,  ör  och  Aneboda;  Arings- 
ås,  Lekaryd  och  Härlöv;  Hjorts- 
berga  och  Kvenneberga;  Slätt- 
hög och  Mistelås;  Vislanda  och 
Blädinge;  Stenbrohult  och  Älm- 
hult. 

Alleghany  [fE'lligejni],  käll- 
flod  till  Ohio  (se  d.  o.  1).  Viktig 
transportled.  C:a  480  km. 

*Alleghanybergen  användes 
ofta  i  Europa  som  namn  på  hela 
bergssystemet  men  betecknar  i 
Amerika  endast  den  bergrygg, 
som  utgör  Appalachiska  platåns 
s.ö.  rand  (jfr  Nord-Amerika 
sp.  883).  I  den  geogi"afiska  fack- 
litteraturen benämnes  också  nu- 
mera bergssystemet  i  sin  helhet 
Appalacherna  1.  Appa- 
lachiska bergen.  Partiet 
n.ö.  om  Camplain-Hudsonsänkan, 
vilket  sänker  sig  norrut  och  är 
rikt  på  fristående,  längs  brottlin- 
jer höjda  bergryggar,  ss.  Green 
Mountains  (1,350  m.)  och  White 
Mountains  (1,918  m.),  kallas 
Nordappalacherna.  Inom 
Sydappalacherna  ur- 
skiljas fyra  huvudregioner  (se 
Nord- Amerika  sp.  883 ) . 

»Allenby,     lord,     avgick    1925 


65 


Allers  Familj -journal — Alma-Ata 


GQ 


som  överkommissarie  i  Egypten. 
Om  hans  fälttåg  i  Palestina  se  d. 
o.  sp.  1541. 

*Allers  Familj-journal.  A:s 
grundare,  Carl  Aller,  avled  1926. 

Allfader,  binaimi  till  Odin. 

A'llgemeine  Musikzeitung 
[-gemajne  mosi'ktsajtong],  popu- 
lärt hållen  musikalisk  veckotid- 
ning i  Berlin,  grundad  1874. 

Allhelgona,  se  Hel  gon  a. 

A'llinge,  stad  på  Bornholm, 
Danmark,  omedelbart  s.ö.  om 
Sandvig,  tills,  med  vilket  A.  bil- 
dar en  kommun  med  2,300  inv. 
(1925).  A.  har  en  i  berget  in- 
sprängd hamn  och  driver  sjöfart 
och  fiske  (sillrökerier)  ;  somma- 
ren 1929  har  upi^rättats  ångbåts- 
förbindelse med  Simrishaimi. 

*Allitteration  kan  även  vara 
vokalisk,  varvid  alla  vokaler  an- 
ses rimma  sinsemellan.  Ex. :  "ord 
och  amen";  "ur  askan  i  elden". 

Allmogevävnad,  se  Konst- 
V  ä  vn  ad  sp.  1146  ff. 

Allmänna  arvsfonden,  se 
A  r  v.  Suppl.  sp.  160. 

*Allmänna  barnhuset.  Utred- 
ning pågår  f.  n.  (1929)  om  reali- 
serande av  A:s  fastigheter  och 
tillgångar.  Meningen  är,  att 
Stockholms  stad  skall  övertaga 
största  delen  av  dessa  för  att 
därmed  bestrida  sina  kostnader 
för  allmänt  barnavårdande  verk- 
samhet, medan  en  mindre  del 
skulle  avsättas  till  direkt  sjuk- 
vårdande verksamhet  (pediatriska 
kliniker). 

Allmänna  journalen,  se 
Journal  för  litteratu- 
ren  och  theatern. 

Allmänna  och  Sahlgrenska 
sjukhuset  i  Göteborg,  se  S  j  u  k  - 
vård  tab.  II. 

Allmänna  svenska  utsädes- 
aktiebolaget, se  Sveriges 
utsädesförening. 

Allmänna  telefon,  förr  vanlig 


benämning  på  Stockholms  all- 
männa telefon  a.  b:s  nät.  Se 
Telefon  i   sp.   884—885. 

Allofa'n,  ett  till  kaolingruppen 
höiande  vattenhaltigt  aluminium- 
silikat  med  lägre  kiselsyrehalt  än 
den  vanliga  kaolinen  och  ofta  ut- 
bildat som  stalaktiter.  Bildas  vid 
kemisk  förvittring  av  fältspat. 

Allokto'na  (av  grek.  a'llos, 
annan,  och  kton,  jord)  kallas  så- 
dana bildningar,  särskilt  kolflöt- 
ser,  som  uppstått  genom  hopsväm- 
ning  av  växter  från  annat  håll. 
Autokto'na  (av  grek.  auto's, 
själv)  kollager  ha  uppstått  ge- 
nom anhopning  av  växter  på  plat- 
sen, där  de  levat. 

Allotige'na  beståndsdelar  (av 
grek.  a'lloti,  annorstädes,  och  ge'- 
nein,  bildas)  i  en  bergart  äro  mi- 
neral, som  genom  cirkulerande 
lösningar  tillföras  en  avlagring. 
Motsats :  a  u  t  i  g  e'  n  a  (av  grek. 
auto's,  själv)  1.  ursprungliga  mi- 
neral. 

Allsvensk  samling,  en  sedan 
1914  av  Kiksf  öreningen  för 
svenskhetens  bevarande  i  utlandet 
utgiven  veckotidning. 

*AIluvium.  Termen  A.,  som 
fortfarande  användes  i  Tyskland, 
motsvarar  ung.  holocen;  diluvi- 
ums  motsvarighet  är  pleistocen 
(jfr  Kvartar  tiden). 

Alm,  Gustaf,  se  Malm- 
berg 1. 

Alm,  Emil,  f.  1878,  civil- 
ingenjör, ingenjör  hos  A.  S.  E.  A. 
1903 — 10,  byråingenjör  vid 
Sthlms  elektricitetsverk  1910 — 
17,  prof.  i  elektromaskinlära  vid 
Tekniska  högskolan  sedan  1917. 
A.  har  bl.  a.  utgivit  Elektroma- 
skinlära (2  bd,  1926—27). 

*Alm.  Vlmus  monta'na  bör 
numera  kallas  Ulmtis  gla'bra,  och 
Ulmus  campe' stris  bör  kallas  TJl- 
mus  folia'cca. 

A'lma-A'ta,    förr  V  j  e'  r  n  y  j. 


I.  e  X.  Suppl. 


67 


Almaden — Almkvist 


G8 


Imvudstad  (sedan  1927)  i  Kasak- 
stan,  Ryssland,  vid  foten  av  Tien- 
shans  kedja  Ala-tau.  Ilandelscent- 
nim.  En  jiunvä<?  mellan  Tasjkent 
och  Seniipalatinsk  via  A.  iir  un- 
der byggnad.  45,000  inv.  (1920). 
♦Almaden  (riktigare  A  1  ni  a  - 
dén)    har  c:a  10,000  inv. 

Almagrundet,  fyrskepp  utan- 
för Stoi  khoini;,  skärgård,  s.ö.  om 
Sandhamn. 

A'lmarestäket,  gods  i  Stock- 
liolms-Näs  skn,  Uppsala  1.,  på 
Stäkesön  v.  om  sundet  Almarestä- 
ket,  vid  Mälarfjärden  Görväln. 
—  Den  plats,  där  A.  nu  ligger, 
spelade  i  äldre  tid  en  viktig  stra- 
tegisk roll  SS.  behärskande  infarts- 
leden  till  Sigtuna  och  Uppsala. 
Den  befästes  tidigt,  och  vid  1300- 
t:s  slut  uppfördes  där  en  borg. 
Denna  brändes  1434  luider  Engel- 
brektsupproret  men  återuppbygg- 
des för  ärkebiskopssätets  räkning 
av  Nicolaus  Eag\aldi  och  Jöns 
Bengtsson  Oxenstierna.  1516 — 17 
belägrades  A.,  där  Gustav  Trolle 
inneslutit  sig,  av  Sten  Sture  d.  y., 
som  efter  Trolles  kapitulation  lät 
nedriva  borgen. 

*Almby,  som  omfattar  området 
närmast  s.ö.  om  Örebro,  hade 
192S  4,690  inv.,  därav  4,040  i 
A  1  ni  b  v  m  u  n  i  c  i  p  a  1  s  a  m  - 
hälle'(bildat  1926).  Municipal- 
samliället  är  en  industriort  av 
vikt ;  bland  dess  fabriker  märkas 
Örebro  pappersbruks  a.  b.  (se  d. 
o.),  Bates  paper  saek  a.  b.  (till- 
verkar papperssäckar),  a.  b.  Nor- 
diska syrgasverkens  filial  och 
a.  b.  Svensk  skoindustri  (äg.  Koo- 
perativa förbundet). 

*Almedal  ligger  inom  Göte- 
borgs stads  område.  Station  vid 
Västkustbanan  och  Göteborg — 
Borås  järnväg. 

*d'Almeida.  2.  A.  J.  d'A.  av- 
gick som  president  1923. 

*Almesåkra.     Till     pastoratet 


hör,  utom  A.  ocli  Malmbäck,  även 
ödestugu. 

*Almgren,  Oscar,  avgick  pä, 
grund  av  sjukdom  från  professu- 
ren 1925. 

Almgren.  1.  B  e  r  t  il  A.,  f . 
1S7S,  civilingenjör,  industriman, 
lärare  i  zymoteknik  vid  Tekniska 
högskolan  1902 — 07,  i  bakterio- 
logi vid  Farmaceutiska  institutet 
1906 — 07,  verkst.  direktör  i  a.  b. 
Stockholms  bryggerier  sedan 
1910,  dessutom  led.  i  styrelserna 
för  ett  stort  antal  industriföre- 
tag. —  2.  Gösta  A.,  f.  1888, 
bildhuggare,  har  särskilt  gjort 
sig  känd  genom  bronshuvuden 
(bl.  a.  av  Nils  Personne  och  Tore 
Svennberg),  utmärkta  av  frodig 
form  och  träffande  karaktäristik. 
I  monumentalare  format  har  han 
bl.  a.  utfört  en  byst  av  Elias  Sehl- 
stedt  i  Härnösand  (1926)  och  ga- 
velfigurer till  Norrköpings  gym- 
nastikhall   (1928). 

Almkvist.  1.  Herman  Na- 
poleon A.,  f.  1839,  d.  1904, 
orientalist,  prof.  i  Uppsala  i  jäm- 
förande språkforskning  1880,  i  se- 
mitiska språk  1892.  A.  bragte  de 
orientaliska  studierna  på  en  hög 
nivå.  Inom  hans  kvantitativt  ej 
betydande  vetenskapliga  produk- 
tion må  främst  nänmas  en  text- 
kritisk kommenterad  uppl.  jämte 
övers,  av  en  Misjnatraktat  samt 
ett  verk  om  biharispråket,  Die 
Bischåri-Spra^he  (3  bd,  1881— 
85).  Hans  efterlämnade  studier  i 
nubiska  ha  utgivits  av  K.  V. 
Zetterstéen.  A.  verkade  även  som 
översättare,  bl.  a.  av  Turgenjevs 
noveller.  —  2.  J  o  h  a  n  A.,  f.  1869, 
den  föreg:s  brorson,  läkare,  prof. 
i  dermatologi  och  syfilidologi  vid 
Karol.  inst.  1913,  överläkare  vid 
Eira  sjukhus  1908—11,  vid  S:t 
Görans  sjukhus  sedan  1911.  A. 
har  publicerat  ett  stort  antal  ve- 
tenskapliga  arbeten   även   av   so- 


69 


Almnäs — Almquist 


70 


cial  betydelse  inom  sitt  ämne.  — 
.3.  Johan  (John)  A.,  f.  1875, 
skolman,  politiker.  A.  blev  1897 
folkskollärare  i  Härnösand,  1916 
folkskolinspektör  i  Västerbottens 
norra  inspektionsområde  och  är 
sedan  1929  folkskolinspektör  i 
Stockholmstraktens  inspektions^ 
område.  Från  1919  led.  av  F.  K. 
och  tillhörande  frisinnade  folk- 
partiet, var  han  1926 — 28  eckle- 
siastikminister i  Ekmans  mi- 
nistär. Hans  namn  är  främst  knu- 
tet till  1927  års  stora  skolreform 
(se  Skolväsen  sp.  852),  till 
vilken  han  framlade  det  förslag, 
som  med  vissa  jämkningar  vann 
riksdagens  bifall. 

Almnäs,  stort  gods  i  N.  Få- 
gelås  skn,  Skarab.  1.,  med  slotts- 
byggnad i  gustaviansk  stil,  upp- 
förd på  1770-t.  vid  Vättern. 

*Almquist.  1.  C.  J.  L.  A.  De 
senare  årens  ivrigt  bedrivna  Alm- 
quistforskning  (Henry  Olsson:  C. 
J.  L.  Almquist  före  Törnrosens 
bok,  1927;  Olle  Holmberg:  C.  J. 
L.  Almqvist.  Från  Amorina  till 
Colombine,  1922;  Algot  Werin : 
C.  J.  L.  Almquist.  Kealisten  och 
liberalen,  1923)  har  givit  en  i 
flera  avseenden  klarare  bild  av 
A:s  utveckling,  vilken  särskilt 
genom  svårigheten  att  säkert 
datera  hans  ofta  långt  efter 
författandet  publicerade  skrifter 
tett  sig  dunkel  och  svåröver- 
skådlig. —  Det  första  skedet  av 
A:s  alstring  sammanfaller  i 
tiden  med  hans  anställning  i 
ecklesiastikexpeditionen  1815 — 23 
och  ansluter  sig  huvudsakl.  till 
hans  verksamhet  inom  Manhems- 
förbundet  och  Manna  samfund 
(se  dessa  ord),  inom  vilket  senare 
han  snart  blir  den  svärmiskt  dyr- 
kade mästaren.  På  grundval  av 
Svvedenborgs  lära,  herrnhutisk 
känslokult  och  nyromantisk  spe- 
kulation   (främst    Schleiermacher 


och  Schelling)  utvecklar  han  nu 
eu  egenartad  filosofiskt-religiös 
åskådning,  en  svärmiskt  exalte- 
rad, erotiskt  färgad  mystik,  i  sin 
utpräglade  subjektivism  fientlig 
mot  all  dogmatism  och  konventio- 
nalism.  Uttryck  för  denna  åskåd- 
ning äro  den  i  en  översvinnlig 
poetisk  stil  skrivna  medeltidssa- 
gan Murnis  (trol.  förf.  1819,  tr. 
1845  under  titeln  De  dödas  sa- 
gor), som  bl.  a.  innehåller  en  av 
Swedenborg  inspirerad  skildring 
av  kärleken  i  andevärlden,  och 
Handlingar  till  upplysning  i  Man- 
hemsförbundets  historia  (1820), 
där  A.  i  kristlig  och  rousseau- 
anskt  götisk  anda  utkastar  pla- 
nen till  en  stor  ordensorganisation 
för  svenska  folkets  politiska,  mo- 
raliska och  religiösa  pånyttfödel- 
se. A:s  märkligaste  ungdomsverk 
är  den  lyriskt-dramatiska  roma- 
nen Ainorina.  Huvudpartiet  av 
denna  torde  ha  skrivits  1821,  den 
trycktes  1821 — 23  men  indrogs 
(trol.  på  begäran  av  A:s  far- 
bror, biskop  E.  A.  A.)  och  ut- 
gavs åter,  i  omarbetat  skick,  först 
1839.  I  ett  ofta  osannolikt  hän- 
delsesammanhang och  med  en 
bisarr  stilblandning  av  ljuv  idyll, 
sublim  lyrik  och  grotesk  realism 
ger  A.  här  en  stor  syntes  av  sina 
religiösa,  filosofiska  och  litterä- 
ra strävanden  och  diskuterar  i 
en  stundom  bitter  ton  och  i  radi- 
kal tillspetsning  teodicéproble- 
met  samt  frågorna  om  frihet  och 
ansvar,  ideal  och  verklighet, 
problem  som  delvis  återkomma  i 
den  spirituellt  ironiska  sagan 
()r)nus  och  Arinian  (trol.  förf. 
1823;  tr.  1839).  —  Denna 
period  i  A:s  liv  avslutas  och  en 
ny  period  inledes  genom  hans 
misslyckade  försök  a,tt  realisera 
sina  ungdomsideal :  bosättningen 
i  Värmland  1824—25  och  det  1824 
ingångna  äktensikapet  med  en  en- 


71 


Almquist 


72 


kel  bondflicka.  Efter  ett  päl- 
svara år  i  Sthlm  tryggas  hans 
ställning  genom  lärar-  och  rek- 
torsbefattningen vid  Nya  ele- 
mentarskolan (1S2S — 40).  Det 
föregående  skedets  metafysiska 
och  reformatoriska  intressen 
träda  tillbaka  för  rent  konstnär- 
liga, och  lian  utvecklar  nu  en  ena- 
stående produktivitet,  som  under 
förra  hälften  av  lS30-t.  gör 
honom  till  den  svenska  roman- 
tiska fantasidiktningens  främste 
företrädare.  Kedan  under  Värra- 
landstideu  torde  jilanen  ha 
uppkommit  till  det  stora  sam- 
lingsverk, inom  vilket  A.  skulle 
komma  att  sammanföra  de  flesta 
av  sina  arbeten.  Törnrosens  bok. 
Denna  föreligger  i  två  uppl. 
med  väsentl.  skiljaktigt  innehåll, 
dels  en  duodesuppl.,  Fria  fanta- 
sier, hvilka  heirakiade  såsom  ett 
helt  af  Herr  Hugo  Löwenstjerna 
stundom  kallades  Törnrosen^  bok, 
stundom  En  irrande  liind  (I — VII, 
1832—35;  VIII— XIII,  1838— 
40;  XIV,  1851),  dels  en  imperial- 
okta\-uppl.,  Törnrosens  bok  eller 
Fria  fantasier  berättade  på  jagt- 
slottet  hos  Herr  Hugo  Löwen- 
stjerna (I,  1839;  II,  1849;  III, 
1850).  Under  Värmlandsåren  och 
den  närmast  följande  tiden  ha 
bl.  a.  tillkommit  ramberättelsen 
till  Törnrosens  bok,  Jagtslottet 
(tr.  1832),  och  de  liksom  denna  av 
Walter  Seotts  berättarteknik  på- 
verkade historiska  romanerna 
Cypressen  (tr.  1906)  och  Hermi- 
taget  (tr.  1833).  A:s  förmåga  att 
suggerera  tidsstämning  och  lo- 
kalfärg firar  triumfer  i  den  histo- 
riska romanen  från  Gustav  III:s 
tid  Drottningens  juvelsmycke 
(1834),  vars  huvudperson,  det 
amoraliska  naturbarnet  androgy- 
nen  Tintomara,  är  en  av  hans 
mest  egenartade  och  tjusande 
skapelser,    i    de    exotiskt-roman- 


tiska  dramerna  Ramido  Mari- 
nesco  (s.  å.),  där  han  upptagit 
Don  Juan-motivet,  och  kignora 
Luna  (1835)  samt  i  eposet  Ar- 
thurs jagt  (förf.  omkr.  1835,  tr. 
1839).  Renast  kommer  kanske 
hans  livssyn  till  uttryck  i  den 
egenartade  centrallyrik  (delvis 
med  av  honom  själv  komponerad 
musik)  från  1820-  och  1830-t., 
som  1849  sammanföres  under  ti- 
teln Songes.  En  övergång  till  ett 
nytt  stilideal  förebådas  genom 
den  starkare  realismen  i  familje- 
romanen Baron  Julius  K*  (1835), 
liksom  skådespelet  Colombine 
(s.  å.)  visar  fram  mot  A:s  se- 
nare radikala  författarskap.  — 
Då  A.  efter  en  paus  av  tre  år  1838 
åter  framträder  som  författare 
(bl.  a.  med  den  spirituella  brev- 
novellen Araniinta  May  och  den 
genialiska  folkpsykologiska  upp- 
satsen Svenska  fattigdomens  be- 
tydelse), bär  hans  alstring  i 
många  avseenden  en  annan  prä- 
gel än  förut.  I  st.  f.  den  ro- 
mantiska exotismen  i  hans  tidi- 
gare verk  möta  vi  nu  en  enkel, 
folklig  realism  (Kapellet,  1838; 
Skällnora  kvarn,  s.  å. ;  Grlmsta- 
hamns  nybygge,  1839;  Ladugårds- 
arrendet, 1840),  och  den  kvietis- 
tiska  upphöjdheten  över  de  jor- 
diska problemen  (''törnioslivet") 
har  cfterträtts  av  ett  intresserat 
ingripande  i  tidens  brännande 
spörsmål.  Eedan  tidigare  hade 
det  erotiska  problemet  stått  i 
förgrunden  inom  hans  författar- 
skap, men  först  nu  drar  han  ut 
de  praktiska  konsekvenserna  av 
sin  subjektivistiska  moralupp- 
fattning och  framslungar  i  den 
uppseendeväckande  romanen  Det 
går  an  (1839)  ett  djäi-vt  an- 
grepp på  äktenskapet  ss.  institu- 
tion (se  Det  går  an-stri- 
den). Den  härigenom  framkal- 
lade brytningen  med  det  konserva- 


73 


Almquist 


74 


tiva  läger,  inom  vilket  han  förut 
räknat  sina  närmaste  vänner, 
fullföljer  han  genom  att  s.  å. 
publicera  sitt  på  vitala  områden 
ytterligt  radikala  ungdomsverk 
Amorina  samt  dramat  Marjam, 
ett  hänsynslöst  persiflage  mot  den 
kristna  ("paulinska")  dogmati- 
ken. Från  1839  medarbetare  i 
Aftonbladet,  knytes  A.  1S46  fast 
till  tidningens  redaktion,  sedan 
han  1841  skilts  från  rektorsbe- 
fattningen vid  Nya  elementarsko- 
lan. Hans  radikalism  på  alla  om- 
råden tar  sig  allt  häftigare  ut- 
tryck, delvis  under  intrycken  från 
en  resa  till  Frankrike  och  Eng- 
land 1840 — 41.  I  romanen  Amalia 
Eillner  (2  bd,  1840)  och  avhand- 
lingen Europeiska  missnöjets 
grunder  (ofullb.  tr.  18.38,  makii- 
lerad  uppl.;  omtr.  1850)  hävdar 
han  sålunda  en  fullständig  erotisk 
anarki,  och  i  sin  senare,  av  den 
samtida  franska  brottmålsroma- 
nen (Dumas  d.  ä.,  Sue)  starkt 
beroende,  litterärt  mindre  värde- 
fulla alstring  (romanerna  Ga- 
hriéle  Mimanso,  3  bd,  1841 — 42, 
och  Tre  fruar  i  Småland,  3  bd, 
1842 — 43,  komedierna  Silkeshåren 
på  Hagalund,  1850,  och  Purpur- 
grefven,  s.  å.,  m.  fl.)  gör  han  sig 
till  talesman  för  saint-simonis- 
tiska  och  kommunistiska  idéer. 
— •  Om  A:s  liv  i  Amerika  1851 — ■ 
65  ha  nya  upptäckter  gjorts  av 
R.  G: son  Berg  (1928  publicerade 
i  arbetet  C.  .T.  L.  Almquist  i 
landsflykten  1851—1866),  som 
bl.  a.  utrönt,  att  A.  efter  ett  oro- 
ligt vandringsliv  1854  ingått 
äktenskap  (ehuru  hans  första 
hiistru  befann  sig  i  livet)  med 
en  åldrig  amerikansk  pensionats- 
värdinna, i  vars  hem  i  Phila- 
delphia  han  sedan  bodde,  tills  han 
1865  återvände  till  Europa.  Det 
mesta  av  hans  litterära  alstring 
under  Amerikatiden  (bl.  a.  Svens- 


ka rim,  delvis  tr.  1879,  1905, 
1907)  saknar  litterärt  värde.  — 
2.  S  i  g  f  r  i  d  A.  avled  1923,  Sofi 
A.  avled  1926.  —  4.  Viktor  A. 
avgick  1927  från  överdirektörs- 
ämbetet i  Fångvårdsstyrelsen. 
Bland  resultaten  av  fångvårdsvä- 
sendets utveckling  under  A:s  led- 
ning märkas  utom  straffbehand- 
lingens omläggning  utsträckt  an- 
vändning av  uppfostran  för  de 
minderåriga  förbrytarna,  inrät- 
tande av  sinnessjukavdelningar 
A-id  straffanstalterna  och  jord- 
brukskolonier för  fångar  utanför 
dera  samt  utvidgad  hjälpverksam- 
het gentemot  frigivna.  A.  har  även 
spelat  en  framträdande  roll  på  de 
internationella  fångvårdskongres- 
serna och  är  svensk  delegerad  i 
den  mellan  dessa  arbetande  Com- 
mission  internationale  péniten- 
tiaire.  —  5.  Johan  Axel  A., 
som  sedan  1906  är  konungens  bib- 
liotekarie och  1923—24  var  t.  f. 
riksarkivarie,  har  bl.  a.  utgivit 
SfockJiolms  stads  brandförsäk- 
ringskontor 171,6—1921  '(1921) 
och  det  banbrytande,  stort  anlag- 
da arbetet  Deyi  civila  lokalförvalt- 
ningen i  Sverige  1523 — 1630  (4 
bd  1917—23).  Bland  hans  ur- 
kundspublikationer märkas  Gus- 
taf I  :s  registratiir  (bd  20 — 29 
1902 — 16)  och  Stockholms  stads 
skottebok  (1926).  —  6.  Helge 
A.  blev  1926  riksarkivarie.  Han 
var  192.5—28  led.  av  A.  K.  (hö- 
ger). Bland  hans  skrifter,  som 
främst  behandlat  Sveriges  ryska 
och  baltiska  politik  under  skilda 
epoker,  märkas  Sverige  och  Ryss- 
land 1595—1611  (1907)  och  Hol- 
stein-Gottorp,  Sverige  och  den 
nordiska  ligan  i  den  politiska  kri- 
sen 1113-11,  (1918).  Han  har  be- 
handlat tiden  1523— rl654  i  sam- 
lingsverket Svenska  folkets  histo- 
ria (1922)  och  är  utgivare  av 
Lindblads  Världshistoria. 


75 


Almqvist  &  Wiksells  boktryckeri  a.  b. — Alnö 


76 


^  v 

{ 

1,  ■^  %, 

\landskRona^jV  i^ 

Aköpenhamn\  ^^^E5>. 

I       \        si       MALMÖ/S^ 

LUNO 

( 

^ 

TRÄaraoRG" 

^' 

Alnarpsfloden. 

*Almqvist  &  Wiksells  bok- 
tryckeri a.  b.  A:s  förlagsverk- 
samhet övertogs  1928  av  den  av 
Hugo  Gebers  Förlag  och  A.  ge- 
mensamt bildade  firman  Hugo 
Gebers  förlags  a.  b. 

Almström,  H  a  r  a  1  d,  f.  1870, 
industriman,  son  till  Robert  A. 
Anställd  vid  Eörstrand  1892,  var 
han  disponent  vid  a.  b.  Rörstrands 
porslinsfabriker  1911 — 23.  Han  är 
led.  av  Arbetsrådet  sedan  1924,  av 
Försäkringsrådet  och  av  Sociala 
rådet  sedan   1926. 

*Almundsryd.  I  A.  ligger  Ryds 
municipalsamhälle. 

Almungebergarter,  en  seiie 
vulkaniska  alkalibergarter,  ss. 
nordmarkiter,  alkalirika  nofelin- 
syeniter  m.  fl.  i  Almunge  skn. 
Uppland.  A.,  som  urspr.  stelnat 
på  stort  djup  och  visa  intressanta 
kontakt  fenomen  mot  omgivande 
urbeig,  intaga  ett  nästan  cirkel- 
formigt område,  c:a  13  kvkm., 
som  utgör  ett  täml.  djupt  liggan- 
de tvärsnitt  av  det  krateriör,  vari 
A.  stelnat  i  prekambrisk  tid. 

*Aln.  A.  delas  i  2  fot  =  4 
kvarter  =  24  verktiun  (eller  20 
decimaltum). 

*AInarp.      Lantbruksinstitutet 


upprättades  1862,  mejeri  institu- 
tet 1893.  1923  upphörde  den 
kvinnliga  mejeriskolan,  så  att  en- 
dast en  mejeriskolekurs  finnes, 
öppen  för  såväl  manliga  som 
kvinnliga  elever. 

Alnarpsfloden,  en  flack  sänka 
i  s.v.  Skånes  kritberggrund,  fylld 
av  omkr.  40  m.  mäktiga  sand-  och 
gruslager,  vilka  täckas  av  nästan 
lika  mäktiga  glaciala  och  post- 
glaciala  liildningar.  A.,  som  är  5 
till  10  km.  bred  och  sträcker  sig 
från  kusten  v.  om  Ystad  upp  för- 
bi Landskrona,  ansågs  av  sin  upp- 
täckare, X.  O.  Holst,  vara  den 
preglaciala  fortsättningen  av 
Weichsel,  medan  andra  anse  dess 
sandlager  vara  interglaciala.  San- 
den är  rikligt  vattenförande,  och 
därifrån  hämtas  Malmö  stads  och 
en  del  av  Lunds  vattenbehov. 

*Alnö.  Socknen  omfattar  flera 
öar  utanför  Sundsvall;  störst  är 
A  1  n  ö  n,  på  vilken  talrika  såg- 
verk finnas  (se  karta  till 
Sundsvall  sp.  257 ) .  A :  s  gam- 
la   kvrka     med   kor    och   långhus 


Alnij.   Dopfuut, 


77 


Alnöit — Altai 


78 


från  1200-t.,  restaurerad  1927 — 
28,  har  märkliga  och  väl  bevarade 
vägg-  och  valvmålningar  från 
1500-t:s  början  samt  en  unik  dop- 
funt av  trä,  som  genom  sin  fan- 
tastiska figurutsmyckning  anslu- 
ter sig  till  1100-t:s  stenfuntar. 
Den  nya  kyrkan  är  vippförd  på 
lS90-t.  av  Ferd.  Boberg. 

*AInöit.  A.  består  väsentligen 
av  melilit  och  glimmer. 

*Aloe.  Mesta  aloehampan 
erhålles  av  A.  pcrfolia'ia.  Under 
det  oriktiga  namnet  aloefiber 
1.  dyl.  saluföras  ofta  även  fibrer 
av  Agave  (se  d.  o.).  Sv.  farm:s 
aloe  erhålles  huvudsakl.  av  A. 
ferox. 

*Alpes  Maritimes  hade  1926 
435,000  inv.  Huvudstad  är  Nizza. 
Monaco  bildar  en  enklav  i  A. 

a.  b.  Alpha,  Sundbyberg,  grun- 
dat 1S88,  tillverkar  materialprov- 
ningsmaskiner, föremål  av  bake- 
lit, armatur  m.  m. 

Alpi'der,  till  alpina  systemet 
liörande  veckningslierg,  uppkom- 
na under  tertiärperioden  (jfr  d.  o. 
sp.  985)  genom  horisontella  rörel- 
ser från  s.  Till  A.  höra  bl.  a. 
större  delen  av  Alperna,  Karpa- 
terna,  Pyrenéerna,  Balkanbergen 
etc.  Till  de  samtidigt  genom  rörel- 
ser från  n.  uppveckade  d  i  n  a  r  i'  - 
derna  höra  Dinariska  Alperna, 
Apenninerna,  Taurus,  Atlas  m.  fl. 

*Alpinia.  G  a  1  g  a'  n  g  a  r  o  - 
ten  kallas  även  gala'ngarot 
I.  g  a' 1  g  o  r  o  t.  Sv.  farmrs  ga- 
langarot  erhålles  av  A.  officina'- 
rum  från  s.  Kina. 

Alpini'st,  alp-,  fjällbestigare 
1.  -kännare. 

Alpi'n  ras,  se  ]\I  ä  n  n  i  s  k  o  - 
r  a  s  e  r  sp.  5 1 6  f . 

A'Ipnach,  konmmn  i  kantonen 
Unterwalden,  Schweiz,  vid  A  1  p  - 
n  a  c  h  s  j  ö  n,  en  s.v.  vik  av  Vier- 
waldstättersjön.  C:a  2,000  inv.  — 
I     A,     ligger     Alpnachstad, 


hamnplats  och  utgångspunkt  för 
kuggstångsbanan  till   Pilatus. 

*Alrutz,  Sydney  (ej  Sid- 
ney), avled  1925.  A.  erhöll  pro- 
fessors namn  1922.  Han  grundade 
1909  Institutet  för  psykologisk 
forskning  i  Uppsala  (se  Psy- 
kiskforskning). Den  av  ho- 
nom från  1906  utgivna  tidskrif- 
ten Psyke  upphörde  1920. 

Als/Peder,  f.  1726,  d.  1776, 
dansk  målai-e.  A.  var  elev  av  Pilo, 
och  i  sin  äldre  produktion  som 
porträttmålare  står  han  helt  un- 
der dennes  inflytande.  Efter  en 
vistelse  i  Rom  på  1750-t.,  då  han 
bl.  a.  gjorde  Winckelmanns  be- 
kantskap, utvecklade  han  sin  stil 
i  nyklassicistisk  riktning. 

*Alster.  2.  Sågverket  tillhör 
egendomen  A.,  i  vars  huvudbygg- 
nad, belägen  vid  en  vik  av  Vänern, 
Gustaf  Fröding  föddes.  Utanför 
inkörsporten  till  gården  står  en 
av  Chr.  Eriksson  skulpterad  min- 
nessten över  skalden. 

Alsterbro,  industrisamhälle  i 
Kråksmåla  skn,  Kalmar  I.,  vid 
Alsterån  och  Mönsterås  järnväg. 
I  A.  finnes  bl.  a.  glasbruk,  tillhö- 
rigt a.  b.  De  svenska  la-istallglas- 
bruken. 

Alsterfors,  glassbruk  i  Älghults 
skn,  Kronob.  1.  Tillverkar  hus- 
hållsglas. Äg.  a.  b.  De  svenska 
kristallglasbruken. 

Alstermo,  träsliperi,  papp- 
och  kartongfabrik  i  Älghults  skn, 
Kronob.  1.  Äg.  Alstermo  bruks 
a.  b.,  grundat  1893. 

A'lstrup,  Carl,  f.  1877,  dansk 
skådespelare,  har  framför  allt 
uppträtt  i  revyer  och  lokalbeto- 
nade  lustspel,  där  han  utvecklat 
en  sällsynt  förmåga  av  träffande 
och  saftigt  humoristisk  typge- 
staltning. 

*Altai.  Mongoliska  1.  Stora  A. 
benämnes  även  Ektag- Altai  (se  d. 
o.    Suppl.).    Bjäluka-Gora     (Bje- 


79 


Altaiska  folk — Aluminering 


80 


Susanna    i    badet.    Målning    av   Albrecht 
Altdorfer.    (Mtiueheu.) 

luha-Gora)  i  Ryska  A.  har  en  höjd 
av  4,542  m.  ö.  h. 

Alta'iska  folk,  se  U  r  a  1  - 
altaiska   folk. 

Alta'iska  språk,  se  U  r  a  1  - 
altaiska    språk. 

Altami'ra,  grotta  i  prov.  San- 
taiuler,  n.  Spanien,  30  km.  v.  om 
staden  Santander,  berömd  för 
sina  paleolitiska  målningar  (se 
Grottmålningar), 

*Altare.  Om  antependium  och 
övriga  altarkläder  se  vid. 
Kyrkoskrud    sp.    13. 

A'ltdorfer,  Albrecht,  f. 
omkr.  1480,  d.  1538,  tysk  målare 
och  grafiker,  verksam  i  Regens- 
burg, där  han  var  borgmästare. 
Som  kopparstickare  tillhör  A.  de 
s.  k.  Kleinmeister  men  är  som 
målare  den  främste  företrädaren 
för  en  självständig  strömning  i 
det  sydtyska  måleriet,  den  s.  k. 
Donaustilen.  Hans  målningar  ut- 
göras huviKlsakl.  av  genremäs- 
sigt uppfattade  religiösa  scener, 
kännetecknade  av  fin  atmosfär- 
skildring och  ett   starkt   intresse 


för  landskapet.  A.  har  även  utfört 
en  landskapsmålning  utan  staf- 
fage, den  första  i  den  nyare  väs- 
terlä7idska   konsten. 

A'ltenberg  f-bär^],  Peter, 
pseud.  för  Richard  E  n  g  1  ä  n  - 
(ler,  f.  1859,  d.  1919,  österrikisk 
författare,  en  av  huvudrepresen- 
tanterna för  Wiens  litterära  bo- 
lieine,  skrev  i  en  särartad,  impres- 
sionistisk stil  små  skisser,  stäm- 
ningsbilder samt  essayer  (bl.  a. 
Wie  ich  es  selie,  1896;  Min  syn  på 
lifvet,  1908). 

Aiter  Schwe'de,  ty.,  "gamle 
svensk",  ett  i  Tyskland  använt 
uttryck  med  bet.  "gamle  heders- 
man" o.  d.  Det  lär  urspr.  ha  åsyf- 
tat de  uttjänta  svenska  soldater, 
vilka  Fredrik  Vilhelm  av  Bran- 
denburg,  "den  store  kurfursten", 
med  förkärlek  tog  i  sin  tjänst  ss. 
underofficerare  och  vilka  voro 
kända  för  sin  gotlmodighet. 

Althén,  Rut,  se  White- 
f  i  e  1  d  -  A  1 1  h  é  n. 

A'lto-cu'mulus  (av  lat.  a'ltus, 
hög,  och  cu'mulus,  kulle),  höl- 
je m  o  1  n,  se  Moln  sp.  177. 

*Altona  ingår  i  prov.  Schles- 
wig-Holstein,  Preussen,  och  hade 
1925  186,000  inv.  Se  karta  till 
H  a  m  b  u  r  g  sp.  343—344. 

A'lto-stra'tus  (av  lat.  a'ltus, 
hög,  och  strn'tum.  lager),  skikt- 
ni  o  1  n,  se  M  o  1  n  sp.  177.  —  A  1  - 
to-stratus-lenticula'- 
r  i  s,  se  Mandel  moln.  Suppl. 

*Altuna.  Framdeles  skall 
Frösthult  förenas  med  pastoratet. 

Alumine'ring,  förfaringssätt, 
varvid  metaller  överdragas  med  en 
skyddande  hinna  av  aluminium, 
^letoden  användes  särskilt  å  järn- 
föremål, vilka  samtidigt  utsättas 
för  hög  temperatur  och  oxidation. 
Föremålen  (rör,  tuber,  stag  etc.) 
inbäddas  i  aluminiumpulver  och 
upphettas  till  c:a  1000°  under 
närvaro  av  vätgas.  Aluminiet  le- 


81 


Aluminiumföreningar — Alvastra 


82 


gerar  sig  med  järnet.  När  denna 
tunna  legeringshinna  utsattes  för 
oxidation,  bildas  hastigt  ett  myc- 
ket tunt  överdrag  av  aluminium- 
oxid, som  hindrar  ytterligare  an- 
grepp. Dylikt  "kaloriserat  stål" 
blir  dock  knappast  billigare  att 
använda   än   eldhärdigt   stål. 

*Aluminiumföreningar.  A  1  u- 
m  i  n  i  u  m  h  y  d  r  o  X  i'  d  använ- 
des som  betmedel  vid  färgning  av 
bomull  och  ylle  med  vissa  orga- 
niska färgämnen  (se  Färg- 
ning sp.  859 ).  Aluminium- 
k  a  r  b  i'  d,  C3AI4,  ger  med  vatten 
j  aluminiumhydroxid  och  metan 
I     (se  d.  o.  och  Kolväten). 

*Aluminiumlegeringar  ha  nu- 
mera utomordentlig  betydelse,  och 
I  särskilt  de  lätta  A.  ha  på  grund 
I  av  sin  hållfasthet  fått  stor  an- 
<  vändning  inom  flygtekniken.  An- 
märkningsvärt är,  att  vissa  lätta 
A.  efter  härdning  erhålla  sådana 
hällfasthetsegenskaper,  att  de 
kunna  jämföras  med  stål.  —  Den 
viktigaste  av  de  lätta  A.  är  d  u  r  - 
a  1  u  m  i  n  i  u  m,  som  innehåller  3 
— 4,5  %  koppar,  0,5 — 1  %  mag- 
nesium, 0,5 — 1  %  mangan  och 
resten  aluminium.  Dess  spec.  vikt 
är  2,8 — 2,9.  Legeringen  kan  här- 
das genom  upphettning  till  475° 
och  avkylning  i  vatten.  Dess 
draghållfasthet  höjes  härigenom 
till  c:a  40  kg/kvmm.  Efter  härd- 
ningen  inträder  en  långsam  ök- 
ning av  hårdheten.  Genom  härd- 
ning och  efterföljande  kallbear- 
betning kan  draghållfastheten 
stegras  till  över  50  kg/kvmm. 
Duraluminium  användes  i  form 
av  plåt,  profiler  och  rör  huvud- 
sakligen inom  flygtekniken.  En 
nackdel  med  dur  aluminium  är 
emellertid,  att  den  lätt  angripes 
genom  korrosion,  varför  den 
måste  skyddas  genom  överdrag 
med  fernissa,  tjära  e.  d.  - —  Nära 
besläktade  med  duralxmiinium  äro 


a  1  u  d  u'  r,  1  a  u  t  a'  1,  s  k  1  e  r  o'  n 
m.  fl.  legeringar.  — -  För  tillverk- 
ning av  lättmetallkolvar  till  mo- 
torer användas  legeringar,  inne- 
hållande 80 — 90  %  aluminium,  5 
— 15  %  koppar  och  växlande 
mängder  zink,  magnesium,  man- 
gan etc.  —  Bland  tyngre  A.  mär- 
kas bland  aluminiumbron- 
serna dirigold  (se  d.  o.) 
med  3 — 11  %  aluminium.  A'  1  c  o  - 
metallerna  ha  liknande  sam- 
mansättning. —  Aluminium- 
mässing innehåller  alumi- 
nium, koppar  och  zink  i  växlande 
proportioner.  En  del  av  dessa 
legeringar  användas  till  lödning 
av  aluminium,  t.  ex.  en  legering 
innehållande  20  %  aluminium,  30 
%  koppar  och  50  %  zink.  IMånga 
aluminiumlod  ha  högre  zinkhalt. 

Aluminotermi'  (av  nluminhim 
och  grek.  te'rme.  värme),  a  1  \i - 
m  i  n  o  t  e'  r  m  i  s  k  process,  se 
Goldschmidt  2,  Reduk- 
tion sp.  905  och  Svetsning 
sp.  534. 

*Alunskiffer.  Ang.  nyare  för- 
sök att  ur  A.  utvinna  olja  se 
S  k  i  f  f  e  r  o  1  j  a. 

*Alw,  Gabriel,  är  sedan 
1925  anställd  vid  Dramatiska 
teatern  och  har  där  gjort  sig  gäl- 
lande som  framstående  karak- 
tärsskådespelare med  säker  stil- 
känsla och  utmärkt  teknik. 

*Alv,  se  även  Jordmån  och 
P  o  d  s  o  1. 

*Alva.  Framdeles  skola  Rone 
och  Eke  förenas  med  pastoratet. 
— •  Kvrkan  är  en  absidkvrka  från 
1200-t. 

*Alwar  har  en  yta  av  8,250 
kvkm.  och  701,000 'inv.  (1921). 
Huvudstaden  med  samma  namn 
(45,000  inv.  1921)  är  vackert  be- 
lägen på  en  höjdsluttning  och  do- 
mineras av  det  på  en  klippa  lig- 
gande fortet. 

*Alvastra.    En    grundplan    av 


83 


Alvesta — Amarkvartetten 


84 


klostret  är  återgiven  på  art. 
Kloster  sp.  911.  —  De  1928 
efter  en  flerårig  paus  återupptag- 
na under.sökniiigarna  av  hoplat- 
sen  vid  Tåivcrn  ha  visat,  att  det 
golv  av  stockai',  på  viliiet  sten- 
iiidcrshyddorna  en  gång  varit 
upplörcla  (nu  finnas  endast  här- 
darna kvar),  lagts  direkt  på  mos- 
sens yta,  på  fuktigare  ställen 
med  en  risbiidd  som  underlag. 
r>oplatsen  har  alltså  icke  varit 
en  "pålbyggnad"  i  detta  ords 
speciella  heiydelse  av  en  bygg- 
nad vilande  på  ett  av  vertikala 
pålar  uppl)uret  golv.  Fynden  från 
denna  märkliga,  i  Skandinavien 
ensamstående  boplatsanläggning 
bestå  förutom  av  yxor  och  andra 
redskap  av  flinta  och  grönsten, 
keramik  m.  m.  av  en  mångfald 
på  gnuid  av  de  g^'nnsamma  kon- 
serveringsbetingelserna  (den 

kalkhaltiga  jordmånen)  väl  be- 
varade föremål  av  horn,  ben  och 
trä.  Dessvitom  ha  hittats  kolnade 
äpplen  och  hasselnötter  samt  kär- 
nor av  sexradigt  korn,  en  mängd 
ben  av  diverse  djur  (bl.  a.  nöt- 
kreatur, svin,  får  och  get),  vilket 
ger  en  oanat  fyllig  bild  av  sten- 
åldersfolkets "dagliga  bröd".  En 
mycket  väl  bevarad  människo- 
skalle har  även  påträffats,  som  är 
märklig  bl.  a.  därigenom,  att  den 
bär  tydliga  spår  av  att  dess  ägaie 
skalperats.  Boplatsen,  vars  fynd- 
bestånd visar  stark  påverkan  av 
den  sydväst  skandinaviska  s.  k. 
megalitkulturen,  härrör  från  en 
tidig  del   av  gånggriftstiden. 

*Alvesta  har  numera  konunu- 
nal  mellanskola. 

Alving,  II  j  a  1  m  a  r,  f.  1877, 
språkforskare  och  skolman,  lektor 
vid  högre  realläroverket  å  Norr- 
malm i  Sthlm  sedan  1918  och  rek- 
tor vid  Whitlockska  samskolan 
sedan  1919,  har  utgivit  skolhisto- 
riska,     pedagogiska,     språkveten- 


skapliga och  litteraturhistoriska 
arbeten  (bl.  a.  den  för  gymnasiet 
avsedda  Svensk  litleraturhistoria 
I,  1929),  A.  är  gift  med  Fanny 
Alving  (se  d.  c). 

Alvissmäl,  eddadikt  i  Ijööa- 
hättr,  skildrar  en  visdomstävlan 
mellan  Tor  och  dvärgen  Alviss. 

Alvi't,  ett  zirkonmineral  (jfr 
Zirkon),  funnet  vid  Kragerö  i 
Norge;  bekant  för  sin  höga  halt 
(16  %)  av  hafnium  (se  d.  o.). 

Amade'o,  Giovanni  An- 
ton i  o,  f.  1447,  d.  1522,  italiensk 
arkitekt  och  bildhuggare.  Hans 
huvudverk  är  den  rikt  skulptur- 
smyckade  fasaden  till  kyrkan  i 
Certosa  di  Pavia  (se  ill.  till 
d.  o.). 

Amagat  [-ga'l.  Émile  Hi 
laire,  f.  1841,  d.  1915,  fransk 
fysiker,  1878  pi'of.  i  Lyon,  från 
1892  anställd  vid  École  polytech- 
nique  i  Paris,  undersökte  spec.^ 
gasers,  vätskors  och  fasta  krop'^ 
pars   kompressibilitet. 

ATnalgamatio'nsprocess,| 
a  m  a  1  g  a  m  e'  r  i  n  g  s  m  e  t  o  d, 
se  Guld  sp.  97,  Metallurgi 
sp.    1550    och    Silver    sp.    567. 

Amalienburg  [borS],  se 
N  y  m  p  11  e  n  b  u  r  g. 

Ama'ra,  stad  i  Irak,  vid  Tig- 
ris, c:a  150  km.  ovan  dess  för- 
ening med  Euf rat.  C :  a  8,000  inv. 
—  Vid  A.  utkämpades  strider  lui- 
der  världskriget  (se  ]\I  e  s  o  p  o - 
t  a  m  i  e  n  sp.  1531). 

*Amarantorden,  2.  A:s  ba- 
ler ha  under  senare  år  återupp- 
tagits. 

A'markvartetten,  en  av  den 
ungerske  violinisten  Licco  Amar 
(f.  1891)  192.3  grundad  stråk- 
ensemble (övriga  medlemmar  W. 
Casper,  P.  och  R.  Hindemith), 
som  särskilt  vinnlagt  sig  om  att 
framföra  musik  av  samtida  ton- 
sättare. A.  upplöstes  1929. 


85 


Amarna — Amerikansk  konst 


86 


*Amarna,  som  under  Amenho- 
tep  IV  och  de  närmaste  åren  efter 
hans  död  var  Egj'ptens  huvud- 
stad, har  sedan  slutet  av  18S0-t. 
varit  föremål  för  utgrävningar  av 
olika  expeditioner.  Utom  det  1887 
funna  kungliga  arkivet  ha  talrika 
fynd  gjorts,  som  varit  av  stor  be- 
tydelse för  studiet  av  det  forn- 
egyptiska  boningshuset  och  an- 
läggningen av  en  fornegj-ptisk 
stad. 

*Amasia  hade  1927  12,000  inv. 
Järnväg  leder  till  hamnstaden 
Samsun  vid  Svarta  havet.  —  Se 
ill.  till  Turkiet  sp.  1512. 

*Amasonfloden.  Flodområdets 
areal  utgör  c:a  6  mill.  kvkm., 
om  ej  Tocantins  (jfr  d.  o.)  inräk- 
nas i  A:s  vattensystem. 

Amaso'nsten,   se  F  ä  1 1  s  p  a  t. 

*Amazonas,  som  1926  hade 
410,000  inv.,  har  enl.  nymätning 
en  yta  av  1,82.5,997  kvkni. 

Ambare'lla,  namn  på  frukten 
av  Spo'ndias   (se  d.  o.)   cijthe'rea. 

Ambassadörskonferensen,  i 
spec.  mening  namn  på  en  av  de 
allierade  makterna  juli  1919  till- 
satt korporation  med  uppgift  att 
fatta  beslut  rör.  tolkningen  och 
verkställandet  av  fredsfördragen 
efter  världskriget.  A.,  vars  säte 
blev  Paris,  bestod  av  en  represen- 
tant för  Frankrike  ss.  ordf.  (en 
längre  tid  J.  Cambon)  samt  Stor- 
britanniens, Italiens  och  Japans 
Parisambassadörer.  För.  Stat:s 
ambassadör  var  i  regel  närvaian- 
de  men  endast  ss.  observatör.  A. 
trädde  i  funktion  omedelbart  efter 
det  frederna  ratificerats  och  hade 
sitt  första  sammanträde  26  jan. 
1920.  Den  sammanträdde  till  en 
början  med  regelbundna  korta 
mellanrum  och  hade  bl.  a.  till  xipp- 
gift  att  mottaga  rapporter  från  de 
i  frederna  tillsatta  olika  kommis- 
sionerna för  kontroll  av  tillämp- 
ningen av  fredsfördragen,  sanktio- 


nera deras  åtgärder  och  fatta  be- 
slut rör.  uppkommande  tvister. 
Då  A:s  beslut  måste  vara  enhäl- 
liga, kom  A.  ofta  att  verka  ut- 
jämnande i  frågor,  där  de  alliera- 
de hade  olika  meningar. 

*Ambjörnarp.  Till  pastoratet 
höra,  utom  Tranemo  och  A.,  även 
Mossebo  och  Sjötofta. 

*Amboina.  På  sydkusten  lig- 
ger staden  A.  1.  A  m  b  o  n  ( 12,000 
inv.  1926),  säte  för  Moluckernas 
och  Xederländska  Xya  Guineas 
provinsguvernör.  Staden  är  befäst 
och  är  en  viktig  hamnplats  med 
frihamn  och  radiostation. 

Amboise  [ai)boa's],  stad  i  dep. 
Indre-et-Loire,  mell.  Frankrike, 
vid  floden  Loire.  A.  är  en  idyllisk 
och  ålderdomlig  stad,  berömd  för 
sitt  på  en  terrass  högt  över  sta- 
den belägna  slott,  uppfört  vid 
1400-t:s  slut  och  1500-t:s  början 
men  senare  starkt  förändrat ;  det 
var  på  1400-  och  1500-t.  konimga- 
residens.  C:a  5.000  inv. 

Ambo'n,    se   Predikstol. 

*AmbuIans,  se  även  Röda 
korset   och  S  j  u  k  v  å  r  d. 

Ambulato'risk,  som  ambule- 
rar (se  d.  o.),  kringflyttande, 
vandrings-. 

A'melung  [-long],  W  a  1 1  e  r.  f. 
1865,  d.  1927,  tysk  klassisk  arkeo- 
log, föreståndare  för  Tyska  ar- 
keologiska institutet  i  Rom  1919, 
utgav  en  katalog  över  de  antika 
skulpturerna  i  Vatikanen  samt 
tills,  med  P.  Arndt  Photogra- 
phische  EinzelaufnaJimen  antiker 
Skulpturen  ( 1893— 1925) . 

Amenhotep,  egyptiska  farao- 
ner, se  E  g  v  p  t  e  n  sp.  752  och 
758. 

American  Review  of  Reviews 

[8me'rrikan  rivjo'  åvv  rivjo's], 
amerikansk  månadstidskrift,  ut- 
given i  Xew  York,  grundad  1891. 

Amerikansk  konst,  se  F  o  r  n  - 


87 


Amerikansk  litteratur — Amiel 


88 


amerikansk     kultur     ooli 

N  o  r  cl  a  ni  e  r  i  k  a  n  s  k    kons  t. 

Amerikansk       litteratur,      se 

Nordamerikansk  litte- 
ratur. 

*  Amerikapokalen.  Sir  Tho- 
mas Lipton  liar  utmanat  pokal- 
innehavaren  till  ny  tävling  1930. 

—  De  flesta  tiivlingarna  om  A. 
ha  försiggått  vid  Sandy  llook  (se 
d.  o.  Suppl.). 

Amerikas  Förenta  Stater,  se 
Nord-Amerikas  Förenta 
Stater. 

*Amfiboler.  A.  ha  samma  ke- 
miska sammansättning  som  py- 
roxenenia  (se  d.  o.)  och  likartad 
kristallografisk  byggnad  men  ha 
c:a  124°  vinkel  mellan  genom- 
gångsytorna. A.  utmärkas  även 
gentemot  pyroxenerna  av  stark 
pleokroism.  —  Rombiska  A.  Vik- 
tigast är  a  n  t  o  fy  1 1  i'  t,  som 
består  av  magnesiumsilikat, 
MgiSiiO,; ,  i  isomorf  blandning 
med  järnsilikat,  Fe4Si,0i; ,  och 
alltså  är  heteroniorf  med  bronzit 
(se  P  y  r  o  X  e  n ) .  K  u  p  f  f  e  r  i'  t 
är  fattigare  på  järn,  g  e  d  r  i'  t  (se 
Metas  omatos)  rikare  på 
järn  och  aluminium  än  antofyllit. 

—  Monoklina  A.  äro  utan  jäm- 
förelse viktigast.  Hit  höra  först 
och  främst  de  alkalifattiga,  som 
äro  dels  aluminiunifria.  dels  alu- 
miniumhaltiga.  Till  de  förra  höra 
t  r  e  m  o  1  i'  t.  Ca  (FeMg)  sSi.O,,, 
aktinoli't  (strålsten) 
med  högre  järnhalt  samt  fintrå- 
diga varieteter  av  dessa  mineral, 
s.  k.  h  o  r  n  b  1  ä  n  d  e  -  1.  st  r  å  1  - 
stens  asbest  (amia'nt, 
byssol  i' t  etc),  som  är  mera 
motståndskraftig  mot  varma  sy- 
ror men  mindre  eldfast  än  serpen- 
tinasbest (se  Asbest).  De  alu- 
miniumhaltiga  A.  sammanfattas 
oftast  under  namnet  h  o  r  n  - 
b  1  ä  n  d  e  och  bestå  av  en  isomorf 
blandning  av  tremoljtseriens  sili- 


kater  och  CaMg^AljSiaOj,  samt 
XaAlSi;0, .  Vanligt  horn- 
bi  ä  n  d  e  är  grönsvart  och  före- 
kommer i  kristalliniska  skiffrar  ^ 
och  äldre  magmabergarter.  B  a  -  ■ 
saltiskt  hornblände  är  ■ 
svart  och  finns  i  yngre  eruptiver. 
P  a  r  g  a  s  i'  t  är  mörkgrönt  horn- 
blände. Alkalirika  A.  äro  glau- 
k  o  f  a'  n,  NaAlSi;Oa ,  blågrå  till 
svartblå,  och  de  båda  järnhaltiga 
a  r  f  v  e  d  s  o  n  i'  t,  svart,  och  r  i  e  - 
be  c  k  i' t.  —  Triklina  A.  sakna 
praktisk  betydelse.  —  A.  höra  till 
de  allra  viktigaste  bergartsbildan- 
de mineralen  och  träffas  allmänt  i 
kristalliniska  skiffrar  och  äldre, 
särskilt  basiska  eruptivbergarter. 
—  Jfr  U  r  a  1  i  t. 

Amha'ra,  se  Abessinien 
sp.  10. 

Amha'riska  språket,  Abessi- 
niens riksspråk  (se  Afri- 
kanska  språk). 

Amia'nt,  se  A  m  f  i  b  o  1  e  r. 
Suppl. 

Ami'der,  derivat  av  karbon- 
syror  (se  d.  o.) ,  i  vilka  hydroxylen 
är  ersatt  med  en  ammoniakrest, 
alltså  av  typen  RCOXH,.  A.  bil- 
das, då  organiska  anhydrider  (se 
d.   o.)    behandlas  med  ammoniak. 

Amido'l,  saltsyrad  diamidofe- 
nol,  användes  tillsammans  med 
natriumsulfit  som  framkallare 
vid  fotografering. 

TAmi'  du  peuple  [dy  pöppl] 
(fr.,  folkets  vän).  1.  En  av  Marat 
(se  d.  o.)  utgiven  tidning.  —  2. 
En  av  F.  Coty  (se  d.  o.  Suppl.) 
1027  grundad  tidning. 

*Amiel,  H.  F.,  blev  1849  prof. 
i  estetik  och  1853  i  filosofi  i 
Geneve.  Fragments  dUtn  journal 
intime,  vilken  1883  publicerades 
i  en  starkt  beskuren  uppl.,  har  av 
prof.  Bernard  Bouvier,  vilken  har 
högsta  vården  av  A:s  i  Genéves 
universitetsbibliotek  förvarade 
manuskriptsamlingar,    utgivits    i 


89 


Amiens — Amman 


90 


en  fullständigare,  mera  texttrogen 
uppl.  (3  bd,  1922;  En  drömmares 
dagbok,  urval  och  översättning  av 
KJara  Johanson,  1925).  Genom 
denna  har  man  i  flera  avseenden 
fått  en  rikare  och  mera  intim 
bild  av  A:s  personlighet,  fängs- 
lande genom  sin  förening  av  en 
för  alla  intryck  reagerande  na- 
tur och  en  förlamande  självanalys 
och  skepticism.  • —  1845  besökte  A. 
Uppsala,  där  han  då  sammanträf- 
fade med  de  ledande  kulturper- 
sonligheterna; längre  fi-am  stod 
han  i  brevväxling  med  Frediika 
Bremer. 

*Amiens.  Katedralens  skulp- 
turutsmyckning tillhör  den  hög- 
gotiska skulpturens  huvudverk. 
Västfasadens  portalskulpturer, 
däribland  den  berömda  Kristus- 
bilden (se  ill.  till  Bildhug- 
g  a  r  k  o  n  s  t  sp.  1523) ,  utfördes 
på  1220 — 30-t.,  under  det  s.  tvär- 
skeppsportalen med  "Den  gyllene 
madonnan"  tillkom  omkr.  1270. 

Amikrosko'pisk  (av  grek.  ne- 
kande a  och  mikroskop),  se 
Submikron. 

Aminobenso'1,  detsamma  som 
anilin. 

*Aminofif,  Iwan,  avled  192S. 

Aminoff,  Gregor  i,  f.  1883, 
kusin  till  Iwan  A.,  mineralog, 
avdelningsföi-eståndare  (med  ti- 
teln prof.)  vid  Riksmuseets  mi- 
neralogiska avdelning  1923,  har 
utgivit  ett  stort  antal  skrifter  av 
mineralogiskt  och  kristallogra- 
fiskt  inneliåll. 

Aminoffska  ugnen,  en  av  in- 
genjören Hinrik  Aminoff  (f. 
1869)  konstruerad  kolugn.  Se 
Träkol  sp.  1437. 

*Aminosyror,  jfr  Ä  g  g  v  i  t  e  - 
ä  m  n  e  n.   Suppl. 

Aminotoluo'1,  se  T  o  1  u  i  d  i  n. 

Ami'noättiksyra,  se  G  1  y  k  o  - 
koll. 


v.  Ami'ra,  Karl,  f.  1848,  tysk 
rättshistoriker,  prof.  i  Miinchen 
1893.  A.  är  en  berömd  forskare 
på  den  gamla  germanska  rättens 
område,  och  hans  arbeten,  bl.  a. 
Nordgerinanisches  Obligat  ionen- 
recht  (2  bd  1882—95)  och  Grund- 
riss  des  germanischen  Rechts 
(1890)  äro  även  för  svensk  rätts- 
historisk  forskning  grundläggan- 
de arbeten. 

Amiralite't,  i  Sverige  numera 
beteckning  för  samtliga  amiraler. 
1617 — 34  benämning  på  flottans 
högsta  förvaltningsmyndighet. 

*Amiralitetskollegium,  se 

även  ]\I  ar  inför  valt  ning- 
e  n. 

Amiralitetslord,  bisittare  i 
engelska  flottans  överstyrelse, 
amiralitetet,  Board  of  Ad- 
miralty.  Förste  A.,  eng.  First 
Lord  of  the  Admiralty,  är  marin- 
ministern, förste  t.  o.  m.  fjärde 
sjölorderna,  eng.  sea  lords,  äro 
sjöofficerare  och  ministerns  mili- 
tära rådgivare.  Förste  sjölorden 
är  även  chef  för  marinstaben. 

Amiralitetsråd,  se  Marin- 
förvaltningen. 

*Amiralitetsöarna.  Den  inföd- 
da befolkningen  uppgick  1927  till 
14,000. 

Amma'n,  huvudstad  i  Trans- 
.Jordanien,  vid  Hidjazbanan,  40 
km.  ö.  om  Jordan.  A.  är  förlägg- 
ningsort för  brittiska  flygkåren 
i  Palestina  och  Trans-Jordanien 
och  har  goda  vägförbindelser,  bl. 
a.  med  Jerusalem  och  Akaba.  I 
närheten  finnas  fosfatlager.  C:a 
5,000  inv.  • —  A.  är  beläget  på 
platsen  för  ammoniternas  gamla 
huvudstad  R  a  b  b  a,  senare  be- 
nämnd Filadelfia  (se  d.  o. 
2),  från  vilken  ruiner  kvarstå. 

A'mman,  J  o  s  t,  f.  1539,  d. 
1591,  schweizisk  tecknare  och  gra- 
fiker, från  1561  verksam  i  Niirn- 
berg.     A:s     yttei-st     omfångsrika 


91 


Aniinonal — Amnesti 


92 


Ammoniter.    Frnii 


goniatit     (Gouiatitt-s    siiii]ileM,    reratit     (Ceratitcs    nodosus), 


egentlig   amniooit    (Phylloceras   heterophyllum).    C:a    V«    av   nat.    storlek. 


pioduktioii  omfattar  dels  akvaiel- 
lerade  teckningar,  dels  träsnitts- 
oeli  kopparsticksillustrationer. 
Stilistiskt  anknyter  han  till  Diirer 
och  Kleinmeister. 

Ammona'1,  se  S  p  r  ii  n  g  ii  in  - 
nen  sp.   1370. 

*Ammoniak.  Ang.  syntetisk 
A.  se  H  a  b  e  r.  Om  flytande  A:s 
användning  i  kylmaskiner  se 
Kyl  teknik  sp.  1564  f.  Om 
aramoniaksodametoden 
se  Soda. 

*Ammoniter  (jfr  Huvud- 
fot ingår).  A.,  som  utgrenat 
från  nautiliderna  (se  d.  o.  Suppl.) , 
hade  sina  tidigast  kända  repre- 
sentanter i  devon.  Skalet  var  hos 
flertalet  symmetriskt  hoprullat,  i 
några  få  fall  rakt  (stavformigt)  1. 
spiralvridet  (snäckformigt).  Su- 
t  u'  rem  a,  d.  v.  s.  kammarväg- 
garnas gränslinjer  mot  skalet, 
voro  hos  de  tidiga  (paleozoiska) 
formerna,  g  o  n  i  a  t  i'  t  e  r  n  a,  re- 
lativt enkla  med  ett  fåtal  bukter 
framåt  (sadlar)  och  bakåt 
( 1  o  b  e  r ) .  Hos  cerati'terna 
(trias)  voro  loberna  och  sadlarna 
något  talrikare  samt  tandade,  me- 
dan de  e  g  e  n  1 1  i  g  a  A.  (mesozoi- 
kum)  hade  trädlikt  förgi-enade 
och  ytterst  invecklade  suturlinjer. 


Kort  före  A:s  utdöende  under 
krittiden  uppträdde  på  nytt  for- 
mer med  ceratitiska  loblinjer.  A. 
äro  ganska  allmänna  i  Skånes 
senonkrita  men  saknas  helt  i 
danienavlagringarna. 

*Ammonium.  A  m  m  o  n  i  u  m  - 
n  i  t  r  i'  t,  XHjXO,,  sönderfaller 
vid  upphettning  i  kväve  och  vat- 
ten. A  m  m  o  n  i  u  m  s  u  1  f  i'  d, 
svavelammonium,  finnes  i  olika 
former,  innehållande  mer  (gult 
svavelammonium)  1.  mindre  sva- 
vel. Användes  vid  kemiska  analy- 
ser som  viktigt  reagens  (se  Sva- 
vel sp.  300) .  Ammonium- 
amalgam,  se  A  m  a  1  g  a  m.  Som 
reagens  på  A.  användes  N  e  s  s  - 
lers  reagens   (se  d.  c). 

*Amnesti.  A.,  som  till  skillnad 
från  benådning  (se  d.  o.)  icke  har 
något  direkt  stöd  i  grundlagen, 
har  givits  i  Sverige  flera  gånger, 
i  äldre  tid  genom  s.  k.  par- 
donsplakat. Särskilt  kända 
fall  av  A.  är  den,  som  utdelades 
med  anledning  av  kaptenen  An- 
ders Lindebergs  (se  denne)  upp- 
trädande 1S34  samt  den  1920  med- 
delade A.  till  dem,  som  sakfällts 
fur  förnärmelse  mot  den  finländs- 
ke riksföreståndaren  ]Mannerheim 
vid  hans  besök  i  Sverige. 


93 


Amoralisk — Amsterdam 


94 


Amora'lisk  (av  grek.  nekande 
o),  som  saknar  moral,  som  ej 
känner  någi'a  moraliska  värden. 

Amoréer,   se  K  a  n  a  a  n. 

*Amortera.  Skall  en  summa 
S  amorteras  på  n  år  genom  n  lika 
stora  annuiteter  a,  den  första 
efter  1  år,  den  andra  efter  2  år 
o.  s.  v.,  så  skola  annuiteterna  ha 
_    Sq»{q—1) 


beloppet  a 


qn 
V 


1 


där 


är  lika  med  1  H — —  och  p  ränte- 

'    IMU  ^ 

satsen  i  procent. 

Amourette  [amorä'tt],  se 
A  m  u  r  e  1 1.  Suppl. 

Amovibilite't,  se  I  n  a  m  o  v  i  - 
b  i  1  i  t  e  t.  Suppl. 

*Amoy  har  enl.  en  nyare  upp- 
skattning c:a  300,000  inv.  Univer- 
sitet, grundat  1921. 

Ampérelindningar,  ampere- 
varv,  se  jM  a  g  n  e  t  i  s  k  t  fält 
sp.  1060. 

Ampezzodalen,  se  C  o  r  t  i  n  a 
d'  A  m  p  e  z  z  o.   Suppl. 

Ampu'lla,  lat.,  i  den  romersk- 
katolska kulten  det  kärl,  vari 
den  invigda  oljan  (krisma)  för- 
varas.   Märkliga    dylika    ha    an- 


Fornkristen  ampuUa.   (British  Museum. J 


Amsterdam.  Börsen. 

träffats  bl.  a.  i  Palestina  och  i 
de    fornkristna    katakomberna. 

*Amritsar.  Det  gjllene  temp- 
let, sikhejnas  huvudtemijel,  reser 
sig  mitt  i  en  vidsträckt,  helig 
damm  och  är  till  större  delen  be- 
klätt med  förgj'llda  kopparplat- 
tor, försedda  med  inskriptioner 
ur  sikhernas  heliga  skrift  Adi 
Granth.  A.  grundades  1577;  temp- 
let förstördes  och  återuppfördes 
på  1760-t, 

*Amsberg  har  1929  upphört 
att  vara  kapellförs.  och  uppgått 
i  Stora  Tuna  förs. 

♦Amsterdam  hade  1927  735,000 
inv.,  därav  över  V4  reformerta  och 
över  Vs  katoliker.  —  Bland 
Ars  kyrkor  märkas  Oude  Kerk 
(Gamla  kyrkan)  och  Xieuwe  Kerk 
(Xya  kyrkan)  från  medeltiden 
samt  de  av  Hendrik  de  Keyser  vid 
1600-t:s  början  uppförda  Zuider- 
kerk  och  Westerkerk.  Stadens  för- 
nämsta byggnad  är  kungl.  slottet 
(se  ill.  till  Holländsk  konst 
sp.  867— S6S),  vilket  uppfördes 
som  rådhus  1648 — 55  av  Jakob 
van  Kampen.  Dess  utomordentligt 
rika  yttre  och  inre  skulpturut- 
smyckning, utfördes  av  Artus 
Quellinus  d.  ä.,  biträdd  av  Aitus 


95 


Amsterdamkabinettets  mästare — Amylopektin 


96 


Quellinus  d.  y.  och  Rouibout  Ver- 
liulst.  Bland  moderna  byggnader 
märkes  främst  den  av  H.  P.  Ber- 
lage  1898—1904  uppförda  bör- 
sen. —  Vid  sidan  av  Rijks  Mu- 
seum finnas  ett  flertal  andia  mu- 
seer, SS.  stadsmuseet  (Stedelijk 
Museum),  som  jämte  kulturhisto- 
riska sandingar  inrymmer  moder- 
na målningar,  och  Fodormuseet, 
innehållande  modern  konst.  Rem- 
brandts  luts,  bebott  av  konstnären 
1639 — 58,  är  även  bevarat  som 
museum.  En  värdefull  privatsam- 
ling utgör  familjen  Six'  målnings- 
galleri, grundlagt  yiii  1600-t.  A. 
har  botanisk  och  zoologisk  träd- 
gård, den  senai'e  en  av  Eurojias 
förnämsta.  Ang.  vetenskapliga  och 
kulturella  institutioner  se  vid. 
N  e  d  e  r  1  ä  n  d  e  r  n  a  sp.  699  f .  — 
1927  ankommo  och  avgingo  i  ut- 
rikesfart  5,400  fartyg  om  tills. 
7,8  mill.  registerton.  A.  är  av 
största  vikt  som  lufttrafikknut 
(flyglinjer  till  bl.  a.  Hamburg. 
London  och  Paris).  Radiostation. 

Amsterdamkabinettets  mäs- 
tare, seMeister  des  Am- 
sterdamer-Kabinettes. 

*Amu-Darja  bildar  numera 
under  en  del  av  loppet  gräns  mel- 
lan Turkmenistan  och  Usbekistan. 
I  antiken  var  dess  namn  O'  x  u  s. 

*Amundsen,  Roald.  Den  1918 
startade  Maudexpeditionen  (se  d. 
o.  Suppl.)  blev  av  stor  vetenskap- 
lig betydelse.  Efter  att  ha  upp- 
givit sina  planer  att  i  samband 
med  Maudexpeditionen  flyga  till 
nordpolen,  företog  han  från  Spets- 
bergen två  flygfärder  mot  polen 
1925  och  1926;  vid  den  senare, 
utförd  11 — 14  maj  (71  tim:s  flyg- 
ning) från  Kings  Bay  till  byn 
Teller  i  Alaska,  n.v.  om  Xome, 
kröntes  hans  bemödanden  med 
framgång  (se  vid.  Polarexpe- 
ditioner sp.  359  f .  och  N  o  - 
bile.    Suppl.).     Efter    "Italias" 


förolyckande  25  maj  1928  (se 
Italiaexpeditionen. 
Suppl.)  beslöt  A.  deltaga  i  und- 
sättningsarbetet, och  18  juni  stai'- 
tade  lian  från  Tromsö  i  ett  av 
franska  marinen  utsänt  Latham- 
sjöflygplan,  vari  utom  A.  med- 
följde fyia  fransmän  (bl.  a.  kor- 
vettkaptenen  Guilbaud  som  pilot) 
samt  norske  kaptenen  i  flottan 
Leif  Dietrichson.  Flygarna,  som 
hade  Kings  Bay  till  mål,  ha 
sedan  några  tim.  efter  starten  ej 
hörts  av,  och  på  sensommaren 
gjorda  vrakfynd  anses  bekräfta 
deras  undergäng.  —  A.  måste  ge- 
nom sin  prestation  att  såväl  upp- 
nå syd-  och  nordpolen  som  genom- 
fara nordvästpassagen  (Gjöafär- 
den  1903 — 06)  och  nordostpassa- 
gen (Maudexpeditionen)  betrak- 
tas som  den  hittills  framgångs- 
rikaste polarfararen.  Sina  forsk- 
ningsfärder har  han  skildrat  i  en 
rad  allmänt  spridda  arbeten,  bl.  a. 
Nordvest-Pnssagcn  (1907),  Syd- 
polen (2  dir,  1912),  Nordostpassa- 
gen (1921),  Gjennem  luften  til 
88°  nord  (1925)  och  Den  förste 
flukt  över  Polhavet  (utg.  tills, 
med  L.  Ellsworth  1926). 

*Amundson,  K  a  r  1,  blev  1924 
överste,  1925  chef  för  Flygstyrel- 
sen och  Flygvapnet  samt  1926  ge- 
neralmajor. 

*Amur.  1.  A:s  flodområde  om- 
fattar 2  mill.  kvkm.  —  2.  A.  ut- 
gör numera  en  krets  i  Fjärran 
österns  område  (250,000  kvkm., 
356,000  inv.  1926). 

Amure'tt  (fr.  amourette,  av 
amour,  kärlek),  förälskelse,  kär- 
leksäventyr. 

*Amygdalin  tillhör  glykosi- 
derna    (se  d.  o.). 

Amyla's,  se  Enzym  sp.  1106 
och  Matsmältning  sp.  1351. 

Amylopektin,  A  m  y  1  o'  s,  se 
Stärkelse  sp.  209. 


97 


Amöboid  rörelse — Ananaskörsbär 


98 


Amöboi'd  rörelse  (av  amöba, 
och  grek.  ei'clos,  utseende),  se 
K  h  i  z  o  p  o  d  a. 

*Anabaptisterna  voro  från 
början  en  fridsam  religiös  sekt, 
med  omdopet  ss.  huvudkrav.  Ge- 
nom Melchior  Hoffmann  (se  d.  o. 
1)  fick  rörelsen  ett  apokalyptiskt 
inslag,  vilket  1533  utlöstes  i  kra- 
vet på  våldsam  omstörtning.  Se 
vid.   M  e  n  n  o  n  i  t  e  r. 

Anaconda  [Eenakå'nnd9],  stad  i 
Montana,  n.v.  För.  Stat.,  i  Butte- 
distriktet,  n.v.  om  staden  Butte 
(se  d.  o.  Suppl.).  I  A.,  som  har 
världens  största  kopparsmältverk 
(äg.  Anaconda  coppermining  co.), 
smältas  %  av  den  vid  Butte  brut- 
na malmen.  C:a  12,000  inv. 

*Anaerob,  jfr  Aérob.  Suppl. 

Anafa's,  se  Cell  sp.  1124. 

Anafo'risk,  se  Pronomen 
sp.  628. 

*Anafylaxi.  Kunskapen  om  A. 
har  numera  utvecklats  så  långt, 
att  man  funnit  den  närmaste  oi- 
saken  till  dess  svåraste  yttring- 
ar i  en  venkontraktion,  spec.  i 
lever,  hud  och  lungor  med  åtföl-' 
jande  blodstockning  i  dessa  organ 
och  bristande  blodflöde  till  hjär- 
tat. Till  A.  räknas  numera  alla 
idiosynkrasier,  ss.  bl.  a.  även 
sjukdomsyttringar  hos  spädbarn 
vid  uppfödande  med  komjölk  samt 
astma   (se  d.  o.,  även  Suppl.). 

Ana'hita,  hos  de  gamla  per- 
serna de  livgivande  vattnens 
gudinna,  av  grekerna  jämförd 
med   Afrodite. 

Anakreo'ntiker,  benämning  på 
en  grupp  tyska  skalder  vid  1700- 
t:s  mitt  med  Gleim  (se  d.  o.) 
som  huvudrepresentant,  vilka 
efter  mönstret  av  de  s.  k.  ana- 
kreontika  (se  Anakreon) 
sjöngo  vinets  och  kärlekens  lov. 

Analci'm,  ett  till  zeolitgruppen 
(se  d.  o.)   hörande,  reguljärt  kri- 


stalliserande mineral  av  samman- 
sättningen ]Sra2ALSi40i2-2H20  . 

*Analgesi.  A.  uppkommer  vid 
skada  på  sensibla  neuroner  (jfr 
Nervvävnad  och  Nerv- 
system) genom  inflammation, 
degeneration,  tryck  av  svulster  1. 
blödningar  m.  m.  (jfr  Rygg- 
märg s  s  j  u  k  d  o  m  a  r)  och  kan 
även  vara  en  följd  av  bedövning 
(jfr  Bedövningsmedel  och 
Narkos).  A.  kan  vara  perma- 
nent 1.  övergående  alltefter  orsa- 
ken till  densamma. 

*Analogi  användes  inom  geo- 
metrin även  i  bet.  likhet  mellan 
jiroportioner  (se  d.  o.). 

*  Analys.  Matem.  Se  även 
1\I  a  t  e  m  a  t  i  k. 

Analysa'tor,  se  Polarisa- 
tion sp.  3G3. 

Ana'lysis  si'tus  (av  grek.  ana'- 
hjsis,  upplösning,  och  lat.  si'tus, 
läge),  den  gren  av  geometrin, 
som  behandlar  de  egenskaper  hos 
figurer,  vilka  bli  oförändrade  vid 
kontinuerlig  deformation  hos  fi- 
gurerna. Förbinder  man  t.  ex.  ett 
antal  punkter  med  varandra  ge- 
nom linjer  på  så  sätt,  att  det  är 
möjligt  att  genomlöpa  figurens 
alla  linjer  i  följd,  utan  att  någon 
genomlöpes  två  1.  flera  gånger,  så 
försvinner  ej  denna  egenskap  vid 
kontinuerlig  deformation.  En  sfär 
kan  deformeras  till  en  ellipsoid 
och  en  toroid  till  en  sfär,  genom 
vilken  ett  hål  borrats,  o.  s.  v. 

Analöppning,  a' n  u  s,  mat- 
smältningskanalens bakre  öpp- 
ning. 

A'nanaskörsbär,  "japanska 
körsbär",  frukterna  av  Physalis 
(jfr  d.  o.)  peruvia'na,  härstam- 
mande från  Peru  och  angränsande 
länder  samt  odlad  i  tropiska,  sub- 
tropiska och  varmtempererade 
trakter.  A.  saluföras  stundom 
även  i  Sverige.  De  likna  närmast 
gula  druvor  men  äro  starkt  aro- 


4.  —  L  e  X.  Suppl. 


99 


Ananke — Andalusit  gruppen 


100 


Andalusitgriippen.    Kiist.ill   ;iv   cliiastolit.    skuren   efter   iiarMllcllii    plan. 


matiska  siimt  oiiigi',s  av  ett  grå- 
gult blomfoder. 

Ana'nke,  giek.,  nödvändighe- 
tens gudinna.  Jfr  ö  d  e. 

A'narisfjällen,  fjällmassiv  i 
s.v.  Jänitland,  v.  uni  Oviksfjällen. 
Högsta  tojij)  Stora  Anahögen 
(1,423  m.  ö.  h.). 

*Anastigmat,  so  ävon  O  b  - 
jektiv.sp.  1207  och  ill.  till  d.  o. 
sp.  1205—06. 

A.natomisk  teater,  byggnad  1. 
rum,  särskilt  inrättat  för  anato- 
miska dissektioner  och  demonstra- 
tioner. En  märklig  sådan  från 
1600-t.,  utförd  efter  O.  Eudbeck 
d.  ä:s  ritningar,  finnes  i  Gusta- 
vianum,  Uppsala. 

*Ancher,  M  i  c  h  a  e  I,  dog  1927. 
— ■  A:s  hustru,  Anna  A.,  f. 
B  r  ö  n  d  u  m,  f .  1859,  är  en  fram- 
stående målarinna,  som  liksom 
mannen  företrädesvis  skildrat 
fiskarbefolkningens    liv    på    Ska- 


Michael      Ancher.      Målning     av     Anna 
Ancher. 


gen,  men  medan  han  helst  återgav 
dramatiska  utomhusscener,  liar 
hon  huvudsakl.  målat  interiörer, 
präglade  av  innerlig  uppfattning 
och  förfinad  kolorit. 

*Anchusa.  A.  arve'nsis  bör  nu- 
mera kallas  Lyco'psis  a7'vensis. 

*Anciennitet,  se  även  T  j  ä  n  s- 
t  e  å  1  d  e  r. 

A'ncus  Ma'rcius,  se  R  o  - 
m  e  r  s  k  a   r  i  k  e  t    sp.    1287. 

*Ancylussjön,  se  även  S  v  e  a  - 
ä  1  v  e  n. 

And,  Andrea  s,  d.  1317,  dom- 
prost i  Uppsala  1278 — 99  och  från 
1302.  A.  intog  en  politiskt  fram- 
skjuten ställning.  Han  deltog  bl. 
a.  i  det  möte  1279,  då  Alsnö 
stadga  utfärdades,  namnes  1288 
som  medlem  av  rådet  och  var 
medlem  (den  ende  andlige)  av  den 
kommission,  som  utarbetade  Upp- 
landslagen. Främst  är  A.  känd 
som  grundare  av  ett  kommun itet 
(se  d.  o.)  i  Uppsala  och  ett  i  Pa- 
ris, Collegium  Upsalense,  för 
svenska  studenter. 

Andalusi'tgruppen,  en  serie 
mineral,  av  vilka  de  viktigaste 
äro  t  o  p  a'  s.  a  n  d  a  1  u  s  i'  t, 
s  i  1  1  i  m  a  n  i'  t  - —  alla  tre 
lombiska  ■ —  samt  d  i  s  t  e'  n 
(c  y  an  i' t),  triklin.  De  tre  sist- 
nämnda ]ia  formeln  ALSiO;  och 
förekomma  i  kristalliniska  skiff- 
rar. Ovanför  1,300°  övergå  anda- 
lusit  och  disten  i  sillimanit.  Hård- 
heten (jfr  d.  o.)  hos  disten  är 
olika  i  olika  riktningar,  lägst  (5) 
parallellt  med  prismakanten, 
högst  (7)  vinkelrätt  däremot. 
C  h  i  a  s  t  o  1  i'  t  är  en  andalusit- 
varietet,  som  förekommer  i  ler- 
skifler    och    bildar    långa    pelare. 


101 


Andamanerna — Andersen-Nexö 


102 


vilkas  inre  genomdrages  av  2  par 
symmetriskt  ställda  prismer,  om- 
slutande en  mörk  kanal ;  tvär- 
snittet visar  en  korstecknad  yta. 

*  Andamanerna.  Provinsen, 
vars  huvudstad  är  Port  Blair 
(c:a  14,000  inv.),  omfattar  8,140 
kvkm.  med  27,000  inv.,  varav  på 
A.  komma  6,500  kvkm.  med  18,000 
inv.  (1921).  A:s  negritiska  be- 
folkning, som  är  stadd  i  utdöen- 
de,   räknade    1921    800   individer. 

Andelslön,  löneberäkning  med 
arbetsprodukternas  värde  som 
måttstock,  antingen  efter  deras 
nettovärde  (tantiem)  1.  efter  brut- 
tovärdet (t.  ex.  kreatursskötares 
lön  i  visst  förhållande  till  mäng- 
den producerad  mjölk). 

Andelsslakteri,  slakteri,  dri- 
vet som  andelsföretag  av  jordbru- 
kare, som  ha  skyldighet  att  dit 
leverera  sina  slaktdjur.  24  A., 
därav  9  i  Skåne,  voro  1928  i  verk- 
samhet, flertalet  för  slakt  av  svin. 

Änder,  K  n  u  t,  f.  1872,  d.  1908, 
grafiker,  elev  av  A.  Tallberg.  De; 
få  men  märkliga  etsningar  och 
torrnålsraderingar  A.  utförde, 
innan  en  lungsjukdom  ändade 
hans  liv,  präglas  av  spröd  stäm- 
ning  och   känslig   ljusbehandling. 

Anderberg,  R  u  d  o  1  f ,  f.  1892, 
psykolog,  docent  i  Lund  1918 — 27, 
folkskolinspektör  i  Trälleborg 
1927.  A.  har  genom  avhandlingen 
Kvantitativ  bestämning  av  ett 
kortvarigt  arbetes  inverlcan  på 
ett  efterföljande  (1918),  tid- 
skriftsstudien Repetition  och 
omedelbar  reproduhtion  (1925) 
m.  fl.  arbeten  gjort  sig  bemärkt 
som  en  framstående  representant 
för  svensk  experimentalpsykolo- 
gisk  och  pedagogisk  forskning. 

*Andermatt  är  beläget  vid 
Gotthardbanan  (se  karta  till 
Gotthard  »p.  1411)  och  är 
knutpunkt  för  flera  viktiga  alp- 
banor och   -vägar.   T": a   1,000  inv. 


*Andersen.  3.  Vilhelm  A. 
Bland  A :  s  arbeten  märkes  vid. 
den  monuiuentala  kulturöversik- 
ten Tider  og  Typer  af  dansk 
Aands  Historie,  en  skildring  av 
den  klassiska  bildningens  insats 
i  dansk  kultur.  Av  denna  ha  hit- 
tills utkommit  Erasmus  (2  bd, 
1907—09)  och  Goethe  (2  bd,  1915 
—16).  Sedan  1921  är  han  C.  S. 
Petersens  medutgivare  av  Illu- 
streret    dansk    Litteraturhistorie. 

A'ndersen.  1.  Oskar  A.,  f. 
1866,  dansk  kyrkohistoriker,  prof. 
i  Köpenhamn  1913,  konservativ 
led.  av  folketinget  1918.  A.,  som 
sedan  1907  är  redaktör  för  Kir- 
ke-Leksikon  for  Norden,  har 
bl.  a.  utgivit  Överfor  Kirkebrud- 
det  (1917),  en  undersökning  rö- 
rande Kiistian  II :s  ställning  till 
de  lutherska  reformationsidéerna. 
—  2.  Tryggve  A.,  f.  1866,  d. 
1920,  norsk  föifattare.  A.  är  en 
av  de  mä)kligaste  norska  90-tals- 
författarna,  på  en  gång  en  klas- 
siskt klar  stilist  och  en  utpräglad 
romantiker  med  en  av  E.  T.  A. 
Iloffmann  påverkad  föikärlek  för 
skräckfantasier.  Sin  viktigaste 
insats  gjoide  han  med  de  kultui- 
historiska  novellerna  /  canceliraa- 
dcns  dagr  (1897).  som  skildra  en 
norsk  l)ygd  från  början  av  1800-t. 
Om  hans  starkt  neura.steniska 
läggning  vittna  den  Ijreda  nutids- 
lonianen  Mod  kvälld  (1900)  och 
den  postumt  utgivna  Bagbog  fra 
rn  sjörcisr  ( 1923) . 

*  Andersen-Nexö,  Ma  r  t  i  n. 
Ditte  Menneskebarn  utkom  i  5 
dir  1917 — 21.  Genom  sina  delvis 
starkt  naturalistiska  men  särskilt 
i  barndomsskildringarna  även 
idylliskt  betonade  romanen-,  för 
vilka  lian  hämtat  motiv  såväl  ur 
danskt  allmogeliv  (spec.  å  fäder- 
neön Bornholm)  som  från  huvud- 
stadens proletariat  och  den  nio- 
deina     aibetanörelsen,     har     A. 


103 


Anderslöv — Andersson 


104 


Martin  Andersen-Nexö. 

framträtt  som  en  av  det  nutida 
Danmarks  främsta  diktare.  Urspr. 
socialdemokrat,  numera  kommu- 
nist, har  lian  i  reseskildringen 
Mod  Dagningen  (1923)  givit  ut- 
tryck åt  en  hänförd  beundran  för 
Sovjet-Ryssland.  Hans  senaste  ar- 
bete är  romanen  Midt  i  en  Joern- 
tid  (2  bd,  1929),  en  socialt  be- 
tonad bondeskildring  från  världs- 
krigets tid. 

*Anderslöv  hade  1928  2,190 
inv.,  därav  710  i  Anderslövs 
mimicipalsamhälle,  vil- 
ket har  station  vid  Börringe — 
Östratorps  järnväg.  I  municiiial- 
samhället  finnes  en  kommunal 
mellanskola,  som  sedan  1  juli 
1929  successi\-t  omändras  till 
statlig  4-årig  samrealskola. 

Anderson.  1.  Anders  A.  (i 
R  å  s  t  o  c  k.  Västmanland),  f. 
1S74,  banvakt,  politiker.  A.,  som 
tillhör  socialdemokratins  ledande 
män,  är  sedan  1912  led.  av  A.  K. 
och  sedan  1918  ordf.  för  Öre- 
bro l:s  landsting.  Han  har  utövat 
en  betydelsefull  verksamhet  i  ett 


flertal  kommissioner  och  utskott 
(statsutskottet)  samt  är  sedan 
1922  fångvårdsfullmiiktig  och  se- 
dan 1925  riksgäldsfuUmäktig.  — 
2.  Amos  A.,  f.  1878,  finländsk 
politikei-,  tidnings-  och  affärsman, 
led.  av  riksdagen  sedan  1922 
(svenska  folkpartiet),  lumidre- 
daktör  för  Hufvud.stad.sbladet 
1928.  A.  intar  en  framskjuten 
ställning  inom  det  svenska  Fin- 
lands ekonomiska  och  kulturella 
liv.  Särskilt  har  han  understött 
forskningar  rör.  Finlands  medel- 
tidskonst. —  3.  Ivar  A.,  f.  1891, 
fil.  d:r,  publicist  och  politiker.  A., 
som  var  politisk  medarbetare  i 
Stockholms  Dagblad  1914—17. 
har  därefter  varit  huvudredaktör 
för  Östgöta  Correspondenten.  En 
av  högerns  ledande  yngre  krafter, 
har  A.  sedan  1925  varit  led. 
av  A.  K. 

Anderson  [8e'nnd8S8n],  S  h  e  r  - 
\vood,  f.  1876,  nordamerikansk 
författare.  Ars  på  en  nervös,  ryt- 
misk prosa  skrivna  arbeten,  bl.  a. 
novellsamlingen  The  friumph  of 
ihe  egg  (1921)  och  romanen  Dark 
Inughter  (1925;  Mörkt  skratt, 
1928),  äro  moderna  livsskildring- 
ar, giATia  med  intensiv  känsla  och 
en  psykologi,  som  ofta  söker  sig 
ned  i  det  undermedvetna. 

*Andersson.  3.  Charles  A. 
var  son  till  Llewellyn  Lloyd  (se 
L  1  o  y  d  1 ) .  —  7.  A  k  s  e  1  A.  avled 
1923.  —  8.  N  i  1  s  A.  var  från  1901 
stadsnotarie  och  vid  sin  död  t.  f. 
borgmästare  i  Lund.  —  9.  C.  F. 
Gunnar  A.  avled  1928.  Han  var 
från  1926  oidf.  i  Svenska  turist- 
föreningen. Bland  hans  senare  ut- 
givna skrifter  märkes  Sveriges 
allmänna  skogar  (1926).  —  10.  J. 
G  u  n  n  a  r  A.  gjorde  under  sin 
verksamhet  i  Kina  rika  fynd  av 
kulturer  från  yngre  stenålder  och 
äldre  bronsålder.  Hans  första  fynd 
gjordes  redan  1919,  och  1921  ut- 


105 


Andersson — Andrae 


106 


grävde  han  dels  en  grotta  i  Sha- 
kuo-tun  i  prov.  Fengtien  (i  Man- 
churiet),  dels  en  stenåldersboplats 
vid  byn  Yang-sliao  (se  d.  o.).  Fyn- 
den voro  så  betydelsefulla,  att 
han  1923 — 24  företog  en  stor  ex- 
pedition för  vidare  arkeologiska 
grävningar  i  prov.  Kansu,  vilka 
resulterade  i  mycket  omfattande 
samlingar.  Större  delen  av  dessa 
sändes  till  Sthlm,  varifrån  stora 
partier  efter  pågående  undersök- 
ning återskickas  till  Kina,  me- 
dan resten  tillfaller  östasiatiska 
samlingarna  (se  d.  o.  SuppL). 
För  dessas  bearbetning  erhöll  A., 
som  1924  kallats  till  prof.  i  geo- 
logi vid  Stockholms  högskola, 
1926  en  personlig  professur  i  öst- 
asiatisk arkeologi  vid  Statens 
historiska  museum.  A.  har  be- 
handlat sina  fynd  i  The  cave-de- 
posit  at  SJia  Euo  T' un  in  Fengtien 
(192.3),  An  early  Chinese  culture 
(1-923)  och  Preliminary  report  on 
arc]ia:ological  research  in  Kansu 
(1925).  En  populär  skildring  av 
sina  resor  har  han  givit  i  Draken 
och  de  främmande  djävlarna 
(1926).  Om  betydelsen  av  A:s 
forskningar  se  vid.  Kina.  För- 
historia. Suppl.  —  11.  Oskar  A. 
avled  1906  (ej  1908).  —  12.  Dan 
A:s  Skrifter  utgåvos  i  4  bd  1921 
— 22.  Bestående  värde  har  fram- 
för allt  hans  lyrik  (främst  Svarta 
ballader,  1917),  som  i  en  bl.  a.  av 
Kipling  påverkad,  musikaliskt 
suggestiv  form  ger  uttryck  åt 
bittra  och  sönderslitna  stämning- 
ar av  förtvivlan  och  hemlöshet  i 
tillvaron.  En  samling  ännu  opub- 
licerade dikter  utkommer  under 
loppet  av  1929. 

Andersson.  1.  L  a  r  s  I  v  a  r  A., 

f.  1860,  förste  stadsläkare  i  Sthlm 
1899—1927,  har  verksamt  bidra- 
git till  lösande  av  socialmedicins- 
ka frågor,  SS.  åtgärder  mot  smitt- 
samma   könssjukdomar,    revision 


av  hälso-  och  epidemivård  m.  m. 
—  2.  O  1 1  o  A.,  f.  1879,  finländsk 
musikliistoriker  och  etnograf, 
prof.  i  musikvetenskap  och  folk- 
dikt sforslcning  vid    Åbo   akademi 

1926,  dess  rektor  1929.  A.  har  ut- 
givit ett  flertal  musikliistoriska 
och  folkloristiska  arbeten,  bl.  a. 
en  studie  över  Stråkharpan 
(1923).  Han  stiftade  1906  för- 
eningen Brage  (se  d.  o.  Suppl.). 

Andesin,  se  F  ä  1 1  s  p  a  t. 

*Andisjan  ingår  nu  i  Usbe- 
kistan  och  har  74,000  inv.  (1926). 

Andliga  förbehållet  (lat. 
Reserva'tum  ecclesia'sticum) ,  se 
Eeformationen  sp.  916. 
Jfr  Eestitutionsediktet 
och  Westfaliska  freden 
sp.   006. 

*Andning,  jfr  även  Oxida- 
tionsteorier. Suppl. 

Andningscentrum,  se  L  i  v  s  - 
k  n  u  t  e  n. 

*Andorra.  Det  officiella  språ- 
ket är  katalanska.  Spanska  och 
franska  mynt  användas.  Två 
större,  delvis  nyanlagda  vägar 
finnas;  den  ena  leder  till  Seo 
de  Urgel  i  Spanien,  den  andra 
till  Frankrike  strax  ö.  om  A.,  där 
den  nyanlagda  järnvägen  Tou- 
louse — Barcelona  går  fram.  — 
Enl.  traditionen  skall  det  ha  varit 
Karl  den  store,  som  gav  A.  dess 
självständighet.  Säkert  är,  att 
den  härleder  sig  från  medeltiden. 
1278  ställdes  A.  under  överhöghet 
av  biskoparna  i  Urgel  och  grevar- 
na av  Foix,  vilka  senares  rättig- 
heter ärvdes   av  franska  kronan. 

Andrae,  Tor,  f.  1885,  teolog, 
prof.   i   religionshistoria  i   Sthlm 

1927,  i  teologiska  prenotioner  och 
teologisk  encyklopedi  i  Uppsala 
1929.  A.  är  specialist  på  islam 
(bl.  a.  Die  Person  Muhammeds  in 
Lehre  und  Glauben  seiner  Gemein- 
de,  1917)  samt  har  dessutom  in- 
gående    sysslat     med     religions- 


107 


Andra  livgrenadjärregementet — Andrews 


108 


psykologiska  frågor  (bl.  a.  Mysti- 
kens psykologi,  192G). 

*Andra  livgrenadjärrege- 
mentet  är  sedan  1928  samman- 
slaget med  Första  livgrenadjär- 
legenientet  till  Livgrenadjärrege- 
iiientet   (se  d.  o.,  även  Suppl.). 

*Andrarum.  A:s  nedlagda 
alunbruk  är  med  sina  gamla  skif- 
ferbrott en  viirldsl>erömd  fyndort 
för  kambriska,  särskilt  mellan- 
ocli  överkambriska.  fossil. 

*Andråssy.  2.  Gny  la  (Ju- 
lius) A.  avled  1929.  Vid  valen 
till  deputeradekammaren  dec. 
1926  föll  han  igenom  och  kom  ej 
heller  in  i  överhuset,  då  detta 
jan.  1927  nyrekryterades.  A.  skrev 
uppmärksammade  arbeten  om 
1S67  års  '"Ausgleich"  och  om  den 
ungerska  statens  och  författning- 
ens ursprung  samt  beliandlade 
även  pioblem.  som  sammanhänga 
med  världskriget. 

*André,  Harald,  avgick  1924 
som  regissör  vid  Operan,  där  hans 
dekorativa  strävanden  funno  sitt 
starkaste  uttryck  i  den  tills,  med 
I.  Griinewald  skapade  iscensätt- 
ningen av  Simson  och  Delila.  1926 
— 28  var  A.  huvvidredaktör  för 
Stockholms  Dagblad  och  mottog 
1929  regissörsujjpdrag  vid  Scala- 
operan  i  ]Milano. 

Andre'ae.  1.  Se  L  a  u  r  e  n  - 
tiusAndreae  och  Svenska 
språket  sp.  357.  — -  2.  Jakob 
A.,,  f.  1528,  d.  1590,  tysk  luthersk 
teolog,  prof.  och  kansler  i  Tii- 
bingen  1561,  den  förnämste  le- 
daren av  det  lutherska  "enhets- 
verk",  som  kom  till  uttryck  i 
Konkordieformeln.  —  3.  J  o  - 
hann  Valentin  A.,  f.  1586, 
d.  1654,  tysk  luthersk  präst  och 
teolog,  sonson  till  A.  2.;  verkade 
bl.  a.  i  Stuttgart.  A.  var  ortodox 
men  även  påverkad  av  J.  Arndts 
mystik  och  tidens  kyrkliga  en- 
hetssträvanden  (jfr  A  c  o  n  t  i  u  s. 


Suppl.).  Inom  undervisningen  är 
han  med  sitt  krav  på  åskådlighet 
en  förelöpare  till  Comenius.  Jfr 
även   R  o  s  e  n  k  r  e  u  z  a  r  e. 

*Andrée,  Elfrida,  avled 
1929. 

*Andrejev,  Leonid  Xiko- 
lajevitj.  Den  i  hallucinato- 
riska skräcksyner  utmynnande, 
symbolistiska  krigsskildringen 
Det  röda  skrattet  utkom  1904  (sv. 
övers.  1906).  Av  A:s  övriga  roma- 
ner, som  till  stor  del  syssla  med 
psykopatologiska  motiv,  ha  till 
svenska  översatts  Tanken  (1902; 
sv.  övers.  1903),  En  berättelse  om 
sju  hängda  (190S;  sv.  övers.  s.  å.) 
och  Djävulens  dagbok  (1919;  sv. 
övers.  1921).  Av  A:s  dramer  upp- 
fördes i  Sthlm  Professor  ^ioril- 
~iti  1921,  Han  som  får  örfilarna 
(sv.  övers.  1926)    1928. 

Andrén,  G  e  o  r  g,  f .  1890,  stats- 
vetenskapsman, docent  i  Uppsala 
1920,  förestår  sedan  1928  profes- 
suren i  statskunskap  med  stati- 
stik i  Göteborg.  A.  var  192.5—27 
led.  av  A.  K.  (höger).  Har  bl.  a. 
utgivit  Federalismen  i  den  tyska 
riksorganisationen  1871 — 191. 'f 
(1920)  och  Parlamentarismen  och 
partier  i  England  under  minor i- 
tetsreqeringarnas  tid  18^/6 — 52 
(1929). 

Andrésen,  I  v  a  r,  f.  1896, 
norskfödd  operasångare  (bas), 
utbildad  i  Sverige  och  1921 — 27 
anställd  vid  Kungl.  teatern  samt 
därefter  i  Dresden.  A.  har  genom 
sin  ypperligt  klingande  stämma 
och  sitt  vårdade  musikaliska  före- 
drag vunnit  betydande  framgång- 
ar i  Sverige  och  utlandet. 

Andrews  [£B'nndros].  1.  T  ho- 
rn a  s  A.,  f.  1813,  d.  1SS5,  engelsk 
fysiker,  prof.  i  Belfast,  upptäckte 
1S69  vid  undersökning  av  kolsy- 
rans isotermer,  att  en  gas  genom 
kontinuerlig  tillståndsförändring 
kan   överföras   till   vätska,   samt 


109 


Androgyn — Angivelse 


110 


införde  begreppet  kritisk  tem- 
peratur. —  2.  K  o  y  C  h  a  p  m  a  n 
A.y  f.  1884,  nordamerikansk  zoolog 
och  forskningsresande.  A.,  som 
tidigare  företagit  expeditioner  till 
Alaska,  Sundaöai-na  och  Korea, 
har  sedan  1916  ägnat  sig  åt  ut- 
forskning av  Central-Asien  genom 
expeditioner  till  bl.  a.  Tibet,  Yttre 
Mongoliet  och  öknen  Gobi,  varvid 
bl.  a.  gjorts  uppseendeväckande 
fossilfynd  (däggdjur,  dinosaurier 
m.  m.).  Bland  A:s  talrika  rese- 
skildringar märkes  On  fhe  trail 
of  ancient  man  (1926;  På  spår 
efter  urmänniskan,  1928). 

Androgyn  [-gy'n]  (av  grek. 
anc'r,  man,  och  gyne',  kvinna), 
varelse  med  såväl  hanliga  som 
honliga  könsorgan.  Jfr  H  e  i-  m  a  - 
f  1'  o  d  i  t  i  s  m . 

*Andromeda.  A.  hyimoiUlcs 
))ör  numera  kallas  Cassi'ope  hyp- 
noides  och  A.  tetrago'na  bör  kal- 
las Cassiope  tetragona. 

*Andropogon,  jfr  C  i  t  r  o  - 
n  e  1 1  o  1  j  a.  Siippl.  och  Citron- 
g  r  ä  s  o  1  j  a.   Suppl. 

Andvare,  en  i  Eddan  omtalad 
dvärg,  som  i  skejmad  av  en  gädda 
vistades  i  en  fors.  A.  fångades  av 
Loke  och  tvangs  att  utlämna  sin 
skatt  men  fäste  vid  en  ring  en 
förbannelse.  Ringen  omtalas  i 
Volsungasagan  ss.  ingående  i 
Fafners  därigenom  olycksbring- 
ande  skatt. 

Aneby,  mimicipalsamhälle  (se- 
dan 1923)  i  Bredestads  och  Bäla- 
ryds  socknar,  Jönköp.  1.,  s.v.  om 
sjön  Ralången.  Station  vid  östra 
stambanan.  945   inv.    (1928). 

*Anemometer.  Linds  A.  till- 
hör manometertypen.  ■ — ■  Den  nu- 
mera inom  meteorologin  mest  an- 
vända A.  är  Robinsons  A.  1. 
s  k  å  1  k  o  r  s  a  n  e  m  o  m  e  t  e  r  n 
(se  Robinson  2).  Denna  kan 
även  göras  registrerande  på  så 
sätt,    att    en    elektrisk    kontakt 


slutes  efter  visst  antal  varv  (vanl. 
100  1.  500)  och  sätter  i  rörelse  en 
penna,  vilken  gör  märke  på  ett 
papper,  som  fraraföres  med  viss 
hastighet  genom  ett  urverk. 

*Anemone.  A.  hepa'tica  kan 
även  ha  rent  röda  blommor  ("röd- 
sippor"). 

*Anestesi,  jfr  även  Lokal 
h  e  d  ö  v  n  i  n  g. 

Anet  [anä'],  ort  i  dep.  Euie- 
et-Loir,  n.  Frankrike,  nära  floden 
Eure.  C:a  1,300  inv.  ■ — ■  A.  är  känt 
genom  det  slott,  som  Henrik  II 
där  1552 — 54  lät  uppföra  åt 
Diane  de  Poitiers.  Dess  arkitekt 
var  Ph.  de  L'Orme,  en  del  av 
skulpturutsmyckningen  utföixles 
av  Jean  Goujon.  Slottet  förstör- 
des till  stor  del  under  franska 
revolutionen;  ett  vackert  fasad- 
parti  är  numera  uppställt  i  École 
des  beaux-arts.  Paris  (se  ill.  till 
de  L'0  rm  c). 

Anga'raland,  se  T  r  i  a  s  p  e  - 
r  i  o  d  c  n   sji.    1319. 

*Angarn.  Sedan  1923  bilda  ös- 
seby-Garn,  Vada  och  A.  ett  pas- 
torat. 

Angelsachsiska  språket,  s(> 
Engelska    s  p  r  å  k  c  t  sp.  1019. 

Angelsachsisk  litteratur, 

se  Engelsk  litteratur  sp. 
1039. 

*Angered-Strandberg,  H  i  1  - 
m  a,  avled  1927. 

Angermannus,  se  A  b  r  a  h  a  - 
mus  A  n  d  r  e  a  e  Ångerman- 
n  u  s. 

*Angers  har  ett  mindre  uni- 
versitet. Katedralen  påbörjades 
1150  och  är  en  av  unggotikens  ti- 
digaste skapelser.  Slottet,  upp- 
fört 1228—38,  är  ett  av  Frank- 
rikes vackraste  feodalslott. 

Angivelse,  anmälan  till  veder- 
börande mvndighet  av  någon  ss. 
skyldig  till  ett  brott.  Jfr  F  a  1  s  k 
angivelse.  Suppl.  —  Angi- 
velsebrott, se  Ätalsrätt- 


111 


Anglerboskap — Angöra 


112 


^l#Pili 


Angöra.    Utsikt  över   en   del    av   Angöra   från   citadflltt. 


Anglerboskap,  A  n  g  e  1  b  o  - 
skåp,  röd,  behornad  nötboskaps- 
ras, som  för  sin  mjölkproduk- 
tionsförmåga införts  till  de  nor- 
diska länderna  och  bidragit  till 
bildande  av  den  nutida,  röda 
danska  boskapen.  Förekommer  ej 
mer  i  Sverige.  Jfr  Nötkrea- 
tur sp.  1192. 

*Anglesey  utgör  ett  eget  grev- 
skap i  Wales    (715  kvkm.). 

Anglise'ra,  förvandla  till 
engelsk,  påtvinga  engelskt  språk 
och  engelsk  kultur. 

Angloara'b,  se  H  ä  s  t  sp.  1159. 

A'nglokatoliker,  det  numera 
vanliga  namnet  på  anhängarna 
av  den  högkyrkliga  riktningen 
inom  Englands  kyrka.  A.  hävda, 
att  den  engelska  kyrkan  represen- 
terar den  äkta  katolska  traditio- 
nen. En  äldre  grupp  bland  A., 
under  ledning  av  biskop  Gore  (se 
d.  o.),  står  i  det  väsentliga  på 
Oxfordrörelsens  ståndpunkt.  Fler- 
talet A,  gå  emellertid  vida  längre 
och  kännetecknas  bl.  a.  av  en 
starkt  katolicerande  ritual  och 
uppfattning,  framför  allt  i  natt^ 


vardsmässan.  Jfr  Common 
P  r  a  y  e  r.   Suppl. 

Anglonorma'nd,  se  Häst  sp. 
1159. 

Anglo-Persian  Oil  Company 
[8e'nglåo  pa'sjan  åjl  ka'mmp3ni], 
se  Bergolja  sp.   1331. 

Anglosa'chsare,  annan  form 
för  ängel sachsar. 

Anglo-Swedish  Literary  Foun- 
dation \se'ng\po  soi'disj  li'ttara- 
ri  faonde'jsJ8n]  (eng.,  engelsk- 
svenska litteraturfonden),  en  stif- 
telse, som  Bernard  Shaw  grun- 
dade 1927  med  det  honom  tilldela- 
de Nobelpriset.  Dess  syftemål  är 
att  genom  översättning  av  svens- 
ka litterära  arbeten,  utgivande  av 
en  skriftserie  och  på  annat  lämp- 
ligt sätt  göra  svensk  litteratur 
och  kultur  kända  i  England.  Den 
första  volymen  av  stiftelsens  pub- 
likationer, som  iitkom  1929  im- 
dcr  redaktion  av  prof.  J.  Ro- 
bert son,  innehåller  fyra  skådespel 
av  Strindberg  (Påsk.  Dödsdansen, 
Spöksonaten  och  Drömspelet). 

*Angora  (turk.  utt.  a'ngkara). 
1.  Det  nuv.  vilajetet  A.  hade  1927 
405j000   inv.   —   2.   A.   är   sedan 


113 


Angot — Angouléme 


114 


Angöra.   Pen  nya  boulevarden  Tjankaja. 


1923  Turkiets  luu^idstad  och  har 
fråu  denna  tid  synnerligen  has- 
tigt utvecklats.  Det  är  nu  den 
folkrikaste  staden  i  det  egentliga 
Anatolien  (75,000  inv.  1927).  — 
A.  är  beläget  i  en  vegetationsfat- 
tig,  kuperad  terräng,  vid  en  bi- 
flod till  den  i  Svarta  havet  myn- 
nande Sakaria.  Den  gamla  staden, 
som  omges  av  murar,  utbreder  sig 
vid  foten  av  en  brant  kulle,  krönt 
av  ett  seldjukiskt  citadell.  Den 
har  alltigenom  orientalisk  prägel 
och  bär  spår  av  långvarigt  för- 
fall. Från  romartiden  kvarstå 
ruinerna  av  ett  till  Augustus'  ära 
uppfört  tempel,  med  en  märklig 
latinsk  inskrift,  Monume'ntum 
ancyra'num,  redogörande  för  de 
viktigaste  tilldragelserna  under 
kejsarens  regering.  Xär  A.  blev 
huvudstad,  påbörjades  en  gatu- 
reglering  i  gamla  staden,  och  ett 
antal  offentliga  byggnader  upp- 
fördes. Snart  övergåvos  emellertid 
ombyggnadsplanerna,  och  en  ny 
stad  började  anläggas  längre  ned 
på  slätten.  Denna,  som  befinner 
sig  i  rask  utveckling,  är  vippförd 
efter  europeiskt  mönster  med 
regelbunden  stadsplan,  byggnader 
i  västerländsk  stil  samt  tidsenliga 


institutioner.  På  en  höjd  4  km.  ö. 
om  staden  ligger  det  förnäma  bo- 
stadskvarteret Tjankaja,  i 
vilket  bl.  a.  Kemål  pasjas  bo- 
stad och  främmande  makters  be- 
skickningshus äro  belägna.  —  I 
A.  upprättades  1925  en  juridisk 
högskola.  En  järnvägslinje  till 
det  s.ö.  om  A.  belägna  Kaisarije 
öppnades  1927;  dessutom  är  en 
linje  under  byggnad  till  Eregli 
vid  Svarta  havet. 

Angot  [aggå'],  Alfred,  f. 
184S,  d.  1924,  fransk  meteorolog, 
direktör  för  Meteorologiska  cen- 
tralbyrån i  Paris  1907—22.  A.  har 
utfört  viktiga  undersökningar 
rör.  nederbördens  årliga  fördel- 
ning samt  över  solstrålningens  år- 
liga variation  och  atmosfärens  ab- 
sorption  av  solljuset. 

*Angouléme.  Katedralen,  som 
i  sitt  nuv.  skick  härrör  från  1100- 
t:s  början,  har  en  praktfull  väst- 
fasad,  som  utgör  ett  av  hu\iidver- 
ken  inom  den  romanska  skulptu- 
ren i  s.v.  Frankrike.  Det  enskep- 
piga  långhuset  (se  ill.  till  Bygg- 
nadskonst sp.  S43)  och  kors- 
kvadraten äro  täckta  av  kupoler. 
—  A.,  forntidens  IcuWsma,  blev 
på  20Q-t.  biskopssäte  och  var  från 


11.5 


Anhui — Ankare 


116 


800-t.  huvudstad  i  grevskapet,  se- 
nare (från  1515)  hertigdöraet  A., 
som  frän  1300-t.  innehades  som 
förläning  av  medlemmar  av 
konungaliusets  sidogrenar. 

*  Anhui  skrivcs  även  A  n  h  u  e  i. 

Anhållande,  ett  i  Sverige  utan 
rättsliga  bestämmelser  utvecklat 
förfarande,  varigenom  en  för 
brott  misstänkt  1.  ordningen  stö- 
rande person  tages  om  hand  och 
kvarliälles  av  polismyndighet,  me- 
dan frågan  om  lians  eventuella 
häktning  1.  åtal  utredes. 

A'ni,  ruinstad  i  turkiska  Ar- 
menien,  s.ö.  om  Kars,  på  gränsen 
mot  Rysshuid.  A.  var  på  900-t. 
Armeniens  huvudstad  och  upp- 
byggdes med  stor  prakt  för  att 
106.3  härjas  av  seldjukerna  och 
1319  förstöras  genom  jordbävning. 
A:s  ruiner  utgöra  de  viktigaste 
återstoderna  av  den  senarmeniska 
byggnadskonsten.  Märkligast  är 
den  1001  fullbordade  katedralen, 
en  korskupolkyrka  med  fullt  ut- 
bildade knippepelare  i  interiören. 
Bland  de  övriga  märkes  Frälsare- 
kvrkan.  en  kupoltäckt  rundkyrka, 
uppförd  113.5—36  (se  ill.'  till 
Byggnadskonst  sp.  837). 

Anilinfärgämnen,  organiska 
färgämnen  (se  d.  o.),  som  kunna 
framställas  ur  anilin  (se  d.  o.). 
Hit  höra :  f  u  k  s  i'  n,  klorvätesy- 
rat  salt  av  rosanilin  (se  d.  o. 
Suppl.)  ;  bildar  gröna,  metallglän- 
sande  kristaller,  lösliga  i  vatten 
med  röd  färg.  Fuksin  är  ett  av  de 
första  på  syntetisk  väg  framställ- 
da organiska  färgämnena  (upp- 
täckt 1856).  Anilinviolett 
bildas  om  väteatomerna  i  amino- 
grupperna i  fuksin  utbytas  mot 
metyl-  1.  etylradikaler,  och  färg- 
tonen blir  blåare  ju  fler  grupper, 
som  utbytas.  Anilinblått 
framställes  genom  upphettning  av 
en  blandning  av  anilin  och  ros- 
anilin     i     närvaro      av     bensoe- 


syra.  Det  monosulfonsyrade  sal- 
tet användes  för  färgning  av 
ylle;  de  di-  och  trisulfonsyrade 
salterna  för  färgning  av  bom- 
ull. M  a  1  a  k  i'  t  g  r  ö  n  t  framstäl- 
les genom  upphettning  av  dime- 
tylanilin,  bensaldehyd  och  salt- 
syra samt  därpå  följande  oxida- 
tion. Bildar  gröna,  metallglänsan- 
de  kristaller,  som  lösas  med  blå- 
grön  färg.  Föga  Ijusäkta.  A  n  i  - 
1  i  n  s  v  a  r  t  bildas  genom  oxida- 
tion av  anilin  (jfr  In  da  mi- 
nor) och  utgör  viktigt  färgämne 
för  boiiniU. 

Anilinkoncernen,  en  1904  grun- 
dad kartell  mellan  ett  antal  av 
Tysklands  största  färgämnesfab- 
rikanter, bl.  a.  firman  Fr.  Bayer 
&  Co.  i  Leverkusen.  Agfa  odi  Ba- ' 
dische  Anilin-  und  Sodafabrik.  A. 
har  pÅ  senare  tid  upptagit  till- 
verkning av  synteti.sk  ammoniak. 

A'nima,  lat.,  själ. 

Anima'to,  ital.,  med  liv  och 
vä  rme. 

Animosite't  (av  lat.  animo'- 
sits,  modig,  häftig),  ovilja,  för- 
bittring, agg. 

*Anio  kallas  numera  A  n  i  e  n  e 
1.   T  e  v  e  r  o  n  e. 

*Anisotrop,  se  även  Kri- 
stall. 

*Ankare.  Elektrotekn.  A.  1. 
arma  t  u'  r  benämnes  den  del  av 
elektriska  maskiner,  i  vars  lind- 
ningar  elektrisk  energi  omvandlas 
i  kinetisk  1.  omvänt  genom  inver- 
kan av  ett  magnetiskt  hu\iidflöde. 
I  likströmsmaskiner,  asynkromno- 
torer  och  kommutatormotorer  för 
växelström  tillhör  A.  maskinens 
roterande  delar,  ro' torn,  medan 
det  i  synkronmaskiner  är  förlagt 
till  den  stillastående  delen,  s  t  a'  - 
torn.  I  motorer  med  likströms- 
alstrat  magnetflöde  samt  i  bl.  a. 
enfas  seriemotorer  inledes  ar  bets- 
strömmen i  A.,  medan  i  flertalet 
maskiner  med  växelströmsalstrat 


117 


Ankarreaktion — Anker 


118 


flöde,  främst  asynkronmotorerna, 
ankarlindningen  icke  alls  1.  åt- 
minstone ej  direkt  är  förbunden 
med  strömledningen.  Ankarlind- 
ningen i  de  till  sistnämnda  kate- 
gori hörande  maskinerna  ombe- 
sörjer även  uppkomsten  av  det 
magnetiska  huvudflödet,  som  i 
förstnämnda  maskingi-upp  där- 
emot alstras  av  speciella  magnet- 
lindningar  genom  utifrån  tillförd 
ström.  Ankar-  1.  arbets- 
lindningarna  äro  så  gott 
som  uteslutande  trumlindningar 
(se  Elektriska  maskiner 
sp.  866  f.).  Lindningarna  for- 
mas till  h  ä  r  v  o  r  1.  spola  r 
före  1.  samtidigt  med  inläggandet 
i  ankarspåren  (jfr  Schablou- 
1  i  n  d  n  i  n  g)  ;  deras  i  spåren  lig- 
gande delar,  spol-  1.  här  v  si- 
dor, utgöra  de  aktiva  partier,  i 
vilka  energiomformn  ingen  skor. 
Lindning,  vars  spolar  bestå  av  en- 
dast ett  lindningsvarv  och  där 
spolsidan  utgöres  av  en  enda  stav 
av  fasonkoppar,  benämnes  s  t  a  v  - 
lindning  och  förekommer  i 
vissa  större  maskiner.  Avståndet 
mellan  en  spoles  sidor,  räknat  i 
antal  ankarspår.  benämnes 
s  p  å  r  s  t  e  g.  —  Om  samman- 
kopplingen mellan  ankarspolar  se 
Slinglindning  och  V  å  g  - 
1  i  n  d  n  i  n  g  jämte  hänvisningar. 
*Ankarreaktion,  se  även 
Kompensationslind- 
ni  n  g.  Suppl..  ;M  o  t  m  a  g  n  e  t  i  - 
s  e  r  i  n  g  och  T  v  ä  r  m  a  g  n  e  t  i  - 
s  e  r  i  n  g.  Suppl. 

*Ankarspel,  se  vid.  B  r  å  - 
spel  och  Gångspel. 

Ankarsviks  ångsågs  a.  b., 
Sundsvall,  grundat  1S91,  äger  i 
Sundsvallstrakten  sågverken  An- 
karsvik, INIyrnäs  och  Johannes- 
näs  (alla  på  Alnön)  samt  Johan- 
nedal  (i  Sköns  skn).  C:a  500  ar- 
betare. 


A'nker.  1.  Bernt  A.,  f.  1746, 
d.  1805,  norsk  industriman.  A., 
som  ivrade  för  Norges  ekonomiska 
och  kulturella  frigörelse,  grund- 
lade en  norsk  storindustri  och 
drev  omfattande  handelsföretag. 
Han  utövade  en  storartad  välgö- 
renhet och  ett  omfattande  mece- 
natskap.  —  2.  Ca  r  sten  A.,  f. 
1747,  d.  1824,  den  föreg:s  kusin, 
politiker.  A.,  som  1792—1811  var 
direktör  för  Asiatiske  Compagni 
i  Danmark,  blev  efter  sitt  återvän- 
dande till  Norge  prins  Kristian 
Fredriks  förtrogne  vän  och  råd- 
givare. Som  den  främste  repre- 
sentanten för  de  norska  själv- 
ständighetssträvandena förmådde 
A.  prinsen  att  sammankalla  riks- 
församlingen i  Eidsvold   (se  d.  o.) 

1814.  Efter  grundlagens  utarbe- 
tande utsågs  A.  till  statsråd.  Han 
gjorde  s.  å.  ett  misslyckat  försök 
att  utverka  engelska  regeringens 
erkännande  av  Norges  självstän- 
dighet och  lämnade  efter  unionens 
genomförande       statsrådsäml)etet 

18 15.  —  3.  P  e  d  e  r  A.,  f.  1749,  d. 
1824,  broder  till  A.  1.,  politiker. 
A.,  som  stått  prins  Kristian 
August  av  Augustenborg  nära. 
slöt  sig  på  riksförsamlingen  i 
Eidsvold,  vars  förste  president 
han  var,  till  det  parti,  som  ver- 
kade för  anslutning  till  Sverige. 
Som  norsk  statsminister  i  Stock- 
holm 1814 — 22  intog  A.  en  själv- 
ständig hållning  men  åtnjöt  Karl 
XIV  Johans  stora  förtroende.  ■ — 
4.  N  i  n  i  Roll  A.,  f.  1873,  norsk 
författarinna,  gift  med  båtkon- 
struktören Johan  August  A. 
(f.  1871,  av  en  annan  gren  av  släk- 
ten A.).  A:s  främsta  verk  äro  den 
kvinnopsykologiska  romanen  Det 
srnke  kjön  (1915;  ny,  förk.  uppl. 
1924)  samt  romancykeln  Huset  i 
Sögaten  (1923),  I  amtmandsgaar- 
den  (1925)  och  Under  skraataket 
(1927),  en  skildring  av  den  norska 


119 


Anker  Larsen — Annerstedt 


120 


Annaberg.    Interiör    av    Anuakyrkaii. 

ämbetsmannaklassens  utveckling 
från  1800-t:s  mitt  till  världs- 
kriget. 

A'nker  La'rsen,  Johannes, 
f.  1S74,  dansk  författare,  scenin- 
struktör vid  Det  kongelige  Teater 
i  Köpenhamn  192S.  A.,  som  skri- 
vit en  lång  rad  romaner,  noveller 
och  skådespel,  väckte  framför  allt 
uppseende  med  den  i  en  stor  ro- 
mantävling prisbelönade  De  Vises 
Sten  (1923),  ett  verk  om  vår  tids 
religiösa  oro. 

Ankringsordning,  riktigare 
form  för  ankarordning  (se  d.  o.). 

*Anlag.  Biol.  Se  Ärftlig- 
h  e  t  s  1  ä  r  a. 

Anljud  (ty.  Anlaut),  uddljud, 
begynnelseljud. 

*Anlöpning,  se  vid.  Stål  sp. 
182  f. 

Anna,  indiskt  mynt  =  Vu 
rupie. 

*Anna,  den  heliga  A.,  av- 
bildas i  konsten  ofta  tillsammans 
med  ]Maria  och  Jesusbarnet.  En 
dvlik  framställning  kallas  "Anna 


själv     tredje"      (ty.     Anna     selb- 
dritt). 

*Annaberg.  Annakyrkan  i  A., 
uppförd  1490^1520,  är  med  sina 
till  ett  enda  väldigt  rum  förenade 
tre  skepp  och  sina  rikt  utformade 
ribbvalv  ett  av  de  förnämsta  ex- 
emplen på  den  särpräglade  tyska 
sengotiken  ("Sondergotik").  — 
Jämte  spetsknypplingen  är  snör- 
makcriindustrin  i  A.  av  stor  vikt. 

Annapolis  [onae'ppalis].  1.  Hu- 
vudstad i  Maryland,  ö.  För.  Stat., 
nära  Chesapeakeviken.  Säte  för 
För.  Stat:s  sjökrigsskola,  U.  &'. 
Naval  Academy,  grundad  1845. 
Ostronhandel.  11,000  inv.  (1920). 
—  2.  Hamnstad  på  Nova  Scotia, 
Kanada,  vid  Annapolisvi- 
k  e  n  av  Fundy  Bay.  Badort.  C :  a 
1,000  inv.  A.  grundades  imder 
namnet  Port  K  o  y  a  1  av  frans- 
män 1604.  —  Från  Annapolisvi- 
ken  sträcker  sig  mot  n.ö.  den  bör- 
diga Annapolisdalen,  ge- 
nom en  höjdrygg  skild  från  Fundy 
Bay  och  skyddad  mot  n.  vindar 
Stor  fruktodling   (äpplen  m.  m 

*Anneberg — Ormaryds    järn 
väg   äges  av  Svenska  tändstic 
a.   b. 

Annecy  [ansi'],  hu'\-udstad  i 
dep.  Haute-Savoie,  s.ö.  Frankrike, 
vid  den  natursköna  Annecy- 
s  j  ö  n  (27  kvkm.).  Livlig  industri 
(textilfabriker  m.  m.).  Biskops- 
säte. 17,000  inv.  (1926). 

Annedal,  församling  i  Göte- 
borg (se  d.  o.  Suppl.). 

*Annelöv.  Sedan  1929  bilda 
Södervidinge,  A.,  Xorrvidinge  ocli 
Dagstorp  ett  pastorat. 

*Annerstedt.  2.  C  1  a  e  s  A.  av- 
led 1927.  Han  gjorde  i  sitt  tes- 
tamente stora  donationer  och 
skänkte  bl.  a.  till  Uppsala  univer- 
sitet c:a  400.000  kr.  till  en  fond, 
"Claes  och  Hilda  Annerstedts  pen- 
sionsfond", vars  avkastning  skall 
användas  till  pensioner  åt  änkor 


1 


121 


Annexion — Anrep 


122 


och  understöd  åt  minderåriga 
barn  efter  lärare  och  tjänstemän 
vid  imiversitetet. 

Annexion  (av  lat.  ad,  till, 
och  ne'ctere,  knyta),  inkorpore- 
ring, införlivning,  tillägnande 
(vanl.  med  våld). 

Annobon  [-bå'n],  se  Spans- 
ka   G  u  i  n  e  a  ö  a  r  n  a.    Suppl. 

Annuaire  General,  före  1927 
Annuaire  General  de  la 
France  et  de  TÉtr anger 
[anyä'r  jenera'll  da  la  frags  e  da 
letragje']  (fr.,  allmän  årsbok  över 
Frankrike  och  utlandet),  en  sedan 
1919  i  Paris  utgiven  handbok,  in- 
nehållande bl.  a.  en  översikt  över 
befolknings-,  närings-,  finans-  och 
administrationsförhållanden  i 

olika  länder.  I  de  sju  upplagorna 
1919—26  har  Frankrike  fått  en  i 
jämförelse  med  andra  länder  do- 
minerande behandling. 

Annual  Register  l8e'nnjoal 
re'ddjist8]  (eng.,  årligt  register), 
engelsk  årsbok,  innehållande  vär- 
defulla politiska  översikter  samt 
kulturella  och  ekonomiska  kröni- 
kor. A.  grundades  175S  av  E. 
Dodsley  och  räknade  bland  sina 
tidigare  medarbetare  E.  Burke. 

*  Annuitet,  se  Amortera, 
även  Suppl. 

*d'Annunzio,  G  a  b  r  i  e  1  e,  har 
efter  Fiumeäventyrets  avveckling 
varit  bosatt  i  Gardone  vid  Garda- 
sjön.  Han  utnämndes  1924  till 
furste  av  ilontenevoso.  —  Av  A :  s 
sensualistiskt  betonade  romaner 
föreligga  i  sv.  övers,  även  II  pia- 
cere  (1889;  Njutningslystnaden, 
1902),  Il  trionfo  dclla  morte 
(1894;  Dödens  triumf,  1898)  och 
Uinnocente  (1892;  Den  oskyldige, 
1914).  Under  senare  år  har  han 
alltmer  kommit  att  intaga  en 
positiv  ställning  till  katolicismen. 
Redan  det  på  franska  skrivna  och 
i  Paris  till  musik  av  Debussy 
först  uppförda  mysteriespelet  Le 


martyre  de  Saint  Sébasticn  (1911) 
varslade  därom.  I  ett  senare,  mera 
folkligt  mysteriespel  om  den  he- 
lige Franciscus  (1926)  framträder 
A.  som  fullt  troende. 

Anodljus,  positiv  kolonn,  se 
Geisslerrör  och  Urladd- 
ningsfenomen fig.  2. 

Anodslam,  det  vid  elektroly- 
tisk  raffinering  av  koppar  (se  d. 
o.  sp.  1191)  1.  silver  vid  anoderna 
bildade  slammet. 

Anodstrålar,  se  Kanal- 
strålar. 

Anoma'1  (av  anomali,  se  d. 
o.),  avvikande  från  regeln,  ore- 
gelbunden. 

*Anor.  Speciellt  användes  or- 
det i  fråga  om  adlig  genealogi. 
Då  därvid  en  person  säges  ha  ett 
visst  antal  A.,  menar  man,  att 
hans  ascendenter,  i  obruten  följd 
från  honom  räknade,  på  såväl  fä- 
dernet som  mödernet  till  detta  an- 
tal varit  av  adlig  börd.  Jfr  tab. 
till  An  t  avla.  Suppl. 

Anortoklas,  natronorto- 
k  1  a'  s,  ett  fältspatmineral,  som 
tillhör  ortoklasgruppen  och  står 
nära  sanidin  men  innehåller  nat- 
ron  i  st.  f.  kali  (se  Fältspat 
och  Sanidin).  Förekommer  i 
vissa  yngre  eruptivbergarter. 

Anquetil-Duperron  [agkatill 
dvpärå'i)  ] ,  Abraham  H  y  a  - 
c'inthe,  f.  1731,  d.  1805,  fransk 
orientalist,  gjorde  genom  sin 
epokgörande  övers,  av  Avesta, 
Zend-Aiesta  (3  bd,  1771),  maz- 
daismens  religionsurkunder  för 
första  gången  kända  i  Europa. 
Han  utgav  även  en  latinsk  övers, 
av  Upanisjaderna  (2  bd,  1802 
—04). 

*Anrep.  1-  Johan  Gabriel 
A.  En  reviderad  upplaga  av  A:s 
arbete  Svenska  adelns  ättartaf- 
lor  började  under  titeln  Den  in- 
troducerade svenska  adelns  ättar- 


123 


Anrep-Nordin — Antavla 


124 


o  r  (1  i  11. 

y  1  y  t  - 

fa'iiu- 
,  anslut- 
rörelse, 


tavlor  1925  utgivas  av  G.  Elgcii 
stierna   (hittills  4  1x1). 
Anrep-Nordin,    s«'    ^"^ 

Suppl. 

*Anrikning,    «•'    ii\^'" 
process. 

Anschlussrörelsen 

sjloss-]   (av  ty.  Anschluss 
ning),      en      österrikisk 
åsyftande    Österrikes    anslutning 
till    Tyska  riket.    Rörelsen,   .som 
liar     förebilder    i    lSO0-t:s,    spec. 
Frankf lutparlamentets    stortyska 
strävanden    (se   Tyskland   sp. 
1G25  f.),  tillkom  i  samband  med 
Donaumonarkins    upplösning    vid 
världskrigets  slut  och  fick  ett  av 
sina   första   uttryck   i   den   tysk- 
österrikiska   provisoriska    natio- 
nalförsamlingens    uttalande     föi- 
Tysk-Österrikes   (se  Österrike 
sp.   1671   f.)    förening  med  Tyska 
riket.  Realiserandet  förhindrades 
genom    S:t    Germainfreden,    som 
bl.   a.   föreskrev  beslut   av  N.   F. 
i   och   för   ändring   i   republikens 
internationella      ställning.      Mot- 
ståndet   mot    A.    har    sedan   hål- 
lits vid   liv   av   ententemakterna, 
särskilt     Frankrike,      som      icke 
önskade  stärka  de  tyska  folkele- 
mentens    inflytande      i     Mellan- 
Europa.     Trots     detta    pågår    en 
livlig   strävan   att  kulturellt  och 
ekonomiskt   stärka  samhörighets- 
känslan    mellan     Tyskland     och 
Österrike. 

*Anseele,  É  d  o  u  a  r  d,  avled 
1928. 

*Ansgar.  Förslag  har  fram- 
kommit att  till  Ansgarsjubileet 
1930  uppföra  en  minneskyrka  på 
Björkö  (jfrBirka)  utanför  det 
av  staten  inköpta  och  skyddade 
området. 

Anslag,    se    Statsanslag. 

A'nsorge,    Conrad,    f .    1862, 

tysk   pianist,   även   verksam   som 

tonsilttare,     liar     särskilt   vunnit 


rykte    som   en   av   nutidens  mest 
betydande    Beethovenspelare. 

Anstiftare,  stralirättena  be- 
nämning pä  den,  som  uppsåtligen 
förleder  annan  till  brott.  A.  straf- 
fas "som  vore  han  själv  gärnings- 
man", såvida  han  icke  så  tidigt, 
att  brottet  kunnat  avvärjas,  gjort 
vad  han  kunnat  för  att  förmå 
gärningsmannen  att  avstå  från 
dess  verkställande,  i  vilket  fall 
lians  straflf  blir  lägre.  Jfr  Del- 
aktig. Suppl.  och  Uppma- 
ning   till    brott. 

Antagningskommission,  u  t  - 
r  i  k  e  s  d  e  p  a  r  t  e  m  e  n  t  e  t  s  A., 
se  Utrikesdepartemen- 
tet. —  Antagn  ingsnämnd, 
statsdepartementens  A., 
en  1928  skapad  nämnd,  som 
skall  pröva  ansökningar  om  an- 
ställning SS.  amanuensaspirant  1. 
amanuens  i  statsdepartementen. 
Den  består  av  en  av  K.  M:t  ut- 
sedd ordf.,  fyra  av  K.  M:t  för  två 
år  förordnade  led.  samt  expedi- 
tionschefen i  det  departement,  i 
vilket  anställning  sökes. 

♦Antagonism.  3.  Jfr  S  y  n  e  r  - 
g  i  s  m.  Med. 

♦Antarktis.  Utforskningen  av 
A.  har  1928  åter  blivit  aktuell  ge- 
nom de  av  sir  H.  Wilkins  och  R. 
Byrd  (se  dessa  ord.  Suppl.)  ledda 
expeditionerna. 

.    Antavla,   framställning  av   en 
persons  härstamning  i  tabellform. 


Fäderne-anor 

Möderne-anor 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

t2 

o 

S 

i* 

C3 

fa 

o 

S 

o 

S 

o 
S 

t. 

eS 

fl 

a 

o 

o 

B 

o 
S 

o 
B 
o 

O 

B 

o 

e 

o 

Farfar 

Farmor 

Morfar    1  Mormor 

Far 

Mor 

Son  1. 

dotter 

125 


Antelami — Antipertitisk 


126 


Ordet  stamtavla  (se  d.  o.) 
användes  i  fråga  om  husdjur 
stundom  med  samma  innebörd 
som  A.  —  Jfr  A  n  t  r  ä  d.  Suppl. 

Ante'lami,  B  e  n  e  d  e  1 1  o,  ita- 
liensk bildhuggare,  verksam  1177 
■ — 1233,  den  i-omanska  stilens  hu- 
vudmästare i  Nord-Italien,  smyc- 
kade med  skulpturer  domen  och 
baptisteriet  i  Parma  (se  ill.  till 
d.  o.),  vilket  senare  han  sannolikt 
även  byggt,  samt  domen  i  Borgo 
San  Donnino. 

Antellska  samlingarna  i  Hel- 
singfors, utgörande  testamenta- 
risk  donation  till  finländska  sta- 
ten av  H  e  r  m  a  n  F  r  i  t  i  o  f  A  n  - 
te  11  (f.  1847,  d.  1893),  omfatta 
en  stor  samling  svenska  mynt  och 
medaljer,  konstverk,  etnografiska 
föremål  m.  m.  Konstverken  för- 
varas i  Ateneum,  de  övriga  sam- 
lingarna i  Finlands  nationalmu- 
seum. A.,  som  äro  förenade  med 
en  huvudsakl.  för  nyförvärv  av- 
sedd penningfond  (urspr.  1  mill. 
mark),  förvaltas  av  en  av  riks- 
dagen  utsedd   delegation. 

*Antheinis.  A.  tincto'ria  torde 
ingenstädes  odlas  men  är  vanlig 
som  ogräs  i  insådda  vallar. 

Antibes  [ai)ti'bb],  stad  i  de]). 
Alpes  Maritimes,  s.ö.  Frankrike, 
vid  Rivieran  (se  karta  till  d.  o. 
Suppl.),  c:a  10  km.  ö.  om  Cannes. 
20,000  inv.  (1926).  —  A.,  an- 
tikens Anti'polis,  grundades  på 
300-t.  f.  Kr.  av  kolonister  från 
Marseille  och  var  förr  ett  viktigt 
gränsfäste  mot  Italien.  Staden 
har  alltjämt  en  ålderdomlig  prä- 
gel. Hamnen  behärskas  av  den  av 
Vauban  uppförda,  nu  betydelse- 
lösa fästningen.  På  en  halvö  s. 
om  A.  ligga  talrika  villor,  och 
dess  yttersta  udde,  C  a  p  d'  A  n  - 
t  i  b  e  s,  är  en  mondiin  badort. 

Antichambrera  [-sjambre'ra] 
(av  fr.  antichainbrc,  förrum), 
eg.    vistas    i     förrum,   näml.   lios 


högt  uppsatta  personer;  uppvak- 
ta (ofta  med  bibet.  av  servilism). 

*Antidifteriserum,  jfr  även 
Vaccin. 

Antiha'Ioplåtar  (av  grek.  an- 
li',  mot,  och  ha'los,  ring  kring  sol 
1.  måne) ,  se  L  j  u  s  g  å  r  d  s  b  i  1  d  - 
ning. 

Antikise'ra,  efterbilda  anti- 
kens stil. 

*Antikliner,  jfr  även  V  e  c  k  - 
n  inga  r. 

*Antikroppar.  Numera  ha  även 
kolhydrat  isoleiats,  som  kunna  ge 
A.  efter  insprutning  i  blodet. 

Antikvarisk  tidskrift  för 
Sverige,  se  A  n  t  i  q  v  a  r  i  s  k 
tidskrift  för  Sverige, 
även  Suppl. 

*Antikvitet.  I  plur.  användes 
A.  även  i  bet.  fornkunskap,  ve- 
tenskapen om  en  gången  kulturs 
(spec.  den  klassiska  forntidens) 
statliga  och  religiösa  inrättning- 
ar,  seder  och  bruk  o.  d. 

*Antillerna.  En  redogörelse 
för  natur-  och  befolkningsförhål- 
landenas huvuddrag  hos  A.  läm- 
nas i  art.  Västindien,  där 
även  finnes  en  tabell  över  de  olika 
ögiuppernas  areal  och  folkmängd. 

Antilogari'tm  (av  grek.  nnli', 
UKjt) ,  se  L  o  g  a  r  i  t  m. 

Antimaka'ss(ar)  (av  grek. 
nnW,  mot;  eg.  "mot  makassar- 
olja"),  skyddsduk,  överkast  på 
sofl"-  1.  stolsrygg  o.  d. 

*Antiokia.  I  forntiden  funnes 
flera  stiider  med  namnet  A.,  bl.  a. 
en  i  Pisidien,  Mindre  Asien,  ss. 
lomersk  koloni  kallad  A  n  t  i  o  - 
c  h  i'  a  C  a  e  s  a  r  e'  a,  bekant  ge- 
nom Paulus"  verksamhet  däi-. 

Anti'ope,  se  A  m  f  i  o  n. 

Antiparalle'lla  (av  grek.  anti'. 
mot)  äro  två  vektorer,  som  äro 
parallella  men  riktade  åt  motsatt 
håll. 

Antiperti'tisk  (av  giek.  anli'. 
mot) ,  se  P  e  r  t  i  t. 


127 


Antiqvarisk  tidskrift   för  Sverige — Antwerpen 


128 


*Antiqvarisk  tidskrift  för 
Sverige  (sedan  1904  A  n  t  i  k  v  a- 
risk  tidskrift  föi*  .Sve- 
!•  i  g  e)     upphörde    1924. 

Anti-saloon  league  of  Ame- 
rica lopnti.sa'l(j'n  lig  ävv  a'me'r- 
rika],  eu  1893  i  Oberlin,  Ohio, 
grundad  sannnanslutning  med 
syfte  att  genom  utgivande  av  tid- 
ningar och  skrifter  samt  föreläs- 
iiingsverksamhet  verka  för  total- 
förbudets genomförande.  A.,  som 
intimt  saniverl<at  med  de  prote- 
stantiska kyrkorna  i  För.  Stat. 
och  liar  ombud  bl.  a.  även  i  de 
skandinaviska  länderna,  har  efter 
förbudets  genomförande  i  För. 
Stat.  biträtt  vid  övervakandet  av 
förbudets  efterlevnad. 

Antiscreenplåtar  [antiskri'n-] 
(av  grek.  anti',  mot,  och  eng. 
screen,  här  =  gulskiva),  se 
Fotografi  sp.  418. 

*Antiseptik.  Dakins  lösning 
torde  numera  ss.  varande  riskabel 
(chock,  förgiftning)  i  allm.  ej  an- 
vändas annat  än  för  mindre  sår. 

Antitossi'n,  se  Kikhosta. 
Suppl. 

*Antitoxin,  se  även  I  m  m  u  - 
n  i  t  e  t  s  l«ä  r  a. 

Antivi'rus  (av  grek.  anti',  mot, 
och  virus,  se  d.  o.),  ämnen  av 
okänd  natur,  som  uppstå  vid  sön- 
derfall av  bakterier,  odlade  i  bul- 
jong. A.  har  nyligen  fått  använd- 
ning till  omslag  på  infekterade 
sår,  i  det  A.  ökar  cellernas  mot- 
ståndskraft  mot   bakterier. 

*Antofagasta.  1.  A.  hade 
1920  172,000  inv.  och  1928  204,000 
inv.  —  2.  A.  hade  1926  59,000 
inv.  Betydande  hamnarbeten  äro 
f.  n.  under  utförande.  En  transan- 
dinsk  järnväg  till  staden  Salta  i 
Argentina  är  planerad. 

Antof  ylli't,  se  A  m  f  i  b  o  1  e  r. 
Suppl. 

*Antoniuseld,  se  även  Ergo- 
t  i  sm. 


Antranflsyra,  se  F  t  a  1  s  y  r  a. 

*Antrim.  Medräknas  folk- 
mängden i  Belfast  (som  utgör  eget 
grevskap),  har  A.  607,000  inv., 
därav  415,000  i  Belfast   (1926). 

Anträd,  framställning  av  en 
persons  liurstamning  under  bilden 
av  ett  träd  (jfr  An  t  avi  a. 
Suppl.),  vars  rot  betecknas  av 
lians  namn  1.  A^apen.  Vid  ett 
stamträd  (se  Stamtavla) 
däremot  betecknas  roten  av  stam- 
faderns namn  (1.  vapen).  Jfr 
Likbegängelse  sp.  504. 

An-tung,  traktathamn  (sedan 
1903)  i  Manchuriet,  vid  Yalu- 
kiangs  mynning.  Export  av  silke 
m.  m.  Järnvägsförbindelse  med 
Mukden  och  Söul.  C:a  75,000  inv. 

*Antwerpen.  2.  Den  äldsta 
staden  utbreder  sig  i  en  halvcir- 
kel utmed  floden  och  omslutes  av 
breda  boulevarder  på  platsen  för 
de  1859  demolerade  befästningar- 
na. Därutanför  ligga  de  moderna 
stadsdelarna  och  förstäderna 
Berchem  och  Borgerhout,  inneslut- 
na av  en  ny  befästningsgördel, 
som  även  den  enl.  stadsplanepro- 
jekten skall  lämna  plats  åt  par- 
ker och  i^romenader.  De  effektiva 
befästningarna  utgöras  av  två 
gördlar  fort  på  c:a  3,  resp.  10 — 18 
km:s  avstånd  från  staden.  Bland 
de  talrika  arkitektoniskt  intres- 
santa byggnaderna  i  gamla  sta- 
den märkas  vidare  de  sengotiska 
Pauls-  och  Jakobskyrkorna  samt 
Karl  Borromeus-  (urspr.  jesuit-) 
kyrkan,  en  hallkyrka  i  rikaste 
barockstil,  uppförd  1614 — 25, 
svårt  skadad  vid  en  eldsvåda 
1718.  Plantin-Moretusmuseet  (jfr 
P  1  a  n  t  i  n)  utgör  ett  komplex  av 
byggnader  från  1500 — 1700-t.,  in- 
lymmande  väl  bevarade  tiyckeri- 
och  butikslokaler.  A.  äger  stora 
konstsamlingar.  Den  främsta  bil- 
dar konstmuseet,  med  bl.  a.  flera 
av  Kubens  bästa  verk.  Tre  av  den- 


129 


Anuradhapura — Apofjilit 


130 


nes  främsta  altaimålningar  be- 
finna sig  dessutom  i  domkyrkan. 
—  Bland  kulturella  och  veten- 
skapliga institutioner  märkas  ko- 
lonialuniversitet (bildat  1923), 
handelshögskola  och  konstakade- 
mi. Zoologisk  trädgård.  —  1927 
utgjorde  sanunanlagda  nettoton- 
naget för  ankomna  och  avgångna 
fartyg  i  utrikesfart  40,4  mill.  ton. 

Anuradhapu'ra,  ruinstad  på 
Ceylon.  A.  var  under  århundrade- 
na omkr.  Kr.  f.  Ceylons  huvud- 
stad och  kungligt  residens.  Från 
denna  tid  kvarstå  ett  stort  antal 
dagoper  samt  ruiner  av  kloster- 
byggnader, bl.  a.  undei-våningen 
till  det  s.  k.  bronspalatset,  be- 
stående av  1,600  stenpelare  i  40 
parallella  rader.  Ruinerna  hållas 
strängt  i  helgd  av  buddhisterna, 
ävenså  resterna  av  ett  240  f.  Kr. 
planterat  fikonträd. 

Anvapen,  se  Likbegäng- 
e  1  s  e  sp.  504. 

*Anzengruber,  L  u  d  w  i  g. 

Som  dramatiker  har  A.  haft  stor 
betydelse  genom  sina  skådespel 
med  folkliga  motiv,  bl.  a.  Der 
Pfarrer  von  Kirchfeld  (1870), 
Der  Meineidbauer  (1871),  Der 
G'wissensivurm  (1874;  Samvetets 
mask,  1906;  uppf.  i  Sthlm  1908). 

*Aorta,  jfr  även  Blodom- 
lopp sp.  99. 

*Aosta,  Emanuele  Fili- 
b  e  r  t  o,  blev  1926  marskalk. 

Aoura'olja,  se  T  u  k  u  m  p  a  1  - 
m  e  n. 

*Apacher,  jfr  Indianer  sp. 
1294. 

Apa'rt  (fr.  å  part,  eg.  åt  si- 
dan), avsides,  för  sig  själv;  egen- 
domlig. 

*Apeldoorn  hade  1927  57,000 
inv.  Staden  har  vackra  parker 
och  omgivningar.  I  närheten  lig- 
ger lustslottet  het  L  o  o,  drott- 
ningens sommarresidens. 


Antwerpen.    Karl   Borromeuskyrkau. 

Apelkastad,  se  Häst  sp. 
1158. 

Apelryd,  se  B  åstad.  Suppl. 

*Aperiodisk,  se  även  Sväng- 
ningsrörelse   sp.    555    f . 

*Apertur.  Om  numerisk  A. 
se  Mikroskop  sp.  45. 

Aperturbländare,  se  L  i  n  s  sp. 
585. 

*Apia  har  stark  radiostation 
och  magnetiskt  observatorium. 

*Aplanat,  se  även  Objek- 
tiv. 

Apli't,  en  granit isk  gångberg- 
art av  finkornig  till  tät  struktur 
och  ljus  färg  samt  bestående  hu- 
vudsakl.  av  ortoklas  och  kvarts. 

Apodi'ktisk  (av  grek.  apo'- 
dcixis,  bevis),  obetingad,  nödvän- 
dig, enl.  Aristoteles'  terminologi 
använt  om  ett  med  nödvändighet 
bildat  omdöme  (se  d.  o.),  en  ter- 
minologi, som  särskilt  genom 
Kant  vunnit  burskap  i  senare  ti- 
ders behandling  av  logiken. 

Apofyllft,  ett  med.  zeolitgrup- 
pen  besläktat  mineral,  av  sam- 
mansättningen 4  ( CazHjSisOu )  • 
•KjHsSijOji;  innehåller  ofta  fluor. 


L  e  I.  Suppl. 


131 


Apokope — Approximativ 


132 


Uppträder  i  färglösa  1.  svagt  fär- 
gade, glasglänsande  kristaller, 
som  äro  lätt  klyvbara  (fjälla  av) 
efter  basytan.  Sällsynt  i  Sverige. 

Apo'kope  (av  grek.  apokope', 
bortliuggning),  förlust  av  ljud  1. 
stavelse  i  ordslut.  Jfr  S  y  n  - 
k  o  p  e.  Språkv. 

*Apokroinat,  optiskt  system, 
vari  jämväl  det  sekundära  spekt- 
ret eliminerats  genom  att  mer  än 
två  färger  förenats;  användes  i 
mikroskopi  och  reproduktions- 
teknik. 

Apollinaire  [-nä'r],  Guil- 
laume,  f.  1880,  d.  1918,  fransk 
författare  av  polsk  börd,  fram- 
trädde som  en  ivrig  förespråkare 
för  kubismen  och  gav  genom  sina 
dikter  (bl.  a.  Alcools,  1913)  ut- 
gångspunkten för  liknande  ström- 
ningar inom  litteraturen. 

Apollodo'ros,  grekisk  målare, 
verksam  i  Aten  vid  slutet  av  400-t. 
f.  Kr.,  berömd  för  sina  nya  rön  i 
fråga  om  skuggornas  återgivande 
(se  Målarkonst  sp.  461). 

Apologi'stklass  (av  apologist, 
räknemästare,  räknelärare,  av 
grek.  apologi' zcstai,  föra  räken- 
skaper), en  i  1724  års  skolord- 
ning först  mötande  benämning 
på  en  särskild  klass,  i  1649  års 
skolordning  kallad  skrivare- 
klass, inom  dåtidens  lärda 
skola,  där  undervisning  i  skriv- 
ning och  räkning  för  det  prak- 
tiska livets  behov  meddelades. 
Genom  1820  års  skolordning  ut- 
bildades den  till  en  särskild 
skolform,  apologistskolan, 
som  1849  uppgick  i  elementar- 
läroverket. De  strävanden,  som 
ledde  till  inrättande  av  A.,  gå  till- 
baka till  medeltidens  s.  k.  skri- 
vareskolor. I  våra  dagar  motsva- 
ras denna  skoltyp  av  reallinjen 
vid  läroverken  och  särskilda  real- 
skolor. 

Apostrofe'ra  (jfr  Apostrof 


1),  tilltala,   spec.   vända  sig  till 
1.   fara  ut   mot   någon. 

*Apotekare.  Titeln  provisor 
är  numera  ur  bruk,  och  A.  är 
titeln  på  såväl  innehavare  av  apo- 
tek som  legitimerad,  ä  annans 
apotek  tjänstgörande  A. 

*Apotekare-societeten  bilda- 
des 1778   (ej  lU8cij. 

Apoteksvikt,      se      M  e  d  i  c  i  - 

n  a  1  v  i  k  t. 

*AppeI,  Jacob,  övertog  1922 
även  kyrkoministerposten.  Han 
avgick  vid  ministären  Neergaards 
fall  1924. 

*Appenzell.  Halvkantonen  A.- 
Ausser-Rhoden  omfattar  242  kv- 
km.  (huvudstad  Herisau),  halv- 
kantonen A.-Inner-Rhoden  173  kv- 
kra.    (huvudstad  Appenzell). 

A'ppia,  Adolphe,  f.  1862, 
schweizisk  konstnär.  A.  fram- 
trädde redan  på  lS90-t.  genom 
sina  skrifter  och  skisser  till  tea- 
terdekorationer som  en  av  de 
första  förkämparna  för  en  stilise- 
rad och  plastiskt  uppbyggd  scen- 
bild med  ljuset  som  stämningsgi- 
vande  faktor. 

*  Applikation  (av  lat.  appli- 
ca're,  foga  till),  även  tillpass- 
ning,  påläggning,   anbringande. 

Applique  [-li'kk]  (fr.,  av  lat. 
applica're,  fästa  vid),  se  Ljus- 
redskap sp.  676  och  ill.  sp. 
673—674. 

*Apponyi,  Albert,  var  1924 
— 25  och  är  sedan  1927  ombud  i 
N".  F:s  delegeradeförsamling. 

*Apposition,  jfr  Epitet. 

*Appretering,  se  även  Hugg- 
ning, Skärmaskin  och 
Valkning. 

Approbe'ra  (lat.  approba're), 
gilla,  godkänna.  — -  Approba'- 
b  e  1,  antaglig. 

Approximativ  (av  lat.  ad, 
till,  och  pro'ximus,  närmast), 
ungefärlig. 


133 


Appulejus — Arbeiderbladet 


134 


Appule'jus,  annan  form  för 
Åpulejus. 

■*Appuna.  Ett  senmedeltida  al- 
tarskåp från  A.  med  målningar, 
illustrerande  Birgittalegenden  (se 
ill.  till  Birgitta.  Suppl. 
sp.  351),  finnes  i  Stat.  hist.  mus. 

Ä  prendre  [praijdr],  fr.,  "att 
taga".  Vara  ä  prendre,  vara 
ledig,  icke  upptagen. 

A'psjeron,  halvö  i  Kaspiska 
havet,  tillhörig  rep.  Aserbeidjan, 
Kyssland.  A.,  som  uppfylles  av 
Kaukasus'  yttersta  utlöpare  och 
är  ett  svagt  kuperat  lågland,  bil- 
dar ett  av  världens  rikaste  berg- 
oljedistrikt   (jfr  B  a  k  u ) . 

*Apulien  omfattar  enl.  ny 
provinsindelning  fem  provinser : 
Bari,  Brindisi,  Foggia,  Lecce  och 
Taranto. 

Apyri't,  se  Turmalin. 

A'qua  vi'tae,  lat.,  livets  vat- 
ten.  Jfr   Brännvin. 

*Araber.  Enl.  modernare  ras- 
indelning räknas  A.  till  orienta- 
liska rasen,  vars  renaste  företrä- 
dare de  arabiska  beduinerna  an- 
ses vara.  Jfr  Människora- 
ser sp.  519. 

*Arabien.  De  politiska  förhål- 
landena på  den  arabiska  halvön 
ha  såtillvida  förskjutits,  att 
Nedjd  med  sig  förenat  Djabal 
Sjammar  och  Hidjaz  (se  vid.  dessa 
ord,  Asir,  Jemen  och  Koweit, 
alla  i  Suppl.).  Flera  statsgränser 
ha  fixerats  genom  fördrag,  bl.  a. 
gränsen  mellan  Kerak  (Träns- Jor- 
danien), Irak,  Nedjd  och  Koweit. 
—  Av  "pilgrimsbanan",  även  kal- 
lad Hidjazbanan  (se  d.  o.),  är  en- 
dast sträckan  Damaskus — Medina 
fullbordad. 

*Arabiska  språket  och  litte- 
raturen. Om  indelningen  av  ara- 
biskan se  Semitiska  språk 
sp.  398  f.  —  Det  arabiska  alfa- 
betet har  192S  i  Turkiet  ersatts 
av  det  latinska. 


ARABIEN 

OCH  ANGRÄNSANDE 

OMRÅDEN 

Politisk    indelninj 


Arabiska  öknen,  se  Egyp- 
ten sp.  743. 

*Arago.  1-  F.  J.  D.  A.  utförde 
även  fysi.ska  undersökningar  (ga- 
sers kompressibilitet,  optisk  pola- 
risation m.  m.)  och  upptäckte  en 
roterande  metallskivas  inverkan 
på  en  magnetnål  genom  de  i  ski- 
van alstrade  virvelströmmarna 
(s.  k.  rotationsmagnetism).  —  2. 
Frangois  A.  lämnade  kamma- 
ren 1924. 

*Aragonit,  jfr  P  i  sol  i  t. 

*Araméer.  Om  arameiska  språ- 
ket se  vid.  Semitiska  språk 
sp.  397  f. 

Arapa'ho,  prärieindianer  av  al- 
gonkingruppen,  enl.  traditionen 
urspr.  bofasta  jordbrukare  i  Min- 
nesota, varifrån  de  utvandrade 
till  prärierna  v.  om  Missouri,  där 
de  blevo  nomader  och  numera  till 
ett  antal  av  inemot  900  leva  i 
smärre  reservationer. 

Aravallibergen,  höjdsträck- 
ning i  Rajputana,  Främre  Indien, 
utgörande  sydindiska  platåns 
nordvästrand.  Högsta  punkt 
Mount  Abu   (se  d.  o.  Suppl.). 

A'rbeiderbladet,  norsk  daglig 
tidning,  utkommande  i  Oslo,  grun- 
dad 1SS4.  A.  är  arbetarpartiets 
huvudorgan. 


135 


Arbetaren — Arbetets  frihet 


136 


*  Arbetaren.  Redaktör  blev 
1928  A.  Jensen. 

♦Arbetarskydd.  1912  års  lag 
om  A.  utgör  alltjämt  den  huvud- 
sakliga, grundläggande  författ- 
ningen pil  A:s  område  i  Sverige 
men  kompletteras  —  förutom  av 
1909  års  lag  ang.  förbud  mot 
kvinnors  användande  till  arbete 
nattetid  i  vissa  industriella  före- 
tag —  av  vissa  senare  utfärdade 
lagar  och  administrativa  författ- 
ningar. Förbud  äro  sålunda  ut- 
färdade mot  användande  av  vit 
fosfor  inom  tändsticksindustrin 
(1920)  och  av  blyvitt  vid  visst 
målningsarbete  (1926).  1919  ut- 
färdades två  lagar  för  beredande 
av  tillfredsställande  härbärgen  åt 
de  arbetare,  som  i  obygderna  sys- 
selsättas med  skogsavverkning, 
kolning  1.  flottning.  Den  vikti- 
gaste utvidgningen  av  A.  är  den 
1919  inaugurerade  arbetstidslag- 
stiftningen. Förutom  den  allmän- 
na arbetstidslagen  finnas  spe- 
ciella lagar  om  arbetstiden  å  far- 
tyg och  inom  bageriyrket.  Dessa 
lagar  äro  av  provisorisk  karaktär 
och  utlöpa  med  år  1930.  I  ett  1925 
framlagt  förslag  till  reviderad 
lag  om  A.  har  Socialstyrelsen 
kompletterat  och  moderniserat 
1912  års  lag  samt  i  densamma 
inarbetat  bestämmelserna  om 
arbetstid,  arbetarsemester,  kvin- 
noarbete o.  s.  v. ;  förslaget  har 
ännu  ej  förelagts  riksdagen.  — 
Arbetarskyddsfrågorna  intaga 
alltjämt  en  betydande  plats  i 
det  internationella  socialpolitiska 
samarbete,  som  bedrives  av  den 
under  N.  F.  sorterande  Inter- 
nationella arbetsorga- 
nisationen genom  de  årliga 
arbetskonferenserna  och  det  per- 
manenta organet,  arbetsbyrån  i 
Geneve.  Vid  den  internationella 
arbetskonferensen  har  varje  med- 
lemsstat (f.  n.  55  st.)  rätt  att  vara 


representerad  genom  fyra  ombud,  i 
av  vilka  två  företräda  regeringen 
och  handla  efter  dess  instruktio- 
ner. De  två  övriga  ombuden  skola 
utses  av  regeringen  i  samförstånd 
med  de  mest  representativa  fack- 
liga sannnanslutningarna  av  resp. 
arbetsgivare  och  arbetare  i  veder- 
börande land.  Varje  ombud  må  åt- 
följas av  experter  till  ett  antal  av 
högst  två  för  vart  och  ett  å  dag- 
ordningen upptaget  ärende.  Ar- 
betskonferensen har  t.  o.  m.  1928 
antagit  26  konventioner  och  30 
rekommendationer.  Konven- 
tioner äro  förslag  till  interna- 
tionella fördrag,  vilka,  om  de 
vederbörligen  ratificeras  och  in- 
förlivas med  den  nationella  lag- 
stiftningen, komma  att  få  till  ic- 
sultat,  att  samma  1.  motsvarande 
framsteg  göras  i  de  ratificeiandc 
staterna.  Rekommendatio- 
ner innehålla  allmänna  princi- 
per, avsedda  att  tjäna  till  ledning 
för  de  olika  ländernas  regeringar 
vid  uppbyggandet  av  den  natio- 
nella lagstiftningen  1.  vid  utfär- 
dandet av  administrativa  före- 
skrifter. Intill  1929  hade  av 
N.  F:s  generalsekreterare  inre- 
gistrerats 333  ratifikationer  av 
internationella  arbetskonventio- 
ner;  dessutom  hade  vid  nämnda 
tidpunkt  vederbörande  myndighe- 
ter fattat  beslut  om  ratifikation  i 
ytterligare  26  fall.  Sverige  har  för 
sin  del  ratificerat  12  konventioner 
och  i  ett  par  fall  därutöver  vid- 
tagit lagstiftningsåtgärder  i  sam- 
ma syfte  som  vissa  konventioner 
(t.  ex.  om  arbetstidens  begräns- 
ning) utan  att  vilja  förbehållslöst 
ratificera  dem. 

*Arbetet.  A.  Engberg  övergick 
1924  till  Social-Demokraten  och 
efterträddes  av  A.  Vougt. 

Arbetets  frihet,  en  icke  socia- 
listisk arbetarorganisation.  A. 
startades  i  Norrland  1923  och  var 


137 


Arbetsdomstolen — Arbetslöshet 


138 


iirspr.  en  sammanslutning  av 
norrländska  skogsbönder  och 
skogsarbetare,  som  ej  ville  respek- 
tera en  omfattande  skogs-  och 
flottningsblockad,  som  ett  av 
Landsorganisationens  förbund 
proklamerat  och  varigenom  även 
enskilda  skogar  förklarats  i  bloc- 
kad. A.  har  senare  vunnit  sprid- 
ning även  i  andra  delar  av  landet 
och  på  andra  arbetsområden.  Den 
har  f.  n.  (1929)  omkr.  14,000 
medl.,  fördelade  på  201  lokalav- 
delningar, organiserade  i  10 
läns-  och  landskapsförbund.  Cent- 
raloi-ganisationen  är  förlagd  till 
Sundsvall,  varifrån  även  sedan 
1923  utgives  veckotidningen  Ar- 
ictcts  Frihet. 

Arbetsdomstolen,  en  genom 
lag  22  juni  1928  inrättad,  fr.  o.  m. 
1929  fungerande  domstol  med 
uppgift  att  uppta  och  avgöra  mål 
rör.  kollektivavtal  (se  d.  o.,  även 
SuppL).  A.  har  sitt  säte  i  Sthlm 
och  består  av  ordf.  och  sex  led.,  av 
vilka  två  skola  representera  ar- 
betsgivare och  två  arbetare.  De 
sistnämnda  fyra  led.  förordnas 
efter  förslag  av  De  svenska  arbets- 
givareföreningarnas förtroende- 
råd och  Landsorganisationen.  De 
övriga  utses  av  K.  M:t.  Vid  A. 
tillämpas  i  huvudsak  muntlig- 
hets- och  omedelbarhetsförfaran- 
det. A.  äger,  om  den  finner  erfor- 
derligt, själv  inkalla  vittnen  och 
i  övrigt  införskaffa  utredning 
samt  kan  utdöma  vite,  som  i  hän- 
delse av  bristande  tillgång  dock  ej 
må  förvandlas  till  fängelse.  A:s 
utslag  kunna  ej  överklagas.  —  I 
samband  med  A:s  tillkomst  upp- 
hörde Centrala  skiljenämnden, 
men  den  nya  lagstiftningen  inver- 
kar däremot  ej  på  de  särskilda 
skiljedomarna  i  arbetstvister. 

Arbetsfred.  Åtgärder  för  vin- 
nande av  fredstillstånd  på  ar- 
betsmarknaden ha  i  Sverige  vid- 


tagits dels  genom  lagstiftning 
rör.  rättstvister  om  kollektivav- 
tal (se  d.  o.,  även  SuppL),  dels 
genom  arbetsfreds-  och  samför- 
ståndsförhandlingar mellan  ar- 
betsgivare och  arbetare.  Lagstift- 
ningen har  avsett  att  förhindra  ar- 
betsstrider  rör.  tolkning  av  redan 
gällande  avtal  och  göra  kollek- 
tivavtalen till  fredsdokument.  Ar- 
betsfredsförhandlingarna ha  haft 
till  syfte  att  bana  väg  för  fred- 
ligare uppgörelser  vid  slutande  av 
kollektiva^i;al  genom  att  undan- 
röja missförstånd  mellan  parter- 
na och  skapa  former  för  överlägg- 
ningar mellan  arbetsgivare  och 
arbetare  i  gemensamma  angelä- 
genheter även  under  avtalstiden, 
såväl  mellan  organisationerna 
som  å  de  olika  arbetsplatserna. 
Under  socialministern  S.  Liibecks 
ordförandeskap  hölls  en  allmän 
arbetsfredskonferens  i  Stockholm 
30  nov. — 1  dec.  1928,  och  special- 
konferenser inom  olika  yrken 
torde  komma  att  hållas  efter 
hand.  Konferensens  arbete  full- 
följes av  en  särskild  arbetsfreds- 
delegation, i  vilken  de  stora  ar- 
betsgivar-  och  arbetarorganisatio- 
nerna samt  arbetsledarförbundet 
äro  representerade.  —  Samför- 
ståndssträvanden inom  industrin 
kallas  mondism  (se  d.  o.  Suppl.) 
efter  sir  Alfred  Mond  (numera 
lord  Melchett). 

*Arbetsinställelse  får  numera 
ej  tillgripas  vid  rättstvister  om 
kollektiva\i:al  (se  d.  o.,  även 
Suppl.).  —  Xågra  lagstiftnings- 
åtgärder i  fråga  om  samhällsfar- 
liga  A.  äro  ännu  (1929)  ej  vid- 
tagna. 

Arbetsledning,  rationell 
A.,   se   T  a  y  1  o  r  s  y  s  t  e  m  e  t. 

Arbetslindning,  se  A  n  k  a  r  e. 
Suppl. 

*Arbetslöshet.  Förslag  till  ob- 
ligatorisk    1.     ev.     frivillig     a  r  - 


139 


Arbetsskola — Arbetstid 


140 


betslöshetsförsäkring 
i  Sverige  framlades  1928  av  1926 
års  arbetslöshetssakkunniga.  Frå- 
gan om  A:s  karaktär  och  orsaker 
samt  medlen  till  dess  bekämpande 
är  sedan  1927  föremål  för  under- 
sökning av  arbetslöshets- 
utredningen, vilken  hittills 
publicerat  en  redogörelse  för 
1927  års  arbetslöshetsräkning  och 
lokalundersökningar.  Jfr  Sta- 
tens arbetslöshets- 
kommission. Suppl. 

Arbetsskola,  term,  som  tidi- 
gare använts  ss.  likbetydande 
med  en  förbättringsskola  för  van- 
artade  barn  och  kriminell  ung- 
dom (jfr  Uppfostringsan- 
stalter) men  som  numera  bör- 
jat vinna  burskap  hos  oss  även 
i  anknytning  till  den  betydelse, 
som  ordet  Arbeitsscliule  erhållit 
i  tyskt  språkbruk.  Närmast  har 
termen  A.  tillkommit  i  samband 
med  kravet  på  det  kroppsliga  ar- 
betets, särskilt  handarbetets,  ut- 
sträckta hemortsrätt  inom  skolan 
SS.  uppfostringsmedel.  Men  paral- 
lellt härmed  har  den  blivit  en  lö- 
sen för  strävandet  att  låta  den 
andliga  sidan  av  skolarbetet  mer 
än  förr  tillgodose  lärjungarnas 
egen  självvei-ksamhct,  så  att  skol- 
gången över  huvud  blir  learning 
by  doing,  "lärande  genom  hand- 
lande", ss.  A:s  program  formule- 


rats i  Amerika.  Med  pedagoger 
som  Comenius  och  Francke,  Locke 
och  Rousseau,  senare  Pestalozzi 
och  framför  allt  Fröbel  ss.  före- 
gångare har  A:s  princip  under 
de  senaste  decennierna  vunnit 
större  beaktande  än  någonsin  ti- 
digare, främst  i  Amerika  särskilt 
genom  representanterna  för  prag- 
matismen (se  d.  o.)  SS.  Dewey  (se 
d.  o.)  och  för  den  därav  påverka- 
de s.  k.  Daltonplanen  (jfr  P  a  r  k  - 
hur  st),  men  ock  i  Europa,  ss.  i 
Tyskland  genom  Kerschensteiner 
(se  d.  o.  Suppl.)  m.  fl.,  i  Italien 
genom  Maria  Montessori  (se 
Montessorisystemet),  i 
Sverige  genom  Otto  Salomon  (se 
d.  o. ) .  Jfr  Uppfostran. 

*Arbetstid.  Nu  gällande  lag 
om  arbetstidens  begränsning  samt 
de  därmed  sammanhörande  lagar- 
na rör.  arbetstiden  å  svenska  far- 
tyg och  om  vissa  inskränkningar 
beträffande  tiden  för  förläggande 
av  bageri-  och  konditori  arbete  äro 
utfärdade  1926.  De  äro  alltjämt 
av  provisorisk  natur  och  gälla 
t.  o.  m.  31  dec.  1930.  Sverige  har 
sålunda  —  i  likhet  med  flertalet 
andra  moderna  industriländer  — 
ännu  ej  ratificerat  de  internatio- 
nella arbetstidskonventionerna.  — 
Till  arbetstidslagstiftningen  tor- 
de även  böra  hänföras  lagen  1919 
om  begränsning  av  tiden  för  id- 


141 


Arboga — a.  b.  Archimedes 


142 


Arboga.  Stadspart!  vid  Arbogaån. 


kände  av  handel  och  viss  annan 
rörelse,  den  s.  k.  stängningslagen 
(se  Stängningstid),  varom 
lagbestämmelser  emellertid  varit 
gällande  ända  sedan  1909. 

*Arboga  är  en  av  mell.  Sve- 
riges mest  idylliska  småstäder  och 
har  bevarat  en  ålderdomlig  prä- 
gel, särskilt  utmed  åstränderna. 
Staden  får  i  mycket  sin  karaktär 
av  de  gamla  köpmanshusen  med 
deras  stora,  av  magasins-  och  ut- 
huslängor omslutna  gårdar.  A. 
har  två  kyrkor,  den  ena  stads-, 
den  andra  landsförsamlingens. 
Den  förra  torde  vara  uppförd 
omkr.  1300  som  franciskankyrka. 
tornet  med  spetsig  '  spånklädd 
spira  på  1600-t.;  den  har  medel- 
tida, hårt  restaurerade  kalkmål- 
ningar. Den  senare  gi-undlades  på 
1100-t.,  koret  och  tornet  uppför- 
des på  1200-t.  och  n.  sidoskeppet 
i  samband  med  valvslagningen  vid 
medeltidens  slut ;  den  har  vackert 
altarskåp  från  1500-t:s  början. 
Eådhuset,  som  erhöll  sitt  nuv.  ut- 
seende på  1700-t.,  ligger  på  plat- 
sen för  den  forna  helgeandskyrkan 
vid  Stora  torget,  som  f.  ö.  omges 
av  förnämliga  gamla  borgarhus. 
—  Enl.  1927  års  skolordning  om- 
organiseras samskolan  till  4-årig 
samrealskola.  Industrin  syssel- 
satte 1927  vid  17  arbetsställen 
535  arbetare,  därav  c:a  180  vid 
a.  b.  Arboga  mekaniska  verkstad 


(firman  etablerad  1856)  och  c:a 
80  vid  a.  b.  Arboga  margarin- 
fabrik (etablerad  1888).  Glasbru- 
ket är  numera  nedlagt.  —  A.  var 
fordom  berömt  för  sitt  vapen- 
smide.  1561  upprättades  där  ett 
kronans  harnesk-  och  gevärsfak- 
tori, det  första  i  Sverige. 

*Arboga  kontrakt  omfattar 
nu  pastoraten  Arboga  stads-  och 
landsförs.  samt  Säterbo;  Medåker 
och   Himmeta;    Västra   Skedvi. 

*Arbogaån  har  ett  flodområde 
av  3,810  kvkra.  och  representerar 
en  medelvatteneffekt  av  40,000 
HK.   därav  c:a  27.000  vitbyggda. 

*Arbrå  hade  1928  5,945  inv., 
därav  1,095  i  Arbrå  muni- 
cipalsamhälle.  ^Mimicipal- 
samhället,  som  är  beläget  vid 
Ljusnan  och  har  station  vid 
Xorra  stambanan,  har  bl.  a.  ett 
vattenkraftverk  på  6,500  HK 
(äg.  a.  b.  Arbrå  kraftverk)  samt 
ett  flertal  indu.strianläggningar 
(Arbrå  verkstads  a.  b.,  grundat 
1922,  m.  fl.). 

*Arbrå  och  Järvsö  tingslag, 
se  Västra  Hälsinglands 
domsaga. 

Are,  förk.  för  arcus  (se  Cyk- 
lometriska funktioner). 

Arca'num,  se  A  r  k  a  n  u  m. 
Suppl. 

*Archer,  William,  avled 
1924. 

a.  b.   Archimedes,   Stockholm, 


143 


v.  Arco — Aretino 


144 


grundat  1907,  tillverkar  vid 
verkstäder  i  .Sundbyberg  bl.  a. 
utombordsmotorer. 

v.  A'rco,  Georg,  f.  1SG9, 
greve,  tvsk  ingenjör,  direktör  för 
Gesellschaft  fiir  Drahtlose  Tele- 
giaphie  från  1903.  A.  liar  gjort 
betydande  insatser  i  radiotekni- 
kens utveckling,  bl.  a.  genom  ut- 
arbetandet av  periodtransforma- 
toi-er  och  uppfinningen  av  våg- 
mätaren.  Se  även  S  1  a  b  y. 

*Arctander,  S  o  f  u  s,  avled 
1924. 

a.  b.  Arctic,  Sthlm,  grundat 
1923,  äger  i  Motala  verkstad  för 
tillverkning  av  kylapparater  enl. 
Platen-Munters'  system.  Dotter- 
bolag till  a.  b.  Elektrolux. 

*Ardahan  (turk.  Erdihan) 
tillhör  numera  åter  Turkiet. 
Folkmängden,  som  i  huvudarbetet 
angivits  för  ett  större  förvalt- 
ningsområde med  samma  namn, 
uppgick  1927  för  staden  till  en- 
dast 2,400  inv. 

*Ardennerhästen.  Stamboks- 
föreningen  för  svenska  ardenner- 
hästen  antog  1923  namnet 
Avelsfö reningen  för 
svenska  ardennerhäs- 
t  e  n. 

*Ardennes.  Folkmängden  hade 
1926  ökats  till  297,000.  Huvud- 
stad är  Méziéres. 

Ardigö  [-gå'],  Eoberto,  f. 
1828,  d.  1920,  italiensk  filosof, 
prof.  i  Padua  1881—1909.  A. 
framstår  som  en  av  märkesmän- 
nen för  positivismen  (se  d.  o.),  åt 
vilken  han  givit  en  självständig 
systematisk  utformning  i  sin  om- 
fattande produktion  (Opere  filo- 
sofiche;  7  bd,  1882—89).  Han 
bildade  även  skola  inom  den  ita- 
lienska filosofin  (A.  Groppali,  G. 
Dandolo,  G.  Tarozzi  m.  fl.). 

Ardome'ter  (av  lat.  a'rdor, 
värme,  och  grek.  metrei'n,  mäta). 


detsamma  .som  strålningspyrome- 
ter    (se   Pyrometri   sp.    745). 

*Ardre.  Kyrka  med  kor  från 
1000-t.,  torn  från  1100-t.  och 
långhus  från  1200-t.  Under  kyr- 
kans golv  ha  påträffats  6  märk- 
liga bildstenar,  nu  i  Stat.  hist. 
mus.  4  av  dessa,  härrörande  från 
1000-t  :s  mitt,  äro  av  en  mera 
sällsynt  form,  försedda  med 
mönster  i  runstensstil  (se  ill.  till 
Gotland  sp.  1404) .  I  A.  ligger 
ilven  ruinen  av  Gunfiauns  kapell, 
trol.  uppfört  på  1300-t. 

*Aréhn,  N  i  1  s,  avled  1928.  Han 
var  under  sina  sista  år  anställd 
först  vid  Konserthustcatern  och 
sedan  vid  Oscarsteatern. 

Arekoli'n,  växtbas  (jfr  d.  o.) 
med  pyridin;  förekommer  i  areka- 
nötter. 

*Arenander,  Oskar,  avled 
1925. 

*Arendal  är  säte  för  fylkes- 
mannen   i   Aust-Agder   fylke. 

Areo'i  1.  e'  h  r  i,  numera  upp- 
löst hemligt  sällskap  på  Tahiti 
och  närliggande  öar,  stiftat  av  en 
som  gud  dyrkad  stamfader.  Oro. 
Sällskapet  bestod  av  både  män 
och  kvinnor.  Från  ö  till  ö  drog  A. 
omkring  och  uppförde  vissa  my- 
steriespel, vanl.  kulminerande  i 
erotiska  orgier.  Medlemmarna, 
som  icke  fingo  ingå  äktenskap, 
levde  i  ett  sexuellt  fritt  samliv, 
och  deras  barn  offrades  rituellt 
till  Oro. 

*Arequipa.  2.  A.,  som  1925 
hade  58,000  inv.,  är  näst  Lima 
och  Callao  Perus  största  stad. 
Den  har  järnvägsförbindelse  med 
hamnen  Mollendo  och  det  inre  av 
landet.  Se  ill.  till  Peru  sp.  170. 

*  Aretino,  P  i  e  t  r  o.  Ars  rent 
skönlitterära  betydelse  har  varit 
mycket  stor.  Hans  komedi  Uipo- 
crito  (1542)  är  en  av  förelöpar- 
na till  IMoliéres  Tartuffe.  Skrivna 
på   ledigt    samtalsspråk,   ha   A:s 


145 


Arfwidsson — Argentina 


146 


komedier  även  spelat  stor  roll 
för  det  italienska  skriftspråkets 
utveckling.  Detsamma  gäller  ora 
A:s  slippriga  men  kulturhisto- 
riskt intressanta  dialoger,  Ragio- 
namenti  (1535 — 38). 

Arfwidsson,  Nils,  f.  1802,  d. 
1880,  författare  och  kritiker,  med- 
arbetare bl.  a.  i  Dagligt  Allehan- 
da 1832 — 39,  intendent  för  Kungl. 
teatern  1844 — 45,  främst  känd  för 
sin  ypperliga  Ossianöversättning 
(2  bd,   1842—46). 

*Argand,  J.  R-  Den  vanl.  efter 
A.  uppkallade  metoden  för  fram- 
ställning av  komplexa  tal  angavs 
redan  tidigare   av  Wessel. 

Argent  d'allemand  [arja'r) 
dalma'i)]  (fr.,  tyskt  silver),  se 
Nysilver. 

*Argenteuil.  Folkmängden  ha- 
de 1926  ökats  till  45,000. 

*Argentina  hade  1928 

10,628,000  inv.  (3,4  per  kvkm.). 
Näringsliv.  Av  A:s  yta  beräknas 
35  %  1.  1  mill.  kvkm.  vara  od- 
lingsbara (därav  kräva  40,000  kv- 
km. konstbevattning),  35  %  ut- 
göras av  betesmark  och  15  % 
av  skogsmark.  1928  utgjorde  ex- 
porten av  majs  6,5,  vete  5,4,  lin- 
frö 2,0  och  havre  0,3  mill.  ton. 
Fårstocken  har  under  senare  år 
starkt  minskats  till  följd  av  åker- 
brukets landvinningar  i  den  för- 
nämsta fåravelsprovinsen,  Buenos 
Aires;  en  förskjutning  mot  A:s 
s.  delar  gör  sig  märkbar.  Ullpro- 
duktionen uppgick  1927  till 
146,100  ton.  1926  utgjorde  expor- 
ten av  kylt  och  fruset  nötkrea- 
turskött 660,000  ton  och  av  fruset 
fårkött  70,000  ton.  Skogsbruket  i 
n.  A.  är  av  vikt;  dess  förnämsta 
alster  äro  quebracho  och  Para- 
guay-te. Bergoljeproduktionen  har 
starkt  ökats  (se  tabell  till 
Bergolja.  Suppl.) .  Bland  ham- 
narna märkes  även  Bahia  Blanca 
med    stor    spannmåls-    och   ullex- 


Pietro    Aretino.    Mälning   av    Tizian. 

port.  —  Lufttrafiken  har  under 
senare  år  fått  en  betydande  om- 
fattning. Centrum  för  luftlinjerna 
är  Buenos  Aires  (jfr  d.  o.  Suppl.). 
—  Myntenhet  är  guldpeson  (peso 
oro)  med  ett  värde  av  3,60  kr.  Den 
delas  i  100  centavos.  I  omlopp  är 
emellertid  endast  papperspeson 
(peso  papel)  =  0,44  guldpeso.  - — 
För  mått  och  vikt  gäller  meter- 
systemet. —  Rättsväsen.  Rätt- 
skipningen utövas  av  förbunds- 
och  provinsdomstolar.  Bland  de 
förra  märkas  högsta  domstolen  i 
Buenos  Aires  och  fem  appella- 
tionsdomstolar.  Varje  provins  har 
en  överdomstol  och  flera  lägre 
domstolar.  —  Försvarsväsen.  All- 
män värnplikt  gäller.  Utbild- 
ningstiden är  1-årig.  Förutom 
den  för  förbvmdet  gemensamma 
armén  på  5  infanteridivisioner, 
2  kavalleribrigader  m.  m.  med  en 
fredsstyrka  på  omkr.  25,000  fin- 
nas inom  de  olika  staterna  natio- 
nalgarde och  territorialgarde  av 
de  äldre  årsklasserna  från  fyllda 
30  år.  Flottan  omfattar  2  slag- 
skepp ä  31,000  ton,  9  jagare  samt 


147 


Argon — Argostoli 


148 


Den  odlade   jordens  användning  och   av- 
kastning 1927. 

Areal  Skörd 

(kvkm.)  (1,000-t. 
ton) 

Vete    79,780  6,509 

Majs   43,460  7,700 

Havre    12,790  759 

Korn   4,800  317 

Potatis     1,420  OSS 

Rörsocker    ttiiO  474 

Linfrö  28,5.'->0  2,018 

Vin   1,130  4,1201 

Tobak   (1925)   87  10 

Bomull    —  73 

1  1,000-t.   hl. 

Kreatursstock  1922  (1,000-t.  djur). 

Hästar    0,432 

Åsnor  och  mulåsnor  913 

Nötkreatur     37,065 

Svin    1,437 

Får    36,209 

Getter    4,820 

Handelsomsättning-,  (Mill.  guldpesos.) 
Ar  1920    1922    1924    1920    1927 

Import    854    690       829     S23       8.J7 

Export    1,007    676    1,011     792    1,009 

Viktigaste  importvaror  1927. 
(Mill.  guldpesos.) 

Textilvaror    192.2 

.Tjirn  o.  stftl  samt  andra  metaller  ...  174,8 

Livsmedel    9."),;; 

Glas-  och  lervaror  71, „ 

Oljor  70,5 

Trä  och  trävaror  51,7 

Kemikalier   30,; 

några  äldre  kryssare  m.  m.,  var- 
jämte ett  antal  kryssare,  jagare 
och   U-båtar  äro  under  byggnad. 

—  Undervisningsväsen.  Den  hög- 
re undervisningen  utövas  nu- 
mera   vid     fem     stat.suniversitet. 

—  Press.  De  främsta  dagliga 
tidningarna  äro  La  Prensa  och  La 
Naciön.  —  Historia.  Den  1922 
valde  presidenten  Alvear  hade 
under  sina  första  regeringsår  att 
kärapa  mot  svåra  missförhållan- 
den på  arbetsmarknaden,  åtfölj- 
da av  strejker  och  oroligheter, 
men  de  senare  åren  ha  i  detta 
avseende  medfört  en  vändning  till 
det  bättre  i  följd  av  uppsvinget 
inom   det    ekonomiska   livet.    Det 


Viktigaste  exportvaror  1927. 
(Mill.  guldpesos.) 

Jordbruksprodukter   609,, 

Kött,  ull,   hudar  etc 308,o 

Andra  produkter  av  boskapsskötseln     53, o 
l*rodukter  av  skogsbruket  22, t 

Viktigaste  import-  och  exportländer, 
(Import   och   export   i    mill.    guldpesos.) 
1927 
Imp.  Exp. 

Belgien    39.8    90,9 

Brasillen     43,»    37,; 

Frankrike    59, j    68„ 

För.  Stat 217,g    83,8 

Italien    68,,    44, j 

Storbritannien    166,o  285, « 

Tyskland     97,o  160,i 

Argentinas    handel     med    Sverige  1927. 
(1,000-t.  kr.) 

Kxp.  Iiiip. 

Konserver,   kött  m.   m 179  5 

Spannmål    22,286  35 

Ull  2,767  — 

Hudar  och  skinn  m.  m 6,433  55 

Talg,  oljor  etc 1,027  35 

Trävaror    —  1,185 

Linfrö   8,889  — 

Oljekakor    1,579  — 

Tapper,  papp  etc —  3,588 

Quebraehoextrakt    1,213  — 

Mineral   o.    fabrikat   därav        166  7,015 

Metaller   o.    arbeten  därav         —  3,117 

Maskiner,     apparater     etc.          —  4,997 

övriga  varor 9  63 

Exp.,  resp.  imp.  tot.  värde  44,548  20,093 

starkaste  politiska  partiet  är  det 
radikala,  som  vid  1924  års  val 
sprängdes  i  tvenne  fraktioner,  av 
vilka  den  ena  stödde  presidenten, 
den  andra  dennes  företrädare  och 
främste  motståndare,  H.  Iri- 
goyen.  Vid  presidentvalet  1928 
segrade  denne.'  A.  har  fortfarande 
ej  aktivt  deltagit  i  N.  F:s  arbete. 
*  Argon  användes  numera  som 
fyllning  i  glödlampor. 

Argo'stoli,  Argosto'l  ion. 
huvudstad  på  ön  Kefallenia, 
Grekland.  God  hamn.  ]\Iarinskola. 
I  närheten  finnas  berömda  kvar- 
nar, som  drivas  av  det  i  två  klyf- 
tor instörtande  havsvattnet. 
8,000  inv.   (1928). 


149 


Argument — Arkaisk 


150 


*Argument.  Matem.  Se  K  o  m  - 
plexa  tal. 

*Argyllshire  hade  1928  79,000 
inv.,  därav  c:a  %  gaelisktalande. 
A.,  som  är  berömt  för  sin  stor- 
slagna natur,  omfattar  dels  ett 
fastlandsområde,  som  mot  s.  löper 
ut  i  halvön  Kintire,  dels  flertalet 
av  Inre  Hebriderna,  bland  vilka 
märkas  Mull,  Jura  och  Islay  samt 
de  små  öarna  lona  och  Staflfa. 
Huvudstad  Inveraray. 

Argyrodi't,  ett  reguljärt  kri- 
stalliserande mineral  av  samman- 
sättningen AgsGeSe.  Anmärk- 
ningsvärt för  sin  halt  av  germa- 
nium  (se  d.  o.).  Förekommer  bl.  a. 
vid  Freiberg  i  Sachsen. 

*ArhangeIsk.  Guvernementet 
A.  (450,400  kvkm.,  4.38,000  inv. 
1926)  ingår  nu  i  Nordöstra  om- 
rådet, där  staden  A.  (71,000  inv. 
1926)   utgör  huvudstad. 

A'ri,  C  a  r  i  n  a,  f .  1897,  dansös, 
utbildad  vid  Kungl.  teaterns  ba- 
lettskola, 1920—24  anställd  vid 
Svenska  baletten  (se  d.  o.),  där 
hon  småningom  kom  att  uppbära 
de  kvinnliga  huvudrollerna.  Se- 
nare har  hon  uppträtt  i  egna 
danskompositioner  i  Paris,  där 
hon  är  bosatt,  och  under  gästspel, 
bl.  a.  i  Stlilm.  Hon  är  gift  med 
tonsättaren  É.  D.  Inghelbrecht. 

*Arica.  Om  Tacna-Aricafrågan 
se  T  a  c  n  a,  även  Suppl. 

Ari'da  bildningar  (av  lat. 
a'ridus,  torr),  avlagringar,  som 
uppstå  i  arida  (torra)  klimatom- 
råden, t.  ex.  saltlager. 

*Arild.  som  utgör  ett  munici- 
palsamhälle  i  Brunnby  skn, 
Malmöh.  1.,  är  ett  idylliskt  sam- 
hälle med  vackert  läge  vid  Kul- 
lens s.ö.  sluttning  mot  Skäldervi- 
ken.  Det  är  en  av  Skånes  mest 
besökta  badorter.  340  inv.  (1928). 

Arilds  tid,  se  Kung  Orres 
tid. 

*Aringsås    bildar    sedan    1924 


jämte  Lekaryd  och  Härlöv  ett 
pastorat.  I  A.  ligger  Alvesta  mu- 
nicipalsamhälle. 

*Ariosto,  Ludovico.  Orlan- 
do  furioso  finnes  i  sv.  övers.  (Den 
rasande  Roland,  4  bd,  1865 — 70) 
av  K.  A.  Kullberg.  A:s  efter 
Plautus'  och  Terentius'  mönster 
skrivna  komedier,  främst  La  cas- 
saria  (1508;  sv.  övers,  i  Världs- 
litteraturen, del  3  : 1  1902),  ha  tjä- 
nat som  förebild  för  många  bland 
senare  tiders  lustspelsdiktare. 

*Aristofanes.  I  starkt  mo- 
derniserad form  ha  under  senare 
år  flera  av  A:s  komedier  upp- 
förts och  gjort  stor  lycka  på  sce- 
nen. Särskilt  äro  att  nämna  Eein- 
hardts  uppförande  av  Lysistrata 
och  Dullins  av  Fåglarna,  vilken 
senare,  i  övers,  av  H.  Gullberg  och 
I.  Harrie,  även  uppförts  i  Sthlm 
1928. 

*Aristoteles.  Om  A:s  poetik 
samt  hans  uppfattning  av  trage- 
din se  P  o  e  t  i  k  sp.  343  och  Tra- 
gedi. 

*Aritmetik,  jfr  Matema- 
tik. 

*  Arizona.  Folkmängden  upp- 
skattades 1928  till  474,000.  Jord- 
bruket, som  mö j liggöres  genom 
stora  anläggningar  för  konstbe- 
vattning, producerar  bomull  och 
spannmål  m.  m. 

*Arjeplogs  lappmarks  tings- 
lag ingår  i  Piteå  domsaga, 
Norrb.  1. 

*Arkadien.  På  uppfattningen 
av  A.  SS.  det  idylliska,  från  strid 
och  ävlan  fria  herdelandet  åter- 
går det  latinska  citatet  et  in 
A  r  c  a'  d  i  a  e'  g  o,  "även  jag  har 
varit  i  Arkadien",  uttiyck  för 
det  vemodiga  minnet  av  en  för- 
gången ljuv,  bekymmerslös  till- 
varo. —  Ark  a' dis  k,  lantligt 
idyllisk. 

*  Arkaisk   benämnes   i    synner- 


151 


Arkansas — Arlen 


152 


All  ,s     ^      itTrophirae.    Detalj   av   klost- 
rets korsgång. 

het  den  tidiga  grekiska  bildhug- 
garkonsten  (se  d.  o.  sp.  1509). 

*  Arkansas  [amerikanskt  utt. 
a'k3nså].  2.  Folkmängden  upp- 
skattades 192S  till  1,944,000. 

Arka'num  (lat.  arca'num,  av 
arca'7ius,  hemlig),  hemligt  medel; 
läkemedel  med  hemlig  samman- 
sättning. 

Arkeisk  [arke'-]  (av  grek.  ar- 
J:aJ'os,  gammal),  som  tillhör  ur- 
berget. —  Arkeikum  [arke'-], 
detsamma  som  urberget. 

Arkeozo'ikum  (av  grek.  ar- 
kaj' os,  gammal,  och  zo'on,  djur), 
arkeozo'iska  bildning- 
a  r,  detsamma  som  urberg. 

*Arkiv.  Landsarkivet  i  Upi^- 
sala  har  som  distrikt  Stockholms, 
Uppsala,  Södermanlands,  Örebro, 
Västmanlands  och  Kopparbergs  1., 
landsarkivet  i  Vadstena  Östergöt- 
lands, Kalmar,  Jönköpings  och 
Kronobergs  1.,  landsarkivet  i 
Lund  Blekinge,  Kristianstads, 
Malmöhus  och  Hallands  1.,  lands- 
arkivet i  Göteborg  Göteborgs  och 


Bolius,  Älvsborgs,  Skaraborgs  och 
Värmlands  1.  samt  arkivdepån  i 
Visby  Gotlands  1.  1928  löstes  den 
gamla  norrländska  arkivfrågan 
genom  riksdagens  beslut  om  inrät- 
tandet av  ett  landsarkiv  i  Härnö- 
sand för  Gävleborgs,  Västernorr- 
lands,  Västerbottens  och  Norrbot- 
tens 1.  samt  ett  länsarkiv  i  öster- 
sund  för  Jämtlands  1. 

Arkivalier,  arkivhandlingar ; 
urkunder,  förvarade  i  ett  arkiv. 

Arkiv  för  nordisk  filologi, 
språkvetenskaplig  tidskrift,  utg. 
1883— SS  i  Kristiania  av  G. 
Storm  under  titeln  Arkiv  for  nor- 
disk filologi,  därefter  i  Lund, 
1888—1928  under  redaktion  av  A. 
Kock,  fr.  o.  m.  1929  under  redak- 
tion av  E.  Olson. 

Arkivkilogram,  se  Meter- 
systemet. 

Arko's,  se  Sandsten. 

A'rktis,  tidskrift  (se  A  e  r  o  - 
a  r  c  t  i  c.  Suppl.). 

Arktisk  kultur,  se  B  o  p  1  a  t  s  - 
kult  u  r.  Suppl. 

Arktisk  tid,  den  arktiska  kli- 
matperioden vid  tiden  för  inlands- 
isens avsmältning  i  s.  Sverige.  Se 
Sverige,  schema  sp.  449 — 450. 

Arkupptagningsmaskin,        se 

Papper   sp.    1006. 

Arkwright  [a'krajt],  Ric- 
hard,  se  S  p  i  n  n  i  n  g  sp.   1316. 

Arky'tas,  f.  omkr.  430  f.  Kr., 
d.  365,  grekisk  matematiker  av 
den  pytagoreiska  skolan,  verksam 
i  Tarentum,  fann  en  lösning  till 
det  deliska  problemet,  behandlade 
proportionsläran  m.  m. 

Arla,  se  S  ä  r  1  a. 

*Arlberg.  Sedan  1925  är  Arl- 
bergbanan  elektrifierad. 

Arlen  [a'lan],  M  i  c  h  a  e  1, 
pseud.  för  Dikran  Kuyum- 
j  i  a  n,  f.  1895,  engelsk  författare 
av  armenisk  härkomst.  A.  har  vxm- 
nit  stor  publikframgång  med  spi- 
rituella men  affekterade  romaner 


153 


Arles — Armorikanska  bergskedjan 


154 


från  engelskt  societetsliv,  främst 
The  green  hat  (1924;  Den  gröna 
hatten,  1925),  vilken  även  drama- 
tiserats  (uppf.  i  Sthlm  1926). 

*  Arles.  En  av  A:s  märkligaste 
fornlämningar  utgöra  ruinerna 
av  den  antika  teatern  med  delvis 
bevarad  scenanordning.  I  s.ö. 
utanför  stadsmuren  ligger  den 
stämningsfulla,  starkt  förfallna 
gamla  kyrkogården  Aliscamps 
(lat.  Ely'sii  Ca'nipi  =  elyseiska 
fälten),  som  var  begravnings- 
plats redan  under  förkristen 
tid.  De  flesta  gravmonumen- 
ten äro  numera  bortförda  till 
olika  museer;  ett  flertal  forn- 
kristna  sarkofager  finnas  sålunda 
i  Musée  lapidaire  i  A.,  som  f.  ö. 
innehåller  ett  stort  antal  antika 
skulpturer  och  andra  fornfynd 
från  A.  och  närliggande  område. 
Bland  A :  s  medeltidsbyggnader 
intas  främsta  rummet  av  kyrkan 
Saint-Trophime,  en  av  Frankri- 
kes vackraste  romanska  kyrkor. 
Berömd  är  särskilt  den  på  llSO-t. 
utförda  västportalen  med  av  an- 
tikiserande kolonner  omgivna 
apostlastatyer  (se  ill.  till 
Fransk  konst  sp.  569 ) ,  vilka 
liksom  de  något  tidigare  skulptu- 
rerna i  det  angränsande  klostrets 
korsgång  tillhöra  den  j^rovensals- 
ka  1100-talsskulpturens  huvud- 
verk. 

*Arlöv  har  station  vid  Södra 
stambanan  och  Västkustbanan. 
Sockerfabriken  anlades  1777  och 
är  den  största  i  Sverige. 

*Arm.  Fys.  Ett  kraftpars  (se 
d.  o.)  arm  är  avståndet  mellan 
de  parallella  krafternas  rikt- 
ningslinjer. (Hävstångs-) arm  för 
en  kraft,  som  verkar  på  en  kring 
en  axel  vridbar  kropp,  är  vinkel- 
räta  avståndet  från  kraftens  pro- 
jektion på  ett  mot  axeln  vinkel- 
rätt plan  till  axelns  skärning  med 
detta  plan. 


*Armagh  är  huvudstad  i 
grevskapet  A.,  Nord-Irland. 
Inom  grevskapet,  som  1926  hade 
110,000  inv.,  drives  linneindustri 
och  laxfiske. 

*Armborst,  se  även  S  t  å  1  - 
b  å  g  e. 

*Armé.  Arméförvaltningen 

har,  utom  de  fyra  departementen, 
även  en  sjukvårdsstyrel- 
se  (se  d.  o.). 

*Armenien.  Den  plan,  som  de 
allierade  på  grundval  av  Sévres- 
freden  hade  att  skapa  en  oberoen- 
de armenisk  stat,  förföll,  när  i 
Lausannefreden  större  delen  av  de 
härför  avsedda  områdena  tillätos 
förbli  under  Turkiet.  Huvud- 
delen av  republiken  Erivan  blev 
emellertid  1920  en  socialistisk 
sovjetrepublik,  A.  1.  A  j  a  s  t  a  n, 
bestående  av  de  f.  d.  ryska 
guvernementen  Erivan,  Elisavet- 
pol,  Tiflis  och  en  del  av  området 
Kars  och  ingående  i  Transkauka- 
siska  socialistiska  federativa  sov- 
jetrepubliken (se  Kaukasus 
sp.  702).  Denna  stat  hade  1926  en 
yta  av  30,948  kvkm.  och  880,000 
inv.,  därav  85  %  armenier.  Hu- 
vudstad är  Erivan.  - — •  De  egent- 
liga armenierna  räknas  enl.  nyare 
rasindelning  till  den  främre  asia- 
tiska underrasen  av  vita  rasen 
("den  indoeuropeiska  rasen"  är 
ett  föråldrat  begrepp) .  Jfr  M  ä  n  - 
ni  skor  a  ser  sp.  518  f. 

*Armentiéres,  som  1911  hade 
29,000  inv.  men  1921  endast  15,000 
inv.,  har  på  senare  år  varit  före- 
mål för  raskt  återuppbyggande. 
Det  hade  1926  21,000  inv. 

Arme'ra  (av  lat.  arma' re,  be- 
väpna), utrusta,  förse  med  artil- 
leripjäser, ammunition  o.  d. ;  för- 
stärka (jfr  Armerad  be- 
tong). Se  även  Ankare.  Magn. 

Armorika'nska     bergskedjan, 

se  Variskiska  bergsked- 
j  an. 


155 


Armorlsystemet — Arsacetin 


156 


Armorlsystemet,  se  O  r  1  i  n  g. 

Armstrong  la'm8trång],  Ed- 
ward F  r  a  n  k  1  a  n  d,  f.  1878, 
engelsk  kemist,  liar  utfört  värde- 
fulla undersökningar  av  kolhydra- 
tei-  oeli  enzymer. 

A'rneberg,  A  r  n  s  t  e  i  n,  f . 
1882,  norsk  arkitekt,  framträdde 
efter  studier  i  Stockholm  som  en 
ledande  kraft  inom  den  yngre 
norska  arkitektgenerationen.  Till- 
sammans med  sin  kompanjon 
Magnus  Poulsson  (se  d.  o.)  har 
han  bl.  a.  utfört  telegrafhuset 
och  ritningarna  till  det  nya  råd- 
huset i  Oslo. 

A'rnold  [-nålt],  G  o  1 1  f  r  i  e  d, 
f.  1666,  d.  1714,  tysk  pietistisk 
präst  och  teolog,  ryktbar  för  sitt 
för  den  kyrkohistoriska  forsk- 
ningens utveckling  betydelsefulla 
arbete  Unparteiische  Kirchen- 
und  Ketzerhistorie  (3  dir,  1699 — 
1715),  som  med  sin  skarpa  kritik 
av  ortodoxin  och  sitt  lidelsefulla 
partitagande  för  sekterismen 
framkallade  en  häftig  fejd. 

*Arnö.  1-  A.  omfattar  Oknö 
och  Arno  jämte  några  smärre 
öar  i  Mälaren,  ö.  om  Aspö.  Fram- 
deles skola  Lillkyrka  och  Boglösa 
förenas  med  pastoratet. 

Arno,  gods  med  huvudgård  i 
S:t  Nikolai  skn.  Södermani.  1., 
sedan  1769  fideikommiss  inom 
adliga  ätten   Sparre. 

Arowa'ker,  se  Indianer  sp. 
1297  och  Fornamerikansk 
kultur  sp.   346  och  350  f. 

*Arras  är  huvudstad  i  dep. 
Pas-de-Calais,  och  hade  1926 
30,000  inv.  Det  äger  två  utomor- 
dentligt homogena,  under  världs- 
kriget bombarderade  och  seder- 
mera delvis  återuppbyggda  arki- 
tekturgrupper :  den  enorma 
Grande  Place,  omgiven  av  vackra 
palats  i  nederländsk  barockstil, 
samt  den  mindre  och  likartade 
Petite  Place  med  det  vackra,  rikt 


dekorerade    rådhuset     (Hotel    de 
Ville)    från  1500-t:s  början. 

*Arrende.  Den  särskilda  ar- 
rendelagen 25  juni  1909  för  viss 
jord  å  landet  inom  Norrland  och 
Dalarna,  den  s.  k.  norrländs- 
ka arrendelagen  (se 
Norrlandsfrågan  sp. 
1048,  även  Suppl.),  har  genom  lag 
27  juni  1927  fått  utsträckt  till- 
lämpning,  undergått  vissa  änd- 
jingar  och  erhållit  rubriken  lag 
om  arrende  av  viss  jord  å  landet 
i  Norrland  och  vissa  delar  av 
Svealand.  —  Lagen  om  oskälig  ar- 
rendestegring utfärdades  28  juni 
(ej  jan.)  1918.  —  Social  arrende- 
lagstiftning kora  till  stånd  vid 
1027  års  riksdag  (se  Social 
jordlagstiftning.   Suppl. ) . 

*Arrhenius.    3.    Svante    A. 

avled  1927. 

*Arrie.  Sedan  1924  bilda  Gäs- 
sie.  Eskilstorp,  A.  och  Hököpinge 
ett  pastorat. 

Arrivi'st  (av  fr.  arriver,  upp- 
nå, vinna),  detsamma  som  streber. 

Arroba  [arå'-],  spanska  rymd- 
mått. A.  mayor  [-jå'r]  =  16,i 
1.,  A.  men  or  [-nå'r]  (för  olja) 
=  12,6  1.  A.  är  även  ett  vikt- 
mått, i  Portugal  och  Brasilien  = 
32  pund  =  14,7  kg.,  i  övriga  Syd- 
Amerika,  Spanien  och  Mexiko  = 
25  pund  =11,5  kg. 

Arronde'ra  (fr.  arronder,  av 
lat.  rotu'ndus,  rund),  avrunda, 
utvidga    (sina   besittningar). 

Arrowrockdammen  [ae'rråo- 
råkk-],  en  tvärsöver  dalklyftan 
Boise  canyon  i  Idaho,  För.  Stat.. 
1915  färdigbyggd  dammanlägg- 
ning för  magasinering  av  vatten 
till  bevattning  av  n.  delen  av 
Great  Basin  (80,000  har).  A.,  som 
magasinerar  3  ^A  milliarder  kbm. 
vatten,  är  en  av  världens  största 
dammanläggningar  i  sitt  slag. 

Arsaceti'n,  arsenikhaltig  orga- 


157 


Arsenik — Arv 


158 


nisk  förening,  som  användes  som 
läkemedel  mot  afrikansk  sömn- 
sjuka  (se  d.  o.  2). 

*  Arsenik.  Arsenikför- 
giftning. Halten  av  A.  får  i 
följande  varor  ej  uppgå  till: 
papper  m.  m.  0,2  5  mg.  per  4  gr. 
1.  100  kvcm.,  vävnader  0,40  mg. 
per  2 — 5  gr.  1.  30  kvcm.,  barnlek- 
sak 0,20  mg.  i  färg  från  100  kv- 
cm., garn  0,4  0  mg.  per  2  gr.,  ta- 
peter (ej  överstiga)  0,2  5  mg.  per 
100  kvcm.,  färg  i  rum  (ej  över- 
stiga) 1,2  5  mg.  på  40  kvcm.  På 
yrkan  av  allmän  åklagare  är  hus- 
ägare skyldig  borttaga  tapet  I. 
färganstrykning  med  för  hög  ar- 
senikhalt. 

Arsi'ner,  med  aminer  analoga 
organiska  föreningar,  uppkomna 
genom  substitution  av  väteatomer 
i  arsenikväte,  AsHj.  Ex.  på  A.  är 
dimetylarsin,  (CH3)2AsH, 
som  irmehåller  radikalen  kakodyl 
(se  d.  o.). 

Arsji'n,  ryskt  längdmått  = 
71  cm.  —  2.  Turkiskt  längdmått 
=  76  cm. 

A'rte  et  Ma'rte,  lat.,  "genom 
konst  och  krig",  d.  v.  s.  genom 
fredlig  id  och  krigiska  bragder, 
devis  i  ridderskapets  och  adelns 
sigill. 

Artefa'kt  (av  lat.  ars,  konst, 
och  fa'cere,  göra),  konstgjord; 
verk   av  konstskicklighet. 

*Artemisia.  Bladen  och  de 
blommande  grenspetsarna  av  mal- 
ört användas  även  i  medicinen 
(digestionsförbättrande  och  exci- 
terande).  Blomkorgarna  av  A. 
ci'na  från  Väst-  och  Central-Asien 
användas  som  maskmedel  (jfr  d. 
o.)  under  namn  av  maskfrö 
(jfr  d.  o.).  Det  innehåller  santo- 
nin.  Se  även  Dragon. 

Arteri't,  detsamma  som  åder- 
gnejs. 

*Artikel.  Sprdkv.  Flera  (även 
indoeuropeiska )   språk  sakna  helt 


1.  delvis  A.  Grekiskan  har  blott 
bestämd  fristående  A.,  latinet  har 
ingen  A.  Den  bestämda  slutarti- 
keln (urspr.  ett  självständigt  ord) 
är  karaktäristisk  för  nordiska 
språk. 

*Artilleri.  —  Artilleri- 
och  Ingenjörhögskolan 
är  numera  förlagd  till  Generali- 
tetsbyggnaden,  östermalmsgatan 
8,  Sthlm.  —  Artillerista- 
b  e  n  består  enl.  1925  års  försvars- 
ordning av  en  chef  (överste),  som 
tillika  är  chef  för  artilleriets 
skjutskola,  2  majorer  och  13 
kompaniofficerare  (därav  en  från 
infanteriet)  jämte  viss  expedi- 
tionspersonal. 

Artnamn,     se  A  p  p  e  1 1  a  t  i  v. 
Art  nouveau,  se  L'  a  r  t  n  o  u  - 
v  e  a  u. 

*Artsybasjev,  Mihail  Pe- 
trovitj,  avled  1927.  Av  hans 
dramer  har  vtterligare  uppförts 
Fiender  i  Sthlm  1927. 

A'rup,  Erik,  f.  1876,  dansk 
historiker,  sedan  1916  prof.  i  Kö- 
penhamn. A:s  huvudarbete  är 
Danmarks  Bistorie  (1925),  i  vil- 
ken han  intager  en  mycket  kri- 
tisk ställning  till  den  äldre  forsk- 
ningen och  särskilt  framhåller  de 
ekonomiska  faktorernas  domine- 
rande inflytande  på  utvecklingen 
även  under  tidiga  epoker. 

*Arv.  Jur.  Genom  den  vid  192S 
års  riksdag  antagna,  den  8  juni 
s.  å.  utfärdade  lagen  om  arv,  vil- 
ken lag  trätt  i  kraft  med  1929  års 
ingång,  ha  i  såväl  principiellt  som 
praktiskt  hänseende  betydelse- 
fulla förändringar  införts  i 
svensk  arvsrätt.  Lagens  första 
viktiga  nyhet  är  begränsningen  av 
skyldemäns  förut  obegränsade 
arvsrätt  därhän,  att  endast  1) 
bröstarvingar,  2)  föräldrar,  3) 
syskon,  4)  syskons  avkomlingar, 
5)  far-  1.  morföräldrar  och  6) 
föräldrars    syskon    i    nu    nämnd 


159 


Arv 


160 


ordning  äro  arvsberättigade.  Ku- 
siner och  avlägsnare  släktingar 
ha  däremot  ej  längre  arvsrätt.  I 
fråga  om  makes  arvsrätt  stadgar 
lagen,  som  upphävt  lagen  om 
makes  arvsrätt  14  juni  1920, 
att  om  gift  arvlåtare  ej  efterläm- 
nar bröstarvinge  1.  adoptivbarn 
(1.  dess  avkoniling),  ärver  efter- 
levande make  hela  kvarlåtenska- 
pen,  även  om  den  avlidnes  föräld- 
rar, syskon  1.  syskons  avkomling- 
ar  efterleva  (i  vilket  fall  maken 
förut  ärvde  endast  hälften).  De 
nyssnämnda  skyldemännen  ha 
emellertid  rätt  till  s.  k.  s  e  k  u'  n  - 
dosuccession,  vilket  innebär, 
att  om  de  överleva  den  efterle- 
vande maken,  de  äro  arvsberätti- 
gade till  hälften  av  dennes  egen- 
dom. Lagen  har  genom  denna  an- 
ordning velat  förhindra,  å  ena 
sidan  att  en  efterlevande  make 
skulle  till  den  avlidnes  släktingar 
behöva  avstå  en  väsentlig  del  av 
den  egendom,  som  varit  den  eko- 
nomiska grundvalen  för  äktenska- 
pet, å  andra  sidan  att  hela  egen- 
domen och  således  även  den  del 
därav,  som  kommit  från  den  först 
avlidnes  släkt,  skulle  övergå  till 
den  efterlevandes  släkt.  Den  del- 
ning av  egendomen,  som  vid  den 
sist  avlidne  makens  död  äger  rum 
mellan  makarnas  arvingar  å  ömse 
sidor,  söker  lagen  dels  genom  des- 
sa allmänna  bestämmelser,  dels 
genom  en  serie  specialbestämmel- 
ser göra  till  en  efter  makarnas 
insatser  proportionerlig  kvotdel- 
ning. Lagen  har  vidare  i  fråga 
om  utomäktenskapliga  barn,  av 
vilka  förut  endast  trolovnings- 
barn hade  arvsrätt  efter  fader, 
infört  den  nyheten,  att  om  fadern 
i  viss  närmare  fastställd  form  av- 
givit förklaring,  att  barnet  skall 
ha  samma  arvsrätt  efter  honom, 
som  om  det  vore  av  äktenskaplig 
börd,  barnet  1.  dess  avkomlingar 


ärver  fadern  och  fadern  barnet. 
Adoptivbarn  har  samma  arvsrätt 
efter  adoptanten  som  barn  i  äk- 
tenskap med  den  inskränkningen, 
att  bröstarvinge  icke  skall  lida 
intrång  i  sin  laglott  till  följd  av 
adoptivbarns  arvsrätt.  Om  adop- 
tivbarn genom  arv  1.  testamente 
erhållit  egendom  efter  adoptant 
och  dör  utan  att  efterlämna 
bröstarvinge,  äger,  om  barnet  var 
adopterat  av  makar  och  en  av 
dem  lever,  denne  samt  eljest  adop- 
tants  avkomlingar  rätt  att  före 
barnets  skyldemän  ta  arv  efter 
barnet  till  så  stor  del  av  kvar- 
låtenskapen,  som  i  värde  motsva- 
rar vad  barnet  bekommit  efter 
adoptanten.  Finnas  inga  arvsbe- 
rättigade skyldemän  efter  adop- 
tivbarnet, blir  adoptanten  när- 
maste arvinge.  - —  Vad  arvlåtaren 
i  livstiden  givit  bröstarvinge, 
skall  SS.  förskott  avräknas  å 
hans  arv,  om  icke  annat  föreskri- 
vits 1.  med  hänsyn  till  omständig- 
heterna måste  antagas  ha  varit 
avsett.  —  En  betydelsefull  nyhet 
innebära  lagens  bestämmelser  om 
underhållsbidrag  ur  kvarlåten- 
skap.  Om  en  arvlåtare  lämnar 
efter  sig  barn,  vars  uppfostran 
icke  är  avslutad  och  som  av  sitt 
arv  1.  annorledes  ej  kan  få  uppe- 
hälle och  utbildning  efter  vad  med 
hänsyn  till  omständigheterna  kan 
vara  skäligt,  får  barnet,  innan 
arv  1.  testamente  må  tagas,  ur 
kvarlåtenskapen  erhålla  bidrag 
till  sitt  underhåll  med  ett  belopp 
en  gång  för  alla,  dock  ej  sedan 
barnet  fyllt  21  år.  Den  aritme- 
tiskt lika  delningen  mellan  ar- 
vingarna får  således  i  vissa  fall 
stå  tillbaka  för  den  arvinges  in- 
tresse, som  ännu  icke  erhållit 
samma  utbildning  och  njutit  sam- 
ma förmåner  som  de  andra.  — 
Då  arvinge  ej  finnes,  skall  arvet 
tillfalla    en    särskild   fond,    a  II  - 


161 


Arvedsonska   gymnastikinstitutet — Arvika 


162 


manna  arvsfonden,  för  vil- 
ken närmare  bestämmelser  utfär- 
dats genom  en  särskild  lag  8  juni 
192S.  Den  förvaltas  av  Statskon- 
toret och  har  till  uppgift  främ- 
jande av  barns  och  ungdoms  vård 
och  fostran.  Understöd  ur  den- 
samma utdelas  av  K.  M:t  och  får 
icke  lämnas  för  åtgärd,  vars  be- 
kostande åligger  stat  1.  kommun. 
Fondens  rätt  till  arv  bevakas  av 
kammaradvokatfiskalsämbetet. 

Arvedsonska  gymnastikin- 
stitutet, ett  18SS  av  läkaren  Jo- 
han Arvedson  (f.  1862)  i  Sthlm 
grundat  institut  för  utbildning 
av  kvinnliga  gymnastikdirektörer 
(sedan  1902  med  examensrätt). 

Arvfurstens    palats   vid   Gus- 
tav Adolfs  torg  i  Sthlm  uppför- 
des   1783 — 94    av    E.    Palmstedt 
som  pendang  till  det  mittemot  av 
K.    F.    Adelcrantz    uppförda,    nu 
nedrivna  gamla  oi^erahuset.  I  A. 
ingå  delar  av  det  förut  på  tomten 
belägna   Torstenssonska   palatset, 
bl.  a.  två  ståtliga  barockportaler. 
A.  uppfördes  som  bostad  åt  prin- 
sessan Sofia  Albertina,  som  1783 
testamenterade  det  till  den  näst 
kronprinsen  äldste  av  arvfurstar- 
na. 1902  inköpt  av  staten,  inrym- 
'  mer  A.  bl.  a.  regeringsrätten  ocli 
I  utrikesdepartementet.      Huvudvå- 
I  ningen   har   värdefulla    sengusta- 
i  vianska    rumsinredningar    av    L. 
Älasreliez.    Se   ill.   till    Svensk 
konst  sp.  387—388. 

a.  b.  Arvid  Böhlmarks  lamp- 
fabrik,  Sthlm,  grundat  1897  (fir- 
man etablei-ad  1872),  tillverkar 
vid  fabrik  i  Sthlm  elektrisk  arma- 
tur m.  m.  samt  äger  Pukebergs 
(se  d.  o.)  glasbruk. 

Arvi'di,  Andreas,  d.  1673, 
estetiker,  kyrkoherde,  utgav  den 
första  svenska  poetiken,  Manu- 
du'ctio  ad  poe'sin  sveca'nam,  thet 
är,  En  kort  handledning  til  thet 
\  swenske   poeterij,   verss-    1.   rijm- 


TJ^. 


PiS 


'.rsema 


konsten  (1651),  huvudsakl.  en 
kompilation  från  samtida  ut- 
ländska författare,  främst  Opitz. 
*  Arvidsjaur.  A:s  kyrkostad, 
som  är  belägen  nära  den  av  Byske 
älv  genomflutna  sjön  Arvids- 
j  a  u  r  e,  skall  bli  slutpunkt  på 
den  under  byggnad  varande  järn- 
vägen Jörn — Arvidsjaur.  Socknen 
hade  1928  8,415  inv.,  därav  695  i 
kyrkostaden. 

Arvidsjaurs  lappmarks  tings- 
lag i  Piteå  domsaga,  Xorrb.  1., 
omfattar  Arvidsjaurs  skn. 

*Arvika  hade  1928  8,005  inv. 
Det  lyder  judiciellt  under  lands- 
rätt (Jösse  domsaga  och  tings- 
lag). Kyrkan  uppfördes  1909 — 11 
av  I.  Tengbom.  I  A.  finnes  — 
jämte  en  högre  flickskola  —  en 
realskola,  som  enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  till  sam- 
realskola med  4-  och  5-åriga  lin- 
jer. I  närheten  av  A.  ligga  Västra 
Värmlands  folkliögskola  (se  d.  o., 
även  Suppl.)  och  Värmlands  läns 
tuberkulossjukhus.  Ett  museum 
med  friluftsavdelning  har  upp- 
rättats  i   A.    Staden   beröres    nu 


—  L  e  X.  Suppl. 


Ar  vsf  onden— Aserbeid i  an 


164 


Asaphus  expansus. 

även  av  Dal-Västra  Värmlands 
iärnvä^.  Industrin  sysselsatte 
1927  vfd  27  arbetsställen  1,1  <  O  ar- 
betare, därav  c:a  700  vid  a  b  Ar- 
vikaverken  (firman  etablerad 
1893  och  tillverkar  lantbruks- 
maskiner), c:a  130  vid  a  b.  Ost- 
lind &  Almquists  orgel-  och  piano- 
fabriker  (etablerade  1888)  loO 
vid  a  b.  Tobaksmonopolets  fabrilc 
samt  100  vid  Ai-^nka  ^^nspmneri 
&  väveri  a.  b.   (grundat  1898). 

Arvsfonden,    allmänna   A., 
se  A  r  v.  Suppl.  sp.  160  t. 

Arådalens     turiststation,     se 
H  u  n  d  s  h  ö  g  e  n. 

A/S    förk.  för  da.  AkUeselslcab 
och  no'.  Aktieselskap,  aktiebolag. 
As  [asj],  se  Asch.  Suppl. 
Asa'nde      1-      asandeh,     se 
N  i  a  m  -  N  i  a  m. 

A'saphus,  trilobitsläkte  som 
bl  a.  kännetecknas  av  stor  huvua- 
ocii  stjärtsköld  med  nästan  utpla- 
nad segmentering.  A.  ar  det  ka- 
raktäristiska ledfossilet  1  en  av- 
delning av  ortocerkalken,  asa- 
phuskalken.  —  Asaphus- 


1  e  d  e  t  1.  -  r  e  g  i  o  n  e  n  ar  en  av 
liuvudavdelningarna  i  ordovicium 
och  motsvarar  ung.  ortocerkalken. 
_  Familjen  Asaphidae,  till  vil- 
ken de  största  kända  trilobiter- 
na  höra,  omfattar  en  mängd  slak- 
ten, samtliga  inom  ordovicium. 

♦Asbest,  över  85  %  av  världs- 
produktionen av  A.  komma  nu- 
mera från  prov.  Quebec,  Kanada. 
Om  strålstensasbest  se 
A  m  f  i  b  o  1  e  r.  Suppl. 

Asbesti'n,   av  finmalen   asbest 
bestående  fyllnadsämne  i  papper. 
*Asby  skall  framdeles  förenas 
mod  Torpa  till  ett  pastorat. 

*Ascension  lyder  sedan  1922 
under  Saint  Helena  och  användes 
ej  längre  som  örlogsstation  (gar- 
nisonen indrogs  s.  å.). 

Asch,  tjeck.  As,  stad  i  n.v.  Boh- 
men  Tjecko-Slovakiet,  nära  gran- 
sen  mot  Sachsen  och  Bayern.  Liv- 
lig textilindustri.  20,000  inv.,  hu- 
\mdsakl.  tyskar   (1921). 

*Aschehoug,  H.,  &  Co.,  har  ut- 
aivit  Aschehougs  Konversations- 
leksikon  (9  bd,  1920-25),  som  ut- 
gör en  reviderad  uppl.  av  Illustre- 
ret    norsk    konversationsleksikon 

(6bd,  1907— 13).  . 

Ascoli[a'sskå-],Graziadio 

I  s  a  i  a,  f.  1829,  d.  1907,  italiensk 
språkforskare,  prof.  i  jämförande 
språkforskning  i  ^Milano  1860— 
190-^  <rjorde  epokgörande  msatser 
inom'  °  sanskritforskningen.  Han 
lade  även  gi-unden  till  den  ita- 
lienska dialektforskningen. 

*Ascomycetes.  Befruktningen 
ä<rer  rum,  när  anteridiernas  inne- 
håll tömmes  i  oogonierna,  reduk- 
tionsdelningen vid  sporbildningen 
i  asci  (fasväxling;  jfr  Genera- 
tionsväxling sp.  llo9).      ^ 

*Aserbeidjan.  1-  A.,  som  mga": 
i      Transkaukasiska      republiken 
omfattade  1926  84.679  kvkm.  med 
2,314,000   inv.,   därav  64   %   mea 


165 


Asfaltbeck — Asir 


166 


turkisk  dialekt.  Utom  egentliga 
A.  består  republiken  numera  även 
av  det  autonoma  området  Berg- 
Karabah  och  den  autonoma  re- 
publiken  Xahitjevan. 

Asfaltbeck,  se  Stenkols- 
tjära   sp.    1527. 

Ashland  [se'sjl8nd],  stad  i 
Wisconsin,  För.  Stat.,  vid  en  vik 
av  övre  sjön.  Viktig  utskepp- 
ningshamn för  järnmalm  och  tim- 
mer. Badort  och  industristad. 
11,000  inv.   (1920). 

Ashley  [8e'sjli],  sir  William. 
f.  1860,  d.  1927,  engelsk  natio- 
nalekonom och  historiker,  prof. 
i  Toronto  1888,  vid  Harvard  Uni- 
versity  1892  och  i  Birmingham 
1901 — 25.  A.  intog  en  central 
ställning  inom  den  ekonomiska 
historieforskningen.  Bland  hans 
arbeten  märkas  den  grundläg- 
gande översikten  An  introduction 
to  English  economic  history  and 
theory  (2  dir,  1888—93),  The  ta- 
riff problem  (1903)  och  The  rise 
in  prices  (1912). 

Ashtabula  [sesjtabjola],  stad  i 
Ohio,  För.  Stat.,  vid  Ashta- 
bula River,  nära  dess  utflöde 
i  Eriesjön.  Viktig  importhamn 
för  järnmalmen  från  fälten  vid 
Övre  sjön.  29,000  inv.    (1925). 

*Asine  [utt.  asi'ne].  De  1922 
påbörjade,  av  O.  Frödin  och  A. 
W.  Persson  ledda  svenska  utgräv- 
ningarna i  A.  fortsattes  1924  och 
1926  men  äro  ännu  ej  avslutade. 
De  viktigaste  grävningsområdena 
äro  den  på  en  brant  klippudde  be- 
lägna akropolen,  den  på  ett  låg- 
länt område  vid  dennas  fot  liggan- 
de "lågstaden"  och  det  innanför 
belägna  Barbunaberget.  Utgräv- 
ningarna visa,  att  staden  varit  be- 
byggd från  tidighelladisk  tid  (jfr 
Egeisk  kultur  sp.  719  och 
tab.  sp.  717 — 718)  t.  o.  m.  ro- 
mersk-hellenistisk tid,  med  ett  av- 
brott  för   den  klassiskt  grekiska 


Asine.     Den    utgrävda    delen    av    "låg- 
stadeu",    sedd    uppifr.^n    akropolen. 

tiden  till  följd  av  förstöringen  vid 
början  av  600-t.  f.  Kr.  Från  alla 
perioder  ha  anträffats  husgrun- 
der och  gravar,  innehållande  ske- 
lett, mängder  av  keramik,  vapen, 
smycken  m.  m.  Rikast  och  vikti- 
gast ur  vetenskaplig  synpunkt 
äro  de  fynd  från  förmykensk  tid, 
som  gjorts  på  akropolen  och  i  låg- 
staden samt  de,  som  gjorts  i  de 
stora  mykenska  klippkammargra- 
vaina  på  Barbunaberget. 

*Asir.  A:s  yta  uppskattas  till 
c:a  36.000  kvkm.  —  I  ett  för- 
drag 30  april  1915  garanterade 
Storbritannien  A:s  oberoende,  ett 
led  i  de  brittiska  försöken  att 
värva  arabisk  hjälp  i  kriget  mot 
Turkiet.  A.  stod  sedan  i  beroende 
av  sina  brittiska  skyddsherrar  och 
fick  1921,  när  dessa  utrymde  Ho- 
deida  (se  J  e  m  e  n.  Suppl.),  be- 
sätta denna  hamn.  Efter  ett  tron- 
skifte 1923  utbröto  inre  strider, 
varunder  A.  även  blev  utsatt  för 
angrepp  från  grannarna.  Imanien 
Jahia  av  Jemen  återtog  april  1925 


167 


Asjanti — Askim 


168 


Hodeida.  A.  fann  sig  under  dessa 
förhållanden  nödsakat  att  söka 
skydd  hos  sin  mäktige  granne  i 
n.,  Hidjaz  och  Nedjd,  med  vilket 
rike  21  okt.  1926  ingicks  ett  för- 
drag, som  praktiskt  taget  gjorde 
A.  till  en  vasallstat  åt  ibn  Saud. 

*Asjanti  har  en  yta  av  35,000 
kvkm.  och  407.000  inv.,  därav 
400  européer  (1921).  En  järnväg 
från  Kumassi  till  Ackra  vid 
Guineabukten  fullbordades  1923. 
Av  stor  vikt  är  även  en  nyanlagd 
automobilväg  från  Kumassi  väs- 
terut till  staden  Pamu  i  mahog- 
nydistriktet. 

Asjkaba'd,  sedan  1927  namn 
på  Poltoratsk. 

*Ask.  2.  Sedan  1922  bilda  Varv 
och  Styra  samt  Ekebyborna  och 
A.  tills,  ett  pastorat. 

*Aska.  1.  A.  ingår  i  Aska,  Dals 
och  Bobergs  domsaga.  —  2.  A. 
omfattar  numera  pastoraten  Mo- 
tala; Vinnerstad  och  V.  Stenby; 
Hagebyhöga,  Fivelstad  och  Or- 
lunda;  V.  Ny;  Varv  och  Styra, 
Ekebyborna  och  Ask. 

Askaba'd,    se  Poltoratsk. 

*Aska,  Dals  och  Bobergs 
domsaga  hade  1928  27,980  inv. 

Askbeståndsdelar,  i  kemisk 
analys  förbränningsåterstoden  av 
organiska  ämnen. 

Aske,  gods  i  Håtuna  skn,  Upp- 
sala 1.,  med  huvudbyggnad  i  em- 


pirestil,  uppförd  1802—08  av 
Charles  Bassi.  Stort  arkiv.  A., 
som  är  känt  sedan  1300-t.,  tillhör 
sedan   1872   ätten  Lewenhaupt. 

Askena'ser,    askena'siska 
judar,   se  S  e  f  a  r  d  e  r  sp.  339. 
*Asker.  1-  A.  ingår  i  östernär- 
kes  domsaga.   —   2.    I   A.   ligger 
Brevens  bruk   (se  d.  o.). 

*Asker.  2.  Axel  A.  avled 
1924. 

Askers  och  Sköllersta  härads 
tingslag  i  östernärkes  domsaga, 
Örebro  1.,  omfattar  Askers  och 
Sköllersta  härader. 

*Askersund  (se  karta  sp.  170) 
bildar  pastorat  i  Strängnäs  stift. 
Enl.  1927  års  skolordning  omor- 
ganiseras samskolan,  som  är  stat- 
lig, till  4-årig  samrealskola. 

*Askersunds  landsförsam- 
ling. Kyrkan  uppfördes  av  .Jean 
De^la  Vallée,  det  ö.  om  koret  be- 
lägna gravkoret  av  Erik  Dalil- 
bergh. 

Askesta,  järnvägsstation  i 
Söderala  skn,  Gävleb.  1.,  ut- 
gångspunkt för  ]\Iarma — Sandar- 
ne järnväg.  Vid  A.  sågverk,  till- 
hörigt Bergvik  och  Ala  nya  a.  b. 
*Askim  [a'sjim].  1.  Från  A., 
som  ingår  i  Askims,  Västra  och 
cistra  Hisings  samt  Sävedals  hä- 
rads domsaga,  avskildes  1922 
Fässbergs    skn    (se    Mölndal). 


169  Askims,  V.  o.  Ö.  Hisings  samt  Sävedals  h:s  d:a — Aspirera  170 


*Askims,  Västra  och  Östra 
Hisings  samt  Sävedals  härads 
domsaga  omfattar  numera  även 
Mölndals  stad.  A.  hade  1928 
61,655  inv. 

A'skja,  en  55  kvkm.  stor  kittel- 
dal  på  mell.  Island,  nedsänkt  c:a 
250  m.  i  lavaplatån  Odåöaliraun. 
Längs  brottlinjerna  finnas  krat- 
rai-,  särskilt  vid  Askjasjön, 
där  stora  utbrott  ägt  rum  1875 
(då  aska  med  vinden  fördes  ända 
till  Sthlm)  och  1922. 

*Askum.  Sedan  1924  bilda 
Kungshamn,  Smögen,  A.  och 
Malmön  ett  pastorat.  I  A.  ligga 
Vajerns  och  Hogenäs  Näs  muni- 
cipalsamhällen. 

Asocia'1  (av  grek.  nekande  a 
och  social,  se  d.  o.),  som  ej  kan  in- 
ordna sig  i  samhället. 

Ä  son  aise  [asår)nä's],  fr.,  eg. 
till  sin  belåtenhet.  Vara  A., 
finna  sig  väl. 

*Asov,  som  tillhör  N.  Kauka- 
susområdet,  hade  1926  endast 
17,000  inv.  —  A.,  som  var  tur- 
kiskt sedan  1471,  intogs  av  Peter 
den  store  1696,  avträddes  vid 
Prutkapitulationen  1711  åter  till 
turkarna  men  kom  genom  Bel- 
gradfreden 1739  definitivt  till 
Ryssland. 

Aspa,  egendom  med  numera 
nedlagt  järnbruk  i  Hammars  skn, 
Örebro  1.  Under  A.  lyda  bruks- 
egendomarna Igelbäcken  och  Ols- 
hammar  i  Hammars  skn  samt 
Algrena  i  Askersunds  landskom- 
mun. Äg.  INIunksjö  a.  b. 

*Aspeboda.  På  egendomen 
Vassbo  i  A.  finnes  lantbruks- 
.skola. 

*Aspekt  användes  ofta  i  bet. 
synpunkt,  synvinkel. 

*Aspeland,  1.  A.  ingår  i  Aspe- 
lands  och  Handbörds  domsaga. 
—  2.  A.  omfattar  pastoraten 
Mör lunda    och    Tveta;   Vir serum 


ASKERSUND 

Skala  1:225000 


och     Järeda;      Målilla-Gårdveda; 
Lönneberga. 

*Aspelands  och  Handbörds 
domsaga   hade    1928    30,2.30    inv. 

*Aspern.  Vid  A.,  som  är  belä- 
get i  stadsdelen  Floridsdorf  på 
vänstra  Donaustranden,  finnes 
Wiens  flygstation. 

Asperö,  municipalsamhälle  i 
Styrsö  skn,  Göteb.  1.,  beläget  på 
A  s  p  e  r  ö  n  s.v.  om  Långedrag. 
Fiskläge.  250  inv.   (1928). 

*Aspidium.  A.  fi'lix  mas  bör 
numera  kallas  Dryo'pteris  filix 
mas.  —  Jfr  Maskmedel. 

Aspira'tor  (av  lat.  aspira're, 
andas),  se  Provtagning  sp. 
653.  —  I  o  n  a  s  p  i  r  a  t  o  r,  in- 
strument för  bestämning  av  luf- 
tens ionhalt,  består  av  en  fjäder- 
driven centrifugalpiunp,  som  su- 
ger luft  genom  en  ionisationskam- 
mare.  Med  hjälp  av  elektrometer 
bestämmes  luftens  elektriska  led- 
ningsförmåga. 

Aspire'ra    (lat.   aspira're),  ut- 


171 


Asplund — Asquith 


172 


Stockholms    stadsbibliotek    (f.    1 


tala  med  aspiration.  —  A  s  p  i  - 
rera   på,   eftersträva,    söka. 

♦Asplund,  Karl.  Bland  A:s 
konsthistoriska  arbeten  märkas 
ytterligare  Zorns  graverade  verk 
(2  bd,  1920—21),  Anders  Zorn, 
his  life  cC-  icork  (1921)  och  Ivar 
Arosenius  (192S).  Hans  senaste 
diktsamling,  Klockbojen  (1925), 
betecknar  ett  fördjupande  av  den 
virtuosa  verskonsten  i  hans  tidi- 
gare samlingar  (bl.  a.  Hjäl- 
tarna, 1919,  och  Daphne,  1921). 
Han  har  även  framträtt  som  över- 
sättare av  fransk  lyrik  {Fransk 
vers,  1927)  och  tills,  med  G.  M. 
Silfverstolpe  av  engelsk  och  ame- 
rikansk {Vers  från  väster,  2 
saml.,  1922  och  1924). 

Asplund,  Erik  Gunnar,  f. 
18S5,  arkitekt.  A.  har  vid  sidan  av 
I.  Tengbom  varit  en  ledare  för  den 
iinder  1920-t.  framträdande  ny- 
klassicistiska  riktningen  i  svensk 
arkitektur,  vilken  mottagit  starka 
impulser  från  den  av  A.  ritade 
Skandiabiografen  i  Sthlm  (1923). 
Den  i  dess  vestibuler  genomförda 
nyantika  interiörkaraktären  har 
i  Stockholms  stadsbiblioteks  1927 
invigda  byggnad,  som  starkt  skil- 
jer sig  från  de  ursprungliga  rit- 
ningarna   (se    ill.    till    Biblio- 


Asplund. 


t  e  k  sp.  1460),  förenats  med  kon- 
struktiv gestaltning  av  exteriö- 
ren. I  sina  ritningar  till  Stock- 
holmsutställningen 1930  tilläm- 
par A.  funktionalistiska  idéer  i 
en  modest,  efter  naturmiljön  an- 
passad form.  I  den  tills,  med  S. 
Lewerentz  utformade  skogskyrko- 
gården vid  Enskede  har  han  ge- 
nomfört nya  idéer  för  kyrko- 
gårdsplanering (jfr  Kyrko- 
gård). 

Aspudden,  arbetarsamhälle  i 
Brännkvrka  förs.,  Sthlm,  vid  Mä- 
laren. 4,080  inv.    (1928). 

*Aspö.  1-  Se  H  a  s  s  1  ö  o  c  h 
A  s  p  ö.  Suppl.  —  2.  A.  omfattar 
A  s  p  ö  n  och  n.  delen  av  den  med 
Aspön  förenade  Tosterön  i  Mäla- 
ren. —  Medeltida  kyrka  med  rikt 
inventarium,  bl.  a.  en  romansk 
länstol  (se  ill.  till  Möbel- 
konst  sp.  542). 

*Asquith,  H.  H.,  avled  1928. 
Han  var  efter  sitt  återinträde  i 
underhuset  1920  chef  för  en  obe- 
roende grupp  liberaler,  vilken 
först  vid  valen  1923  förenade  sig 
med  den  av  Lloyd  George  ledda 
liberala  grupp,  som  stött  dennes 
koalitionsministär.  Trots  att 
Lloyd  George  formellt  underord- 
nade sig  den  äldre  partiledaren, 


173 


Asrak — Assunta 


174 


var  samarbetet  ej  det  bästa.  A. 
övergick  till  överhuset,  då  han 
1925  blev  earl  of  Oxford  and 
A  8  q  u  i  t  h.  Därmed  var  hans 
egentliga  roll  som  partiledare 
slut.  Sin  politiska  gärning  skild- 
rade han  i  The  genesis  of  the  ivar 
(1923)  och  Fifty  years  of  parlia- 
ment  (2  dir,  1926).  Efter  hans 
död  utkommo  hans  memoarer  Me- 
mories  and  reflections  1852 — 
1927  (2  dir,  1928).  Hans  maka  i 
andra  giftet,  Margot  A.,  f. 
T  e  n  n  a  n  t,  f .  1864,  har  spelat  en 
framträdande  roll  inom  Londons 
intellektuella  societet  och  väckt 
uppseende  bl.  a.  genom  sin  tem- 
perament sfuUa  och  indiskreta 
Autobiogmphy    (2  bd,  1920—22). 

A'srak,  Bahr  al-As  rak, 
se  Nilen,  även  Suppl. 

Ass.,  förk.  för  assureras  och 
för  assurerad  försändelse. 

*Assab.  Genom  fördrag  med 
Italien  1928  har  Abessinien  för 
en  tid  av  130  år  förvärvat  en 
autonom  hamnplats  vid  Koda  ha- 
vet, belägen  i  1.  nära  staden  A. 
En  automobilväg  är  planerad  till 
staden  Dessie  i  n.  Abessinien. 

*Assam  omfattade  1921 
] 37,30.']  kvkm.  med  7,606,000  inv. 
(över  hälften  hinduer).  Huvud- 
stad är  Shillong.  —  I  ö.  ligger 
vid  Burma  infödingsstaten  Assam 
1.  Manipur  (se  d.  o.  Suppl.). 

Assimilationsteorin  förklarar 
magmernas,  resp.  de  magmatiska 
bergarternas,  kemiska  olikheter 
på  så  sätt,  att  de  uppstigande 
glödflytande  massorna  smälta 
brottstycken  och  partier  av  jord- 
skorpan och  assimilera  dem  med 
sig.  Enligt  en  annan  uppfattning 
(Sederholm  m.  fl.)  kunna  bety- 
dande delar  av  jordskorpan  ånyo 
smälta,  när  de  sänkas  till  större 
djup,  och  bilda  magma.  En  berg- 
art, som  på  detta  sätt  uppstått 
genom  insmältning  av  äldre  mate- 


rial i  granitmagma,  kallas  mig- 
matit  (se  d.  o.).  Bergarter  av 
granitisk  sammansättning,  t.  ex. 
leptit  1.  gnejs,  kunna  på  nytt  in- 
träda i  magmatillstånd  och  sedan 
stelna  till  graniter  (p  a  1  i  n  - 
g  e  n  e'  s). 

*Assisi.  A:s  pittoreska  läge  på 
en  brant  höjd  framgår  av  ill.  till 
1 1  a  1  i  e  n  sp.  1590.  En  av  Giottos 
fresker  i  klosterkyrkan  finnes  av- 
bildad å  art.  Franciskanor- 
d  e  n  sp.  454. 

Assista'ns  (av  lat.  assi'stere, 
bistå),  hjälp,  biträde;  pantlåne- 
kontor.  —  Assist  e' ra,  hjälpa 
till,  biträda. 

A'ssmann,  E,  i  c  h  a  r  d,  f.  1845, 
d.  1918,  tysk  läkai-e  och  meteoro- 
log, giundade  1904  det  stora 
aeronautiska  obsei-vatoriet  i  Lin- 
denberg (se  d.  o.  Suppl.)  och  var 
till  1914  dess  chef.  A.  företog  gi- 
vande aerologiska  luftballongfär- 
der. Han  har  uppfunnit  den  efter 
honom  benämnda  aspirations- 
psykrometern  (se  Fuktig- 
h  e  t  s  m  ä  t  a  r  e  sp.  779) . 

Associated  Press  [8spo'sjiej- 
tid],  Amerikas  föinäm.sta  press- 
byrå med  huvudkontor  i  New 
York  och  London,  grundad  1900. 

Associativ,  som  avser  1.  beror 
på  as.sociation. 

A'ssos,  antik  stad  i  Mindre 
Asien,  belägen  på  den  bergiga 
fastlandskusten,  mittemot  ön 
Lesbos,  med  ruiner  av  ett  doriskt 
tempel,  vars  märkliga  arkaiska 
skulpturer  förts  till  Louvren. 

*Assuan  hade  1927  16,500  inv. 
Det  beröres  av  Kap— Kairojärn- 
vägen (se  d.  o.).  F.  n.  planeras 
anläggandet  av  en  vattenkraft- 
station i  A.,  i  samband  varmed 
dammen  kommer  att  höjas  9  m. 

Assunta  [-so'nnta]  (ital.,  av 
assumere,  upphöja),  jungfru 
Marias  himmelsfärd;  en  konst- 
närlig framställning  därav. 


175 


Assymmetrisk  kolatom — Astrup 


176 


Francis  William   Aston. 

Assymine'trisk     kolatom,     se 

I  s  o  m  e  r  i  sp.   1555  f. 

v.  A'ster,  Ernst,  f.  1S80, 
tysk  filosof,  prof.  i  Miinchen 
1912,  i  Giessen  1920.  A.  har  i 
Prinzi^yien  der  ErJccnntnislehre 
(1913)  m.  fl.  arbeten  utvecklat 
en  åt  empiriokriticismen  (se  d. 
o.)   orienterad  kunskapsteori. 

*Asteroider,  jfr  Planetoi- 
d  o  r. 

*Asteropherus,  Magnus 
0 1  a  i.  Tisbe  uppfördes  första 
gången  i  Arboga  1610  och  har  se- 
nare spelats  av  Uppsalastudenter 
1S97  och  av  studenter  vid  Stock- 
holms högskola  1925.  Det  utgavs 
första  gången  1S63. 

*Astma  betraktas  numera  som 
anafylaxi,  vilken  uppkommer  hos 
indiA-ider  med  anlag  för  A.  ge- 
nom inandning  av  olika  sorters 
dammpartiklar  i  luften;  i  många 
fall  kan  A.  även  uppkomma  som 
följd  av  idiosynkrasi  mot  vissa 
födoämnen. 

Aston  [£e'sstn] ,  Francis 
W  i  1 1  i  a  m,  f.  1877,  engelsk  fysi- 
ker, fellow  vid  Trinity  College, 
Cambridge,  sedan  1920.  A.,  som 
är  en  av  Rutherfords  medarbe- 
tare, har  fortsatt  J.  J.  Thomsons 


undei-sökningar  av  kanalstrålars 
(se  d.  o.)  avböj  ning  i  elektriska 
ocli  magnetiska  fält  och  därvid 
konstaterat,  att  isotoper  finnas 
även  bland  icke  radioaktiva  äm- 
nen. Nobelpristagare  1922. 

En  artikel  om  A.  ingår  1  liuvudar- 
betet  1  en  del  av  upplagan. 

*Astor.  William  W  a  1  - 
do  rf  A.,  viscount  A.,  blev  led. 
av  underhuset  1911  men  övergick 
vid  faderns  död  1919  till  överhu- 
set, lian  har  bedrivit  ett  omfat- 
tande socialt  arbete  och  var  1918 
—21  parlamentssekreterare  åt 
olika  ministrar. 

a.  b.  Astra,  Apotekarncs 
kemiska  fabriker,  Sthlm, 
grundat  1913,  tillverkar  i  fabrik 
i  Södertälje  farmaceutiska  och 
kemiska  preparat,  förbandsartik- 
lar m.  m. 

Astra  ga '1  (av  grek.  a^tra'ga- 
los,  språngbenet),  den  list,  som 
skiljer  skaftet  och  kapitalet  å  en 
kolonn  1.  pilaster.  A.  utbildas 
ibland  till  en  pärlstav  (se  d.  o.). 

*Astrahan.  Guvernementet  A. 
(32,400  kvkm.,  508,000  inv.  1926) 
ingår  numera  i  Nedre  Volgaområ- 
det. Staden  A.  (175,000  inv. 
1926)  är  även  luuiidstad  för  det 
autonoma  området  Kalmyk,  ehuru 
beläget  utanför  detta.  J 

Astrild   (av  isl.  åsiarcldr,  kär-  I 
lekseld),  ett  av  Stiernhielm  ska- 
pat poetiskt  ord  för  kärleksguden. 

Astrofd,  se  Hypocykloid. 

Astruc  [-ry'kk],  Jean,  f. 
1684,  d.  1766,  fransk  läkare,  prof. 
i  Montpellier  1707,  från  1729  i 
Paris.  A.  sysslade  på  lediga  stun- 
der ivrigt  med  teologi.  I  ett  ar- 
bete av  A.  från  1753  framlades 
för  första  gången  idén  att  med 
hjälp  av  de  olika  gudsnamnen 
särskilja  olika  källskrifter  till 
Moseböckerna   (närmast  Genesis). 

A'strup,  N  i  c  o  1  a  i,  f.  1880,  d. 
1928,  norsk  målare.  A:s  hela  pru- 


177 


Asunciön — Atlantiska  oceanen 


178 


duktion  är  ägnad  åt  hans  hem- 
bygd i  Söndfjord  på.  Vestlandet, 
vars  dystra  bergnatur  lian  skild- 
rat i  monumentalt  hållna  mål- 
ningar, vilkas  nordiskt  svårmo- 
diga naturromantik  haft  stort  in- 
flytande på  den  yngsta  norska 
konstnärsgenei-ationen. 

*  Asunciön  har  universitet. 

*Asylrätt.  Albatross  interne- 
rades ej  på  Gotland  utan  i  Os- 
karshamn. 

*Asymptot,  se  även  H  y  p  e  r  - 
b  el. 

*Atacama.  2.  A.  hade  1828 
40,000   inv. 

Atacameiios  [-mä'nnjås],  de 
forna  indianerna  på  Puna  de  Ata- 
cama  (se  Atacama  1.).  Utan 
att  äga  någon  högre  inhemsk  kul- 
tur stodo  de  dock  relativt  högt  i 
kulturellt  avseende,  tack  vare  in- 
flytanden av  inkakulturen.  Själva 
tillverkade  de  sålunda  blott  red- 
skap av  trä  och  sten,  men  på  deras 
gamla  boplatser  har  man  funnit 
koppar-  och  bronsföremål  av  de 
peruanska  och  bolivianska  hög- 
kulturernas typer.  A.  hade  jämte 
lamaskötsol  ett  omfattande  jord- 
bruk, vilket  tyder  på  att  Puna  de 
Atacama  tidigare  haft  ett  för  od- 
ling mer  tjänligt  klimat. 

Atahualpa  [-hoa'llpa].  den 
siste  inkahärskaren,  en  av  de  bå- 
da om  makten  stridande  bröderna 
vid  spanjorernas  ankomst  (se 
Inkariket).  A.  mördades  av 
spanjorerna  1533. 

Atarga'tis,    se   I  s  j  t  a  r. 

*Atavism,  se  även  Ärftlig- 
he  t  s  1  ä  r  a  .sp.   1552. 

Atekto'niska  dalar  (av  grek. 
nekande  a  och  te1:tonik,  se  d.  o. 
2),  detsamma  som  erosionsdalar. 
Se  Dal. 

*Aten  hade  vid  1920  års  folk- 
räkning 293,000  inv.  (med  Peirai- 
eus  426,000  inv.).  Genom  inflytt- 
ning av  greker  från  Mindre  Asien 


och  Öst-Trakien  (se  Grekland. 
Suppl.)  har  folkmängden  kraftigt 
ökats;  den  uppgick  1928  till 
451,000  (med  Peiraieus  702,000). 
—  Olympieion  är  avbildat  på 
Byggnadskonst  sp.  832. 

*Ateneum  i  Helsingfors  är  en 
staten  tillhörig  byggnad,  inrym- 
mande konstsamlingar,  Finska 
konstföreningens  ritskola.  Cent- 
ralskolan för  konstflit  m.  m.  (jfr 
Finland  sp.  1580). 

*Aterman,  se  även  Värme 
sp.   1187. 

*Aterom,  detsamma  som  der- 
moidcysta  (se  d.  o.)  och  dermoid 
(se  Svulst  .sp.  551 ) . 

*Athabasca.  1.  På  ett  c:a 
25,000  kvkm.  stort  område  kring 
A.  finnes  en  av  världens  mest  be- 
tydande oljesandsförekomster,  ett 
30 — 60  m.  mäktigt  horisontellt 
lager,  som  innehåller  15  %  bitu- 
men.  Athabascasjön  har  en  yta 
av  7,400  kvkm. 

A'tlakviöa,  eddadikt  i  forn- 
yrdislag  (delvis  mälahåttr),  vil- 
ken anses  höra  till  de  allra  äldsta. 
Se  vid.  A  1 1  e. 

A'tlamål,  eddadikt  i  mälahåttr. 
Om  innehållet  se  A  1 1  e.  Litterärt 
iir  A.  intressant  därigenom,  att 
Codex  regius  betecknar  den  som 
"grönländsk".  Framställningssät- 
tet är  egenartat  genom  sin  breda 
omständlighet. 

Atlantflygning,  se  Flyg- 
ning, även  Suppl. 

Atlantic  Monthly  [£etl£E'nntik 
m9'nnthli],  amerikansk  månads- 
tidskrift, utgiven  i  Boston,  grun- 
dad 1857.  A.  är  en  av  För.  Stat:s 
mest  ansedda  litterära  tidskrifter. 

*Atlantiska  oceanen.  Den  för 
kännedomen  om  Syd-Atlanten  yt- 
terst betydelsefulla  Meteorexpedi- 
tionen (se  vid.  d.  o.  Suppl.)  har  ö. 
om  Sandwichöarna  påträffat  en  ny 
oceangrav  med  ett  maximidjup  av 
8,060  m. 


179 


Atlantisk  tid — Atos 


180 


Atos.   S:t  Paulusklostret. 

Atlantisk  tid,  en  postglacial 
poriod  med  varmt  och  fuktigt 
klimat.  Se  Sverige,  schemat 
sp.  449 — 450  samt  sp.  451. 

*Atlas  Diesel.  Aktiekapitalet 
utgör  nu  8  mill.  kr.,  arbetaran- 
talet c:a  700.  Verksamlieten  i 
Sthlm  har  överflyttats  till  Sickla. 

Atlas  universel  de  géographie 

[atla'ss  yniversä'll  da  jeågrafi'] 
(fr.,  geografisk  världsatlas), 
handatlas,  utgiven  på  Hachettes 
förlag  i  Paris  1S91— 1912  (ny 
uppl.  utgiven  efter  världskriget). 
A.,  som  är  ett  av  kartlitteratu- 
rens förnämligaste  verk,  har  redi- 
gerats av  Louis  Vivien  de  Saint- 
Martin  (f.  1S02,  d.  1897)  och 
Franz  Schrader  (f.  1844,  d.  1924). 
Atlas  över  Finland,  kartverk 
med  separat  text,  åsyftande  en 
allsidig  geografisk  framställning 
av  Finland,  utgivet  1S99  (32  kart- 
blad). Xya  upplagor  utgåvos 
1911  i  55  blad  {Atlas  över  Fin- 
land 1910)  och  1929  i  38  blad 
{Atlas  över  Finland  1925).  De 
första  upplagorna  ha  utgivits  av 
Sällskapet  för  Finlands  geografi, 


den   senaste  av  Geografiska  säll- 
skapet i  Finland. 

*Atlingbo.  Kyrkan  har  absid- 
kor från  1200-t:s  början,  långhus 
och  ofullbordat  torn  från  århund- 
ladets  slut. 

A'tman,   se   B  r  a'  h  m  a  n. 

•Atmosfär.  Norrsken  ha  iakt- 
tagits på  ända  till  750  km:s 
höjd. 

Atmosfärilier,        atmosfärens 

gaser. 

Atmosfäriska  linjer,  det- 
samma som  telluriska  linjer  (se 
Tellurisk.  Fijs.). 

Atmosfärisk  optik,  läran  om 
optiska  fenomen  i  atraosfiiren 
( ref  r  aktion,  luftspegling,  halo- 
fenomcn   m.  m.). 

*Atom.  Ett  noggrannare  vär- 
de på  antalet  atomer  i  en  gram- 
atom är  6,06 -10-^  J.  J.  Thomson 
antog,  att  de  negativa  elektroner- 
na befunno  sig  i  den  positiva 
kärnans  inre.  Se  även  Kvant- 
teori.  Om  sprängning  av  A.  se 
även   Grundämnen   sp.   27   f . 

Atona'l  (av  grek.  nekande  a 
och  t  o' nos,  eg.  spänning,  ton)  be- 
nämnes sådan  musik,  som  sats- 
tekniskt  utformats  och  genom- 
förts utan  hänsyn  till  en  bestämd 
tonika  (se  d.  o.).  Tillfälliga  ten- 
denser till  atonal  musik  förekom- 
ma visserl.  hos  R.  Strauss  och 
flera  andra  samtida  kompositö- 
rer, men  en  mera  systematisk  och 
teoretiskt  motiverad  atonal  musik 
utbildades  först  av  S  c  h  ö  n  - 
berg.  Till  de  mera  bemärkta 
företrädarna  för  denna  riktning 
höra  vid.  Bartök,  Alban 
Berg,  H  o  n  e  g  g  e  r.  S  t  r  a  - 
v  i  n  s  k  i  j     och     Hindemith. 

*Atos.  På  A.  ligga  tjugo  klos- 
ter med  tills.  4,860  munkar 
(1928).  Klostren  äro  anlagda  un- 
der 900 — 1400-t.  och  äro  såväl 
i    sin    arkitektur    som    sin    rika 


181 


Ä  tout  prix — Atterbom 


182 


fresko-  och  tavelutsmyckning 
(tilLkommen  huvudsakl.  på  1400- 
och  1500-t.)  uttryck  för  en  senby- 
santinsk  konstblomstring,  som 
även  avsatt  rika  spår  inom  mi- 
niatyrmåleriet och  konsthantver- 
ket. - —  A.  styres  av  ett  råd  på  4 
medlemmar  och  en  församling  på 
20  (en  representant  för  varje 
kloster).  Grekiska  regeringen  er- 
kände 1926  A:s  autonomi.  Dess 
befolkning  består  endast  av  män; 
kvinnor  få  ej  vistas  där. 

Ä  tout  prix  [a  to  pri],  fr.,  till 
varje  pris. 

Atry'pa,  ett  artrikt  brakiopod- 
släkte  med  kosmopolitisk  utbred- 
ning i  silur  och  devon.  Skalen  äro 
försedda  med  radiära  ribbor; 
armskelettet  utgöres  av  tvenne 
enkla  spiraler,  vilkas  spetsar  kon- 
vergera mot   ryggskalet. 

Attali'derna,  se  D  i  a  d  o  k  e  r 
sp.  279  och  P  e  r  g  a  m  o  n   1. 

*Atterberg,  Kurt.  Som  ton- 
sättare har  A.  tidigare  påverkats 
av  Rimskij-Korsakov,  Tjajkovskij 
och  Sibelius.  Melodiskt  har  han 
dock  i  långt  högre  gi-ad  tagit  in- 
tryck av  svensk  folkmusik;  han 
har  fr.  o.  m.  andra  symfonin  skri- 
vit en  rad  verk,  som  helt  1.  till 
stor  del  inspirerats  av  folkliga 
låtar.  Orkestern  behandlar  A. 
med  stor  säkerhet.  Inom  hans  pro- 
duktion märkas  —  förutom  sex 
symfonier,  av  vilka  den  sjätte 
192S  erhöll  första  pris  (10,000 
dollar)  i  en  internationell  kom- 
positionstävling - —  operorna  Har- 
vard harpoleJcare  till  egen  text 
(Sthlm  1919)  och  Bäckahästen 
(Sthlm  1925),  musik  till  flera  ba- 
letter och  dramatiska  stycken 
samt  konserter  för  violin,  violon- 
cell  och  horn.  A.  är  sedan  1919 
musikanmälare  i  Stockholms- 
Tidningen  och  sedan  1924  ordf.  i 
Föreningen  Svenska  tonsättare 
och  i  Stim. 


Kurt  Attfiberg. 

Atterberg,  Albert,  f.  1846, 
d.  1916,  farbror  till  Kurt  A.,  ke- 
mist, föreståndare  för  kemiska 
stationen  i  Kalmar  från  1877.  A. 
vann  internationell  ryktbarhet  ge- 
nom sina  forskningar  betr.  de  lösa 
jordlagren,  deras  sammansätt- 
ning, klassifikation  och  termino- 
logi och  utförde  grundläggande 
undersökningar  rör.  kornets  och 
havrens  varieteter. 

*Atterbom,  P.  D.  A.  1837—38 
utgav  A.  Samlade  dikter  (2  bd). 
Däri  ingår  även  A:s  senare  ly- 
riska diktning  (främst  en  samling 
nya  Blommor) ,  i  allm.  präglad  av 
en  ren  enkelhet  och  en  lantligt 
idyllisk,  milt  elegisk  stämning, 
som  i  mycket  skiljer  sig  från  den 
rika  färgprakten  och  den  vittsyf- 
tande  metafysiken  i  hans  tidigare 
poesi.  På  ungdomsverket  Fågel 
Blå  arbetade  han  vidare  hela  sitt 
liv.  och  1854  (ej  1834)  utgav  han 
en  ny,  omarbetad  uppl,  av  Lycksa- 
lighetens ö.  —  Som  kritiker  är  A. 
den  svenska  romantikens  för- 
nämste. I  dess  många  tidskrifter 


183 


Ättika — Audran 


184 


(Phosphoros,  1810—13,  Svensk 
Litteratur-Tidning,  1813—25, 

Svenska  Litteratur-Föreningens 
Tidning,  1833—38,  m.  fl.)  medver- 
kade lian  med  starkt  filosofiskt 
inriktade,  stundom  till  formen  po- 
lemiska men  alltid  av  ett  levande 
intresse  burna  essayer  och  kritiker 
över  samtidens  litteratur.  Grund- 
läggande för  den  svenska  littera- 
turhistoriska forskningen  är  hans 
vetenskapliga  huvudverk,  Svenska 
siare  och  skalder  (6  bd,  1841 — 
52;  ett  7  :e  bd  postumt  utg.  1855). 
I  Studier  till  philosophien-s  histo- 
ria och  system  (1835)  gav  han 
ett  samlat  uttryck  för  sin  filoso- 
fiska ui>pfattning,  huAiidsakl.  vi- 
lande jiå  den  tyska  romantiska 
idealismen  (främst  Schelling).  — 
ömtålig,  självupptagen  och  få- 
fäng, led  A.  djupt  av  den  .stora 
allmänhetens  brist  på  förståelse 
för  hans  diktning,  spec.  under  se- 
nare delen  av  hans  liv.  I  poli- 
tiskt avseende  en  typisk  repre- 
sentant för  romantikens  elegis- 
ka konservatism,  gav  han  ofta 
starkt  polemiska  uttryck  åt  denna 
(bl.  a.  i  de  vidlyftiga  satiriska 
episoderna  i  Lycksalighetens  ö, 
skärpta  i  dennas  2:a  uppl.)  och 
blev  själv  utsatt  för  hänsynslösa 
angrepp  från  liberalismens  för- 
kämpar. Spec.  torde  en  hård  kri- 
tik, från  Geijers  sida  (i  Littera- 
tur-Bladet 1838)  ha  verkat  häm- 
mande på  hans  poetiska  alstring. 
—  Inom  litteraturen  om  A.  mär- 
kas C.  Santesson :  Atterboms  ung- 
domsdiktning (1920)  och  F.  Vet- 
terlund :  Atterboms  sagospel 
"Lycksalighetens  ö"  (1924).  A:s 
ytterst  intressanta  brcA^A^äxling 
med  B.  v.  Beskow  har  utgivits  av 
C.  Santesson   (3  bd,  1926—28). 

*  Ättika.  Folkmängden  i  no- 
markin  A.  och  Beotien,  vars  hu- 
vudstad är  Aten  (jfr  d.  o.  Supjil.), 
uppgick   1928  till   1,025,000. 


A'ttis,  frygisk  gudomlighet, 
Kybeles  (se  d.  o.)  älskare,  en 
motsvarighet  till  den  syrisk-gre- 
kiske Adonis  (se  d.  c).  Granen 
var  A:s  heliga  träd.  I  kejsarti- 
dens Rom  firades  A:s  stora  fest, 
med  klagan  över  gudens  död  och 
jubel  över  hans  återvändande,  vid 
vårdagjämningen.  Vid  sidan  av 
den  offentliga  gudstjänsten  före- 
kommo  även  mysterier   (se  d.  o.). 

♦Attraktion,  jfr  Gravita- 
tion. 

Attribue'ra  (av  lat.  attribu'e- 
re,  tilldela),  tillskriva,  tiller- 
känna. 

Atwood  [pe'ttoodd],  G  eo  r  ge, 
se  F  a  1 1  m  a  s  k  i  n. 

*Aube.  2.  Folkmängden  hade 
1926  stigit  till  238,000. 

Aubum  [å'b9n],  stad  i  New 
York,  n.ö.  För.  Stat.,  s.v.  om 
Syracuse.  A.  är  känt  för  sitt 
statsfängelse  (se  Fängelse- 
s  v  s  t  e  m  sp.  850) .  Textilindustri. 
36,000  inv.    (1925). 

*Aucassin  och  Nicolette  före- 
ligger i  sv.  övers,  i  Världslittera- 
turen  (del  2.  1902). 

*Auckland  har  207,000  inv.  enl. 
uppskattning  för  1928.  Det  är 
säte  för  anglikansk  ärkebiskop 
och  katolsk  biskop.  —  A.  var  till 
1865  Xya  Zeelands  huvudstad. 

Audio'n  (av  lat.  audi're,  hö- 
ra) ,  se  T  e  1  e  f  o  n  i  sp.  888  och 
V  a  c  u  u  m  r  ö  r  sp.  287. 

AuditiV  (av  lat.  audi're,  hö- 
ra), som  avser  1.  hör  till  hörseln. 
—  A.  minn  e,  hörselminne. 

*Auditör.  I  1929  års  avlönings- 
stat är  antalet  A.  35,  därav  30  å 
regements-  och  stationskrigsrät- 
ter samt  5  å  särskilda  krigs- 
rätter. 

Audran  [ådra'i)],  G  é  r  a  r  d,  f. 
1640,  d.  1703,  fransk  kopparstic- 
kare,  den  mest  berömde  medlem- 
men av  en  stor  gravörfamilj,  re- 


185 


Auerbach — Augusta 


186 


producerade  i  stora,  praktfulla 
stick  målningar  av  Lebrun  o.  a. 

*  Auerbach,  Berthold.  A:s 
Schwarzwälder  Dorfgeschichten 
föreligger  i  sv.  övers.  (Byhisto- 
rier,  2  bd,  1878—79). 

Auerbach  [ao'er-],  Carl,  f. 
1856,  d.  1922,  språklärare  av  tysk 
börd,  1893  lärare  vid  Schartaus 
handelsinstitut,  Sthlni,  utgav  ett 
flertal  läi'oböcker  i  tyska  samt 
den  mycket  använda  Svensk-tysk 
ordbok    (1907—16). 

Auerstenar  [ao'er-],  de  av 
pyrofora  legeringar  bestående 
stiften  i  vissa  tändapparater  (se 
Cerium  sp.   1166). 

Auer  v.  Welsbach  [jio'er],  se 
v.  Welsbach,  även  Suppl. 

*Auffenberg  v.  Komaröw, 
Moritz,  avled   1928. 

*Augagneur,  Victor,  avgick 
som  generalguvernör  i  Franska 
Ekvatorial-Afrika  1924. 

*Augerum  hade  1928  6,095 
inv.,  därav  950  i  Flymens  kapell. 
I  A.  ligger  Långö  municipalsam- 
hälle. 

*Augier,  Émile.  A:s  Le 
gendre  de  M.  Poirier  tillkom  i 
samarbete  med  J.  Sandeau  (se  d. 
o.).  Den  stod,  liksom  de  flesta  av 
Ars  tendentiösa  sarahällskome- 
dier,  även  i  Sverige  länge  på  re- 
pertoaren. 

*Augsburg  hade  1925  166,000 
inv.  —  Fuggerhuset  inrymmer  i 
de  av  italienska  konstnärer  pä 
1570-t.  praktfullt  dekorerade  for- 
na bibliotekssalarna  (se  ill.  till 
F  u  g  g  e  r)  släktens  samlingar  av 
konsthantverk.  Andra  till  släkten 
anknutna  minnesmärken  äro  Fug- 
gerska  gravkapellet  (1519)  i 
Annakyrkan  och  Fuggerei  (se 
F  u  g  g  e  r  sp.  775  och  ill.  sp.  774) . 
Rådhuset  med'  sin  berömda,  av 
Mathias  Kager  utomordentligt 
praktfullt  dekorerade  festsal, 
"Gyllene    salen",   är   liksom    tyg- 


Augsburg.  Eädhuset. 


huset  med  sin  ståtliga  barock- 
fasad  (1G07)  ett  verk  av  Elias 
HoU.  Ryktbara  äro  även  de  monu- 
mentala brunnarna,  ss.  Herkules- 
och  Mercuriusbrunnarna  av  Adri- 
aen  de  Vries.  Det  i  ett  renässans- 
hus inrymda  Maximilianmuseet 
har  konst-  och  kulturhistoriska 
samlingar,  målningsgalleriet  i  den 
forna  Katarinakyrkan  bl.  a.  be- 
tydande verk  av  Ilolbein  d.  ä.  och 
Burgkmair.  —  Av  stor  betydelse 
är  A:s  maskinindustri  (bl.  a. 
maskinfabriken  Augsburg-Nurn- 
berg). 

Augu'rlöje,  ironiskt  småleen- 
de, angivande  hemligt  samför- 
stånd mellan  personer,  vilka  ge- 
nomskådat varandra  och  förakta 
de  oinvigda,  som  låta  lura  sig  av 
deras  humbug.  Uttrycket  återgår 
på  ett  citat  från  Cicero;  denne 
uppger,  att  Cato  d.  ä.  uttalat 
sin  förvåning  över  att  två  offer- 
skådare  (lat.  haru'spices;  senare 
överfört  att  gälla  augurerna,  se 
d.  o.)  kunde  mötas  utan  att  le 
mot  varandra. 

*Augusta.  2.  A.  är  beläget  i 
staten  Georgia   (ej  i  Maine). 


187 


Augustana-synoden — Australien 


188 


*Augustana-synoden,  se  även 
Svenskamerikaner  sp. 
343  f. 

Auktoritativ,  med  auktoritet; 
ansedd,  vederhäftig,  sakkunnig. 

*Aulard,  F.  V.  A  1  p  h  o  n  s  c, 
avled  1928. 

Aulén,  Gustaf,  f.  1879,  teo- 
log, prof.  i  systematisk  teologi  i 
Lund  1913.  A.  har  verksamt  bi- 
dragit att  utforma  den  av  Söder- 
blom och  E.  Billing  grundlagda 
nyare  svenska  teologin.  Bland 
hans  större  arbeten  märkas  Den 
allmänneliga  kristna  tron  (1923) 
och  Den  kristna  gudsbilden 
(1927).  A.  är  sedan  1925  huvud- 
redaktör för  Svensk  teologisk 
kvartalskrift. 

Aullagas  [aplja'-].  Pamp  a 
A.,  se  P  o  o  p  6.  Suppl. 

Au  naturel  [å  natyrä'll],  fr., 
efter  naturen,  i  naturligt  till- 
stånd. I  kokkonsten  betecknar  A., 
att  en  rätt  serveras  utan  någon 
tillsats  1.  sås. 

Aurami'n,  difenylmetanfärg- 
ämne  (se  Färgämnen  sp. 
865),  som  användes  för  gulfärg- 
ning  av  bomull. 

*Aurantia,  se  även  Hexa- 
nitrodifenylamin. 

Aura'ter,  se  Guld  sp.  96. 

Au'rea  medio'critas,  lat.,  "den 
gyllene  medelvägen",  citat  från 
Horatius. 

Aurelius,  Erik,  f.  1874,  teo- 
log, prof.  i  exegetik  i  Lund  1912, 
biskop  i  Linköping  1927.  A.  har 
särskilt  ägnat  sig  åt  forskningar 
rörande  den  evangeliska  traditio- 
nen (bl.  a.  Från  Getseynane  till 
Golgata,  1911;  Evangeliernas 
uppkomst,  1921).  Ss.  präst  har 
han  tagit  verksam  del  i  den  nyare 
kyrkliga  inigdomsrörelsen. 

d'Aujevilly,  se  B  a  r  b  e  v 
d'  A  u  r  e  v  i  1 1  y. 

Au'riföreningar,  se  Guld  sp. 
96. 


Aurignacien  [årinjasiä'r)],  se 
Stenåldern  sp.  1539,  även 
Suppl. 

Aurignacrasen  [årinja'kk-], 
se  Människa  n  sp.  512.  Jfr 
Stenåldern   sp.    1539. 

*Aurivillius.  Erik  A.  efter- 
lämnade i  manuskript  Gramma'- 
ticae  sveca'nae  spe'ciinen  (full- 
bordad 1684;  tr.  1884),  den 
äldsta  svenska  grammatiken, 
vilken  har  stor  betydelse  för  kän- 
nedomen om  den  äldre  nysvens- 
kan. —  Christopher  A.  av- 
led 1928. 

Aurlandsf jorden  [ao']lanns-]. 
se  S  o  g  n  e  f  j  o  r  d. 

Au'roföreningar,  se  G  u  1  d  sp. 
96. 

Au  sérieux  [å  seriö'],  fr.,  all- 
varligt, på  allvar. 

Auso'nius,  D  e  c  i  m  u  s  M  a  g  - 
n  u  s,  300-t.  e.  Kr.,  latinsk  förfat- 
tare och  ämbetsman.  Berömd  är 
A:s  dikt  Mose'lla,  som  skildrar 
en  färd  på  Moselfloden. 

*Auspicier  användes  överfört 
även  i  bet.  skydd,  ledning  o.  d. 
('"under  någons  A."). 

Austeni't,  se  Stål  sp.  179. 

*Australien.  Australiska  stats- 
förbundets folkmängd  uppskatta- 
deg 1928  till  6,263,000  (dessutom 
c:a  60,000  infödingar).  De  största 
städerna  äro  Sydney,  INlelbourne, 
Adelaide,  Brisbane,  Perth,  New- 
castle  och  Hobart  (Tasmanien)  ; 
huATidstad  är  sedan  1927  Canber- 

Australiska    statsförbundets    stater    och 
»territorier   (192S). 

Inv. 
1,000-t.  1,000-t.     per 
kvkm.       inv.     kvkm. 
Nya    Syd- Wales    ...      801       2.414        3 

Victoria    228      1,749        1.- 

Queensland     1,737  90.S        O,.-, 

Syd- Australien     ....      984  577        O, o 

Viist-Australien    ...  2,528  396        O.^ 

Tasmanien    68  212        3 

*Xord-Australien  ..      7441  .        __ 

•Central-Austialien      612  ( 
*Förbundsomrädet  2  8        3 

Austral.    statsförb.   7,704       6,2«3        O, g 


189 


Australien 


190 


Folkraser  1921. 
Vita    5,387,000 


Kineser    

Japaner    

Indier   

Andra    färgade 
Biandfolk 


17,000 
3,000 
3,000 
8,000 

18,000 
Urbefolkning  c:a        60,000 

Befolkningens  fördelning  efter  näringar 

1921. 
(I    procent    av    samtliga    yrkesutövare.) 

Lantbruk   22,9 

Bergsbruk    2,9 

Industri  och  hantverk  31,2 

Handel  och  sjöfart  17,4 

Samfärdsel  i  övrigt  6,9 

Produktion  Vt  1926— ^Ve  1927  (mill.  kr.). 

Åkerbruk 1,770 

Boskapsskötsel     2,000 

Me.ierihantering  etc 840 

Skogsbruk  och  fiske  230* 

Gruvdrift  430» 

Industri   2,770 

Hela   [iroduktionsvärdet   8,040 

1  De  1  huvudarbetet  för  1919/20  an- 
givna siffrorna  skola  sinsemellan  byta 
plats. 

Den  odlade   jordens  användning  och  av- 
kastning Vt  1926 — ■■"/(,  1927. 

Areal  Skörd 


1,000-t.  har:  1 

Vete    4,730 

Havre    341 

Korn     150 

Majs    116 

Hö    1,092 

Potatis    57 

Sockerrör    115 

Vin   45 


000- 

58, -i 


Frukt 


112 


-t.  hl.: 

400 

572 

2,.521 

2,535 

1,000-t.  ton: 

3,543 

386 

206 

354' 

kr.: 
148 


3,2 

Mill. 


1  Druvor;  930,000  hl.  vin. 


Kreatursstock   1926    (1,000-t.    djur). 

Hästar  2,123 

Nötkreatur    11,963 

Får   104,267 

Svin    989 

Kol-  och  metallproduktionen  1926  hade 
ett  värde  av  430  mill.  kr.,  därav:  guld 
40  mill.  kr.:  silver  och  bly  90  mill.  kr.: 
koppar  10  mill.  kr.;  tenn  15  mill.  kr.  och 
kol  210  mill.  kr.  Guldproduktion  1926: 
16,211  kg.,  därav  Väst-Australien 
1  13,603. 

Handelsomsättning.   (MiU.  p.  st.) 
Ar  1919/20  1923/24  1926/27  1927/28 

Import      99,0         140,e         164. 7         14S.i 
Export    140,8        119,5        144.»        141,8 


Viktigaste  import-  och  exportländer. 
(Import  och  export  i  mill.  p.  st.) 

Vt  1926— 'Vs  1927 

Imp.  Exp. 

Belgien     0,9  8,3 

Britt.   Indien  6,,  3,5 

Ceylon   2,2  0,5 

Frankrike   4,8  17, e 

För.    Stat 41,4  18,6 

Italien  1,6  5,5 

Japan   5,2  10,4 

Kanada    4.3  1,2 

Nederl.  Ostindien  6,5  2,i 

Jsya   Zeeland   3,i  4,2 

Storbritannien  67,8  48,4 

Sydafrikanska  unionen  ..     0,9  1,t 

Tyskland  4,4  9,9 

Australiens    handel    med    Sverige    1927.' 
(1,000-t.  kr.) 

Exp.    Imp. 

Vete    4,211  — 

Frukter  och  bär  m.  m 608  — 

Ull   1,489  — 

Hudar  och  skinn  634  — 

Växtfett,    kautsjuk  etc 30       141 

Trävaror    —  11,386 

Papper,  pappersmassa  etc.  —  12,142 
Mineral    o.    fabrikat    därav        —       556 

Metallvaror   o.    metaller   1     1,310 

Apparater,  maskiner  etc.  ...        —    4,174 

övriga  varor   14        101 

Exp.,   resp.   imp.  tot.   värde  6,987  29,810 
1  I     motsats    till     1919    års    tabell    i 
huvudarbetet    är    Nya    Zeelands    handel 
med    Sverige    ej    inräknad. 

ra  (förut  provisoriskt  Mel- 
bourne). —  Näringar,  handel, 
samfärdsel.  De  statliga  järnvä- 
garna hade  1927  en  längd  av 
41,067  lon.  (därav  1,060  på  Tas- 
manien)  och  de  privata  järnvä- 
garna av  1,556  km.  En  transkon- 
tinental  järnväg  mellan  Port  Dar- 
win i  n.  och  Adelaide  i  s.  är  pla- 
nerad och  har  delvis  redan  an- 
lagts. Handelsflottans  tonnage 
var  1922  432.000  ton,  1924  439,000 
ton,  1926  390,000  ton  och  1927 
392,000  ton.  Året  1926—27  an- 
kommo  och  avgingo  i  transocea- 
nisk  fart  3,261  fartyg  om  sam- 
manlagt 11,2  mill.  ton.  —  A.  har 
eget  myntsystem  med  samma  en- 
heter som  det  brittiska.  —  Mått 
och  vikt  äro  desamma  som  i  Stor- 
britannien (se  d.  o.  sp.  35).  — 
Politisk    indehiing.     Xordterrito- 


191 


Australisk  ras — Autigen 


192 


riet  delades  1927  i  tvä  territorier, 
Nord-Australien  och  Central- 
Australien.  —  Rättsväsen.  För- 
bundets domsmakt  utövas  av  A:s 
högsta  domstol,  där  bl.  a.  tvister 
mellan  staterna  och  förbundet 
avdömas.  Varje  stat  har  sitt 
rättsväsen  med  överdomstol  och 
flera  lägre  instanser.  —  Försvars- 
väsen. Allmän  värnplikt  gäller 
med  16 — 25  dagars  utbildningstid 
under  vart  och  ett  av  3  på  var- 
andra följande  år.  Armén  be- 
står av  ett  mindre  antal  värvad 
personal  ss.  stomme  för  en  milis- 
armé om  5  infanteri-  och  2  kaval- 
leridivisioner. Flottan  omfat- 
tar 4  kryssare,  därav  2  ä  10,000 
ton  samt  jagare,  U-båtar  m.  m. 
— •  Religion.  Statskyrka  finnes  ej. 
De  flesta  invånarna  tillhöra  ang- 
likanska kyrkan.  —  Undervis- 
ningsväsen. Folkundervisningen 
är  obligatorisk.  Förutom  talrika 
högre  skolor  finnas  6  universitet, 
av  vilka  det  i  Sydney  är  det  för- 
nämsta. —  Historia.  De  senaste 
årens  politiska  utveckling  i  A. 
har  framför  allt  dominerats  av 
ekonomiska  och  därmed  samman- 
hängande spörsmål.  Det  prisfall, 
som  inträdde  efter  världskriget, 
nödvändiggjorde  en  motsvarande 
sänkning  av  lönenivån;  följden 
blev  en  svårartad  ekonomisk  kris, 
ledsagad  av  strejker  och  arbetar- 
oroligheter.  Vid  valen  hösten  1922 
möttes  premiärministern  Hughes, 
som  efter  sin  uteslutning  ur  ar- 
betarpartiet bildat  ett  "nationa- 
list"-parti,  av  en  kompakt  opposi- 
tion från  de  övriga  partierna:  ar- 
betarpartiet, det  liberala  partiet 
och  bondepartiet  {country  party). 
Arbetarpartiet  vann  en  avgjord 
seger,  men  Hughes  kvarstod  till 
febr.  1923,  då  han  avlöstes  av  en 
koalitionsministär  med  S.  M. 
Bruce  som  premiär-  och  utrikes- 
minister.  Bruce   har   inaugurerat 


en  kraftfull  nationell  framstegs- 
politik, åsyftande  framför  allt  en 
förbättring  av  det  ekonomiska 
läget.  ■V'id  imperiekonferenserna  i 
London  1923  och  1926  hävdade 
han  med  skärpa  A :  s  intressen  och 
yrkade  framför  allt  på  att  A. 
skulle  inrymmas  större  inflytan- 
de på  imperiets  utrikespolitik. 
Immigrationsfrågan  hör  fortfa- 
rande till  de  mest  brännande 
spörsmålen.  Arbetarpartiet  har 
yrkat  på,  upprätthållandet  av  den 
stränga  restriktionspolitiken,  rik- 
tande sig  ej  blott  mot  de  färgade 
folken  utan  även  europeiska  (spec. 
sydeuropeiska),  icke-engelska  in- 
vandrare. Bruce  har  emellertid 
tillkännagivit  sin  avsikt  att  in- 
föra ett  kvotsystem  i  likhet  med 
det  i  För.  Stat.  tillämpade. 

Australisk  ras,  se  Män- 
niskoraser sp.  527.  Jfr 
Australien  sp.  S69  f. 

Australi'ter,     se    T  e  k  t  i  t  e  r. 
*Australnegrer,  se  även  Män- 
n  i  s  k  o  r  a  s  e  r   sp.   527. 
.   Austra'löama,     se   T  u  b  u  a  i  - 
ö  a  r  n  a. 

Au'striska  språk,  A  u  s  t  r  o  - 
a  s  Ta'  tiska  språk,  Austro- 
n  e'  s  i  s  k  a  språk,  se  tab.  till 
Språk  sp.  1355 — 1356. 

*Austråt  (östråt)  skänktes 
efter  1916  års  brand  till  norska 
staten  och  undergår  sedan  s.  å.  en 
genomgripande  restaurering.  1929  . 
fullbordades  återställandet  av 
byggnadens  ytti-e. 

Autere  [ao'-],  Hannes,  f. 
1SS8,  finländsk  bildhuggare.  A. 
har  framför  allt  gjort  sig  be- 
kant genom  sina  primiti\i;  ut- 
trycksfulla träreliefer,  i  vilka  han 
gestaltat  scener  ur  finskt  all- 
mogeliv. 

*Auteuil.  I  A.  uppfördes  1928 
ett        stort       la^\Titennis-stadion, 
Stade     Roland-Garroa. 
Autigen    [-ge'n],  se  Alloti- 


193 


Autogensvetsning — Autolys 


194 


ge  na     beståndsdelar. 
Suppl. 

Autogensvetsning,  se  Svets- 
ning sp.  534. 

Autogir       [-gi'r]       (av     grek. 
auto's,   själv,   och   sp.   giro,  vrid- 
ning),   en   av   spanske   ingenjören 
Juan     de     la     Cierva     upp- 
funnen    flygmaskin,    vilkens    bä- 
rande  organ   utgöres   av   en   pro- 
peller,  roterande  kring   en   i   det 
närmaste    vertikal    axel.    A.    kan 
dock  icke  betraktas   som  lielicop- 
ter,  enär  den  bärande  propellern 
icke  direkt  drives  med  motorkraft 
utan,   som  följd  därav  att   axeln 
lutar  något  bakåt,  bringas  i  rota- 
tion  av  luftdraget,  då  maskinen 
på  det  för  flygplan  vanliga  sättet 
dragés  framåt  medelst  en  annan 
propeller    med    horisontell    axel. 
Den  bärande  propellern  har  fyra 
blad,  vid  roten  medelst  leder  för- 
bundna  med   navet.    Under    flyg- 
ning vrida  sig  bladen  snett  uppåt, 
jtills  den  uppåtriktade  luftkraften 
3ch   den   utåtriktade   centrifugal- 
siraften  uppväga  varandra.  Flyg- 
vroppen   liknar   ett   vanligt   flyg- 
plans   med    motor    och    dragande 
jropeller  i  framändan,  höjd-  och 
udoroder    i    bakändan.    För    att 
ippehålla  balansen  i  sidoled  fin- 
les    en    mindre,    fast    vinge    med 
;kevning8roder.     A.    startas    och 
lyges  såsom  ett  vanligt  flygplan 
tch  kan  liksom  ett  sådant  glida 
ned    avstannad   motor.    Glidflyk- 
en  kan   dock   ske  mycket  brant, 
itan   att  den  vertikala  hastighe- 
en  blir  överdrivet  stor.  Landning 
;an  därför  ske  på  små  fält.  Detta 
ämte  det  förhållandet,  att  A.  för- 
lir  stabil  vid  liten  hastighet,  är 
l:s     fördel     framför    flygplanet. 
)äremot    är    flygningen    mindre 
konomisk  med  A.   än  med  flyg- 
lan.  —  Vid  ett  1928  utfört  exem- 
lar  om  700  kg.  tomvikt  och  375 
g.  last  var  diametern  å  den  bä- 


Autogir, 


rande  propellern  12,1  m.,  största 
hastigheten  med  200  HK  motor 
153  km./tim.  och  minsta  horison- 
tella hastigheten  40  km./tim. 

*Autograf,  se  även  Stereo- 
f  o  t  o  g  r  a  m  m  e  t  r  i  sp.    1548. 

*Autointoxikation.  Till  A.  räk- 
nas även  det  ökade  upptagande  i 
blodet  av  skadliga  ämnen,  som 
äger  rum  vid  förstoppning,  då 
exkrementen  längre  tid  ligga 
kvar  i  grovtarmen. 

Autokartogra'f  (av  grek. 
auto's,  själv,  karta  samt  grek. 
gra'fein,  skriva),  se  Stereo- 
fotogrammetri   sp.    1548. 

*Autoklav.  Då  vattnets  kok- 
jiunkt  stiger  med  trycket  (se  kur- 
va 6  i  ill.  till  Ånga),  överstiger 
temperaturen  i  A.  100°  med  ett 
belopp,  som  svarar  mot  trycket. 

Autokromplåtar  (av  grek. 
auto's,  själv,  och  Jcro'ma,  färg), 
se  Fotografi  sp.  422.  A.  äro 
uppfunna  av  bröderna  Lumiére. 

*Autokton.  Geol.  Se  Allok- 
t  o  n  a.  Suppl. 

Autoly's  (av  grek.  auto's,  själv, 
och  ly'ein,  lösa),  beteckning  för 
samtliga  av  enzymverkningar  be- 
tingade men  av  mikroorganismer 
oberoende  kemiska  processer,  som 
bestå  i  sönderdelning  av  levan- 
de 1.  döda  celler  1.  av  kropps- 
vätskor i  1.  utanför  organismen. 
Till  väsentlig  del  består  A.  i  sön- 
derdelning av  äggviteämnen.  Ex. 


L  e  X.  Suppl. 


195 


Automobil 


196 


Roadster   (Roo). 


på  A.  inom  organismen  är  sön- 
derdelning  av  leverceller  vid  fos- 
forförgiftning 1.  av  den  inflamma- 
toriska utgjutningen  vid  lungin- 
flammation. I  det  senare  fallet 
komma  de  autolytiska  enz^i-men 
från  invandrade  leukocyter.  San- 
nolikt spela  de  autolytiska  enzy- 
men en  viktig  roll  även  vid  livs- 
processerna i  allm.  och  äro  väl 
normalt  de  egentliga  verktygen 
för  cellens  kemiska  arbete.  I  A. 
måste  man  i  så  fall  se  en  för- 
ändring av  den  vanliga  verksam- 
heten hos  dessa  enzym. 

*  Automobil.  AutomohUmotom 
är  numera  i  allm.  6-cylindrig; 
dyrare  vagnar  ha  ofta  V-formad, 
S-cylindrig  motor  med  cylindrar- 
na i  90°  vinkel  mot  varandra. 
För  att  isolera  motorns  vibratio- 
ner från  vagnen  i  övrigt  uppläg- 
ger man  motorn  på  gummikud- 
dar. Vevaxlarna  utbalanseras  nog- 
grant   såväl    statiskt    som    dyna- 


miskt. Kannor  och  övriga  rörliga 
delar  göras  så  lätta  som  möjligt; 
vanliga  äro  kannor  av  lättmetall 
(se  d.  o.)  1.  skelettkannor  av  gjut- 
järn. Motorns  varvtal  ökas  allt- 
mer; det  uppgår  numera  ofta  till 
inemot  5,000  varv/min.  För  att 
skydda  motorn  mot  för  snabb 
slitning  förses  förgasaren  med 
luft-  och  bensinrenare,  oljeled- 
ningen med  oljefilter  samt  vev- 
huset med  ventilationsanordning- 
ar. Bränslet  tillföres  numera  ofta 
förgasaren  (jfr  d.  o.  sp.  927)  me- 
delst en  från  kamaxeln  driven 
bensinpump.  Bensinluftblandning- 
en  1.  insugningsluften  förvärmes 
kraftigare,  enär  man  strävar  efter 
fullständig  förgasning  av  de  svår- 
flyktigare  kolvätena  i  bensinen. 
—  Kylsystemen  förses  ofta  med 
termostat  för  reglering  av  kyl- 
vattnets  temperatur,  och  automa-. 
tiska  kylarjalusier  reglera  luft- 
strömmen    genom     kvlaren.     — 


Tonring  (Cadillac). 


197 


Automobil 


198 


.M- —    ii  I mmMÖMMitnwmm]  It 


Ailweather  cabriolet  (Oakland). 


Tandningen  (jfr  Tändappa- 
rat)  utföres  nu  alltmer  som  bat- 
teritändning;  kombinerad  batteri- 
och  magnettändning  förekommer 
endast  å  de  dyrare  vagnarna. 
Den  kombinerade  motorgeneratorn 
ersattes  vanl.  av  en  generator  för 
laddning  av  batteriet  och  en  sepa- 
rat motor  för  självstarten.  — 
Kopplingarna  äro  alltid  inbygg- 
da i  svänghjulet;  vanl.  användas 
lamellkopplingar  med  en  1.  flera 
lameller.  —  Växellådan  (jfr  d. 
o.)  göres  numera  i  amerikanska 
vagnar  vanl.  4-växlad.  ■ — -  Ofta 
insattes  mellan  växellåda  och 
cardanknut  en  extra  koppling, 
som  upptar  och  utjämnar  de 
stötar,  som  uppkomma  vid  ovar- 
sam körning.  —  Om  styrinrätt- 
ningen  se  d.  o.  2.  —  Smörjningen. 
sker    numera    ofta    enl.    blandat 


tryck-  och  stänksystem  medelst 
kugghjuls-  1.  kolvpump  och  är 
stundom  så  inrättad,  att  om  olje- 
pumpen råkar  i  olag,  medan  mo- 
torn är  i  gång,  tandningen  auto- 
matiskt avbrytes,  innan  varmgång 
hinner  äga  rum.  Å  flera  vagn- 
typer förekommer  centralgruppe- 
ring av  chassismörjningen.  — 
Bromsarna  (se  d.  o.,  även  Suppl.) 
äro  numera  oftast  fyrhjulsbrom- 
sar.  Bromstrummorna  ha  blivit 
större  (bromsytan  uppgår  nu- 
mera ofta  till  inemot  2,000 
kvcm.).  —  Vanl.  användas  nu 
ballongringar  av  straight  side- 
typ  (se  Pneumatiska 
hjulringar);  fäljarna  till 
dessa  däck  äro  delade  på  så  sätt, 
att  de  kunna  krängas  in  i  däcken. 
— ■  Moderna  vagnar  ha  i  allm. 
fjäderdamasker  och  stötdämpare. 


Town  catriolet   (T-.i  Sallel. 


199 


Automobil 


200 


Delar,  som  förr  förnicklades, 
bruka  numera  förses  med  den 
hållbarare  krompläteringen.  Strål- 
kastarna börja  förses  med  av- 
bländningsanordningar ;  denna  de- 
talj är  dock  ännu  ej  nöjaktigt 
löst.  —  Karosscriet.  Efter  dettas 
utformning  indelas  A.  i  bl.  a.  föl- 
jande typer :  T  o  r  p  e'  d  1.  t  o  r  - 
p  e'  d  o  är  europeisk  benämning 
på  2 — 4-sitsig,  öppen  vagn  med 
1 — i  dörrar.  Motsvarande  ameri- 
kanska namn  är  r  o  a  d  s  t  e  r 
[råo'dsta]  för  en  tvåsitsig  vagn 
med  2  dörrar  och  t  o  u  r  i  n  g, 
tourer  1.  touring  car  [to'- 
ring,  to'r9]  för  en  5 — 7-sitsig  med 
4  dörrar.  Phaeton  (eng.  utt. 
fe'jt8n)  är  lägre,  starkare  och 
mera  sportsmässigt  byggd  än  tou- 
ringA-agnen.    En   extrem   sport  typ 


Kupé   (CaJillac). 

benänmes    speedster    [spi'dst8]. 
Samtliga  öppna  vagnar  ha  vind- 
vagnen 


ruta  och  nedfällbar  1. 
inbyggd  sufflett.  Cabriolet  och 
all  \v  e  a  t  11  e  r  c  a  b  r  i  o  1  e  t  [  ål 
oe'dha  kacbriåle'tt]  äro  tvåsitsiga, 
vanl.  med  endast  en  dörr  och  helt 
nedfälll)ar  sufilett.  Town  ca- 
briolet [tjion],  en  som  drosk- 
vagn  använd  tyji,  är  5 — 7-sitsig, 
har  3 — 4  dörrar  och  helt  öppen 
förarplats,  medan  bakre  delen  av 
vagnen  är  täckt.  Landa  u  ca- 
briolet 1.  convertible 
land  au  [Isendå';  kånv3'tibl]  är 
heltäckt,  5 — 7-sitsig,  med  4  dör- 
rar ;  bakersta  delen  av  taket  är 
nedfällbart.  Coupee  [kopi'], 
k  u  p  é  är  2 — 4-sitsig,  med  2  dör- 
rar och  bakersta  delen  nedfällbar. 
Är  hela  kupén  nedfällbar,  benäm- 


Sedan    (Oldsmobile). 


201 


Automobil 


202 


Landaulet  sedan   (Oakland). 


nes  vagnen  convertible 
c  o  u  p  e  e.  C  o  a  c  h  1.  b  r  o  u  - 
gliam  [kpotj;  bro'8m]  är  hel- 
täckt,  5-sitsig  och  har  2  dörrar; 
kallas  ofta  2-dörrars  sedan. 
Sedan  och  t  o  av  n  -  s  e  d  a  n  [  S9- 
da'i) ;  eng.  utt.  taon  sid£e'nn]  äro 
4 — 7-sitsiga,  heltäckta  med  4  dör- 
rar. Imperial  landau  se- 
dan fimpi'ri3l]  samt  landau- 
let  sedan  [Iar)dålä'  sada']]]  äro  5 
— 7-sitsiga,  med  4  dörrar,  heltäck- 
ta  och  med  bakersta  delen  nedfäll- 
bar.  Vanliga  droskvagnstyper  äro 
landaulet  med  två  öppna 
förareplatser  framtill,  f.  ö.  hel- 
täckt  med  4  platser  invändigt  och 
bakre  delen  av  kupén  nedfällbar, 
samt  limousine  [limosi'nn], 
som  har  betäckning  även  över 
förarplatsen,  ehuru  denna  är  skild 
medelst  en  glasruta  från  den  öv- 
riga vagnen.  —  Lasta  utomo- 
b  i  1  e  rn  a  särskiljas  genom  det 
antal  ton  nyttig  last,  de  äro  av- 
sedda för,  samt  genom  utrustning- 


en. De  kunna  vara  försedda  med 
skåp  1.  med  flak,  det  senare  ofta 
försett  med  tijipanordning,  bom- 
mar, lämmar  e.  d.  Lastvagnarna 
ha  i  allm.  4  hastigheter  framåt 
och  fyrhjulsbromsar.  I  förh.  till 
personautomobiler  ha  de  större 
utväxling  å  cardanväxeln,  i  vil- 
ken de  koniska  kugghjulen  ut- 
bytts mot  skruvhjulsväxel  1. 
dubbla  växlar.  —  Omnibusar 
(jfr  d.  o.)  byggas  numera  på  spe- 
ciella chassier  med  låg  höjd  över 
marken.  De  ha  ofta  dubbla  bak- 
hjul. —  Brandautomobi- 
1  e  r  äro  ofta  fyrhjulsdrivna.  El- 
jest har  detta  system  hittills  ej 
tillämpats  på  standardvagnar, 
däremot  på  racervagnar.  —  I  Sve- 
rige voro  (jfr  Automobil  sp. 
891)  31  maj  1929  1.3.5,4.37  A. 
(inkl.  specialvagnar)  registrerade, 
därav  i  Sthlms  stad  15.619.  Ehuru 
Sveriges  automobilindustri  gått 
mycket  framåt,  så  att  den  nu- 
mera tilltrodoser  en  stor  del  av  be- 


^"iå^^k, 


vid  Daytona  Bc-ach 


.   som  mars  1929 

tim. 


203 


Automobilskatt — Automobiltrafik 


204 


hovet  av  omiiibusar,  tyngre  last- 
autoniobiler  och  speeialvagnar, 
importeras  fortfarande  den  över- 
vägande delen.  1927  tillverkades  i 
.S\'erige  345  A.  samt  hopsattes  451 
av  färdiga,  importerade  delar. 
Ö.  å.  importerades  15,550  komplet- 
ta A.,  till  allra  största  delen  från 
För.  Stat.  eJfr  General  mo- 
tors   nordiska    a.    I).    Suppl. 

Automobilskatt,  skatt,  som 
enl.  Kuiigl.  fiirordn.  2  juni  1922 
(ändrad  1923,  1924  och  1927) 
årligeji  skall  erläggas  för  regist- 
rerad automobil  (se  Automo- 
biltrafik). Den  utgår,  för 
helt  kalenderår,  för  automobil 
med  ringar  av  mjuk  kautsjuk  med 
10  kr.  för  varje  påbörjat  tal  av 
100  kg.  av  automobilens  tjänste- 
vikt minskad  med  400  kg.,  dock 
minst  med  75  kr.;  för  automobil 
med  ringar  av  annat  änme  än 
mjuk  kautsjuk  med  50  kr.  för 
varje  påbörjat  tal  av  100  kg.  av 
automobilens  tjänstevikt.  Från 
skatteplikt  frikallas  automobil, 
som  äges  av  medlem  av  konunga- 
huset 1.,  under  villkor  av  ömse- 
sidighet, främmande  makts  här- 
varande beskickning  tillhörig  per- 
son utan  svensk  medborgarrätt,  1. 
som  är  inrättad  blott  för  brand- 
väsen 1.  för  transport  av  sårade  1. 
sjuka.  Om  A.  för  motorcykel  se 
Velociped  sp.  568. 

Automobilsport.  Inom  A.  skil- 
jes mellan  landsvägslopp 
och  b  a  n  1  o  p  p,  varav  de  förra 
oftast  äro  tillförlitlighets-,  de  se- 
nare rena  hastighetstävlingar.  I 
utlandet  äro  hastighetstävlingar 
vanligast,  i  Sverige  tillförlitlig- 
hetstävlingar (inga  svenska  re- 
kord noteras).  Till  1903,  då  H. 
Ford  erövrade  hastighetsrekordet, 
noterades  farten  på  "flygande 
kilometer",  d.  v.  s.  vnider  1  km:s 
lopp  med  flygande  start  (jfr 
Start.     Suppl. )  ;     därefter   har 


den  noterats  på  "flygande  mile". 
]3anai\  köres  en  gång  i  vardera 
riktningen,  och  medeltalet  betrak- 
tas som  den  uppnådda  hastighe- 
ten. Det  första  rekordet  sattes 
1898  av  fransmannen  Chasseloup- 
Laubat  (bilmärke  Jeantaud)  oeii 
utgjorde  39,2  4  km. /tim.  Nuv. 
världsrekordet  sattes  1929  vid 
Daytona  (jfr  d.  o.  Suppl.)  av 
engelsmaimen  sir  H.  Segi-ave  (bil- 
märke Irving  Special;  se  ill.  till 
A  u  t  o  m  o  b  i  1.  Suppl.  sp.  201 — 
202)  och  utgör  231,3G2  miles/tim. 
(372,3.33  km./tim.).  —  Bland  in- 
ternationella lopp  märkas:  T  a  r  - 
ga  F  1  o  r  i  o,  landsvägslopp  på 
Sicilien,  en  av  de  svåraste  bil- 
täAdingarna,  som  krävt  många 
dödsoffer.  Grand  p  r  i  x,  flera 
banlopp,  som  ligga  till  grund  för 
utdelande  av  den  officiella  världs- 
mästerskapstiteln. Det  mest  kän- 
da är  det  franska,  varjämte  bl.  a. 
förekomma  engelska,  spanska, 
europeiska  och  (i  Indianapolis) 
amerikanska  Grand  prix.  T  o  u  - 
rist  T  r  o  p  h  y,  landsvägslopp  i 
Ulster,  den  förnämsta  brittiska 
biltävlingen,  i  sA'årighetsgrad 
jämförbar  med  Targa  Florio.  — 
Den  förnämsta  svenska  tävlingen 
är  den  första  gången  1906  hållna 
V  i  n  t  e  r  t  ä  v  1  i  n  g  e  n,  gällande 
vandringspriset  "Vinterpokalen" 
och  utgörande  ett  ytterst  krävan- 
de distanslopp  på  nära  1,000  km.; 
anordnas  av  K  u  n  g  1  i  g  a  A  u  t  o- 
m  o  b  i  1  k  1  u  b  b  e  n    ( se   d.   o. ) . 

*Automobiltrafik.  Nya  be- 
stämmelser för  A.  ha  utfärdats 
genom  Kungl.  förordn.  om  motor- 
fordon 15  juni  1923,  som  trädde 
i  kraft  1  jan.  1924.  De  äro  i  hu- 
vudsak följande :  Automobil  skall 
vara  försedd  med  styrinrättning; 
två  av  varandra  oberoende  broms- 
ningssystem,  av  vilka  åtminstone 
det  ena  skall  kunna  hindra  auto- 
mobilens   förflyttning,    även    om 


205 


Automobiltrafik 


206 


föraren  lämnat  densamma;  an- 
ordning för  ögonblicklig  stopp- 
ning 1.  f rånkoppling  av  motorn ; 
apparat  för  ljudsignaler ;  anord- 
ning för  backning,  om  automobi- 
lens  tjänstevikt  (d.  v.  s.  dess  vikt 
i  normalt,  fullt  driftfärdigt  skick 
vid  användning  av  tyngsta  karos- 
ser!) överstiger  350  kg.;  ljud- 
dämpare, om  explosionsmotor  an- 
väncles;  backspegel,  om  automo- 
bilen  skall  användas  som  person- 
omnibus  1.  är  en  lastvagn,  vars 
bruttovikt  (d.  v.  s.  dess  tjänste- 
vikt med  tillägg  av  den  beräk- 
nade vikten  av  största  antalet 
passagerare  1.  maximilast)  över- 
stiger 3,600  kg.  1.  vars  hjulringar 
icke  alla  äro  av  gummi.  En  auto- 
mobils  lijultryck  (d.  v.  s.  den 
tyngd,  som  uppbäres  av  det  mest 
belastade  hjulet  vid  bruttovikt) 
får  icke  överstiga  för  li  jul  ring 
med  bredd  å  slitytan  av  högst  8 
cm.  50  kg.  för  varje  cm.  av  denna 
bredd,  för  hjulring  med  sådan 
bredd  av  över  8  men  ej  över  16 
cm.  400  kg.  med  tillägg  av  100 
kg.  för  varje  cm.,  varmed  bredden 
överskjuter  8  cm.,  för  hjulring 
med  större  bredd  än  16  cm.  1,200 
kg.  med  tillägg  av  200  kg.  för 
varje  cm.,  varmed  bredden  över- 
skjuter 16  cm.  Besiktningsmännen 
förordnas  numera  för  4  år.  Den 
regelbundna  efterbesiktningen  är 
icke  längre  obligatorisk,  utom  vad 
beträffar  automobil  i  yrkesmässig 
trafik  och  för  det  fall  att  det  före- 
tagits sådan  ändring  av  automo- 
bil, att  de  i  automobilregistret  in- 
förda uppgifterna  icke  överens- 
stämma med  automobilens  beskaf- 
fenhet. Automobil,  som  ej  under- 
gått besiktning  men  som  med 
egen  motorkraft  skall  föras  till 
besiktningsman,  till  utställnings- 
lokal 1.  förvaringsrum,  skall  ha 
särskild  besiktningsskylt  (bokstä- 
ver och  siffror  i  vit  färg  på  röd 


botten).  Efter  godkänd  besiktning 
skall  sådan  besiktningsskylt  förses 
med  särskilt  besiktningsmärkc 
och  plomberas.  —  A.  är  tillåten 
å  varje  allmän  väg  samt  å  gata 
och  annan  plats  i  stad,  som  är 
upplåten  för  körtrafik.  I  fråga 
om  enskilda  vägar  och  andra  en- 
skilda områden  ankommer  det  på 
ägaren  av  vägen  1.  området  att 
avgöra,  huruvida  A.  där  skall  få 
äga  rum.  Högsta  körhastigheten 
med  personautomobil  är  på  lands- 
bygden 45  1cm.  i  tim.,  inom  stads 
och  köpings  bebyggda  område 
samt  inom  annat  tättbebyggt 
samhälle  35  km.  i  tim.,  för  last- 
vagn med  bruttovikt,  ej  översti- 
gande 2,500  kg.,  25  km.  i  tim., 
för  personomnibus  och  för  last- 
vagn med  bruttovikt,  överstigande 
2,500  men  ej  3,600  kg.,  20  km.  i 
tim.,  för  lastvagn  med  bruttovikt, 
överstigande  3,600  kg.,  15  km.  i 
tim.  Tillstånd  till  yrkesmässig 
trafik  meddelas  av  länsstyrelsen, 
då  fråga  är  om  regelbunden  fart 
å  viss  vägsträcka  1.  lokaltrafik  å 
viss  ort  å  landsbygden,  av  polis- 
myndighet vid  lokaltrafik  i  viss 
stad.  Länsstyrelsen  meddelar  till- 
stånd till  sådan  yrkesmässig  tra- 
fik inom  länet,  som  ej  är  att  hän- 
föra till  linje-  1.  lokaltrafik.  Tra- 
fiktillstånd får  återkallas  av 
myndigheten,  närhelst  anledning 
därtill  förefinnes.  • —  Enl.  lag  30 
juni  1916  ang.  ansvarighet  för 
skada  i  följd  av  automobiltrafik 
stadgas,  att  automobilens  ägare 
är  ansvarig  för  skada,  som  genom 
A.  tillfogas  person  1.  egendom, 
som  icke  befordras  med  automo- 
Ijil,  även  om  ägaren  icke  är  vål- 
lande till  skadan.  Han  blir  emel- 
lertid fri  från  ansvar,  om  det 
framgår  av  omständigheterna,  att 
skadan  varken  förorsakats  av 
bristfällighet  å  automobilen  I. 
vållats  av  föraren. 


207 


Autoniorfa  funktioner — Autun 


208 


Automo'rfa  funktioner  (av 
grek.  auto's,  själv,  och  morfe', 
form)  med  liänsyn  till  ett  system 
transformationer  äio  sådana 
funktioner  av  en  komplex  varia- 
bel, som  ej  förändras,  om  varia- 
beln ersattes  med  det  värde,  som 
den  får,  då  någon  av  transforma- 
tioiieriia  utövas  på  densamma. 

*Autopsi.  A:s  allmänna  bet.  är 
självsyn,  iakttagelse,  som  göres 
med  egna  ögon. 

Au'tor,  A  u  t  o  r  i  s  e'  r  a,  A  u  - 
t  o  r  i  t  e'  t,  andra  former  för  auk- 
tor,   auktorisera,   auktoritet. 

Autoslot  [eng.  utt.  åtaslå'tt] 
(av  grek.  au1o's,  själv,  och  eng. 
slöt,  se  nedan),  en  av  den 
engelske  flygplankonstruktören 
F.  Handley  Page  uppfunnen  sta- 
biliseringsanordning för  flygplan. 
A.  utgöres  av  en  mot  flygplan- 
vingens framkant  och  främre  de- 
len av  dess  översida  anliggande 
skena  1.  hjäljjvinge  (i  formen  an- 
slutande sig  till  vingens  pro- 
fil), vilken  är  så  anordnad  och 
förbunden  med  vingen,  att  den 
kan  avläg-snas  ett  stycke  från 
denna,  bildande  en  springa  (eng. 
slöt)  med  vingen.  Under  flygning 
ligger  hjälpvingen  normalt  tryckt 
mot  hu\T,idvingen,  men  vid  låg 
fart  (stor  infallsvinkel)  suges 
den  av  luftkraften  ut  från  ving- 
en, så  att  springan  automatiskt 
öppnas.  Luftströnunen  genom 
springan  medför  vid  stora  in- 
fallsvinklar (se  Flygplan  sp. 
194)  den  verkan,  att  vingens  bär- 
kraft ökas.  Anledningen  härtill 
är,  att  den  hindrar  luftströmning- 
en på  vingens  översida  att  släppa 
vingens  yta,  så  att  den  bärkraf- 
ten minskande  dödluften  på  över- 
sidan icke  uppkommer.  A.  medför 
av  denna  grund  den  praktiska 
fördelen,  att  flygplanet  kan  fly- 
gas med  lägre  hastighet  utan  att 
sjunka  igenom.  Av  samma  anled- 


ning medför  A.,  att  ett  i  vingens 
bakkant,  bakom  A.  beläget  skev- 
ningsroder  förblir  verksamt  vid 
större  infallsvinklar  1.  lägre  fart 
än  eljest.  Genom  att  flygplanets 
tvärstabilitet  kan  bibehållas  vid 
låg  fart,  minskar  A.  risken  för 
flygolyckor  (kantring  med  följan- 
do  spin)  vid  fartförlust. 

Autosynkro'nmotor,  trefas  in- 
duktionsmotor,  vilken  startas 
som  asynkronmotor  men  vid  full 
hastighet  arbetar  som  synkron 
motor.  Ena  fasens  rotorlindnin;.', 
som  har  dubbelt  så  stor  koppar- 
area som  de  övrigas,  är  seriekopp- 
lad  med  dessa,  vilka  sinsemellan 
äro  parallellkopplade.  Lindning- 
arna  matas  med  likström.  De  i 
rotorn  inducerade  strömmarna 
sammanfalla  i  vissa  ögonblick  till 
sin  riktning  med  likströmmen, 
varigenom  ett  kraftigt  synkroni- 
serande nipment  uppstår.  Då  A. 
vid  överbelastning  faller  ur  fas, 
arbetar  den  vidare  som  asynkron- 
motor och  synkroniserar  sig  åter 
själv  vid  inträdande  normalbe- 
lastning. Jfr  Synasynmotor. 

Au'totransf ormator  (av  gnk. 
auto's,  själv),  se  Elektriska 
transformatorer.       Suppl. 

*Autotypi.  Punktnegativet 

kopieras  jiå  en  med  bikromatgela- 
tin  preparerad  zinkplåt,  vilken 
etsas,  så  att  punkter  med  större 
1.  mindre  yta  kvarstå,  vilka  taga 
färg  vid  övervalsning.  Ju  grövre 
tryckpapperet  är,  dess  grövre 
raster  måste  användas.  Mera  obe- 
roende av  papperets  beskaffenhet 
är  man,  om  negativet  antingen 
direkt  1.  som  avtryck  från  en  et- 
sad kliché  överföres  på  zink  för 
offsettryck   (se  Offset). 

*Autun.  Bland  de  fasta  ro- 
merska lämningarna  märkas  två 
portbyggnader  och  det  s.  k.  Ja- 
nustemplet.  Lösa  fornfynd  finnas 
i  A :  s  museer,  av  vilka  det  vikti- 


209 


Auvergnes  högland — Averescu 


210 


gaste  är  inrymt  i  rådhuset.  Kated- 
ralen Saint-Lazare,  uppförd  på 
1100-t.  och  senare- tillbyggd,  har 
en  märklig  skulptursmyckad  ro- 
mansk portal.  —  A.,  forntidens 
Augustodu'niim,  var  under  romar- 
tiden en  blomstrande  stad  men 
gick  tillbaka  under  medeltiden  i 
följd  av  svåra  härjningar. 

Auvergnes  högland  [å- 
vä'rrnjs],  se  Frankrike  sp. 
469. 

*Auxerre  är  en  ålderdomlig 
stad  och  har  jämte  katedralen, 
som,  grundlagd  på  300-t.,  erhöll 
sitt  nuv.  utseende  på  1200 — 1500- 
t.,  ett  flertal  vackra  byggnader, 
bl.  a.  prefekturen  (urspr.  biskops- 
palats) från  1100-t.  —  A.,  forn- 
tidens Autessiodu'rum,  var  från 
200-t.  e.  Kr.  till  1790  biskopssäte 
och  från  800-t.  huvudstad  i  det 
1370  av  kronan  inköpta  grevska- 
pet A. 

Auxiliä'rmaskiner  (av  lat. 
auxi'lium,  hjälp),  se  Hjälp- 
maskiner. 

Av,  förkortning  för  ampere- 
varv. 

Avance  [ava'gs],  se  Re  tärd. 

a.  b.  Avancemotor,  bildat  1925 
ur  a.  b.  J.  V.  Svensons  motorfab- 
rik, äger  i  Augustendal,  Nacka 
skn,  Sthlms  1.,  fabrik  för  tillverk- 
ning av  råoljemotorer  och  trak- 
torer. C:a  500  arbetare.  Aktie- 
majoriteten i  A.  inköptes  1929  av 
^Munktells  mek.  verkstads  a.  b. 

*Avanti  indrogs  hösten  1926  i 
samband  med  hela  den  icke-fascis- 
ti>ka   pressens  undertryckande. 

Avanturi'nkvarts,  a  v  e  n  - 
t  u  r  i'  n  k  v  a  r  t  s,  en  med  små 
glimmerfjäll  bemängd  la^arts- 
varietet. 

Avbildning,  A  v  b  i  1  d  n  i  n  g  s  - 
f  el,   se  Bil  d.   Suppl. 

Avbitare,  se  Tång. 

Avbrytare,  detsamma  som 
strömbrytare,       spec.      periodiskt 


verkande  automatiska  strömbry- 
tare   (se  d.  o.  sp.   142). 

Avböjningsvinkel,  detsamma 
som  deviation  (se  Ljusbryt- 
ning). 

*Avdikning.  Allmänna  och 
norrländska  avdikningsanslagen 
ha  genom  Kungl.  kung.  11  juni 
1926  sammanslagits  till  Statens 
avdikningsanslag. 

*Avdrift,  jfr  Segling  sp. 
356   ff. 

Ave,  pseud.  för  Eva  Wigström. 

A've  Cae'sar,  moritu'ri  te 
salu'tant,  se  Gladiator. 

*Avel.  Inom  kulturväxt-  och 
djuravel  skiljer  man  mellan  i  n  - 
avel,  varvid  befruktning  sker 
mellan  individer  av  samma  ras 
( sort ) ,  och  korsning  mellan 
individer  av  olika  raser.  Inavel 
mellan  icke  besläktade  individer 
kallas  r  e  n  a  v  e  1,  mellan  besläk- 
tade djur  släktskapsavel 
och  mellan  föräldrar  och  avkom- 
ma 1.  mellan  syskon  i  n  c  e'  s  t  - 
avel.  Inavel  åstadkommer  ökad 
likformighet  och  konstans  men 
medför,  driven  till  släktskapspar- 
ning, fara  för  minskad  livskraft 
och  fruktsamhet,  korsning  medför 
växling  i  egenskaper  men  ökad 
livskraft.  Jfr  Bastard  och 
Heter  osis.    Suppl. 

Avellaneda  [aveljane'dha], 

förstad  till  Buenos  Aires,  Argen- 
tina, vid  Rio  de  la  Platå.  Stor  in- 
dustri. 182,000  inv.   (1925). 

*Aventurin,  se  även  F  ä  1 1  - 
s  p  a  t. 

*Averescu,  Alexander, 

"folkpartiets"  ledare,  bildade 
mars  1926  ånyo  regering  och  lyc- 
kades vid  de  därefter  följande 
valen  med  hjälp  av  rent  diktato- 
riska åtgärder  ge  sitt  parti  ma- 
joritet i  representationen.  Han 
stod  i  starkt  beroende  av  I.  Bra- 
tianu  och  intog  en  bestämt  av- 
visande  hållning  gentemot   prins 


211 


Aversion — Avignon 


212 


Avignon.   Utsikt  från  påvepalatsets  trädgård  över  Rhöne  med  Pont  Saint-Bénézet. 


Carols  tronanspråk.  Utrikespoli- 
tiskt inledde  han  ett  närmande 
till  Italien  och  avslöt  med  det 
sept.  1926  en  vänskapstraktat 
samt  s.  å.  även  ett  fördrag  med 
Frankrike.  Juni  1927  störtades 
A.  av  Bratianu  i  följd  av  hans 
försök  att  frigöra  sig  från  beroen- 
det av  demie. 

Aversio'n  (av  lat.  ave'rsio, 
bortvändande),     avsky,    motvilja. 

*A'vesta,  som  1928  hade  4,820 
iuv.,  bildar  pastorat  i  Västerås 
stift  och  lyder  judiciellt  under 
landsrätt      (Hedemora     domsaga, 


Folkare  härads  tingslag) .  Staden 
har  länslasarett  samt  en  kommu- 
nal mellanskola,  som  från  1  juli 
19.30  successi\i;  skall  omändras 
till  statlig  4-årig  samrealskola. 
A.  har  station  vid  Södra  Dalar- 
nas järnväg. 

*Ave'sta  är  ett  persiskt  ord 
med  bet.  "uppenbarelse".  Om 
Avestaspråket  se  Irans- 
ka   språk. 

Avhåll.  Att  taga  A.  vid  hiss- 
ning  1.  firning  av  en  last,  innebär, 
att  man  lägger  tåget  om  ett  före- 
mål så,  att  man  med  friktionens 
hjälp  förmår  hålla  fast  lasten, 
t.  ex.  då  man  skiftar  tag. 

Avi',  försv.  form  för  avis. 

A  via' t,         aviatö'r  (jfr 

A  v  i  a  t  i  k) ,   flygare,   luftseglare. 

Avice'bron  (eg.  Salomon 
ibn-Gabir  ol),  f.  omkr.  1020, 
d.  omkr.  1070,  spansk-judisk 
skald  och  filosof.  Se  Judisk 
litteratur  sp.  240  och  ]\I  e  - 
deltidsfilosofi  sp.   1422. 

*Avignon  omges  av  en  av  på- 
varna byggd  stadsmur.  Påvepa- 
latset uppfördes  på  1330 — 50-t. 
Freskomålningarna,  som  till  stor 
del  äro  förstörda,  utfördes  av 
italienska   konstnärer,    bl.    a.    Si- 


213 


Åvila — Avmagringskur 


214 


mone  Martini,  av  vars  verk  dock 
intet  med  säkerhet  är  bevarat. 
Omedelbart  intill  palatset  ligger 
kyrkan  Notre-Dame  des  Doms 
från  IlOO-t.  Byggnaderna  ligga 
på  en  i  Khöne  brant  stupande 
klippa,  som  närmast  floden  upp- 
tas av  en  vacker  trädgård,  var- 
ifrån man  hai'  en  vidsträckt  ut- 
sikt. Nedanför  ligga  ruinerna  av 
bron  Pont  Saint-Bénézet  från 
1100-t.  —  Musée  Calvet  inrymmer 

I  arkeologiska  samlingar,  äldre 
■    konst  och  ett  stort  bibliotek.  ■ — 

På  andra  sidan  Ehone  ligger  den 
lilla    förstaden    V  i  1 1  e  n  e  u  v  e  - 

II  1  é  s  -  A  v  i  g  n  o  n,  som  hade  sin 
I'  glansperiod  under  påvetiden  ocli 
1;  då  erhöll  ståtliga  byggnader  och 
\}   befästningar,  varav  delar  kvarstå. 

I       Åvila.  1.  Provins  i  Gamla  Ka- 

f\  stilien,   mell.   Spanien.    Jordbruk 

j  och   boskapsskötsel.    215,000    inv. 

'    (1927).  —  2.  Huvudstad  i  Ä.   1. 

Biskopssäte.    14,000    inv.    (1920). 

—   Den    gamla    delen    av    staden 

omslutes  av  en  väldig  granitmur 

från  1000-t.,  försedd  med  86  torn. 

Katedralen  ansluter  sig  till  stads- 

1  Infästningen,    och    dess   absid    är 

utbildad  till  ett  mäktigt,  krenele- 

rat    fästningstorn.    Bland    övriga 


kyrkor  märkes  San  Vicente,  som 
förskriver  sig  från  skilda  perio- 
der av  medeltiden  och  har  en 
skulpturprydd  portal  från  1200-t. 

A  vis  au  lecteur  [avi'  å  läk- 
tö'r],  fr.,  vmderrättelse  för  läsa- 
ren, upplysningar,  som  lämnas  i 
ett  företal  1.  i  anmärkningar  till 
en  bok;  i  överförd  bet.  råd  (1. 
pik),  som  vem  som  helst  kan  ta 
åt  sig. 

Avise'ra  (fr-  aviser),  under- 
rätta. 

Avive'ra,  se  Sköna. 

*Avlagringsbassäng,  se  även 
Renhållning  sp.  1005  f. 

Avlappning,  se  Skodon  sp. 
S05. 

*  Avledning.  Ex.  på  A.  bildad 
utan  aflfix  är  skrik  till  skrika.  A. 
nyttjas  även  i  bet.  avlett  oi'd. 

*Avljud.  Ex.  på  skilda  ord, 
som  stå  i  avljudsförhållande : 
bjuda  —  bud  —   {be)  båda. 

Avlopp,  se  Renhållning 
sp.  100-4  ff. 

*Avlusning, 
Ohyra     och 
handling.  Suppl. 

*Avmagringskur.  I  många 
fall  av  f ettsot  (se  d.  o.)  hjälper 
ej    omläggning   och   inskränkning 


även    Löss, 
Cyanvätebe- 


215 


Awningdäckat  fartyg — Avtrumning 


216 


av  dieten.  I  dessa  fall  kan,  så- 
vida ej  kärlsjukdomar  1.  socker- 
sjuka förefinnas,  en  A.  med  sköld- 
körtelpreparat tillgripas.  Härige- 
•nom  stegras  ämnesomsättningen, 
och  en  del  av  det  överflödiga  fet- 
tet förbrinner.  A.  med  sköldkör- 
telpreparat kan  kombineras  med 
inskränkning  av  dieten.  I  många 
fall  av  abnorm  fetma  orsakas 
denna  till  stor  del  av  för  hög 
vätskelialt  i  vävnaderna.  En  ök- 
ning av  urinavsöndringen  genom 
användande  av  diuretica  och  sam- 
tidigt minskande  av  vätsketill- 
förseln samt  lämplig  dietreglering 
i  övrigt  åstadkomma  i  dessa  fall 
en  avmagring.  A.  vid  badorter, 
spee.  Marienbad,  Karlsbad,  Kis- 
singen,  torde  enbart  verka  genom 
den  lämpliga  dieten  och  det  hy- 
gieniska levnadssättet.  Mineral- 
vattnen i  och  för  sig  ge  ingen  av- 
magring. De  stora  mängder,  som 
förtäras,  kunna  dock  genom  den 
mättnadskänsla  de  giva  göra  diet- 
inskränkningen mindre  kännbar. 
På  detta  sätt  verka  även  en  del 
preparat,  som  äro  utan  närings- 
värde men  i  magsäcken  svälla  ge- 
nom vattenupptagande  och  där- 
igenom giva  en  känsla  av  buk- 
fyllnad  och  mätthet  (t.  ex.  deco'r- 
pa).  S.  k.  s  k  u  m  b  a  d  (badande  i 
uppvispat  tvållödder)  ger  ej  av- 
magring mer  än  andra  bad  (en 
ringa  vätskeförlust). 

Awiiingdäckat  fartyg  [å'- 
ning-]  (av  eng.  awning,  soltält), 
se  Handelsfartvg  sp. 
402  f. 

Avoga'dros  tal,  se  M  o  1  e  k  v  1 
sp.  167. 

Avoirdupois,  se  P  o  u  n  d  1. 

Avradsland,  jord,  som  före 
a^Tittringen  brukades  mot  avråd 
till  kronan.  .Jfr  A  v  r  a  d. 

*Avsked.  Avsättning  är 
ett  i  strafflagen  upptaget,  sär- 
skilt   straff   för    ämbetsbrott    (se 


d.  o.)  och  medför  i  vissa  fall  ss. 
påföljd  (se  d.  o.)  ovärdighet  att 
i  rikets  tjänst  vidare  nyttjas.  En 
ämbetsman,  som  för  ett  begånget 
brott  ådömts  straffarbete  1.,  för 
visst  fall  fängelse,  blir  som  följd 
därav  dömd  till  avsättning,  även 
om  brottet  icke  var  ett  ämbets- 
brott. Den  som  dömes  till  påföljd 
enl.  2  kap.  19  §  strafflagen,  för- 
verkar därmed  också  allmän  be- 
fattning, som  av  honom  inne- 
haves.  Jfr  Inamovibilitet. 
Suppl.  och  Ä  m  b  e  t  s  m  a  n. 

Avstickning,  avsvarvning  av 
en  stång  e.  d.  i  längder,  verkstäl- 
les medelst  stickstål  i  spe- 
cialmaskin, s.  k.  avsticknings- 
maskin. 

*Avståndsmätning.  Mil.  A. 
har  en  noggrannhet,  som  växer 
med  baslängd  och  optisk  försto- 
ring men  avtager  mod  kvadraten 
på  avståndet.  De  stereoskopiska 
instrumenten  för  A.  (jfr  Ste- 
reofotogrammetri  och 
Stereoskopi)  ha  fått  ökad 
användning  särskilt  för  luftvärn. 
Avståndsmätare  byggas  även  så, 
att  det  direkt  mätta  avståndet 
automatiskt  medelst  höjdvinkel- 
inställningen  reduceras  till  höjd- 
avstånd  1.  vågrätt  avstånd. 

Avstämning  av  ett  sväng- 
ningssystem (t.  ex.  elektrisk 
svängningskrets)  till  en  viss  fre- 
kvens består  i  att  bringa  syste- 
met i  resonans  (se  Sväng- 
ningsrörelse sp.  556)  med 
frekvensen. 

Avstämplingsbevis,  sådant 
bevis,  som  vid  nyemission  av 
aktier  utfärdas  av  ett  aktiebolag 
i  samband  med  påstämpling  av 
de  gamla  aktiebreven  och  berät- 
tigar till  teckning  av  nya  aktier. 

Avsvalningslag,  X  e  w  t  o  n  a 
A.,  detsamma  som  Xewtons  av- 
kylningssats   (se  Avkylning). 

Avtrumning.    1.    Se    Skogs- 


217 


Avtryck — Azinföreningar 


218 


avverkning  sp.  811.  —  2. 
För  att  kunna  tillvarata  honung- 
en i  en  bikupa  utan  att  döda  bina, 
utdrivas  dessa  genom  slag,  A.  1. 
■■trumning"',  på  kupan,  som  stäl- 
les upp  och  nedvänd  med  en  tom 
kupa  ovanpå,  i  vilken  svärmen 
mottages. 

*Avtryck.  Geol.  Se  Fossil 
sp.  398  och  Fossila  spår. 
Suppl. 

*Axel.  Fys.  Se  även  Kri- 
stall sp.  1335  och  Momen- 
tanaxel. —  Matem.  Se  S  y  m  - 
m  e  t  r  i  sp.   614. 

Axelfors,  järnvägsstation  i 
Revesjö  skn,  Älvsb.  1.,  vid  Borås 
— Alvesta  järnväg  och  Falken- 
bergs järnväg. 

Axel    Heiberg    Land,    en    av 

kanadensiska  öarna  i  X.  Ishavet, 
v.  om  Ellesmere  Land.  H.  upp- 
täcktes under  O.  Sverdrups  expe- 
dition 1898—1902  och  fick  sitt 
namn  efter  en  av  expeditionens 
mecenater. 

*Axelkoppling,  se  även  Frik- 
tionskoppling. 

*Axelrod,  Pavel,  avled  1928. 

Axelsvik,  sågA'erk  i  Xeder- 
Kalix  skn,  Xorrb.  1.  Äg.  Bergbom, 
Svanberg  &  C:o  a.  b.  (se  d.  o. 
Suppl.). 

Axevall,  fordom  slott  i  Väster- 
götland, på  en  udde  i  Husgärde- 
sjön  ö.  om  Axvalla  hed,  under 
unionstiden  ett  av  rikets  för- 
nämsta fästen,  nedbränt   1469. 

Axia'I,  a  X  i  e'  1 1,  gående  i  en 
axels  längdriktning;  avseende  en 
axel. 

Axini't,  ett  till  epidotgruppen 
hörande  triklint  mineral  med 
sammansättningen  HCasBALSi.Oie 
och  bnm  1.  grå  till  blodröd  färg. 

*Axioin,  se  även  Geometri. 

Axvall,  municipalsamhälle  i 
N.  Vings  skn,  Skarab.  1.,  ö.  om 
Skara,  nära  Axvalla  hed.  Station 


vid  Lidköping — Skara — Stens- 
torps och  Skövde — A:s  järn%'ägar. 
Vid  A.  ligger  Skaraborgs  läns 
folkhögskola.  315  inv.    (1928). 

*Axvalla  hed  användes  sedan 
1916  ej  längre  som  militär  öv- 
ningsplats. 

*Aymara  [ajniara'],  en  av  de 
två  största  indianstammarna  (jfr 
Indianer  sp.  1298)  i  Syd- 
Amerika  (c:a  1  milL),  hu\Tidsakl. 
boende  i  Bolivia,  till  en  mindre 
del  i  Peru.  A.,  som  anses  vara  det 
äldsta  av  höglandets  gamla  kul- 
turfolk, gjordes  av  quichuafolket 
skattskyldigt  under  inka.  Egen- 
domliga äro  A:s  gamla  gravar, 
c  h  u  1  p  a  s,  vilka  bestå  av  en  rund 
mur  med  port  och  ofta  äro  sam- 
manbyggda till  stora  komplex.  De 
märkliga  ruinerna  vid  Tiahua- 
naco  (jfr  d.  o.)  anses  även  här- 
röra från  A.  före  inkas  tid.  A.  äro 
till  huvudparten  jordbrukare,  vil- 
ka bearbeta  jorden  med  gammal- 
dags grävkäppar,  och  boskapsskö- 
tare med  laman  som  det  vikti- 
gaste husdjuret.  Mot  den  boli- 
vianska regeringen  ha  de  ända  in 
i  senaste  tid  gjort  uppror. 

*Ayrshireboskap  räknas  sedan 
1927  jämte  rödbrokig  bo- 
skap (jfr  d.  o.)  som  en  enda  ras, 
benämnd  svensk  röd  och 
vit  boskap  (S.  R.  B.).  För 
denna  verkar  Avelsföreningen  för 
svensk  röd  och  vit  boskap. 

Azilien  [asiliä'ij],  efter  fynd- 
orten Mas  d'Azil  benämning  på  en 
period  av  äldre  stenåldern  (se  d. 
o.  sp.  1540). 

*Azimut.  Magnetisk  Ä., 
vinkeln  mellan  en  linje  i  horison- 
talplanet och  magnetiska  meri- 
dianen. 

Azi'nföreningar,  cykliska  för- 
eningar, som  i  den  ringformiga 
kärnan  innehålla  både  kol-  och 
kväveatomer. 


219 


Azorerna — Backa 


220 


♦Azorerna,  som  möjligen  upp- 
täcktes redan  av  fenicicrna,  voro 
för  det  medeltida  Europa  kända 
sedan  1300-t.  och  togos  i  besitt- 
ning av  jiortugiserna  1432 — 53. 

*Azotobacter,  se  även  Kvä- 
vebakterier. 


*Aztekiska  riket,  se  även  I  n  - 
dian  c  r  sp.   1297. 

Azuri't,   se   K  o  p  p  a  r  1  a  s  u  r. 

*Azzolino,  D  e  c  i  o.  Kristinas 
till  A.  donerade  arkiv  förvärvades 
1926  för  svenska  riksarkivets 
räkning. 


B. 


*Baalbek  kallades  under  den 
grekisk-romerska  antiken  Uclio'- 
polis  ("solstaden").  På  B:s  akro- 
polis  lågo  under  romartiden  två 
stora  tempel,  det  ena,  även  kallat 
Soltemplet,  invigt  åt  Jupiter  He- 
liopolitanus,  det  andra  åt  Bacchus. 
Av  det  förra  stå  ännu  sex  kolon- 
ner kvar;  det  senare  är  en  av  de 
fullständigaste  och  vackraste  ro- 
merska ruinerna  i  Syrien. 

*Babbits-metall,  se  även  La- 
ge r  m  e  t  a  1  1. 

Babbitt  [b£e'bbit],  I  r  v  i  n  g,  f. 
1865,  nordamerikansk  litteratur- 
historiker och  kritiker,  prof.  i 
fransk  litteraturhistoria  vid  Har- 
vard University  1912.  I  sin  in- 
tellektuellt betonade  litterära  kri- 
tik (bl.  a.  The  masters  of  modern 
French  criticism,  1912,  och  Rous- 
seau and  romanticism,  1919)  häv- 
dar han  klassicistiska,  antiroman- 
tiska  ideal.  En  kritisk  analys  av 
demokratin  ger  han  i  Bemocracy 
and  Icadersliip  (1924). 

Ba'bel,  Isaak  Emanuilo- 
V  i  t  j,  f.  1894,  rysk  författare  av 
judisk  börd.  A.  har  bl.  a.  i  en  sam- 
ling noveller  givit  brutalt  realis- 
tiska skildringar  från  Odessas 
ghetto.  Hans  huvudverk,  Konar- 
mija  (1927;  Rytteriet),  är  en 
samling  skisser  och  berättelser 
från  inbördeskriget  i  Ryssland 
efter  bolsjevikrevolutionen  samt 
från  det  rysk-polska  kriget  1920. 
I    sv.    övers,    föreligger    novellen 


Ett  brev  (i  14  sovjetryska  berät- 
tare, 1929). 

Ba'belsberg  [-bärg],  f.  d. 
kungligt  slott  vid  Berlins  s.v. 
stadsgräns,  ö.  om  Potsdam,  upp- 
fört 1835  och  1843—49  efter  rit- 
ningar av  Schinkel  och  Heinrich 
Sträck  och  omgivet  av  stora 
l)arkanläggningar.  Vid  B.  ligger 
Berlinuniversitetets  astronomiska 
observatorium    (se  ill.  till  d.  o.). 

Babels  torn,  se  B  a  b  y  1  o  n  i  - 
e  n  sp.  958. 

Ba'benberg  [-bärg],  medeltida 
tysk  ätt,  vars  huvudmän  976 — ■ 
1246  voro  markgrevar  av  Öster- 
rike (se  d.  o.  sp.  1662). 

Babylonisk     förbistring,     ett 

efter  berättelsen  i  1  Mos.  11:  1 — 
o  om  tornbygget  i  Babel  bildat 
uttryck  för  den  förvirring  och 
oreda,  som  upjistår,  då  en  mängd 
personer  med  skilda  språk  sam- 
manföras. 

*Bach,  Johann  Sebas- 
tian. Ett  av  B:s  märkligaste 
verk,  Kunst  der  Fuge,  som  omfat- 
tar 15  fugor  och  4  kanons  över 
ett  och  samma  tema  (alla  satser  i 
d  moll),  var  föga  känt,  tills  det 
instrumenterades  och  1926  utgavs 
av  W.  Gräser  (f.  1906,  d.  1928) ; 
det  uppfördes  sedermera  för 
första  gången  i  Leipzig. 

*Bache,  Otto,  avled  1927. 

*  Backa  omfattar  en  del  av  Hi- 
singen   omedelbart    n.    om    Göte- 


221 


Backa — Backstaff 


222 


borg.  B.  bildar  sedan  1928  jämte 
Tuve  pastorat.  2,925  inv.   (1928). 

Backa,  se  Fiskredskap  sp.  GG. 

Backa  [ba'tjka],  departement 
i  Vojvodina,  n.  Jugoslavien,  mel- 
lan Donau  och  Tlieiss,  motsva- 
rande huvudparten  av  det  forna 
ungerska  komitatet  Båes-Bodrog. 
7,248  kvkm.  577,000  inv.    (1921). 

Backa- Hos jö  a.  b.,  Sparre- 
holm,  grundat  1897  (nuv.  nanm 
från  1903),  äger  sågverk,  hyvleri 
och  snickerifabrik  i  Sparreholm 
samt  sågverk,  hyvleri  och  tegel- 
bruk i  Vrena  skn.  Södermani.  1. 
C:a  420  arbetare. 

Backe,  by  i  Fjällsjö  skn,  Väs- 
ternorrl.  1.,  nära  Fjällsjöälveii. 
Station  vid  statsbanelinjen  Fors- 
mo — Hoting.   Länslasarett. 

Ba'cker,  Harriet,  f.  1845. 
norsk  målarinna,  syster  till  Aga- 
the  Backer-Gröndahl.  B.  studera- 
de i  Miinchen  1874 — 78,  men  först 
under  en  vistelse  i  Paris  (1878 — - 
89)  utvecklade  hon  sin  stora  kolo- 
ristiska begåvning  i  en  rad  in- 
teriörer med  figurer,  utmärkta  av 
en  förfinad  ljusskildring  och  en 
musikalisk  färgverkan.  Senare 
har  hon  spec.  fångat  den  egenar- 
tade färgprakten  i  de  gamla  nors- 
ka landskyrkorna.  B:s  lärarverk- 
samhet  har  utövat  stort  inflytan- 
de på  den  yngre  norska  konstnärs- 
generationen. 

Backglim,   se  S  il  ene. 

Backhand-slag  [b£e'kkh0ennd-] 
(av  eng.  hackliand,  avigsidan  av 
handen),  slag  i  lawntennis,  var- 
igenom en  högerhänt  spelare  tager 
en  boll  till  vänster  och  en  vänster- 
hänt  till  höger  om  sig  själv.  Jfr 
Forehand-slag.  Suppl. 

Backlund,  Helge,  f.  1878, 
son  till  Johan  Oskar  B.,  geolog, 
prof.  i  Åbo  1918,  i  geologi  med 
petrografi  och  mineralogi  i  Upp- 
sala 1924.  Har  företagit  resor. 
delvis  som  expeditionsledare,  till 


Blå  interiör.  Målning  av  Harriet  Backer. 

Xord-  och  Syd-Amerika,  Altai,  n. 
Mongoliet,  Ural,  Turkestan,  Sibi- 
rien, Norra  Ishavet,  Spetsbergen, 
Spanien  etc,  samt  har  under  se- 
nare år  ägnat  sig  åt  studiet  av 
de  skandinaviska  fjällen.  Har  ut- 
givit ett  stort  antal  skrifter  av 
geologiskt,  petrografiskt  och  mi- 
neralogiskt innehåll. 

Backman,  Louis,  f.  1883, 
fysiolog,  prof.  i  farmakologi  i 
Uppsala  1925.  B.  hai-  utgivit  ett 
stort  antal  vetenskapliga  skrifter 
inom  fysiologin  och  farmakologin. 
Ss.  svenska  beskickningens  i  Pe- 
trograd  delegat  anordnade  han 
1917  i  ett  flertal  guvernement  i 
Kyssland  sjukhus,  sanatorier,  asy- 
ler, folkkök  m.  m.  för  därvarande 
tyska  och  österrikiska  civilfångar. 

Backmansson,  se  N  orden- 
c  r  a  n  t  z. 

Backroder,  se  R  e  v  e  r  s  i  n  g 
r  u  d  d  e  r. 

Backsii'sj,  arab.,  gåva,  dricks- 
pengar. 

Backskiva,  chuck  (se  d.  o.)  å 
en  svarv. 

Backstag,    a  k  t  e  r  s  t  a  g,    det 


223 


Bacon — Bagge 


224 


stag  1.  den  tälja,  varmed  masten 
ä  snedseglare  skiftesvis  stöttas 
akterifrån  S,  styrbord-  1.  babord- 
sidan. När  styrbords  B.  är  an- 
satt, är  babords  lossfirat  och  stor- 
bommen skotad  om  babord  och 
vice  versa. 

*Bacon.  2.  Francis  B.  Med 
utgångspunkt  från  Shaksperes 
föimenta  brist  på  bildning  har 
uppställts  den  s.  k.  Baconteorin, 
enl.  vilken  B.  skulle  ha  skrivit 
de  dramer,  som  gå  under  Shak- 
speres namn.  Lanserad  1S48  av 
amerikanen  Joseph  Hart,  vann 
teorin  spridning  genom  Dclia  Sal- 
ter  Bacons  arbete  Philosophy  of 
the  plays  of  Shakespeare  unfolded 
(1857)  men  har  aldrig  kunnat  be- 
visas. 

Bacon  [bejkn],  eng.,  för  engelsk 
marknad  avsett,  lätt  saltat  och 
rökt  exportfläsk,  bestående  av 
kroppshalvor  utan  hu^oid,  bogar 
och  extremiteter. 

Bäcs-Bodrog  [batj  bå'-],  se 
Backa.  Suppl. 

*Bad,  jfr  Brunns-  och 
badorter,  Kallvatten- 
k  u  r  och  Varmluftbad. 

*Badajoz  är  hu\n,idstad  i  pro- 
vinsen B.  i  Estreraadura,  vilken 
1927  hade  707,000  inv. 

*Badelunda  bildar  sedan  1921 
jämte  Irsta  ett  pastorat. 

*Baden  hade  1925  2,312,000 
iuv.,  därav  58  %  katoliker  och 
39  %  protestanter. 

Ba'denweiler  [-vajler],  badort 
i  s.  Baden,  på  Sclnvarzwalds  v. 
sluttning,  427  m.  ö.  h.  Radio- 
aktiva och  litionhaltiga  varma 
källor.  C:a  1,000  inv. 

Badgastein  [batgasta'jn],  det- 
samma som  Wildbad  Gastein  (se 
G  as  te  in,   även   Suppl.). 

*Badische  Anilin-  und  Soda- 
fabrik sysselsätter  numera  c:a 
40,000  personer  och  har  alltmera 
koncentrerat   sin  verksamhet  till 


Ludwigshafen.  B.  har  spelat  en 
utomordentligt  viktig  roll  för  den 
kemiska  industrins  utveckling, 
.spec.  beträffande  artificiella  färg- 
ämnen och  läkemedel,  samt  har 
exploaterat  bl.  a.  Habers  metod 
för  syntetisk  framställning  av 
ammoniak. 

*Badoglio,  P  i  e  t  r  o,  var  1923 
— 25  italiensk  ambassadör  i  Rio 
de  Janeiro  och  blev  1925  senator, 
1926  ånyo  generalstabschef  och 
1928  guvernör  över  italienska 
Libyen.  Han  är  numera  även  mar- 
skalk av  Italien. 

Baekeland  [ba'kelant],  Leo 
H  e  n  d  r  i  k,  f.  1863,  belgisk-ame- 
rikansk kemist,  känd  som  upp- 
finnare av  fotografiska  papper 
och  av  bakelit  (se  d.  o.). 

*Baeumker,  C  1  e  m  e  n  s,  avled 
1924. 

*Bafifins  land  har  en  yta  av 
c:a  533,000  kvkm.  (enl.  kartlägg- 
ning av  en  amerikansk  expedition 
1927)  och  är  till  stoi'leken  endast 
den  fjärde  av  jordens  öar  (Grön- 
laiul  icke  medräknat). 

*  Bagdad.  Folkmängden  upp- 
skattas även  till  145,000.  B.  är 
säte  för  en  syrisk  ärkebiskop. 
Sedan  1922  är  en  universitets- 
byggnad under  uppförande  i  B. 
Staden  har  nu  reguljär  flygför- 
bindelse med  Kairo  och  Basra. 

*  Bagdadbanan.  Linjen  Basra 
— Bagdad  är  smalspårig,  de  öv- 
riga delarna  av  B.  normalspåriga. 

Bager,  H  a  q  v  i  n,  f.  1711,  d. 
1782,  affärsman  i  Malmö,  ökänd 
för  de  pekoralistiska  rimmerier, 
som  han  införde  i  sina  national- 
ekonomiska  ströskrifter.  Ll 

*  Bagge.  1.  J.  S.  B.  uppfann 
ej  den  i  huvudarb.  nämnda  blås- 
maskinen, vilken  har  till  upp- 
hovsman Jonas  Bagge,  f. 
1800,  d.  1869,  prof.  vid  Falu 
bergsskola  1830—38,  chef  för 
Jernkontorets      mekaniska      stat 


225 


Baggensstäket — Bakongo 


226 


1839 — 52,  föreståndare  för  Riks- 
bankens sedeltryckeri  1852,  grun- 
dare (1855)  av  den  nuv.  firman 
Jacob  Bagges  sedeltryckeri  i 
Sthlm.  —  2.  G  ö  s  t  a  B.  var  1913 
■ — 26  led.  av  stadsfullmäktige  i 
Sthlm  (höger)  samt  dess  vice 
ordf.  och  medlem  av  stadskolle- 
giet  1920—25.  Sedan  1926  är  han 
svensk  representant  för  The 
Laura  Spelman  Eockefeller  Me- 
morial. Bland  hans  senare  arbe- 
ten märkes  Det  modäriw,  närings- 
livets iipplomst   (1925). 

*Baggensstäket,  se  även  ill. 
till  Stockholms  skär- 
gård. —  Om  slaget  vid  B.  1719 
se  S  k  o  g  s  ö. 

Baguio  [-goi'å],  stad  på  ön 
Luzön,  Filippinerna.  B.,  som  har 
ett  sunt  läge  uppe  bland  bergen, 
är  under  sonuuaren  säte  för  Fi- 
lippinernas regering.  8,000  inv. 

^Bahamaöarna.  Kolonin  B., 
som  omfattar  ögruppen  med  un- 
dantag av  de  i  s.ö.  belägna,  till 
Jamaica  hörande  Turks-  och 
Caicosöarna  (c: a  430  kvkm.  och 
5,600  inv.),  vippges  ha  en  yta  av 
11,405  kvkm.  och  59,000  inv.,  där- 
av c:a  Vio  negrer  (1928). 

Baha'r,  se  C  a  n  d  y.  Suppl. 

*Bahia.  1.  B.  omfattar  529,379 
kvkm.  med  3,859,000  inv.   (1926). 

*Bahia  Blanca  (sp.  Bahia 
Blanca)  har  under  senare  år  has- 
tigt utvecklats  och  uppges  1923 
ha  80,000  inv.  Det  är  en  av  Ai-- 
gentinas  viktigaste  exporthamnar 
med  stora,  moderna  harmianlägg- 
ningar. 

Ba'hnson,  B  ah  n  e  Kristian, 
f.  1855,  d.  1897,  dansk  etnograf, 
från  1892  inspektör  vid  National- 
museet i  Köpenhamn.  Utom  spe- 
cialarbeten har  B.  utgivit  den 
etnografiska  handboken  Etnogra- 
fien, fremstillet  i  dens  Hovedtraik 
(bd  I,  1892:  bd  II,  postumt  1900). 

*Bahr,  H  e  r  m  a  n  n.  Även  Das 


Konsert  har  uppförts  i  Sthlm 
(Konserten,  1910).  Bland  hans  se- 
nare arbeten  märkes  självbiogra- 
fin Selbstbildnis   (1923). 

Bahrija,  egjptisk  oas  i  Libyska 
öknen,  s.v.  om  Fajjum.  Varma 
källor.  Dadelodliug  m.  m.  8,4  kv- 
lan.  C:a  5,000  inv. 

Baile  Atha  Cliath,  irländska 
namnet  på  staden  Dublin. 

Bailly  [baji'],  Jean  Syl- 
va in,  f.  1736,  d.  1793,  fransk 
astronom  och  revolutionsman.  B., 
som  intog  en  framskjuten  ställ- 
ning inom  sin  tids  naturveten- 
skap och  1784  blev  led.  av  Fr. 
akad.,  utsågs  till  nationalförsam- 
lingens president  1789  och  ledde 
SS.  sådan  bl.  a.  det  ryktbara  sam- 
manträdet i  Bollhuset.  S.  å.  val- 
des B.  till  Paris  mär.  Han  tvangs 
dock  1791  att  avgå  på  grund  av 
sin  mot  ytterlighetspartierna  av- 
visande hållning  och  föll  offer  för 
skräckväldet. 

Bainville  [bäi)vi'll],  Jac- 
ques, f.  1879,  fransk  författare 
och  tidningsman.  Som  ledarskri- 
bent i  Paristidningarna  Liberté 
och  rintransigeant  framstår  B. 
som  en  banerförare  för  fransk 
traditionalism  och  nationalism. 
Hans  glänsande  Eistoire  de  Fran- 
ce  (1924)  präglas  helt  av  detta 
betraktelsesätt.  B.  utger  sedan 
1920  tills,  med  Massis  (se  d.  o. 
Suppl.)  den  till  1'Action  frangaise 
nära  anknutna  Re\Tie  universelle. 

Baja  Califo'nua  [va'cha], 
spanska  formen  för  Nedre  Kali- 
fornien   (se  Kalifornien  2). 

Bajova'rer,  se  Bayern  sp. 
1173.  Folkvandring  sp.  305 
och  M  arkomanne  r. 

Bakky'lides,  riktigare  form 
för  Bakkilides   (se  d.  o.). 

Bako'ngo,  bantufolk  i  Kongos 
mynnings-  och  kataraktområde, 
omfattande  ett  flertal  småstam- 
mar  1.  klaner.  Vid  portugisernas 


B.  —  L  e  X.  Suppl. 


227 


Bakrökare — Baldwin 


228 


ankomst  under  slutet  av  1400-t. 
styrdes  B.  av  en  mäktig  konung, 
"ntotila",  med  säte  i  Kongo  dia 
Xtotila,  "ntotilas  stad",  1.  Am- 
bassa,  sedermera  San  Salvador  i 
Angola.  Jfr  Kongo  sp.  lOSS. 

Bakrökare,   se   Spis. 

*Bakst,  Leon  Ni  kola  je- 
vitj,   avled    1924. 

Bakström,     se    S  u  g  v  a  1 1  e  n. 

Bakteriofag,  Bakterie- 
fagi'  (av  halcierie  och  grek. 
fagei'n,  äta) ,  se  d'  H  é  r  e  1 1  e. 
Suppl. 

*Baku  liade  1926  453,000  inv. 
Det  liar  universitet  och  flera 
andra  högre  skolor. 

Baku'ba  1-  busho'ngo  ("kniv- 
kastarfolket'"),  större  bantustam 
i  Kassaiområdet.  Till  B:s  beväp- 
ning hör  kastkniven,  ett  vapen, 
som  eljest  har  en  begränsad  ut- 
bredning norrut  i  Ubangi-Sjari- 
området,  från  vilket  håll  stammen 
även  anses  ha  invandrat.  B.  äro 
kända  för  sina  träsniderier  och 
flossastickade  vävnader  av  palm- 
bast. 

*Balabanova,    A  n  g  e  1  i  c  a, 

har  utgivit  Erinncrungen  und  Er- 
lehnisse  (1927)  och  Die  Zimmcr- 
walder  Bewegung  1914 — 1919 
(1928). 

*  Balans,  se  även  V  å  g. 

Balansnät,  se  Telegrafi 
sp.  909. 

*Balata.  Åtskillig  B.  utföres 
även  från  Venezuela  och  under 
senare  år  också  från  Peru.  Även 
andra   Miniusops-aTter  lämna  B. 

*Balboa  tillhör  i  motsats  till 
staden  Panama  kanalzonen  och 
är  kanalens  sluthamn  vid  Stilla 
havet  (jfr  Cristöbal.  Suppl.). 
Säte  för  kanalens  administration 
och  kanalzonens  guvernör. 

*Balck,    Viktor,    avled    192S. 

Baldersbrå,  se  :\I  a  t  r  i  c  a  r  i  a. 


Balders  drömmar  (i^^l-  Bdldrs 
draumar) ,  se  \'  c  g  t  a  m  s  k  v  iöa. 

Baldwin  ['^^'Idoiu].  1.  ]\Iat- 
t  h  i  a  s  William  B.,  f.  1795,  d. 
ISOG,  nordamerikansk  industri- 
man, grundade  1831  i  Philadel- 
phia  Baldwin  Locomotive  Works, 
numera  en  av  världens  största  lo- 
komoti\"verkstäder.  —  2.  James 
Mark  B.,  f.  18G1,  nordameri- 
kansk filosof  och  psykolog,  prof. 
bl.  a.  i  Princeton  1893—1903,  i 
Baltimore  1903—1909  och  i 
Mexiko  1909—13.  B.  gjorde  sig  s<. 
psykolog  tidigt  bemärkt,  främ.-i 
genom  Mental  devciopnient  in  the 
child  and  the  race  (1896),  där  han 
utformat  en  psykologisk  analogi 
till  den  av  E.  Haeckel  formule- 
rade s.  k.  biogenetiska  lagen  (se 
U  t  v  e  c  k  1  i  n  g  s  1  ä  r  a  sp.  267 ) 
och  sökt  påvisa,  hurusom  barnets 
psykiska  utveckling  erbjuder  pa- 
ralleller till  de  stadier,  som  rasen 
haft  att  tillryggalägga  i  sin  and- 
liga utveckling.  Han  har  även  lett 
utgivandet  av  det  monumentala 
Diciionary  of  philosopliy  and  psy- 
chology  (3  dir,  1901—06).  —  3. 
Stanley  B.,  f.  1867,  brittisk 
konservativ  politiker,  affärsman. 
B.  invaldes  i  underhuset  1908, 
tjänstgjorde  i  finansministeriet 
SS.  finanssekreterare  1917^ — 21 
och  var  1921 — 22  handelsminister 
i  Lloyd  Georges  koalitionsmi- 
nistär. Finansminister  i  Bonar 
Laws  ministär  1922 — 23,  väckte 
B.  uppmärksamhet  genom  en  be- 
slutsamt genomförd  finansöver- 
enskommelse med  För.  Stat.,  enl. 
vilken  en  nonu  fastställdes  för 
de  engelska  avbetalningarna  på 
krigsskulden  till  Amerika.  Dä 
Bonar  Law  maj  1923  avgick  ss. 
ministärens  chef,  fick  B.  i  upp- 
drag att  bilda  en  ministär,  vari 
han  själv  till  en  början  även 
övertog  finansportföljen.  Samti- 
digt valdes  han  till  det  konserva- 


229 


Baleareriia — Balk 


230 


tiva  partiets  ledare.  I  den  då 
brännande  skadeståndsfrågan  in- 
tog B.  en  mot  Frankrikes  anspråk 
eftergiven  hållning,  om  han  också 
tog  bestämt  avstånd  från  Ruhr- 
ockupationen SS.  icke  ägnad  att 
befordra  Tysklands  betalnings- 
möjligheter. Då  B.  i  nov.  s.  å. 
upplöste  parlamentet  och  för  de 
nya  valen  i  dec.  framlade  ett 
skyddstullprogram,  led  han  ne- 
derlag och  avgick  jan.  1924.  Re- 
dan i  okt.  s.  å.  fick  han  vid  nya 
val  revansch  och  bildade  i  nov. 
en  ny  ministär.  B.  har  ss.  parti- 
ledare trätt  in  för  en  ungkonser- 
vatism av  moderat  kynne,  sär- 
skilt karaktäriserad  av  strävan- 
den att  mildra  klassmotsatserna 
genom  en  social  och  ekonomisk 
framstegspolitik.  Stora  svårighe- 
ter mötte  honom  emellertid  dels 
genom  arbetslöshetens  oerhörda 
omfattning,  dels  genom  en  lång- 
varig arbetskonflikt  1926.  Inom 
partiet  gjorde  stridiga  intressen 
sig  gällande,  särskilt  märkbara  i 
tullfrågor,  där  en  inflytelserik 
frihandelsfalang  förhindrade  de 
tullskyddsvänliga  högergi-upper- 
nas  planer.  Oaktat  B.  resolut  vipp- 
fyllde  ett  radikalt  vallöfte  att  ge 
kvinnorna  rösträtt  redan  vid  21  år, 
fick  hans  regering  uppbära  klan- 
der för  bristande  initiativrikedom 
och  handlingskraft  vid  de  brän- 
nande inrikespolitiska  frågornas 
behandling  och  föga  självständig- 
het i  utrikespolitiken.  Vid  valen 
maj  1929  led  B.  också  ett  förkros- 
sande nederlag,  varefter  han  i 
,  juni  omedelbart  inlämnade  kabi- 
nettets avskedsansökan.  Jfr 
Storbritannien  sp.  61  f. 
och  Suppl. 

*BaIearema.  I  areal-  och  in- 
vånarsiffrorna äro  även  Pityu- 
seriia  (se  d.  o.)  inräknade,  tills, 
med  vilka  B.  utgöra  provinsen 
B  a  1  e  a  r  e  s. 


Stanley  Baldwin. 


*Balfour.  1.  Arthur  Ja- 
mes B.,  var  maj — aug.  1922  t.  f. 
utrikesminister.  Han  lämnade  jjre- 
sident  skåpet  i  Pr  i  vy  Council  vid 
ministären  Lloyd  Georges  fall 
1922  men  innehaxie  det  ånyo  1925 
— 29  i  Baldwins  andra  ministär. 
B.,  som  deltagit  i  IST.  F:s  arbete, 
särskilt  under  förbundets  första 
år,  liar  på  sistone  mer  och  mer 
dragit  sig  ifrån  politiken. 

Balholmen,  turistort  i  Sogn 
og  Fjordane  fylke,  v.  Norge,  vid 
n.  sidan  av  Sognefjord. 

*Bali.  B:s  befolkning  är,  i  mot- 
sats till  Javas,  anhängare  av 
hinduismen. 

*Balingsta  bildar  sedan  192.3 
jämte  Hagby  och  Ramsta  ett 
pastorat.  I  B.  ligger  Uppsala  läns 
folkhögskola  (se  Vik).  B:s  gam- 
la kyrka,  en  absidkyrka  från  äldre 
medeltiden,  stod  öde  från  1872,  då 
ny  kyrka  byggdes,  till  1919,  då  den 
restaurerades  och  åter  togs  i  bruk. 

*BaIk.  Jur.  Under  rubriken 
iSTya  ärvdabalken  har  i 
Sveriges    rikes    lag    sammanförts 


231 


Balke— Balter 


232 


ett  flertal  nya  lagar,  bland  dom 
1924  års  lag  om  förmynderskap. 
Likaledes  lia,  i  avvaktan  pä  en 
helt  ny  jordabalk,  flera  lagar,  sär- 
skilt pä  nyttjanderättens  område, 
sammanförts  under  rubriken 
Nya  jordabalken.  Arbetet 
på  utarbetande  av  en  helt  ny 
strafflag  fortgår  alltjämt  (1929). 
Processkommissionen  avgav  1927 
ett  stort  principbetänkande  (se 
P  r  o  c  e  s  s  1  a  g  s  t  i  f  t  n  i  n  g. 
Suppl.).  —  Byggti.  Se  även 
Fackverk  och  Vierendel- 
b  a  1  k. 

Ba'lke,  Peder,  f.  1804,  d.  1887, 
norsk  målare.  B.  intar  en  särstilll- 
ning  i  sin  tids  norska  landskaps- 
måleri genom  sina  patetiska  ovä- 
dersbilder från  Norges  nordkust, 
ofta  målade  i  grå  valörer  och  kom- 
ponerade med  en  känsla  för  kon- 
trastverkan, som  påminner  om 
japansk  landskapskonst. 

*Balkvägare.  B.  äro  på  järn- 
och  stålfartyg  ersatta  av  däck- 
stringer    (se  d.  o.). 

*Ballagi,  A  1  a  d  å  r,  avled 
1928. 

Ballar,  se  H  o  v  sp.  950. 

Balle,   annan  form  för  Bale. 

*BaIIong,  se  även  Segling 
sp.  3(50. 

Ballongelement,  detsamma 
som  Meidingerelement  (se  d.  o. 
SnjDpL). 

Ballongringar,  se  P  n  e  u  m  a  - 
tiska    h  j  u  1  r  i  n  g  a  r. 

Ballota'd  (fr.  hallotiade) ,  se 
R  i  d  n  i  ng  sp.   1127. 

Balläster,  jakt  armborst  för 
kula  1.   kort   pil    (1500— 1700-t.). 

Balmerserien,  serie  i  väte- 
atomens spektrum  (se  plansch 
till  d.  o.,  fig.  5).  B.  var  den  första 
serie,  som  påvisats  i  något  spekt- 
rum (av  schweizaren  J  o  h  a  n  n 
Jakob  B  al  mer,  f.  1825,  d. 
1898). 

Ba'lmes  y  Urpiä   [i  orpia'], 


Jaime  Luciano,  f.  1810,  d. 
1848,  spansk  filosof.  Genom  verk 
som  Filosofia  fundamental  (4  dir, 
1846)  har  B.  blivit  1800-t:s  mest 
bemärkte  spanske  filosof.  Trots 
sin  katolskt  skolastiska  grund- 
åskådning stod  han  i  vissa  punk- 
ter självständig  gentemot  skolas- 
tiken och  närmade  sig  dels  carte- 
sianismen.  dels  skotska  skolan. 

Balmoral  Castle  rbolmå'rrol 
kasl|,  engelske  konungens 

skotska  residens,  grevsk.  Aber- 
deen, beläget  vid  övre  Dee,  i 
Grampianbergen.  Slottet  uppför- 
des i  medeltidsstil  1854  för  drott- 
ning Viktorias  räkning. 

Balokovic  [hVkävitj],  Z  1  a  t  - 
ko,  f.  1895,  jugoslavisk  violinist. 
B.,  som  med  stor  framgång  kon- 
serterat  även  i  Sverige  (1927  och 
senare),  är  en  betydande  konst- 
när med  ett  av  hög  kultur  och 
stor,  ädel  ton  kännetecknat  före- 
drag, vilket  särskilt  vunnit  be- 
inidrau  i  sonater  av  Bralims. 

Balon  captif  [-lå'g  kapti'fr] 
(fr.,  fängslad  ballong),  se  L  u  f  t  - 
ballong  sp.  804. 

*Balsam,   se  även  Har  t  ser. 

*Baltadji,  Muhammed. 
Uppgiften,  att  B.  genom  mutor 
förmåtts  att  sluta  freden  vid  Prut 
1711,  har  betvivlats  av  senare 
forskare,  som  anse  B:s  beslut 
vara  dikterat  av  hänsyn  till  den 
allmänna  politiska  situationen.        j 

Baltasound  [b£E'lltasaond], 

sund  vid  Shetlandsöarna,  mellan 
Unst  och  den  lilla  ön  Balta.  Vid 
B.  finnes  på  Unst  en  svensk  sjö- 
manskyrka. 

Balten,  Ode,  se  F  r  e  u  d  e  n  - 
t  hal   2.  i 

Ba'lter,  benämning  på  de  folk,   I 
som  tala  baltiska  språk   (se  In-   i 
d  o  e  u  r  o  p  é  e  r  sp.  1348)  ;  stund-    * 
om  beteckning  för  den  tysktalan- 
de  befolkningen   i   de    "baltiska" 


233 


Baltic-separator — Bandoeng 


234 


länderna  (Kurland,  Livland  och 
Estland). 

*Baltic-separator.  Det  äldre 
a.  b.  Baltic  gick  i  konkurs  1923, 
och  rörelsen  fortsattes  av  det  1922 
bildade  a.  b.  Björken  (från  1923 
kallat  a.  b.  Baltic)  med  ett  aktie- 
kapital av  7  mill.  kr.  Aktiemajori- 
teten övergick  1928  till  a.  b.  Sepa- 
rator och  a.  b.  Pumpseparator,  i 
samband  varmed  firmans  tillverk- 
ning av  radiomateriel  övertogs  av 
det  nybildade  Baltic  radio  a.  b. 
med  verkstäder  i  Sundbvberg. 

*Baltimore  hade  1928  830,000 
inv.  Av  befolkningen  äro  c:a  15 
%  negrer. 

Baltiska  issjön,  en  vid  inlands- 
isens avsmältning  (jfr  K  v  ar- 
tärtiden) bildad  sjö,  som  före 
tappningskatastrofen  vid  n.  Bil- 
lingen helt  täckte  Öland  och  Got- 
land samt  vidsträckta  landområ- 
den i  ö.  Götaland  ocli  öst-Balti- 
cum. 

Baltiska  skölden,  av  E.  Suess 
införd  benämning  på  n.v.  Europas 
urgamla,  av  urberg  och  gammal- 
paleozoiska  sediment  bestående 
landområde.  En  numera  oftai'e  an- 
vänd benämning  är  Fennoskandia 
(se  d.  c). 

Baltiska  språk.  Baltisk- 
slaviska  språk,  se  I  n  d  o  - 
europeiska   språk. 

Balu'nda  1.  k  a  1  u'  n  d  a.  se 
L  u  n  d  a  r  i  k  e  t. 

*Balzac.  2.  H  o  n  o  r  é  de  B. 
En  särställning  inom  B:s  förfat- 
tarskap intar  Les  cent  contcs  dro- 
Infiques  (1832 — 37),  en  samling 
l)urleska,  ofta  skabrösa  historier, 
skrivna  i  arlcaiserande  stil  efter 
Rabelais'  mönster.  Ett  större  an- 
tal av  dessa  föreliggei-  under  olika 
titlar  i  sv.  övers. 

*Bamberg  har  stort  statsbib- 
lidtek  med  värdefull  liandskrifts- 
och  inkunabelsamling,  vid.  stats- 
arkiv och  filosofisk-teologisk  hög- 


skola. — ■  Biskopsdömet  B.  grun- 
dades 1007  (ej  1107). 

*Banan.  I  Sverige  nvmiera  van- 
ligaste banansorter  komma  från 
Västindien  (Jamaicabananen)  och 
från  Brasilien  (Ananicabananen). 

Ba'nca  Commerciale  Italia'- 
na  r-tjia'le],  Italiens  största 
bank,  med  huvudkontor  i  Milano, 
grundades  1894  på  initiativ  av  Di- 
rection  der  Discontogesellschaft 
(se  d.  o.  Suppl.)  under  samverkan 
av  de  flesta  av  Tysklands  större 
banker  och  bankirfirmor,  genom 
vilkas  förmedling  sålunda  tyskt 
kapital  i  stor  utsträckning  kom- 
mit den  italienska  industrin,  sär- 
skilt textilindustrin,  till  godo.  B. 
har  ett  flertal  filialer  och  dotter- 
företag i  såväl  det  övriga  Europa 
som  i  Nord-  och  Syd- Amerika. 
Aktiekapital  700  mill.  lire.  Om- 
slutning (1927)  c:a  15,7  milliar- 
dei-  liie. 

Ba'ndamanna  saga,  se  I  s  - 
1  ii  n  d  8  k    litteratur    sp.    1543. 

Ba'ndaöarna,  vulkanisk  ögiupp 
l)land  s.  ]\Ioluckerna,  belägen  i 
den  stora  Bandasjön  (inhavet 
mellan  Seran  och  Boeroe  i  n.  samt 
Små  Sundaöarna  i  s.).  Musköt- 
produktion.  42  kvkm.  7,000  inv. 

Bande'llo,  M  a  1 1  e  o,  f .  omkr. 
1480,  d.  1562,  italiensk  novellför- 
fattare, biskop  i  Agen,  Frankrike, 
1550.  B.  ger  en  mycket  belysande 
sedebild  av  sin  samtid  i  sina  del- 
vis mycket  slippriga  Novellc 
(3  bd,  1554;  ett  4:e  bd  postumt 
1573;  Renässansnoveller,  1927), 
från  vilka  Shakspere  (se  d.  o.  sp. 
473 — 474)  hämtat  motiv  för  flera 
av  sina  dramei'. 

Ba'ndoeng  [-dong],  stad  på  v. 
Java,  s.ö.  om  Batavia.  B.  har  ett 
sunt  läge  700  m.  ö.  h.  och  är  ett 
betydande  handelscentrum,  i 
snabb  tillväxt.  Garnisonsstad. 
Teknisk  högskola.  150,000  inv. 
(1927).  —  Xära  B.  ligger  radio- 


235 


Bandolär — Bank 


236 


stationen   Malabar   för  trafik  på 
Eiuo])a  utli  För.  Stat. 

Bandolä'r,        se       B  a  n  1 1  ä  r. 

Suppl. 

^Bandsåg,  se  även  S  å  g  n  i  n  g 
sp.  052. 

Bane  (trol.  av  en  ger  in.  rot 
ba-,  kamp),  ålderdomligt  ord,  an- 
vänt i  sms.  '"lianeman"',  i  sam- 
manställningen "få  sin  B."  o.  d. 
i  bet.  död,  döds-. 

Baner  (fr.  banniére),  fana, 
fälttecken,  se  Riksbaner  och 
L  i  k  b  e  g  ä  n  g  e  1  s  e    sp.    504. 

Banflf  [b.Tinmf].  1.  Grevskap  i 
n.ö.  Skottland,  sträckande  sig  sö- 
derut från  Moray  Firth.  Fiske  ocli 
boskapsskötsel.  52,000  inv.  (1928). 
Huvudstad  med  samma  namn.  — 
2.  Turist-  och  kurort  i  prov.  Al- 
berta, Kanada,  med  storslaget 
läge  i  en  rationalpark  i  Klippiga 
bergen,   1,370  m.   ö.  h.   1,000   inv. 

*Banflfy.  2.  Miklos  B. 
genomdrev  1922  Ungerns  uppta- 
gande i  N.  F.  Han  avgick  s.  å. 
som   utrikesminister. 

*Bang.  2.  Herman  B.  Eaab- 
löse  Sloegter  utkom  först  18S0  (i 
omarbetad  form  1884  och  1905). 
Novellen  De  fire  Djcevle  trycktes 
först  under  titeln  Les  quatre 
diables  i  tidningen  Kjöbenhavn 
1890.  Bland  B:s  övriga  noveller 
märkes  främst  den  som  hans  mäs- 
terverk ansedda  Ved  Vejen  (in- 
gående i  samlingen  Stille  Eksi- 
stenser.  1886),  som  med  sin  tra- 
giskt färgade  idyllstämning  är 
typisk  för  hans  novellistik.  — •  B. 
utövade  även  en  omfattande  och 
talangfull  verksamhet  som  jour- 
nalist och  kritiker  (essaysamling- 
en liealisme  og  Realisten',  1879). 
Han  var  tidvis  verksam  som  re- 
gissör vid  olika  köpenhamnska 
teatrar  och  företog  under  sina 
senare  år  vidsträckta  uppläsnings- 
turnéer, varunder  han  i  en  starkt 
personlig  form  föredrog  sina  egna 


verk.  Han  avled  under  en  turné  i 
För.  Stat. 

Bång.    1.    Bernhard    B.,    f. 

1S48,  dansk  veterinär,  1879  lektor, 
1892  prof.  vid  Lantbrukshögsko- 
lan i  Köpenhanm  och  1883  förest, 
för  Lantbruksförsöksanstaltens 
bakteriologiska  avdelning  därstä- 
des. Berömd  för  sina  undersök- 
ningar rör.  tuberkulos  hos  nöt- 
boskap och  sin  metod  för  dennas 
bekämpande  hos  nötboskapen,  be- 
stående i  smittans  påvisande  ge- 
nom tuberkulin  och  nedslaktning 
1.  isolering  av  smittade  djur  m.  m. 
(jfr  Tuberkulos  sp.  1468  f.). 
—  2.  N  i  n  a  B.,  f.  E  1 1  i  n  g  e  r,  f. 
1866,  d.  1928,  dansk  historiker 
och  socialdemokratisk  politiker. 
B.  var  1918 — 28  medlem  av  lands- 
tinget och  1924 — 26  undervis- 
ningsminister i  Staunings  minis- 
tär. Som  historiker  bedrev  hon 
bl.  a.  omfattande  forskningar  rör. 
öresundstullen  (se  d.  o.  sp.  1623). 

Banga'Ia,  större  bantustam  på 
Kongoflodens  stränder  ovanför 
L^bangis  utlopp.  Ett  krigiskt  folk, 
känt  för  sina  långviiga  kanotfär- 
der. Xumera  äro  B.  mest  kända 
SS.  förslagna  handelsmän  och 
skickliga  båtkarlar.  Se  X  e  g  r  e  r 
sp.  723  och  Kongo  sp.  1087. 

*Bangalore  hade  1921  237,000 
inv.  I  B.  finnas  avdelningar  av 
]\Iysores  universitet. 

*  Bangkok,  vars  folkmängd  ti- 
digare allmänt  torde  angivits  för 
hög,  har  enl.  nyligen  företagen 
folkräkning  391,000  inv. 

*Bangor.  University  college  of 
Xorth  Wales  grundades  1884  (ej 
1844). 

Ba'ni,  se  Rumänien  sp. 
1437. 

*Bank.  Till  en  B:s  passiva  rö- 
relsegrenar hör  även  uppsäg- 
ningsräkning, vara  avsevärt  hög- 
re ränta  gottgöres  än  å  vanliga 
avistamedel.         Räkningshavaren 


237 


Bank — Banque  des  Pays  du  Nord 


238 


äger  att  efter  U  dagars  uppsäg- 
ning uttaga  hela  1.  del  av  sitt 
tillgodohavande  å  räkningen. 
Fr.  o.  m.  1927  ha  i  Sverige  räk- 
ningsformerna giro-,  kreditiv-  och 
löpande  räkning  sammanförts 
till  en  räkning,  benämnd  check- 
räkning (med  1.  utan  beviljad 
kredit).  Till  de  aktiva  rörelse- 
gi-enarna  räknas  även  ställande 
av  rembourser,  garantier  och 
ackreditiv,  utfärdande  av  rese- 
kreditiv,  uthyrning  av  kassafack 
samt  medverkan  vid  emissioner 
av  aktier  och  obligationslån.  Nå- 
gon emissionsbank  existerar  ej  i 
Sverige.  I  verksamhet  varande 
svenska  affärsbanker  uppgingo 
1929  till  30  st.  —  Enl.  vad  nyare 
utredningar  givit  vid  handen,  bör 
SS.  den  äldsta  affärsbanken  i  Sve- 
rige betraktas  det  1773  gi-undade 
diskontkompaniet,  vars  rörelse 
17S7  övertogs  av  det  s.  k.  gene- 
raldiskontkontoret.  Större  bety- 
delse än  detta  fingo  de  samtida 
Göteborgs  och  Malmö  diskonter 
samt  senare  Göta  kanals  diskont. 
Dessa  företag,  som  ej  ägde  någon 
motsvarighet  i  utlandet,  fingo 
trots  sin  tid-iås  framgångsrika 
lånerörelse  ingen  större  livslängd. 
Den  sista  upphörde  181S. 

Bank.  1-  Utfyllnad  av  jord  1. 
sten,  som  uppbär  en  landsväg, 
järnväg  e.  d.  1.  ock  begiänsar  en 
kanal.  En  landsvägs-  och  järn- 
vägsbanks sidolutningar,  som  be- 
nämnas slänter  1.  dose- 
ringar (jfr  d.  o.),  utföras 
vanl.  i  en  lutning  1  :1,.t.  En  kanal- 
banks slänter  måste  förses  med 
lämplig  beklädnad,  i  regel  glacis 
(se  d.  o.  Suppl.)  e.  d.  för  att 
kunna  motstå  vågsvallet.  En 
B:s  övre  begränsning  kallas 
krön.  Vid  sidan  av  och  paral- 
lellt med  B.,  utsatta  för  stora 
tryck,  utföras  ofta  s.  k.  tryck- 
bankar  för  att  hindra  huvud- 


banken att  sjunka.  —  2.  Se 
Vagn. 

*  Bänka.  B:s  tennproduktion 
överträffas  numera  av  Malackas. 

*  Bankekind.  IB.  ingår  i  Lin- 
köpings domsaga.  —  2.  Se  även 
Svinstad.  —  3.  B.  omfattar 
numera  pastoraten  Åtvid;  Grebo 
och  Värna;  Bankekind  och  Aske- 
by;  örtomta. 

*  Bankinspektionen.  Enl.  ny 
instruktion  1922  utgöres  Bank- 
och  fondinspektionen  av  en  bank- 
inspektör och  chef  samt  ss.  leda- 
möter en  biträdande  ledamot  för 
bankärenden  och  en  för  fondären- 
den, en  byråchef,  en  förste  byrå- 
inspektör för  bankärenden  och  en 
för  fondärenden. 

*Bank  of  England.  Omslut- 
ning (192S)  316  mill.  p.  st.  Ute- 
löpande sedlar  19,75  mill.  p.  st. — 
B :  s  byggnad  är  i  sitt  nuv.  skick 
väsentligen  en  skapelse  av  Soane 
(17SS— 1827). 

Banmotstånd,  t  å  g  m  o  t  - 

stånd,  det  motstånd,  som  ett 
tåg  röner  vid  framförandet  i 
vindstilla  å  horisontal  bana. 

*Banque  de  France.  Omslut- 
ning (192S)  G9.8.J  milliarder 
francs.  Utelöpande  sedlar  56,3 
milliarder  francs. 

Banque  de  Paris  &  des  Pays- 
Bas  [bar|k  da  pari'  e  dä  päiba'], 
en  av  världens  främsta  emissions- 
banker med  huvudkontor  i  Paris, 
grundad  1872.  B.  har  deltagit  vid 
grundandet  av  ett  flertal  större 
banker  i  Europa  och  Amerika 
samt  vid  etablerandet  av  indust- 
riella företag  (bl.  a.  Xorsk  Hyd- 
ro-Elektrisk  Kvaplstof  Aktiesel- 
skab ;  jfr  W  a  1 1  e  n  b  e  r  g  sp. 
349).  Aktiekapital  200  mill. 
francs.  Omslutning  (1927)  4,14 
milliarder  francs. 

Banque  des  Pays  du  Nord 
[bai)k  dä  päi'  dy  når],  fransk 
bank    (Paris),  grundad    1911   för 


239 


Banque  de  Suede  &  de  Paris — Barcelona 


240 


att  spofiellt  tillgodose  de  nor- 
diska ländernas  intressen  i  Frank- 
rike. Aktiekapital  50  mill.  francs. 

Banque  de  Suede  &  de  Paris 
fbarjk  do  suä'dd  e  do  pari']  grun- 
dados i  Paris  191.3  som  ett  dotter- 
företag till  Sveriges  Privata  Cen- 
tralbank (numera  Skandinaviska 
K  red  it  aktiebolaget)  för  tillvara- 
tagande av  de  speciellt  fransk- 
svenska intressena.  Aktiekapital 
25  mill.  francs. 

Ba'nta,  genomgS.  en  bantings- 
kur (se  d.  o.),  benämnd  efter 
engelsmannen  Banting,  som  på 
lS60-t.  först  använde  den. 

Banting  (bfp'nnting) .  F  r  e  d  e  - 
r  i  c  k,  f.  1891,  fysiolog,  prof.  i 
medicinsk  foi-skning  i  Toronto 
1923,  upptäckare  av  insulin  (se 
d.  o.,  även  Suppl.).  Erhöll  jämte 
J.  IMacleod  Xobelpriset  i  fysiologi 
och  medicin  192.3. 

Bantlär,  bandolä'r  (fr. 
handoiiliére,  etym.  besläktat  med 
hand),  axelgehäng  för  bärande  av 
jakthorn,  sidogevär  m.  m. 

*Bantu,  jfr  Människora- 
ser sp.  524  f.  och  Negrer. 

Bantuspråk,  gemensam  benäm- 
ning pä  de  språk  (c: a  200),  som 
talas  av  bantu  (se  d.  o.).  Deras 
inbördes  släktskap  är  obestridlig, 
men  förhållandet  till  negersprå- 
ken (se  d.  o.)  och  de  haraitiska 
språken  är  ännu  oklart  (jfr  tab. 
till  Språk  sp.  1355—1356) .  En 
Andsträcktare  betydelse  utanför 
det  egna  språkområdet  har  av  B. 
blott  suahelispråket  (se  X  e  g  r  e  r 
sp.  722) .  Jfr  Kongospråket 
och  Z  u  1 11  s  p  r  å  k  e  t. 

*de  Banville,  T  h  é  o  d  o  r  e. 
Scenisk  framgång  vann  B:s  histo- 
riska komedi  Gringoire  (1S66: 
sv.  övers.  1867;  senast  uppf.  i 
Sthlm  1924). 

Bar  (av  grek.  ha' ros,  tyngd), 
absoluta  enheten  för  tryck,  1  dyn 
per   kvcm.,   0,987 -10"*    atmosfär. 


Megabar,  10'  bar  ^=  0,987  at- 
mosfär Ijcnämnes  inom  meteoro- 
login B. 

*Bara.  1-  B.  ingår  i  Torna  och 
Bara  domsaga.  —  2.  B.  omfattar 
numera  pastoraten  Lyngby  och 
Genarp;  Svedala  och  V.  Kärrs- 
torp;  Ilyby;  Skabersjö  och  Tör- 
ringe;  Bara  och  Mölleberga; 
Kyrkheddinge  och  Esarp;  Knäs- 
torp och  Tottarp;  Görslöv  och 
Särslöv;  Burlöv;  Uppåkra  och 
Flackarp;  Brågarp  och  Nevis- 
hög ;   Lomma. 

Bara,  se  Hörsne  med 
Bara,  även  Suppl. 

*Baralongaffären  är  numera 
klarlagd.  Baralong  var  en  engelsk 
U-båtsfälla  (se  d.  o.  Suppl.),  som 
sänkte  den  tyska  U  27,  medan 
denna  höll  på  att  sänka  engelska 
ångaren  Xicosian.  Några  tyska 
matroser  togo  sin  tillflykt  till  den 
övergivna  Nicosian  och  blevo  där 
nedgjorda  i  handgemäng  med  eng- 
elska matroser,  som  ombordsänts 
för  att  taga  ångaren  i  besittning. 

*Båräny,  Robert,  fick  1917 
professors  namn  och  blev  1926 
professor  i  öron-,  näs-  och  hals- 
sjukdomar i  Uppsala.  B:s  un- 
dersökningar ha  utgått  från  de 
effekter,  som  erhållas  vid  retning 
av  innerörat,  varigenom  värde- 
full kunskap  vunnits  angående 
sambandet  mellan  båggångarnas, 
ögonmusklernas  samt  lilla  hjär- 
nans funktioner. 

*Barbados  har  en  yta  av  430 
kvkm.  Radiostation. 

*Barbarism  användes  ofta  i 
allmännare  betydelse:  språkvid- 
righet (inom  grammatik  1.  ord- 
förråd) . 

*Barberini.  Om  Palazzo  Barbe- 
rini  se  vid.  Rom  sp.  1271  och  ill. 
sp.  1272. 

Barbfisk,    se    Skäggkarpar. 

*  Barcelona.  1-  Folkmängden 
hade  1927  stigit  till  1,426,000.  — 


241 


Barcelona 


242 


1.  Templo  de  la  Sagrada  Familia.  2.  Tjurfäktningsarenor.  3.  Universitetet.  4.  Kyr- 
kan San  Pablo  del  Campo.  5.  Liceoteatern.  6.  Palacio  de  la  Diputaciön  (provins- 
lantdagens palats).  7.  Katedralen.  8.  Aragoniska  konungarnas  palats.  9.  Casa 
Consistorial  (rådhuset  i.  10.  Konsthall.  11.  Kyrkan  Santa  .Alarla  del  Mar.  12.  Casa 
Lonja  (börsen).  13.  Palaeio  Keal.  14.  Konstmuseum.  15.  Victoria  Eugeniapalatset. 
IG.  Alfonso  Xlll-palatset.  17.  Nationalpalatset  (konstutställning).  18.  Stadion. 
(15 — 18  äro  permanenta  byggnader  inom   utställningsomrädet.  l 


2.  B.  hade  1927  760,000  inv.  (inkl. 
sina  förstäder,  Sans,  Las  Corts, 
Pedralbes,  Sarriä,  Horta,  San 
Andres  de  Palomar  m.  fl.,  vilka 
nu  samtliga  äro  inkorporerade 
med  B.).  Det  är  en  viktig  järn- 
vägsknut ;  till  Frankrike  utgå 
linjer  till  Marseille  och  Toulouse 
(nyanlagd).  1925  utgjorde  an- 
komna och  avgångna  fartygs  sam- 
manlagda nettotonnage  8,4  mill. 
ton.  —  Staden  upptar  ett  vid- 
sträckt kuperat  område,  som  sän- 
ker sig  från  de  omgivande  höjder- 
na mot  havet.  Närmast  hamnen 
och  hamnstadsdelen  Barceloneta 
ligger  den  trångbodda  och  ytterst 
pittoreska  gamla  staden,  som 
delas  i  två  hälfter  av  det  livligt 
trafikerade  gatustråket  Rambla. 
Detta  för  från  hamnen  till  Plaza 
de  Cataluna,  en  enorm,  med  pal- 


mer planterad  öppen  plats.  En 
vacker  medeltida  plats  i  gamla 
staden  är  Plaza  del  Rev  invid  ara- 
goniska konungarnas  palats,  som 
inrymmer  aragoniska  konungari- 
kets arkiv  och  arkeologiska  sam- 
lingar. Skilda  från  gamla  staden 
genom  en  boulevardgördel,  ut- 
breda sig  de  nya  stadsdelarna, 
som  ha  en  regelbunden  stadsplan 
och  en  pompös  bebyggelse  i  mo- 
derna stilarter;  här  märkes  den 
stora,  sedan  1882  under  byggnad 
varande  kyrkan  Templo  de  la 
Sagrada  Familia,  ritad  av  A. 
Gaudi  i  en  slösande  rikt  ornerad 
stil,  som  fantasifullt  varierar 
gotiska  motiv.  Omedelbart  ö.  om 
gamla  staden  ligger  en  stor- 
artad park  på  platsen  för  det 
forna  citadellet.  I  denna  ligga 
bl.  a.  B:s  konstmuseum  samt  ett 


243 


Barcklind — Barer 


244 


Barcelona.  Hamnen. 


arkeologiskt-kulturliistoriskt  mu- 
seum, inrymt  i  det  forna  till  cita- 
dellet  hörande   kungliga  palatset 


ISH^ 


Barcelona.    Plaza    del    Key    med 
niska   konungarnas   palats. 


(Palacio  Real).  —  På  det  stora 
isolerade  berget  Montjuich  i  s.v. 
(175  m.  ö.  h. ),  som  har  \"i(l- 
sträckta  parkanläggningar  och 
krönes  av  ett  mäktigt  kastell,  har 
1020  öppnats  en  världsutställning. 

*  Barcklind,  Carl,  lämnade 
1922  Ranfts  scener  och  har  sedan 
verkat  som  filmregissör  och  1925 
— 27  som  scenisk  direktör  för 
Stora  teatern  i  Göteborg. 

Ba'rdalek  (av  fsv.  bardaghi. 
strid,  ocli   /'A),  kamp,  strid. 

Bardisa'n  (ffr-  partisanc;  av 
oviss  häri. ) ,  se  S  t  å  n  g  v  a  p  e  n 
sp.   196. 

Bareilly  [bare'jli],  B  a  r  e  1  i, 
stad  i  United  Provinces,  Britt. 
Indien.  Viktig  järnvägsknut. 
129,000  inv.    (1921). 

Bare'r,  Simon,  f.  1896,  rysk 
pianist,  lärare  vid  konservatoriet 
i  Kiev.  har  konserterat  i  Rvss- 
land  och  Sverige  (Sthlm  1929) 
och  därvid  visat  sig  vara  en  be- 
tydande konstnär,  förenande  en 
bländande  teknik  med  ett  i  hög 
grad  själfullt  föredrag. 


245 


Barfurusj — Barnafostrare 


246 


*  Barfurusj.  Folkmängden  upp- 
skattas nu  vanl.  till  25,000  ä 
30,000  inv. 

Barger  [ba'dj9],  George,  f. 
1878,  engelsk  kemist,  prof.  i  kemi 
i  London  1913 — 14,  i  Edinburgh 
1919,  har  tills,  med  Ch.  R.  Ha- 
rington  syntetiserat  thyroxin 
(jfr  d.  o.). 

*Bari  dellePuglie.  IB. 
har  1924  öppnats  ett  universitet. 

Ba'rin,  ry.,    (förnäm)    herre. 

Bariska  vindlagen  (av  grek. 
ba'ros,  tyngd,  tryck),  se  B  u  i  j  s  - 
Ballots   lag. 

*Barium.  B  a  r  i  u  m  s  u  1  f  a'  t 
användes  även  inom  röntgenolo- 
gin (se  d.  o.  sp.  1652).  Bari- 
u  m  s  u  1  f  i'  d,  BaS,  visar  i  vat- 
tenfritt tillstånd  fosforescens  (se 
d.  o.  Fijs.).  Den  användes  i  hår- 
borttagningsmedel.  B  a  r  i  u  m  p  1  a  - 
t  i'  n  a  c  y  a  n  u'  r,  BaPt(CN)4,  an- 
vändes i  fluorescerande  skärmar. 
Om  b  a  r  i  u  m  k  r  o  m  a  t  se 
Barytgult. 

Barkanti'n,  se  Segelfar- 
tyg sp.   347. 

Barkarby,  villasamhälle  i  Jär- 
fälla skn,  Sthlms  1.,  vid  Stock- 
holm — ■  Västerås  —  Bergslagens 
järnvägar.   Militärt   flygfält. 

Barkaro'll,  försv.  form  för 
barcarole. 

Barkel,  Charles,  f.  1898. 
violinist,  förste  konsertmästare  i 
Stockholms  konsertförening  sedan 
1928,  har  som  kammarmusik-  och 
konsertspelare  framgångsrikt  tol- 
kat såväl  klassiska  som  moderna 
verk. 

Barkens  sågverks  a.  b.,  Vad, 
grundat  1907,  äger  sågverk  i 
Ängelsberg  samt  i  Vad  och  Saxe- 
hammar (båda  i  Söderbärke  skn, 
Kopparb.    1.).    C:a   300   arbetare. 

Barker,  Granville,  se 
( r  )•  a  n  v  i  1 1  e  -  B  a  r  k  e  r.    Suppl. 

*Barkeryd  bildar  sedan  1927 
jämte  Järsnäs  ett  pastorat. 


Ba'rkhausen  [-haosen],  Hein- 
r  i  c  h,  f.  1881,  tysk  fysiker,  prof. 
vid  tekniska  högskolan  i  Dresden 
1911,  har  utfört  undersökningar 
ang.  vacuumrör  ss.  generatorer 
för  elektriska  svängningar. 

*Barkningsmaskin.  I  pappers- 
massetillverkningen använda  B. 
bestå  vanl.  av  roterande,  med 
knivar  försedda  skivor,  mot 
vilka  veden  tryckes.  I  s.  k.  bark- 
trummor,  roterande  trummor,  i 
vilka  veden  inlägges,  sker  bark- 
ningen  genom  stockarnas  nötning 
mot  varandra  och  mot  trummans 
mantel. 

Bar-Ko'kba  (aram.,  "stjär- 
nans son"),  judarnas  anförare  i 
upproret  mot  Hadrianus  (132 — 
135  e.  Kr.).  Akiba  (se  d.  o. 
Suppl.)  utpekade  honom  ss.  Mes- 
sias.  B.  omkom  vid  försvaret  av 
en  fästning  i  .Judéen. 

Ba'rlach,  E  r  n  s  t,  f.  1870,  tysk 
bildhuggare,  grafiker  och  förfat- 
tare. Såväl  i  sina  strängt  stilise- 
rade, av  sluten  massverkan  och 
lidelsefull  uttryckskraft  prägla- 
de träskulpturer  (se  ill.  till 
Tysk  konst  sp.  1592)  som 
i  sina  metafysiskt  betonade  dra- 
mer {Der  tote  Tag,  1912;  Der  ar- 
me Vetter,  1918;  Die  Siindflut, 
1924),  vilka  han  delvis  själv  illu- 
sti-erat  med  litografier  och  trä- 
snitt, framstår  B.  som  en  av  de 
mest  betydande  representanterna 
för  tysk  expressionism.  Han  utgav 
1928  sin  självbiografi  (Ernst 
Barlach.  Ein  selbsterzähltes  Lc- 
ben). 

Barlastköl,  se  Segling  sp. 
359. 

*Barlingbo  bildar  sedan  1928 
jämte  Ekeby,  Endre  och  Hejdeby 
ett  pastorat.  I  kyrkan  finnes  en 
märklig,  figursmyckad  dopfunt, 
utförd  på  1100-t.  under  engelskt 
inflytande. 

*  Barnafostrare.    Genom  lagen 


247 


Barnamord — Barnförlamning 


248 


om  samhällets  barnavård  6  juni 
1924  har  lagen  om  fosterbarns 
vård  1902  upphävts.  Se  vid. 
B  a  r  n  8  k  y  d  d.  Suppl. 

♦Barnamord  i  stralllagens  här 
ifråjiavarande  speciella  betydelse 
behandlas  i  nämnda  lags  kap.  14 
§§  22 — 25.  Där  straflfbelägges 
emellertid  icke  endast  det  upp- 
såtliga  dödandet  utan  även  det 
med  berutt  mod  gjorda  men  ge- 
nom av  moderns  vilja  oberoende 
omständigheter  misslyckade  för- 
söket att  döda,  samt  de  fall,  då 
barnets  död  1.  svåra  kroppsskada 
åstadkommits  därigenom  att  mo- 
dern uppsåtligen  försatt  sig  själv 
1.  barnet  i  hjälplöst  tillstånd  1. 
då  modern  efter  att  ha  "fött  i 
enslighet"  förstört  1.  lagt  fostret 
"å  lönn". 

*Barnard,  E.  E.,  avled  1923. 

*Barnaul  är  numera  huvud- 
stad i  kretsen  B.,  Sibiriska  områ- 
det. 74,000  inv.   (1926). 

Barnavårdskonsulent,  se 

B  a  r  n  s  k  y  d  d.    Suppl.    sp.    251. 

*  Barnavårdsnämnd.  Genom 
lag  6  juni  1924  om  samhällets 
barnavård  har  lagen  om  foster- 
barns vård  1902  blivit  upphävd. 
Se  vid.  B  a  r  n  s  k  y  d  d.  Suppl. 

v.  Ba'rnay  [-naj],  L  u  d  w  i  g, 
f.  1842,  d.  1924,  tysk  skådespela- 
re och  teaterchef  av  jvidisk  börd, 
en  av  sin  samtids  yppersta  fram- 
ställare  av  den  klassiska  reper- 
toarens hjälteroller.  B.  tillhörde 
tidvis  Meiningarna  (se  d.  o.). 
1888—94  ledde  han  i  Berlin  den 
av  honom  själv  grundade  Berliner 
Theater,  1906—07  Kgl.  Schau- 
spielhaus  i  Berlin  och  1908 — 10 
hovteatern  i  Hannover.  Han  före- 
tog även  åtskilliga  gästspelsresor, 
bl.  a.  i  Amerika.  1903  utgav  han 
Erinnerungen   (2  bd). 

*Bambördshus,  jfr  Sjuk- 
vård tab.  II, 


Barndomstolar,       s 

d  o  m  s  (1  o  m  s  t  o  1  a  r. 


Ung 


*Barne.  1-  B.  ingår  i  Äse,  Viste, 
Barne  och  Laske  domsaga. 

♦Barnförlamning  behandlas 
numera  redan  luider  det  akuta 
stadiet  med  diatermi  på  det 
ställe  av  ryggmärgen,  där  in- 
flammationen sitter.  Patienten 
lägges  i  gipsbädd.  Diatermin  av- 
löses senare  av  elektrisk  behand- 
ling (galvanisk  ström)  av  de  för- 
lamade nerverna  och  musklerna. 
Gymnastik  och  massage  spela 
även  en  viktig  roll,  och  det  är 
ofta  möjligt  att  med  dessa  hjälp- 
medel i  viss  grad  påskynda  åter- 
ställandet av  funktionerna.  Efter 
något  år,  då  någon  väsentlig  yt- 
terligare förbättring  icke  kan 
väntas  på  denna  väg,  finnes  möj- 
lighet att  genom  operativ  för- 
ändring av  musklernas  fästen 
åstadkomma  förbättrad  funktion, 
spec.  genom  att  motverka  kon- 
traktur  (jfr  d.  o.).  Härvid  för- 
läggas musklerna  kring  en  led- 
gång så,  att  de  huvudsakl.  verka 
som  sträckare  1.  böjare,  och  led- 
gångens funktion  förändras  ev. 
samtidigt,  så  att  rörelse  är  möj- 
lig endast  kring  en  axel.  På  detta 
sätt  kan  tillräcklig  stabilitet  er- 
nås trots  försvagad  muskelkraft. 
Gång  utan  hjälpapparater  och 
relativt  god  arbetsduglighet  ha 
möjliggjorts  genom  dylika  mus- 
keloperationer i  fall  av  fullstän- 
dig invaliditet  efter  B.  —  Den 
första  beskrivningen  av  B.  gjordes 
i  1700-t:s  senare  del.  I  Sverige 
förekoramo  de  första  beskrivna 
epidemierna  1887  och  1895  och 
de  största  uppträdde  1905  och 
1911 — 13.  B.  kan  även  vara  spo- 
ladisk.  Det  finnes  intet,  som  mot- 
säger det  antagandet,  att  B.  här- 
jat imder  årtusenden,  ehuru  den 
ej  förrän  relativt  sent  beskrivits 
som  en  särskild  sjukdom. 


249 


Barnhem — Barnskydd 


250 


♦Barnhem,  se  Barn  skydd. 
Suppl.  sp.  252. 

Barnlagarna,  sammanfattande 
benämning  på  lagarna  den  14 
juni  1917  om  äktenskaplig  börd, 
om  barn  utom  äktenskap  och  om 
adoption  samt  lagarna  den  11 
juni  1920  om  barn  i  äktenskap 
och  om  makes  underhållsskyldig- 
het mot  andra  makens  barn. 

Barnpsykologi,  term,  som  de 
senaste  decennierna  vunnit  bur- 
skap  i  svenskt  språkbruk  närmast 
i  anknytning  till  den  tyska  ter- 
men Kindei-psychologie.  Som  den 
förste  representanten  för  en  på 
mera  systematiska  iakttagelser 
byggd  B.  torde  man  kunna  räk- 
na D.  Tiedemann  (se  d.  c). 
Sin  egentliga  utveckling  vann  B. 
under  senare  hälften  av  ISOO-t. 
och  på  1900-t.,  i  Tyskland  genom 
Berthold  Sigismund  med 
hans  1856  publicerade  skrift  Kind 
iiiid  Welt,  senare  genom  W. 
P  r  e  y  e  r,  E.  M  e  u  m  a  n  n,  W. 
St  om  (se  dessa  ord),  G. 
K  e  r  s  c  h  e  n  s  t  e  i  n  e  r,  K. 
B  ii  h  1  e  r  och  Charlotte 
B  ii  h  1  e  r  (se  dessa  ord.  Suppl.), 
i  Frankrike  genom  Bernard 
Porez  i  hans  1878  oflfentlig- 
Lijoida  Les  trois  premiéres  années 
■h-  Venfant,  senare  framför  allt 
genom  A.  Binet  (se  d.  o.),  i 
England  genom  James  Sully 
i  och  med  verket  Studies  of  child- 
hood  (1895)  samt  i  Amerika 
genom  G.  S.  H  a  1 1  (se  d.  o.  sp. 
305),  som  bl.  a.  i  det  stora  verket 
Adolescence  (2  bd  1904)  behand- 
lat brytningsålderns  själspro- 
blem, miss  M.  W.  S  h  i  n  n  i  den- 
nas The  Biography  of  a  baby 
(1900)  och  J.  M.  Baldwin  (se 
d.  o.  2.  Suppl.).  Sina  resultat  ut- 
vinner B.  dels  genom  omedelbar 
jiakttagelse  av  själsyttringarna 
hos  barnet,  dels  genom  experi- 
mentella  anordningar.   För   peda- 


gogiken är  B.  givetvis  en  viktig 
hjälpvetenskap.  Jfr  även  Pedo- 
1  o  g  i  och  Psykologi. 

*Barnskydd.  Vid  1924  års 
riksdag  antogs  en  lag  om  sam- 
hällets barnavård,  utfärdad  6 
juni.  Enl.  denna  lag  skall  i  varje 
kommun  finnas  en  barna- 
vårdsnämnd, som  skall  över- 
vaka inom  kommunen  rådande 
förhållanden  i  avseende  å  barns 
vård  och  uppfostran  samt  vid- 
taga erforderliga  åtgärder.  Bar- 
navårdsnämnden utgöres  av  en 
led.  av  kommunens  fattigvårds- 
styrelse, en  i  församlingstjänst 
inom  kommunen  anställd  ord. 
präst,  en  vid  kommunens  folk- 
skolor 1.  fortsättningsskolor  an- 
ställd lärare  1.  lärarinna  1.  för 
kommunen  anställd  särskild  folk- 
skolinspektör, minst  två  andra 
för  nit  och  intresse  för  barn-  och 
ungdomsvård  kända  män  1.  kvin- 
nor samt  i  stad  och  vissa  lands- 
kommuner en  läkare.  Minst  en  av 
led.  skall  vara  kvinna.  Mindre 
kommun  må,  där  så  prövas  lämp- 
ligt, av  K.  M:t  för  viss  tid  1. 
tillsvidare  befrias  från  skyldig- 
heten att  ha  särskild  barnavårds- 
nämnd. I  sådant  fall  övertagas 
dennas  uppgifter  av  fattigvårds- 
styrelsen, förstärkt  med  en  i 
församlingstjänst  inom  kommu- 
nen anställd  ord.  präst  samt  en 
vid  kommunens  folkskolor  1.  fort- 
sättningsskolor anställd  lärare  1. 
lärarinna.  Barnavårdsnämnden 
bör,  där  omfattningen  av  dess 
verksamhet  ger  anledning  därtill, 
indela  kommunen  i  kretsar,  var 
och  en  stående  under  närmaste 
uppsikt  av  ett  kretsombud, 
vartill  kan  utses  led.  i  nämnden  1. 
annan  lämplig  person.  Barna- 
vårdsnämnden kan  även,  där  kom- 
munen sådant  medgivit,  uppdraga 
åt  särskild  styrelse  1.  åt  förening 
1.  stiftelse  att  förvalta  anstalt  1. 


251 


Barnskydd 


252 


oinbesöi-ja  barns  utackordoiing  1. 
liaiulliiiva  viss  annan  harnavårds- 
nilmndens  angidägcnhft.  Uppsik- 
ten över  barnavården  iitiivas  av 
länsstyrelserna,  var  för  sitt  län, 
med  biträde  av  barnavårds- 
konsulenter.  Dylik  befatt- 
ning skall  innehas  av  fattigvårds- 
konsulent (se  Fattigvård  sp. 
1448).  Därjämte  ankommer  det 
på  statens  inspektör  för 
fattigvård  och  barna- 
vård (se  d.  o.  Suppl.)  att  verka 
för  barnavårdens  ändamålsenliga 
ordnande  och  främja  dess  verk- 
sandiet.  —  För  slcyddsupiifostran 
skola  barn  omhändertagas  i  följan- 
de fall:  a)  barn  under  16  år,  som 
i  föräldrahemmet  misshandlas  1. 
utsattes  för  allvarlig  vanvård  1. 
annan  fara  till  liv  och  hälsa,  b) 
barn  i  sagda  ålder,  som  på  grund 
av  föräldrarnas  lastbarhet,  vårds- 
löshet 1.  oförmåga  att  fostra 
barnet  är  i  fara  att  bliva  van- 
artat,  samt  c)  barn  under  18  år, 
som  befinnes  vara  så  vanartat, 
att  särskilda  uppfostringsåtgär- 
der  krävas  för  dess  tillrätta- 
förande. Innan  barnavårdsnämn- 
den betr.  dylika  barn  förordnar 
om  skyddsuppfostran,  kan  nämn- 
den tillgripa  endera  av  nedan- 
nämnda  åtgärder:  a)  tilldela  för- 
äldrarna varning,  b)  giva  van- 
artat  barn  varning,  c)  tilldela 
vanartad  gosse  under  15  år  1. 
vanartad  flicka  under  12  år  aga, 
och  d)  föreskriva  anlitande  av 
lämplig,  till  stöd  för  hemupp- 
fostran inrättad  anstalt  1.  ock 
barnets  hållande  till  av  nämn- 
den bestämd,  lämplig  sysselsätt- 
ning. Vissa  barn  kunna  av  kom- 
munen omhändertagas  för  sam- 
hällsvdrd.  Detta  gäller  barn  un- 
der IG  år,  som  vistas  hos  föräld- 
rarna och  antingen  på  grund  av 
deras  sjukdom,  liknöjdhet  1.  oför- 
måga 1.  eljest  i  hemmet  rådande 


fölhållanden  är  utsatt  för  nöd  1. 
till  följd  av  kropp.s-  1.  sinnes- 
sjukdom o.  d.  är  i  behov  av  sär- 
skild vård  utom  hemmet.  Kan 
avgörande  ej  omedelbart  träffas 
rör,  den  för  omhändertaget  barn 
lämpligaste  vårdformen,  skall 
barnet  tillsvidare  intagas  i  u  p  p  - 
t  a  g  n  i  n  g  s  h  e  m.  Omhänderta- 
get barn,  som  icke  är  vanartat, 
bör  om  möjligt  intagas  i  för 
ändamålet  lämpat  enskilt 
hem.  I  vissa  fall  böra  dylika 
barn  överlämnas  till  barnhem 
(s.  k.  barnhem  för  stadigvarande 
vård) .  För  skyddsuppfostran  om- 
händertaget vanartat  barn  skall 
genom  barnavårdsnämndens  för- 
sorg intagas  i  skyddshem, 
som  skall  finnas  i  varje  lands- 
tingsområde och  i  stad,  som  ej 
deltager  i  landsting.  I  skyddshem 
intaget  barn  kallas  skydds- 
h  e  m  s  e  1  e  v.  Vanartat  barn  må 
dock  i  st.  f.  att  intagas  i  skydds- 
hem överlämnas  till  enskilt  hem 
1.  barnhem,  om  sådant  anses 
lämpligare  för  barnet  och  våda 
för  andra  barns  sedliga  utveck- 
ling icke  kan  befaras  därigenom 
uppkomma.  Vissa  sjuka  och  ab- 
norma barn  skola  för  specialvård 
intagas  i  härför  lämpad  anstalt 
1.  annorstädes.  För  skyddsupp- 
fostran omhändertaget  barn  kan, 
där  så  prövas  lämpligt,  villkorligt 
utskrivas.  Beslut  härom  med- 
delas, betr.  skyddshemselev  av 
hemmets  styrelse  men  eljest  av 
barnavårdsnämnden.  I  beslutet 
uppställas  villkor  med  hänsyn 
till  barnets  bostad  och  sysselsätt- 
ning samt  förordnas  om  övervak- 
ning av  barnet.  När  för  skydds- 
uppfostran omhändertaget  barn 
ej  vidare  anses  vara  i  behov  av 
sådan  uppfostran,  skall  densam- 
ma förklaras  avslutad  (slutlig 
utskrivning).  Sådan  utskrivning 
skall  äga  rum  senast,  då  barnet 


253 


Barnsley — Barrel 


254 


fyller  18  år  (i  vissa  fall  21  år). 
Vid  utskrivningen  skall  veder- 
börande nämnd  1.  styrelse  tillse 
att  barnet  erhåller  lämpligt 
arbete  och  nödig  utrustning.  - — 
Samhällsvård  skall  upphöra,  då 
behov  härför  icke  längre  förelig- 
ger och  senast,  då  för  sådan  vård 
omhändertaget  barn  fyllt  16  år. 
—  Med  fosterbarn  förstås 
barn  under  16  år,  som  mot  er- 
sättning fostras  hos  annan  än 
föräldrarna  1.  särskilt  förordnad 
förmyndare,  vilken  har  vårdna- 
den om  barnet.  Enskilt  hem,  vari 
fosterbarn  mottagits,  kallas  fos- 
terhem. j\Ied  barnafost- 
rare menas  den,  som  i  foster- 
hem mottagit  fosterbarn,  och,  då 
fråga  är  om  anstalt,  dennas  före- 
ståndare. Barnafostrare  skall  i 
stad  inom  2  dagar  men  eljest 
inom  8  dagar  hos  barnavårds- 
nämnden göra  anmälan  om  mot- 
tagandet av  fosterbarn.  Vidare 
skall  anmälan  göras  om  förflytt- 
ning samt  rör.  fosterbarns  död. 
Barnavårdsnämnden  har  till  ålig- 
gande att  noggrant  tillse,  att 
fosterbarn  komma  i  åtnjutande 
av  tillfredsställande  vård  och 
uppfostran  samt,  i  händelse  av 
sjukdom,  den  särskilda  vård,  som 
omständigheterna  påkalla.  Vid 
missförhållanden  skall  nämnden 
genom  lämpliga  medel  söka  åstad- 
komma rättelse.  Vidtages  icke 
rättelse  äger  nämnden  förelägga 
barnafostraren  att  lämna  barnet 
från  sig  samt  kan  jämväl  för- 
bjuda honom  att  vidare  mottaga 
fosterbarn.  —  För  kostnaden  för 
omhändertaget  barn  under  16  år 
äger  barnavårdsnämnden  uttaga 
ersättning  av  barnets  föräldrar. 
Talan  härom  skall  anhängiggöras 
hos  länsstyrelse.  Viss  arbetsskyl- 
digliet  kan  av  barnavårdsnämnd 
åläggas  försumliga  föräldrar.  — 
För    överträdelser    av   lagens   be- 


stämmelser äro  stadgade  bötes- 
straii'.  I  vissa  fall  kan,  då  synner- 
ligen försvårande  omständigheter 
föreligga,    fängelsestraff    ådömas. 

*Bamsley  bildar  eget  grevskap 
och  hade  1927  74.000  inv. 

*Baroda.  1.  Staten  lyder  ej 
under  Bombay  utan  direkt  under 
vicekonungen.  Den  omfattar  flera 
från  varandra  skilda  områden 
med  en  yta  av  21,070  kvkm. 

Baroja  y  X  e'  s  s  i  [varå'cha  i], 
P  i  o,  f.  1872,  spansk  författare 
av  baskisk  börd.  B:s  utpräglat 
naturalistiska,  stundom  vilt  fan- 
tastiska romaner  (flera  med  mo- 
tiv ur  Spaniens  historia)  bygga 
vidare  på  den  spanska  pikaresk- 
romanens  tradition  men  ställa 
samtidigt  i  en  starkt  polemisk 
ton  och  i  radikal,  ibland  rent 
anarkistisk  anda  sociala  och  kul- 
turkritiska problem  under  debatt. 
Med  förkärlek  sammanför  han 
dem  till  större  serier.  På  svenska 
föreligga  El  mayorazgo  de  Lahraz 
(1903;  Don  Juan  av  Labraz, 
1925)  och  Zalacain  el  avcnturero 
(1909;  Zalacain  äventyraren, 
1927). 

Baron  [-rå'i)],  Michel,  f. 
1653,  d.  1729,  fransk  skådespe- 
lare, berömd  som  framställare  av 
det  fransk-klassiska  dramats  hu- 
vudroller; särskilt  uppburen  var 
han  i  Racines  tragedier.  Han 
skrev  även  ett  antal  smärre  dra- 
mer, som  länge  bibehöllo  sin  plats 
på   repertoaren. 

Barouche,  se  V  a  g  n  sp.  303. 

*BarranquilIa  har  nu  c:a 
80,000  inv.  Från  B.  ha  öppnats 
reguljära  flygrouter  till  det  inre 
av  Colombia  (c:a  1,000  km.)  och 
till  några  kuststäder. 

Barratt  [b8e'rrset],  T.  B.,  se 
Pingströrelsen. 

*Barrel.  Varken  som  mått  1. 
vikt  är  B.  officiellt  fastställd,  och 
dess   storlek  växlar  efter  varans 


255 


Barrere — Barsebäckshamn 


256 


Maurice  Barres. 


beskaffenhet.  En  amerikansk  B. 
petroleum  är  sålunda  42  gallons 
=  158,98  lit.  Som  viktsenhet  va- 
rierar B.  i  För.  Stat.  mellan  180 
och  280  pund,  d.  v.  s.  82—127  kg. 

*Barrére,  Camille,  var 
1923  delegerad  vid  fredsunder- 
handlingarna i  Lausanne.  lian 
lämnade  1924  ambassadörsposten 
i  Rom. 

*Barrés,  Maurice,  som  1906 
blev  led.  av  Fr.  akad.,  avled  1923. 
Han  var  1889—93  och  från  1906 
led.  av  deputeradekammaren,  där 
han  företrädde  en  extremt  natio- 
nalistisk uppfattning.  —  B:s 
djupgående  inflytande  på  det  mo- 
derna Frankrikes  intellektuella 
och  litterära  liv  gör  sig  gällande 
framför  allt  på  två  linjer.  Dels 
står  han  som  den  nationalistiska 
strömningens  förgrundsgestalt, 
dels  har  han  genom  sina  hän- 
förda skildringar  av  sin  hem- 
bygd, Lothringen,  givit  utgångs- 
punkten för  regionalismen  (se  d. 
o.  Suppl.).  Av  romanserien  Le 
roman  de  Vénergie  nationale  är 
Les  déracinés  (1897)  översatt  till 
svenska    (Utan  rotfäste,  1916). 

Barrfällning,  se  Rostsvam- 
par sp.   1365. 


Barrie  [bpe'rri],  sir  James, 
f.  1860,  skotsk  författare.  B.  har 
huvudsakl.  varit  verksam  som 
d ramat ikei'  och  som  sådan  förvär- 
vat en  utomordentlig  popularitet. 
Till  hans  mest  spelade  stycken 
höra  komedierna  The  admirable 
Vrichton  (1903;  Den  beundrans- 
värda Crichton,  uppf.  i  Sthim 
1923),  What  every  woman  knows 
(1908;  Vad  varje  kvinna  vet, 
upijf.  i  Sthlm  192G),  Dear 
lirutus  (1917,  uppf.  i  Sthlm  av 
engelska  studenter  1927)  och 
sagospelet  Peter  Pan  (1906;  sv. 
övers.  1923).  Ehuru  delvis  influe- 
rad av  Shaw,  intar  B.  en  själv- 
ständig ställning  i  modern 
engelsk  dramatik.  I  hans  pjäser 
blandas  rörande  och  humoristiska 
element  mod  rena  farsinslag. 

Barrios,  se  Puerto  liar- 
r  i  o  s.  Suppl. 

Barrister  [boe'rrist9],  se  Bar. 

*Barrow-in-Furness  bildar 
eget  grevskap.  70,000  inv.   (1927). 

*Barrträd,  jfr  även  Skogs- 
typer. 

Barrymore  [b:3e'rrimå8], 

John,  f.  1882,  nordamerikansk 
skådespelare,  debuterade  1903  och 
har  sedan  dess  uppträtt  i  en 
mängd  karaktärsroller  samt  även 
med  framgång  ägnat  sig  åt  upp- 
gifter inom  Shakspererepertoa- 
ren.  Som  filmskådespelare  har 
han  blivit   mycket   populär. 

*  Barsebäck.  I  den  romanska, 
senare  starkt  förändrade  kyrkan 
förvaras  ett  stort  och  praktfullt 
sengotiskt  triumf  krucifix  (se  ill. 
till  Krucifix). 

Barsebäck,  stort  gods  med 
huvudgård  i  Barsebäcks  skn, 
Malmöh.  1.,  sedan  1767  fideikom- 
miss inom  ätten  Hamilton.  Slot- 
tet, vari  ingå  delar  av  en  borg 
från  1500-t.,  uppfördes  1889. 

Barsebäckshamn,  fiskläge, 
tullstation    och    badort    i    Barse- 


^57 


Bart. — Bartolozzi 


258 


bäcks  skii,  Malmöh.  1.,  vid  öre- 
sund,  ändpunkt  för  statsbane- 
linjen Kävlinge — B.  Privat  astro- 
nomiskt  observatorium. 

Bart.,  förk.  för  baronot. 

Ba'rtel,  C  a  z  i  m  i  e  r  z,  f .  18S2, 
polsk  politiker,  prof.  vid  polytek- 
niska  institutet  i  Lwöw  1912.  B. 
deltog  i  kampen  mot  bolsjeviker- 
na,  var  1919 — 21  järnvägsminis- 
ter och  blev  1922  led.  av  depute- 
radekammaren. Nära  ansluten 
till  Pitsudski,  blev  han  efter  den- 
nes statskupp  1926  ministerpi'esi- 
dent  men  avgick  okt.  s.  å.  och 
blev  då  vice  ministerpresident 
och  undervisningsminister.  B.  var 
ånyo  ministerpresident  juni  1928 
—april  1929. 

Bartet  [-tä'],  Julie,  f.  1854, 
fransk  skådespelerska,  anställd 
vid  Théätre-Frangais  1880—1920, 
uppträdde  huvudsakl.  i  den  klas- 
siska repertoarens  hjältinnerol- 
ler, dem  hon  gestaltade  med  stor 
intelligens   och   stilkänsla. 

Barth,  Karl,  f.  1886,  tysk 
reformert  teolog,  prof.  i  Götting- 
en 1921,  i  Miinster  1925.  B.  har 
blivit  ryktbar  ss.  grundare  av  en 
ny  teologisk  riktning,  "den  dia- 
lektiska teologin",  vilken  skarjjt 
riktar  sig  mot  den  hittillsvaran- 
de, spec.  den  liberala  teologin,  ss. 
uppljyggd  efter  alltför  mänsklig 
måttstock.  Enl.  B.  måste  man  i 
stället  utgå  från  den  absoluta 
motsättningen  mellan  människa 
och  Gud,  vilken  endast  kan  över- 
vinnas genom  ett  under,  det  ur 
döden  spirande  livet.  B.  röjer 
stark  inverkan  bl.  a.  av  Calvin 
och  Kierkegaard.  Bland  hans 
skrifter  märkes  Der  Röinerbrief 
(1919). 

Barthel,  Christian,  f. 
1873,  jordbruksbakteriolog,  ingen- 
jör, sedan  1907  förest.  (1914  prof.) 
för  bakteriologiska  avdelningen 
av   Centralanstalten   för   försöks- 


väsendet på  jordbruksområdet  i 
Sthlm  och  sedan  1907  speciallä- 
rare i  jäsningslära  vid  Tekniska 
högskolan.  Framstående  forskare 
inom  jord-  och  mjölkbakteriologin. 

*Barthélemy,  Saint  B.,  ly- 
der under  Guadeloupe. 

Barthelmess  [ba'thalmis], 

R  i  c  h  a  r  d,  f.  1895,  nordameri- 
kansk filmskådespelare.  B.  vann 
sina  första  framgångar  i  karak- 
tärsroller i  Griffiths  filmer  (bl. 
a.  i  Broken  Blossoms)  ocli  har 
sedan  befästat  sin  popularitet  i 
pojkaktiga  hjälteroller  av  enklare 
beskaffenhet. 

Ba'rtholin,  E  a  s  m  u  s,  f.  1625, 
d.  1698,  broder  till  Thomas  B., 
dansk  fysiker  och  astronom,  upp- 
täckte dubbelbrytningen. 

*BartboIomé,  P.  A.,  avled  1928. 

Bartholomew  [bathå'll8mjo], 
J  o  h  n  G  e  o  r  g  e,  f.  1860,  d.  1920, 
skotsk  kartograf,  föreståndare  för 
det  ansedda,  av  hans  farfar  och 
far  tidigare  ledda  Edinburgh  Geo- 
graphical  Institute.  Bland  B:s 
många  kartarbeten  märkes  världs- 
atlasen  llie  Times  survey  atlas 
of   the  XDorld    (fullbordad    1922). 

*Barthou,  Louis,  tillhörde  ss. 
justitieminister  Poincarés  4:e  mi- 
nistär 1926  och  hans  i  nov.  1928 
bildade  5:e  samt  tillhör  i  samma 
egenskap  Briands  i  juli  1929  bil- 
dade 11  :e. 

Bartok  [ba'r-],  B  é  1  a,  f .  1881, 
ungersk  tonsättare.  Urspr.  endast 
verksam  ss.  i)ianist,  framträdde 
B.  i  början  av  1900-t.  även  som 
tonsättare  och  bedrev  därjämte 
forslvuingar  över  äldre  ungersk 
folkmusik  (jfr  Ungersk  mu- 
sik). Hans  produktion,  omfat- 
tande några  operor,  kammarmu- 
sik, pianomusik  m.  m.,  har  på  se- 
nare år  under  inflytande  av  mo- 
dernistiska riktningar  erhållit 
en  utpräglad  atonal  anstrykning. 

Bartolozzi     [-lå'ttsi],    F  r  a  n  - 


L  e  X.  Siippl. 


259 


Barycentrum — Basjkir 


260 


cesco,  f.  1728,  d.  1815,  italiensk 
kopparstickare,  1764 — 1802  veik- 
sam  i  London,  diircftcr  i  Lissabon, 
den  förnämste  företrädaren  för 
punktgravyren  (se  d.  c). 

Barycentrum  (av  grek.  ba- 
ry's,  tung,  och  lat.  ce'ntrum,  me- 
delpunkt),   tyngdpunkt. 

*Barysfär,  se  även  Jorden 
sp.    I.S4. 

Barösund.  1-  Sund  utanför 
s.  östergötlandskusten,  mellan 
Fångö  och  Kättilö.  Med  B.,  som 
förr  var  befäst,  begynner  inom- 
skärsleden   norrut   till   Bråviken. 

—  2.  Smalt  sund  i  skärgården  v. 
om  Helsingfors,  känt  för  sin  na- 
turskönhet. 

*Bas.  Gcom.  Se  även  G  e  o  - 
de  si  sp.  1180,  Stereofoto- 
grammet  r  i  sp.  1547  och 
Stereoskopi  sp.  1550.  — 
Mateni.  Se  även  Potens.  Matem. 
och  Talsystem.  —  Metr.  I 
klassisk  metrik  benämning  på  de 
takter  (enkla  1.  sammansatta),  av 
vilka  en  vers  bildas.  Jfr  Kolo  n. 

—  Språkv.  Den  för  en  grupp 
besläktade  ord  gemensamma  ut- 
gångsform, som  konstrueras  för 
att  förklara  deras  s.  k.  avljuds- 
växling  (se  Avljud).  Så  är 
indoeur.  hhere-  B.  i  bära,  lat.  fcro 
ni.   m. 

*Basa,  se  även  Trämassa 
sp.  1441. 

Ba'san,  i  G.  T.  beteckning  för 
nordligaste  delen  av  Öst-Jordan- 
landet, upp  till  Hermon  i  n.  och 
ned  till  Jarmuk  i  s.  Jfr  kartan 
till    art.    Palestina. 

*Basel,  fr.  Båle.  1.  Basel-Stadt 
har  en  yta  av  37  kvkm.,  Basel- 
Land  av  427  kvkm.  —  2.  Betr. 
bibliotek  och  museer  se  Schweiz 
sp.  282  f. 

Baser,  sp  Bas.  Kem. 

*Basidiomycetes.  B.  ansågos 
länge  vara  fullständigt  könlösa. 
Nyare  forskningar  ha  visat,  att  i 


myceliet  regolbvmdet  förekomma 
cellfusioner,  varvid  genom  uppre- 
pade celldelningar  och  bildning 
av  ett  slags  egendomliga  "hakar" 
pä  hyferna  2-kärniga  celler  upp- 
komma. Från  dylika  utväxa  vanl. 
basidierna,  i  vilka  de  två  kärnor- 
na smälta  samman  till  en,  varpå 
rcduktionsdelning  äger  rum  vid 
bildningen  av  basidiesporerna. 
Vid  dessas  groning  uppkommer 
åter  ett  mj^celium  med  1-kärniga 
celler  (fasväxling;  jfr  Genera- 
tionsväxling sp.  1159) . 

*Basilicata  omfattar  enl.  ny 
provinsindelning  två  provinser: 
JNIatera  och  Potenza. 

Ba'sis  (grek.,  eg.  gång,  det 
man  står  på),  bas  (se  d.  o.).  — 
B.,  b  a  s  y  t  a,  se  Kristall  sp. 
13.39. 

Basiska  bergarter,  se  Sura 
b  e  r  g  a  r  t  e  !•. 

Basisk  process,  en  metallur- 
gisk process,  vanl.  smältning,  som 
utföres  i  en  "basisk"  ugn  med  en 
infodring  av  basiskt  eldfast  mate- 
rial (dolomitraassa,  dolomittegel 
etc.)  å  de  delar,  som  komma  i  be- 
röring med  smältan  och  varvid 
den  bildade  slaggen  har  basisk 
karaktär.  Vid  en  sur  process 
smältes  materialet  i  en  "sur  ugn", 
d.  v.  s.  med  en  infodring  av  sura 
(kiselsyrerika),  eldfasta  material, 
SS.  kvarts,  silicategel.  Att  begag- 
na en  sur  ugn  vid  smältning,  där 
basisk  slagg  måste  användas,  går 
ej,  ty  slaggen  angriper  starkt  in- 
fodringen.  Jfr  Martinpro- 
cessen och  Bessemerpro- 
cessen. 

Basjki'r,  ry.  Basjkirija,  auto- 
nom socialistisk  sovjetrepublik  i 
Uralområdet,  Ryssland,  kring 
Bjälaja.  Huvudnäring  skogsbruk. 
Betydande  fyndigheter  av  järn 
och  koppar  m.  m.  162,627  kvkm. 
2,743,000  inv.  (1926).  Huvudstad 
Ufa.  —  B.  bildades  1919  av  delar 


261 


Baskemölla — Bateson 


262 


av  guv.  Ufa,  Orenburg,  Perm  och 
yamara. 

*BaskemöIla  utgör  ett  munici- 
palsamliälle  med  315  inv.   (192S). 

Baskuntsja'k,  saltsjö  i  s.ö. 
Ryssland  (se  d.  o.  sp.  1550),  nära 
Volga.    124:  kvkm. 

*Basra  liar  nu  c:a  50,000  inv. 
Sedan  1927  är  B.  slutpunkt  för 
flyglinjen  från  Kairo  över  Bag- 
dad. —  B.  erövrades  av  engelska 
trupper  21  nov.  1914. 

Ba'ssai,  by  i  Grekland,  nära 
det  forna  Figaleia  (se  d.  o.),  vars 
Apollontempel  ligger   i   B. 

Ba'ssalt,  kraftverk  i  Lagan 
(Knäreds  skn.  Hall.  1.),  tillhörigt 
Sydsvenska  kraft-  a.  b. 
(se  d.  o.). 

Ba'ssermann,  Albert,  f . 
1867,  tysk  skådespelare,  verksam 
först  vid  Berliner  Theater,  se- 
dermera vid  Lessingtheater,  där 
han  under  ledning  av  Brahm  spe- 
lade i  det  moderna  dramat  (sär- 
skilt Ibsen),  och  därefter  hos 
Reinhardt.  Under  senare  år  har 
B.  växelvis  varit  fästad  vid  olika 
tyska  scener.  B.  är  en  av  den 
nyare  tyska  teaterns  yppersta 
konstnärer.  Sällsynt  originalitet, 
intensiv  kraft  och  genial  psyko- 
logisk genomarbetning  utmärka 
hans  gestalter.  Han  har  även 
framträtt     som   filmskådespelare. 

*Basses-Pyrénées.  Folkmäng- 
den hade  1926  ökat  till  415,000. 

Ba'ssi,  Charles,  f.  1772,  d. 
1840,  arkitekt  av  italiensk  börd, 
kom  1783  till  Sverige  med  systern 
Giovanna  (f.  1765,  d.  1834), 
som  engagerats  som  premiärdan- 
sös vid  Kungl.  teatern.  1802  över- 
flyttade han  till  Finland,  där 
han  1810 — 24  var  intendent  över 
statens  byggnader  och  där  han 
blev  den  egentlige  grundaren  av 
1800-t:s  klassicism.  I  Åbo  full- 
bordade han  Gjörwells  akademi- 
byggnad och  uppförde  den  bygg- 


nad, som  nu  inrymmer  Åbo  aka- 
demi (se  ill.  till  Åbo).  Bland 
hans  övriga  verk  märkes  Aska 
(se  ill.  till  d.  o.  Suppl.)  herrgård 
i  Ui^pland. 

Ba'sso  ostina'to,  se  Os  t  inåt  o. 

*Bast,  Anton,  blev  efter  en 
långvarig  process  1926  ådömd  tre 
månaders  fängelse  för  svikligt  för- 
farande, varpå  han  1928  blev  per- 
manent suspenderad  från  biskops- 
ämbetet och  utträdde  ur  meto- 
dist-episkopalkyrkan. 

*  Bastard  användes  förr  även  i 
bet.  oäkta  barn. 

Bastei  [-ta'j],  seSachsisk- 
Böhmiska    Schweiz. 

*Bastion,  se  vid.  Befäst- 
n  i  n  g.   Suppl. 

Bastnäsfältet,  se  R  i  d  d  a  r  - 
hytta  11. 

*  Bastu.  I  många  orter  betyder 
B.  nu,  sedan  den  gamla  badfor- 
men kommit  ur  bruk,  uthus  för 
torkning  av  malt,  lin  1.  säd.  Jfr 
K  ö  1  n  a  och  R  i  a. 

*  Basun.  1.  Hl.  av  tenor-  och 
basbasun  återfinnes  å  bilagan  till 
il  u  s  i  k  i  n  s  t  r  u  m  e  n  t. 

*Basutoland  hade  1926  540,000 
inv.  1921  uppgick  européernas  an- 
tal till  1,600. 

Basväg,  se  Skogsavverk- 
ning sp.  810. 

Batalha  [bji5ta'lljaj],  stad  i 
prov.  Estremadura,  Portugal,  med 
berömt  dominikankloster  (se 
Portugisisk  konst  sp.  492 
och  ill.  sp.  493^94).  4,000  inv. 

*Batavia.  1-  Folkmängden 
uppskattades  1927  till  308,000.  I 
B.  har  1924  öppnats  en  juridisk 
och  1927  en  medicinsk  högskola. 
Staden  har  dessutom  ett  museum 
med  stora  etnografiska  o.  a.  sam- 
lingar samt  ett  magnetiskt  och 
meteorologiskt  observatorium. 

Bata'viabindning,  se  Kypert. 

Bateson  [be'jts8n],  William, 
f.   1861,  d.   1926,  brittisk  ärftlig- 


263 


Bath — Bauer 


264 


Bath    l'arti  av  The  Circus. 


hetsfoiskare,  1910  clief  för  Jolm 
Innes  Horticultural  Institution, 
Surrey.   Se  Ärf tlighetslära. 

*Bath  bildar  eget  grevskap. 
Mycket  märkligt  är  B.  ur  stads- 
byggnadssynpunkt. Avons  i  ter- 
rasser brant  sluttande  stränder 
lia  vid  stadsplanens  utformning 
utnyttjats  på  ett  enastående  mo- 
nuniontalt  sätt,  framför  allt  under 
1700-t.,  då  arkitekterna  John 
Wood  d.  ä.  och  d.  y.  anlade  bl.  a. 
monumentalplatserna  The  Circus 
och  The  Royal  Crescent,  begränsa- 
de av  enhetligt  utformade  bostads- 
hus i  praktfull  palladiansk  stil.  B. 
liade  sin  glanstid  som  badort  un- 
der 1700-t.,  då  det  var  samlings- 
platsen för  Englands  förnäma 
välld  och  angav  tonen  för  det 
högre  sällskapslivet.  Det  har  på 
senare  åren  återtagit  en  del  av 
sin  roll  som  mondän  kurort. 

*Batna  hade  1926  12,000  inv., 
därav  3,600  européer. 

Batteritändning,  se  T  ä  n  d  - 
a  p  ])  a  r  a  t. 

*Battistini,  Mattia,  f.  1S5S 
(icke  1S53),  avled  1928.  Han  be- 
sökte Sverige  sista  gången   1924. 

*Batum  är  huvudstad  i  rep. 
Adsjarien,  Georgien. 

Ba'twa.  1-  Smärre  dvärgfolks- 
grupper  i    Kongobäckenet.   —   2. 


En  i  Bangweoloträsken  boende 
bantustam.  Jfr  Dvärgfolk,  v. 
K  o  s  e  n  6  ocli  T  r  ä  s  k  f  o  1  k. 

Batyli'ter,  detsamma  som  bato- 
liter. 

Baudoin  [bådoä'i)],  Pierre 
Antoine,  f.  1723,  d.  1769, 
fransk  målare.  B.  var  Bouchers 
måg,  och  hans  konst  har  helt  sina 
förutsättningar  i  dennes  galanta 
värld.  Hans  av  samtiden  högt 
skattade,  utomordentligt  eleganta 
gouacher,  vilka  efterbildades  i 
gravyrer  av  bl.  a.  Moreau  le  jeune, 
röra  sig  gärna  med  starkt  frivola 
motiv. 

Baudot  [båda'],  Jean  M  a  u  - 
rice  Émile,  f.  1845,  d.  1903, 
fransk  telegrafingenjör.  Se  Te- 
legrafi sp.   898. 

*Bauer.  2.  M  ax  B.  avled  1929. 
Efter  att  några  år  ha  levat  i 
landsflykt  i  Europa  begav  han  sig 
till  Kina,  där  han  1928  blev  mili- 
tär rådgivare  åt  nationalregering- 
en  i  Xanking  och  deltog  i  inbör- 
desstriderna,  tills  han  drabbades 
av  smittkoppor.  —  3.  G.  A.  B. 
avgick  som  riksskatteminister 
1922.  Han  komprometterades  1925 
svårt  genom  delaktighet  i  ett 
svindelföretag  och  uteslöts  ur 
socialdemokratiska   partiet.    Led. 


265 


Bautzen — Beatty 


266 


av  riksdagen  1912—18  och  1920— 
24.  —  4.  Otto  B.  är  sedan  1919 
chef  för  socialiseringskommissio- 
nen och  sedan  1920  led.  av  natio- 
nalrådet. 

*Bautzen.  Vid  B.  vann  Napo- 
leon I  1813  en  seger  över  preus- 
sare och  ryssar. 

Baux,  L  e  s  B.  [le  bå],  liten  by 
i  dep.  Bouches-du-Rhöne,  s. 
Frankrike.  B.  var  under  medel- 
tiden säte  för  den  mäktiga  släk- 
ten Baux,  kring  vars  ur  kalk- 
klippan uthuggna,  delvis  bevarade 
borg  småningom  ett  stadssamhälle 
uppstod.  Av  detta  kvarstå  en 
kyrka  och  en  mängd,  nu  starkt 
förfallna  bostadshus,  även  de  del- 
vis huggna  direkt  ur  klippan. 

Bax  [Ixekks],  Arnold,  f. 
1883,  engelsk  pianist  och  tonsät- 
tare, har  under  jiåverkan  av 
i  risk  folkmusik  och  modern 
engelsk  diktning  skrivit  en  sym- 
foni i  ess  moll,  sjnnfoniska  dik- 
ter (bl.  a.  The  Garden  of  Fand), 
kammarmu sikverk  och  sånger. 

Baxter  [boe'kksta],  Richard, 
f.  1615,  d.  1691,  engelsk  präst 
(bl.  a.  1645  i  Cromwclls  armé). 
B.  är  särskilt  liekant  för  sin 
pietistisk-kvietistiska  vippbyggel- 
seskrift  The  Sainfs  everlasting 
rr.'=:f  (1650;  Guds  folks  ewiga  sab- 
bathsro,  1858). 

*Bayern  hade  1925  7,380,000 
inv.  (97  per  kvkm.).  —  Historia. 
Aren  1922 — 23  präglades  av  de  na- 
tionella konservativa  partiernas 
strävanden  att  stärka  regerings- 
makten samt  av  stegrad  spänning 
^liinchen — Berlin.  Lerchenfelds 
försök  att  förbättra  förhållandet 
till  riksregeringen  försvårades  i 
hög  gi-ad  genom  de  monarkiska 
och  separatistiska  strömningarna, 
som  nu  nådde  sin  höjdpunkt.  Det 
allm.  osäkerhetstillståndet  föran- 
ledde regeringen  att  1923  utse  v. 
Kahr  (se  denne)  till  generalstats- 


kommissarie  med  utomordentliga 
befogenheter.  I  nov.  1923  sökte 
nationalsocialisterna  under  led- 
ning av  Hitler  och  med  understöd 
av  Ludendorff  genomföra  en  kupp. 
Försöket  misslyckades  emellertid, 
och  utvecklingen  länkades  där- 
efter in  på  lugnare  banor.  Spän- 
ningen med  Berlin  har  i  någon 
mån  avtagit,  ehuru  ministerpresi- 
denten Held  ännu  1929  riktat  en 
mycket  skarp  kritik  mot  Preus- 
sens dominerande  inflytande  på 
riksregeringen.  Starkt  motstånd 
har  också  gjorts  mot  de  planer 
på  genomförande  av  en  riksre- 
form (se  Tyskland.  Bistoria. 
Suppl.),  som  på  sistone  framkom- 
mit. 

*Bazin,  René,  är  en  av  de 
främsta  representanterna  för  re- 
gionalismen  (se  d.  o.  Suppl.)  i 
modern  fransk  litteratur.  Hans 
förnämsta  roman,  Lcs  Oberlé 
(1901;  Familjen  Oberlé,  1910), 
skildrar  den  franskt  orienterade 
kulturen  i  Elsass  i  dess  motsätt- 
ning till  den  tyska. 

Be,  kemiskt  leckon  för  en 
atom  beryllium. 

Bé,  förk.  för  Baumé. 

Bear  Lake  [bä'a  lejk],  eng., 
Björnsjön  (se  d.  o.,  även  Suppl.). 

Beatelund,  gods  i  Ingarö  skn, 
Sthlms  1.,  på  Värmdön  nära  Bag- 
gensfjärden,  från  1700-t:s  mitt 
till  1916  fideikommiss  inom  ät- 
ten Cederström.  Hu^mdbyggnaden 
(med  två  flyglar)  uppfördes  1728 
och  omges  av  synnerl.  vackra,  ter- 
rasserade trädgårdsanläggningar 
från  samma  årh. 

Bea'ti  posside'ntes,  lat.,  de 
lyckliga  innehavarna  (av  en  viss 
position  e.  d.),  urspr.  ett  till  la- 
tin översatt  uttryck  från  Euripi- 
des. 

*Beatty,  lord,  var  förste  sjö- 
lord 1919—27. 


267 


Beaucaire — Bechuanaland 


268 


Beaune.    GArden   1   HOtel  IHen. 

*Beaucaire  liade  1921  8,000 
inv. 

Beauforthavet  [bAo'f8t-],  be- 
njimning  på  den  utanför  Mackon- 
zies  mynning  belägna  delen  av  N. 
Ishavet. 

Beaumé  [båme'],  annan  form 
för  B  a  u  m  é. 

Beaumont  [bAo'månt],  stad  i 
Texas,  s.v.  För.  Stat.,  vid  Neebes 
River,  c :  a  50  km.  från  Mexikans- 
ka bukten.  B.,  som  är  centrum  för 
stora  bergoljefält  och  har  livlig 
handel,  utvecklas  hastigt.  66,00b 
inv.   (1928). 

*Beaune  hade  1921  12,000  inv. 
Det  är  omgivet  av  murar.  Dess 
märkligaste  byggnad  är  det  1443 
grundade  sjukliuset  Hotel  Dieu, 
till  stor  del  uppfört  av  trä  och 
utomordentligt  väl  bevarat.  Bland 
inventarierna  märkes  ett  av  Roger 
van  der  Weydens  huvudveik,  fly- 
gelaltaret Yttersta  domen.  —  B., 
som  imder  forntiden  var  ett  ro- 
merskt ståndläger,  var  under  ti- 
digare medeltiden  huvudstad  i  ett 
särskilt   grevskap,  kom   1227   till 


Burgund  och  införlivades  1478 
med  franska  kronan. 

*de  Beaupoil  de  Saint-Au- 
iaire,  A.  F.  C,  avgick  som  am- 
bassadör i  London  1924. 

*Beauvais  är  en  av  Frankrikes 
bäst  bevarade  gamla  städer. 
Jämte  katedralen,  varav  endast 
koret  och  tvärskeppet  fullborda- 
des (1227— 1578),  efter  ansenliga- 
re mått  än  någon  annan  av  de  go- 
liska  katedralerna  i  Frankrike, 
märkas  kyrkan  Saint-Étienne, 
ilclvis  romansk,  delvis  gotisk,  det 
eleganta  rådhuset  från  1700-t. 
samt  en  stor  mängd  gamla  privat- 
hus. B.  är  berömt  för  sin  gobelin- 
manuf åktur,  som  grundades  1664 
och  upplevde  sin  glanstid  på 
1700-t.  under  Oudrys  ledning. 
Dess  moderna  specialitet  är  mö- 
beltyger. —  B.,  som  var  de  gal- 
liska bellovakernas  huvudstad 
och  uppkallats  efter  dem,  blev  på 
800-t.  medelpunkt  i  ett  grevskap, 
som  från  1000-t:s  början  lydde 
under  biskoparna  av  B.  Staden 
vann  1472,  då  den  belägrades  av 
Karl  den  djär\'e,  en  ryktbar  seger 
över  denne. 

Beaverbrook  [biVabrok  ] . 

William  IMaxwell  Ait- 
k  e  n,  förste  baron  av  B.,  f.  1879, 
brittisk  politiker  av  kanadensisk 
börd,  konservativ  led.  av  under- 
huset 1910 — 17,  medlem  av  Lloyd 
Georges  ministär  1918.  B.  är  hu- 
vudägare av  tidningarna  Evening 
Standard  och  Sunday  Express. 
1929  överlät  han  Daily  Express 
till  sin  son.  Bland  hans  arbeten 
märkas  Politicinns  and  the  preas 
(1925)  och  Politicians  and  the 
war,   19U—1916    (1928), 

*Bechuanaland.  Brittiska  B. 
omfattar  133,500  kvkm.  med 
120,000  inv.,  därav  21,000  euro- 
péer (1921).  Bechuanalandprotek- 
toratet  omfattar  712,000  kvkm. 
med     165,000    inv.     (1926;     1921 


269 


Beck — Beckman 


270 


Beauvais.   Utsikt  över  staden   med   katedralen. 


153,000  inv.,  därav  1,700  euro- 
péer). Därjämte  förvaltar  pro- 
tektoratet sedan  1921  Caprivi 
Zipfel,  Sydväst- Af  rikas  smala, 
27,400  kvkm.  stora  landtunga  ö. 
om  21°  ö.  1. 

*Beck.  Om  asfalt-  1.  stenkols- 
beck  se  Stenkolstjära  sp. 
1527.    Se   även   Stearinbeck. 

Beckblände,  detsamma  som 
pechblände. 

Be'cke,  Friedrich  Johann. 
f.  1855,  österrikisk  mineralog  och 
petrograf,  prof.  i  Wien  1S9S,  har  i 
sina  skrifter  särskilt  behandlat 
magmornas  differentiation  samt 
mineralogiska  arbetsmetoder  och 
instrument,  varjämte  han  utövat 
en  framstående  verksamhet  som 
universitetslärare. 

Be'ckett,  Francis,  f.  1S6S. 
dansk  konsthistoriker,  docent  vid 
Köpenhamns  imiversitet  1909,  di- 
rektör för  statens  avgiutnings- 
samling  1915,  har  särskilt  stude- 
rat äldre  dansk  konst  och  utger 
sedan  1924  en  dansk  konsthisto- 
ria.  Danmny-Jx-s   KiniKf. 

*Beck-Friis.  1-  C  a  r  1  -  .T  o  a - 
chim  B.  avled  1927.  —  2.  Johan 
B.  avled  1929.  B.,  .som  från  1899 
brukade    sin    egendom    Söderö    i 


Östergötland,  var  1904 — lagtima 
riksdagen  1919  och  från  1927  led. 
av  F.  K. 

Beckholmen,  holme  i  Stock- 
holm (se  d.  o.  sp.  1617),  tillhörig 
staten.  På  B.  finnas  3  dockor,  av 
vilka  2  ha  längden  100,  resp.  96 
m.,  bredden  16,6,  resp.  10, s  m. 
och  djupet  5,  resp.  4  m.  Den 
tredje  dockan,  "Gustav  V:s  doc- 
ka", invigd  1927,  avsedd  även  för 
flottans  fartyg,  har  längden  125 
m..  bredden  20  m.  och  djupet  8  m. 

Beck-kol,  detsamma  som  gagat. 

*Beckman.  3.  Ernst  B.  av- 
led 1924.  —  4.  Natanael  B. 
har.  förutom  åt  rent  språkveten- 
skapliga problem  (spec.  inom  ny- 
svenskan och  metriken),  ägnat 
stort  intresse  åt  den  fornnordiska 
kulturhistorien.  Bland  hans  äldre 
arbeten  må  ytterligare  nämnas 
Vägar  och  städer  i  medeltidens 
Västergötland  (1916).  Bland 
hans  senare  arbeten  märkas  Äldre 
västgötalagen,  översatt  och  för- 
klarad (1924),  Tideräkning  och 
historia  (s.  å.)  samt  Göteborgs 
retensJcaps-  och  vitterhetssam- 
hälle 1778—1928  (1928). 

Beckman,  Bror,  f.  1866.  d. 
1929,     tonsättare,     direktör     för 


271 


Beckmann — Befästning 


272 


Fästningsprofil  enl.  bastionssystemet 
(ur  J[allet.  I.es  traviiux  de  Mars,  1071 1. 
A — B  Vallgata  (för  transport  av  trup- 
per och  kanoner).  B — C  nuvudvall. 
D — H  Vallgång  (för  uppställning  av 
kanoner).  H— E  Bröstvärn.  E— T  Låg- 
vall.  V— X  Grav.  V— Y  Eskarp. 
X — Z  Kontereskarp.  X — i  Betäckt  gäng 
(för  förbindelse  mellan  fästningen  och 
fältet).  7—8  Fältvall. 

Mus.  akadts  konservatorium  1010 
(prof.  1911),  skrev  förutom 
sånger  en  sjanfoni,  orkesterstyc- 
ket Om  lyckan,  musik  till  H.  Mo- 
landers En  lyckoriddare,  piano- 
musik (bl.  a.  Strängaspel)  m.  m. 
*Beckmann,  Ernst,  avled 
1923. 

BeVkmann,  IM  a  x,  f.  1SS4,  tysk 
målare  och  grafiker.  Urspr.  lär- 
junge till  Corintli.  framträdde  B. 
under  världskriget  som  en  sati- 
risk människoskildrare  i  en  bru- 
talt expressionistisk  stil  med 
starkt  plastiska  detaljer. 

Beckomberga,  egendom  i 
Bromma  förs.,  Sthlm,  n.v.  om 
Bromma  kyrka.  På  B.,  som  inköp- 


tes av  Stockholms  stad  1927, 
skall  1929  påbörjas  byggandet  av 
ett  stort  kommunalt  sinnessjuk- 
hus. 

Bedrägeri,  brottslig  handling, 
l)('stå('n(U-  diiri,  att  någon  genom 
att  föra  annan  bakom  ljuset  för- 
mår honom  att  vidtaga  1.  under- 
låta att  vidtaga  handling,  så  att 
ekonomisk  förlust  därigenom 
åsamkas  honom  1.  någon,  över  vars 
rJitt  lian  förfogar.  B.  är  i  svensk 
si  raff  rätt  dock  icke  begränsat  till 
förmögenhetsrättens  område  utan 
omfattar  även  sådana  fall,  där 
andra  intressen  än  de  ekonomiska 
åsyftas  1.  sättas  på  spel,  t.  ex. 
det  s.  k.  familjerättsliga  B. 
Straffbestämmelserna  äro  givna  i 
22  kap.  strafflagen. 

*  Bedövningsmedel,  jfr  Nar- 
k  o  s. 

Beerbohm  Tree  [bi'obAom  tri], 
sp  T  r  e  e. 

*  Befälstecken.  I  illustrations- 
underskriften i  huvudarbetet  sp. 
1216  anger  n:r  7  tecknet  för  av- 
delningschef. För  flottilj  chef  fin- 
nes ett  särskilt  tecken,  näml.  en 
vimpel  i  tre  vertikala  fält:  blått, 
gult,  blått. 

*Befästning.  Historia.  Be- 
fästningskonst ens  strategiska  be- 
tydelse. B.  är  ett  av  försvarskri- 
gets naturligaste  hjälpmedel  och 
spåras  lika  långt  tillbaka  som 
krigiska  företeelser  över  huvud. 
Till  de  primitivaste  arterna  höra 
de  forntida  bygdeborgarna  (se  d. 
o.).  I  det  romerska  världsväldet 
spelade  ett  system  av  befästa  stä- 
der m.  m.  stor  roll  för  gränslän- 
dernas tryggande  (se  Limes). 
Fästningskrigens  egentliga  tid  är 
dock  medeltiden,  då  snart  sagt 
varje  stad  blev  befästad  och  dä 
slott  och  fästen  uppväxte  å  tle 
flesta  viktigare  platser  (se  vid. 
Borg).  Orsaken  därtill  var  dels 
bristen    på    rörliga    stridsmedel, 


273 


Befästning 


274 


dels  den  styrka,  ett  dylikt  fast 
försvar  då  ännu  ägde  grentemot  de 
föofa  utvecklade  anfallsvapnen. 
Ännu  under  1500-  och  1600-t. 
tillmättes  de  fasta  orterna  och 
lägren  en  mycket  framträdande 
1.  rentav  dominerande  betydelse 
inom  kricrföringen.  Typiskt  här- 
för är  30-åriga  kriget,  som  vä- 
sentligen var  en  kamp  om  fa«ta 
orter.  Först  under  1700-t.  minska- 
des fästningarnas  betydelse  på 
grund  av  förbättrade  anfallsme- 
toder och  den  större  vikt.  som 
lades  vid  rörliga  operationer, 
t.  ex.  av  Xapoleon.  Sedan  denna 
tid  ha  permanenta  B.  spelat  en 
sekundär  roll  inom  krigföringen, 
men  fingo  dock  ännu  iinder 
världskriget  en  viss  betydelse  i 
och  för  angriparens  uppehållan- 
de, t.  ex.  det  fästninGfssvstem 
(Belfort  —  Kpinal — Toul — Xancy 
— Venlun).  å  vilket  den  franska 
frontens  sydflvsel  var  stödd.  Där- 
emot har  fältbefästningskonsten 
(se  d.  o.,  även  Supnl.)  i  hög  grad 
ökat  i  betydelse.  Denna  utveck- 
ling, första  gången  antydd  vid 
P]e\Tia  1S77  och  konsekvent  full- 
föl Jd  i  världskriget,  har  sin  or- 
sak i  förhållanden,  som  samman- 
hänga med  anfallsmedlen.  —  Be- 
fäfttninrjsl-onstens  te7c7iisT:a  och 
fnktisl-a  vtijpcl-linp  är  betingad 
av  vapenutvecklingen.  Att  gynna 
egen  och  försvåra  fiendens  vapen- 
verkan är  dess  uppgift.  Före  eld- 
vapnens tid  var  en  brant  vall  1.  en 
i"ur  med  grav  tillräcklie  för  att 
hålla  angriparen  från  livet.  Oe- 
nnm  tornbygsnader.  gallerier  och 
andra  utbvEfgnader  ökades  möj- 
li srhet  en  till  egen  vapen  verkan. 
FIdvannens  tillkomst  inskränkte 
effektiviteten  av  murskyddet. 
Konstruktionerna  måste  därför 
gå  ut  på  utnyttjandet  av  det  vid- 
gade rummet  för  vapenverkan,  på 
samma   gång   angriparen   hindra- 


Schematisk  bild  av  bastionssystemet 
med  olika  former  av  inre  och  yttre  verk 
Mir  Malkt.  I.es  travaux  de  Mars  1671). 
B  Staden.  G.  Citadell.  I  Bastion.  N  Hög- 
verk.  P  Hetranehement.  X  Ravelin. 
Z  Enkel  teualj.  1  Dubbel  tenalj.  3  Horn- 
verk. 4  Kronverk. 

des  att  begagna  sig  därav.  Fäst- 
nings- och  belägringsartilleriets 
verksamma  skottvidder  utgjorde 
under  nya  tidens  tre  första  år- 
hundraden omkr.  100 — 350  m. ; 
angriparen  borde  alltså  medelst 
eld  hållas  nere  inom  detta  om- 
råde. De  fortifikatoriska  syste- 
men gingo  därför  främst  ut  på 
anordningar  för  kor.sande  och 
flankerande  eld  framför  den  or- 
ten omslutande  huvudförsvars- 
linjen,  som  utgjordes  av  vallar 
och  torra  1.  vattenfyllda  gravar 
(jfr  profilen  sp.  271)  med  fram- 
springande, brutna  hörn,  bastio- 
ner. De  av  lägre  vallar  bestående 
utanverken  voro  av  olika  slag,  ss. 
raveliner,  tenaljer,  hornverk  och 
kronverk.  Djupförsvaret  tillgodo- 
sågs genom  inre  verk,  ss.  retran- 


275 


Befästning 


276 


Fästning 


bastionssystemet:     Philippsburg,     Baduii. 
Krieges-Baukunst,  1648.) 


(Vr     -Mattliias     Dögen, 


cliementer,  högverk,  slutväi'n  och 
citadell.  Detta  "bastionssystem" 
vippkom  på  1500-t.  i  Italien,  ut- 
bildades under  1500-  och  1600-t. 
av  tyska,  nederländska  och  frans- 
ka fästningsingenjörer  och  fick 
sin  främste  representant  i  V  a  u  - 
han.  Dennes  många  efterföl- 
jare förvanskade  och  schematise- 
rade systemet.  Hans  svenska  sam- 
tida ErikDahlbergh  förstod 
dock  att  självständigt  tillgodo- 
göra sig  systemets  riktiga  princi- 
per. En  av  Dahlberghs  specialite- 
ter var  inbyggandet  i  fästningar- 
na av  bombsäkra  valv.  Ett  femtio- 
tal svenska  fästningar  nyanlades 
1.  restaurerades  av  honom.  Vid 
sidan  av  bastionssystemet  upp- 
trädde senare  två  andra  system, 
tenalj  systemet  med  i  vinklar 
bruten  huvudförsvarslinje  och 
kaponiersystemet,  där  flankelden 
icke  utgick  från  huwidvallens 
öppna  vallgång  utan  från  en  på 


gravbottnen  uppförd  kasematt- 
byggnad,  kaponier.  Det  refflade 
artilleriet  med  dess  ökade  skott- 
vidder  gjorde  det  nödvändigt  att 
flytta  ut  B.  på  större  avstånd. 
Då  på  grund  härav  sammanhäng- 
ande linjer  skulle  bli  alltför  vid- 
lyftiga och  dyrbara,  uppstod 
systemet  med  detacherade  fästen 
(fort),  anlagda  på  så  sätt,  att 
mellanrummen  effektivt  behärska- 
des med  eld.  1800-t:s  fästningstyp 
blev  alltså  fort-  1.  gördelfästning- 
en, vars  främste  representant  är 
Brialmont  och  vara  en  del 
belgiska  fästningar,  Bukarest, 
Köpenhamn  och  Boden  äro  exem- 
pel. Brisansgranaterna,  de  allt 
grövre  kalibrarna  och  längre 
skottvidderna  gåvo  under  1900-t. 
angi-iparen  medel  i  hand  även  mot 
dylika  fästningar.  Sedan  forten 
sprängts  i  berg  1.  armerats  med 
betong  och  pansar,  var  en  ytter- 
ligare utveckling  av  det  rent  tek- 


277 


Beginerrå — Behrens 


278 


niska  otänkbar,  varför  åter  en 
utväg  måste  sökas  på  det  tak- 
tiska området.  Varie  B.  kan  ta- 
gas, därför  måste  försvaret  byg- 
gas alltmera  på  en  friare  växling 
av  anfalls-  och  försvarsmoment. 
Mera  effektivt  än  ett  permanent 
system  är  ett  mera  tillfälligt 
system  av  jordvärn,  knappast  hö- 
jande sig  över  markens  nivå  och 
därför  relativt  osårbart,  som  kan 
utvecklas  alltefter  behovet  och 
därför  oavlåtligt  ställer  angripa- 
ren inför  nya  linjer,  mattande 
hans  kraft.  —  Eustfäsfningarnas 
huvuduppgifter  äro  att  skydda 
örlogshamnar  och  viktiga  kust- 
orter samt  att  stödja  flottans 
operationer.  De  behärska  i  allm. 
ett  mer  vidsträckt  område  än 
landfästningarna  och  bestå  av  ett 
flertal  befästningar,  i  vilka  ingå 
å  sjöfronten  artilleri  för  bekäm- 
pande av  fartyg  och  å  landfron- 
ten artilleri  för  avslående  av 
truppers  anfall.  De  olika  forten 
1.  batterivärnen  utgöras  av  tunga 
järn-  och  betongkonstruktioner, 
vilka,  där  berggnmd  finnes,  äro 
anslutna  till  utsprängda  schakt 
och  gångar.  För  att  försvåra 
fientliga  fartygs  inträngande  i 
skyddsområdet  användas  mine- 
ringar och  farledsspärrar  (bom- 
stängsel, försänkningar  o.  d.). 
Sveriges  äldsta  kustfästning  är 
Vaxholms  fästning  (.se  d.  o.). 
Under  1600-t.  tillkommo  Karls- 
krona och  Älvsborg,  anlagda  av 
Dahlberg.  Vid  mitten  av  1700-t. 
anlade  Augustin  Ehrensvärd 
Sveaborg,  en  kustfästning,  som 
fyllde  dåtidens  högsta  krav  på 
teknisk  fulländning. 

Begi'nerrå,  storrån  på  kryss- 
masten, belägen  närmast  däck, 
saknar  i  allm.  råsegel.  —  B  e  - 
ginsegel,  råsegel,  storsegel  å 
kryssmasten,  som  kan  föras  på 
beginerrån    (.se   ill.    till    Segel- 


fartyg sp.  345—346).  Vanl. 
saknas  dock  detta  segel. 

*Begonia.  Fara.  Begonia'ceae 
föres  vanl.  till  ordn.  Parieta'les. 

*Begravning,  Begrav- 
ningsplats, se  även  Kyrko- 
gård. —  Begravningsva- 
pen, se  L  i  k  b  e  g  ä  n  g  e  1  s  e  sp. 
504  samt  ill.  sp.  503  och  504. 

Be' gum,  i  det  muhammedanska 
Indien  hederstitel  för  furstinnor 
och  andra  förnäma  damer. 

Behaviorism  [bihe'jvj8rism], 
ett  av  den  nordamerikanske  psy- 
kologen John  Broadus 
Watson  (f.  1878)  utarbetat 
uppfostringssystem,  framlagt  i 
arbetet  Behaviorism  (1925).  Här 
tillämpar  han  på  pedagogiska  för- 
hållanden synpunkter  från  sitt 
1914  utgivna  arbete  Behavior 
(eng.,  uppförande,  beteende),  ett 
verk  av  komparativt  psykologisk 
innebörd,  närmast  tillkommet  på 
grundval  av  observationer  från 
djurpsykologins  (se  d.  o.  Suppl.) 
område.  För  att  undvika  bestraflF- 
ningar,  som  hos  barn  framkalla 
häftiga  känsloutbrott  och  kunna 
verka  menligt  på  hälsan,  vill  B. 
så  mycket  som  möjligt  tillämpa 
en  metodik,  som  kommer  barnet 
att  få  en  inställning  på  de  nega- 
tiva reaktionstendenser,  vilka  äro 
nödvändiga,  för  att  barnet  skall 
vänja  sig  att  undvika  sådana 
handlingar,  vilka  det  ej  bör  ut- 
föra. Genom  att  tålmodigt  t.  ex. 
göra  barnet  bekant  med  små 
smärtförnimmelser  vid  en  ljus- 
låga kan  man  vänja  det  att  und- 
vika de  faror,  som  ett  oförsiktigt 
hanterande  av  eldfarliga  ting  kan 
draga  med  sig.  B.  påminner  här- 
vid till  en  viss  grad  om  den  nega- 
tiva uppfostringsmetod,  som  för- 
ordades av  Rousseau  (se  d.  o.  och 
Upplysningstidevar- 
vet sp."l58). 

*Behrens.  3.  Peter  B.  an.ställ- 


279 


Bei  gnets — Bel  ga 


280 


dos  1906  SS.  arkitekt  hos  A.  E.  G. 
i  Berlin  och  har  på  denna  post  in- 
lett en  ny  epok  inom  industri- 
byggnadskonsten.  ITan  har  i  sina 
fabriksbyggnader  låtit  material 
och  ändamrdsenlighet  helt  avgöra 
utfoimningen  ocli  liar  därigenom 
blivit  en  av  de  främsta  föregångs- 
männen för  den  moderna  fnnktio- 
nalismen.  Av  stor  betydelse  för 
likartade  anläggningar  i  och  utom 
Tyskland  blevo  lians  A.  E.  G.-kom- 
plex  vid  Humboldthain  i  Berlin 
(1900—12,  se  ill. till  Tysk  konst, 
sp.  1588)  och  en  turbinfabrik  för 
Mannesmannröhrenwerke  i  Diis- 
seldorf  (1012).  1022  blev  han 
prof.  vid  konstakademin  i  Wien. 
Beignets  fbänjä'],  fr.  (av  ett 
keltiskt  ord  hiqne,  svulst),  små, 
flottyrkokta  bullar  av  mjöl,  smör, 
miölk  och  ägg  med  någon  smak- 
tillsats (citronrasp  och  socker  1. 
riven  ost).  —  B.  kallas  även  fruk- 
ter o.  d.,  som  före  flottyrkokning- 
en  doppats  i  fri  tyr  1.  inbakats  i 
jäsdeg. 

Beijer,  Agne,  f.  1888,  son  till 
Frans  P:son  B.,  tcaterhistoriker, 
ledde  1921 — 22  restaureringen  av 
Drottningholms  teater  och  orga- 
niserade teatermuseet  där,  för 
vilket  han  sedan  1925  är  inten- 
dent. 1024 — 26  och  sedan  1028 
Göteborgs  Handels-  och  Sjöfarts- 
Tidnings  teater-  och  musikkorres- 
pondent i  Sthlm,  1026—28  teater- 
kritiker i  Stockholms  Dagblad. 

*Beira.  1.  B.  hade  1020 
1.508,000  inv.  —  2.  B.  har  iärn- 
vägsförbindelse  med  Salisbury 
(Syd-Bhodesia)  och  Blantyre 
CNTyasalandprotektoratet) . 

*  Beirut  är  nu  huvud.stad  i  rep. 
Libanon  (se  d.  o.  Suppl.)  ;  det  är 
dessutom  säte  för  mandatet  Sy- 
rien och  Libanons  styrelse.  I  B. 
finnas  ett  franskt  och  ett  ameri- 
kanskt universitet  samt  ett  mu- 
seum med  värdefull  fornsamling. 


Stark  radiostation  (25,000  meter- 
ampere).  B.  hade  1021—22  04,000 
inv. 

Be'kker.  Paul,  f.  1882,  tysk 
musik.skrift.ställare,  från  1025 
även  verksam  som  teaterledare, 
har  bl.  a.  författat  en  stort  anlagd 
biografi  över  Bccthovm  (1011,  sv. 
öveis.  2  dir,  1016)  samt  Mnldorft 
Sinfonicn  (1021)  och  Wagner,  das 
Lchen  im  Wcrl-e   (1024). 

B*»Iasco  rbiltt^'sskpoj,  David, 
f.  1850,  nordamerikansk  teater- 
ledare och  dramatisk  författare, 
dirigerar  flera  scener  i  olika  stä- 
der i  För.  Stat.  och  har  (delvis 
för  dessas  behov)  skrivit  en 
mängd  litterärt  värdelösa  men 
hos  den  breda  publiken  populära 
skådespel.  Texterna  till  Puccinis 
operor  La  fanciulla  del  West  och 
Madame  Butterfly  äro  bearbet- 
ningar av  skådespel  av  B. 

Bel  ca'nto  (ital.,  vacker  sång), 
benämning  på  den  gammalita- 
lienska sångmetoden,  som  främst 
tar  fasta  på  tonbildningens  skön- 
het och  mindre  eftersträvar  dra- 
matisk  uttrycksfullhet. 

Belém  rbalä'ii].  1.  Officiella 
namnet  på  Para  (se  d.  o.  ,3).  —  2. 
Förstad  till  Lissabon  (s?  d.  o.  sp. 
500). 

*Belfast,  som  även  är  himid- 
stad  i  grevsk.  Antrim,  utgör  eget 
grevskap  med  415,000  inv.  (1926). 
Bland  läroanstalterna  märkes  The 
Queen's  University. 

*  Bel  fort.  1.  B:s  officiella  namn 
är  Territoire  de  Belfort. 

Belfrage,  K  u  rt,  f.  1878,  börs- 
direktör och  chef  för  Stockholms 
fondbörs  1016.  B.  har  framträtt 
som  skriftställare  och  föreläsare 
samt  varit  liA-ligt  verksam  i  Kul- 
turella ungdomsrörelsen  och  för 
dess  syften. 

Bel  ga,  belgisk  mvnt  enhet,  in- 
förd 1026  (jfr  tabell  till  art. 
Växelkurser). 


281 


Belgien 


282 


*BeIgien,  fi'-  Bclfjique,  flaml. 
BeUjir.  hade  1927  7,932,000  inv. 
(260  per  kvkm.).  Största  städer 
JJryssel,  Antwerpen,  Liége,  Gent, 
Mecheln  och  Briigge.  B.  omfattar 
med  Belgiska  Kongo  och  mandat- 
området Ruanda-Urundi  c:a  2,5 
mill.  kvkm.  med  22  niill.  inv.  - — 
Näringar  och  kommunikationer. 
B.  är  sedan  maj  1922  förenat  i 
tullunion  med  Luxemburg.  Ung. 
hälften  av  utrikeshandeln  går 
sjövägen.  1927  utgjorde  samman- 
lagda nettotonnaget  av  ankomna 
och  avgångna  fartyg  i  utiikes- 
fart  47,3  mill.  ton  (mot  27,8 
år  1912).  Den  belgiska  handels- 
flottan är  relativt  obetydlig  (233 
fartyg  om  sammanlagt  493,000 
bruttuton  1928),  oeli  sjöfarten 
på  utlandet,  som  huvudsakl.  går 
över    Antwerpen    och    även    för- 

1'olkmängd. 

1920   (folkräkning)   1027   (uppskattning) 

7,465,782  7,932,077 

Befolkningens  fördelning  efter  näringar 

1920. 
(I    procent    av    samtliga    yrkesutövare.) 

Lantbruk  19, i 

Bergsbruk  7, o 

Industri  och  hantverk 39,5 

Ilamlcl    och    sjöfart    11,5 

Samfärdsel  1  övrigt  6,9 

1920   års  befolkning    (över  2   års   ålder) 
fördelad  med  hänsyn  till  språket. 

Franska   2,850,825 

Flamländska    3,185,100 

Tyska   10,863 

Franska  och  flamländska   967,813 

Franska  och  tyska 45,206 

Flamländska  och  tyska  2,330 

Franska,  tyska  o.  flamländska        33,862 

Den   odlade  jordens  användning  och  av- 
kastning 1928. 

Areal  Skörd 
(kvkm.)  (1,000-t.  ton) 

Havre  2.700  702 

Vete  1,730  484 

Korn 310  102 

RSg  2,300  703 

Tobak    —  O 

Potatis     1,660  2,987 

Sockerbetor    030  1,770 


Kreatursstock  1927   (1,000-t.  djur). 

Nötkreatur    1,739 

Hästar    256 

Svin  1,124 


Bergshantering  1927   (1,000-t.  ton). 

Stenkol    27,574 

Briketter    1,687 

Koks         5,:-t!t7 

Järnmalm    (1926)   145 

Tackjärn   3,751 

Stål,   oarhetat     3,708 

Stål,  färd.  prod.   (valsat)  3,229 

Zink    202 

Bly   66 


Handelsomsättning,  (Mill.  francs.) 
Är  1922     1924      1926      1Ö27      1928 

Import   9,452  17,712  23,063  29,189  31,564 
Export    6,358  13,865  19,099  26,197  30,115 


Viktigaste  import-  och  exportländer, 
(Import  och  export  i  mill.   francs.) 

1927 
Imp.   Exp. 

Argentina 2,348      772 

Frankrike    5,295  3,071 

För.   Stat 3,200  2,421 

Italien    398     554 

Nederländerna    3,104  2,893 

Schweiz    235      581 

Storbritannien    3,334  4,877 

Tyskland     3.610  4,521 

Belgiens  handel  med  Sverige  1927. 
(1,000-t.  kr.) 

Exp.  Inip. 

Hästar  (31  st.)    180  — 

Matvaror  av  djur   505  21 

Spannmål  etc 115  61 

Tobak,  kaffe  m.  m ISO  — 

Frukter,  köksväxter  m.  m.  470  14 

Spånadsämnen    1,817  6 

Garn,   silke   m.   m 3,242  ■ — 

Textilvaror   3,461  128 

Hudar  och  skinn  etc 617  952 

Läderarbeten  m.   m 307  1 

Oljor,  växtfett,  tjära  m.m.  1,550  143 

Kantsjukarbetcn    455  — 

Trä  och  trävaror  87  9,922 

Färger  etc 249  99 

Växter,   kreatursfoder   etc.  626  1 
Pappersmassa,  papper  etc.  737  10,618 
Andra    fabrikat    av    växt- 
ämnen   518  4 

Mineral  och  fabrikat  därav  7,599  13,649 

Metaller  och  arbeten  därav  5,607  2,025 

Kullager,   maskiner  m.  m.  1,.332  4,650 

övriga  varor  192  11 

Exp.,  resp.  imp.  tot.  värde  29,855  42,305 


283 


Belgien 


284 


medlar  en  mycket  bet}'dande  tran- 
sitohandel  från  och  till  Tysk- 
land, n.  Frankrike  och  JSchweiz, 
ombesörjes  till  större  delen  av 
engelska  fartyg.  Ang.  rederibolag 
se  d.  o.  sp.  894.  De  segelbara  vat- 
tenvägarna hade  ld2ö  en  längd 
av  1,675  km.,  därav  798  km.  ka- 
naler. Järnvägarna  Iiade  1925 
en  längd  av  9,597  km.,  därav  5,101 
nornialspåriga  (4,796  statliga) 
och  4,496  smalspåriga.  1926  har 
staten  för  en  tid  av  75  år  över- 
låtit driften  av  järnvägarna  till 
ett  enskilt  bolag,  Société  Natio- 
nale  des  Chemins  de  fer  Beiges. 
— •  Myntväsen.  I  samband  med 
myntstabiliseringen  och  giild- 
m}'ntfotcns  återställande  1926  in- 
fördes en  ny  myntenhet,  belga 
(jfr  tabell  till  art.  Växelkur- 
ser). Francen  är  dock  fortfaran- 
de gångbart  mynt  inom  landet. 
—  Författning.  Genom  författ- 
ningsändring 1921  nedsattes  val- 
perioden för  senaten  till  4  år, 
samtidigt  som  åldersgränsen  för 
rösträtt  till  senaten  och  represen- 
tanternas hus  nedsattes  till  21  år. 
Kvinnlig  rösträtt  till  representa- 
tionen tillämpas  endast  i  ytterst 
begränsad  skala.  Däremot  ha 
kvinnor  över  21  år  rösträtt  vid 
kommunala  val.  —  Politiska  par- 
tier. De  främsta  partierna  äro  ka- 
tolska partiet,  splittrat  i  en  kon- 
servativ högerflygel  och  en  demo- 
kratisk vänsterflygel,  liberala 
partiet,  vilket  under  senare  år 
gått  tillbaka,  främst  på  grund  av 
socialdemokratiska  partiets  fram- 

Partiställning  efter  valen  maj  1929. 
Sena-     Repre- 
ten    sentanter- 
nas hus 

Katolska  partiet  41  76 

Liberala  partiet 13  28 

Socialdemokratiska      par- 
tiet      36  70 

Flamländska  partiet   3  12 

Kommunistiska  partiet  ...  1 


marsch.  Ett  flamländskt  aktivist- 
parti verkar  för  de  flamländska 
piovinsernas    separation    från  B. 

—  Rättsväsen.  Antalet  kantoner 
uppgår  numera  till  230.  —  För- 
svarsväsen. Armé  n.  Enl.  lag 
1928  är  fr.  o.  m.  1930  utbildnings- 
tiden sänkt  till  8  månader  för  nå- 
got mer  än  halva  ärskontingenten 
om  44,000  man  samt  i  övrigt  till 
12 — 14  månader.  Fredsstyrkan  be- 
räknas till  omkr.  65,000  man. 
Flygvapnet  omfattade  1928 
tre  regementen.  Flottan  upp- 
hörde 1926,  då  fartygen  försåldes. 

—  RfUgion.  Statskyrka  finnes  ej, 
och  full  religionsfrihet  råder.  An- 
talet katolska  biskopar  är  6,  in- 
klusive ärkebiskopen  av  Mecheln. 
— ■  Vctoislcapliga  ovli  kulturella 
institutioner.  Bland  B:s  akade- 
mier märkas  främst  Académie 
royale  des  sciences,  des  lettres  et 
des  beaux-arts  de  Belgique  och 
Académie  royale  de  langue  et  de 
littérature  frangaise  i  Bryssel. 
Bryssel  är  säte  för  ett  flertal  in- 
ternationella vetenskapliga  insti- 
tutioner, bl.  a.  International 
research  council  (se  d.  o.).  Uni- 
on académique  Internationale  (se 
d.  o.  Suppl.)  och  Institut  de  droit 
international  (jfr  Folkrätt 
sp.  280).  Det  främsta  biblioteket 
är  Bibliothéque  royale  de  Belgi- 
que med  c:a  800,000  band,  det 
främsta  arkivet  Archives  généra- 
les  du  Eoyaume,  båda  i  Bryssel. 
De  förnämsta  konstmuseerna  äro 
Koninklijk  Muzeum  van  Schoone 
Kunsten  i  Antwerpen  och  Musées 
royaux  des  beaux-arts  de  Belgique 
i  Bryssel,  varjämte  märkas  muse- 
erna i  Briigge  och  Gent.  Bland  öv- 
riga viktigare  museer  märkas  Mu- 
sées royaux  du  Cinquantenaire, 
med  arkeologiska,  etnografiska, 
konsthantverks-  och  vapensam- 
lingar, och  Musée  royal  d'histoire 
naturelle     de     Belgique,     båda    i 


285 


Belgisk  häst — Bell 


286 


Bryssel.  —  Press.  Bland  de 
främsta  tidningarna  märkas  Le 
Soir,  partilös,  La  Nation  Beige, 
nationalistisk,  Tlndépendance 

Beige,  liberal,  Le  Peuple,  arbetar- 
partiets otriciella  organ,  samt  Het 
Nieuws  van  den  Dag,  flamländsk- 
katolsk. —  Historia.  De  tvenne 
förgrundsfrågorna  i  B:s  inrikes- 
politiska utveckling  under  de  se- 
naste åren  ha  varit  den  flam- 
ländska och  den  ekonomiska.  Un- 
der världskriget  uppstod  en  flam- 
ländsk aktiviströrelse,  vars  mål 
var  de  flamländska  provinsernas 
frigörelse  från  B.  Denna  ytterlig- 
hetsrörelse har  emellertid  numera 
avtagit  i  styrka.  De  mera  mode- 
rata ha  framför  allt  kämpat  för 
flamländskans  likställande  med 
franskan  i  den  högre  undervis- 
ningen. 1923  genomdrevs  även, 
att  universitetet  i  Gent  skulle  bli 
tvåspråkigt.  Francens  katastrof- 
artade  fall  s.  å.  bragte  den  eko- 
nomiska frågan  i  förgrunden. 
Efter  en  regeringskris  1924  bil- 
dade premiärministern  Theunis 
en  ny  ministär  med  starkare 
flamländskt  inslag  än  i  den  förra, 
men  efter  valen  1925,  som  utföllo 
till  vänsterns  förmån,  måste  även 
denna  träda  tillbaka.  Efter  en 
kortvarig  ministär  van  de  Vyvere 
(maj— juni  1925)  bildade  P. 
Poullet,  ledaren  för  de  katolska 
flamländska  extremisterna,  en  ny 
regering.  Denna  lyckades  ej  ge- 
nomföra en  stabilisering  av 
francen  och  avgick  1926.  Ett  kabi- 
nett Jaspar  bildades,  och  dess 
energiska  arbete  ledde  till  att 
stabiliseringen  (okt.  1926)  kom 
till  stånd.  I  sin  utrikespolitik 
har  B.,  som  1920 — 27  var  med- 
lem av  N.  F:s  råd,  stått  i  nära 
beroende  av  Frankrike.  Det  har 
helt  anslutit  sig  till  dess  skade- 
ståndspolitik, deltog  i  Ruhrocku- 
pationen och  medverkade  till  Da- 


wesplanens  antagande.  Ett  i  Lon- 
don 1925  ingånget  garantiavtal 
innebar  för  B.  en  försäkran  om 
att  dess  oberoende  och  suveränitet 
skall  respekteras.  Ett  fördrag 
med  Nederländerna  (se  d.  o. 
Historia.  Suppl.)  1925  ang. 
Scheldes  (se  d.  o.  sp.  215)  myn- 
ningar kom  ej  att  ratificeras. 
Den  nationella  partikoalitionen, 
på  vilken  Jaspar  grundat  sin 
regering,  sprängdes  1927.  För- 
svarsfrågan, som  länge  stått  på 
dagordningen,  ledde  nov.  s.  å.  till 
en  ministerkris,  då  regeringen  ej 
tillmötesgick  socialdemokraternas 
krav  på  värnpliktstidens  förkor- 
tande. Jaspar  bildade  en  ny  rege- 
ring, i  vilken  socialdemokraterna 
ersattes  med  medlemmar  av  de 
liberala  och  kristligt  demokra- 
tiska partierna.  Okt.  1928  an- 
togs en  ny  härordning  (se  ovan 
Försvarsväsen) .  Valen  maj  1929, 
som  lilevo  ett  nederlag  för  social- 
demokraterna, tryggade  ministä- 
ren Jaspars  ställning. 

Belgisk  häst,  se  A  r  d  e  n  n  e  r  - 

h  ä  s  t  e  n. 

*Belgrad  har  jämsides  med  sin 
raska  tillväxt  (enl.  uppskattning 
1927  uppgår  folkmängden  till 
250,000)  alltmera  förlorat  sin 
orientaliska  prägel  och  antagit 
utseendet  av  modern  europeisk 
storstad.  Bebyggelsen  saknar  dock 
enhetlighet  och  monumentalitet ; 
endast  ett  fåtal  mera  framträdan- 
de offentliga  byggnader  finnas,  ss. 
katedralen,  uppförd  1845,  kungl. 
slottet,  bestående  av  ett  äldre  och 
ett  modernt  palats,  samt  det  på 
1920-t.  uppförda  parlamentshuset. 
B.  har  sedan  192S  reguljär  flyg- 
förbindelse med  Agram.  Nära  B. 
ligger  en  radiostation  för  euro- 
peisk trafik. 

*Bell.  3.  .Johannes  B.  var 
1920 — 26   vicepresident   i    riksda- 


287 


Bell— Belt 


288 


gon  ucli  1926 — 27  justitieminister 
och  minister  föi'  de  oekupeiade 
områdena. 

Bell,  Gertrude,  f.  1868,  d. 
1926,  engelsk  orientalist.  B.,  som 
från  1900  företagit  vidsträckta 
forskningsresor  över  hela  Främre 
Orienten,  anställdes  vid  världs- 
krigets utbrott  i  engelska  rege- 
ringens upplysningsbyrå  i  Kairo 
för  dess  arabiska  informations- 
tjänst. 1916  förflyttad  till  Mesopo- 
tamien, spelade  hon  en  betj'dande 
roll  vid  organisationen  av  Irak  och 
var  från  1920  sekreterare  hos  den 
brittiske    överkonuuissarien    däi'. 

*Belladonna,  jfr  även  II  y  o - 
s  c  y  a  m  i  n    och    Ii  y  o  s  c  i  n. 

Belle  äme  [bäll  am],  se 
S  c  h  ö  n  e   S  e  e  1  e. 

Belle  Isle  [bell  ajl].  1.  Liten  ö 
vid  inloppet  till  Strait  of 
Belle  Isle  (sundet  mellan  La- 
brador och  Newfoundland).  På  B. 
finnas  fyrar  och  i-adiostation. 
—  2.  Se  Bell  Island.  Suppl. 

Belles  lettres  [bäll  lättr]  (fr., 
eg.  vackra  skrifter),  fransk  be- 
teckning för  humanistiska  veten- 
skaper och  humanistisk  bildning; 
i  mera  spec.  bet.  skönlitteratur, 
vitterhet  (jfr  Vitter).  —  Bel- 
le t  r  i'  s  t,  skönlitterär  författa- 
re,  ofta  med  bibet.   av  dilettant. 

Bellinga,  B  ä  1 1  i  n  g  a,  stort 
gods  med  huvudgård  i  Sövestads 
skn,  Malmöh.  1.  Huvudbyggnaden 
från  lS60-t.  omges  av  stor  park. 
Äg.  greve  Claes  Piper. 

*Bellini.  3.  Giovanni  B. 
Nyare  forskningar  ha  vederlagt 
den  traditionella  uppgiften  om  att 
oljefärgstekniken  infördes  till  Ve- 
nedig av  Antonello  da  Messina, 
vilken  sannolikt  ankom  dit  först 
1474. 

Bell  Island  [bell  a'jland], 
Bellelsle,  liten  ö  i  Conception 
Bay  vid  Newfoundlands  s.ö.  kust. 
På  B.   ligger  Wabanafältet 


med  väldiga  fyndigheter  av  blod- 
stensnialm  (enl.  uppskattning 
3,600  mill.  ton;   54  %  järnhalt). 

*Bellman,  K.  M.  Fullständiga 
upplagor  av  B:s  skrifter  ha  bör- 
jat utges  dels  av  Svenska  vitter- 
lietssamfundet  (hittills  1  bd, 
1916),  dels  av  Bellmanssällskapet 
(hittills  3  bd,  1921—26;  en  4:e 
del  utkommer  under  loppet  av 
1929).  —  Det  1920  av  Anders 
Zorn  instiftade  Bellmanspriset 
utgår  med  10,000  kr.  årligen  och 
tilldelas  av  Sv.  akad.  en  framstå- 
ende svensk  skald.  E.  A.  Karlfeldt 
är  för  sin  livstid  innehavare  av 
priset.  Då  fondens  avkastning  gör 
detta  möjligt,  komma  två  pris  å 
10,000  kr.  att  utdelas. 

Belloc  [belå'kk],  H  i  1  a  i  r  e,  f. 
1870,  engelsk  författare  av  fransk 
börd,  liberal  led.  av  underhuset 
1906 — 10.  Genom  sin  utpräglat 
satiriska  läggning,  sin  dragning 
åt  det  paradoxala  och  sin  katols- 
ka tendens  erinrar  B.  om  Ches- 
terton.  Inom  hans  rika  produk- 
tion (dikter,  romaner,  essayer, 
biografiska  och  historiska  arbe- 
ten) märkas  den  originella  rese- 
berättelsen The  path  to  Rome 
(1902)  samt  ett  arbete  om  judar- 
na, Tlic  jcws  (1922;  Judarna  och 
vi  andra,  1923). 

Be'llum  o'mnium  i'nter  (1.  in, 
co'ntra)  o'mnes,  lat.,  "allas  krig 
mot  alla",  ett  bl.  a.  hos  Thomas 
Hobbes  förekommande  uttryck. 

*Belt  (da.  Bwlt).  1929  påbör- 
jades anläggningen  av  en  kombi- 
nerad landsvägs-  och  järnvägsbro 
över  Lilla  B.,  med  landfästen  vid 
Snoghöj  på  Jylland  och  nära  Mid- 
delfart  på  Fyn  (beräknas  vara 
färdig  vid  1933  års  utgång). 
Bron,  som  blir  den  största  i  Nor- 
den, får  en  längd  mellan  bankfyll- 
naderna  av  1,177,8  m.  samt  segel- 
fri höjd  (33  m.).  Järnkonstruk- 
tionen  över  sundet  indelas  i  fem 


289 


Belutsjistan — Benbrott 


290 


spann;  på  Fyn  byggas  tre  och  på 
Jylland  fem  järn  betongvalv. 

*Belutsjistan  hade  1921  en  yta 
av  348,700  kvkm.  och  800,000 
inv.,  därav  733,000  muhaninieda- 
ner  och  51,000  hinduer;  Brittiska 
B.  och  de  därunder  lydande  om- 
lådena  omfattade  140,445  kvkm. 
med  421,000  inv.  samt  de  båda 
Belutsjistanstaterna  Kelat  (Ka- 
lat)  och  Las  Bela  208,255  kvkm. 
med  379,000  inv.  Järnvägarna,  av 
vilka  den  viktigaste  leder  från 
fSind  via  Brittiska  B:s  huvud- 
stad Quetta  till  Afghanistans 
gräns  (med  bibana  till  persiska 
gränsen),  omfatta  1,435  km. 

Be'mbo,  Pietro,  f.  1470,  d. 
1547,  italiensk  lärd,  kardinal 
1539.  Genom  sina  Petr area-imita- 
tioner, Rime  (1530),  samt  arbetet 
Prose  (1525),  där  han  gentemot 
latinet  hävdar  italienskans  före- 
träden, framstår  B.  som  en  av 
grundläggarna  av  det  italienska 
skriftspråket.  lian  skrev  även  en 
serie  berömda  dialoger  över  kär- 
lekens väsen.  Gli  Asolatii  (1505). 

*Benares  är  beläget  i  United 
Provinces.  B.  är  även  namn  på 
en  vasallstat  i  United  Provinces. 
—  Staden  besökes  årligen  av  c:a 
1  mill.  pilgrimer.  Utmed  Ganges 
ligga  tätt  med  tempel,  som  stå  i 
förbindelse  med  den  heliga  floden 
genom  breda  fritrappor,  s.  k. 
ghats,  från  vilka  dagligen  massor 
av  människor  bada.  Ehuru  B.  va- 
rit kultort  från  500-t.  f.  Kr.,  äro 
dess  nuv.  tempel  av  ungt  datum, 
de  flesta  uppförda  på  1600-  och 
1700-t.  De  viktigaste  äro  Durgas 
tempel  och  Gyllene  templet,  in- 
vigt åt  Sjiva.  I  B.  finnes  ett 
hinduiskt  universitet. 

*Benaska,  jfr  Porslin  sp. 
465. 

*Benavente,  J  a  c  i  n  t  o,  er- 
höll 1922  Nobelpriset  i  litteratur. 
B:s   alltmer  uppskattade  drama- 


Jacinto  Benavente, 

tiska  alstring  kännetecknas  fram- 
för allt  av  sin  rika  mångsidighet. 
Jämte  spirituellt  satiriska  skild- 
ringar av  spanskt  societetsliv  har 
han  även  skrivit  skådespel  med 
folkliga  motiv,  främst  den  drama- 
tiskt effektfulla  La  malquerida 
(1913;  Mors  rival,  1922;  uppf.  i 
Sthlm  1924).  Sina  mest  karaktä- 
ristiska arbeten  har  han  emeller- 
tid skajjat  inom  en  filosofiskt- 
symbolistisk,  på  commedia  dell' 
arte  byggd  genre,  där  han  ger  ut- 
tryck åt  sin  skeptiskt  ironiska 
livsuppfattning.  Inom  denna  mär- 
kas främst  det  graciöst  satiriska 
marionettdramat  Los  intereses 
crcados  (1907;  De  skapade  intres- 
sena, 1922;  uppf.  i  Sthlm  1926 
under  titeln  Marionetterna)  samt 
dess  fortsättning,  det  av  världs- 
kriget inspirerade  La  ciudad 
alegre  y  confiada  (1916). 

*  Benbrott.  Veter.  Brott  på 
hjärnskålens  ben  1.  första  hals- 
kotorna uppstå  vanl.  därigenom, 
att  djuren  störta  på  huvudet  (vid 
hinderlöpning),  och  medföra  i  re- 
gel ögonblicklig  död;  vid  brott 
på  kotor  i  ryggraden  inställa  sig 
vanl.  förlamning  och  känslolöshet 


10.  —  L  e  X.  Suppl. 


291 


Benda — Ben  salen 


292 


i  den  del  av  kroppen,  som  ligger 
bakom  brottet,  oth  nedslaktning 
blir  i  regel  nödvändig.  Brott  i 
extremiteternas  ben  kännetecknas 
av  oförmåga  att  stödja  på  be- 
net, förkortning  av  extremiteten 
därigenom,  att  brottändarna 
skjuta  över  varandra,  samt  ab- 
nurni  rörlighet  av  den  nedanför 
brottet  liggande  delen,  varvid  ett 
skrapande  ljud  kan  iakttas  (kre- 
pitation),  vilket  utgör  det  säk- 
raste symtomet  på  B.  Behand- 
ling lönar  sig  i  regel  ej  hos  större 
djur,  hos  mindre  användes  lämp- 
ligast gipsförband.  Enkla  B.  läkas 
i  allm.  lätt,  i  synnerhet  hos  unga 
djurj  tiden  för  läkningen  beräk- 
nas för  större  husdjur  till  2 — 4 
mån.,  för  mindre  4 — 6  veckor. 

Benda  [bagda'].  Juli  en,  f. 
1867,  fransk  kritiker  och  förfat- 
tare. B.  har  gjort  sig  till  tales- 
man för  den  klassiska  franska 
kulturtraditionen  och  riktat  våld- 
samma angrepp  mot  alla  roman- 
tiska strömningar,  främst  bergso- 
nismen.  I  Le  trahison  des  clercs 
(1927)  hävdar  han  de  intellek- 
tuellas ("klerkernas")  plikt  att 
vara  frigjorda  från  all  politisk 
och  nationell  begränsning,  en 
plikt,  som  han  anser,  att  nutidens 
intellektuella  svikit.  La  fin  de 
Véternel  (1929)  är  ett  ur  denna 
synpunkt  format  angrepp  mot 
TAction   frangaise. 

*Bender,  som  tillhör  Rumä- 
nien, heter  på  rumäniska  Tighina. 
—  Om  kalabaliken  i  B.  se  K  a  1  a  - 
b  a  1  i  k. 

*Bendixson,  Ivar,  tog  avsked 
från  professur  och  rektorat  1927. 
Han  är  sedan  1903  liberal  led.  av 
stadsfullmäktige  i  Stockliolm. 

Bendz,  Vilhelm,  f.  1S04,  d. 
1832,  dansk  målare.  I  den  Eckers- 
bergska  skolan  intar  B.  en  sär- 
ställning genom  den  strävan  efter 
ljusdunkeleffekter,  som  utmärker 


hans  i  uppfattningen  äktdanska 
borgerliga  interiörer. 

*  Benedicks,  Carl,  avgick 
1922  fr  au  sin  jirofessur  vid  Stock- 
holms högskola. 

*Benedictsson,  Viktoria. 
B:s  invaliditet  härrörde  av  en 
svårartad  höftsjukdom.  —  B:s 
famlade  skrifter  utgåvos  i  7  bd 
1918 — 20.  Flera  av  hennes  efter- 
lämnade utkast  utarbetades  av 
hennes  vän  A.  Lundegård  (bl.  a. 
berättelsen  Modern,  1888,  och 
skådespelet  Den  bergtagna,  1890), 
vilken  tidigare  samarbetat  med 
hemie  i  skådespelet  Final  (1885, 
uppf.  i  Stlilm  18SS)  och  senare 
utgivit  en  bred  biografi,  Victoria 
Benedictsson,  en  sjelfbiografi  ur 
b-ref  och  anteckningar  (1890;  3:e, 
fullständigaste  uppl.  i  2  bd,  1928). 

Bene'Ili,  Sem,  f.  1877,  ita- 
liensk författare,  har  främst  skri- 
vit versdramer  med  ämnen  från 
medeltiden  och  renässansen  (bl.  a. 
La  cena  delle  beffe,  1909;  Ven- 
detta, uppf.  i  Sthlm  1924). 

Beneman  (Benneman), 
Guillaume,  fransk  möbel- 
konstnär av  tysk  börd,  verksam  i 
Paris  vid  1700-t:s  slut.  Under 
den  gamla  regimens  sista  år  var 
B.  det  franska  hovets  ledande 
ebenist  och  utförde  ett  stort  an- 
tal pjäser  i  en  tung  arkitektonisk 
stil  med  rik  bronsornering. 

*Benes,  E  d  u  a  r  d,  avgick  som 
ministerpresident  1922  men  be- 
kläder alltjämt  posten  som  utri- 
kesminister. Han  utgav  1927  sina 
memoarer  Svétovd  vålka  a  naée 
revoluce  (Världskriget  och  vår  re- 
volution). 

*Bengalen.  Provinsen  ("presi- 
dentskapef)  har  en  yta  av 
199,015  kvkm.  och  46,696,000  inv.; 
därjämte  omfatta  de  under  B.  ly- 
dande vasallstaterna  Cooch  Behar 
och  Tripura  14,073  kvkm.  med 
897,000    inv.    (1921).    Av   befolk- 


293 


Bengalisk  hampa — Bennett 


294 


ningen  äro  c :  a  54  %  muhammeda- 
ner och  44  %  hinduer.  Bland  nä- 
ringarna märkes  även  stenkols- 
brytning v.  om  Calcutta.  Darji- 
ling  (se  d.  o.)  är  sommarresidens. 

Bengalisk  hampa,  se  C  r  o  t  a  - 
1  a  r  i  a. 

*Bengtsfors  blev  köping  192G 
och  ingår  i  Ärtemarks  förs.  och 
pastorat  i  Karlstads  stift.  B., 
som  är  beläget  mellan  sjöarna 
Lelången  och  Laxsjön,  har  sta- 
tion vid  Dalslands  kanal  och  två 
järnvägsstationer :  B.  östra  vid 
Dal — Västra  Värmlands  järnväg 
och  B.  västra  vid  Uddevalla — Le- 
långens  järnväg.  Sulfitfabriken 
äges  av  iiengtsfors  sulfit  a.  b., 
grundat   1916.  2,015  inv.    (192S). 

Bengtsson,  Frans  G  u  n  - 
n  a  r,  f.  1894,  skald,  har  i  dikt- 
samlingarna Tärningkast  (1923) 
och  Legenden  om  Babel  (1925) 
gestaltat  historiska  stämnings- 
bilder med  språklig  prakt  och 
virtuos  formtalang,  egenskaper, 
som  även  prägla  hans  övers,  av 
Miltons  Paradise  löst  (Det  förlo- 
rade paradiset,  1926). 

Be'ni,  den  ena  av  Madeiras 
källfloder,  i  n.  Bolivia.  1,335  km. 

*Benin.  Den  till  B.  lokalise- 
rade konstutövningen,  huvudsakl. 
omfattande  gjutna  bronsarbeten 
men  även  elfenbenssniderier,  går 
tillbaka  till  1300-t.  Bildfram- 
ställningarna ha  vanl.  inhemska 
motiv,  djur-  och  människofram- 
ställningar, men  även  avbild- 
ningar av  européer  förekomma. 
Huruvida  stilen  är  rent  afrikansk 
1.  influerad  från  andra  konst- 
områden, är  omstritt. 

Be'ni  Saf,  hamnstad  i  Algeriet, 
s.v.  om  Oran.  Vid  B.  finnes  Alge- 
riets största  järngruva.  11,000 
inv.,  därav  5,000  européer  (1926). 

*Benmjukhet.  Sedan  det  vi- 
sats, att  B.  beror  på  brist  i  fod- 
ret  på   benbildande   ämnen    samt 


Arnold  Bennett. 


vitaminer,  som  befordra  benbild- 
ningen, användas  ss.  förebyg- 
gande medel  jämte  lämpligt  foder 
även  saltblandningar  och  torsk- 
levertran.  Se  Vitaminer. 

*Benmärg.  Röd  B.  består  av 
lymfoid  vävnad  (jfr  Lymf- 
körtlar) jämte  bindväv  och 
talrika  blodkapillärer.  Bland  de 
många  olika  slagen  av  celler  i  B. 
märkas  förstadier  till  röda  blod- 
kroppar, benceller  och  leukocyt- 
liknande   celler    (myelocyter). 

*Bennett.  2.  Arnold  B. 
Clayhanger  (1910;  Edwin  Clay- 
hangers  ungdom,  2  dir,  1921)  bil- 
dar tills,  med  Hilda  Lessways 
(1911j  sv.  övers.  1922)  och  These 
twadn  (1916;  De  tu,  1923)  en 
ti-ilogi.  Bland  B:s  övriga  roma- 
ner förtjäna  nämnas  The  old 
loives'  tale  (1908;  ,En  kvinnas 
historia,  2  dir,  1919)  och  London- 
skildringen Riceyman  Steps 
(1923).  B.  har  även  framträtt 
som  inflytelserik  kritiker  och  som 
essayist,  bl.  a.  i  den  cyniska  själv- 


295 


Benoist — Beowulf 


296 


Jeremy    Bentham.    Stick    efter    mftlDing 
av  Pickersgill. 

deklarationen  The  truth  aboiit  an 
author  (1903).  —  Som  romanför- 
fattare förenar  B.  en  av  iransk 
litteratur  influerad  naturalistisk 
teknik  med  ett  i  grunden  roman- 
tiskt temperament.  Genom  sin 
mångsidighet,  idérikedom  och 
friskt  okonventionella  inställning 
påminner  han  om  Wells  och  intar 
jämte  denne,  Shaw  och  Galswor- 
thy  en  ledarställning  bland  Eng- 
lands nu  levande  författare. 

*Benoist,  Charles,  var 
1919 — 24  fransk  minister  i  Haag. 

*Benoit,  Pierre.  La  chaussée 
des  géants  föreligger  i  sv.  övers. 
(Jättarnas   stråkväg,    1922). 

*  Bentham,  Jeremy.  Genom 
sitt  nationalekonomiska  och  poli- 
tiska författarskap  framstår  B. 
som  en  av  den  tidigare  liberalis- 
mens främsta  teoretiker.  I  sitt 
nationalekonomiska  huvudarbete 
A  manual  of  political  econoniy 
(179S)  drog  han  de  yttersta  kon- 
sekvenserna av  A.  Smith's  ekono- 
miska idéer  och  framträdde  bl.  a. 
som  en  av  frihandelns  ivrigaste 
förespråkare.  I  sitt  politiska  för- 


fattarskap, där  B.  har  sin  ut- 
gångspunkt i  1700-t:3  radikala 
idéer,  framträdde  han  som  en  för- 
kämpe för  den  allmänna  rösträt- 
ten och  andra  den  äldre  libera- 
lismens grundtankar.  B.  har  icke 
oväsentligt  påverkat  den  liberala 
riddarhusoppositionen  i  Sverige 
under  1820-  och  1830-t.,  sådan  den 
företräddes  av  F.  B.  v.  Schwerin 
och  K.  H.  Anckarsvärd.  Icke 
minst  har  detta  skett  genom  hans 
stilistiskt  glänsande  och  starkt 
polemiska  skrift  Taktik  för  råd- 
slående nationalrepresentationer 
(sv.  övers,  av  den  franska  bear- 
betningen av  E.  Dumont  1823). 

*  Benved  föres  till  fam.  Celas- 
ira'ceae,  ordn.  Sapindales. 

Benzon,  Otto,  f.  1S56,  d. 
1927,  dansk  författare,  ordf.  i 
danska  författarföreningen  1909 
— 12,  direktör  för  Det  kongelige 
Teater  i  Köpenhamn  1913 — 14. 
B.  skrev  en  rad  komedier,  som 
även  i  Sverige  gjort  lycka  med 
sin  ypperliga  dialog  och  specifikt 
köpenhamnska  kvickhet  (En 
Skandalc,  1884;  uppf.  i  Sthlm  a. 
å.;  Forwldre  1907;  uppf.  i  Sthlm 
1923). 

Benålder,  en  av  vissa  forskare 
använd  beteckning  för  det  skede 
av  den  äldre  nordiska  stenåldern, 
som  annars  vanl.  kallas  Magle- 
mosekulturen   (se  d.  o.). 

*Beowulf.  E.  Wessén  har  i  ar- 
betet De  nordiska  folkstammarna 
i  Beowulf  (1927)  framställt  den 
hypotesen,  att  de  i  BeoAxiilfkvädet 
omtalade  skjoldungarna,  som  ti- 
digare uppfattats  SS.  danernaa 
gamla  konungaätt,  varit  härskare 
över  herulerna,  vilka  omkr.  500 
fördrevos  från  sina  boplatser  i  s. 
Jylland  av  hadbarderna,  d.  v.  s. 
danerna.  Betr.  de  omstridda  gea- 
terna  har  Wessén  framlagt  ytter- 
ligare skäl  för  att  de  böra  upp- 
fattas som  identiska  med  götarna. 


291 


Beppo — Berg 


298 


Beppo,  pseiid.  för  G.  L.  Som- 
meliiis. 

*Bérain,  Jean.  Utom  som 
mönstergivare  för  inrednings- 
konsten och  nästan  alla  arter  av 
konsthantverk  spelade  B.  en  stor 
roll  genom  sina  teaterdekoratio- 
ner (jfr  Teater  sp.  839). 

*Bérard.  2.  Leon  B.  avgick 
som  undervisningsminister  1924. 
Vid  1928  års  val  till  deputerade- 
kammaren föll  B.  igenom. 

Berdja'nsk,  stad  i  rep.  Ukrai- 
na. Viktig  hamnstad  vid  Asovska 
sjön.   25,000   inv.    (1926). 

*Beresovsk  tillhör  numera 
Uralområdet. 

*Berg.  5.  B.  ingår  i  Härje- 
dalens domsaga. 

*Berg.  5.  John  B.,  som  blev 
professor  i  kirurgi  vid  Karol. 
inst.  1885,  avgick  från  professu- 
ren och  överkirurgbefattningen 
1916.  —  6.  Alfred  B.  avled 
1929.  Han  hade  1922  avgått  som 
kapellmästare  vid  Lunds  univer- 
sitet och  1925  som  ledare  för 
studentsångföreningen.  —  8.  R  u  - 
ben  G:son  B.  lämnade  1920 
docenturen  vid  Stockholms  hög- 
skola. Han  var  1902—26  medlem 
av  redaktionen  för  Nordisk  Fa- 
miljeboks 2:a  uppl.  samt  är  sedan 
1923  medlem  av  gransknings- 
nämnden  och  sedan  1924  biträ- 
dande redaktör  för  dess  3:e  uppl. 
Sedan  1921  sekr.  i  Idun.  Bland 
hans  arbeten  märkas  Svenska 
skalder  från  nittitalet  (1906), 
Gustaf  Fröding  (1910),  Moderna 
amerikatier  (1925)  och  C.  J.  L. 
Almquist  i  landsflykten  1851 — 66 
(1928).  —  9.  Xatanael 
Rexroth-B.  är  en  högst  re- 
ceptiv tonsättare  med  utpräglat 
sinne  för  bjärta  och  dramatiska 
effekter.  Älelodiskt  visa  hans  verk 
varken  större  nationell  1.  person- 
lig egenart.  B.  har  1929  fullbor- 
dat en  ny  opera,  Engelbrekt   (till 


egen  text),  som  antagits  till  upp- 
förande på  Kungl.  teatern.  Han 
var  1919 — 24  ordf.  i  Föreningen 
Svenska  tonsättare  och  är  sedan 
1928  regementsveterinär  vid  Svea 
artilleriregemente.  —  10.  Bengt 
B.  Av  B:s  arbeten  må  nämnas 
Tåkern.  En  bok  om,  fåglarnas  sjö 
(1913),  Stora  Karlsö.  En  bok  om 
hafvets  fåglar  (1915),  Min  vän 
fiäU.piparcn  (1917),  Abu  Markub 
(1924). 

Berg,  Volrath,  f.  1855,  in- 
dustriman, disponent  vid  Billes- 
holms  gruva  1882 — 93.  vid  Nääs 
fabriks  a.  b.  sedan  1895,  tillika 
vid  Alingsås  bomullsväveri  a.  b. 
sedan  1912. 

Berg,  Magnus,  f.  1666,  d. 
1739,  norhk  bildhuggare.  B.  kom  i 
unga  år  till  Danmark,  där  han 
först  sysselsattes  som  målare, 
bl.  a.  med  dekorativa  uppgifter  å 
Fredcriksborg.  Sin  berömmelse 
vann  han  emellertid  som  elfen- 
benssnidare  i  en  yppig  barockstil, 
näi-mast  av  nederländsk  karaktär. 
Hans  produktion  omfattar  dels 
reliefer  med  religiösa  motiv  (se 
ill.  till  Elfenbenskonst  sp. 
937).  dels  rikt  komponerade  dryc- 
keskärl, utmärkta  av  en  mästerlig 
materialbehandling. 

Berg  [bärg].  1.  Claus  B., 
tysk  bildsnidare,  f.  i  Liibeck,  verk- 
sam i  Danmark  från  omkr.  1504 
img.  en  mansålder  framåt.  Hans 
främsta  arbete  är  det  praktfulla 
altarskåpet  i  S:t  Knuds  Kirke  i 
Odense,  urspr.  uppställt  i  grå- 
brödrakyrkan  därstädes.  Två  av 
predellans  figurer  äro  avbildade 
på  art.  Hans.  - —  2.  A  1  b  a  n  B., 
f.  1885.  österrikisk  tonsättare  och 
musikskriftställare.  B.,  som  är 
lärjunge  till  Schönberg,  har  skri- 
vit kammarnuisik,  pianostycken, 
sånger,  orkesterverk  samt  operan 
^\'ozsek,   där   han   för  varje   scen 


299 


Ber  ga — Ber  ge 


500 


BeTga  slott. 


konstform 


använt     en      speciell 
(svit,  symfoni  m.  m.). 

*Berga.  2.  B.  är  en  församling 
(ej  kommun)  i  Skara  stift,  ingå- 
ende i  socknen  Hassle,  Enåsa 
och  B  e  r  g  a. 

Berga.  1-  Järnvägsstation  i 
Högsby  skn,  Kalmar  L,  vid  Näs- 
sjö— Oskarshamns  järnväg  och 
Kalmar — B.  järnväg.  —  2.  Gods  i 
Västerhaninge  skn,  Sthlms  1. 
Slottet,  uppfört  vid  Horsfjärden 
för  Helge  Axelsson  Johnson  1913 
— 15  efter  ritningar  av  Torben 
Grut,  är  en  av  de  ståtligaste  mo- 
derna svenska  slottsanläggningar- 
na och  iniymmer  konstsamlingar. 

Berg-Badahsja'n,  ry.  Gomyj 
Badahsjan  1.  Pamir,  autonomt 
område  (sedan  1925)  i  rep.  Tad- 
sjik,  Usbekistan,  i  s.  gränsande 
till  Afghanistan.  B.  omfattar  Pa- 
mirs  högplatå.  Befolkningen  (tad- 
sjiker  och  kirgiser)  livnär  sig  av 
jakt.  56,900  kvkm.  30,000  inv. 
(1926).  Hu\Tidort  Horog. 

Bergbom,  K  a  a  r  1  o,  f.  1S43, 
d.  1906,  finländsk  teaterledare, 
framträdde  först  som  dramatiker 
och  estetiker  men  ägnade  sig  se- 
dan helt  åt  teatern  och  blev,  fast- 
än själv  av  svensk  härkomst,  den 
finskspråkiga  teaterns  skapare. 
Se  Finländsk  teater  sp.  IS. 
Bergbom,  Svanberg  &  Co. 
a.  b.,  Kalix,  grundat  1923  (fir- 
man etablerad  1S70),  äger  Axels- 


viks   och   Båtskärsnäs    såg\'erk   i 
Neder-Kalix  skn. 

*Bergborrning.  Be  pneuma- 
tiska  boi  rmaskinerna  drivas  med 
tiTckluft  av  i  allm.  7  kg:s  tryck; 
försök  pågå  f.  n.  att  genom  höj- 
ning av  lufttrycket  öka  borrnings- 
ofTckten.  Se  även  Elektrisk 
hammare.  Suppl. 

Be'rge,  Abraham,  f.  1851, 
norsk  politiker,  1908—23  amt- 
man  i  Jarlsberg  og  Larvik 
amt  (Vestfold  fvlke).  B.  tillhörde 
stortinget  1892—94  och  1898— 
1912.  Som  ledare  för  den  med 
högern  samarbetande  frisinnade 
vänstern  var  han  1906 — 08  med- 
lem i  Michelsens  och  Lövlands 
ministärer  och  1910 — 12  i  Ko> 
nows.  1923  ingick  B.  som  finans- 
minister i  Halvorsens  ministär 
och  övertog  efter  dennes  död  s.  å. 
även  statsministerposten.  Ss. 
statsminister  genomförde  B.  bl.  a. 
lättnader  i  förbudslagens  tillämp- 
ning. Efter  sin  avgång  1924  ställ- 
des B.  och  hans  regering  inför 
riksrätt,  åtalad  för  att  utan  stor- 
tingets medgivande  1.  vetskap  ha 
företagit  vissa  penningtransaktio- 


Äbraham  Berge. 


301 


Bergedorf — Bergen 


302 


O    ^Smämö\' 


1.    Häkanshallen.    2.    Rosenkrantztornet.    3.    Mariakyrkan.    4.    Hanseatiska    museet. 
5.    Korskyrkan.    6.    Börsen.    7.    Radhuset.    8.    Domkyrkan.   9.    Den   nationale    Scene. 
10.  Utställningsbyggnaden.  11.  Lille  Lungegårdsvann.  12.  Bergens  offentliga  biblio- 
tek.   13.   Järnvägsstation.   14.    Konsertpalatset.   15.    Bergens   museum. 


ner  i  syfte  att  åstadkomma  en 
sanering  inom  bankvärlden.  Ut- 
slaget, som  fälldes  1927,  blev  dock 
frikännande. 

Be'rgedorf  [-gedårf],  stad  i 
fristaten  Hamburg,  vid  floden 
Bille,  s.ö.  om  staden  Hamburg. 
I  B.  ligger  Hamburguniversitetets 
astronomiska  observatorium.  Liv- 
lig industri.  18,000  inv.  (1925). 

*Bergegren,  H  i  n  k  e,  är  se- 
dan 1919  teateranmälare  i  Folkets 


Dagblad  Politiken.  Han  anslöt  sig 
1920  till  kommunistiska  partiet. 
*  Bergen  bildar  eget  fylke  med 
en  yta  av  35  kvkm.  och  är  säte 
för  den  för  B.  och  Hordaland 
fylke  gemensamme  fylkesmannen. 
Stadens  huvuddel  ligger  på  en 
halvö  i  Byf  jorden, .  omsluten  av 
vikarna  Vågen  (Vaagen)  och 
Puddef jorden;  av  den  sistnämn- 
da bilda  Store  och  Lille  Lunge- 
gårdsvann  utlöpare.    B.    omgives 


303 


Bergen 


304 


Bergen.  Tyskebry^jgun 


av  imponerande  fjäll,  som  er- 
bjuda praktfulla  utsikter  över 
staden  och  fjorden;  det  för- 
nämsta utflyktsstället  är  det 
skogrika  Flöien  (Flöifjellet),  som 
genom  en  hissbana,  den  enda  i 
Norge,  förbindes  med  staden.  — 
B :  s  äldsta  delar  äro  hamnkvarte- 
ren n.ö.  om  Vågen.  Utmed  Tyske- 
bryggen ligger  en  räcka  gavelhus, 
som  delvis  kvarstå  från  hansati- 
den,  och  ytterst  på  udden  den  på 
1600-t.  anlagda,  nu  betydelselösa 
fästningen  Bergenhus,  vari  ingå 
märkliga     rester     av    den    forna 


Bergen,   Mariakyrkan. 


kungsgården  i  B.,  1j1.  a.  Håkans- 
hallen (se  d.  o.)  och  Eosenkrantz- 
tornet,  som  i  sitt  nuv.  skick  upp- 
fördes 1562—68.  I  närheten  av 
hamnen  ligga  även  B:s  förnämsta 
kyrkor,  Älariakyrkan,  en  treskep- 
pig  basilika  med  två  västtorn, 
uppförd  på  1100-t.  i  rent  norman- 
disk stil,  och  domkyrkan,  som  er- 
höll sitt  gotiska  utseende  efter  en 
stadsbrand  1248.  Den  v.  om  Vågen 
utskjutande  udden  genomlöpes  av 
Strandgaten,  en  av  B:8  livligaste 
gator,  mynnande  i  Nordnesparken 
ytterst  vid  fjorden.  Den  centrala 
stadsdelen  mellan  Vågen  och  Lille 
Lungegårdsvann,  som  utgjorde 
B  :  s  affärscentrum,  har  ännu  blott 
delvis  återuppförts  efter  den  stora 
branden  1916.  S.  därom  intill  Ny- 
gårdsparken ligga  moderna  villa- 
kvarter. Bland  förstäderna  mär- 
kas Sandviken  i  n.  och  Solheims- 
viken  i  s.,  båda  med  arbetarbe- 
folkning. —  I  kulturellt  avseende 
intar  B.  en  rangplats  bland  Nor- 
ges städer  genom  Bergens  muse- 
um (se  Norge  sp.  1002),  Ber- 
gens offentliga  bibliotek  (160,000 
bd),  statsarkiv  (se  Norge. 
Suppl.),  Den  nationale  Scene  (se 
Norsk  teater  sp.  1079)  samt 


305 


Bergengren — Bergman 


306 


ett  flertal  offentliga  samlingar, 
främst  Vestlandske  kunstindustri- 
museum,  vilket  jämte  fiskerimu- 
seet  o.  a.  samlingar  är  inrymt  i 
utställningsbyggnaden  vid  Bypar- 
ken,  och  Rasmus  Meyers  (se  d.  o. 
Suppl.)  samlingar.  En  handels- 
högskola skall  framdeles  öppnas 
vid  Breiviken,  n.  om  Sandviken. 
B.  har  radiostation.  —  Bland  re- 
derierna i  B.  märkas  Den  norske 
Amerikalinje,  Det  Bergenske 
Dampskipsselskap  och  Det  Nor- 
denfjeldske  Dampskibsselskap. 
Handelsflottan  omfattade  1023 
.33S  äng-  och  motorfartyg  om  tills. 
692,000  bruttoton.  S.  å".  ankommo 
till  B:s  hamn  från  utlandet  2,253 
fartyg  om  2.5  mill.  nettoton. 

Bergengren,  Axel,  f.  1874, 
industriman,  verkst.  direktör  och 
ordf.  i  Borås  väveri  a.  b.  från 
1001,  dessutom  styrelseledamot  i 
ett  flertal  Boråsindustrier. 

*Berger.  3.  Henning  B.  av- 
led 1924. 

Be'rggrav,  Eivind,  f.  1SS4, 
norsk  präst,  en  tid  folkhögskole- 
rektor i  Eidsvold,  kyrkoherde 
1918,  fängelsepräst  i  Oslo  1924, 
biskop  i  Tromsö  1928.  B.  har  ut- 
givit mycket  uppmärksammade 
psykologiska  undersökningar 

{Krigerliv  og  religiositet,  1915; 
Religionens  tershel.  1924)  samt 
var  1909—22  redaktör  för  tid- 
skriften For  Kirke  og  Kultur  (se 
Kla  veness). 

*Berggren,  Sven,  tog  avsked 
från  professuren   1902    (ej   1898). 

Berghaus  [bä'r5haos],  Hein- 
rich, f.  1797,  d.  1884,  tysk  geo- 
graf och  kartograf,  särskilt  be- 
kant genom  sin  Phiisikalischcr 
Atlas  (2  dir,  1837—48;  3:e  uppl. 
18S6 — 92,  utgiven  av  B:s  brorson 
H  e  r  m  a  n  n  B.,  f.  1828,  d.  1890) . 

Be'rgius  [gios],  Friedrich, 
f.  1884,  tysk  kemist,  har  utarbetat 
.en  metod  för  hydrering   (se  d.  o. 


Suppl.)  av  stenkol  och  är  chef  för 
Deutsche  Bergin-A.  G.  fiir  Kohle- 
und  Erdölchemie  i  Mamiheim 
m.  fl.  bolag,  som  grundats  för 
metodens  exploatering. 

Berg-Karaba'h,  17.  Nagomyj 
Karabah,  autonomt  område  i 
rep.  Aserbeidjan,  Transkaukasus. 
Åkerbruk,  boskapsskötsel  och 
trädgårdsodling.  4,161  kvkm. 
125,000  inv.,  därav  90  %  arme- 
nier (1926).  Huvudstad  Stepana- 
kert.  —  B.  bildades  1923  av  en 
del  av  guv.  Baku. 

*Bergkvara.  1.  B.  utgör  sedan 
1921  ett  municipalsamhälle  i 
Söderåkra  skn,  Kalmar  1.,  med 
840  inv.  (1928).  Tullplats  och 
ändstation  för  linjen  Karlskrona 
— B.   av  östra  Blekinge  järnväg. 

Berglöf,  Anshelm,  f.  1867, 
jurist.  B.  blev  revisionssekrete- 
rare 1907,  var  justitieråd  1908 — 
23,  är  sedan  1923  ledare  av  Dala- 
utredningen (se  d.  o.  Suppl.)  och 
sedan  1926  president  i  Göta  hov- 
rätt. 

*Bergman.  2.  Johan  B.  var 
1908 — 29  lektor  vid  högre  allmän- 
na läroverket  å  Södermalm  i 
Sthlm.  Han  var  1901—19  och  är 
sedan  1923  t.  f.  lärare  vid  Stock- 
holms högskola,  där  han  upprätt- 
håller undervisningen  i  latin.  Han 
lämnade  1922  professuren  i  Dor- 
pat.  Led.  av  F.  K.  1918—19  och 
sedan  1923,  tillhör  han,  som  tidi- 
gare var  liberal,  numera  frisin- 
nade folkpartiet.  Bland  hans  se- 
nare arbeten  märkes  en  tolkning 
av  Vergilius  Aeneid  (Sagan  om 
Aeneas,  2  dir,  1921—23).  —  3. 
B  o  B.,  sedan  1925  förste  postassi- 
stent i  Stockholm,  blev  s.  å.  led. 
av  Sv.  akad.  1922  utgav  han 
diktsamlingen  Livets  ögon  och 
1926  novellsamlingen  Min  vän 
baronen.  —  6.  Hjalmar  B. 
har  ytterligare  utgivit  en  rad 
romanef    (bl.   a.   Jag,  Ljung   och 


307 


Bergman — Berg-  och  dalvind 


308 


Elisabeth  Bergner  som  Sankta  Johanna. 

Medardus,  1923,  Chefen  fru  Inge- 
borg, 1924,  Jonas  och  Helen,  1926, 
Kerrmans  i  paradiset,  1927), 
kännetecknade  av  samma  fascine- 
rande berättarfantasi  och  ofta  bi- 
sarra men  starkt  levande  män- 
niskoskildring som  lians  tidigare. 
Av  hans  smärre,  ofta  fantastiska 
och  stiliserade  skådespel  ha 
Herr  Sleeman  kommer  (ingående 
i  Marionettspel)  och  Porten 
(jämte  Spelhuset  och  Yävaren  i 
Bagdad  publicerad  i  en  volym 
1923)  uppförts  i  Sthlm  resp.  1922 
och  1927.  Med  Swedenhielms 
(1925,  uppf.  i  Sthlm  s.  å.)  och 
"Patrasket"  (1928,  uppf.  i  Sthlm 
s.  å.)  har  han  i  en  mera  realis- 
tisk stil  skapat  en  modern  svensk 
komedi,  som  nått  en  stor  scenisk 
framgång.  B.  har  även  författat 
ett  tiotal  filmer. 

Bergman.  1.  Carl  Otto  B., 
f.  1828,  d.  1901,  överste,  industri- 
man, en  av  stiftarna  av  a.  b. 
Gellivare  Malmfält  (se  Malm- 
berget sp.  1129)  och  dess  dis- 
ponent 1891 — 93.  B.,  som  var  led. 
av  F,  K.  från  1889,  verkade  kraf- 
tigt för  övre  Norrlands  ekono- 
miska   utveckling.    —    2.   H  e  r  - 


man  B.,  f.  1SG9,  konstgjutare, 
sedan  1908  direktör  för  Herman 
Bergmans  konstgjuteri  a.  b.,  vil- 
ket intar  en  ledande  ställning  på 
sitt  område.  —  3.  Gustaf  B., 
f.  1880,  regissör.  Tidigare  verk- 
sam som  operasångare  i  Tyskland, 
var  B.  1922 — 25  regissör  vid  Stora 
teatern  i  Göteborg  och  1926—29 
förste  regissör  vid  Kungl.  teatern. 
Han  anställdes  1929  ss.  regissör 
vid  Vasateatern.  —  4.  Sten  B., 
f.  1895,  son  till  Johan  B.,  zoolog 
och  forskningsresande.  B.  var  le- 
dare för  en  av  yngre  svenska  ve- 
tenskapsmän utförd  expedition 
till  Kamtjatka  1920—22,  vilken 
han  skildrat  i  Kamtchatka 
(1923),  och  har  1929  startat  en 
expedition  till  Kurilerna. 

Bergmark,  Gustaf,  f.  1881, 
läkare,  prof.  i  pediatrik  och  prak- 
tisk medicin  i  Uppsala  1916,  i 
praktisk  medicin  därstädes  1921 
och  överläkare  vid  Akademiska 
sjukhusets  medicinska  avdelning. 
B.  har  utgivit  veten.skapliga  ar- 
beten bl.  a.  över  hjärnsjukdomar. 

Bergner  [bä'rB-],  Elisa- 
beth, tysk  skådespelerska,  en 
bland  de  främsta  krafterna  inom 
Tysklands  yngre  scenkonst,  har 
med  sällsynt  intelligens  och  be- 
hag gestaltat  en  mängd  roller  ur 
såväl  den  moderna  som  den  klas- 
siska repertoaren  (Shaws  Sankta 
Johanna,  Kosalind  i  Som  ni  be- 
hagar). Även  som  filmskådespe- 
lerska har  hon  lagt  i  dagen  en 
ovanligt  rik  och  mångsidig  be- 
gåvning. 

Berg-  och  dalvind,  företeelse  i 
staz-kt  kuperade  berglandskap,  be- 
stående däri,  att  vinden  om  dagen 
blåser  uppför,  om  natten  nedför 
dalarna.  B.,  som  till  sin  uppkomst 
sammanhänger  med  den  ojämna 
uppvärmningen  och  avkylningen 
på  olika  höjder  under  dag  och 
natt,    är    särskilt    karaktäristisk 


509 


Bergolja — Bergqvist 


310 


Världsproduktionen  av  bergolja  1922 — 28. 
(Mill.  barrels  a  150  Ut.) 

1922         1923         1924         1925         1926         1927        1928» 

För.  Btat 557,3         732,.         713,9        763,^         770 »        901,i        902,o 

Mexiko 182,3         149,6         139,7         115,.  90,4  64,i  50,2 

Ryssland 35,7  39,i  45.»  52,»  64,3  77,o  87,8 

Nederl.  Indien 17,i  19,9  20,5  21,»  21,2  26,o  28,5 

Persien 22,2  25,2  32,»  35.o  3.5,8  39,7  42,, 

Rumänien 9,8  10,9  13,»  16,6  23,3  26,»  30,6 

Britt.  Indien 8,5  8.»  8,»  8,o  8,7  7,9  8,s 

Polen 5,2  5,»  57  6.0  5,8  5,3  5,5 

Peru 5,3  5,7  8,»  9,3  10,8  10,i  12,o 

Japan 2,i  1,8  1,8  2, o  l,s  1,7  1,8 

Trinidad 2,»  3, o  4,i  4,»  5,3  5,7  7,7 

Argentina 2,9  3,»  4,6  6,0  8,0  8,6  8,1 

Egypten     ....       1,2  l,o  l,i  1,2  1,2  1,3  l,s 

Venezuela 2,2  4,2  9,0  19,7  37,3  63,i        106,o 

Colombia 0,3  O,»  O,»  0,6  6,»  15,o  19,9 

Sarawak 2,8  3,9  4,2  4,3  4,9  4,9  5,3 

Övriya  länder  . 1.6  1.»  I.2  I.7  2.3  3,i  43 

Totala  iiroduktiouen 858,3      1,015,7      1,014,2      1,067,»      1,098,»      l,261,o     1,322,9 

•  Preliminära  tal. 
för  vissa  större  dalar  i  Alperna,  befinner  sig  i  kraftig  stegring,  ha 
t.  ex.  Engadin-  och  Rhönedalarna.  amerikanska  och  brittiska  bolag 
*  Bergolja.  Sedan  1922  ha  de  delat  intressena.  —  Medan  större 
största  förändringarna  i  produk-  delen  av  världsproduktionen  av 
tionsförhållandena  inträffat  i  B.  härrör  från  nordamerikanska 
Central-  och  Syd- Amerika.  01  je-  bolag  (c: a  70  %  enbart  från  För. 
fälten  i  Mexiko,  uppdelade  på  en  Stat.),  anses  det  sannolikt,  att 
mängd  konkurrerande  konces-  Storbritannien  numera  behärskar 
sionsägare,  för  vilka  den  mexi-  mer  än  hälften  av  världens  olje- 
kanska  politiken  efter  1917  gjor-  tillgångar  (mot  endast  c:a  2  % 
de  den  framtida  nyttjanderätten  före  världskriget).  Bland  de  om- 
osäker,  blevo  utsatta  för  en  hän-  råden,  om  vilka  kampen  stått  he- 
synslös  rovdrift,  vilken  hade  till  tast,  märkas  de  ännu  orörda  olje- 
följd,  att  inträngande  saltvatten  fälten  i  Irak,  vilka  före  världs- 
mångenstädes  omintetgjorde  olje-  kriget  till  %  ägdes  av  engelska 
utvinningen.  Produktionen  har  och  till  ^4  av  tyska  intressenter 
därför  hastigt  sjunkit  (den  ut-  genom  bolaget  Turkish  Petroleum 
gjorde  1928  4  %  av  världspro-  Co.  Detta  rekonstruerades  1925, 
duktionen  mot  27  %  1921).  varvid  den  tyska  andelen  tillföll 
Mexikos  roll  som  oljeproducent  Frankrike,  som  1926  överlät  7» 
har  övertagits  av  Venezuela,  där  därav  till  Belgien.  Av  de  övriga 
Royal  Dutch-Sliell  1911 — 21  ned-  andelarna  innehas  %  av  Anglo- 
lade  ett  krävande  pioniärarbete,  Persian  Oil  Co.,  %  av  Royal 
innan  fyndigheterna  kunde  ex-  Dutch-Shell  och  %  av  Standard 
ploateras.  Produktionen,  vars  ök-  Oil  o.  a.  amerikanska  firmor, 
ning  från   1921   är   lika  anmärk-  *Bergqvist.  1.  Bengt  J:son 

ningsvärd  som  Mexikos  1911 — 21,  B.  lämnade  med  utgången  av  1928 
härrörde  i  början  uteslutande  generaldirektörsämbetet  i  Skol- 
från  brittiska  koncessioner;  på  överstyrelsen.  Hans  namn  är  nära 
senare  tid  har  dock  Standard  Oil  förbundet  med  den  genomgripande 
erhållit  ett  stort  inflytande.  Även  nydaning  av  den  svenska  skolans 
i    Colombia,   vars    oljeproduktion     organisation      och     arbetsformer, 


311 


Bergsbron-Havet — Bergsten 


312 


som  utmärkt  de  senare  decennier- 
na och  på  vilken  lian  övat  stort 
inflytande.  Främst  liar  han  dock 
intresserat  sig  för  skolans  inre 
arbete,  där  särskilt  personlighets- 
pedagogikens  problem  sysselsatt 
honom.  B.  har  utgivit  ett  stort 
antal  pedagogiska  skrifter. 

Bergsbron-Havet,  en  Holmens 
bruks  &  fabriks  a.  b.,  Xorrkö- 
ping.  tillhörig  vattenkraftstation, 
som  uttager  den  pä  hela  fallsträc- 
kan nedanför  Bergsbron  i  Norr- 
köping samlade  vattenkraften  i 
Motala  ström.  B.  är  utbyggd  med 
tre  maskinagsrrotrat  om  vardera 
4.250  HK  viå  10,8  m:s  fallhöjd. 
Anläggningen  togs  i  bruk  1923. 

*  Bergshammar.  2.  På  B.  fin- 
nes en  av  Sveriges  största  privata 
lustkamrar. 

Bergsjöholm,  B  j  ä  r  e  s  j  ö  - 
h  o  1  m,  stort  gods  i  Bjäresjö  och 
Hedeskoga  socknar.  Malmöh.  1.. 
n.v.  om  Ystad.  Av  den  gamla,  på 
1500-t.  uppförda  borgen  kvarstå 
två  flyglar.  En  ny  huvudbyggnad 
uppfördes  på   lS50-t. 

*Bergsjö  och  Forsa  ingår  i  N. 
Hälsinglands  domsaga. 

Bergskedjebildning,  se  O  r  o  - 
genetiska  rörelser, 
Veckningar,  Tektonik 
2  samt  ill.  till  J  o  r  d  s  k  a  1  v. 

Bergskemi,  se  Prober- 
konst. 

*Bergslag.  Ordets  grundbety- 
delse är  lag  (=  korporation)  av 
bergsmän,  som  gemensamt  bruka 
en  gruva.  Den  överförda  bety- 
delsen av  de  administrativa  om- 
råden, på  vilka  de  olika  berg- 
verkskorporationernas verksam- 
hetsområden med  tiden  uppdela- 
des, har  först  från  1500-t.  slagit 
igenom. 

*Bergslagernas  järnvägar. 
Bergslagernas  järnvägs  a.  b.  äger 
även      Rämshyttan — Idkerbergets 


järnväg  och  trafikerar  Kil — 
Fryksdalens,  Lödöse — Lilla  Edets 
och  Dal — Västra  Värmlands 
järnvägar.  Aktiekapitalet  är  25 
mill.  kr.,  antalet  anställda  2.600. 
B.  äro  anslutna  till  Trafik- 
förvaltningcn  Göte- 
b  o  r  g — D  a  1  a  r  n  a — G  ä  v  1  e  (se 
d.  o.). 

Bergslok,  se  Slok. 

*  Bergson,  Henri.  Av  B:s 
skrifter  märkas  ytteiligare  Essai 
sur  les  donnécs  immédiates  de  la 
conscicnce  (1S89;  Tiden  och  den 
fria  viljan,  1912),  där  han  först 
iitvecklade  sitt  tidsbegrepp,  och 
Le  rire  (1900;  Skrattet,  1910). 
där  han  tillämpat  sin  filosofi  pä 
det  estetiska  området.  B.,  vars  sti- 
listiskt glänsande  författarskap 
utövat  ett  djupgående  inflytande 
även  på  skönlitteraturens  områ- 
de, erhöll  1928  1927  års  Nobelpris 
i  litteratur. 

Bergsrätt.  1-  Den  rättsliga 
legleringen  av  bergsbruket.  —  2. 
Benämning  på  för  visst  bergverk 
1.  bergsbruksdistrikt  gällande 
uppteckning  av  den  lokala  bergs- 
rätten ;  dylika  voro  jämte  privile- 
gier av  delvis  liknande  innebörd 
normgivande  för  bergsbruket  i 
äldre  tid  men  ha  nu  ersatts  av 
allmän  lag. 

Bergstedt,  Hugo,  f.  1855,  d. 
1926,  klassisk  filolog,  skolman, 
lektor  vid  högre  latinläroverket 
å  Norrmalm  i  Sthlm  1895—1920. 
erhöll  prof  :s  namn  1920.  Han  har 
bl.  a.  utgivit  Kort  grekisk  kul- 
turhistoria (1906)  och  Kort  ro- 
mersk kultu7-histaria  (1915)  samt 
översättningar   från  grekiskan. 

Bergsten,  C  a  r  1,  f.  1879,  arki- 
tekt, byggnadsråd  1925.  B:s  för- 
nämsta byggnadsverk  är  Lilje- 
valchs  konsthall  (se  ill.  till  d.  o.) 
i  Sthlm  (1913—16),  som  med  sin 
strängt  sakliga  arkitektur  före- 
gripit   en    senare    utveckling.     I 


313 


Bergström — Berkeley 


314 


Sveriges  paviljong  på  konstin- 
dustriutställningen i  Paris  1925 
har  B.  tillämpat  en  modern 
klassicism,  och  som  inrednings- 
arkitekt i  samma  anda  har  han 
gjort  en  viktig  insats  genom  sina 
salongs-  och  hyttinredningar  å 
Svenska  Amerikalinjens  fartyg 
Kungsholm  (192S). 

*Bergström.  3.  David  B. 
lämnade  sin  ministerpost  1922 
och  kvarstod  i  disponibilitet  till 
1925,  då  han  tog  avsked.  B.,  som 
varit  en  av  den  stora  rösträtts- 
rörelsens mest  framträdande  le- 
dare, var  led.  av  A.  K.  1S94 — 
1907  och  av  F.  K.  1911—15,  där 
han  från  1900  tillhörde  liberala 
partiet.  Vid  dettas  sprängning 
anslöt  sig  B.  till  frisinnade  folk- 
partiet, till  vars  ledning  han  hör. 
Sedan  1925  tillhör  han  ånyo  F. 
K.  —  4.  Karl  B.  lämnade 
landshövdingämbetet   1925. 

Bergström.  1.  Richard  B., 
f.  1S2Ö,  d.  1S93,  kusin  till  Per 
Axel  B.,  folklorist,  bibliotekarie  i 
Kungl.  Biblioteket  1S7S.  Tills, 
med  musikern  L.  Höljer  utgav  B. 
1880  en  reviderad  uppl.  av  Geijers 
och  Afzelius  Svenska  folkvisor.  — 
2.  H  j  a  1  m  a  r  B.,  f.  1S68,  d.  1914, 
dansk  författare,  vann  som  dra- 
matiker stor  framgång  med  sina 
även  i  Sverige  ofta  uppförda,  del- 
vis tendentiösa  samtidsskådespel 
(Lynggaard  d  Co,  1905,  Karen 
Bornemann,  1907). 

*  Bergsund.  Varvet  och  verk- 
staden komma  att  nedläggas  med 
utgången  av  1929. 

*Bergsöverstyrelse.  Den  stat- 
liga administrationen  av  bergs- 
hanteringen titövades  urspr.  av 
den  av  Gustav  Vasa  inrättade 
kammaren  och  sedan  1634 
(formellt  1630)  av  ett  särskilt 
verk,  b  e  r  g  s  a  m  t  e  t.  Detta  var 
inordnat  i  Kammarkollegium  till 
1637,  då  det  blev  ett  självständigt 


Första    kJass    entréhall    i    motorfartyget 
Kungsholm.  Av  Carl  Bergsten. 

kollegialt  ämbetsverk,  g  e  n  e  - 
r  a  1  b  e  r  g  s  a  m  t  e  t. 

Bergvall.  1.  Erik  B.,  f.  1880, 
idrottsledare,  chef  för  Sthlms 
Stadion  sedan  1916.  B.,  som  varit 
aktivt  \-erksam  som  simmare,  är 
stiftare  av  och  (sedan  1909)  ordf. 
i  Svenska  simförbundet ;  han  var 
1924 — 28  ordf.  i  Internationella 
simförbundet.  B.  har  även  verkat 
som  idrottsjournalist.  —  2.  Sven 
B.,  f.  1881,  skådespelare,  anställd 
vid  Dramatiska  teatern  sedan 
1917,  har  framträtt  i  en  mängd 
roller,  företrädesvis  inom  karak- 
tärsfacket. B.  är  sedan  1924  sekre- 
terare i  Svenska  teaterförbundet. 

Bergvax,    se    J  o  r  d  v  a  x. 

Bergverks     a.     b.     Freja,    se 

Koskullskulle. 

Bergverks  a.  b.  Vulcanus,  se 

Blötberget. 

Bergvik,  kapellförsamling  till 
Söderala    (se  d.  o.). 

*Berkeley  hade  1927  81,000 
inv.  Till  universitetet  hör  det  be- 
römda Lickobservatoriet  på 
Motuit  Hamilton,  s.ö.  om  staden. 


315 


Berlin 


316 


317 


Berla  ge — Berlin 


318 


Berlin,    Kaiser-Franz-Joseph-Platz.     F.    v. 
och   (där  bakom)   domkyrkans  kupol, 

Berlage  [-la'je],  Hendrik 
Petrus,  f.  1856,  holUindsk  arki- 
tekt, liar,  främst  med  det  1S9S — 
1901  uppförda  börshuset  i  Am- 
sterdam (se  ill.  till  d.  o.  Suppl.), 
framträtt  ss.  en  rationell  kon- 
struktör i  en  av  historiska  stilar 
relativt  obunden  form.  Genom 
sitt  författarskap  (Gedankcn  iibcr 
Stil  in  der  Baukunst,  1905)  har 
han  utövat  ett  starkt  inflytande 
på  sin  samtids  arkitekter. 

*Berlin  hade  1925  en  yta  av 
878,5  kvkm.  och  en  folkmängd 
av   4,024,000    (jfr   tab.    sp.    327). 


Universitetet,     Königswache,     Tyghuset 
,  slottet  (i  fonden)  och  Staatsoper. 

Efter  inkorporeringen  av  hela  för- 
ortsregionen 1920  har  B.  större 
yta  än  både  New  York,  London 
och  Paris.  Det  är  näst  London 
Europas  folkrikaste  stad;  dock 
har  Paris,  om  dess  förorter  med- 
räknas, större  folkmängd  än  B. 
—  Staden  är  belägen  c:a  40  m. 
ö.  h.,  nära  Sprees  utflöde  i  Havel. 
Spreebäckenet,  som  i  n.  och  s.  be- 
gränsas genom  platåer,  täckta  av 
istidsavlagi-ingar,  har  en  bredd  av 
c:a  5  km.  och  är  mycket  flackt; 
endast  helt  obetydliga  kullar, 
bl.  a.  Kreuzberg  i  s.,  höja  sig  över 


Till  kartan  sp.  315 — 316. 
1.  Stettiner  Bahnhof.  2.  Museum  fiir  Naturkunde.  3.  Lehrter  Bahnhof.  4.  Deutsches 
Xheater.  5.  Lessing-Theater.  6.  Grosses  Schauspielhaus.  7.  Bahnhof  Friedrichstrasse. 
8.  Monbijou.  9.  Volksbiihne.  10.  Bellevue.  11.  Staatsoper  am  Platz  der  Republik. 
12.  Siegessäule.  13.  Riksdagshuset.  14.  Brandenburger  Tor.  15.  Konstakademin. 
16.  Preussiska  statsbiblioteket.  17.  Universitetet.  18.  Tyghuset.  19.  Kejsar  Vil- 
helm l:s  palats.  20.  Staatsoper  Unter  den  Linden.  21.  F.  d.  kronprinspalatset. 
22.  Kaiser-Friedrich-Museum.  23.  Jluseumsnybyggnad.  24.  Nationalgalerie. 
25.  Neues  Museum.  26.  Altes  Museum.  27.  Domkyrkan.  28.  Slottet.  29.  Vilhelm 
I:s  nationalmonument.  30.  Börsen.  31.  Mariakyrkan.  32.  Badhuset.  33.  Stadshuset. 
34.  Nikolaikyrkan.  35.  Statliga  porslinsmanufakturen.  36.  Tekniska  högskolan. 
37.  Högskolor  för  bildande  konst  och  musik.  38.  Kaiser-Wilhelm-Gedächtnis- 
Kirche.  39.  Svenska  legationen.  40.  Potsdamer  Bahnhof.  41.  Wertheims  varuhus. 
42.  Rikspresidentens  palats.  43.  Utrikesministeriet.  44.  Rikskanslerns  palats. 
45.  F.  d.  Herrenhaus.  46.  Lantdagsbyggnaden.  47.  Museum  fur  Völkerkunde. 
48.  Philharmonie.  49.  Anhalter  Bahnhof.  50.  Deutsche  Bank.  51.  Französische 
Kirche.  52.  Schauspielhaus.  53.  Neue  Kirche.  54.  Tietz'  varuhus.  55.  Tyska  riks- 
banken. 56.  Myntet.  57.  Märkisches  Museum. 


31Ö 


Berlin 


S2Ö 


Berlin.  Tyghuset. 

slätten.  —  B.  är  den  yngsta  av 
Europas  större  huvudstäder  och 
har  nästan  genomgående  ett  mo- 
dernt utseende.  Bebyggelsen  är  i 
de  centrala  delarna  pompös  men 
stillös  och  erhöll  i  stort  sett  sin 
nuv.  prägel  under  lSOO-t:s  senare 
hälft,  då  det  nya  kejsardömets 
framgångsrika  krigföring  och 
materiella  välstånd  manifesterade 
sig  i  jjraktfuUa  oflentliga  bygg- 
nader, företrädesvis  i  barockstil, 
och  talrika  nationella  monument. 
Under  senaste  tid  ha  i  den  inre 
staden  särskilt  affärsbyggnader, 
i  ytterdelarna  även  bostadskvar- 
ter utförts  i  en  ofta  djärv 
funktionalism.  I  fråga  om  ad- 
ministration, kommunala  verk, 
sanitära  institutioner,  gatuväsen, 
kommunikationer  o.  d.  står  B.  på 
höjden  av  modernt  stadsväsen. 
Det  är  vid.  en  framstående  bild- 
ningsstad. Särskilt  stå  dess  mu- 
sik- och  teaterliv  samt  museivä- 
sendet synnerligen  högt.  —  B.  be- 
står av  gamla  B.  och  de  1920  in- 
korporerade  förorterna    (jfr   tab. 


sp.  327),  vilka  ligga  spridda  över 
ett  stort  område.  Inom  gamla  B. 
skiljer  man  mellan  den  inre  sta- 
den och  ytterområdena,  vilka  vanl. 
benämnas  efter  väderstrecken, 
Westen,  Siiden  o.  s.  v.  —  Inre 
staden  har  i  sin  helhet  alltmera 
utvecklats  till  ett  "city"-omfåde 
med  starkt  avtagande  fast  befolk- 
ning. En  viss  skillnad  iakttages 
mellan  de  äldre  stadsdelarna  på 
och  närmast  omkring  Spreeön 
samt  affärs-  och  nöjeslivets  cent- 
rum kring  de  stora  trafikstråken 
Unter  den  Linden,  Friedrich- 
strasse  och  Leipziger  Strasse.  — 
Unter  den  Linden  är  B  :  s  mest  mo- 
numentala gatuanläggning,  60  m. 
bred  och  i  mitten  trädplanterad. 
Den  anlades  1047  som  förbindelse- 
led mellan  Tiergarten  och  slottet, 
utbyggdes  senare  till  en  parad- 
gata, där  det  förnäma  livet  flore- 
rade och  de  segerrika  arméerna 
gjorde  sitt  intåg,  men  har  på  se- 
naste åren  genom  uppförandet  av 
affärshus  och  hotell  i  viss  mån 
förändrat  karaktär.  Den  för  från 
Pariser  Platz,  som  öppnar  sig  åt 
Tiergarten  genom  den  av  C.  G. 
Langhans  uppförda  Brandenbur- 
ger  Tor,  fram  till  de  sammanhäng- 
ande platserna  Kaiser-Franz- 
Joseph-Platz  och  Platz  am  Zeug- 
haus,  vid  vilka  de  flesta  offentliga 
byggnaderna  ligga.  Främst  mär- 
kes Tyghuset  (Zeughaus),  jämte 
slottet  B  :  s  vackraste  barockbygg- 
nad, påbörjad  av  Arnold  Nering 
1695  och  fullbordad  av  bl.  a. 
Andreas  Schliiter,  som  utförde  den 
konstnärligt  mest  betydande  delen 
av  skulpturutsmyckningen.  Tj'g- 
huset  inrymmer  nu  vapen-  och 
trofésamlingar.  Vid.  ligga  här 
Königswache  (hög\-akt),  uppförd 
1S16 — 18  av  Schinkel,  universite- 
tet, inrpnt  i  ett  1700-talspalat3, 
ut^■idgat  genom  två  långa,  av  Lud- 
wig  Hoffmann  1913—19  uppförda 


321 


Berlin 


322 


Berlin.    rjendarmen-Markt    (i   förgrunden   Neue  Kirche). 


flyglar,  preussiska  statsbibliote- 
kets väldiga,  1903 — 14  uppförda 
komplex,  Vilhelm  I:s  palats,  upp- 
fört av  C.  F.  Langhans  iik  1830-t., 
operahuset  (Staatsoper  Unter 
den  Linden),  uppfört  av  G.  v. 
Knobelsdorff  på  1740-t.  och  åter- 
uppfört  efter  en  brand  1843  av  C. 
F.  Langhans,  samt  det  på  1600-t. 
uppförda,  på  1700-  och  ISOO-t. 
ombyggda  f.  d.  kronprinspalatset, 
som  numera  inrymmer  Xational- 
galeries  moderna  avdelning.  I 
själva  entrén  till  Unter  den  Lin- 
den står  Rauchs  berömda  ryttar- 
monument  över  Fredrik  den  store. 
Från  Platz  am  Zeughaus  leder 
den  av  Schinkel  byggda  Scliloss- 
briicke  över  till  Lustgarten,  en 
planterad  öppen  plats,  bildad  ge- 
nom omdaning  av  den  forna 
slottsträdgården.  Vid  denna  lig- 
ger slottet,  ett  väldigt  rektangu- 
lärt komplex  i  barockstil,  domi- 
nerat av  en  70  m.  hög,  av  F.  A. 


Stiller  1845 — 53  tillfogad  kupol. 
Slottets  byggnadshistoria  går 
tillbaka  till  1400-t.,  men  nuv. 
utseende  och  omfattning  erhöll 
det  i  huvudsak  under  ledning  av 
Schliiter  (se  ill.  till  d.  o.)  och  J. 
F.  Eosander  v.  Göthe  1698—1713. 
Efter  revolutionen  är  slottet  mu- 
seum (jfr  Tyskland  sp.  1611). 
V.  om  slottet  reser  sig  national- 
monumentet  över  Vilhelm  I,  ut- 
fört 1897  av  R.  Begås,  och  på  den 
från  Schloss-Platz  till  h.  Spree- 
stranden  förande  Kurfiirstenbriic- 
ke  står  Den  store  kurfurstens  lyt- 
tarmonument  av  Schliiter  (se  ill. 
till  d.  o.),  den  tyska  barockskulp- 
turens mästerverk.  I  Lustgartens 
fond  reser  sig  den  1894 — 1905  av 
Julius  Easchdorff  efter  mönster 
av  barockens  centralkyrkor  upp- 
förda domkyrkan  med  förgylld 
kupol.  N.  delen  av  Spreeön,  Mu- 
seen-Insel,  som  fordom  var  en 
särskild   ö,  upptas  av  B:s  vikti- 


11.  ^  I.  e  X.  Suppl. 


323 


Berlin 


324 


Berlin.  Rådhuset. 

gaste  konstmuseer  (se  Tysk- 
land sp.  1610  f.).  Sedan  1911  är 
ett  nytt  museum  under  uppföran- 
de efter  planer  av  A.  Messel  un- 
der ledning  av  L.  Hoffmann,  vil- 
ket jämte  antika  arkitekturfrag- 
ment skall  inrymma  de  förut  i 
Kaiser-Friedrich-Museum  ingåen- 
de samlingarna  av  främre  asia- 
tiska fornsaker  och  äldre  tysk 
konst.  Strax  s.  om  Unter  den  Lin- 
den ligger  en  av  B :  s  vackraste 
monumentalplatser,  Gendarmen- 
Märkt,  med  de  likformiga  1700- 
talskyrkorna  Französisclie  Kirche 
och  Neue  Kirche,  samt  mellan 
dem  B:s  främsta  statliga  talscen, 
Schauspielhaus,  ett  av  Schinkels 
bästa  byggnadsverk.  —  Ung.  vid 
sin  mittpunkt  skares  Unter  den 
Linden  av  Friedrichstrasse,  en  av 
B:s  längsta  och  viktigaste  tra- 
fikådror. I  sin  sträckning  mellan 
Unter  den  Linden  och  Leipziger 
Strasse  utgör  den  jämte  tvärgator 
ett  av  B:s  främsta  nöjescentra. 
Leipziger  Strasse,  som  för  från 
det  gamla  torget  Spittel-]SIarkt 
till  den  planterade,  slutna  Leip- 
ziger Platz  och  den  intensiva  tra- 
fikpunkten Potsdamer  Platz,  är 
B:s  främsta  affärsgata.  Här  ligga 
bl.   a.    de   stora  varuhusen   Tietz 


och  Wcrtheim  (se  ill.  till  Bygg- 
nadskonst sp.  870) ,  det  sena- 
re uppfört  av  Messel  1897—1904 
och  ett  föregångsverk  inom  mo- 
dern nyttoarkitektur.  —  Den  v. 
delen  av  inre  .staden  får  en  oflTiciell 
prägel  genom  de  offentliga  bygg- 
nader, ministerier,  ämbetsverk, 
ambassader  och  legationer,  som 
här  äro  samlade.  I  synnerhet  gäl- 
ler detta  Willielmstrasse,  vid  vil- 
ken även  rikspresidentens  och 
rikskanslerns  palats  (båda  från 
1700-t.)  äro  belägna.  Det  1884—- 
94  av  Paul  Wallot  uppförda  riks- 
dagshuset ligger  i  Tiergartens  n. 
hörn  vid  den  vidsträckta  Platz  der 
Republik  (före  1926  Königsplatz), 
som  smvckas  av  den  (till  minne 
av  fälttågen  1864,  1866  och  1870) 
1869 — 73  resta  Siegessäule  samt 
det  av  Begås  utförda  Bismarck- 
monumentet  och  varifrån  Sieges- 
Allée  utgår.  Mittemot  riksdags- 
huset ligger  den  andra  av  B:8 
statsoperor  (Staatsoper  am  Platz 
der  Republik).  —  De  gamla  stads- 
delarna på  och  närmast  omkr. 
Spreeön  ha  ett  oregelbundet  gatu- 
nät utan  mera  framträdande 
platser  och  gatustråk.  Omkring 
Hausvogtei-Platz  har  storfinan- 
sen och  grosshandeln  sitt  cent- 
rum. I  området  mellan  Spree  och 
Stadtbahn  ligga  viktiga  kommu- 
nalbyggnader, SS.  rådhuset,  upp- 
fört' 1861—69,  och  stadshuset, 
uppfört  1902 — 11  av  L.  HoflFmann, 
samt  B :  s  äldsta  byggnader,  Niko- 
laikyrkan  från  1200— 1400-t.  och 
Mariakyrkan  från  1300-t.  På  h. 
stranden  ligger  det  till  Hohenzol- 
lernmuseum  inrättade  forna  lust- 
slottet Monbijou,  uppfört  av  Eo- 
sander  v.  Göthe  1703,  och  på  v. 
stranden  Märkisches  Museum 
(byggnad  av  Hoffmann),  belysan- 
de Brandenburgs  historia.  — 
Hela  området  på  v.  Spreestranden 
mellan  inre  staden   och  Charlot- 


325 


Berlin 


326 


tenburg  (se  d.  o.)  upptas  av  B:s 
största  park,  Tiergarten,  som 
iirspr.  var  en  till  slottet  hörande 
djurpark.  Invid  Spree  ligger  det 
17S5  uppförda  slottet  Bellevue. 
Utmed  de  kring  parken  löpande 
gatorna  ligga  B:s  elegantaste 
villakvarter.  Vid  dess  v.  ända 
ligga  zoologiska  trädgården  och 
(på  Charlottenburgs  område)  sta- 
tens porslinsmanufaktur,  tekniska 
högskolan,  musikaliska  akademin 
samt  de  1924  sammanslagna  stat- 
liga konst-  och  konsthantverk- 
skolorna. —  De  v.  stadsdelarna, 
Westen,  s.  om  Tiergarten  ocli 
Charlottenburg,  bebos  av  B :  s 
burgna  befolkning.  De  viktigaste 
gatorna  äro  Potsdamer  Strasse, 
som  utgår  från  Potsdamer  Platz, 
och  Kurfiirsten-Damm,  som  utgår 
från  Auguste-Viktoiia-Platz,  i 
vars  mitt  Kaiser-Wilhelm-Ge- 
dächtniskirche,  uppförd  av  F.  L. 
Schwechten  1891 — 95,  reser  sig. 
Utmed  dessa  gator  förskjuter  sig 
affärs-  och  nöjeslivet  västerut  från 
inre  staden.  De  s.  stadsdelarna, 
avskurna  från  de  v.  av  de  stora 
bangårdarnas  (Potsdamer  och  An- 
halter  Bahnhof )  spårsystem,  ha  en 
mera  borgerlig  befolkning.  På  krö- 
net av  Kreuzberg  uppfördes  ISIS 
■ — 21  efter  Schinkels  ritningar  det 
väldiga  nationalmonumentet  över 
befrielsekrigen  mot  Napoleon.  De 
ö.  och  n.  stadsdelarna  äro  säte  för 
B:s  industri  och  ha  till  största 
delen  arbetarbefolkning.  I  n.v. 
ligga  sjukhus,  medicinska  insti- 
tut, fängelser  och  kaserner,  sär- 
skilt omicring  Moabit,  B:s  egent- 
liga proletärstadsdel.  Den  mitt- 
emot på  andra  sidan  Spree  belägna 
Hansaviertel  är  ett  förnämt  bo- 
stadsområde. —  Förorter.  De  tal- 
rika och  delvis  mycket  betydande 
förorterna  (jfr  tab.  sp.  327)  ha 
i  allm.  organiskt  växt  samman 
med  den  äldre  staden.  I  n.,  ö.  och 


Berlin,    Tiergarten    (Kemper-1'latzi, 

s.ö.  ha  de  övervägande  karaktär 
av  industri-  och  arbetarsamhällen 
( Tegel,  Reinickendorf ,  Pankow, 
Lichtenberg,  Nieder-  och  Ober- 
Schöneweide  samt  ISTeu-Kölln  med 
det  stora  varuhuset  Karstadt  vid 
Hermannsplatz),  medan  de  na- 
tursköna och  skog  rika  trakterna 
i  s.v.  kring  den  breda,  sjölik- 
nande  Havel  bort  mot  Pots- 
dam  (se  d,  o.)  präglas  av  en 
synnerligen  burgen  bebyggelse. 
Här  utbreda  sig  invid  barrskogs- 
parken Grunewald  (4,600  har),  i 
vars  n.  del  finnes  ett  stort  sport- 
område  med  stadion  o.  a.  tävlings- 
banor samt  högskola  för  kropps- 
ö\Tiingar,  villasamhällena  Grune- 
wald, Zehlendorf  (med  optisk  in- 
dustri), Dahlem  (med  stor  bota- 
nisk trädgård  och  talrika  veten- 
skapliga o.  a.  institutioner),  Niko- 
lassee  och  Wannsee.  N.  om  Grune- 
wald ligger  vid  Sprées  utflöde  i 
Havel  Spandau  (se  d.  o.),  numera 
med  livlig  industri,  och  ö.  härom 
industriorten  Siemensstadt  (se 
Siemens  &  Halske).  Stads- 


327 


Berlin 


32ö 


Eerlin.    i;uli 


IjL-by^yt   Ijostiidspiirti,   Nni  I 


områdets  sydöstligaste,  skogrika 
del  kring  övre  Sprce  och  dess  bi- 
flod Dahme  ryinmer  talrika  om- 
tyckta utflyktsorter.  Här  ligga 
ilven  industriorterna  Köpenick 
och  Friedrichshagen,  den  senare 
vid  deu  av  Spree  genomflutna 
iliiggelsee.  —  Betr.  undervis- 
ningsväsen, vetenskapliga  oeh  kul- 
turella institutioner  se  T  y  s  k  - 
1  a  n  d  sp.  1609  ff.  —  Förvaltning. 

Berlins    förvaltningsområden    (Bezirke). 
iTCiil.  lolkräkningen  1925.) 

Areal     1,000-t. 
(kvkm.)     inv. 

Mitte   10,4  29C 

Tiergarten  13,e  284 

Wfdding    13,1  352 

Prenzlauer  Berg  10, i  326 

Friedrichshain    8,8  336 

O  iKreuzberg 10,r  377 

Charlottenburg 33,o  345 

Spandau   89,,  112 

Wilmersdorf  51,3  175 

Zehlendorf  52,4  44 

Schöneberg   11,»  232 

Steglitz   28,0  ICl 

Tempelhof   40,3  68 

Neu-Kölln  49,»  290 

Treptow   41,4  97 

KJlpenick  123,7  66 

l.ichtonberg   79,»  199 

AVcissenseo    46,4  5S 

l'aukow  77,4 

Reinickondorf   


Stadt  Berlin  878, ^i 

1  Därav  äro  133,8  kvkm.  bebyggda. 


B.  utgör  ett  med  de  preussiska 
provinserna  likställt  förvaltnings- 
onnåde,  Stadt  Berlin,  och 
indelas  sedan  1920  i  20  huvudde- 
lar, Bezirke  (se  tal),  .sp.  327). 
Förvaltningen  handhaves  —  un- 
der överinseende  av  prov.  Bran- 
denburgs  överpresident  —  av  tvä 
myndigheter,  magistraten  och 
stadsfullmäktige,  die  Stadtverord- 
netenversanuulung.  Magistraten 
l)estär  av  högst  30  medlemmar, 
1)1.  a.  en  överborgmästare  och  en 
borgmästare,  och  Stadtverordne- 
tenversannnlung  av  225  mcdlem- 
uiar,  valda  för  4  år;  varje  Bezirk 
förestås  av  likartade  institutio- 
ner. —  Industri,  handel  och  sjö- 
fart m.  m.  Av  B:s  invånare  levde 
1925  46,2  %  av  industri  och  hant- 
verk och  28,1  %  av  handel  och 
samfärdsel.  Inom  industrin  sys- 
selsattes 1925  751,000  arbetare, 
därav  142,000  i  beklädnads-  och 
textilindustri,  136,000  i  elektro 
teknisk  och  optisk  industri  (bl.  a 
Siemens  &  Hal.ske),  101,000  i  ma 
skin-  och  vagnindustri  (bl.  a 
Borsig),  76,000  i  byggnadsin 
dustri,  73,000  i  metall-  och  me 
tallvaruindustri,  62,000  i  livsme 
delsindustri,  54,000  i  pappers-  ocl 


329 


Berlin — Berlinare 


330 


boktryckeriindustri  och  46,000  i 
trävaruindustri.  Av  största  vikt 
äro  även  den  kemiska  industrin 
samt  tillverkningen  av  musik-  och 
vetenskapliga  instrument  och 
porslinsvaror.  —  B.  har  den 
största  betydelse  som  penning- 
marknad och  handelsmetropol. 
Det  är  en  av  världens  förnämsta 
inlandshanmar,  gynnad  av  de 
kanaliserade  floderna  Spree  och 
Havel  och  av  ett  rikt  kanalnät, 
.som  förenar  B.  med  Elbe,  nedre 
Öder  (Berlin — Stettinkanalen;  se 
S  tett  in  sp.  1557)  och  övre 
Öder;  genom  stadsområdet  löper 
även  Teltowkanalen  mellan  Havel 
och  Spree.  Viktigaste  hamnar 
äro  Westhafen  (i  bruk  sedan 
1923)  vid  Berlin — Stettinkanalen, 
n.  om  ]\Ioabit,  och  Osthafen  n.  om 
Neu-Kölln.  1926  ankommo  till  B. 
39,782  fartyg  med  en  last  av  7,1 
mill.  ton  och  tillfördes  genom 
järnvägarna  13,7  mill.  ton  varor; 
s.  å.  utgjorde  de  från  B.  avsända 
varorna  6,1  mill.  ton.  Handeln 
omfattar  bl.  a.  kol  och  koks,  sten 
o.  a.  mineral,  metaller,  livsmedel 
och  trävaror.  B.  är  jämte  Leipzig 
ledande  inom  den  tyska  bokhan- 
deln. I  B.  höllos  1926  24  mässor 
och  industriutställningar.  I  om- 
givningarna finnas  ansenliga 
trädgårdsanläggningar.  —  Eom- 
tmmikationcr.  B.  är  kontinentens 
centrala  och  förnämsta  järnvägs- 
knut, varifrån  11  viktiga  linjer 
utgå.  Huvudbangårdarna  för 
f  järrtraf iken  äro :  S  c  h  1  e  s  i  - 
Rcher  Bahnhof  och  B  a  h  n  - 
hof  Friedriohstrasse, 
bägge  för  tåg  västerut  via  Han- 
nover (därifrån  till  Nederländer- 
na 1.  över  Köln),  tåg  mot  s.v.  till 
Frankfurt  am  Main  och  tåg  öster- 
ut via  Frankfurt  an  der  öder 
(därifrån  till  Polen  1.  s.ö.  Euro- 
pa) och  via  Königsberg,  A  n  - 
halter  Bahnhof  för  tåg  sö- 


derut till  Halle( — Miinchen — Ita- 
lien), Leipzig( — Österrike)  1. 
Dresden  ( — s.ö.  Europa) ,  P  o  t  s  - 
damer  Bahnhof  för  tåg  mot 
s.v.  via  Magdeburg,  L  e  h  r  t  e  r 
Bahnhof  för  tåg  till  Hamburg 
och  Bremen,  Stettiner 
Bahnhof  för  tåg  till  Stettin 
samt  till  Sassnitz  och  Warne- 
miinde,  varifrån  ångfärjor  utgå 
till  resp.  Sverige  och  Danmark, 
och  G  ö  r  1  i  t  z  e  r  Bahnhof  för 
tåg  mot  s.ö.  till  Görlitz.  Dessa 
stationer  äro  säckbangårdar  utom 
de  båda  förstnämnda,  vilka  äro 
genomgångsbangårdar,  belägna  på 
den  16  km.  långa  Stadtbahn, 
som  löper  genom  de  centrala 
stadsdelarna  och  även  har  spår 
för  lokal-  och  förortstrafiken. 
Denna  betjänas  dessutom  av  den 
44  km.  långa  Ringbahn,  som 
bildar  en  ring  runt  egentliga 
staden  och  vars  västligaste  och 
östligaste  delar  förenas  genom 
Stadtbahn,  vid.  av  tolv  förorts- 
banor samt  av  elektriska  hög- 
och  underjordiska  banor  (längd 
över  50  km.),  elektriska  spårvä- 
gar och  omnibuslinjer.  Trafikvä- 
sondet  är  synnerligen  välordnat, 
och  gatutrafiken  präglas  ej  av 
samma  överlastning  som  t.  ex.  i 
Paris.  I  B.  leda  över  floder  och 
kanaler  445  broar,  därav  150  i 
gamla  B.  B.  är  Europas  största 
knutpunkt  för  lufttrafiken.  Sedan 
1924  finnes  jämte  de  äldre  flyg- 
stationerna Staaken  (v.  om  Span- 
dau)  och  Adlershof  (s.ö.  om  Neu- 
Kölln)  en  storartad  central  flyg- 
station på  Tempelhofer  Feld  v. 
om  ISTeu-Kölln  (se  ill.  till  Luft- 
trafik. Suppl.). 

Berlin  [ba'lin],  I  r  vin  g,  f. 
1888,  nordamerikansk  musiker  av 
rysk-judisk  börd.  B.  är  en  av  de 
fiamgångsrikaste  kompositörerna 
av  modern  dansmusik. 

Berli'nare,   på   1700-t.    använd 


331 


Berlin — Stettinkanalen — Bernstein 


332 


täckvagn  med  i  S-formiga  fjädrar 
högt  iippluingd  vagnskoi'g. 

Berlin — Stettinkanalen,  II  o  - 
h  e  n  z  o  1 1  e  r  n  k  a  n  a  1  e  n,  se 
S  t  e  1 1  i  n  sp.   1557. 

*Bermondt-Avalov,  Pavel 
Mihailovitj,  furst  A  v  a  1  o  v, 
utvisades  1922  från  Tyskland. 
Han  har  bl.  a.  utgivit  Im  Kampf 
gepcn  den  Bolschewismus   (1925). 

Bermuda(s)rigg  [bamjo'- 

d8(s)-],  se  IMareonirigg  och 
ill.  till  Segling  sp.  362. 

*Bermudaöarna  ba  en  yta  av 
50  kvkni.  och  31,000  inv.,  diiiav 
16.000  vita;  f.  ö.  negrer  och  mu- 
latter  (1927). 

*Bern.  1.  Kantonens  yta  är 
6,884  kvkra.  —  2.  Bland  B :s  bygg- 
nader märkas  förbundsförsam- 
lingens väldiga  palats,  bestående 
av  tre  byggnader,  uppförda  under 
1800-t:s  senare  hälft,  den  sengo- 
tiska domkyrkan,  uppförd  1421 — 
1598,  och  Zeitglockenturra,  en  till 
klocktorn  förvandlad  medeltida 
stadsport,  vilken  av  ålder  betrak- 
tats som  stadens  vårdtecken,  ö. 
om  Aar  ligga  nyare  stadsdelar, 
vilka  förbindas  med  den  övriga 
staden  genom  mäktiga  broar. 
Betr.  B:s  kulturella  institutioner 
se  Schweiz  sp.  282  f .  B.  har 
stark  radiostation  (5,000  meter- 
ampere).  —  Historia.  B.  gi'unda- 
des  1191,  blev  fri  riksstad  1218, 
ingick  1353  i  schweiziska  edsför- 
bundet och  utvecklade  sig  till  en 
av  Schweiz'  mäktigaste  städer. 
Sedan  reformationen  152S  införts  i 
B.,  stod  det  jämte  Ziirich  i  spetsen 
för  det  protestantiska  Schweiz. 
1848   blev  B.   förbundshuvudstad. 

*Bemadotte.  Baron  Oscar 
C.  J.  B.  avled  1911.  Den  nuv.  in- 
nehavaren av  barontiteln  och 
fideikommisset  Louvie  är  hans 
son  Oscar  B.  —  Prinsparet  B. 
erhöll  1892  luxemburgskt  ärftligt 
adeiskap  med  titlarna  greve  och 


grevinna  af  ^A'isborg.  Deras  ätt- 
lingar bära  därefter  det  med  grev- 
1ig  titel  förenade  namnet  af  Wis- 
borg  men  ha  vid  sidan  därav  be- 
hållit det  gamla  släktnamnet  B., 
varmed  dock  för  deras  vidkom- 
mande ingen  titel  är  förenad. 

*Bern-Alperna,  se  ill.  till 
Schweiz    sp.    285 — 28G. 

Bernanos  [-nå'ss],  Georges, 
f.  ISSS,  fransk  författare,  känd 
genom  sin  katolskt  tendentiösa 
roman  Sous  le  soleil  de  Satan 
(1926;  Under  djävnalens  färla, 
1928)  med  dess  skakande  skild- 
ringar av  en  själs  hemsökelser. 

Bernard  [-na'r],  franska  för- 
fattare. 1.  Tristan  B.,  f.  1866, 
har  jämte  romaner  och  noveller 
ur  Parislivet  skrivit  ett  stort  an- 
tal populära  komedier,  av  vilka 
Uanglais  tel  qu'on  le  parle  (1899; 
English  spöken)  ofta  uppförts  i 
Sverige.  —  2.  Jean  Jacques 
B.,  f.  1888,  den  föregts  son,  är  en 
intim  och  förfinad  psykolog,  av 
vars  subtila  kärleksdramer  Le 
printemps  des  autres  (1924)  upp- 
förts i  Sthlm  1925  av  Lugné-Poe. 

Berndtson,  Gunnar,  f.  1854, 
d.  1895,  finländsk  målare.  B.  kom 
ung.  samtidigt  med  Edelfelt  till 
Paris,  där  han  starkt  påverkades 
av  det  mondäna  salongsmåleriet. 
I  en  elegant,  bl.  a.  av  Meisson- 
nier  influerad  stil  har  han  skild- 
rat historiska  motiv  och  återgivit 
scener  ur  konstnärslivet. 

*Bernhardt,  Sarah,  avled 
1923. 

Bernka'stel-Kues  [ko'es],  liten 
stad  i  Rhenprovinsen,  Preussen, 
vid  Mosel.  Berömd  vinodling. 

*  Bernstein,  Henry,  vars  dra- 
matiska författarskap  vanl.  byg- 
ger på  rena  sensationsmoment, 
har  även  framträtt  med  intima, 
psykologiska  studier  (bl.  a.  La 
galerie  des  glaces,  1924;  Spegel- 
galleriet, uppf.  i  Sthlm  1926). 


333 


Bernstorff — Berzelius 


334 


♦Bernstorff.  3.  J.  H.  v.  B.  var 
1921 — 24  led.  av  riksdagen.  Han 
har  utgivit  memoarer  från  sin 
ambassadörstid  under  titeln 
Deutschland  und  Amerika  (1920). 

*Bernström,  John,  avled 
1925. 

*Bemtsen,  Klaus,  avled 
1927.  Han  avgick  1922  som  för- 
svarsminister men  återinträdde 
kort  därefter  i  regeringen  som 
minister  utan  portfölj.  Ss.  sådan 
avgick  han  1924. 

*Beronius.  3.  J.  O.  B.  var  son 
till  B.  2. 

Bero'ssos,  omkr.  300  f.  Kr., 
babylonisk  j^räst,  skrev  på  gre- 
kiska sitt  fosterlands  historia. 

Berry  koncernen  [be'rri-], 

engelsk  tidningstrust,  ledd  av 
bröderna  lord  W.  E.  Berry  (f. 
1879)  och  sir  G.  Berry  (f.  1883). 
Till  B.  äro  bl.  a.  anslutna  Daily 
Telegraph,  Financial  Times  och 
Sunday  Times. 

Berrykoppling  [be'rri-],  an- 
ordning till  minskning  av  tom- 
gångsförluster  vid  transformator- 
anläggningar. I  serie  med  huvud- 
transformatorn Ti,  som  täcker  det 
normala  energibehovet,  är  inkopp- 
lad en  mindre  hjälptransf ormator 
T 2,  som  tillgodoser  det  reducerade 
energibehovet  (t.  ex.  nattetid).  Ee- 
läet  R,  som  genomflytes  av  belast- 
ningsströmmen, dirigerar  härige- 
nom dubbelomkastaren  O,  vilken  i 
ett  läge  kortsluter,  i  ett  annat 
öppnar  hjälptransformatorns  bå- 
da kretsar.  Vid  låg  belastning  äro 
kretsarna  öppna  över  O,  varvid 
spänningen  fördelar  sig  på  de 
båda  transformatorerna  i  förhål- 
lande till  deras  impedanser.  Här- 
igenom erhåller  hjälptransforma- 
torn  den  ojämförligt  största  delen 
av  totalspänningen,  varför  belast- 
ningen så  gott  som  fullständigt 
uppbäres  av  denna  transformator. 
Vid    ökad   belastning   kortslutas 


Berrykoppling. 

dess  lindningar,  och  energileve- 
ransen övertages  helt  av  huvud- 
transformatorn. 

*Bersbo,  se  även  Åtvida- 
berg sp.  1498. 

*Berthelot.  3.  Philippe  B. 
fick  192.5  amnesti  och  inträdde 
åter  i  befattningen  ss.  utrikesmi- 
nisteriets generalsekreterare. 

Be'rtram,   se  Matt  ram. 

Be'rtram,  M  e  i  s  t  e  r  B.,  tysk 
bildsnidare  och  målare,  verksam  i 
Hamburg  från  1367,  d.  kort  före 
1415.  Hans  främsta  bevarade  verk 
är  ett  altarskåp  för  Petrikyrkan  i 
Hamburg,  nu  i  Kunsthalle.  Hans 
stil  är  dramatisk  och  uttrycksfull. 

*Bertramrot.  Anacy'clus  till- 
hör fam.  Compo'sitae. 

Bertrand  [-ra'r)],  Louis,  f. 
1866,  fransk  författare,  led.  av 
Fr.  akad.  1925,  har  i  sina  romaner 
spec.  behandlat  rasfrågor  i  Medel- 
havsländerna och  bl.  a.  i  Uinva- 
sion  (1907;  Invasionen,  1922)  liv- 
fullt skildrat  de  i  Marseille  bo- 
satta italienska  arbetarnas  liv. 
Han  har  även  skrivit  en  monografi 
över  Ludvig  XIV   (1923). 

Bert  rand  de  Bom,  se  de 
B  o  r  n. 

Bertrand  -  T  hi  el  processen 
[bärtra'i)-til-],  se  Martinpro- 
cessen sp.   1299. 

*Berzelius,  -L  J-  Av  stor  bety- 
delse var  under  lång  tid  B:s 
elektrokemiska  teori, 
enl.  vilken  atomerna  i  en  förening 


335 


Besangon — Bessel 


336 


äro  elektriskt  laddade  och  därför 
sanmianhiillas  av  don  elektrosta- 
tiska  attraktionen.  Teorin  över- 
gavs, då  dess  f;enoni förande  jnötte 
svårigheter  spec.  betr.  organiska 
föreningar,  men  \V.  Kossel  har  i 
sin  teori  för  heteropolära  moleky- 
ler återupptagit  samma  grund- 
tanke. 

*Besan?on  är  säte  för  ett 
mindre  universitet. 

*Beskow.  1.  Bernhard  v. 
B.  Bland  B:s  prosaarbeten  mär- 
kas, jämte  hans  minnesteckningar, 
Y  and  ringsminnen  (2  bd,  1S33 — 
34),  den  populärfilosofiska  skrif- 
ten Om  sjcäcns  helsa  (1S56)  och 
hans  ofullbordade  Lefnadsminnen 
(postumt  utg.  1870),  där  han 
bl.  a.  ger  en  framställning  av 
1809  års  händelser.  B :  s  ^i:terst 
intressanta  brevA-äxling  med  P.  D. 
A.  Atterbom  har  utgivits  av  C. 
Santesson  (3  bd.  1926—28),  vil- 
ken även  1929  påbörjat  utgivning- 
en av  B:s  brevväxling  med  H. 
Järta.  ■ —  4.  Jakob  B.  avled 
1928.  Han  var  finansminister  även 
i  Tryggers  ministär  1923 — 24  och 
blev  generaldirektör  i  Domänsty- 
relsen 19:15. 

Beskow,  August,  f.  ISSO, 
ämbetsman.  B.  b'ev  expeditions- 
chef i  civildepartementet  1917, 
statssekreterare  i  kommunika- 
tionsdepartementet 1920,  var  t.  f. 
landshövding  i  Xorrbottens  1. 
1923—24  och  blev  1925  landshöv- 
ding i  Kronob.  1.  Han  ingick  som 
konsultativt  statsråd  i  Lindmans 
andra  ministär  1928. 

*Besnard.  1.  Albert  B.  blev 
1913  direktör  för  Franska  akade- 
min i  Rom,  1922  för  École  des 
beaux-arts  och  1924  led.  av  Fr. 
akad. 

Besparingskommittéer,  h  e  - 
s  p  a  r  i  n  g  s  s  a  k  le  u  n  n  i  g  a. 
benämning  på  de  kommittéer  ocli 
enskilda   sakkunniga,   som  under 


.senaste  årtiondet  haft  uppdrag 
att  utreda  möjligheterna  för 
åstadkommande  av  besparingar  i 
statens  förvaltande  verksamhet 
och  föreslå  åtgärder  i  detta  syfte. 
Efter  några  inledande  åtgärder 
på  ministären  v.  Sydows  initiativ 
1921,  som  icke  ledde  till  något  på- 
tagligt resultat,  tillkallades  av 
Brantings  andra  ministär  19  2  2 
års  b  e  s  p  a  r  i  n  g  s  s  a  k  k  u  n - 
niga  för  att  biti  äda  finansmi- 
nistern F.  V.  Thorsson  vid 
granskningen  av  ämbetsverkens 
statförslag.  Entledigandet  av  åt- 
skillig extraordinariepersonal  och 
nedprutandet  av  huvudtitlarnas 
slutsummor  blev  det  huvudsak- 
liga resultatet  av  dessas  verksam- 
het. Av  Tryggers  regering  tillsat- 
tes därefter  19  2  3  års  b  e  s  p  a  - 
r  i  n  g  s  k  o  m  m  i  1 1  é,  efter  sin 
ordf.,  landshövdingen  S.  Linnér, 
kallad  den  Linnérska.  med  det 
vidsträckta  uppdraget  att  under- 
söka möjligheterna  för  begräns- 
ning av  statens  förvaltningsupp- 
gifter. Den  framlade  förslag  till 
omorganisation  av  flera  stora  för- 
valtningsområden men  rönte  icke 
framgång  och  erhöll  på  egen  be- 
gäran entledigande  1925.  Av  den 
Ekmanska  legeringen  tillsattes 
två  kommittéer,  1926  års  be- 
sparingssakkunniga 
och  1927  års  besparings- 
n  ä  m  n  d.  Av  den  andra  Lind- 
nianska  regeringen  blevo  båda 
dessa  kommittéer  i  början  av 
1929  indragna  efter  att  ha  fått 
slutföra  sina  närmaste  uppgifter, 
och  i  stället  tillsattes  fem  eko- 
no m  i  s  a  k  k  u  n  n  i  g  a.  vilka 
var  för  sig  under  finansministerns 
ledning  skola  verkställa  under- 
sökningar och  avge  förslag  i  syfte 
att  åstadkomma  ökad  ekonomise- 
ring  inom  olika  grenar  av  stats- 
föivaltningen. 

*Bessel,  F.  W.,  var  även  verk- 


337 


Bessemerprocessen — Betydelse 


338 


sam  inom  matematiken,  där  han 
införde  de  efter  Iionom  uppkallade 
funktionerna,  som  fått  stor  betj^- 
delse  inom  den  matematiska  fysi- 
ken, samt  inom  geodesin  (se 
L  ä  n  g  d  m  ä  t  n  i  n  g  sp.  962) . 

*  Bessemerprocessen,  se  även 
Lillbessemer  processen. 

Bestorp,  järnvägsstation  i 
Vårdnäs  skn,  östergötl.  1.,  vid 
östra  centralbanan.  Vid  B.  fin- 
nes en  såg  (äg.  Trävaru  a.  b. 
TsTorrköpings   exporthyvleri) . 

*Bestusjev-Rjumin.  2.  A  1  e  k  - 
sej  B.  berövades  1758  sin  riks- 
kanslersvärdigliet  på  grund  av 
sin  opposition  mot  Rysslands  an- 
slutning till  den  antipreussiska 
koalitionen  i  Sjuåriga  kriget  och 
på  grund  av  misstankar,  att  han 
förberedde  en  statskupp  till  för- 
mån för  dåv.  storfurstinnan  Ka- 
tarina   (sedermera  Katarina  II). 

*Bestämning.  Språliv.  Satsdel, 
som  är  underordnad  en  annan 
("huvudordet")  och  närmare 
specificerar   dennas  betydelse. 

Beständiga  gaser,  detsamma 
som  permanenta  gaser  (se  Ga- 
ser sp.  1080). 

Bestötlåda,  se  Stötlåda. 

Betai'n,  trimetylglykokoll,  en 
aminosyra  (se  d.  o.),  som  före- 
kommer i  saften  av  vitbetan. 

Be'tastrålar,  ,?-strålar,  se  R  a  - 
d  i  u  m  sp.  805. 

Beted,  järnvägsstation  i  Järn- 
skogs skn,  Värml.  1.,  vid  Dal — • 
Västra  Värmlands  järnväg.  Från 
B.    bispar   till    Skillingsfors. 

Bete  noire  Tbät  noa'r],  fr.,  cg. 
svart  djur.  "svarta  fåret". 

Betesgröe,  se  P  o  a. 

Betfluga,  PegomyUa  h.yoscy'a- 
mi,  liten,  grå,  svartborstig  fluga, 
vars  larv  gör  skada  på  betor,  spe- 
nat o.  a.  mållväxter  genom  att 
fräta  på  bladens  inre.  Motarbetas 
genom  bortrensning  och  förstö- 
ring av  angripna  plantor. 


*Béthune  hade  1926  20,000  inv. 

Be'ting,  timmer  med  en  tvärs- 
igenom inslagen  grov  nagel.  B. 
anbringas  vanl.  å  backen  å  ett 
fartyg  för  beläggning  av  ändar 
och  förtöjningstrossar.  Vid  fäll- 
ning av  ankare  å  äldre  fartyg 
betas  ankarkättingen  runt  en 
kraftig  B.  av  tackjärn  och  löper 
ut  runt  denna.  Ä  nyare  fartyg 
tjänstgör  ankarspelet  som  B. 

Bétise  rbäti's],  fr.,  dumhet. 

Betjänte,  i  äldre  språkbruk 
sammanfattande  benämning  på 
statens  1.  kyrkans  tjänstemän  av 
lägre  grad,  t.  ex.  k  r  o  n  o  b  e  - 
tjänte  (länsmän  och  fjärdings- 
man), kyrkobetjänte 
(präster  och  klockare)  o.  s.  v. 
Sedermera  fick  B.  bet.  betjäning 
vid  statens  verk,  vaktmästare. 

Betlyftare,  maskin  för  att  vid 
skörden  lossa  betor  ur  jorden. 

*  Betong.  Om  betongpålar  se 
även  S  i  m  p  1  e  X  p  å  1  a  r.  Se  även 
Gasbetong.    Suppl. 

Bett,  se  Betsel. 

Betteljärn,  Bettelma- 
s  k  i  n,  vanlig  form  för  bertel- 
jiirn,  l)ertclmaskin. 

*Bettna.  Framdeles  skola  Vre- 
na  och  Hälla  förenas  med  B.  till 
ett  pastorat. 

*Bettrötthet,  jfr  J  ord- 
trötthet. 

Betulander,  G  o  1 1  h  i  1  f,  f . 
1872,  ingenjör,  verkstadsingenjör 
i  Telegrafstyrelsen  från  1907, 
känd  som  konstruktör  av  automa- 
tiska telefonanläggningar  (se 
Telef  on  i  sp.  881). 

Betuwe  [-ty've],  se  Gelder- 
1  a  n  d. 

Betydelse.  Den  språkveten- 
skaplifia  termen  B.  har  länge  an- 
setts självklar  till  sin  innebörd.  B. 
har  fattats  ss.  den  föreställning, 
det  begrepp  o.  d.,  som  en  talande, 
resp.  ett  språksamfund  förbinder 
med  ett  ord,  uttryck  o.  s.  v.,  1.  ss. 


339 


Bevattning — Bhopal 


340 


det  psykiska  innehåll,  som  den  ta- 
lande vill  överföra  på  mottagaren 

0.  d.  Utgående  från  modern  filo- 
sofiskt-logisk  forskning  hävda  nu 
flera  forskare,  att  B.  övcrhu\T^ul 
icke  (1.  blott  till  viss  grad)  är  en 
psykisk  företeelse  utan  främst 
innebär  en  hänvisning  på  något 
objektivt,  på  ett  "'sakförhållande" 
e.  d.  B.  definieras  då  t.  ex.  som 
relationen  mellan  det  språkliga 
uttrycket  och  detta  objektiva. 

*Bevattning.  Jämte  uppdäm- 
ning och  översilning  har  på  se- 
naste åren,  framför  allt  i  Tysk- 
land, regnbevattning  bör- 
jat auA^ändas  även  vid  åkerbruket. 
Därvid  sprutas  vattnet  från  en  i 

1.  över  fältet  nedlagd  rörledning 
finfördelat  genom  spridningsmun- 
stycken över  markytan. 

Beveridge  [be'%TTidj],  sir 
William  Henry  B.,  f.  1879, 
engelsk  nationalekonom,  förestån- 
dare för  London  School  of  Econo- 
mics  and  Political  Science  1919. 
I  sin  vetenskapliga  produktion 
har  B.  bl.  a.  behandlat  arbetslös- 
hetsproblemet {Unemploymcnt,  a 
problem  of  indiistry,  1909). 

Bewick  [bjo'ik],  Thomas,  f. 
1753,  d.  1828,  engelsk  grafiker. 
B.  inledde  en  förnyelse  av  det 
konstnärliga  träsnittet  i  England 
och  uppfann  en  ny  teknik,  trä- 
sticket (se  Träsnitt),  vari 
han  utförde  en  mängd  bokillustra- 
tioner,  sär.skilt  djurbilder. 

Bexell,  David,  f.  1861,  mis- 
sionsbiskop. B.,  som  1912 — 27  var 
Svenska  kyrkans  missionsstyrel- 
ses ombvid  i  Indien,  är  sedan  1927 
biskop  i  den  evangelisk-lutherska 
tamilkyrkan. 

Bexheda,  annan  form  för 
Bäckseda. 

Bey,  se  Bej. 

*Beyle,  Henri.  B:s  Le  rouge 
et  le  noir  finnes  i  sv.  övers.  (Rött 
och  svart,  2  dir,  1918). 


Beyron,  Einar,  f.  1901,  ope- 
rasångare (tenor),  sedan  1926 
anställd  vid  Kungl.  teatern,  där 
han  framgångsrikt  utfört  ett 
stort  antal  roller. 

Beyrouth  [bäro'tt],  franska 
formen  för  Beirut. 

Beyschlag  [ba'jsjlach], Franz, 
f.  1856,  tysk  geolog,  chef  för 
Preussens  geologiska  statsanstalt 
i  Berlin  1907—23,  har  utgivit  en 
mängd  arbeten  i  praktisk  geologi 
samt  redigerat  den  internatio- 
nella geologiska  kartan  över 
Europa    (skala    1  :  1,5   mill.). 

de  Béze  [da  bäs]  (lat.  Be'za), 
Théodore,  f.  1519,  d.  1605, 
fransk  reformert  teolog,  prof.  i 
Lausanne  1549—58,  i  Geneve 
1559.  B.  var  efter  Calvins  död 
kalvinisternas  erkände  ledare. 
Bland  hans  arbeten  märkas  en 
fransk  övers,  av  Psaltaren,  en 
latinsk  övers,  av  K.  T.  samt  en 
levnadsteckning  över  Calvin. 

*Béziers  hade  1926  66,000  inv. 

*Bhagavadgita  finnes  i  sv. 
övers,  av  K.  F.  Johansson  i 
Främmande  religionsurkunder 
II:  1     (1907—08). 

*Bharatpur  hade  1921  en  yta 
av  5,160  kvkm.  och  496,000  inv. 
Huvudstaden  hade  33,000  inv. 

Bharo'ch,  se  B  r  o  a  c  h.  Suppl. 

Bhatga'r,  ort  i  presidentskapet 
Bombay.  Britt.  Indien,  c:a  45  km. 
s.v.  om  Poona.  Vid  B.  har  för  be- 
vattningsändamål 1928  i  floden 
Xira  fullbordats  en  storartad 
dammanläggning,  som  uppdäm- 
mer  en  38  kvkm.  stor  sjö. 

*Bhaunagar,  som  tillhör  Ka- 
thiawarstaterna,  lyder  nu  under 
agenten  för  Västra  Indiens  stater 
(jfr  d.  o.).  Staten  B.  omfattade 
1921  7,407  kvkm.  med  424,000  inv. 

*Bhopal  omfattade  1921  17,876 
kvkm.  med  692,000  inv.,  därav 
45,000  i  huvudstaden. 


341 


Bhubaneswar — Bibliotek 


342 


Bhubaneswa'r,  liten  stad  i 
prov.  Bihar  och  Orissa,  Britt.  In- 
dien, nära  Cuttack,  i  Mahanadis 
delta.  B.  var  c:a  500—1000  e.  Kr. 
huvudstad  i  ett  självständigt  rike 
Orissa  och  har  från  denna  och  se- 
nare tid  ett  stort  antal  tempel, 
av  vilka  Stora  templet  och  Muk- 
tesvaratemplet  räknas  till  de 
konstnärligt  mest  framstående 
hinduiska  templen. 

*Bhutan.  Ytan  uppskattas  till 
c :  a  46,600  kvkm. 

Bi-  (lat.,  av  bis,  två  gånger), 
två-,  dubbel-. 

Bialik,  Chajim  Nachman, 
f.  1873,  rysk  judisk  skald.  Ge- 
nom sina  dikter  på  nyhebreiska, 
av  vilka  en  samlad  upplaga  ut- 
kom 1908,  framstår  B.  som  en  av 
den  nationellt  judiska  rörelsens 
främsta  litterära   representanter. 

*Bialystok,  B  i  a  1  y  s  t  o  k 
[-oystå'k],  är  nu  huvudstad  i  ett 
polskt  departement  B.  (32,745 
kvkm.,    1,308,000  inv.    1921). 

Biba'n  al-Mulu'k,  se  T  e  b  e  sp. 
846. 

*  Bibel.  Den  svenska  övers,  av 
N.  T.  av  1526  intar  en  tämligen 
självständig  hållning  gentemot 
Luthers  övers,  av  1522.  Däremot 
står  Gustav  Vasas  bibelövers,  av 
1541  i  starkt  beroende  av  Luthers. 

*  Bibelforskaren  upphörde 
1923. 

Bibeltrogna  Vänner,  se  M  i  s  - 
sionssällskapet  Bibel- 
trogna Vänner. 

Bibie'na,  se  G  a  1 1  i  B  i  - 
b  i  e  n  a. 

Bibliogra'phisches  Institut 
[-to't],  ett  av  Joseph  Meyer  (se  d. 
o.  1,  sp.  12)  1826  grundat  bokför- 
lag i  Gotha,  sedan  1874  förlagt 
till  Leipzig,  känt  för  sina  ut- 
märkta upplagor  av  klassiker,  en- 
cyklopedier  och  kartverk. 

*Bibliotek.  Till  komplettering 
av  i  huvudarbetet  lämnade  uppgif- 


ter ang.  en  del  större  B.  lämnas 
här  några  senare  siffror.  Amerika. 
Libraryof  Congress:  över 
3,566,000  böcker  och  småskrifter, 
över  1  mill.  kartor  och  bilder,  över 
1  mill.  musikalier  och  över  1  mill. 
handskrifter.  New  York  Pub- 
1  i  c  L  i  b  r  a  r  y :  sammanlagt  över 
2,971,000  bd  och  småskrifter,  där- 
av 1,181,500  bd  i  utlåningsavdel- 
ningarna, 43  filialer  i  egna  bygg- 
nader. —  England.  B  r  i  t  i  s  h 
Museum:  över  3  mill.  bd. 
Bodleian  Library  i  Ox- 
ford: 1,250,000  bd  och  40,000 
handskr.  Universitetsbib- 
lioteket i  Cambridge :  över  1 
mill.  bd  och  över  10,000  handskr. 
—  Frankrike.  Bibliothéque 
Nationale:  4  mill.  bd,  300,000 
kopparstick  m.  m.  och  125,000 
handskr.  Bibliothéque  S:te 
Geneviéve:  500,000  bd  och  3,900 
handskr.  —  Italien.  V  a  t  i  - 
kanska  biblioteket:  c:a 
350,000  bd  och  53,000  handskr. 
Biblioteca  Nazionale 
Centrale  i  Florens:  750,000 
bd.  —  Tyskland.  Preussische 
Staatsbibliothek  i  Ber- 
lin: 2,128,000  bd  (incl.  musika- 
lier) och  56,800  handskr.  D  e  u  t  - 
scheBiichereii  Leipzig :  c :  a 
665,000  bd  (årlig  tillväxt  c:a 
55,000).  —  Ryssland.  Offent- 
liga statsbiblioteket  i 
Leningrad:  c:a  4,5  mill. 
böcker  och  småskrifter  samt 
240,000  handskr.  L  e  n  i  n  b  i  b  - 
lioteket  i  Moskva:  3, .5 
mill.  bd.  —  Norden  (utom  Sve- 
rige) .  Det  kongelige  Bib- 
liotek i  Köpenhamn :  c :  a 
850,000  bd  och  småskrifter.  Uni- 
versitetsbiblioteket i 
Oslo:  c:a  700,000  bd  och 
småskrifter.  Universitets- 
biblioteket i  Helsingfors : 
c:a  500,000  bd.  —  Sverige. 
Kungliga     Biblioteket 


343 


Bibliotek 


344 


(se  (1.  o.,  även  Suppl.)  :  över 
500,000  bd,  c:a  1,550,000  små- 
skrifter, över  12,000  liandskr. 
Uppsala  univeisitets- 
bibliotek:  c:a  700,000  bd  och 
c:a  17,000  hand  skr.  Lunds  uni- 
versitetsbibliotek:  c:a 
400,000  bd  och  över  7,000  hand- 
skr.  Stockholms  stads- 
bibliotek (se  d.  o.,  även 
Suppl.)  :  252,000  bd,  därav  i  hu- 
vudbiblioteket 165,000,  de  öv- 
riga i  13  större  1.  mindre  filia- 
ler. — •  1927  utgjorde  antalet 
statsunderstödda  folkbiblio- 
tek 1.206  och  antalet  skol- 
bibliotek 1,299.  Statsbi- 
dragsbeloppen uppgingo  för  de 
förra  till  205,027  kr.  och  för  de  se- 
nare till  143,285  kr.  Antalet 
studiecirkelbibliotek 
i  statsunderstödda  riksförbund  ut- 
gjorde 1926—27  3,498,  och  de  till 
dessa  förbund  utgående  statsbi- 
dragen uppgingo  tills,  till  135,229 
kr.  De  båda  kommittéer,  som 
sedan  resp.  1918  (de  s.  k.  biblio- 
tekssakkunniga) och  1920  (de  s.  k. 
folkbildningssakkunniga)  haft  att 
utreda  frågor  rör.  svenskt  biblio- 
teksväsen och  framkomma  med 
förslag  till  omorganisation  (se 
Bibliotek  sp.  1467  f.  och 
Folkbildningsarbetet 
sp.  239  f.,  även  Suppl.),  avgåvo 
båda  sina  förslag  1923.  Kommit- 
téerna ha  på  olika  men  var- 
andra kompletterande  vägar  sökt 
skapa  en  mellanform  av  B. 
mellan  de  stora  vetenskapliga 
B.  och  mängden  av  folkbib- 
liotek. Enl.  bibliotekssakkunniga 
skulle  de  gamla  stiftsbiblioteken 
utvidgas  till  av  staten  administ- 
rerade "landsbibliotek",  enl.  folk- 
bildningssakkunniga skulle  de 
kommunala  folkbiblioteken,  med 
Iiibehållande  av  sin  kommunala 
karaktär  men  med  ökat  statsun- 


derstöd få  till  uppgift  att  vara 
centralbibliotek  för  större  områ- 
den. I  stort  sett  i  enlighet  med 
det  förra  förslaget  har  Linkö- 
pings stiftsbibliotek  genom  riks- 
dagsbeslut 1926  omorganiserats 
till  landsbibliotek  med  ett  central- 
biblioteks uppgifter  för  östergöt- 
lands  1.  (namnet  ändrades  till 
Linköpings  stifts-  och  landsbib- 
liotek). 1929  års  riksdag  har  vi- 
dare på  K.  M:ts  förslag  beslutat 
en  omorganisation  av  det  svenska 
folkbiblioteksväsendet,  som  i 
princip  ansluter  sig  till  folk- 
bildningssakkunnigas förslag. 
Maximum  för  det  statsbidrag, 
som  kan  utgå  för  biblioteksverk- 
samhet inom  en  och  samma  kom- 
mun, utgör  bortsett  från  central- 
bibliotcksanslaget  10,000  kr.,  var- 
av 7,000  kr.  skola  utgå  med  för- 
månsrätt för  folkbibliotek  och 
3,000  kr.  med  förmånsrätt  för 
studiecirkelbibliotek.  Kommunalt 
1.  dslrmed  likställt  folkbibliotek, 
som  prövas  därtill  lämpligt,  må 
av  K.  M:t  godkännas  som  central- 
bibliotek, dock  endast  i  sådana 
län,  där  det  ej  finnes  något  lands- 
bibliotek, och  endast  ett  i  varje 
län.  Högst  10,000  kr.  per  år  må 
utgå  som  särskilt  centralbiblio- 
teksanslag.  Centralbiblioteken  och 
landsbiblioteken  skola  inom  sina 
områden  supplera  de  lokala  B :  s 
arbete  genom  direkt  och  kostnads- 
fri utlåning  av  böcker,  som  lie- 
hövas  i  studiesyfte,  genom  utsän- 
dande av  vandringsbibliotek  och 
genom  biblioteksteknisk  vägled- 
ning. Planens  mening  är  betr.  så- 
väl lands-  som  centralbiblioteken, 
att  organisationen  skall  växa 
fram  endast  småningom  i  mån  av 
B:s  utveckling  och  anslag  från 
riksdagen.  —  Biblioteks- 
konsulenternas antal  i 
Skolöverstvrelsen  har  1929  ökats 
till  tre. 


.S4.5 


Bichat — Bildsten 


34G 


Bichat  [bisja'],  Marie 
Fransois  X  a  v  i  e  r,  f.  1771, 
d.  1802,  fransk  anatom,  prof.  i 
Paris  1801,  grundlade  den  histo- 
logiska forskningen. 

Bidevindssegel,  se  Segling 
sp.  360. 

*Bie.  Försäljningen  av  butel- 
jerat  vatten  har  upjihört. 

Bien  [bjäi)],  fr.,  väl!,  gott! 

Bie'nn  (lat.  bie'nnis) .  Bot.  Två- 
årig  (jfr  A  n  n  u  e  1 1,  Perenn). 

*Biesért  [bisä'rrt],  Elof,  av- 
led 1928. 

Biff,  B  i  f  f  r  e  v,  se  ill.  till 
S  1  a  k  t. 

Biggest  in  the  world  [bi'ggist 
in  tha  09'ld],  eng.,  "störst  i  värl- 
den", uttryck,  som  uppfattats 
och  vunnit  burskap  som  karaktä- 
ristiskt för  nordamerikanens 
höga  uppskattning  av  kvantitativ 
överlägsenhet  och  hans  benägen- 
het att  mäta  även  andliga  och 
kulturella  värden  med  sådan 
måttstock. 

*Bihar  och  Orissa  har  en  yta 
av  215,436  kvkm.  Till  B.  äro  även 
anslutna  26  vasallstater  med  en 
vta  av  74,240  kvkm.  och  3,960,000 
in  v.    (1921). 

*Bikaner  omfattade  1921 
60,390  kvkm.  med  660,000  inv., 
därav  69,000  i  huvudstaden. 

Bikroma't,  se  K  r  o  m  f  ö  r  - 
e  n  i  n  g  a  r. 

Bikupsugn,  se  Koks  sp.  996 
och  T  r  ä  k  o  1  sp.   1436. 

*Bila,  se  även  Skogsav- 
verkning sp.  814. 

Bilat  virke,  se  Virkessor- 
timent sp.  882. 

*Bilbao  har  även  betydande  in- 
dustri (järnverk,  masugnar  m. 
m.).  Dess  uthamn  vid  floden  Ner- 
viöns  mynning  heter  P  o  r  t  u  g  a  - 
1  e  t  e.  Folkmängden  hade  1927 
stigit  till  148,000. 

Bild.  Fiis.  B.  er  hålles  genom 
avbildning    medelst    optiskt 


system  och  är  r  e  e'  1 1,  när  strå- 
larna själva,  v  i  r  t  u  e'  1 1,  när 
deras  tänkta  förlängningar  bakåt 
skära  varandra  i  bildpunk- 
ten, belägen  i  b  i  1  d  r  y  m  d  e  n 
(motsats :  föremål,  f  ö  r  e  - 
målsrymd).  För  skarpt  upp- 
fångande (t.  ex.  i  en  kamera) 
samlas  bildpunkterna  i  ett  b  i  1  d  - 
plan.  Det  häri  utnyttjade  strål- 
knippets öppning  bestämmer 
b  i  1  d  v  i  n  k  e  1  n,  i  föremålsrym- 
den motsvarad  av  bildfältet, 
för  kikare  bestämt  i  vinkelmått 
1.  diameter  på  visst  avstånd. 
Ofullkomligheter  i  B.  kallas 
bildfel  1.  avbildnings- 
fel  (jfr  Aberration.  Fys.. 
Lins.    Fys.,    och    Objektiv). 

*  Bildande  konst  är  ej  det- 
samma som  bildkonst.  Med  bild- 
konst förstås  endast  avbildande 
konst,  alltså  ej  arkitektur. 

Bildfältskrökning,  se  Lins 
sp.    586. 

Bildmätning,  detsamma  som 
fotogrammetri. 

*Bildskrift,  jfr  även  Skrift  1. 

Bildspaning.  Mil.  Kunskapan- 
de med  hjälp  av  fotografi. 

Bildsten,  en  huvudsakl.  på 
Gotland  förekommande  fornläm- 
ningstyp,  bestående  av  en  rest, 
tillhuggen  stenhäll  (vanligen  av 
kalksten)  med  ena  sidan  försedd 
med  inristade  geometriska  orna- 
ment (så  på  de  tidigare  från 
äldre  folkvandringstid)  1.  för- 
utom dylika  allehanda  figurer, 
mest  ryttare  och  skepp,  utförda 
i  relief  (så  på  de  senare  från 
yngre  folkvandringstid  och  vi- 
kingatid). Bildstenarna  äro  min- 
nesmärken över  avlidna  personer 
och  anses  härstamma  från  den 
äldre  järnålderns  vid  gravarna 
resta,  ej  ornerade  bautastenar 
(se  d.  o.).  De  mest  bekanta  bild- 
stenarna  äro  de  från  Stenkyrka 
(se  ill.  till  Svensk  konst  sp. 


Bildt— BilliiiKsfors 


.34.S 


Bildsten  (Vallstena  skn). 

370),    Hablingbo,    Tjäng\ådo    ocli 

Ardre  på  Gotland  (se  ill.  till  d.  o. 

sp.  1404)  samt  Häggeby  i  Uppland. 

*BiIdt.  3.  Knut  B.  avled  1927. 

*  Bildtelegrafi,  se  även  T  e  - 
leg  rafe  ring   av   bilder. 

Bildtriangule'ring,  metod  att 
utföra  triangelmätning  medelst 
riktningar  ur  flygbilder,  tagna 
med  helt  1.  nära  lodrät  axel.  B. 
kan  vara  grafisk  1.  numerisk  och 
är  ett  för  bildmätningen  synner- 
ligen   värdefullt   hjälpmedeL 

*Biljard.  Bland  de  vanligaste 
spelformerna  märkas  även  Caro- 
lina (förk.  "lina"):  minst  två 
spelare  samt  fyra  bollar,  vanl. 
två  röda,  en  gul  ("linan")  och  en 
vit  (spelbollen);  svensk  och 
rysk  kägel:  minst  två  spelare 
samt  tre  bollar,  varvid  c:a  1  dm. 
höga  käglor  äro  uppställda  på 
vissa  prickar  på  biljarden  (olika 
för  svensk  och  rysk  kägel).  — 
Världsmästerskapet  i  B.  har  un- 
der de  senaste  åren  erövrats  av 
omväxlande  För.  Stat.  och  Neder- 
länderna. 


*Billerud.  Billeruds  a.  b.  har 
ett  aktiekapital  av  28,2  mill.  kr. 
och  sysselsätter  c:a  2,000  arbe- 
tare. Bolaget  driver  nu  följande 
anläggningar:  vid  B.  sulfitfabrik, 
sulfitspritfabiik  och  pappersbruk, 
vid  B  o  s  j  ö  n  sågverk,  vid 
B  r  ä  1 1  n  e  sulfitfabrik  och  pap- 
persbruk, vid  Charlotten- 
berg  elektrisk  kraftstation,  vid 
G  r  u  v  ö  n  sågverk  (sulfatfabrik 
och  kraftpappersbruk  under  an- 
läggning 1929),  vid  Haga  trä- 
sliperi  och  elektrisk  kraftstation, 
vid  Jössefors  träsliperi,  pap- 
persbruk, såg\-erk,  hy\deri  och 
elektrisk  kraftstation  (sulfit- 
fabrik under  anläggning  1929), 
vid  K  y  r  k  e  b  y  n  sulfitfabrik, 
vid  Ramen  träsliperier  och  såg- 
verk med  hyvleri  och  lådfabrik, 
vid  Slottsbron  sulfitfabrik 
och  sulfitspritfabrik,  vid  S  t  ö  m  - 
n  e  sulfatfabrik  och  vid  T  o  r  s  b  y 
träsliperi  och  elektrisk  kraftsta- 
tion. Bolaget  är  världens  största 
producent  av  smörpapper  och  till- 
verkar stora  mängder  sulfitmassa 
för  konstsilkesberedning.  Bille- 
ruds a.  b.  äger  dessutom  aktie- 
majoriteten i  Borgviks  a.  b. 

*Billesholm.  B.  har  en  station 
(B:s  gruva)  vid  Västkustbanan 
och  statsbanelinjen  Landskrona 
— B:s  gruva  samt  en  station  (Bil- 
lesholm)  vid  linjen  Hyllinge — 
Bjuv— B.  av  Hälsingborg— Häss- 
leholms järnvägar. 

Billets,  se  V  al  s  ve  r  k  sp.  371. 

*Billing.  1.  G  o  1 1  f  r  i  d  B.  av- 
led 1925.  Hans  Antecknmgar  från 
riksdagar  och  kyrkomöten  1893 — 
1906  utgåvos  192S  av  C.  Hallen- 
dorff. 

*Billingsfors  ligger  inom  Ste- 
neby  och  Laxarby  socknar,  Älvsb. 
1.,  har  station  vid  Dalslands  ka- 
nal och  järnvägsstation  vid  Ud- 
devalla— Lelångens  och  Dal — 
Västra  Värmlands  järnvägar. 


349 


Billings  kontrakt — Birgitta 


350 


*BiIlings  kontrakt.  Sedan  1922 
äro  Sjogerstad,  Rådene  och  Häg- 
gum  förenade  till  ett  pastorat. 

Billitoniter,    se   T  e  k  t  i  t  e  r. 

Billströmska      folkhögskolan 

på  Tjörn  (Stenkyrka  skn,  Göteb. 
1.),  grundad  genom  donation  av 
borgmästaren  L.  Billström  i  Lund, 
öppnades  1876.  B.  har  sedermera 
utvidgats  med  lantmannaskola, 
anordnat  internat  m.  m. 

Bimåne,  med  bisolen  (se 
Halofenomen)  analogt  feno- 
men. 

Bindeord,  ord,  som  förbinder 
satser  och  satsdelar;  särskilt  om 
(samordnande)  konjunktioner  (t. 
ex.  och,  eller) . 

Bingham  [bi'ngam],  koppar- 
malmsdistrikt i  Utah,  För.  Stat., 
30  km.  s.v.  om  Salt  Lake  City. 
Malmfyndigheterna,  upptäckta 
1863,  ha  oerhört  stora  tillgångar 
av  relativt  metallfattig  koppar- 
malm, bildande  lager  i  kolkalk- 
sten; dessutom  förekomma  gång- 
ar av  silverhaltig  blymalm. 

Bing  &  Gröndahrs  Porce- 
laensfabrik  i  Köpenhamn  grun- 
dades 1853  av  bröderna  Meyer 
Hermann  och  Jacob  Hermann 
Bing  samt  Frederik  Gröndahl.  Se- 
dan 1880  har  den  ledande  kraften 
varit  Harald  Bing,  son  till  J.  H. 
Bing.  1895  omdanades  B.  till 
aktiebolag.  Bland  B:s  konstnär- 
liga ledare  märkas  J.  F.  Willum- 
sen  och  Hans  Tegnér,  under  vil- 
kas tid  B.  utvecklats  till  en  av 
de  främsta  skandinaviska  pors- 
linsfabrikerna. Under  senaste  tid 
har  främst  Jean  Gauguin  gjort  en 
betydande  insats  vid  B. 

*Bingsjö.  Kapellförsamlingen 
benämnes  Bingsjö-Dådran. 

Binh-Dinh,  stad  i  Annam, 
Franska  Indo-Kina,  nära  friham- 
nen Qui-nhon.  Livlig  sidenindust- 
ri. 70,000  inv.   (1926). 


*BinokuIär.  Om  binokulärt  se- 
ende se  även  Stereos  k  op  i. 

Binz  [binnts],  by  i  prov.  Pom- 
mern, Preussen,  vid  Riigens  öst- 
kust. Badort.  C:a  1,000  inv. 

*  Biobio  har  vid  den  nya  pro- 
vinsindelningen (se  Chile. 
Suppl.)  fått  sitt  område  utökat 
och  har  nu   173,000  inv. 

Biorise'ring,  metod  att  pasteu- 
risera  mjölk.  Denna  sprutas  fint 
fördelad  in  i  ett  till  75°  C.  upp- 
värmt rum  och  avkyles  därefter 
hastigt.  Härigenom  dödas  flerta- 
let bakterier  utan  att  mjölkens 
egenskaper  avsevärt  förändras. 

*Biot,  J.  B.,  fann  jämte  Sa- 
vart  den  efter  dem  uppkallade 
Biot-Savarts  lag   (se  d.  o.). 

Bipest,    se  Yngelröta. 

*Bipolar.  Bot.  Se  Växtgeo- 
grafi sp.  1296. 

Bipyrami'd  (av  lat.  his,  två 
gånger),  se  Kristall  sp.  1341. 

*Bir  tillhör  Turkiet  och  är  be- 
läget nära  gränsen  till  Syrien. 
9,000  inv.    (1927). 

*Birdwood,  sir  William, 
blev  1925  fältmarskalic  och  över- 
befälhavare för  indiska  armén. 

*Birgitta,  den  heliga.  Den 
senare  forskningen  rör.  B.  har  på 
många  punkter  kommit  till  nya 
resultat.  En  mängd  uppgifter  ang. 
hennes  öden  torde  kunna  utmönst- 
ras SS.  obestyrkta  1.  grundlösa. 
Liksom  hennes  födelseår  icke  sä- 
kert kan  fastställas  till  1303, 
ehuru  detta  år  är  det  sannoli- 
kaste, kunna  inga  säkra  slutsat- 
ser dragas  ang.  hennes  levnad  in- 
till 1340-t:s  mitt,  då  vår  känne- 
dom härom  vilar  nästan  enbart  på 
legendariskt  källmaterial.  Efter 
drottning  Blankas  ankomst  till 
Sverige  1335  synes  B.  under  flera 
år  ha  intagit  en  förtrolig  ställ- 
ning till  konungaparet.  När  hon 
efter  det  religiösa  genombrottet  i 
samband    med    makens    död    ss. 


351 


Birgitta 


352 


K 

^ 

a^*^  t|'  i  V^l^^^  ^r^y^^H 

H 

E/?^P| 

Kristus  uppenbarar  sig  för  den  tioåriga 

Birgitta.     .Mftliiiiig     h     altarskäijct     frau 

Apiiuna  kyrka    (Stat.    hist.   mus.). 

"Guds  brud  och  s^nåkrör"'  inrik- 
tade sig  på  att  få  till  stånd  ett 
kloster  för  både  munkar  och  nun- 
nor, lyckades  hon  vinna  konung- 
ens intresse  för  saken  i  så  hög 
grad,  att  han  i  ett  testamente 
1346  donerade  Vadstena  kungs- 
gård till  den  nya  stiftelsen.  Sena- 
re blev  hon  mera  kritisk  mot 
konungen,  vilken  ej  utfört  sitt 
första  "korståg"  (se  Magnus 
sp.  1070)  efter  hennes  intentioner. 
Denna  ändrade  hållning  gentemot 
konungen  synes  ha  bidragit  till 
hennes  beslut  att,  antagligen  på 
hösten  1349,  lämna  Sverige  och 
slå  sig  ned  i  Rom,  ett  beslut,  som 
i  hög  grad  torde  ha  framdrivits 
av  den  omständigheten,  att  en  be- 
skickning till  Avignon  ej  lyckats 
utverka  påvens  stadfästelse  av 
hennes  klosterstiftelse.  Från  Rom 
följde  B.  med  spänt  intresse  för- 
vecklingarna i  hemlandet  och  lät 
sin  ständigt  skärpta  aversion  mot 
konung  Magnus  taga  sig  uttryck 
i   en   rad   revelationer,   vilka   c:a 


1301  kulminerade  i  en  för  fyra 
personer  inom  det  svenska  hög- 
frälset  avsedd  upprorsplan,  vil- 
ken ännu  är  bevarad  i  B:s  egen- 
händiga  uppteckning.  Mot  den 
mecklenlnirgska  furstefamiljen 
bar  IJ.  trol.  av  mera  personliga 
skäl  varit  avogt  stämd,  men  då 
Albrekt  (d.  y.)  väl  blivit  svensk 
Iconung  under  tillskyndan  bl.  a.  av 
nära  anförvanter  till  B.,  där- 
ibland hennes  söner  Karl  och  Bir- 
ger, har  B.  ej  tvekat  att  taga  hans 
tjänster  i  anspråk  för  Vadstena- 
klostrets uppförande.  B:3  planer 
på  en  klosterstiftelse  ha  trol.  i 
Rom  vidgat  sig  till  att  avse  upp- 
rättandet av  en  helt  ny  kloster- 
orden. B:s  förhoppningar  härom 
s vekos,  då  hon  1370  erhöll  påvligt 
tillstånd  allenast  till  en  kongre- 
gation  inom  augustinorden.  Spec. 
under  sina  sista  le\madsår  arbe- 
tade B.  intensivt  för  kurians 
återförande  till  Italien.  Från  Rom 
företog  B.  en  rad  vallfärder  till 
olika  platser  i  Italien.  Under  sin 
pilgrimsfärd  till  det  heliga  landet 
1372 — 73  mottogs  "prinsessan 
från  Xärke"  (hennes  make  var 
lagman  i  Xärke,  ej  ss.  i  huvudar- 
betet anges  Östergötland)  med 
hedersbetj^gelser  av  de  styrande  i 
rikena  Xeapel  och  Cypern.  —  B:s 
många  upjienbarelser,  vilka  mesta- 
dels äro  präglade  av  en  brin- 
nande religiositet,  som  strävade 
att  strikt  följa  de  för  hennes  tid 
ortodoxa  åskådningarna,  röja  — 
icke  minst  genom  sin  konkreta 
bildfantasi  — •  en  av  Sveriges  yp- 
persta skaldebegåvningar.  Ofta 
tonar  ur  B  :s  revelationer  en  klang 
av  aktuella  händelser  och  brän- 
nande dagsfrågor,  vilken  bjuder 
en  viss  garanti  för  uppenbarelser- 
nas värde  även  ss.  historiska  do- 
kument. Flertalet  uppenbarelser 
samlades  kort  efter  B :  s  död  i  den 
s.  k.  himmelska  boken,  som  inne- 


553 


Birgittin(er)språk — Birkenhead 


354 


låller  sju  underavdelningar,  kal- 
ade  böcker.  Till  dessa  fogades 
;nart  i  Eevelationeshandskrifter- 
la  som  "åttonde  bok'"  en  av  den 
;panske  biskopen  Alfonso  av  Jaén 
biskop  1359—68,  d.  1388), 
?:s  högtbetrodde  medhjälpare  un- 
ler  hennes  tre  sista  levnadsår, 
-erkställt  urval  av  "politiska" 
ippenbarelser,  däribland  de  flesta 
evelationer,  som  beröra  politiska 
örhållanden  i  B :  s  hemland.  Då 
\.lfonso  saknat  närmare  känne- 
lom  om  svenska  förhållanden  och 

första  hand  åsyftat  att  skapa 
:n  -"'konungaspegel",  en  uppbyg- 
jelsebok  för  furstar,  är  den 
:onkreta  bakgrunden  till  en  re- 
■elation  med  politiskt  innehåll 
pfta  svår  att  fastställa. 

Birgitti'n(er)språk,  det  bland- 
ipråk  mellan  svenska  och  danska 
.  svenska  och  norska,  som  träffas 
den  rika  litteratur,  som  utgick 
rån  de  nordiska  birgittinklostren 
)å   1400-t. 

Bi'rikalk,  se  H  e  d  e  k  a  1  k. 
?uppl. 

*Birk,  se  B  i  r  k  a.   Suppl. 

*Birka.  Av  de  övriga  förkla- 
ingar  av  namnet  B.,  som  varit 
iktuella  i  den  senaste  diskussio- 
len,  märkes  särskilt  den  redan 
idigt  framställda,  enl.  vilken 
'iirka,  Birlc0  är  latiniserad,  resp. 
rngre  sv.  form  av  Bioerk0,  vilket 
lå  skulle  vara  B:s  äldsta  namn, 
ned  bet.  "björkön".  De  övriga 
nånga  handelsplatserna  Björkö 
).  d.  äro  enl.  denna  teori  uppkal- 
ade  efter  B.  —  Bioerk,  hirk  (jfr 
1.  o.)  är  enl.  samma  teori  abstra- 
lerat  ur  iioerk0ar(ctter,  som  då 
ildst  varit  namn  på  Bicerk0s  lag. 

*Birkarlar.  Enl.  en  senast  av 
r.  Jaakkola  framlagd  hypotes 
kall  namnet  B.  tolkas  som  Birk- 
:alabor,  d.  v.  s.  de  som  bo  i  Birk- 
cala,  en  socken  i  Satakunta,  Fin- 
and, där  B.  enl.  traditionen  skola 


Lord   Birkenhead. 


ha  haft  sin  äldsta  och  förnämsta 
bosättning  och  varifrån  de  före 
1300-t:s  början  spritt  sig  mot  n. 
— •  Birkkala  är  möjl.  uppkallat 
efter  Birka   (jfr  d.  o.  Suppl.). 

Birkas,  se  X  u  c  k  ö. 

*Birkeland.  3.  Richard  B. 
avled  1928.  Han  var  från  1922 
prof.  i  Oslo. 

♦Birkenhead  (se  karta  till 
L  i  v  e  r  })  o  o  1 )  bildar  eget  grev- 
skap med  162,000  inv.  (1928).  En 
landsvägstunnel  under  Mersey  är 
sedan  1925  under  byggnad  (se 
Liverpool.  Suppl. ) . 

*  Birkenhead,  lord,  avgick  som 
lordkansler  1922.  Han  ingick  1924 
i  Baldwins  andra  ministär  som 
minister  för  Indien  men  utträdde 
1928  ur  ministären  för  att  övergå 
till  enskild  affärsverksamhet  (i 
Imperial  chemical  Industries,  som 
tillhör  den  av  lord  Melchett  ledda 
koncernen).  B.  blev  1922  earl  av 
B.  Han  har  bl.  a.  utgivit  Contem- 
poranj  personalities  (1924)  och 
Law,  life  and  letteis  (2  dir, 
1927).  Ett  urval  av  hans  tal  har 


L  e  X.  Suppl. 


355 


Birmingham — v.  Bismarck-Schönhausen 


356 


utgivits  under  titeln  Politics  and 
law   (1929). 

*Birmingham.  1.  B.  bildar  egot 
grevskaj).  De  förnämsta  offent- 
liga byggnaderna  är  o  rådhuset, 
uppfört  i  form  av  ett  romerskt 
tempel  1832—50,  katedralen  (före 
1905  församlingskyrka),  uppförd 
1711,  och  Council  House,  ett  om- 
fattande komplex  i  klassicistisk 
stil,  som  inrymmer  stadens  admi- 
nistrationslokaler och  konstgalle- 
riet med  bl.  a.  en  stor  samling  av 
prerafaeliternas  konst.  —  2.  B. 
hade  192S  224,000  inv.  I  B.  funnos 
1920  70,000  negrer. 

Bisbeedistriktet  [bissbi-], 

kopparmalmsfält  i  Arizona,  För. 
Stat.,  nära  gränsen  till  Mexiko. 
Malmen,  som  bildar  linser  i  kol- 
kalksten,  upptäcktes    1877. 

*Biscaya  hade  1927  444,000 
inv. 

Bi'schofiF  (ty.  Bischof,  eg.  bis- 
kop; dryck  för  biskopar),  dryck, 
tillredd  av  rödvin,  socker  och 
kryddor. 

'*Biserta  hade  1926  21,000  inv., 
därav  7,000  européer.  B.  är  en 
starkt  befäst  örlogshamn. 

Bishops  ring  [bi'sjaps]  (upp- 
kallad efter  en  amerikansk  mis- 
sionär Bishop  i  Honolulu),  se 
E  ö  d  a    skenet. 

*  Biskop.  I  biskopsval  deltaga, 
utom  vederbörande  domkapitels 
medlemmar,      kontraktsvis      alla 


inom  kontraktet  kyrkoskrivna, 
till  prästämbetets  utövning  behö- 
riga präster.  Varje  valsedel  skall 
uppta  tre  namn.  Vid  val  av  ärke- 
biskop och  B.  i  Lunds  stift  del- 
tager dessutom  den  akademiska 
församlingen  vid  resp.  imiversitet. 
Vid  ärkebiskopsval  tillkomma 
därjämte  .samtliga  rikets  övriga 
domkapitel  och  Stockholms  stads 
konsistorium,  varvid  varje  dom- 
kapitel, konsistoriet,  ärkestiftets 
prästerskap  och  den  akademiska 
församlingen  i  Uppsala  enl.  praxis 
avge  var  sin  kollektivröst. 

*  Biskopskulla  skall  framdeles 
förenas  med  Xysätra,  Långtora 
och  Härkeberga  till  ett  pastorat. 
—  B.  var  fordom  prebende  under 
ärkebiskopsstolen.  Från  kyrkan 
ha  till  Stat.  hist.  mus.  kommit 
sannolikt  från  en  biskopskåpa 
härstammande  broderier,  utförda 
i  utlandet  omkr.  1200,  trol.  de 
äldsta  kyrkliga  broderier,  som 
lievarats  i  vårt  land. 

Bisköldkörtlar,  se  Inre  se- 
klet i  o  n  .sp.  1408  f .  och  C  o  1  - 
1  i  p.  Suppl. 

*Bismarcksarkipelagen  ingår 
nu  i  Xya  Guineaterritoriet. 

*v.  Bismarck-Schönhausen, 
O  1 1  o.  På  grundval  av  under  sena- 
re år  publicerat  material,  främst 
den  av  tyska  utrikesministeriet  ut- 
givna aktsamlingen  till  belysande 
av  världskrigets  förhistoria,  "Die 
grosse  Politik  der  europäischen 
Kabinette"',  har  en  mycket  omfat- 
tande litteratur  rör.  B:s  utrikes- 
politik efter  1871  vuxit  fram. 
Grundtanken  i  denna  politik  kan 
sägas  ha  varit  att  genom  uppbyg- 
gandet av  ett  stort  allianssystem, 
som  skulle  göra  Tyskland  till  ut- 
slagsgivande makt  på  kontinen- 
ten, förebygga  en  fransk  revansch, 
säkra  freden  och  därmed  trygga 
iiven  det  nya  tyska  riket.  Kärnan 
i    hans   allianssystem   skulle   enl. 


357 


Bisol — Bjerg 


358 


B:9  ursprungliga,  aldrig  helt 
övergivna  intentioner  bildas  av 
ett  förbund  mellan  de  tre  kejsar- 
makterna Ryssland,  Tyskland  och 
Österrike-Ungern  (se  T  r  e  k  e  j  - 
sarförbundet),  men  då 
detta  1872—73  grundade  för- 
bundsförhållande efter  Rysk-tur- 
kiska kriget  och  Berlinkongressen 
upplöstes,  tvangs  B.  att  ingå  det 
mot  Ryssland  riktade  tysk-öster- 
rikiska defensivförbundet  1879, 
som  framgent  blev  en  hörnsten  i 
hans  allianspolitik.  Redan  ISSl 
lyckades  han  dock  återförena  de 
tre  kejsarmakterna,  och  f.  å.  ut- 
byggdes hans  system  med  trippel- 
alliansen (se  d.  o.  2)  samt  1883 
med  ett  förbund  med  Rumänien, 
vartill  även  Österrike  var  anslu- 
tet. Då  trekej sarförbundet  1887 
utgick  och  på  grund  av  spänning- 
en mellan  Österrike  och  Ryssland 
ej  förnyades,  avslöt  B.  med  sist- 
nämnda makt  det  s.  k.  återför- 
säkringsfördraget  (se  d.  o.),  vil- 
ket han  i  förening  med  1879  års 
tysk-österrikiska  förbund  betrak- 
tade som  en  ersättning  för  tre- 
kejsarförbundet.  Englands  roll  i 
B:s  politik  har  varit  mycket  om- 
stridd. Det  kom  aldrig  att  direkt 
anknytas  till  B:s  system,  men  B. 
sökte  vid  flera  tillfällen  få  ett 
förbund  till  stånd,  vilket  dock  ej 
finge  rubba  Tysklands  vänskap- 
liga förbindelser  med  Ryssland. 
—  Herbert  B.  användes  i  stor 
utsträckning  av  B.  i  speciella 
diplomatiska  missioner  och  visade 
därvid  en  ej  ringa  skicklighet. 
Utan  tvivel  var  det  B:s  avsikt 
att  göra  honom  till  sin  efterträ- 
dare som  rikskansler;  "dynastin 
B."  blev  även  i  kampen  mot 
kanslern  före  dennes  fall  ett  myc- 
ket nyttjat  slagord.  Herbert  ned- 
lade emellertid  sitt  ämbete  som 
statssekreterare  omedelbart  efter 
faderns  avgång. 


Bisol,  se  Parhelisk  ring. 

*Bison.  Visenten  finnes  som 
vild  numera  endast  i  Kaukasus. 

*Bispberg  står  genom  en  bi- 
bana till  Kullsveden  i  förbindelse 
med  Södra  Dalarnas  järnväg. 

Bi'spedömme,  se  Norge  sp. 
998  och  1001. 

Bisse'ra,  se  Bis. 

Bissmark,  Georg,  f.  1871, 
jurist,  borgmästare  i  Halmstad 
1918.  B.,  som  sedan  1927  tillhör 
F.  K.,  ingick  1928  som  justitiemi- 
nister i  Lindmans  andra  ministär. 

Bistigma't,  detsamma  som 
periskop  (se  fig.  3  till  art.  Ob- 
jektiv). 

Bisulf a'ter,  se  Svavelsyra 
sp.  303. 

Bisulfi'ter,  se  Svavel  sp.  301. 

*Bitlis,  som  1927  hade  9,000 
inv.,  är  nu  hu\aidstad  i  ett  tur- 
kiskt vilajet  B. 

*  Bitter,  Albert,  avled  1926. 
Han  fick  1922  ärkebiskops  namn. 

Bitterblad,  se  Polygonum. 

*Bittermandelvatten  beredes 
numera  genom  lösande  av  bitter- 
mandelolja i  vatten. 

Bi'tzius,  Albert,  se  Gott- 
helf. 

*Biva  har  en  yta  av  686  kvkni. 
och  ett  största  djup  av  c:a  100  m. 

Bivaria'nt  (av  lat.  bis,  dubbelt, 
och  varia're,  förändras),  se 
Gibbs  2. 

Bivua'k,  se  Bivack. 

Bizerte  [-sä'rrt],  se  B  i  s  e  r  t  a, 
även  Suppl. 

Bjelu'ha-Go'ra,  se  Alt  a  i. 
Suppl. 

Bjerg  [bjärg],  Johannes,  f. 
1886,  dansk  bildhuggare,  har  med 
sina  av  italiensk  renässansskulp- 
tur påverkade  bronsfigurer  [El- 
skovskampen,  Kunstmuseet,  Kö- 
penhamn) framträtt  som  en  av 
de  mest  betydande  representan- 
terna för  modern  dansk  skulptur. 


359 


B  j  er  ke — B  j  är  es  j  öhol  m 


360 


Bjerke,  Arvid,  f.  ISSO,  arki- 
tekt. B.  var  jämte  8.  Ericson  ]iu- 
vudarkitekt  iör  Juhileuinsutställ- 
iiingeu  i  Göteborg  1923  (se  d.  o.) 
och  har  tills,  med  denne  uppgjort 
ritningarna  till  de  samtidigt  upp- 
förda Konstmuseet  och  Konsthal- 
len i  Göteborg  (se  ill.  till  d.  o.  sp. 
245—246). 

*Bjerknes.  2.  Vilhelm  B. 
innehar  sedan  1926  en  person- 
lig professur  i  mekanik  och  mate- 
matisk fysik  vid  O.slo  universitet. 
Om  den  för  B:s  uppfattning  av 
cyklonerna  grundläggande  p  o  - 
1  a  r  f  r  o  n  t  t  e  o  r  i  n   se  d.   o. 

Bje'rnede,  by  på  Själland, 
Danmark,  nära  Sorö,  med  en  yt- 
terst märklig  rundkyrka,  uppförd 
omkr.  1170,  svårt  förvanskad  ge- 
nom en  restaurering  1890 — 92. 

*Bjerre,  Poul,  har  framträtt 
som  en  prononcerad  representant 
för  psykoanalysen  (se  d.  o.),  så- 
dan S.  Freud  vitformat  den,  om  än 
efterhand  med  vissa  egenartade 
modifikationer  {Hur  själen  lakes, 
1923).  B.  har  ock  ägnat  stor  upp- 
märksamhet åt  parapsykologi, 
d.  v.  s.  spiritismens  och  ockultis- 
mens  fenomenområde,  samt  fram- 
trätt som  essayist  i)å  det  reli- 
gionsfilosofiska området  i  Död 
och  förnyelse   (1926). 

Bjerre,  Andreas,  f.  1879,  d. 
1925,  bror  till  Poul  B.,  prof.  i 
straffrätt  i  Dorpat  1919.  B.  utgav 
ett  flertal  arbeten  över  olika 
kriminalpsykologiska  problem, 
bland  vilka  särskilt  märkes  det 
betydelsefulla  verket  Bidrag  till 
mordets  psykologi   (1925). 

Bje'rrum,  N  i  e  1  s,  f.  1879, 
dansk  kemist,  prof.  vid  Veteri- 
nser-  og  Landbohöjskolen  i  Kö- 
penhamn 1914,  förklarade  1912 
med  hjäl2>  av  kvantteorin  vissa 
bandspektras  struktur.  B.  har 
även  utfört  undersökningar  och 
framställt  uppmärksammade  teo- 


rier   ang.    den    cjektrolytiska   dis- 
sociationen. 

Bjur-,  vanlig  sammansätt- 
ningsled i  svenska  ortnanin,  i  de 
flesta  fall  härlett  av  fsv.  hiur, 
'"Ijiiver". 

*Bjursås.  Ett  till  B.  förs.  hö- 
lande  onuåde  av  Åls  skn  (med 
154  iiiv.)  överflyttades  1929  till 
B.  skn,  som  nu  har  3,220  inv. 

Bjuröklubb,  fyr  och  lotsplats 
på  Västerbottens  östligaste  udde, 
s.ö.  om  Skellefteå. 

*Bjuv.  2.  B.  har  station  vid 
Hälsingborg — Hässleholms  järn- 
vägar (linjerna  Hälsingborg — 
Hässleholm  och  Hvllinge — B. — 
Billcsholm). 

Bjä'dnyj,  D  e  m  i  j  a  n  (eg., 
Efim  Aleksejevitj  Pri- 
do'rov),  f.  1883,  rysk  skald, 
har  i  sin  diktning  med  dess  från 
de  lägre  folklagren  hämtade  ord- 
förråd och  bildspråk  och  dess 
revolutionära  tendens  givit  ty- 
piska uttryck  åt  den  bolsjevi- 
kiska  andan.  Spec.  spelade  hans 
kamplyrik  en  stor  roll  under  in- 
bördeskriget efter  bolsjevikrevolu- 
tionen. 

*BjäIgorod  skrives  även  Be- 
1  v  i  -  g  o  r  o  d  (se  Moskva  sp. 
278). 

Bjälkankare,  se  Förank- 
r  i  n  g. 

*Bjäre.  1.  B.  ingår  i  S.  Åsbo 
och  Bjäre  domsaga.  • — •  2.  B.  om- 
fattar numera  pastoraten  V.  Ka- 
rup  och  Torekov;  Förslöv  och 
Grevie;  Barkåkra  och  Rebbel- 
berga;  Hjärnarp  och  Tostarp; 
Båstad  och  Hov. 

*Bjäresjö.  Sedan  1927  bilda 
Sövestad,  Bromma,  B.  och  Hede- 
skoga  ett  pastorat.  —  En  del  av 
kyrkans  målningar  äro  avbildade 
på  art.  Målarkonst  sp.  463 
—464. 

Bjäresjöholm,  se  Bergsjö- 
h  o  1  m.  Suppl. 


361 


Bjärka-Säby — Björk 


362 


Bjärka-Säby  slott. 


*  Bjärka-Säby  slott  uppfördes 
i  nyklassicistisk  stil  av  F.  M.  Pi- 
per vid  1700-t:s  slut  och  har  se- 
nare restaurerats,  bl.  a.  1920 — 21. 
B.  har  station  vid  östra  central- 
banan, som  där  utsänder  en  linje 
till  Åtvidaberg.  — ■  B.  tillhörde  på 
1300-t.  Bo  Jonsson  Grip,  inneha- 
des på  1500-  och  1600-t.  av  ätten 
Xatt  och  Dag  och  därefter  (till 
1841)  av  ätten  Cederhjelm.  — 
över  B.  utges  f.  n.  en  stor  gods- 
beskri\Tiing.  omfattande  egendo- 
mens historia  från  äldsta  tider, 
dess  naturförhållanden,  fornmin- 
nen, ortnamn  m.  m.  Bland  dess 
medarbetare  märkas  R.  Sernan- 
der,  S.  Johansson.  B.  Schnittger, 
X.  Lindqvist,  H.  Rosman  m.  fl. 

*Bjärke  ingår  i  Flundre,  Väne 
och  Bjärke  domsaga. 

Bjärnum,  municipalsamhälle 
i  N.  Äkarps  skn,  Kristianst.  1., 
n.  om  Hässleholm.  Livlig  industri, 
främst  ett  stort  antal  snickeri- 
och  möbelfabriker.  Station  vid 
Hässleholm — ^Markaryds  järnväg. 
1,330  inv.   (192S). 

*Bjärshög.  Sedan  1924  bilda 
S.  Sallerup,  Husie,  B.  och  Oxie 
ett  pastorat. 

Bjärsjölagård,  gods  (numera 
styckat)  i  östra  Kärrstorps  skn. 
Malmöh.  1..  nära  B:s  station  vid 
Ystad — Eslövs  järnväg  och  linjen 
Dalby — B.  av  Malmö — Simris- 
hamns och  Dalby — Bjärsjölagårds 
järnvägar.    Slottet    är    en    delvis 


moderniserad      rokokoauläggning 
med  huvudbyggnad  från  1766. 

Björbo,  järnvägsstation  i 
Flöda  skn,  Kopparb.  1.,  vid 
Gävle — Dala  järnväg  och  linjen 
Ludvika — Vansbro  av  Stockholm 
— Västerås — Bergslagens  järnvä- 
gar. 

*  Björck.  3.  Oscar  B.  avgick 
från  sin  professur  192.5.  Han  har 
varit  kommissarie  vid  ett  flertal 
konstutställningar  i  Sverige  och  i 

utlandet. 

Björck,  Wilhelm,  f.  188S, 
skolman,  politiker,  lektor  i  Jön- 
köping 1916,  undervisningsråd  i 
Skolöverstyrelsen  sedan  1919. 
Socialdemokratisk  led.  av  A.  K. 
1917—20,  tillhör  B.  sedan  1927 
F.  K.  Han  är  särskilt  känd  som 
stridbar  och  radikal  skolpolitiker 
och  har,  främst  som  sekreterare 
i  skolkommissionen  1918 — 22,  ta- 
git en  mycket  verksam  del  i  för- 
arbetet till   1927   års  skolreform. 

*  Björk.  Enl.  en  under  senare  år 
framlagd  uppfattning  skulle  Be'- 
tula  a'lha  omfatta  ej  mindre  än 
5  arter  samt  dessas  hybrider  i 
alla  tänkbara  kombinationer.  Ar- 
ternas namn  äro  Betida  verruco'- 
sa  och  Betida  puhe' scens  samt  Be- 
tida coria'cpa,  Betula  conci'nna 
och  Betida  tortuo'sa.  Om  denna 
uppfattning  är  hållbar,  synes 
dock  ännu  osäkert.  Jfr  även 
S  k  o  g  s  t  y  p  e  r. 


363 


Björk — Björnbergsfältet 


364 


*  Björk,  Gösta,  utträdde  1924 
ur    Kjellströmkvartetten. 

*Björka.  1929  förenades  öved 
med  pastoratet  och  avskildes  Ils- 
torp  däjifrån.  Kyrkan  är  en  av 
de  äldsta  romanska  tegelkyrkorna 
i  Sverige. 

Björke,  se  Norra  Björke 
och  Södra  Björke. 

*Björkekind.  1.  B.  ingår  i 
Bråbygdens  och  Finspånga  läns 
domsaga. 

*Björkekinds,  Östkinds,  Lö- 
sings,  Bråbo  och  Memmings 
domsaga,  se  Bråbygdens 
och  Finspånga  läns 
domsaga.  Suppl. 

*Björkhamre,  som  är  beläget 
vid  Ljusnan,  omedelbart  n.  om 
Bollnäs,  bildar  sedan  1923  ss. 
köping  egen  kommun  men  ingår 
i  Bollnäs  förs.  I  B.  ligga  Bollnäs 
lasarett  (länslasarett,  öppnat 
1923)  och  epidemisjukhus  samt 
Bollnäs  trävaru  a.  b:s  såg  och 
hyvleri.  Bollnäs  nya  bryggeri  a. 
b.  och  Statens  järnvägars  huvud- 
verkstad. 2,835' inv.    (1928). 

*Björklinge.  Framdeles  skall 
Skuttunge  förenas  med  B.  till  ett 
pastorat. 

*Björkman.  2.  Göran  B.  av- 
led 1923. 

*Björkman,  Carl,  blev  1922 
lantråd  och  ordf.  i  Ålands  land- 
skapsnämnd. 

Björknäs  nya  sågverks  a.  b., 
Härnösand,  grundat  1923,  äger 
Lövviks  sågverk  vid  Härnösand, 
där  dock  driften  är  nedlagd,  samt 
ett  träsliperi  vid  Ulvvik,  nära 
Härnösand. 

Björkolja,  detsamma  som  ryss- 
olja (se  Björk  sp.  12) . 

Björksund,  gods  i  Tystberga 
skn,  Södermani.  1.  Slottet,  belä- 
get vid  sjön  Sibofjärden  nära 
Östersjön,  uppfördes  1727  och 
har  väl  bevarat  sin  ursprungliga 
inredning.  B.  tillhörde  ätten  Gyl- 


lenstierna  1522 — 1776  och  har 
därefter  gått  i  arv  inom  grevliga 
ätten  Mörner. 

Björkå  a.  b.,  Björkåbruk,  grun- 
dat 1872,  äger  Lugnviks  sågverk 
samt  Hallstanäs  träsliperi  i 
Bjärtrå  skn,  Västernorrl.  1.  C:a 
250  arbetare. 

*Björkäng.  B:s  förs.  omfattar 
B:s  skn  och  Töreboda  köping. 

*Björkö.  4.  Mittemot  B.,  vars 
finska  namn  är  K  o  i  v  i  s  t  o,  lig- 
ger på  fastlandet  en  hamnplats 
med  samma  namn,  sedan  1927  kö- 
ping med  2,100  inv.,  vilken  har 
station  vid  den  1925  färdiga  järn- 
vägen Viborg — B. — Terijoki.  Den 
har  trävaruexport. 

*Björlanda  omfattar  en  del  av 
Hisingen  omedelbart  n.  om  Göte- 
borg. Sedan  1928  bilda  Säve,  B. 
och  Torslanda  ett  pastorat. 

*Björling.  C  a  r  1  G.  E.  B.  blev 

1926  Lunds  universitets  prorek- 
tor. Av  hans  Lärobok  i  civilrätt 
utkom  5:e  uppl.   1923. 

Björling,  Renée,  f.  1898, 
skådespelerska,  dotter  till  Manda 
Björling-Falck  i  hennes  första 
gifte,  gift  1925  med  löjtnant  G. 
Urseli.  Anställd  vid  Lorensbergs- 
teatern     1919- — 20,    är    B.    sedan 

1927  verksam  vid  Dramatiska 
teatern.  Hon  har  även  framträtt 
som   filmskådespelerska. 

Björnbergsfältet,  järngruve- 
fält i  Ludvika  landskommun, 
Kopparb.  1.,  c:a  3  km.  s.ö.  om 
Grängesberg.  B.  har  en  utsträck- 
ning i  n.ö. — s.v.  av  c:a  1  km.; 
malmen  utgöres  av  delvis  kalkig 
svartmalm,  inlagrad  i  leptit.  I 
s.v.  övertväras  B.  av  en  30  m. 
bred  diabasgång.  Den  brutna  mal- 
men (3,300  ton)  höll  1927  57  % 
järn,  0,009  %  fosfor.  Äg.  Björn- 
bergs gruve  a.  b.,  Grängesberg, 
grundat  1899;  förvaltas  av 
Grängesbergs  gemensamma  för- 
valtning. 


365 


Björnbrodd — Blad 


366 


Björnbrodd,  Tofieldia  palii'st- 
ris  (fam.  Lilia'ceae),  låg  ört  med 
svärdlika  blad  och  gulvita  blom- 
mor i  kort,  upprätt  klase.  Allmän 
på  fuktig  mark  i  fjälltrakter,  säll- 
synt söderut  till  Värmland.  Blom- 
mar på  hög-   och  eftersommaren. 

♦Björneborg.  1.  Staden  har 
främst  betydelse  som  förädlings- 
och  utskeppningsort  för  trävaror. 
Den  har  även  en  uthamn  på  ön 
Eäfsö,  fi.  Reposaari.  I  B.  finnes 
en  svensk  samskola  med  dimis- 
sionsrätt. 

*Björnekulla.  I  B.  ligger  Ås- 
torps  municipalsamhälle. 

Björneröd  och  Kroken,  offi- 
ciellt namn   på  Krokstrand. 

*Björnsjön,  Stora  B.  (eng. 
Great  Bear  Lake)  har  en  yta  av 
30,600  kvkm. 

Bjömsnäs,  gods  i  Kvillinge 
skn,  östergötl.  1.  Huvudbyggna- 
den uppfördes  på  lS50-t.  och  om- 
byggdes 1898  efter  ritningar  av 
I.  G.  Clason. 

*Bjömson.  2.  Björn  B.  blev 
1923  ånyo  chef  för  Natipnal- 
teatret  men  avgick  efter  en  häf- 
tig pressdebatt  1927.  Sedan  dess 
har  han  gjort  flera  turnéer  som 
uppläsare  (bl.  a.  i  Sthlm  1929). 
Han  har  även  skrivit  flera  skå- 
desi^el  och  påbörjat  utgivandet 
av  sina  memoarer  (Mit  livs  histo- 
rier. I,  1922). 

Björnstorp,  stort  gods  med  hu- 
vudgård i  Gödelövs  skn,  Malmöh. 
1.,  sedan  1700-t:s  slut  fideikom- 
miss inom  friherrl.  ätten  Gyllen- 
krok. Slottet,  uppfört  omkr.  1730, 
restaurerat  1868,  inrymmer  vär- 
defulla konstsamlingar. 

Björntrampare  1.  b  j  ö  r  n  f  o  - 
t  a  d  kallas  en  häst,  som  "tram- 
par igenom",  d.  v.  s.  har  kotorna 
baktill  så  djupt  sänkta,  att  de 
ligga  vågrätt.  Jfr  Kota. 

*Björnön,  vars  officiella  namn 
är      B  j  ö  rn  ö  y  a,     ingår     sedan 


Blad,   1  trefingrat,  2  sjufingrat,   3  par- 
bladigt  med  uddblad. 

1925  i  Svalbard  (se  d.  o.,  även 
Suppl.).  Xorska  expeditioner  ha 
1922 — 2.5  utforskat  B:s  geologi 
och  utfört  en  noggrann  topogra- 
fisk karta  över  ön.  Denna  har  en 
yta  av  178  kvkm.,  är  låglänt  och 
sjörik  i  n.  och  bergig  i  s.  (högsta 
punkt  536  m.  ö.  h.).  På  B.  ha  upp- 
rättats radiostation  och  meteoro- 
logisk station. 

Black,  se  Häst  sp.  1157. 

*Blackburn  bildar  eget  grev- 
skap. 125,000  inv.   (1927). 

Black  Country  [btekk  ka'nn- 
tri]  (eng.,  svarta  landet),  in- 
dustriområde i  England,  beläget 
s.  om  Penninska  bergen,  huvud- 
sakl.  i  s.  Staffordshire.  B.,  som 
bl.  a.  innefattar  städerna  Bir- 
mingham (se  karta  till  d.  o. 
Suppl.),  Wolverhampton,  Walsall, 
Dudley,  West  Bromwich  och 
Smethwick,  har  betydande  kol-, 
järnmalms-  och  lertillgångar  och 
är  Englands  förnämsta  järn-  och 
stålindustriområde.  Xamnet  B. 
hänsyftar  på  traktens  nedrökta 
och  smutsiga  utseende. 

*Blackpool  bildar  eget  grev- 
skap. 93,000  inv.   (1927). 

*Blad.  Betr.  bladskivans  form 
urskiljas  enkla  B.  med  en  enda, 
hel  1.  flikig  skiva,  och  samman- 
satta B.  med  flera  småblad. 
De  sammansatta  B.  kunna  vara 
parbladiga  (med  lång  hu- 
vudaxel, SS.  hos  ask,  rönn)  1. 
fingrade  ( med  förkrympt  hu- 
vudaxel, SS.  hos  hästkastanje, 
klöver).     —     Betr.     bladkantens 


367 


Bladtång — Blechen 


368 


Blad.    1    helbräddat,   2   sägat,   3    tandat, 
4  naggat. 

form  urskiljas  helbräddade, 
naggade,  sågade  och  t  a  ii  - 
da  de  B.  (jfr  ill.);  även  mellan- 
former förekomma. 

Bladtång,  se  L  a  m  i  n  a  r  i  a. 

*Blagovjäsjtsjensk  är  nu  hu- 
vudstad i  kretsen  Amur  i  Fjär- 
ran österns  område  och  har 
58,000  inv.    (1926). 

Blague  [blagg],  fr.,  svada, 
prat,  skrävel. 

Bla'nco,  Kap  B.,  se  Kap. 

Blandad  koppling,  se  E  1  e  k  t  - 
r  i  s  k  a  transformatorer. 
Suppl. 

Blandkristall,  fast  lös- 
ning av  ett  ämne  i  ett  annat, 
uppstår,  då  vissa  atomer  i  en 
kristall  av  det  senare  ämnet  er- 
sättas med  atomer  av  det  förra 
ämnet  utan  att  kristallgittret  för- 
störes. 

*Blangstrup,  J.  C,  avled  1926. 

Blankafältet,  järngruvefält  i 
Ramsbergs  skn,  Örebro  1.  Mal- 
men, en  kvartsig  blodsten,  ligger 
i  leptit,  delvis  genomsatt  av  peg- 
matit.  1927  brötos  c:a  9,000  ton, 
varav  erhöllos  c:a  .3,400  ton  pri- 
ma malm  (57 — 62  %  järn,  0,004 
—0,011  %  fosfor)  och  3,200  ton 
anrikningsrågods.  Äg.  a.  b.  Blan- 
ka malmfält.  Guldsmedshyttan, 
grundat  1921,  som  äges  av  Guld- 
smedshytte  a.  b. 

Blankettkommissionen,  en  im- 
der  socialdepartementet  sorteran- 


de kommission,  bestående  av  två 
av  K.  M:t  förordnade  led.,  vars 
uppgift  är  att  fastställa  blanket- 
ter för  länsstyrelsernas  och  fög- 
dcritjiinstemännens      handlingar. 

Blantyre  [bla3nta'ja],  se  Ny- 
asalandprotektoratet. 

Blar,  blarr  (möjl.  av  tjec- 
kiska blazcn,  narr),  kort  i  kille- 
spel (se  ill.  till  Kortspel  sp. 
1245). 

*Blasco  Ibåiiez,  V  i  c  e  n  t  e, 
avled  1928.  B:s  färgrika,  på  en 
gång  naturalistiska  och  roman- 
tiska, ofta  utpräglat  samhälls- 
kritiska alstring  har  på  senare 
år  vunnit  en  vidsträckt  popula- 
ritet i  Sverige.  Jämte  de  i  huvud- 
arbetet nämnda  Canas  y  harro 
(1902;  Va.ss  och  dy,  1910)  och 
Los  cuatro  jinetes  del  Apocalipsis 
(1916;  Apokalyp-sens  fyra  ryt- 
tare, 192.3),  föreligga  nu  i  sv. 
ÖA'ers.  bl.  a.  Flor  de  Mayo  (1895; 
sv.  övers.  1925),  La  catedrcä 
(1903;  I  katedralens  hägn,  1924), 
La  bodcga  (1905;  I  vinets  bygd, 
1925),  La  hörda  (1905;  Spanjo- 
ren, 1923)  och  Sangre  y  arena 
(1908;  Blod  och  sand,  1923).  Un- 
der sina  senare  år  ss.  landsflyktig 
bosatt  i  Frankrike,  utgav  B.  en 
på  franska  skriven  stridsskrift 
mot  konung  Alfons,  ,Alphonse 
XIII  demasquc  (1924;  Alfonso 
XIII  demaskerad,  1925),  med  re- 
publikansk tendens. 

Blaukreuz  [blao'kråjts],  se 
G  a  s  k  r  i  g  sp.  1085. 

Blech  [bläS],  Leo,  f.  1871, 
tysk  dirigent  och  tonsättare, 
verksam  bl.  a.  i  Berlin  (sedan 
1906)  och  (sedan  1925)  tidvis 
.även  i  Stlilm.  B.  har  bl.  a.  skrivit 
flera  verk  för  scenen,  ss.  enakts- 
operan  Tersirgclt  (1908;  Förseg- 
lad, Sthlm  'l910),  men  har 
främst  fått  anseende  som  fram- 
stående operadirigent. 

Blechen    [blä'§en].    Karl,    f. 


369 


Bleck — Blekinge 


370 


1798,  d.  1840,  tysk  målare,  prof. 
vid  akademin  i  Berlin  1831,  ut- 
vecklades särskilt  under  en  resa 
till  Italien  1828—29  till  en  för- 
finad landskapsmålare,  som  med 
sin  intima  naturuppfattning  och 
sitt  skissartade  målningssätt 
förebådar  impressionismen. 

*BIeck,    se    även    Vitbleck. 

*Blehr,  O.  A.,  avled  1927.  Han 
tvingades  1923  att  avgå  som 
stats-  och  finansminister  på 
grund  av  sitt  motstånd  mot  en 
modifiering  av  förbudslagen.  1920 
■ — 25  var  B.  Norges  representant 
i  N.  F:s  delegeradeförsamling. 

*Bleibtreu,  K  a  r  1,  avled  1928. 

*BIeke  betecknar  även  full- 
ständig vindstilla. 

*Bleket  är  delat  på  Stenkyrka 
och  Rönnängs  socknar,  med  195 
inv.  i  den  förra  och  20  inv.  i  den 
senare   (1928). 

Blekhem,  gods  i  Törnsfalls 
skn,  Kalmar  1.,  med  stor  huvud- 
byggnad vid  sjön  Bleken,  uppförd 
1838—44. 

*Blekinge  har  en  yta  av  3,039 
kvkm.,  därav  2,909  kvkm.  land. 
Folkmängd  (1928)  146,850,  därav 
73,510  mankön.  Länet  indelas 
judiciellt  i  4  domsagor  och  4 
tingslag,  lydande  under  Hovrät- 
ten över  Skåne  och  Blekinge,  och 
administrativt  i  3  fögderier  och 
12  landsfiskalsdistrikt.  4  städer 
(Karlskrona,  Ronneby,  Karls- 
hamn och  Sölvesborg)  ;  till  B. 
höra  dessutom  Kristianopels  kö- 
ping och  Långö  municipalsam- 
hälle.  Av  arealen  upptogos  1927 
1,240  har  av  trädgård,  63,040  har 
av  åker,  10,530  har  av  naturlig 
äng.  Skörden  utgjorde  1928  7,995 
ton  vete,  17,190  ton  råg,  965  ton 
korn,  23.635  ton  havre,  4.630  ton 
blandsäd,  122,290  ton  potatis. 
88,470  ton  foderrotfrukter  och 
84,170  ton  hö.  Saltsjöfisket  gav 
1927   5,720   ton    (fångstvärde    1,8 


mill.  kr.).  Av  lantbruk  och  fiske 
levde  1920  35,0  %,  av  industri, 
hantverk  och  bergsbruk  28,7  % 
samt  av  handel  och  samfärdsel 
10,1  %  av  B:s  befolkning.  In- 
dustrin sysselsatte  1927  vid  309 
arbetsställen  8,817  arbetare,  där- 
av inom  metallindustri  vid  31 
3,299  samt  inom  jord-  och  sten- 
industri vid  68  2,762.  Den  i 
vattenkraftverken  installerade  ef- 
fekten var  1927  14,000  HK.  De 
allmänna  vägarnas  längd  var 
1926  1,257  km.,  järnvägarnas 
(alla  enskilda)  1927  323  km.,  där- 
av 67  km.  norraalspåriga.  B.  be- 
röres  av  de  normalspåriga  Sölves- 
borg— Olof  ström — Älmhults  och 
Karlskrona — Växjö  järnvägar 
samt  de  smalspåriga  Blekinge 
kustbanor,  Karlshamn — Vislanda 
— Bolmens,  Nättraby — Alnaryd — 
Älmeboda  och  östra  Blekinge 
järnvägar.  Handelsflottan  räkna- 
de vid  1927  års  slut  25  maskin- 
drivna fartyg  och  62  segelfartyg 
om    sammanlagt    14,848   nettoton. 

—  Ang.  B:s  landskapsvapen  se 
ill.     till     d.      o.     sp.      199—200. 

—  Kulturminnen.  Boplatser  från 
stenåldern  förekomma  i  kust- 
trakterna i  stort  antal,  särskilt 
å  Listerlandet  (Siretorp  m.  fl.)  ; 
många  äro  keramikförande.  Dö- 
sar  och  gånggrifter  äro  hittills 
icke  påträffade,  däremot  en  del 
hällkistor  samt  enmansgravar. 
Till  bronsåldern  höra  stora  grav- 
högar, vilka  koncentrera  sig  mot 
skånska  sidan,  och  nakna,  stun- 
dom på  höjder  belägna  större 
rosen,  vilka  äro  spridda  utefter 
kustlandet  och  synas  anknyta  till 
nordligare  gravformer.  En  av  B:s 
största  gravhögar,  den  nära  Ysane 
kyrka  liggande  "Signills  bur", 
vars  namn  sammanhänger  med 
den  gamla  sägnen  om  Signys  och 
Hagbards  olyckliga  kärlek,  härrör 
från  bronsåldern.  Bautastenar  och 


371 


Blekinge  kustbanor — Blixtrör 


372 


Blindering    å    Sparrsätra    kyrkas    väst- 
gavel. 

domareringar  äro  mycket  vanliga ; 
vid.  finnas  flera  med  äldre  ru- 
nor ristade  stenar,  vilka  av  vissa 
forskare  sammanställts  med  de 
enl.  Prokopios  på  500-t.  till  Tule 
återvandrade  herulerna.  Yngre 
runstenar  äro  sällsynta  liksom 
även  hällristningar.  Järnålderns 
olika  gravtyper  äro  synnerligen 
talrikt  representerade ;  särskilt 
kunna  nämnas  gravfälten  vid 
Hjortsberga  kyrka  och  vid 
Hjortahammars  udde  nära  Karls- 
krona, båda  från  vikingatiden. 
—  Av  de  medeltida  kyrkorna 
äro  få  bevarade  i  sitt  ursprung- 
liga skick,  huvudsakl.  till  följd  av 
1800-t:s  restaureringsiver.  Sten- 
kyrkor började  uppföras  på 
1100-t.;  bev^arad  från  denna  tid 
är  kyrkan  i  Ronneby  (se  d.  o.). 
Landskyrkorna  från  äldre  medel- 
tid, SS.  Nättraby,  Fridlevstad  och 
Ramdala,  uppvisa  dels  skånska, 
dels  öländska  drag,  de  senare 
framträdande  i  tornets  1.  tornens 
placering.  En  gotisk  tegelkyrka 
finnes  i  Sölvesborg.  Under  barock- 
tiden tillkommo  de  ståtliga  kyr- 
korna i  Karlskrona  (se  d.  o.). 
Bland   slotten    och    herrgårdarna 


märkas  Johannishus  och  Skärva 
(se  dessa  ord). 

•Blekinge  kustbanor.  Sträc- 
kan Sölvesborg — Ilällevik  utdrogs 
1922  till  Hörviken  och  utgör  nu 
14  km.  Sammanlagda  längden 
utgör  165  km.  a.  b.  Blekinge  kust- 
banor inköpte  1927  Bredåkra — 
Tingsryds  järnväg. 

Blekingesöm,  se  Konst- 
sömnad  sp.   1141. 

♦Bleksot.  Bot.  Se  K  I  o  r  o  s. 
Suppl.  —  Veter.  Se  B  1  o  d  s  j  u  k  - 
döma  r.  Suppl. 

Blickingberg,  Georg,  f. 
1878,  skådespelare,  anställd  vid 
olika  sällskap  och  hos  Ranft, 
sedan  1918  fäst  vid  Lorensbergs- 
teatern  i  Göteborg,  där  han  upp- 
burit huvudrollerna  i  en  mängd 
av   teaterns    stora   program. 

*Blidah  hade  1926  25,000  inv., 
därav  9,000   européer. 

*Blidö  omfattar  ett  flertal  öar 
i  Stockholms  n.  skärgård;  störst 
bland  dem  äro  de  av  B  1  i  d  ö  - 
sund  åtskilda  B  1  i  d  ö  och  Y  x  - 
lan,  vilka  höra  till  de  av  som- 
margäster mest  besökta  öarna  i 
skärgården.  På  en  mindre  ö  lig- 
ger Furusund    (se  d.  o.). 

Blinde'ring.  Byggn.  Flack, 
grund,  vanl.  vit  rappad  1.  med 
målning  försedd  fördjupning  i  en 
muryta,  använd  i  dekorativt  syfte 
spec.  i  medeltida  tegelarkitektur. 
—  Mil.  Täckt  rum,  varifrån  eld 
kan  avgivas. 

Blindram,  se  Oljemål- 
ning. 

Blindträ,  enklare  träslag  (nu- 
mera ofta  i  form  av  hoplimmade 
lameller),  som  tjänar  till  under- 
lag för  fanér. 

Blister,  blåsdragande  salva  av 
kvicksilverjodid  och  vaselin,  an- 
vändes i  veterinärmedicin  till  in- 
gnidning  vid  spätt,  ledvrickning 
och  sensträckning  hos  hästar. 

Blixtrör,   f  u  1  g  u  r  i'  t,  rörfor- 


373 


Bloch — Blods  j  ukdomar 


374 


mig  bildning  av  sammansintrade 
sandkorn  i  sand  och  sandsten; 
uppstår  vid  åskslag. 

Bloch  [blåch],  Ernest,  f. 
1880,  schweizisk  tonsättare  av 
judisk  härstamning,  sedan  1917 
verksam  i  Nord-Amerika,  har 
skrivit  verk  av  kosmopolitisk 
läggning,  ofta  med  hebreiskt  fär- 
gade motiv  (operor,  symfoniska 
dikter  m.  m.). 

*  Block.  Tekn.  Se  även  F  i  o  1  - 
block. 

Block,  Carl,  f.  1874,  präst, 
kyrkoherde  i  Mölndals  pastorat 
1915,  biskop  i  Göteborgs  stift 
1929.  B.,  som  hör  till  de  moderata 
schartauanerna,  har  bl.  a.  av 
trycket  utgivit  Kristologien  i 
Eegelsk   bearbetning    (1910). 

*  Blockad.  2.  B.  får  numera  ej 
tillgripas  vid  rättstvister  om  kol- 
lektivavtal (se  d.  o.  Suppl.).  — 
Några  lagstiftningsåtgärder  i 
fråga  om  samhällsfarliga  arbets- 
inställelser ha  ännu  (1929)  ej  vid- 
tagits. 

Blockfilm,    se   P  1  a  n  f  i  1  m. 

Blockförband,  se  Mur  sp. 
360. 

Blockkondensator,  kondensa- 
tor, som  skall  hindra  en  likström 
att  flyta  en  viss  väg  men  släppa 
igenom  en  växelström,  ev.  hindra 
en  lågfrekvent  ström  men  släppa 
igenom   en   högfrekvent. 

*Blod,  jfr  även  Al  kali  re- 
8 e r v.  Suppl.,  Blodkropps- 
sänkning. Suppl.  samt  I  m  - 
munitetslära.  Sedan  blodet 
levrat  sig,  börja  fibrintrådarna, 
vilka  omsluta  alla  blodets  be- 
ståndsdelar, sammandra  sig.  Här- 
vid utpressas  de  flytande  be- 
ståndsdelarna som  klart  b  1  o  d  - 
serum,  medan  blodkropparna 
häfta  fast  vid  fibrinet. 

Blodkroppssänkning,  en  sedan 
1700-  och  1800-t.  välkänd  före- 
teelse, bestående  i  ökad  benägen- 


het hos  de  röda  blodkropparna 
att  agglutinera,  varvid  de  i  ett 
blodprov  på  så  sätt  uppkomman- 
de blodkroppsklumparna  hastiga- 
i-e  sjunka  än  icke  sammanklum- 
pade  blodkroppar.  På  senare  tid 
har  man  åter  börjat  fästa  av- 
seende vid  B.,  vilken  uppträder 
vid  havandeskap,  infektioner  och 
en  del  allvarliga  sjukdomstill- 
stånd. Provet  användes  som  diag- 
nostiskt hjälpmedel. 

Blodrand,   se   Svärd. 

Blodribs,  se  R  i  b  e  s. 

Blodsfana  benämndes  på  1500- 
och  1600-t.  det  baner,  som  fördes 
vid  en  furstlig  begravning  till 
tecken  på  den  dödes  länsherrevär- 
dighet. 

*Blodsjukdomar.  Med.  Jfr 
ai  i  n  o  t.  Suppl.  —  Teter.  Blek- 
sot består  i  minskning  av  de 
röda  blodkropparnas  antal  och 
visar  sig  i  bleka  slemhinnor,  mat- 
tighet,  allmän  a-vi;ärdhet,  i  svå- 
rare fall  vattensvullnader  (ödem) 
i  bindväven  samt  vattusot  i  bröst- 
och  bukhålor.  Bleksot  uppträder 
hos  husdjuren  vanl.  ss.  följd  av 
andra,  långvariga  och  tärande 
sjukdomar,  ss.  igelsjuka  hos  får, 
1.  av  inäh^smaskar  orsakade  sjuk- 
domar, särskilt  hos  unga  djur, 
men  kan  även  uppträda  ss.  själv- 
ständig sjukdom,  näml.  ss.  p  e  r  - 
niciö'8  anemi'  hos  häst. 
Nämnda  sjukdom,  som  uppträder 
enzootiskt  i  vissa  trakter  av 
Norrland,  består  i  genom  sönder- 
fall av  de  röda  blodkropparna  or- 
sakad blodbrist  och  käjinetecknas 
av  stor  mattighet,  minskad  ar- 
betsförmåga och  benägenhet  att 
svettas.  Sjukdomen  har  kroniskt 
förlopp  med  upprepade  feberan- 
fall och  slutligen  stark  avmag- 
ring  samt  vanl.  vattusot  under 
huden  och  i  kroppshålorna;  det 
kan  dröja  månader  och  t.  o.  m.  år, 
innan  döden  följer.  Orsaken  är  ej 


375 


Blodträ — Blåhammarstugan 


376 


känd  men  iitgöres  antagligen  av 
ett  ultravisibclt  smittämne,  som 
sannolikt  överföres  genom  insek- 
ter. Behandlingen  bör  rättas 
efter  den  sjukdom,  som  utgör 
grundorsaken;  vid  perniciös  ane- 
mi användas  vanl.  jiirn-  och  arsc- 
nikpreparat  samt  feberstillande 
medel,  men  oftast  visar  sig  all  be- 
handling lönlös.  —  Till  B.  kunna 
även  räknas  (hos  häst)  kors- 
lamhet och  (hos  nötkreatur) 
s  o  m  m  a  r  s  j  u  k  a  (se  dessa  ord) . 
Blodträ,  detsamma  som  blåträ 
(jfr  Haematoxylon). 

*Blodöverföring,   jfi'  Serum- 
diagnostik  sp.   438. 

*Blomberg.  4.  H  a  r  r  y  B.  har 
ytterligare  utgivit  diktsamlingar 
(bl.  a.  Jorden  och  jaget,  1924), 
reseskildringar  och  en  roman  om 
Dagösvenskarnas  tvångsutvand- 
ring till  Gammal-Svenskby  (Ba- 
bels  älvar,  1928).  —  5.  E  r  i  k  B. 
övergick  1926  som  konstkritiker 
till  Stockholms  Dagblad,  som  han 
f.  å.  lämnade.  Efter  att  i  Visor 
(1924)  ha  anslagit  en  mera  idyl- 
lisk ton  har  han  i  sin  senaste  och 
mest  betydande  diktsamling,  Den 
fångne  guden  (1927),  åter  givit 
uttryck  för  ett  på  de  metafysiska 
och  religiösa  problemen  inriktat 
patos. 

Blom  Carlsson,  Karl  Gus- 
tav, f.  1799,  d.  1868,  arkitekt,  var 
en  av  de  mest  verksamma  repre- 
sentanterna för  den  nyantika  rikt- 
ningen i  dess  senare  skede.  Främst 
bland  hans  bevarade  byggnader 
står  länsresidenset  i  Vänersborg 
(se  ill.  till  d.  o.). 

Blomsholm,  egendom  i  Skee 
skn,  Göteb.  1.  På  B:s  ägor  finnes 
en  av  vårt  lands  största  skepps- 
sättningar (se  d.  o.),  mätande  42 
m.  emellan  stävarna.  Den  består 
av  glest  ställda  upprättstående 
stenar,   som   mot   ändarna  jämnt 


tilltaga  i  höjd,  och  markerar  an- 
tagligen en  grav  från  järnåldern. 
Blomstermåla,  industriort 

(möbelfabriker  m.  m.)  i  Älems 
skn,  Kalmar  1.;  station  vid  Kal- 
mar— Berga  järnväg. 

Blonder  [blå'ng-]  (fr.  Uon- 
des),  ett  slags  fina  silkesspetsar 
(se  Spetsar  sp.    1297). 

Biooms  [bloms]  (eng.,  smält- 
stycken), grövre  ämnen,  erhållna 
vid  götvalsning. 

Bloy  [bloa'],  Leon,  f.  1846, 
d.  1917,  fransk  författare.  I  de 
starkt  självbiografiska  romaner- 
na Le  désespéré  (1S86)  och  La 
femme  paiivre  (1897)  har  B.  givit 
uttryck  åt  en  hänsynslöst  subjek- 
tivistisk,  fanatisk  katolicism, 
varigenom  han  blivit  en  typisk 
representant  för  den  religiösa  re- 
aktionen i  slutet  av  ISOO-t. 

Bluefields  [blo'filds],  stad  i 
Nicaragua.  B.  är  Nicaraguas  för- 
nämsta hamnplats  vid  Karibiska 
havet  med  export  av  bananer 
m.  m.   5,000  inv.    (1926). 

*Blum,  Leon,  föll  igenom  vid 
valen  1928  men  återinträdde  i 
deputeradekammaren  efter  ett 
fyllnadsval  april  1929  och  åter- 
insattes i  sin  tidigare  ställning 
som  socialistpartiets  ledare  i 
kammaren.  Han  är  numera  med- 
arbetare i  le  Peuple. 

*  Blyföreningar.  B  1  y  a  r  s  e  - 
n  a  t  användes  numera  allmänt 
som  insektdödande  besprutnings- 
medel  i  st.  f.  kejsar grönt,  vilket 
är  mindre  vidhäftande. 

Blådruva,  blåstjärna,  se 
S  c  i  1 1  a. 

Blåhammarstugan,  turiststa- 
station  i  Undersåkers  skn,  Jämtl. 
1.,  belägen  1,100  m.  ö.  h.  på 
Blåhammarfjället  (1,164 
m.  ö.  h.),  mellan  Storlien  och 
Svlarna.  B.,  som  uppfördes  1912 
och      ombyggdes       1924,      tillhör 


377 


Blå  jorden — Blåsrör 


378 


F  ö  r  e  n  i  n  g  e  11  B  1  å  11  a  in  m  a  r  - 
stugan. 

*Blå  jorden,  se  även  D  i  a  - 
m  a  n  t  sp.  289. 

Blå  Jungfrun,  detsamma  som 
Jungfrun  (se  d.  o.  1,  även  Suppl.). 

*Blånor,  jfr  Lin  sp.  538  och 

S  p  i  n  n  i  n  g  sp.   1318. 

Blåolja,    se   Harts  oljor. 

Blåregn,  se  W  i  s  t  a  r  i  a  s  i  - 
n  e  n  s  i  s. 

*Blåsa.  Anat.  Se  Utsönd- 
ringsorgan    (ej    Urinorgan). 

Blåsbälg.  Etnogr.  Primitiv 
blåsmaskin  för  åstadkommande  av 
bläster  i  masugn  1.  smidesässja. 
Hos  naturfolken  förekomma  tre 
huvudtyper:  säck-  ocli  skål- 
bälgarna  i  Afrika  och  pump- 
bälgen  i  Indonesien.  S  ä  c  k  - 
b  ä  1  g  e  n,  som  har  sin  huvudsak- 
liga utbredning  i  det  av  haniiter- 
na  influerade  neger-Afrika,  väs- 
terut genom  Sudan  och  söderut 
i  öst-  ocli  Syd-Afrika,  består  av 
två  skinnpåsar  med  en  slits,  vil- 
ken öppnas  och  slutes  med  handen, 
när  påsen  1.  säcken  omväxlande 
dragés  ut  och  tryckes  samman. 
Med  ett  hål  i  bottnen  utmynna 
påsarna  i  ett  lerrör,  genom  vilket 
blästern  ledes  in  i  eldliärden. 
Skålbälgen  förekommer  i 
Kongo  och  på  Guineakusten  och 
består  av  antingen  ett  par  lerskå- 
lar (övre  Guinea)  1.  ett  ä  två  par 
skålformiga,  i  en  stock  urgröi^ta 
luftkamrar  (Kongo),  täckta  med 
bälgskinn,  vilket  med  en  genom 
skinnets  mitt  borrad  pinne  1.  stav 
alternerande  tänjes  ut  och  pres- 
sas in  i  luftkammaren.  Båda  de 
afrikanska  huvudtyperna  funnos 
i  det  gamla  Egypten.  Malajernas 
p  u  m  p  b  ä  1  g  är  en  mer  utveck- 
lad, om  en  kolvkompressor  på- 
minnande typ,  bestående  av  två 
cylindrar  med  kolvar  och  ett  ven- 
tilsvstem.    Från    Indonesien    har 


Blåsrör.     1 


blåsrör    (Borneo). 


den  med  liovafolket  förts  till 
Madagaskar.  —  De  gamla  kultur- 
folken i  Amerika  kände  icke  till 
B.  De  peruanska  smederna  blåste 
i  ässjan  medelst  ett  trumpetfor- 
migt  kopparrör.  ■ — ■  Jfr  B  1  å  s  - 
maskiner   och   Bläster. 

*Blåsinstrument,  se  ill.  till 
Älusikinstrument. 

*Blåskatarr.  Veter.  Se  U  r  i  n  - 
organens  sjukdomar  sp. 
216. 

Blåslampa,  se  Lampa  sp. 
ISO. 

Blåsmagnet,  magnet,  anord- 
nad intill  ett  luftgap  för  att  driva 
en  i  gapet  befintlig  elektrisk  ljus- 
båge ur  sin  bana.  Användes  stun- 
dom i  pådragsmotstånd,  båglam- 
por, hornåskledare  m.  m. 

*  Blåsrör.  Etnogr.  Ett  i  Syd- 
och  Central-Amerika  samt  i  s.ö. 
Asien  förekommande  jakt-  och 
krigsvapen,  med  vilket  blåses  för- 
giftade pilar  1.  (i  Central-Ame- 
rika, vid  fågel  jakt)  små  lerkulor. 


379 


Blåssten — Blästerrostning 


380 


Röret  förfärdigas  av  grässtjälkar 
lArimdina'ria-rör  i  Syd-Amerika, 
bambu  i  Indonesien)  1.  borras  i 
trä,  vanl.  i  en  längd  av  2 — 3  m. 
och  med  en  kaliber  av  liögst  ett 
fingers  tjocklek.  Pilarna  äro  30 — 
70  cm.  långa,  nålformiga,  väl 
spetsade  trästickor,  vid  basen  för- 
sedda med  en  bomullstott  (Syd- 
Amerika)  1.  ett  stycke  lätt  växt- 
märg  (Indonesien),  som  fyller  ut 
röret.  B.  är  ett  spec.  skogsvapen, 
eflFektivt  endast  på  nära  håll; 
skpttvidden  kan  uppgå  till  40  m. 
Pilarna  förgiftas  i  Syd-Amerika 
med  curare  (se  Strychnos). 
På  Borneo,  där  B.  med  förgiftade 
pilar  är  ett  av  huvudvapnen,  har 
det  även  försetts  med  bajonett  av 
järn. 

*Blåssten.  Veter.  Se  U  r  i  n  - 
organens  sjukdomar. 
Veter. 

Blåstjärna,  se  S  c  i  11  a. 

Blåsärt,  Colu'tea  arbore'scens 
(fam.  Lcgiimino'sae),  buske,  här- 
stammande från  s.  Europa.  Den 
har  parbladiga  blad,  gula  blom- 
mor och  uppblåsta  baljor.  Den  od- 
las som  prydnadsbuske  och  är 
vinterhärdig  till  Mälardalen. 

Blåtistel,    se   M  a  r  t  o  r  n. 

*Blåved,  virke,  som  genom  in- 
verkan av  svampar  (bl  åy  te- 
svamp ar)  erhållit  en  mörk 
färgton,  vanl.  skiftande  i  blå-  1. 
gråaktigt.  De  nämnda  svampar- 
nas hyfer  inväxa  från  ytan,  hu- 
\nidsakl.  i  radiär  riktning,  genom 
splintens  (ytvedens)  märgstrålar, 
vars  celler  småningom  utfyllas  av 
dem.  Kärnveden  angripes  i  regel 
ej.  Antalet  svampar,  som  orsaka 
B.  1.  b  1  å  y  t  a,  är  tämligen  stort. 
Från  Sverige  ha  under  senare  år 
isolerats  omkr.  20  arter.  Dessa 
tillhöra  vitt  skilda  svampgrupper 
men  ha  alla  det  gemensamt,  att 
hyferna  äro  mer  1.  mindre  starkt 
bruhfärgade.     I     Sverige     skadas 


mest  tallvirke  genom  blåytesvam- 
parna,  i  mindre  utsträckning 
granvirke.  Såväl  timmer  som  så- 
gat virke  under  dess  torkning  i 
brädgårdar  angripes.  Blånadsin- 
tensiteten  är  störst  under  liög- 
sommaren  på  grund  av  den  för 
svamparna  då  gynnsamma  tem- 
peraturen. Med  anledning  därav 
sågas  vanl.  ej  tall  under  denna 
tid.  Blåyte-skadat  virke  har  vis- 
serl.  samma  hållfasthet  som  oska- 
dat, men  tack  vare  missfärgningen 
nedsättes  kvaliteten  högst  avse- 
värt. De  förluster,  som  årligen  or- 
sakas Sverige  liksom  andra  vir- 
kesproducerande  länder  genom  B., 
äro  därför  betydliga.  Skadorna 
kunna  väsentligt  minskas  genom 
behandlingsmetoder,  som  hämma 
1.  hindra  svamparnas  utveckling. 
Sålunda  bör  timmer,  som  är  av- 
sett för  sågning,  i  största  möjliga 
utsträckning  hållas  nedsänkt  un- 
der vatten  intill  tiden  för  såg- 
ningen.  Det  nysågade  virket  kan 
neddoppas  i  lösningar  av  antisep- 
tiskt verkande  kemiska  förening- 
ar, innan  det  upplägges  i  staplar, 
1.  torkas  på  artificiell  väg  i  här- 
för konstruerade  torkugnar. 

*Blåyta,  se  Blåved,  även 
Suppl. 

Blåytesvampar,  se  B  1  å  v  e  d. 
Suppl. 

Blacken,  se  Vattenklöver. 

Bläckkopiering,  se  L  j  u  s  k  o  - 
p  i  e  r  i  n  g. 

Bläddreört,  se  U  t  r  i  c  u  1  a  - 
r  i  a. 

*Blädning,  se  även  Skogs- 
b  r  u  k  sp.  817  f. 

Blända,  annan  form  för  Blenda. 

Bländare,  se  även  O  b  j  e  k  - 
t  i  v   sp.   1205. 

Bländglas,  se  Solglas.  Astr. 

Bläs,  se  H  ä  s  t  sp.  1158. 

Blästerrostning,  k  o  n  v  e  r  - 
t  e  r  r  o  s  t  n  i  n  g,  metod  för  röst- 
ning   av    pulverformiga  malmer. 


381 


Blödning — Boden 


382 


SS.  bly-,  koppar-,  järnmalmer, 
vilka  chargeras  i  en  konverter, 
varefter  luft  pressas  upp  genom 
chargen.  Bly-  och  kopparmalmer 
behöva  ingen  särskild  bränsletill- 
sats, ty  svavlet  lämnar  värme  för 
processen;  vid  järnmalmer  in- 
blandas koksstybb.  Produkten  er- 
hålles  i  styckeform. 

♦Blödning.  Bot.  Jfr  S  av- 
stigning. 

*Blötröta,  jfr  även  Potatis- 
sjuka. 

*Bo.  1.  B.  omfattar  v.  delen  av 
Ormingelandet   (se  Värmdö  1). 

Bo,  B  o  o,  stort  gods  med  hu- 
\Tadgård  i  Bo  skn,  Örebro  1.,  se- 
dan 1700-t:s  förra  hälft  fidei- 
kommiss inom  ätten  Hamilton. 
Slottet,  uppfört  1882,  inrymmer 
stort  bibliotek  och  värdefulla 
samlingar  av  äldre  svensk  och  ut- 
ländsk konst. 

Boards  [bads],  eng.,  bräder. 
Vid  export  till  England  skiljer 
man  bl.  a.  mellan  rough  boards 
[roff],  ohyvlade  bräder,  plancd 
boards  [ple'jnid],  hyvlade  bräder, 
wane  boards  [oe'jn],  vankant ade 
bräder,  och  waste  boards  [oe'jst], 
utskottsbräder. 

Bo'bbinet  maskin,  se  Väv- 
ning sp.   1272. 

*Bobergs  härad  ingår  i  Aska, 
Dals  och  Bobergs  domsaga. 

*Bobrujsk  är  numera  huvud- 
stad i  kretsen  B.,  Vit-Ryssland, 
och  har  34,000  inv.    (1926). 

Bo'chnia,  stad  i  dep.  Kraköw, 
s.v.  Polen,  s.ö.  om  staden  Kra- 
köw.  Betydande  bergsaltverk. 
11,000   inv.    (1921). 

*Bochum,  som  genom  inkor- 
porering 1926  fått  sitt  område 
väsentligt  utökat,  har  nu  c:a 
210,000  inv. 

*Bodafors.  Fabriken  är  belä- 
gen i  stationssamhället  B.  vid 
Södra  stambanan  (c: a  1,600  inv.), 
vilket  1930  skall  utbrytas  ur  K 


Wilhelm  v.  Bode. 

Sandsjö  skn  till  egen  kommun  och 
köping. 

*Bodarp.  Sedan  1924  bilda 
Håslöv,  B.,  Västra  Tommarp  och 
Skegrie  ett  pastorat. 

Boddason,  B  r  a  g  e,  se  B  r  a  g  e 
Boddason. 

*Bode.  2.  W  i  1  h  e  1  m  v.  B.  av- 
led 1929.  Efter  sin  avgång  som 
generaldirektör  för  de  statliga 
museerna  i  Berlin  1920  kvarstod 
han  till  sin  död  som  chef  för 
Kaiser-Friedrich-Museum. 

*Boden  är  säte  för  militärbe- 
fälhavaren över  Övre  Norrlands 
trupi^er  och  kommendanten  i  Bo- 
dens fästning  samt  är  förlägg- 
ningsort för  Bodens  besättnings- 
trupper (se  Bodens  trupper. 
SuppL),  Norrbottens  artillerikår 
och  tredje  intendenturkompaniet, 
varjämte  en  skvadron  av  Norr- 
lands dragonregemente  är  de- 
tacherad  dit.  Stort  garnisonssjuk- 
hus, tillhörigt  Bodens  fästning. 
B.  har  två  järnvägsstationer.  Cen- 
tralstationen vid  Riksgränsbanan 
och  Stambanan  genom  övre  Non- 
land  och  Södra  stationen  vid  sist- 


383 


Bodenbach — Bogstag 


384 


nämnda  jäinväg.  Konnnuimla 
mellanskolan  omändras  sedan 
1928  successivt  till  statlig  4-årig 
samrealskola. 

Bodenbach  [bå'-].  tjeck.  Pod- 
vwkly,  stad  i  n.  Böhraen,  Tjecko- 
Slovakiet,  vid  Elbe.  mittemot 
staden  Tetschen.  Viktig  flodhamn 
med  betydande  brunkolsexport 
till  Tyskland.  Livlig  industri  (ke- 
miska fabriker  m.  m.).  20,000 
inv.,  mest  tyskar    (1925). 

*  Bodens  trupper  beniimnas 
numera  Bodens  besätt- 
ningstrupper och  utgöras 
av  Norrbottens  regemente,  Bodens 
artilleriregemente  samt  Boden.s 
ingenjörkår.  Jfr  övre  Norr- 
lands  trupper,   även   Suppl. 

Bodmin  [bå'ddmin],  huvud- 
stad i  grevsk.  Cornwall,  s.v.  Eng- 
land, i  det  inre  av  Cornwallhalvön. 
Radiostation  för  trafik  på  Kanada 
och  Syd-Afrika.  5,.500  inv.  (1921). 

*Bodö  är  säte  för  fylkesmau- 
neii  i  Nordland  fylke. 

Boeckh  [bök],  se  B  ö  c  k  li. 
Suppl. 

*Boethius  (senlatinsk  filo- 
sof) utgav  även  översättningar 
och  bearbetningar  av  grekiska 
matematikers  verk. 

*Boethius.  3.  S.  J.  B.  avled 
1024.  Bland  hans  senare  arbeten 
märkes  Oskar  II  (i  samlingsver- 
ket Sveriges  historia  till  våra 
dagar,   del    13,    1925). 

Boethius,  Axel,  f.  1SS9,  son 
till  S.  J.  B.,  klassisk  arkeolog,  do- 
cent i  Uppsala  1919,  föreståndare 
för  Svenska  arkeologiska  institu- 
tet i  Eom  1926,  professors  namn 
1927.  Bland  hans  arbeten  märkes 
en  skildring  av  Greklands  historia 
i  samlingsverket  Bonniers  världs- 
historia. B.  deltog  i  finska  fri- 
hetskriget 191S  SS.  medlem  av 
Svenska  brigaden,  vars  insatser 
kan  skildrat  i  arbetet  Svenska 
brigaden    (1920). 


Boffrand  r-Ja'ijJ,  G  e  r  m  a  i  n. 
f.  1667,  d.  1754,  fransk  arkitekt. 
B.  var  lärjunge  av  Hardouin- 
Mansart,  och  som  teoretiker  an- 
slöt lian  sig  till  de  klassiska  idea- 
len, bl.  a.  i  sitt  betydelsefulla  ar- 
bete Livré  d'architecture  (1745). 
Som  konstnär  tillämpade  han  on 
utomordentligt  fint  proportione- 
rad rokokostil :  hans  förnämsta 
verk  är  inredningen  av  Hotel  de 
Soubise  i  Paris   (omkr.  1735). 

*  Bofors  ligger  vid  Nora  bergs- 
lags järnväg,  som  från  B.  utsän- 
der en  bibana  till  Valåsen. 

v.  Boga'tzky,  Karl  Hein- 
rich, f.  1690,  d.  1774,  tysk  pie- 
tistisk uppbyggelseförfattar 
känd  framför  allt  genom  del 
mycket  lästa  arbetet  Giildnes 
Schatzkästlein  der  Kinder  Gottes 
( 1 7 1 S  ;   flera  sv.  övers. ) . 

Bogense,  stad  i  Odense  amt, 
Danmark,  på  Fatis  n.v.  kust. 
Fiske.  2,900  inv.  "(1925). 

Boghazköi,  by  i  Turkiet,  150 
km.  ö.  om  Angöra,  en  av  de  vik- 
tigaste fyndorterna  för  den  hetti- 
tiska  kulturen  (se  vid.  Hetti- 
ter  sp.  721  o.  723  och  Suppl.). 

Bogheadkol  [bå'gghedd-].  ett 
slags  feta.  askrika  stenkol  (jfr  d. 
o.  sp.  1524),  som  huvudsakl.  bil- 
dats av  sötvattensalger. 

*  Boglösa.  Framdeles  skola 
Vallby  och  Arno  förenas  med 
pastoratet. 

Bogoljubov,  Eifim,  f.  1SS9. 
rysk  schackspelare,  har  vunnit  be- 
tydande framgångar  (bl.  a.  belade 
han  första  platsen  före  Lasker  och 
Capablanca  y  Granpera  i  en  tur- 
nering i  Moskva  1925)  och  skall 
mot  slutet  av  1929  spela  med 
Aljechin    om    världsmästartiteln. 

*Bogotå  har  sedan  1923  ännu 
ett  universitet  och  sedan  1922  ett 
meteorologiskt   observatorium. 

Bogstag,  kättingar  1.  tåg,  som 
stötta   bogsprötet   sidovägen. 


s- 

J 


885 


Bosträ — Bohuslän 


386 


Bogträ,  detsamma  som  loka 
(se  Sele). 

*Bohlin,  Karl,  avgick  1927 
som  chef  för  Vetenskapsakade- 
mins observatorium. 

Bohlin,  Torsten,  f.  1889, 
teolog,  prof.  i  systematisk  teologi 
i  Åbo  1925.  B.  har  ägnat  sig  åt  ett 
ingående  studium  av  Kierkegaard 
(bl.  a.  Kierkegaards  dogmatiska 
åskådning  i  dess  historiska  sam- 
manhang, 1925).  Bland  hans  öv- 
riga arbeten  märkas  Das  Grund- 
problem  der  Ethik  (192.3)  och 
Den  kristna  gudsrikestanken  un- 
der 1800-t.  oeh  i  nutiden   (1928). 

Bohnen  [bå'-]  Michael,  f. 
1888,  tysk  operasångare  (bas), 
har  i  Berlin,  där  han  är  anställd 
sedan  1911,  och  på  gästspel  an- 
norstädes blivit  uppskattad  för  en 
utmärkt  dramatisk  karaktärise- 
ringsförmåga  (Älefistofeles  i 
Faust  m.  fl.  roller). 

Boho'rd,  se  T  o  r  n  e  r  i  n  g. 

*Bohr.  2.  N  i  e  1  s  B.  har  ge- 
nom att  kombinera  Rutherfords 
atommodell  med  Plancks  kvant- 
teori (1913)  inlett  en  ny  epok  i 
den  moderna  fysikens  utveckling. 
Bland  B:s  första  resultat  var 
härledningen  av  Balmerseriens 
formel  samt  beräkning  av  Ryd- 
bergs konstant.  B.  har  studerat 
atomernas  byggnad  samt  till  stor 
del  förklarat  periodiska  systemet. 
Härvid  samt  vid  tolkning  av 
spektralseriers  byggnad  har  den 
av  B.  uppställda  korrespondens- 
principen (se  K  v  a  n  1 1  e  o  r  i  sp. 
1527  f.,  även  Suppl.)  varit  av  stor 
betydelse.  B.  har  även  bidragit 
till  kvantteorins  senaste  utveck- 
ling (se  Undulationsme- 
k  a  n  i  k  e  n  sp.  87  f.).  Jfr 
Grundämnen  sp.  26  f .  och 
H  a  f  n  i  u  ra. 

Bohusbanan,     se    Statsba- 
nan genom  Bohuslän. 
*Bohuslän.  Ang.  B-.s  vapen  se 


Niels  Bohr. 
ill.  till  Landskapsvapen 
sp.  199 — 200.  —  Kulturminnen. 
Få  av  Sveriges  landskap  kunna 
tävla  med  B.  i  fråga  om  de  fasta 
fornlämningarnas  talrikhet  och 
monumentalitet.  Jämte  Skåne  är 
B.  det  enda  svenska  område,  som 
uppvisar  stendösar  i  större  an- 
tal, vanl.  byggda  av  tunna  häl- 
lar. Deras  byggnadssätt  liksom 
de  senare  megalitgravarnas,  gång- 
grifternas  och  hällkistornas,  vilka 
även  förekomma  talrikt,  pekar 
på  direkta  förbindelser  med  Brit- 
tiska öarnas  och  Bretagnes 
megalitkultur.  B.  är  snarast 
jämnställt  med,  i  vissa  avseen- 
den t.  o.  m.  överlägset  Skåne  i 
fråga  om  de  äldre  kulturpåverk- 
ningarnas mottagande  och  vi- 
darebefordrande inåt  det  svenska 
landet.  Boplatser  från  stenåldern 
föreligga  i  mängd;  fyndinventa- 
riet består  mest  av  redskap  av 
fl  inta  och  sten.  De  fornläm- 
ningar,  som  mer  än  andra  sätta 
sin  prägel  på  landskapet,  äro 
bronsålderns  talrika,  ofta  mycket 
betydande  "stenrör",  gravrösen, 
vilka  merendels  ligga  på  bergs- 
höjder   och    ofta   visat    sig   inne- 


13. 


L  e  X.  Suppl. 


387 


Boije — Böjer 


388 


sluta  kistor  av  stenhällar,  avsed- 
da   för    en    person.    Såväl    stenål- 
derns   som    bronsålderns    stengra- 
var koncentrera  sijr  tiU  B:s  mel- 
lersta  del;    i    granittrakterna   n. 
om    (iullmarsfjorden    och    v.    om 
Bullarensjöarna    däremot    finnes 
Sveriges   mäktigaste   och  märkli- 
gaste   hilllristningsområde.   Forn- 
minnena från  järnåldern  äro  icke 
mindre  talrika.  Särskilt  må  näm- 
nas det  stora  gravfältet  vid  Gre- 
by,  nära  Grebbestad,  med  halvt- 
annat  hundratal  högar,  varav  ett 
tjugutal  äro  försedda  med  bauta- 
sitenar.  Dylika  jämte  domarering- 
ar     och    "stcnskepp"    förekomma 
rikligt,   bliUid    de    senare    intager 
Blomsholmsskeppet  främsta  plat- 
sen.    B:s     största    gi-avhög,    den 
s.  k.  Grönhögen  i  Skee  skn,  som 
ansetts    utgöra    en    motsvarighet 
till    vikingatidens    stora,    norska 
högar  med  skepp    (Gokstad,  Ose- 
bcig  m.  fl.,  se  dessa  ord)  har  vid 
en  nyligen  företagen  undersökning 
dock  visat  sig  innehålla  endast  ett 
par  brandgravar,  den  yngsta  från 
folkvandringstid.  Fornborgar  fin- 
nas  i   ganska   stort   antal,   en  av 
de  märkligaste  är  den  vid  Börs- 
ås   i   Skredsviks   skn,  som  tillhör 
folkvandringstiden.  Runstenar  äro 
sällsynta;    en  vid  Eöö  i  Tanums 
skn  bär  den  längsta  i  Sverige  kän- 
da    inskriften     från     tiden     före 
600.   —  De   medeltida   kyrkorna, 
av     vilka     Resteröds,    Tuves    och 
Bokenäs  något  så  niir  bevarats  i 
sitt  ursprungliga  skick,  synas  ha 
varit    enkla     anläggningar    efter 
irländska       och       angelsachsiska 
mönster.      De      övriga    ha    fallit 
offer  för  en  om-  och  nybyggnads- 
iver,  som   var    särskilt   stark   på 
1700-t.   och   omkr.    lSOO-t:s   mitt. 
De  på  1700-t.  ombyggda  1.    (ofta 
i     trä)      nybyggda    kyrkorna    ha 
cfta     med     målningar     smyckade 
tiätunnvalv.       Ett       äldre       och 


piaktfullare  exempel  på  denna 
rika  dekoration  erbjuder  Kung- 
älvs kyrka. 

*Boije.  Fredrik  B.  skrev 
sig  B  o  y  e.  lian  utgav  även  Ma- 
f/asin  för  konst,  nyheter  och  mo- 
der  (se  d.  o.). 

Boije  af  Gennäs,  Johan 
Ludvig,  f.  1768,  d.  1841,  f rih., 
ämbetsman  och  politiker,  revi- 
sionssekreterare 1802.  B.  gjorde 
sig  först  känd  som  deltagare  i  den 
våldsamma  polemiken  med  Gre- 
vesmöhlen  (se  d.  o.)  1814 — 16, 
vilken  slutade  med  rättegång, 
varvid  B.  dömdes  till  ett  års 
fängelse.  Han  deltog  i  samtliga 
riksdagar  1809 — 41  och  var  en  av 
riddar  husets  flitigaste  och 
främsta  talare,  från  början  till- 
hörande oppositionen  men  senare 
företrädande  en  strängt  klerikal 
och  ultrareaktionär  uppfattning. 
*Boisé  City.  En  vanligare 
form  för  B.  är  Boise  [båjs]. 

*Boito,  Arrigo.  B:s  opera 
Ncrone  (Nero),  på  vilken  han  ar- 
betade under  flera  decennier  ända 
till  sin  död  (den  av  B.  författade 
libretton  utgavs  1901 ;  sv.  övers. 
1926),  uppfördes  i  Milano  1924 
(Sthlm  1926),  varvid  den  ofull- 
bordade femte  akten  uteslöts. 

Bojador  [-chadhå'r].  Kap  B.. 
udde  på  Rio  de  Oros  kust,  n.v. 
Afrika,  s.ö.  om  Kanarieöarna. 

*Bojer,  J  o  h  a  n,  har  imder 
senare  år  vunnit  europeisk  rykt- 
barhet med  lomanerna  Den  siste 
viking  (1921),  en  skildring  av 
Lofot  enf  i  skar  nas  liv,  Yor  egen 
st  a  mm  c  (1924),  ägnad  åt  den  i 
Xord-Amerika  bosatta  norska 
l)ondbefolkningen,  och  Det  nye 
tempel  (1927),  som  med  sin  kon- 
fessionslösa  religiositet  och  opti- 
mistiska livssyn  återknyter  till 
tendensen  från  några  av  B:s  ti- 
digare    romaner      (Fangen     som 


389 


Bojert — Bokstavsräkning 


390 


sang.  1913,  Den  store  hunger, 
1916). 

Bo' j ert  (niedelholländska  hon- 
er)  ,  se  Segelfartyg  sp.   345. 

*Bo  Jonsson  (Grip).  Den 
senaste  forskningen,  framför  allt 
H.  Eosnians  undersökning  i  "Bjär- 
ka-Säby  och  dess  ägare",  har  kas- 
tat nytt  ljus  över  B.  och  visar 
honom  som  en  politiker  av  ovan- 
liga mått  med  efter  hand  allt 
starkare  nationellt  betonade  syf- 
ten. Genom  förvärv  av  ämbe- 
ten (han  utrustades  1369  som 
konungens  '''väldige  ämbetsman'' 
med  utomordentlig  myndighet) 
men  framför  allt  av  förläningar 
och  privategendomar  gjorde  han 
sig  till  landets  verklige  herre. 
Fullt  planmässigt  sökte  han  kon- 
centrera sin  makt  kring  öster- 
sjökusten ;  Finland,  Norrland, 
stora  delar  av  Svealand,  kusten 
s.  om  Stockliolm  ned  till  Kal- 
mar samt  dessutom  delar  av 
det  inre  Östergötland.  Småland 
och  Västergötland  innehade  han 
som  län,  och  inom  dessa  områden 
samlade  han  genom  köp  stora 
godskomplex,  omfattande  minst 
1,500  gårdar,  som  utgjorde  fasta 
stödjepunkter  för  hans  välde.  Vad 
B:s  sista  syften  voro,  A'et  man 
ej.  ^löjligen  hägrade  konungakro- 
nan. Hans  antityska,  aiistokra- 
tiska  tendenser  avspegla  sig  i 
hans  ryktbara  testamente,  där 
han  förordnade  ett  svenskt  stor- 
niannakollegium  till  förvaltare  av 
sin  egendom. 

*Bokenäs  omfattar  mell.  delen 
av  det  s.ö.  om  Gullmarsfjorden 
belägna,  breda  Boke  näset.  — 
B.  har  två  kyrkor.  Den  gamla, 
5om  ännu  tillfälligtvis  användes 
för  gudstjänst,  är  Bohusläns 
ildsta    bevarade    medeltidskyrka. 

*  Bokförin  g.  Genom  en  31  maj 
1929  utfärdad  bokföringslag,  som 
•5kall  träda  i  kraft  fr.  o.  m.  1930, 


ha  1855  års  bestämmelser  om  han- 
delsbokföringen i  väsentliga  delar 
ersatts  av  nya.  Enl.  den  nya  lagen 
åligger  bokföringsskyldighet  ak- 
tiebolag, i  handelsregistret  infört 
bolag  samt  med  vissa  undantag 
envar,  som  yrkesmässigt  driver 
någon  av  i  lagen  uppräknade  rö- 
relser av  en  mängd  olika  slag.  B. 
skall  ske  i  överensstämmelse  med 
allmänna  bokföringsgrunder  och 
med  iakttagande  av  god  köpman- 
nased. För  att  kunna  lämna  redo- 
visning för  såväl  rörelsens  gång 
som  sin  ekonomiska  ställning 
skall  den  bokföringsskyldige  föia 
dagbok  och  övriga  erforderliga 
handelsböcker  samt  upprätta  och 
i  inventariebok  inom  3  %  mån. 
från  räkenskapsårets  utgång  in- 
föra inventarium  och  balansiäk- 
ning.  Handelsbok  skall,  om  den 
icke  består  av  betryggande  lös- 
blads- 1.  kortsystem,  A*ara  bunden 
och  ha  sidoina  1.  uppslagen  num- 
lerade  i  löpande  följd.  Dagbok 
och  inventariebok  få  icke  utgöras 
av  lösblads-  1.  kortsystem.  Infö- 
ring  skall  göras  med  bläck,  skriv- 
maskin 1.  på  annat  varaktigt  sätt, 
och  tomma  mellanrum  få  icke 
lämna.s,  där  enl.  gängse  bokfö- 
lingsregler  införingar  göras  i  lö- 
pande följd.  I  dagboken  skola 
affärshändelserna  införas  dagli- 
gen post  för  post.  Inventariet 
skall  uppta  den  bokföringsskyldi- 
ges samtliga  tillgångar  och  skul- 
der, vare  sig  dessa  ingå  i  rörelsen 
1.  ej.  Balansräkningen  skall  ut- 
göra ett  översiktligt  sammandrag 
av  inventariet.  Handelsbok  med 
bilagor  samt  alla  handlingar,  .som 
ha  betydelse  för  rörelsen,  skola  i 
ordnat  skick  föivaras  under  10 
år  från  utgången  av  det  räken- 
skapsår, till  vilket  de  höra. 

Bo'knfjord  [fjor],  se  Bukn- 
f  j  o  r  d. 

Bokstavsräkning,      användan- 


391 


Bola — Bollnäs 


392 


det  av  bokstäver  för  betecknande 
av  bekanta  men  obestämda  stor- 
heter. B.  användes  i  större  ut- 
sträckning först  av  Viete. 

Bo'la,  se  I  n  d  i  a  n  e  r  sp.  1298. 

Boliden,  malmfiilt  inom  Skel- 
leftefältet  (se  d.  o.).  1927  erhöllos 
22,100  ton  arseniknialm  (hållande 
20  %  arsenik  och  2  %  koppar 
samt  20 — 50  gr.  guld  och  50 — 130 
gr.  silver  per  ton)  och  3,200  ton 
svavelkis  (med  c:a  45  9o  svavel 
och  1,5  %  koppar).  Inalles  ha 
t.  o.  m.  1928  brutits  c:a  75,000 
ton  malm.  Arsenikmalmen  har 
hittills  exporterats,  men  Skellef- 
teå gruv  a.  b.  liar  f.  n.  under  an- 
läggning ett  smältverk  på  Rönn- 
skär utanför  Kallholmen.  Malm- 
transporterna  komma  att  ske  på 
statsbanelinjen  Bastuträsk — Skel- 
lefteå stad — Kallholmen,  till  vil- 
ken gruvbolaget  bygger  anslut- 
ningslinjerna Boliden — Slind  och 
Kallholmen — Rönnskär. 

Bolinas  [bå'llin3s],  se  San 
Francisco.   Suppl. 

*Bolinder.  2.  Gustaf  B.  har 
ytterligare  i  etnologiskt  syfte 
företagit  resor  till  Marocko  1925 
och  bland  Karpaternas  befolkning 
1927—28.  B.  har  vid.  utgivit  bl.  a. 
En  färd  till  morens  land  (1925), 
Mot  det  hägrande  Eldorado  (1928) 
och  Underliga  folk  i  Europas  mitt 
(s.  å.). 

*Bolivia.  Näringar.  Den  1927 
brutna  tennmalmen  innehöll 
39,500  ton  tenn;  s.  å.  utvunnos 
168,000  kg.  silver.  Bland  B:s  mi- 
neralfyndigheter  märkas  även  vis- 
mut  och  antimon.  Viktigaste  im- 
portvaror äro  textilvaror,  vete- 
mjöl, gru\Tiiaskiner  och  socker. 
Exporten  utgöres  huvudsakl.  av 
bergsbruksprodukter  (över  Vm) 
och  kautsjuk.  ■ —  Försvarstmsen. 
Allmän  värnplikt  gäller.  Första 
utbildningstiden  är  för  ett  mindre 
antal  2  år,  för  huvuddelen  hösst 


3  månader.  Fredsstyrkan  uppgår 
till  3  blandade  brigader  ora  sam- 
manlagt 8,000  man.  —  Historia. 
1923 — 24  förekommo  oroligheter 
på  skilda  orter,  vilka  kulminera- 
de i  den  revolution,  som  utbröt  i 
sept.  1925.  Villan  u  ev  a,  som 
valts  till  Saavedras  efterträdare 
som  president,  tvangs  att  avsäga 
sig  ämbetet,  och  först  1926  lycka- 
des den  s.  å.  valde  presidenten 
Hernando  Siles  att  åter- 
ställa oidningen.  Utrikespolitiskt 
har  B.  närmat  sig  För.  Stat.,  som 
ehuru  utan  resultat  understött 
B:s  planer  på  Tacna-Aricaområ- 
dena.  En  svårartad  konflikt  med 
Paraguay  dec.  1928  i  anledning 
av  en  gränsreglering  i  El  gran 
Chaco  föranledde  blodiga  sam- 
manstötningar men  bilades;  dock 
ha  nya  försök  1929  att  uppnå 
enighet  ännu  ej  givit  resultat. 

Handelsomsättning:,  (Mill.  boIiTianos.) 
År  19122   1924    1925    192G    1927 

Import     .53,1     62,s     G8,i     70,8     60., 

Export     94,8   115,5   119,3   122,,   127, j 

Viktig-aste  import-  och  exportländer. 
(Import   och   export   i   miU.   bolivianos.) 
1926 
Imp.  Exp. 

Argentina  3,*      2,? 

Chile   7,8      0,9 

Frankrike    2,b      ],s 

För.   Stat 20,4     H.» 

Storbritannien   15,*    96,3 

Tyskland  8,i      4,, 

*Bollebygd.  1-  B.  ingår  i  Borås 
domsaga. 

*BolIerup.  I  B.  finnes  en  lant- 
bruksskola. 

*  Bollnäs.  1.  Socknen  hade 
1928  11,775  inv.,  därav  335  i 
Annefors  kapellförs.  och  520  i 
Katrinebergs  kapellförs.  B.  för- 
samling, som  även  omfattar  Boll- 
näs och  Björkhamre  köpingar,  ha- 
de s.  å.  15,875  inv.  —  I  den  från 
medeltiden  stammande  kyrkan 
fanns  tidigare  ett  nu  i  Enångers 
kyrkomuseum  förvarat  altarskåp, 


393 


Bollspel 


idi 


B2 

B,. 


-23,  77/77. ^ 


CM  — 

00 


6,Wm. 


^  -  -  5,'te5m.-  -  ^ 


Bollspel.  Lawntennisplan 


som,  utfört  omkr 
mästare,  tillhörande  Tilman  Éie- 
menschneiders  riktning,  är  ett  av 
de  främsta  medeltida  skulptur- 
verken i  Sverige.  Vid  Säversta- 
lund  i  B.  ligger  Gävleborgs  läns 
folkhögskola.  —  2.  B.  bildar  ss. 
köping  egen  kommun  men  ingår  i 
B.  församling.  Den  1926  öppnade 
kommunala  mellanskolan  omänd- 
ras sedan  1  juli  192S  successivt 
till  statlig  4-årig  samrealskola.  B. 
har  station  vid  Xorra  stambanan 
och  statsbanelinjen  B. — Orsa 
(förutvarande  Dala — Hälsing- 
lands järnväg).  En  192S — 29  upp- 
förd museibyggnad  inrymmer  zoo- 
logiska samlingar  m.  m.  (fram- 
deles även  bibliotek).  I  Björkham- 
re  (se  d.  o.  Suppl.)  ligga  Bollnäs 
lasarett,  Bollnäs  trävaru  a.  b:s 
såg  och  hy\deri,  bryggeriet  och 
järnvägsverkstäderna.  ■ — -  3.  B. 
omfattar  sedan  1923  även  Björk- 
hamre  köping. 

*  Bollspel.  L  a  w  n  t  e  n  n  i  s. 
En  boll,  som  är  i  spel,  skall  slås 
tillbaka,  innan  den  nått  marken  1. 
sedan  den  studsat  endast  en  gång. 
De  vanligaste  slagen  äro  serve 
(bollens  "uppgivning")  samt 
drive,  volley,  smash  och  lob  (se 
dessa  ord.  Suppl.).  Planens  bredd 


S   =  serverutor.  Bi — Bj  =  baslinjen   rid  single. 
B2  =  baslinjen  vid  double. 

1500  av  en  tysk     är  mindre  vid  single  än  vid  double 


(se  skiss  ovan).  Av  stor  betydelse 
för  spelet  är  hårdheten  m.  fl.  egen- 
skaper hos  det  material,  varav  ba- 
norna utförts.  Inomhusbanor  gö- 
ras vanl.  av  trä,  medan  utomhus 
bl.  a.  förekomma  cement-,  sand- 
och  gräsplaner  samt  de  av  hård- 
bränd lera  utförda  en-tous-cas- 
banorna  (fr.,  "under  alla  om- 
ständigheter" spelbara  banor), 
vilka  på  grund  av  sin  elasticitet 
och  förmåga  att  genomsläppa  vat- 
ten alltmer  föredragas  framför  de 
övriga  bantyperna.  —  De  för- 
nämsta lawntennistävlingarna 
äro  turneringen  i  Wimbledon  (se 
d.  o.)  och  tävlingen  om  Davis  Cup 
(se  d.  o.  Suppl.).  Bland  äldre  och 
nutida  amatörspelare  märkas  de 
engelska  bröderna  H.  L.  och  R.  F. 
Doherty,  australierna  N".  Brookes, 
A.  Wilding  och  G.  Patterson, 
nordamerikanerna  M.  INIcLough- 
lin,  W.  Johnston  och  W.  Tilden 
samt  fransmännen  B.  Lacoste,  H. 
Cochet  och  J.  Borotra  samt  — 
bland  de  kvinnliga  spelarna  —  S. 
Lenglen,  Frankrike,  och  H.  Wills, 
För.  Stat.  De  mest  bemärkta 
svenska  spelarna  ha  varit  G.  Set- 
terwall,  M.  Wallenberg,  S.  :\Ialm- 
ström  och  fru  S.  Fick.  ■ —  Golf- 


395 


Bol  men — Bombay 


396 


spelet.  En  fullgod  g()lfl)ana  om- 
fattar vanl.  IS  häl.  Ett  hål  består 
av  en  iitslagsplats  (eng.  tec),  ett 
spelområde  (eng.  through  the 
grecn)  av  varierande  iit.scende  och 
utbredning  .samt  en  f inklippt 
mindre  inslagsplats  (eng.  grecn), 
i  vars  mitt  befinner  sig  själva  må- 
let, ett  metallskott,  cylindriskt 
hål  av  10,8  cm.  diam.,  markerat  av 
en  flagga.  Ett  parti  omfattar  som 
regel  18  hål  och  spelas  antingen 
av  två  spelare  (single)  1.  fyra 
(foursome).  ]\Ian  skiljer  mellan 
slagtävling,  varvid  slagantalet 
räknas,  och  matclitävling,  varvid 
antalet  vunna  hål  läknas.  De 
ytterst  komplicerade  reglerna  äro 
internationella  och  stadfästa  av 
Royal  and  Ancient  Golf  Club  i 
Saint  Andrews  (se  d.  c).  Klubbor- 
na äro  dels  av  trä  {driver,  brassie 
m.  fl.)  för  långa  slag  (upp  till  c:a 
250  m.),  dels  av  järn  med  hickoiy- 
skaft  (iron,  masliie,  piitter  m.  fl.) 
för  kortare  och  mera  speciella  slag. 
Klubbäiaren  benämnes  vanl.  cad- 
die.  —  Golf  spelades  i  Skottland 
redan  på  1400-t.  och  är  numera 
universellt  utbrett.  Dess  främ.sta 
utövare  finnas  f.  n.  i  Amerika  och 
England.  Till  Sverige  infördes 
spelet  på  lS90-t.  men  har  först  på 
1920-t.  fått  en  större  spridning. 
Goda  banor  finnas  i  Göteborg 
(Hovas),  Falsterbo  och  Lidingö, 
mindre  sådana  på  flera  platser, 
framför  allt  i  Skåne.  En  stor 
bana  är  1929  luider  anläggning 
vid  Båstad.  —  Fotboll.  Enl. 
sedan  192.5  gällande  regler  iir  en 
spelare  off  side  ("ur  speU'),  då 
han  befinner  sig  närmare  motpar- 
tiets  mållinje  än  den,  som  spelar 
bollen,  såvida  icke  samtidigt 
minst  två  av  motspel aina  befinna 
sig  närmare  mållinjen.  Ingen  är 
off  side  vid  hörnspark,  iitspark 
från  mål  1.  inkast  från  sidlinje. 
*Bolmen.      Vid     B.     ligger,     i 


Angelstads  skn,  Kronob.  1.,  Bol- 
mens  järnvägsstation,  förenings- 
punkt mellan  Halmstad — Bol- 
mens  och  Karlshanm — -Vislanda 
— Bolmens   järnvägar. 

*Bolometer.  B.  uppfanns  redan 
1851  av  A.  F.  Svanberg  (se  d.  o.). 

*BoIshög.  Framdeles  skall  ö. 
lloby  fiireuas  med  pastoratet. 

*Bolton  är  beläget  nära  ;Man- 
chester  och  bildar  eget  grev.skap. 

Boltwood  [båo'ltood],  Bert- 
r  a  m  B  o  r  d  e  n,  f.  1870,  nord- 
amerikansk kemist,  prof.  i  radio- 
kemi vid  Yale  University  1910, 
har  gjort  synnerligen  betydelse- 
fulla upptäckter  inom  radioakti- 
vitetens område.  Har  konstaterat, 
att  radium  härstammar  från  uran 
samt  upptäckt  ionium  (se  tab.  till 
R  a  d  i  u  m  sp.  807 — 808) . 

*Boltzmann,  L  u  d  w  i  g,  jfr 
S  t  e  f  a  n,   .J.,   och   Strålning. 

Bo'ltzmanns  konstant,  se  M  o  - 
le  kyl    sp.    166. 

Bolzano   [-tsa'nå],  se  Bozen. 

Bomb,  vulkanisk  B.,  se  V  u  1  - 
k  a  u  e  r. 

*Bombay.  1.  Inom  B.  bildar 
det  till  större  delen  av  muhamme- 
daner bebodda  Sind  (se  d.  o.)  en 
underprovins.  De  till  B.  anslutna 
infödingsstaterna  äro,  sedan 
Västra  Indiens  stater  (se  d.  o.) 
1924  avskilts,  151  till  antalet  och 
omfatta  tills.  74,000  kvkm.  med 
4  mill.  inv.  Ang.  Adens  förvalt- 
ning se  A  d  e  n.  Suppl.  —  2.  B. 
upptar  s.  delen  av  ön  med  samma 
namn,  som  här  klyves  i  två  näs  av 
bukten  Back  Bay.  På  det  ö.  näset 
(se  kartan  i  huvudarbetet),  om- 
kring det  gamla  fortet,  varav  en- 
dast kastellet  (Castle)  återstår, 
ligger  den  europeiska  stadsdelen 
med  offentliga  byggnader  i  euro- 
peiska stilarter,  här  och  där  med 
inslag  av  indiska  former.  N.  där- 
om, innanför  Back  Bay,  utbreder 
sig   infödingsstaden  med   trånga, 


397 


Bomning- — Bonitcrini 


398 


oerhört  trafikerade  gator  och  ba- 
sarer.  Ytterst  på  det  v.  näset,  vid 
3Ialabar  Point,  ligger  guvernörens 
residens  och  strax  intill  det  pitto- 
]-eska  hindutemplet  Walkeswar, 
byggt  omkr.  1000-t.  e.  Kr.  Längre 
åt  n.  resa  sig  Tystnadens  fem 
torn,  på  vilka  parserna  utlägga 
sina  döda  att  ätas  av  gamar. 
Bland  sevärdheter  i  B:s  omgiv- 
ningar märkes  främst  ön  Elefanta 
(se  d.  o.).  —  Året  1925—26  an- 
kommo  och  avgingo  i  utrikesfart 
fartyg  om  tills.  4,4  mill.  nettoton. 

Bomning,  se  Vävning  sp. 
1273. 

Bonad  (fsv.  honaper,  av  bo  i 
bet.  bereda,  göra  i  ordning),  se 
Tapet. 

*Bonaparte.  Roland  B.  av- 
led 1924.  —  Victor  X  a  p  o  - 
léon  B.  avled  1926.  Bonapartis- 
tisk  tronpretendent  är  sedan  dess 
hans  son  Louis,  f.  1914. 

Bonarps  hed  i  Kristianst.  1., 
n.ö.  om  Söderåsen,  var  från  1700- 
t:s  slut  t.  o.  m.  191.3  övningsplats 
för  det  forna  Kronprinsens  husar- 
regemente. 

Bonaventu'ra     Vulcanius,     se 

V  u  1  c  a  n  i  u  s. 

*  Boncour,  Joseph  Paul, 
numera  vanl.  P  a  u  1  -  B  o  n  c  o  u  r, 
var  1924 — 28  en  av  Frankiikes  re- 
presentanter vid  N.  F:s  försam- 
lingsmöten och  företrädde  tidvis 
imder  denna  tid  sitt  land  även  i 
X.  F:s  råd. 

Bond-Arnö,  se  Arno  1,  även 
>Suppl. 

*  Bondeförbundet  represente- 
rades 1929  i  A.  K.  av  28  ledamö- 
ter och  i  F.  K.  av  16.  Partichef 
och  ledare  för  B :  s  riksdagsgi-upp 
är  O.  Olsson  i  Kullenbergstorp. 
Vårt  Land  och  Folk  uppgick  1926 
i  den  då  bildade  Svenska  Lands- 
bygden, som  utkommer  2  ggr  i 
veckan. 


*Bonderup.  Pastoratet  omfat- 
tar sedan  192.5  även  Gödelöv. 

Bondestad,  se  Vingåker  2. 

Bondfield  [bå'nndfild],  Mar- 
garet, f.  1873,  engelsk  politiker, 
led.  av  underhuset  (arbetarpar- 
tiet) 1923—24  och  sedan  1926, 
parlamentssekreterare  i  arbetsmi- 
nisteriet  i  Macdonalds  l:a  minis- 
tär 1924.  B.  inträdde  1929  som 
arbetsminister  i  Macdonalds  2:a 
ministär.  Hon  är  den  första 
engelska  kvinna,  som  beklätt  en 
ministerpost. 

*Bondkyrka.  Sedan  1923  bildar 
Helga  Trefaldighets  förs.  jämte 
Börje  ett  pastorat.  I  B.  ligga  Ul- 
tuna  samt  Uppsala  hospital  och 
asyl.   4.460   inv.    (1928). 

Bondstorp,  se  B  o  n  s  t  o  r  p. 
Suppl. 

Bond  Street  [bånnd  strit], 
gata  i  Londons  West  End,  mellan 
Oxford  Street  och  Piccadilly.  En 
av  Londons  mest  exklusiva  af- 
färsgator. 

*B6ne  hade  1926  52,000  inv., 
därav   32.000   européer. 

Bone  [bn^Hi  J ,  ]\I  u  i  r  h  e  a  d,  f. 
1876,  skotsk  tecknare  och  grafi- 
ker. Urspr.  arkitekt,  har  B. 
främst  hämtat  motiven  till  sina 
teckningar,  etsningar  och  torr- 
nålsraderingar från  arkitekturen 
och  skildrat  byggnadsställningar 
och  järnkonstruktioner  i  en  stil 
av  utsökt  klarhet  och  finhet. 

Bonebed  [bAo'nbedd]  (eng., 
benlager),  av  tänder,  fi.skfjäll, 
o.  a.  lyggiadsdjursrestcr  bildat 
lager.  Sådana  förekomma  i  skilda 
formationer,  ända  nere  i  siluren, 
men  benämningen  B.  avser  i  regel 
en  1.  ett  par  bäddar  i  översta  trias 
i  England  och  s.  Tyskland,  i  vilka 
man  funnit  tänder  av  de  äldsta 
kända  däggdjuren. 

Bonite'ring  (av  lat.  bo'nitas, 
godhet),  uppskattning  av  marks 
fruktbarhet    på    grund     av    dess 


399 


Bonnet — Boplatskultur 


400 


sainmansättiiing  ofh  fysikaliska 
egenskaper  samt  lK'tr.  skogsmark 
med  ledning  av  den  växande  sko- 
gens beskaffenhet.  B.  av  åker- 
jord har  tidigare,  särskilt  i  Tysk- 
land, använts  för  Åkerjordens  in- 
delning i  olika  klasser  efter  dess 
lämplighet  för  olika  växtslag: 
l:a,  2:a  klass  korn  jord  o.  s.  v. 
Skogsmark  indelas  i  Sverige  i  'J 
bonitetsklasser,  kl.  I  av  högsta, 
kl.  IX  av  lägsta  fruktbarhet 
(fjälltrakter) .  Jfr  S  k  o  g  s  i  n  - 
delning  och  Ägograde- 
r  i  n  g. 

Bonnet  [-nä'],  Charles,  f. 
1720,  d.  1793,  schweizisk  natur- 
forskare och  naturfilosof.  B.  är 
upptäckare  av  partenogenetisk 
fortplantning  (hos  bladlöss),  lian 
gjorde  även  bestående  insatser  för 
utformandet  av  utvecklingsläran 
(jfr  d.  o.  sp.  264). 

*Bonnett  1-  bonett  använ- 
des även  SS.  nautisk  term:  dels 
ett  segel,  som  fästes  till  under- 
kanten av  ett  annat  för  att  öka 
segelarean,  dels  förlängningen  av 
en  fallrepstrappa  ned  till  vatten- 
ytan. 

*Bonnier.  I  sidor  Adolf 
B.  avled  1925. 

Bonniers  veckotidning,  en  se- 
dan 1923  av  Albert  Bonnieis  för- 
lag utgiven  illustrerad  veckotid- 
ning. 

*Bonstorp  (sedan  1927  offi- 
ciellt B  ondstorp).  1922  av- 
skildes Tofteryd  från  pastoratet. 
Bonvax,  till  boning  av  golv  o. 
d.  använd  vaxldandning  (vanl. 
ceresin  och  paraffin),  tillsatt  med 
ett  lätt  avdunstande  lösningsme- 
del (terpentin,  bensin),  ev.  även 
med  färgämne. 

Bookman,  The  B.  [dho  bo'kk- 
mten],  illustrerad  engelsk  må- 
nadstidskrift för  litteratur,  grun- 
dad i  London  1S91.  B.  redigeras 
av  Arthur  St.  John  Adcock. 


Boostertransf  ormator  [bo'- 
st.)-J  (av  eng.  booslcr,  pådrivare), 
se  Elektriska  t  r  a  n  s  f  o  r  - 
m  a  t  o  r  e  r.    Suppl. 

*Booth.  Bra  m  w  e  1  1  B.  blev 
1929  avsatt  ss.  chef  för  Fräls- 
ningsarmén (se  d.  o.  Suppl.).  Han 
avled  s.  å. 

*Bootle  bildar  eget  grevskap 
med  85,000  inv.  (1927). 

Boplats,  plats  i  terrängen,  där 
rester  av  mänsklig  verksandiet,  ss. 
krukskärvor,  redskapsfragment, 
ben  av  förtärda  djur  m.  m.,  ut- 
visa, att  människor  under  för- 
historisk tid  bott.  I  många  fall 
ligga  dessa  rester  inbäddade  i  ett 
mer  1.  mindre  mäktigt  '"kultur- 
lager",  bildat  av  förmultnadc 
organiska  ämnen  samt  kol  och 
aska  m.  m.  från  härdarna.  B. 
från  stenåldern  äro  i  vårt  land 
vida  talrikare  än  från  de  senare 
förhistoriska  perioderna,  bei-oende 
på  att  dessa  B.  gärna  anlades  vid 
havs-  och  sjöstränder  för  fiskets 
skull  och  alltså  ej  blevo  i  samma 
grad  omrörda  och  utplånade  av 
plogen  som  senare  perioders  B., 
vilka  oftast  anlades  på  åker- 
bruksjord. 

Boplatskultur,  en  i  den  arkeo- 
logiska litteraturen  gängse  be- 
teckning för  den  förhistoriska 
"kultur",  som  representeras  av 
de  talrika  boplatserna  från 
yngre  stenåldern  i  Skandina- 
vien. B.  sönderfaller  i  flera  geo- 
grafiska grupper,  ss.  östsvensk 
(boplatserna  vid  s.  Sveriges  öst- 
kust, på  Gotland  samt  i  ]\Iälar- 
landskapen  och  s.  Norrlands  kust- 
land), väst-svensk  (i  västkust- 
och  \'änerlandskapcn)  samt  syd- 
svensk B.  (i  Skåne  och  Blekinge). 
I  Skandinaviens  nordligare  delar 
har  B.  en  särprägel,  förorsakad 
av  bl.  a.  den  rikliga  förekomsten 
av  skifferredskap  och  frånvaron 
av   keramik.   Denna   nordliga   B., 


401 


Borå — Borgbjerg 


402 


som  kallats  arktisk  kultur, 
ha  äldre  forskare  bl.  a.  ansett  som 
lapparnas  förfäders  stenålders- 
kultur, en  åsikt,  som  numera 
övergivits.  B.  brukar  sättas  i 
motsatsförhållande  till  den  syd- 
västskandinaviska megalit- 
kulturen  (se  d.  o.  Suppl.), 
och  man  har  menat,  att  denna 
och  B.  uppburos  av  tvenne  skilda 
raser  1.  folk.  Denna  fråga  liksom 
överhuvud  förhållandet  mellan  de 
tvenne  i  det  arkeologiska  fynd- 
materialet särskiljbara  "kulturer- 
na" är  ännu  icke  slutgiltigt  löst 
av  den  arkeologiska  forskningen. 
Borå  [bå'-],  ital.,  kall  anti- 
cyklonal  fallvind,  som  uppträder, 
där  ett  kallt  bergland  stupar 
brant  mot  ett  varmt  hav.  B.  före- 
kommer särskilt  vid  Istriens  och 
Dalmatiens  kuster  men  även  vid 
Svarta  havets  n.ö.  kust. 

*  Borax,  se  även  P  a  n  d  e  r  - 
m  i  t. 

*Borchers,  Wilhelm,  avled 
1925. 

*Borchsenius,  Otto,  avled 
1925. 

*  Bordeaux  är  huvudstad  i 
dep.  Gironde  och  säte  för  ärke- 
biskop. 2.56.000  inv.  (1926).  — 
S.v.  om  B.  ligger  den  transatlan- 
tiska radiostationen  Croix  d'IIins 
(85,000  meterampere). 

*  Bordeaux,  Henry,  som  ge- 
nom sina  hembygdsskildringar 
från  Savojen  står  som  en  av  re- 
gionalismens  (se  d.  o.  Suppl.) 
banbrytare  i  fransk  litteratur,  be- 
sökte 1928  Sverige  och  har  skild- 
rat sina  intryck  därifrån  i  Cha- 
tcmix  en  Suéde  (s.  å.). 

Bordighera  [-ge'ra],  stad  i 
Ligurien,  n.v.  Italien,  vid  Rivie- 
ran, mellan  Ventimiglia  och  San 
Remo.  Betydande  vinterkurort. 
Berömd  palmodling.  2,000  inv. 

*Bordläggning.  Skcppsb.  Jfr 
J  o  g  g  1  i  n  g. 


Bordsläde,  se  Skogsav- 
verkning sp.  815  samt  ill.  sp. 
814. 

Bordstudsare,  pendyl,  avsedd 
att  uppställas  på  ett  bord  (se  U  r 
sp.  193). 

Bordvarts,  riktning  åt  skepps- 
sidan i  förhållande  till  ett  fartygs 
medellinje. 

Borea'la  florområdet,  se 
Växtgeografi  sp.   1298. 

Borea'l  tid,  boreala  ske- 
det, den  postglaciala  värmetidens 
första  del,  ung.  motsvarande  an- 
cylustiden,  med  varmt  och  torrt 
klimat  i  Sverige  (jfr  Sverige, 
schemat  sp.  449 — 450  samt  sp. 
451). 

Borelius,  G  u  d  m  u  n  d,  f.  1889, 
fysiker,  kusins  son  till  J.  L. 
Borelius  (se  d.  o.  2),  prof.  vid 
Tekniska  högskolan  1922,  har  un- 
dersökt metallers  och  legeringars 
struktur,  mätt  Thomsoneffekt  vid 
låga  temperaturer  m.  m. 

Borell,  Theodor,  f.  1869, 
ämbetsman,  revisionssekreterare 
1911,  häradshövding  i  Stockholms 
läns  västra  domsaga  1916.  B.,  som 
är  led.  av  F.  K.  sedan  1917  (hö- 
ger) och  ordf.  i  Stockliolms  läns 
landsting  sedan  1927,  blev  1928 
kommunikationsminister  i  Lind- 
mans andra  ministär. 

*  Borensberg  är  ändpunkt  för 
linjen  Klockrike — -B.  av  Mellersta 
Östergötlands  järnvägar.  B.  har 
glasbruk,  kalkbruk  m,  fl.  in- 
dustriella  anläggningar. 

*Borg,  socken  i  östergötl.  1., 
liade  1928  4,005  inv.,  därav  1,590 
i  Borgs  villastads  municipalsam- 
hälle. 

*Borgbjerg,  Frederik,  var 
1924 — 26  socialminister  i  Stau- 
nings  ministär  oeh  har  sedan 
1924  åter  varit  medlem  av  X.  F:s 
delegeradeförsamlingar  och  har 
där  särskilt  verkat  för  rustnings- 
begränsning.  Han  ingick  1929  ss. 


405 


Borsrerlig — Borku 


404 


Frederik  Borgbjerg. 

uiiclervisningsniinister  i  Ställ- 
nings andra  ministär. 

*BorgerIig  användes  även  ss. 
beteckning  för  politiska  partier, 
vilkas  samhällsuppfattning  ej 
vilar  på  socialistisk  grund. 

Borggårdsregeringen,  en  i  den 
politiska  polemiken  i  samband 
med  bondetåget  präglad  benäm- 
ning på  den  Hammarskjöldska 
ministären  1914 — 17. 

Borggårdstalet,  se  Bonde- 
tåget sp.  295. 

*  Borghese.  S  c  i  p  i  o  n  e  B.  av- 
led 1927. 

*  Borgholm  har  station  vid 
Ölands  järnväg,  omnibusförbin- 
delse  med  Färjestaden  (se  d.  o.) 
och  ångbåtsförbindelse  med  bl.  a. 
Sthlm,  Kalmar  och  Oskarsliamn. 
Hamnen  har  ett  djup  av  3,6 — 5, o 
m.  1926  ankommo  och  avgingo 
2,276  fartyg  om  tills.  192,000 
nettoton.  Kommunala  mellansko- 
lan  skall  från  1  juli  19.31  succes- 
sivt omändras  till  statlig  4-årig 
sanirealskola.  B.  har  länslasarett. 

*Borgholm — Boda  järnväg 
samnianslogs  1928  med  Södra 
Ölands  järnväg. 

Borgo     [bå'rrgå],     stadsdel     i 


Kom   (se  d.  o.  sp.   1246  och  12.53), 
omfattande  Vatikanoinrådet. 

Borgo  San  Donni'no  rbå'rrgål, 
stad  i  iMiiilien,  n.  Italien,  n.v.  om 
I'arma.  Domkyrkan  är  ett  av  den 
lombardiska  1 100-talsarkitektu- 
rens  frilmsta  verk  odi  har  en  av 
Bencdctto  Antelanii  rikt  skulptur- 
.smyckad  fasad.  B.  är  känt  för  sin 
ostberedning.  5,000  inv.   (1921). 

*  Borgsjö.  1  B.  ligga  Alby  mu- 
nicipalsamhälle  och  Ange  sta- 
tionssamhälle. 

*Borgs  villastad  har  station 
(Kiicippbadeii)  vid  Xorra  öster- 
göt lands  järnviigar  och  spårvägs- 
linje till  Norrköping.  Betydande 
industri  (mek.  verkstäder,  spin- 
neri och  karamellfabrik).  B.  hade 
192S  1.590  inv. 

*  Borg  vik.  2.  Bruksrörelsen  är 
sedan  1923  nedlagd.  Borg\'iks  a. 
b.,  som  är  dotterbolag  till  Bille- 
ruds  a.  b.,  bedriver  numera  hu- 
vudsakl.   jord-  och  skogsbruk. 

*Borgå,  vars  befolkning  till 
c:a  70  %  är  svensktalande,  har 
flera  svenska  skolor,  bl.  a.  ly- 
ceum  med  parallella  gj'mnasial- 
klasser  samt  dövstumskola.  — 
Borgå  stift  uppdelades  1923 
på  två  nya  stift,  Tammer- 
fors stift  och  Borgå 
stift,  vilket  sistnämnda  omfat- 
tar samtliga  församlingar  med 
övervägande  svenskspråkig  be- 
folkning i  såväl  det  gamla  stiftet 
som  övriga  Finland  samt  de  tyska 
församlingarna  i  Helsingfors  och 
Viborg;  indelas  i  8  prosterier. 

Borkarbid,  förening  av  bor  ocli 
kol;  framställes  genom  upphett- 
ning av  dessa  ämnen  i  elektrisk 
ugn.  B.  bildar  svarta,  metallglän- 
sande  kristaller,  nästan  lika  hår- 
da som  diamant.  Användes  bl.  a. 
som  slipmedel. 

Borku,  oasgrupp  i  Sahara 
(Tsadkolonin),  s.  om  Tibesti,  be- 
bodd   av   teda    (c:a    12,000).   Da- 


405 


Borku  m — Borr 


406 


delprodukt ioii  och  boskapsskötsel. 
Knutpunkt  för  karavanvägar. 

Borkum  [bå'rrkom],  den  väst- 
ligaste av  de  östfrisiska  öarna, 
utanför  Enis'  mynning,  med  be- 
tydande boskapsskötsel  och  stora 
havsbad.  36,5  kvkm. 

Borlunda,  se  B  o  r  r  1  u  n  d  a. 
Suppl. 

*Borlänge  ingår  i  Stora  Tuna 
förs.  1929  överflyttades  till  B. 
från  Stora  Tuna  skn  ett  område 
med  372  inv.  B.  har  nu  2,410  inv. 

Borms  [barms],  August,  f. 
1879,  flandrisk  politiker,  verkade 
under  världskriget  för  de  fland- 
riska provinsernas  självständig- 
liet  och  blev  1919  dömd  till  döden 
för  högförräderi,  ett  straflf.  som 
under  trycket  av  den  flandriska 
opinionen  förvandlades  till  livs- 
tids straffarbete.  B.,  som  1928 
blev  vald  till  medlem  av  deputera- 
dekammaren, frigavs  1929,  dock 
t.  v.  utan  att  återfå  sina  medbor- 
gerliga rättigheter. 

Born  [hårrn],  Max.  f.  1S82, 
tysk  fysiker,  prof.  i  Frankftirt 
am  Main  1919,  i  Göttingen  1921. 
har  utfört  viktiga  arbeten  inom 
kvantteorin,  teorin  för  kristall- 
gitter  m.  m. 

*Borneo  har  enl.  senaste  upp- 
gifter en  yta  av  över  731,000  kv- 
km. och  c:a  2,7  mill.  inv.,  förde- 
lade på  följande  sätt :  Brit- 
tiska Xord-Borneo  (se  d. 
o.)  80,.560  kvkm.  och  270,000  inv. 
(1927),  Brunei  (se  d.  o.)  6,.500 
kvkm.  och  27,000  inv.  (1927), 
Sarawak  (se  d.  o.)  108,800 
kvkm.  och  c:a  600,000  inv.  samt 
Nederländska  B.  58-5,640 
kvkm.   och   1,777,000   inv.    (1926). 

Borneobensin,  lättare  frak- 
tion av  bergolja  från  Borneo,  är 
rik  på  aromatiska  kolväten.  Jfr 
S  a  n  g  a  j  o  1. 

Borne'ra  (av  höll.  borneeren, 
eg.  blanda  vin  med  mineralvatten, 


bornivatcr,  av  bom,  brunn),  skum- 
ma, fradga. 

*Bornholm  ingår  nu  (efter 
delningen  av  Själlands  stift)  i 
Köpenhamns  stift.  Järnvägarna 
ha  en  längd  av  92  km. 

*Bomsjön,  jfr  Norsborgs 
vattenverk. 

*Borr.  För  borrning  av  hål  i 
metall  (ej  för  upprymning  av 
hål)  användas  numera  vanl.  spi- 
ralborrar, som  fästas  i  borrmaski- 
nens spindel  medelst  cylindriskt 
(vanligt  vid  småborrar)  1.  koniskt 
fäste  av  standardiserade  mått. 
Vid  borrning  av  långa  hål  använ- 
des antingen  liten  skärhastighet 
och  liten  matning,  för  att  borr- 
spånen  skola  kunna  avlägsnas 
ur  hålen,  1.  ock  utpressas  spå- 
nen  med  olja,  som  pumpas  in, 
ofta  genom  hål  i  B:s  mitt,  med 
3 — 50  kg:s  tryck.  Svårigheten  att 
tillföra  en  roterande  B.  olja  un- 
der tryck  kringgås  genom  att  an- 
vända borrbänkar,  där  borren 
står  stilla,  under  det  att  arbets- 
stycket  roterar.  För  att  kimna  få 
ett  hål  exakt  på  det  ställe,  som 
avses,  användes  fixtur  (se  d.  o.). 
—  Kanon  b  orrar  utgöras  av 
blott  en  halv  cylinder  och  använ- 
das för  borrning  av  långa  hål; 
för  att  hålet  skall  få  rätt  riktning 
måste  man  förborra  med  spiral- 
borr en  längd  =  hålets  diameter. 
— -  Krön-  1.  kärnborr  be- 
står av  ett  stålrör  med  "tänder" 
i  den  arbetande  ändan  och  har 
upp  till  300  mm:s  diameter.  An- 
vändes bl.  a.  vid  borrning  av  hål 
i  ångpanneplåt  för  insättning  av 
tuber  o.  d.  —  C  e  n  t  r  u  m  - 
b  o  r  r,  ett  i  verkstäder  använt 
verktyg  för  uppborrning  av  cent- 
rum i  arbetsstycken,  som  skola 
sättas  vipp  mot  dubbar,  t.  ex.  i 
en  svarv,  består  av  en  kombine- 
rad borr  och  försänkare  i  båda 
ändar    av    verktyget;    endast    en 


407 


Borrestad — Borås 


408 


ända  i  taget  användes.  —  F  ö  r  - 
s  il  n  k  b  o  r  r  a  r  användas  till  för- 
sänkning (se  Försänka);  bor- 
rarna ha  tre  1.  fyra  skär.  — 
F  r  ä  s  b  o  r  r,  en  borr,  som  använ- 
des för  upptagning  av  kilspär.  — 
För  upprynining  av  redan  borra- 
de, gjutna  1.  pressade  häl  använ- 
das b  r  o  t  s  c  h  a  r,  cylindriska  1. 
koniska,  med  udda  antal  långs- 
gående skär  på  olika  avstånd  frän 
varandra.  Gjutna  hål  av  större 
dimensioner  bearbetas  vanl.  med 
arborrar  (jfr  Borr- 
maskin). —  För  träbearbet- 
ning användes  ofta  vrid-  1. 
s  n  ä  c  k  b  o  r  r,  i  form  och  verk- 
ningssJitt  påminnande  om  en 
korkskruv.  Större  snäckborrar, 
n  a  v  a  r  e,  äro  numera  i  allm. 
ersatta  av  spiralborren,  bestå- 
ende av  en  viiden  stålskena. 
Jfr  Centrumborr  och  P i n n - 
borr.  —  Ringborren  saknar 
centrum  och  har  ringformig  sido- 
kuiv  och  två  bottenknivar.  —  De 
å  fig.  sp.  355  (i  huvudarbetet) 
tecknade  verktygen  benämnas  rik- 
tigare borr  svan  g,  borr- 
stolsskaft,  bröstborr- 
skaft    och    s  p  ä  r  r  s  o  c  k. 

Borrestad,  stort  gods  i  ö.  Sön- 
narslövs  skn,  Kristianst.  1.,  med 
huvudbyggnad  från  lSOO-t:s  mitt. 

Borrklinka,  klinkmått  (se 
M  å  1 1  v  e  r  k  t  y  g  sp.  500  och  ill.) 
för  bestämning  av  borrars  dia- 
meter. 

*Borrlunda  (sedan  1927  offi- 
ciellt B  o  r  1  u  n  d  a) .  Sedan  1920 
bilda  Ö.  Strö,  Skarhult,  B.  och 
Skeglinge  ett  pastorat. 

Borrolja,  olja  använd  för 
smörjning,  kylning  och  bortskölj- 
ning  av  spån  vid  borrning.  Av  be- 
kvämlighetsskäl användas  de  van- 
liga maskinoljorna,  mer  1.  mindre 
uppblandade  med  vatten.  Bäst  äro 
dock  bomolja,  rovolja  och  valolja 


m.    fl.    Ilartsoljeemulsioner    och 
såpvatten  begagnas  även. 

*Borrplys,  se  även  Plys- 
maskin. 

Borrstål,  se  Bergborr- 
ning sp.   1312. 

Borrsvärd,  se  Svärd. 

Borstgräs,  annat  namn  för 
stagg  (se  d.  o.). 

Bortkje'vitj  (B  o  r  t  k  i  e  - 
wicz),  Sergej  Eduardo- 
V  i  t  j,  f.  1877,  rysk  tonsättare, 
har  i  en  melodirik  och  till  klas- 
siskt-romantiska  förebilder  an- 
knuten stil  skrivit  ett  större  an- 
tal pianoverk  (bl.  a.  flera  konser- 
ter), solokonserter  för  violin  och 
violoncell,  kammarmusik  m.  m. 

Bory'slaw  [-soaf  ],  se  D  r  o  h  o  - 
b  y  c  z.  Suppl. 

Borzage  [bå'sidj],  Frank,  f. 
1895,  nordamerikansk  filmregis- 
sör. B.  är  en  skicklig  bildkompo- 
sitör med  en  stark  känsla  för 
stämningsvalörer,  som  dock  stun- 
dom slår  över  i  sentimentalitet 
(Humorcsque,  En  lady).  B:s  se- 
nare arbeten  visa  starkt  inflytan- 
de från  tysk  filmkonst,  främst 
från  Murnau. 

*Borås  hade  1928  35,800  inv. 
Den  äldsta  delen  av  B.  ligger  på 
vänstra  stranden  av  Viskan  och 
har  behållit  sin  regelbundna,  på 
1600-t.  utlagda  stadsplan.  Bebyg- 
gelsen utgöres  här  till  stor  del  av 
låga,  stilfulla  trähus  från  ISOO- 
t:s  förra  hälft.  Vid  Stora  torget 
ligger  det  av  I.  Tengbom  och  E. 
Torulf  1908—10  uppförda  ståtliga 
rådhuset  och  i  närheten  Caroli 
kyrka,  uppkallad  efter  sin  grund- 
läggare  Karl  XI.  Den  har  flera 
gånger  ombyggts;  det  mäktiga 
tornet  erhöll  sitt  nuv.  utseende 
1791.  Utmed  h.  flodstranden  lig- 
ger Stadsparken  med  B:s  teater. 
På  dalsluttningarna  ha  moderna 
.stadsdelar  uppstått.  —  Industrin 
svsselsatte    1927   vid    135    arbets- 


409 


Borås — Alvesta  järnväg; — Bosse 


410 


1 

Boras.  Stora  torget  med  rådhuset  i  fonden 


ställen  7,450  arbetare.  Bland  in- 
dustriföretag märkas  ytterligare 
a.  b.  Kamgarn,  grundat  1909  (c:a 
110  arbetare),  a.  b.  Svenskt  konst- 
silke,  grundat  1918  (300  arbetare; 
enda  svenska  firma  i  branschen), 
a.  b.  Eriksson  &  Larson,  grundat 
1S92  {herrkonfektionsfabrik  med 
300  arbetare),  a.  b.  Merinos,  grun- 
dat 1913  (ylleväveri  med  200  ar- 
betare), a.  b.  Dalhems  väveri, 
grundat  1896  (bomull sväveri  med 
160  arbetare).  Manufaktur  a.  b. 
Svea,  grundat  1902  (ylleväveri 
med  110  arbetare)  samt  österda- 
lens a.  b.,  grundat  1895  (bomulls- 
väveri  med  100  arbetare).  Staden 
har  två  järnvägsstationer,  Bo- 
rås övre  vid  B. — Ilerrljunga 
järnväg  och  Borås  nedre  vid 
B. — Alvesta,  B. — Herrljunga,  Var- 
berg — B.,  Göteborg — B.  och  B. — - 
Uliicehamns  järnvägar.  —  Enl. 
1927  års  skolordning  omorganise- 
ras högre  allmänna  läroverket; 
det  får  4-  och  5-årig  realskola 
samt  4-årigt  latin-  och  3-årigt 
realgymnasium,  varjämte  gymna- 
siet t.  v.  blir  tillgängligt  även  för 
flickor. 

*Borås — Alvesta  järnväg.  En 
linje  Hestra — Gislaved  (15,7 
km.)  öppnades  för  trafik  1927. 
Äges  och  trafikeras  av  Borås — 
Alvesta  jilrnvägs  a.  b. 


*  Borås — Ulricehamns  järn- 
väg äges  numera  av  Borås — ■ 
Jönköpings  järnvägs  a.  b.,  som 
även  innehar  koncession  å  nor- 
malspårig  järnväg  Ulricehamn — ■ 
Jönköping. 

Borås  väveri  a.  b.,  grundat 
1S70,  äger  i  Borås  bomullsspin- 
neri, väveri,  tryckeri  och  appre- 
turverk.  B.  har  i  sig  upptagit 
Kungsfors  spinneri  a.  b.,  Skene, 
samt  Boråsfirmorna  Norrby  nya 
a.  b.  ocli  J.  F.  Vennerstens  fabriks 
a.  b.  och  är  med  ett  aktiekapital 
av  11,860,000  kr.  och  2,200  arbe- 
tare det  största  företaget  i  sin 
bransch  i  Sverige. 

Bosch  [båsj],  Karl,  f.  1874, 
tysk  kemist,  ledare  för  Badische 
Anilin-  und  Sodafabrik,  har  bl.  a. 
utarbetat  Habers  (se  d.  o.)  am- 
moniaksyntes  för  storindustriell 
framställning. 

*Bosnien.  Enl.  senaste  upp- 
gifter omfattar  provinsen  Bos- 
nien-IIercegovina  51,199  kvkm. 
med  1,890,000  inv.    (1921). 

Bössa,  stoppat  underlag  under 
loka  1.  koller.  Jfr  Sele. 

*  Bosse,  Harriet,  lämnade 
1925  Dramatiska  teatern  och  har 
senare  gästspelat  bl.  a.  på  Kon- 
serthusteatern. Hon  ingick  1927 
äktenskap  med  skådespelaren  Ed- 
vin Adolphson. 

Bosse    [båss],  Abraham,  f. 


411 


Bossekop — Bostadsfrågan 


412 


1702,  d.  1776,  fransk  kopparstic- 
kare.  Största  delen  av  hans  15,000 
stick  utgöres  av  skildringar  nr 
samtidons  liv,  som  äga  stoit  kul- 
turhistoriskt intresse  (se  ill.  till 
Bokhandel  sp.  209  och  Klä- 
dedräkt sp.  93G). 

Bossekop,  handelsplats  i 
Finnmark  fylkc,  n.  Norge,  vid 
Altenfjord.  Livligt  besökta  mark- 
nader. I  B.,  som  ligger  på  70° 
n.  br.,  ha  talrika  norrskensobser- 
vationor  utförts. 

Bo'sselt,  Rudolf,  f.  1S71, 
tysk  skulptör  och  medaljgiavör, 
en  av  de  främsta  representanterna 
för  den  moderna  tyska  medalj- 
konsten. I  opposition  mot  en  av 
reduceringsmaskinen  beroende, 
alltför  långt  driven  naturalism 
tillämpar  han  i  sina  arbeten  en 
dekorativ  stilisering  (se  ill.  till 
Medaljer  sp.  1405— 1406) . 

*Bossi.  2.  E  n  r  i  c  o  B.  avled 
1925.  Han  konserter ade  i  Sverige 
1922. 

*  Bostadsfrågan.  Under  och 
närmast  efter  världskriget  fick 
B.  i  så  gott  som  alla  europeiska 
länder  och  även  i  Sverige  sin 
prägel  å  ena  sidan  av  en  mer  1. 
mindre  strängt  genomförd  offent- 
lig hyresreglering,  å  den  andra  av 
de  understöd  av  offentliga  medel, 
som  i  olika  former  beviljades  för 
att  nödtorftigt  hålla  särskilt  små- 
bostadsproduktionen  i  gång.  Ti- 
den efter  1922  karaktäriseras  där- 
emot av  en  återgång  mot  fri  hy- 
resprisbildning och  privat  bo- 
stadsproduktion. I  flertalet  län- 
der, däribland  England  och  Tysk- 
land, har  hyreskontroUens  avveck- 
ling skett  långsamt  och  gradvis 
och  är  ännu  ej  fullt  avslutad  vad 
smålägenheterna  angår.  I  Sverige 
upphörde  hyresstegringslagen  att 
gälla  1  okt.'  1923.  Vid  samma  tid 
hade  byggnadskostnaderna  efter 
starka    fluktuationer    stabiliserat 


sig  vid  en  nivå  mer  än  dubbelt 
så  hög  som  1913.  Dessa  båda  fak- 
torer blevo  drivkrafterna  till  en 
livlig  bostadsproduktion,  vars 
omfattning  framgår  av  nedan- 
stående lab.  a,  avseende  c:a  300 
städer  och  stadsliknande  samhäl- 
len. Av  de  nya  bostäderna  uppför- 
des omkring  en  femtedel  genom 
kommimer,  kooperativa  bostads- 
föreningar o.  d.  utövare  av  s.  k. 
allmiinnyttig  byggnadsverk.sam- 
het ;  från  statens  bostadslånefond 
ställdes  under  åren  1920 — 28  till 
förf(jgande  c:a  83  mill.  kr.,  det 
mesta  till  egnahemsbyggare  och 
liostadskooperatörer.  —  Denna 
mycket  betydande  bostadsproduk- 
tion liar  dock  icke  ännu  förmått 
tillfredsställa  bostadstehovet,  åt- 
minstone vad  beträffar  smålägen- 
heter i  de  större  städerna;  vid 
årsskiftet  1928—29  voro  i  Stock- 
holm outhyrda  0,9  %  av  samtliga 
lägenheter  och  0,4  %  av  lägen- 
heter med  en  storlek  av  högst  3 
rum  och  kök.  Detta  sammanhäng- 
er med,  att  behovet  av'  familje- 
bostäder ökats  betydligt  snabba- 
re än  befolkningen  på  grund  av 
dennas  förändrade  ålders-  och 
hushållssammansättning.  Vidare 
beräknas  inemot  hälften  av  de 
nya  bostadsrummen  åtgått  till 
förbättring  av  de  breda  lagrens 
bostadsstandard  genom  minskning 
av  ti-ångboddheten,  ss.  belyses  av 
tab.  b.  —  Hand  i  hand  med  den 
enskilda  byggnadsverksamhetens 
återuppblomstring  och  bostads- 
standardens förbättring  har  emel- 
lertid gått  en  betydande  hyressteg- 
ring,  som  tenderar  att  lyfta  liy- 
rorna  även  för  det  ganda  bostads- 
beståndet upp  emot  den  nivå,  som 
angives  av  produktionskostnader- 
na för  nya  lägenheter.  För  de  vik- 
tigaste slagen  av  mindre  bostäder 
ha  årsmedelhyrorna  sedan  tiden 
före  kriget  ökats  på  sätt  tab.  c.  ut- 


413 


Boström — Bottenrev 


414 


Tabell  a.  Bostadsproduktionen  1922 — Z8. 

År     1922        1923       1924        1925       1926        1927        1928 

(nngefärl.) 
Årligen  /bostadslägenheter  .  .  6,360  9,461  11.901  13,068  14,221  1.5,096  16,000 
tillkomna\boningsrum  (o.  kök).  .  21,912    34,006    39,297    41,721    43,932    44,181    46,000 

Tabell  b.  Antal   boende  per   100    rum    i  samtliga  bostadslägenheter. 

År      1912/15         1920         1924  1925/26 

Stockholm 124  123  117  117 

Göteborg      146  145  142  136 

51  andra  städer 132  132  123  121 

Samtliga  53  städer 131  131  124  122 

Tabell  c.  Arsmedelhyra  för: 

1  kök  1  rum  1  rum       2  rum  3  rum 

(utan  ram)    (utan  kök)     och  kök    och  kök      och   kök 

„      ,^  ,     ri915.  kr 150  220  315  515  783 

Stockholm  ^jg^,-      ^ 255  477  606  1,053  1,610 

-T      A        ,-A     /1912  13.  kr.     .    .  96  102  178  280  449 

o2  andra  stader^, 326         „      .    .  183  209  349  568  9(i0 
Samtliga  53  städer,  ökning  i    "o 

1912  15  —  1925  26 89  125  93  101  98 

visar.  —  Att  en  dylik  hyressteg-  stödsfråga  till  en  kreditfråga, 
ring  varit  möjlig  torde  i  sista  hand  Ett  för.slag  till  lösning  av  den 
bero  på  den  betydande  lönesteg-  sär.skilt  vanskliga  sekundärkre- 
ring,  som  kommit  industriarbeta-  ditfrågan  genom  en  av  staten 
re  och  därmed  järanställda  till  del  garanterad  -■'stadsintecknings- 
och  vilken  medfört,  att  genom-  kassa"  har  192S  framlagts  av 
snittliga  penninglönen  (per  år)  nu  särskilda  sakkunniga.  En  härpå 
beräknas  ligga  120  %  och  real-  grundad  kunglig  proposition  om 
lönen  c:a  30  9c  högre  än  191.3.  upprättande  av  Svenska  bostads- 
ilen inkomstökningen  fördelar  sig  kreditkas.san  bifölls  av  1929  års 
ingalunda     jämnt,     utan    medan  riksdag. 

vissa      arbetarkategorier      ernått  Boström,  W  o  1 1  m  a  r,  f.  1878, 
vida  högre  lönestegringar  än  an-  brorson  till  E.  G.  Boström   (se  d. 
förda    procenttal    angiva,    finnes  o.  2),  diplomat.  B.  var  kabinetts- 
det  stora  grupper  av  mindre  be-  sekreterare    i    utrikesdepartemen- 
medlade,  vilka  nu  äro  föga  bätt-  tet  1918 — 22  och  minister  i  Mad- 
re   eller    t.    o.    m.    sämre    ställda  rid  1922 — 25  samt  är  sedan  192.5 
än    före    kriget.    Framhållas    må  minister  i  Washington, 
emellertid,    att    man    nu    på    bo-  *BosweII,  J  a  m  e  s.  Av  T/ie  ii/e 
stadsmarknaden  får  mer  för  sina  of  Samuel  Johnson  har  påbörjats 
pengar  än  före  kriget,  ty  ej  minst  en    sv.    övers.    (Samuel   Johnsons 
smålägenheterna      ha     väsentligt  liv.  I — II,  1926 — 27). 
förbättrats  i   kvalitet  genom   in-  *Boteå.    2.   B.   ingår   i   Ånger- 
förande av  elektriskt  ljus,  w.  c,  manlands  mell.  domsaga, 
badrum   etc.   —   För   de   svenska  Bo'tjka,  ryskt  rymdmått  =  4,!) 
städernas     befolkning    torde    bo-  hl. 

stadsfrågan     numera     mindre    te  *Botrel,     Théodore,     avled 

sig  som  en  tillgångsfråga  än  som  1925. 

en  hyresfråga.  Ur  de  statliga  och  Bottenrev,  det  högst  upp  å 
kommunala  myndigheternas  syn-  seglet  belägna  revet,  genom  vars 
vinkel  har  bostadsfrågan  efter  intagande  minsta  möjliga  segel- 
hand  förskjutits   från  en   under-  area  erhålles. 


415 


Bottensjön — BoufTé 


416 


Gustav  III  vid  7  års  ålder.   Statyett  av 
J.  P.  Bouchardon,   (Nat.  mus.) 

*Bottensjön.  Vid  sundet  mel- 
lan B.  och  Vättern  ligger,  strax 
n.  om  Karlsborg,  Rödesunds  ka- 
nalstation. 

*Bottentryck,  se  även  S  t  e  - 
vin. 

Botti'ner  (fr.  bottines,  av  bot- 
te, stövel),  detsamma  som  pam- 
puscher. 

Bottniska  avdelningen,  en  se- 

dimentär  formation  i  Fennoskan- 
dias  urberg,  yngre  än  liu^iidmas- 
san  av  gnejs-  och  skifferformatio- 
nerna men  äldre  än  kaleviska  av- 
delningen. Till  B.  räknas  bl.  a. 
Skellefte-  och  Grythyttefälten  i 
Sverige  och  Tammerforsskiff rår- 
na i  Finland. 

*BottomIey,  H  o  r  a  t  i  o,  blev 
frigiven  1927. 

Bottoms  [bå'ttams]  (eng.,  eg. 
bottnar),  se  Nickel  sp.  803. 

Bo'ttrop,  stad  i  prov.  Westfa- 
len,  Preussen,  vid  floden  Emscher 
och  Rhen — Hernekanalen,  n.  om 
Essen.  Stenkolsbrytning.  Viktig 
kolexporthamn.  77,000  inv.,  därav 
många  polacker   (1925). 


*  Bouchardon.    1.    Ed  me   B:8 

konsthistoiiska  betydelse  ligger 
främst  däri,  att  han  under  roko- 
kon uppehåller  den  klassicistiska 
traditionen.  —  2.  Jacques 
P  h  i  1  i  p  p  e  B:.s  verksamhet 
har  närmare  belysts  genom  er 
monografi  av  A.  Lindblom  (1924), 
Bland  hans  arbeten  på  Stockholmi- 
slott  märkas  utom  skulpturerna  i 
Slottskyrkan  (plafond,  predik- 
stol, altare)  de  vackra  bron.slyk- 
torna  (se  ill.  till  Ljus  red- 
skap sp.  678)  i  trappuppgång- 
arna och  arkadreliefer  i  ö.  och  v 
valven.  I  Xat.  mus.  finnas  skissei 
i  vax  och  småskulpturer  i  terra- 
kotta  och  gips  (bl.  a.  ett  utsökt 
porträtt  av  Gustav  III  som  barn) 
av  B.  Hans  förnämsta  porträtt- 
byster  äro  de  av  Karl  XII  (i  brons 
i  Kungl.  slottet),  Fredrik  I  (i 
brons  i  Vetenskapsakademin)  ocli 
Adolf  Fredrik.  B.  övertog  eftei 
Taraval  ledningen  av  Kongl.  Ri- 
tarakademin.  Hans  stil  är  en  smi- 
dig eklekticism  med  drag  både  av 
barock  och  rokoko. 

*Bouches-du-Rhöne  hade  192( 
9.30.000  inv.  Aigues-Mortes  (se  d 
o.  Suppl.)  är  beläget  strax  v.  om 
B.,  i  dep.  Gärd. 

Boudin  [bodä'r)],  Eugéne, 
f.  1S24,  d.  1898,  fransk  målare, 
utbildade  i  sina  nordfranska 
kust-  och  hamnbilder  ett  fin- 
känsligt atmosfär-  och  valörstu- 
dium, som  genom  hans  lärjunge 
Claude  Monet  utövade  ett  direkt 
inflytande  på  impressionismen. 

Boudoir  [bodoa'r],  se  Bu- 
d  o  a  r. 

*Boué     de     Lapeyrére,     A  u  - 

g  u  s  t  e,  avled  1924. 

Bouffé  [bofe'],  Marie,  f. 
ISOO,  d.  1S8S,  fransk  skådespe- 
lare, ansedd  som  sin  tids  främste 
representant  för  det  humoris- 
tiska    karaktärsfacket     på     den 


417 


Bou  gainville — Bournemouth 


418 


franska  scenen.  Han  vitgav  ISSO 
sina  memoarer  {Mes  souvoiirs) . 
*Bougainville  uppges  1927  ha 
46,000  infödda  inv.  Förnämsta 
hamn  är  Kieta  på  n.ö.  kusten. 

*Bouguer,  P-,  se  även  d  e  L  a 
C  o  n  d  a  m  i  n  e. 

Bouillabaisse  [bojabä'ss],  po- 
pulär provensalsk  maträtt,  bestå- 
ende av  ett  slags  soppa,  kokt  på 
fisk,  ju  flera  slag  dess  bättre, 
samt  skaldjur  (särskilt  langiis- 
ter).  Anrättningen  kryddas  före 
kokningen  med  vitlök,  vitpeppar 
och  i  olivolja  br^nita  lagerbärsblad 
samt  smaksättes  med  vitt  vin. 
Före  serveringen  överpudras  rät- 
ten med  saffran,  och  ev.  kunna 
skivor  av  vitt  bröd  iläggas. 

Bouisson  [boiså'i)],  Fer- 
nand,  f.  1874,  fransk  socialis- 
tisk politiker,  invaldes  i  depute- 
radekammaren 1909  och  utsågs 
1927  till  dess  president. 

*Boulogne,  1.  B.  -  s  u  r  -  M  e  r. 
Routen  till  Folkestone  tar  nume- 
ra endast  1  Vj  tim.  i  anspråk. 

*Bourdelle,  Antoine.  Bland 
B:s  senare  arbeten  märkas  den  av 
Veri-occhios  Colleoni  inspirerade 
r\i:tarstatyn  över  general  Alvear 
i  Buenos  Aires  och  monumentet 
över  den  polske  nationalskalden 
Adam  ilickiewicz  i  Paris  (rest 
1929),  verk,  imponerande  genom 
sin  arkitektoniska  mäktighet  och 
barockartade  kraft.  Han  har  även 
utfört  en  rad  stoit  och  summa- 
riskt formade  byster  av  samtida 
personligheter.  Som  internati(j- 
nellt  ryktbar  lärare  har  han  ut- 
övat ett  vidsträckt  inflytande  och 
stadfäst  sitt  anseende  som  den 
europeiska  skulpturens  största 
namn  efter  Rodin. 

Bourdet  [bordä'] ,  É  d  o  u  a  r  d, 
f.  18S7,  fransk  dramatiker,  har 
vunnit  stor  scenisk  framgång  med 
La  prisonniére    (1926;   Den  fång- 


General  Alvear.  Ryttarstaty  av  Antoine 
Bourdelle.     ( P.uenos    Aires.  i 

na,  uppf.  i  Sthlm  1928),  där  mo- 
tivet är  en  homosexuell  kvinnas 
fåfänga  kamp  mot  sitt  öde,  och 
Vient  de  ixiraUre  (1927;  Xyss  ut- 
kommen, uppf.  i  Sthlm  1929),  en 
farsartad  satir  över  det  kommer- 
sialiserade litterära  livet  i  Paris. 

*Bourgeois,  Leon,  avled  192.5. 
Under  sina  sista  år  drog  sig  B. 
mer  och  mer  tillbaka  från  det  po- 
litiska livet  men  var  dock  ännu 
1924  medlem  av  N".  F:s  delegera- 
deförsamling.  Som  senatspresi- 
dent avgick  han  1923. 

*Bourget,  Paul.  I  sv.  övers, 
föreligga  av  de  i  huvudarbetet 
nämnda  romanerna  även  Le 
disciple  (Lärjungen,  192.5)  och 
Uémigré  (Emigranten,  190S). 
Hans  senare,  omfångsrika  alst- 
ring har  alltmer  gått  i  den  mon- 
däna  societetsromanens  tecken. 

*  Bournemouth  bildar  eget 
grevskap. 


U.  —  Los.  Suppl. 


419 


Bournonit — Boxning 


420 


Bournoni't  [bor-],  ronibiskt, 
starkt  mctallglänsande,  grått  mi- 
neral av  sammansättningen 
CuPbSbSj.  Förekommer  flerstä- 
des i  Europa;  brytes  som  koppar- 
och  blymalm  i  England,  Frank- 
rike, Mexiko  ocli  Syd-Amerika. 

Bourre  de  soie  I  bor  da  soa'] 
(fr.,  silkesvadd),  se  Silke  sp. 
557. 

Boustedt  [bo'-],  Bo,  f.  18G8, 
militär.  B.,  som  blev  överste  och 
chef  för  Västernorrlands  rege- 
mente 1918,  för  Upplands  infan- 
teriregemente 1923  ooh  chef  för 
Lantförsvarets  kommandoexpedi- 
tion 1926,  utnämndes  1928  till 
generalmajor  i  armén  och  är  sedan 
1929  chef  för  östra  arméfördel- 
ningen och  överkommendant  för 
Stockholms  garnison. 

Bouts-rimés  [bo  rime'],  fr.,  eg. 
rimslut;  sällskapslek,  bestående  i 
att  deltagarna  utfylla  versrader, 
vilkas  slutrim  på  förhand  äro 
givna. 

*Bouvetön  utforskades  1927 — 
28  av  en  norsk  expedition,  som 
annekterade  den  för  Norges  räk- 
ning; ön  blev  senare  föremål  för 
underhandlingar  mellan  Norge 
och  Storbritannien,  men  1928  av- 
stod sistnämnda  land  från  sina 
anspråk  på  ön  till  förmån  för 
Norge,  som  ämnar  använda  den 
som  valfångststation  och  där  upp- 
rätta radiostation.  Ytan  är  58 
kvkm. 

Bouvines  [bovi'nn],  by  i  dep. 
Nord,  n.ö.  Frankrike,  s.ö.  om 
Lille.  —  Vid  B.  besegrade  Filip 
II  August  av  Frankrike  1214  en 
engelsk-tysk  här  under  Jolian 
utan  land  och  kejsar  Otto  IV. 

Bow  [bao]  (eng.,  bog),  se 
Roddidrott. 

*Bovallstrand  har  betydande 
stenindustri. 

Bovin,  Emil,  f.  1868,  läkare, 
gynekolog,   överläkare   och  direk- 


tör vid  Södra  Barnbördshuset 
samt  prof.  och  överlärare  vid 
Ijarnmorskeläroanst alten  i  Stldm 
1924.  B.  är  sedan  1902  praktise- 
rande läkare  i  Sthlm  och  har 
framträtt  som  författare  inom 
sitt   fack. 

Bowman  [b?o'in8n],  I  s  a  i  a  Ii, 
f.  1878,  nordanieiikansk  geograf, 
sedan  1915  direktör  för  American 
Geograpliical  Society  of  New 
York  och  huvudredaktör  för  dess 
tidskrift  Geograpliical  Keview.  B. 
har  företagit  forskningsresor  i 
Syd-Amerika  och  utgivit  flera 
uppmärksammade  arbeten,  ss. 
The  Nciv  World   (1921). 

*Box.  Elektrotckn.  Se  Led- 
ningssystem sp.  341  f .  och 
Muff  3. 

*  Boxholm,  som  är  beläget  vid 
skärningen  mellan  Svartån  och 
Östra  stambanan,  tillhör  sedan 
1927  i  sin  helhet  Ekeby  skn.  2,715 
inv.   (1928). 

Boxkalv  (eg.  en  kalv,  som  ej 
är  större,  än  att  den  hålles  i 
katte),  kromgarvat  kalvskinn, 
använt  till  ovanläder  i  skodon. 

*  Boxning.  "Ringens"  storlek 
varierar  mellan  4X4  m.  och 
6  X  6  m.  Vid  särskilda  tillfällen 
(aldrig  vid  amatörboxning)  till- 
lämpas  ronder  om  endast  2  min. 
För  att  ett  slag  skall  räknas  som 
giltigt,  måste  det  träffa  med  kno- 
garna.  För  brott  mot  reglerna 
tilldelas  boxaren  först  två  var- 
ningar och  diskvalificeras  där- 
efter, om  förseelsen  upprepas.  Vid 
svårare  förseelser,  ss.  för  låga 
slag,  kan  omedelbar  diskvalifice- 
ring  ske.  Träningsboxning  mot  in- 
billad motståndare  kallas  "skugg- 
boxning",  ej  "skenboxning".  Grän- 
serna mellan  viktklasserna,  vilka 
strikt  iakttagas,  äro  angivna  på 
grammet  och  äro  (maximivikt)  : 
flug^-ikt  50,802  kg.,  bantamvikt 
53,524  kg.,  fjädervikt  57,iö2  kg., 


421 


Boye — Brand 


422 


lättvikt  61,230  kg.,  weltervikt 
66,6  7  8  kg.,  mellanvikt  72,5  74  kg., 
lätt  tung^-ikt  79,.3  7  8  kg.  och  tung- 
vikt. Professionell  B.  är  förbjuden 
i  Sverige  men  bedrives  inom  slut- 
na sällskap,  av  vilka  det  livakti- 
ga.ste  är  ABS  (Allmänna  box- 
ningssällskapet). Bland  äldre  och 
nyare  boxare  märkas  nordameri- 
kanerna J.  Sullivan,  J.  Corbett, 
J.  Jeffries,  J.  Dempsey  och  G.  Tun- 
ney  samt  fransmannen  G.  Carpen- 
tier.  Den  nanmkunnigaste  svenske 
boxaren  är  Hariy  Persson. 

Boye,  se  B  o  i  j  e.  Suppl. 

*Boyle,  Robert,  se  även 
Termometer  sp.  972  f. 

*Boylesve,  René,  avled  1926. 

*Brabant.  Titeln  hertig  av  B. 
bäres  av  Belgiens  kronprins. 

Bracciolini,  se  P  o  g  g  i  o  - 
Bracciolini. 

Brachiosau'rus,  se  Skräck- 
ödlor. 

*Bradbury,  sir  J  o  h  n  S  w  a  n  - 
wick,  avgick  1925  ur  skade- 
ståndskommissionen. Han  blev 
1924  baron  B.  o  f  W  i  n  s  f  o  r  d. 

*Bradley.  2.  F.  H.  B.  avled  1924. 

*Braga,  Theophilo,  avled 
1924  (ej  1919). 

*Braganca.  Hertig  Miguel  av- 
led 1927.  Hans  tronanspråk  ha 
övertagits  av  hans  yngre  son, 
prins  Duarte-Xuiio,  f.   1907. 

Brage,  en  av  O.  Andersson  (jfr 
d.  o.  Suppl.)  1906  stiftad  och  hit- 
tills ledd  förening  i  Helsingfors 
för  främjande  av  svensk  folkdikt- 
ning, folkmusik  och  folkdans  i 
Finland.  B.  har  utövat  en  bety- 
delsefull verksamhet  genom  bl.  a. 
sin  sångkör  och  utgivandet  av 
talrika  musikpublikationer. 

Braggmetoden  [brjegg-],  se 
Kristall  sp.  1343  S. 

*Brahma'n.  B.  ha  för  länge 
sedan  uppgivit  sin  uteslutande 
prästerliga  karaktär.  Ståndets 
medlemmar   i   det    nutida   Indien 


ägna  sig  åt  en  mångfald  syssel- 
sättningar (statstjänst,  veten- 
skap, handel,  jordbruk  o.   s.  v.). 

Bra'hmanas,  se  Indisk  lit- 
teratur sp.  1337. 

*Brahms,  Johannes.  B:s 
förnämsta  körverk  är  det  stor- 
slagna, även  i  Sverige  ofta  upp- 
förda Ein  deutsches  Requiem 
(för  soli,  kör  och  orkester),  vilket 
utgör  en  protestantisk  motsvarig- 
het till  den  katolska  dödsmässan 
(se  Requiem). 

Brailovskij,  A  1  e  k  s  a  n  d  r,  f. 
1896,  rysk  pianist,  har  på  talrika 
konsertresor  (Sthlm  1922  och  se- 
nare) särskilt  som  Chopinspelare 
vunnit  stort  erkännande. 

*Brailsford,  Henry  Xoel, 
avgick  1926  som  redaktör  för  The 
Xew  Leader.  Bland  hans  senare 
arbeten  märkas  Socialism  of  to- 
day  (1925)  och  Hoio  the  Soviet 
icörks  (1927). 

Brakiopo'der,  se  B  r  a  c  h  i  o  - 
p  o  d  a. 

Brakiopo'dskiff er,  se  D  a  1  - 
manitesskiffer.  Suppl. 

Bra'ky-  (av  grek.  braky's, 
kort)  ingår  i  ett  flertal  sms.  i 
bet.  bredd-,  t.  ex.  brakyaxel,  bra- 
kydoma  (se  Kristall  sp.  1341, 
resp.  1342).  Om  brakykatalekiisk 
se  Katalektisk. 

Brakylogi'  (av  grek.  braky's, 
kort,  och  lo'gos,  tal,  språk),  språk- 
ligt uttryckssätt,  som  är  påfal- 
lande kort  och  knappt.  Jfr  El- 
lips. Sprtikv.  —  Adj. :  b  r  a  k  y  - 
1  o'  g  i  s  k. 

Brama'n,  b  r  a  m  i'  n,  andra 
former  för  brahman  (brahmin). 

Bra'nca,  Giovanni,  f.  1571, 
d.  1640,  italiensk  lärd,  uppfann 
1629  den  första  aktionsångturbi- 
nen   (se  Ängturbin  sp.  1472). 

*  Brand.  Med.  Jfr  även  Kall- 
brand. 

*  Brand.  Veckoupplagan  uppgår 
till  14,000—23,000. 


423 


Brandel — Brasilien 


424 


Brandel,  Sven,  f.  1898,  pia- 
nist, liar  .sfdau  1!)21  konsertcrat  i 
Sverifre  ocli  utlandet  och  diirvid 
sär.skilt  fiamfcirt  samtida  musik. 

*Brandenburg.  1.  Sedan  Bvr- 
lins  förort souu"äde  avskilts  från  B. 
och  inkorporerats  med  Berlin 
(som  bildar  en  särskild,  av  B. 
omgiven  provins  men  likväl  är 
B:s  huvudstad),  omfattar  B.  en- 
dast 39,030  kvkm.  med  2,592,000 
inv.  (1925).  Genom  den  1922  bil- 
dade prov.  Grenzmark  Posen- 
Westpreussen  skiljes  B.  till  större 
delen  från  Polen.  Spandau  ingår 
nu  i  Berlin.  —  2.  Staden  liar 
flera  medeltidsbyggnader,  ss.  Ka- 
taiinakyrkan,  up))förd  1401 — 37, 
och  rådhuset  (Furstenhaus),  in- 
vid vilket  står  en  medeltida  Ko- 
landsstaty. 

*Brandenburg.  2.  E  r  i  c  h  B. 
är  sedan  1904  prof.  i  Leipzig. 
Bland  hans  senare  produktion 
märkes  en  stort  anlagd  översikt 
över  den  tyska  utrikespolitiken 
1S90 — 1914  Von  Bismarck  zitm 
^y<ltl■ricge  (1924). 

*Brandes.  1.  Georg  B.  avled 
1927.  B:s  författarskap  under  se- 
nare år  omfattade  dels  kultur- 
historiska skildringar  (t.  ex.  l'i- 
modstaarligr,  1924,  och  IlcUas. 
1925),  dels  de  polemiska  skrifter- 
na ^agnrf  om  Jesus  (1925)  och 
Petrus  (1926),  där  han  bestrider 
Jesu  historiska  existens.  —  2. 
Edvard  B.  var  1906—27  led. 
av    landstinget     (e.i    folketinget). 

Brandfogde,    se    Skogseld. 

Brandlyra,    se  S  k  o  g  s  e  1  d. 

Brandpil,  en  med  ett  brinnande 
ämne  försedd  pil,  som  xitsköts  ur 
l>åge  1.  armborst  i  avsikt  att  an- 
lägga eld. 

*Brandstad  avskildes  1929 
från  S.  Åsum  och  bildar  nu  jämte 
ö.  Kärrstorp  ett  pastorat. 

Brandt,  Sebastian,  se 
Brant. 


Brandt,  F  r  i  t  h  i  o  f ,  f.  1892, 
dansk  filosof,  prof.  i  filosfjfi  i 
Kclpenhamn  1922.  ]i.  har  särskilt 
framträtt  ss.  forskare  inom  filo- 
sofins historia,  där  hans  verk 
J)c)i  viclcaniske  Naturopfattclse 
hos  Thomns  Hohbes  (1921)  vun- 
nit stort  erkännande. 

*Brandväsen,  jfr  Sprink- 
1  e  r. 

Brantafors,  kraftverk  i  Ron- 
nel)yån,  inom  Ronneby  land.skom- 
mvui.  Äg.  Sydsvenska  kraft  a.  b. 
(se  d.  o.). 

*Branting.  2.  Hjalmar  B. 
avled  1925.  Han  avgick  jämte  sin 
andra  ministär  april  1923,  blev 
hösten  1924  för  tredje  gången 
statsminister  men  nödgades  på 
grund  av  tilltagande  ohälsa  i  bör- 
jan av  1925  lämna  statsminister- 
ämbetet. Han  kvarstod  som  kon- 
sultativt statsråd  till  sin  kort 
därpå  inträffade  död.  Hans  Tal 
och  slrifter  äro  sedan  1926  imder 
utgivning  av  Z.  Höglund. 

Branting,  G  e  o  r  g,  f.  1887.  son 
till  Hjalmar  B.,  advokat  i  Sthlm 
sedan  1917.  B.  har  uppträtt  som 
försvarsadvokat  vid  flera  upp- 
märksammade politiska  rätte- 
gångar, bl.  a.  kommunistproces- 
serna i  Finland  1923  och  1928. 

*Branzell,  Karin.  Var  1924 
— 29  gift  med  norrmannen  E. 
Eduardsen.  Hennes  engagemang 
vid  Staatsoper  i  Berlin  upphörde 
1924,  varefter  hon  t.  o.  m.  1928 
var  anställd  vid  Metropolitan 
Opera  i  Xew  York.  B.  har  även 
konserterat  flerstädes  i  Europa 
samt  Nord-  och  Syd-Amerika. 

*  Brasilien.  Enl.  senaste  offi- 
ciella pul)likationer  gälla  för 
B:s  stater  följande  areal-  och 
folkmiingdssilTror  (nymätning  av 
.staternas  areal  har  verkställts  av 
en  kommission  för  utgivande  av 
en  kaita  över  B.)  : 


425 


Brasilien 


426 


l.OOOt.      1,000-t. 
kvkm.   inv.  U926) 

Alagöas    28,8  1.117 

Aniazonas     1,826. o  410 

Bahia    529,^  3,859 

Cearä    148, «  1,520 

Pistricto    Federal    ....          1,»  1,301 

Espirito  Santo  44,,  5S7 

Go.vaz    660.2  640 

Maranhäo     346.2  1,047 

Måtto   Grosso   1,477, o  313 

Minas  Geraes   593,8  6,903 

Para    1,363,0  1.269 

Parahyba  do  Norte  ...        55,9  1,193 

Paranä    199.9  870 

Pernambuco    99,3  2,617 

Piauhy    245,6  "i^O 

Rio  de  Janeiro  42, *  1,844 

Rio  Grande   do   Norte        52,4  007 

Rio  Grande  do  Sul   ...      285.3  2.6.'-4 

Panta   Catharina    95.o  818 

Säo  Paulo   247,2  5,752 

Sergipe    21,6  524 

Territorio  do  Acre  ....      148, „  106 

Brasilien    T8,511,2  30,871  ~ 

—  Xäringar.  Den  odlade  jorden 
beräknas  uppta  0,7  %  och  skogs- 
marken 60  %  av  B:s  yta. 
Av  den  odlade  arealen  (60,000 
kvkm.)  komma  35  %  på  Säo 
Paulo,  19  %  på  Eio  Grande  do 
Sul  och  IS  %  på  Minas  Geraes. 
Den  förnämsta  kafTestaten  är 
Säo  Paulo,  vilken  tills,  med  Mi- 
nas Geraes,  Rio  de  Janeiro  och 
Espirito  Santo  producerar  så  gott 
som  hela  B:s  kaffeskörd  (vikti- 
gaste handelscentrum  staden  Säo 
Paulo  och  utskeppningshamn 
Santos).  Bergsbrukets  avkast- 
ning utgjordes  1927  bl.  a.  av 
415.000  ton  stenkol,  246,000  ton 
manganmalm,  3,209  kg.  guld  och 
622  kg.  silver.  Industrin  gör  — 
delvis  tack  vare  höga  skyddstul- 
lar och  god  tillgång  på  vatten- 
kraft —  betydande  framsteg  i  de 
s.ö.  staterna,  särskilt  Säo  Paulo. 
Dess  förnämsta  gren  är  textil- 
Isärskilt  bomulls-)  industrin.  — 
Järnvägarna,  som  1927  hade  en 
längd  av  31,450  km.,  ägas  till  75 
%  (d.  v.  s.  23.500  km.)  av  staten; 
resten  tillhör  de  olika  delstaterna. 
B:8  handelsflotta   hade   1928   ett 


utlänningar  i   Brasilien   1920    (1,000-t.). 

Italienare    558 

Portugiser    434 

Spanjorer    219 

Tysktalande   79 

Turkar  från  Asiatiska  Turkiet  .50 

Uruguayaner     34 

Japaner   28 

Argentinare    22 

Andra    142 

Summa    1,560 

Handelsomsättning:,    (Mill.   milreis.) 
Ar  1920    1923    1925    1927   1928 

Import  ....  2,091  2,267  3,377  3,273  3,694 
Export     ...   1,752  3,297  4,022  3,644  3,970 

Kaffeexport  (i  1,000  ton). 

Ärligen   1909—13    7S8,3 

Ärligen   1923—27    852,5 

1927    906,9 

1928    832,9 

Viktigaste  importvaror  1927. 
(Mill.  luilreis.) 

Vete   och  vetemjöl  444,3 

Maskiner  404, 3 

Järn-  och  stålvaror  263,4 

Automobiler  o.  a.  åkdon  217,2 

Kol  och  koks  171,-. 

Bomullsvävnader  160,7 

Gasolin  110,, 

Viktigaste  exportvaror  1927, 
(Mill.  milreis. j 

Kaffe  2,575,6 

Kakao    187,4 

Hudar  och  skinn  180,; 

Mate    109,9 

Kautsjuk    100.1 

Tobak    70.6 

Oljfhaltiga  frukter  70,o 

Viktigaste     import-     och     exportländer, 
(Import  och  export  i  mill.  milreis.) 
1927 
Imp.       Exp. 

Argentina    389.3      219., 

Belgien     134.»      101,; 

Frankrike    207,»      350,4 

För.  Stat 939,1  1.683,8 

Italien   113,2      166,, 

Nederländerna  57,4      206,2 

Storbritannien   694,6      124,o 

Tyskland    348,o      878,« 

sanmianlagt  bruttotonnage  av 
559.000  ton,  därav  344  ång-  och 
motorfartyg  om  542,000  ton.  1926 
ankommo  till  B:s  hamnar  och 
avgingo  därifrån  48,912  fartyg 
om  sammanlagt  72,5  mill.  netto- 


427 


Brastad — Bratianu 


428 


lon  Bratianu  d,  y, 

ton,  därav  brasilianska  fartyg 
29,1,  brittiska  14,2  och  tyska 
7,0  mill.  ton.  —  En  ny  mynt- 
enhet, baserad  på  guldmyntfot, 
cruceiro  (4,4  7  kr.)  =  4  pappers- 
milreis,  skall  enl.  lag  1926  in- 
föras. —  Försvarsväsen.  Allmän 
värnplikt  gäller.  Utbildningstiden 
är  1-årig  för  begränsad  värnplikts- 
kontingent. Armén  består  av  5 
infanteri-  och  3  kavalleridivisio- 
ner med  en  fredsstyrka  på  omkr. 
50,000  man.  Flottan  består  av 
huviidsakl.  äldre  fartyg,  2  slag- 
skepp ä  c:a  20,000  ton,  ett  par 
kryssare,  omkr.  17  jagare  och  tor- 
pedbåtar, 4  U-båtar,  m.  m.  — 
Historia.  Den  1922  valde  presi- 
denten Bernardes  grep  sig  med 
stor  energi  an  med  den  brännan- 
de ekonomiska  frågan  och  lycka- 
des under  de  följande  åren 
främst  genom  en  långt  driven 
sparsamhet  i  förvaltningen  sätta 
statsfinanserna  i  ett  bättre  till- 
stånd. Reformarbetet  försvårades 
emellertid  av  oroligheter  och  re- 
volter, bl.  a.  i  Säo  Paulo  1924. 
1926  valdes  Luiz  Pereira  de 


Souza  till  president.  Denne 
framlade  s.  å.  ett  förslag  om 
myntstabilisering,  .som  även  for- 
mellt genomförts.  Vid  N.  F:s  sam- 
manträde 1926  krävde  B.  en  per- 
manent rådsplats  ss.  villkor  föi 
sin  medverkan  till  Tysklands  \\\)\y 
tagande  i  förbundet.  Då  detta 
krav  avvisades,  anmälde  B.  sitt 
utträde  ur  N.  F. 

*Brastad.  Lyse  har  1922  av 
skilts  från  pastoratet. 

*Brate,  Erik,  avled  1924 
liland  hans  senare  arbeten  mär- 
kas den  populära  översikten 
Hverges  runinskrifter  (1922) 
samt  Södrrmanlfinds  runinskrif- 
ter   (1924;   ofullbordad). 

*Bratianu.  2.  lon  B.  d.  y, 
avled  1927.  B.,  som  var  kung  Fer- 
dinands  personlige  vän,  uppträdde 
med  stor  kraft  mot  kronprins 
Carols  tronanspråk.  Som  minister- 
president tillvann  han  sig  så  små- 
ningom rent  diktatorisk  makt  och 
bekämpade  med  stor  hänsynslös- 
het de  oppositionella  bonde-  och 
kommunistpartierna.  Hans  ekono- 
miska politik  framkallade  emel- 
lertid en  våldsam  deflation,  vil- 
ken tvingade  honom  att  avgå  i 
mars  1926.  I  juni  1927  kunde  han 
dock  åter  bilda  regering,  denna 
gång  stödd  på  en  stark  parlamen- 
tarisk majoritet.  B.  framstår  som 
Stor-Rumäniens  egentlige  ska- 
pare och  den  monarkiska  princi- 
pens främste  representant  gent- 
emot de  krav  på  republik,  som 
efter  världskriget  framförts  av 
vänsterpartierna. 

Bratianu,  V  i  n  t  i  1  a,  f.  1S67, 
broder  till  lon  B.  d.  y.,  rumä- 
nisk  politiker.  I  likhet  med  bro- 
dern intog  B.  tidigt  en  ledande 
ställning  inom  det  liberala  par- 
tiet och  var  1901 — 03  finansmi- 
nister. 1916 — IS  var  B.  krigsmi- 
nister. Ss.  finansminister  tillhör- 
de B.  broderns  ministärer  1922 — 


429 


Bratsche — Breccia 


430 


26  och  juni — nov.  1927,  och  över- 
tog efter  broderns  död  även  posten 
som  konseljpresident.  Han  avgick 
nov.  192S. 

Bra'tsche,  tyskt  namn  på  alt- 
violinen  (se  Viola  sp.  875) . 

*Bratt.  3.  Gillis  B.  av- 
led 1925.  —  4.  Ivan  B.  lämna- 
de 1923  direktörsposten  i  a.  b. 
Stockholmssystemet  och  blev  i 
stället  verkst.  direktör  i  a.  b.  Vin- 
och  spritcentralen.  Från  denna 
befattning  avgick  han  192S,  då 
han  blev  ordf.  i  Svenska  kullager- 
fabrikens     franska     organisation. 

*Brattfors.  2.  Järnhanteringen 
vid  B.  är  nedlagd.  • —  3.  Järnhan- 
teringen vid  B.  är  nedlagd. 

Brattforsen,  se  Örebro 
elektriska   a.    b. 

*Braun.  2.  K.  F.  B.  uppfann 
bl.  a.  kristalldetektorn.  Se  även 
Le  C  h  a  t  e  1  i  e  r  -  B  r  a  11  n  s 
p  )•  i  n  c  i  p.  Suppl. 

Braun  [brium],  Gustav,  f. 
ISSl,  tvsk  geograf,  prof.  i  Basel 
1913  och  i  Greifswald  1918.  B., 
som  särskilt  ägnat  sig  åt  studiet 
av  Östersjöområdets  geografi,  har 
bl.  a.  utgivit  Dcutschland  (2  bd, 
1916;  ny  uppl.  utges  sedan  1926), 
Bie  nordiscJien  Staaten  (1924) 
och,  tills,  med  W.  M.  Davis  (se  d. 
o.  Suppl.),  Grundzilge  der  Physio- 
geographie  (2  bd,  3:e  uppl.  1928). 
Han  förestår  Institut  fiir  Finn- 
landkunde   i  Gieifswald. 

Braunfels  [brao'n-],  Wal- 
ter, f.  1882,  tysk  tonsättare, 
jämte  H.  Abendroth  ledare  för 
Kölns  musikliögskola.  Påverkad 
av  bl.  a.  Pfitzner,  har  B.  skrivit 
orkesterverk  (bl.  a.  Phantastische 
Erscheinungen  o.  a.  variations- 
verk), operor  och  det  lyriska 
dramat  Die  Yögel  (1920)  m.  m. 

*Brauns,  Heinrich,  tillhör- 
de SS.  arbetsminister  alla  ministä- 
rer  1922—28. 

*Braunschweig.   1.  Av  befolk- 


ningen äro  90  %  protestanter.  — 
2.  Stadens  äldsta,  av  Okers  för- 
greningar omflutna  del  är  ytterst 
rik  på  korsvirkeshus  från  senare 
medeltiden  och  renässansen.  Ett 
typiskt  gatuparti  finnes  avbildat 
å  art.  Stadsbyggnads- 
konst sp.  1395.  I  B.  finnes  ett 
på  värdefull  äldre  konst  rikt  mu- 
seum. 

Braunschweigkål  [brao'n- 

sjvajs-],  se  Brassica  sp.  512. 

Brauns  rör  [braons]  (efter 
uppfinnaren,  K.  F.  Braun,  se  d. 
o. ) ,  se  K  a  t  o  d  s  t  r  å  1  a  r  och 
Oscillograf. 

Bravais  [-vä'] ,  A  u  g  u  s  t  e,  f. 
1811,  d.  1863,  fransk  fysiker,  ut- 
förde meteorologiska  och  kristal- 
lografiska undersökningar  av 
stort  värde.  Känd  inom  skandina- 
visk naturforskning  särskilt  för 
sina  viktiga,  under  lång  tid  förbi- 
sedda iakttagelser  över  strandlin- 
jernas förlopp  i  n.  Xorge. 

Braye'tt  (av  fr.  hrayette, 
julp),  den  skrevet  täckande  delen 
av  1500-t:s  dräkter  och  rustning- 
ar; i  gamla  svenska  inventarier 
även  kallad  lass  (ty.  Latz). 

Brazos  [bra's§osl,  flod  i 
Texas,  s.  För.  Stat.,  flyter  från 
Llano  estacado  mot  s.ö.  till 
Mexikanska  bukten,  ö.  om  Colo- 
radofloden. 1,400  km. 

Brazzaville  [brasavi'll],  hu- 
vudstad i  Franska  Ekvatorial- 
Afrika  och  Mellersta  Kongo,  vid 
Stanley  Pool,  mittemot  Leopold- 
ville.  Viktig  flodhamn.  En  under 
byggnad  varande  järnväg  till 
Atlanthamnen  Pointe-Xoire  vän- 
tas vara  färdig  1930.  Radiosta- 
tion. C  :a  40,000  inv.  —  B.  har  upp- 
kallats efter  de  Brazza  (se  d.  o.). 

Brda  [ba'rrda],  se  Tjecko- 
S  1  ovaki  et  sp.   1138. 

Breared,  se  B  red  a  red  1. 
Suppl. 

*Breccia.  B.  kan  vara  ett  pri- 


431 


Breda — Brémond 


432 


niiirt  sediment  oeli  har  då  ujip- 
kommit  genom  avlagring  av  skal- 
och  benfragment  (m  u  s  s  e  1  - 
b  I-  e  c  c  i  a,  b  e  n  b  r  e  c  c  i  a, 
b  o  n  e  bed)  1.  uppstått  genom 
införlivande  av  bergartsbrottstyc- 
ken med  en  lavaström  (vul- 
kanbreccia),  anhopning  i  en 
spricka  av  bergartsbitar  från 
sprickans  väggar  (gångbrcccia) 
etc.  Till  denna  grupp  av  B.  kan 
man  även  räkna  vissa  slags  t  i  1  - 
liter  (se  d.  o.)-  Andra  B.  upp- 
komma vid  förkastningar  o.  a. 
tcktoniska  rörelser,  då  bergarter 
sönderkrossas  vid  glidning  mot 
varandra  (friktions-,  riv- 
nings-, tryck-  1.  f  ö  r  - 
kastningsbreccior).  Till 
denna  grupp  kunna  även  räknas 
myloniterna  (sed.  o.). 

*Breda.  2.  Karl  Fredrik 
v.  B.  blev  1796  prof.  vid  konst- 
akademin och  adlades  1812.  Hans 
son  Johan  Fredrik  v.  B.,  f. 
1788,  d.  1835,  framträdde  tidigt 
som  en  begåvad  porträttmålare 
men  råkade  senare  på  förfall. 

*Bredared.  1.  Sedan  1927  skri- 
ves  B.  officiellt  B  r  e  a  r  e  d. 

*  Bredestad.  I  B.  ligger  större 
delen  av  x\neby  municipalsam- 
hälle    (se   A  n  e  b  y.    Suppl.). 

Bred  f ock,  se  F  o  c  k  och  Seg- 
ling sp.  361. 

*Bredius,  Abraham,  avgick 
1909  som  direktör  för  kungl.  niål- 
ningssamlingen  i  Haag.  Sin  värde- 
fulla samling  av  holländskt  och 
flamländskt  måleri  och  konst- 
hantverk har  han  överlämnat  som 
deposition  till  staden  Haag. 

*Bredsjö  har  station  vid  Kora 
bergslags  järnvägar  och  Bergsla- 
gernas järnvägar. 

*Bredsätra  är  beläget  på 
Öland. 

*Bredvik  skrives  även  Bre- 
V  i  k. 


*Bredåkra  iir  ej  längre  öv- 
ningsplats. 

*Bredåkra — Tingsryds  järn- 
väg iigcs  sedan  1927  av  a.  b. 
Blekinge;  kustbanor. 

*Brefeld,  Oscar,  avled  1925. 

Bregendahl,  IM  a  r  i  e,  f.  1867, 
dansk  författarinna,  har  med 
episk  bredd  skildrat  jylländskt 
allmogeliv  (liillcdcr  af  ködalafol- 
kcnes  Liv,  7  bd,  1914 — 23). 

*Bregenz  är  huvudstad  i  Vor- 
arlberg  och  ändpunkt  för  Arl- 
bergbanan. 

*Bréguet  [bregä']  (ej  Bre- 
guet),  Louis,  är  sonsons  sonson 
till  Abraham  Louis  .Bréguet  (se 
nedan). 

Bréguet  ['^icgä'],  Abraham 
Louis,  f.  1747  1.  1749,  d.  1823, 
schweizisk-fransk  urmakare,  verk- 
sam i  Paris,  konstruerade  en  me- 
talltermometer och  förbättrade 
kronometergången  (se  U  r  sp. 
192). 

*Bremen.  B:s  handelsflotta 
omfattade  1927  446  fartyg  om 
982,000  bruttoton  (29  %  av 
Tysklands  handelsflotta).  S.  å. 
ankommo  till  B.  och  Bremerhaven 
och  avgingo  därifrån  i  utrikesfail 
tills.  7,300  fartyg  om  12  mill. 
nettoton.  De  förnämsta  rederi- 
bolagen (se  d.  o.  sp.  898)  äro 
Norddeutscher  Lloyd  och  Hansa. 
Bland  industrigrenarna  märkes 
främst   skeppsbyggeri. 

Bremerton  [bri'm8tan],  stad 
i  Washington,  n.v.  För.  Stat., 
vid  Puget  Sound.  Starkt  befäst 
örlogshamn.  9,000  inv.    (1922). 

Brémond  [-må'i)],  Henri,  f. 
186.5,  fransk  skriftställare,  abbé, 
led.  av  Fr.  akad.  1925.  Liberalt 
katolska  till  sin  tendens,  ha  B:s 
monografier  över  religiösa  mär- 
kesmän utövat  stort  inflytande. 
Hans  främsta  arbete  är  Histoite 
littcraire  du   sentiment   religieux 


433 


Brennus — Briand 


434 


en  France,  av  vilket  liittills  S  bd 
(1916 — 2S)  utkommit. 

*  Brennus.  Gallernas  erövring 
av  Eom  ägde  rum  386  f.  Kr. 

Brenta'no,  Franz,  f.  1838, 
d.  1917,  brorson  till  Clemens  B., 
österrikisk  filosof,  prof.  i  Wiirz- 
burg  och  Wien,  från  1895  bosatt 
i  Florens.  Bland  hans  arbeten 
märkas  Psycliologie  vom  empirl- 
schen  Standpunkte  (I,  1874)  och 
Yom  Ursprung  sittlicher  Erkennt- 
nis  (1889).  I  psykologin  ser  B. 
ej  vetenskapen  om  en  psykisk 
substans  utan  läran  om  psykiska 
företeelser,  liksom  naturvetenska- 
pen är  läran  om  fysiska  företeel- 
ser. Det  för  det  psykiska  karaktä- 
ristiska finner  B.  i  vad  man  inom 
skolastiken  betecknat  som  dess  in- 
tentionella  karaktär,  d.  v.  s.  dess 
egenskap  att  inrikta  den  psy- 
kiska verksamheten  på  ett  objekt 
1.  föremål.  Alla  psykiska  processer 
äro  enl.  B.  åtföljda  av  medvetan- 
de, och  han  förnekar  existensen 
av  ett  omedvetet  själsliv. 

Brentford  [bre'ntf8d],  se 
J  o  y  n  s  o  n  -  H  i  c  k  s.   Suppl. 

*Brescia.  Kommunen  B.  hade 
1928  113,000  inv.,  därav  c:a 
60,000  i  den  egentliga  staden. 
Herkulestemplet,  byggt  72  e.  Kr., 
inrymmer  fornsakssamling.  Gam- 
la och  nya  domkyrkorna,  av 
vilka  endast  den  förra  är  en  rund- 
byggnad, medan  den  senare  är  en 
centralkyrka  med  väldig  kupol, 
bilda  en  sanunanhängande  bygg- 
nadsgrupp. B.  är  sedan  gammalt 
berömt  för  sin  vapentillverkning 
(jfr  V  a  p  e  n  s  m  i  d  e  sp.  400) . 

*Bresjko-Bresjkovskaia,  Je- 
k  a  t  e  r  i  n  a,  föddes  1844  (ej 
1S45). 

*Breslau  är  huvudstad  i  prov. 
Nieder-Schlosien,  Preussen. 

Bressel,  i  n.  Sverige  beteckning 
för  sniåfoder,  vilket  som  sörpa 
gives    (bredes   för)    kreaturen. 


*  Brest  hade  1926  68,000  inv. 
Det  är  ss.  krigshamn  numera 
mindre  betydande  än  Toulon. 

Breto'ner,  invånarna  i  Bre- 
tagne. 

*Bretonska  språket  och  litte- 
raturen. Anatole  Le  Braz  avled 
1926. 

Brevik,  annan  form  för  Bred- 
vik. 

Bre'vium  (av  lat.  bre'vis, 
kort),  äldre  benämning  på  uran 
Xj  (se  tab.  till  Radium  sp. 
807 — 808)  på  grund  av  dess  kor- 
ta halveringstid. 

Bfezina  [brje'-],  O  t  o  k  a  r  (eg. 
Väclav  Jebavy),  f.  1868,  d. 
1929,  tjeckisk  skald.  En  av  de 
ledande  i  den  symbolistiska  ström- 
ningen i  tjeckisk  litteratur,  fram- 
trädde B.  även  som  en  betydande 
idealistisk  tänkare.  En  samling 
av  hans  filosofiska  meditationer 
föreligger  på  svenska,  Källornas 
musik   (1928). 

*  Briand,  Aristide,  återin- 
trädde april  1925  i  regeringen  ss. 
utrikesminister  i  Painlevés  då 
bildade  ministär  och  har  sedan 
dess  behållit  samma  post  i  alla 
ministärer  utom  Herriots  kortva- 
riga juliministär  1926.  B.  har  i 
denna  egenskap  blivit  målsman 
för  den  politik,  som  under  tillva- 
ratagande av  Frankrikes  trygghet 
åsyftar  ett  återställande  av  nor- 
mala förbindelser  med  Tyskland 
och  som  fått  sitt  mest  typiska  ut- 
tryck i  Locarnofördragen  (se  L  o  - 
c  a  r  n  o) .  Tillika  konseljpresident 
nov.  1925 — juli  1926  (chef  för  sin 
8:e  ministär  nov.  1925 — mars 
1926,  sin  9:e  mars — juni  1926  och 
sin  10  :e  juni — juli  s.  å. ),  sökte  B. 
förgäves  förena  olika  partier  till 
en  gemensam  ansträngning  att 
lösa  finanskrisen.  Ett  försök  att 
låta  Caillaux  pröva  sina  krafter 
på  uppgiften  måste  hastigt  upp- 
ges,  och   sedan   B :  s   efterträdare 


435 


Briar — Bril 


436 


Aristide  Briand. 

Heriiot  efter  tre  dagars  regeriiig 
också  störtats,  medverkade  B.  till 
den  nationella  koalition,  som  un- 
der Poincarés  ledning  kom  till 
stånd  juli  1926.  Han  behöll  ut- 
rikesministerposten även  efter 
koalitionens  sprängning  och  mi- 
nistärens rekonstruktion  på  en  be- 
tydligt trängre  basis  nov.  1928. 
Vid  Poincarés  avgång  juli  1929 
övertog  B.  ministerpresidentpos- 
ten (med  behållande  av  utrikes- 
ministerportföljen) i  en  f.  ö.  oför- 
ändrad ministär.  B.  erhöll  jämte 
Stresemann  Nobels  fredspris 
1926. 

Briar  [bra'J8],  engelska  nam- 
net  på  bruyére    (se  Eric  a). 

Brickvävnad,  en  urgammal 
teknik  för  bandvävning.  Varptrå- 
darna trädas  genom  hålen  på  de 
vanl.  4-sidiga  brickorna,  vil- 
ka genom  vridning  åstadkomma 
skäl  i  varpen.  Med  denna  primi- 
tiva apparat  kunna  de  mest  olik- 
artade strukturer  uppnås.  I  Nor- 
den är  den  bevarad  i  åtskilliga 
fynd  alltifrån  järnåldern  och  har 
fortlevt  hos  allmogen  till  senaste 
tid;   dess  geografiska  utbredning 


stiäcker     sig     från     Island     till 
Kina. 

Bridge  fbriddj],  Frank,  f. 
1879,  engelsk  tonsättare,  även 
verksam  som  dirigent  och  kam- 
marmusiker, har  bl.  a.  skrivit  or- 
kesterverk och  kammarmusik. 

*  Bridgeport  har  även  stor 
tillverkning  av  vapen,  ammuni- 
tion  och   skrivmaskiner. 

Bridges  [bri'ddji§l,  Robert, 
f.  1844,  engelsk  skald.  I  sin  for- 
mellt fulländade  lyriska  dikt- 
ning, som  väsentl.  infaller  på 
ISSb-  och  1890-t..  fullföljer  B.  den 
klassiska  traditionen  i  engelsk 
lyrik,  samtidigt  som  han  i  vissa 
iu^seenden  fiamtiiider  som  met- 
risk nyskapare.  Sina  synpunkter 
på  prosodiken  har  han  framlagt  i 
Milton' fs  prosoch/  (1893,  reviderad 
uppl.  1923).  B.  blev  poeta  laurea- 
tus  1913. 

*Brieux,  Eugéne,  blev  1909 
led.  av  Fr.  akad.  Av  de  i  luivudar- 
betet  nämnda  dramerna  ha  i 
Sthlra  uppförts  La  robe  roufje 
(Röda  kåpan)  1902  och  Uavocat 
(Advokaten)   1924. 

Briey  [briä'],  stad  i  dep. 
]\Ieurthe-et-]\Ioselle,  n.ö.  Frank- 
rike, n.v.  om  Metz.  B.  är  en  av 
huvudorterna  i  järnmalmsdistrik- 
tet Briey-Long\vy  (se  Frank- 
rike sp.  484).  2,700  inv.   (1921). 

Brig,  fr.  Brigue,  stad  i  kanto- 
nen Valais,  s.  Schweiz,  vid  Rhone 
och  Simplontunnlarnas  n.  ände. 
B.  är  knutpunkt  mellan  järnvä- 
gen Bern — Milano  och  Rhöneda- 
lens  järnväg  (jfr  Fur  k  a.  Suppl.). 
3,200  inv.   (1920). 

*Briganti'n  (jfr  Brigand), 
även  ett  på  1500-t.  brukligt  har- 
nesk, bestående  av  på  läder  1.  tyg 
fastnitade  stålplattor.  Jfr  K  o  - 
r  a  z  i  n. 

Briggsegel,  se  S  e  g  e  1  f  a  r  - 
t  y  g  sp.  348. 

Bril,   B  r  i  11,   flamländsk   må- 


437 


Brilioth— Bro 


438 


Idifamilj,  vars  mest  betydande 
medlem  är  Paul  B.,  f.  1554,  d. 
1626,  sedan  1570-t.  bosatt  i  Eom, 
där  han  utförde  såväl  stora  fres- 
ker som  stafflimålningar,  genom- 
gående med  landskapsmotiv.  Han 
arbetade  urspr.  i  ett  av  Coninxloo 
beroende  detaljrikt  maner  men  ut- 
bildade senare  under  inflytande 
av  italiensk  konst  och  Adam 
Elsheimer  en  mera  storlinig,  stäm- 
ningsbetonad  stil,  som  leder  över 
till  Claude  Lorrains  och  Poussins 
heroiska  landskapskonst. 

Brilioth.  1.  Börje  B.,  f.  1884, 
fil.  d:r,  publicist.  B.,  som  1921 — 
26  var  chef  för  American-Swcdish 
News  Exchange  i  New  York, 
grundade  1927  Svensk-internatio- 
nella pressbyrån  (se  d.  o.  Suppl.) 
i  Sthlm,  för  vilken  han  sedan  s.  å. 
är  chef.  —  2.  Y  n  g  v  e  B.,  f.  1891, 
den  föreg:s  broder,  teolog,  prof.  1 
kyrkohistoria  i  Åbo  1925,  prof.  i 
praktisk  teologi  med  kyrkorätt 
samt  domprost  i  Lund  1928.  B. 
har  gjort  beaktade  insatser  inom 
den  moderna  forskningen  rörande 
svensk  medeltida  kyrkohistoria 
(Den  pdvliga  beskattningen  av 
Sverige  intill  den  stora  schismen, 
1915,  och  Svensk  kyrka,  konunga- 
döme  ock  påvemakt  1363 — 1^/14, 
1925).  Hans  forskningar  beröra 
f.  ö.  den  nyare  anglikanska  kyr- 
kan (Nyanglikansk  renässans, 
1921—23)  samt  frågor  rörande 
gudstjänstlivet  (Nattvarden  i 
evangeliskt   gudstjänstliv,    1926). 

Brilja'nt  (fr.  hrillant),  glän- 
sande, utmärkt. 

Brinda'ban,  stad  i  United  Pro- 
vinces,  Britt.  Indien,  vid  Jumna, 
10  km.  från  Muttra.  Viktig  hin- 
duisk pilgrimsort  med  intressanta 
tempel,  främst  "röda  templet" 
från  1590.  C:a  18,000  inv. 

*Brinell,  J.  A.,  avled  1925.  Om 
B :  s  kulprov  se  Hållfast- 
hetsprovning  sp.   1106. 


Bring,  Samuel,  f.  1879, 
brorson  till  J.  C.  B.,  historiker, 
biblioteksman,  förste  bibliotekarie 
vid  Uppsala  univ.  bibi.  1914.  B. 
har  utvecklat  ett  omfattande  för- 
fattarskap, spec.  rör.  Karl  XII:s 
historia,  och  utger  sedan  1926 
jämte  S.  Tunberg  samlingsverket 
Norstedts  världshistoria. 

*Brisbane  hade  1927  295,000 
inv.  Det  har  ett  universitet  och 
är  säte  för  anglikansk  och  ka- 
tolsk ärkebiskop. 

*Brising,  Harald,  blev  e.  o. 
amanuens  vid  Nat.  mus.  1907,  do- 
cent i  Uppsala  1918. 

Bristolmetall  [bri'stl-],  se  tab. 
till  ^I  ä  s  s  i  n  g. 

Britanniabron  [britae'nni9-], 
se  B  r  o  sp.  594  och  ill.  sp.  593 
samt  S  t  e  p  h  e  n  s  o  n  2. 

Brittatorp,  järnvägsstation  i 
Söraby  skn,  Kronob.  1.,  vid 
Växjö — Äseda — Hultsfreds  järn- 
väg och   östra  Värends   järnväg. 

Brittiska  språk,  se  Kel- 
tiska  språk  sp.   732. 

*Brix,  Hans,  blev  1924  e.  o. 
prof.  i  dansk  litteraturhistoria  i 
Köpenhamn.  Bland  hans  senaste 
arbeten  märkas  Danmarks  Dig- 
tere  (1925—26)  samt  Studier  i 
nordisk  Runemagi  (1928),  som 
bl.  a.  behandlar  Rökstenen  (se  d. 
o.  Suppl.). 

Brix,   se  B  r  ii  x. 

*Brjansk.  Guvernementet 

(41.570  kvkm.,  2  mill.  inv.  1926) 
tillhör  nu  Västra  området.  Staden 
hade  1926  35,000  inv. 

*Brjusov,  Valerij  Jakov- 
levit  j,  avled  1924. 

Brno  [ba'rrnå],  se  B  r  ii  n  n, 
även  Suppl. 

*Bro.  1-  B.,  som  ingår  i  Uppsala 
l:s  s.  domsaga,  omfattar  sock- 
narna Bro  och  Lossa,  Stockholms- 
Näs  och  V.  Ryd.  —  2.  Sedan  1925 
bilda     Västkinde,     B.,    Fole    och 


439 


Bro — Broj>lie 


440 


Lokrume  ett  pastorat.  —  4.  B. 
är  en  församling  (ej  komnnin)  i 
Uppsala  stift  (se  Bro  och 
Lossa.    Suppl.). 

*Bro.  över  Hudson  floden  vid 
Fort  Lee,  strax  n.  om  den  under 
floden  utförda  tunneln,  är  f.  n. 
under  byggnad  en  jättehängbro 
med  ett  spann  på  omkr.  1,100  m., 
vilket  är  det  största  som  någon- 
sin utförts. 

Broach  [brAotj],  B  h  a  r  o  c  h, 
stad  i  presidentskapet  Bombay, 
Britt.  Indien,  vid  Narbadas  niyn- 
ningsvik.  B.  är  en  av  de  äldsta 
hanmstäderna  i  Främre  Indien, 
särskilt  betydande  före  Surats 
oeh  Bombays  uppblomstring.  och 
har  livlig  bomullsindustri.  41,000 
inv.   (Iil21). 

*Broadcasting,  se  vid.  R  u  n  d  - 
r  a  (1  i  o. 

*Broby  kyrkoby  har  station 
vid  östra  Skånes  järnvägar  (lin- 
jen Kristianstad — Hästveda).  Vid 
B.  ligger  Kristianstads  läns  tu- 
berkulossjukhus. 

Broch"[bråkk],  01  af,  f.  1867, 
norsk  språkforskare,  prof.  i  sla- 
viska språk  i  Oslo  1900,  har  bl.  a. 
publicerat  arbeten  över  slaviska 
dialekter,  fonetiska  undersökning- 
ar {Slarische  Plionetik,  1911) 
samt  en  skildring  av  Ryssland 
efter  bolsjevikrevolutionen  (Pro- 
Icf  aria  tets  diktatur,  192.3). 

Broek,  Fritz,  f.  1877,  natio- 
nalekonom, prof.  i  nationaleko- 
nomi och  finansrätt  i  Uppsala 
1921.  Bland  de  såväl  ekonomiska 
som  finansrättsliga  problem,  som 
B.  behandlat,  har  han  särskilt 
ägnat  tullfrågan  ingående  imder- 
sökningar,  framlagda  i  skriften 
Om  tullarna  samt  ont,  den  lämp- 
ligaste metoden  för  vår  soekcrbe- 
skattning  (1917).  På  offentligt 
uppdrag  liar  B.  utarbetat  Den 
nationalekonomiska  betydelsen  av 
allmänt   rusdrycksförbud    (1916). 


*v.   Brockdorff-Rantzau,   Ul- 

r  i  c  h,  avled  1928.  Som  ambassa- 
dör i  I\[oskva  inlade  B.  stora  för- 
tjänster om  återknytandet  efter 
vili-ldskriget  av  de  tysk-iyska  för- 
bindelserna. 

Brockelmann,  Carl,  f.  18CS, 
tysk  orientalist,  prof.  i  semitiska 
språk  senast  i  Bieslau  192.3,  har 
utgivit  epokgörande  arbeten  inom 
semitisk  filologi  och  lingvistik, 
bl.  a.  en  jämförande  grammatik 
över  de  semitiska  .språken  (1908 
—13). 

*Brockhaus.  Sedan  1928  är 
15  :e  uppl.  av  B:s  stora  konveisa- 
tionslexikon  under  utgivning  i  20 
l)d  under  titeln  Der  grosse  Broek- 
Innis,  Hnndbueh  des  Wissims. 
1924  förelåg  Jirnekliaus,  Jland- 
1)urh  des  Wisscns  komplett  i  4  bd. 
Förlaget  utgav  1925  Der  kleine 
IJroekhaus,  en  starkt  koncentre- 
jad  upplaga  av  lexikonet  i  ett  bd. 

Brockton  [brå'kktan],  stad  i 
Massachusetts,  n.ö.  För.  Stat., 
30  km.  s.  om  Boston.  Stor  läder- 
och  skoindustri.  I  B.  finnas  tal- 
rika svenskar.  65,000  inv.  (1925). 

*Brody   hade   1921    11,000  inv. 

Broederlam  rhro'der-],  Mel- 
c  h  i  o  r,  flamländsk  målare,  om- 
nämnd 1381—1409.  huvudsakl. 
verksam  i  Ypern.  Hans  främsta 
kända  verk  äro  två  i  tempera  må- 
lade altarflyglar  för  kaitusian- 
klostret  i  Champmol,  nu  i  Dijons 
museum.  B.,  som  i  stilistiskt  avse- 
ende står  nära  det  samtida  flam- 
ländskt-burgundiska  miniatyrmå- 
leriet, är  en  a,v  de  viktigaste  före- 
gångarna till  den  van  Eyckska 
naturalismen. 

Broglie  [bråj].  1.  Maurice, 
hertig  de  B.,  f.  1875,  sonson  till 
Albert  Broglie,  fransk  fysiker,  har 
i  ett  av  honom  grundat  laborato- 
rium för  röntgenstrålarnas  fysik 
arbetat  inom  röntgenspektroskopi 
samt  uppmätt  hastigheten  hos  se- 


441 


Brogården — Bro  och  Lossa 


442 


kiindärelektroner,  framkallade  av 
röntgenstrålar.  —  2.  Louis, 
prins  de  B.,  f.  1892,  den  föreg:s 
broder,  prof.  vid  Sorbonne  1928, 
har  givit  uppslaget  till  undula- 
tionsmekanikeu   (se  d.  o.). 

*Brogården,  se  även  V  e  t  e  - 
r  i  n  ä  r  i  n  r  ä  1 1  n  i  n  g  e  n. 

Brokbladighet,  se  P  a  n  a  - 
c  h  e  r  i  n  g. 

*Broken  Hill  liar  järnvägsför- 
bindelse med  hamnen  Port  Pirie 
vid  Spencer's  Gulf.  Gruvorna 
lämna  även   stora  mängder  zink. 

*Brom  tillhör  halogenerna  (se 
d.  o.). 

*Broman.  5.  X  a  t  a  n  a  e  1  B. 
är  sedan  a.  b.  Radiotjänsts  bil- 
dande   (1924)   musikchef  där. 

*Bromberg  hade  1926  108,000 
inv. 

*Bromma.  1.  Sedan  1927  ingå 
även  Bjäresjö  och  Hedeskoga  i 
pastoratet.  —  2.  B.,  som  omfattar 
.Sthlms  n.v.  del,  d.  v.  s.  dels  ett 
fastlandsområde  mellan  Ulvsun- 
dasjön,  Essingefjärden  o.  a.  delar 
av  Mälaren,  dels  öarna  Stora  och 
Lilla  Essingen,  indelas  f.  n.  i  14 
stadsdelar.  De  senaste  åren  ha 
trädgårdsstäderna  i  B.  snabbt  ut- 
vecklats och  flera  nya  bildats. 
Trädgårdsstäderna  ha  i  allm.  ut- 
lagts på  egendomar,  som  inköpts 
av  Stockholms  stad  1904 — 22  och 
till  stora  delar  upplåtits  för  be- 
byggelse (jfr  Trädgårdsstad 
sp.  1429  f.).  De  största  samhäl- 
lena inom  B.  äro  (inom  parentes 
angives  folkmängden  1928)  :  Äp- 
pelvikens trädgårdsstad  (1,655). 
Älstens  trädgårdsstad  (3.400). 
Smedslättens  trädgårdsstad 

(2,475),  Livsunda  trädgårdsstad 
(1.285)  och  industriområde  (885), 
Bällsta  (1,210),  Kratsboda 
(1,055)  och  Kungsholms  villa- 
stad (795).  B.  hade  1928  20,835 
inv.  —  Se  även  karta  till 
Stockholm  sp.   1645—1646. 


*Bromol jetryck,      jfr      P  i  g  - 

m  e  n  t  t  r  y  c  k  sp.  243. 

*  Broms.  Tekn.  2.  Å  motorfor- 
don begagnas  dels  bandbromsar 
(vanl.  manövrerade  med  foten), 
verkande  utvändigt  på  hjulens 
Ijromstrummor,  dels  backbromsar 
(vanl.  handbromsar),  verkande  jiå 
bromstrunimornas  insidor.  Man- 
övreringen sker  antingen  meka- 
niskt, medelst  stänger  och  stål- 
wire,  1.  hydrauliskt,  vanl.  på  så 
sätt,  att  pedalen  pressar  in  en 
kolv  i  en  oljecylinder,  varvid  tryc- 
ket i  bromsvätskan  (vanl.  en 
blandning  av  sprit  och  ricinolja) 
fortplantas  genom  rör  till  broms- 
cylindrar vid  alla  fyra  hjulen.  I 
bromscylindrarna  finnas  rörliga 
kolvar,  vilka  påverka  bromsele- 
menten. Genom  den  hydrauliska 
liromsningen  undvikes  smörjning 
av  bromsap2)araten,  som  vid  det 
mekaniska  systemet  kan  vara  be- 
svärlig på  grund  av  de  många 
smörjställena. 

Bromsstrålning,  se  Rönt- 
genstrålar  sp.    1655. 

*Bromö.  Glasbruket  är  nume- 
ra  nedlagt. 

Bro'nnen,  A  r  n  o  1 1,  f.  1895, 
tysk  dramatiker,  väckte  stort 
uppseende  med  det  expressionis- 
tiska dramat  Yatermord  (1920). 
som  skildrar  kampen  mellan  två 
generationer.  Hans  senare  dramei-, 
bl.  a.  Anarchie  in  Sillian  (1924), 
präglas   av   en   patologisk  erotik. 

*  Bronsåldern.  B.  anses  ha  be- 
gynt på  Kreta  och  i  Gi-ekland  re- 
dan omkr.  3000  f.  Kr. 

*Bronte.  Emil  y  B.  föddes 
1S18.  Hennes  roman  Wuthering 
hei  gitts  föreligger  i  sv.  övers. 
(Blåst,  1927).  —  A  n  n  e  B.  föddes 
1820. 

Bronx,  stadsdel  i  Xew  York 
(se  d.  o.  sp.  784  och  792). 

Bro  och  Lossa,  socken  i  Upp- 
sala 1.,  omfattande  församlingar- 


443 


Bro  och  Vätö — Brottning 


444 


Dan  Broström, 

na  B  r  O  (955  inv.)  och  Lossa 
(605  inv.),  vilka  bilda  pastorat  i 
Uppsala  stift.    1,560   inv.    (192S). 

*Bro  och  Vätö  ingår  i  ^Nlel- 
lersta    Roslags    domsaga. 

Brookit  [broki't],  minei-al,  lik- 
som anatas  och  rutil  bestående  av 
titansyra,  TiOo ,  men  kristallise- 
rande rombiskt. 

*  Brooklyn  inkorporerades 

först  1S9S  med  Xew  York,  där  det 
nn  bildar  en  stadsdel  (jfr  Xew 
York  sp.  784  och  791). 

*Broomé.  2.  Albert  B.  var 
1890— 190S  advokat  i  Lnnd, 
blev  sistnämnda  år  ombudsman 
hos  Svenska  sockerfabriks  a.  b. 
och  var  1917 — 27  dess  verkst.  di- 
rektör. Framstående  affärsjurist, 
kom  B.  att  särskilt  tagas  i  an- 
språk vid  den  svenska  sockerin- 
dustrins konsolidering  och  där- 
med sammanhängande  förhållan- 
den och  har  i  ledande  ställning 
gjort  en  betydelsefull  insats  på 
detta  område.  —  3.  Emilia  B. 
avled  1925.  I  förarbetet  till  ny 
äktenskapslagstiftning,  vars  re- 
sultat blev  den  nya  giftermålsbal- 
ken.  var  hon  en  av  de  mest  bety- 
dande krafterna. 


*de  Broqueville,  Charles, 
är  sedan  1926  änyo  krigsminister. 

Brosche'ra  (fr.  hrochcr),  in- 
väva mönster,  spec.  på  finare  si- 
dentyger, på  så  .sätt,  att  en  del  in- 
slagstrådar (ofta  av  guld  1.  sil- 
ver) vikas  tillbaka  om  vissa  varp- 
trådar och  sålunda  ej  tillåtas  löpa 
över  hela  vävbredden. 

Broskverk,  se  Ornamen- 
t  ik  sp.   1419. 

Brossiare,  se  Skogsav- 
V  e  r  k  n  i  n  g  sp.  812. 

*Broström,  Dan,  avled  genom 
(ilyckshändelse  1925.  Ss.  organisa- 
tör av  och  chef  för  Svenska  ost- 
asiatiska kompaniet.  Svenska 
Amerika — Mexikolinjen,  Svenska 
Orientlinjen  och  Svenska  Ameri- 
kalinjen framstår  B.  som  den 
främste  skaparen  av  Sveriges 
transoceana  linjeförbindelser.  Aled 
sällsynt  skicklighet  lyckades  B. 
sedermera  föra  de  under  hans  led- 
ning ställda  företagen  (bl.  a. 
även  Götaverken  och  Eriksbergs 
mek.  verkstad)  genom  efterkrigs- 
årens  ekonomiska  påfrestningar. 
B.  och  hans  anhöriga  donerade  2 
mill.  kr.  för  uppförande  av  bo- 
stadshus i  Göteborg  och  1  mill. 
kr.  till  ett  sjöfartsmuseum  i 
samma  stad. 

*Brotsch,  jfr  Borr.  Suppl. 

Brottgräns,  jfr  Hållfast- 
het sp.  llUl. 

Brottlinje,  detsamma  som 
förkastningslinje.  Jfr  Sprick- 
system, Vulkaner  sp.  1018. 

*Brottning.  Grekisk-romersk 
B.  omfattar  ett  femtiotal  olika 
grepp  i  anfall  och  parader.  Bland 
de  viktigaste  märkas  i  stående: 
livtag,  iiacksving,  där  den  ene 
fattar  den  andre  med  armen  om 
hans  nacke  och  över  sin  höft 
svingar  honom  i  mattan,  Lindena- 
greppet, där,  sedan  den  ene  tagit 
ett  li\i:ag  om  den  andre,  denne 
fattar   motståndarens   armar   och 


445 


Brottskiva — Bruce 


44G 


binder  (""kopplar"')  dem  samt 
kastar  sig  i  båge  bakåt,  varvid 
han  drar  motståndaren  över  sig 
och  sjillv  går  i  bry  g  ga  med  huvu- 
det och  fötterna  i  marken.  I  jMr- 
terr,  då  den  ene  står  i  bänk  med 
händer  och  knän  i  mattan,  är  o  de 
viktigaste  greppen:  Jialv  Nelson, 
där  den  i  överläge  befintlige  trä- 
der sin  ena  arm  under  motstån- 
darens och  med  handen  tryckt  över 
hans  nacke  söker  få  honom  över 
på  skuldrorna  (överstörtning) , 
hel  Nelson,  då  bägge  armarna 
trädas  in  under  motståndarens 
bägge  och  händerna  förenas  över 
hans  nacke,  backhammer,  där 
motståndarens  arm  vändes  upp 
mot  ryggen,  varpå  överstörtning 
sker.  —  B.  försiggår  på  en  stop- 
pad matta  (minst  5  X  5  m.).  Enl. 
uuv.  internationella  regler,  för 
vilkas  utformning  liksom  för 
amatörbrottningen  i  dess  helhet 
Finland,  Sverige  och  Ungern  gått 
i  spetsen,  försiggår  tävling  i  20- 
minutersmatcher.  Efter  10  min. 
kan  domaren  anbefalla  parterr- 
brottning i  2  3-minutersperioder 
(då  efter  lottdragning  först  den 
ene,  sedan  den  andre  befinner  sig 
i  imderläge),  varefter  B.  fullföl- 
jes i  stående.  Segi-are  är  antingen 
den,  som  får  fall  på  motståndaren 
(tvingar  honom  med  båda  skuld- 
rorna i  marken)  1.,  om  ingen  får 
fall,  den  som  presterat  -let  bästa 
arbetet.  1929  utbyttes  mellanvikt 
(A  och  B)  och  tungvikt  mot  4 
klasser :  weltervikt,  mellanvikt, 
lätt  tungvikt  och  tungvikt.  Maxi- 
mivikten  är  för  bantamvikt  56 
kg.,  fjädervikt  61  kg.,  lättvikt  66 
kg.,  weltervikt  72  kg.,  mellanvikt 
79  kg.  och  lätt  tungvikt  87  kg.  — 
Ang.  den  amerikanska  fribrott- 
ningen se  Catch-as-catch- 
c  a  n.  Siippl. 

Brottskiva,  linskiva   (se  d.  o.), 
som  ej  har  någon  kraftöverföran- 


de funktion  utan  endast  tjänar 
till  att  förändra  linans  riktning. 

Brougham,  se  A  u  t  o  m  o  b  i  1. 
Suppl.  sp.  200. 

Brouillera  [broje'-]  (fr.  brouil- 
ler),  ställa  till  osämja,  bryta  med 
någon.    • — •    Brouillerad,  oense. 

*Brown.  2.  Robert  B.  Enl. 
molekylarteorin  utföra  alla  krop- 
par Brownska  molekylarrörelser 
med  en  hastighet,  som  är  desto 
större,  ju  mindre  massan  är.  Dy- 
lika rörelser  hos  galvanometer- 
spolar  ha  påvisats  av  G.  Ising. 

Brown,  Bove'ri  &  Cie  [braon], 
tysk  industrifirma,  grundad  1900, 
med  huvudsäte  i  Mannheim  och 
ett  flertal  dotterbolag,  bl.  a.  i 
Saarbriicken.  B.  tillverkar  elekt- 
riska maskiner,  transformatorer 
och  apparater,  ångturbiner,  blås- 
maskiner, kompressorer  m.  m.  B. 
har  anlagt  elektriska  banor  och 
kraftverk  bl.  a.  i  Schweiz,  Italien, 
Norge,  Frankrike  och  Österrike. 
Aktiekapital  25  mill.  mark.  Antal 
arbetare    vid    huvudfirman  6.500. 

*Browning.  2.  Robert  B.  I 
sv.  övers,  föreligger  Pippa  passcs 
(1S41;   Pippa  går  förbi,  1907). 

Browning  [brao'ning],  John, 
f.  1S54,  d.  1926,  nordamerikansk 
vapenkonstruktör,  verksam  bl.  a. 
vid  Colts  verkstäder  i  Hartford, 
känd  som  uppfinnare  av  automa- 
tiska skjutvapen. 

Bruce,  O  1  o  f,  f .  1867,  skolman, 
ämbetsman.  B.,  som  1893—1909 
var  lärare  vid  "Vilans  folkhög- 
skola och  1908 — 13  överlärare  vid 
Arlövs  folkskola  och  föreståndare 
för  Arlövs  högre  folkskola,  blev 
1913  undeivisningsråd  i  Folk- 
skolöverstyrelsen (fr.  o.  m.  1919  i 
Skolöverstyrelsen)  och  är  sedan 
1925  chef  för  Skolöverstyrelsens 
folkskolavdelning.  B.  var  1912 — 
17  liberal  led.  av  F.  K.  Han  blev 
1920  ordf.  i  Sveriges  allmänna 
folkskollärarförening. 


44i 


Bruce — Brunhes 


44S 


Bruce  [bros],  Stanley,  f. 
1SS;J,  australisk  affärsman  och 
politiker,  medlem  av  parlamentet 
sedan  1918.  B.,  som  sedan  1923 
är  premiär-  och  utrikesminister, 
representerade  Australien  vid  X. 
F:s  delegeradeförsamling  1921 
och  vid  rikskonferenserna  i  Lon- 
don 1923  och  1926.  Vid  dessa  se- 
nare har  B.  kraftigt  hävdat 
Australiens  ställning  inom  impe- 
riet. Jfr  Australien.  Histo- 
ria. Snppl. 

Bruci't,  av  magnesiumhydr- 
oxid,  Mg(OH),,  bestående,  vitt  1. 
blekgrönt  mineral  i  tavelformiga 
trigonala  kristaller  1.  fjälliga 
aggregat.  Förekommer  derb  i 
kalksten  vid  Filipstad.  En  tradig 
varietet  vid  Hoboken,  New  Jersey, 
kallas  n  e  m  a  1  i'  t. 

Brudslöja,  se  G  y  p  s  o  p  h  i  1  a. 
Suppl. 

Brudslöjan,  naturskönt  vat- 
tenfall i  Jämtland,  v.  om  Stor- 
lien, bildas  i  en  cafion  nära 
norska   gränsen. 

Brugge  [bry'gge],  se  Briigge. 
även  Suppl. 

Brukskoncernen,  namn  på  de 
av  Fagersta  bruks  a.  b.  (se  Fa- 
ge  r  s  t  a.  Suppl.)  ägda  ocli  arien- 
derade  järnverken. 

Brulin,  H  e  r  ni  a  n,  f.  lS7ö, 
historiker,  arkivman,  arkivråd  i 
Riksarkivet  1920.  B.,  som  nedlagt 
ett  betydelsefullt  arbete  på  ord- 
nandet av  Riksarkivets  samling- 
ar, har  i  sin  vetenskapliga  pro- 
duktion främst  behandlat  Karl 
XII:s  historia.  Han  har  dessutom 
utgivit  del.  4 — 7  av  '"Rikskansle- 
ren  Axel  Oxenstiernas  skrifter 
och  brefväxling",  första  serien. 

Brummell  [bra'mmal], 

George  B  r  v  a  n,  kallad  B  e  a  u 
B.,  f.  1778, '  d.  1S40,  engelsk 
dandy.  B.  var  i  avseende  på  kläde- 
dräkt och  uppträdande  den  ton- 
givande    inom     Londonsocieteten 


omkr.  1800  och  tillhörde  dåv. 
prinsen  av  Wales'  (Georg  IY:s) 
närmaste  omgivning.  B.  bidrog 
till  perukens  avskaffande  och  lan- 
serade en  dräkt,  vars  elegans  be- 
rodde på  snittet,  ej  på  stoffverkan, 
och  kan  därigenom  anses  vara  den 
förste  som  i  princip  utformat  den 
moderna  mansdräkten. 

*Brunei.  Ytan  uppskattas  nu- 
mera till  endast  6.500  kvkm.  Hu- 
vudstaden B.  (12,000  inv.),  delvis 
byggd  på  pålar  i  floden  B.,  är 
känd  för  sitt   konsthantverk. 

*Brunetiére,  Ferdinand. 
Av  U evolution  des  genres  dans 
Vhistoire  de  la  littérature  utkom 
endast  ett  band  (Uévolution  de 
la  critiqiie  depuis  la  renaissnnce 
jusqii.'å  nos  jaiirs.  1890).  Av  Étu- 
des  critiqucs  stir  Vhistoire  de  la 
littérature  jraneaise  (8  bd.  ISSO — 
1907)  har  ett'  9:e  bd  utgivits 
postumt  (1925).  Histoire  de  la 
littérature  franeaise  elassique 
ir>lö—lS30  (4  bd.  1904—18)  hai- 
efter  B:s  död  fullföljts  av  andra 
forskare.  B:s  omvändelse  till  tro- 
ende katolik  (på  lS90-t.)  blev  av 
stor  betydelse.  Hans  från  katolsk 
synpunkt  gjorda  utläggning  övei- 
"vetenskapens  bankrutt"'  tjänade 
länge  som  paroll  för  de  t  rad  it  io- 
nalistiska  och  katolska  .ström- 
ningarna  i   fransk  kultur. 

*Brunflo.  1.  På  kyrkogården 
står  en  kast  al  från  1100-t.  den 
enda,  som  i  Xorrland  bevaiats 
till  vår  tid. 

Brunhes  [brynn],  Jean.  f. 
1869,  fransk  geograf,  prof.  i  Fri- 
bourg  1896 — 1912,  i  Lausanne 
1907 — 12  och  vid  College  de  Fran- 
ce  sedan  1912.  B.  har  gjort  en 
grundläggande  insats  inom  antro- 
pogeografin.  särskilt  genom  sitt 
huvudverk  La  géographie  launai- 
ne  (1  bd  1910;  3:e  uppl.  i  3  bd 
1925).  Bland  hans  övriga  verk 
miirkes  det  i  Hanotaux'  Histoire 


449 


Brunius — Bruun 


450 


de  la  nation  frangaise  ingående 
Gcographie  humaine  de  la  France 
(2  bd,  1920 — 26),  vidare  La  géo- 
graphie  de  Vhistoire  (1921;  tills, 
med  C.  Vallaux)  och  arbeten  rör. 
Pyreneiska  halvöns  och  Nord- 
Afrikas  konstbevattning. 

*Brunius.  2.  August  B.  av- 
led 1926.  Han  återvände  1924  till 
Svenska  Dagbladet  som  teaterkri- 
tiker. Bland  hans  senaste  arbe- 
ten märkas  samlingar  av  hans 
kritiska  artiklar,  bl.  a.  Kätterier 
(1923)  och  Det  nya  Stockholm 
(1926),  de  populära  handböckerna 
Modern  engelsk  litteratur  (1923) 
och  Shakespeare  (1924)  samt  de 
historiska  skådespelen  Dalin  och 
drottningen  (uppf.  i  Sthlm  1925) 
och  Messeniernas  fall  (uppf.  i 
Sthlm  1926).  —  3  och  4.  J  o  h  n 
och  Pauline  B.  äro  sedan 
1926  jämte  Gösta  Ekman  direk- 
törer för  Oscarsteatern.  John 
B.  har  under  de  senaste  åren 
iscensatt  ett  antal  svenskhisto- 
riska filmer  (bl.  a.  Karl  XII, 
1925,  Gustav  Yasa,  1928). 

Brun  järnsten,  se  Järn- 
malmer. 

*Brunnby.  I  B.,  som  omfattar 
yttre  delen  av  den  halvö,  som  be- 
gränsar Skälderviken  mot  s. 
(se  Kullen),  ligga  Arilds  och 
Mölle  nuinicipalsamhällen  samt 
Krapperups  slott. 

Brunnbäck,  annan  form  för 
Brunbäck  (se  Brunbäcks 
färja). 

*Brunneby.  I  B.  ligger  Borens- 
bergs  municipalsamhälle. 

Brunnen  [bro'nnen],  turistort 
i  kantonen  Schwyz,  Schweiz,  vid 
Vierwaldstättersjön  och  Gott- 
hardbanan.  1,500  inv.  —  IB. 
förnyade  1315  "urkantonerna" 
det   1291   ingångna  förbundet. 

*Brunnsviks  folkhögskola. 
Landsorganisationen    har    1929    i 


anslutning  till  folkhögskolan  öpp- 
nat en  internatskola  för  under- 
visning i  fackföreningskun.skap, 
nationalekonomi  o.  a.  socialveten- 
skapliga ämnen.  Studierektor  är 
redaktör   Sigfrid  Hansson. 

Brunssons  vävskola  i  Sthlm, 
en  av  Sveriges  största  skolor  för 
utbildning  av  väverskor  och  väv- 
lärarinnor,  stiftad  1873  av  Johan- 
na Brunsson  (f.  1846).  Ledare  se- 
dan  1920  Alma  Jacobson. 

Brunswick  [bra'nn§oik].  1.  Se 
IST  e  w  B  r  u  n  s  w  i  c  k,  även  Suppl. 

—  2.  Stad  i  Georgia,  s.ö.  För. 
Stat.,  s.  om  Savannah.  Utförsel 
av  bomull,  timmer  m.  m.  14,000 
inv.   (1920). 

a.    b.     Brusafors — Hällefors, 

Lönneberga,  gi-undat  1903,  äger 
anläggningar  i  Hällefors  (Kal- 
mar 1.),  Brusafors  och  Sävsjö- 
ström  (se  dessa  ord).  C:a  350  ar- 
betare. 

Brusewitz,  Axel,  f.  1881, 
skytteansk  prof.  i  vältalighet  och 
statskunskap  i  Uppsala  1923. 
Bland  B:s  av  idérikedom  och 
metodisk  skärpa  utmärkta  skrif- 
ter märkas  Studier  över  1809  års 
författningskris  (1917)  och  Folk- 
omröstningsinstitutet i  den 
schtoeiziska   demokratien    ( 1923 ) . 

*Brussa,  turk.  Bursa.  1.  Det 
nuv.  vilajetet  B.  omfattar  13,565 
kvkm.    med   400,000   inv.    (1927). 

—  2.  B.,  vars  folkmängd  genom 
den  efter  Lausannefreden  (1923) 
utförda  folkutväxlingen  starkt 
minskat  (61,000  inv.  1927),  har  i 
grekerna  förlorat  sina  bästa  hant- 
verkare, varför  sidenindustrin 
avsevärt  gått  tillbaka. 

♦Brussilov,  Aleksej  Alek- 
sejevitj,  avled  1926. 

Brutet  tal,  se  Bråk. 

*Bruun.  1.  Malthe  B.  kalla- 
de sig  i  Frankrike  Malte- 
Brun   [mallt  brai)]. 


15.  —  Le  X.  Suppl. 


451 


Bruun — Bråkning 


452 


Bruun  fbnm],  Christopher, 
f.  183*),  d.  1020,  norsk  skol-  och 
kyrkomän,  ledare  av  folkhögsko- 
lor 1867 — 92,  präst  i  Kristiania 
från  1893.  Ss.  skolman  ivrade  15. 
för  en  utpräglat  kristen  men  sam- 
tidigt frisinnad  oth  nationell 
uppfostran  (bl.  a.  Folkelige 
Grundtanker,  1878).  Jämte  Kla- 
veness  (se  d.  o.)  utgav  han  1894 
— 1908  den  liberala  tidskriften 
For  Kirke  og  Kultur. 

*Bryan,  William  Jen- 
n  i  II  g  s,  avled  1925.  B.  fortsatte 
in  i  det  sista  sin  omfattande 
agitatorsverksamhet  ehuru  med 
ständigt  minskat  inflytande. 
Hans  sista  framträdande  skedde  i 
samband  med  den  s.  k.  "ap-proces- 
sen"  i  Dayton  (se  d.  o.  Suppl.). 
B.  framstår  som  den  mest  typiske 
representanten  för  "Middle  West" 
(se  d.  o.  Suppl.). 

Brya'xis,  grekisk  bildhuggare, 
verksam  under  senare  delen  av 
300-t.  f.  Kr.,  arbetade  vid  Mau- 
soleum (se  d.  o.)  och  skapade  för 
Alexandria  en  vida  berömd  staty 
av  guden  Sarapis. 

*Bruckner.  2.  Alexander 
B.  avgick  från  professuren   1924. 

—  3.  E  d  u  a  r  d  B.  avled  1927. 
*Brygga.     Elektr.      Se     även 

Motståndsmätning  och 
Wheatstones    brygga. 

*Briigge  har  jämte  sina  för- 
orter c:a  80,000  inv.  Dess  uthamn 
är  Zeebriigge    (se  d.  o.). 

*Briinn  har  talrika,  delvis  efter 
världskriget  upprättade  högre 
undervisningsanstalter,  bl.  a. 
tjeckiskt  universitet,  lantbruks- 
och  teknisk  högskola  samt  tysk 
teknisk  högskola. 

*  Bryssel  hade  1927  jämte  sina 

—  numera  12  —  förstäder  815,000 
inv.,  därav  212,000  inv.  i  egentliga 
B.  Förstäderna  äro  Anderlecht, 
Etterbeek,   Forest,   Iselles,   Jette, 


Koekelberg,  Molenbeek  Saint- 
Jean,  Saint-Gilles,  Saint-Josse- 
ten-Noode,  Schaerbeek,  Uccle  och 
Woluve-Saint-Lambert.  —  B:8 
medeltida  huvudtorg,  vid  vilket 
rådhuset  är  beläget,  heter  Grande 
Place.  B.  har  en  stark  radiosta- 
tion (150.000  meterampeie).  Om 
vetenskapliga  och  kulturella  in- 
stitutioner se  Belgien.   Suppl, 

*BrysseIkvartetten  upphör- 
de vid  världskrigets  utbrott  med 
sin  kon.sertveiksamhet  men  om- 
bildades  1918  av  F.  Schörg  med 
f.  ö.  nya  medlemmar  och  konser- 
terade  ånyo  flerstädes.  Schörg  av- 
led 1923. 

*Brytning.  Fys.  B.  beror  på 
vågrörelsens  olika  hastighet  i  de 
olika  media  (se  Vågrörelse 
sp.  1042  f.). 

Brytningsförmåga  hos  en  lins 
är  inverterade  värdet  av  bränn- 
vidden. Anges  den  senare  i  meter, 
blir  B.  uttryckt  i  dioptrier. 

Brytningsgräns,  detsamma 
som  gränsvinkel  (se  Ljus- 
brytning sp.  667). 

*Bråbo  ingår  i  Bråbygdens  och 
Finspånga  läns  domsaga. 

Bråbygdens  och  Finspånga 
läns  domsaga  i  östergötl.  1.  ut- 
göres  av  två  tingslag,  Finspånga 
läns  härads  och  Bråbvgdens. 
56,090  inv.  (1928).  —  B.  bildades 
1927  genom  sammanslagning  av 
Björkekinds  m.  fl.  härads  dom- 
saga och  Finspånga  läns  härads 
domsaga. 

Bråbygdens  tingslag  i  Brå- 
bygdens och  Finspånga  läns  dom- 
saga, östergötl.  1.,  omfattar  Brå- 
bo,  Memmings,  Lösings,  östkinds 
och  Björkekinds  härader.  —  B. 
bildades  1927  och  omfattar  förut- 
varande Björkekinds  m.  fl.  hä- 
rads domsagas  tingslag. 

Brågon,  namn  på  Rlia'mnus 
catJia'rtica. 

Bråkning,  se  L  i  n  sp.  537. 


453 


Bråttensby — Brögger 


454 


♦Bråttensby  är  en  församling 
i  Skara  stift  och  bildar  med 
Landa  förs.  kommunen  Bråt- 
tensby ocli  Landa  i  Älvsb. 
1.  (410  inv.,  därav  2S5  i  B.  1928). 

*Bräcke.  2.  I  B.  (1,175  inv. 
192S),  som  är  beläget  vid  Rev- 
sundsjön,    ligger   Bräcke   ångsåg. 

*  Bräder,  se  även  Virkes- 
sortiment  sp.  8S5.  Jfr 
B  o  a  r  d  s.  Suppl. 

*Bräkne.  B.  härads  domsaga 
utgöres  av  ett  tingslag. 

Bränning.  Veter.  Se  K  a  u  - 
terisation.  Suppl. 

Bränninge,  järnvägsstation  i 
Kaga  skn,  östergötl.  1.,  vid  Mel- 
lersta Östergötlands  järnvägar 
och  Väderstad — Skänninge — B. 
järnväg. 

Brännkultur,  detsamma  som 
svedjebruk. 

♦Brännkyrka,  som  omfattar 
Sthlms  sydligaste  och  största  del 
(75  kvkm.),  d.  v.  s.  ett  fastlands- 
område samt  Reymersholm  och 
Årsta  holmar,  indelas  f.  n.  i  27 
stadsdelar.  Bebyggelsen  har  de  se- 
naste åren  snabbt  brett  ut  sig. 
Folkmängden  uppgick  1928  till 
48,885.  1  jan.  1930  skall  till  B. 
överflyttas  en  del  av  Nacka  skn 
med  bl.  a.  General  motors  nordis- 
ka fabrik.  —  En  stor  del  av  jor- 
den har  för  olika  ändamål  (bl.  a. 
för  villabebyggelse;  jfr  Träd- 
gårdsstad sp.  1429 )  inköpts 
av  Stockholms  stad  1883—1922. 
De  största  villasamhällena  och  in- 
dustriorterna äro  (inom  parentes 
angives  folkmängden  1928)  :  En- 
skede  (11,100),  Mälarhöjden  och 
Hägersten  (5,475),  Aspudden 
(4,080),  Tellusborg  med  Midsom- 
markransen (3,790),  Gröndal 
(3,635),  örby  villastad  (3,340), 
Ärsta  (2,000),  Älvsjö  (1,410), 
Västberga  (1,465),  Stureby 
(1,855),  Långbrodal  (1,335)  samt 
Skarpnäcks  trädgårdsstad  (1,060) 


Brödkorgs  vamp. 

och  småstugeområde  (460).  Se 
även  Stockholm  sp.  1640  och 
karta  till  d.  o.  sp.  1645—1646. 

Brännmanet,     se     S  k  i  v  m  a  - 

n  e  t  e  r. 

♦Brännpunkt,  se  även  E 1  - 
1  i  p  s.  Geom.,  Hyperbel  och 
Parabel  2. 

♦Brännö,  som  är  beläget  på 
ön  med  samma  namn,  upphörde 
1922  att  vara  municipalsamhälle. 

Brättne,  såg\^erk  och  sulfit- 
fabrik i  Arvika  landskommun.  Äg. 
Billeruds  a.  b. 

Brödkorgsvamp,  CrucVbulum 
vulga're  {Cy'athus  crucibulum) , 
till  buksvamparna  hörande  svamp 
med  nästan  cylindrisk,  5 — 8  mm. 
hög,  3 — 6  mm.  bred,  ockragul 
fruktkropp.  Denna  öppnar  sig  vid 
mognaden  med  ett  lock  i  spetsen; 
därvid  blottas  en  grupp  linsfor- 
miga  sporgömmen  ("bröden"  i 
brödkorgen).  Allmän  på  gammal 
ved,  murkna  träbroar  o.  d. 

♦Brögger.  2.  A.  W.  B.  utgav 
1925  Det  norske  folk  i  oldtiden, 
en  översikt  av  den  norska  forn- 
tidens historia  från  nya  synpunk- 
ter. Av  det  av  B.  tills,  med  Hj. 
Falk  och  H.  Shetelig  utgivna  stora 
verket  om  Osebergfyndet,  där  B. 
själv  skrivit  om  fyndets  historia 
och  gravhögen,  ha  1917 — 28  ut- 
kommit 3  dir. 


455 


Bröllops-Bcswärs  Ihugkommelse — Budapesttrion 


456 


Bröllops-Beswärs  Ihugkom- 
melse, lGOO-t:.s  främsta  svenska 
bröllopsdikt,  skriven  på  hexame- 
ter. Genom  sin  av  robust  livs- 
glädje uppburna  realistiska  skild- 
ringskonst har  B.  högt  värde  så- 
väl ur  rent  litterär  som  ur  kultur- 
historisk synpunkt.  Dikten  till- 
skrevs tidigare  allmänt  Georg 
Stiernliielm,  men  J.  Nordström 
har  med  stöd  av  främst  språkliga 
skäl  uppvisat  ohållbarheten  i 
denna  teori.  I  stället  har  han 
sökt  göra  gällande,  att  en  föga 
kiind  Uppsalapoet,  Johannes  Ru- 
dhelius,  skulle  vara  diklons  upp- 
hovsman. 

Brönderslev  [brö'nner-],  stad 
(sedan  1921)  i  Hjörring  amt, 
Danmark,  belägen  i  Vendsyssel 
vid  järnvägen  Nörre-Sundby — 
Hjörring.  B.  har  stora  kreaturs- 
marknader och  livlig  industri. 
5,600  inv.    (1925). 

Brö'nnöysund  [sunn],  lade- 
sted  i  Nordland  fylke,  Norge,  på 
en  halvö  vid  kusten.  Handelscent- 
rum.  1,300  inv.    (1927). 

Brö'nsted,  Johannes  Ni- 
c  o  1  a  u  s,  f.  1879,  dansk  kemist, 
prof.  vid  Köpenhamns  universi- 
tet 1909,  har  utfört  betydelsefulla 
fysikalisk-kemiska  undersökning- 
ar, bl.  a.  betr.  kemisk  affinitet  och 
isotoper. 

Bröt,  anhopning  av  timmer, 
som  fastnat  i  ett  vattendrag. 

Brötlingar,  detsamma  som  ris- 
kor. 

BSSR,    se   Vit-Eyssland. 

*Buat,  Édmond,  avled  1923. 

v.  Buch  [boch],  Leopold,  f. 
1774,  d.  1853,  tysk  geolog,  lärjunge 
till  A.  G.  Werner  och  en  av  sin 
tids  främsta  geologer.  Till  en  bör- 
jan ivrig  neptunist,  övergick  han 
efter  studium  av  vulkanerna  i 
Italien  till  plutonisterna  och  bi- 
drog därigenom  verksamt  till  ge- 
nombrottet av  dessas  åsikter,  B. 


gjorde  vidsträckta  resor.  Sin  vis- 
telse i  Skandinavien  1806 — 08 
skildrade  han  i  Reise  durch  Nor- 
locgen  und  Lappland  (2  dir,  1810; 
sv.   övers.    1814—16). 

*Buchanan.  3.  Sir  George 
William  B.  avled  1924.  B :s 
intres.santa  memoarer  äro  publi- 
cerade i  My  mission  to  liussia 
and  other  diplomatic  memoriei 
(2  bd,  1923). 

*Buchara  delades  1924  mellan 
Turkmenistan,  egentliga  Usbekis- 
tan  och  Tadsjik. 

*Buchholtz,  Johannes 
Bland  B:s  senare  arbeten  mär 
kas  romanen  Under  det  gyldnt 
Tra;  (1925)  med  dess  forts 
Gudrun  og  Simon  (1927)  ock 
novellsamlingen  Fodspor  i  Sl0vei 
(1928).  Han  har  även  haft  fram- 
gång på  scenen  med  komedierna 
Slcoinlc  mig  Fjender  (1926)  och 
Blomsternes  Hus  (1928). 

Bucka'ler,  se  Konsonan- 
ter sp.  1116. 

Buckoblad,  bladen  av  flera  ar- 
ter Baro'sma  (fam.  Ruta'ccae). 
små  buskar  med  vita  blommor, 
hemmahörande  i  Kaplandet.  An- 
vändas som  diuretiskt  medel  och 
mot  gonorré. 

Budapestkvartetten,  en  av 
violinisten  Emil  Hauser  (f.  1893) 
1918  grundad  ungersk  stråk- 
ensemble, vars  övriga  medlemmar 
äro  violinisten  José  Roismau 
(har  efterträtt  Emmerich  Poga- 
ny),  altviolinisten  Stefan  Ipolyi 
och  cellisten  Harry  Son.  B.,  som 
även  givit  talrika  konserter  i 
Sverige  (1920  och  senare),  har 
utvecklats  till  en  av  nutidens  för- 
nämsta stråkkvartetter,  särskilt 
uppskattad  för  sin  tolkning  av 
Beethoven,   Schubert   och  Haydn. 

Budapesttrion,  en  1926  bildad 
ungersk  kammarmusikensenible, 
bestående  av  violinisten  Nicholas 
Eoth    (f.   1902),  hans  broder  cel- 


457 


Budjonnyj — Buisson 


458 


listen  George  Roth  (f.  1904)  och 
pianisten  André  Petri  (f.  1907), 
har  hastigt  vunnit  rykte  för  sitt 
utomordentliga  spel.  B.  konserte- 
rade  i  Sverige  1928. 

♦Budjonnyj,  Simjon  Mihai- 
lovitj,  har  efter  sina  krigiska 
insatser  åtnjutit  stor  popularitet 
och  inlagt  stora  förtjänster  om 
röda  arméns  organisation.  Sanno- 
likt på  grund  av  farhågor  för  att 
hans  inflytande  skulle  bli  Stalin 
öveimäktigt  avlägsnade  denne  B. 
april  1929  ur  armén,  men  juli 
s.  å.  fick  han  befäl  över  mot  Kina 
koncentrerade  stridskrafter. 

Buenaventura  [voä'navento'-], 
stad  i  Colombia,  på  en  ö  i  Chocö- 
bukten.  B.  är  Colombias  för- 
nämsta Stilla  havshamn  med  ex- 
port av  kaffe,  guld  och  platina. 
Ändpunkt  för  Colombias  pacific- 
järnväg.  C:a  5,000  inv. 

*Buenos  Aires.  1.  B.,  vars  hu- 
vudstad är  La  Platå,  hade  1928 
2,899,000  inv.  —  2.  B.  (förbunds- 
distriktet) omfattade  1928  186 
kvkm.  med  2,0.31,000  inv.  1923  ut- 
gjorde sammanlagda  nettotonna- 
get för  ankomna  och  avgångna 
fartyg  i  utrikesfart  15,3  mill. 
ton.  I  B.  finnes  svensk  sjömans- 
präst. Från  B.  utgå  numera  flyg- 
linjer till  Salta,  Catamarca, 
Posadas,  Corrientes,  Mendoza  och 
San  Juan,  varjämte  sedan  1922 
upprätthålles  flygpostförbindelse 
med  Montevideo.  I  B.  och  det  när- 
belägna Monte  Grande  finnas  ra- 
diostationer för  transatlantisk 
trafik. 

Buer  [bor],  stad  i  prov.  West- 
falen,  Preussen,  vid  floden  Em- 
scher  och  Rhen — Hernekanalen,  n. 
om  Gelsenkirchen.  Stenkolsgru- 
vor. 99.000  inv.  (1925). 

*Buffalo  har  ett  universitet. 
Från  B.  utgår  Eriekanalen. 

Buflfertbatteri,  se  Ackumu- 
latorbatteri. Suppl. 


1.  Kaiiplöpniugsljuna.  2.  Cbacaritastatio- 
nen.  3.  Retirostatiouorna.  4.  Koiistimi- 
seet.  5.  Colönteatern.  6.  Oncestationen. 
7.   Kongressens  byggnad.   8.   Katedralen. 

9.  Regeringspalatset   (La  Casa  Eosada). 

10.  Constituciönstatlonen.     11.    Frilufts- 

bad. 

Bu'gge,  Carl,  f.  1881,  norsk 
geolog,  direktör  för  Norges  geolo- 
giske  undersökelse  1921.  B.  har 
i  sin  vetenskapliga  produktion 
särskilt  behandlat  malmgeologi 
och  fjällproblemet. 

*Buharin  (B  u  ch  ar  in),  N  i - 
k  o  1  a  j  I  v  a  n  o  v  i  t  j,  f.  1888  (ej 
1879),  blev  efter  Sinovjev  den 
kommunistiska  internationalens 
chef.  Ss.  sådan  och  samtidigt  som 
redaktör  1918—29  för  Pravda  (se 
d.  o.  1)  var  han  i  flera  år  en  av 
bolsjevismens  förgrundsfigurer, 
efter  Sinovjevs  och  Kamenevs  fall 
tredje  man  i  det  triumvirat,  som 
hade  ledningen  (jfr  Ryssland  sp. 
1583).  Sedan  han  på  sistone  slutit 
sig  till  högeroppositionen  (jfr 
Ryssland.  Historia.  Suppl.),  har 
han  avlägsnats  från  sina  poster. 

*Buhre,  Bertil,  avgick  som 
generaldirektör  i  Medicinalstyrel- 
sen 1928. 

Buisson  [buiså'r)],  Ferdi- 
nand,  f.    1841,   fransk    pedagog 


459 


Buitenzorg — Bulgarien 


46( 


och  politiker,  1896—1902  prof.  i 
pedagogik  i  Sorbonne,  radikal- 
socialistisk  medlem  av  deputera- 
dekammaren 1902—14  och  1919 
— 24.  Tidigt  verksam  inom  den 
pacifistiska  rörelsen,  har  B.  på 
senare  år  sökt  verka  för  en  för- 
soning mellan  de  förut  fientliga 
stormakterna  och  erhöll  1927  ena 
hälften    av   Nobelska   fredspriset. 

♦Buitenzorg  hade  1926  45,000 
inv. 

*Bukarest  har  efter  världs- 
kriget utvecklats  synnerligen  has- 
tigt och  uppges  1926  ha  786,000 
inv.  (efter  inkorporering  av  flera 
förorter).  Staden  skyddas  av  en 
gördel  starka  fort.  Industrin,  sär- 
skilt livsmedels-,  går  raskt  fram- 
åt. Jämte  universitetet  (13,500 
studenter)  har  B.  flera  högskolor, 
museer  och  arkiv.  Staden  är  säte 
för  ortodox  patriark  (sedan  1925) 
och  katolsk  ärkebiskop. 

*  Bukspottkörtel.  B.  är  upp- 
byggd av  genom  bindväv  i  lober 
uppdelade  cellförband.  Större  de- 
len av  dess  celler  uttömma  sekret 
i  B:s  utförsgång.  Sekretet  inne- 
håller utom  de  nämnda  enzymen 
bikarbonat  (c: a  4  %).  I  loberna 
finnas  insprängda  cellhopar  av 
ett  mot  de  övriga  körtelcellerna 
något  avvikande  utseende.  Dessa 
(L  anger  hansska  cell- 
öar) avgiva  ett  inre  sekret  di- 
rekt till  blodet.  Den  enda  hittills 
kända  beståndsdelen  i  detta  sekret 
är  insulin  (se  d.  o.,  även  SuppL). 
B:s  sekretion  till  tarmen  igång- 
sattes genom  avsöndrandet  av  ett 
hormon,  s  e  k  r  e  t  i'  n  (jfr  S  t  a  r  - 
1  i  n  g) ,  som  avgives  från  tarm- 
slemhinnan till  blodet  vid  den  ret- 
ning, vilken  uppkonmier,  när  galla 
och  maginnchåll  flöda  in  i  övre 
delen  av  tarmarna.  Sekretionen 
kan  möjl.  även  igångsättas  direkt 
genom  nervretning  utan  sekreti- 
nets  medverkan. 


Bukspottkörtelns    sjukdomar 

En  bristande  funktion  hos  den  de. 
av  bukspottkörteln,  som  avgei 
sitt  sekret  till  tarmen,  ger  si^ 
till  känna  genom  abnormt  rik 
liga  avföringar,  innehållande 
ofta  stora  fettmängder  (jämte 
osmälta  köttrester  och  stärkelse 
korn).  Ofta  förekomma  även  gul 
sot,  ödem  och  gulfärgning  a.\ 
gommen.  Dessa  symtom  fram 
komma  spec.  vid  tilltäppning  a^ 
bukspottkörtelns  utförsgång  ge 
nom  inflammation,  stenbildning  1 
svulster,  bland  vilka  senare  kräf 
ta  spelar  en  viktig  roll.  Xekro.< 
av  bukspottkörteln  av  okänd  an 
ledning  (infektion  1.  stagnatior 
av  körtelns  sekret?)  är  tämligen 
sällsynt  och  leder  utan  operativl 
ingrepp  till  döden.  Vid  nekrosens 
utbildande  spela  körtelns  fett-  och 
äggviteklyvande  enzym  en  stor 
roll.  Symtomen  äro  bl.  a.  ihållan- 
de, vanl.  våldsamma  buksmärtor, 
kollaps,  kräkningar.  Vanl.  har 
ett  gall-lidande  föregått  sjukdo- 
men. Behandlingen  består  i  ytlig 
klyvning  av  körteln  och  tampo- 
nad.  Vid  tidig  operation  kan  c:a 
halva  antalet  opererade  räddas 
till  livet.  Bukspottkörtelns  när- 
het till  magsäck  och  tolvfinger- 
taim  gör,  att  sjukdomar  i  dessa 
organ  (ss.  mag-  och  tarmsår, 
s\'ulster)  lätt  gripa  över  på  kör- 
teln. Bristande  funktion  i  buk- 
spottkörtelns inre  sekretion  kan 
ge  anledning  till  sockersjuka. 

Bukta,  se  Jakt  sp.  29. 

*  Bulgarien  omfattade  1927 
10.3,146  kvkm.  med  5,597,000  inv. 
(54  per  kvkm.).  —  Näringar. 
Stenkols-  och  brirnkolsproduktio- 
nen  har  de  senaste  åren  betydligt 
ökats  och  utgjorde  1927  1,238,000 
ton.  1928  hade  järnvägarna,  vilka 
samtliga  ägas  av  staten,  en  längd 
av  2,700  km.,  därav  2,300  normal- 
spåriga.  —  Befolkning.  Vid  folk- 


461 


Bulgarien 


462 


räkningen  1920  hade  B.  4,847,000 
inv.,  därav  81,4  %  bulgarer,  10,7 
%  turkar,  2  %  zigenare  och  1,2 
%  rumäner.  —  Myntenhet  är  lev 

Den   odlade  jordens  användning   och  av- 
kastning 1928, 

Areal  Skörd 

(kvUni.)  (1,000-t.  ton) 

Vete    10,000  l,3.'-0 

Råg  1,640  234 

Korn    1,960  343 

Havre    1,190  105 

Majs    6,450  464 

Vin   (1927) 650  1,725^ 

Tobak    (1927)    260  16 

1  1,000-t.    hl. 

Kreatursstock    1920    (1,000-t.    djur). 

Nötkreatur 1,877 

Hästar    398 

Mulor,   åsnor  och  muläsuor   181 

Får     8,923 

Getter   1,332 

Svin   1,090 

Bufflar    418 

Handelsomsättning.    (Mill.  leva.) 
Ar  1920    1923    1926    1927 

Import    2,214  5,121  6,24G  6,120 

Export    1,043  3,537  5,018  0,027 

Viktigaste  importvaror  1927. 
(Mill.  leva.) 

Te.Ktilvaror    2,429,3 

Metaller  och  metallvaror  763,5 

Maskiner    748,8 

Skinn  och  arbeten  därav  323,7 

Harts  och  mineraloljor  220, i 

Oljor  och  fettiimnen  217,8 

Viktigaste  exportvaror  1927. 
(Mill.  leva.) 

Tobak    2,100,6 

Spannmål  och  mjöl  l,636,i 

Ägg    853,9 

Hudar  och  arbeten  därav  392,5 

Levande  djur   388,7 

Eosenolja    185,7 

Viktigaste  import-  och  exportländer, 
(Import   och   export   1   mill.    leva.) 
1027 
Imp.     Exp. 

Belgien    191,e      325,4 

Frankrike     447, „      382,7 

Grekland    94,e      980,3 

Italien    893,8      485,7 

Nederländerna    173,5      276,2 

Storbritannien    736,4        65,6 

Tjecko-Slovakiet    600,i      312,5 

Tyskland    1,289,5  l,528,e 

Ungern    172,j      258,, 

Österrike    502,s  1,057,8 


Bulgariens  handel  med  Sverige  1927. 
(1,000-t.  kr.) 

Exp.  Imp. 

Skodon     —        91 

Kautsjukarbeten    —      214 

Hästskosöm  m.  m —      211 

Motorer,  lokomotiv  etc • —     645 

övriga  varor  25        55 

Exp.,    resp.    imp.    totala    värde  25  1,216 

(se  d.  o.).  För  mått  och  vikt  gäl- 
ler metersystemet.  —  Författning. 
Proportionellt  valsätt  infördes 
först  1927.  —  Förvaltning.  Anta- 
let län  1.  distrikt  är  16.  —  Bland 
B :  s  politiska  partier  märkas  en 
grupp  borgerliga  partier,  till 
sept.  1928  sammanslutna  till  en 
entente  med  168  repi-esentanter  i 
sobranjen  (av  273),  den  radikala 
agrariska  unionen  (48  mandat), 
nationalliberala  partiet  (höger; 
14  mandat)  och  socialdemokra- 
tiska partiet  (10  mandat).  ■ — • 
Rättsväsen.  Smärre  mål  avdömas 
av  fredsdomare,  över  dem  stå  di- 
stiiktsdomstolar  och  tre  appella- 
tionsdomstolar.  I  sista  instans  dö- 
mer kassationsdomstolen  i  Sofia. 
Där  finnes  även  en  administrativ 
domstol.  —  Undervisningsväsen, 
vetenskapliga  och  kulturella  in- 
stitutioner. Sedan  1920  finnes  i 
Sofia  förutom  statsuniversitet  ett 
privat  universitet,  där  undervis- 
ning i  statsvetenskap  och  natio- 
nalekonomi meddelas.  I  Sofia 
finnas  även  nationalbibliotek 
(200,000  bd),  nationalmuseum 
och  den  1869  grundade  bulga- 
riska vetenskapsakademin.  - — 
Historia.  De  senaste  årens  ut- 
veckling har  framför  allt  präg- 
lats av  strävandena  att  över- 
vinna världskrigets  svåra  efter- 
verkningar. Stambuliskij  fort- 
satte sin  radikala  politik.  Höger- 
partierna sammanslöto  sig  1922 
till  ett  block  med  syfte  att  störta 
regeringen,  och  juni  1923  tvangs 
denna  att  avgå.  En  ministär 
Tsankov  bildades,  som  inledde  en 


463 


Bulge — Bullerlag 


464 


Olaf  Bull. 

starkt  reaktionär  politik.  Kom- 
munisternas upprepade  försök  att 
störta  regeringen  misslyckades, 
och  efter  en  rad  attentat  i  bör- 
jan av  1925  inleddes  en  aktion 
mot  kommunisterna,  som  medför- 
de ett  starkt  bakslag  för  dessa. 
Regeringens  svåraste  problem  var 
det  ekonomiska,  vilket  komplice- 
rades genom  de  talrika  bulgariska 
flyktingarna.  Efter  Tsankovs  av- 
gång jan.  1926  inaugurerade  den 
nya  ministären  med  demokratiska 
vänsterns  ledare  Liaptsjev  som 
clief  en  försoningspolitik,  som  va- 
rit i  hög  grad  främjande  för  lan- 
dets utveckling.  Liaptsjev  har  av 
IST.  F.  lyckats  utverka  lån  för 
bringandet  av  effektiv  hjälp  åt  de 
talrika  bulgariska  flyktingar, 
vilka  från  Väst-Trakien  och  gre- 
kiska Makedonien  begivit  sig  till 
bulgariskt  statsområde.  Valen 
1927  blevo  en  seger  för  regerings- 
partiet. Svåra  gränsoroligheter, 
framkallade  av  den  s.  k.  interna- 
tionella makedoniska  revolutio- 
nära organisationens  verksanoliet, 
ledde  sept.  1928  till  sprängning 
av  den   partikoalition,  på  vilken 


regeringen  stött  sig,  och  en  mi- 
nisterkris, som  dock  av\'ecklades 
utan  ändring  i  ministärens  sam- 
mansättning. 

Bulge  [lx)lldj],  se  Pansar- 
fartyg sp.  1584. 

*Bull.  3.  Edvardllagerup 
B.  är  brorson  till  Ole  B.  —  4. 
Henrik  B.  är  brorson  till  Ole 
B.  —  5.  E  d  v  a  r  d  B.  tillhör  sam- 
ma släkt  som  ovanstående.  B., 
som  länge  verkat  i  den  radikala 
socialismens  tjänst,  är  ansluten 
till  arbeiderpartiet  och  tillhörde 
jan. — febr.  1928  ss.  utrikesminis- 
ter Hornsruds  kortvariga  mini- 
stär. Bland  B:s  senare  arbeten 
märkes  främst  Jcmtland  og  Norge 
(1927).  —  6.  Olaf  B.  är  son  till 
Jacob  Breda  B.  Med  sina  senaste 
diktsamlingar,  Stjernene  (1924) 
och  Metope  (1927),  samt  den  be- 
rättande dikten  De  hutidrcde  aar 
(1928),  som  ger  en  spirituell 
skildring  av  Studentersamfundets 
historia,  har  B.  ytterligare  häv- 
dat sin  ställning  som  en  av  Nor- 
ges främsta  nu  levande  lyriker. 
Hans  poesi  ger  i  en  musikaliskt 
fulltonig  form  uttryck  åt  ett 
starkt  och  skiftande  lyriskt  .stäm- 
ningsliv och  en  svårmodigt  färgad 
filosofisk  spekulation.  —  7. 
Francis  B.,  broder  till  B.  5, 
utger  sedan  1923  tills,  med  F. 
Paasche  Illnstreret  noisk  littcra- 
titrhistorie  och  redigerar  sedan 
1925  ensam  den  av  honom  och  G. 
Gran  1914  grundade  tidskriften 
Edda. 

Bullerforsen,  ett  Stora  Kop- 
parbergs bergslags  a.  b.  tillhö- 
rigt kraftverk  i  Dalälven.  Se  tab. 
till   Vattenkraftverk. 

Bullerlag,  sammanfattande  be- 
nämning på  de  skilda  bestämmel- 
ser, som  avse  att  förhindra  onö- 
digt buller,  särskilt  gatubuller 
nattetid.  Strafflagen  kap.  11  § 
15  straffar  med  högst  100  kronors 


465 


BuUtofta— Burke 


466 


böter  "oljud  eller  oväsende"  å  all- 
män plats,  järnvägståg,  passa- 
gerarefartyg, offentliga  lokaler 
m.  fl.  ställen.  Ordningsstadgan  för 
rikets  städer  1868  vänder  sig  sär- 
skilt mot  kägelspel  ss.  en  störan- 
de företeelse.  Utöver  dessa  lagbe- 
stämmelser ha  i  vissa  städer  ut- 
färdats särskilda  ordningsföre- 
skrifter, vilka  söka  i  möjligaste 
mån  inskränka  1.  motverka  det 
moderna  storstads-  och  trafikvä- 
sendets  störande   buller. 

Bulltofta,  flygstation  vid 
Malmö  (se  d.  o.  Suppl.). 

*Bulvan.  Jur.  Om  den  nyare 
lagstiftningen  om  bulvanförhål- 
lande  i  fråga  om  fast  egendom 
se  Social  jordlagstift- 
ning sp.  1116. 

*Bunin,  Ivan  Alekseje- 
vitj.  Byn  utkom  i  sv.  övers. 
1924'. 

*Bunkeflo  bildar  sedan*  1924 
jämte  Glostorp  ett  pastorat. 

Bu'nker  (eng.  bunker,  eg.  kol- 
box på  fartyg),  kolförråd  1.  bränn- 
oljeförråd   ombord   å   fartyg. 

Bura'ner  (av  ett  turk.  ord  med 
bet.  storm),  våldsamma  snöstor- 
mar på  Syd-Rysslands  och  Väst- 
Sibiriens  stäpper,  framkallade  av 
vintertid  plötsligt  från  v.  1.  n. 
inbrytande  barometerminima. 

Ibland  kallas  även  de  mera  säll- 
synta stoftförande  och  heta  som- 
marstormarna på  stäpperna  B. 

Bureau  International  des 
poids  et  mesures  [byrå'  ägter- 
nasiåna'll  dä  poa'  e  m8sy'r],  se 
Internationella  byrån 
för  mått  och  vikt. 

*Burén,  Axel,  avled  1923. 

*Burgenland  utgör  nu  en  av 
Österrikes  delstater  (författning 
av  1926)  med  en  yta  av  3,967 
kvkm.  och  286,000  inv.,  därav 
42,000  kroater  och  14,000  ungrare 
(1923).    Befolkningen    är    till    85 


%  katolsk.  Lantbruket  är  huvud- 
näring. Därjämte  livsmedels-, 
textil-  och  trävaruindustri  samt 
utvinning  av  brunkol  m.  m.  Hu- 
vudstad Eisenstadt  (f.  n.  proviso- 
riskt Sauerbrunn). 

Burgsviksandsten,    en    av    de 

yngsta  siluravlagringarna  på  Got- 
land, träder  i  dagen  i  ett  smalt 
n.ö.  — s.v.  stråk  nära  södra  ändan 
och  brytes  sedan  gammalt  till 
slipsten  samt  för  byggnads-  och 
ornamentala  ändamål. 

Burja'to-Mongoliska  republi- 
ken, B  u  r  j  a'  t  -  M  o  n  g  o'  1,  auto- 
nom socialistisk  sovjetrepublik  i 
RSFSR.  379,416  kvkm.  492,000 
inv.,  därav  44  %  bur j äter  och  53 
%  storrjssar  (1926).  Huvudstad 
Verhne  Udinsk.  B.  är  ett  skogrikt 
bergland  och  består  av  en  huvud- 
del intill  Bajkal,  på  gränsen  mot 
Yttre  Mongoliet,  och  två  enklaver 
i  Fjärran  österns  område.  Hu- 
vudnäringar boskapsskötsel,  fiske 
och  jakt.  Rika  men  föga  utnytt- 
jade mineralfyndigheter.  B.  ge- 
nomlöpes av  Transsibiriska  ba- 
nan. Vattenvägarnas  längd  3,600 
km.  —  B.  bildades  1923  av  delar 
av  guv.  Irkutsk  och  Trans-Bajkal- 
området. 

*Burke  [bak].  1.  Edmund 
B :  s  betydelse  för  eftervärlden 
har  varit  mycket  stor.  Inom  tysk 
estetik  har  hans  Philosophical 
inquiry  into  the  07-igln  of  our 
ideas  on  the  sublime  and  beauti- 
ful  (1756)  med  dess  mot  rationa- 
lismen riktade  tendens  satt  djupa 
spår.  För  europeisk  kultur  i  dess 
helhet  har  B :  s  strängt  genomför- 
da historiska  betraktelsesätt  varit 
av  revolutionerande  verkan.  Den 
historiska  skolan  inom  statsveten- 
skap och  historieskrivning  (jfr 
Statsteori  sp.  1483)  leder  i 
viss  mån  sina  anor  till  Reflec- 
tions  on  the  revolution  in  France. 


467 


Burke — Busoni 


468 


Burke  [bak],  Thomas,  f. 
1887,  engelsk  författare,  har  skri- 
vit suggestiva  skildringar  från 
Londons  proletär-  och  hamnkvai- 
ter,  världsbekanta  genom  filmen 
Broken  blossoms,  som  bygger  pä 
en  novell  ur  samlingen  Limehouse 
nights  (191G;  Broken  blossoms, 
1 922 ) . 

Burlindning,  lindningen  å 
kortslutsrotor  (se  E  I  e  k  t  r  i  s  k  a 
ni  a  s  k  i  n  e  r  np.  877). 

*Burma  indelas  administrativt 
i  7  divisioner,  därav  4  i  Lower 
(Xedre)  Burma  och  3  i  Upper 
(övre)  Burma,  varjämte  Norra 
och  Södra  Shanstaterna  (tills. 
161,370  kvkm.)  bilda  särskilda 
förvaltningsområden.  Bland  stä- 
derna märkes  även  Mandalay. 

*Burman,  E.  O.,  avled  1929. 

Burmanska  språk,  se  T  i  b  e  - 
t  o  -  b  u  r  m  a  n  s  k  a  språk. 

*Burnett.  Frances  Hodg- 
s  o  n  -  B.  avled  1924. 

*Burnham.  2.  Lord  B.  läm- 
nade 1928  Daily  Telegraph.  Han 
var  ordf.  vid  »Internationella  ar- 
betskonferensens  sammanträde 
även  1926.  Han  blev  1927  medlem 
av  Indian  Statutory  Commission 
(se  Indien.  Suppl.) . 

Burnouf  [byrno'lT],  E  u  ge  n  e, 
f.  1801,  d.  1852,  fransk  orienta- 
list, prof.  i  sanskrit  vid  College 
de  France  1832.  Han  har  skrivit 
betydande  arbeten  över  buddhis- 
men  och  dess  heliga  språk,  pali, 
samt  över  Avesta.  Även  har  han 
verksamt  bidragit  till  tolkningen 
av   de   fornpersiska  kilskrifterna. 

*Burslem  är  sedan  1910  in- 
korporerat med  Stoke. 

*Burträsk.  1.  B.,  som  i  ö.  om- 
fattar lägre  odlingsbygder  kring 
Burträsk  och  Stora  Byg- 
ds t  r  ä  s  k  m.  fl.  sjöar,  bildar 
jämte  Kalvträsks  kapellförs.  pas- 
torat i  Luleå  stift.  10,015  inv., 
därav   1,355   i  Kalvträsk    (1928). 


—  2.  B.  ingår  i  Västerbottens 
mell.  domsaga. 

Burträskost,  se  V  ä  s  t  e  r  b  o  t- 
t  e  n  s  o  s  t . 

Busch  Ibosj].  1.  Fritz  B.,  f. 
1890,  tysk  pianist  och  dirigent. 
B.  har  förvärvat  sig  ett  erkänt 
namn  som  orkesterledare  och  är 
sedan  1922  konstnärlig  ledare  för 
statsteatern  i  Dresden.  —  2. 
Adolf  B.,  f.  1891,  den  föreges 
broder,  violinist  och  tonsättare. 
B.  är  en  berömd  konsertspelare 
(flera  framträdanden  även  i 
Sverige)  och  är  sedan  1919  ledare 
av  en  stråkkvartett. 

Buschan  [bo'sjan],  Georg,  f. 
1863,  tysk  läkare,  antropolog  och 
etnograf,  berömd  publicist.  Har 
bl.  a.  utgivit  Die  Sitten  der  Völ- 
ker  (3  bd,  1914 — 16)  och  redigerat 
den  omfattande  etnografiska 
handboken  Illustrierte  Völkcr- 
kiinde  (3  bd,  1922—26). 

Buschor  [bo'sjår],  Ernst,  f. 
1886,  tysk  klassisk  arkeolog, 
prof.,  ledare  för  tyska  arkeolo- 
giska institutet  i  Aten  1921,  har 
företrädesvis  ägnat  sig  åt  studiet 
av  det  gi-ekiska  vasmåleriet  och 
utgivit  GriccMsche  Vasenmalcrei 
(2: a  uppl.  1914)  samt  Die  Skulp- 
turen des  Zeusfempels  sa  Olym- 
pia (1924;  tills,  med  Richard 
Hamann). 

*BusheL  Den  engelska  B.  är 
36,368    1. 

Busho'ngo,        se       B  a  k  u  b  a. 

Suppl. 

Busje'hr,  annan  form  för  Abu- 
sjohr   (se  d.  c,  även  Suppl.). 

Buskböna,     se    Phaseolus. 

*Buskerud  (före  1919  Buske- 
rud  amt)  hade  1927  147,000  inv. 
I  B.  ligger  även  staden  Hönefoss. 

*Buskmän,  se  även  Män- 
niskoraser  sp.   525. 

*  Busoni,  Feruccio,  avled 
1924.  Både  som  tonsättare  och 
som  musikskriftställare  (Entwurf 


469 


Bussning — By 


470 


einer  neuen  Ästhetik  der  Ton- 
kunst,  1916)  förfäktade  B.  moder- 
nistiska idéer. 

Bussning.  Elektrotekn.  Änd- 
stycken,  vilka  fästas  å  fria  rör- 
ändar för  att  hindra  de  i  rören 
gående  elektriska  ledningarna  att 
skadas  genom  nötning  mot  rör- 
kanten. Med  B.  betecknas  även  i 
allra,  skyddande,  vanl.  ock  isole- 
rande skoningar  å  ringformiga 
kanter. 

Butadien,  se  K  a  u  t  s  j  u  k  sp. 
708. 

*Bute  hade  1928  endast  18,000 
inv.   mot  34,000   1921. 

Butler  [bo'ttl9],  Samuel,  f. 
1835,  d.  1902,  engelsk  författare. 
Efter  att  ha  brutit  sig  ut  ur  den 
högkyrkliga  miljö,  i  vilken  han 
växt  upp,  levde  han  några  år  som 
farmare  på  Nya  Zeeland  men 
bosatte  sig  1865  i  London  och 
ägnade  sig  åt  författarskap.  I 
den  viktorianska  tiden  står  B. 
som  en  revolutionär,  vars  satir 
främst  riktar  sig  mot  den  kon- 
ventionella religiositeten  men 
även  mot  den  dogmatiska  darwi- 
nismen. Hans  främsta  verk  äro 
Eretohon  (1872),  en  satirisk 
utopi  i  Swifts  stil,  och  den  stora, 
postumt  utgivna  familje-  och 
samtidsromanen  The  loay  of  all 
flesh  (1903;  Alla  dödligas  väg, 
1928).  Obeaktad  av  sin  samtid, 
har  B.  spelat  en  avgörande  roll  för 
den  följande  författargeneratio- 
nen. 

*Butte.  Numera  smältes  kop- 
parmalmen till  största  delen  ej  i 
B.  utan  i  Anaconda  (se  d.  o. 
Suppl.)  och  Great  Falls  (se  d.  o.). 
Området  kring  B.,  B  u  1 1  e  - 
distriktet,  är  För.  Stat :  s 
förnämsta  kopparmalmsdistrikt. 
Malmen,  bestående  av  silver-  och 
guldhaltig  koppar-  och  svavelkis, 
bildar  gångar  i  granit  och  brytes 
i  ett  mycket  stort   antal  gruvor. 


Malmfvndigheterna  ha  bearbetats 
sedan  lS60-t. 

*Buttle  skall  framdeles  jämte 
Vänge,  Sjonhem  och  Viklau  bilda 
ett  pastorat.  I  kyrkan,  som  är 
från  1200-t.,  ingå  delar  av  en 
anläggning  från   1000-t:s  mitt. 

Buty'lalkohol,  CÄ-OH,  alko- 
hol, som  förekommer  i  fyra  iso- 
mera  former.  Normal  B.,  b  u  - 
t  an  o'  1,  CH3(CH2)30H,  f ram- 
ställes syntetiskt  ur  koloxid  och 
vatten.  Kokpunkt  116°  C.  An- 
vändes som  lösningsmedel.  I  s  o  - 
butylalkohol,  (CH3)2:CH- 
•CHjOH,  ingår  i  finkelolja.  Kok- 
piuikt  100°, 4  C. 

Buxbaumkvartetten  [bo'kks- 
barmi-],  före  1924  kallad  Mair- 
e  c  k  e  r  -  B  u  X  b  a  u  m  k  v  a  r  - 
t  et  t  en,  en  i  Wien  1921  av  vio- 
linisten Franz  Mairecker  och  cel- 
listen Friedrich  Buxbaum  grun- 
dad framstående  stråkensemble, 
vars  övriga  medlemmar  äro  Ernst 
Moiawec  och  Max  Starckmann ; 
för  Mairecker  vikarierade  några 
år  Robert  Pollak.  B.  har  konser- 
teiat  i  Sverige  1922  och  senare. 

*Buxton.  3.  Noel  B.  blev 
1929  jordbruksminister  i  Macdo- 
nalds  andra  ministär. 

Buys-Ballot,  annan  form  för 
Buijs-Ballot  (se  Buijs-Bal- 
1  o  t  s   lag). 

*By.  1.  Genom  under  senare  år 
av  Nordiska  museet  bedrivna  un- 
dersökningar har  byorganisatio- 
nens  utveckling  i  Sverige  ställts 
i  en  rikare  belysning.  B.  är  en 
l)eb}'ggelseenhet,  som  utgör  hem- 
vist för  byalaget,  ett  samfund 
av  familjer  med  inbördes  reglera- 
de rättigheter  och  förpliktelser. 
Bytomten,  som  är  den  egentligen 
bebyggda  marken,  är  uppdelad  i 
gårdar,  och  efter  måttet  av  dessa 
gårdstomter  eller  tofter  är  även 
byns  övriga  markinnehav  utskif- 
tat.  I   gammal   tid   och   stundom 


By.  Släktby  1  Småland. 


iinnu  är  dock  utmarken  oskiftad 
och  brukas  gemensamt,  vilket 
möjligen  återspeglar  äldre  för- 
hållanden, då  även  den  odlade 
jorden  icke  innehades  av  de  en- 
skilda bymännen.  Sättet  att  upp- 
dela byn  i  gårdar  och  dessas  in- 
bördes läge  har  skapat  flera  olika 
bytyper.  Äldre  former  av  sädana 
kvarleva  t.  ex.  i  Dalarna,  där  man 
även  i  fäbodbyarna  kan  avläsa 
själva  typernas  uppkomst.  Mest 
särpräglad  är  den  i  mell.  Sverige 
vanliga  radbyn,  där  gårdarna 
ligga  efter  en  bygata  och  hela  by- 
tomten  bildar  en  strängt  avgrän- 
sad rektangel.  I  förening  med  det 
s.  k.  solskiftet  (se  Skifte  av 
jord  sp.  780)  anses  radbyn 
vara  ett  utslag  av  statsmaktens 
reglerande    ingripande,    förmodli- 


By,   Plan  över  radby  i  Närke. 


gen  att  datera  till  1200-t.  I  Göta- 
land äro  korsvägsbyar  1.  klump- 
byar vanligare  än  radbyar,  och  för 
många  senare  bebyggda  trakter  av 
vårt  land  har  släktbyn  blivit  ty- 
pisk. I  båda  dessa  former  är  går- 
darnas placering  mera  tillfällig, 
varjämte  släktbyn  vanl.  är  i 
mindre  format.  Slutligen  före- 
kommer i  Dalsland,  Bohuslän  och 
vissa  andra  till  Norge  gränsande 
trakter  enkelbebyggelse,  d.  v.  s. 
att  gårdarna  ej  ens  i  äldre  tid 
ligga  sammanförda  till  byar.  En 
sådan  bebyggelse  blev  i  de  flesta 
fall  i  hela  Sverige  följden  av  det 
s.  k.  laga  skiftet.  Att  ordna  ge- 
mensamma intressen,  väg-  och 
gärdesgårdshållning,  skogens  ut- 
nyttjande, ängsslåtter  och  arbetet 
på  de  små  tegarna  var  b  y  - 
stämmans  uppgift.  Denna  re- 
presentation, i  vilken  alla  byns 
bönder  ägde  säte  och  stämma, 
sammanträdde  efter  kallelse  av 
åldermannen  och  under  hans  ord- 
förandeskap. Äldermannasysslan 
gick  oftast  på  varv  bland  bön- 
derna. Ofta  blev  byalaget  emel- 
lertid något  mer  än  denna  rent 
ekonomiska  intressegemenskap,  i 
det  att  samboendet  skapade  um- 
gängesformer och  likliet  i  sed, 
förhållanden  som,  när  det  gällde 
större  B.,  kunde  bli  av  politisk 
betydelse  och  vilka  även  ur  all- 


473 


Bydalen — Byrd 


474 


mänkulturell  synpunkt  spelat 
stor  roll.  I  våra  dagar  har  såväl 
bystämman  som  andra  sidor  av 
den  gamla  byorganisationen  i 
vissa  delar  av  Sverige  återupp- 
livats. 

Bydalen,  se  Drömmen. 

*Bygdén,  Leonard.  B:s 
Svenskt  anonym-  och  pseudonym- 
lexikon förelåg  1915  färdigt  i  2 
bd.  Han  har  vid.  utgivit  Eernu- 
sands  stifts  herdaminne  (4  bd, 
1923—28),  ett  såväl  biografiskt 
som  kulturhistoriskt  mycket  be- 
tydelsefullt verk. 

*Bygdeå.  I  Robertsfors  kapell- 
förs,  ingår  numera  Eobertsfors 
municipalsamhälle. 

*  Byggnadskonst.  Om  nyare 
riktningar  i  B.  se  Funktio- 
n  a  1  i  s  m.  Suppl. 

*Byggnadsskyldighet.  1. 

Byggningabalkens  bestämmelser 
om  B.  ha  för  jord  i  enskild  ägo  er- 
satts av  motsvarande  stadganden 
i  1907  års  nyttjanderättslag,  1909 
års  s.  k.  norrländska  arrendelag 
(ändrad  och  till  sin  tillämpning 
utsträckt  1927)  samt  1926  års  lag 
om  åborätt.  Om  B.  i  fråga  om  all- 
männa byggnader  stadgas  i  flera 
författningar  5  juni  1909. 

*  Byggnadsstyrelsen.  Enl.  den 
nya  instruktionen  1928  har  B.  ss. 
led.,  förutom  generaldirektören, 
sex  byråchefer.  En  utrednings- 
byrå har  tillkommit.  Chefen  för 
byggnadsbyrån  benämnes  bygg- 
nadschef, de  övriga  byråche- 
ferna med  undantag  av  chefen  för 
administrativa  byrån  benämnas 
byggnads  råd. 

BU'hIer.  1.  Georg  B.,  f. 
1837,  d.  1898,  tysk  indolog,  prof. 
i  orientaliska  språk  i  Bombay 
1863,  i  indisk  filologi  och  arkeo- 
logi i  Wien  1880.  B.  företog  på 
officiellt  uppdrag  vidsträckta  re- 
sor för  hopsamlande  av  sanskrit- 
manuskript.   Om   hans   eminenta 


insikter  i  det  fornindiska  språket 
och  indisk  kultur  vittna  talrika 
arbeten,  bl.  a.  ett  stort  antal  ut- 
givna texter.  Från  1896  ledde 
han  utgivandet  av  Grundriss  der 
indo-arischen  Philologie  und  Al- 
tertumskunde.  —  2.  Karl  B., 
f.  1879,  tysk  psykolog,  prof.  i 
Miinchen  1916,  i  Dresden  1918,  i 
Wien  1922.  B.  började  sin  bana 
SS.  psykolog  med  imdersökningar 
över  tankeverksamheten  och  har 
senare  särskilt  ägnat  sig  åt  barn- 
psykologi (se  d.  o.  Suppl.).  Ett 
värdefullt  resultat  därav  är  hans 
arbete  Die  geistige  Entwicklung 
des  Kindes  ( 1918) .  —  3.  C  h  a  r  - 
lotte  B.,  f.  M  a  1  a  c  h  o  vsr  s  k  i, 
f.  1893,  den  föreg:s  maka,  psyko- 
log, docent  i  Wien,  har  specialise- 
rat sig  på  barnpsykologin.  Bland 
hennes  arbeten  märkes  Das  See- 
lenleben  des  Jugendlichen  (1922). 

Bii'hnenaussprache  [-aos- 

sjprache],  ty.,  scenuttal,  det  å 
teatrarna  brukade  uttalet  av  tys- 
kan (se  Tyska  språket  sp. 
1573). 

Bymoln,  detsamma  som  cu- 
mulo-nimbus  (se  Moln  sp.  177). 

*Byng,  lord,  avgick  ss.  general- 
guvernör i  Kanada  1926  och  ut- 
nämndes 1928  till  chef  för  London- 
polisen. Han  blev  1926  viscount  B. 

Byrd  [bad],  Richard,  f. 
1888,  nordamerikansk  flygare, 
polarf  or  skare  och  sjöofficer  (tog 
avsked  1916  men  tilldelades  1926 
rang  av  kommendörkapten,  com- 
mander).  B.  blev  ryktbar  genom 
att  i  aéroplan  (med  Floyd  Ben- 
nett  som  pilot)  utföra  den  första 
flygningen  över  nordpolen  9  maj 
1926,  varvid  under  15  1/2  tim.  till- 
ryggalades  2,200  km.  (Kings  Bay 
— Nordpolen — Kings  Bay)  ;  se  ill. 
till  Polarexpeditioner  sp. 
355—356.  29  juni— 1  juli  1927  ut- 
förde han  med  3  följeslagare  en 
av   de   första  Atlantflygningarna 


475 


Byrett — Båstad 


476 


Richard  Byrd. 


(se  F  1  y  g  n  i  n  g.  Suppl.) .  Haii 
har  1928  startat  en  stort  anlagd 
antarktisk  expedition,  som  skall 
vara  två  år.  Expeditionen,  som 
är  utrustad  med  flera  fartyg,  4 
aeroplan  och  stor  hunduppsätt- 
ning, skall  vetenskapligt  utforska 
betydande  områden  i  Antarktis, 
delvis  genom  flygfärder  (kart- 
läggning genom  flygfotografering 
främst  av  kusten  längs  Konung 
Edvard  VII:s  land).  Den  har  dec. 
1928  från  Dunedin  anlänt  till 
Rossbarriären,  där  stationen  Litt- 
le  America  anlagts  vid  Bay  of 
Whales.  Vid  flygfärder  jan.  och 
febr.  1929  har  innanför  Konung 
Edvard  VII :  s  land  upptäckts  en 
låg  bergskedja,  Rockef eller  Range, 
och  rekognoscerats  ett  större  om- 
råde, kallat  Marie  Byrds  land.  — 
B.  har  utgivit  Skyward  (1928; 
Mitt  liv  i  luften.  1929). 

Byre'tt  (fr.  burette,  eg.  liten 
kanna),  graderat,  vertikalt  glas- 
rör med  kran  i  nedre  ändan,  av- 
sett för  a\Tnätning  av  godtyckliga 
volymer  av  någon  vätska. 

Bysjön,  se  D  o  m  n  a  r  v  e  t  sp. 
443. 


*Byske  är  delat  på  två  för- 
samlingar, By  ske  och  Fäll- 
f  o  r  s,  vilka  tills,  bilda  pastorat. 

*Byström.  1.  Johan  Nik- 
las B.  blev  1832  prof.  vid  Konst- 
akademin men  uppehöll  aldrig 
någon  undervisning.  —  Byströms 
villa  på  Djurgården  disponeras 
numera  av  spanska  legationen.  — 
4.  Herman  B.  var  1904  (ej 
1914) — 26  sekreterare  i  Kommis- 
-ionen  för  de  allmänna  kartarbe- 
tcna  och  är  teknisk  ledare  för 
kartredaktionen  i  3:e  uppl.  av 
Xordisk  Familjebok. 

*Byälven  representerar  en 
medel  vatteneffekt  av  50,000  UK, 
\  arav  c:a  27,000  utbyggts. 

*Båge.  Krigsv.  Se  även  S  t  å  1  - 

b  å  g  e. 

Bågede,  tiu-istort  vid  Bågede- 
forsen  i  Ströms  vattudal. 

Bågfil,  tunt,  i  ena  kanten  med 
tänder  försett  stålblad,  som  in- 
spännes  i  en  bågformig  ställning. 
B.  användes  bl.  a.  för  sågning  av 
metaller. 

Bågminut,  Voo  meridiangrad  1. 
Veo  parallellgrad  vid  ekvatorn  (se 
G  r  a  d.  Geod.). 

*Båk,  se  även  S  j  ö  m  ä  r  k  e. 

*Bångbro.  Anläggningarna 
övertogos  1929  av  a.  b.  Hellefors 
manufakturverk,  ett  dotterbolag 
till  Hellefors  bruks  a.  b. 

Bånghammar,  järnvägsstation 
i  Ljusnarsbergs  skn,  Örebro  I., 
vid  Frövi — Ludvika  järnväg  och 
B. — Klotens  järnväg. 

*Bårslöv  bildar  sedan  1929 
jämte  Fjärestad,  Frillestad  och 
Välluv  ett  pastorat. 

*Båstad.  2.  B.,  som  är  ett  säll- 
synt homogent  och  idylliskt  sam- 
hälle, har  utvecklats  till  en  av 
Sveriges  förnämsta  badorter.  Det 
blida  klimatet  möjliggör  en  omfat- 
tande frukt-  och  blomsterodling, 
bl.  a.  i  de  n.v.  om  B.  vid  foten  av 


477 


Båtdävertar — Bäcken 


478 


Hallandsås  belägna  trädgårdarna 
Smårydsgård,  Apelryd  och  Norr- 
viken  (se  Abelin  2).  Bland 
byggnader  märkas  den  senmedel- 
tida kyrkan  med  vackert  gotiskt 
torn  och  det  moderna,  av  L.  Nobel 
efter  ritningar  av  Karl  Giiettler 
uppförda  hotellet  Skånegården, 
ett  originellt  och  dyrbart  utsmyc- 
kat komplex  av  tegel.  B:s  station 
(vid  Västkustbanan)  är  belägen 
2  km.  från  B.,  vid  badorten  Må- 
len. Vid  B.  är  f.  n.  (1929)  en  golf- 
bana av  stora  dimensioner  under 
anläggning. 

*Båtdävertar,    se    även    D  ä  - 

ve  r  t. 

*Båtskärsnäs.  Sågverket  äges 
numera  av  Bergbom,  Svanberg  & 
Co.  a.  b. 

*  Båtsman,  se  även  S  j  ö  k  a  p  - 
t  en  sp.  GS2. 

Båtyxkultur,  arkeologisk  be- 
teckning för  en  kultur,  känneteck- 
nad av  ett  visst  gravskick  (en- 
mansgrav,  flatmarksgrav),  kom- 
binerat med  en  viss  grupp  av  forn- 
saker,  nämligen  båtformiga  strids- 
yxor (se  Y  X  a  sp.  1353  och  S  t  e  n  - 
å  1  d  e  r  n  sp.  1543)  och  hålslipade 
flint-  och  grönstensmejslar  samt 
halvklotformade  lerkärl,  försedda 
med  "bandornamentik".  Fyndom- 
ständigheterna  antyda  en  grav- 
läggning med  obrända  lik  (i  allm. 
helt  förmultnade  på  gi-und  av  de 
ogynnsamma  konserveringsbeting- 
elserna, enär  gravläggningen  skett 
i  grusåsar  1.  sandig  mark).  B. 
synes  i  Sverige  vara  en  i  stort 
sett  sydöstlig  företeelse  och  or- 
sakas sannol.  av  en  från  syd-  och 
sydöstbaltiska  trakter  komman- 
de invasion  av  främmande  folk- 
element. Även  i  Norge  finnas 
.spår  av  en  B.,  uppenbarligen 
en  ren  avläggare  av  den  svenska. 
Den  i  Finlands  sydvästliga  delar 
förekommande    B.    är    sannol.    en 


Båstad.   Agardhska  gatan. 

med  den  svenska  nära  besläktad 
företeelse,  som  dock  torde  utgöra 
en  parallell,  självständig  gren  av 
samma  kontinentala  moderkultur. 
B.  tillhör  samma  kulturkrets 
som  de  kontinentala  och  jyl- 
ländska "snörkeramiska"  och 
"stridsyxe"-kulturerna.  Den  da- 
teras i  Sverige  till  gånggriftti- 
dens  senare  del.  På  grund  av  den 
praktiskt  taget  totala  frånvaron 
av  mänskliga  skelettdelar  i  B :  s 
enmansgravar  är  det  tills  vidare 
omöjligt  att  uttala  något  om  dess 
bärares  rasegenskaper. 

Bååth  [båt],  L  u  d  v  i  g,  f.  1874, 
syssling  till  A.  U.  B.,  historiker, 
arkivman,  förste  arkivarie  vid 
Riksarkivet  1918.  B.,  som  bl.  a.  ut- 
givit Stockholms  stads  jordebok 
(1914)  och  skottebok  (1915),  del- 
tog 1920—23,  1925  och  1928  i  de 
skandinaviska  historikernas  sam- 
fällda expeditioner  till  Vatikan- 
arkivet  i  Rom  (jfr  V  a  t  i  k  a  n  e  n 
sp.  459).  Bland  hans  skrifter  mär- 
kes Hälsingborgs  historia  (I, 
1925). 

Bäckahästen,    se    Näcken. 

Bäckefors,  järnvägsstation  i 
Backe  skn,  Älvsb.  1.,  vid  Dals- 
lands järnväg  .  och  Uddevalla — 
Lelångens  järnväg. 

*  Bäcken.  Mus.  Se  fig.  22  å  bi- 
lagan till  Musikinstru- 
ment. 


483 


Ca  gnes — Caillaux 


484 


Cannes. 


Cagnes  llvaunj],  stad  i  dep. 
Alpes  jNIaritiraes,  s.ö.  Frankrike, 
vid  Rivieran,  12  km.  s.v.  om 
Nizza.  C.  är  en  gammal,  pittoresk 
stad  av  den  för  de  medeltida 
Rivierastäderna  utmärkande 

akropoltypen.  Högst  på  den  kulle, 
på  vilken  staden  är  belägen,  lig- 
ger ett  slott  från  1300-t.  C.  är 
mycket  besökt  av  målare;  sär- 
skilt bekant  är  den  genom  Renoir, 
som  tillbragte  sin  ålderdom  där. 
C:a  7,500  inv. 


Joseph  Caillaux. 


*Cagniard  de  la  Tour,  se  även 
Jäsning  sp.  3G2  och  Siren  2. 

Cahier  [kaje'],  fr.,  skrivbok, 
häfte.  —  C.  är  i  speciell  mening 
benämning  på  de  franska  ständer- 
nas besvärsskrivelser  under  Tan- 
cien  régime,  cahiers  de  doléance, 
vilka  äro  av  stor  betydelse  för 
belysningen  av  Franska  revolu- 
tionens (se  d.  o.  sp.  545)  för- 
historia. 

*Caillaux,  Joseph,  återvann 
efter  sitt  frigivande  hastigt  sitt 
inflytande  i  politiska  kretsar,  in- 
trädde april  1925  i  ministären 
Painlevé  ss.  finansminister  och 
invaldes  juli  s.  å.  i  senaten.  C, 
som  var  bestämd  motståndare  till 
direkt  kapitalbeskattning,  utar- 
betade en  vidlyftig  plan  till  stats- 
finansernas upphjälpande.  Han 
inledde  förhandlingar  om  krigs- 
skuldernas reglering  med  Eng- 
land och  För.  Stat.,  som  han  dock 
icke  slutfört,  då  en  ministerkris 
medförde  hans  tillbakaträdande 
okt.  1925.  Han  återkom  dock  juni 
f.  å.  SS.  finansminister  och  vice 
konseljpresident  i  Briands  10 :e 
ministär.  Han  slutförde  nu  för- 
handlingarna med  England  men 
störtades  följande  månad.  Xov. 
1928  framträdde  C.  ss.  en  av  de 
drivande  krafterna  på  den   radi- 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under   H   eller    K, 


485 


Cajander — Caltanisetta 


486 


kala  partikongress,  som  medförde 
den  nationella  Poincarékoalitio- 
nens  sprängning. 

*  Caj  änder,  A  i  m  o,  blev  1921 
generaldirektör  för  Forststyrel- 
sen.  Han  var  jan. — maj  1924  åter 
chef  för  en  ämbetsmannaministär 
och  dec.  1928— aug.  1929  försvars- 
minister i  ]\lanteres  ministär. 

*Calamagrostis,  se  även 
Sandrör. 

Calamin,  k  i  s  e  1  g  a  1  m  e  j  a, 
hem  i  mor  f  i' t,  rombiskt  mineral 
av  sammansättningen  HjZnjSiOj. 
Förekommer  på  gångar,  i  hål- 
rum etc,  ofta  i  anslutning  till 
zinkspat.  Viktig  zinkmalm. 

*CaIcutta  är  hu^nidstad  i  pre- 
sident skåpet  Bengalen  och  hade 
1921  1,328,000  inv.,  därav  420,000 
i  Howrah  och  övriga  förorter. 
Året  1925 — 26  utgjorde  samman- 
lagda nettotonnaget  för  ankomna 
och  avgångna  fartyg  i  utrikes- 
fart  3,0  miil.  ton.  1928  har  nära 
de  gamla  Kidderpurdockorna  s.v. 
om  staden  öppnats  ett  nytt  dock- 
system,  King  George's  Docks,  om- 
fattande cu  huvudbassäng  (djup 
över  slusströskeln  6,7  m.  vid  låg- 
vatten och  17  m.  vid  hög\'atten) 
och  två  torrdockor.  — •  Indiska 
(kejserliga)  museet  ger  med  sina 
oerhört  rika  samlingar  en  allsidig 
överblick  av  Indiens  natur,  histo- 
ria och  kultur.  Victoria  Memorial 
Hall,  en  kolossal  praktbyggnad, 
uppförd  1906 — 21,  inrymmer 
konstsamlingar,  arkiv  m.  m.,  be- 
lysande indisk  historia,  spec.  un- 
der den  viktorianska  eran. 

*CaIdera  är  benämning  på 
breda,  kittelformade  kraterdalar; 
deras  mynningsklyftor  kallas, 
likaså  efter  bildningar  på  ön 
Palma,    b  a  r  r  a  n  c  o  s. 

*CaIderön  de  la  Barca,  don 
Pedro.  La  vida  es  siieno  uppför- 
des i  ny  övers,  av  Curt  Berg 
(Livet  en  dröm)    1927  i  Sthlm. 


CALCUTTA 

med  omgivningar 

SKala  I   350  000 


1.  Howrahstationen.  2.  Sealdahstatio- 
nen.  3.  Gov3rnment  House  (säte  för  Ben- 
galens guvernör,  tidigare  för  vice- 
konungen).  4.  Indiska  (kejserliga)  mu- 
seet.  5.   Victoria  Memorial  Hall. 

Ca'li,  stad  i  v.  Colombia,  be- 
lägen c:a  1,000  m.  ö.  h.  i  Cauca- 
dalen.  Betydande  handel.  Järnväg 
till  Buenaventura  (se  d.  o. 
Suppl.).  C:a  70,000  inv. 

Calicut,   se  K  a  1  i  k  u  t. 

*CaIle,  L  a  C,  har  numera  en- 
dast c:a  5.000  inv. 

Calles  [ka'lljes],  Elias,  f. 
1877,  mexikansk  general  och  poli- 
tiker. C.  tillhörde  först  Carranzas 
anhängare  men  anslöt  sig  sedan 
till  Obregön,  vilken  1924  genom- 
drev hans  val  till  president.  I 
nära  anslutning  till  Obregöns  an- 
tiklerikala politik  och  under  ut- 
övandet av  nästan  diktatorisk 
makt  genomförde  C.  betydande 
sociala  reformer  (se  Mexiko 
sp.  10,  även  Suppl.).  Han  avgick 
som  president  1928,  utsågs  av 
efterträdaren  Portes  Gil  till  krigs- 
minister men  drog  sig  maj  1929 
tillbaka  från  det  offentliga  livet. 

*Caltanisetta  (officiell  form 
Caltanissetta)  hade  1928 
63,000  inv.,  därav  c:a  30,000  i 
den  egentliga  staden. 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under   H   eller   K. 


487 


Calumet-  och  Heclagruvan — Campignien 


488 


Calumet-     och     He'clagruvan 

fka)'lljoint't-],  eu  förr  mycket  be- 
tydande, numera  nästan  utbruten 
ko2)pargruva  i  nordligaste  Michi- 
gan, För.  Stat.,  på  halvön  Ke- 
weenaw  i  övre  sjön.  I  närlieten 
ligger  staden  Calumet  med  c:a 
10,000  inv. 

CamagUey  [-goä'j],  förr  Pu- 
erto P  r  i  n  c  i  p  e,  stad  på 
Kuba,  i  det  inre  av  landet.  En  av 
Kubas  mest  pittoreska  städer. 
Belägen  i  en  rik  jordbruksbygd  är 
staden  stadd  i  snabb  utveckling. 
Järnväg  till  hamnstaden  Nuevi- 
tas.  88,000  inv.   (1928). 

*Cambon.  1.  Pavil  C.  avled 
1924. 

*Cambrai  hade  1926  29,000 
inv.   Det  är  ärkebiskopssäte. 

*Cambridge.  2.  Universitetet 
hade  1927—28  5,600  studenter. 
De  flesta  colleges  äro  inrymda  i 
sina  gamla  byggnader,  av  vilka 
flera  äro  utomordentligt  vackra. 
Berömt  är  framför  allt  King's 
Colleges  1446 — 1515  uppförda  ka- 
pell med  en  av  Englands  vack- 
raste interiörer.  Dess  solfjäders- 
formigt  utbildade  nätvalv  och 
glasfönster  äro  i  synnerhet  märk- 
liga. Trinity  Colleges  bibliotek 
är  uppfört  av  Wren,  som  även 
uppfört  delar  av  andra  colleges. 
Bland  samlingar  märkas  förutom 
universitetsbiblioteket  (se  Bib- 
liotek sp.  1453,  även  Suppl.) 
Fitzwilliam  Museum,  inrymt  i  en 
stilfull  klassicistisk  byggnad, 
uppförd  1837 — 47,  med  betydande 
konstsamlingar.  —  3.  Om  univer- 
sitetet se  Harvard  Univer- 
s  i  t  y,  även  Suppl. 

Cambronne  [kai)brå'nn], 

Pierre,  vicomte  d  e  C,  f.  1770, 
d.  1842,  fransk  general.  C.  kom- 
menderade i  slaget  vid  Waterloo 
en  avdelning  av  Napoleons  gamla 
garde  och  skall,  då  fienden  upp- 
manade honom  att  kapitulera,  ha 


svarat  "gardet  dör  men  ger  sig 
icke".  Enl.  en  annan,  mer  sanno- 
lik version  skall  han  i  stället  ha 
svarat  med  kraftordet  "merde" 
("le  mot  de  C"). 

Camelots  du  roi  [kamlå'  dy 
roa']  (fr.,  konungens  tidnings- 
försäljare,  försäljare  av  rojalis- 
tiska tidningar),  se  FAction 
frangaise.  Suppl. 

Came'nae,  lat.,  sånggudinnor. 
Urspr.  källnymfer,  uppfattades  C. 
senare  som  den  romerska  motsva- 
righeten till  de  grekiska  muserna. 

Cameron  [kfe'mm8r9n],  Da- 
vid Y  o  u  n  g,  f.  1865,  skotsk  et- 
sare.  Hans  blad,  som  främst  åter- 
giva arkitekturmotiv  men  även 
figurstudier  och  landskap,  ut- 
märkas av  en  eflfektfull,  målerisk 
ljusfördelning. 

de  Camondo  [da  kamåijdå'], 
Isaac,  f.  1850,  d.  1911,  greve, 
fransk  konstsamlare,  donerade 
till  Louvre,  där  den  saramanhål- 
les  som  en  helhet,  sin  utomor- 
dentligt värdefulla  och  välvalda 
samling  av  hu\'TidsaJvl.  franska 
möbler  och  konstföremål  från 
1700-t.,  franskt  impressionistiskt 
måleri  och  östasiatisk  konst. 

Campagnola  [-panjå'la],  Giu- 
1  i  o,  f .  1482,  dödsår  okänt,  ita- 
liensk kopparstickare.  I  sin  bild- 
framställning anslöt  sig  C.  myc- 
ket nära  till  berömda  förebilder, 
främst  Giorgione,  medan  han  i 
tekniken  utbildade  ett  fullt  själv- 
ständigt maner  (jfr  Punkt- 
gravyr). 

Campechebukten  [kampä'tt- 
tje-],  sydligaste  delen  av  Mexi- 
kanska bukten,  v.  om  Yucatån. 

van  Campen,  se  van  K  a  ra  - 
p  e  n. 

Campignien  [kai)pinjä'i)],  be- 
nämning på  den  äldsta  neolitiska 
kulturen  i  Väst-Europa,  närmast 
motsvarande  det  kulturstadium, 
som     representeras    av    nordiska 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under   H   eller   K. 


489 


Cam  pin — Canberra 


490 


Viktigrare  tyggrnader  (uppförda  1.  planerade).  1.  Hotell.  2.  Universitet.  3.  Katedra- 
ler. 4.  Centriilstiition.  5.  Krigsskola.  0.  Generalguvernörens  b.vggnad  (provisorisk). 
7.  Skogsskola.  S.  Generalguvernörens  blivande  byggnad.  9.  Ämbetsverk.  10.  Natio- 
nalbibliotek.    11.    Parlamentshus.    12.    Capitolinm.    13.    Premiärministerns   byggnad. 


kjökkenmöddinger  (se  d.  o.  och 
Stenåldern). 

Campin  [kai)pä'j)] ,  E  o  b  e  r  t, 
se    Flémalle  mästaren. 

Cämpina  [kä'mm-],  stad  i  Va- 
lakiet,  Rumänien,  n.v.  om  Buka- 
rest. Centrum  för  Rumäniens 
bergoljefält.  C:a  9,000  inv. 

Campinas  [ka3r|mpi'nnfDSJ], 
stad  i  staten  Säo  Paulo,  s.ö.  Bra- 
silien, 110  km.  n.v.  om  staden 
Säo  Paulo.  Viktigt  handelscent- 
rum i  kafferegionen.  Lantbruks- 
institut. 134,000  inv.,  därav  ung. 
hälften  i  egentliga  staden  (1925). 


Camping  [k8e'mmpingj  (eng., 
av  camp,  läger),  lägerliv,  ett  spec. 
i  angelsachsiska  länder  brukligt 
sätt  att  (t.  ex.  i  rekreationssyfte) 
idka  friluftsliv. 

Campos  [kaYijrnposj]  (port., 
fält) ,  se  Syd- Amerika  sp. 
586. 

Camwood  [k8e'mmood],  se 
K  a  b  a  n  t  r  ä.  Suppl. 

*  Canberra  är  Australiska 
statsförbundets  huvudstad  sedan 
maj  1927.  Förbundsdistriktet  har 
8,400  inv.,  därav  6,000  i  C. 
(1928).  C.  förenas  med  Nya  Syd- 


Ord,    som  ej   återfinnas   under  -C,   torde   sökas  under   H   eller   K. 


491 


Canberra 


492 


Canberra.  Flygbild  med  iiarlanientsbuset. 


Wales'  järnvägsnät  genom  en 
bana  till  Queanbeyan  (öppnad  för 
persontrafik  1923).  Till  förbunds- 
distriktet hör  även  ett  område 
vid  .Jervis  Bay  (150  km.  ö.  om  C. 
vid  Stilla  havet),  där  en  hamn 
med  järnväg  till  C.  planerats.  — 
Stadsområdet,  som  är  beläget  c:a 
580  m.  ö.  h.,  utbreder  sig  mellan 
höga  kullar  kring  Murrum- 
bidgees  biflod  Molonglo,  som  här 
bildar  talrika  småsjöar.  Den 
egenartade  stadsplanen,  som 
framgick  ur  en  1912  utlyst  inter- 
nationell tävlan  (segrare  ameri- 
kanen W.  B.  Griffin),  ansluter  sig 
intimt  till  terrängförhållandena. 
I  huvudsak  får  den  sin  karaktär 
genom  koordination  av  stjärnfor- 
miga  och  koncentriska  gatu- 
system.  Staden  indelas  i  bestäm- 
da zoner  för  resp.  det  politiska 
livet,  kommunalförvaltningen,  af- 
färslivet, bostadsbebyggelsen,  in- 
dustrin o.  s.  v.  C.  är  avsedd  att 
bli  en  "trädgårdsstad",  och  stort 
utrymme    har    anslagits   åt   par- 


ker, trädgårdar,  idrottsplatser  o. 
d.  Särskilt  komma  i  detta  avse- 
ende strandpartierna  att  utnytt- 
jas. Stadens  monumentalast  be- 
byggda område  blir  Camp  Hill, 
på  vars  krön  Capitolium  (parla- 
mentshuset) i  framtiden  skall 
uppföras,  och  där  redan  ett  na- 
tionalmonument  är  rest.  Där  intill 
ligger  det  nuv.,  1927  invigda 
parlamentshuset,  som  kommer 
att  stå,  tills  den  nämnda  pla- 
nen på  ett  Capitolium  kan 
realiseras  (trol.  om  c:a  50  år).  I 
denna  del  av  C.  ha  även  upp- 
förts provisoriska  byggnader  för 
ämbetsverk,  nationalbibliotek.  ho- 
tell m.  m.  Från  Capitoliehöjden 
leder  C:s  främsta  gata,  Connnon- 
wealth  Avenue,  över  till  andra 
stranden,  där  Civic  Place  skall 
bli  centrum  i  stadsdelen  Civic 
Centre  (den  kommunala  zonen 
med  katedral,  rådhus,  universitet 
m.  m.).  På  sluttningen  av  Mount 
Ainslie  skall  ett  stort  Memorial 
War      Museum       (krigsmuseum) 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under  H   eller   K. 


493 


Candia — Carambola 


494 


uppföras.  F.  n.  ter  sig  C.  som  ett 
till  större  delen  obebyggt  område, 
där  arbetet  på  gatuanläggningar, 
nivellering  och  husbygge  fortskri- 
der intensivt. 

Ca'ndia,  se  K  a  n  d  i  a. 

Candy  [k£E'nndi],  bahar,  in- 
disk vikt  av  växlande  storlek, 
vanl.  227  kg. 

*CaneIones  (ej  C  a  n  e  1  e  o  - 
nes)    hade   1927   163,000  inv. 

Canfra'nc,  S  o  ra  p  o  r  t,  pass  i 
Central-Pyrenéerna,  1,640  m.  ö.  h. 
Under  C.  har  1927  fullbordats  en 
7,8  km.  lång  tunnel  (1,067—1,211 
m.  ö.  h.),  genom  vilken  den  192S 
öppnade,  på  franska  sidan  elekt- 
rifierade järnvägslinjen  Pau — 
Zaragoza  går  fram.  Vid  tunnelns 
s.  ände  ligger  den  internationella 
stationen  C  a  n  f  r  a  n  c. 

Cannan  [kse'nn3n],  Edwin,  f. 
1S61,  engelsk  nationalekonom, 
prof.  i  London  1907—26.  Bland 
C:s  arbeten  märkas  en  kritik  av 
den  klassiska  engelska  national- 
ekonomin A  history  of  thc  theo- 
ries  of  production  and  distribu- 
tion   (1893)    och   Wcnlth    (1914). 

*Cannes  hade  1926  42,000 
inv.  111.  i  huvudarbetet  återger 
den  berömda  strandgatan  Prome- 
nade  de  la  Croisette. 

*  Canon,  se  även  Dal. 

*Canton.  1.  Staden  hade  1928 
117,000  inv. 

Cap  [kapp],  se  K  a  p. 

*Capablanca  y  Granpera,  J- 
R.,  förlorade  i  en  turnering  i 
Buenos  Aires  1927  världsmästar- 
titeln  till  A.  Aljechin  (jfr  d.  o. 
Suppl.).  C.  gav  1928  simultanupp- 
visningar  i  Sthlm  och  Göteborg. 

Cap  d'Antibes  [kapp  dai)ti'bb], 
se  A  n  t  i  b  e  s.  Suppl. 

Cape  [kejp],  se  Kap. 

*Cape  Cod  avskäres  från  fast- 
landet genom  en  för  sjöfarten 
New  York— Boston  viktig  kanal. 


Capek  [tja'pek],  K  ar  el,  f. 
1890,  tjeckisk  författare  och  tid- 
ningsman. C:s  drama  R.  V.  R., 
en  skildring  av  hur  de  på  meka- 
nisk väg  framställda  maskin- 
människorna, "robots",  bli  värl- 
dens herrar,  har  väckt  stort 
uppseende.  Samma  dystra  upp- 
fattning av  människans  vanmakt 
inför  de  av  henne  själv  utnytt- 
jade naturkrafterna  präglar  C:s 
roman  Krakatit  (1924;  sv.  övers. 
1926). 

*Cape  Nome.  Vid  C.  ligger 
Xome   (se  d.  o.). 

Cape  of  Good  Hope  [kejp  åw 
gödd  lipop].  1.  Se  G  o  d  a  h  o  p  p  s- 
udden.  —  2.  P  r  o  v  i  n  c  e  of 
the  C.  [prå'vvins  å\^  dho],  pro- 
vins i  Sydafrikanska  unionen  (se 
Syd- Af  rika  2). 

Capital  ship  [ka3'ppitl  sjipp] 
(eng.,  eg.  huvudskepp),  se 
Washingtonkonferen- 
s  e  n  sp.  446. 

*Capitolium.  2.  C.  användes 
även  som  beteckning  för  parla- 
mentsbyggnaden i  flera  delstater 
inom  För.  Stat. ;  se  även  C  a  n  - 
b  e  r  r  a.  Suppl. 

Ca'po,  se  K  a  p. 

Caprif  icus,  se  F  i  c  u  s  sp. 
1516. 

*Capus,  Alfred,  som  redan 
1893  börjat  medarbeta  i  le  Figa- 
ro,  blev  efter  mordet  på  G.  Cal- 
mette  (1914)  dess  huvudredaktör 
tills,  med  de  Flers. 

*Caracas  hade  1926  135,000 
inv. 

*Caragheen,  se  även  Lim- 
färger. 

Carambo'la,  "koromandelkrus- 
bär",  frukten  av  ett  tropiskt  träd, 
Ave'rrhoa  carambo'la  (fam. 
Oxalida'ceae).  C.  är  gul,  10 — 15 
cm.  lång,  avlång  1.  äggrund  med 
3 — 5  djupa  längsfåror.  Odlas  all- 
mänt i  tropikerna,  mest  i  Asien. 


Ord,    som   ej   återfinnas  under  C,   torde   sökas  under  H   eller   K. 


495 


Carbougnen — Carnock 


496 


Ca'rbougnen  (av  lat.  ca'rbo, 
kol),  se  Träkol  sp.  1437. 

Carbrotryck  [ka'bra-]  (av  eng. 
carbon,  kol,  och  bromid),  se  P  i  g - 
m  e  n  1 1  r  v  c  k  sp.  243. 

♦Cardiff  hade  1928  226,000  inv. 
Det  är  säte  för  katolsk  ärke- 
biskop. 1927  utgjorde  i  utrikesfart 
ankomna  och  avgångna  fartygs 
nettotonnage  13,8  mill.  ton. 

Cardiolaskififer,  se  C  o  1  o  - 
n  u  s  s  k  i  1  f  e  r.  Suppl. 

*Carlander.  4.  Axel  C.  var 
1925 — 29  verkst.  direktör  för 
Svenska  Amerikalinjen.  Han  var 
Göteborgs  stadsfullmäktiges  ordf. 
även  1923  och  var  dessutom  en  av 
de  ledande  krafterna  i  arbetet  för 
Göteborgsutställningen  s.  å.  Sedan 
1924  är  C.  ordf.  i  handelskamma- 
ren i  Göteborg.  Den  i  huvudai-be- 
tet  omnämnda  donationen  åsyfta- 
de upprättandet  av  Institutet  för 
ortnamns-  och  dialektforskning 
vid  Göteborgs  högskola. 

*Carlberg.  2.  J.  E.  C.  var 
1717 — 27  stadsingenjör  i  Göte- 
borg. —  3.  B.  V.  C  :s  ritningar  till 
Ostindiska  kompaniets  hus  omar- 
betades fullständigt  av  Hårleman. 
*Carleson.  1.  Axel  C.  och  3. 
Conrad  C,  vilka  äro  bröder, 
tillhöra  den  adliga  ätten  C.  — 
Axel  C.  blev  1923  generallöjtnant 
och  avgick  1926  som  arméfördel- 
ningschef. Conrad  C.  tillhör  sedan 
1929  som  liberal  led.  A.  K.  —  2. 
Carl  Nathanael  C.  utträdde 
1923  ur  det  kommunistiska  par- 
tiet. Han  utgav  bl.  a.  1927  Svens- 
ka socialdemokratins  ursprung. 
*Carlisle  är  eget  grevskap. 
*Carlsbergbryggeriema.  Då 
Carl  Jacobsen  1902  (ej  1901)  do- 
nerade Ny  Carlsberg  till  Carls- 
bergfondet,  bestämdes,  att  dess 
avkastning  skulle  tillfalla  det 
samtidigt  av  Jacobsen  gi-undade 
Xy  Carlsbergfondet  (se  d.  o. 
Suppl.).  Efter  bryggeriernas  sam- 


manslagning gå  "/,  av  årsvinsten 
till  Carlsbergfondet  och  *Jt  till 
Ny  Carlsbergfondet. 

*Carlson.  4.  Oscar  Birger 
C.  avled  1928. 

♦Carlsson.  3.  Sven  C.  avled 
1924. 

*Carludovica  palmata.  Se 
även  P  a  n  a  m  a  h  a  1 1. 

*CarIyle,  Thomas.  C:s  i 
romanform  skrivna  filosofiska  ar- 
bete Sarior  resartus  publicerades 
först  i  Fraser's  ilagazine  1833 
— 34  och  utkom  i  bokform  1835. 
C.  valdes  1865  till  rektor  vid  uni- 
versitetet i  Edinburgh. 

Carmona  [-må'na],  Antonio 
Oscar  de  Fragoso,  f.  1869, 
portugisisk  militär  och  politiker, 
general  1922.  C.  organiserade  som 
ministerpresident  den  militärrege- 
ring, som  militärrevolten  1926 
framtvingat.  De  stora  sympatier 
han  förvärvat  sig  bland  officerar- 
na medförde  samtidigt  hans  val 
till  republikens  president  ad  inte- 
rim. Som  sådan  har  C.  med  full 
diktatorisk  myndighet  energiskt 
arbetat  på  Portugals  politiska  och 
ekonomiska  stabilisering.  Han 
omvaldes  mars  1928  till  president. 

*Carnarvon,  huvudstad  i  Car- 
narvonshire,  har  radiostation  för 
trafik  på  För.  Stat. 

*Carnarvon,  lord,  avled  1923. 
*Camock,  lord,  avled  1928.  Ss. 
permanent  understatssekreterare 
för  utrikes  ärenden  1910 — 16  spe- 
lade C,  enl.  vad  nypublicerat  ma- 
terial ger  vid  handen,  en  bety- 
dande roll  för  beslutet  om  Eng- 
lands inträde  i  kriget  1914.  Han 
var  avgjord  anhängare  av  intimt 
samarbete  med  Frankrike  och 
Ryssland  och  påyrkade  tidigt  un- 
der julikrisen,  att  England  be- 
stämt skulle  taga  ställning  vid 
deras  sida,  övertygad  som  han  var 
att  detta  hot  skulle  bidraga  att 
avvärja  krigsfaran. 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under   H   eller    K. 


497 


Carnot — Casella 


498 


♦Camot.  1.  L.  N.  M.  C.  var 
iiven  verksam  ss.  matematiker 
(jfr  Geometri  sp.   1188). 

Carnu'ntuin,  romersk  stad  på 
h.  Donaustranden  ej  långt  från 
Wien,  medelpunkt  i  den  romerska 
provinsen  Pannonien.  Rika  forn- 
fynd ha  gjorts  på  platsen  för  C. 

Ca'ro,  Nikodemus,  f.  1871, 
tysk  kemist,  har  jämte  A.  Frank 
(se  d.  o.)  utarbetat  metoden  för 
framställning  av  karbidkväve. 

Ca'rol,  f-  1893,  kronprins  av 
Rumänien,  äldste  son  till  konung 
Ferdinand.  C,  som  fört  ett  skan- 
dalöst privatliv  och  på  grund  av 
sitt  närmande  till  de  radikala 
oppositionspartierna  råkat  i  kon- 
flikt med  regeringen,  tvangs  dec. 
1925  att  avsäga  sig  sina  tronan- 
språk till  förmån  för  sin  son  Mi- 
kael. C.  har  vid  olika  tillfällen 
med  stöd  bl.  a.  av  bondepartiet 
förgäves  sökt  göra  sina  gamla 
rättigheter  gällande. 

*Carolina.  Folkmängden  upp- 
skattades 1928  till  2,938,000  i 
Nord-Carolina  och  1,864,000  i 
Syd-Carolina. 

Ca'ros  syra,  se  M  o  n  o  s  u  1  - 
fopersyra. 

*Carove.  Bland  Carlo  C:s 
arbeten  märkes  även  stuckdeko- 
rationen  i  Kaggska  gravkoret  i 
Flöda  kyrka  (se  ill.  till  Flöda). 

Carrå,  Carlo,  f.  1881,  ita- 
liensk målare,  var  jämte  Severini 
en  av  ledarna  för  den  italienska 
futurismen  men  har  efter  världs- 
kriget slagit  om  till  motsatt  yt- 
terlighet och  ansluter  sig  nu  i 
sina  primitiva,  plastiskt  betonade 
figurkompositioner  till  italiensk 
medeltidstradition. 

*Carracci.  Agostino  och 
A  n  n  i  b  a  1  e  C.  voro  bröder.  —  De 
gamla  uppgifterna  om  C :  s  aka- 
demi i  Bologna  äro  otillförlitliga, 
och  man  vet  ingenting  med  säker- 
het om  dess  karaktär.  —  L  o  d  o  - 


v  i  c  o  C.  deltog  trol.  ej  i  ut- 
smyckningen av  Palazzo  Farnese; 
av  Agostino,  vilken  även  var  en 
framstående  kopparstickare,  här- 
röra med  säkerhet  två  fresker,  av 
vilka  den  mest  berömda  är  den 
s.  k.  Galatheas  triumf. 

Carré  [-re']  (fr.,  fyrkant),  se 
ill.  till  Slakt  sp.  973—974. 

*Carrel,  Alexis,  jfr  även 
Vävnadsodling. 

Carroll  [kos'rr8l],  Lewis,  se 
D  o  d  g  s  o  n.  Suppl. 

*Cartagena.  1-  C.  har  även 
stor  betydelse  som  fästning  och 
örlogshamn  (med  stora  dockor, 
varv  etc.)  ;  befästningarna  skola 
inom  den  närmaste  framtiden  vä- 
sentligt förstärkas.  I  närheten 
ligger  marinens  flygstation  Los 
Alcåzares.  — ■  2.  C.  är  ärkebiskops- 
säte och  har  nu  c :  a  70,000  inv. 

Cartha'go  dele'nda  est,  lat., 
''Carthago  bör  förstöras",  delvis 
ombildat  citat  från  Cato  (se 
d.  o.  1). 

Carver  [ka'v8],  Thomas 
N  i  X  o  n,  f.  1865,  nordamerikansk 
nationalekonom  och  sociolog,  prof. 
vid  Harvard  University  sedan 
1902.  C.  har  i  sitt  omfattande 
författarskap  särskilt  behandlat 
agrarpolitiska  frågor  och  den 
ekonomiska  fördelningens  pro- 
blem. Bland  hans  arbeten  märkas 
bl.  a.  Principlcs  of  rural  econo- 
mics  (1911)  och  Principles  of  po- 
litical  economy    (1919). 

♦Casablanca  hade  1926 
107,000  inv.,  därav  35,000  euro- 
péer. C.  har  järnvägsförbindelse 
med  bl.  a.  Rabat  och  jNlarrakusj 
och  flygförbindelse  med  Toulouse 
och  Dakar.  Radiostation. 

Case'lla,  Alf  re  do,  f.  1883, 
italiensk  pianist  och  tonsättare, 
utbildad  i  Paris.  C.  är  en  kompo- 
sitör av  kosmopolitiskt  snitt  och 
har  jämte  pianostycken,  sånger 
och  kammarmusik  skrivit  orkes- 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under   H   eller   K. 


499 


Cash — Catch-as-catch-can 


500 


terverk,  ss.  symfonier,  den  fiiig- 
rika  rapsodien  Italia  m.  ni. 

Cash,  kinesiskt  mynt,  värt 
onikr.  0,20  öre  (jfr  Kina  sp. 
7!)0  f.). 

*Casino,   se  även  Villa. 

Cassatt  [kae'ssoet],  Mary,  f. 
1845,  d.  192G,  nordamerikansk 
målarinna,  verksam  i  Frankrike. 
C.  var  lärjunge  till  Degas  och 
deltog  i  impressionistcrnas  ut- 
ställningar. 1  en  av  läraren  på- 
verkad men  mera  kvinnligt  mjuk 
stil  har  hon  särskilt  skildrat 
mödrar  och  barn. 

*Cassel,  Gustav,  var  med- 
lem av  svenska  delegationen  vid 
ekonomiska  världskonferensen  i 
Geneve  1927.  Han  företog  1928 
en  uppmärksammad  föreläsnings- 
resa till  amerikanska  universi- 
tet. Bland  C:s  senare  arbeten 
märkas  Fundamental  thoughts 
in  economics  (1925).  Sina  ai-tik- 
lar  i  Svenska  Dagbladet  har  C. 
saralat  i  Socialism  eller  franiåt- 
skridande  (1928). 

*Cassini,  G.  D.,  var  den  förste, 
som  studerade  zodiakalljuset. 

Cassius'  guldpurpur,  se 
Guld. 

Cassone  [-så'ne]  (ital.,  kista), 
se  M  ö  b  e  1  k  o  n  s  t  sp.  544. 

*Castberg,  Johan,  avled 
1926. 

Casteja  [kastoja'],  Charles 
Louis  B  i  a  u  d  o  s,  greve  de  C, 
f.  1693,  d.  1755,  fransk  diplomat. 
Ss.  sändebud  i  Stockholm  1727 — 
37  arbetade  C.  ivrigt  för  Frank- 
rikes intressen  och  spelade  en  be- 
tydande roll  i  förarbetena  till 
hattpartiets  bildande.  C:s  hän- 
synslösa uppträdande  föranledde 
till  slut  den  svenska  regeringen 
att  utverka  hans  återkallande. 

*Castellamare.  1.  C.  d  i  S  t  a  - 
b  i  a  ligger  på  platsen  för  det  for- 
na Stabiae   (se  d.  o.). 

Castelnuovo-Tedesco    [-noå'vå 


tedä'sskå],  M  a  r  i  o,  f.  1895,  ita- 
liensk tonsättare,  har  skrivit 
sånger,  piano-  och  kammarmusik 
samt  orkesterverk. 

*de  Castilho,  J  o  ä  o,  uppförde 
även  Kristusriddarnas  kyrka  i 
Thomar   (se  ill.  till  d.  o.). 

Ca'stor  och  Pollux,  se  D  i  o  - 
s  k  u  r  e  r  n  a. 

*Castrén.  4.  J  a  1  in  a  r  C.  blev 
1922  generaldirektör  i  Järnvägs- 
styrelsen. Han  var  dec.  1928 — 
aug.  1929  konmrunikationsminis- 
ter  i  ]\lanleres  ministär.  —  5. 
(i  u  n  n  a  r  C.  är  sonson  till  C.  1. 
lian  blev  1924  prof.  i  inhemsk  lit- 
leiaturhistoria  i  Helsingfors.  Han 
är  sedan  1924  ordf.  i  Svenska  lit- 
teratursällskapet i  Finland  och 
Finlands  svenska  författarför- 
ening samt  var  1908 — 27  led.  av 
redaktionen  av  (Nya)  Argus. 
Bland  hans  senaste  arbeten  mär- 
kes en  biografi  över  Runar 
Sehildt    (1927). 

Ca'strum  dolo'ris,  lat.,  sorge- 
läger, den  dödes  viloläger  vid  bi- 
sättning  och  jordfästning  (se 
Likbegängelse  sp.  505  och 
ill.  sp.  507). 

*Catamarca.  1.  C.  har  en  yta 
av  95,300  kvkm.  —  2.  C.  grund- 
lades 1683    (ej   1863). 

Catch-as-catch-can  [ksettj  ae§ 
kiettj  kiienn]  (eng.,  ta  tag  som 
man  kan ) ,  a  m  e  r  i  k  a  n  s  k  f  r  i  - 
brottning,  en  form  av  brott- 
ning (jfr  d.  o.),  där  de  kämpande, 
i  motsats  till  vad  fallet  är  i  gre- 
kisk-romersk brottning,  ha  rätt 
att  applicera  vilket  grepp  som 
helst  med  undantag  för  sådana, 
som  kunna  medföra  strypning. 
Även  sparkar  äro  tillåtna.  Segra- 
re är  den,  som  vunnit  två  fall  på 
tre,  såvida  ej  motståndaren  dess- 
förinnan på  grund  av  sina  skador 
måst  ge  upp.  C,  som  är  en  av  de 
råaste  av  alla  idrotter,  är  särskilt 
i  Amerika  en  stor  publiksport. 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under  H   eller   K. 


501 


Cather — Cederschiöld 


502 


Cather  [kse'th3],  Willa,  f. 
1S76,  nordamerikansk  författa- 
rinna, har  i  en  rad  romaner  (O 
pioneers!,  1913;  Hell  banbrytare, 
1919;  The  song  of  the  lark,  1915; 
Lärksången,  2  dir,  1920;  A  löst 
lady,  1923;  Ett  förlorat  ideal, 
1924)  skildrat  livet  bland  f ar- 
mare och  småstadsbor  i  mellersta 
västern  (främst  Nebraska).  På- 
fallande är  det  intresse  hon  ägnat 
de  svenska  emigranterna. 

Cati'ngas,  se  S  y  d  -  A  m  e  - 
rika  sp.  586. 

*Catullus.  C:s  dikter  föreligga 
i  sv.  övers,  av  E.  Janzon  (i  Upp- 
sala miiv:s  årsskrift,  1889,  1891). 

*Cauchy,  A.,  L.,  se  även  M  a  - 
t  e  m  a  t  i  k  sp.  1338. 

Cavalier  [-je'],  Jean,  elfen- 
benssnidare,  f.  i  Frankrike,  kom 
efter  ett  kringflackande  liv  till 
Sverige  1694  1.  1695  och  stannade 
här  till  1697,  då  han  medföljde 
en  ambassad  till  Persien,  där  han 
kort  därpå  avled.  C.  har  utfört 
ett  stort  antal  måleriskt  mjuka 
porträttreliefer  i  elfenben,  bl.  a. 
av  den  svenska  kungafamiljen  (se 
ill.  till  Hedvig  Eleonora). 

*Cavan,  lord,  avgick  1926  som 
generalstabschef. 

Cawén,  Alvar,  f.  1886,  fin- 
ländsk målare.  I  sina  svårmods- 
stämda interiörer  med  figurer 
framträder  C.  som  en  förfinad,  av 
modernt  franskt  måleri  påverkad 
kolorist. 

*Cavendish.  Henry  C.  fann 
långt  före  Coulomb  den  efter  den- 
ne uppkallade  lagen  för  kraftver- 
kan mellan  elektriska  laddningar, 
ehuru  han  ej  publicerade  den.  Se 
även   Gravitation. 

*Cavling,  Henrik,  avgick 
1927  SS.  huvudredaktör  för  Politi- 
ken. C.  har  utgivit  sina  memoarer 
Efter  Redaktionens  Slutning  (bd 
1,  1928).  —  C:s  son  Vi  gg  o  C, 


f.  1887,  har  framträtt  som  jour- 
nalist och  författare  med  bl.  a.  det 
populärfilosofiska  arbetet  Faelles- 
aanden  (1924)  och  baletten  TycJio 
Brahes  Dröm  (uppf.  i  Köpenhamn 
1924,  i  Sthlm  1928). 

*Caymanöarna  lyda  under 
Jamaica. 

*Cearä  har  enl.  nvmätning  en 
yta  av  148,591  kvkm'.  Om  Forta- 
leza  se  d.  o.  Suppl. 

*Cebu.  2.  C:s  folkmängd  upp- 
skattas nu  till  84,000. 

*Cecil.  1.  Lord  Robert  C. 
avgick  1923  som  led.  av  under- 
huset och  utnämndes  i  samband 
därmed  till  viscount  C.  o  f  C  h  e  1  - 
w  o  o  d.  Han  tillhörde  Bonar 
Laws  ministär  1922 — 23  och 
Baldwins  första  ministär  1923 — 
24  som  minister  utan  portfölj. 
Som  sådan  ingick  han  också  i 
Baldwins  andra  ministär  nov. 
1924  men  lämnade  regeringen 
sept.  1927  närmast  på  grund  av 
oenighet  med  Bakhvin  ang.  sättet 
att  befordra  avrustningen.  Han 
var  1923  och  1925—26  medlem  av 
N.  F:s  delegeradeförsamling. 

*Cedera  användes  vanl.  i  bet. 
avstå    (från),  försaka. 

*Cederblom,  J-  E.,  ägnade  även 
studier  åt  flygproblemet  (se 
Flygning  sp.*  192). 

*  Cederborg,  Allan,  som  läm- 
nade ordförandeskapet  i  Stock- 
holms stadsfullmäktige  1927,  är 
sedan  1923  Arbetslöshetskommis- 
sionens  ordf.  och  från  1929  libe- 
ral led.  av  F.  K. 

Cederlund,  Gösta,  f.  1888, 
teaterledare  och  skådespelare.  C. 
var  chef  för  Lorensbergsteatern 
1923—24  och  1925—26  och  för 
Hälsingborgs  stadsteater  1926 — 
29.  1929  blev  han  regissör  vid 
Komediteatern  i  Sthlm. 

*  Cederschiöld.  2.  Gustaf  C. 
avled  1928. 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under  H   eller   K. 


503 


Cefalu — Central-Australien 


504 


Cefalu  [tjefalo']  hamnstad  pil 
Sicilien,  Italien,  ö.  om  Palermo. 
Märklig  domkyrka  från  den 
normandiska  tiden  med  berömda 
mosaiker  (se  ill.  till  Kristus- 
bilder sp.  1380) .  Marmorbrott. 
13,000  inv.    (1921). 

Celander,  Hilding,  f.  1876, 
språkforskare  och  folklorist,  lek- 
tor vid  högre  realläroverket  i 
Göteborg  1910,  rektor  vid  högre 
allmänna  läroverket  för  flickor 
där  1929,  docent  i  nordiska  språk 
vid  Göteborgs  högskola  sedan 
1911.  C.  intar  en  bemärkt  ställ- 
ning inom  folkminnesforskningen 
i  Väst-Sverige.  Bland  hans  arbe- 
ten märkes  Nordisk  jul  (I,  1928). 

Cele'sta  (av  lat.  caele'stis, 
himmelsk),  ett  1886  konstruerat 
klaverinstrument,  där  strängarna 
ersatts  med  stålstavar.  Tonom- 
fånget är  c — c*.  C.,  vars  klang  är 
spröd  och  påminner  om  ett  klock- 
spels, användes  mycket  i  den  mo- 
derna orkestern. 

*Cell  betecknar  även  den 
minsta  avdelningen  inom  en  kom- 
munistisk organisation  och  har 
ss.  sådan  spec.  betydelse  för 
agitationen.  —  Fys.  C.  användes 
även  i  sms.,  t.  ex.  selencell,  foto- 
cell (se  d.  o.  SuppL). 

Celloidi'n,  koncentrerat  kollo- 
dium,  erhållet  genom  avdestille- 
ring  av  etern  ur  vanlig  koUodium- 
lösning. 

Cello'n,  annat  namn  för  ace- 
tylcellulosa.  Om  cello' n  lack 
se  Lack  sp.  118. 

Celsia'n,  b  a'  r  i  u  m  f  ä  1  t  - 
s  p  a  t,  BaALSijOs.  mineral,  när- 
besläktat med  ortoklas. 

Ce'lsus,  se  Origenes. 

*Cement.  Xumera  ha  hastigt 
hårdnande  cementsorter  kommit 
till  allmännare  användning.  En 
dylik,  som  benämnes  s  m  ä  1 1  c  e  - 
ment  1.  al-cement,  f  ram- 
ställes genom  smältning  av  kalk- 


sten och  bauxit  (se  d.  o.).  Betong- 
arbeten, utförda  med  smältce- 
ment,  äro  färdiga  för  belastning 
inom  ett  dygn. 

Cement,  se  Tänder  sp.  6.         , 
Cementatio'nszon,    se  Malm    i 
sp.  1125. 

♦Cementering,  jfr  St&l  sp. 
183.  —  Fetrografi.  En  diagene- 
tisk  process  (se  Diagenes), 
vid  vilken  mineralkornen  i  en 
jordart  sammankittas  genom  till- 
försel av  ett  bindemedel  (cement  1. 
grundmassa)  och  en  klastisk 
bergart  uppkommer. 

*Cementit,  se  även  Stål  sp. 
178. 

Cenoma'n  (efter  cenom<inerna, 
se  d.  o.,  urspr.  bosatta  i  trakten 
av  Le  Mans) ,  se  Kritperio- 
d  e  n. 

Ce'nti-  (av  lat.  ce'ntum,  hund- 
ra), se  ]\I  etersystemet. 

*Centimeter  benämnas  även 
enheter  för  kapacitet,  självinduk- 
tion  och  ömsesidig  induktion. 

*Centner.  I  flera  stater  har 
vikten  metrisk  C.  1.  dubbel- 
cent n  e  r  ( 100  kg.)  införts.  Jfr 
Q  u  i  n  t  a  1.  Suppl. 

Centrala  exekutivkommittén, 
se  Ryssland  sp.   1557. 

Centrala  flygverkstäderna,  se 
L  \i  f  t  v  a  p  e  n.  Suppl. 

Centrala  Industriområdet,  om- 
råde i  RSFSR.  C:a  370,000  kvkm. 
16  mill.  inv.  (1926).  C:s  guverne- 
mentsindelning  (se  tabell  till 
Ryssland  sp.  1554  f.)  skall 
1931  ersättas  med  kretsindelning. 
*  Centrala  skiljenämnden 

upphörde  1  jan.  1929,  då  den  ny- 
inrättade Arbetsdomstolen  (se  d. 
o.  Suppl.)  trädde  i  verksamhet. 
Centrala  Svartajordsområdet, 
område  i  RSFSR  (se  tabell  till 
Ryssland  sp.  1555).  C:a 
250,000  kvkm.  11  mill.  inv.  (1926). 
Central-Australien,  se  X  o  r  d  - 
territoriet.  Suppl. 


Ord,    som   ej   återfinnas  under  C,   torde   sökas  under  H   eller   K. 


505 


Central-Indien — Ceylon 


506 


*Central-Indien.  Staternas 
antal  är  nu  86. 

*Centralprovinserna  och  Be- 
rar.  Inom  provinsen  omfattar 
Ber  ar  46,000  kvkm.  med  3,1  mill. 
inv.  —  De  15  vasallstaterna, 
bland  vilka  den  största  är  Bastår, 
ha  tills,  en  yta  av  80,500  kvkm. 

Centralsikte,  anordning  å  mo- 
derna örlogsfartyg,  ofta  uppsatt 
i  mars  e.  d.,  för  kanonernas 
gemensamma  inriktande  mot  må- 
let och  samtidiga  avfyrning.  Med 
C.  betecknas  ofta  även  hela  den 
omfattande  tekniska  anläggning, 
varmed  det  centrala  siktets  rörel- 
ser överföras  till  kanonerna. 

*Centralverkstäderna  kallas 
numera  officiellt  Huvudverk- 
staden i  Örebro. 

*Centrera.  Linser,  speglar 
m.  m.  centreras,  då  de  placeras 
så,  att  deras  optiska  axlar  sam- 
manfalla. 

*Centrifug.  Centrifugera 
är  att  underkasta  ett  material 
torkning  i  centrifug.  —  C  e  n  t  - 
rifu  galkoppling,  se 
Friktionskoppling  sp. 
685.  —  Centrifugalkraft, 
se  även  Cent  ripetal  kraft 
och  Tröghetskraft.  — 
Centrifugalregulator, 
se  även  Regulator. 

Centrio'1,  se  C  e  1 1  sp.  1122. 

Centripeta'lacceleration,  se 
Rotation. 

Ce'ntrivinkel,  c  e'  n  t  r  u  m  - 
vinkel,  vinkel,  vars  spets  lig- 
ger i  centrum  av  en  cirkel. 

Centrosfä'r  (av  lat.  ce'ntrum, 
medelpunkt,  och  sfär),  se  Jor- 
den sp.  184. 

*Centrosojus  omfattade  1927 
c:a  28,000  föreningar  med  c:a  lU 
mill.  hushåll  som  medlemmar. 

Ce'ntumspråk,  se  I  n  d  o  - 
europeiska  språk  sp.  134S. 

Cerasi'n,  se  Gum  m  i. 


Cerati'ter,  se  Ammoniter. 
Suppl. 

Ceratopy'gelager,  en  av  skif- 
fer och  kalksten  sammansatt  serie 
i  understa  delen  av  ordovicium  i 
Sverige  och  Norge.  C.  innehålla 
en  trilobitfauna  med  vidsträckt 
utbredning  i  Europa. 

Cercle  [särkl],  fr.,  cirkel;  säll- 
skap, sällskapskrets.  Jfr  Klubb 
sp.  917. 

Cerebral,  se  C  e  r  e  b  r  u  m.  — 
Språk  v.  Stundom  nyttjad  benäni- 
ning  för  kakuminal  (se  d.  o.),  för- 
utsättande en  äldre,  oriktig  upp- 
fattning av  dessa  ljuds  bildning. 

*Cerebrospinal.  Om  c  e  r  e  - 
brospinalmeningit  se 
Ryggmärgssjukdomar 
sp.  1501. 

Cemäufi  [tjernap'tsi],  ru- 
mäniska  namnet  på  Czernowitz. 

Ceroti'nsyra,    se   Vax   1. 

*Cerro  de  Pasco  är  beläget 
4,380  m.  ö.  h.  och  har  c:a  15,000 
inv.  V.  om  staden  ligger  Minas 
Ragras,  en  av  världens  största 
vanadingruvor. 

Cerulein,  se  I  n  d  i  g  o  b  1  å  1 1 
sp.  1327. 

Ceskoslovenska  Repu'blika 
[tjä'sskåslå'-],  se  T  j  e  c  k  o- 
Slovakiet. 

Cest  la  guerre  [sä  la  gär], 
fr.,  sådant  är  kriget. 

Cest  la  vie  [sä  la  vi],  fr.,  så- 
dant är  livet. 

Cetate'a  A'lba,  rumäniska 
namnet  på  Åkerman. 

Ce'tus,  se  Valfisken. 

*Ceylon  hade  1927  5,3  mill. 
inv.  Av  arealen  är  ^/^  odlad  (över 
12,000  kvkm.).  Bland  plantage- 
produkterna märkes  även  kaut- 
sjuk,  som  odlas  i  den  fuktiga  s.v. 
delen  av  ön  oeh  under  senare  år 
fått  starkt  ökad  betydelse.  Av 
exporten  under  1927  (30  mill. 
p.  st.)  utgjordes  48  %  av  te,  29  % 
av  kautsjuk  samt  16  %  av  kokos- 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under   H   eller   K. 


507 


cg — de  Champmeslé 


508 


nötter  och  produkter  därav.  Även 
bergsbruket  är  av  vikt.  Det  läm- 
nar bl.  a.  grafit  av  utmärkt  kva- 
litet (export  1927:  12,900  ton) 
och  ädelstenar  (safirer,  rubiner, 
månstenar,  kattögon  m.  m.).  Järn- 
vägarnas längd  var  1927  1,440  km. 

cg,  inom  vetenskaplig  littera- 
tur vanlig  förk.  för  centigram. 

cgf,  förk.  för  centigramkraft 
(noruialtyngden  för  en  massa  om 
1   cgr.). 

Ch-,  se  även  K-. 

Chabasi't,  ett  kalknatronler- 
jordsilikat,  tillhörande  zeolit- 
gruppen. 

Chablis,  se  Vin  sp.  830. 

*ChagalI,  M  a  r  c,  som  under 
senare  år  varit  bosatt  i  Paris,  har 
delvis  i  anslutning  till  modernt 
franskt  måleri  utvecklat  sin  av 
en  egenartad  kolorit  och  intensiv 
stämningsupplevelse  präglade 

konst  i  mer  realistisk  riktning. 
Med  kongenial  fantasi  har  han 
illustrerat  Gogols  Döda  själar. 

*Chalmers  tekniska  institut 
erhöll  nya  stadgar  1927.  Profes- 
surerna äro  numera  13.  Förutom 
de  båda  avdelningar,  på  vilka  den 
ordinära  undervisningen  bedrives, 
gives  även  en  kompletteringskurs, 
avsedd  att  förbereda  till  inträde 
i  den  högre  avdelningen. 

Chamba  [tja'mba],  infödings- 
stat i  Punjab,  Britt.  Indien,  invid 
Kashmir.  Jordbruk  och  boskaps- 
skötsel. Talrika  fornminnen.  8,329 
kvkm.   142,000  inv.    (1921). 

*Chamberlain.  3.  Houston 
Stewart  C.  avled  1927.  1928 
utgavs  1 :  a  delen  av  hans  Briefe 
1882~192Jf  und  Briefioechsel 
mit  Kaiser  Wilhelm  II.  —  4. 
Sir  A  u  s  t  e  n  C.  lämnade,  när  han 
1922  utträdde  ur  Lloyd  Georges 
koalitionsministär,  även  ledningen 
av  det  konservativa  partiet.  1924 
— 29  tillhörde  han  Baldwins  andra 
ministär   ss.   utrikesminister.    Ss. 


sådan  deltog  han  flitigt  i  N.  F:s 
arbete,  upprätthöll  nära  kontakt 
med  Frankrike  men  sökte  tillika 
att  verka  för  ett  bättre  förhållan- 
de mellan  Tyskland  och  dess  forna 
fiender,  C.  tog  verksam  del  i  den 
politik,  som  ledde  till  Locarnokon- 
ferensen  (se  Locarno).  Efter 
denna  dekorerades  han  med 
Strumpebandsorden  (varmed  följ- 
de knightvärdighet).  1926  erhöll 
han  hillften  av  Nobels  fredspris 
för  1925,  vars  andra  hälft  tillföll 
general  Dawes    (se  d.  o.  Suppl.). 

Chamberlain  [tje'jmb9lin], 
Xeville,  f.  1S69,  halvbroder 
till  sir  Austen  C,  engelsk  politi- 
ker. C,  som  är  konservativ  under- 
husledamot sedan  1918,  var  1923 
hälsovårdsminister,  1923 — 24  fi- 
nansminister och  1924 — 29  ånyo 
hälsovårdsminister. 

Chamberlin  [tje'jmbalin].  1. 
T  h  o  ni  a  s  C  h  r  o  w  d  e  r  C.,  f. 
1843,  d.  1928,  amerikansk  geolog, 
prof.  i  Chicago,  utgav  skrifter  i 
allmän  geologi  och  glacialgeologi 
men  är  mest  bekant  som  fram- 
ställare  av  planctesimalteorin  (se 
Jorden  sp.  183).  —  2.  C  lå- 
ren ce  Dun  ca  n  C,  f.  1893, 
nordamerikansk  flygare  (se 
Flygning.  Suppl.). 

*Chambers.  2.  Sir  W  i  1 1  i  a  ni 
C.  Om  C :  s  verksamhet  som  träd- 
gårdsarkitekt se  Trädgårds- 
konst sp.  1426. 

*Chambord.  Den  1922  påbör- 
jade arvsprocessen  rör.  C.  resul- 
terade i  att  C.  enl.  appellations- 
domstolens  utslag  1928  skall  till- 
falla prins  Élie  av  Parma. 

*Chamonix  är  beläget  1,034  m. 
ö.  h.  Det  är  en  av  Alpernas  för- 
nämsta vintersportorter,  årligen 
besökt  av  över  170,000  turister. 
C.  var  skådeplats  för  Parisolym- 
piadens vinterspel  (1924).  C:a 
4,000  inv. 

de  Champmeslé  [da  sjagmäle']. 


Ord,    som   ej   återfinnas   under   C,   torde   sökas  under   H   eller   K. 


509 


de  Champs — Chaplin 


510 


Marie,  f.  1644,  d.  169S,  fransk 
skådespelerska,  uppträdde  på  tea- 
tern i  Hotel  de  Bourgogne  och 
vann  stor  framgång  särskilt  ge- 
nom sin  tolkning  av  hjältinnerol- 
lerna i  Racines  dramer,  vilka  hon 
instuderade  under  ledning  av  för- 
fattaren själv. 

de  Champs  [da  sjarj].  1.  Hen  - 
r  i  d  e  C,  f.  1869,  militär.  C,  som 
var  överste  vid  generalstaben  och 
chef  för  generalstabens  topogra- 
fiska avd.  1916—19,  blev  1923 
generalmajor  och  chef  för  forti- 
fikationen. —  2.  Charles  de 
C,  f.  1873,  den  föreg:s  broder, 
sjömilitär.  Kommendör  1923,  in- 
spektör för  undervattensbåtvap- 
net    1926 — 28    och    konteramiral 

1927,  blev  C.  befälhavande  amiral 
och  stationsbefälhavare  i  Karls- 
krona 1928. 

Champs-ÉIysées  [sjaijäelise'], 
fr.,  "elyseiska  fälten"  (se  Ely- 
s  i  o  n) ,  namn  på  stadsdel  och 
gata  i  Paris  (se  d.  o.  sp.  1653). 

Chamsi'n,  se  S  a  m  u  m. 

Chang-an,  se  Sia  n. 

*Changchun  har  c:a  80,000 
inv. 

Chang-kia-kou,   se   K  a  1  g  a  n. 

*Chang    Tso-Iin,    f.    1876,    d. 

1928,  kinesisk  politiker.  C.  började 
som  rövare  och  sedan  friskarean- 
förare  på  Japans  sida  mider  rysk- 
japanska kriget.  Militärguvernör 
i  Mukden  1911,  var  han  till  sin 
död  Manchuriets  faktiske  envålds- 
härskare.  Han  främjade  starkt 
Japans  ekonomiska  intressen  i 
detta  land  men  gjorde  det  tillika 
välmående.  Själv  fick  han  starkt 
inflytande  på  den  kinesiska  poli- 
tiken. Under  nationaliströrelsen 
1926  blev  C.  ledare  för  det  konser- 
vativa Nord-Kina  och  dominerade 
detta  fram  till  1928,  då  han  i  juni 
utrymde  Peking.  På  hemvägen 
till  Manchuriet  sårad  vid  ett 
bombattentat,  dog  han  snart  där- 


Charles   Chaplin   i   "Guldteber ". 

efter  och  efterträddes  i  Manchu- 
riet av  sonen  Chang  Hiie-liang. 

Chanute  [eng.  utt.  tJ8e'nnjot, 
fr.  utt.  sjany'tt],  O  c  t  a  v  e,  f. 
1832,  d.  1910,  fransk-amerikansk 
flygplanskonstruktör.  Se  Flyg- 
ning sp.   186. 

Chapadas  [tjapa'dhas],  se 
Syd-  A  m  e  r  i  k  a  s]).  581. 

Chaperonlindning  [sjaprå'i]-], 
en  sorts  bifilär  lindning. 

*  Chaplin,  Charles.  Som  le- 
dare av  egen  officin  har  C.  över- 
givit den  korta  tvåaktsfarsen, 
vari  han  först  framträdde,  och 
uppträtt  i  längre  filmer,  även  de 
författade  och  instuderade  av  ho- 
nom själv.  Ett  hundliv  (1921)  och 
Chaplins  pojke  (1922)  utgöra 
toppunkterna  i  denna  produktion 
och  ha  jämte  hans  senaste,  ur 
helhetssvnpunkt  svagare  filmer 
Guldfeber  (1925)  och  Cirkus 
(1928;  se  ill.  till  F  i  1  m  k  o  n  s  t. 
Suppl.  sp.  741 — 742)  ytterligare 
befäst  hans  rykte  som  filmens 
främste  humorist.  Enbart  som 
författare  och  regissör  framträd- 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under   H   eller   K. 


511 


Chappuis — de  Chateaubriand 


512 


de  C.  i  filmskådespelet  En  kvirvna 
i  Paris  (1924). 

Chappuis  [sjapui'],  Pierre, 
se  Termometer  sp.  973. 

Charing  Cross  [tjä'8ring 
krås],  öppen  plats  i  London  (se 
d.  o.  sp.  731)  med  stor  järnvägs- 
station. Den  senare  skall  enl.  be- 
slut 1929  flyttas  till  s.  sidan  av 
Thames. 

Charity  begins  at  home 
ftjiE'rriti  bigi'nn§  ret  hi^im],  ong., 
"barmhärtighcten  börjar  hemma", 
engelskt  ordspråk,  som  vill  ge  ut- 
tryck åt  tanken,  att  man  för  mer 
avlägsna  men  kanske  tacksamma- 
re uppgifter  ej  bör  försumma 
plikterna  mot  sina  närmaste. 

Charlemagne  [sjarl9ma'nnj] 
(fr.,  av  lat.  Ca'rolus  Ma'gnus), 
Karl  den  store. 

Charles  d'Orléans  [sjarrl],  se 
Orleans.  Suppl. 

Charleston  [tjalsten],  en 
kortlivad  fas  av  den  moderna 
dansen,  jazzen,  karaktäriserad  av 
att  de  dansande  pointerade  ryt- 
men genom  slängande  rörelser  med 
l>enen. 

*Charleville.  Place  Ducale  (se 
ill.  i  lunnularbetet  sp.  1207)  är 
ett  märkligt  och  väl  bevarat  pa- 
radtorg, omgivet  av  enhetliga 
byggnader  i  renässansstil. 

*Charlier,  Carl,  avgick  från 
professuren  1927. 

Charliére  [sjarljä'r],  se  Luft- 
bal 1  o  n  g  sp.  805. 

*Charlotta,  kejsarinna  av 
Mexiko,  avled  1927  (ej  1922). 

*Charlotte  Amalia  är  ss.  hu- 
vudstad på  de  till  För.  Stat.  hö- 
rande Virgin  Islands  sedan  1922 
omdöpt  till  Saint  Thomas. 
C.  har  stor  radiostation. 

*Charlottenberg  har  station 
vid  Xordvästra  stambanan  (Laxå 
— norska  gränsen).  I  C.  finnes 
bl.  a.  en  tobaksfabrik  (äg.  a.  b. 
Svenska  tobaksmonopolet). 


Charlottenlund,  gods  i  Snåre- 
stads skn,  Malmöh.  1.,  med  stor 
slottsbyggnad   från   1850-t. 

Charmö'r  [sjar-],  person,  som 
charmerar,  tjusare. 

Charpentier  [8ja'rpangt-je], 
Jarl,  f.  1884,  orientalist,  prof.  i 
sanskrit  med  jämförande  indo- 
europeisk  språkforskning  i  Upp- 
sala 1927.  Jämte  talrika  fackupp- 
satser inom  skilda  delar  av  sitt 
vidsträckta  vetenskapsområde 

har  C.  bl.  a.  utgivit  Ur  Indiens 
klassiska  litteratur  (1920), 
Stora  Moguls  dynasti  (1924),  In- 
dien. Historia.  Religion.  Kastvä- 
se7i  (1925),  Jämförande  indoeiiro- 
peisk  språkvetenskap  (1926).  I 
Xorstedts  Världshistoria  har  han 
lämnat  bidrag  till  avsnitten  om 
de    orientaliska    folkens  historia. 

Chasidi'm  (hebr.,  fromma), 
namn  på  anhängarna  av  särskilda 
judiska  fromhetsriktningar  i 
äldre  och  nyare  tid.  Mest  bekanta 
äro  nutidens  C.  i  Öst-Europa.  De 
räkna  sitt  ursprung  från  en 
extatisk  och  undergörande  polsk 
rabbin,  Israel,  med  tillnanmet 
Baal-Schem-Tob  (hebr.,  '■ägaren 
av  Guds  namn"'),  d.  1758,  vilken 
blev  en  stor  profet  bland  sitt 
hemlands  judar.  C.  stodo  från 
början  i  harnesk  mot  den  rab- 
binska judendomen  men  ha  se- 
dermera böjt  sig  under  dess  auk- 
toritet och  äro  nu  trogna  väktare 
av  traditionen. 

Chasmopslager,  en  efter  trilo- 
bitsläktet  Chasmops  (se  d.  o.) 
uppkallad  avdelning  lerskifTrar 
och  kalkstenar,  som  tillhöra  niell. 
ordovicium.  Till  C.  hör  bl.  a.  Est- 
lands brandskiffer.  Jfr  Ordo- 
vicium. Suppl. 

Chatanga,  se  Hat  angå. 
Suppl. 

*de  Chateaubriand,  F.  K. 
Åtala  (sv.  övers.  1S02)  och  René 
(sv.  övers.  1803)   ingå  som  episo- 


Ord,    som   ej    återfinnas   under  C,   torde   sökas  under   H   eller    K, 


513 


de  Chateaubriant — Chelmsford 


514 


der  i  Le  génie  du  christianisme 
(i  den  1802  i  5  bd  utg.  uppl.; 
publicerad  i  ett  tidigare  skick 
1799).  Båda  voro  urspr.  avsedda 
att  ingå  i  Les  Natchcz  (till  en  del 
förf.  före  och  under  C:s  nordame- 
rikanska resa  1791 — 92),  en  del- 
ris  i  form  av  ett  prosaepos  skri- 
ren  roman,  som  skildrar  Renés 
3enare  öden.  C:s  jämte  Le  génie 
lu  christianisme  mest  betydelse- 
tulla arbete  är  prosaeposet  Les 
martyrs  (2  dir,  1809),  där  förfat- 
;aren  hävdar  kristendomens  över- 
lägsenhet över  hedendomen.  C. 
ilev  1811  led.  av  Fr.  akad. 

de  Chateaubriant  [de  sjatå- 
3ria'i)],  Alphons  e,  f.  1877, 
'ransk  författare.  C.  väckte  stort 
ippseende  redan  med  sitt  med 
joncourtpriset  belönade  debut- 
arbete Monsieur  des  Lourdines 
(1911;  Toner  i  natten,  1912),  en 
ikildring  av  livet  på  ett  gammalt 
franskt  slott.  Romanen  La  Briére 
(1923;  Briére,  1924),  med  motiv 
från  de  avlägsna,  romantiska 
;rakterna  av  Bretagne,  belönades 
ned  Fr.  akad:s  stora  romanpris. 

du  Chätelet  [dy  sjatlä'],  Ga- 
3rielle  Emilie,  markisinna 
iu  C,  f.  1706,  d.  1749,  skrev 
poi^ulärvetenskapliga  arbeten  i 
filosofi  och  naturvetenskap.  Hon 
ir  främst  bekant  ss.  väninna  till 
Voltaire   (se  d.  o.  sp.  980). 

Chatham  [tj8e'tt9m],  stad  i 
^evsk.  Kent,  s.ö.  England,  vid 
floden  Medway,  omedelbart  ö.  om 
Rochester.  Viktig,  starkt  befäst 
ärlogs-  och  militärstation  med 
stort  skeppsvarv,  grundat  1588. 
11,000  inv.   (1927). 

Chatham  [tja'ttam],  Gösta, 
f.  1886,  tecknare.  I  en  starkt  per- 
sonlig stil  har  C.  satiriserat  aktu- 
ella tidsdrag  och  typer  samt  ut- 
fört politiska  skämtteckningar 
ned  konservativ  tendens  och  bild- 
serier med  motiv  ur  barnens  värld. 


Chebe'ck  [sje-]  (fr.  chebec),  i 
Medelhavsländerna  vanligt,  långt, 
skarpbyggt  fartyg  med  tre  master 
och  latinsegel. 

*Check.  Limite'rad  C,  en 
av  de  italienska  storbankerna  lan- 
cerad  checktyp.  Sådana  C.  utläm- 
nas till  värden  å  jämna  belopp 
och  kunna  utski'ivas  å  belopp  ej 
överstigande  den  siffra,  som  av 
banken  påtryckts  varje  blankett. 
Banken  garanterar  sålunda,  att 
täckning  finnes  för  det  tryckta 
beloppet.  En  dylik  C.  är  betalbar 
a  vista  i  kontanter  vid  något  av 
bankens  kontor  (i  regel  även  hos 
andra  banker)  och  kan  accepteras 
som  betalning  även  av  personer, 
för  vilka  utställaren  är  obekant. 
Trassenten  erhåller  ränta  till  ut- 
ställelsedagen.  Traveller's 
c  h  e  q  u  e  1.  resecheck  är  en  av 
en  bank  1.  annan  firma  utfärdad 
C.  med  anmodan  att  till  en  viss 
person,  vars  signatur  finnes  an- 
bragt  å  C,  utbetala  ett  visst 
(jämnt)  belopp.  Dylika  C,  som 
särskilt  utställas  av  de  ameri- 
kanska storbankerna  (och  den 
engelska  resebyråfirman  Thos. 
Cook  &  Son),  försäljas  av  olika 
banker  världen  runt  mot  en  viss 
provision  och  fylla  ung.  samma 
uppgift  som  resekreditiv. 

Chef-d'oeuvre  [sjä  dövr],  fr., 
mästerverk. 

Chelido'nsyra,  se  Pyron. 

Chelléen  [själeä'i)],  se  Sten- 
åldern sp.   1539. 

Chelmsford  [tje'(l)måfåd]. 
Frederic  John  Napier, 
viscount  of  C,  f.  1868,  engelsk 
ämbetsman.  C,  som  tidigt  gjort 
en  rask  karriär  inom  kolonial- 
tjänsten, var  1916 — 21  vicekonung 
över  Indien.  Ss.  sådan  framlade 
han  den  s.  k.  Government  of  India 
Act  (se  Indien  sp.  1323).  1924 
var  C.  marinminister  i  Macdo- 
nalds  ministär. 


Ord,    som  ej   återfinnas   under   C,   torde   sökas  under  H   eller   K. 
17.  —  Le  X.  Suppl. 


Cheltenham— Chester 


51G 


Chester.  Gata  meJ  "rows" 


Cheltenham  [tje'lltii9m],  stad 
i  Gloucestershive,  s.v.  England, 
vid  v.  sluttningen  av  Cotswold 
Hills.  Av  vikt  som  badort  (flera 
mineralkällor)  och  jaktcentrum. 
50,000  inv.   (1927). 

*Chemulpo   liade    1926    54,000 
inv.  Det  i  huAaidarbetet  omnämn- 
da     japansk-kinesiska      sjöslaget 
1894    stod    utanför    Yalu-kiangs 
mynning,  c:a  300  km.  n.v.  om  C. 
Chen,  Eugen,  eg.  C  h  e  n  Y  u  - 
j  e  n,  f.   1878,  kinesisk  jurist  och 
politiker.  1917  anslöt  han  sig  till 
Sun    Yat-sen   i  Kanton   och  blev 
1926      under      nationaliströrelsen 
utrikesminister.    Ss.    sådan   förde 
han  förhandlingar  med  Englands 
ombud  om  avskaffande  av  exterri- 
torialitetsrätten     och    genomdrev 
Englands   uppgivande   av  konces- 
sionerna i  Han-kou  och  Kiu-kiang 
(febr.    1927).   Efter   Nankingmas- 
sakern  ansågs  han  alltför  radikal 
och  avskedades    (aug.   1927).   -Tfr 
Kina.  Historia.  Suppl. 

Chenab    [tjina'b],   se  Indus. 
*Cherbourg,  som  är  ändpunkt 
för  järnväg  från  Paris,  har  även 
stor    betydelse    som    passagerar- 
hamn  ;  staden  anlöpes  av  1.  är  ut- 


gångspunkt för  transatlantiska 
linjci-  samt  är  överfartsort  till 
Southampton.  1928  ankommo  och 
avgingo  i  utrikosfart  2,.31.3  fartyg 
om  sammanlagt  22, .^>  mill.  netto- 
t.m.  C.  hade  1926  38,000  inv. 

Chéron  lsjerå'i)],  Henry,  f. 
1S67,  fransk  politiker,  invaldes  i 
deputeradekammaren  1906  och 
övergick  1913  till  senaten.  C,  som 
tillhör  republikanska  unionen, 
har  flera  gånger  varit  medlem  av 
regeringen.  Han  var  bl.  a.  jord- 
bruksminister i  Poincarés  2:a  och 
3:e  ministärer  1922—24,  ingick 
sept.  1928  SS.  handelsminister  i 
dennes  4:e  ministär  och  blev  nov. 
s.  å.  i  den  5:e  finansminister.  Ss. 
sådan  kvarstår  han  i  Briands  11  -.e 
ministär. 

*Cherra  Punji  är  ej  beläget 
vid  Brahmaputra  utan  på  syd- 
branten av  Khasi  Hills  (jfr 
Khasipl  at  ån.  Suppl.). 

*Cheshire  hade  1921  utom  de  i 
C.  belägna  grevskapsstäderna 
(Birkenhead,  Chester  m.  fl.) 
625,000  inv.  Medräknas  dessa, 
hade  C.  1921  1,026,000  inv. 

*Chester.  2.  C:s  äldsta  del  er- 
bjuder en  av  Englands  ålderdom- 
ligaste stadsbilder.  Den  har  delvis 
bevarat  sin  rektangulära  romers- 
ka stadsplan,  och  murarna  från 
1300-t.  vila  på  samma  grund  som 
de  romerska.  Staden  är  rik  på 
korsvirkeshus  från  1500-  ocl; 
1600-t.  Enastående  för  C.  äro  de 
s.  k.  "rows"  utmed  de  gamla  hu 
\mdgatorna,  d.  v.  s.  fortlöpande 
arkadgallerier,  som  upptaga  hu 
sens  första  våning  och  till  vilk£ 
trappor  leda  upp.  I  dessa  galleriei 
ligga  i  flera  fall  butiker.  Kate 
draiens  äldsta  delar  äro  från  nor 
niandisk  tid,  i  övrigt  uppvisai 
den  en  växling  av  medeltida  sti 
lar.  —  Urspr.  ett  romerskt  stånd 
läger,  spelade  C.  under  forntidei 
en  betydelsefull  roll  som  handels 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under  H   eller   K. 


517 


Chesterton — Chicha 


518 


och  militärcentrum  och  var  ett 
viktigt  fäste  under  de  medeltida 
striderna  mot  Wales. 

♦Chesterton,  G.  K.  The  inno- 
cence  of  father  Broivn  är  ej  en 
roman  utan  en  samling  fyndiga 
kriminalnoveller.  C.  har  vid.  ut- 
givit dikter,  essaysamlingar  och 
biografier  (bl.  a.  över  Dickens, 
1906,  och  Shaw,  1909).  Av  C:s  be- 
tydande poetiska  produktion  mär- 
kes framför  allt  hans  stora  histo- 
riska epos  The  ballad  of  the  white 
horse  (1911).  Ät  sina  katolska 
svmpatier  har  han  givit  uttryck 
bl.  a.  i  Orthodoxy  (1908)  och  St. 
Francis  of  Assisi  (1923;  Den  he- 
lige Franciscus  från  Assisi,  1926). 
Sedan  1920  utger  C.  den  originella 
litterära  och  politiska  veckotid- 
skriften G.  K' :s  Weekly. 

*Chevreul,  M.  E.  Ett  porträtt 
av  C.  finnes  vid  E,  o  t  y  sp.  1386. 

Chiang  Kai-shek,  högkin.  for- 
men T  s  i  a  n  g  K  i  e  -  s  h  i,  f .  1887, 
kinesisk  militär  och  politiker, 
1911  Sun  Yat-sens  sekreterare, 
1923  hans  stabschef.  Efter  en  mili- 
tär studieresa  i  Ryssland  1923 — 
24  återkom  han  till  Kanton  och 
blev  alltmer  inflytelserik  i  kuo- 
mintangpartiet.  Sommaren  1926 
blev  han  högste  befälhavare  för 
den  nationalistarmé,  som  då  bör- 
jade vidlyftiga  operationer  för 
Kinas  erövrande  och  bragte  i 
samarbete  med  Feng  Yii-siang  och 
Yen  Si-shan  våren  1928  hela  Kina 
(utom  Manchuriet)  under  Nan- 
kingregeringens  välde  (jfr  K  i  n  a. 
Historia.  Suppl.).  C.  valdes  s.  å. 
till  president  i  "högsta  rådet". 

*Chiapas  omfattade  1921 
71,300  kvkm.  med  422,000  inv. 
Hu\-udstad  är  Tuxtla  Gutiérrez. 

Chiastolft  [kias-],  se  Anda- 
lusitgruppen.   Suppl. 

Chibcha  [tji'btja],  indiansk 
språkgrupp  (se  Indianer  sp. 
1297),     vars     representanter    vid 


G.  K,  Chesterton. 

tiden  för  Amerikas  upptäckt  voro 
ett  kulturellt  högtstående  folk  i 
höglandet  kring  Bogotå. 

*  Chicago  har  enl.  uppskatt- 
ning för  1928  3,157,000  inv.  Av 
befolkningen  voro  1920  109,000 
negrer  och  c-.a  300,000  judar.  C. 
har  talrika  förstäder,  vilkas  sam- 
manlagda folkmängd  1920  upp- 
skattades till  nära  0,5  mill.  —  I 
C.  finnas  flera  svenskar  än  i  nå- 
gon annan  ort  utanför  Sverige. 
Av  svenskarna  voro  1920  59,000 
födda  i  Sverige.  Augustanasyno- 
den  har  i  C.  ett  sjukhus.  Augusta- 
na Hospital,  ett  av  stadens  största 
och  mest  välskötta.  Bland  andra 
svenska  inrättningar  märkas  ett 
stort  ålderdomshem  i  förstaden 
Evanston  och  North  Park  College, 
som  utbildar  predikanter  för 
Svenska  missionsförbundet.  —  C. 
grundades  1837. 

Chicago  Tribune  [tjika'gåo 
tri'bbjon].  För.  Stat:s  största  tid- 
ning. C,  som  är  republikansk,  ut- 
gives  i  Chicago,  av  R.  McCormick. 

Chicha  [tji'tja],  de  syd-  och 
centralamerikanska  indianernas 
inhemska  rusdryck,  ett  öl  av  majs 
1.    maniok.    Framställningssättet 


Ord,    som  ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  nnder  H   eller   K, 


Chichester— Chile 


520 


Jordens  beskaffenhet 
Åker  och  triidglrd 


Ständig   äng    q^ 

Skogsmark     ro'' m 

Annan  mark   '^•»  /" 

Bergsbrukets  avkastning  1927 

SalpettT    (1,000  ton)    


1,61  r. 
2-i<> 

l,3'.ll 

1,4S.- 

93.311 

'■■■.■.'. 3,237 

(Mill.    guldpesos'.) 

1024    1926      1927 
,  363, s  1,292,,  1,073,0 
i  001,6  1, 654, j  1,689,7 

•  Peson  har  från  ftret  1926  ett  tre  ggr 
så  lågt  värde  som  tidigare  (jfr  nedan 
Mynl-     SI'-    i'21). 

Viktigaste  exportvaror  1927. 
(Mill.  guldpesos.) 

^    ,       ,  öl)0,ä 

Salpeter    ■ .g. 

Koppar  och  kopparmalm  *«^'« 

Jod    ■'.     39',*8 

Ull    


Koppar  ,.        •• 

Järnmalm      ,,        >• 
Stenkol 

Silver  (kg.)   

Guld   (kg.)    (1926)    .. 

Handelsomsättning. 
Ar  1920  192 

Import     ••■  4ö5,i  23i 
Export 


i8,(,331, 


Chiles  export  av  salpeter  (i  miH- 

1.11     1924 

1,82     1925  

2...1     1926   


1921 
1922 
1923 


påminner  om  det,  som  förekommer 
vid  framstiillningen  av  kava-kava 
/se  d    o    2)  :    massan   tuggas  av 
kvinnorna  ocli  utspottas  i  kärl,  dar 
den  får  jäsa.  ölet  är  syrligt,  upp- 
friskande samt   lindrigt  rusande 
Chichester     [tji'tjessto],    stad 
i   grcvsk.   Sussex,   s.   England    C. 
är  en  ålderdomlig  stad,  som  delvis 
bevarat     sitt    romerska    gatunät 
med  fyra  huvudgator,  som  motas 
under  räta  vinklar  i  stadens  cent- 
rum.  Biskopssäte.   Katedralen   ar 
i    huvudsak    uppförd  på   1100-t. 
12,000  inv.    (1921). 

Chidambaram  [tjida'mbaram], 
se  Tiillambaram. 

*Chihuahua.  1-  C.  har  en  yta 
av  233,200  kvkm. 

Chikoré  [sjikåre'],  chikor  é- 
sallat,  annat  namn  pa  e  n  d  i  - 
via  (se  S  al  la  t). 

*  Chile.  Folkmängden  uppskat- 
tades 1928  till  över  4  mill.  (5  inv. 
per  kvkm.).  Det  spanska  folkele- 
mentet är  i  C.  till  skillnad  från 
de   nordligare    staterna  i  v.  byd- 
Amerika      dominerande,      medan 
de    oblandade    indianerna,  bland 
vilka    araukanerna    äro  den  för- 
nämsta    stammen,    blott    utgöra 
c-a  3  %  av  totalbefolkningen.  — 
Näringsliv.     Landets     förnämsta 
tätbygds-     och    jordbruksomracie 
finnes  i  mell.  C,  särskilt  i  langd- 
dalen    mellan    Andernas   kedjor; 
här  råder  för  odlingen  gynnsamt 
subtropiskt     klimat     med    blida, 
regnrika  vintrar.  Vetet,   som   ar 
av  ypperlig  kvalitet,  upptar  nära 
1/3  av  den  odlade  arealen  (produk- 
tion 1927  770,000  ton).  Vin  odlas 
i  stor  utsträckning   (3,1  mill.  hl. 
1926),    särskilt    kring    Santiago, 
likaså  sydfrukter.  Skogsbruket  ar 
föga  utvecklat  men  har  stora  for- 
utsättningar i  s.  C.  Det  viktigaste 
mineralet  är  salpeter  (se  Chile- 
salpeter), som  utgör  C:s  för- 
nämsta exportvara  och  en  av  varl- 
-   •  ■  ord,    som   ej   återfinnas   under   C,   torde   sökas  under  H   eller   K, 


ton). 


Viktigaste     import- 
(Import   och   export 


och     exportländer, 
i  mill.    guldpesos.) 

VSJ~ 

Imp.  Bxp. 

49,8    35,2 
Argentina    ^^-^    33,, 

Frankrike    ...•  ^ 

För.  Stat 

Italien    

Storbritannien 
Tyskland    

Chiles  handel  med  Sverige  1927. 
(1,000-t.  kr.) 

Exp.  Imp. 
110       — 

Hudar  och  skinn  ^_^ 

Toalettvatten 


318,6  533,4 

37,6    45,, 

197,6  603,, 

134,,  185,j 


79 
676 


Pappersmassa  och  papper  ...      _ 
Koppar,  oarbetad   •■■-,••■.■•„"  ^'  yj 

Andra  mineral  och  -fabrikat       -     ^^ 

Metallvaror    , qh 

Apparater,  maskiner  etc.   ...        ^       ^, 

övriga   varor    

B5^:;^ii^:i^  totala  värde  1,664  2,37: 

dens  största  tillgångar  av  konst 
gödsel;  som  biprodukt  erhallei 
jod  (över  hälften  av  världspro 
duktionen).    Brytningen    av   kop 


521 


Chili 


522 


parmalm,  som  främst  försiggår  i 
n.  (bl.  a.  vid  Tamaya  i  prov. 
Coquimbo),  är  näst  För.  Stat:s 
den  största  i  världen.  Som  bipro- 
dukt i  koppar-  och  silvergruvorna 
erhållas  guld.  Stora  järnmalms- 
fyndigheter  vid  Algarrobo  i  prov. 
Aconcagua  äro  sedan  1928  i 
svensk  ägo  {Grängesbergsbola- 
get). Bland  hamnarna  ha  de  i  n. 
belägna  Iquique,  Antofagasta, 
Mejillones  och  Taltal  m.  fl.  bety- 
delse som  exportorter  för  salpeter 
o.  a.  bergsbruksprodukter,  Val- 
paraiso, Talcahuano  och  Valdivia 
m.  fl.  i  mell.  C.  som  importham- 
nar och  Punta  Arenas  i  sydligaste 
C.  som  exporthamn  för  ull  och 
kött.  Järnvägarna  hade  1928  en 
längd  av  8,750  km.,  varav  5,440 
ägdes  av  staten.  Viktigaste  linjer 
äro  den  c:a  3,000  km.  långa  chi- 
lenska längdbanan  från  Puerto 
Montt  till  nordligaste  C,  Trans- 
andinska  banan  mellan  Valparaiso 
och  Mendoza  i  Argentina  samt  ba- 
norna från  Arica  och  Antofagasta 
till  Bolivia.  —  Mynt.  Sedelutgiv- 
ningsrätten innehas  av  en  1925 
startad  centralbank,  som  utfärdar 
en  ny  peso,  stabiliserad  enl.  guld- 
myntfot i  ett  värde  av  6  pence 
(d.  v.  s.  tre  ggr  lägre  än  den  förra 
guldpesons).  —  Förvaltning.  En 
ny  administrativ  indelning  av  C. 
genomfördes  1928.  C.  indelas  nu  i 
16  provinser  och  2  territorier 
(Aysen  och  Magallane^,  vilka  om- 
fatta landets  s.  del)  och  dessa  i 
65  departement.  —  Författning. 
1925  års  författning  har  starkt 
inskränkt  presidentens  makt.  Han 
väljes  genom  direkta  val  på  6  år 
och  äger  i  lagstiftningen  en  myc- 
ket modifierad  vetorätt.  Statsrå- 
det utnämnes  av  presidenten  och 
är  för  honom  ensam  ansvarigt. 
Deputeradekammaren  består  av 
132  och  senaten  av  45  medlem- 
mar. —  Undervisningsväsen.  Folk- 


skoleundervisningen är  obligato- 
risk. C.  har  statsuniversitet,  ka- 
tolskt universitet  (båda  i  San- 
tiago) samt  två  tekniska  högsko- 
lor. —  Försvarsväsen,  Allmän 
värnplikt  gäller.  Utbildningstiden 
är  1-årig  för  ung.  halva  årskon- 
tingenten.  Armén  omfattar  5 
infanteri-  och  1  kavalleridivision, 
vissa  bergstrupper  m.  m.  Freds- 
styrka omkr.  22,000  man.  Flottan 
omfattar  1  slagskepp  å  28,000 
ton,  några  äldre  kryssare,  11  ja- 
gare, 9  U-båtar  m.  m.  —  Historia. 
Den  liberala  reformpolitik,  som 
Alessandri  inledde,  väckte  starkt 
motstånd,  spec.  hos  senatens  kon- 
servativa majoritet.  Hans  försök 
att  genomföra  en  ekonomisk  sta- 
bilisering misslyckades,  och  un- 
der början  av  1924  utbröto  elak- 
artade kommunistiska  orolighe- 
ter. Alessandri  tvingades  för  en 
tid  att  avgå  men  återkallades  och 
lyckades  1925  genomföra  en  för- 
fattningsreform (se  ovan  Författ- 
ning). Han  efterträddes  av  den 
konservative  Emiliano  Fi- 
g  u  e  r  o  a.  Den  verkliga  makten 
kom  dock  att  ligga  hos  premiär- 
och  krigsministern  Carlos 
I  b  a  fl  e  z,  som  april  1927  även 
valdes  till  vice  president  och  ut- 
rustades med  diktatorisk  myndig- 
het. Maj  s.  å.  avgick  Figueroa,  och 
Ibafiez  valdes  med  överväldigande 
majoritet  till  president.  Som  så- 
dan har  han  inlett  en  sträng  räfst 
med  kommunisterna  och  har  sökt 
åstadkomma  en  sanering  av  lan- 
dets politiska  och  ekonomiska  liv. 
I  utrikespolitiken  har  huvudin- 
tresset upptagits  av  Tacna-Arica- 
frågan,  tills  den  1929  fick  sin  lös- 
ning (se  Tacna,  även  Suppl.). 
*Chili  har  nyligen  omdöpts  till 
H  o  p  e  i.  Kolproduktionen  ( 1925 
6  mill.  ton,  därav  3,9  från  Kai- 
ping,  se  d.  o.  Suppl.)   överträffas 


Ord,   som  ej  återfinnas  under  C,  torde  sökas  under  H  eller   K. 


523 


Chiloe — Chow-chow 


524 


Självporträtt 


Giorgio 


numera  av  prov.  Sliengkings   (jfr 
F  u  -  s  h  u  n.  Suppl. ) . 

*Chiloe  (spansk  form  Chi- 
loe). 2.  Genom  ny  provinsindel- 
ning har  C:s  område  avsevärt 
förändrats.  Huvuddelarna  äro  nu 
ön  C.  och  ett  n.  fastlandsområde 
kring  Puerto  Montt  (se  d.  o. 
Supi^l.),  som  nu  är  C:s  huvud- 
stad. C.  har  nu  207,000  inv. 

China-Varnish  [tja'jn9  va'- 
nisj]  (eng.,  Kinafernissa),  se 
Lack. 

Chionodo'xa,  växtsläkte  (fam. 
Lilia'ccae),  små,  blåblommiga,  om 
8ci'lla  (jfr  d.  o.)  påminnande  lök- 
växter, odlade  i  trädgårdar.  C. 
lucfliae  är  samtidig  med  snödrop- 
parna. 

de  Chirico  [ki'-],  G  i  o  r  g  i  o, 
f.  ISSS,  italiensk  målare,  verk- 
sam i  Paris.  En  av  huvudrepre- 
sentanterna för  det  moderna  ita- 
lienska måleriet,  företräder  C.  ett 
mot  futurismens  formupplösning 
reagerande,  delvis  klassicistiskt 
betonat  måleri  med  allegorisk 
karaktär,  statuariskt  hård  figur- 


behandling och  strängt  genomfört 
perspektiv. 

Chirothe'rium,  fossila  fotspår 
av  landdjur.  Chirotheriumspår 
ansågos  förr  allmänt  härröra 
ti  ån  stegocefaler  men  torde  i  de 
Mesta  fall  ha  lämnats  av  skräck- 
ödlor.  De  träffas  i  sandstenar  i 
perm-,  trias-,  jura-  och  kritforma- 
tionerna  och  äro  bevarade  som 
avgjutningar  (upphöjda  avtryck) 
på  sandstenslagrens  undersida. 

Chockera  [sjåke'-],  väcka  an- 
stöt hos,  uppröra,  stöta  (jfr 
Chock). 

Cholecystografi'  [kå-]  (av 
grek.  kole',  galla,  Jcy'ste,  blåsa, 
och  gra'fein,  skriva),  på  senaste 
åren  utarbetad  metod  att  genom 
intagande  av  brom-  1.  jod-fenolfta- 
leinderivat,  som  visat  sig  till  stor 
del  utsöndias  i  gallblåsan,  göra 
innehållet  i  gallblåsan  mer  oge- 
nomträngligt för  röntgenstrålar. 
Härigenom  ger  gallblåsan  tydlig 
skugga,  och  förändringar  i  den- 
samma kunna  lättare  än  annars 
iakttagas  i  röntgenbild. 

*Cholon,  som  är  beläget  ome- 
delbart s.  om  Saigon,  är  en  bety- 
dande industristad. 

*Chonosöama  ingå  enl.  ny 
provinsindelning  till  större  delen 
i  territoriet  Aysen.  Endast  ögrup- 
pens n.  del  tillhör  nu  Chiloe. 

Choresm,  se  H  o  r  e  s  m,  även 
Suppl. 

Chosen,  japanska  namnet  på 
Korea. 

Chow-chow,  c  h  o  u  -  c  h  o  u, 
c  a  y  o'  t  e,  frukten  av  Se'chium 
edu'le  (fam.  Cucuriita' ceae) ,  ört 
från    Syd-Amerika.     C.    påminner 


Chirotheriumspår  i  brokig  sandsten.  C:a 
V20  av  naturl.  storlek. 


Ord,   som  ej   återfinnas  under  C,   torde  sökas  under  K  eller   K, 


525 


Christchurch — Cigarrcigarrett 


526 


om  en  mindre,  tjock  gurka  men 
har  blott  ett,  stort  frö.  Ätes  som 
sallad.  Även  rötterna  ätas. 

*Christchurch  är  säte  för  en 
avdelning  av  University  of  New 
Zealand.  123,000  inv.   (1928). 

*Christensen.  2.         Jens 

Christian  C.  lämnade  1924 
folketinget.  Han  var  s.  å.  ordf.  i 
den  danska  delegationen  för  lö- 
sandet av  Grönlandsfz"ågan  (jfr 
Gr  önland  sp.  64).  —  3.  Hjal- 
mar C.  avled  1925. 

Chrfstiansen.  1.  Carl  C,  f. 
1890,  violoncellist  av  norsk-hol- 
ländsk  börd,  sedan  1923  konsert- 
mästare i  Stockholms  konsertför- 
ening. C.  var  1912 — 27  medlem  av 
Kjellströmkvartetten  och  har 
medverkat  i  flera  andra  kanimar- 
musikensembler.  —  2.  S  i  g  u  r  d 
C.  f.  1891,  norsk  författare.  I 
tungt  skrivna  men  psykologiskt 
fördjupade  arbeten,  ss.  de  båda 
dubbelromanerna  Vört  eget  liv 
(1918)  och  Ved  Golgata  (1920) 
samt  Indgangen  (1925)  och  Sver- 
dene  (1927),  har  C.  framträtt  som 
en  allvarsfylld  sanningssökare  av 
starkt  idealistisk  prägel. 

Christianshaab  [-hå'b],  koloni 
på  Grönlands  västkust,  vid  Di.sko- 
bukten.  Av  vikt  som  hamn-  och 
handelsplats.  C:a  600  inv. 

Chronique  scandaleuse  [krå- 
ni'kk  skaT)dalö's],  fr.,  skandalkrö- 
nika. 

Chronschough,  en  av  A.  Bon- 
deson (se  d.  o.  1)  i  "John  Chron- 
schoughs  memoarer"  utbildad  typ 
för  självgod  inbilskhet  och  halv- 
bildning. 

Churberg,  Fanny,  f.  1845,  d. 
1892,  finländsk  konstnärinna.  C. 
studerade  i  Diisseldorf  och  Paris 
och  utförde  främst  landskap, 
präglade  av  en  lidelsefull  person- 
lighet och  en  överraskande  djärv 
kolorit,  som  emellertid  av  sam- 
tiden  föga   uppskattades.     Under 


Jens  Christian  Christensen, 

senare  delen  av  sitt  liv  ägnade 
hon  sig  åt  den  av  henne  1879  stif- 
tade föreningen  Finska  handarbe- 
tets vänner,  som  förde  in  fin- 
ländsk slöjd  på  nationella  banor. 

*Churchill.  3.  W  i  n  s  t  o  n 
S  p  e  n  c  e  r  -  C.  invaldes  ånyo  i 
underhuset  1924,  denna  gång  ss. 
konservativ  ledamot,  och  var  fi- 
nansminister i  Baldwins  andra 
ministär  1924 — 29.  C,  som  redan 
tidigt  framträdde  ss.  uppmärk- 
sammad skriftställare  och  bl.  a. 
författat  en  biografi  över  sin  fa- 
der, Lord  Randolph  Churchill  (2 
bd,  1906),  har  på  senare  år  skri- 
vit en  till  formen  briljant,  på 
egna  upplevelser  grundad  och 
starkt  personligt  färgad  fram- 
ställning av  de  storpolitiska  kris- 
åren 1911 — 22,  The  world  crisis 
(5  dir,  1923—29). 

Churwälska  [ko'r-],  se  R  ä  t  o- 
romanska. 

*Cienfuegos  hade  1928  39,000 
inv.  (utan  förstäder). 

Cieszyn  [tje'sjyn],  se  Te- 
s  c  h  e  n. 

Cigarrcigarrett,     se     Tobak 

sp.  1177. 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under  H   eller    K, 


527 


Cikoria — Clairon 


528 


*Cikoria.  Om  e  n  d  i  v  i  a  se 
Sallat. 

Cineo'1,   se  K  a  j  e  p  u  t. 

Cineri't,  detsamma  som  vulka- 
nisk tuff  (se  Tuff  1). 

Cinque  Ports  [eng-  utt.  singk 
påts]  (fr.,  fem  hamnar),  benäm- 
ning på,  de  (urspr.  fem)  under 
medeltiden  viktigaste  hamnstä- 
derna på  Englands  s.  kust:  Dover, 
Hastings,  Romney,  Hythe,  Sand- 
wich, Winchelsea  och  Rye.  C.  er- 
höllo  mot  skyldighet  att  utrusta 
ett  antal  örlogsskepp  betydande 
privilegier,  bl.  a.  särskild  juris- 
diktion, vilken  ännu  delvis  består. 

Ci'ppus,  lat.,  mindre  gravsten, 
gränssten  e.  d.,  vanl.  med  inskrift. 

Cirkelprocess,  fysikalisk  pro- 
cess, vid  vilken  man  återkommer 
till  begynnelsetillståndet.  Jfr 
Termodynamik   sp.   958. 

Cirkelpunkt,  se  Navel- 
punkt. 

Cirque  de  Gavarnie  [sirrk  da 
gavarni'],  se  G  a  v  e.  Suppl. 

Ci'rro-cu'mulus  (av  lat.  ci'r- 
rus,  fjädermoln,  och  cu'mulus, 
hop),  makrillmoln,  se 
il  o  1  n.  —  C  i  r  r  o  -  s  t  r  a'  t  u  s 
(av  lat.  stra'tum,  lager),  slöj- 
m  o  1  n,  se  Moln  sp.  177.  — 
Cirro-unci'nus  (av  lat.  un- 
ci'nus,  hake) ,  skaftade  fjä- 
dermoln, höga  fjädermoln  (c : a 
9,000  m.),  där  ena  änden  gör  en 
tvär  sväng  uppåt  och  bildar  en 
tätare  vit  tofs  (se  ill.  till  Moln 
sp.  178;  överst  t.  h.).  Jfr  Po- 
lar b  a  n  d.  Suppl. 

Ci'rrus,  lat.,  fjädermoln, 
se  M  o  1  n. 

Citatord,  se  Lånord. 

Citlalte'petl  [thit-],  se  Ori- 
z  a  b  a  1. 

Citra'1,  ge  r  an  i  a' 1,  C,H,5C0H, 
terpenaldehyd,  ingående  i  flera 
eteriska  oljor,  ss.  citronolja,  ver- 
benaolja samt  citrongräsolja,  ur 
vilken   den   tekniskt   framställes. 


Ur  C.  erhålles  ett  stort  antal  väl- 
luktande ämnen,  bl.  a.  jon  o'  n, 
som  utmärkas  av  sin  fina  viol- 
doft. 

Citroneilolja,  eterisk  olja,  som 
erhålles  genom  destillation  av  två 
gräs,  Cymbopo'gon  Winteria'nus 
och  Cymhopogon  (Andropo' gon) 
na'rdiis,  i  tropiska  Asien.  C.  an- 
vändes i  parfjTn-  och  tvålindustri- 
erna. Jfr  Andropogon. 

Citrongräsolja,  eterisk  olja, 
som  erhålles  genom  destillation 
av  två  gräs,  Cymbopo'gon  flexuo'- 
sits  (ostindisk  C.)  och  Cym- 
hopogon ciira'tus  (västindisk 
C).  De  innehålla  citral  och  an- 
vändas  bl.   a.   i   parfymindustrin. 

Citronträ,  virket  av  flera 
olika  lövträd,  förutom  former  av 
Ci'trus  (jfr  d.  o.)  även  olika  slag 
av  sidenträ   (jfr  d.  o.). 

Citterring,  se  Spant. 

Ciudad  Bolivar  [thiodha'dh], 
förr  Angostura,  stad  i  Vene- 
zuela, vid  Orinoco,  c:a  380  km. 
från  dess  mynning.  C.  är  den  för- 
nämsta flodhamnen  vid  Orinoco 
och  bildar  centrum  för  handeln 
i  ö.  Venezuela.  Järnväg  till  Cara- 
cas planerad.  17,000  inv.    (1926). 

Civilarbetare,  se  Samvets- 
öm    värnpliktig. 

Claes  Johansson  &  Co:s  vä- 
veri a.  b.,  Göteborg,  äger  i  Krok- 
slätt, Mölndal,  bomullsspinneri, 
väveri,  blekeri,  färgeri,  tryckeri 
och  appreturverk.  Aktiekapital 
5,475,000  kr.  C:a  1,200  arbetare. 

*Clairault  skrives  ofta  Cl  a  i  - 
r  a  n  t. 

Clairon  [klärå'i) ] ,  H  i  p  p  o  - 
lyte,  f.  1723,  d.  1803,  fransk 
skådespelerska,  1743 — 65  anställd 
vid  Comédie-Frangaise,  där  hon 
med  stor  framgång  debuterade  i 
titelrollen  i  Racines  Phédre  och 
sedan  företrädesvis  utförde  hjält- 
innerollerna i  den  klassiska  frans- 
ka tragedin. 


Ord,   som  ej   återfinnas  under  C,   torde  sökas  under  H  eller   K. 


529 


Clan — Claymore 


530 


Clan  [kltenn],  se  Klan. 

Clapeyron  [-pärå'i)],  Be- 
n  o  i  t  Pierre  É  m  i  1  e,  f.  1799, 
d.  1864,  fransk  ingenjör  och  fysi- 
ker, prof.  i  mekanik  vid  École  na- 
tionale  des  ponts  et  chaussées, 
främst  känd  för  sina  arbeten  inom 
termodynamilcen  (se  Termo- 
dynamik sp.  963). 

Claret,  se  V  i  n  sp.  829. 

Clarholm,  P  e  r,  f.  1860,  kirurg, 
överläkare  å  Karlstads  lasarett 
1910—28,  har  utfört  ett  omfat- 
tande arbete  i  socialmedicinens 
tjänst. 

Clark  [klak] ,  John  Bates, 
f.  1847,  nordamerikansk  national- 
ekonom, prof.  senast  vid  Columbia 
University  1895—1923.  C.  är  en 
av  den  amerikanska  nationaleko- 
nomins förgrundsgestalter.  Hans 
forskningar  ha  huvudsakligen 
rört  den  centrala  värdeläran  och 
fördelningsproblemen,  vilka  av  C. 
givits  en  självständig  behandling 
på  gränsproduktivitetsteorins  ba- 
sis. Bland  hans  arbeten  märkas 
The  distribution  of  wealth  (1900) 
och  Essentials  of  economic  tJieori/ 
(1907). 

Cla'ro  (sp.,  ljus),  se  Tobak 
sp.  1178. 

*Clartéorganisationen.       Den 

franska  C.  ingick  1923  i  kommu- 
nistiska partiet,  ur  vilket  den 
dock  utstöttes  1927  på  grund  av 
sympatier  för  den  ryska  Trotskij- 
gruppen.  —  I  Sverige  bildades 
den  första  C.  i  Sthlm  1921  och 
har  sedermera  anslutit  sig  till 
Nordiska  Clartéförbundet.  Dess 
uppgift  är  att  verka  för  socialis- 
men och  för  en  kritisk  undersök- 
ning av  samhällsförhållandena. 
Den  vänder  sig  i  främsta  rummet 
till  intellektuella  kretsar.  Sedan 
1924  utger  den  svenska  C.  må- 
nadstidskriften Clarté  (utgiven  i 
Sthlm  med  en  genomsnittsupp- 
laga av  3,000  exemplar). 


*Clason.  1.  I.  G.  C.  avgick  som 
byggnadsråd  1923.  Bland  C:s 
verk  märkas  ytterligare  Adelsnäs 
(se  ill.  till  d.  o.  Suppl.)  slott 
och  Timmermansordens  hus  i 
Sthlm  (1923).  —  Även  C:s  söner 
Gustaf,  f.  1893,  och  Peder, 
f.  1894,  äro  verksamma  ss.  arki- 
tekter. Den  förre  har  bl.  a.  tills, 
med  W.  Gahn  uppgjort  ritningar 
till  den  ombyggnad  av  Kansli- 
huset i  Sthlm,  som  påbörjats 
1929,  den  senare  har  utfört  Apo- 
tekaresocietetens  hus  därstädes 
och  Sveriges  paviljong  på  Barce- 
lonautställningen 1929.  —  2. 
Sam  C,  den  föreg:s  kusin,  avled 
1925.  C.  var  1923—24  ecklesiastik- 
minister i  Tryggers  ministär.  Han 
genomförde  1923  en  ny  organisa- 
tion av  riksarkivet.  Bland  hans 
utom  i  huvudarbetet  nämnda 
skrifter  märkas  Gustav  IV  Adolf 
och  den  europeiska  krisen  under 
Napoleon  (1913)  samt  Karl  XIII 
och  Karl  XIV  Johan  (i  samlings- 
verket Sveriges  historia,  del  XI, 
1923). 

*CIaudel,  Paul,  blev  1927 
fransk  ambassadör  i  Washington. 

*Clausius,  R.  J.  E.,  se  även 
Termodynamik  sp.  959  och  961. 

*Claussen,  Julia,  utnämn- 
des 1923  till  hovsångerska.  Hon 
är  sedan  1920  amerikansk  med- 
borgare. 

*CIaussen,  Sophus.  Bland 
C:s  senare  verk  märkas  diktsam- 
lingen Beroica  (1925)  och  den 
älskvärt  spirituella  romanen  For- 
twllingen  om  Rosen   (1927). 

Cla'vius,  Christoph,  f. 
1537,  d.  1612,  tysk  matematiker, 
jesuit,  arbetade  inom  astronomi 
och  geometri  samt  uppfann  redan 
före  Vernier  nonien. 

Claymore  [kle'jmå(r)],  ett  i 
England  under  medeltiden  och 
1500-t.  brukligt  svärd  med  raka, 
nedåtböjda  parerstänger.  Förväx- 


Ord,   som  ej  återfinnas  under  C,  torde  sökas  under  H  eller   K. 


531 


Clayton— Cobalt 


532 


Claymore. 

las  ofta  med  det  engelska  rytt ar- 
svärdet  med  handen  helt  omslu- 
tande korgfäste. 

Clayton  [kle'jt8n],  sir  Gil- 
bert,  f.  1875,  brittisk  general. 
C.  tjänstgjorde  under  världskri- 
get och  senare  i  Egj-pten,  där  han 
l)lev  expert  på  förhållandena  i 
Fränu'e  Orienten  och  lord  AUen- 
bys  högra  hand.  1922 — 25  var  han 
verksam  i  Palestina,  användes 
bl.  a.  SS.  underhandlare  med  ibn 
Saud  av  Hidjaz  och  Xedjd  och 
tillträdde  1929  posten  som  brit- 
tisk överkommissarie  i  Irak. 

*Cleinenceau,  Georges,  är 
efter  sitt  utträde  ur  det  politiska 
livet  bosatt  i  Vendée,  där  han 
sysslar  med  författarskap  och 
bl.  a.  skrivit  ett  slags  litterärt 
testamente  under  titeln  Au  soir 
de  la  pensce  (2  vol.,  1927). 

*Clermont-Ferrand  hade  1926 
112,000  inv. 

*Cleveland,  som  1928  hade 
1  mill.  inv.,  är  För.  Stat:s  till 
storleken  sjätte  stad.  Bland  in- 
dustrigrenarna märkes  den  under 
senare  år  alltmer  betydande  auto- 
mobiltillverkningen.  C:s  stads- 
bibliotek omfattar  över  1  mill.  bd. 
C.  har  radiostation. 

*Clififord,  John,  avled  1923. 

*Clipperton  är  sedan  1897 
föremål  för  tvist  mellan  Frank- 
rike och  Mexiko.  Båda  länderna 
överlämnade  frågan  till  konung- 
ens  av   Italien   skiljedom,   vilken 


ännu  (1929)  icke  fallit.  C.  har 
en  yta  av  1,6  kvkm.  (hela  atoUen 
7,2  kvkm.).  ön  har  nu  30  inv. 

a.  b.  Cloe'tta,  se  Svenska 
c  h  o  k  1  a  d  f  a  b  r  i  k  s  a.  b.  Suppl. 

Cluj  [kloj],  se  Klausenburg. 

*Clyde.  Kring  C:s  nedersta 
lopp  ligger  Storbritanniens  för- 
nämsta skeppsbyggeridistrikt  (se 
Glasgow.  Suppl.). 

Clydebank  [kla'jdbaengk],  stad 
i  grcvsk.  Dumbarton,  Skottland, 
vici  Clyde,  nedanför  Glasgow  (se 
karta  till  d.  o.  Suppl.).  Stor 
skeppsbyggeriindustri.  49,000  inv. 
(1928). 

*Clynes,  John  E  o  b  e  r  t,  var 
1924  storsigillbevarare  i  Macdo- 
nalds  l:a  ministär  och  luiderhu- 
sets  ledare.  Han  inträdde  1929  i 
Macdonalds  2:a  ministär  som  in- 
rikesminister. 

Coach  [kpotj]  (eng.,  vagn),  se 
A  u  t  o  m  o  b  i  1.  Suppl.  sp.  200. 

*CoatzacoaIcos  kallas  numera 
vanl.   Puerto  Mexico. 

Cobalt  [kfio'bålt],  stad  i  prov. 
Ontario,  Kanada,  400  km.  n.  om 
Toronto.  Gruvort  med  stora  fvn- 


John  Robert  Clynes. 


Ord,    som  ej   återfinnas  under  C,  torde  sökas  under  H  eUer   K. 


533 


Cobän — Coeur  d'Alene 


534 


digheter  aV  silver,  nickel,  kobolt 
och  arsenik.  C:a  5,000  inv. 

Cobän,  stad  i  mell.  Guatemala, 
c:a  1,200  m.  ö.  h.  C,  som  är  cent- 
rum för  den  tyska  kolonisationen 
i  Guatemala,  driver  stor  handel 
med  kaffe.  27,000  inv.   (1921). 

Cobh,  se  Cork.  Suppl. 

Cobham  [kå'bbam],  sir  Alan, 
f.  1894,  engelsk  flygare,  har  för 
att  rekognoscera  möjligheterna 
för  lufttrafik  företagit  ett  flertal 
stora  flygningar  från  England  till 
andra  världsdelar,  ss.  London 
— Rangoon — London  (27,000  km., 
nov.  1924 — mars  1925),  London — 
Kapstaden — London  (26,000  km., 
nov.  1925 — mars  1926),  London- — 
Calcutta — Melbourne — Port  Dar- 
win— London  (28,000  km.,  juli — 
okt.  1926),  Rochester— Malta— 
Kisumu — Kapstaden — Las  Pal- 
mas— Plymouth  (33,000  km.,  nov. 
1927— maj  1928). 

Cocanada  [kåok8na'da],  stad  i 
presidentskapet  Madras,  Britt. 
Indien,  nära  Godavaris  n.  myn- 
ningsarm.  En  av  Koromandel- 
kustens  förnämsta  hamnstäder. 
53,000  inv.   (1921). 

Coccidio's  [kåksi-],  företrädes- 
vis hos  kaniner  och  harar  före- 
kommande, ofta  farsotartad  sjuk- 
dom, som  orsakas  av  den  till  8po- 
rozo'a  hörande  parasiten  Cocci'- 
dium  ovifo'rme.  Smittan  upptas 
med  foder  från  sänka  ställen,  där 
parasiten  lever,  1.  ock  med  föda, 
som  förorenats  från  uttömningen 
av  sjuka  djur.  Från  matsmält- 
ningskanalen intränga  parasiter- 
na i  andra  organ,  spec.  levern. 
Symtom:  brist  på  foderlust,  då- 
sighet samt  vid  häftiga  anfall  ut- 
sot  och  kramp;  stundom  blott 
snuva.  Hos  unga  djur  är  utgången 
i  regel  dödlig.  Intet  verksamt  me- 
del mot  C.  är  känt,  varför  angrip- 
na djur  böra  slaktas  samt  des- 
infektion   verkställas.      Jfr    L  e  - 


v  e  r  8  j  u  k  d  o  m  a  r    sp.    458    och 
Rödsot.  Vftcr. 

Cochin  [-sjä'i)],  Charles 
Nicolas  d.  y.,  f.  1715,  d.  1790, 
fransk  konstnär.  C.  var  fram- 
stående både  som  tecknare  och 
kopparstickare  och  har  utfört 
porträtt,  scener  från  hovfesterna 
samt  bokillustrationer. 

Cockney  [kå'kkni]  (eng.,  eg. 
tuppägg),  benämning  på  infödd 
Londonbo,  som  talar  den  utpräg- 
lade Londonslangen;  även  beteck- 
ning för  denna  slang  (se  Eng- 
elska språket  sp.   1023). 

Cocteau  [kåktå'],  Jean,  f. 
1892,  fransk  författare.  C,  som  är 
den  litterära  modernismens  mest 
uppmärksammade  representant  i 
Frankrike,  har  i  sina  romaner 
{Le  grand  écart,  1923;  Thomas 
rhnposteur,  1924)  skildrat  typer 
och  stämningar  ur  Parislivet  efter 
kriget.  Han  har  även  framträtt 
som  lyriker,  skrivit  baletter  (bl.  a. 
Les  mariés  de  la  Tour  Eiffel, 
1921,  uppf.  av  Svenska  baletten) 
samt  utfört  ett  antal  djärva  mo- 
derniseringar av  klassiska  dra- 
mer. 

God.,  förk.  för  codex. 
*Codex.  2.  C.  argenteus. 
Tidigare  flera  gånger  publicerad, 
utgavs  C.  i  samband  med  Upp- 
sala universitets  jubileum  (1927) 
med  texten  fototypiskt  fram- 
ställd enl.  en  av  prof.  The  Sved- 
berg för  ändamålet  utexp«rimen- 
terad  metod.  Upplagan  är  försedd 
med  en  utförlig  inledning  av  A. 
Grape  och  O.  von  Friesen,  i  vilken 
påvisas,  att  handskriften  utförts 
i  Nord-Italien  under  Teoderik  den 
stores  regering  och  måhända  varit 
avsedd  för  konungen  själv. 

Coeur  d'Aléne  [ko'9  d8e'llin], 
stad  i  n.  Idaho,  n.v.  För.  Stat.  C. 
är  en  viktig  bergsbruksstad,  cent- 
rum för  För.  Stat:s  rikaste  bly- 
gruvedistrikt,  vilket  varit  föremål 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under  H   eller    K, 


535 


Coeur  de  boeuf — Collin 


536 


Isak  CoUijn. 


för  bearbetning  sedan  lS90-t.  (hu- 
vudsakl.  silverhaltig  blyglans; 
även  betydande  zinkfyndigheter). 
C:a  10,000  inv. 

Coeur  de  boeuf  [kör  da  böff] 
(fr.,  oxhjärta),  se  A  n  o  n  a. 

Coimbatore  [kAoimbato'a], 

stad  i  presidentskapet  Madras, 
Britt.  Indien,  i  sänkan  s.  om 
Nilgiribergen.  Livlig  industri. 
Järnväg  bl.  a.  till  kurorten  Ooc- 
tacamund.    66,000   inv.    (1921). 

Cokes    [kåoks],  eng.,  koks. 

*Cold,  Christian,  avgick 
SS.  utrikesminister  vid  den  Neer- 
gaardska  ministärens  fall  1924. 

Col  di  Tenda  [kall],  se  Ten- 
d  a,  även  Suppl. 

Colebrooke  [kAo'lbrok],  Hen- 
ry Thomas,  f.  1765,  d.  1837, 
engelsk  indolog.  C.  var  en  av 
gi-undläggarna  av  den  indologiska 
vetenskapen.  Han  var  den  förste 
europé,  som  utgav  en  sanskrit- 
grammatik   (1805). 

*Coleridge,  S.  T.  The  ancient 
mariner  (Den  gamle  sjömannens 
historia)  har  översatts  till  svens- 
ka av  G.  Damm  (i  Steffens  urval 
Englands  litteratur,  1912),  Kubla 
Khan  av  A.   Österling    (i   dennes 


samling  Fränder  och  främlingar, 
1912). 

Colette  [-lä'tt],  se  de  Jou- 
v  e  n  e  1  1,  även  Suppl. 

Coli'ma,  stat  i  Mexiko,  vid 
Stilla  havet.  Risodling,  utvinning 
av  salt  m.  m.  Hamnstad  Manza- 
nillo  (se  d.  o.  2.  Suppl.).  5,880  kv- 
km.  92,000  inv.  (1921).  Huvud- 
staden C.  har  28,000  inv. 

*ColIignon,  Maxi  me,  avled 
1917. 

*Collijn.  1.  Isak  C.  har  un- 
der senare  år  fortsatt  sin  omfat- 
tande vetenskapliga  produktion 
och  bl.  a.  utgivit  den  heliga  Bir- 
gittas kanonisationsprocess  (foto- 
typisk reproduktion  av  handskr.  i 
Kungl.  Bibi.  och  textupplaga) 
samt  fortsatt  Klemmings  arbete 
Sveriges  bibliografi  intill  1600 
(framförd  till  1558).  Banbrytande 
för  kännedomen  om  Birgittas 
verksamhet  i  Italien  är  hans  Bir- 
gittinska  gestalter  (1929).  Han 
har  tagits  i  anspråk  vid  uppdel- 
ningen och  inlösningen  av  den 
gamla  österrikiska  statens  bok- 
skatter och  tillkallats  ss.  sak- 
kunnig vid  katalogiseringen  av 
Vatikanbibliotekets  inkunabler. 
—  2.  G  u  s  t  a  f  C,  kusin  till  C.  1, 
innehade  1916 — 29  Djurgårdstea- 
tern. Tills,  med  sin  hustru,  Anna 
Lenah  Elgström,  har  han  utgivit 
reseskildringen  U.  8.  A.  Liv  och 
teater   (1927). 

*  Collin,  Christen,  avled 
1926. 

Collin,  Mar  c  US,  f.  1882, 
finländsk  målare.  C.  är  vid  sidan 
av  Sallinen  en  av  ledarna  för  den 
1916  framträdande  Xovember- 
gruppen,  som  går  fram  med  ett  i 
visst  mån  nationellt  program.  I 
landskap  från  den  åländska 
skärgården  och  i  scener  ur  fin- 
ländskt allmogeliv  har  han  till- 
lämpat  en  ofta  drastiskt  uttrycks- 
full stil. 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under  H   eller   K. 


537 


Collip — Colombia 


538 


Co'lIip,  James  Bertram, 
f.  1892,  prof.  i  biokemi  i  Alberta, 
Kanada,  har  bl.  a.  lyckats  fram- 
ställa ett  mycket  verksamt  ex- 
trakt (p  a  r  a  t  h  y  r  e  o  i  d  i  n) 
på  bisköldkörtlar.  Efter  Ivar 
Sandströms  (se  d.  o.  3)  upptäckt 
av  dessa  visades  1896,  att  deras 
borttagande  åtföljes  av  kramp- 
anfall jämte  en  del  andra  sym- 
tom. Blodets  kalkhalt  sjunker 
härvid,  och  det  har  gjorts  sanno- 
likt, att  orsaken  till  krampanfal- 
len står  i  nära  samband  med 
denna  sänkning  i  kalkhalten.  C :  s 
renade  preparat  höjer  kalkhalten 
i  blodet  hos  djur,  som  berövats 
sina  bisköldkörtlar,  och  förhind- 
rar uppkomsten  av  kramp.  Ehuru 
C.  ännu  ej  lyckats  renframställa 
det  verksamma  inre  sekretet,  sy- 
nes han  dock  vara  på  god  väg  att 
lyckas  i  sina  försök  att  klarlägga 
egenskaperna  hos  ett  livsviktigt 
hormon. 

Colmar,  se  K  o  1  m  a  r. 

*CoIombia  har  enl.  uppskatt- 
ning för  1926  7,1  mill.  inv.  Enl. 
ett  fördrag,  ratificerat  av  Peru 
1927  och  av  C.  1928,  följer  C:s 
.sydgräns  mellan  ung.  69°  50'  och 
76°  25'  v.  1.  Amasonflodens  biflod 
Putumayo,  medan  C.  längst  i  s.ö. 
med  en  .smal  kil  når  ned  till  Ama- 
sonfloden.  —  Näringar  och  kom- 
munikationer. C:s  kaffeproduk- 
tion, som  under  senare  åren  betyd- 
ligt ökats,  överträffas  endast  av 
Brasiliens.  Bananodlingen  är  av 
vikt  i  Santa  Martadistriktet.  1927 
utvunnos  1,750  kg.  platina  och 
2,257  kg.  guld.  Produktionen  av 
bergolja  (se  d.  o.  Suppl.)  har  kraf- 
tigt ökats   undei    senaste  år.   Av 

Kreatursstock    1926    (1,000-t.    djur). 

Hästar    980 

Åsnor,  mulor  och  mnläsnor  600 

Nötkreatur    6,500 

Fär   800 

Getter   410 

Svin   1,400 


8  '^ 

Självporträtl.   Målning  av  Marcus  Collin, 

Handelsomsiittuing,  (Mill.  guldpesos.) 
Ar  1920  1922  1924  1926  1927 

Import     94       44       51       110    122 

Export     70      54      83      109    124 

Kaffeexport    (l.OOO-t.    ton). 
Ärligen    1909—13    46,, 

1924    133,0 

1925    116,, 

1926    147,, 

1!»27     151,7 

Viktigaste  import-  och  exportländer. 
(Import   och  export  i  mill.   guldpesos.) 
1926 
Imp.  Exp. 

Frankrike    6,,       — 

För.   Stat  53,0    96,o 

Nederländerna  2,^      2,g 

Storbritannien   18,*      4,j 

Tyskland    14,j      1,« 

Colombias     handel     med     Sverige     1927. 
(1,000-t.  kr.) 

Exp.  Imp. 

Kaffe   463        — 

Yllevävnader  m.   m —       47 

Snickeriarbeten  m.   m —      187 

Papper    etc —      214 

Portlandcement     —      118 

Metaller  och  metallarbeten  ...    —     651 

Motorer,  apparater  m.  m —      959 

övriga  varor  7        54 

Exp.,   resp.  iinp.  totala  värde  470  2,230 

järnvägarna  (2,800  km.  1928) 
ansluta  sig  de  flesta  till  den  som 
samfärdsled  betydelsefulla  Mag- 
dalenafloden.  Bland  övriga  järn- 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under   H   eller    K. 


539 


Colombo — Common  Prayer 


540 


vägar  märkes  linjen  från  Buena- 
ventura  (jfr  d.  o.  Suppl.)  till  det 
inre  av  C.  Flera  flyglinjer  ha 
öppnats  från  Barranq\ulla  (se  d. 
o.  Suppl.).  —  Försvarsväscn. 
Allmän  värnplikt  gäller.  Ett  be- 
gränsat antal  väinpliktiga  ut- 
tagas till  3-årig  tjänstgöring. 
Armé  n  är  sedan  1925  under 
utökning  från  3  till  5  divi- 
sioner. Flottan  är  obetydlig. 
— ■  Historia.  C,  som  är  stiftande 
medlem  av  N.  F.,  var  1926—28 
medlem  av  N".  F:s  råd.  Förhål- 
landet till  För.  Stat.  reglerades 
1922,  då  C.  erhöll  25  mill.  dollars 
i  kompensation  för  det  förlorade 
Panamadepartementet. 

*  Colombo  är  en  av  världens 
förnämsta  hamnstäder  (1926  ut- 
gjorde sammanlagda  nettotonna- 
get för  ankomna  och  avgångna 
fartyg  i  utrikesfart  22,i  mill. 
ton).  Det  är  den  viktigaste  an- 
löpningshamnen  för  routen  Suez — ■ 
Öst-Asien  och  överfartsort  till 
Främre  Indiens  halvö  (Tuticorin). 
Hamnen  har  ett  djup  av  8,2 — 10,1 
m.  och  skyddas  av  vågbrytare. 

*Col6n,  vilket  som  hamn  fått 
träda  tillbaka  för  Cristobal  (se 
d.  o.  Suppl.),  är  en  modernt 
byggd  stad,  känd  för  sitt  otyglade 
nöjesliv.  Balboa  är  numera  kanal- 
administrationens säte. 

Colo'nusskiffer,  card  i' ola- 
skiffer, en  serie  fossilfattiga, 
sandiga  och  glimmerrika  lerskiff- 
rar  av  stor  mäktighet  (c:a  800 
m.)  i  Skånes  gotlandium  (jfr 
Skåne  sp.  927),  benämnd  efter 
sina  ledfossil,  en  gi^aptolit  {Mo- 
nogra'ptus  coWnus)  och  en  muss- 
la (Cardi'ola). 

*Colorado.  1.  C  hade  1928 
1,090,000  inv.  Jordbruket,  som 
tack  vare  konstbevattning  fått 
ökad  betydelse,  producerar  bl.  a. 
vete,  majs,  sockerbetor  och  frukt. 
Av  vikt  är  även  zinkutvinningen. 


Colorado  [-ra'(dh)å],  Colo- 
rado c  1  a'  r  o  (sp.,  färgad,  resp. 
ljust  färgad),  se  Tobak  sp. 
117S. 

Colorado  platån  [kål8ra'dAo-], 
se  N  o  r  d  -  A  m  e  r  i  k  a  sp.  884. 

Colt  [kHolt],  Samuel,  f. 
1814,  d.  1862,  nordamerikansk 
gevärsfabrikant,  uppfann  1828 
revolvern  och  grundade  1855  i 
Hartford,  Connecticut,  en  ännu 
bestående  vapenfabrik,  vid  vilken 
bl.  a.  den  framstående  konstruk- 
tören John  Bro^\^ling  verkat. 

*Columbarium  användes  även 
som  benämning  för  moderna,  ofta 
med  ett  krematorium  förenade, 
förvaringsrum  för  askurnor. 

*Columbia.  3.  Flodområdet 
uppskattas  även  till  615,000  kv- 
km.  C:s  största  biflod  är  Snake 
River  (jfr  Nord-Amerika 
sp.  884).  I  nedre  loppet  drives  be- 
tydande laxfiske. 

*Columbus,  huvudstaden  i 
Ohio,  hade  1928  c:a  300,000  inv. 

Columbusmått,  se  M  å  1 1  - 
verktyg  sp.  499. 

Comb  [kAom],  coomb  [kom], 
engelskt  rvmdmått  =  4  bushels 
=  145,4  1." 

Come  back  [kamm  bsekk] 
(eng.,  komma  tillbaka),  idrotts- 
term, använd  för  att  beteckna  en 
idrottsmans  återuppträdande  på 
tävlingsbanan  efter  en  längre  tids 
bortovaro. 

*Comedia,  se  även  Spansk 
litteratur  sp.  1245. 

*  Common  Prayer.  Den  nu 
gällande  upplagan  av  engelska 
bönboken  är  av  år  1662.  På  åt- 
skilliga håll  inom  kyrkan,  spec. 
hland  anglokatolikerna  (se  d.  o. 
Suppl.),  har  man  tillåtit  sig  flera 
avvikelser  från  dess  ritual, 
önskan  att  få  förhållandena  ord- 
nade samt  känslan  av  att  bön- 
boken icke  i  allt  tillfredsställer 
nutida  religiösa  behov  framdrevo 


Ord,    som   ej   återfinnas  under  C,   torde   sökas  under  H   eller   K. 


541 


Comorin — Confrérie  de  la  passion 


542 


slutligen  utarbetande  av  ett  re- 
visionsförslag, vilket  också  1927 
godkändes  av  de  kyrkliga  in- 
stanserna. I  ultraprotestantiska 
lekmannakretsar  (lugkyrkliga  och 
frikyrkliga)  väckte  förslaget  där- 
emot en  våldsam  opposition,  då 
man  menade,  att  vissa  av  dess  ny- 
heter innebure  ett  förtäckt  åter- 
vändande till  katolska  idéer  (med 
möjlighet  för  tillbedjan  av  hos- 
tian  o.  s.  v.).  Efter  stora  debatter 
förkastades  också  förslaget  vid 
två  olika  tillfällen  (1927  och 
1928)   av  underhuset. 

Comorin  [kå'mm9rin].  Kap 
C,  Främre  Indiens  sydligaste 
udde  (8°  4'  n.  br.),  med  gammalt 
hindutempel.  Helig  badplats. 

*Compiégne  hade  1926  17,000 
inv. 

Composi'tfartyg  (av  fr.  com- 
posite,  sammansatt),  se  Spant. 

Compoundoljor  [k8mpap'nd-] 
(av  eng.  compound,  sammansatt), 
se  Smörjmedel. 

Comptoir  National  d'Escomp- 
te  de  Paris  [kåi)toa'r  nasiåna'll 
däskå'i)t  da  pari']  fransk  bank, 
grundad  1889.  Aktiekapital  250 
raill.  francs.  Omslutning  (1927) 
7,81  milliarder  francs. 

Compton  [ko'mmt3n],  Ar- 
thur Holly,  f.  1892,  nord- 
amerikansk fysiker,  prof.  i  Saint 
Louis  1920,  i  Chicago  1923,  har 
upptäckt  den  efter  honom  upp- 
kallade Comptoneffekten  (se 
Röntgenstrålar  sp.  1657) 
och  totalreflexion  av  röntgenstrå- 
lar samt  framställt  röntgenspekt- 
ra med  vanliga  gitter.  C.  fick  tills, 
med  C.  T.  R.  Wilson  Nobelpriset 
i  fysik  1927. 

Comstock  [k8'mmståkk],  An- 
thony, f.  1844,  d.  1915,  nord- 
amerikansk sedlighetsagitator, 
grundare  av  The  New  York  So- 
ciety  for  suppression  of  vice, 
vanl.    kallad    The    Comstock    So- 


Arthur  KoUy  Compton. 

ciety,  en  organisation  med  avläg- 
gare över  hela  För.  Stat.,  repre- 
senterande de  längst  gående  puri- 
tanska kraven  på  statsingripande 
gentemot  förment  omoraliska 
tendenser  inom  samhällslivet, 
främst  inom  konsten,  litteratu- 
ren  och   teatern. 

Comstock  Lode  [k8'mmståkk 
Ipod],  Comstock  gången,  en 
1859  upptäckt,  oerhört  rik,  nu- 
mera nästan  utbruten  malmfyn- 
dighet i  v.  delen  av  Nevada,  För. 
Stat.  C.  är  en  guld-  och  silver- 
haltig  kvartsgång  i  andesit. 

*Concepciön  har  universitet. 

Conférencier  [kåi)ferai)s-je'], 
se  K  o  n  f  e  r  e  n  s  i  ä  r. 

Confra'ter,  lat.,  medbroder, 
ämbetsbroder. 

Confrérie  de  la  passion  [kåi)- 
freri'  da  la  pas-jå'i)],  fr.,  "pas- 
sionsbrödraskajjet",  det  mest  be- 
tydande av  de  medeltida  hant- 
verkargillen,  som  i  Paris  ägnade 
sig  åt  uppförandet  av  mysterie- 
spel. 1402  erhöll  C.  ensamrätt  att 
i  Paris  med  omnejd  uppföra  skå- 
despel över  Kristi  pinas  historia 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under  H   eller    K. 


543 


Coni — Conques 


544 


Coni,    \  iadukt  över   floden   Bévéra  på  jiiruvägen  loiii — Nizza. 


samt  helgondramer.  Efter  en  ly- 
sande utveckling  som  Paris 
största  teatersällskap  berövades 
C.  1548  rätten  att  spela  religiösa 
skådespel  och  iipplöstes   1676. 

Coni  [kå'-],  ty.  Cuneo,  huvud- 
stad i  en  provins  med  samma 
namn,  Piemonte,  n.v.  Italien,  75 
km.  s.  om  Turin.  36,000  inv. 
(1928).  —  C.  är  av  vikt  som  järn- 
vägsknut. Det  är  utgångspunkt 
för  en  1928  fullbordad  järnväg 
till  Nizza  (123  km.;  grenlinje 
till  Ventimiglia,  21  km.),  vilken 
är  en  av  de  mest  storslagna  alp- 
banorna, med  talrika  viadukter, 
broar  och  tunnlar,  bl.  a.  under 
Col  di  Tenda  (8  km.)  och  Col  de 
Braus  (6  km.). 

Conjeeveram  [kåndjiv8ra'm], 
Kondsjevaram,  Kanchi- 
p  u  r  a  m,  stad  i  president  skåpet 
Madras,  Britt.  Indien,  s.v.  om 
staden  Madras.  C,  "den  gyllene 
staden",  är  en  av  Indiens  äldsta 
städer  och  räknas  till  dess  sju 
heliga  platser.   Dess  tempel  till- 


höra de  äldsta  och  praktfullaste 
hindutemplen  i  s.  Indien  (se  ill. 
till  Byggnadskonst  sp. 
821).   61,000  inv.    (1921). 

*Connaught.  Prins  Arthur 
av  C.  avgick  1923  som  generalgu- 
vernör över  Sydafrikanska  unio- 
nen. 

Conneaut  [kån9å't  1.  kgnAo'], 
hamn  i  Ohio,  För.  Stat.,  vid  Erie- 
sjön,  med  betydande  import  av 
järnmalmer  från  fälten  vid  övre 
sjön.  9,000  inv.  (1920). 

*  Connecticut  hade  1928 
1,614,000  inv.  Av  befolkningen 
voro  1920  18,000  födda  i  Sverige. 

Conques  [kågk],  ort  i  dep. 
Aveyron,  s.  Frankrike,  fordom 
berömd  vallfartsort.  Kyrkan 
Sainte-Foy  är  en  av  de  vackraste 
romanska  kyrkorna  i  Syd-Frank- 
rike och  har  en  mängd  guldsmeds- 
arbeten från  karolingisk  och  se- 
nare tid,  däribland  den  äldsta  be- 
varade kristna  kultstatyn,  en  av 
guld  och  ädla  stenar  på  900-t.  ut- 
förd bild  av  Sainte-Foy   (Sancta 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under  H   eller    K. 


545 


Conrad — Coolidge 


546 


Fides ;  se  ill.  till  Bilddyrkan 
sp.  1487). 

*  Conrad.  2.  M.  G.  C.  avled  1927. 

*  Conrad,  J  o  s  e  p  h,  avled 
1924.  Av  de  i  huvudarbetet  nämn- 
da arbetena  föreligga  i  sv.  övers. 
Almayer's  folly  (Almayers  dår- 
skap, 1908)  och  Typhoon  (Taifun, 
1918).  Bland  hans  övriga  verk 
märkas  romanerna  Chance  (1914; 
Ett  tärningskast,  2  dir,  1919) 
och  The  arrow  of  gold  (1919; 
Guldpilen,  1920).  —  C.  räknas  nu- 
mera till  Englands  mest  betydan- 
de moderna  författare.  Hans  dikt- 
ning bygger  helt  på  egna  upple- 
velser, sedda  genom  ett  roman- 
tiskt temperament.  Till  stil,  tek- 
nik och  stämningsinnehåll  upp- 
visar den  flera  genom  hans  sla- 
viska härstamning  betingade  av- 
vikelser från  samtida  engelsk  lit- 
teratur och  har  därigenom  verkat 
befruktande  på  den  yngre  förfat- 
targenerationen i  England. 

*Conrad  v.  Hötzendorf, 
Franz,  avled  1925.  Han  skrev 
under  sina  sista  år  ett  ofullbordat 
arbete  Aus  meiner  Dienstzeit  1906 
—1918   (5  dir,  1921—25). 

*Constantine  hade  1926  94,000 
inv.,  därav  44,000  européer. 

Constitucion  [-tothiå'n],  stad 
i  mell.  Chile,  vid  floden  Maules 
utlopp  i  Stilla  havet.  Hamnstad 
och  livligt  besökt  badort.  7,000 
inv.  (1926). 

*ConvalIaria.  C.  polygo'natu7n, 
C.  multiflo'ra  och  C.  verticilla' ta 
kallas  vanl.  resp.  Polygonatum 
officina'le,  Polygonatum  multiflo'- 
rum  och  Polygonatum  verticilla'- 
tum. 

Cooch  Behar  [kotj  beha'a],  in- 
födingsstat i  presidentskapet 
Bengalen,  s.  om  Bhutan.  3,414 
kvkm.  592,000  inv.  (1921). 

*Cook.  1.  På  James  C:s 
andra  resa  i  Stilla  havet  med- 
följde bl.   a.   svensken  A.   Sparr- 


man (jfr  d.  o.).  —  2.  Resebyrån 
(T  hos.  C  o  ok  &  Son),  vars 
huvudkontor  finnes  i  London,  har 
1926  upprättat  en  filial  i  Sthlm. 
—  3.  Sir  J  o  s  e  p  h  C.  lämnade 
posten  som  high  commissioner  i 
London  1927. 

*CooIgardie  är  numera  bety- 
delselöst. Huvudort  i  guldfältet 
är  Kalgoorlie  n.ö.  om  C. 

Coolidge  [ko'lidj],  Calvin, 
f.  1872,  nordamerikansk  advokat 
och  republikansk  politiker.  För. 
Stat:s  30  :e  president  1923—29. 
C.  var  1910 — 11  borgmästare  i 
Northampton,  Massachusetts,  och 
1919 — 20  denna  stats  guvernör. 
1920  vald  till  För.  Stat: a  vicepre- 
sident, blev  han  vid  presidenten 
Hardings  död  1923  dennes  efter- 
trädare och  valdes  nov.  1924  till 
president  även  för  perioden  1925 
— 29.  C.  bröt  under  sin  president- 
tid med  den  isoleringspolitik,  som 
kännetecknade  hans  företrädares 
verksamhet,  och  sökte  åter  till- 
varataga Amerikas  intressen  i 
den  europeiska  politiken.  Han  ar- 
betade på  att  återställa  gott  för- 


ord,   som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under  H   eller   K. 
18.  —  L  e  s.  Suppl. 


547 


Coomb — Corneille 


548 


Calvin  Coolidge. 


liållande  till  de  forna  fiendemak- 
terna och  sökte  befordra  avrust- 
ningstankcn  bl.  a.  genom  att  sän- 
da ombud  till  den  i  Geneve  1927 
hållna  flottavrustningskonferen- 
sen  (se  Nationernas  För- 
bund. SuppL).  Av  avgörande  be- 
tydelse för  såväl  För.  Stat:s  in- 
ternationella prestige  som  C:s 
egen  auktoritativa  ställning  var 
den  framgångsrika  ekonomiska 
politik,  som  C.  bedrev  och  vars 
märkligaste  resultat  voro  en  be- 
tydande skatteminskning  och  en 
enastående  industriell  högkon- 
junktur. C.  blev  1929  direktör  i 
Life  Insurance  Company  i  New 
York.  Se  vid.  N  o  r  d  -  A  m  e  r  i  - 
k  a  s  Förenta  Stater  s]}. 
947  f.  och  Suppl. 

Coomb,  se  C  o  m  b.  Suppl. 

*Cooper.  7.  James  C.  avled 
1922   (ej  1923). 

*Coorg  har  en  yta  av  4,100 
kvkm. 

*Copeau,  Jacques,  har  efter 
Théutre  du  Vieux-Colombiers  upp- 
hörande   1924   bl.    a.   verkat   som 


uppläsare.  Som  dramatiker  liar 
han  gjort  sig  gällande  bl.  a.  med 
Mnison  mitalc,   (1924). 

Copec  [kåo'pek],  förk.  för  Con- 
ference  on  Christian  politics,  eco- 
nomics  and  citizenship,  en  1924  i 
Birmingham  samlad  kongress,  vid 
vilken  de  politiska,  ekonomiska 
och  sociala  frågorna  behandlades 
från  kristna  synpunkter. 

Cops  [kapps],  se  Spinning 
sp.  1320. 

Corbusier,  se  Le  Corbu- 
s  i  e  r.  Suppl. 

*C6rdoba.  1.  C.  hade  1927 
602,000  inv.  —  2.  C.  hade  1927 
81,000  inv.  —  3.  C.  omfattade 
1928  173,300  kvkm.  med  1  mill. 
inv.  —  4.  C.  hade  1928  221,000 
inv.  I  staden  finnes  även  Argen- 
tinas förnämsta  astronomiska  ob- 
servatorium. 

Corduroy  [kå'd8råj  1.  kå'djo- 
råj  ] ,  se  K  i  n  g  s  c  o  r  d. 

Cordyli'ne,  växtsläkte  (fam. 
Lilia'ceae),  ört-,  busk-  1.  trädar- 
tade,  med  långa,  smala,  ofta  bro- 
kiga blad,  odlas  ofta  som  dekora- 
tiva bladväxter.  De  kallas  ofta, 
oriktigt,  Dracae'na  (jfr  Drak- 
blodsträd). 

*Corelli,   Marie,   avled   1924. 

*Corinth,  Lovis  (ej  Louis), 
avled   1925. 

*Cork.  1.  C.  hade  1926  366,000 
inv.,  därav  78,000  i  staden  C. 
Denna  är  säte  för  ett  imiversitets- 
college.  Dess  uthamn  är  det  på  en 
ö  i  Cork  Harbour  belägna 
Queenstown  (iriska  Cobh), 
som  är  viktig  överfartsort  till 
England  och  anlöpes  av  emigrant- 
ångare till  För.  Stat.  Queenstowni 
hade  1926  7,000  inv. 

*  Corneille.  1.  Pierre  C.  So- 
race  och  Cinna  uppfördes  första 
gången  1640,  Polyeucte  och  Le 
menteur  1643.  Åtskilliga  av  C:s 
dramer  uppfördes  i  Sverige  på 
1700-t.  och  föreligga  i  övers,  från 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under  H   eller    K, 


549 


Cornell — Costa 


550 


samma  tid,  Cid  även  i  modern 
övers,  av  K.  G.  Ossiannilsson 
(1927). 

Cornell,  Henrik,  f.  1890, 
konsthistoriker,  docent  i  Uppsala 
1918.  Eft€r  att  ha  ägnat  sig  åt 
studiet  av  svensk,  spec.  norr- 
ländsk, medeltidskonst  och  fram- 
trätt med  ikonografiska  special- 
midersökningar,  ss.  Biblia  paupe- 
rum  (1925),  har  C.  i  sin  senaste 
produktion  sysslat  även  med 
konstteoretiska  problem  { Karak- 
terisering sproblemet  i  konstveten- 
skapen,  1928). 

Corniche  [-ni'sj],  La  C,  ital. 
Linea  della  Cornice,  benämning 
på  den  för  sina  natursköna  om- 
givTiingar  berömda  vägen  längs 
Rivieran.  Spec.  avses  med  C.  hu- 
vudvägen mellan  Mentone  och 
Nizza,  som  till  skillnad  från  nya- 
re, därmed  parallella  vägar  kallas 
LaGrandeC. 

Cornu  [-ny'],  Marie  Al- 
fred, f.  1841,  d.  1902,  fransk 
fysiker,  prof.  i  Paris  1867,  upp- 
mätte gravitationskonstanten  och 
gjorde  många  optiska  undersök- 
ningar, av  vilka  hans  mätning  av 
ljushastigheten  enl.  Fizeaus  me- 
tod är  mest  känd. 

*Corpus  betecknar  även  mitt- 
partiet av  ett  altarskåp  (jfr 
Altare  sp.  336). 

Corrai,  se  Valdivia. 

Correspondant,  Le  C.  [le 
kåraspårjda'!)],  fransk  tidskrift, 
grundad  1843,  utgiven  i  Paris.  C, 
som  utkommer  två  gånger  i  måna- 
den, har  ett  blandat  politiskt, 
ekonomiskt  och  litterärt  innehåll 
samt  har  gjort  sig  känd  för  sina 
goda   utrikespolitiska    översikter. 

*Corrientes.  1.  C.  omfattade 
1928  86,850  kvkm.  med  421,000 
inv. 

Corrie're  della  Se'ra,  Il  C, 
Italiens  största  tidning  (Milano), 
grundad  1876.  Urspr.  liberal,  för- 


de den  en  förbittrad  kamp  mot 
fascismen  men  tvangs  att  upp- 
höra med  sin  opposition  och  är 
numera  fascistisk.  Upphs  storlek 
c:a  600,000  ex. 

Corse  [kårrs],  franska  namnet 
på  Korsika. 

Corti'na  d'Ampezzo  [-pä'tt- 
så],  ort  i  Venezia  Tridentina,  n. 
Italien,  belägen  1,227  m.  ö.  h.  i 
Dolomit-Alperna,  i  den  av  Piaves 
biflod  Boite  genomflutna  A  m  - 
pezzodalen.  Vintersportplats 
och  kurort.  C:a  10,000  inv. 

Cortot  [-tå'],  Alfred,  f. 
1877,  schweizisk  pianist,  huvud- 
sakl.  verksam  i  Frankrike,  där 
han  vunnit  utomordentligt  anse- 
ende som  konsertspelare.  C.  har 
även  tills,  med  J.  Thibaud  (se 
d.  o.)  och  den  spanske  violoncel- 
listen  P.  Casals  framträtt  som 
kammarmusiker. 

cosec,  funktionstecken  för 
cosekant  (se  Trigonometri 
sp.   1328). 

*Cosgrave,  William  Tho- 
mas, avgick  i  dec.  1922  som  pre- 
sident i  Dail  Eireann  och  är  se- 
dan s.  å.  president  i  exekutivrå- 
det. Han  var  finansminister  1922 
— 23  och  försvarsminister  1924 
samt  var  1923  medlem  av  N.  F:s 
delegeradeförsamling.  C.  har  ned- 
lagt ett  framgångsrikt  arbete  på 
organiserandet  av  fristatens  för- 
valtning. Se  Irland.  Suppl. 

Co'sinusteoremet,  se  Trigo- 
nometri  sp.   1329. 

Cosma'terna,  benämning  på  en 
under  1100 — 1300-t.  verksam 
krets  av  romerska  arkitekter, 
bildliuggare  och  dekoratörer,  till- 
hörande olika  släkter  men  arbe- 
tande i  samma  dekorationsstil  (se 
vid.  Mosaik  sp.  266  f.) .  Namnet 
härleder  sig  av  att  i  två  av  dessa 
släkter  dopnamnet  C  o  s  m  a  s 
ofta  återkommer. 

Co'sta,     Affonso,    f.     1871, 


Ord,    som  ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under  H   eller   K. 


551 


Costa  Rica — Coué 


552 


portugisisk  jurist  och  politiker. 
C,  som  var  en  av  ledarna  för  re- 
volutionen 1910,  har  flera  gånger 
varit  konseljpresident  ocli  var 
1919  delegerad  vid  fredskonferen- 
sen i  Paris.  1920  och  1925  var  C. 
medlem  av  N.  F :  s  delegeradef ör- 
samling. 

*Costa  Rica  anmälde  1925  sitt 
utträde  ur  N.  F. 

Cosway  [kå'ssoej],  Richard, 
f.  1742,  d.  1821,  engelsk  målare. 
Mindre  betydande  i  sina  oljefärgs- 
porträtt, är  C.  sin  tids  skickli- 
gaste miniatyrmålare  i  sina  akva- 
rellminiatyrer, som  utmärkas  av 
en  utomordentlig  friskhet  i  fär- 
gen, levande  individualisering  och 
virtuos  teknik.  Se  ill.  till  M  i  - 
n  i  a  t  y  r  m  å  1  n  i  n  g  sp.  92. 

cot,  funktionstecken  för  cotan- 
gent  (se  Trigonometri  sp. 
1328). 

Cöte  d'Azur  [kat  da§y'r],  se 
A  z  u  r  k  u  s  t  e  n. 

*C6te-d'0r.  2.  Folkmängden 
hade  1926  stigit  till  329,000. 

*Cotopaxi,  se  ill.  till  Vul- 
kan e  r. 

Cotswold  Hills  [kå'ttsoAold 
hill§],  annan  form  för  Cotteswold 
Hills  (se  Storbritannien 
sp.  20  f.). 

*Cotta.  Förlaget  flyttades 
1810  till  Stuttgart  och  gick  1889 
ur  familjens  ägo,  varefter  det 
benämnes  J.  G.  Cotta'sche  Buch- 
handlung  Nachfolger.  Bland  dess 
publikationer  märkes  även  en 
synnerligen  förnämlig  instruktiv 
upplaga  av  klassiska  pianokompo- 
sitioner (utgiven  under  ledning 
av  S.  Lebert,  H.  v.  Biilow,  F. 
Liszt  m.  fl.). 

Cottbus,  se  K  o  1 1  b  u  s.  Suppl. 
Cotteswold   Hills    [kå'ttsoAold 
hill§] ,    se    Storbritannien 
sp.  20  f. 

*Cottet,  Charles,  avled 
1925. 


Cottrells      gasreningsprocess 

[kå'ttrals],  en  av  nordamerikans- 
ke kemisten  Frederick 
Gardner  Cottrell,  f.  1877, 
utexperimenterad  metod  för  av- 
skiljande av  stoftpartiklar  och 
vätskedroppar  i  gaser  från  in- 
dustriella ugnar.  Principen  inne- 
bär, att  elektriskt  negativt  ladda- 
de partiklar,  vilka  befinna  sig  i 
ett  elektriskt  fält,  röra  sig  mot 
den  positiva  polen.  Anordningen 
består  av  ett  1.  flera  lodrätt  ståen- 
de ledande  jordförbundna  rör,  vil- 
ka genomströmmas  av  gaserna.  I 
centrum  av  dessa  rör  hänga  nega- 
tivt laddade  linor,  vilka  från  ett 
likriktaraggregat  hållas  vid  c:a 
50,000  volts  spänning.  Gasen 
strömmar  sakta  upp  genom  rören, 
och  stoftet  utfälles  på  rörväggar- 
na. Energiförbrukningen  är  låg. 

Coty  [-ti'],  Frangois,  f. 
1874,  fransk  parfynifabrikant  och 
tidningsägare.  C.  startade  1927 
den  starkt  nationalistiska  och  re- 
aktionära tidningen  TAmi  du 
peuple.  Han  äger  även  le  Figaro 
(se  d.  o.  även  Suppl.). 

Coudenhove-Kale'rgi  [koden- 
hå'fe  1.  k?io-],  Richard,  se 
Paneuropa. 

Coué  [koe'],  Émile,  f.  1859, 
d.  1926,  apotekare  i  Nancy  till 
1910,  ägnade  sig  sedan  helt  åt 
en  själsläkekonst,  som  under  det 
senaste  årtiondet  vunnit  stor 
ryktbarhet,  bl.  a.  i  Sverige.  Den- 
na s.  k.  Couémetod  avser  behand- 
ling av  psykiska  lidanden,  när- 
mast av  neurastenisk  typ,  med 
hypnos  och  suggestion  (se  dessa 
ord).  Ss.  fritt  praktiserande  hyp- 
notisör  i  Nancy  använde  C.  till 
en  början  den  hävd\mnna  meto- 
den, enl.  vilken  patienten  hade  att 
passivt  avvakta  de  suggestions- 
impulser, som  hypnotisören  fann 
lämpliga.  Men  efter  hand  kom 
han  att  allt  starkare  räkna  med 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under   H   eller   K. 


553 


de  Coulomb — Cripple  Creek 


554 


patientens  aktiva  förmåga  av 
självsuggestion'  (se  Sugges- 
tion) samt  betydelsen  av  att 
låta  de  mera  speciella  suggestions- 
maningarna få  sin  medelpunkt  i 
en  allmän  hälsostimulerande  sug- 
gestionsformel. En  sådan  formel 
ansåg  sig  C.  ha  funnit  i  orden: 
"Dag  för  dag  och  i  varje  avseende 
mår  jag  allt  bättre  och  bättre", 
en  formel,  som  patienten  15  a  20 
gånger  i  följd  har  att  upprepa 
morgon  och  afton.  C.  utgav  bl.  a. 
La  maitrise  de  soi-méme  (1913; 
Hur  man  vinner  herravälde  över 
sig  själv,  1923). 

*de  Coulomb,  Ch.  A.,  se  även 
Cavendish.  Suppl. 

Coupee,  se  Automobil. 
Suppl.  sp.  200. 

*  la  Cour,  Poul,  se  även  T  o  n  - 
hjul. 

Courage   [kora'j],  fr.,  mod. 
*Courteline,  Georges,  avled 
1929. 

Covelli'n,  kopparindigo, 
CuS,  ett  blått,  till  bländegruppen 
hörande  mineral,  som  uppträder 
sekundärt  på  kopparkis  och  kop- 
parglans. Förekommer  bl.  a.  i 
Chile  och  Bolivia. 

*Coventry  hade  192S  152,000 
inv. 

Cradock  [kr8e'ddåk],  sir 
C  h  r  i  s  t  o  p  h  e  r,  f.  1862,  d.  1914, 
brittisk  amiral,  se  C  o  r  o  n  e  1. 

Crag  [krsegg],  engelsk  benäm- 
ning på  pliocen  1.  yngsta  delen 
av  tertiär    (jfr  Red  crag). 

*Craig.  1.  Sir  James  C.  blev 
1927  viscount  Craigavon  of 
Stormont. 

Cra'mer,  Gabriel,  f.  1704, 
d.  1752,  schweizisk  matematiker, 
prof.  i  Geneve  1724,  utgav  1750 
ett  viktigt  verk  om  algebraiska 
kurvor,  i  vilket  bl.  a.  determi- 
nantteorin  utvecklas. 

*Cranach.  1.  Lucas  C.  d.  ä. 
Vid  sidan  av  sin  verksamhet  som 


Émile  Coué. 

målare  arbetade  C.  som  koppar- 
stickare  och  som  tecknare  för  trä- 
snitt. Inom  sistnämnda  verksam- 
hetsgren karaktäriseras  han  av 
en  kalligrafisk  linjeföring  och  ett 
livligt  intresse  för  flerfärgstryck. 

Cra'niakalk  (efter  brakiopod- 
släktet  Cra'nia)  en  på  Själland 
och  möjligen  även  i  s.v.  Skåne 
förekommande  bergart,  som  ut- 
gör kritsystemets  allra  översta 
avdelning. 

Crawl,  se  Simning  sp.  577 
samt  Suppl. 

Création  [kreas-jå'r)],  fr.,  ska- 
pelse, spec.  modeskapelse. 

*Créme,  se  även  Likör. 

*Creutz.  1.  Lorens  C.  d.  ä. 
blev  efter  G.  O.  Stenbock  chef  för 
amiralitetskollegium  1675  och 
befälhavare  för  flottan  1676. 

*Crewe,  lord,  lämnade  1928 
posten  SS.  ambassadör  i  Paris. 

Cri'men  lae'sae  majesta'tis, 
se  Majestätsbrott. 

Cripple  Creek  [kri'ppl  krik], 
guldfält  i  Colorado,  För.  Stat., 
s.v.  om  Pike's  Peak.  Guldet  före- 
kommer på  gångar,  som  genom- 
sätta  en  breccia.  Fyndigheterna, 
som  började  bearbetas  1891,  voro 


Ord,   som  ej  återfinnas  under  C,  torde  sökas  under  H  eller  K. 


555 


Crisiana — Crossword 


556 


Benedetto  Croce. 

en  gång  För.  Stat:s  förnämsta 
men  äro  nu  nästan  uttömda. 

Crisiana  [krisja'-],  landskai^  i 
v.  Rumänien,  n.  om  ^laros.  17,717 
kvkm.  1,158,000  inv.  (1925).  Hu- 
vudstad Grosswardein. 

Cristobal  [-tå'val],  hamnstad 
i  Panamakanalzonen,  invid  det 
till  rep.  Panama  hörande  Colön. 
C.  är  den  n.  motsvarigheten  till 
Balboa  och  anlöpes  numera  av 
samtliga  fartyg  i  utrikesfart,  som 
förr     angjorde   Colön.    9,000   inv. 

Cristobali't,  mineral,  bestående 
av  kiselsyra  och  närbesläktat  med 
tridymit  (se  d.  o.).  C.  är  vid  van- 
lig temperatur  tetragonalt,  ovan- 
för 220°   reguljärt. 

*Croce,  Benedetto,  var 
1920 — 21  undervisningsminister  i 
Giolittis  ministär  och  har  under 
senare  år  tillhört  den  liberala 
oppositionen  mot  fascismen.  • — 
C:s  estetik  med  dess  betonande  av 
den  intima  samhörigheten  mellan 
konstverkets  innehåll  och  form  — 
formen  är  ingenting  annat  än 
innehållets  adekvata  gestaltning 
—  har  under  senare  år  väckt  allt 
större  uppmärksamhet.  Präglad 
av    C:s    universella    lärdom    och 


glänsande  framställningskonst  är 
hans  Storia  d'Italia  dal  1871  al 
1915  (1928). 

Cro'cus.  Kem.  Gammal  be- 
nämning för  röda  1.  mörkgula 
metallföreningar,  ingår  ännu  i 
namnet  C.  Ma'rtis  (se  Poler- 
r  ött). 

*Croiset.  M.  J.  A.  C.  avled 
1923. 

Cromlech  [krå'mmlek],  se 
Megalitiska    monument. 

Crompton  [krå'mmt8n],  Sa- 
muel, se  S  p  i  n  n  i  n  g  sp.  1316. 

♦Cronstedt.  3.  K.  J.  C.  Bland 
C:s  byggnader  märkes  även  tyg- 
huset vid  Artillerigården  i  Stock- 
holm (se  ill.  till  d.  o.  sp.  1627— 
28).  I  samarbete  med  J.  E.  Carl- 
berg framlade  C.  1768  ett  projekt 
till  börshus  i  Sthlm,  vilket  ut- 
fördes i  av  E.  Palmstedt  delvis  om- 
arbetad form  (se  ill.  till  Stock- 
holm sp.  1615—16).  Drottning- 
holmsteatern tillskrives  numera 
K.  F.  Adelcrantz. 

Crookes'  mörka  rum  [kroks], 
detsamma  som  katoddunklet  (se 
fig.  2  till  Urladdnings- 
fenomen). 

Crooks  [kroks],  Richard, 
f.  1900,  nordamerikansk  sångare 
(tenor).  C,  som  har  en  präktigt 
klingande,  förträffligt  utbildad 
stämma  och  sjunger  med  artistisk 
förfining,  har  i  För.  Stat.  och 
Europa  (Sthlm  1928)  vunnit 
stora  framgångar  som  opera-  och 
konsert  sångare. 

Crossword  [krå'so8d],  eng., 
korsord,  ordfläta,  benäm- 
ning på  en  gåta,  vars  lösning  be- 
står i  utfyllande  av  en  samling 
rutor  med  bokstäver,  vilka  till- 
sammans skola  bilda  på  förhand 
bestämda  ord.  I  vissa  av  dessa 
rutor  äro  utsatta  nummer,  vilka 
hänvisa  till  i  marginalen  lämna- 
de uppgifter  ("nyckelord"),  som 
till     ledning    för    problemlösaren 


Ord,   som  ej  återfinnas  under  C,   torde  sökas  under  H  eller  £. 


557 


Croydon — Cuno 


558 


lämna  upplysning  om  de  åsyf- 
tade ordens  innebörd. 

*Croydon,  som  1927  hade 
212,000  inv.,  är  beläget  i  grevsk. 
Siirrey,  s.  om  London.  C:s  nyligen 
fullbordade  nya  flygstation  är  en 
av  de  största  anläggningarna  i 
sitt  slag. 

*Crozetöama  tillhöra  sedan 
1924  i  sin  helhet  Frankrike  och 
administreras  under  Madagaskar. 

Cru,  se  V  i  n  sp.  829. 

Cruzia'na,  krypspår  av  lägre 
djur,  bl.  a.  i  den  underkambriska 
sandstenen  i  Västergötland  och 
Estland.  C.  bildar  på  sandstens- 
lagrets undersida  tvenne  paral- 
lella med  tvärribbor  försedda 
åsar,  vilka  således  utgöra  en  na- 
turlig avgjutning  av  spåret  (jfr 
Fossila    spår.    Suppl.). 

Csorba  [tjå'rba],  se  étrbské 
P 1  e  s  o.  Suppl. 

Cuers-Pierrefeu  [kyä'r  pjär- 
fö'],  marin  flygstation  i  dep.  Var, 
s.ö.  Frankrike,  n.ö.  om  Toulon, 
med  två  luftskeppshangarer. 

Cullinandiamanten  [k9'lli- 
ngn-],  den  största  kända  diaman- 
ten, funnen  i  Premiergruvan  vid 
Pretoria      1905,      vägde      oslipad 


Wilhelm  Cuno. 


Cruziana. 
3,024  karat  och  är  alldeles  färg- 
lös. Den  skänktes  av  Transvaals 
befolkning  till  Edvard  VII.  1908 
klövs  stenen  och  slipades,  varvid 
erhöUos  bl.  a.  4  större  briljanter 
om  resp.  516,  309,  92  och  62  ka- 
rats vikt,  numera  tillhörande  de 
brittiska  kronjuvelerna. 

Culmann  [ko'l-],  Karl,  se 
Grafostatik  sp.  1430. 

*Cumberland.  3.  E  r  n  s  t  A  u  - 
g  u  s  t,  hertig  av  C,  avled   1923. 

Cumbrepasset  [ko'mmbre-],  se 
Anderna. 

Cuinmingtoni't,  ett  tradigt 
amfibolmineral,  närmast  besläk- 
tat med  antofyllit  (se  A  m  f  i  b  o  - 
1  e  r.  Suppl.). 

Cu'mulo-ni'mbus  (av  lat.  cu'- 
mulus,  kulle,  och  ni'mbus,  moln), 
åskmoln  1.  bymoln,  se 
Moln  sp.   177  samt  ill.  sp.   178. 

Cuneo  [ko'-],  se  C  o  n  i.  Suppl. 

*Cuno,  Wilhelm,  avgick  ss. 
rikskansler  sept.  1923  på  grund 
av  svårigheterna  att  genomföra 
den  ekonomiska  stabiliseringen 
och    samtidigt    vidmakthålla  det 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under  H   eller   K. 


559 


Cup — Curwood 


560 


Sig-urd  Curman, 

passiva  motståndet  mot  Euhr- 
ockupationen. 

Cup  [kapp],  eng.,  skål,  pokal; 
prispokal,  vanl.  vandringspris  i 
idrottstävling.  Till  de  mest  kända 
C.  hör  Engelska  cupen  (The  Asso- 
ciation Cup),  instiftad  för  fot- 
bollsspel i  England  1871,  och 
Davis  Cup  (se  d.  o.  Suppl.). 

*Cuprit,  jfr  Tegelmalm. 

*Cura5ao.  Guvernementet  hade 
1927  61,000  inv.,  därav  41,000  på 
ön  C.  Willemstad  har  radioför- 
bindelse med  Amsterdam  och  New 
York,  S:t  Martin  med  New  York. 
På  C.  äger  Royal  Dutch-Shell  ett 
väldigt  raffinaderi  för  rening  av 
bergolja  från  Venezuela. 

Cu'ra  poste'rior,  lat.,  en  se- 
nare omsorg. 

*de  Curel,  F  r  a  n  c  o  i  s,  avled 
1928.  I  Sthlm  uppfördes  1925  C:s 
drama  Terre  inhumaine  (Brin- 
nande jord). 

*Curie,  Pierre,  utförde  även 
magnetiska  undersökningar  och 
visade,  att  järns  permeabilitet 
hastigt  avtar  vid  uppvärmning 
över  c:a  760°  C.   (Curiepunkten). 

Curie    [kyri'],    enhet    för    ra- 


diumemanation  (se  R  a  d  i  u  m  sp. 
807). 

*Curityba  har  universitet. 

Curl,  se  Vektor  sp.  548. 

*Curman.  2.  Sigurd  C.  blev 
1923  riksantikvarie.  Han  har  ss. 
sådan  bl.  a.  nedlagt  ett  energiskt 
arbete  på  lösandet  av  nybyggnads- 
frågan för  Statens  historiska  mu- 
seum (se  d.  o.  Suppl.)  och  för 
landsortsmuseernas    organisation. 

Currfculum  vi'tae,  lat.,  lev- 
nadslopp. 

Curtea  de  Arges  [ko'rrtea  de 
a'rgesj],  stad  i  Stora  Valakiet, 
Rumänien,  vid  övre  Arges.  Bis- 
kopssäte med  berömd  katedral  (se 
Rumäniskkonst).  6,000  inv. 

Curtis  [k3'tis],  Charles,  f. 
18G0,  nordamerikansk  politiker 
och  advokat.  C,  som  är  en  av  det 
republikanska  partiets  ledare,  till- 
hörde senaten  1907 — 13  och  åter- 
inträdde där  1915.  C.  valdes  1928 
till  För.  Stat:s  vicepresident. 

Curtisturbin  [k3'tis-],  se 
Ä  n  g  t  u  r  b  i  n  sp.   1473. 

*Curtius.  3.  Theo  do  r  C.  av- 
led 1928. 

Curtius  [ko'rrtsios].  1.  Ju- 
lius C,  f.  1877,  tysk  politiker 
och  jurist.  Tnvald  i  riksdagen 
1920,  tillhör  C.  tyska  folkpartiet 
och  är  sedan  1926  riksekonomi- 
minister. —  2.  Ernst  Robert 
C,  f.  1886,  tysk  litteraturhistori- 
ker och  essayist,  prof.  i  romansk 
filologi  i  Marburg  1920,  i  Heidel- 
berg 1924.  C.  har  genom  sina  ar- 
beten över  modern  fransk  littera- 
tur (bl.  a.  Die  literarischen  Weg- 
bcreiter  des  neuen  Franlcreich, 
1919;  Französischer  Geist  im 
neuen  Europa,  1925)  banat  väg 
för  denna  i  Tyskland. 

Curwood  [k8'ood],  James 
Oliver,  f.  1878,  d.  1927,  nord- 
amerikansk författare,  har  skild- 
rat livet  i  n.  Kanadas  vildmarker 
och    Alaska   i    en    rad    även   till 


Ord,   som  ej   återfinnas  under  C,  torde  sökas  under  H  eller   K. 


561 


Curzon — Cyanvätebehandling 


562 


svenska  översatta  romaner,  som 
ofta  ha  en  mot  civilisationen  rik- 
tad tendens. 

*Curzon,  lord,  avled  1925.  Han 
var  utrikesminister  även  i  Bald- 
wins  första  ministär  1923 — 24 
och  tillhörde  från  1924  till  sin 
död  Baldvvins  andra  ministär  som 
lordpresident  och  överhusets  le- 
dare. 

Cushendun  [ka'sj8nd9n],  Ro- 
nald McNeill,  baron  C,  f. 
1S61,  brittisk  politiker.  C,  som 
invaldes  i  underhuset  1911,  var 
parlamentarisk  understatssekre- 
terare för  utrikes  ärenden  1922 — • 
24  och  1924 — 25,  blev  finanssek- 
reterare 1925  och  var  1927 — 29  ss. 
kansler  för  hertigdömet  Lancas- 
ter  medlem  av  Baldwins  ministär 
samt  brittisk  representant  i  N.  F. 
C,  som  deltagit  i  diskussionerna 
i  avrustningsfrågan,  var  hösten 
1928  under  Chamberlains  sjuk- 
dom vikarierande  utrikesminister. 

Cushionring,  se  Velociped 
sp.  564. 

Custo'dia  hone'sta,  se  Straff - 
lagstiftning. 

Cu'stos  mo'rum,  lat.,  sedernas 
väktare,  ordningsman,  urspr.  an- 
vänt om  ordningsmannen  i  den 
gamla  latinskolans  klasser. 

*Cutch  är  sedan  1924  en  av 
Västra  Indiens  stater    (se  d.  o.). 

Cvijic  [tsvi'jitj],  Jovan,  f. 
1865,  d.  1927,  jugoslavisk  geograf, 
prof.  i  Belgrad  1893,  har  främst 
utfört  betydelsefulla  undersök- 
ningar rör.  Balkanhalvöns  geo- 
morfologi  och  utgivit  ett  stort 
verk  om  Serbiens  bebyggelse. 

Cya'nami'd,  CNlsrHj,  kemisk 
förening,  som  uppkommer,  då 
klorcyan,  CICN,  behandlas  med 
gasformig  ammoniak.  C.  bildar 
små  färglösa  kristaller,  som 
smälta  vid  +40°.  Om  C:s  kal- 
ciumförening, kalciumcyanamid, 
se  Karbidkväve. 


Cyani'dprocessen,     se    Guld 

sp.  97. 

Cyanu'rsyra,  se  T  r  i  a  z  i  n  e  r. 

Cya'nvätebehandling  för  dö- 
dande av  ohyra  (jfr  d.  o.)  medför 
avsevärda  risker  för  kringboende 
till  den  lägenhet,  där  C.  utföres. 
Trots  noggranna  försiktighetsreg- 
ler, utarbetade  av  Medicinalsty- 
relsen, ha  upprepade  dödsfall  in- 
träilat,  emedan  gasen  så  lätt 
tränger  igenom  obetydliga  otät- 
heter i  väggar  och  golv  och  å 
andra  sidan  vid  otillräcklig  väd- 
ring  kan  kvarstanna,  spec.  i  säng- 
kläder och  födoämnen.  Den  var- 
ning, som  ges  av  dess  karaktäris- 
tiska bittermandellukt,  är  ej  all- 
tid tillräcklig,  ty  dels  minskar 
luktorganets  känslighet  för  cyan- 
väte  ganska  fort,  dels  tyckas 
många  personer  överhuvud  ha 
svårt  att  känna  lukten  av  den- 
samma. Vid  behandling  av  bostä- 
der torde  i  allm.  erfordras  y-2  vo- 
lymsprocents gaskoncentration 
under  en  tid  av  8 — 10  timmar. 
Den  som  leder  en  C.  skall  en  dag 
i  förväg  vid  dagsljus  noggrant 
undersöka  den  lägenhet,  som  skall 
behandlas.  Befinnes  fara  före- 
ligga för  spridning  av  gasen  till 
andra  lägenheter  (otätheter  som 
ej  gå  att  täta)  skall  antingen 
huset  utrymmas  1.  ock  får  C.  ej 
företas.  Alla  som  kunna  beröras 
av  C.  skola  underrättas  i  tid  och 
erhålla  noggranna  instruktioner, 
muntliga  och  skriftliga.  Särskild 
uppmärksamhet  måste  ägnas  åt, 
att  lådor,  garderober  m.  m.  hållas 
öppna  under  vädring,  samt  att 
sängkläder,  stoppade  möbler  m.  m. 
dyl.  piskas  och  vädras  i  det  fria. 
Behandlade  rum  få  ej  tas  i  bruk, 
förrän  tillstånd  gives  från  ledaren 
av  C.  Med  fog  torde  starka  be- 
tänkligheter kunna  uppställas 
mot  användande  av  C,  då  hittills 
gällande    utförande    visat    sig    i 


Ord,   som  ej  återfinnas  under  C,  torde  sökas  under  H  eller   K. 


563 


Cykelsport — Cyklohexanol 


564 


flera  fall  dödsbringande.  Om  sät- 
tet för  C:s  utförande  är  stadgat 
i  Kungl.  kung.  7  okt.  1927  och  i 
Medicinalstyrelsens  kung.  1  nov. 
1927. 

Cykelsport.  Inom  C,  varmed 
i  allm.  avses  trampcykelsport 
(om  motorcykelsport  se  d.  o. 
Suppl.),  skiljer  man  mellan  ban- 
lopp  (jämte  stayerlopp)  och 
landsvägslopp.  1.  B  anl  o  p  p  kö- 
ras på  banor  av  betong  1.  trä  med 
mycket  branta  kurvor;  cyklarna 
ha  fasta  nav  (frihjulsnav  och 
alla  slags  bromsar  äro  bannlysta 
för  undvikande  av  kullkörningar 
etc).  Vid  1928  års  utgång  var 
världsrekordet  på  1  km.  1  min. 
12a  sek.  (satt  192S),  på  10  km. 
13  min.  40,4  sek.  (1914)  och  på 
100  km.  2  tim.  30  min.  39,4  sek. 
(1922).  De  förnämsta  timrekor- 
den  voro  samtidigt :  1  tim.  44,247 
m.  (1914),  5  tim.  171,375  m. 
(1913)  och  10  tim.  304,566  m. 
(1913).  De  mest  påfrostande  ban- 
loppen  äro  de  bl.  a.  i  Paris,  Ber- 
lin, Xew  York  och  Chicago  hållna 
sexdagarsloppen,  vilka  äro 
parlopp  och  oftast  köras  inomhus; 
den  ene  partnern  avlöser  den 
andre,  och  på  detta  sätt  kör  man 
både  dag  och  natt  för  att  tillryg- 
galägga  största  möjliga  våglängd 
(ett  tyskt  par  har  1929  tillrygga- 
lagt  över  340  mil).  Ä  bana  utföras 
även  s.  Ii.  s  t  a  y  e  r  I  o  p  p  [stä'e-] 
(av  eng.  staj/er,  stödjare),  varvid 
cyklisten  åker  efter  motorpace 
(eng.  pace.  steg) ,  d.  v.  s.  i  fullstän- 
digt vindskydd  bakom  en  särskilt 
konstruerad  motorcykel.  Härige- 
nom kunna  oerhörda  hastigheter 
uppnås  (belgiern  Linart  har  på  1 
tim.  tillryggalagt  122  km.).  —  2. 
Landsvägslopp  utgöra  den 
i  Sverige  populäraste  formen  av 
C.  Det  klassiska  svenska  loppet 
är  Mälaren  Runt  (hållet  se- 
dan 1892)  ;  bästa  tiden  på  den  c:a 


31  mil  långa  sträckan  uppnåddes 
1928  av  G.Johnsson  (10  tim.  1  min. 
21,0  sek.).  Bland  andra  svenska 
lopp  märkas :  Sexdagarslop- 
pet  (sedan  1924),  som  köres  i 
sex  dagsetapper  jämte  en  dags 
vila ;  banan,  som  numera  har  en 
längd  av  c:a  155  mil,  har  hittills 
för  varje  år  lagts  olika  men  alltid 
haft  Stockholm  till  mål;  Oslo- 
loppet (.sedan  1927) ,  som  köres 
i  —  sedan  1929  —  fem  dagsetap- 
per på  den  över  80  mil  långa  sträc- 
kan Oslo — Stockliolm.  Världens 
förnämsta  tävlingar  torde  vara 
Frankrike  Runt  ( sedan 
1903),  ett  urspr.  2,366  km.  långt 
lopp  (är  nu  5,286  km.  långt  och 
köres  i  22  etapper),  och  Bor- 
deaux— Paris  (sedan  1891), 
ett  577  km.  långt  lopp.  Officiella 
rekord  noteras  ej  för  landsvägs- 
lopp. - —  C.  sorterar  som  amatör- 
sport under  Union  Cycliste  Inter- 
nationale (bildat  1900  med  säte  i 
Paris),  till  vars  underavdelning- 
ar hör  Nordiska  Cykel  förbundet. 
1900  bildades  Svenska  Velociped- 
förbundet. —  C.  är  representerad 
på  Olympiska  spelens  program. 

Cykladerna,  se  Kyklader- 
n  a. 

*  Cykliska  föreningar.  Karbo- 
cykliska  föreningar  kallas  vanl. 
homocykliska  1.  isocyk- 
liska föreningar.  Jfr  A  1  i  - 
cvkliska  föreningar. 
Suppl. 

Cyklohexa'n,     se     H  e  x  a  - 

metylen. 

Cyklohexano'l,  hexahydro- 
f  e  n  o'  1,  CsHjiOH,  en  kamferluk- 
tande  vätska,  framställd  genom 
hydrering  av  fenol  med  väte  med 
användande  av  finfördelat  nickel 
som  katalysator.  C:s  acetat, 
adrona'lacetat,  användes 
som  lösningsmedel  för  nitrocellu- 
losa.  Ur  C.  framställes  butadien. 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under   H   eller   K. 


565 


Cylinder — D'Abernon 


566 


♦Cylinder.  En  godtycklig  C:s 
volym  är  produkten  av  ena  bot- 
tenytan och  vinkelräta  avståndet 
mellan  bottenytorna. 

Cylinderkondensation,  se 

Ängmaskin  sp.  1451. 

Cylinderlindning.  1.  Detsam- 
ma som  trumlindning.  Se  Elekt- 
riska maskiner  sp.  866  f. 
—  2.  Se  Elektriska  trans- 
formatorer. Suppl. 

Cylinderolja,  olja,  lämpad  för 
smörjning  av  kolvmaskiners  cy- 
lindrar. Se  tab.  1  till  Smörj- 
medel sp.  1063—64. 

Cy'nthia,    se    P  r  o  p  e  r  t  i  u  s. 

*  Cypern.  En  svensk  arkeolo- 
gisk expedition  under  ledning  av 
E.  Gjerstad  är  sedan  1927  syssel- 
satt med  utforskandet  av  C:s 
äldre  historia.  Ett  gravfält  vid 
Lapitos  har  givit  rika  fynd  från 
den  äldre  bronsåldern  och  från 
järnåldern.  I  Dali  (Idalion)  har 
en  helgedora,  vars  historia  sträc- 
ker sig  från  bronsåldern  till  den 
romerska  tiden,  och  i  Soli  en  tea- 
ter utgrävts.  På  berget  Vuni  ha 
ett  Atenatempel  med  en  mängd 
statyer  samt  ett  ståtligt  palats 
upptäckts.  I  närheten  därav  på 
en  ö  ha  de  första  paleolitiska  läm- 
ningarna på  C.  konstaterats.  Fyn- 
den synas  giva  vid  handen,  att 
koppar-  och  bronsåldern  direkt 
framgått  ur  öns  stenålder  redan 
före  3000  f.  Kr.,  således  långt  före 
hettiternas  uppträdande  på  C. 

Cypri'n,  se  V  e  s  u  v  i  a  n. 

Cyrtoli't,      ett     zirkonmineral, 


Cypern.  Lämningar  av  teatern  i  Soli. 

som    uppstått    ur    zirkon    genom 
upptagande  av  vatten. 
Cystei'n,  aminosyra, 

CHa-CH-COOH, 

I      I 

BH      NH2 
sönderdelningsprodukt  av  äggvite- 
ämnen. 

*Cystin,  aminosyra, 
HOOC— CH— CH2— 8-8-CH2— CH-COOH, 

I  I 

NH2  NH2 

sönderdelningsprodukt  av  ägg- 
vita. En  stor  del  av  svavlet  i 
äggvitan  finnes  i  form  av  C.  1.  i 
form  av  cystein  (se  d.  o.  Suppl.). 
Båda  dessa  omvandlas  lätt  i  var- 
andra, i  det  cystein  lätt  oxideras 
till  C.  och  detta  lätt  kan  reduce- 
ras till  cystein. 

Czar  [tsar],  äldre  form  för 
tsar. 

*Czestochowa  är  Polens  för- 
nämsta vallfartsort,  som  i  aug. 
och  sept.  besökes  av  över  300,000 
pilgrimer.  Det  är  även  en  bety- 
dande industristad. 


Ord,    som   ej   återfinnas   under  C,   torde   sökas  under   H   eller   K, 


D. 


*D'Abernon,  E  d  g  a  r  Vin- 
cent, avgick  1926  som  ambassa- 
dör   och    blev    s.    å.    viscount    D. 


Hans  minnen  från  Berlin  ha  bör- 
jat utges  under  titeln  An  ambas- 
sadör of  peace  (l:a  vol.  1929). 


567 


Dabrowa  Gornicza — Dahl 


568 


Dabrowa  Gornicza  [dåi)brå'va 
gårni'tja],  stad  i  dep.  Kielce,  s.v. 
Polen.  Centrum  i  ett  betydande 
stenkolsomrftde.  Metallindustri. 
42,000  inv.   (1921). 

Da'chle,  D  a  c  h  e  1,  oas  i  Egyp- 
ten, v.  om  Charge.  Odling  av 
dadelpalmer  m.  m.  Fosfatlager 
samt  (även  varma)  källor  och 
brunnar.  C:a  20,000  inv. 

Daci't,    kvartsförande    andesit. 

*Dackefejden.  Enl.  undersök- 
ningar av  G.  Hafström  1928  här- 
stammade Dacke  från  Södra  JNIöre 
hd.  Han  framträder  första  gången 
1536,  då  han  i  opposition  mot 
Gustav  Vasas  skattepolitik  dräpte 
en  kunglig  fogde.  Trol.  inledde 
han  sedermera  förbindelser  med 
B.  v.  Melen  och  liibeckarna,  och 
möjligt  är,  att  han  själv  1538 
besökt  Liibeck.  S.  å.  erhöll  Dacke 
mot  dryga  böter  nåd  för  sina 
förseelser.  1542  gjorde  han  sig 
skyldig  till  tvenne  nya  fogde- 
mord, som  blevo  den  tändande 
gnistan  till  D. 

Dadelplommon,  detsamma 

som  kakiplommon. 

*Daga.  1.  D.  utgör  tillika  ett 
tingslag  i  Nyköpings  domsaga.  ■ — 
2.  Trosa- Vagnhärads  förs.  (jfr 
Trosa-Vagnhärad)  är  se- 
dan 1924  förenad  med  Trosa 
stadsförs.  till  ett  pastorat. 

Dagbefäl,  befäl  vid  ett  trupp- 
förband, som  för  en  dag  1.  längre 
tid  har  överinseende  över  vissa  de- 
lar av  den  inre  tjänsten. 

*  Dagens  Nyheter.  Genom- 
snittsupplagan för  3:e  kvartalet 
1928  uppgick  till  över  122,000  ex. 

*Dagerrotypi,  jfr  P  a  n  n  o  - 
t  y  p  i. 

*Dagestan  omfattade  1926 
54,212  kvkm.  med  788,000  inv.  Det 
ingår  som  autonom  republik  i 
ESFSR.  Huvudstad  är  numera 
det  vid   Kaspiska  havet   belägna 


Mahatj-Kala,  tidigare  kallat 
Petrovsk    (32,000   inv.   1926). 

*Daggkåpa,  jfr  Alchemil- 
1  a.  Suppl. 

Daggört,   se   S  i  1  e  s  h  å  r. 

Dagjämningslinjen,  se  Lin- 
jen. 

*Dagmar,  Maria  Feodo- 
r  o  v  n  a,  rysk  kejsarinna,  avled  i 
Danmark   1928. 

Dagsbot,  plur.  dagsböter, 
i  strafflagskommissionens  1923 
framlagda  förslag  till  ny  svensk 
strafflag  benämning  på  de  bötes- 
enheter,  var  och  en  motsvarande 
viss  persons  ungefärliga  dagsin- 
kom.st,  som  till  bestämt  antal 
ådömas  honom  för  begången  för- 
seelse (t.  ex.  5  dagsböter,  varje 
dag  20  kr.,  =  100  kr.). 

Dagsmeja  (eg.  dagens  kraft, 
av  fsv.  vKcghin,  kraft),  den  upp- 
tining  av  snöytans  översta  lager, 
vilken  åstadkommes  genom  sol- 
strålningen mittpå  dagen  under 
eftervintern.  Det  genom  D.  uppti- 
nande snölagret  fryser  vanl.  under 
natten  och  ger  upphov  till  skare. 

*Dagstorp.  Sedan  1929  bilda 
Södervidinge,  Annelöv,  Norrvi- 
dinge  och  D.  ett  pastorat. 

Dahl.  1.  Adolf  D.,  f.  1868, 
jurist,  politiker.  D.  var  rådman 
i  Kristianstad  1904 — 18  och  ordf. 
i  Fastighetsregisterkommissionen 
1917—27.  Led.  av  F.  K.  1912—19 
och  sedan  1924,  tillhör  D.  dess  na- 
tionella parti  och  efterträdde 
1929  N.  Wohlin  som  finansmi- 
nister i  Lindmans  andra  mini- 
stär. —  2.  CarlGeorgWal- 
d  e  m  a  r  D.,  f .  1875,  trädgårds- 
man, förest,  för  Adelsnäs  träd- 
gårdsskola 1903—10,  för  Alnarps 
trädgårdsskola  från  1910.  En  av 
de  ledande  inom  trädgårdssköt- 
seln, särskilt  pomologin,  är  D.  för- 
fattare till  talrika  småskrifter  och 
uppsatser  inom  detta  område.  — 
3.  Hjalmar  D.,  f.  1881,  civil- 


569 


Dahlander — Dal 


570 


ingenjör,  konstruktör  hos  a.  b. 
Finshyttan  1907,  prof.  vid  Tek- 
niska högskolan  från  1915,  har 
gjort  sig  känd  som  framstående 
turbinkonstruktör  (jfr  Vatten- 
turbin  sp.  500). 

Dahlander,  Robert,  f.  1870, 
civilingenjör,  son  till  G.  R.  D., 
verkställde  den  första  utredning- 
en betr.  elektrisk  drift  å  statens 
järnvägar,  blev  1908  chef  för  Järn- 
vägsstyrelsens elektrotekniska  by- 
rå men  avgick  s.  å.  för  att  till- 
träda befattningen  som  chef  för 
Stockholms  gas-  och  elektricitets- 
verk, vilka  under  D:s  ledning 
kraftigt  utvecklats. 

*Dahlberg,  Knut,  blev  1928 
verkst.  direktör  i  Svenska  bank- 
föreningen och  lämnade  då 
Svenska   handelsbanken. 

Dahlgren,  Harald,  f.  1861, 
skolman.  D.  blev  rektor  vid  folk- 
skoleseminariet i  Uppsala  1905, 
var  undervisningsråd  i  Folkskol- 
överstyrelsen 1913 — 17  och  rek- 
tor vid  folkskoleseminariet  i 
Strängnäs  1917—26.  1911—14  var 
han  ordf.  i  Folkundervisnings- 
kommittén och  1924 — 26  i  de  då 
fungerande  skolsakkunniga.  D. 
har  verksamt  och  ofta  i  ledande 
ställning  deltagit  i  de  senaste  de- 
cenniernas omfattande  skolorgani- 
satoriska  arbete. 

Dahlquist,  Valdemar,  f. 
1888,  skådespelare,  har  särskilt 
vunnit  framgång  som  revyskåde- 
spelare samt  även  framträtt  som 
kuplett-    och    revyförfattare. 

Dahlskog,  Ewald,  f.  1894, 
konstnär.  D.  har  framträtt  som 
en  modernistisk  målare  av  ut- 
präglat dekorativ  läggning  (jfr 
ill.  till  Svensk  konst  sp. 
399).  Han  har  även  utfört  figur- 
kompositioner i  intarsia  i  Kon- 
serthuset och  Svenska  tändsticks 
a.  b:s  hus  i  Sthlm,  dekorerat 
biografen  China  därstädes  och  ss. 


konstnärlig  medarbetare  vid 
Kosta  sedan  1926  verksamt  bidra- 
git till  förnyelsen  av  svensk  glas- 
konst (se  d.  o.  Suppl.). 

*Dahlstiema,  Gun  no.  D:s 
Samlade  dikter  började  utges 
1920  av  Svenska  vitterhetssam- 
fundet. 

*  Daily  Graphic  uppgick  1927 
i  den  1909  grundade  Daily 
Sketch. 

*  Daily  News  sammanslogs 
1928  med  den  1893  grundade 
Westminster  Gazette  till 
Daily  News  and  West- 
minster Gazette. 

Daily  Sketch,  T  h  e  D.  [dh9 
de'jli  skettj],  ae  Daily  Gra- 
phic. Suppl. 

*Dakar  hade  1926  34,000  inv., 
därav  3,000  européer.  Det  är  ut- 
gångspunkt för  järnvägar  till 
Saint-Louis  och  Kulikoro  vid  Ni- 
ger och  har  sedan  1925  reguljär 
flygförbindelse    med    Casablanca. 

'*Dakota  hade  1920  20,000  i 
Sverige  födda  inv.,  därav  11,000 
i  Nord-Dakota.  Indianreservatio- 
nerna omfattade  1926  1,275  kvkm. 
med  35,000  inv.,  därav  25,000  i 
Syd-Dakota. 

Daktyliote'k  (av  grek.  dakty'- 
lios,  fingerring,  och  te'ke,  förva- 
ringsrum), se  Gem  sp.  1147. 

*Dal.  Kulturminnen.  Häll- 
kistor  förekomma  talrikt,  särskilt 
i  s.  delen  mot  Bohuslän  och  efter 
Vänerstranden.  Många  stenålders- 
boplatser äro  likaledes  kända 
(ingen  hittills  med  keramik),  i 
synnerhet  omkring  sjön  Häste- 
fjorden. Från  bronsåldern  finnas 
talrika  gravrösen  samt  en  del 
hällristningar  vid  sjön  Råvarpen. 
Järnåldern  är  representerad  av 
högar,  stenkretsar  och  resta  ste- 
nar. De  största  högarna  äro  Kung 
Gestrasis  hög  vid  Gestads  kyrka 
och  Kårehögen  i  Bolstads  skn.  En 
del  bygdeborgar  finnas  även  men 


571 


Dal — Dalautredningen 


572 


Dalarna.    Interiör  av   Vika   kyrka    (t.   v. 
över  sakristidörren  gapskulle). 

inga  runstenar.  — ■  De  medeltida 
kyrkorna  erbjuda  föga  av  intres- 
se och  ha  alla  förändrats  under 
tidernas  lopp.  De  under  nyare  tid 
uppförda  äro  ofta  av  trä. 

*Dal.  1.  D.  ingår  i  Aska,  Dals 
och  Bobergs  domsaga.  —  2.  D. 
omfattar  pastoraten  Vadstena, 
S:t  Per  och  Strå;  Herrestad  och 
Källstad;  Rogslösa  och  Väver- 
sunda;   örberga  och  Nässja. 

*Dala — Hälsinglands  järnväg 
införlivades  1927  med  Statens 
järnvägar. 

Dalakolonin  i  Jerusalem,  se 
Svensk-amerikanska 
kolonin   i  Jerusalem. 

Dalaporf yr,  se  Dalarna  sp. 
1567  f. 

*Dalarna.  Kulturminnen.  Sten- 
kammargravar  äro  okända,  lika- 
så bestämt  påvisbara  boplatser 
från  stenåldern.  På  grund  av  an- 
hopningen av  lösfynden  i  de  syd- 
ligaste socknarna.  Folkärna,  By 
och  Grytnäs,  kan  man  dock  ta  för 
givet,  att  här,  dit  en  vik  av  öster- 
sjön  fordom  nått  upp,  boplatser 
finnas.  F.  ö.  äro  fasta  fornläm- 
ningar  sällsynta,  särskilt  n.   om 


Dalälven.  På  en  ö  i  denna  ligger 
inom  Husby  skn  den  s.  k.  Amunds- 
högen.  —  Stenkyrkorna  från 
äldre  medeltid  följa  i  fråga  om 
plan  och  uppbyggnad  utveckling- 
en inom  kyrkobyggnadskonsten  i 
Mälardalen.  På  1300-t.  uppstår 
en  för  D.  karaktäristisk  kyrko- 
typ, utmärkt  genom  de  s.  k.  gap- 
skullarna, en  mot  den  övriga  kyr- 
kan öppen  övervåning  av  sakri- 
stian, apterad  till  sångläktare, 
samt  genom  rikt  tegelornerade 
exteriörer.  De  praktfullaste  ex- 
emplen på  denna  kyrkotyp  äro 
Stora  Tuna  kyrka  och  Koppar- 
bergs kyrka  i  Falun,  i  sitt  nuv. 
skick  från  1400-t.  Under  detta 
årh.  försågos  kyrkorna  med  rika 
stjärnvalv.  Kalkmålningar  från 
medeltiden  äro  sällsynta;  däremot 
har  Vika  kyrka  bevarat  sin  i  vissa 
avseenden  enastående  utsmyck- 
ning från  1500-t:s  mitt.  Bland 
ombyggnader  1.  nybyggen  från 
nyare  tid  märkas  den  av  Tessin 
d.  ä.  uppförda  tornspiran  i  Mora 
(se  ill.  till  d.  o.),  den  på  1600-t. 
av  Hans  Ferster  uppförda  Kristi- 
ne  kyrka  i  Falun  och  ombyggna- 
den av  Leksands  kyrka  på  1700-t. 
*Dalarö.  1.  D.  omfattar  ett  om- 
råde av  Södertörn  jämte  talrika 
smärre  öar,  huvudsakl.  belägna  i 
Jungfru-  och  Nämdöfjärdarna  i 
Stockholms  s.  skärgård.  1923  för- 
enades D.  med  Ornö,  Utö  och 
Xämdö  till  ett  pastorat,  var- 
ifrån Nämdö  1929  avskilts.  —  2. 
D.  är  beläget  vid  Jungfrufjärden, 
på  en  halvö  av  Södertörn. 

Dalautredningen,  en  1923  till- 
satt kommission,  bestående  av  en 
ledare,  två  biträden  och  fyra  sak- 
kunniga ortsrepresentanter,  med 
uppgift  att  utreda  och  lösa  de  för 
Dalarna  och  särskilt  vissa  sock- 
nar där  egendomliga  skiftesför- 
hållandena. På  grundval  av  1926 
års  skifteslagstiftning  (se  Skif- 


573 


Dalby — Dalälven 


574 


te  av  jord  sp.  782)  skall  D. 
utarbeta  särskilda  skiftesbestäm- 
melser för  Dalarna. 

*Dalby.  1.  Sedan  1925  ingår 
även  Gödelöv  i  pastoratet.  I  D. 
ligger  Dalby  station  vid  Malmö — 
Simrishamns  och  Dalby — Bjär- 
sjölagårds  järnvägar. 

Dalby  Söderskogs  national- 
park, se  Nationalpark  sp. 
333. 

Daldräll  väves  på  4  skaft  och 
ir  en  teknisk  förenkling  av  dräll 
(se  d.  o.,  även  Suppl.),  som  för 
3amma  mönster  väves  på  16  a  20 
^kaft. 

*Dalén,  Gustaf,  har  även 
vonstruerat  en  självreglerande, 
i^ärmeackumulerande,  kokseldad 
spis,  utsläppt  i  marknaden  1929. 

*Dalformationen  anses  numera 
i^ara  prejotnisk,  sannolikt  jatu- 
isk.  Se  även  Lianeskiffer 
)ch  Sverige  sp.  442. 

Dalfors,  se  T  r  ä  v  a  r  u  a.  b. 
Dalarna,  även  Suppl. 

*Dalin.  1.  O  1  o  f  v.  D  :  s  Then 
^loänska  Argus  utgavs  1910 — 19 
IV    Svenska   vitterhetssamfundet. 

Dalin,  Alfred,  f.  1855,  d. 
.919,  skolman.  Efter  att  ha  varit 
ärare  vid  folkskola  och  högre 
olkskola  blev  D.  1912  rektor  vid 
:ommunala  mellanskolan  i  Hus- 
^.varna  och  1913  undervisningsråd 

Folkskolöverstyrelsen.  Han  var 
rån  1915  ordf.  i  Sveriges  allmän- 
la  folkskollä rarförening.  D.  intog 
in  ledande  ställning  inom  sin  kår. 
lan  utgav  även  läseböcker. 

*Dalköpinge  bildar  sedan  1924 
ämte  Gislöv,  Bösarp  och  Sim- 
inge  ett  pastorat. 

*  Dallas,  som  utvecklas  synner- 
igen  hastigt,  hade  1928  218,000 
nv. 

Dallerljud,  se  Tremulanter. 

Dalmani'tesskiffer,  en  efter 
rilobitsläktet  Dalmani' tes  upp- 
:allad,  delvis  sandig  lerskiffer  av 


några  få  meters  mäktighet  i 
Skåne,  Västergötland  och  öster- 
götland.  D.  är  understa  avdel- 
ningen i  gotlandium  och  övergår 
uppåt  i  rastritesskiffer.  På  grund 
av  sin  rikedom  på  brakiopoder  i 
vissa  skikt  kallas  D.  även  b  r  a  - 
kiopo'dskiffer. 

*Dalnij,  ry.,  jap.  Dairen  (of- 
ficiellt narmi),  kin.  Taliemcan, 
uppges  1927  ha  209,000  inv.  D., 
som  är  fri-  och  traktathamn  och 
utgör  ändpunkt  för  sydmanchu- 
iska  järnvägen,  har  utvecklats 
till  Manchuriets  förnämsta  hamn 
(särskilt  export  av  sojabönor  och 
stenkol).  Ankomna  och  avgångna 
fartygs  sanuiianlagda  nettoton- 
nage var  1926  11,1  mill.  ton. 

*Dals-Ed.  I  D.  ingår  Eds  muni- 
cipalsamhälle    (se  Ed  5.  Suppl.). 

*Dalskog.  Sedan  1927  bilda  ör, 
D.   och  Gunnarsnäs  ett  pastorat. 

*Dalström,  Kåta,  avled  1923. 

Daltonplanen  [dåltan],  se 
P  a  r  k  h  u  r  s  t. 

*  Daltons  lag.  D.  2  gäller  ej 
endast  vid  vätskors  avdunstning 
utan  även  vid  blandning  av  vilka 
gaser  som  helst.  Härvid  gäller, 
att  tota'ltrycket,  trycket 
hos  en  i  en  viss  volym  innesluten 
blandning  av  vissa  gaser,  är  sum- 
man av  p  a  r  t  i  a'  1  t  r  v  c  k  e  n,  de 
tryck,  de  olika  komponenterna  i 
blandningen  skulle  utöva,  om  de 
var  för  sig  inneslötos  i  samma 
volym  vid  samma  temperatur. 

Dal — Västra  Värmlands  järn- 
väg, officiellt  namn  för  Melle- 
rud — Billingsfors — Arvika  järn- 
väg (se  d.  o.;  även  i  Suppl.).  D. 
ingår  i  Trafikförvaitningen  Göte- 
borg— Dalarna — Gävle. 

*Dalälven  har  från  öster-Dal- 
älvens källa  till  mynningen  en 
längd  av  520  km.  D.  represente- 
rar en  medelvatteneffekt  av 
1,200,000  HK,  varav  c:a  270,000 
utbyggts,    främst    i    Stop-,    For.s- 


575 


Damanhur — Danielson-Kalmari 


576 


hvivud-,  Kvarnsveds-,  Buller-, 
Avesta-,  Untra-  och  Lanforsarna 
samt  Älvkarlebyfallen  (jfr  tab. 
till   Vattenkraftverk). 

Damanhu'r,  stad  i  Egrjpten, 
vid  en  kanal  i  Nildeltat,  s.ö.  om 
Alexandria.  Järnvägsknut.  Bom- 
ullsindustri.   52,000    inv.    (1927). 

Damaskenerros,  se  R  o  s  a  sp. 
1329  och  Rosenolja. 

♦Damaskenerstål,    jfr    Tau- 

s  e  h  e  r  i  n  g. 

»Damaskus.  1-  D.  är  enl.  be- 
slut av  1924  sedan  1  jan.  1925 
sammanslaget  med  Aleppo  till 
staten  Syrien  (se  d.  o.  sp.  639). 
—  2.  D.  är  nu  huvudstad  i  den 
till  Syrien  och  Libanon  hörande 
staten  Syrien.  Staden  hade  1921 
—22  169',000  inv.  I  D.  finnes  ett 
1923  grundat  syriskt  universitet 
med  medicinsk  och  juridisk  fakul- 
tet. D.  har  även  järnvägsförbin- 
delse med  Aleppo  och  Medina 
(Hidjazbanan). 

Damm,  Bertil,  f.  1SS7,  må- 
lare, har  i  en  dekorativ  linjestil 
utfört  stora  figurkompositioner 
såväl  i  målning  som  för  andra 
tekniker  (bl.  a.  gobeläng  med  mo- 
tiv ur  Xya  Sveriges  historia  för 
Svenska  Amerikalinjens  fai-tyg 
Kungsholm) ,  teaterdekorationer 
etc. 

*Dammaraharts,  jfr  även 
A  g  a  t  h  i  s.  Suppl. 

bammkultur,  se  F  i  s  k  o  d  - 
1  i  n  g  sp.  63. 

*Damrosch,  Walter,  lämna- 
de 1927  ledarskapet  för  Xew 
Yorks  symfoniorkester. 

Dan,  pseud.  för  Daniel  Berg- 
man (se  d.  o.  4). 

*Dana.  1.  J-  D.  D.  Se  även 
Kontraktionsteorin. 

*  Danaarv.  Om  den  rätt  till 
kvarlåtenskap  efter  arvlåtare 
utan  laglig  arvinge,  som  staten 
fått  genom  1928  års  arvslagstift- 


ning och  dennas  bestämmelser  om 
allmänna  arvsfonden,  se  Arv. 
Suppl.  sp.  160  f. 

Dana'kil  (sing.  danka'li),  ha- 
mitstam,  boende  vid  Bab  al-Man- 
dabsundet,  dels  i  de  engelska 
och  franska  besittningarna,  dels  i 
det  abessinska  inlandet.  Jämte 
galla  och  somali  äro  D.  de  mest 
betydande  hamiterna  av  den  öst- 
liga gruppen.  Själva  kalla  de  sig 
även  a  f  a  r  1.  "de  fria".  Flertalet 
äro  nomadiserande  herdar  med 
kamel-,  får-  och  gethjordar;  ett 
fåtal  livnära  sig  som  fiskare  vid 
kusten  1.  som  handelsmän  på 
karavanvägarna. 

*Danderyd.  1.  Från  D.,  som  in- 
går i  S.  Roslags  domsaga,  har 
1926  avskilts  Lidingö  köping, 
som  då  blev  stad.  —  2.  I  D.  ligger 
Enebybergs  villastads  municipal- 
samhälle.  Danderyds  för- 
samling (11,735  "inv.  192S) 
omfattar  D.  samt  Djursholms 
stad  och  Stocksunds  köping.  Sock- 
nen hade  1928  3,600  inv. 

Dane'lii  donationsfond,  er 
1909  av  grosshandlaren  Broi 
August  Danelius'  stärbhus  till 
Sthlms  stad  donerad  fond,  vars 
besparade  avkastning,  så  snart 
den  uppgår  till  400,000  kr.,  skai: 
användas  till  huvudstadens  för 
skönande,  förbättrande  av  dess 
hygien,  befolkningens  höjande  : 
intellektuellt  avseende  m.  m.  Fon 
dens  avkastning  har  hittills  an 
slagits  till  uppförande  av  tre  bo 
stadshus  för  arbetande  kvinnoi 
samt  till  bidrag  till  Stockholm! 
stadsbiblioteks  byggnad.  1925 — 2( 
anordnades  en  pristävlan  on 
skulpturverk,  avsedda  för  Hötor 
get,  Mosebacketorg  och  Sveavä 
gen.  Fonden  uppgick  vid  1927  ån 
slut  till  2,653,139  kr.  Dess  kapita 
får  ej  understiga  2  mill.  kr. 

*Danielson-Kalmari,  R  i  c 
härd.    Av    D:s    arbeten    märkes 


)77 


Daniglacial  tid — Danmark 


främst  det  på  omfattande  arkiv- 
studier vilande  Finland  under 
gustavianska  tiden  (I — II,  sv. 
övers.  2  dir,  1925—26).  D.  var 
1921 — 26  kansler  för  Åbo  finska 
akademi. 

Daniglacia'1  tid,  det  skede  av 
inlandsisens  avsuiältningstid,  un- 
der vilket  isen  avsmälte  från 
Baltiska  landhöjden  i  n.  Tyskland 
till  danska  öarna  och  Skåne.  Se 
även  Senglaciala  tiden. 

Dank,  se  L  j  u  s  sp.  664. 

*  Danmark  hade  vid  folkräk- 
ningen 1925  3,457,000  inv.  (SO  per 
kvkm.)  ;  därav  hade  Färöarna 
23,000  inv.  S.  å.  bodde  i  städerna 
43  %  av  befolkningen  (enbart  i 
Köpenliamn  med  Frederiksberg 
bodde  21  %).  Om  till  städerna 
även  räknas  förorter  o.  a.  stads- 
liknande  samhällen,  stiger  stads- 
befolkningens andel  i  totala  folk- 
mängden till  56  %.  —  Näringar 
och  kommunikationer.  Saltsjöfis- 
ket gav  1926  en  fångst  av  76,000 
ton  med  ett  värde  av  36  mill. 
danska  kr.  (huvudsakl.  flundra, 
torsk  och  kolja,  ål  samt  sill  och 
makrill).  Industrin  sysselsatte 
s.  å.  270,000  arbetare  vid  89,200 
arbetsställen.  Landsvägarna  hade 
1927  en  längd  av  7,607  km.  och 
järnvägarna  av  5,126  km.,  därav 

Den  odlade  jordens   användning  och  av- 
kastning 1928. 

Areal       Skörd 
(kvkm.)  (1,000-t. 
ton  I 

Vete    1,020  333 

Bäg    1.460  246 

Korn     3..550        IJOO 

Havre    4,040        I,0ö9 

Potatis    620        1.172 

Sockerbetor    460        1,282 

Antal  mejerier.! 
Ar  1921   1922  1923  1924  1923  1926 

Antal   761     861     890    861     856     841 

!  D.  v.  s.  mejerier,  som  lämnat  de- 
taljerade produktionsuppgifter.  Totala 
antalet  mejerier  var  1925  1.610.  därav 
1,350  andels-  och   200  privata   mejerier. 

19.  —  L  e  X.  Suppl. 


Richard   Danielson-Kalmari.   Målning  av 
Eero   Järncfelt. 

Kreatursstock  1928  (1,000-t.  djur). 

Hästar 519 

Nötkreatur  3,010 

Fär  (1926)   233 

Svin    3,363 

Handelsomsättning.    (Mill.    danska    kr.) 
Ar  1920    1922    1924    1926    1927 

Import     ....  3,243  1,553  2,306  1,620  1,659 
Export    ....  1,962  1,283  2,154  1,517  1,549 

Transitovaror  fränräknade: 
Import    ....  2,943  1,456  2,219  1,509  1,.".Ö4 


Export 


1,501   1,176  1,976  1,400  1.445 


Viktigaste  importvaror  1927, 
(Mill.  danska  kr.) 

Spannmftl  etc 226,4» 

Textilämuen  och   -varor   172, s= 

Oljekakor  118,5 

Kol,  koks  och  briketter  111, i 

Åkdon,  maskiner  etc 104, i 

Mineral-  o.   a.   oljor  samt  arbeten 

därav    103, s 

Oljefrön  o.  a.  växtämnen  88, s 

Järn  och  järnvaror  79,9 

Trä  och  trävaror  ..- C6,4 

Beklädnadsvaror   56,8 

Gödningsmedel   45,7 

Kaffe    39.9 

1  Därav  majs  111, n. 

-  Därav  ull  och  yllevaror  60,4. 


579 


Danmark 


580 


Viktigaste  exportvaror  1927, 
(MiU.  (lunska  kr.) 

Smör    4-17,8 

Fläsk  434,7 

Åkdon,  fartyg  och  maskiner  95,8 

Ägg 87,8 

Hoskap  81,5 

Veget.   oljor  etc 39, o 

Hudar  och  skinn   28,2 

Viktigaste  import-  och  exportländer. 
(Import   och   export  i   mill.    danska    kr.) 
IIIJG 
Imp.   lOxp. 

Argentina    26,8      3. o 

Belgien    34, o      3,o 

Brasilien   23,,       3,? 

Finland    15,i    20,, 

Frankrike    66,5      9,i 

För.  Stat 262,j     10,, 

Nederliinderna 59, e      9,5 

Norge    29,8    51,9 

Ryssland   62,9      1,« 

Storbritannien    185,,  856,3 

Sverige    98,i     66,1 

Tyskland  503,,  278,, 

Export  av  smör  och  ägg. 
Ar  Smör  Ägg 

(mill.  kg.)  (mill.  tjog) 

1925  122,8  40,3 

1926  132,5  41,8 

1927  143,2  42.2 

Danmarks  handel  med  Sverige  1927. 
(1,000-t.   svenska  kr.) 

Ex]).      Imp. 

Levande  djur    125        927 

Matvaror  av  djur  3,210    4,373 

Spannmål  etc 18,772  13,880 

Kolonialvaror    8,090        123 

Frukter  och  växter  3,487        429 

Spånadsämnen   1,471        377 

Manufakturvaror   därav  ..  7,149     5,820 

Garn,  tägvirke  etc 1,959     1,815 

Hudar    o.     skinn,    fjäder 

m.  m.  och  fabrikat  8,593     4,614 

Talg,       oljor,       kautsjuk 

ni.  m.  och  fabrikat  16,300     3,113 

Trä  och  trävaror  1,03.S  29,128 

Kreatursfoder  m.  m 10,786    2,538 

Pappersmassa,  papper  och 

papp   356    8,638 

Mineral  och  fabrikat  3.088    6,788 

Metaller,    metallvaror   ....  5,030     7,420 
Fartyg,  fordon,  maskiner 

och  apparater  34,349     7,113 

övriga  varor  3,394     1,092 

Kxp.,  resp.  imp.  tot.  värde  127,198  98,18ä 

Statsskuld. 
Ar  1924       1926      1927 

Mill.  danska  kr.    ...  1,216,4  1,180,»  l,163,i 


2,445  km.  statsbanor.  D:8  han- 
delsflotta, som  till  storleken  är 
världens  fjortonde,  omfattade 
1928  713  fartyg  om  sammanlagt 
1,067,000  bruttoton,  därav  512 
ångfartyg  om  756,000  ton,  115 
niotorfartyg  om  286,000  ton  och 
86  segelfartyg  om  25,000  ton. 
1926  ankommo  till  D.  och  av- 
gingo  därifrån  67,722  fartyg  om 
sammanlagt  21,0  mill.  nettoton, 
därav  25,013  danska  fartyg  om 
10,0  mill.  ton,  22,264  tyska  om 
4,6  mill.  ton  och  14,761  svenska 
om  3,0  mill.  ton.  Ang.  de  för- 
nämsta rederibolagen  se  d.  o.  sp. 
894.  —  Antalet  motorfordon  var 

1928  110,500,  därav  63,600  per- 
sonautomobiler  och  omnibusar, 
25,300  lastautomobiler  och  21,600 
motorcyklar.  1927  funnos  i  D. 
1,400  postan.stalter,  269,000  tele- 
fonabbonnenter,  1,870  telefonsta- 
tioner, 963  telegrafstationer  (X:h 
354  radiotelegrafstationer  (därav 
16  fasta).  —  Politiska  partier, 
Omkr.  1920  bildades  det  s.  k. 
rättsstatspartiet  1.  georgistiska 
partiet,  vars  program  nära  anslu- 
ter sig  till  Henry  Georges  (se 
denne)  läror,  framför  allt  om 
Single  Tax  (se  d.  o.).  Partiställ- 
ningen i  riksdagen  var  efter  valen 

1929  följande: 

Folke-  Lands- 
tinget tinget 

Konservativa   folkpartiet   24         12 

Vänstern 43         28 

Radikala  vänstern   16  8 

Socialdemokrater    61         27 

Rättsstatspartiet    3 

Tyska  partiet  1 

—  Undervisningsväsen.  I  Köpen- 
hamn grundades  1922  en  han- 
delshögskola och  i  Aarhiis  (se  d. 
o.  Suppl.)  1928  en  högskola.  An- 
talet professorer  vid  Köpenhamns 
universitet  uppgick  1928  till  c:a 
80.  —  Historia.  Vid  folketings- 
valen  1924  ryckte  socialdemo- 
kraterna   starkt    fram,    ministä- 


581 


Dannemora-Hargs  järnväg — Dardel 


582 


ren  Xeergaard  avgick  och  efter- 
träddes av  den  socialdemokra- 
tiskaministären Stauning.  Denna, 
som  ej  förfogade  över  en  par- 
lamentarisk majoritet  och  var 
starkt  beroende  av  vänstern  (de 
liberala),  kunde  ej  inaugurera  en 
utpräglat  socialdemokratisk  poli- 
tik. 1924  framlade  regeringen  ett 
mycket  uppmärksammat  avrust- 
ningsförslag,  som  emellertid  ej 
kunde  genomföras  på  grund  av  de 
konservativas  och  liberalas  ge- 
mensamma motstånd.  Regeringens 
svåraste  uppgifter  lågo  på  det 
ekonomiska  området.  En  omfat- 
tande arbetslöshet  inträdde,  och 
svåra  arbetskonflikter  ägde  rum. 
Vid  folketingsvalen  1926  vunno 
oppositionspartierna  en  avgjord 
seger,  ministären  Stauning  av- 
gick, och  en  bondevänsterregering 
Madsen-Mygdal  bildades.  Denna, 
som  inledde  en  utpräglad  spar- 
samhetspolitik,  möttes  av  stora 
svårigheter.  Särskilt  brännande 
blev  tullfrågan  genom  högerns 
yrkande  i  industrins  intresse  på 
införande  av  skyddstullar,  ett  yr- 
kande, som  häftigt  bekämpades 
från  bondehåll  och  även  förblivit 
resultatlöst.  En  bankkris  sept. 
1928,  då  Privatbanken  för  en  tid 
stängdes,  utnyttjades  i  den  unge- 
fär samtidiga  valkampanjen  mot 
regeringen,  som  fick  uppbära  ett 
skarpt  klander  för  sin  subven- 
tionspolitik. Vid  landstingsvalen  i 
sept.  s.  å.  tillbakaslogs  visserl.  an- 
greppet mot  ministären,  dock  ej 
utan  förluster  för  regeringsparti- 
et. Omöjligheten  att  ena  vänstern 
och  högern  i  försvarsfrågan  nöd- 
vändiggjorde folketingets  upplös- 
ning mars  1929.  XyA^alen  blevo  en 
avgjord  framgång  för  socialdemo- 
kraterna, vilka  bl.  a.  satt  den 
fullständiga  avrustningen  på  sitt 
program.  jMadsen-Mygdal  avgick 
och  efterträddes  av  Stauning,  som 


efter  vissa  svårigheter  bildade  en 
socialdemokratisk-radikal  koali- 
tionsregering. Ett  förslag  om  to- 
tal avrustning  har  bebådats. 

*Dannemora — Hargs  järnväg 
har  följande  endast  för  godstra- 
fik öppnade  bispar :  Knaby — 
Ramhäll  (8  km.;  öppnad  1878), 
Risinge — Xorrvällen  (8  km.;  öpp- 
nad 1915)  och  Norrmon — Lövsta- 
bruk    (30  km.;   öppnad  1925). 

D'Annunzio,  se  d'  A  n  n  u  n  - 
z  i  o,  även  Suppl. 

Dansk  Folkemuseum,  se  X  a  - 
tionalmuseet  i  Köpen- 
hamn. 

*Dante  Alighieri.  Med  undan- 
tag av  II  Convivio  äro  D:s  lärda 
verk  (bl.  a.  De  monarchia  och  De 
vulgari  eloquentia)  skrivna  på 
latin.  —  En  ny  övers,  av  Divina 
Commedia  har  utgivits  av  A.  Pip- 
ping  (1925),  varjämte  två  sådana 
påbörjats,  den  ena  av  A.  ISTorlind 
(Inferno,  1921),  den  andra  av  E. 
Zeilon  (11  sånger  av  Inferno,  tr. 
i  Östersunds  högre  allm.  läroverks 
årsredogörelser,  1923 — 27 ) . 

*Danzig  omfattade  1927  1,950 
kvkm.  med  390,000  inv.,  därav 
230,000  i  staden  D.  och  28,000  i 
Zoppot.  Av  befolkningen  voro 
1924  59  %  protestanter  och  37  % 
katoliker.  —  Trafiken  på  D:s 
hamn  har  efter  världskriget 
starkt  ökats  (ankomna  och  av- 
gångna fartygs  sammanlagda  net- 
totonnage utgjorde  1912  2,0,  1922 
2,8  och  1927  7,8  mill.  ton).  I  D. 
finnes  en  teknisk  högskola.  Staden 
har  reguljär  flygförbindelse  med 
Berlin,  Königsberg  och  Stettin. 

*Dar  as-Salam  är  territoriets 
huvudhamn  med  järnväg  till 
Kigoma  vid  Tanganyikasjön  (bi- 
bana norrut  mot  Victoriasjön). 

*Dardel.  2.  X  i  1  s  D.  har  under 
senare  år  huvudsakl.  framträtt 
med  klassicistiskt  tecknade,  mon- 
däna  porträtt.     I    sagorummet    i 


383 


Dario — Davis 


584 


Charles  Dawes. 


Stockholms  stadsbibliotek  utförde 
han  1928  en  väggmålning  i  anshit- 
ning  till  sin  tidigare,  naivistiska 
fantasikonst. 

Dario  [dhari'å],  R  u  b  é  n,  f. 
1867,  d.  1916,  spanskamerikansk 
skald  (f.  i  Nicaragua,  senare  bo- 
satt bl.  a.  i  Chile  och  Argentina). 
D.  räknas  som  en  av  den  spansk- 
språkiga  världens  största  lyriker 
och  som  den  spanska  symbolis- 
mens förste  och  mest  typiske  re- 
presentant. Hans  diktning  utmär- 
kes  av  fulländad  verskonst  och  ett 
färgskimrande  språk. 

Dark  horse  [dak  hås]  (eng., 
mörk  häst),  kapplöpningshäst, 
som  är  okänd  för  publiken,  i  över- 
förd bemärkelse  i  För.  Stat.  be- 
teckning för  presidentkandidat, 
som  rycker  fram,  sedan  favoriter- 
na icke  lyckats  vinna  föreskriven 
majoritet. 

*Darlington  bildar  eget  grev- 
skap med  71.000  inv.   (1927). 

Dartmoorfängelset  [da't- 

moa-] ,  se  P  r  i  n  c  e  t  o  w  n.  Suppl. 

Dar-ul-Ama'n,  se  K  a  b  u  1. 
Suppl. 

Darwin,  se  Port  Darwin, 
även  Suppl. 


Dat.,  förk.  för  dativ  och  för 
datum. 

Datoli't,  monoklint  mineral  av 
sanunansättningen  HCaBSiOu, 
färglöst  1.  svagt  röd-  1.  grönfärgat, 
i  formrika,  korta  kristaller. 

*Daudet.  2.  Alphon  se  D. 
Av  de  i  liuvudarbetet  nämnda  ar- 
betena föreligga  i  sv.  övers,  även 
Aventurcs  jvodigiemes  de  Tårta- 
rin  de  Tarascon  (Tartarin  från 
Tarascon,  1881)  och  Sapho  (Sap- 
pho,  1884) .  —  3.  L  é  o  n  D.  har  se- 
dan 1927  vistats  i  Belgien,  var- 
ifrån han  fortsatt  att  skriva  för 
tidningen  FAction  francaise.  An- 
ledningen till  hans  landsflykt  var 
hans  med  hjälp  av  "les  camelots 
du  roi"  (se  1'  A  c  t  i  o  n  f  r  a  n  - 
gaise.  Suppl.)  verkställda  rym- 
ning från  Santéfängelset,  där  han 
inspärrats  på  grund  av  obevisade 
beskyllningar  mot  en  person  för 
att  iia  mördat  hans  son. 

Dawes  [dås],  Charles,  f. 
1865,  nordamerikansk  finansman 
och  politiker,  191S  brigadgeneral 
vid  amerikanska  armén  i  Frank- 
rike. 1924  blev  D.  ordf.  i  skade- 
ståndskommissionens expertkom- 
mitté och  framlade  ss.  sådan  den 
s.  k.  Dawesplanen  (se 
Tyskland  sp.  1636).  D.,  som 
nedlagt  ett  betydande  arbete  i 
den  republikanska  valorganisatio- 
nen, var  1925—29  För.  Stat:s 
vicepresident.  Han  blev  1929  För 
Statrs  ambassadör  i  London,  däi 
han  inledde  sin  verksamhet  mec 
en  bemärkt  konferens  med  Mac 
donald  i  avrustningsfrågan.  Har 
erhöll  1926  hälften  av  Xobeb 
fredspris  för  1925. 

*Davies,  W.  H.  I  sv.  övers 
föreligger  numera  D:s  The  a  ut  o 
biography  of  a  super-tramp  (Ei 
luffares  självbiografi,  1926). 

Davis  [de'jvis],  W  i  1 1  i  a  r 
Morris,     f.     1850,    nordameri 


585 


Davis  Cup — Deauville 


586 


kansk  geograf  och  geolog,  1890 — 
1912  prof.  vid  Harvard  Univer- 
sity  i  geografi  och  (från  1S99) 
geologi.  D.  har  gjort  sin  för- 
nämsta insats  inom  geomorfolo- 
gin,  som  han  riktat  med  en  ban- 
brytande teori  för  landskapsfor- 
mernas genetik.  Enl.  D.  är  flod- 
erosionen  en  av  de  viktigaste  land- 
skapsbildande faktorerna.  Allt- 
efter floderosionens  resultat  be- 
tecknas ett  landskap  som  ungt 
(med  V-dalar;  jfr  Dal)  1.  mo- 
get; slutresultatet  i  en  fullbor- 
dad erosionscykel  är  pene- 
planet  (se  d.  o.).  Som  en  naturlig 
konsekvens  av  denna  teori  ha  D. 
och  hans  lärjungar  förfäktat  åsik- 
ten, att  man  ur  ett  landskaps 
nuv.  morfologi  skall  kunna  re- 
konstruera dess  begynnelsesta- 
dium. D.  har  utgivit  Physical 
Geograiyhy  (1S99)  m.  fl.  läroböc- 
ker. Han  erhöll  1920  Vegamedal- 
jen. 

Davis  Cup  [de'jvis  kopp], 
ständigt  vandringspris  i  lawn- 
tennis,  om  vilket  årligen  hålles 
eu  för  alla  nationer  öppen  tävlan 
(på  utomhusbanor).  Uppsattes 
1900  av  tennisspelaren  Dwight  F. 
Davis  (f.  1879,  För.  Stat:s  krigs- 
minister 1925,  generalguvernör  på 
Filippinerna  1929).  Tävlingen, 
som  försiggått  med  avbrott  för 
åren  1901,  1910  och  191,5—18,  har 
utvecklats  till  världens  största 
pokalturnering  med  ett  30-tal 
deltagande  nationer.  Dessa  upp- 
delas i  två  zoner,  vilkas  bägge 
segrare  tävla  om  rätten  att  ut- 
mana cupinnehavaren,  som  alltså 
spelar  endast  en  match  (varje  dy- 
lik omfattar  en  double-  och  fyra 
singlematcher).  Innehavare  av  D. 
ha  varit:  För.  Stat.  1900  och  1902, 
England  1903—06,  Australien 
1907—09  och  1911,  England  1912, 
För.  Stat.  1913,  Australien  1914 
och    1919,    För.    Stat.    1920—26, 


Frankrike  1927 — .  Sverige  har 
deltagit  i  turneringen  sedan  192,5. 

*  Davos.  1923  grundades  i  D. 
ett  institut  för  "alpfysiologi  och 
tuberkulosforskning"  (med  stort 
fysikaliskt-meteorologiskt  obser- 
vatorium;  föreståndare  F.  Lind- 
holm, jfr  d.  o.  Suppl.). 

Dayton  [de'jton],  stad  i  Ten- 
nessee, mell.  För.  Stat.,  n.ö.  om 
Chattanooga.  2,000  inv.  —  ID. 
utspelades  1925  den  beryktade 
"approcessen".  En  lärare  vid  en 
av  D:s  skolor,  J.  Scopes,  hade 
föreläst  över  utvecklingsläran  och 
därigenom  brutit  mot  en  av  sta- 
ten Tennessees  lagar,  som  förbjöd 
varje  kritik  av  den  bibliska  ska- 
pelsehistorien. Främst  genom  W. 
,1.  Bryans  hänsynslösa  kampanj 
blev  Scopes  av  D:s  domstol  dömd 
till  böter.  Processen  i  D.  vann 
över  hela  världen  hcrostratisk 
iyktl)arhet. 

Daytona  [de'jt8n8],  badort  i 
Florida,  För.  Stat.,  på  östkusten, 
c:a  140  km.  s.ö.  om  .Jackson- 
ville.  På  den  utomordentligt  jäm- 
na och  hårda  sandstranden  vid  D., 
Daytona  Beach  [bitj],  ha 
under  senare  år  utförts  talrika 
racerlopp  med  automobil  (jfr 
Au  to  mobilspor  t.      Suppl. ) . 

*De  [fr.  utt.  da]  är  fransk  mot- 
svarighet till  von  (se  d.  o.)  men 
ingår  även  i  icke-adliga  nanui. 

Dead  man's  grip  [dedd  msenns 
gripp],  se  Död  mans  grepp. 
Suppl. 

Death  Valley  [deth  vae'lli], 
se  Kalifornien. 

Deauville  [dåvi'll],  stad  i  dep. 
Calvados,  n.  Frankrike,  vid 
Seinebukten  av  Engelska  kana- 
len. D.,  som  är  beläget  vid  myn- 
ningen av  floden  Touques,  mitt- 
emot Trouville  (se  d.  o.),  är  en 
av  Europas  mondänaste  badorter 
(säsong  i  aug.).  Kapplöpnings- 
bana. C:a  4,000  inv. 


587 


Débacle — De  Geer 


588 


Claude    Debussy.     Målning    av    JacQues- 
Émile  Blanche. 

Débacle  [-ba'kl],  fr.,  omstört- 
ning,  krasch. 

*Debeney,  M.  E.,  är  sedan 
1924  chef  för  generalstaben. 

Debentures,  se  Participa- 
ting debentures.  Suppl. 

*De  Besche.  Hubert  D.  av- 
led 1658   (ej   1664). 

Deblin  [dä'i]b-],  polska  namnet 
på  Ivangorod  (se  d.  o.  1). 

*Debreczen  skrives  numera 
Debrecen.  Högskolan  är  om- 
bildad  till  universitet. 

*Debs,  Eugene  V.,  avled 
1926. 

*Debussy,  Claude.  D:s  på 
Maeterlincks  drama  Pelléas  et 
Mélisande  byggda  opera  med  sam- 
ma namn,  som  är  den  första  re- 
presentanten för  impressionismen 
(jfr  d.  o.  Suppl.)  inom  operan, 
uppfördes  i  Sthlm  1926  (första 
uppförande  i  Paris  1902). 

Debye  [-bä'j],  P  e  t  e  r,  f .  1884, 
holländsk  fysiker,  sedan  1920 
prof.  vid  tekniska  högskolan  i 
Ziirich.  D.  har  arbetat  inom 
kvantteorin,  teorin  för  elektroly- 


tisk  dissociation  m.  m.  samt  an- 
givit en  metod  för  röntgenanalys 
av  krislallstruktur  (se  Kristall 
sp.  1345). 

Dece'balus,  se  D  a  c  i  e  n. 

Deci-  (av  lat.  de'cem,  tio),  se 
I\I  e  t  e  r  s  y  8  t  e  m  e  t. 

Décin  [dje'tjin],  se  Tet- 
se  h  e  n. 

*Deckel,  se  även  Papper  sp. 
160.-). 

*Dedeagatj  heter  numera 
Alexandr  opolis  och  är  liu- 
vudstad  i  grekiska  nomarkin  Eb- 
ros.  D.  hade  1928  12,000  inv. 

Defibre'ra  (fr.  défibrer),  lös- 
göra fibrerna  ur  något  ämne.  Jfr 
Trämassa  sp.   1446. 

*  Deflation.  Gcol.  Vindens  ero- 
derande  verksamhet  med  hjälp  av 
stoft  och  sand.  D.  är  till  sin  ver- 
kan jämförbar  med  floderosionen. 
I  vegetationsfria  trakter,  sär- 
skilt öknar,  kvarstå  efter  D.  bi- 
sarra klippartier  (deflations- 
vittnen).  Jfr  Vindnötta 
stena  r. 

Deflorise'ra  (av  lat.  deflora'- 
re,  plocka  blommor  från),  beröva 
mödomen. 

De  Forest  [di  få'rrist],  Lee, 
f.  1873,  nordamerikansk  elektro- 
tekniker, föregångsman  inom  ra- 
diotekniken. D.  har  bl.  a.  upp- 
funnit det  moderna,  med  galler 
försedda  vacuumröret  och  honey- 
combspolarna. 

*De  Geer.  4.  L  o  u  i  s  D.  Ett  ur- 
val av  D:s  brev,  Ur  Louis  De 
Geers  hrevsamling,  utgavs  1929  av 
sonen  Louis  D.  —  5.  L  o  u  i  s  D. 
utgav  1926  sina  Politisl-a  håg- 
komster från  åren  1901 — 1921.  — 
6.  G  e  r  a  r  d  D.  avgick  från  pro- 
fessuren 1924  och  är  sedan  dess 
föreståndare  för  Stockholms  liög- 
skolas  geokronologiska  institut. 
Under  senare  år  har  D.  i  samar- 
bete med  lärjungar  sökt  samman- 
knyta den  för  isavsmältningen  i 


589 


De  Geer — Deka- 


590 


Sverige  gällande  svenska 
tidsskalan  med  varvserier  i 
andra  kvartära  nedisningsområ- 
den. SS.  Schweiz,  Himalaya,  Ekva- 
torial-Afrika,  Patagonien  och 
Nord-Amerika. 

De  Geer.  1.  Fabian  D.,  f. 
1S50,  kusin  till  Gerard  D.,  frih., 
urspr.  officer,  disponent  för  Has- 
selfors bruks  a.  b.  1SS6— 1906, 
landshövding  i  Skarab.  1.  1906 — 
17.  Livligt  intresserad  för  lant- 
brukets utveckling,  har  D.  bl.  a. 
varit  ordf.  i  Svenska  mosskultur- 
föreningen. Vice  preses  i  Lant- 
bruksakademin 1920 — 27,  preses 
från  1927.  —  2.  S  t  e  n  D.,  f.  1SS6, 
son  till  Gerard  D..  frih.,  geogiaf, 
docent  vid  Handelshögskolan  i 
Stockholm  och  lärare  vid  Stock- 
holms högskola  1912,  prof.  vid 
Göteborgs  högskola  1929,  har 
bl.  a.  utgivit  Befolkningens  för- 
delning i  Sverige  (med  karta,  ut- 
arbetad enl.  s.  k.  absolut  prick- 
metod; 1919)  och  Människans 
och  näringslivets  geografi  (1928). 

*Degerfors.  1.  D-  utbröts  192.5 
Rora  särskild  kommun  ur  Karl- 
skoga och  bildar  sedan  1926  förs. 
och  pastorat  i  Karlstads  stift.  I 
D.  ligger  Jannelunds  municipal- 
samhälle.  4,935  inv.  (1928).  —  3. 
I  D.  ligger  Vindelns  municipal- 
samhälle.  —  4.  D.  ingår  i  Väster- 
bottens s.  domsaga. 

*Degoutte,  Jean  Marie 
J  o  s  e  p  h,  avgick  1924  som  chef 
för  franska  ockupationstrupperna 
vid  Rhen. 

Degradatio'n  (jfr  D  e  g  r  a  d  e  - 
r  a) .  Geol.  Se  Exogena  kraf- 
ter. Suppl. 

Dégras  [-gra'],  fr.,  läderfett; 
fett,  som  efter  sämskgar\Tiing  (se 
Garvning  sp.  1073  f.)  avlägs- 
nats från  hudarna. 

De  Gubernatis,  se  de  Gu- 
b  e  r  n  a  t  i  s. 


Gerard  De  Geer. 

*Dehlgren,  Sten,  avgick  1920 
som  ordf.  i  Frisinnade  klubben. 

Dehra,  D.  Dun  [de'jra  dann], 
stad  i  United  Provinces,  Britt. 
Indien,  belägen  700  m.  ö.  h.  i 
Himalaya,  mellan  Junma  och 
Ganges.  Krigsskola.  Geodetiska 
avdelningen  av  Survey  of  India 
(ämbetsverk  för  Indiens  kartlägg- 
ning). C:a  .50,000  inv. 

Dehydre'ring  (av  lat.  de,  från, 
och  liydroge'nium,  väte),  bortta- 
gande av  väte  ur  en  kemisk  för- 
ening. Enl.  nyare  teorier  försig- 
gå en  del  oxidationsprocesser, 
t.  ex.  sådana  inom  organismen,  på 
så  sätt,  att  först  vatten  anlagras, 
varpå  väte  avspjälkas  med  hjälp 
av  ett  annat  ämne.  Jfr  Oxida- 
tionsteorier. Suppl. 

Deiktisk,  se  Pronomen  och 
Undervisningsmetod. 

Dei'mos,  se  Mars  sp.  1276. 

*Dejefors  har  även  ett  kraft- 
verk (7,500  HK)  i  Klarälven. 
Dejefors  kraft-  och  fabriks  a.  b. 
är  dotterbolag  till  a.  b.  Möln- 
backa-Trysil. 

Deka-  (av  grek.  de'ka,  tio),  se 
Metersystemet. 


591  Dekalin — DeleRationen  f.  det  intern,  socialpolit.  samarb.  592 


Grazia  Deledda. 

Dekali'n,  dekahydronaf- 
t  a  1  i'  n,  CioHis,  vätska  med  kok- 
punkten c:a  188°  C,  framställd 
genom  hydrering  av  naftalin  vid 
160°  med  vätgas.  Användes  som 
tillsats  i  motorsprit  och  som  er- 
sättningsmedel  för   terpentin. 

Deklasserad  (fr.  déclassé), 
nedsjunken  till  en  lägre  social 
klass. 

*Deklination.  Fys.  En  kompass 
visar  ej  rätt  mot  jordens  magne- 
tiska sydpol,  vilket  framgår  av 
deklinationskartan.  Detta  beror 
på  att  det  jordmagnetiska  fältet 
är  mera  invecklat  än  det  skulle 
vara,  om  det  härrörde  från  två 
punktformiga  poler. 

Dekor  [-kå'r]  (fr.  décor),  ut- 
smyckning, dekoration. 

*  Dekrement,  se  även  Sväng- 
n  i  n  g  s  r  ö  r  e  1  s  e  sp.  556. 

Dekupi'rsåg  (av  fr.  découper, 
utskära),  större  lövsåg,  driven 
med  trampa. 

*De  la  Gardie.  7.  Robert 
D.  avgick  som  landshövding  102ö. 

Delaktig,  i  straffrättslig  ter- 
minologi beteckning  för  den  som 


uppsåtligt  medverkar  till  ett 
brotts  utförande.  Strafflagen  skil- 
jer mellan  olika  slag  av  delak- 
tighet: anstiftan  (seAn- 
stiftare.  Suppl.),  med- 
hjälp (se  d.  o.  Suppl.),  kom- 
plott (se  d.  c),  negativ 
delaktighet,  d.  v.  s.  under- 
låtenhet att  hindra  någon  från  att 
begå  ett  brott,  och  efterföl- 
jande delaktighet  1.  fau- 
t  i  o  n,  d.  v.  s.  tillhandagående  av 
den  brottslige,  sedan  brottet  blivit 
begånget  och  med  vetskap  därom. 

Delaunay  [dalånä'],  Louis, 
f.  1826,  d.  1903,  fransk  skåde- 
spelare, anställd  vid  Comédie- 
l"ran5aise,  berömd  som  oövertiäf- 
liid  framställare  av  älskarroUer- 
na  i  det  franska  lustspelet. 

*De  Laval,  Gustaf,  kon- 
struerade sin  första  ångturbin  re- 
dan 1SS3,  ehuru  den  för.st  senare 
blev  användbar  i  praktiken. 

*Delbriick,  Hans,  avled  1929. 
Bland  hans  senare  arbeten  märkes 
en  världshistoria  (5  bd,  1923 — 
28). 

De'lebpalm,  detsamma  som 
palmyrapalm  (se  Borassus 
f  1  a  b  e  1 1  i  f  o  r  m  i  s). 

*  Deledda,  Grazia,  erhöll 
1927  Nobelpriset  i  litteratur  för 
1926.  De  senaste  åren  har  ett 
stort  antal  av  D:s  romaner  över- 
satts till  sv.,  bl.  a.  den  i  huvud- 
arbetet näumda  Cenere  (Aska, 
1927). 

Delegationen  för  det  interna- 
tionella socialpolitiska  samar- 
betet, en  i  nära  anslutning  till 
Socialstyrelsen  arbetande  kom- 
mitté med  uppgift  att  behandla 
frågor  lörande  Sveriges  medver- 
kan i  det  internationella  social- 
politiska samarbetet,  särskilt  så- 
dana, som  skola  bliva  1.  varit 
föremål  för  behandling  av  den 
internationella  arbetsorganisatio- 
nen   (se  Nationernas  För- 


593 


Delhi— Deltametall 


594 


Delhi.   1'arlanientshusot. 


blind  sp.  639).  D.  inrättades 
1920,  nedlades  1923  men  återupp- 
rättades 1927.  Som  en  särskild 
arbetsuppgift  tillkommer  det  D. 
att  verka  för  spridande  inom  Sve- 
rige av  kännedom  om  nämnda 
organisation,  dess  arbetsuppgifter 
och  arbetsresultat.  D.  utgöres  av 
två  arbetsgivar-  och  två  arbetar- 
representanter samt  två  opartiska 
representanter  med  chefen  för 
Socialstyrelsen  ss.  ordf. 

*Delhi.  1.  Ytan  uppges  numera 
vara  1,536  kvkm.  —  2.  Det  nya 
D.,  som  är  beläget  s.  om  den  gam- 
la staden,  är  uppfört  enl.  en  mo- 
mmiental  stadsplan  (utmärkt  å 
kartan  i  huvudarbetet  med  strec- 
kade linjer).  Dess  ryggrad  är 
Kingsway  (Central  vista),  en 
parkplanterad  aveny,  som  för 
fråu  Krigsmonumentet  till  Rai- 
sina  Hill,  på  vilken  statsbyggna- 
derna äro  belägna.  Dessa,  som 
nyligen  (1929)  fullbordats  1.  stå 
inför  sin  fullbordan,  omfatta  vice- 
konungens  residens,  sekretariats- 
byggnaderna och  parlamentshu- 
set, en  cirkelrund  monumental- 
byggnad, inrymmande  bl.  a.  cent- 


ralbibliotek och  tre  plenisalar.    I 
D.  grundades  1922  ett  universitet. 

*  Delirium,  jfr  även  Sinnes- 
sjukdomar sp.  603  f . 

Delius  [di'ljos] ,  F  r  e  d  e  r  i  c  k, 
f.  1803,  engelsk  tonsättare.  Med 
anknytning  till  Chopin,  Grieg  och 
Wagner  och  även  till  engelsk 
folkmusik  har  D.  utvecklat  en 
individuell  stil,  utmärkt  bl.  a. 
av  snabba  och  täta  växlingar  i 
harmoniken.  Hans  produktion  om- 
fattar bl.  a.  operor,  ss.  den  på 
G.  Kellers  novell  Romeo  und 
Julia  auf  dem  Dorfe  byggda  A 
Village  Romeo  and  Jiiliet  (1907), 
symfoniska  dikter  och  körverk. 
'  Delning.  Tekn.  Se  Kugg- 
hjul. 

Delningsapparat. 
maskin  1.  • —  2. 
tagning  sp.  653. 

*Delsbo.  2.  D.  ingår  i  X.  Häl- 
singlands domsaga. 

Delsbosöm,   se  Konstsöm- 
nad sp.  1141. 

*  Deltakoppling,         se        även 
S  t  j  ä  r  n  k  o  p  p  1  i  n  g. 

*Deltametall,  se  även  tab.  till 
Mässing  sp.  535 — 536. 


1.  Se  Fräs- 
Se    Prov- 


595 


Deltastrålar — De  nihilo  nihil 


596 


De'ltastrålar,  A-  strålar, 
strålar  av  samma  natur  som  ^ 
strålarna  (se  Radium  sp.  805) 
men  väsentligt  långsammare. 
Uppstå  vid  a-strålars  stöt  mot 
atomer. 

Delteil  [-tä'j],  Joseph,  f. 
1895,  fransk  författare,  represen- 
tant för  den  s.  k.  surrealismen, 
som  med  förkärlek  uppehåller 
sig  vid  det  undermedvetna  sjiils- 
livet.  Av  hans  romaner  må  nilm- 
nas  Jeanne  d'Arc  (1925),  där  hel- 
gonet skildras  med  en  sensuellt 
närgången  realism,  och  Les  pailus 
(1926),  en  hyllning  till  kriget  och 
soldatinstinkterna. 

De  Maré,  K  o  1  f ,  f.  1888,  tea- 
terledare och  konstsamlare,  gnm- 
dade  och  ledde  1920 — 25  Svenska 
baletten  (se  d.  o.)  samt  innehade 
1924—27  Théätre  des  Champs- 
Élysées  i  Paris.  Han  har  sam- 
nianbragt  en  värdefull  samling 
av  främst  spanskt  1600-talsmåIeri 
och  modern  fransk  konst. 

Demarteau  [damartå'],  G  i  1 - 
les,  f.  1722,  d.  1776,  fransk  gra- 
vör,  främst  bekant  genom  sina 
efter  Bouchers  tecknmgar  utförda 
gravyrer  i  crayonmanér,  vilken 
teknik  av  D.  fördes  till  fulländ- 
ning. 

Deme'trios  Poliorke'tes 

("stadsbelägraren"),  se  Diado- 
ker  sp.  278  f. 

De  Mille  [di  mill],  Cecil 
Blount,  f.  1881,  nordameri- 
kansk filmregissör.  D.  övergick 
1913  från  teatern  till  filmen  och 
har  sedan  dess  iscensatt  ett  50-tal 
filmer,  först  realistiska  tendens- 
komedier och  -dramer,  efter  1918 
luxuösa  jätteinspelningar  (ofta 
med  inlagda  historiska  parallell- 
episoder), bland  vilka  märkas  De 
tio  budorden  (1924),  Ropet  från 
Volga  (1926)  samt  Konungarnas 
konung  (1927). 


Demirkasy'k,     se    T  a  u  r  u  s. 

Suppl. 

Demi-vierge  [domi'  vjärrj], 
fr.,  "halvjungfru",  ett  av  M.  Pré- 
vost  (se  d.  o.)  präglat  uttryck 
för  en  erotiskt  oblyg  flicka,  som 
fysiskt  bevarat  sin  oberördhet. 

*  Demon.  Demonisk,  även 
hemsk  och  oförklarlig,  mystiskt 
tjusande  o.  d. 

Demonte'ra  (av  lat.  de,  från, 
bort,  och  montera) ,  taga  sönder, 
isär  (en  maskin  e.  d.). 

De  mo'rtuis  nil  ni'si  be'ne, 
lat.,  "om  de  döda  intet  annat  än 
gott",  latinskt  citat  av  ovisst  ur- 
sprung. 

*Denaturera.  I  st.  f.  eosin  an- 
vändes numera  fuksin  för  röd- 
färgningen.  —  Sprit,  avsedd  för 
laboratoriebruk.  denatureras  med 
eter.  ]\Iotorsprit  försättes  med 
bensol  1.  annat  kolväte,  t.  ex.  de- 
kalin   (se  d.  o.  Suppl.). 

Dendra',  by  i  Argolis,  där  A. 
W.  Persson  1926  upptäckte  en 
mykensk  furstegrav  med  synner- 
ligen rika  fynd,  bl.  a.  skålar  av 
guld  och  silver. 

De'nguefeber,  en  framför  allt 
i  IMedelhavsländerna,  Indien  och 
Central-Amerika  epidemiskt  upp- 
trädande sjukdom.  Den  utmärkes 
av  feber  i  två  perioder  med  två 
mellanliggande  dagars  feberfrihet, 
utslag,  svåra  smärtor  i  leder  och 
muskulatur  samt  varar  omkr.  en 
vecka.  Dödlighet  obetydlig.  Smitt- 
ämnet överföres  sannolikt  genom 
stick  av  myggor  tillhörande  släk- 
tet Stcgomy'ia.  Specifikt  verkan- 
de läkemedel  saknas ;  febernedsät- 
tande  och  smärtstillande  medel 
användas  vid  behandlingen. 

De  nihilo  nihil,  lat.,  "av  intet 
(blir)  intet",  citat  från  den  ro- 
merske skalden  Aulus  Persius 
Flaccus  (f.  34,  d.  62  e.  Kr.),  vanl. 
återgivet  under  formen  ex  nihilo 
nihil  fit. 


597 


Den  kongelige  Porcelaensfabrik — Derby 


598 


Den  kongelige  Porcelaens- 
fabrik,  se  Kongelige  P  o  r - 
celsensfabrik.   Suppl. 

Denominativ  (av  lat.  de,  av, 
från),  avledd  av  nomen  (se  d.  o.). 
Termen  D.  nyttjas  även  som  sub- 
stantiv. 

Densogra'f  (av  lat.  de'nsus, 
tät,  och  grek.  gra'fein,  skriva), 
av  tysken  E.  Goldberg  konstrue- 
rad, synnerligen  enkel  och  prak- 
tisk svärtningsmätare  för  fotogra- 
fiskt   bruk    (jfr    Svärtning). 

De'nti-labialer  (av  lat.  dens, 
tand),  se  Labialer. 

Denudationsyta,  en  jämn 
landyta,  som  uppstått  genom 
denudation,  alltså  ung.  detsaanma 
som  peneplan. 

*Denver  hade  1928  294,000  inv. 
Vid  D.  finnes  ett  stort  svenskt 
lungsotssanatorium. 

Departementa'lreformen,  ve- 
dertagen benänming  på  den  1840 
— 41  genomförda  reform,  varige- 
nom de  forna  expeditionerna  i  K. 
M:ts  kansli  ersattes  med  departe- 
ment med  statsråd  ss.  chefer  (se 
Departement  och  Kansli). 

*Deport,  J.  A.,  avled  1926. 

*  Deposition.  Rätt  att  fullgöra 
betalningsskyldighet  genom  D. 
har  införts  i  Sverige  genom  en  lag 
24  mars  1927  om  gälds  betalning 
genom  penningai's  nedsättande  i 
allmänt  förvar.  Om  en  borgenär 
vägrar  att  mottaga  erbjuden  be- 
talning av  förfallen  skuld,  som 
skall  erläggas  i  penningar,  1. 
hindras  gäldenären  av  annan  på 
borgenären  beroende  omständig- 
het att  fullgöra  sin  skyldighet, 
kan  gäldenären  fullgöra  densam- 
ma genom  att  för  borgenärens 
räkning  nedsätta  beloppet  hos 
överexekutor. 

*  Depot  användes  också  likty- 
digt med  depå  (se  d.  o.,  även 
Suppl.). 

Depression.  Fys.  1.  Se  H  o  r  i  - 


Kvii.iiLiJui  Lra-.t.    iXalning    av    André    De- 
rain.    (Luxeiubourgmuseet,    I'aris.) 

s  O  n  t.  —  2.  Sänkningen  i  ett 
kapillärrör  av  ytan  av  en  vätska, 
som  ej  fuktar  röret  (se  Kapil- 
lär i  t  e  t ) . 

*Depå,  i  allm.  bet.  förråds- 
plats, förvaringsställe. 

Depåfartyg,  se  M  o  d  e  r  f  a  r  - 

tyg- 

*Derain,  André,  har  efter  en 
period  av  klassicistisk  formbeto- 
ning börjat  arbeta  i  en  bred  och 
kraftfull,  själva  färgmaterien 
starkt  framhävande  stil,  varige- 
nom han  vid  sidan  av  Dunoyer  de 
Segonzac  (se  d.  o.  Suppl.)  kommit 
att  stå  som  en  huvudrepresentant 
för  de  senaste  strävandena  inom 
franskt  måleri. 

Der     al-Bahri,     se   Te  be    sp. 

846  och  ill.  till  Egypten  sp. 
745—746. 

*Derbend  hade  1926  23,000 
inv.  Det  är  beläget  vid  järnvä- 
gen Rostov — Baku  och  har  till- 
verkning av  mattor,  vapen  m.  m. 

*Derby.  3.  Lord  D.  avgick  1924 

ss.  krigsminister. 


599 


Derby — Desportes 


600 


Bronshuvud  av  Charles  Despiau. 

*  Derby,  se  även  Kapplöp- 
ning. Suppl. 

Derbyrött  [da'bi-],  se  K  r  o  m  - 
färger. 

*Derbyshire  har,  om  huvud- 
staden Derbys  folkmängd  med- 
räknas,  715,000  inv.    (1921). 

Dérilindning  (efter  den  ung- 
erske ingenjören  Déri),  kompen- 
sationslindning   (se  d.  o.  Suppl.). 

Dérimotor,  en  sorts  repul- 
sionsmotor,  där  varje  borstkon- 
takt är  uppdelad  i  en  fast  och  en 
förskjutbar  del,  elektriskt  för- 
bundna. De  förskjutbara  delarna 
äro  sinsemellan  mekaniskt  men 
ej  elektriskt  förenade.  Genom  för- 
skjutning av  de  rörliga  borstarna 
ur  neutralläget  (intill  de  fasta 
borstarna)  växer  motorns  vrid- 
moment, och  varvtalet  låter  sig 
regleras  med  stor  känslighet. 

*Dermoidcysta,  jfr  även 
Svulst  sp.  551  f. 

De  Sa'nctis,  F  r  a  n  c  e  s  c  o,  f . 
1817,  d.  1SS3,  italiensk  litteratur- 
historiker och  politiker,  prof.  i 
Ziirich  1856—59,  i  Neapel  1871— 
83.  Inom  den  italienska  litteratur- 
vetenskapen är  D.  banbrytaren  för 
en    psykologisk    forskningsmetod, 


samtidigt  som  han  i  sitt  huvud- 
veik,  Sloria  dclla  letteratura  ita- 
lidna  (1872),  framlägger  grund- 
linjerna till  en  på  fasta  normer 
byggd  estetik.  D.,  som  1848  del- 
tog i  upprorsrörelserna  i  Neapel 
och  1860  anknöt  till  Garibaldi, 
var  efter  Italiens  enande  depute- 
rad från  1861  och  undervisnings- 
minister 1861—62,  1868  samt 
1879—80. 

Des  Cloizeaux  [dä  kloaså'], 
Alfred,  f.  1817,  d.  1897,  fransk 
mineralog,  prof.  vid  naturhisto- 
riska museet  i  Paris.  D.  utförde 
noggranna  undersökningar  av  mi- 
neralens kristallografiska  och  op- 
tiska egenskaper. 

Desensibilise'ring  (av  lat.  de, 
f lån,  bort ),  se  Sensibilise- 
r  i  n  g. 

Desiati'na,  annan  form  för 
desjatin. 

Desintresse'rad  (fr.  désinté- 
ressé) ,  ointresserad;  opartisk. 

*  Desjatin,    jfr    T  jet  ver  ik. 
*Deslandres,  H.  A.,  liar  även 

utfört  viktiga  undersökningar  av 
bandspektras   byggnad. 

*  Desorientera.  Desorien- 
tering är  även  ett  vanligt  sym- 
tom vid  ett  flertal  förgiftningar, 
spec.  vid  infektionssjukdomar. 

Despiau  [däspiå'] ,  Charles, 
f.  1874,  fransk  bildhuggare.  D., 
som  intar  en  ledande  ställning 
inom  modern  fransk  skulptur,  har 
bl.  a.  utfört  ett  antal  kvinnliga 
porträtthuvuden,  i  vilka  han  för- 
enar en  av  Maillol  inspirerad,  ro- 
fylld  klassicism  med  en  nervöst 
känslig  naturalistisk  behandling 
av  den  ociselerade  bronsytan. 

Desportes  [däpå'rrt] ,  F  r  a  n  - 
C  o  i  s,  f.  1661,  d.  1743,  fransk 
målare.  D.  verkade  länge  som 
porträttmålare  i  Polen,  men  efter 
återkomsten  till  Frankrike  ägna- 
de han  sig  huvudsakl.  åt  stille- 
benmåleri. Han  anknyter  härvid- 


601 


Dessau — Detritus 


602 


Dessau.  Bauhaus. 


lag  till  Snyders  men  är  samtidigt 
med  sin  sensuella  stoffbehandling 
och  sin  kalla,  raffinerade  färg- 
skala en  typisk  rokokomålare.  D. 
är  väl  representerad  i  Nat.  mus. 
*  Dessau  liar  även  ansenlig 
maskin-  och  vagnindustri,  var- 
jämte de  i  D.  belägna  Junkers- 
Werke  tillverka  flygplan  (se 
Junkers).  71,000  inv.  (1925). 
—  1925  inrättades  i  D.  en  utbild- 
ningsanstalt, Bauhaus,  som 
efter  en  allmän  orientering  i  mo- 
dern formuppfattning  meddelar 
fackmidervisning  i  måleri-,  tea- 
ter-, reklam-  och  byggnadsavdel- 
ningar. Bauhaus,  som  1925 — 28 
stod  under  ledning  av  W.  Gropius, 
sedan  1928  av  Hannes  Meyer,  och 
bland  vars  lärare  märkes  W. 
Kandinsky,  är  en  huvudhärd  för 
funktionalismen  (se  d.  o.  Suppl.). 
som  även  tillämpats  i  dess  av 
Gropius  ritade,  på  tre  samman- 
strålande byggnadskroppar  förde- 
lade och  med  väldiga  fönsterytor 
försedda  komplex. 

a.  b.  De  svenska  kristallglas- 
bruken, Sthlm,  grundat  1903, 
bedriver  glastillverkning  vid 
Kosta  (se  d.  o.)  samt  Alstcrbro, 
Alsterfors  och  Eda  (se  dessa  ord. 


mill. 


Suppl.).     Aktiekapital    1, 
kr.  C:a  1,100  arbetare. 

Detachör  [-sjö'r]  (av  fr.  dé- 
tacher,  frigöra),  se  Kvarn  sp. 
1530. 

*  Detektor,  se  även  Lås  sp. 
949. 

DeterminatiV  1.  rotdeter- 
m  inåt  i  v  (jfr  Rot.  Språkv.) 
kallas  det  språkliga  element,  var- 
igenom (betydelsen  hos)  en  pri- 
mär rot  närmare  "determineras", 
d.  v.  s.  specialiseras. 

Det  kongelige  Teater,  se 
Dansk   teater. 

Det  nya  Sverige,  se  IST  y  a 
Sverige   sp.   1115   samt   Suppl. 

*  Detritus,  geologisk  beteckning 
för   material    (oorganiskt,    t.    ex. 


Stilleben.  Målning  av  Frangois  Desportes. 
(Nat.   mus.^ 


G03 


Detroit — Diameterlindning 


G04 


vitt  ringsgrus,  1.  organiskt,  t.  ex. 
viixtrester),  som  härstammar  från 
land,  antingen  det  avlagras  på 
land  (t.  ex.  talusbildningar)  1.  i 
insjöar  1.  hav. 

♦Detroit.  2.  D.  hade  192S 
1,379,000  inv.  Förstäderna,  av 
vilka  llighland  Park  är  störst,  ha 
c:a  300,000  inv.  Av  de  1  mill.  inv. 
1920  voro  290,000  födda  i  utlan- 
det och  41,000  negrer. 

De'tskoje  Selö',  se  Tsar- 
skoje    Selö. 

Detthow,  Erik,  f.  ISSS,  må- 
lare. D.,  som  sedan  länge  varit 
verksam  i  Paris,  har  där  skapat 
sig  ett  namn  som  landskaps-  och 
porträttmålare   i   nyfransk   anda. 

*Deutsche  Bank.  Omslutning- 
en var  (1928)  2,32  milliarder 
mark.  Antalet  kontor  ui:)pgår  till 
över  ISO. 

Deutsche  BUcherei  [då'jtsje 
by3era'j],  se  Bibliotek  sp. 
1454  samt  Suppl. 

Deutscher  Werkbund  [dåjt- 
sjer],  se  W  e  r  k  b  u  n  d. 

Deutsche  Seewarte  [då'jtsje 
se' vårte]  (ty.,  tyska  havsobserva- 
toriet),  ett  i  Hamburg  1875  upp- 
rättat statligt  nautiskt-meteoro- 
logiskt  centralinstitut  för  storm- 
varningsväsen och  maritim  kli- 
matologi ävensom  för  undersök- 
ning och  kontroll  av  nautiska  in- 
strument. Från  D.  utgivas  dels 
nautisk-meteorologiska  handböc- 
ker och  seglingsbeskrivningar 
över  jordens  alla  farvatten,  dels 
en  vetenskaplig  meteorologisk 
skriftserie,  Aus  dem  Archiv  der 
Deuisehen  Seewarte. 

Deutsche  Tageszeitung  [då'jt- 
sje  ta'gestsajtong],  tysk  daglig 
tidning,  utgiven  i  Berlin.  D.,  som 
grundades  1894,  är  ett  av  de  le- 
dande tysknationella  organen. 

Deva'rdas  legering,  legering 
mellan  aluminium,  koppar  och 
zink,    användes    inom   oorganiska 


kemin  som  reduktionsmedel  (bl. 
a.   för  nitrater  och  klorater). 

Deverbativ  (av  lat.  de,  av, 
från),  avledd  av  veib.  Termen  D. 
nyttjas  även  som  substantiv. 

De   Witte,   se  de  W  i  1 1  e. 

*Devonport  är  inkorporerat 
med  Plymouth. 

*Devonshire  har,  om  de  inom 
D.  belägna  grevskapsstädernas 
folkmängd  medräknas,  710,000 
inv.   (1921). 

*Devrient  r(lefri'nt,  ej  dovri- 
ä'i)].  5.  Max  D.  avled  1929. 

De'xel,  se  Skarvyxa. 

*Dextrin,  jfr  Ro  st  gummi. 

dg,  vanlig  förkortning  för  deci- 
gram. 

Diacety'lmorfin,  se  Heroin. 

Diaeresis,  lat.  form  för  diere- 
sis. 

DiaghileV,  Ser  ge  j,  d.  1929, 
rysk  konstskriftställare  och  ba- 
lettledare. D.  grundade  1909 
Evska  baletten  (se  d.  o.  och  Ba- 
lett sp.  1017). 

Diagonalskiktning,  se  K  o  r  s  - 
skiktning.  Suppl. 

Diale'ktiker  (jfr  Dialek- 
tik), skicklig  debattör;  debat- 
tör, som  utmärker  sig  för  liår- 
klyveri  och  spetsfundighet. 

*Diallag  tillhör  pyroxengrup- 
pen    (se  Pyroxen). 

*  Diamant,  se  även  C  u  1 1  i  - 
nan  diamanten.  Suppl., 
K  o  h  -  i  -  n  o  o  r.  Suppl.  och  O  r  - 
1  o  v  d  i  a  m  a  n  t  e  n.  Suppl.  — 
Bolir.  Se  S  t  i  1  sp.  1580. 

Diamantfärgämnen,  en  grupp 
till  yllefärgning  ( jfr  F  ä  r  g  n  i  n  g 
sp.  859)  använda,  viktiga  azo- 
färgämnen   (diamantsvart  m.  fl.). 

Diamanti'na,  stad  i  staten 
Minas  Geraes,  s.ö.  Brasilien,  1,120 
m.  ö.  h.  Centrum  i  Brasiliens  för- 
nämsta diamantfält.  Diamantin- 
dustri. C:a  15.000  inv. 

Diameterlindning,  se  S  1  i  n  g  - 
1  i  n  d  n  i  n  g. 


605 


Diametral — Dielektriskt  ämne 


606 


Diametra'1,  eg.  vid  motsatta 
änden  av  en  diameter;  absolut, 
rak  (t)  (t.  ex.  D.  motsatt,  rakt 
motsatt). 

Diami'd,   se  II  y  d  r  a  z  i  n. 

Diami'ner,  föreningar,  som  in- 
nehålla två  för  aminer  (se  d.  o.) 
karaktäristiska   grupper. 

Diami'nofeno'l,  CeHsiNH^)^^!, 
derivat  av  fenol  (se  d.  o.),  inne- 
Iiållande  2  aminogrupper.  Kristal- 
liserar i  tunna  fjäll.  Som  fotogra- 
fiska framkallare  användas  sul- 
fatet (a  ra  i  d  o'  1)  och  klorhydia- 
tet   (d  i  a  m  o'  1)   av  D. 

*Diarbekr,  turk.  Kara-Amid. 
Nuv.  vilajetet  har  194,000  inv., 
därav  32,000  i  staden  D.    (1927). 

Diasko'p  (av  grek.  dia',  genom, 
och  skopd,'n,  se),  skioptikon  (se 
d.  o.)  för  projektion  med  genom- 
fallande ljus. 

Diastrof i'sm  (av  grek.  dia',  ge- 
nom, och  strof  c',  vändning),  sam- 
manfattning av  alla  rörelser  i 
jordskorpans  yttre  delar  och  dilr- 
med  sammanhängande  träns-  och 
regrcssioner  av  havet. 

*Diatermi  användes  numera 
med  fi-amgång  även  i  och  för  di- 
rekt värmepåverkan  av  lungor 
(kronisk  bronkit,  lunginflamma- 
tion), hjärta  (angina  pectoris) 
samt  av  gallblåsa,  mage  och  tarm, 
kvinnliga  könsorgan. vid  kroniska 
inflammationer. 

Diate'ssaron,   se  T  a  t  i  a  n  o  s. 

Diatomacéjord,  se  K  i  s  e  1  - 
g  ur. 

*Diaz,  A  r  m  a  n  d  o,  avled 
1928.  lian  blev  1921  hertig  av 
Vittorio  och  1924  fältmarskalk 
samt  var  1922 — 25  krigsminister. 

*Diazoföreningar  upptäcktes 
1860  av  Griess  (se  d.  o.  Suppl.). 
De  kunna  indelas  i  två  grupper: 
diazoniumsalter,  R-N-X,  och  dia- 


yi 


zotater,  E.N:NX.  De  förstnämn- 


da reagera  synnerligen  lätt  och 
kunna  överföras  till  alkoholer, 
nitroföreningar,  halogenförening- 
ar, nitriler,  hydraziner  och  färg- 
ämnen. 

DicelIogra'ptus,  se  G  r  a  p  t  o  - 
liter.    Suppl. 

*  Dickson.  6.  Robert  D.  av- 
led 1924. 

Dictyogra'ptus,  D  i  c  t  y  o  - 
n  e'  m  a,  se  G  r  a  p  t  o  1  i  t  e  r. 
Suppl. 

*Diderot,  D  e  n  i  s.  Le  pére  de 
famille  föreligger  i  sv.  övers. 
(Herr  Orbesson  och  hans  familj, 
1807).  Av  D:s  romaner,  som  ut- 
gåvos  först  långt  efter  hans  död, 
märkas  Jacques  le  fataliste 
(1796;  först  utg.  i  tysk  övers. 
1792;  Jakob  fatalisten,  1925), 
La  religieuse  (1796;  Nunnan, 
1925)  och  den  spirituella  satiren 
Le  neveu  de  Raineau  (1821;  föi'st 
utg.  i  tysk  övers,  av  Goethe  1805; 
Herr  Rameaus  brorson,   1825). 

*Didring,  Ernst.  Bland  D:s 
senaste  arbeten  märkas  skär- 
gårdsromanerna Stormens  öar 
(1925),  Mästerlotsen  (1926)  och 
Dyningar  (1927)  samt  dramat 
Vilddjuret   (uppf.  i  Sthlm  1929). 

Die  blaue  Blume  [di  bla_o'e 
bio'-] ,   se   Blå   blomma  n. 

Diedenhofen  [di'denhå'-],  se 
T  h  i  o  n  v  i  1 1  e.   Suppl. 

Die  dummen  Schwe'den  [di 
do'mmenJ,  ty.,  "de  dumma  svens- 
karna", ett  eg.  blott  i  Sverige  an- 
vänt uttryck  för  svensk  godtro- 
genhet. 

Diele'ktrisk  förskjutning,  se 
Magnetiskt  fält  sp.  1061. 

Diele'ktrisk  hållfasthet,  den 
fältstyrka,  vid  vilken  en  elektrisk 
gnista  slår  igenom  ett  dielektri- 
kum  (jfr  Urladdnings- 
fenomen sp.  222).  Se  även 
Låg-  och  högspänning. 

*  Dielektriskt  ämne.  Vid  defi- 
nitionen av  dielektricitetskonstan- 


607 


Dientzenhofer — Diktonius 


608 


ten  (se  huvudarbetet  sp.  306) 
förutsattes,  att  ej  endast  Ii:s 
omgivning  utan  hela  rymden 
är  fylkl  av  det  diclektriska  äm- 
net. Vidare  skall  A  vid  föisöken 
t,  ex.  i  luft  och  paraflfin  lia 
samma  potential,  ej  samma  ladd- 
ning i  båda  fallen.  Kraftverkan 
mellan  två  ledare  med  givna 
laddningar  är  omvänt  proportio- 
nell mot  dielektricitetskonstanten, 
mellan  två  ledare  med  givna  po- 
tentialer direkt  proportionell  mot 
denna;  detta  ger  en  metod  att 
mäta  vätskors  och  gasers  dielekt- 
ricitetskonstant.  Dielektricitets- 
konstanten, definierad  på  ovan- 
nämnda sätt,  är  i  allm.  ej  lika 
med  kvadraten  på  brytningsindex 
för  synliga  ljusvågor  utan  lika 
med  gränsvärdet  av  brytnings- 
index för  oändligt  långa  vågor. 
Vatten  har  t.  ex.  dielektricitets- 
konstanten 81,  brytningsindex  för 
synligt  ljus  1,33  och  för  mycket 
långa  vågor  9. 

*  Dientzenhofer.  Nikolauskyr- 
kan  i  Prag  påbörjades  av  Chri- 
stoph  och  fullbordades  av  Kiliau 
Ignaz  D. 

*  Dieselmotor,  jfr  Motor- 
lokomotiv. 

Dietterlin  [di'ter-],  Wend  e  1, 
f.  1550  1.  1551,  d.  1599,  tysk  arki- 
tekt, målare  och  oinamentsticka- 
re,  verksam  i  Strassburg.  D:s  från 
1593  utgivna  teoretiska  skrift 
Architectura  med  dess  raderade 
mönsterblad  i  en  fantastiskt  rik 
ornamental  stil  blev  av  stor  be- 
tydelse för  den  tyska  renässans- 
arkitekturens  utveckling. 

Dietyle'ndiami'n,  se  Piper- 
a  z  i  n. 

Dievenow  [di'fenå],  se  Wol- 
lin. 

*Difenylamin.  Ett  viktigt  de- 
rivat av  D.  är  hexanitrodifenyl- 
amin   (se  d.  o.). 

Dif eny'lmeta'n,         Cells  CII, 


•CJI5,  kristalliserande  ämne 
(smältpunkt  23°  C),  av  vilket 
flera  derivat  utgöra  viktiga  färg- 
ämnen  (se  d.  o.  sp.  865). 

Differentia'ler  kallas  de  oänd- 
ligt små  (mot  giänsvärdet  noll 
konvergerande)  storheter,  med 
vilka  man  räknar  i  difTerential- 
och  integralkalkyl. 

Differentia'lgalvanometer,  se 
]\I  o  t  s  t  å  n  d  s  m  ä  t  n  i  n  g. 

*Diflferentialtermoskop.  Den 
i  huvudarbetet  beskrivna  formen 
är  avsedd  för  strålningsmätning- 
ar. Träffas  båda  kulorna  av  lika 
stark  strålning,  uppvärmes  den 
svärtade  mer  än  den  andra,  och 
vätskejielaren  försk jutes. 

Diflferentia'  Itransf  ormator, 
transformator  med  två  likadana 
primärlindningar,  så  anordnade, 
att  om  de  genomflytas  av  lika 
starka  växelströmmar  i  fas  med 
varandra,  ingen  spänning  induce- 
ras i  sekundärlindningen.  Använ- 
des för  mätändamål. 

*Diffusion.  D.  av  ljus,  omvand- 
ling av  riktat  ljus  till  diffust  ljus. 

Diffusionspump,  se  L  u  f  t  - 
p  u  m  p  sp.  815. 

Diffusö'r  (av  lat.  diffu'nderc, 
utbreda) ,  se  Sockertill- 
verkning och  Trämassa 
sp.  1446. 

Digerbergssandsten,  oegentlig 
benänming  på  en  tuffbergart  med 
stor  utbredning  inom  Dalarnas 
porfyrområde. 

*Digitalis  har  även  diuretisk 
verkan. 

*Dijon.  Kartusianklostret 

Champmol,  nu  hospital,  ligger 
strax  utanför  staden. 

Diktonius,  Elmer,  f.  1896, 
finländsk  författare.  D.  har  gjort 
sig  bemärkt  som  den  främste  re- 
presentanten för  den  litterära  mo- 
dernismen i  Finland.  I  diktsam- 
lingar som  Taggiga  lågor  (1924) 
och  Stenkol  (1927)  har  han  fram- 


609 


Dilatometer — Dippel 


610 


trätt  som  en  arbetarskald  med 
starka  socialistiska   sympatier. 

Dilatome'ter  (av  dilatation 
och  grek.  metrn'n,  mäta),  instru- 
ment för  mätning  av  utvidgning, 
spec.  värmeutvidgning. 

*Diligens.  Postverket  har  se- 
dan 1923  åter  ett  antal  diligens- 
linjer, på  vilka  trafiken  upprätt- 
hålles  medelst  omnibussar  (se 
O  m  n  i  b  u  s ) . 

*DilIon.  1.  John  D.  avled 
1927. 

*Dimbo  bildar  sedan  1925 
jämte  Ottravad,  Hångsdala, 
Skörstorp  och  ö.  Gerum  ett  pas- 
torat. 

*  Dimension  hos  en  fysisk  stor- 
het är  det  samband,  i  vilket  dess 
enhet  står  till  grundenheterna 
för  längd  (1),  massa  (m)  och 
tid  it).  Ex.:  en  yta  har  di- 
mensionen I-,  enär  ytenheten  är 
proportionell  mot  kvadraten  på 
längdenheten  men  oberoende  av 
enheterna  för  tid  och  massa. 
Acceleration  har  dimensionen 
lt—\  kraft  m•^/-^  Elektriska 
och  magnetiska  storheter  ha  olika 
D.  i  det  elektrostatiska  och  i  det 
elektromagnetiska  måttsystemet, 
emedan  i  det  förra  dielektricitets- 
konstanten,  i  det  senare  permea- 
biliteten  antagits  dimensionslös 
(oberoende  av  grundenheterna) . 

Dimensionsavverkning,  se 

Skogsbruk  sp.  817. 

Dimety'lanili'n,  CaH5N(CH3),, 
oljig  vätska,  som  framställes 
genom  upphettning  av  anilin, 
metylalkohol  och  svavelsyra.  Ut- 
gångsmaterial vid  framställning 
av  ett  antal  anilinfärger. 

Dimety'lbenso'I,  se  Xylol. 

*Dimission.  Dimissions- 
examen  (på  studentspråk 
"dimmen"),  benämning  på  den 
vid  Uppsala  universitet  1S31 — 
1904  bestående  teologiska  ämbets- 
examen,  som,  efter  kompletteran- 


de praktisk  utbildning,  berättiga- 
de till  inträde  i  prästämbetet.  Den 
motsvarades  i  Lund  av  t  e  o  r  e  - 
tisk-teologisk      examen. 

*Dimma,  se  även  Konst- 
gjord   dimma. 

Dina'risk  ras,  se  Män- 
niskoraser sp.  518. 

Di'ngelstedt  [-sjtätt],  Franz, 
f.  1814,  d.  1881,  frih.  (1876),  tysk 
författare  och  teaterledare.  D. 
framträdde  först  med  radikal  po- 
litisk satir  {Lieder  eines  kosmo- 
politisclien  Nachtwächters,  1841) 
men  skrev  sedan  ren  lyrik,  roma- 
ner {Die  Amazone,  1868),  novel- 
ler, dramer  etc.  Som  chef  för 
Burgtheater  i  Wien  (från  1872) 
utvecklade  han  en  framgångsrik 
verksamhet  och  intresserade  sig 
särskilt  för  det  klassiska  tyska 
dramat. 

*Dingtuna  skall  framdeles  för- 
enas med  Västerås-Barkarö  till 
ett  pastorat. 

Dioi,  se  T  a  i. 

*Dioik.  Ordet  användes  även 
om  kryptogamer  (vilka  icke  till- 
höra Linnés  Dioe'cia)  för  att  be- 
teckna, att  dessa  ha  han-  och  hon- 
organ på  skilda  individ. 

Diony'sios  Trax,  se  Gram- 
matiker sp.  1438. 

Diopsfd,   se   P  y  r  o  x  e  n. 

Dio'xibenso'l,  ^^(OH),,  före- 
kommer i  tre  isomera  former : 
hydrokinon,  pyrokatekin  och  re- 
sorcin    (se  dessa  ord). 

*Dipenten  tillhör  terpenerna 
(jfr  d.  o.). 

Dipo'l  (av  grek.  dis,  två  gånger, 
och  pol),  två  lika  stora  elektriska 
laddningar  (1.  magnetiska  poler) 
med  motsatt  tecken  och  belägna 
på  mycket  litet  avstånd  från  var- 
andra. 

*Dippel,  J-  K.,  blev  genom  in- 
verkan från  Gottfried  Arnold  (se 
d.  o.  Suppl.)  mystiker  och  radikal 
pietist.    Han    representerar    över- 


20. 


I>  e  X.  Suppl. 


611 


Direction  der  Discontogesellschaft — Distorsion 


612 


gången  från  pictism  till  upplys- 
ning och  är  milrklig  ss.  en  av  ban- 
br3i;arna  för  den  individuella  reli- 
gionsfriheten. 

Direction  der  Discontogese'!!- 
schaft  [direksiå'n  der  diskå'nn-], 
Tysklands  näst  största  bankinsti- 
tut, grundat  1S51  med  ett  aktie- 
kapital på  f.  n.  135  mill.  mark. 
Omslutning  (1928)  1,703  mill. 
mark.  Niirinare   100  kontor. 

Direktionen  över  Stockholms 
stads  undervisningsverk,  se 
E  f  o  r  u  s. 

Direktionskraft,  detsamma 
som  riktkraft,  spec.  vid  torsions- 
svängningar  (se  S  v  ä  n  g  n  i  n  g  s  - 
rörelse  sp.  554  och  557  f.). 

Dirkar,  tåg,  som  ansättas  i 
läppar  mittpå  mesan-  1.  «torbom- 
men  och  ledas  genom  block  under 
märsen  1.  i  masten  och  därifrån 
till  bomnocken.  D.  tjäna  till  att 
lyfta  bommen  vid  segelmanöver, 
så  att  bommen  ej  sträcker  seg- 
let i  onödan. 

Dirre  Daua,  se  Abessini- 
e  n.  Suppl. 

*Dirschau  hade  1921  16,000 
inv.  D.  är  av  vikt  som  flodhamn. 

Dirt  track,  se  M  o  t  o  r  c  y  k  e  1  - 
sport.  Suppl. 

Disackari'der,  se  Kolhyd- 
rat sp.   1006  f. 

Diskonformite't  (av  lat.  dis, 
isär,  och  konformitet) ,  se  Kon- 
forma   lager.    Suppl. 

Diskontinuite'tslinjer  (av  lat. 
dis,  isär,  och  kontinuitet),  gräns- 
linjer inom  ett  cyklonområde, 
vilka  skilja  områden  med  olika 
temperatur,  vindstyrka,  vindrikt- 
ning och  luftfuktighet.  Då  cyklo- 
nen  rör  sig  framåt,  förflytta  sig 
även  D.,  vilket  visar  sig  i  plöts- 
liga omkastningar  hos  väderleken 
på  en  ort.  D.  äro  två:  i  cyklonens 
främre  del  v  a  r  m  f  r  o  n  t  e  n,  i 
dess  bakre  del  k  a  1  1  f  r  o  n  t  e  n 
(se  dessa  ord.  Suppl.). 


*Diskoön.  Godhavn,  som  har 
c:a  400  inv.,  är  säte  för  landsfog- 
den i  Nord-Grönland  (jfr  Grön- 
land. Suppl.)  och  har  en  viktig 
biologisk  station.  1925  har  beslu- 
tats att  vid  Godhavn  upprätta  ett 
magnet  iskt-nieteorologiskt  obser- 
vatorium,  det  närmast  magne- 
tiska nordpolen  belägna  i  värl- 
den; dess  magnetiska  avdelning 
är  sedan   192G  i  bruk. 

Diskreditera  (fr.  duscréditer) , 
beiöva  förtroendet,  väcka  miss- 
troende emot,  nedsätta. 

*  Diskret  betecknar  inom  ma- 
tematik och  fysik  även  av.skild, 
enskild  (t.  ex.  diskreta  punkter  i 
motsats  till  alla  punkter  å  en 
linje  1.  yta). 

Diskretionä'r  (jfr  D  i  s  k  r  et), 
godtycklig,  efter  gottfinnande; 
särskilt  i  rättsterminologi  om  den 
befogenhet  att  inom  vissa  gränser 
efter  eget  omdöme  pröva  och  av- 
göra förekommande  fall  vart  för 
sig,  som  stundom  tillkommer  en 
domare,  en  verkschef  o.  s.  v. 

*  Diskus.  Ang.  de  nya  rekorden 
se  tab.  till  Kast.  Suppl. 

Disperge'ra  (av  lat.  dispc'rge- 
re,  sprida)  säges  ett  ämne  göra, 
om  det  bryter  ljusstrålar  av  olika 
våglängder  olika  mycket,  d.  v.  s. 
uppvisar    d  i  s  p  e  r  s  i  o'  n. 

Distanstub,  se  Praktisk 
geometri  sp.  548. 

Diste'n,  se  A  n  d  a  1  u  s  i  t  - 
g  r  u  p  p  e  n.  Suppl. 

*Distorsion.  Fys.  1.  Bristande 
ortoskopi  (se  d.  o.)  ;  innebär,  att 
bilden  av  ett  plant  föremål  ej 
blir  likformig  med  föremålet.  — 
2.  Felaktigt  återgivande  av  ljud, 
bestående  i  att  de  olika  toner, 
som  ingå  i  det  återgivna  ljudet, 
ej  ha  samma  relativa  styrka  som 
i  originalljudet.  D.  uppträder 
bl.  a.  vid  långa  telefonledningar 
(motverkas  där  genom  pupinisc- 
ring;     se    Telefon  i    sp.    882) 


613 


Distributiva — Djabal  Druz 


614 


samt  vid  rundradiomottagning, 
beroende  på  felaktig  konstruktion 
av  mikrofon,  förstärkare,  högta- 
lare m.  m. 

Distributiva  (av  lat.  distri- 
hu'ere,  fördela)  kallas  sådana  ord 
(spec.  vissa  räkneord  och  prono- 
men), som  uttrycka  fördelning  1. 
isärhållande  (t.  ex.  var  och  en,  i 
sänder) . 

Distribu'tor  (av  lat.  distribu'c- 
re,  utdela,  sprida),  se  Tele- 
grafi sp.  SOS. 

District  of  Columbia  [diss 
trikt   å\"v'],  se  Columbia   1. 

*Dittmann,  Wilhelm,  har 
tagit  avstånd  från  kommunismen 
och  tillhör  sedan  1923  socialdemo 
kratiska  partiet.  Han  var  1920 — 
24  tyska  riksdagens  vicepresident . 
Di'tzinger,  Gustav  Adolf, 
d.  ISOO,  ebenist,  mä-stare  i  Stock- 
holms snickareämbete  17SS.  Lär- 
junge till  Haupt,  representerar  D. 
en  senare  fas  av  den  gustavianska 
möbelstilen  än  denne.  I  sina  i 
marketeri  utförda  dekorationsmo- 
tiv röjer  han  påverkan  av  L.  Mas- 
reliez,  och  hans  förnämsta  arbete, 
en  sekretär  i  Sinebrychoffska  sam- 
lingen i  Helsingfors,  är  utförd 
efter  ritning  av  denne. 

Diverge'nt  (jfr  Divergens), 
se  Kedjebråk  och  Serier. 
— ■  Divergent  strålknip- 
p  e,  strålknippe,  som  utgår  från 
en  och  samma  punkt. 

*  Division.  4.  D.  består  i  regel 
av    4 — 6     fartyg,    U-båtsdivisioJi 
dock  i  regel  av  3,  högst  5  fartyg. 
*Divisor,   se  även   Tenakel. 
Dix,  Otto,  f.   1891,  tysk  må- 
lare. D.  är  en  av  förgrundsmännen 
inom  den  nyrealistiska  riktningen 
i  tyskt  måleri.    Hans  produktion, 
som    huvudsakl.    omfattar    figur- 
motiv,     präglas    av    intellektuell 
skärpa  och  en  hård,  plastisk  form. 
Di'xi     et     salvaVi     a'nimam 
me'am,   lat.,  "jag  har  talat  och 


Skåp    av   G 


Ditzinger    (Nat.   mus. K 


räddat  min  själ"'  (d.  v.  s.  jag  har 
genom  att  tala  ut  frigjort  mig 
från  ansvaret  att  ha  tegat),  ut- 
tryck, bildat  i  anslutning  till 
Hesekiel   33:  9    (Vulgata). 

*Dixmuiden  hade  1927  3,100 
inv.  — ■  I  kyrkan  S  :t  Xicolas  fanns 
ett  berömt,  under  världskriget 
förstört  lectorium  (se  ill.  till  d. 
o.  sp.  330),  uppfört  1535—44. 

Diö,  stationssamhälle  i  Sten- 
brohults  skn,  Kronob.  1.,  vid 
Södra  stambanan.  Se  G  e  m  1  a 
fabrikers  a.  b. 

Dja'bal  Druz,  fr.  Djcbel  Druze, 
stat  (sedan  1923)  i  franska  man- 
datet Syrien  och  Libanon,  invid 
Träns- Jordanien.  D:s  huvuddel 
utgöres  av  vulkanlandet  Hauran 
(se  d.  o.  och  Syrien  sp.  636). 
7,000  kvkm.  50,000  inv.,  mest 
druser.  Hu\'udstad  Suweda. 


615 


Djabalpur — Djur  psykologi 


616 


Djabalpu'r,  se  J  u  b  b  u  1  p  o  r  e. 
Suppl. 

Dja'bal  Sja'mmar,  se  S  j  a  m  - 
m  a  r,  även  Suppl. 

aI-Djazi'rah  (engelsk  tran- 
skription  El  Gezira),  arab.,  "ön", 
området  mellan  Xilen  (Bahr  al- 
Abjad)  och  nedre  Bahr  al-Asrak, 
Anglo-egyptiska  Sudan.  Genom 
stora,  1925  påbörjade  bevattnings- 
anläggningar (en  damm  på  c:a 
13°  30'  n.  br.  i  Bahr  al-Asrak,  vid 
Sennar,  fullbordades  1926)  väntas 
D.  få  stor  betydelse  som  bomulls- 
producent (jfr  Nilen  sp.  831)  ; 
den  bevattnade  arealen  utgjorde 
1927  42,800  har.  Från  Sennar,  n. 
om  dammen,  leda  järnvägar  till 
Khartum  och  Kosti  vid  Xilen 
samt  från  Makwar,  s.  därom,  en 
1923—29  anlagd  järnväg  till  Ber- 
ber— Port  Sudanbaiian. 

*Djerid,  Sjott  a  1  -  D.,  har 
vid  nyare  undersökningar  befun- 
nits ligga  20  m.  högre  än  havs- 
ytan. I  n.v.  ligger  intill  D.  oas- 
gruppen B  1  e  d  a  1  -  D.  med  be- 
römd odling  av  dadelpalmer. 

*Djidda  (ofta  skrivet  J  i  d  - 
da).  Under  emiren  ibn  Sauds  an- 
fall mot  Hidjaz  (se  d.  o.  Suppl.) 
drog  sig  konung  Ali  efter  förlus- 
ten av  Mecka  1924  till  D.,  som 
blev  en  av  stödjepunkterna  för 
hans  fortsatta  kamp.  När  denna 
efter  Medinas  fall  dec.  1925  visa- 
de sig  fruktlös,  tillkännagav  Ali 
från  D.  sin  abdikation,  varefter 
ibn  Sauds  trupper  utan  strid 
satte   sig  i  besittning  av  staden. 

Djokjaka'rta,  hm-udstad  i  sul- 
tanatet och  presidentskapet  D.  på 
mell.  Java.  Järnvägsknut.  I  när- 
heten ligger  Prambanan  (se  d.  o. ). 
108,000  in  v.   (1927). 

Djolo'ffer,  den  nordvästligaste 
stammen  av  sudannegrerna,  befol- 
kande Senegambiens  kustland.  D. 
äro  ett  kraftigt  och  välbyggt  folk 
med  ytterligt  mörk  hudfärg.  Sam- 


hällsordningen är  övervägande 
feodal,  religionen  islam. 

Djuphavsplatån,  se  Jorden 
sp.   183. 

Djuplod,  se  Lödning  sp. 
692. 

Djupmått,  se  Måttverk- 
t  y  g  sp.  499. 

Djupskärpa,  de  avståndsgrän- 
ser för  föremålen,  inom  vilka  en 
.skarp  fotografisk  bild  kan  er- 
hållas för  samma  läge  hos  plåten. 
D.  bestämmes  vanl.  enl.  fordring- 
en, att  vid  gränserna  bildens 
oskärpa  får  vara  högst  '/looo  av 
bildvidden.  Bestämmande  är  ob- 
jektivets verksamma  öppning;  ju 
mindre  denna  är,  desto  större  D. 

*Djuptryck,  se  även  Repro- 
duktionsmetoder sp.  1024. 

*Djupviken  är  lastageplats,  be- 
lägen vid  Ume  älvs  mynning,  1 
km.  n.  om  Holmsund. 

*Djura  utgör  sedan  1923  en  i 
Leksands  skn  ingående  försam- 
ling, som  jämte  Leksands  förs. 
bildar  pastorat  i  Västerås  stift. 
1,130  inv.   (1928). 

Djurgårdsteatern,  sommartea- 
ter på  Djurgården  i  Sthlm, 
grundad  1795  av  A.  De  Broen  och 
senare  under  ledning  av  bl.  a.  F. 
och  P.  J.  Deland  (se  d.  o.).  Den 
gamla  byggnaden  ersattes  1863 
av  en  ny,  som  brann  redan  1865. 
Teatern  uppfördes  emellertid  på 
nytt  i  närheten,  invigdes  1867, 
övertogs  1S92  av  A.  Ranft  och 
1916  av  G.  Collijn.  Denna  bygg- 
nad nedbrann  1929.  D.  odlade 
företrädesvis  det  lättare  lustspe- 
let, operetten  och  revyn. 

Djurpsykologi,  läran  om  dju- 
rens själsliv.  D.  är  baserad  på  de 
analogier,  som  förefinnas  mellan 
vissa  livsyttringar  hos  djuren  och 
kroppsliga  funktioner,  vilka  hos 
människan  äro  förbundna  med 
psykiska  processer.  D:s  strängt 
vetenskapliga   utveckling   infaller 


617 


Djursholmsbanan — Dollond 


618 


huvudsakl.  under  det  senaste  halv- 
seklet (se  Psykologi  sp.  685 ) . 
Vid  sidan  av  mera  direkt  iaktta- 
gelse av  djurens  beteende  liar  den 
under  de  senaste  decennierna  i 
stor  utsträckning  även  utformat 
en  exakt  experimentalpsykologisk 
metodik.  Bland  moderna  före- 
gångsmän särskilt  i  fråga  om  de 
liögre  djurens  själsliv  märkes  E. 
W.  Thorndike  (se  d.  o.)  och  J.  B. 
Watson  (jfr  Behaviorism. 
Suppl.),  samt  W.  Köhler  (se  d.  o. 
Suppl.)  med  sina  studier  över  de 
antropoida  aporna. 

Djursholmsbanan,  se  Stock- 
h  o  1  m — K.  oslagens  järn- 
vägar, även  Suppl. 

Djursland,  annan  form  för 
Dyrsland    (se   Randers   1). 

*Djurö.  1-  D-  omfattar  ett  fler- 
tal öar  i  Stockholms  yttre  skär- 
gård, bl.  a.  de  genom  ett  smalt 
näs  förenade  Vindö  och  Djurö 
samt  Eunmarö,  Harö  och  Sandön 
(se  Sandhamn).  D.  bildar  se- 
dan 1929  jämte  Nämdö  (jfr  d.  o. 
1.  Suppl.)  ett  pastorat. 

D-koppling,  detsamma  som 
deltakoppling. 

D.  M.,  förk.  för  distriktsmäs- 
terskap   (se  Mästerskap  2.). 

*Dnjepr.  Sedan  1927  bygges  vid 
D.  i  Donetsområdet,  c:a  50  km.  s. 
om  Dnjepropetrovsk,  ett  av  värl- 
dens största  kraftverk  med  en 
fallhöjd  av  35  m.  och  en  effekt  av 
320,0()0  HK  efter  första  utbygg- 
naden (beräknas  vara  slutförd 
1933).  Fullt  utbyggt  skall  kraft- 
verket leverera  800,000  HK,  för- 
delade på  10  maskinaggregat. 

DnjepropetroVsk,  nuv.  nam- 
net på  Jekaterinoslav. 

*Docent.  Docentstipendierna 
vid  universiteten  utgå  numera 
med  6,000  kr.  per  år.  D.  finnas 
även  vid  Karol.  inst.,  Tekniska 
högskolan,  Stockholms  och  Göte- 
borgs   högskolor,    handelshögsko- 


lorna i  nämnda  städer  samt 
Skogshögskolan. 

*Docka.  Maskinb.  Maskindel, 
som  i  vissa  arbetsmaskiner,  t.  ex. 
svarvar  (jfr  d.  o.),  uppbär  1.  stö- 
der ett  arbetsstycke  1.  en  annan 
maskindel.  —  Skeppsb.  Om  Beck- 
holmsdockornas  dimensioner  se 
Beckholmen.  Suppl.  Även  vid 
Ekensbergs  varv  finnes  sedan  1928 
en  U-docka  med  en  lyftkraft  av 
1,500  ton.  Eriksbergs  flytdocka 
har  nu  20,000  tons  lyftkraft.  — 
Jfr    Självdockande. 

Dockteater,  se  Marionett- 
teater.  Suppl. 

Dodgson  [då'ddjsan],  Char- 
1  e  s  L  u  t  w  i  d  g  e,  f.  1832,  d.  1898, 
engelsk  matematiker  och  förfat- 
tare, skrev  bl.  a.  under  pseud. 
Lewis  Carroll  Alice's  adven- 
tures  in  Wonderland  (1865;  flera 
sv.  övers.,  bl.  a.  Alices  märkvär- 
diga äventyr  i  Underlandet,  1917), 
en  ytterst  populär  engelsk  barn- 
bok, utgiven  i  otaliga  upplagor. 

*  Doktor.  Doktorsgrad  kan  nu- 
mera förvärvas  även  vid  Tekniska 
högskolan    (se  d.  o.  sp.  868). 

*  Doktoringenjör.  Om  motsva- 
rande svenska  grad,  t  e  k  n  o  - 
logie  doktor,  se  Tekniska 
högskolan  sp.  868. 

Doleri't,  en  medel-  till  grov- 
kornig basalt,  som  bildas  vid 
Etna  o.  a.  vulkaner  och  har  stor 
utbredning  på  Färöarna,  Island 
och  i  Skottland.  Saknas  i  Sverige. 

*Dolezalek,  Friedrich,  av- 
lod  1920. 

Dollo  r-lå'],  Louis,  f.  1857, 
belgisk  paleontolog,  prof.  i  Brys- 
sel, banbrytare  inom  forskningen 
rörande  de  fossila  djurens  lev- 
nadssätt. 

Dollond  [då'll8nd],  John,  f. 
1706,  d.  1761,  engelsk  optiker, 
urspr.  sidenvävare,  konstruerade 
de  första  akromatiska  linserna  och 


619 


Dolomittegel — Dorn 


620 


ett  instrument  för  bestämning  av 
ullhårens  grovlek  (jfr  Ull  sp.  48). 

Dolomittegel  framställas  av 
bränd  dolomit,  vilken  blandas 
med  något  stenkolstjära  och 
stampas  i  järnformar.  Massan 
brännes  i  formarna.  —  D  o  1  o  - 
mitmassa  av  bränd  dolomit 
och  tjära  användes  i  stor  ut- 
sträckning säsom  stampmassa  vid 
infodring  av  basiska  ugnar. 

Dolon-nor,  se  L  a  ma  -  m  i  a  o. 

Dom  [däm],  ångdom,  se 
Ängpanna  sp.  1462. 

Döma  [du'-],  liggande  prisma. 
Jfr  Kristall  sp.   1342. 

Do'mbaas  [-ås],  Dombås, 
viktig  järnvägsknut  i  Opland 
fylke,  Norge  (se  d.  o.  sp.  996),  i 
Gudbrandsdalen,  s.  om  Dovref  jäll. 

♦Dominant.  Biol.  Se  Ä  r  f  t  - 
1  i  g  h  e  t  s  1  ä  r  a  sp.  1549. 

*  Domkapitel.  En  klosterartad 
gemenskap  mellan  en  biskopskyr- 
kas präster  infördes  i  Västern 
redan  på  300-t.  av  bl.  a.  Augusti- 
nus. Det  var  dessa  idéer,  som 
Krodegang  på  700-t.  förnyade. 
—  I  Göteborgs  D.  sitta  av  gam- 
malt jämte  lektorerna  även 
kyrkoherdarna  i  Kristine  och 
Tyska  församlingarna. 

Domkyrkoråd,  en  vid  var  och 
en  av  Lvmds,  Göteborgs  och 
Kalmar  domkyrkor  fungerande 
nämnd  för  domkyrkans  vård  och 
förvaltningen  av  dess  medel.  Jfr 
Domkyrkosyssloman. 

*Domnarvet  blev  1926  munici- 
palsamhälle  i  Stora  Tuna  skn.  Ur 
denna  utbröts  1929  ett  område 
under  namn  av  D  o  m  n  a  r  v  e  t  s 
kommun  ( 14,60.5  inv.,  därav 
14,415  i  D:s  municipalsamhälle) , 
vilken  dock  fortfarande  ingår  i 
Stora  Tuna  förs.  (jfr  Stora 
Tuna  1.  SuppL). 

*Domprost,  jfr  Prost. 

*Domsiö.  I  D.  finnes  även  en 
sulfitfabrik. 


*  Donau  är  det  tyska  namnet 
på  floden,  som  heter  Dunaj  på 
tjeckiska.  Duna  på  ungerska, 
Dunav  på  serbiska  och  bulgaris- 
ka, Dunarea  på  rumäniska  samt 
Danubc  på  franska  och  engelska; 
dess  latinska  namn  är  Danu'hius. 
Den  föråldrade  Ludwigs — Donau 
— !Mainkanalen  skall  ersättas  med 
den  under  byggnad  varande  Main 
- — Donaukanalen    (se  d.   o.). 

*  Donegal  hade  1926  153,000 
inv. 

Donner,  K  a  i,  f.  1888,  son  till 
Otto  D.,  finländsk  språkforskare, 
docent  i  uralsk  språkvetenskap  i 
Helsingfors  1924,  har  utgivit  ar- 
beten över  de  turkiska  och  finsk- 
ugriska  folkens  (spec.  samojeder- 
nas)   språk  och  kultur. 

Doornik  [då'r-],    se   Tournai. 

*Dopplers  princip.  Vid  ljus- 
vågor, vilkas  hastighet  alltid  är 
densamma,  gäller  den  i  huvudar- 
betet angivna  formuleringen  av 
D.  Vid  ljudvågor,  vilkas  hastig- 
het beror  i;)å  mediets  (t.  ex.  luf- 
tens), är  effekten  ej  enbart  bero- 
ende på  A:s  och  B:&  relativa  rö- 
relse utan  även  på  deras  rörelse 
i  förhållande  till  mediet. 

Dopsch  [dåppsj],  Alfons,  f. 
1868,  österrikisk  historiker,  prof. 
i  Wien  1898.  D.  har  nedlagt  ett 
framgångsrikt  arbete  på  den  eko- 
nomiska historiens  område.  Bland 
hans  arbeten  märkas  framför  allt 
Die  WirtschaftscntiDlcklung  der 
Karolingerzeit  (2  bd,  1912—13) 
och  Wirtschaftliche  und  sozialc 
Grundlagen  der  europäischen  Kul- 
turentivicklitng  (2  bd,  1918—20). 

Dorchester  [då'tjesst9],  hu- 
vudstad i  Dorsetsliire,  s.  Eng- 
land. Romersk  amfiteater.  Radio- 
station.  10,000  inv.    (1921). 

*Dorn,  en  konisk  stålkropp, 
använd  vid  olika  slag  av  metall- 
bearbetning, bl.  a.  vid  rörtillverk- 
ning  (se  d.  o.). 


621 


Doronicum — Dover 


622 


Doronicum,  se  G  e  m  s  r  o  t. 

*Dorotea  bildar  jämte  Eis- 
bäcks  kapellförs.  pastorat. 

*Dorpat  hade  1926  61,000  inv. 
Universitetet  består  av  7  fakulte- 
ter och  hade  1927  4,200  studen- 
ter. Universitetsbiblioteket  omfat- 
tar 520,000  bd.  I  D.  finnas  även 
astronomiskt  observatorium  (till- 
hör universitetet),  meteorologiskt 
observatorium  (meteorologisk 

eentralanstalt)  och  Estlands  cent- 
ralarkiv  (grundat  1922). 

Dorsa'1  (av  lat.  do'rsum, 
rygg),  ljud,  som  bildas  med  tung- 
ryggen mot  gommen,  t.  ex.  g,  k 
(jfr  P  a  1  a  t  a  1  och  Velar). 

*  Dortmund — Emskanalen  stcår 
i  förbindelse  med  Rhen  genom 
Rhen — Hernekanalen  (se  d.  o. 
Suppl.)  och  Lippekanalen  (se 
L  i  p  p  e.  Suppl.). 

Dosta,  8ature'ja  vulga'ris 
(Clinopo'dium  vitlga're),  ört 
(fam.  Labia'tae)  med  mångblom- 
miga  kransar  av  (vanl.)  röda 
blommor.  Rätt  allmän  i  skogs- 
backar, blommar  på  hög-  och  ef- 
tersommaren.   Jfr   Harmynta. 

Dote'ra  (av  lat.  dos,  gåva),  be- 
gåva. —  D  o  t  a  t  i  o'  n,  gåva. 

*Douai  hade  1926  39,000  inv. 
Industrin  är  åter  betydande. 

Double  [dabbl]  (eng.,  dubbel), 
se  Bollspel  sp.  239. 

Doughty  [dao'ti],  Charles 
Montagu,  f.  1843,  d.  1926, 
engelsk  författare.  Under  en  ve- 
tenskaplig expedition  i  Arabien 
blev  D.  skild  från  sina  följesla- 
gare och  vistades  under  två  år  ss. 
ensam  europé  i  ökentrakterna. 
Dessa  upplevelser  skildrade  han  i 
Travcls  in  Arahia  Dcserta  (2  dir, 
18S8).  Han  utgav  även  flera  dikt- 
samlingar. 

*Doumer,  Paul,  efterträdde 
dec.   1925  Loucheur  ss.  finansmi- 


Gaston   Doumergue. 

nister  i  Briands  S:e  ministär,  av- 
gick mars  1926  och  blev  jan.  1927 
senatspresident. 

*Doumergue,  Gaston,  valdes 
juni  1924  till  Millerands  efterträ- 
dare SS.  Frankrikes  president. 

Doumpalm  [dom-],  Hypliae'ne 
t]ieha'ica  (fam.  Pa'linae),  i  Egyp- 
ten vanlig  palm,  ofta  med  gaffel- 
grenig  stam.  Frukterna  äro  ätliga. 

Do  ut  des,  lat.,  "jag  ger,  på 
det  att  du  må  ge",  uttryck,  som 
användes  för  att  beteclcna  ömse- 
sidiga eftergifter,  spec.  i  politiska 
förhandlingar.  —  Nationaleko- 
nomiskt betecknar  D.  en  skatte- 
princip, enl.  vilken  skatten  är 
ekvivalent  till  den  nytta,  stats- 
verksamheten skapar  åt  skattebe- 
talarna. 

*  Dover  har  även  betydelse  som 
fästnings-  och  garnisonsstad.  —  D. 
grundades  redan  under  romerska 
tiden  och  blev  ss.  den  förnämsta 
av  Cinque  Ports  (se  d.  o.  Suppl.) 
under  medeltiden  Englands  vikti- 
gaste kustfästning.  I  D.  slöts  1670 
ett  hemligt  fördrag  mellan  Karl 
II  av  England  och  Ludvig  XIV  a,v 


623 


Down — Dreiser 


624 


Frankrike     (se     England     sp. 
107S). 

*Down  liade  192G  209,000  inv. 

Downtonian  [dsK)nt!V)'nion], 
silursystemcts  översta  (yngsta) 
avdelning  i  fastlandsfacies  kring 
Fennoskandia  (Skåne,  Oslofältet, 
Skottland,  Spetsbergen).  I  D.,  som 
till  stor  del  iitgöres  av  konglome- 
rat och  röda  1.  gula  sandstenar, 
har  nyligen  upptäckts  en  rik  pri- 
mitiv fiskfauna. 

*Dovrefjäll.  Fn  järnväg  i 
Romsdalen-Gudbrandsdalen  har 
fullbordats  1924  (se  Koms- 
dalsbana  n). 

Dowsongas  [dao's8n-],  se  Gas 
sp.  1075. 

*Draba.  I  svenska  fjälltrakter 
förekomma  D.  alpi'na  med  gula 
blommor,  D.  riipe'stris  med  vita 
m.  fl.  Om  småarter  av  D.  (1.  Ero'- 
phila)   ve'rna  se  Jordan  1. 

Drachm  [draemm],  engelsk 
viktsenhet  =  3,89  gr. 

*Drachmann,  Holger.  Der 
var  en  gäng  och  Gurre  ha  även 
uppförts  i  Sthlm,  resp.  1SS7  och 
1906.  —  Emmy  D.  avled  192S. 
—  Po  vi  (ej  Poul)  D.  är  sedan 
1914  redaktör  för  Tidsskrift  for 
Industri  och  sedan  1920  konserva- 
tiv led.  av  folketinget. 

Dragbänk,  maskin  för  rördrag- 
ning (se  Rörtillverkning  sp. 
1673)  och  tråddragning  (se  d.  c). 

*Dragon,  jfr  Artemisia, 
även  Suppl. 

Dragprovning,  se  H  å  1 1  f  a  s  t- 
h  e  t  s  p  r  o  v  n  i  n  g. 

Dragrustning,  se  Vävning 
sp.  1268. 

*Dragskiva,  se  även  Rör- 
t  i  1 1  v  e  r  k  n  i  n  e:  sp.   1673. 

Dragvåg,  se  V  a  g  n  sp.  303. 

Dragö'r,  fiskläge  och  lotssta- 
tion i  Köpenhanms  amt,  Dan- 
mark, på  Amagers  östkust.  Liv- 
ligt besökt  badort.  Järnväg  till 
Köpenhamn.  2,100  inv.    (1925). 


*Drakballong,  se  vid.  Luft- 
ballong sp.  804. 

*Drakbergen,  se  ill.  till  Syd- 
Afrika   sp.   571 — 572. 

*Drakma.  2.  D.,  som  under  se- 
nare år  starkt  fluktuerat  i  värde, 
stabiliserades  1928  genom  införan- 
de av  guldmyntfot.  Parikursen  är 
nu  4,8  öre. 

Dra'kma,  dr  a' k  me,  äldre  me- 
dicinalvikt  =  60  gran  =  3,72  gr, 

Dram  (av  drama,  se  d.  o.),  ofta 
beteckning  för  ett  allvarligt  skå- 
despel med  lyckligt  slut. 

Dra'ma,  Imvudstad  i  en  no- 
marki  med  samma  namn,  Make- 
donien,  Grekland,  n.v.  om  Kavala. 
Bomullsindustri  och  tobaksodling. 
29,000  inv.  (1928),  därav  många 
från  Turkiet  inflyttade  greker. 
—  Xära  D.  ligga  ruinerna  av  Fi- 
lippoi    (se  d.  o.). 

*Dramatiska  teatern.  Säsong- 
en 1927 — 28  organiserade  D.  med 
P.  Lindberg  ss.  regissör  den  på 
abonnemang  grundade  s.  k.  Klubb- 
teatern för  uppförande  av  mera 
exklusiv  modern  dramatik.  Tore 
Svennberg  efterträddes  1928  som 
chef  av  Erik  Wettergren.  Säsong- 
en 1928 — 29  innehade  D.  Konsert- 
husteatern  (se  d.  o.  Suppl.). 

*Drammen  är  säte  för  fylkes- 
mannen  i  Buskcrud  fylke. 

*Dravida.  D:s  antal  har  tidi- 
gare starkt  underskattats,  eme- 
dan man  endast  medräknat  dem, 
som  tala  dravidaspråk.  Senare 
lUKlersökningar  ha  visat,  att 
dessa  endast  utgöra  en  mindre 
del  av  D.  (c: a  70  mill.).  under 
det  att  större  delen  (uppskattad 
till  170  mill.)  talar  ariskt  språk. 
Jfr  Indien  sp.  1302  och  Män- 
niskoraser sp.  526. 

Dravi't,    se   T  u  r  m  a  1  i  n. 

Dreiser  rclra'jsa],  Theo- 
d  o  r  e,  f.  1871,  nordamerikansk 
författare.  L'rspr.  journalist  och 
bokförlagsbiträde,    debuterade   D. 


625 


Dressin — Drivbänk 


626 


med  romanen  Bister  Carrie  (1900, 
Syster  Carrie,  2  dir,  1928)  och 
slog  igenom  med  Jennie  Gerhardt 
(1911),  varefter  lian  odelat  ägnat 
sig  åt  författarskap.  lians  vikti- 
gaste arbeten  äro  romanerna  The 
Financier  (1912)  och  dess  fort- 
sättning The  Titan  (1914)  samt 
An  AmericoM  tragedy  (2  dir 
1925;  En  amerikansk  tragedi,  2 
dir,  1927).  Med  överlägsen  konst 
i  miljöskildring  och  karaktärs- 
teckning ger  han  en  bild  av 
den  moderna  amerikanska  civili- 
sationen med  dess  cyniska  bruta- 
litet, dess  själsliga  tomhet  och 
brist  på  andliga  intressen. 

*  Dressin,  se  även  Veloci- 
ped   och    Motordressiner. 

Dressoir  [-soa'r],  fr.,  se  Mö- 
belkonst sp.  544. 

*Dreyer,  J.  L.  E.,  avled  1926. 

Dribbling  (av  eng.  dribble, 
droppa,  drypa),  spelterm  i  fot- 
boll; D.  innebär,  att  spelaren  un- 
der hastig  löpning  sparkar  bollen 
framför  sig  på  ett  sådant  sätt, 
att  den  hela  tiden  befinner  sig 
nära  intill  fötterna. 

*Drivaxel,  jfi'  Lokomotiv 
sp.  709  f. 

*Drivbänk.  På  senaste  åren 
har  drivning  av  växter  genom 
jordens  uppvärmning  med  elekt- 
risk ström  utexperimenterats  och 
börjat  tas  i  praktiskt  bruk.  Ge- 
nom denna  uppvärmning,  som 
sker  från  i  jorden  nedlagda  kab- 
lar, kan  växttiden  förlängas  till 
hela  den  tid,  då  växterna  ha  till- 
räcklig tillgång  på  ljus.  Elektrisk 
uppviirmning  har  huvudsakl.  an- 
vänts i  D.,  där  den  ersätter  strö- 
bädden  och  tillika  bättre  än  den- 
na tillåter  noggrann  reglering  av 
temperaturen.  Under  förutsätt- 
ning av  lågt  pris  på  strömmen, 
vilket  möjliggöres  därigenom,  att 
endast  nattström  behöver  använ- 
das, har  elektrisk  drivning  i  bänk 


Theodore  Dreiser. 
visat  sig  lönande  för  odling  av 
grönsaker,  plantor  för  utplante- 
ring  å  fritt  land  samt  stickling- 
sättning av  träd  och  buskar,  av 
vilka  säljbara  plantor  erhållas  på 
1  års  kortare  tid  än  vid  vanlig 
trädskoleodling.  Vid  tillgång  på 
naturligt  ljus  har  odling  i  D. 
kunnat  utsträckas  till  hela  året 
utom  tiden  november — januari, 
och  under  en  god  del  av  sist- 
nämnda tid  kunna  dessutom  re- 
dan utvuxna  grönsaksplantor  i 
skydd  mot  frost  hållas  magasine- 
rade i  de  svagt  uppvärmda  bän- 
karna. På  fritt  land  har  med 
framgång  försökts,  dels  att  genom 
jordens  uppvärmning  påbörja  od- 
ling av  t.  ex.  potatis  tidigare  än 
eljest,  dels  att  genom  övertäck- 
ning med  glas  och  uppvärmning 
av  luften  med  värmekablar  skyd- 
da frostömma  plantor  mot  natt- 
frost. —  Försök  att  vid  drivning 
i  hus  ersätta  dagsljuset  med 
elektriskt  ljus,  rikt  på  ultravio- 
letta strålar,  ha  gett  goda  resul- 
tat betr.  vissa  växtslag.  Därvid 
är  belysningens  periodicitet  av 
stor  bet.  Så  ger  10  tim.  belysning 
i    ett    sträck   annat    resultat    än 


627 


Drive — Dubbelkrökt 


628 


t.  ex.  två,  5-timinars  perioder  med 
några  tim.  avbrott  (växternas 
"fotoperiodism").  —  Jfr  Driv- 
ning. Trädg.  och  V  ä  x  t  h  u  s. 

Drive  [drajv]  (eng.,  driva), 
slag  i  lawnitennis,  utföres  efter 
bollens  studs  som  forehand-  1. 
backhand-slag  (jfr  dessa  ord. 
Suppl.),  varvid  bollen  träflfas  på 
en  lägre  höjd  än  vid  smashen  och 
erhåller  en  mera  horisontell  rikt- 
ning än  vid  lobben. 

*Drogden.  Djupet  i  rännan 
uppgår  till  6,9  m. ;  arbeten  pågå 
å  fördjupning  till  S  m. 

Drohobycz  [-hå'bytj],  stad  i 
dep.  Lwöw,  s.ö.  Polen,  vid  en  bi- 
flod till  Dnjestr.  Centrum  i  Gali- 
ziens  förnämsta  bergoljedistrikt 
(Boryslaw  m.  fl.  oljekällor). 
Saltverk  och  stort  oljeraffinaderi. 
27,000  inv.   (hälften  judar;  1921). 

*Droinmen,  se  ill.  till  Oviks- 
fjällen   sp.    1485—1486. 

Dro'sselspole  (av  ty.  drosscln, 
strypa ) ,  d  ä  m  p  s  p  o  1  e,  i  n  d  u  k  - 
t  i  o'  n  s  s  p  o  1  e,  trådspole  med  1. 
utan  järnkärna.  D.  har  stor  själv- 
induktion  och  förhindrar  därige- 
nom genomgång  av  högfrekventa 
växelströmmar. 

*Drothem.  Kyrkan  är  belägen 
i   Söderköping    (jfr  d.  o.). 

*  Drottninghuset.  För  att  be- 
vara den  kulturhistoriskt  in- 
tressanta byggnaden  och  möjlig- 
göra dess  fortsatta  användande 
för  sitt  ändamål  bildades  1925 
genom  insamling  en  fond.  Drott- 
ninghusfonden, varjämte  D.  åt- 
njuter anslag  såväl  från  staten 
som  från  Stockholms  stad. 

D.  R.  P.,  förk.  för  Deutsches 
Reichsjmtcnt  [då'jtsjes  ra'jöS-], 
patent,  gällande  inom  Tyska  riket. 

Drude  [dro'-],  Paul,  f.  1S6.3, 
d.  1906,  tysk  fysiker,  prof.  i  Gies- 
sen  1900,  i  Berlin  1905,  under- 
sökte bl.  a.  ytspänning,  metall- 
reflexion,  anoraal   dispersion   och 


dielektricitetskonstanter  för  snab- 
ba elektriska  svängningar  samt 
utgav  teoretiska  arbeten.  D.  redi- 
gerade från  1900  Annalen  der 
Physik. 

Drummondville  [dr9'mm3nd- 
villj,  radiostation  i  prov.  Quebec, 
Kanada,  100  km.  n.ö.  om  Mont- 
real. Transatlantisk  trafik. 

Dry'asflora,  den  av  Dryas 
(fjällsippa),  dvärgbjörk,  dvärg- 
vide, kråkris  m.  fl.  fjällväxter 
sammansatta  flora,  som  vid  in- 
landsisens avsmältning  tog  lan- 
det i  besittning  och  vars  läm- 
ningar träflfas  i  glaciala  sötvat- 
tensleror  i  bl.  a.  Skåne  och  Dan- 
mark. 

Dry  farming  [draj  fa'ming], 
se  N  o  r  d  -  A  m  e  r  i  k  a  s  För- 
enta Stater  sp.  910. 

*  Dräktighet.  Sjöv.  Se  även 
Skeppsmätning. 

*  Dräll.  Skaftens  antal  kan 
variera  mellan  4  och  20. 

*Dsersjinskij,  Feliks  Ed- 
m  u  n  d  o  v  i  t  j  (ej  E  d  u  a  r  d  o  - 
vitj),  avled  1926. 

Dsjetysu'j,  område  i  Kasak- 
stan,  Ryssland.  284,000  kvkm. 
743,000  'inv.  (1926).  Huvudstad 
Alma-Ata. 

*Dsungariet.  D:s  s.  del  till- 
hör öst-Turkestan. 

*Dualis.  Hos  personliga  pro- 
nomina  har  D.  i  nyisl.  delvis 
trängt  undan  pluralisformerna. 

Dua'lt  sönderfall  (av  lat.  du' o, 
två)  föreligger,  då  vissa  av  ett 
radioaktivt  ämnes  atomer  om- 
vandlas till  ett  ämne,  de  övriga 
till  ett  annat.  Ex. :  radium  C. 

Dubbel,  detsanmia  som  d  o  u  b  - 
le   (se  Bollspel  sp.  239). 

Dubbelhake,  se  H  a  n  d  e  1  d  - 
vapen  sp.  385. 

Dubbelintegral,  se  M  u  1 1  i  - 
p  e  1  i  n  t  e  g  r  a  1. 

Dubbelkrökt,  detsamma  som 
skev    (se  Kurva). 


629 


Dubbelplyschstol — Duhamel 


630 


Dubbelplyschstol,  se  M  a  1 1  o  r 
sp.  1365  och  Sammet  sp.  86. 

Dubbelpunkt,  punkt  på  en 
kurva,  i  vilken  två  grenar  av 
kurvan  skära  varandra.  D.  finnes 
t.  ex.  hos  lenmiskatan. 

Dubbelskikt,  två  parallella 
ytor  med  mycket  litet  avstånd 
från  varandra  och  belagda  den 
ena  med  positiv,  den  andra  med 
negativ  elektrisk  1.  magnetisk 
laddning  av  samma  styrka.  Elekt- 
riska D.  uppträda  vid  berörings- 
ytan mellan  två  kroppar,  som  ha 
kontaktpotentialdifferens.  Magne- 
tiska D.  äro  endast  en  matema- 
tisk fiktion,  använd  vid  beräk- 
ning av  magnetiska  fältet  från 
elektriska  strömmar.  En  elektrisk 
ström  ger  näml.  samma  magne- 
tiska fält  som  ett  magnetiskt  D., 
vilket  begränsas  av  strömledaren. 

Dubbelsvängning,  riktigare 
hel  svängning,  vid  sväng- 
ningsrörelse det  rörliga  systemets 
rörelse  från  ena  vändpunkten  till 
den  andra  och  åter  till  den  första. 
Enkel  1.  halv  svängning, 
är  dess  rörelse  från  den  ena  vänd- 
punkten till  den  andra. 

Dubbelväv,  se  F  i  n  n  v  ä  v. 

*Dublin.  1.  D.  hade  1926 
189,000  inv.  —  2.  D.,  iriska  Baile 
Atha  Cliath,  hade  1926  317,000 
inv.;  jämte  sina  förstäder,  bl.  a. 
Kingsto\vn  (iriska  Dun  Lao- 
gliaire;  19,000  inv.),  har  D. 
c:a  440,000  inv.  D.  är  säte  för 
katolsk  ärkebiskop  (Irlands  pri- 
nias)  och  anglikansk  ärkebiskop. 
Av  National  University  of  Ire- 
land  finnes  i  D.  endast  ett  college 
(de  övriga  finnas  i  Cork  och  Gal- 
way).  Högsta  domstolen  är  nu- 
mera föl-lagd  till  slottet.  I  D.  fin- 
nas Irlands  nationalmuseum  med 
bl.  a.  betydande  arkeologiska  sam- 
lingar. —  D.  är  Irlands  viktigaste 
järnvägsknut  och  förenas  genom 
Grand  Canal  med  Shannon.  1927 


ankommo  till  D.  och  Kingstown 
och  avgingo  därifrån  tills.  12,700 
fartyg  om  6,5  mill.  nettoton. 

*Dubois.  5.  Louis  D.  avgick 
1922  ur  skadeståndskonimissionen. 

Dubos  [dybå'],  Jean  Bap- 
tist e,  f.  1670,  d.  1742,  fransk 
estetiker,  ämbetsman  och  diplo- 
mat, led.  av  Fr.  akad.  1720,  dess 
ständige  sekreterare  från  1722. 
Genom  sitt  arbete  Reflexions  cri- 
tiques  sur  la  poésie  et  la  peinture 
(2  bd,  1719),  där  han  hävdar,  att 
konstens  uppgift  främst  är  att 
uppväcka  och  utlösa  starka  käns- 
lor, blev  han  en  av  de  främsta 
företrädarna  för  den  sentimentala 
strömning  under  1700-t.,  som  kom 
att  stå  i  opposition  mot  den 
härskande  klassicismen  med  dess 
utpräglat   rationalistiska  estetik. 

Dubrovnik  [do'-],  se  Ragusa. 

Duce  [do'tje],  best.  form  11 
D.  (ital.,  av  lat.  dux,  ledare), 
hedersbenämning  på  Mussolini  ss. 
fascismens  främste  ledare. 

Dufourspitze  [dyfo'rsjpi'ttse], 
se  M  o  n  t  e  Rosa. 

Dufy  [dyfi'],  Raoul,  f.  1880, 
fransk  målare.  I  en  av  Matisse  in- 
spirerad, dekorativ  ytstil  av  raffi- 
nerad färgverkan  målar  D.  sub- 
jektivt och  spirituellt  uppfattade, 
figurrika  landskap,  gärna  med 
motiv  från  mondäna  plager  och 
turistorter. 

*  Duhamel,  Georges,  är 
pseud.  för  Denys  Thevenin. 
Confcssion  de  minuit,  som  ut- 
kom 1920  (ej  1922),  har  följts  av 
ytterligare  två  romaner,  Deux 
hommes  (1924;  Två  män,  s.  å.) 
och  Le  journal  de  Salavin  (1926), 
med  samma  huvudperson.  D.  har 
i  denna  romanserie  givit  sitt  hu- 
manitetsideal uttryck  i  en  halvt 
ironisk  form  och  en  subtil,  av 
psykoanalysen  påverkad  själs- 
skildring, som  ställt  honom  i 
främsta  ledet  av  moderna  franska 


631 


Duisburg — Dunoyer  de  Segonzac 


632 


Georges  Duhamel. 

författare.  Bland  hans  övriga  ar- 
beten märkas  den  fina  barnskild- 
ringen Les  plaisirs  et  Ics  jeux 
(1922;  När  livet  leker,  1926)  och 
en  ny  serie  krigsberättelser,  Les 
sept  derniéres  plaies   (192S). 

*Duisburg  både  1925  273,000 
inv.  Det  är  näst  Rotterdam  Euro- 
pas största  inlandshamn.  Hamn- 
anläggningarna, som  till  störie 
delen  äro  belägna  inom  Ruhrort 
(se  d.  o.),  täcka  en  yta  av  6,3  kv- 
km.  Genom  Rhen — Hernekanalen 
(se  d.  o.  Suppl.)  förenas  D.  med 
Dortmund — Emskanalen.  1927 
ankommo  och  avgingo  69,2.51  far- 
tyg med  en  last  av  27.0  mill.  ton 
varor,  därav  i  utförsel  18,7  mill. 
ton  (huxiidsakl.  kol,  koks  och 
järnvaror). 

Dujm,  rysk  längdenhet  =  25,4 
mm. 

Dukagång,    se    O  p  p  h  ä  m  t  a. 

Dukter  (ty.  Diichten),  de  av 
flera  garn  sammanslagna  parter- 
na i  en  t)-oss. 

Dullin  [dylä'ii] .  Charles,  f. 
1SS5,  fransk  teaterman,  har  som 
chef  för  den  lilla  teatern  r'Atelier 
i  Paris  sedan  1922  framträtt  som 
en  av  de  främsta  representanterna 


för  moderna  strömningar  inom 
fransk  teater. 

Dulong-Petits  lag  [dylå'r)  pa- 
ti's].  Den  i  art.  Atom"  sp.  829 
givna  formuleringen  av  D.  är  ej 
exakt  giltig,  vilket  åtminstone 
delvis  sammanhänger  med  spec. 
värmets  beroende  av  temperatu- 
ren. Ju  högre  temperaturen  är, 
vid  vilken  det  bestämmes,  desto 
mindre  bli  a\^ikelserna  från  D. 

*Duluth  bildar  med  grannsta- 
den Superior  City  den  förnämsta 
hamnen  för  järnmalmsutskepp- 
ning vid  övre  sjön  (jfr  M  e  s  a  b  i 
Range.  Suppl.).  Hamnen  hade 
1925  en  varuomsättning  av  46,3 
mill.  ton,  därav  36,4  i  utförsel. 
Av  befolkningen  voro  1920  7,500 
födda  i  Sverige  (25  %  av  samtliga 
utlandsfödda).   Radiostation. 

Dumesnil  [dvmäni'll],  ]\Iarie■ 
F  r  an  c  o  i  s  e,  'f.  1713,  d.  1803, 
fransk  skådespelerska,  anställd 
vid  Comédie-Frangaise,  stod  Vol- 
taire  nära  och  utförde  med  stort 
bifall  huvudrollerna  i  hans  trage- 
dier. 1776  lämnade  hon  scenen, 
Hennes  memoarer  utgåvos  ISOO. 

*Duncan,  Is  ad  o  ra,  föddes 
1877  (ej  1880).  Hon  avled  genom 
olycksliändelse  i  Xizza  1927.  D., 
som  företog  vidsträckta  turnéer 
och  grundade  skolor  i  olika  län- 
der, vistades  bl.  a.  1921 — 22  i 
Ryssland  och  ingick  där  ett  kort- 
varigt och  olyckligt  äktenskap 
med  skalden  Jesenin  (se  d.  o, 
Suppl.).  Hennes  självbiografi  ut- 
gavs 192S. 

*Dunkerque  har  sedan  1923 
svensk   sjömanskyrka. 

Dun  Laoghaire,  iriska  namnet 
på  Kingstown  (se  Dublin  2, 
även  Suppl.). 

Dunoyer  de  Segonzac  [dy- 
noaje'  da  S8gåi)sa'kk],  André, 
f.  1884,  fransk  målare,  är  jämte 
Derain  en  ledare  för  den  i-iktning, 
som    efterträtt    expressionismens 


633 


Duotal — Durham 


634 


och  kubismens  antinaturalistiska 
måleri.  I  en  fyllig,  monumentalt 
förenklad  form  och  i  en  av  pastost 
pålagda  jordfärger  präglad  kolo- 
rit har  D.  funnit  medel  för  en 
patetiskt  uttrycksfull  naturtolk- 
ning, som  närmast  anknyter  till 
Courbet.  Särskilt  genom  sin  strä- 
van att  markera  själva  färgstof- 
fens karaktär  ("la  belle  matiere") 
har  han  fått  stort  inflytande  på 
nyfranskt  måleri. 

Duota'l,  se  G  u  a  j  a  k  o  1. 

Dupe  [dypp],  fr.,  lurad,  narrad. 

Du'plex-,  lat.,  dubbel-.  D.  före- 
konmaer  som  sammansättningsled  i 
en  mängd  (spec.  tekniska)  termer. 

Duplextelegrafering,    se  T  e  - 

1 e  g  r  a  f  i  sp.   897. 

Dupont  [dypå'i)],  E.  A.,  tysk 
filmregissör,  en  av  filmens  bästa 
instruktörer,  en  djärv  och  expres- 
siv berättare.  D.  slog  igenom  med 
Varieté  (1926).  Efter  en  misslyc- 
kad sejour  i  För.  Stat.  har  han  i 
England  iscensatt  bl.  a.  Leve  livet 
(1928)  och  Piccadilly  (London- 
premiär 1929). 


I  aJora  Duncan. 


Landskap.  Målning  av  André  Dunoyer  de 
Segonzac. 

Durand-Ruel  [dyra'r)  rYä'll], 
Paul,  f.  1831,  d.  1922,  fransk 
konsthandlare.  D.  spelade  en  vik- 
tig roll  genom  det  stöd  han  gav 
de  impressionistiska  målarna,  av 
vilkas  konst  han  även  samman- 
bragte  en  utomordentligt  värde- 
full privatsamling. 

*Durango.  1.  D.  har  en  yta  av 
109,480  kvkm. 

Du'rativ,  se  Verb  .sp.  614. 

*Durban  hade  1926  71,000 
vita  inv.  Pietermaritzburg  (ej 
D.)   är  Natals  huvudstad. 

Duret  [dvrä'],  T  h  é  o  d  o  r  e,  f. 
1838,  d.  1927,  fransk  skriftställa- 
re och  konstsamlare,  stod  den  im- 
pressionistiska konstnärskretsen 
näia  och  gav  bl.  a.  i  Eistoire  des 
peintres  impressionistes  (1906) 
och  Eistoire  d'Édouard  Manet 
(1902)    bidrag  till   dess   historia. 

*  Durham.  1.  Mediäknas  folk- 
mängden i  de  städer,  som  äro  be- 
lägna inom  D.  men  bilda  egna 
grevskap  (Sunderland,  Gateshead, 
South  Shields  m.  fl.),  har  D. 
1,479,000  inv.  (1921). 

Durham      [d3'rr9m],     stad     i 


635 


Duse — Dynamik 


636 


Olav  Duun. 
Xord-Carolina,  ö.  För.  Stat.  Stor 
tobaks-  o.  a.  industri.  Universitet. 
48,000  inv.   (1927). 

*Duse,  Eleonora,  avled 
1924  under  sin  1923  påbörjade 
amerikanska  turné  (redan  1921 
hade  hon  återvänt  till  scenen) . 

*Dusén,  P.  K.  H.,  avled  1926. 

Duun  [dun],  Olav,  f.  1876, 
norsk  författare.  D.  är  den  moder- 
na norska  landsmåls-  och  hem- 
bygdslitteraturens främste  före- 
trädare. Efter  att  ha  slagit  ige- 
nom med  romanerna  Paa  tvcrt 
(1909),  Tre  venner  (1914)  och 
Det  gode  samvite  (1916)  har  han 
i  sitt  huvudverk,  den  stora  roman- 
serien om  Juvikssläkten  (Juvi- 
hingar,  1918,  /  blinda,  1919,  Stor- 
hryllopc,  1920,  /  eventyre,  1921, 
I  ungdommen,  1922,  7  stormen, 
1923),  givit  en  modern  ättesaga 
av  utomordentlig  episk  kraft  och 
djupgående  psykologi.  Huvudmo- 
tivet är  konflikten  mellan  den 
primitiva  tillvarons  oinskränkta 
individualism  och  de  allt  starkare 
sociala  krav,  som  utvecklingen 
fört  med  sig.  Bland  hans  senare 
romaner     märkas     Straumen     og 


er  ja,  (1926),  en  skildring  av  don 
moderna  teknikens  intåg  i  en  kon- 
servativ bygd,  och  Olsöy-gutam 
(1927),  som  skildrar  fiskarfolkets 
liv  i  hans  hembygd,  Namdalsncj- 
den,  skådeplatsen  för  flertalet  av 
hans  romaner. 

♦Duvbo   hade    1928   2,265   inv 

Duveen  [d8'vAnn],  engelska 
konsthandlare.  1.  Sir  Josepl 
Joel  D.,  f.  1843,  d.  1908,  otable 
rade  sig  1877  i  New  York  ocl 
1879  i  London.  Han  donerade  til 
Tåte  Gallery  den  1910  öppnade 
flygel,  som  inrymmer  galleriets 
Turnersamling.  —  2.  Sir  Josepl 
D.,  f.  1869,  den  föreg:s  son,  hai 
utvecklat  faderns  firma  till  en  a> 
de  ledande  på  den  intei-nationelh 
konstmarknaden.  Han  har  til 
Tåte  Gallery  donerat  en  flygel  föi 
modern  konst. 

*Dvina  har  från  Vytjegda; 
källa  en  längd  av  1,780  km. 

Dwykakonglomerat,  Syd-Afri 
kas  permiska  moränlera,  5 — 35f 
m.  mäktig  (jfr  Per  m  period  en) 

*Dvärg.  Äkta  dvärgväxt  bero 
åtminstone  till  stor  del  på  rubb 
ningar  i  inre  sekretionen. 

Dvärglummer,     se    Selagi 
n  e  1 1  a. 

Dvärgstrit,  se  S  1  i  d  s  j  u  k  j 
och   S  t  r  i  t  a  r. 

Dvärgvide,  se  S  a  1  i  x. 

d.  y.,  förk.  för  den  yngre. 

Dybeck,  gods  i  ö.  Vemmenhög; 
skn,  Malmöh.  1.  Slottet  utgör  et' 
komplex  av  byggnader  från  140( 
— 1600-t.  med  intressanta  och  vä 
bevarade  dekorativa  detaljer.  D 
är  känt  sedan  1300-t:s  slut. 

Dyckert,  spik  utan  huvud,  an 
vänd  för  att  fästa  golvtiljor. 

Dykrä'nger  (fr-  ducrins,  ai 
crin,  hagel ) ,  se  K  1  ä  d  e  d  r  ä  k ' 
sp.  938. 

*  Dynamik.  Mus.  Beteckning 
för  en  tons  olika  styrkegiader 
växlande    mellan   pianissimo   ocl 


637 


Dynamoplåt — Dörby 


638 


fortissimo  genom  ett  plötsligt  1. 
småningom  till-  (crescendo)  1.  av- 
tagande   (diminuendo). 

Dy'namoplåt,  d  y  n  a  m  o  - 
bleck,  se  Elektriska  ma- 
skiner sp.  S64.  Jfr  Virvel- 
strömmar. 

Dii'rnstein  [-sjtajn],  stad  i 
Nedre  Österrike,  vackert  belägen 
vid  Donau,  i  Wacliau  (jfr  d.  o.)- 
600  inv.  — ■  D:s  kyrka,  uppförd 
1720 — 33  trol.  av' Jakob  Praii- 
dauer,  är  en  av  den  österrikiska 
barockarkitekturens  främsta  verk. 
På  de  branta  höjderna  bakom  sta- 
den ligga  ruinerna  av  borgen  D., 
där  Eikard  Lejonhjärta  en  tid 
satt  fången. 

Dyrort,  en  inom  modernt  av- 
lönings- och  beskattningsväsen 
brukad  term.  betecknande  en  ort 
från  synpvxnkten  av  där  rådande 
le\Tiadskostnader  i  olika  hänseen- 
den och  därav  följande  gradering 
av  löner,  skatteavdrag  m.  m.  för 
ortens  tjänstemän,  arbetare  o.  s. 
v.  Genom  Socialstyrelsens  försorg 
företagas  i  Sverige  regelbundna 
s.  k.  d  y  r  o  r  t  s  g  r  u  p  p  e  r  i  n  g  - 
a  r,  varigenom  samtliga  orter  ur 
nämnda  synpunkt  efter  uträknade 
medelindextal  (se  P  r  i  s  i  n  d  e  x) 
fördelas  i  grupper. 

Dy'rsland  [-lann],  se  Ran- 
ders 1 . 

*Dyrssen.  2.  ^Y  i  1  h  e  1  m  D. 
avled  1929. 

*Dyrön  bildar  ett  municipal- 
samhälle    (se    Stora   Dy  rön). 

Dyschate'll,  försv.  form  för 
duchätel. 

Dysprosium,  se  Sällsynta 
jord  metaller. 

Dyst,  se  Torneri ng  sp.  1223. 

*Dådran.  Kapellförsamlingen 
benämnes  Bingsjö-Dådran. 

Dårrepe,  se  L  o  1  i  u  m. 

d.  ä.,  förk.  för  den  äldre. 

*Däck.  Skeppsb.  Se  även  Han- 
delsfartyg sp.   402  ff . 


Dybeck. 

*Dämning,  se  även  T  r  ä  k  o  1 
sp.   1436. 

Dä'mon,  annan  form  för  dai- 
mon. 

Dämpad  svängning,  Dämp- 
ning, se  Svängningsrörelse 
sp.  556.    Jfr  T  e  1  e  f  o  n  i  sp.  8S2. 

Dämpspole,  se  D  r  o  s  s  e  1  - 
spole.  Suppl. 

*Dänningelanda.  Framdeles 
skall  Tävelsås  förenas  med  pas- 
toratet. 

*Döderhult.  I  D.  ligger  Påskal- 
laviks  köping. 

Död  mans  grepp  (eng.  dead 
mnn's  grip ) ,  nödurkopp- 
lingshandtag,  säkerhetsan- 
ordning, anbragt  bl.  a.  å  kontrol- 
lerveven å  elektriska  lokomotiv. 
D.  skall  under  lokomotivets  gång 
hållas  nedtryckt  och  har  fått  sitt 
namn  därav,  att  föraren  vid  ev. 
inträffande  plötslig  död  beräknas 
släppa  detsamma,  varvid  ström- 
tillförseln till  lokomotivet  genom 
reläförmedling  avbrytes.  Genom 
kombination  med  luftbromsen  har 
vunnits,  att  denna  strömbrytning 
inträffar  först  efter  det  att  tåget 
t  ill  ryggalagt  en  viss  väg  1.  viss 
tid  förflutit  efter  D:s  släppande. 
Härigenom  undvikas  oavsiktliga 
nödbromsningar,  då  föraren  blott 
för  ett  ögonblick  släpper  veven. 

Död  räkning,  se  Bestick  2. 

*Dörby.  I  D.  ligger  Södra  Kal- 
mar läns  folkhögskola. 


639 


East   Liverpool — Eckhoff 


640 


E. 


Hugo  Eckener. 

East  Liverpool  [ist  li'w9pol], 
stad  i  Ohio,  n.ö.  För.  Stat.,  vid 
floden  Ohio.  Lergods-  och  porslins- 
industri. 25,000  inv.    (1925). 

*Eastman,  George,  har  ut- 
övat en  storartad  donationsverk- 
samhet. Eastman  Kodak  Co.  torde 
vara  världens  största  fotografiska 
företag;  berömt  är  dess  stora,  av 
C.  E.  K.  Mees  ledda  laboratorium. 

East  Orange  [ist  å'rrindj],  se 
Orange.   Suppl. 

*East  River  har  mellan  s. 
INIanhattan  och  Brooklyn  en  bredd 
av  endast  c:a  500  m.  Om  broarna 
över  E.  se  New  York  sp.  794. 

East  Saint  Louis  [ist  sant 
lo'is],  se  Saint  Louis  2. 

Ebbes  bruk,  se  H  u  s  k  v  a  r  n  a. 

E'beltoft,   se   ^b  el  t  of  t. 

*v.  Eben,  Johannes,  avled 
1924. 

*Ebert,  Friedrich,  avled 
1925.  Hans  samlade  skrifter  och 
tal  utgåvos  s.  å. 

*v.  Ebner-Eschenbach,  INI  a  - 
r  i  e.  Das  Gemeindckind  är  övers, 
till  svenska  (Sockenbarnet,  1920). 


Eccles  [e'kkl8],  stad  i  Lanca- 
shire,  England,  v.  om  jManchester. 
Bomulls-  och  kexindustri.  45,000 
inv.   (1927). 

*Échelon,  även  detsamma  som 
Stufcngitter. 

TÉcho  de  Paris  [leka'  da 
pari'J,  fransk  daglig  tidning, 
grundad  18S4,  utgiven  i  Paris,  na- 
tionalistisk och  klerikal.  E.  är  en 
av  Fiankrikes  ledande  konserva- 
tiva tidningar. 

E'ckener,  Hugo,  f.  1868,  tysk 
luftskeppskonstruktör,  från  1908 
anställd  i  Zeppelinbolaget  och  se- 
dan 1911  direktör  för  Deutsche 
Luftschiifahrts  A.  G.  E.  har  före- 
tagit uppmärksammade  färder  till 
Amerika  med  av  honom  byggda 
luftskepp,  den  första  (se  Luft- 
skepp sp.  826)  1924,  den  andra 
med  LZ  127  (Graf  Zeppelin)  11— 
15  okt.  1928  från  Friedrichshafen 
till  Lakehurst  med  återfärd  29 
okt. — 1  nov.  s.  å.,  den  tredje  med 
samma  luftskepp  och  samma  mål 
1 — 4  aug.  1929.  Därefter  företog 
E.  den  första  världsomflygningen 
med  luftskepp.  Routen  var:  Lake- 
hurst— Friedrichshafen  (8 — 10 
aug.) ,  Friedrichshafen — Tokyo 
(över  Sibirien;  15 — 19  aug.),  To- 
kyo— Los  Angeles  (23 — 26  aug.) 
och  Los  Angeles — Lakehurst  (27 
— 29  aug. ) .  Verkliga  flygtiden  var 
285  tim. 

*Eckermann,  J.  P-  Gespräche 
mit  Goethe  föreligger  nu  i  förk.  sv. 
övers.  (Saratal  med  Goethe,  1925). 

*v.  Eckermann,  Harry,  läm- 
nade 1926  direktörsposten  vid 
Ljusne-Voxna  a.  b.  Han  är  sedan 
s.  å.  docent  i  mineralogi  och  petro- 
grafi  vid  Stockholms  högskola. 

*Eckhoff  (urspr.  Ekhoff), 
Emil,  avled  1923. 


641 


Ecklesiastikdepartementet — Edmonton 


642 


*E  c  k  1  esiastikdepartementet. 

Kansliråden  i  E.  äro  sedan  1926 
endast  4,  ett  för  kyrkoärenden,  ett 
för  akademiärenden,  ett  för  läro- 
verksärenden och  ett  för  folk- 
undervisningsärenden. 

École  nationale  des  ponts  et 
chaussées,  École  nationale 
supérieure  des  mines,  se 
Teknisk  undervisning 
sp.  872. 

*Ecuador.  Näringar.  Kakaoex- 
porten uppgick  1926  till  21,800 
ton  och  kaffeexporten  till  6,100 
ton.  S.  å.  utgjorde  produktionen 
av  guld  1,944  kg.  Den  årliga  ut- 
vinningen av  bergolja  beräknas 
till  c:a  180,000  ton.  Järnvägarnas 
längd  är  c :  a  800  km.  Handelsom- 
sättningen var  1926:  import 
47,1  mill.  sucre,  därav  textilvaror 
11,1,  livsmedel  7,8,  järn-  och  stål- 
varor 5,4  och  maskiner  5,3  mill. 
sucre,  export  63,6  mill.  sucre, 
därav  kakao  26,4,  kaffe  11,5,  vege- 
tabiliskt elfenben  6,1  och  panama- 
hattar 5,G  mill.  sucre.  —  Mynt. 
1927  inrättades  i  Quito  en  cen- 
tralbank, som  ensam  har  sedelut- 
givningsrätt. ■ —  Det  officiella 
språket  är  spanska.  — ■  Försvars- 
väsen. Allmän  värnplikt  gäller 
formellt  med  3-årig  utbildning; 
endast  ett  starkt  begränsat  antal 
uttages  emellertid.  Fredsstyrka 
5,000—6,000  man.  —  Religion.  E. 
saknar  statskyrka;  förhärskande 
religion  är  den  romersk-katolska. 
—  Historia.  Den  ekonomiska  och 
sociala  kris,  som  E.  genomgått 
åren  efter  världskriget  förorsaka- 
de 1925  en  revolution  under  gene- 
ral F.  G  6  m  e  z'  ledning.  Den  pro- 
visoriska regering,  som  då  bilda- 
des, upplöstes  1926,  då  I.  A  y  o  r  a 
valdes  till  president  och  utrusta- 
des med  full  diktatorisk  myndig- 
het. Han  har  inlett  en  omfattande 
reformpolitik  men  kämpar  med 
stora  svårigheter. 


*Ed.  5.  E.,  som  ligger  på  näset 
mellan  Stora  och  Lilla  Le,  utgör 
sedan  1927  ett  municipalsamhälle 
i  Dals-Eds  skn,  Älvsb.  1.,  med  330 
inv.  (1928).  Station  vid  Dalslands 
järnväg,  varifrån  bispar  utgår 
till  Le  lastageplats  vid  Stora  Le. 
Vid  E.  ligga  flera  sågar. 

*Eda.  I  socknen  ligga  dessutom 
Ämots  och  Charlottenbergs  muni- 
cipalsamhällen. 

Eda,  glasbruk  i  Eda  skn, 
Värml.  1.  Äges  av  det  till  a.  b. 
De  svenska  kristallglasbruken  an- 
slutna Eda  a.  b.,  grundat  1867, 
och  tillverkar  såväl  hushållsglas 
som  konstglas.  C :  a  250  arbetare. 

Edda,  Nordisk  tidsskrift 
for  litteraturforsk- 
ning, en  med  4  häften  årligen  ut- 
kommande tidskrift,  grundad  i 
Oslo  1914  av  G.  Gran  och  F.  Bull. 
Efter  den  förres  död  (1925)  redi- 
geras E.  av  Bull  ensam. 

*Eddington,  A.  S.,  har  även 
arbetat  inom  relativitetsteorin. 

Edebäck,  hamn  och  järnvägs- 
station i  Norra  Råda  skn,  Värml. 
1.,  vid  Klarälven  och  Nordmark 
— Klarälvens  järnvägar. 

*Edén,  Nils,  lämnade  med 
riksdagen  1923  sin  plats  i  A.  K. 
och  den  aktiva  politiken.  Han  är 
sedan  1927  huvudredaktör  för  det 
stora  verk  om  riksdagens  histo- 
ria, varmed  riksdagens  500-års- 
jubileum  1935  skall  hugfästas. 

*Edgeworth.  2.  F.  Y.  E.  avled 
1926.  Han  var  redaktör  för  Eco- 
nomic  Journal  från  tidskriftens 
grundande  1891.  Hans  talrika  tid- 
skriftsuppsatser ha  samlats  i  Pa- 
pers  relating  to  political  economy 
(3  dir,  1925). 

Edirne',  turkiska  namnet  på 
Adrianopel. 

*Edison,  T  h.  A.,  se  även  G  e  - 
neral  electric  company. 
Suppl. 

Edmonton     [e'ddmant8n],    hu- 


1j  e  X.  Suppl. 


643 


Edo — Eggjumstenen 


644 


vudstad  i  prov.  Alberta,  Kanada, 
vid  North  Saskatchewan  River. 
E.,  som  har  ett  gj^nnsamt  läge  i 
ett  rikt  jordbruksområde  nära  de 
stora  skogsområdena  i  n.,  utveck- 
las hastigt.  Betydande  järnvägs- 
knut och  pälshandelscentrum.  I 
E.  finnas  många  svenskar.  Uni- 
versitet. E.  hade  1926  65,000  inv. 
(1901  2,700  inv.). 

Edo,  detsamma  som  Yedo  (se 
T  ok  v  o). 

*Edsberg.  1.  Sedan  1923  tillhör 
Nysunds  skn  i  sin  helhet  E. 

Edsele  kraftverk,  ett  Kram- 
fors a.  b.  tillhörigt  vattenkraft- 
verk i  ödsgårdsforsarna  (se  d.  o.) 
i  Edsele  skn,  Västernorrl.  1.  In- 
stallerad effekt  10,600  HK. 

*Edsvalla  har  station  vid 
Bergslagernas  järnvägar.  Träsli- 
periet  äges  av  Frykfors  a.  b.  men 
arrenderas  av  a.  b.  Edsvalla  bruk. 

*  Edvard,  konungar  av  Eiig- 
land.  7.  E.  VII:s  gemål  Alex- 
andra avled  1925. 

Edwardsjön,  se  Albert 
E  d  w  a  r  d  s  j  ö  n.  Suppl. 

*Eekhoud,  Georges,  avled 
1927. 

*Efesos.  I  E.  hölls  431  det  3:e 
ekumeniska  mötet. 

*  Effekt,  se  även  Tekniska 
måttsystemet.  Jfr  R  e  a  k  - 
tiv    effekt. 

Effekt  faktor,  se  Elektrisk 
strö  m. 

Effektiv  temperatur,  se  S  o  - 
len  sp.  115S. 

Effektivvärde  av  en  spänning 
1.  strömstyrka,  detsamma  som  ef- 
fektiv spänning  1.  ström  (se 
Elektrisk   ström). 

Ef  terprövning,  se  F  y  1 1  - 
n  a  d  s  !>  r  ö  v  n  i  n  g. 

Efterverkan,  den  omständig- 
heten, att  vid  en  tillståndsänd- 
ring hos  en  kropp  någon  av  krop- 
pens egenskaper  ej  genast  antar 
det  mot  det  nya  tillståndet  sva- 


rande värdet.  Om  termisk  E. 
se  d.  o.  E.  förekommer  vid.  bl.  a. 
vid  elastiska  fenomen  (om  en 
tråd  spännes  med  en  viss  kraft, 
ökas  dess  längd  genast  med  ett 
visst  värde  men  växer  därefter 
så  småningom  ytterligare,  om 
spänningen  är  konstant). 

Egalise'ringsfärgämnen,  se 
F  ä  r  g  n  i  n  g   sp.    858. 

Egenfrekvens,  se  Sväng- 
n  i  n  g  s  r  ö  r  e  1  s  e  sp.  555. 

Egenmäktigt  förfarande, 

stralfrättens  benämning  på  ett  i 
strafflagens  kap.  10  §  20  strall- 
belagt  biott,  som  dock  endast  om- 
fattar sådant  egenmäktigt  förfa- 
rande, som  innebär  ett  rättsstri- 
digt  intrång  i  annans  besitt- 
ning. Straffet  är  böter  1.  fängelse 
i  högst  6  mån.  Jfr  Självtäkt. 

Egensvängning,  den  sväng- 
ningsrörelse (se  d.  o.  sp.  554  f.), 
ett  system  utför  1.  kan  utföra 
utan  inverkan  av  andj-a  yttre 
krafter  än  en  elastisk  kraft  och 
en  friktionskraft. 

Egersund  [-sunn],  ladested  i 
Rogaland  fylke,  s.  ISTorge,  belä- 
get vid  kusten  mitt  emot  ön 
Eigeröy,  vid  järnvägen  Stavanger 
— Flekkefjord.  Sjöfart,  fiske  och 
industri  (fajansfabrik  m.  m.). 
3,400  inv.   (1927). 

E'geskov  [-skåo],  gods  på  Fyn, 
15  km.  n.v.  om  Svendborg,  med  ett 
av  Danmarks  vackraste  renäs- 
sansslott, ujjpfört  1554  (se  ill.  till 
Fyn). 

*Egge,  Peter.  Bland  E:s  se- 
nare arbeten  märkas  romanerna 
Jwgtvig  og  hatis  Chid  (1923),  en 
djupgående  skildring  av  en  re- 
ligiös svärmare,  och  Eansine  Sol- 
stad (1925)  samt  skådespelet  De 
sv(rre  valg  (1924). 

E'ggjumstenen,  runsten,  som 
1917  upptäcktes  på  gården  Egg- 
jum  i  Sogn,  Xorge.  E.,  som  är  en 
stor   häll,   utgjorde  taket   på   en 


645 


Eginaviken — Egypten 


646 


järnåldersgrav.  Dess  inskrift,  da- 
terad till  c:a  700  e.  Kr.,  är  den 
längsta  med  den  äldre  runraden 
(c: a  200  runor)  och  är  både 
språkligt  och  litteraturhistoriskt 
av  stor  betydelse.  Innehållet  är 
säkerl.  magiskt.  En  skarpsinnig 
om  ock  till  stor  del  osäker  tolk- 
ning har  givits  av  M.  Oisen. 

Egi'naviken,  se  Saroniska 
v  i  k  e  n. 

*Egirin,  jfr  P  y  r  o  x  e  n. 

*Egna  hem.  Efter  hemställan 
av  1925  års  riksdag  tillkallade 
K.  M:t  de  s.  k.  1925  års 
kolonisationssakkun- 
niga, vilka  1927  avgåvo  betän- 
kande och  förslag  angående  den 
statsunderstödda  egnahemsverk- 
samheten. Enl.  detta  hade  under 
åren  1905—26  utlämnats  45,339 
egnahemslån  (därav  40,033  ge- 
nom hushållningssällskapen), 
nämligen  10,545  lån  för  bebyggda 
och  18,019  för  obebyggda  jord- 
brukslägenheter samt  13,497  lån 
för  bebyggda  och  3,278  för  obe- 
byggda bostadslägenheter.  Sam- 
manlagda lånesumman  utgjorde 
c:a  172  mill.  kr.,  därav  117  mill. 
för  jordbruks-  och  55  mill.  för 
bostadslägenheter;  årligen  ut- 
länmades  c:a  3,500  egnahemslån 
till  ett  belopp  av  16 — 17  mill.  kr. 
Premielån  hade  1923—26  tillde- 
lats 4,207  egnahemslåntagare  till 
ett  sammanlagt  belopp  av  2,1 
mill.  kr.  De  sakkunniga  framlade 
vissa  förslag  till  egnahemsverk- 
samhetens reformering,  av  vilka 
de  viktigaste  inneburo  tillhanda- 
hållande av  tilläggslån  för  utök- 
ning av  ofullständiga  jordbruk, 
som  på  grund  av  alltför  ringa 
åkerareal  icke  gåvo  erforderlig 
utkomst,  ävensom  beredande  av 
ökat  statligt  inflytande  på  egna- 
hemsrörelsen, särskilt  genom  till- 
sättande av  en  central  styrelse. 
Saklvunnigförslaget  framlades 


med  vissa  modifikationer,  som 
särskilt  avsågo  att  bibehålla  hus- 
hållningssällskapens ställning 
inom  den  lokala  egnahemsorga- 
nisationen, för  1928  års  riksdag 
och  bifölls  i  huvudsak  av  denna. 
Därigenom  erhöll  den  statliga  eg- 
nahemsrörelsen sin  styrelse,  Sta- 
tens  egnahemsstyrelse, 
bestående  av  en  chef,  tillika  sta- 
tens egnahemsinspek- 
t  ö  r,  och  tre  led.,  samtliga  utsedda 
av  K.  M:t.  Lokala  organ  äro  hus- 
hållningssällskapens egnahems- 
nämnder samt  egnahemsombuden 
i  kommunerna.  Förmedlare  av 
egnahemslån  äro  hushållningssäll- 
skapen samt  jiå  vissa  villkor  kom- 
muner, aktiebolag  och  ekonomiska 
föreningar.  Räntefoten  utgör  för 
jordbrukslån  4  i/>,  för  bostadslån 
5  %.  Utlåningen  för  egnahems- 
ändamål utgör  numera  omkring 
20  mill.  kr.  per  år.  —  1929  års 
riksdag  antog  med  vissa  ändring- 
ar en  kunglig  proposition,  avseen- 
de att  underlätta  försäljningen  av 
kronoegendomar  till  E. 

*Egypten  (arab.  Misr)  hade 
vid  1927  års  folkräkning 
14,187,000  inv.,  därav  1,395,000  i 
guvernörskapen,  6,519,000  i  Nedre 
E.  och  5,698,000  i  Övre  E.  (dessa 
områden  omfatta  tills.  35,160  kv- 
km.)  ;  dessutom  funnos  35,000  no- 
mader. Gränsen  mot  Libven  fast- 
ställdes definitivt  1925  (jfr 
Jarabub.  Suppl.).  —  Näring- 
ar. Jordbruksbefolkningen  utgör 
över  Vs  av  totalbefolkningen.  På 
grund  av  den  odlade  jordens  höga 
värde  drives  boskapsskötseln 
(norrut  nötkreatur,  söderut  får 
och  getter)  endast  i  mindre  skala. 
1927  ut\'unnos  185,000  ton  berg- 
olja, 153,000  ton  manganhaltig 
järnmalm  och  279,000  ton  natur- 
fosfat. De  viktigaste  industri- 
grenarna äro  cigarrettfabrikation 
(importerad  råvara),  socker-  och 


647 


Egypten 


648 


spritfabrikation  samt  textilin- 
dustri. 1926  ankommo  till  E:s 
hamnar  och  avgingo  därifrån 
tills.  15,600  ångfartyg  om  55  mill. 
nettoton  (inkl.  fartyg  på  genom- 
resa genom  Suezkanalen,  vilka  i 

Tabellerna  i   huvudarbetet   återfinnas 
å  sp.  7GÖ— 7GC. 

Den   odlade  jordens  användning   och  av- 
kastning. 

Areal       Skörd 
(kvkm.)  (1,000-t. 
ton) 

Vete    (1928)    6,430        1,015 

Korn   (1928)   1,480  235 

Majs    (1926)    8,760        2,047 

Ris   (1927)    507 

Rörsocker   (192«i    90 

Bomull   (192S)   323 

Kreatursstock    1927    (1,000-t.    djur). 
Hästar    .  ^38 

Åsnor,  mulor  och  mulåsnor  771 

Nötkreatur    l,497i 

Kameler    179 

Får    1.232 

Getter   622 

»  Därav  758.000  bufflar. 

Handelsomsättning,  (MlU.  egypt.  pund.) 
Ar  1923   1024   1925   1926   1927   1928 

Import  45,28  50,7*  08,22  52, «  48,69  52, ^ 
Export     58,38  65,73   59, 20  41,76  48,34   56, 17 

Viktigaste  importvaror. 
(Mill.  egypt.  pund.) 

1922  1927 

Textilvaror    14,9  13,9 

Metaller  och  -varor  5,4  8,3 

Trä  och  kol   3.8  4,3 

Spannmål  etc 3,9  4,- 

Spritdrycker,  olja  etc 2,8  3,7 

Kemikalier  m.  m 3, o  3,5 

Kolonialvaror    1.»  2,6 

Mineral   etc I.3  I.5 

Djur  och  livsmedel  därav l.s  l.i 

Tobak    1,6  1.4 

Egyptens  handel  med  Sverige  1927. 
(1,000-t.  kr.) 

Exp.  Imp. 

Frukter  och  växter  103          2 

Bomull   447        — 

Trä  och  trävaror  1  3,389 

Bomull  sf rökakor    774        — 

Papp  och  papper  —      346 

.Mineral 20        45 

Metaller   och  metallvaror   ...  1  1,473 

Apparater,  motorer  etc —      593 

övriga  varor  78        24 

Exp.,  resp.  imp.  totala  värde  1,424  5,872 


handelssyfte    angjort    Port    Said 
och  Suez).  Huvnidhamn  är  Alex- 
andria,    som    ombesörjer    '/lo    av 
varuomsättningen    med    utlandet. 
—    Författningen    suspenderades 
192S  på  3  år.  —  Förvaltning.  Till 
guvernörskapen    räknas   även    Si- 
naihalvön  och   andra   gränsområ- 
den   vid    Svarta    havet.    —    För- 
svarsväsen. Den  brittiska  ockupa- 
tionsarméns styrka  var  1928  c:a 
11,000  man,  den  egyptiska  arméns 
12,500      —      Undervisningsväsen. 
I  Kairo  finnes  sedan  1925  ett  uni- 
versitet. —  Historia.  Författning- 
en av  år  192.3  hälsades  med  glädje 
av  alla  partier  utom  av  Zaghluls 
nationalistiska       parti       (wafd), 
vars  mål  är  E:s  fullständiga  be- 
frielse från  beroendet  av  England. 
Vid  valen  jan.  1924  ^'unno  natio- 
nalisterna    en     överlägsen    seger, 
varefter     Zaghlul     bildade     rege- 
ring.   De   förhandlingar,   som   nu 
upptogos   med   Storbritannien   bl. 
a.  vid  en  konferens  mellan  Mac- 
donald     och     Zaghlul     i     London 
sept.    1924    rör.    bl.    a.    Suez    och 
Sudan,  vilket  senares  fullständiga 
och   obetingade   införlivande   med 
det  eg>'ptiska  statsorarådet  ford- 
rades, blevo  resultatlösa.  Ett  na- 
tionalistattentat s.  å.  mot  serda- 
ren  sir  Lee  Stack  föranledde  Eng- 
land att  avkräva  E.  vittgående  be- 
straffnings-    och     skadeståndsåt- 
gärder. Zaghlul,  som  endast  ville 
tillmötesgå    en    del     av    kraven, 
tvangs  att   avgå.   Senatspresiden- 
ten Ziwar  pasja,  som  bildade  den 
nya  ministären,  måste  göra  ytter- 
ligare eftergifter.   1925  efterträd- 
des  lord   Allenby   av   lord   Lloyd 
som     high     commissioner.      Nya 
underhandlingar   om  en  definitiv 
uppgörelse    mellan    E.    och    Stor- 
britannien   inleddes    1927.    Dessa 
strandade  emellertid,  sedan  Xaliai 
pasja,  Zaghluls  efterträdare  son 
det  sedan  1926  med  liberalerna  i 


649 


Ehle — Ehrensvärd 


650 


Skånskt    landskap.    Lavering 

tvenne  koalitionsministärer  sam- 
verkande wafdpartiets  chef,  mars 
1928  bildat  regering  och  snart 
drev  fram  en  ny  konflikt  med  Eng- 
land. Svårt  komprometterad  i  en 
skandalaffär,  avskedades  emeller- 
tid Nahas  juni  192S  av  Fuad,  var- 
efter den  liberale  INIuhammed 
Mahmud  pasja  utsågs  till  pre- 
miärminister. Oppositionen  mot 
denna  åtgärd  föranledde  Fuad  till 
en  statskupp:  juli  s.  å.  upplöstes 
parlamentet,  författningen  sus- 
penderas för  3  år,  och  pressen 
ställdes  under  sträng  censur. 
Fuads  strävan  har  gått  ut  på  att 
finna  en  medelväg  mellan  de  radi- 
kala egyptiska  nationalisternas 
och  engelsmännens  intressen.  Re- 
dan 1924  ställdes  från  engelskt 
håll  i  utsikt  stora  medgivanden  i 
syfte  att  förverkliga  Ers  fulla 
oberoende  under  bevarande  av 
Storbritanniens  herravälde  över 
Suezkanalen  och  dess  intressen  i 
Sudan.  Lord  Lloyd,  som  genom  sin 
imperialistiska  politik  motverkat 
samförståndssträvandena,  avgick 
juli  1929,  varefter  aug.  s.  å.  ett 
brittiskt    förslag    till    uppgörelse 


av  Karl  August  Ehrensvärd. 
med  E.  framlades.  Detta  upptog 
bl.  a.  den  brittiska  ockupationens 
upphävande  och  de  brittiska  trup- 
pernas koncentrering  vid  kanalen, 
konsulardomstolarnas  upphävan- 
de och  Storbritanniens  medverkan 
till  Ers  upptagande  i  X.  F. 

Ehle,  se  Nilsson -Ehle. 

Ehrenburg,  annan  form  för 
Erenburg  (se  d.  o.  Suppl.). 

*v.  Ehrenheim,  Per,  var  18SS 
— 98  universitetskansler  och  blev 
1897  led.  av  Sv.  akad. 

E'hrenpreis  [prajs],  M  a  r  - 
c  u  s,  f.  1869,  judisk  lärd,  född  i 
Lwöw,  överrabbin  i  Bulgarien 
1900—14,  i  Sverige  sedan  1914.  E. 
har  framträtt  ss.  mycket  upp- 
märksammad predikant  och 
skriftställare.  På  sv.  har  han 
bl.  a.  utgivit  reseskildringarna 
Österlandets  själ  (1926)  och  Lan- 
det mellan  öster  och  Väster 
(1927)  samt,  tills,  med  R.  Joseph- 
son, samlingen  Nyhebreisk  lyrik 
(1920). 

*Ehrenstrahl,  David  Klo- 
ke r,  föddes  1628   (ej  1629). 

*  Ehrensvärd.  2.  Karl  Au- 
gust   E.    Utom  karikatyrer  och 


651 


Ehrnrooth — Eisenerz 


652 


Willem  Einthoven. 

skämtbilder  hai-  E.  efterlämnat 
expressiva  och  monumentalt  för- 
enklade landskapsakvareller,  vil- 
ka på  senare  år  vunnit  uppskatt- 
ning SS.  tillhörande  de  tidigaste 
manifestationerna  i  konsten  av 
det  svenska  landskapets  egen- 
art. Ett  erkännande  för  sina 
utomordentliga  insatser  i  flottans 
utveckling  erhöll  E.,  då  han  1792 
utnämndes  till  generalamiral.  — 

6.  C  a  r  1  -  A  u  g  u  s  t  E.  lämnade 
den    aktiva    tjänsten    1923,    blev 

1924  chef  för  konungens  stab  och 
1926  amiral  i  flottans  reserv.  — 

7.  A  1  b  e  r  t  E.  har  ytterligare  ut- 
givit essayer  över  fransk  1600- 
och  1700-talsdiktning  jämte  övers, 
ur  denna    {Jean  de  La  Fontaine, 

1924,  och  F7-ån  det  17  :e  och  18  :e 
århundradets  Franhrike,  1926). 

*Ehrnrooth.  3.  L  e  o  E.  avgick 

1925  SS.  stadsfullmäktiges  ordf. 
och  blev  s.  å.  politieborgmästare  i 
Helsingfors. 

*Eichstätt  liar  en  filosofisk- 
teologisk  högskola.  I  närheten 
stenbrott   (litografisk  .skiffer). 

Eidem  [ä'j-],  E  r  1  i  ng,  f.  ISSO, 
teolog,    prof.    i    exegetik   i    Lund 

1925.  E.   har   spec.   ägnat   sig   åt 


Paulusforskningen  {Pauli  bild- 
värld, 1913;  Det  kristna  livet  en- 
ligt Paulus,  del  1,  1927)  samt  där- 
jämte SS.  predikant  och  uppbyg- 
gelseförfattare  (bl.  a.  Den  lidande 
Guden,  1921)  utövat  ett  stort  in- 
f  ht  ande. 
"*Eiffel,  A.  G.,  avled  1923. 

Eijkman  [ä'jk-],  Chris- 
t  i  a  a  n,  f.  1858,  holländsk  läkare, 
prof.  i  hygien  i  Utrecht,  före- 
gångsman inom  vitaminforskning- 
en   (jfr  Vitaminer). 

Eilvese  [a'jlfese],  kommun  i 
prov.  Hannover,  Preussen,  med 
radiostation  för  transatlantisk 
trafik. 

Eindhoven  [ä'jndhåfen],  stad 
i  prov.  Xord-Brabant,  s.  Neder- 
länderna. E.  är  Nederländernas 
mest  utpräglade  industristad 
(glödlamps-,  textil-  och  tobaksfa- 
briker m.  m.).  69,000  inv.  (1927). 

*Einstein,  Albert,  se  även 
Fotokemi  sp.  427  och 
K  v  a  n  t  t  e  o  r  i  sp.  1526  f. 

Einthoven  [ä'jnthåfen],  Wil- 
lem, f.  1860,  d.  1927,  holländsk 
fysiolog,  prof.  i  Leiden  1885,  om- 
konstruerade stränggalvanome- 
tern,  så  att  den  kunde  användas 
för  registrering  av  de  svaga  elekt- 
riska strömmar,  som  uppträda  vid 
hjärtats  kontr aktioner  (aktions- 
strömmar), och  erhöll  Nobelpri- 
set  i  fysiologi  och  medicin   1924. 

Elsen  [äsä'nn],  Charles,  f. 
1720,  d.  1778,  fransk  grafiker  och 
målare  av  belgisk  börd.  C :  s  tit- 
sökt  graciösa  bokillustrationer 
och  vinjetter,  bl.  a.  till  verk  av 
La  Fontaine,  Voltaire  och  Ovi- 
dius.  höra  till  1700-t:s  främsta. 

*Eisenach  är  även  känt  som 
J.  S.  Bachs  födelsestad.  Hans 
födelsehus  är  inrett  till  museum. 

Eisenerz  [a'jsenärrts],  köping 
i  Steiermark,  Österrike,  belägen 
700  m.  ö.  h.  vid  Enns'  biflod 
Erzbach.   6,000  inv.    (1923).  —  I 


653 


Eisenstadt — Ekelund 


654 


E.  finnas  järnverk  för  förädling 
av  malmen  från  det  s.ö.  om  E. 
belägna  E  r  z  b  e  r  g  ( 1,534  m.  ö. 
h.),  vars  stora  järnmalmsfyndig- 
heter  bearbetades  redan  under  an- 
tiken; årligen  brytas  1  ä  2  mill. 
ton  40-procentig  järnspat. 

Eisenstadt  [a'j§ensjtatt],  hu- 
vudstad i  Burgenland,  Österrike, 
vid  foten  av  Leithagebirge.  I  E. 
finnes  furstarnas  av  Esterhåzy 
slott  med  musikaliesamling,  som 
tillhört  Haydn;  denne  ligger  be- 
graven i  E.    3,300  inv.   (1923). 

Eisenstein  [a'jsensjtajn],  Ser- 
g  e  j,  f.  1899,  rysk  regissör,  star- 
tade 1921  teaterföretaget  Prolet- 
cult,  vilket  han  sedermera  lämnat 
för  att  ägna  sig  åt  ledarskapet  för 
Arbetarteatern  i  Moskva.  Han 
har  även  verkat  som  filmregissör 
och  bl.  a.  iscensatt  flera  filmer 
med  motiv  från  den  ryska  revolu- 
tionen {Pansarkryssaren  Poteni- 
Jcin,  Dagar  som  skakat  världen). 
Hans  filmer  ha  massan  till  medel- 
punkt, medan  individerna  träda  i 
bakgrunden. 

*Ejektor,  se  även  H  a  n  d  - 
eldvapen  sp.  392. 

*Ek.  Sedan  1924  bilda  Ullervad, 
E.,  Ekby  och  Utby  ett  pastorat. 

*Ek,  ifr  även  Skogstyper 
sp.  836  f. 

Ek.  1.  Karin  E.,  f.  1885,  d. 
1926,  författarinna,  sedan  1909 
gift  med  E.  2.  E.  framträdde 
främst  som  lyriker  med  diktsam- 
lingarna Den  kostbara  vilan 
(1914),  Idyll  och  elegi  (1922)  och 
Död  och  liv  (1925),  av  vilka 
framför  allt  den  sistnämnda  bik- 
tar ett  starkt,  religiöst  färgat 
känsloliv.  Hon  utgav  även  roma- 
nen Gränsen  (1918)  och  antologin 
Ur  svenska  dikten  (3  bd,  1921). 
—  2.  Sverker  E.,  f.  1887,  lit- 
teraturhistoriker, docent  vid  Gö- 
teborgs  högskola   1916,   har,   för- 


utom avhandlingen  Franzéns  Åbo- 
diktning  (1916),  främst  publice- 
rat undersökningar  över  de  nor- 
diska folkvisorna.  En  populär 
framställning  är  Den  svenska 
folkvisan  (1924).  Han  har  även 
framträtt  ss.  Kellgrens-  och  Ryd- 
bergsforskare. 

*Ekby.  2.  Sedan  1924  bilda 
Ullervad,  Ek,  E.  och  Utby  ett 
pastorat. 

*Eke.  Framdeles  skola  Alva  och 
Hemse  förenas  med  pastoratet. 

*Ekeberg.  2.  Birger  E.  av- 
gick som  justitieminister  1924, 
var  1925 — 27  justitieråd  och  är 
sedan  sistnämnda  år  Lagbered- 
ningens ordf. 

*Ekeby.  1.  Sedan  1928  bilda 
Barlingbo,  E.,  Endre  och  Hejdeby 
ett  pastorat.  —  2.  Sedan  1929  bil- 
dar E.  jämte  Hässlunda  och  Rise- 
katslösa  ett  pastorat.  —  5.  E. 
hade  1928  4,395  inv.  1927  över- 
flyttades från  Åsbo  skn  till  E.  ett 
område  med  742  inv.,  bl.  a.  Åsbos 
andel  i  Boxholms  municipalsam- 
hälle,  som  nu  helt  ligger  inom  E. 

Ekebyhov,  gods  i  Ekerö  skn, 
Sthlms  1.,  på  Ekerön  i  Mälaren. 
Huvudbyggnaden,  uppförd  av  trä 
på  1600-t.,  har  bevarat  en  del  av 
sin  fasta  barockinredning  samt 
inrymmer  porträttsamling  och 
ett  på  sällsynta  tryck  rikt  bib- 
liotek, vars  handskriftsamling 
är  deponerad  i  Uppsala  universi- 
tetsbibliotek. E.  har  sedan  1790 
tillhört  släkten  Ihre. 

*Ekelund.  1.  V  i  1  h  e  1  m  E.  har 
utgivit  ytterligare  ett  antal  afo- 
rism- och  essaysamlingar,  bl.  a. 
Väst-östligt  (1925)  och  Passio- 
ner emellan  (1927).  —  2.  Rag- 
na r  E.  har  vid.  utgivit  diktsam- 
lingen Strofer  i  grått  (1926). 

Ekelund,  Bo,  f.  1894,  civil- 
ingenjör och  idrottsledare.  E.  var 
länge   Sveriges   främste   höjdhop- 


655 


Ekensberg — Ekman 


656 


Carl   Ekman. 

pare  och  är  sedan  1925  ordf.  i 
Svenska  idrottsförbundet. 

*Ekensberg.  Varvet  tillhör 
numera  a.  b.  E :  s  varv,  grundat 
1925.  Jfr  Docka.  Suppl. 

*Ekenäs,  stad  i  Finland,  har 
svensk  samskola  och  svenskt  folk- 
skollärarinneseminarium. 

E'khof  [-håf],  Konrad,  f. 
1720,  d.  1778,  tysk  skådespelare 
och  teaterledare.  För  den  tyska 
skådespelarkonstens  utveckling 
har  E.  haft  genomgripande  bety- 
delse, i  det  han  var  den  förste, 
som  bröt  med  den  konventionella 
franska  stilen  och  införde  ett 
mera  verklighetstroget  spelsätt. 
E:s  bästa  rollskapelser  föllo  in- 
om det  borgerliga  dramats  om- 
råde. 

Eklatant  [-ta'ngt]  (fr.  écla- 
tant),  tydlig,  uppenbar. 

*  Eklund.  4.  Ernst  E.  inne- 
hade Djurgårdsteatern  1923 — 25 
och  1927,  lämnade  1926  ledningen 
av  Blancheteatern  och  innehade 
1926  Konserthusteatern  (se  d.  o. 
Suppl.).  —  5.  Alice  E.  är  nu- 
mera verksam  vid  Komediteatern, 


där  hon  framträtt  i  en  mångfald 
uppgifter  inom  den  moderna 
komedin. 

*Ekman.  4.  Carl  E.  blev 
efter  det  liberala  partiets  spräng- 
ning 1923  ledare  för  det  vid  1924 
års  riksdag  organiserade  frisin- 
nade folkpartiet.  I  denna  egen- 
skap kom  han  att  därefter  spela 
en  betydande  politisk  roll  i  riks- 
dagen och  ofta  att  fälla  utslaget 
i  viktiga  avgöranden.  Riksgälds- 
fullmäktig  1923—25  och  riks- 
banksf  ull  mäktig  1925—26,  trädde 
han  efter  ministären  Sandiers 
fall  sistnämnda  år  ss.  statsminis- 
ter i  spetsen  för  en  av  frisinnade 
och  liberaler  sammansatt  minis- 
tär, i  vilken  han  dessutom  själv 
under  några  månader  s.  å.  var  fi- 
nansminister. Bland  hans  rege- 
rings    främsta    insatser    märkas 

1927  års  skolreform  samt  1928  års 
arvs-  och  arbetsfredslagstiftning. 
Efter  nyvalen  till  A.  K.  på  hösten 

1928  avgick  ministären  i  sin  hel- 
het. E.  tillhör  fr.  o.  m.  1929  A.  K. 
Han  avgick  1926  ss.  chef  för  na- 
tionaltemplarorden.  1929  blev  han 
ånyo  riksgäldsfullmäktig.  —  5. 
Gösta  E.  är  sedan  1 926  jämte 
John  och  Pauline  Brunius  direk- 
tör för  Oscarsteatern.  Han  har 
alltmer  utvecklats  till  en  av  våra 
främsta  och  mångsidigaste  skåde- 
spelare. Hans  sceniska  gestalt- 
ning präglas  av  smidig  intelligens 
och  teknisk  virtuositet  i  förening 
med  en  naturlig  älskvärdhet. 
Bland  filmer,  i  vilka  E.  spelat 
huvudrollen,  märkas  Karl  XII 
(1925),  Faiist  (1926)  och  Ett  re- 
volutionsbröllop (1928).  1928 
utgav  han  memoarerna  Den  tän- 
Ixande  August. 

Ekman.  1.  G  u  s  t  a  f  E.,  f. 
1872,  industri-  och  finansman, 
sonson  till  Gustav  E.  (E.  2), 
verkst.  direktör  för  I\lorgårdsham- 
mars  mek.  verkstads  a.  b.  1900 — 


657 


Ekolod — Ekumeniska  mötet  i  Stockholm 


658 


12,  Lesjöfors  a.  b.  1907 — 11,  Stor- 
fors bruks  a.  b.  1911 — 19,  verkst. 
direktör  i  a.  b.  Göteborgs  bank  se- 
dan 1922.  E.  är  led.  i  styrelsen 
för  ett  stort  antal  industriella 
företag.  —  2.  Wilhelm  E.,  f. 
1875,  den  föreg:s  broder,  in- 
dustriman, 1908  disponent,  1924 
verkst.  direktör  vid  Korsnäs  såg- 
verks a.  b.  E.  har  utgivit  Skogs- 
teknisk  handbok  (1908)  och  Hand- 
bok i  skogsteknologi  (1922).  — 
3.  John  E.,  f.  1880,  skådespe- 
lare. E.,  som  varit  anställd  vid 
Intima  teatern  1911 — 17  samt  vid 
Lorensbergsteatern  1918 — 23  och 
sedan  1928,  har  framträtt  som  en 
intelligent  och  fantasifull  kraft 
inom  karaktärsfackot. 

Ekolod,      se     Lödning     sp. 
693  samt  Suppl. 
.  *Ekologi,     jfr     Växtgeo- 
grafi. 

*Ekonom,  även  beteckning  för 
dem,  som  vid  handelshögskola 
avlagt  ekonomisk  examen. 

Ekonomisakkunniga,  se  Be- 
sparingskommittéer. 
Suppl. 

Ekrasö'r  (jfr  Ekrasera), 
instrument,  använt  huvudsakl. 
vid  operationer  på  husdjur  för  att 
avlägsna  svulster  o.  d.  Består  av 
en  kedjesåg  1.  metalltråd,  som 
småningom  tillsnöres  kring  den 
kroppsdel,  som  skall  avlägsnas. 

*Eksiö  har  station  vid  Nässjö 
— Oskarshamns  och  E. — österby- 
nio  järnvägar.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  realskolan 
och  gymnasiet,  som  förstatligas, 
till  högre  allmänt  läroverk  (sam- 
läroverk) med  4-  och  5-årig  real- 
skola samt  4-årigt  latin-  och  3- 
årigt  realgymnasium.  Vid  E.  lig- 
ger Jönköpings  läns  tuberkulos- 
sjukhus. Enl.  1925  års  försvars- 
ordning äro  till  E.  förlagda  Jön- 
köpings-Kalmar regemente  och 
Göta  ingenjörkår. 


Eksjö — Österbymo       järnväg 

(E.  ö.  J.),  34,6  km.  lång  järnväg 
med  spårvidden  0,891  m.  öppnad 
1915.  Äg.  E:s  a.  b.,  Eksjö. 

*Eksta  omfattar  förutom  en 
fastlandsdel  även  Karlsöarna. 

*  Ekstrand,  Einar,  är  sedan 
1925  t.  f.  envoyé  i  Argentina, 
Chile,  Paraguay  och  Uruguay. 

Ekström,  Märta,  f.  1899, 
skådespelerska,  har  vid  Konsert- 
husteatern och  sedan  1927  vid 
Dramatiska  teatern  med  starkt 
temperament  gestaltat  historiska 
och  moderna   kvinnoroller. 

Ekströmsberg,  järnmalmsfält 
i  Gällivare  skn,  Norrb.  1.,  på  n.v. 
sluttningen  av  fjället  Pidjastjåk- 
ko,  c :  a  30  km.  v.s.v.  om  Kiruna. 
Fältet,  vars  sammanlagda  längd 
är  c:a  1,5  km.,  består  av  linser 
av  svartmalm  och  blodsten  i  por- 
fyr. Järnhalten  är  i  allm.  över  60 
%,  fosforhalten  i  regel  1,0 — 1,5 
%.  Malmarean  uppskattas  till 
c:a  50,000  kvm.;  djupgåendet  är 
okänt.  E.  var  känt  i  början  av 
1800-t.  men  föll  i  glömska  och 
återupptäcktes  först  1896,  då  det 
inmutades  av  överste  C.  O.  Berg- 
man.   Statsgruvefält   sedan   1907. 

E'ktag-Alta'i,  Mongoliska 
1.  Stora  A 1 1  a  i,  den  del  av 
Altai,  vilken  sträcker  sig  från 
Sibirien  mot  s.ö.  genom  Mongo- 
liet, avstängande  Dsungariet  mot 
n.  Flera  toppar  på  c:a  4,000  m. 

Ekumeniska  kyrkomöten  (i 
gamla  kyrkan) ,  se  K  o  n  c  i  1  i  u  m. 

Ekumeniska  mötet  i  Stock- 
holm, gängse  benämning  för  ett 
i  Sthim  aug.  1925  samlat  möte 
av  ombud  (präster  och  lekmän) 
från  samtliga  kristna  kyrkor 
utom  den  romerska  (alltså  ej 
blott  de  ur  reformationen  fram- 
gångna utan  även  den  grekisk- 
ortodoxa). Om  E:s  förhistoria  se 
Världsförbundet  för 
m  e  1 1  an  f  o  Ik  1  i  g  t    samför- 


659 


Ekwall — Ekvivalenta  bildningar 


660 


stånd  genom  kyrkosam- 
funden. E.  åsyftade  ej  diskus- 
sion av  och  enhet  i  läro-  och  för- 
fattningsfrågor utan  en  de  krist- 
na samfundens  gemenskap  i  liv 
och  gärning  ("life  and  work"), 
d.  v.  s.  närmast  i  praktisk  kris- 
tendom. De  ämnen,  som  behand- 
lades, voro:  1)  Kyrkans  plikt 
med  hänsyn  till  Guds  vilja  mod 
världen.  2)  Kyrkan  och  de  eko- 
nomiska och  industriella  proble- 
men. 3)  Kyrkan  och  de  sociala 
och  moraliska  frågorna.  4)  Kyr- 
kan och  de  internationella  för- 
bindelserna. 5)  Kyrkan  och  upp- 
fostran. 6J  Vägar  ocli  metoder 
för  de  kristna  samfundens  när- 
mande, samarbete  och  fria  sam- 
manslutning. Frågorna  hade  för- 
beretts genom  ett  flertal  kom- 
missioner och  dryftades  vid  E.  i 
föredrag  och  diskussioner.  Resul- 
taten av  överläggningarna  sam- 
manfattades i  ett  budskap  "till 
alla  Kristi  lärjungar".  E:s 
största  betydelse  låg  säkerligen 
i  den  nära  personliga  kontakten 
mellan  kristna  av  olika  samfund 
och  i  den  vilja  till  samförstånd 
och  broderlighet,  som  uppbar 
dess  förhandlingar.  Dess  arbete 
fortsattes  också  energiskt  av 
"ekumeniska  fortsättningsnämn- 
den". Bland  betydelsefulla  initia- 
tiv märkes  beslutet  om  inrättan- 
de (på  förslag  av  biskop  E.  Bil- 
ling)  av  ett  internationellt  forsk- 
ningsinstitut för  etiska  och  so- 
ciala frågor.  Ordf.  vid  E.  voro 
ärkebiskop  X.  Söderblom,  biskop 
Th.  Woods  av  Winchester,  metro- 
politen  Germanos  av  Tyateira  och 
d:r  A.  J.  Brown  från  Xew  York. 
Ekwall,  E  il  e  r  t,  f.  1S77, 
språkforskare,  prof.  i  engelska 
språket  i  Lund  1907,  har  jämte 
fonetiska  och  graminatiska  un- 
dersökningar även  utgivit  arbeten 
över  engelska  ortnamn. 


*Ekvation.  Identisk  E., 
i  d  e  n  t  i  t  e'  t,  ekvation,  som  gäl- 
ler för  vilka  värden  som  helst  på 
däri  ingående  olx'stämda  storhe- 
ter. Ex. :  {a-{-bV  =  a'  +  3a'b  -f 
3ab--^bK 

Ekvidista'nta  (av  lat.  ae'quus, 
lika,  och  difita'ntia,  avstånd),  be- 
lägna med  jämna  mellanrum. 

Ekvipartitio'nsprincipen  (av 
lat.  ae'quus,  lika,  och  partVre, 
dela),  en  för  den  klassiska  mole- 
kylarteorin  grundläggande  sats: 
energin  hos  en  partikel,  molekyl, 
oscillator  e.  d.  är  i  medeltal  lika 
stor  för  alla  frihetsgrader  (se 
d.  o.  Suppl.)  och  lika  med  V^J^T, 
där  k  är  Boltzmanns  konstant  (se 
Molekyl  sp.  166)  och  T  abso- 
luta temperaturen.  Ex. :  en  fler- 
atomig  molekyl  har  i  medeltal 
energin  ^A-kT  på  grund  av  rörelse 
längs  vardera  av  de  tre  axlarna  i 
ett  godtyckligt  koordinatsystem 
samt  energin  %/:?'  på  grund  av 
rotation  längs  vardera  av  axlarna 
1.  sammanlagt  3kT.  Enl.  kvant- 
teorin är  E.  ej  allmänt  giltig. 

E  k  v  i  p  o  tentiaif  örbindningar 

(av  lat.  ae'qmis,  lika,  och  poten- 
tial), se  Utjämningsför- 
bindningar. 

Ekvipotentia'lyta  (av  lat. 
ae'qmis,  lika,  och  potential) ,  se 
X  i  v  å  y  t  a. 

*Ekvivalens,  jfr  även  G  r  a  m  - 
ekvivalent.  —  E  k  v  i  v  a  - 
le'nsprincipen,  se  Eela- 
tivitetsteori  sp.  972. 

Ekvivale'nta  bildningar,  geo- 
logiska bildningar,  som  kvmna 
samordnas  till  tiden:  de  tillhöra 
samma  geologiska  nivå  1. 
horisont  och  ha  uppstått  sam- 
tidigt på  olika  platser,  vare  sig 
bergarterna  äro  lika  1.  ej.  Som 
kriterium  på  e  k  v  i  v  a  1  e'  n  s 
gäller  i  första  hand  likhet  i  fos- 
silinnehåll. Däremot  är  likhet  i 
petrografisk     beskaffenhet     ej     i 


661 


Elaidinsyra — Elektricitetslagstiftning 


662 


och  för  sig  något  bevis  på  sam- 
tidighet. Samordnandet  av  E. 
kallas  homotaxi',  vilken  är 
ett  nödvändigt  led  i  stratigrafin. 

Elaidinsyra,    se   O  1  j  e  s  v  r  a. 

Eländer,  Rudolf,  f.  ISSO, 
geograf  och  historiker,  lektor  vid 
Norrmalms  realläroverk  i  Sthlm 
1919.  Bland  E:s  skrifter  märkas 
den  populärvetenskapliga  hand- 
boken Jorden  och  dess  liv  under 
naturl-j-af temas  inverkan  (1921) 
och  Sturemordens  gåta    (1928). 

Elateas,  se  K  i  t  a  i  r  o  n. 

*Elbe  har  inom  Tyskland  en 
längd  av  761  km.  och  ett  flodom- 
råde av  97,464  kvkm.  E:s  vikti- 
gaste kanalförbindelse  torde  den 
under  byggnad  varande  ilittel- 
landkanalen  (se  d.  o.  Suppl.) 
bli.  —  Se  ill.  till  T  j  e  c  k  o  -  S  1  o  - 
v  ak  i  e  t  sp.  1147. 

Elbeuf  [-bö'ff],  stad  i  dep. 
Seine-Inférieure,  n.  Frankrike, 
vid  Seine.  I  E.  och  dess  omgiv- 
ning drives  berömd  bomulls-  och 
ylleindustri.    18,000    inv.    (1926). 

*EldbegängeIse,  se  även  K  r  e- 
m  a  t  o  r  i  u  m. 

Eldbrygga,  se  Ugn  sp.  37. 

Eldkula,   se  Meteorer. 

Eldvapen,  se  Handeldva- 
pen  och   Kanon. 

a.  b.  Elektraverken,  Sthlm, 
grundat  1917,  tillverkar  glödlam- 
por, kolborstar,  elektriska  mät- 
instrument och  apparater  m.  m. 
C:a  300  arbetare. 

*Elektricitet.  Enl.  elektron- 
teorin finnes  visserligen  ett  stort 
antal  fria  elektroner  i  metaller, 
men  deras  ömsesidiga  repulsion 
motverkas  av  attraktionen  från 
de  positiva  atomresterna,  så  att 
de  fria  elektronerna  fördelas 
jämnt  i  metallen.  Varje  volym- 
element innehåller  då  i  medeltal 
lika  mycket  positiv  och  nega- 
tiv E.,  d.  v.  s.  är  oladdat.  Är 
metallen   negativt    laddad    (inne- 


håller fler  elektroner  än  positiva 
atomrester),  fördelas  de  överskju- 
tande elektronerna  på  metallens 
yta.  Är  den  positivt  laddad,  upp- 
träder vid  ytan  ett  under.skott  av 
elektroner.  Om  uppkomsten  av 
ström  från  en  laddad  spets,  se 
Urladdningsfenomen  sp. 
220.  Den  elektriska  vinden  beror 
på  lönernas  rörelse  i  det  starka 
elektriska  fältet  omkring  spetsen. 

Elektricitetslagstiftning,  lag- 
stiftningen rörande  elektriska  an- 
läggningar och  därmed  samman- 
hängande frågor  om  expropria- 
tion, koncession,  registrering 
o.  s.  v.  De  förnämsta  författning- 
arna härutinnan  äro:  1)  lagen 
21  juni  1902,  innefattande  vissa 
bestämmelser  om  elektriska  an- 
läggningar. Enl.  denna  erfordras, 
med  vissa  viktiga  undantag,  K. 
M:ts  tillstånd  (koncession)  för 
utförande  av  elektrisk  anlägg- 
ning, vars  största  effektiva  spän- 
ning överstiger  250  volt.  Konces- 
sionstiden skall  vara  bestämd  och 
får  ej  överstiga  40  år.  Upplåtelse 
av  mark,  erforderlig  för  elektrisk 
lednings  framdragande,  kan  ske 
även  genom  expropriation  under 
förutsättning  att  ledningens  än- 
damål är  att  förse  en  ort  med  be- 
lysning 1.  drivkraft  1.  att  bereda 
drivkraft  åt  sådan  industriell  an- 
läggning, som  befinnes  vara  av 
större  betydelse  för  det  allmänna. 
Från  expropriationsrätten  stad- 
gas vissa  undantag.  Lagen  med- 
delar också  bestämmelser  om  er- 
sättning för  skada,  som  förorsa- 
kas av  elektriska  anläggningar. 
Ansvaret  för  sådan  skada  åligger 
innehavaren  av  den  generator  1. 
transformator,  som  lämnat  den 
skadegörande  strömmen.  2)  Ge- 
nom en  särskild  stadga  31  dec. 
1902  om  elektriska  anläggningar 
för  belysning  1.  arbetsöverf öring, 
med  många  senare  ändringar,  ha 


663 


Elektrisera — Elektriska  mättsenheter 


664 


särskilda  föreskrifter  lämnats 
ang.  säkerhet,  tillsyn  o.  s.  v.  3) 
Lag  med  vissa  bestämmelser  om 
registrering  av  elektriska  anlägg- 
ningar samt  om,  rätt  till  elektrisk 
kraft  m.  m.  22  juni  1920  reglerar 
det  rättsliga  förhållandet  mellan 
upplåtare  av  elektrisk  kraft  och 
abonnent  å  densamma.  Genom 
registrering  kan  elektrisk  ledning 
göras  till  tillbehör  till  elektrisk 
station.  Därigenom  vinnes  dels, 
att  abonnenternas  rätt  tryggas, 
dels  att  ledningarna  kunna  bli 
föremål  för  belåning.  Förutsätt- 
ningarna för  registrering  äro,  att 
den  station,  å  vilken  registrering 
äger  rum,  är  fast  egendom,  att 
ledningarna  och  den  station,  å 
vilken  de  skola  registreras,  ha 
samma  ägare,  samt  att  ledningar- 
na skola  vara  direkt  förbundna 
med  stationen.  Eegistrering  sker 
i  Kommerskollegium.  Avtal  om 
rätt  till  elektrisk  kraft  kan  in- 
tecknas  i  den  fastighet  med  till- 
hörande station,  varifrån  rätten 
upplåtits. 

*  Elektrisera,  i  överförd  bet. 
elda,  liva,  egga. 

*Elektriska  installationer,  jfr 
även  Ledningsfel,  Led- 
ningssystem, även  Suppl., 
och  T  rappbelysning. 

*Elektriska  isolationsämnen, 
se  även  Bakelit,  Fiber. 
Suppl.,  Gli  m  mer,  Gutta- 
perka,  Jordvax  (Ceresin), 
Presspan,  Stabilit,  Stea- 
r  i  n  b  e  c  k  och  Svartvax. 

*Elektriska  järnvägar,  jfr 
Död  mans  g  r  e  p  p.  Suppl.  och 
S  u  g  t  r  a  n  s  f  o  r  m  a  t  o  r.  Suppl. 

*  Elektriska  likriktare,  se 
även  V  a  c  u  u  m  r  ö  r.  För  lägre 
spänningar  kunna  även  användas 
gasfyllda  likriktarj-ör  med  glöd- 
katod. 

*Elektriska  maskiner.  Om 
speciella  typer  av  E.  se  A  u  t  o  - 


synkronmotor.  Suppl.,  Dé- 
r  i  m  o  t  o  r.  Suppl.,  K  r  ä  m  e  r  - 
maskin.  Rosen  bergma- 
skin, Synasynmotor, 
Synsynkronmotor,  Tan- 
dem, Turbogenerator  och 
Unipolarmaskin.  Jfr  även 
Ankare.  Suppl.,  Järnför- 
luster. Suppl.,  Kaskad- 
koppling,  Kompensa- 
tion slindnin  g.  Suppl., 
Kopparförluster.  Suppl., 
Leonard  kopplin  g,  Läck- 
flöde.  Suppl.,  Motelektro- 
motorisk  kraft,  AI  otmag- 
netisering,  Snabbregu- 
lator, Synkronis  m,  Tvär- 
magnetisering.  Suppl.  och 
Utjämningsförbind- 
ningar. 

*Elektriska         måttsenheter. 

Vid  definition  av  kapaciteten 
(sp.  882  i  huvudarbetet)  förutsat- 
tes, att  alla  andra  kroppar  i  om- 
givningen ha  konstant  potential. 
Att  just  en  sfär  använts  vid  defi- 
nitionen beror  på  att  en  sfär  med 
1  cm:s  radie  på  stort  avstånd  från 
andra  kroppar  och  med  laddningen 
1  E.S.E.  har  potentialen  1  E.S.E. 
— -  De  elektromagnetiska  enheter- 
na definieras  sålunda:  E.M.E. 
för  strömstyrka  är  den,  som  skall 
sändas  genom  en  cirkelformig 
ledare  med  1  cm:s  radie  för  att  i 
cirkelns  medelpunkt  framkalla 
magnetiska  fältstyrkan  271; 
E.M.E.  för  spänning  är  den,  som 
induceras  i  en  ledare,  som  omslu- 
ter en  yta  om  1  kvcm.,  om  ett 
mot  denna  yta  vinkelrätt  magne- 
tiskt fält  ändras  med  1  gauss  per 
sek.  Vid  de  flesta  praktiska  mät- 
ningar användas  de  interna- 
tionella enheterna,  av  vilka 
de  grundläggande  äro  ampere  och 
ohm.  De  internationella  enheter- 
nas enkla  talförhållanden  till  de 
absoluta  enheterna  äro  ej  exakt 
riktiga,  ehuru  avvikelsen  är  myc- 


665    Elektriska  mätinstrument — Elektriska  transformatorer    666 


ket  liten.  Som  energienheter  äro 
joule  och  kilowattimme  vanligare 
än  wattimme. 

*Elektriska      mätinstrument. 

Om  anipéremetrar,  baserade  på 
ki-aftverkan  mellan  strömledare 
och  magnet,  se  även  Sträng- 
galva  no  meter  och  V  r  i  d  - 
spolgalvan  ometer.  Den 
olikformiga  skalindelningen  är  ej 
karaktäristisk  för  elektromagne- 
tiska instrument  utan  finnes  även 
hos  varmtråds-  och  elektrodyna- 
miska  instrument.  Om  oscillogra- 
fer  se  även  d.  o.,  om  motstånds- 
mätning se  d.  o.  och  W  h  e  a  t  - 
s  t  o  n  e  s  brygga. 

*Elektriska      spårvägar,      se 

även  Spårväg;  jfr  Spår- 
växlar. 

Elektriska     svängningar,     se 

även  Svängningsrörelse 
sp.  558  f. 

*Elektriska  säkerhetsappa- 
rater, jfr  även  Ledningsfel, 
Ledningssystem,  Smält- 
metall  och  Säkerhets- 
motstånd. 

*Elektriska    transformatorer. 

Lindningarna  kunna  utföras  som 
cylinder-  1.  skivlind- 
n  i  n  g  a  r.  I  de  förstnämnda  (se 
huvudarbetet,  ill.  sp.  898)  ha 
primär-  och  sekundärlindningar- 
na  formen  av  långsträckta, 
vanl.  i  varandra  inskjutbara  cy- 
lindrar. I  skivlindningarna  äro 
såväl  låg-  som  högspänningslind- 
ningarna  uppdelade  i  flata  spolar, 
vilka  äro  växelvis  anordnade  på 
varandra  till  en  stapel  (se  fig. 
1 — 2 ).  — ■  Trelindnings- 
transformatorerna  ha  en 
primär-  och  två  sekundärlindning- 
ar.  De  äro  avsedda  att  från  ett 
högspänningsnät  tillföra  effekt 
av  olika  spänning  till  två  skilda 
distributionsnät.  —  S  p  a  r  - 
transformator,  au'to- 


Elektriska  transformatorer.   Fig.   1.   En- 
fas    manteltransformator    med    skivlind- 
ning.  —  Fig.   2.   Trefas  manteltransfor- 
mator med  skivllndning. 

transformator  (fig.  3), 
är  en  E.,  vars  lågspänningslind- 
ning  utgör  en  del  av  högspän- 
ningslindningen.  I  den  för  pri- 
mär- och  sekundärsidan  gemen- 
samma lindningsdelen  flyter  en 
ström,  vars  styrka  är  lika  med 
skillnaden  mellan  primär-  och  se- 
kundärströmmarna. Kopparför- 
lusterna (se  d.  o.  Suppl.)  bli 
härigenom  betydligt  mindre  än  i 
transformatorer  med  skilda  lind- 
ningar,  särskilt  om  omsättnings- 
talet (se  d.  o.  Suppl.)  närmar  sig 
1.  Verkningsgraden  är  således 
mycket  god,  varjämte  dimensio- 
nerna hos  en  spartransformator 
bli  mindre  än  hos  en  vanlig  E. 
för  samma  effekt.  Vid  stor  skill- 
nad mellan  primär-  och  sekundär- 
spänningarna är  emellertid  denna 


667 


Elektriska  vågor — Elektrisk  axel 


668 


p^" 


,^    — 'VAW.WAM' 


Elektriska  transformatorer.  Fig.  3. 
KopplingssclK-iuii  fur  enfas  spartransfor- 
mator.  —  Fig.  4.  Kopplingssclienia  för 
trefas  boostortransformator.  —  I.edniiig- 
arua  med  högre  spänning  gå  åt  v. 

spai-koppling  icke  blott  iln- 
damålslös  utan  även  mången  gång 
farlig,  emedan  lågspänningen  står 
i  direkt  anslutning  till  högspän- 
ningen. En  nackdel  är  att  t.  ex. 
en  jordledning  på  ena  sidan  med- 
för driftstörning  även  på  den 
andra  sidan.  —  I  långa  högspän- 
ningsledningar  förekommer  ofta 
inkoppling  av  ett  slags  spartrans- 
formatorer  för  högre  effekter  och 
högre  spänningar,  b  o  o  s  t  e  r  - 
transformatorer  (fig.  4), 
som  ha  till  uppgift  att  utan  avse- 
värd effektförlust  förhindra  otill- 
börligt spänningsfall  i  ledningar- 
na. Jfr  S  p  ä  n  n  i  n  g  s  d  e  1  a  r  e. 
Suppl.  —  En  trefastransformator 
säges  ha  ren  koppling,  då 
primär-  och  sekundärlindningarna 
äro  lika  kopplade  (båda  stjärn- 
kopplade  1.  triangelkopplade). 
Blandad  koppling  förelig- 
ger, då  lindningarna  äro  olika 
kopplade.  Sicksackkopp- 
ling,   Z-koppling    (fig.    5), 


Elektriska  transformatorer.  Fig.  5.  Sick- 
sackkoppling. Primärsidan  (t.  v.)  stjärn- 
kopplad,  sekundärsidan   (t.  h.)   sicksack- 
kopplad  med  uttagen  nollpunkt. 


är  ett  slags  stjärnkoppling,  där 
varje  faslindning  består  av  två 
delar,  i  vilka  spänningarna  äro 
förskjutna  60°.  Detta  uppnås 
därigenom,  att  den  ena  delen  av 
en  faslindning  seriekopplas  med 
den  andra  delen  av  nästa  fas- 
lindning. Genom  att  på  detta 
sätt  varje  fas  fördelas  på  två 
av  transforraatorbenen,  bort- 
climineras  det  exakta  induktiva 
spänningsfall,  som  uppstår  vid 
ojämn  fasbelastning  av  stjärn- 
kopplade  trefastransformatorer, 
där  primärsidans  nollpunkt  ej  är 
uttagen.  Fasspänningen  vid  sick- 
sackkoppling är  5,{>V3  ggr  spän- 
ningen vid  vanlig  stjärnkoppling. 
— ■  Vissa  E.  användas  för  höj- 
ning av  en  växelströms  periodtal 
(se  Periodtransforma- 
tor). Jfr  även  Berrykopp- 
1  i  n  g.  Suppl.,  Ledningssys- 
t  e  m.  Suppl.,  Scotts  kopp- 
ling, Sugtransformator. 
Suppl.  och  Utjämnings- 
transformator.  Suppl. 

*  Elektriska  vågor.  Uppkoms- 
ten av  elektriska  svängningar 
med  den  å  sp.  901  (i  hu\Tidarbe- 
tet)  beskrivna  anordningen  beror 
på  att  kulorna  jämte  eventuella 
tilledningar  ha  viss  kapacitet  och 
självinduktion  och  sålunda  bilda 
en  svängningskrets  (jfr  Sväng- 
ning s  r  ö  r  e  1  s  e  sp.  55S  f.). 
Tilledningarnas  motstånd  måste 
vara  lågt,  för  att  dekrementet  ej 
skall  bli  för  stort. 

Elektriska      värmeapparater, 

se  Elektriska  kok-  och 
värmeapparater.  Jfr  även 
Uppvärmning  sp.   187  f . 

Elektrisk  axel.  1.  En  linje  dra- 
gen från  den  negativa  till  den 
positiva  laddningen  i  en  dipol  (se 
d.  o.  Suppl.).  • —  2.  Linje  i  en 
kristall,  vid  vars  skärningspunkt 
med    kristallytan    piezo-    1.    pyro- 


669 


Elektrisk  belysning — Elektrisk  installatör 


670 


elektriska  laddningar  kunna  upp- 
träda. 

♦Elektrisk  belysning.  Glim- 
lampau  kan  ej  räknas  till  glöd- 
lamporna, enär  gasskiktet  vid 
elektroderna  ej  uppvärmes  mer  än 
ett  par  tiotal  grader.  Kvicksilver- 
lampan är  däremot  en  båglampa. 
—  Jfr  M  o  o  r  e  1  j  u  s. 

Elektrisk  dubbelbrytning, 
detsamma  som  elektrisk  Kerr- 
effekt    (se  K  e  r  r ) . 

Elektrisk  energi,  se  Magne- 
tisk   energi.    Suppl. 

*Elektrisk  gnista,  se  även 
U  r  1  a  d  d  n  i  n  g  s  f  e  n  o  m  e  n  sp. 
221.  Jfr   Slag  vidd. 

Elektrisk  grad,  elektroteknisk 
måttsenhet  för  avstånd  utefter 
omkretsen  av  en  elektrisk  ma- 
skindel ( rötor ) .  En  E.  är  Yigo  av 
en  poldelning.  —  En  elekt- 
risk r  a  d  i  a  n  är  180/71  E. 

Elektrisk  hammare.  Bland 
mängden  av  olika  konstruktioner 
märkes  en  av  prof.  W.  WeibuU 
uppfunnen  E.,  benämnd  Weinaf- 
hammaren,  användbar  även  ss. 
bergborrmaskin.  Den  består  av 
elektromotorn  c,  kopplad  till  hyl- 
san a,  i  vilken  slagvikten  b  dels 
kan  röra  sig  translatoriskt,  pa- 
rallellt med  hammarens  längd- 
riktning, dels  erhålla  en  rota- 
tionsrörelse, vars  hastighet  (ge- 
nom samverkan  av  de  på  hylsans 
insida  befintliga  spåren  /  och  de  i 
slagvikten  lagrade  kulorna  e)  kan 
få  en  viss   skillnad  från  hylsans 


Elektrisk  hammare.  Skärning  av  Weiuaf- 
hammaren. 


Elektrisk      hammare.      Weinafbammare 
med  förkopplingsmotständ. 

rotationshastighet.  Slagvikten 
träflfar  vid  sitt  framåtgående 
verktygshållaren,  städet,  d,  och 
rekylerar  upp  i  hylsan.  På  grund 
av  anslagsytornas  form  erhåller 
därvid  slagvikten  såväl  en  trans- 
latorisk  rörelse  som  en  rotatorisk. 
Vid  slagviktens  tillbakagående 
rörelse  tvingas  kulorna,  på  grund 
av  hylsans  mot  motorändan  av- 
smalnande form,  in  mot  centrum, 
och  det  motstånd,  som  centri- 
fugalkraften  härvid  erbjuder, 
åstadkommer  en  utbromsning 
av  slagviktens  translatoriska 
energi,  under  det  rotationshastig- 
heten ökas.  Då  det  tillbakagående 
slaget  är  tillryggalagt,  är  transla- 
tionshastigheten  =  O  och  rota- 
tionshastigheten hos  slagvikten 
=  motorns.  Under  fortsatt  infly- 
tande av  centrifugalkraften  vän- 
der slagvikten  tillbaka  och  går 
mot  städet  med  ökad  translato- 
risk  och  rotatorisk  hastighet 
(större  än  motorns).  Verktygs- 
hållaren kan  låsas  mot  vridning 
1.  bringas  att  rotera  endast  period- 
vis. Slagarbete  utföres  av  slag- 
vikten först  då  verktyget  med  ett 
lindrigt  tryck  ansattes  mot  ar- 
betspunkten och  upphör  samtidigt 
med  trycket.  Slagkraften  kan  re- 
duceras genom  förkopplingsmot- 
ständ för  motorn.  Vid  full  belast- 
ning gör  hammaren  2,000  å  3,000 
slag/min.  Verktygshållarens  slag- 
längd är  mindre  än  1  mm.;  den 
roterar  med  c:a  100  varv/min. 
Elektrisk    installatö'r,    sådan 


671 


Elektrisk  kortslutning — a.  b.  Elektrolux 


672 


person,  som  av  KommerskoUegi- 
uin  tilldelats  behörighet  att  ut- 
föra vissa  elektriska  anläggning- 
ar för  belysning  1.  kraftöverfö- 
ring m.  m.  Katt  att  utföra  dylika 
anläggningar  för  lågsjiänning  kan 
tilldelas:  1)  person,  som  erhållit 
avgångsbetyg  från  Tekniska  hög- 
skolans fackavdelning  för  elek- 
troteknik, från  motsvarande  kurs 
vid  Chalmers  tekniska  institut  1. 
från  därmed  jämförlig  utländsk 
bildningsanstalt  samt  erhållit 
minst  ett  års  jiraktisk  utbildning 
i  elektrisk  installationsverksam- 
het, 2)  person  med  avgångsbetyg 
från  elektroteknisk  fackskola  1. 
därmed  jämförlig  bildningsan- 
stalt inom  1.  utom  Sverige  samt 
med  minst  5  års  praktisk  utbild- 
ning i  elektrisk  installations- 
verksamhet, 3)  person,  fyllda  25 
år,  med  minst  8  års  ovannämnd 
praktik  samt  godkänt  betyg  1.  av- 
gångsbetyg från  statsunderstödd 
yrkeskurs  1.  med  avlagda  exa- 
mensprov i  enl.  med  av  Kommers- 
kollegium fastställda  bestämmel- 
ser. För  erhållande  av  rätt  till 
utförande  av  medel-  och  högspän- 
ningsanläggningar  fordras  utöver 
ovannämnda  villkor  för  personer 
inom  grupp  1  och  2  ytterligare 
l^raktik  under  minst  två  år,  därav 
1  år  på  så  sätt,  att  erfarenhet  om 
elektriska  maskiner  vinnes,  och 
1  år  vid  medel-  och  högspännings- 
anläggningar;  för  i^ersoner  inom 
grupp  3  dessutom  ytterligare  1 
års  praktik  vid  medel-  och  hög- 
spänningsanläggningar. 

*EIektrisk     kortslutning,     se 

även  Ledningsfel. 

*Elektrisk     kraftdistribution, 

jfr  Ledningssystem,  även 
Suppl.,  Luftledning  1.  och 
Utjämningstransfor- 
mator. Suppl. 

*EIektrisk      kraftstation,     se 


även  Vindelektricitets- 
verk. 

*Elektrisk  Iju.sbåge.  Den  posi- 
tiva polen  ujtplieltas  visserl.  ofta 
så  starkt,  att  den  utsänder  elek- 
troner, men  dessa  ha  ingen  bety- 
delse för  strömledningen.  Det  vä- 
sentliga är  elektronemissionen 
från  den  negativa  polen.  Jfr  U  r  - 
1  a  d  d  n  i  n  g  s  f  e  n  o  m  e  n  sp.  221. 

*Elektrisk  ström,  se  även 
Iv  o  n  d  u  k  t  i  o  n  s  s  t  r  ö  m,  K  o  n  - 
v  e  k  t  i  o  n  s  s  t  r  ö  m,  F  ö  r  - 
s  k  j  u  t  n  i  n  g  s  s  t  r  ö  ra.  Suppl., 
F  a  s  k  I  y  v  n  i  n  g.  Suppl.,  F  1  e  r  - 
f  a  s  s  t  r  ö  m.  Suppl.  och  Syn- 
kronis m. 

Elektriskt  moment  för  en  di- 
pol (se  d.  o.  Suppl.)  är  produk- 
ten av  ena  laddningens  storlek 
och   laddningarnas   avstånd. 

*Elektriskt  motstånd.  Med 
specifikt  motstånd  menas  inom 
C.  G.  S. -systemet  samt,  för  sämre 
ledare,  ss.  elektrolyter,  motstån- 
det hos  en  cylinder  med  1  cm :  s 
längd  och  1  kvcm:s  basyta,  då 
strömmen  flyter  i  cylinderaxelns 
riktning. 

Elektrisk  vind,  se  Elektri- 
citet sp.  851   samt  Suppl. 

*Elektrod.  E.  i  Geisslerrör 
m.  m.  göras  oftast  av  aluminium, 
enär  denna  metall  mindre  än 
andra  förstöres  genom  katodför- 
stoftning  (se  d.  o.  Suppl.). 

Elektrodynamome'ter,  elektro- 
dynamisk  ami:)eremeter  1.  ock 
växelströmswattmeter  (se 

Elektriska  mätinstru- 
men  t  sp.  885,  resp.  886). 

Elektrokapillä'ra  fenomen, 
elektriska  fenomens  inverkan  på 
ytspänningen;  utnyttjas  bl.  a.  i 
kapillärelektrometern. 

*Elektrokultur,  jfr  Driv- 
bänk. Suppl. 

a.  b.  Elektrolux,  Sthlm,  grun- 
dat 1919  genom  ombildning  av 
det     1910     bildade    Elektromeka- 


673 


Elektrolys — Elektrostatiska  enheter 


674 


niska  a.  b.,  utgör  efter  en  1928 
beslutad  omorganisation  ett 
holding  company  för  flera  till 
koncernen  anslutna  bolag  för  till- 
verkning av  dammsugare,  golvbo- 
nare,  kylskåp  m.  m.,  näml.  bl.  a. 
a.  b.  Lux  (se  d.  o.),  a.  b.  Arctic 
(se  d.  o.  SuppL),  båda  i  Sthlm, 
samt  Société  anonyme  Electrolvix, 
Paris,  Lux  G.  m.  b.  H.,  Berlin,  och 
Electrolux,  Ltd,  London.  Till  kon- 
cernen äro  även  anslutna  patent- 
bolagen Frigolux  Sociétc  anony- 
me i  Schaffhausen,  samt  Platen- 
Munters  Refrigerating  System  a. 
b.,  Sthlm.  E.  äger  även  intressen  i 
det  amerikanska  bolaget  Electro- 
lux-Servel  Corp.,  vilket  innehar 
patenträtten  för  Platen-Munters 
kylskåp  i  För.  Stat.,  Kuba  och 
Panama.  E.  har  försäljningsbolag 
och  filialer  i  21  olika  länder. 
Aktiekapitalet  är  60  mill.  kr.  E:s 
export  av  dammsugare  från  Sve- 
rige motsvarade  1927  ett  värde 
av  nära  17  mill.  kr. 

*Elektrolys,  se  även  Pola- 
risation II  b,  Restström 
och   överföringstal. 

Elektromagne'tiska  enheter, 
se  Elektriska  måttsen- 
het o  r  sp.  882  och  Suppl. 

*Elektrometer,  se  även 
Strängelekt  rometer  och 
Elektroskop.  Suppl.  En 
från  övriga  typer  principiellt  av- 
vikande E.  är  kapillärelektrome- 
tern  (se  d.  o.).  Absolut  E.  är 
en  av  W.  Thomson  konstruerad 
E.  för  mätning  av  spänningar  i 
absolut  mått.  Vid  denna  E.  mäter 
man  den  kraft,  med  vilken  en 
uppladdad,  plan  metallskiva  at- 
traherar en  annan,  med  den  förra 
parallell  och  med  skyddsring  för- 
sedd samt  jordad  skiva. 

*Elektroner.  Om  de  yttre  E.  i 
en  atom  och  deras  betydelse  för 
atomens  kemiska  och  optiska 
egenskaper    se    Grundämnen 

22.  —  L  e  X.  Suppl. 


sp.  24  ff.  och  Kvantteori  sp. 
1527  f.  Metaller  innehålla  ett 
visst  antal  fritt  rörliga  E.,  vilket 
är  orsaken  till  deras  elektriska 
ledningsförmåga.  E.  kmma  utsän- 
das från  kroppar  vid  belysning 
(Hallwachseffekt,  se  d.  o.,  även 
Suppl.)  1.  upphettning  (glödelek- 
trisk  ström,  se  Urladdnings- 
fenomen sp.  219).  —  Enl.  en 
1926  av  holländarna  Uhlenbeck 
och  Goudsmit  framställd  hypotes 
befinner  sig  varje  elektron  i  stän- 
dig rotation  kring  sin  geomet- 
riska axel  och  har  därigenom  ett 
magneti.skt  moment.  Denna  hypo- 
tes har  fått  stor  bet.  inom  kvant- 
teorin för  förklaring  av  linje- 
spektras byggnad,  ämnens  magne- 
tiska egenskaper  m.  m. 

Elektronrör,  urladdningsrör 
med  glödkatod,  spec.  vacuumrör 
(se  d.  o.)  i  inskränkt  betydelse  1. 
röntgenrör  (se  Röntgenstrå- 
lar  sp.   1657). 

*EIektro-optik.  Till  E.  räknas 
vanl.  ej  Hallwachseffekten  och 
de  fenomen,  som  behandlas  inom 
magnetooptiken  (se  d.  o.),  men 
däremot  den  elektriska  Kerreffek- 
ten   (se  K  e  r  r ) . 

*Elektroskop.  De  flesta  E.  och 
elektrometrar  grunda  sig  på  prin- 
cipen, att  mellan  två  ledare  med 
olika  potential  verkar  en  kraft, 
som  åstadkommer  ett  utslag  å  en 
lättrörlig  del  i  instrumentet.  Nu- 
mera avses  med  elektrome- 
t  e  r  vanl.  endast  instrument, 
som  gjorts  känsligare  för  små 
potentialdifferenser  genom  infö- 
rande av  en  relativt  hög,  konstant 
spänning  (hjälpladdning) 
utom  den,  som  skall  mätas.  In- 
strument med  hjälpladdning  kal- 
las även  heterost  a' tis  k  a, 
instrument  utan  hjälpladdning 
idiosta'tiska. 

Elektrosta'tiska    enheter,    se 


675 


Elektrostatisk  induktion — Ellehammer 


676 


Elektriska  mfittsenhe- 
ter  sp.  881  f.  och  Suppl. 

Elektrostatisk  induktion,  dot- 
saninia  som  influens. 

Elektrostriktion,  se  Strik- 
t  i  o  n  2. 

*  Elektroteknik,  se  även 
S  t  a  r  k  s  t  r  ö  ni. 

*Elektroteknisk  industri,  se 
ilvon  Brown,  Boveri  &  Cie. 
Suppl.  ocli  Western  e  1  e  c  - 
t  r  i  c    c  o  m  p  a  n  y. 

*  Element.  Fys.  E.  användes 
även  i  liknande  bet.  som  inom 
astronomin,  t.  ex.  jordmagne- 
tiska E.:  horisontalintensitet,  de- 
klination och  inklination.  — 
Matem.  En  av  de  storheter,  av 
vilka  t.  ex.  en  mängd  1.  en  deter- 
minant  äro  uppbyggda. 

Elementa'rart,  se  Syste- 
rn a  t  i  k  sp.  G44. 

EIementa'rkvantum,  elekt- 
riskt E.,  detsamma  som  ele- 
mentarladdning  (se  Elektro- 
ner). 

Elementa'rström,  se  M  a  g  - 
n  e  t  i  s  m  sp.   10G5. 

Elementa'rvågor,  se  H  u  y  - 
gen  s'  t  e  o  r  i. 

Eleoli't,  se  N  e  f  e  1  i  n. 

Elephanta  [elif£e'nnt8],  engelsk 
form   för  Elefant  a. 

*Elfenbenskusten  hade  1926 
1,725,000  inv.,  därav  1,600  euro- 
péer. Järnvägen,  som  påbyggts 
norrut  och  f.  n.  har  en  längd  av 
488  km.,  skall  framdragas  till 
Svarta  Volta  och  Niger. 

Elfstrand,  Daniel,  f.  1858, 
skolmau,  lärare  vid  Gävle  borgar- 
skola 1891—1923,  har  framträtt 
som  målsman  för  den  imitativa 
metoden  inom  språkundervisning- 
en samt  har  utgivit  mycket  an- 
vända läroböcker  i  engelska. 

El  Gezira  rd.iesi'ra],  se  al- 
D  j  a  z  i  r  a  h.  Suppl. 

Elghammar,  se  Ä  1  g  h  a  m  - 
m  a  r. 


Elgin  [e'llgin],  stad  i  Illinois, 
För.  Stat.,  n.v.  om  Chicago.  Till- 
verkning av  ur  och  kondenserad 
mjölk.  27,000  inv.   (1920). 

Elgon,  se  Mount  Elgon. 
*Elgström.  3.  A  n  n  a  L  e  n  a  h 
E.  Bland  E:s  senare  arbeten 
märkas  novellsamlingarna  Myr- 
stacken (1923)  och  Revolutions- 
noveller  (1926),  romanen  Den 
kloka  Elsa  (1928),  en  skildring 
av  en  ung  flickas  uppväxtår, 
samt  den  tills,  med  G.  CoUijn  ut- 
givna reseskildringen  U.  8.  A. 
Liv  och  teater   (1927). 

EIide'ra  (lat.  eWdere),  uteslu- 
ta, utstöta  (ett  språkljud).  Jfr 
E  1  i  s  i  o  n. 

Elinghem,  kyrkoruin  i  Hang- 
vars  skn,  Gotl.  1.,  efter  en  på 
1200-t.  uppförd  kyrka. 

Elinva'r,  se  G  u  i  1 1  a  u  m  e. 
Elisabeth  ville  [-vi'll],  huvud- 
stad i  prov.  Katanga,  Belg. 
Kongo,  vid  järnvägen  Bulawayo 
— Kända  Kända.  E.,  som  anlades 
1910  och  är  centrum  i  ett  rikt 
koppardistrikt,  har  utvecklats 
syjinerligen  hastigt  och  är  en  be- 
tydande handels-  och  bergsbruks- 
stad (stora  smältverk  i  förstaden 
Lubumbashi).  17,000  inv.,  därav 
2,600  vita   (1926). 

*Elizabeth.  1.  Bland  industri- 
anläggningarna märkas  Singers 
symaskinsfabriker,  vilka  åtnjuta 
världsrykte. 

E'llehammer,  Jakob  Chris- 
tian H  a  n  s  e  n,  f.  1871,  dansk 
ingenjör.  E.  har  sysslat  med  flyg- 
problemets lösning,  innan  det 
ännu  lösts  av  andra  i  Europa,  och 
uppgives  den  12  sept.  1906  ha 
lyckats  flyga  en  kort  sträcka  med 
ett  av  honom  konstruerat  och 
byggt  flygplan.  Denna  flygning 
har  dock  ej  erkänts  av  utländska 
flygtekniska  kretsar,  emedan  den 
ej  var  officiellt  kontrollerad.  1908 
Ivckades  han  emellertid  flyga  c:a 


677 


Elliptiska  funktioner — Elster 


678 


400  m.   på  Eremitageslätten  vid 
Köpenhamn. 

Elli'ptiska  funktioner,  se  E  1  - 

liptiska     integraler. 
Suppl. 

Elli'ptiska  integraler,  integra- 
ler, i  vilkas  integrand  ingår  kva- 
dratroten ur  ett  tredje-  1.  fjärde- 
gradspolynom.  E:s  värde  beror, 
SS.  vid  alla  integraler,  av  övre 
gränsen;  betraktar  man  i  stället 
övre  gränsen  som  funktion  av  in- 
tegralens värde,  får  man  ellip- 
tiska funktioner.  E.  upp- 
träda bl.  a.  vid  ellipsens  rektifi- 
kation  (därav  namnet)  och  ha 
vidsträckt  användning  inom  olika 
grenar  av  matematik  och  mate- 
matisk fysik. 

Ellis,  Elis,  f.  1879,  skådespe- 
lare, har  varit  anställd  vid  olika 
teatrar  i  Sthlm  och  senare  före- 
tagit talrika  turnéer  och  gästspel, 
varunder  han  vunnit  stor  popu- 
laritet i  komiska  roller  (främst  i 
Sten  Stensson  Stéen  från  Eslöv 
och  Charleys  tant).  E.  har  även 
tonsatt  ett  antal  dikter  av  Anna 
Maria  Lenngren,  dem  han  vid 
egna  visaftnar  framfört. 

E'lman,  M  i  s  c  h  a,  f.  1891, 
rysk  violinist,  gjorde  som  "un- 
derbarn" stor  lycka  och  har  se- 
nare även  vunnit  rykte  som  en 
artistiskt  förfinad  konsertspelare. 

*Elmblad.  2.  Sigrid  E.  av- 
led 1926. 

*Elmquist.  2.  Henning  E. 
blev  1925  landshövding  i  Örebro  1. 
och  1928  överståthållare  i  Stock- 
holm. En  betydande  insats  har  E. 
gjort  SS.  förlikningsman  vid  ar- 
betskonflikter  under  senare  år. 

Elofson,  Anders,  f.  1873, 
agronom,  assistent  vid  Sveriges 
utsädesförening  1899 — 1911,  stats- 
konsulent för  fröodling  från  1911. 
E.  tog  1916  initiativ  till  stiftan- 
det av  Svenska  betes-  och  vallför- 
eningen och  har  ss.  ledare  av  för- 


Henning:  Elmquist. 
eningens  verksamhet  inlagt  stor 
förtjänst  om  betesodlingens  ratio- 
nella utveckling.  Författare  till 
talrika  småskrifter  och  uppsatser 
om  fröodling  och  betesfrågor. 

Elo'n,  se  M  e  t  o  1. 

*Elongation.  Fijs.  Se  S  v  ä  n  g  - 
nings  rörelse  sp.  555. 

*E1  Paso  hade  1928  114,000 
inv. 

Elsevier,  se  E  1  z  e  v  i  r. 

E'lster,  två  floder  i  fristaten 
och  prov.  Sachsen :  W  e  i  s  s  e  E. 
(195  km.),  högerbiflod  till  Saale, 
upprinner  på  Elstergebirge 
i  n.v.  Böhmen,  genomflyter  Leip- 
zig och  utmynnar  ovanför  Halle; 
Schwarze  E.  (188  km.),  hö- 
gerbiflod till  Elbe,  upprinner  i 
Ober-Lausitz. 

*Elster.  4.  Kristian  E. 
d.  y.  Bland  E:s  senare  arbeten 
märkas  romanerna  Den  skjönne 
ungdom  (1923),  en  skildring  av 
den  akademiska  ungdomen  i  Nor- 
ge vid  sekelskiftet,  och  Den  hel- 
lige  Andreas  (1925),  som  i  likhet 
med  flera  av  E:s  arbeten  hämtat 
motiv  ur  ämbetsmannavärlden.  E. 
har  vid.  utgivit  Illustreret  norsk 
litteraturhistorie    (2    bd,    1923 — 


679 


Elster — Emigration 


680 


24)  och  skrivit  den  blott  på  svens- 
ka föreliggande  översikten  Mo- 
dern norsk  litteratur    (1926). 

E'lster,  Julius,  se  G  e  i  t  e  1. 

Em,  kemiskt  tecken  för  en 
atom  emanation  (se  Radium 
sp.  80G). 

Emaljmetod,  sätt  att  med 
(varm  E.)  1.  utan  (kall  E.) 
starkare  uppvärmning  överföra 
bikromathaltigt  lim  till  skydds- 
skikt vid  etsning  (se  Pigment- 
tryck sp.  244). 

E.  M.  E.,  se  Elektriska 
m  å  1 1  s  e  n  h  e  t  e  r  sp.  882  samt 
Suppl. 

Emendatio'n  (av  lat.  emenda'- 
re,  befria  från  fel),  se  Kon- 
j  e  k  t  u  r. 

*EmeritiIöner.  1926  års  kyrko- 
möte och  1927  års  riksdag  an- 
togo  en  av  K.  M:t  föreslagen 
lag  om  E.  även  åt  biskopar.  Från 
biskopslöneregleringsfonden  utgå 
två  E.,  vardera  å  9,000  kr.  Biskop 
är  skyldig  att  mot  åtnjutande  av 
E.  avgå  från  sin  tjänst,  när  han 
fyllt  75  år,  vilken  bestämmelse 
dock  icke  gäller  före  1  maj  1927 
utnämnd  biskop.  —  1929  års  riks- 
dag antog  ett  K.  M:ts  förslag  om 
ändring  i  1910  års  lag  om  E.  för 
präster.  Enl.  detta  skall  ord. 
präst  avgå  vid  70  års  ålder  1.,  om 
han  mer  än  tre  av  de  senaste  fem 
åren  varit  tjänstledig  på  grund 
av  obotlig  sjukdom  1.  ålderdoms- 
svaghet, vid  65  års  ålder  1.  då 
han,  utan  att  ha  nått  dessa  ål- 
dersgränser, befinnes  för  fram- 
tiden oförmögen  till  tjänstgöring 
efter  att  under  fem  år  i  följd  på 
grund  av  sjukdom,  vanförhet  1. 
lyte  har  varit  ur  stånd  att  tjänst- 
göra. E.  o.  präst  kan  erhålla  E. 
vid  60  års  ålder.  Lagförslaget 
skall  underställas  1929  års  kyrko- 
möte. 

*  Emigration.  I  Sverige  lik- 
som i  flertalet  europeiska  länder 


har  utvandringen  under  de  se- 
naste åren  fått  sin  prägel  av  För. 
.Stat:s  alltmera  restriktiva  in- 
vandringspolitik. Den  s.  k.  3  %- 
lagen  av  1921,  vilken  medgav 
Sverige  en  invandringskvot  av 
20,042  personer  per  finansår 
(räknat  från  1  juli),  ersattes  fr. 
o.  m.  1  juli  1924  av  en  ny  lag,  som 
sänkte  årskvoten  till  9,561  ss. 
konsekvens  av  att  hädanefter 
varje  lands  kontingent  ej  finge 
utgöra  mer  än  2  %  av  utom  För. 
stat.  födda,  där  1890  bosatta  in- 
divider av  ifrågavarande  natio- 
nalitet. Emellertid  förutsattes 
denna  kvotberäkiiing  ej  skola 
tillämpas  längre  än  till  1  juli 
1927,  efter  vilken  tid  varje  lands 
siffra  skulle  förhålla  sig  till 
150,000  —  det  medgivna  maximi- 
antalet  immigranter  ■ —  som  an- 
talet 1920  i  För.  stat.  bosatta  in- 
vånare med  ursprung  från  resp. 
land  förhöll  sig  till  unionens 
hela  folkmängd.  För  Sveriges  del 
innebär  detta  en  sänkning  av  års- 
kvoten till  3,314  1.  föga  mer  än 
%  mot  förut.  Två  gånger  upp- 
sköts emellertid  nämnda  bestäm- 
melses ikraftträdande  av  kongi-es- 
sen,  men  1929  uttalade  sig  denna 
mot  vidare  uppskov,  varför  de 
nya  föreskrifterna  trätt  i  kraft 
1  juli  d.  å.  —  Huru  ut-  och  in- 
vandringen från  och  till  Sverige 
gestaltat  sig  under  åren  1922 — 28 
framgår  av  nedanstående  tabell. 
I  den  mån  de  svenska  utvandrar- 
na vid  sin  nya  bosättning  ej 
längre  kunna  utnyttja  de  talrika 
släkt-  och  vänskapsförbindelser- 
na med  För.  stat:s  svenskar  — 
belysande  är,  att  dessas  gåvor  till 
hemlandet  uppskattas  till  35 
mill.  kr.  per  år  —  har  även  i 
Sverige  gjort  sig  gällande  behov 
av  en  vägledande,  officiell  1.  pri- 
vat institution,  som  kunde  stå 
blivande     utvandrare    till    tjänst 


681 


Emission — Enandryl 


682 


Svenska  emigranter  och  immigranter  1922 — 28. 


År 

Till  och  frän  samtliga  länder 

Därav  till  och  från  utom- 
europeiska länder 

emi- 
granter 

immi- 
granter 

netto  ut- 
vandrare 

emi- 
granter 

immi- 
granter 

netto  ut- 
vandrare 

1922 
1923 
1924 
1925 
1926 
1927 
1928 

11,797 
29,238 
10,671 
11,948 
13,043 
12,847 

6.303 
5,827 
5,942 
5,053 
5,388 
5,678 

5,494 
23,411 
4,729 
6,895 
7,655 
7,169 

8,985 
26,559 
8,401 
9,612 
11,062 
10,958 
11,049 

3,237 
2,433 
2,539 
2,260 
2,328 
2,847 

5,748 
24,126 
5,862 
7,352 
8,734 
8,111 

med  pålitliga  upplysningar  om 
lämpliga  invandringsländer,  i 
främsta  rummet  Kanada,  dit  på 
senaste  tiden  c:a  2,000  svenskar 
per  år  begivit  sig.  Detta  problem 
berördes  något  i  det  förslag  till 
ny  lag  om  utvandrares  befordran 
och  till  anordnande  av  hjälpverk- 
samhet bland  svenska  invandrare 
i  främmande  länder,  som  i  jan. 
1928  avgavs  av  Socialstyrelsen, 
och  det  utgjorde  ett  huvudspörs- 
mål vid  den  emigrantkonferens, 
som  av  socialministern  anordna- 
des i  febr.  1929.  Närmast  för  att 
skaffa  ingenjörer,  tekniker  och 
dylik  kvalificerad  svensk  arbets- 
kraft sysselsättning  i  utlandet 
upprättades  1927  på  enskilt  ini- 
tiativ Institutet  för 
svensk   utlandstjänst. 

*  Emission.  Fys.  Utsändande 
av  strålning  av  något  slag. 

E^IK,  föik.  för  elektromotorisk 
kraft    (se  Potential). 

*Emmaboda,  som  har  c:a 
1,000  inv.,  skall  1930  utbrytas  ur 
Vissefjärda  skn  som  egen  kom- 
mun och  köping. 

Emmet  [e'mmit],  Robert,  f. 
1778,  d.  1803,  irländsk  upprors- 
ledare.  E.,  som  tidigt  sympatise- 
rade med  Society  of  united  Irish- 
men  (se  I  r  1  a  n  d  sp.  1503),  sökte 
1803  med  fransk  hjälp  framkalla 
en  resning  på  Irland.  Hjälpen  ute- 
blev   emellertid,    kuppförsöket    i 


Dublin  1803  nedslogs,  och  E.  själv 
arresterades  och  avrättades.  För 
sin  samtid  och  eftervärld  kom  E. 
att  framstå  som  en  martyr  för  det 
engelska  skräckväldet  på  Irland, 
och  hans  minne  har  bl.  a.  be- 
sjungits av  Thomas  Moore. 

Empire  [e'mmpaja]  (eng.,  av 
imperium,  se  d.  o.),  en  spec.  se- 
dan senare  delen  av  1800-t.  an- 
vänd beteckning  för  det  brittiska 
väldet  (The  British  Empire;  jfr 
Storbritannien  sp.  55  f . 
och  S  e  e  1  e  v). 

Empi'risk,  grundad  på  erfaren- 
heten, på  iakttagelsen  (jfr  E  m  - 
p  i  r  i  s  m) .  Fys.  E.  är  en  lag, 
som  ej  härletts  teoretiskt  utan 
direkt  ur  iakttagelser.  Det  mate- 
matiska uttrycket  för  den  empi- 
riska lagen  kan  ha  en  helt  annan 
form  än  den  strängt  riktiga  la- 
gen, enär  de  observerade  värdena 
på  grund  av  oundvikliga  fel  ej 
stämma  med  den  senare.  Man  kan 
då  ofta  finna  en  formel,  som 
bättre  stämmer  med  observations- 
värdena. Ligga  dessa  inom  ett  be- 
gränsat intervall,  kan  den  empi- 
riska formeln  utanför  detta 
starkt  av^^ika  från  verkligheten, 
varför   extrapolation   är   omöjlig. 

*Enander.  2.  S.  J.  E.  avled 
1928  (genom  olyckshändelse)  på 
en  forskninssresa  i  Kanada. 


Enandry'1, 

Suppl. 


se     Impotens. 


683 


Enantiomeri — Energi 


684 


Enantiomeri'  (av  grek.  enan- 
ti'os,  mitt  emot,  och  me' ros,  del), 
se  I  s  o  m  e  r  i  sp.  1555. 

Enblom,  Fredrik,  f.  1865, 
civilingenjör,  överste  i  Väg-  och 
vattenbyggnadskåren  1926,  t.  f. 
dief  för  denna  från  1928,  byrå- 
chef i  Väg-  och  vattenbyggnads- 
styrelsen 1922,  t.  f.  överdirektör 
och  chef  för  denna  1928.  E.  har 
spec.  varit  verksam  vid  moderni- 
seringen av  Sveriges  vägväsen 
och  därvid  gjort  stora  insatser  ur 
såväl  teknisk  som  administrativ 
synpunkt.  E.  har  dessutom  upp- 
gjort en  mängd  förslag  till  och 
varit  kontrollant  vid  landsvägar, 
järnvägar,  kanaler,  hamnar  och 
brobyggnader. 

En  chef  [ag  sjäff],  fr.,  i  egen- 
skap av  chef  (t.  ex.  general  en 
chef,  högste  befälhavare). 

*EnckelI.  1.  Magnus  E.  av- 
led 1925.  —  2.  C  a  r  1  E.  var  jan. 
— maj  1924  åter  utrikesminister. 
Han  lämnade  1927  ministerposten 
i  Paris. 

*Encyklopedi.  Av  Encyclopoe- 
dia  Britannica  ha  tvenne  suppl.  (i 
vardera  3  bd)  till  11  :e  uppl.  ut- 
givits 1922  och  1926.  Av  Broek- 
h  a  u  s'  Conversationslexilcon  har 
utkommit  en  ny  uppl.  i  4  bd, 
Handbuch  des  Wissens  (1921 — 
24) .  M  e  y  e  r  s  Konversations- 
Lexikon  har  1924  börjat  utgivas 
i  en  förkortad  7:e  uppl.  om  12 
bd  under  titeln  Meyers  Lcxilcon. 
Med  beräknat  omfång  av  6  bd  bör- 
jade 1928  utkomma  Laroiisse  dn 
20. -e  siécle.  1928  förelåg  2:a  uppl. 
av  Salmonsens  Konversations- 
Lehsilcon  komplett  i  25  bd.  3:e 
uppl.  av  Hagerups  Illustrerede 
Konversations-Leksilcon  och 

Aschehougs  Konversaiionslelcsi- 
kon  förelågo  1925  kompletta  i 
vardera  9  bd.  En  italiensk  E., 
Enciclopedia  Italiana,  började  ut- 
ges 1929  med  imderstöd  av  Isti- 


tuto  Giovanni  Treccani.  Den  be- 
räknas föreligga  färdig  1937  i  36 
bd.  No7'disk  Familjeboks  2:a  uppl. 
förelåg  1926  komplett  med  suppl.  i 
38  bd.  En  3:e,  koncentrerad  och 
omarbetad  uppl.  började  utkomma 
1923.  Bonniers  Konversations- 
lexikon föreligger  komplett  i  12 
bd  och  1  suppl.-bd  (1922—29).  En 
ny  stort  anlagd  encyklopedi,  pla- 
nerad till  28  bd,  började  1929  ut- 
givas från  Baltiska  förlaget  i 
Malmö  under  namnet  Svensk  upp- 
slagsbok. En  starkt  koncentrerad 
typ  av  E.  representera  Tidens 
lexikon  (1  bd,  1926),  Norstedts 
uppslagsbok  {1  bd,  1927)  och  Linc?- 
blads  lexikon  (3  bd,  1926—29).  — 
Bland  nyare  specialencyklopedier 
må  nämnas  Jildisches  Lexikon  (2 
bd,  1927—28)  efter  förebild  av 
The  Jewish  Encyclopedia. 

*Endemisk.  Biol.  Jfr  även 
Växtgeografi  sp.  1296  f. 

Endlicher  [ä'nntliger],  Ste- 
fan, f.  1805,  d.  1849,  österrikisk 
botanist,  från  1840  prof.  i  Wien. 
E.  var  framstående  systematiker; 
sin  viktigaste  insats  gjorde  han 
genom  noggrann  karaktäristik  av 
familjer  och  släkten.  E.  var  även 
sjiråkforskare. 

*Endre.  Sedan  1928  bilda  Bar- 
lingbo,  Ekeby,  E.  och  Hejdeby  ett 
l^astorat. 

*Enebyberg  heter  oflficiellt 
Enebybergs  villastads 
municipalsamhälle.  Det 
är  förort  till  Stockholm  och  har 
hållplats  vid  Stockholm — Rosla- 
gens järnvägar.  1,305  inv.  (1928). 

*Energi.  Då  alla  former  av  E. 
kunna  bildas  ur  1.  övergå  till  ar- 
bete, kan  E.  anges  i  samma  en- 
heter som  detta  (se  Arbete). 
Värmeenergi  anges  ofta  i  kalo- 
riska enheter  (se  Kalori- 
metri).  Satsen,  att  värme  ej 
kan  omvandlas  till  annan  E.,  om 
ej     temperaturdifferenser    finnas, 


685 


Enervera — J.  A.  Enhörnings  trävaru  a.  b. 


686 


gäller  endast  vid  cirkelprocesser 
(jfr  Termodynamik  sp. 
958).  Ex.:  Vid  isotermisk  expan- 
sion av  en  gas  överföres  det 
gasen  tillförda  värmet  till  arbete, 
men  detta  senare  konsumeras 
åter,  om  man  vill  återgå  till  be- 
gynnelsetillståndet genom  kom- 
pression av  gasen  vid  samma  tem- 
peratur. Genom  kompression  vid 
lägre  temperatur  (Carnots  cirkel- 
process) utvinnes  däremot  arbete. 
Om  E : s  tröghet  se  Relativi- 
t  e  t  s  t  e  o  r  i  sp.  970. 

*Enervera,  även  göra  nervös, 
oroa. 

Enfleurage  [ai)flöra'5]  (fr.,  eg. 
indoftning),  se  Parfym. 

Engageanter  [anggasja'nn-] 
(av  fr.  engageant,  intagande,  vin- 
nande), se  Klädedräkt  sp.  939. 

*Engberg,  Arthur,  blev 
1924  redaktör  för  Social-Demo- 
kraten. 

Engberg,  Gabriel,  f.  1872, 
finländsk  målare.  E.  har  bl.  a. 
i  stora  utsikter  från  Lappland 
och  från  den  tavastländska  skogs- 
naturen givit  prov  på  ett  lyriskt 
stämningsmåleri,  som  har  sin 
utgångspunkt  i  sekelslutets  deko- 
rativa strävanden. 

Engelberg  [-bärg].  ort  i  ka,n- 
tonen  Unterwalden,  mell.  Schweiz, 
belägen  1,023  m.  ö.  h.  i  en  dal  s. 
om  Vierwaldstättersjön,  varifrån 
järnväg  utgår  till  E.  Sportplats 
och  luftkurort.  2,500  inv.   (1920). 

Engelsk  spenat,  se  E  u  m  e  x. 

Engelsk  ärt,  detsamma  som 
sparrisärt  (se  Lotus). 

England  expects  that  every 
man  will  do  his  duty  [i'nggland 
ikspe'kkts  dhfett  e'vvri  mtenn  oi'll 
do  his  djo'ti],  eng.,  England 
väntar,  att  varje  man  gör  sin 
plikt    (se  Xelson  sp.  735). 

*Engler,  Adolf.  Av  Das 
Pflanzenreich  ha  nu  (1929)  94 
häften  utkommit. 


Engler,  C  a  r  1,  f.  1842,  d.  1925, 
tysk  kemist,  från  1876  prof.  vid 
tekn.  högskolan  i  Karlsruhe.  E. 
var  den  förste,  som  (1870)  fram- 
ställde syntetisk  indigo.  Mest 
känd  har  E.  blivit  som  forskare 
inom  bergoljans  kemi.  Han  gjorde 
även  undersökningar  av  smörj- 
oljor och  uppställde  en  skala  för 
bestämning  av  deras  viskositet 
(se  d.  o.). 

Engobe'ring  [anggå-]  (fr. 
engobage) ,  inom  keramiken  över- 
dragning av  ett  lerföremål  med 
ett  tunt  lerskikt,  som  döljer  före- 
målets naturliga  färg.  Se  Tegel 
sp.  854. 

♦Engström,  1.  Albert  E. 
blev  1925  t.  f.  prof.  vid  Konst- 
högskolan och  1924,  då  Strix  upp- 
gick i  Söndagsnisse-Strix,  medre- 
daktör  för  denna.  Bland  hans  se- 
nare arbeten  märkas  reseskild- 
ringen Moskoviter  (1924)  samt 
praktverken  GotsJca  Sandön 
(1926)  och  Anders  Zorn  (1928). 
—  2.  LeanderE.  avled  1927.  I 
sina  senaste  arbeten  återvände 
han  till  sin  hembygd,  Norrland, 
vars  natur  han  nu  tolkade  i  en 
mera  intimt  realistisk  stil. 

*Enhetsladdning  användes 
även  i  bet.  laddning  om  1  elektro- 
statisk  enhet. 

Enhetspol,  se  Magnetiskt 
fält  sp.   10.59. 

Enhetsskola,  benämning  på 
en  sådan  organisation  av  ett 
lands  skolväsen,  att  detta  bildar 
ett  sammanhängande  helt  med 
ordnad  övergång  från  en  skolart 
till  en  annan.  Särskilt  åsyftas  ett 
organiskt  samband  mellan  folk- 
skola och  läroverk,  varför  pro- 
grammet om  E.  i  viss  mån  sam- 
manfaller med  programmet  om 
folkskolan  som  bottenskola  (se 
F  o  1  k  s  k  o  1  a  sp.  291  och  S  k  o  1  - 
väsen  sp.  850  ff. ). 

J.  A.  Enhörnings  trävaru  a.  b., 


687 


Enkelsvängning — Enzym 


688 


Sundsvall,  grundat  1891  (fir- 
man etablerad  1854),  idkar  trä- 
varuförädlingsrörelse  vid  Kubi- 
kenborg (se  d.  o.),  Heffners  och 
Karlsvik  (se  dessa  ord.  Suppl.) 
samt  skogsbruk.  Aktiekapital 
5,25<),000  kr.  C:a   1,000  arbetare. 

Enkelsvängning,  se  D  u  b  b  e  1- 
s  v  ii  II  g  II  i  11  g.   Suppl. 

*Enköping.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  realskolan 
till  samrealskola  med  4-  och  5- 
åriga  linjer. 

*Enköpings-Näs  skall  framde- 
les förenas  med  Svinnegarn  och 
Teda  till  ett  pastorat. 

*Enlart,  C  a  m  i  1 1  e.  Av  Ma- 
nuel d'archéologie  frangaise,  som 
utkom  1902 — 16,  började  en  ny 
uppl.  utgivas   1919. 

Enledarsystem,  se  L  e  d  - 
n  i  11  g  s  s  y  s  t  e  m. 

Enlevagetryck  [aijlava'^-]  (av 
fr.  enlcver,  borttaga),  se  Tyg- 
tryck. 

Enmansval,  sedvanlig  benäm- 
ning på  en  sådan  organisation  av 
valsättet  till  representativa  för- 
samlingar av  olika  slag,  att  varje 
väljande  kategori,  varje  valkrets, 
väljer  blott  en  representant.  Val- 
metoden är  majoritetsval.  ^Mot- 
ståndarna  till  det  proportionella 
valsystemet  framföra  ofta  "ma- 
joritetsval i  enmansvalkretsar" 
SS.  en  ledande  programpunkt. 

En  miniature  [ag  miniaty'r], 
fr.,  i  smått. 

Enns.  1.  Plögerbiflod  till  Do- 
nau i  Österrike,  upprinner  på 
Xiedere  Tauern  och  utmynnar 
nedanför  Linz.  Bildar  i  nedersta 
loppet  gräns  mellan  övre  och 
Xedre  Österrike.  260  km.  —  2. 
Stad  i  övre  Österrike,  med  vac- 
kert läge  vid  E.  1,  nära  utflödet 
i  Donau.  En  av  Österrikes  äldsta 
städer.  4,000  inv.    (1923). 

E'nontekis,  E'  n  o  n  t  e  k  i  ö, 
socken  i  Uleåborgs  1.,  n.  Finland, 


omfattande  den  mellan  Sverige 
och  Xorge  inskjutande  landkilen 
med  Finlands  enda  högfjällsom- 
råde (nationalpark).  8,068  kvkm. 
1,220  inv.  (1926). 

Enseli',  se  R  e  s  j  t. 

*Ensittarlag.  En  ny  E.  till- 
kom 18  juni  1925.  Se  Social 
jordlagstiftning  sp.  1115. 

*Enskede  är  nu  Stockholms 
största  förortssamhälle  med  en 
folkmängd  av  11,100  inv.    (1928). 

*Enslöv  hade  1928  3,990  inv. 
Inom  E.  ligger  endast  en  del  av 
Oskarsströms    municipalsamhälle. 

Ensmärken,  se  överens- 
m  ä  r  k  e  n. 

Ensor  [ä'nn-],  J  a  m  e  s,  f.  1860, 
belgisk  målare  och  grafiker.  E., 
som  betraktas  som  en  föregångare 
för  det  moderna  måleriet  i  Bel- 
gien, tillhörde  urspr.  den  symbo- 
listiska kretsen  kring  Verlaine 
och  Maeterlinck  och  har  framträtt 
med  spleenfyllda  och  makabra 
verk  av  utpräglad  fin-de-siécle- 
karaktär.  E.  har  även  försökt 
sig  som  författare  och  kompositör. 

Entonnarpokalen,  se  Seg- 
ling sp.  364. 

Entre-deux-Mers  [agtr  dö 
mär],  se  Gir  onde  2. 

*Entre  Rios  omfattade  1928 
75.730  kvkm.  med  569,000  inv. 

Entydig,  se  Funktion. 

*Enzym.  De  senaste  åren  ha 
försöken  till  renframställning  av 
E.  fått  ökat  intresse  genom  de  sys- 
tematiska försök  med  adsorption, 
som  först  igångsattes  av  Willstät- 
ter.  E.  adsorberas  av  en  del  olösta 
1.  kolloidalt  lösta  ämnen,  ss.  kao- 
lin,  aluminiumhydroxid,  koleste- 
rin  m.  fl.,  och  härvid  kunna  för- 
söksbetingelserna väljas  så,  att  E. 
befrias  från  en  hel  del  förorening- 
ar. Dessutom  adsorberas  olika  E. 
ej  alltid  på  samma  sätt,  varige- 
nom man  lyckats  uppdela  en  del 
enzympreparat   i   fraktioner  med 


689 


Enånger — Erdmann 


690 


olikartad  verkan.  Renframställ- 
ningen av  E.  är  dock  långt  från 
målet,  och  det  synes  t.  o.  m.  tvivel- 
aktigt, om  det  någonsin  skall  lyc- 
kas nå  detta  med  nuvarande  ke- 
misk metodik. 

*Enånger.  2.  Sedan  1922  utgör 
Nianfors  egen  kommun. 

*Enåsa  utgör  numera  en  för- 
samling i  Hassle  pastorat  men 
ingår  fortfarande  i  Hassle,  En- 
åsa  och  Berga  skn.  200  inv. 
(1928). 

Eoka'mbrium  (av  grek.  eo'.-?, 
dagning),  namn,  som  stundom  an- 
vänts för  fossilfria  sediment,  vil- 
ka konkordant  underlagra  de 
äldsta  fossilförande  kambriska 
lagren  och  sålunda  äro  nära  an- 
slutna till  kambrium.  E.  torde  i 
en  del  fall  vara  äldsta  kambrium, 
i  andra  yngsta  prekambrium. 

Eoliska  bildningar  (av  Aiolos, 
se  d.  o.),  se  V  i  n  d  a  r  sp.  842. 

E'olsgrottor  (av  Aiolos,  se  d. 
o. ) ,  se  V  i  n  d  h  å  1  o  r. 

*Eosin  är  ett  gemensamt  namn 
för  substitutionsderivat  av  fluor- 
escein ;  det  vanligaste  är  kalium- 
saltet av  tetrabromfluorescein.  E. 
nyttjas  främst  för  rödfärgning  av 
ylle  och  silke.  Jfr  E  r  y  t  r  o  s  i  n. 
Suppl. 

Epidiasko'p,  skicptikon  för  så- 
väl episkopisk  som  diaskopisk 
projektion  (se  ill.  till  S  ki  op- 
tik o  n  sp.  794). 

*Epididymis,  se  Könsor- 
gan sp.  75. 

*d'Épinay,  Louise.  E:s  kul- 
turhistoriskt intressanta  memoa- 
rer {Mémoires,  1818)  föreligga  nu 
i  sv.  övers.  (Fru  de  Montbrillants 
ungdom.  192.5). 

Episko'p,  för  episkopi  inrättat 
skioptikon   (se  d.  o.  sp.  792). 

*Epok,     jfr   Tideräkning. 

Epstein  [e'ppsjtajn] ,  Jacob, 
f.  1880,  polsk-judisk  bildhuggare, 
verksam  i  London.  E.,  som  i  sin 


konst  förenar  intryck  från  Rodins 
impressionism  och  arkaisk  skulp- 
tur, har  bl.  a.  utfört  gravmonu- 
ment över  Oscar  Wilde  (rest  1913 
på  Pére-Lachaise  i  Paris)  och 
W.  H.  Hudson  (1925  i  Hyde  Park 
i  London). 

*Eratostenes  är  även  känd 
som  talteoretiker  (se  Tal- 
te o  r  i  .sp.  771) .  Se  även  G  e  o  - 
d  e  s  i  sp.   1179. 

*Erckmann-Chatrian.  E:s 

mest  bekanta  arbete,  romanen 
L'ami  Fritz  (1864;  Vännen  Fritz, 
1869),  dramatiserades  1876  och 
användes  av  Mascagni  som  text 
för  en  opera  med  samma  namn. 

Erdji'as  dag,  forntidens  Ar- 
gaj/os,  ett  av  Mindre  Asiens 
högsta  berg  (3,830  m.  Ö.  h.).  E.  är 
en  slocknad  vulkan,  belägen  mel- 
lan Kisil  Irmak  och  Antitaurus 
och  höjande  sig  c:a  2,700  m.  över 
omgi\mingen. 

*Erdmann.  2.  E  d  v  a  r  d  E.  av- 
led 1923.  —  3.  Axel  E.  avled 
192G. 

Erdmann  [e'rt-].  1.  Johann 
Eduard  E.,  f.  1805,  d.  1892, 
tysk  filosof  av  Hegels  skola, 
prof.  i  Halle  1836.  E.  skrev  bl.  a. 
en  allmän  filosofins  historia, 
Grundriss  der  Geschichte  der 
Philosophic  (2  dir  1866)  samt  ett 
betydande  verk  över  den  nyare 
filosofins  historia,  Versiich  einer 
wissenschaftlichen  Darstellung 
der  GeschicJite  der  neueren  Philo- 
sophic (3  dir,  1834—53).  —  2. 
B  e  n  n  o  E.,  f.  1851,  d.  1921,  tysk 
filosof,  prof.  först  1878  i  Kiel, 
sist  1909  i  Berlin.  E:s  arbete  fal- 
ler väsentligen  inom  psykologin 
och  logiken,  varvid  han  företräder 
en  prononcerad  psykologism  (se 
d.  o.).  Bland  hans  skrifter  märkes 
Logik  (l:a  bd  1892,  i  omarb. 
uppl.  1907).  —  3.  Eduard  E., 
f.  1896,  tysk  pianist  (född  i  Liv- 
land),   lärare    vid    Kölns    musik- 


691 


Eregli — Erikskrönikan 


692 


högskola  1925,  har  gjort  sig 
känd  som  en  ytterst  tempera- 
mentsfull  konsertspelare  med 
företrädesvis  modernistisk  reper- 
toar; han  har  även  uppträtt  i 
Sverige.  E.  har  komponerat  tvä, 
symfonier,  piano-  och  violinmu- 
sik m.  m. 

Eregli',  stad  i  Turkiet  (Mindre 
Asien),  vid  Svarta  havet.  E.  har 
en  naturhanm,  över  vilken  sten- 
kol utskeppas.  Xya  hamnanlägg- 
ningar skola  utföras,  varjämte  en 
järnväg  till  Angöra  är  under 
"byggnad.  5,000  inv.    (1927). 

Erenburg,  Hja  Grigorje- 
V  i  t  j,  f.  1S91,  rysk  författare  av 
judisk  börd,  har  framträtt  som 
en  glänsande  berättare  i  i-omaner 
och  noveller,  vanl.  med  motiv  från 
bolsjevismens  Ryssland,  präglade 
av  ironisk  skepsis  och  kall,  stun- 
dom brutal  cynism.  1  sv.  övers, 
föreligga  novellsamlingen  Tretton 
pipor  (1925)  och  novellen  Den 
gamle  h  mit  makar  c  n  (i  14  sovjet- 
ryska berättare,  1929). 

Ergaste'ria,  se  L  a  u  r  i  o  n. 
Suppi. 

Ergosterin,  sterin  (se  d.  o.), 
som  vid  bestrålning  med  ultravio- 
lett ljus  övergår  i  ett  vitamin, 
som  är  verksamt  mot  rachitis.  E  :s 
egenskaper  att  kunna  bilda  detta 
vitamin  upptäcktes  genom  sam- 
arbete mellan  ett  flertal  forskare 
(spec.  A.  Hess  och  A.  Windaus) 
under  1926—27.  Verkan  av  detta 
vitamin,  det  första,  som  fram- 
ställts i  ren  form,  är  utomordent- 
lig, i  det  Vioooo  nig.  är  tydligt 
verksamt  mot  rachitis  hos  råtta 
och  större  doser  fullständigt  bota 
sjukdomen.  E.  finnes  i  vitamin- 
form  i   fiskleverolja    (levertran). 

*Erich,  E,  a  f  a  e  1,  lämnade 
riksdagen  1924.  Han  blev  nov. 
1926  Finlands  sändebud  i  Bern 
och  förflyttades  1928  till  Stock- 
holm.   Inom    hans    vetenskapliga 


produktion  märkes  ett  arbete  om 
Finlands  statsrätt,  Suomen  valtio- 
oikens   (2  bd,  1924 — 25). 

*  Ericson.  2.  Carl  E.  avled 
1928.  Hans  ätt  utgick  på  svärds- 
sidan 1929. 

*Ericson.  1.  Il  a  n  s  E.  blev  kon- 
teramiral  192S. 

Ericson,    Johan,   f.    1849,   d. 

1925,  målare.  Efter  studier  1878 
— 84  i  Fiankrike,  där  han  genom 
Alfr.  Wahlberg  mottog  avgörande 
intiyck  av  Barbizonskolans  måle- 
ri, bosatte  sig  E.  i  Göteborg  och 
ägnade  sig  åt  koloristiskt  ele- 
ganta skildringar  av  västkustna- 
turen. —  E:s  hustru,  Anna 
Gardell-Ericson,  f.  185.3, 
har  verkat  ss.  akvarellmålarinna. 

*Ericsson.  2.  L.   M.   E.   avled 

1926.  Se  även  Telefon  a.  b. 
L.  M.  Ericsson.  Suppl.  —  3. 
Mårten  E.  blev  1921  ordf.  i 
Allmänna  civilförvaltningens  och 
i  Försvarsväsendets  lönenämnder 
och   1924  generaltulldirektör. 

*Erie,  som  1928  hade  142,000 
inv.,  är  en  av  de  viktigaste  hamn- 
städerna vid  Eriesjön. 

*Eriekanalen.  Efter  ombygg- 
naden benämnes  det  utvidgade 
kanalsystemet  New  York 
State  Barge  Canal  (se 
d.  o.,  även  Suppl.). 

*Erik,  svenska  konungar.  11. 
E.  X I  V.  I  en  kritisk  undersök- 
ning. '"'Sturemordens  gåta"  (1928), 
har  R.  Eländer  sökt  rehabilitera 
E.  under  hävdande  av  att  dennes 
misstro  mot  adeln,  spec.  Sturar- 
na,  varit  fullt  berättigad  och  att 
hans  förhållande  till  aristokratin 
betingades  av  en  strävan  att  häv- 
da sin  och  kronans  makt  mot 
adelsinflytandet. 

*Erikskrönikan  har  under  de 
senaste  åren  varit  föremål  för 
livliga  forskningar  (främst  av  R. 
Pipping),  vilkas  resultat  betr. 
dateringen    av    E:a    tillkomst     i 


693 


Erikson — Erosion 


694 


huvudsak  varit,  att  E.  skrivits 
efter  1320,  med  full  säkerhet  före 
1355  och  möjligen  redan  före 
1330-t:s  mitt.  Ingvar  Andersson 
har  (1928)  sökt  påvisa,  att  E:s 
framställning  till  stor  del  bygger 
på  äldre  annaler. 

Erikson,  Åke,  pseud.  för  B. 
Gripenberg   (se  d.  o.  5.  Suppl.). 

*Eriksson.  2.  Christian  E. 
Bland  E:s  senare  arbeten  märkas 
statver  av  Baltzar  v.  Plåten  i  Mo- 
tala' (1922),  av  Karl  IX  i  Karl- 
stad (1926)  och  av  L.  J.  Hierta  i 
Stockholm  (1927),  där  han  även 
skall  utföra  ett  Engelbrektsmonu- 
ment  invid  stadshuset.  —  4. 
Bernhard  E.,  som  sedan  1916 
är  pensionsfullmäktig,  blev  1926 
ordf.  i  Kopparbergs  l:s  landsting 
och  har  sedan  1928  års  riksdag 
varit  A.  K:s  talman. 

*Eritrea.  Järnvägen  från 
Massaua  är  numera  framdragen 
till  staden  Agordat  och  har  en 
längd  av  337  km.  Missionsstatio- 
nen i  Massaua  är  nedlagd.  Evan- 
geliska Fosterlandsstiftelsen  har 
f.  n.  8  missionsstationer  i  E., 
bl.  a.  i  Asmara.  —  1928  har  Abes- 
sinien förvärvat  en  hamnplats  i 
E.  f  se  A  s  s  a  b.  Suppl.) . 

*Erivan.  1-  E.  är  nu  införlivat 
med  sovjetrepubliken  Armenien 
(jfr  d.  o.  Suppl.).  —  2.  E.  utgör 
nu  ett  distrikt  i  rep.  Armenien. 
—  3.  E.  är  nu  hu^Tidstad  i  rep. 
Armenien  och  har  65,000  inv. 
(1926).  Staden,  som  är  belägen  n. 
om  Stora  Ararat,  har  bibana  till 
järnvägen  Tiflis — Tabris.  Träd- 
gårdsodling och  vävnadsindustri. 
Ett  universitet  har  efter  världs- 
kriget upprättats  i  E. 

*Erixon,  Sigurd,  blev  1924 
intendent  vid  Nordiska  museet. 
Bland  hans  senare  arbeten  mär- 
kes främst  Möbler  och  heminred- 
ninq  i  svenska  bygder  (2  bd, 
192'^— 26). 


Karl    IX.    Staty    av    Christian    Eriksson. 

*Erkko.  2.  Eero  E.  avled 
1927.  Han  var  1920—27  åter  hu- 
vudredaktör för  Helsingin  Sano- 
niat. 

*Erlau  är  ärkebiskopssäte. 

*Ernst,  Paul.  övers,  till 
svenska  äro  nu  även  romanen  Der 
sclimale  Weg  zum  Gliiclc  (1903; 
Den  smala  vägen  till  lyckan, 
1925)  och  Erdachte  Gespräche 
(1921;  Dialoger,  1923).  E.  har 
även  påbörjat  ett  historiskt  epos, 
Das  Kaiserbuch    (I,   1923). 

Ernst,  Otto,  se  S  c  h  m  i  d  t  8, 
även  Suppl. 

*Erosion.  Enär  vattnet  ej  kan 
erodera  hur  djupt  som  helst,  kan 
för  varje  flodområde  en  e  r  o  - 
sionsbas  fastställas,  nedan- 
för vilken  ingen  E.  kan  ske.  Ero- 
sionsbas  är  i  de  flesta  fall  havs- 
ytan men  kan  för  längre  1.  kor- 
tare tid  utgöras  av  en  insjö  1.  en 
särskilt  hård  bergart  (e  r  o  - 
sionströskel).  Vid  konstant 
erosionsbas  nederoderas  ett  flod- 
område slutligen  till  ett  peneplan 
(se  d.  o.),  som  aldrig  kan  bli 
helt  utjämnat  men  på  vilket 
smärre  restberg  (erosion  s- 


695 


Erstavik — Eruptiva  bergarter 


696 


Eruptiva  bergarter:  Alkalikalkbergarter. 


'  Granitfamiljen 
'  Syenit- 
'  Diorit- 
'  Gabbro-     ,, 
'  Peridotit-  „ 
Karaktäristiska 


Plutoniter 


Motsvarande  vulkaniter 


äldre 


granit,  pegmatit 

syenit 

diorit 

jrabbro 

olivinsten,  serpentin 

mineral;    '  Ortoklas,    plagioklas,    kvarts.    ^  Ortoklas,    plagioklas 

'  Kalknatronfältspat:   med  eller  utan  kvarts.    *  Xatronkalkfältspat;   med  olivin  olivin 


kvartsporfyrer 

syenitporfyrer 

porfyriter 

diabaser,  melafyrer 

pikriter 


yngre  (tertiära) 


Ijpariter 

trakyter 

andesiter 

fältspatbasalter 


gabbro.  'Olivin  (ultrabasiska  bergarter). 

Eruptiva  bergarter:  Alkalibergarter. 


Familjer 
(benämnda  efter  plutoniter) 

Motsvarande  vulkaniter 

Karakteristiska  mineral 

Alkaligraniter 
Alkalisyeniter 
Nefelinsyeniter 
Leucitsyeniter 
Essexiter(m.  fl.) 

alkaliliparit 

alkalitrakyt 

fonolit 

leucitfonolit 

alkalibasalter 

Alkalifältspat,  kvarts 
Alkalifältspat 
Alkalifältspat,  nefelin 

„              leueit 
Xatronkalkfältspat 

vittnen  1.  monadnocks) 
höja  sig.  Jfr  D  a  v  i  s.  Suppl. 

*Erstavik.  2.  E.  är  alltjämt 
fideikommiss  inom  ätten  af  Pe- 
tersens. Det  vid  Erstaviken  vac- 
kert belägna  slottet  är  uppfört 
på  1700-t. 

Ersättningsreserv,  se  Värn- 
plikt sp.  1206. 

Ersättningsskola,  en  art  av 
fortsättningsskola  (se 
Folkskola  sp.  290  samt 
Suppl.),  avsedd  för  barn,  som  av- 
gått från  mindre  folkskola  (se 
d.  o.  sp.  2S6),  1.  för  barn,  som  av- 
gått från  egentlig  folkskola  utan 
att  erhålla  fullständigt  avgångs- 
betyg. E.  kallas  i  förra  fallet 
mindre  fortsättnings- 
skola, i  senare  repeti- 
tionsskola och  har  till  upp- 
gift att  befästa  och  utvidga  den 
i  folkskolan  genomgångna  kursen. 
Undervisningstiden  i  E.  utgör  lik- 
som i  fortsättningsskolan  i  regel 
360  timmar,  fördelade  på  2  år. 

Erteböllekultur,     se    K  j  ö  k  - 

kenmöddinger. 


*Eruptiva  bergarter  indelas 
kemiskt  i  alkalikalk-  och  alkali- 
bergarter. De  senare  kännet€ck- 
nas  gentemot  de  förra  av  en  stör- 
re halt  av  alkali  (i  förhållande 
till  halten  av  lerjord)  samt  ge- 
nom närvaro  av  mineral  som 
leueit,  nefelin,  sbdalit,  melilit, 
natronpyroxener  och  -amfiboler, 
anortoklas  etc.  E.  inom  Fenno- 
skandia  tillhöra  övervägande 
alkalikalkserien,  men  alkaliberg- 
arter finnas  inom  några  smärre 
områden,  t.  ex.  Oslofältet,  Alm- 
unge (se  Al  mu  n  ge  b  e  r  gar - 
t  e  r.  Suppl.) ,  Alnön  (jfr  A  1  n  ö  - 
it)  etc.  Av  yngre  E.  (tertiära 
och  kvartära)  träffas  alkalikalk- 
bergarter hu^■T^dsakl.  i  randområ- 
dena till  Stilla  havet  och  ha  där- 
för även  kallats  p  a  c  i'  f  i  s  k  a, 
niedan  alkaliserien  (atla'n- 
tiska  bergarter)  uppträder 
vid  Atlantens  kuster.  !Motsvaran- 
de  geografisk  fördelning  betr. 
äldre  E.  tycks  ej  finnas.  Båda 
serierna  omfatta  yt-  och  djupberg- 
arter      (v  u  1  k  a  n  i'  t  e  r,       resp. 


697 


Eruptivgång — Eskilstuna 


698 


pluton  i' ter)  och  indelas  efter 
sina  karaktäristiska  mineral  i 
ett  antal  familjer,  som  kimna 
grupperas  i  en  serie  efter  sur- 
hetsgraden:  sura  (s  a' 1  i  s  k  a) 
(t.  ex.  gi-anit)  med  kvarts, 
amfibol  och  glimmer  och  ba- 
siska  (f  e'  m  i  s  k  a)  med  olivin 
och  pyroxen  som  mest  karaktäris- 
tiska mineral.  I  en  och  samma 
magma  kan  en  kemisk  uppdelning 
(magma'tisk  differen- 
tiatio'n)  i  sura  och  basiska  led 
inträda.  Dessa  tillhöra  då  alltid 
samma  serie.  A  p  o  f  y  s  e  r  ( se  d. 
o.)  ifrån  en  magma  äro  ofta  så- 
dana differentiationsprodukter 
och  betecknas  som  apliter  (se 
d.  o.  Suppl.)  1.  1  a  m  p  r  o  f  y'  r  e  r, 
allteftersom  ljusa  (sura)  1.  basis- 
ka (mörka)  mineral  dominera. 

Eruptivgång,  gång  (se  d.  o.  1) 
av  eruptiv  bergart. 

Ervalla,  station  i  Axbergs  skn, 
Örebro  1.,  vid  statsbanelinjen 
Krylbo — Mjölby  och  Nora  bergs- 
lags järnväg. 

Ery'ngium,  se  Mar  torn. 

*Erythraea.  Släktet  kallas  nu- 
mera Centnu'rium.  E.  centaurium 
kallas  Centaurium  timbella' tum, 
Enjthraea  vulga'ris  kallas  Cen- 
taurium erythraea  och  Erytliraea 
pulclie'lla  kallas  Centaurium  pul- 
chc'llum. 

Erytre'n,  detsamma  som  buta- 
dien  (se  K  a  u  t  s  j  u  k  sp.  708 ) . 

Erytrfn,  se  Koboltmal- 
m  p  r. 

Erytrosi'n,  t  e  t  r  a  j  o  d  - 
f  1  u  o  r  e  s  c  e  i'  n,  eosinfärgämne, 
som  färgar  bromsilver  och  därför 
användes  vid  framställning  av 
ortokromatiska  plåtar  (se  F  o  t  o  - 
gr  a  f  i  sp.  418). 

Erzberg  [ä'rrtsbär3],  se  E  i - 
a  e  n  e  r  z.    Suppl. 

*Erzerum  hade  1927  31,000 
inv.  Staden  är  belägen  vid  kara- 
vanvägen  Trapezunt — Tabris    (se 


Turkiet  sp.  1507)  och  har 
numera  järnvägsförbindelse  med 
Tiflis,  varjämte  en  järnväg  till 
Trapezunt  skall  byggas. 

Escanaba  [ask0e'nnab8],  stad 
i  Michigan,  För.  Stat.,  vid  Michi- 
gansjöns vik  Green  Bay.  Utskepp- 
ningshamn för  järnmalm.  Besökt 
badort.   13,000  inv.    (1928). 

*Eschscholtzia.  E.  califo'rnica 
kallas  stundom  Ijussläckar- 
växten. 

*Escorial.  Det  egentliga  bygg- 
nadsarbetet avslutades  först  1584 
och  fullt  färdigt  stod  slottet  1593. 
Se  även  ill.   till   de  Herrera. 

E.  S,  E.,  se  Elektriska 
måttsenheter  sp.  881  och 
Suppl. 

*  Eskapad,  även  utflykt,  rym- 
ning, lättsinnigt  äventyr. 

Eskils  gemak,  källarvalv  vid 
lilla  borggården  i  slottet  Tre  kro- 
nor. Gustav  Vasa  använde  E.  som 
sin  privata  skattkammare  ocli 
överlämnade  dess  förvaltning  åt 
sin  ekonomiska  förtroendeman 
Eskil  Mikaelis,  efter  vilken  E.  fått 
sitt  namn.  I  E.  satt  Erik  XIV 
fängslad  1568—70. 

*Eskilstorp.  Sedan  1924  bilda 
Gässie,  E.,  Arrie  och  Hököpinge 
ett  pastorat. 

*Eskilstuna  hade  1928  31,515 
inv.,  därav  11,380  i  Fors  förs.  och 
9,375  i  Ivlosters  förs.  En  ny  stor 
kyrka  för  Klosters  förs.  uppfördes 
1925 — 29  efter  ritningar  av  Otar 
Hökerberg.  Restaurering  av  den 
gamla  stadskyrkan,  som  grundla- 
des under  äldre  medeltid,  är  pla- 
nerad. På  Djurgården  i  E:s  ö. 
utkant  håller  på  att  uppstå  ett 
hembygdsmuseum  av  Skansentyp. 
—  Industrin  sysselsatte  1927  vid 
165  arbetsställen  6,250  arbetare, 
därav  vid  Munktells  mek.  verk- 
stad (se  d.  o.)  980,  vid  E.  stål- 
pressnings a.  b.  (grundat  1893; 
äg.  a.  b.  Separator)    550,  vid  E. 


699 


Eskilsäter — Essex 


700 


A 


Eskilstuna.     Klostors    kyi'l;ii. 

järnmanufaktur  a.  b.  (grundat 
1868)  500,  vid  a.  b.  Aug.  Stenman 
(järnmanuf akturfabrik,  etablerad 
1860)  500,  vid  a.  b.  C.  E.  Johans- 
son (seJolianssonD)  300,  vid 
a.  b.  J.  O.  Öberg  &  Son  (se  d.  o.) 
300,  vid  E.  fabriks  a.  b.  (bult- 
fabrik,  etablerad  1908)  175,  vid 
E.  A.  Bergs  fabriks  a.  b.  (stål- 
varufabrik,  etablerad  1880)  150, 
vid  Låsfabriks  a.  b.  (etablerad 
1846)  150  och  vid  a.  b.  Gustaf 
Erikssons  metallfabrik  (etablerad 
1855)  115  arbetare.  —  Enl.  1927 
års  skolordning  omorganiseras 
realskolan  och  gj^mnasiet,  som 
förstatligas,  till  högre  allmänt 
läroverk  (samläroverk)  med  4- 
och  5-årig  realskola  samt  4-årigt 
latin-  ocli  3-årigt  realgymnasiuni. 
I  E.   finnes  länslasarett. 

*Eskilsäter  omfattar  yttersta 
delen  av  Värmlandsnäs  samt 
Lurö  skärgård. 

*Eskimåer,  se  även  Män- 
niskoraser sp.  521. 

*Eski  sjehr  hade  1927  32,000 
inv.  Staden  är  känd  för  sina  var- 


ma svavelkiillor  och  de  i  närheten 
belägna    sjöskumsgruvorna. 

*EsIöv  hade  1928  6,210  inv. 
Indiistiin  sysselsatte  1927  vid  36 
arbetsställen  611  arbetaie.  E.  har 
.station  vid  Södra  stambanan, 
östra  Skånes,  Ystad — Ers,  Häl- 
singborg— Hässleholms,  Lands- 
krona och  Hälsingborgs  järnvägar. 
Kommunala  mellanskolan  omänd- 
ras sedan  1  juli  1928  successivt 
till  statlig  4-årig  samrealskola. 

*Esperanto.  Xationernas  för- 
bund antog  1924  en  resolution, 
enl.  vilken  E.  bör  godkännas  ss. 
telegraf  språk  till  vanliga  tariffer; 
genom  beslut  av  Världstelegraf- 
unionen  1925  erkändes  det  även 
SS.  sådant.  Kurser  och  föredrag  på. 
E.  utsändas  numera  från  ett  stort 
antal  radiostationer. 

Espi'na  de  Se'rna,  C  o  n  c  h  a, 
f.  1877,  spansk  författarinna,  har 
utgivit  ett  stort  antal  romaner, 
präglade  av  ett  starkt  socialt  in- 
tresse. Bland  dessa  märkas  La 
esfinge  maragata  (1914;  Mariflor, 
1929),  en  miljöskildring  från  en 
fattig  nordspansk  provins,  och  El 
metal  de  los  muerios  (1920;  De 
dödas  metall,  1925)  med  motiv 
från  gruvdistrikten  i  Syd-Spanien. 

*Espirito  Santo  omfattar 
44.684  kvkm.  med  587,000  inv. 
(1926). 

Esplunda,    se   Ä  s  p  1  u  n  d  a. 

Esquimalt  [e'sskimå(lt)  1. 
eskoa'jma;lt],    se    Victoria    2. 

*Essen  hade  1925  471,000  inv. 
Staden  har  meteorologiskt  obser- 
vatorium  och  stort  konstnuiseum 
med  målningar  från  1800-  och 
1900-t.,  sedan  1922  även  omfattan- 
de det  förut  i  Hagen  befintliga 
Folkwangmuseet. 

*Essex  har  1,470,000  inv. 
(1921),  om  folkmängden  i  de 
städer,  som  ligga  inom  E.  men 
bilda  egna  grevskap  (West  Ham 
m.   fl.),  medräknas. 


701 


Essexit — Estland 


702 


Essexi't,  basisk  djupbergart  av 
alkaliserien  (se  Eruptiva 
bergarter.  Suppl. )  med  kalk- 
natronfältspat  (mest  labrador), 
ortoklas  och  augit  som  väsentliga 
beståndsdelar. 

*Esslingen.  Stadskyrkan  är 
uppförd  i  iinggotisk  stil  under 
1200-t:s  senare  hälft.  Den  1233 
påbörjade  dominikankyrkan  i  E. 
är  den  äldsta  välvda  gotiska  basi- 
likan i  Tyskland. 

Essvik,  lastageplats,  sulfitcel- 
lulosafabrik  och  sulfitspritfabrik 
i  Njurunda  skn,  Västernorrl.  1. 
Äg.  Sundsvalls  cellulosa  a.  h. 
(grundat  1S9S,  aktiekapital  3 
mill.  kr.,  400  arbetare). 

Esta'ncia  [-thia]  (sp.,  bostad), 
argentinsk  benämning  på  större 
boskapsfarm. 

Estaunié  [-tånje'],  Édouard, 
f.  1862,  fransk  författare,  led. 
av  Fr.  akad.  1924.  E.  har  i  en 
rad  romaner,  bl.  a.  La  vie  secréte 
(1909;  Det  förborgade  livet, 
1928),  Uasccnsion  de  M.  Baslévrc 
(1919;  Ansiktet,  1926)  och  Z/'ap- 
pel  de  la  route  (1921;  Alla  män- 
niskors väg,  1925),  med  subtil 
psykologi  skildrat  framför  allt 
det  undermedvetnas  betydelse  för 
själslivet,  oftast  mot  bakgrunden 
av  en  stillsam  småstadsmiljö. 

Estella  [-tä'llja],  se  Prim  o 
de   R  i  v  e  r  a. 

Este't,  person  med  starka 
konstnärliga  och  litterära  intres- 
sen; ofta  liktydigt  med  Schön- 
geist  (se  d.  o.).  —  Esteti- 
c  i'  s  m,  ensidigt  estetisk  åskåd- 
ning, ensidigt  estetiska  intressen. 

*Estland^  2.  E.  hade  1928 
1,116,000  inv.  (23  per  kvkm.).  — 
Befolkning  och  näringar.  Av  be- 
folkningen äro  enl.  senaste  upp- 
gift 87,8  %  ester,  8,2  %  ryssar 
(mest  i  Petseriområdet ) ,  1,7  % 
tyskar,  0,7  %  svenskar  (7,850  per- 
soner)   och  0,4   %  judar.  28,4   % 


äro  stadsbefolkning.  Jordbruk  och 
boskapsskötsel  livnära  59,0  %,  in- 
dustri 15,7  %  samt  handel  och 
samfärdsel  7,5  %  av  befolkningen. 
Brytningen  av  brandskiffern  (or- 
dovicisk,  bituminös  skiffer),  vars 
tillgångar  uppskattas  till  5  milli- 
arder ton  och  som  äger  mycket 
hög  oljehalt  (180—200  kg.""  per 
ton),  har  ökat  starkt  under  senare 
år.  Industrin  förbrukade  1925 
217,000  och  järnvägarna  97,000 
ton  brandskiffer.    Industrin,  vars 

Den  odlade  jordens   användning   och   av- 
kastninir    1928. 

Areal  Skörd 

(kvkm.)  (1,000-t.  ton) 

Vete   290  28 

Råg    1,440  141 

Korn    1,140  92 

Havre    1,390  99 

Potatis    710  501 

Lin   (1927)    300  /    y'*l 

1  Lin.  -  Linfrö. 

Produktionen  av  brandskiffer. 

Ar  Ton  Ar  Ton 

1919  9,600  1924  231,200 

1921  95,500  1925  287,000 

1922  188,900  1926  427,700 

1923  204,700  1927  397,300 

Handelsomsättning,   (Mill.  estn.  kr.) 
Ar  1922   1923   1924  1925   1926  1927 

Import  61,4  101,0  78,5  90,5  95,e  96,4 
Export    52,8      61,8    'i'5,3    96,6    96,2    105,8 

Viktigaste  importvaror  1927, 
I  Mill.  estn.  kr.) 

Spannmål  och  mjöl  12,, 

Bomull  och  bomullsvaror  12, ^ 

Socker    7,i 

Maskiner   6,s 

Järn  och  stål  samt  manufakturvaror 

därav    ö.s 

UU  och  yllevaror  5,7 

Brännoljor   3, o 

Kol    2.1 

Viktigaste  exportvaror  1927. 
(MlU.  estn.  kr.) 

Smör  27,7 

Trä  och  trävaror- 19,2 

Bomullsgarn  och  -vävnader  13,2 

Lin    10,4 

Papper  och  pappersmassa 10. j 

Fläsk  och  skinkor   3,7 

Potatis  och  potatismjöl  3,2 


703 


Estland 


704 


Viktigaste  import-  och  exportländer. 

(Import  och  export  i  ruill.  estn.  kr.) 
191:7 
Imp.   Exp. 

Belgieu    1,8      5,7 

Danmark    l,e      3,? 

Finlaod   2,,      5,, 

Frankrike  3,4      1,3 

För.   Stat 13,7      1,3 

Lettland  3, o     ö.c 

Nederländerna   1,5      -,o 

Polen    4,1     0,4 

Ryssland    ..  8.9      <;,t 

Storbritannien    13,8   33,3 

Sverige    4, g      4, o 

Tyskland    25, o    31,5 

Estlands  handel  med  Sverige  1927. 
(1,000-t.  svenska  kr.) 

Exp.    Iriip. 

Nötkreatur    1,449        — 

Fisk,  kött  etc 842       27 

Spannmål  etc 20      184 

Potatis 1,151        — 

Lin    170        — 

BomuUsvävnader     2,045        — 

Andra  textilvaror  107      176 

Tarmar,  hudar  och  skinn  ....  91      137 

Skodon    —      295 

Oljor,  tjära  m.  m 45      128 

Kautsjukarbeteu    —       94 

Trä  och  trävaror   59          4 

Frö   —        84 

Papper  etc 318        44 

Garvämnesextrakter   —      208 

Mineral  och  -produkter  52  1,101 

Metaller  och  metallvaror  70      730 

Maskiner,  apparater  etc 15  1,665 

övriga  varor 88        60 

Exp.,  resp.  imp.  totala  värde  6,522  4,937 

produktionsvärde  ökats  från  57 
(1922)  till  99  mill.  estn.  kr. 
(1926),  .sysselsatte  1926  vid  213 
fabriker  26,000  arbetare.  Järnvä- 
garna, vilka  så  gott  som  samtliga 
ägas  av  staten,  ha  f.  n.  en  längd 
av  1,770  km.,  därav  1,130  km. 
bredspåriga  (1,524  mm.)  och  640 
km.  smalspåriga  (750  mm.).  Re- 
val  hade  1928  reguljär  flygförbin- 
delse med  Helsingfors,  Leningrad 
och  Eiga;  enl.  beslut  av  1928 
skall  lufttrafiken  övertagas  av 
staten.  Handelsflottan  omfattade 
1928  379  fartyg  om  58,500  ton. 
Till  E.  anlände  1927  2,670  fartyg 
om  tills.  850,000  nettoton,  därav 
till  Reval  1,500  om  700,000  ton. 


—  Mynt.  E.  har  guldmyntfot  se- 
dan 1928,  då  pappersmyntet  mark 
avlöstes  av  en  ny  myntenhet,  est- 
nisk krona  (kroon,  delad  i  100 
scnti),  vilken  är  i  paritet  med  den 
svenska  kronan.  Sedelutgivnings- 
rätten innehas  av  riksbanken, 
Eesti  Pank.  —  För  mått  och  vikt 
gäller  officiellt  metersystemet.  — 
Författning.  1925  antogs  en  ny 
vallag,  som  avsåg  att  minska  par- 
tisplittringen i  repiesentationen 
och  utestänga  statsfientliga  ele- 
ment därifrån.  —  Rättsväsen. 
Förutom  högsta  domstol  och  hov- 
rätt finnas  fyra  underdomstolar, 
som  avdöma  civil-  och  brottmål  i 
första  instans.  —  Försvarsväsen. 
Enl.  lag  1928  är  utbildningstiden 
vid  hären  12  månader,  vid  mari- 
nen, kustförsvaret  och  ingenjörs- 
trupperna 18  månader.  Fredsstyr- 
ka c  :a  17,000  man.  —  Religion.  I 
en  1926  antagen  lag  om  religiösa 
samfund  fastslogs  full  religions- 
frihet. —  Undervisningsväsen. 
Enl.  en  lag,  som  skall  träda  i 
kraft  1930,  är  folkskoleundervis- 
ning obligatorisk  mellan  7  och  16 
år.  Antalet  folkskolor  uppgick 
1927  till  1,345  och  högre  skolor  till 
85.  —  Historia.  Kabinettet  Päts, 
som  utsattes  för  häftiga  angrepp 
från  vänsterhåll,  avgick  i  mars 
1924  och  efterträddes  av  en 
koalitionsministär  Akel.  Denna 
inledde  framgångsrika  försök  att 
stabilisera  valutan  och  bekämpa- 
de energiskt  de  fortgående  kom- 
munistoroligheterna. Efter  en 
snabbt  undertryckt  kommunist- 
revolt i  Reval  dec.  1924  avgick 
regeringen,  följd  av  en  på  en  anti- 
kommunistisk  koalition  mellan  de 
borgerliga  partierna  stödd  mini- 
stär Jaakson  (dec.  1924 — dec. 
1925).  Denna  följdes  i  sin  tur  av 
en  ministär  Teemant;  vid  dess 
fall  dec.  1927  bildade  Tönisson, 
nationella  folkpartiets  ledare,  mi- 


705 


Estlander — Etylbromid 


706 


iiistär.  Denne,  som  i  sin  utrikes- 
politik sökte  stärka  E:s  förbin- 
delser med  Skandinavien,  framför 
allt  Sverige,  störtades  nov.  1928 
och  efterträddes  efter  en  lång 
regeringskris  av  en  vänstermini- 
stär Rei.  Valen  maj  1929  medför- 
de i  stort  sett  inga  förändringar. 
På  dagordningen  står  f.  n.  frågan 
om  en  genomgripande  författ- 
ningsreform, vilken  bl.  a.  skulle 
gå  ut  på  att  skilja  presidentens 
befattning  från  konseljpresiden- 
tens. 

*Estlander.  1.  J.  A.  E.  adlades 
1879.  —  2.  C.  G.  E.  var  broder  till 
E.  1  och  adlades  1898.  E:s  Skrif- 
ter, utg.  av  Svenska  litteratur- 
sällskapet i  Finland,  förelågo  fär- 
diga i  5  bd  1925.  —  4.  Gustaf 
E.  är  numera  bosatt  i  Sverige. 

Estlander,  Ernst,  f.  1870, 
sön  till  J.  A.  Estlander,  finländsk 
jurist  och  politiker,  prof.  i  Hel- 
singfors 1908.  E.  tillhörde  dem, 
som  före  Finlands  självständig- 
het ivrigast  motsatte  sig  för- 
ryskningssträvandena.  Han  till- 
hör sedan  1919  riksdagen  och  var 
där  till  1929  ordf.  i  svenska 
folkpartiets   riksdagsgrupp. 

*d'Estournelles   de   Constant, 

P.   H.  B.  B.,  avled   1924. 

E'sztergom,  stad  i  Ungern  (se 
Gran). 

Eta,  pariaklass  i  Japan,  urspr. 
en  av  samhället  avskydd  grupp  av 
slaktare  och  skarprättare. 

*Étage,  jfr  Gruvbryt- 
ning sp.  32. 

Étampes  [eta'r)p],  stad  i  dep. 
Seine-et-Oise,  Frankrike,  50  km. 
s.  om  Paris.  10,000  inv.  (1921). 
—  Kyrkan  Notre-Dame  har  en  be- 
römd skulptursmyckad  portal,  da- 
terad till  1120-t.  och  utförd  av  en 
mästare,  som  varit  verksam  även 
vid  västportalen  å  katedralen  i 
Cliartres. 


Étang  [eta'i)]  (fr.,  damm), 
benämning  på  laguner  vid  franska 
Atlantkusten  (jfr  L  e  s  Län- 
des)   och  Medelhavskusten. 

Eta'pp  (fr.  étape),  eg.  upplags- 
plats; avstånd  mellan  rastställen, 
del  av  en  vägsträcka. 

Ete'n,  se  K  o  1  v  ä  t  e  n  sp.  1039. 

*Eter.  Fys.  Enl.  relativitets- 
teorin    (se  d.  o.)    existerar  ej   E. 

*Eterisering.  Vid  eterrus  av- 
brytes  E.  i  narkosens  första  sta- 
dium, varunder  en  viss  nedsätt- 
ning av  smärtsinnet  förefinnes, 
möjliggörande  smärre  kirurgiska 
ingrepp.  Jfr  Narkos. 

Et  in  Arca'dia  e'go,  se  A  r  - 
k  a  d  i  e  n.  Suppl. 

EtiofylIi'n,  Etioporfy- 
r  i'  n,  se  K  1  o  r  o  f  y  1 1  sp.  909. 

*Etna  hade  nov.  1928  ett  syn- 
nerligen kraftigt  utbrott;  från 
kratrar  ö.n.ö.  om  huvudkratern 
utsändes  tre  lavaströmmar,  av 
vilka  den  östligaste  ödelade  sta- 
den Mascali  och  stannade  endast 
1,5  km.  från  kusten.  —  Vid  E:s 
topp  finnes  på  2,950  m:s  höjd  ett 
vulkanologiskt  observatorium. 

E'tnisk  (grek.  etniko's,  av 
c'tnos,  folk),  som  avser  1.  utmär- 
ker on  folkstam  1.  folkras. 

*Etsch  har  ett  flodområde  av 
c:a  15,000  kvkm. 

Etstryck,  se  Tygtryck. 

Et  tu  Bru'te!,  lat.,  "även  du, 
Brutus!",  enl.  traditionen  Cae- 
sars utrop,  då  han  såg  Brutus 
bland  sina  mördare.  Citeras  även : 
Tu  quo'que  Brute!  (jfr  Brutus 
sp.  668).  Uttrycket  användes  ofta 
för  att  antyda  en  sorgsen  förvå- 
ning över  att  finna  någon,  till 
vilken  man  hyst  orubblig  tillit, 
inom  motståndarnas  läger  1. 
skämtsamt,  t,  ex.  för  att  ange  för- 
undran över  att  se  någon  i  en 
oväntad  situation  e.  d. 

Ety'lbromi'd,  se  B  r  o  m  - 
etyl. 


23.  —  Le  X.  Siiiipl. 


707 


Etymon — Europa 


708 


Eucharis   grandiflora. 

E'tymon  (giek.,  det  sanna), 
ett  ords  grundbetydelse,  gi'und- 
ord. 

*Eubea  liar  en  yta  av  3,775 
kvkm.  Bland  niineralfyndiglieter- 
na  märkes  även  magnesit. 

Eu'charis,  växtsläkte  (fam. 
Amaryllida' ceae) .  E.  amazo'nica 
(grandiflo'ra)  är  en  lökväxt  med 
stora,  öpi^na  och  hängande,  vita, 
doftande  blommor  (till  formen  nå- 
got påminnande  om  julrosor).  Den 
härstammar  från  Colombia  och 
odlas  liksom  ett  par  närstående 
arter  i  varmhus ;  blommorna  salu- 
föres vanl.  avskurna. 

*Eucken,  Rudolf,  avled 
1926. 

Eudiome'ter  (av  grek.  eudUa, 
den  klara  luften,  och  metrei'n, 
mäta),  detsamma  som  gasbyrett 
(se  G  as  analys  sp.  1078). 

*Eufrat  har  tills,  med  Tigris 
ett  flodområde  av  0,7  mill.  kvkm., 
varav  E.  upptar  ung.  hälften.  E. 
har  liksom  Tigris  i  äldre  tider 
varit  av  största  vikt  för  omgiv- 
ningarnas bevattning.  I  nyare  tid 
ha  för  de  båda  floderna  uppgjorts 
regleringsprojekt,  genom  vilkas 
realiserande  man  beräknat  vinna 
stora  områden  ypperlig  odlings- 
mark   (se     Mesopotamien). 


Eufro'nios,  attisk  vasmälare, 
verksam  oiiikr.  500  f.  Kr.  E.  intar 
en  ledande  ställning  bland  den 
rödfiguriga  stilens  (so  Vas- 
målning sp.  451)  mästare, 
lians  kompositioner  utmärka  sig 
f(')r  slorvulenhet  i  förening  med 
fin  detaljiakttagelse. 

*Eugenie.  Fregatten  användes 
som  logementsfartyg  till  1919,  då 
den  försåldes  till  ett  rederi.  Se- 
dermera förvärvades  den  av  en 
skrotaflar,  som  lät  sätta  fast  den 
vid  kusten  nära  Torekov  för  att 
få  den  sönderslagen  av  vågorna. 

Eukari'stiska  kongresser  (av 
eukaristi,  se  d.  o.),  sedan  1881 
regelbundet  (i  allm.  varje  1.  vart- 
annat år)  återkommande  interna- 
tionella möten  för  romersk-katols- 
ka kristna,  med  syfte  att  befordra 
andakten  inför  altarets  sakra- 
ment. 

*Eupen.  Eupen-Malmedyområ- 
det  är  sedan  1925  införlivat  med 
prov.  Liége.  Av  de  60,000  inv.  tala 
45,000  tyska,  4,000  franska  samt 
8,000  tyska  och  franska. 

*Eure.  2.  E.  hade  1926  308,000 
inv. 

*Eure-et-Loir  hade  1926 
255,000  inv. 

*Euripides.  Balcl-ai  utkom  i 
sv.  övers.  1907  (ej  1903)  under 
titeln  Bakkantinnorna  (tr.  i 
Göteborgs  högskolas  årsskrift,  bd 
13:1).  Av  A.  G.  Sjöström  ha 
översatts  till  sv.  Orestes  (1842 — 
43),  Elekira  (1843)  och  Ifigeneia 
he  en  Aulide  (Iphigeneia  i  Aulis, 
1845—46). 

Europa,  The  Europa 
Yearbook  [dhi  jo9råo'pa  ji'a- 
bok],  en  sedan  1926  i  London  år- 
ligen utgiven  handbok  med  över- 
sikter och  statistiska  uppgifter 
rörande  N".  F.  och  andra  interna- 
tionella sammanslutningar,  inter- 
nationellt finansväsen,  de  euro- 
peiska staternas  politiska,  ekono- 


709 


Europium — Exekias 


710 


miska  och  kulturella  förhållanden 
lu.  ni. 

Euro'pium,  se  Sällsynta 
j  o  r  d  m  e  t  a  1 1  e  r. 

Euro'pos,  forntida  stad  vid 
öv^-e  Eufrat,  romerskt  militär- 
läger. I  E.  ha  under  och  efter 
världskriget  av  F.  Cumont  o.  a. 
gjorts  fynd,  som  givit  nya  bevis 
för  den  kristna  konstens  härstam- 
ning från   Orienten. 

Europäische  Gespräche  [åjrå- 
pä'isje  gesjprä'3e],  tysk  månads- 
tidskrift, utgiven  i  Hamburg.  E., 
som  grundades  1923,  behandlar 
uteslutande  modern  utrikespoli- 
tik. 

*Eutektisk  blandning,  se  även 
Stål  sp.  179  f. 

Euxeni't,  radioaktivt  mineral, 
bestående  av  titanhaltigt  niobat. 
Förekommer  bl.  a.  i  pegmatit  vid 
Gräne,  Holsljunga  skn,  Väster- 
götland. 

Evakue'ringspipa,  se  V  e  n  t  i  - 
1  a  t  i  o  n  sp.  606. 

Ewald  [e'valt],  Peter  Paul, 
f.  1888,  tysk  fysiker,  prof.  i  Stutt- 
gart 1921,  har  undersökt  röntgen- 
strålars avböjning  i  kristal  Ir-r 
och  bl.  a.  förklarat  en  obetydlig 
avvikelse  från  Braggs  lag  för 
röntgenstrålars  reflexion  (se 
Kristall  sp.  1343). 

*Evans.  4.  Sir  A  r  t  h  u  r  E. 
har  i  The  Palace  of  Minos  (1921 
• — 28)  sammanfattat  resultaten  av 
utgrävningsarbetena  på  Kreta. 

*Evanston.  I  E.  finnes  ett 
stort  svenskt  ålderdomshem. 

E'we,  en  grupp  sudanneger- 
stammar  på  Slavkusten,  huvud- 
massan av  befolkningen  i  Daho- 
mey  och  Togo.  Under  slavexpor- 
ten på  Amerika  ansattes  E.  hårt, 
enär  de  för  sin  intelligens  och 
arbetsduglighet  ofta  betingade 
det  högsta  priset.  E:s  språk  är 
förhärskande  inom  övre  Guineas 
ö.  hälft. 


Evening  News  [i'vning  njos], 
engelsk  daglig  tidning,  utgiven  i 
London  sedan  1881  och  ingående 
i  den  konservativa,  av  lord 
Rothermere  ledda  tidningssam- 
manslutningen Associated  Nevvs- 
papers. 

Evening  Standard,  The  E. 
[dhi  ^'vning  sta3'nndacl],  engelsk 
daglig  konservativ  tidning,  utgi- 
ven i  London.  E.  äges  av  lord 
Beaverbrook  (se  d.  o.  Suppl.). 

*  Evertsberg  är  numera  kyrko- 
bokföringsdistrikt i  Älvdalen. 

*Everöd.  Inom  E.  ligger  Evc- 
röds  station,  knutpunkt  mellan 
linjerna  Kristianstad — Brösarp 
och  ToUarp — Ähus  av  östra  Skå- 
nes järnvägar. 

Evighetsskruv,  se  Skruv- 
växel. 

Ewing  [jo'ing],  sir  Alfred, 
f.  1855,  engelsk  fysiker,  prof.  i 
Cambridge  1890,  i  London  1903, 
i  Edinburgh  1916,  har  utfört  un- 
dersökningar om  ferromagnetism. 

Exa'men  rigoro'sum,  lat., 
sträng  examen. 

Exaratio'n  (av  lat.  ex,  ur,  och 
ara're,  plöja),  glaciärisens  ned- 
brytande verksamhet  på  berg- 
grunden. E.  påverkar  i  första 
hand  det  lösa  vittringsgruset 
men  verkar  därjämte  genom  ut- 
plockning  av  större  och  mindre 
stycken  eroderande  längs  spric- 
kor och  i  dalgångar  samt  på  upp- 
stickande skikthuvud.  V-dalar 
ombildas  till  U-dalar ;  silckdalar, 
klippbäcken  o.  a.  för  glacialom- 
råden  karaktäristiska  ytformer 
uppkomma  genom  E.  Jfr  Exo- 
gena   krafter.    Suppl. 

Excite'ra  (lat.  excita'rc),  upp- 
pigga,  uppegga. 

Exe'kias,  attisk  vasmålare  un- 
der senare  hälften  av  500-t.  f.  Kr., 
en  av  den  svartfiguriga  stilens 
fuUändare.  Till  hans  främsta  verk 
hör  en  amfora  med  bl.  a.  en  fram- 


711 


Exhalation — Exponera 


712 


ställning  av  Akilles  och  Aias 
spelande  bräde  (se  ill.  till  Vas- 
m  å  1  n  i  n  g  sp.  451). 

Exhalatio'n,    se    Vulkaner. 

Exhaustio'nsmetoden  (av  lat. 
cxhauri'rc,  uttömma),  den  av 
Arkimedes  (se  d.  o.)  använda 
gränsvilrdesmetoden  för  beräk- 
ning av  ytor,  volymer  m.  m,, 

Exhfni'stor  (lat.,  uttömma- 
re),  se  1''  läkt  sp.  217. 

Exklusi've  (av  lat.  exclu'dere, 
utesluta),  med  uteslutande  av, 
oberäknat,  frånräknat. 

Exlex  (av  lat.  ex,  utom,  och 
lex,  lag),  skandinavisk  skämt- 
tidning av  utpräglat  radikal 
läggning,  utgiven  i  Oslo  och  Kö- 
penhamn 1919 — 20  av  tecknaren 
R.  Blix.  Bland  medarbetarna 
märktes  O.  Gulbransson,  Knut 
Hamsun,  Anton  Hansen,  S.  Hoel, 
G.  Chatham  och  E.  Lindorm. 

*Exner.  2.  Siegmund  E. 
avled  1926. 

Ex  ni'hilo  ni'hil  fit,  se  D  e 
n  i  h  i  1  o  n  i  h  i  1.   Suppl. 

*Exoasci,    jfr    Pungsjuka. 

Exoge'na  krafter  (av  grek. 
€'xo,  utom,  och  ge'nestai,  uppstå), 
utifrån  verkande,  nedbrytande 
och  uppbyggande  krafter  på  jord- 
ytan. Genom  E.  uppstå  å  ena 
sidan  nya  bergarter,  å  andra  si- 
dan nya  ytformer  på  jordytan. 
Man  kan  därför  betrakta  E. 
dels  ur  geologisk  synpunkt  ss.  en 
litogene'tisk  (bergartsbil- 
dande) 2ii"ocess,  dels  ur  geografisk 
synpunkt  ss.  en  m  o  r  f  o  g  e  n  e'- 
t  i  s  k  I.  reliefbildande  process.  I 
båda  fallen  särskiljer  man  en 
degradatio'ns  -  (nedbrytan- 
de) och  en  a  g  g  r  a  d  a  t  i  o' n  s - 
(uppbyggande)  fas.  Av  bergarts- 
bildande processer  tillhöra  så- 
lunda förvittring  (uppluck- 
ring av  berggrunden ) ,  a  b  1  a  - 
tio'n  (bortnötning)  och  t  råns - 
port    av    förvittringsmaterialet 


degradationsstadiet,  medan  a  v  - 
lagring  av  nya  bergarter  (se 
Sediment)  är  en  aggradation. 
Den  reliefbildande  degradationen 
betecknas  som  erosion,  exa- 
ration  (se  dessa  ord.  Suppl.) 
och  korrosion  (se  d.  o.) ,  d  e  - 
f  la  tion  (se  d.  o.  Suppl.)  1. 
a  b  r  a  s  i  o'  n,  allteftersom  den 
utövas  av  rinnande  vatten;  gla- 
ciärer,  vind  1.  bränningar.  Även 
aggradationen  kan  vara  ytbildan- 
de    (se  Ackumulation). 

*Expectorantia.  Även  kalium- 
jodid  och  ammoniumklorid  äro 
mycket  använda  E. 

Experime'ntum  cru'cis  (lat., 
experiment  inför  korset),  experi- 
ment, av  vars  resultat  framgår, 
vilkendera  av  två  teorier  om  en 
fenomengrupp,  som  är  riktig. 

Experti's  (fr.  expertise),  sak- 
kunnigundersökning. 

Expirato'risk  (av  lat.  expira'- 
re,  utandas),  som  avser  utand- 
ningen.  —  Expiratorisk 
accent,  tryckaccent  (se  Ac- 
cent). 

Explici't  (av  lat.  €xplica're, 
utveckla) ,  se  Funktion  sp. 
788. 

Explikativ  (av  lat.  explica're, 
förklara),  förklarande.  Jfr  Kon- 
junktion. Språkv. 

Explosionskrater,  en  vulkan, 
som  saknar  lavaströmmar  och 
andra  fasta  utbrottsprodukter.  I 
regel  intages  krateröppningen  av 
en  sjö,  som  kan  vara  mycket 
djup,  och  kraterröret  är  f.  ö.  fyllt 
av  lava. 

*  Explosiva.  Jämte  n  och  m 
räknas  stundom  även  ng  till  E. 

*Exponera.  Exponeringstiden 
bestämmes  vid  fotografi  av  sol- 
höjden, således  av  breddgrad,  års- 
och  dagstid,  vid.  av  atmosfärens 
tillstånd  och  molnighet,  föremå- 
lets art  och  läge,  objektivets  ljus- 
styrka,    färgfiltra    och    emulsion 


713 


a.  b.  Expressdynamit — v.  Eötvös 


714 


(se  Fotografi).  E.  bestämmes 
med  hjälp  av  exponerings- 
tabeller,  upptagande  ovanstå- 
ende faktorer,  med  1.  utan  expo- 
neringsmätare, i  vilka  på  optisk 
1.  kemisk  väg  belysningen  be- 
stämmes. 

a.  b.  Expressdynamit,  Gräng- 
esberg, grundat  1889,  tillverkar 
sprängämnen,  huvudsakl.  för  de 
av  Trafik  a.  b.  Grängesberg — • 
Oxelösund  ägda  gruvornas  behov. 
Aktiekapital  1  mill.  kr.  Antal  ar- 
betare c :  a  80. 

*Expressionism.  Mus.  En  från 
omkr.  1910  framträdande  rikt- 
ning i  modern  musik,  vilken 
liksom  den  äldre  impressionismen 
(se  d.  o.  Suppl.)  till  tendensen 
står  i  starkt  beroende  av  en  sam- 
tida 1.  något  tidigare  uppträdande 
likabenämnd  riktning  inom  bild- 
konsten. E.  har  ärvt  förkärlek  för 
ensatsiga  former  av  impressionis- 
men, varifrån  den  f.  ö.  helt  skiljer 
sig  betr.  medel  och  mål.  För  E., 
som  vill  ge  uttryck  för  en  inre  in- 
dividuell upplevelse  hos  de  ska- 
pande utan  impressionismens  krav 
på  verklighetsskildring  av  om- 
givningen, är  det  tematiska  ma- 
terialet dominerande.  Detta  åter- 
ges likväl  utan  hänsyn  till  kon- 
ventionella regler  (fordran  på 
symmetri  m.  m.),  och  de  melo- 
diska uppslagen  åtföljas  därför 
icke  efter  expositionen  av  repris 
utan  genomföras  med  konstruk- 
tiva förändringar  av  temat  di- 
rekt. Harmoniken  åter  betraktas 
mestadels  som  en  tillfällig  sam- 
klang av  skilda  stämmor,  och  E. 
har  därför  lett  över  till  a  t  o  n  a'  1 
1.  polytona'l  musik.  Rikt- 
ningen lämnar  f.  ö.  fritt  spel- 
rum åt  det  individuella  tycket  1. 
godtycket.  Som  den  egentlige  upp- 
hovsmannen till  E.  räknas  A. 
Schönberg. 

ExsudatiV     diate's     (av    lat. 


exsuda're,  svettas  ut,  och  diates, 
se  d.  o.),  medfödd  egenskap  hos 
barn  att  på  abnormt  sätt  reagera 
mot  diverse  retmedel,  särskilt  ytt- 
rande sig  i  hyperemi  och  utsönd- 
ring   (exsudation)    ur  blodkärlen. 

*Extensiv,  se  även  Storhet. 

Extinktio'n  (av  lat.  exsti'nc- 
tio,  utplånande),  detsamma  som 
absorption   (se  d.  o.  Fys.  1.). 

Extraktull,  se  K  o  n  s  t  u  1 1. 

Extra-ordinarie-systemet,  det 
i  den  svenska  statsförvaltningen 
och  jurisdiktionen  av  gammalt  rå- 
dande systemet,  att  personal,  som 
icke  är  uppförd  och  avlönad  på 
ordinarie  stat,  extra  ordinarie 
personal,  i  mycket  stor  utsträck- 
ning användes  i  arbetet  inom 
verk  och  domstolar.  Förr  av- 
lönad enbart  med  tillfälliga  grati- 
fikationer (ofta  kallade  ljuspen- 
ningar), har  denna  personal  nu- 
mera i  viss  utsträckning  erhållit 
fastare  avlöningsvillkor,  men  frå- 
gan om  en  rättsligt  och  ekono- 
miskt tryggare  ställning  för  den- 
samma väntar  ännu  på  sin  lös- 
ning. 

Extraordinär  stråle,  se  D  u  b  - 

b  e  1  b  r  y  t  n  i  n  g. 

ExtrusiVa  bergarter  (av  lat. 
extru'dere,  tränga  ut),  lavaberg- 
arter, som  stelnat  i  form  av  lava- 
strömmar.  Jfr  Ytbergarter. 

*Eyde,  Samuel,  avgick  1923 
som  minister  i  Warszawa. 

*Eyvind  Skaldaspiller.  Såväl 
sorgekvädet  över  kung  Håkan, 
Håkonarmäl.  som  det  till  samme 
konungs  och  hans  ätts  ära  dikta- 
de Edleygjaial  föreligga  i  sv. 
övers,  av  A.  Åkerblom  (i  Xordiska 
fornkväden  I,  1899).  Det  förra 
har  även  översatts  av  E.  Xoreen 
(i  Xordisk  tidskrift,  1922). 

v.  Eötvös  [ö'tvösj].  Roland. 
f.  1848,  d.  1919,  baron,  ungersk 
fysiker,  prof.  i  Budapest  1S9G, 
konstruerade  ytterst  känsliga  in- 


715 


Facit  indignatio  versum — Fackföreningar 


716 


strument  för  mätning  av  formen 
hos  tyngdkraftfältets  nivåytor 
samt  påvisade  mod  stor  noggrann- 


het, att  tyngdkraftens  accelera- 
tion är  lika  stor  för  alla  kroppar. 
Jfr  ]\I  a  8  s  a. 


F. 


Fa'cit     indigna'tio     ve'rsum, 

lat.,  '"harmen  skapar  versen",  ci- 
tat från  Jiivenalis. 

*Fackföreningar.  Den  svenska 
fackföreningsrörelsen  har  sedan 
1922  (jfr  tab.  i  huvudarbetet 
sp.  1354)  utvecklats  synnerligen 
kraftigt.  Hela  antalet  fackför- 
eningsmedlemmar beräknades  1929 
till  600,000.  Större  delen  fanns  i 
Landsorganisationen 
(L.  O.),  som  utgjordes  av  .30 
förbund  med  tillsammans  4,380 
lokalavdelningar  och  469,409  med- 
lemmar (1  jan.).  ökningen  sedan 
1922  har  åstadkommits  på  så  sätt, 
att  Träarbetareförbundet  uppde- 
lats i  två  förbund:  Byggnadsträ- 
arbetareförbundet  och  Träindust- 
riarbetareförbundet, samt  genom 
att  Elektriska  arljetareför bundet 
och  Sjömansunionen,  som  tidigare 
voro  fristående,  anslutit  sig.  Enl. 
en  1923  företagen  undersökning 
funnos  inalles  ett  sextiotal  fack- 
och  industriförbund.  De  till 
Landsorganisationen  icke  anslut- 
na förbunden  bestå,  med  undan- 
tag av  Textilarbetareförbundet 
och  ett  par  lantarbetareförbund, 
huvudsakl.  av  statsanställda, 
t.  ex.  Lokomotivraannaförbundet, 
Postmannaförbundet,  Försvars- 
verkens civila  personals  förbund. 
Telegraf-  och  telefonmannaför- 
bundet,  samt  av  sjukvårdsperso- 
nal. —  Den  syndikalistiska  orga- 
nisationen, Sveriges  arbe- 
tares centralorganisa- 
tion (S.  A.  C),  hade  däremot 
1922—28  fått  vidkännas  en 
minskning       av      medlemsantalet 


från  30,832  till  27,999.  Ett  förslag 
om  denna  organisations  av\'eck- 
ling  och  införlivande  med  Lands- 
organisationen avvisades  jimi 
1929  av  S.  A.  C.  —  Det  av 
kommunistiska  partiet  1919  bil- 
dade Fackliga  propagandaför- 
bundet existerade  endast  ett  par 
år.  Det  ersattes  1926  med  en 
kommitté,  benämnd  Enhets- 
kommittén,  som  jan.  1929  an- 
ordnade en  konferens,  Arbe- 
tarnas fackliga  lands- 
konferens, vid  vilken  241 
fackliga  organisationer,  huvud- 
sakl. lokala  fackföreningar,  voro 
representerade.  Detta  skedde  i 
strid  med  ett  av  Landsorganisa- 
tionens kongress  1926  fattat  be- 
slut och  föranledde  ett  ingripande 
från  Landsorganisationens  sida, 
gående  ut  på  att  fackföreningar, 
som  upprätthålla  förbindelser 
med  Enhetskommittén,  icke  få 
tillhöra  till  Landsorganisationen 
anslutna  förbund.  —  Genom  1928 
års  lag  om  l-ollektivavtal,  i  kraft 
från  1  jan.  1929,  ha  arbetarnas 
och  arbetsgivarnas  fackliga  orga- 
nisationer ålagts  obligatoriskt 
skiljedomsförfarande  i  rättstvis- 
ter (se  Kollektivavtal. 
Suppl.).  —  Enl.  den  internatio- 
nella fackföreningsstatistiken  ut- 
gjorde hela  antalet  fackligt  orga- 
niserade löntagare  i  början  av 
1928  46,187,060,  av  vilka 
19,377,448  tillhörde  s.  k.  reformis- 
tiska, mer  1.  mindre  socialdemo- 
kratiskt färgade  organisationer, 
13,670,462  kommunistiska  organi- 
sationer, 2,149,069  konfessionella, 


717 


Faderskapsreaktion — Fajans 


718 


285,500  syndikalistiska  och 
10,704,581  organisationer  av  an- 
nan politisk  färg  (t.  ex.  de  fascis- 
tiska fackorganisationerna  i  Ita- 
lien med  2,768,730  medlemmar)  1. 
politiskt  färglösa.  Fackförenings- 
internationalen  i  Amsterdam  ägde 
13,144,225  medlemmar  och  Röda 
fackföreningsinternationalen  i 

Moskva  ung.  lika  många,  av  vilka 
dock  10,248,000  funnos  i  den 
ryska  landsorganisationen. 

Faderskapsreaktion,  se  S  e  - 
r  u  m  d  i  a  g  n  o  s  t  i  k  sp.   438. 

Fading,  se  T  e  1  e  g  r  a  f  i  sp. 
907. 

*Fagerhult.  1.  I  F.  ligger  F:s 
station,  ändiJunkt  för  Mönsteris 
järnväg. 

*Fagerlin,  F.,  blev  1893  titu- 
lärj^rofessor  i  Diisseldorf. 

*Fagerred  skrives  sedan  1927 
officiellt  F  a  g  e  r  e  d. 

*Fagersta.  1-  Fager  sta  bruks 
a.  b.  rekonstruerades  1926.  Aktie- 
kapitalet utgör  nu  7,5  mill.  kr. 
Bolaget  arrenderar  och  driver 
fr.  o.  m.  1927  hela  verksamheten 
vid  Klosters  a.  b.  och  Horndals 
järnverks  a.  b.  samt  järnbruks- 
driften vid  Gimo-österby  bruks 
a.  b.  samt  har  1929  inköpt  Fors- 
backa järnverks  a.  b.  och  Hög- 
fors a.  b.  Försäljningen  av  bola- 
gets produkter  sker  genom 
Brukskoncernens  för- 
säljnings a.  b.,  Fagersta. 

*Fagervik.  1.  Kolugnsanlägg- 
ningen  är   numera  nedlagd. 

*Fagott.  Tonomfånget  har  hos 
de  nyaste  instrumenten  utsträckts 
ända  till  tvåstrukna  ess.  111.  av 
vanlig  F.  och  kontrafagott  åter- 
finnes å  bilagan  till  M  u  s  i  k  i  n  - 
s  t  r  u  m  e  n  t. 

*Fahlcrantz.  2.  K.  E.  F.  Av 
Ansgarius  utkommo  4  sånger 
1835,  de  10  övriga  1846.  —  5. 
Axel  F.  avled  1925. 


Douglas      Fairbanks      som      ''Tjuven      i 
Bagdad". 

Fairbanks  [fä'ab9nks],  stad  i 
Alaska,  För.  Stat.,  vid  Yukons 
vänsterbiflod  Tanana.  Gruvstad, 
utgörande  centrum  för  ett  guld- 
och  koldistrikt.  Järnväg  (750 
km.)  till  Seward  på  Alaskas  syd- 
kust. 1,200  inv.  (1920). 

*Fairbanks,  Douglas.  Efter 
att  tidigare  ha  framträtt  i  rena 
äventyrsfilmer,  vanl.  utspelade  i 
modern  1.  historisk  amerikansk 
miljö  {Zorros  märke,  1919),  har 
han  senare  skapat  storfilmer  av 
romantisk  ocii  fantastisk  karak- 
tär, SS.  Robin  Hood  (1922)  och 
Tjuven  i  Bagdad  (1924). 

Faizaba'd,  annan  form  för 
Fyzabad. 

*Fajans.  I  Sverige  ha  under  se- 
nare år  framför  allt  Wilhelm 
Kåge  (sedan  1917  anställd  vid 
Gustavsberg)  och  senare  Arthur 
C: son  Percy  (sedan  1923  vid 
Gävle  porslinsfabrik)  gjort  bety- 
delsefulla insatser  för  F:s  konst- 
närliga förnyelse  i  modern  anda, 
medan  i  Danmark  bl.  a.  Jean 
Gauguin  vid  Bing  &  GröndahPs 
Porcelsensfabrik  och  Jaie  Nielsen 


719 


Fajans — Falk 


120 


Fajans.  T.   v.   Kruka  av  Wilhelm  Kåge.   T.   h.  Jardiniére  av  Arthur  C:son   Perry. 


vid  Den  kongelige  Porcelsens- 
fabrik  verkat  i  liknande  riktning. 

*  Fajans,  K  a  s  i  m  i  r,  har  även 
utfört  teoretiska  undersökningar 
av  molekylers   struktur. 

*Fajjum.  1.  F.,  vars  lägsta 
del  ligger  45  m.  u.  h.,  förses  ge- 
nom en  kanal  från  Nilen  med  vat- 
ten för  jordbruket.  F:s  bomulls- 
odling är  synnerligen  betydande. 
—  2.  F.  omfattar  1,737^  kvkm. 
med  553.000  inv.  (1927).  —  3.  F. 
hade   1927   52,000  inv. 

Fa'kse,  ort  i  Prtestö  amt, 
Danmark,  6  km.  från  viken 
Fakse-Bugt       på      Själlands 


Fajans.    Böljornas   lek.    Fajansgrupp   av 
Jean  GauguLn. 


s.ö.  kust.  Handels-  och  industri- 
ort. 1,740  inv.  (1925).  —  I  när- 
heten finnes  ett  kalkstensbrott; 
hamnplats  Fakse  Lade- 
plads.   1,370   inv.    (1925). 

Fa'ktis,  kautsjuksurrogat, 

framställt  genom  upphettning  av 
lin-,  bomullsfrö-  1.  sesamolja  med 
15—20  %  svavel  ("brun  F.")  1. 
genom  blandning  av  rov-  1.  ricin- 
olja med  svavelklorur   ("vit  F."). 

Falaises  [-lii's],  benämning  på 
klintkusterna  i  Nord-Frankrike, 
särskilt  mellan  Le  Havre  och 
Boulogne-sur-Mer. 

*Falang,  även  skara,  anhang 
i  allm.  —  Den  ordnade  slaglinjen, 
F.,  uppkom  först  omkr.  600  f.  Kr., 
ej  under  trojanska  kriget.  Se  vid. 
Krigskonst.    Suppl. 

*FaIbygden,  se  ill.  till  Väs- 
tergötland sp.   1222. 

Fali'skiska  språket,   se  1 1  a  - 

Ii  ska   språk   sp.    1662. 

*Falk.  2.  August  F.  lämna- 
de sin  befattning  som  chef  för 
Skolöverstyrelsens  läroverksavdel- 
ning 192S.  Under  flera  och  lång- 
variga perioder  hade  han  funge- 
rat som  t.  f.  chef  för  Skolöver- 
stvrelsen. 

■*Falk. 
led   1928. 

Falk, 


2.    II  j  a  1  ni  a  r    F.    av- 
Herman,    f.    1869,    d. 


721 


Falke— Fallhöjd 


722 


1919,  jurist.  Han  blev  regerings- 
råd 1916  samt  var  konsultativt 
statsråd  i  Swartz'  ministär  1917. 
Kort  före  sin  död  blev  F.  ordf.  i 
processkommissionen. 

*Falke.  3.  O  1 1  o  v.  F.  avgick 
1927  som  generaldirektör. 

♦Falkenberg.  1.  F.  hade  1928 
5,475  inv.  Kommunala  mellansko- 
lan  omändras  sedan  1928  succes- 
sivt till  statlig  4-årig  samreal- 
skola. I  F.  finnes  länslasarett. 
Bland  industriföretag  märkas 
F:s  nya  verkstads  a.  b.  (grundat 
1911;  c:a  90  arbetare),  F:s  tegel- 
bruks a.  b.  (grundat  1914;  70 
arbetare),  a.  b.  F:s  elektriska 
valskvarn  (grundat  1907;  50  ar- 
betare) och  a.  b.  Dan.  Lundgrens 
läderfabrik  (etablerad  1898;  90 
arbetare). 

♦Falkenbergs  järnväg.  Sträc- 
kan Axelfors — Hillared  tillhör 
Borås — Alvesta  järnväg. 

*Falklandsöarna.  Ytan  är  enl. 
senaste  uppgift  11,960  kvkm.  Ko- 
lonins huvudstad  och  viktigaste 
hanm  är  Stanley  på  ön  East-Falk- 
land  (950  inv.  1926).  Under  F. 
lyda  Syd-Georgien,  Syd-Shet- 
landsöarna, Syd-Orkneyöarna, 
Sandwichöarna  och  Grahams 
land;  härav  är  endast  Syd-Geor- 
gien (se  d.  o.)  bebott.  —  Argen- 
tina har  (senast  1928)  gjort  an- 
språk på  F. 

Falkman,  Oscar,  f.  1877, 
bergsingenjör,  industriman, 

verkst.  direktör  i  bl.  a.  Trollhät- 
tans elektriska  kraft  a.  b.  1907 — 
10,  Trollhättans  elektrothermiska 
a.  b.  1910—13,  a.  b.  Saxberget 
1907 — 10,  a.  b.  Gröndals  patenter 
1909 — 14,  Centralgruppens  emis- 
sionsaktiebolag 1914 — 25.  F.  är 
sedan  1925  verkst.  direktör  i  Skel- 
lefteå gruv  a.  b.  och  Västerbottens 
gruv  a.  b.  F.  har  även  anlitats  i 
offentliga  värv.  bl.  a.  som  led.  av 
socialiseringsnämnden. 


♦Falköping.  1.  F.  hade  1928 
6,980  inv.  Enl.  1927  års  skolord- 
ning omorganiseras  samskolan 
till  samrealskola  med  4-  och  5- 
åriga  linjer.  Utom  Falköping- 
Eantens  station  finnes  Falköpings 
stads  station  vid  statsbanelinjen 
Falköping-Kanten — Nässjö  och 
Västra  stambanan.  —  Om  slaget 
vid  F.  se  Ä  s  1  e. 

*Fall.  Sjöv.  Ä  en  vanlig,  mind- 
re segelbåt  benämnas  F.  f  o  c  k  e  - 
fall  (vanl.  en  enkel  göling;  för 
stagfocken) ,  k  1  o  f  a  1 1  och  p  i  k  - 
fall  (vanl.  taljor;  för  gaffelns 
inre,  resp.  yttre  ända). 

Fall,  Leo,  f.  1873,  d.  1925, 
österrikisk  tonsättare,  var  på 
grund  av  sin  melodiska  uppfin- 
ning en  av  samtidens  mest  upp- 
skattade operettkompositörer. 
Bland  hans  operetter  märkas  de 
även  i  Sthlm  uppförda  Dollar- 
prinsessan, Kejsarinnan  Maria 
Thrrcsia  och  Madame  Pompadour. 

de  Falla  [fa'llja],  Manuel, 
f.  1876,  spansk  tonsättare,  har 
delvis  under  inflytande  av  anda- 
lusisk  folkmusik  skrivit  flera 
baletter  och  operor,  pianostycken, 
sånger  och  musik  för  gitarr. 

Fallande  rytm,  se  Metrik 
sp.  1568. 

♦Fallenius,  Constantin, 
som  1923  avgick  som  arméfördel- 
ningschef, lämnade  sin  inspek- 
törsbefattning vid  militärlärover- 
ken 1928.  Sedan  1924  är  han  mili- 
tär ledamot  av  Högsta  domstolen. 

Fallhorn,  det  med  en  kaus  för- 
sedda hörn  av  ett  stagsegel,  i  vil- 
ket fallet  är  fästat. 

♦Fallhöjd,  det  vertikala  av- 
ståndet mellan  den  övre  och  nedre 
vattenytan  vid  ett  vattenfall. 
Denna  F.  kallas  naturlig 
F.  Den  F.,  som  vid  vattenkraftan- 
läggningar kommer  vattenkraft- 
maskinerna till  godo,  benämnes 
effektiv    1.    nyttig    F.    Qch 


723 


Fallrörelse — Faltz 


(24 


är  så  mycket  mindre  än  den  na- 
turliga ¥.  som  den  höjd,  vilken 
motsvaras  av  trytkförlusterna  i 
kanaler  och  rörledningar. 

♦Fallrörelse.  Tyngdkraftens 
acceleration  är  ej  lika  stor  på 
alla  ställen  på,  jorden  (jfr 
Tyngdkraft).  De  angivna 
formlerna  för  hastighet  och  till- 
ryggalagd  väg  gälla  endast,  om 
nian    frånser   hiftmot ståndet. 

Fallsjuka  hos  drivna  lökväx- 
ter, särskilt  tulpaner,  består  däri, 
att  stjälken  blir  glasigt  genom- 
lysande och  försvagad,  så  att  den 
avbrytes.  Orsakas  av  hastig  driv- 
ning i  för  fuktig  luft,  som  hind- 
rar vattnets  avdunstning  från 
växten. 

♦Fallskärm.  Utom  automatisk 
utlösning  av  F.  ur  dess  hölje  an- 
vändes numera  ofta  manuell  ut- 
lösning (icke-automatiskt  sa'S- 
tem).  Fallskärmshöljet  består 
vid  detta  system  i  regel  av  en 
platt  botten,  å  vilken  bärlinor  och 
skärmdel  läggas  i  sicksackfor- 
miga  veck,  samt  ett  antal  med 
bottnen  förenade  tygflikar,  vilka 
täcka  över  skärmen  och  samman- 
hållas vid  varandra  medelst  en 
låsanordning.  Genom  att  draga  i 
en  kal>el  öppnar  den  hoppande 
detta  lås,  sedan  han  kommit  på 
tillräckligt  avstånd  från  flygpla- 
net. Skärmen  blåses  då  av  luft- 
draget bort  från  höljet.  För  att 
säkerställa  skärmens  avlägsnande 
från  höljet  och  stabilisera  dess 
form  under  detta  moment  förser 
man  F.  i  regel  med  en  liten  vid 
dess  topp  fästad  hjälpskärm,  vil- 
ken vid  höljets  öppnande  av  en 
fjäderanordning  kastas  ut  ur 
höljet  och  först  fångas  av  luft- 
draget. Låsanordningen  kan  lika 
väl  öppnas  medelst  en  vid  flyg- 
planet fäst  utlösningslina,  i  vil- 
ket fall  systemet  övergår  till 
automatiskt.   Vissa   skärmar   äro 


utrustade  med  anordningar  för 
såväl  automatisk  som  manuell 
utlösning  (kombinerat  system). 
Härvid  är  den  automatiska  ut- 
lösningen den  normala,  och  den 
manuella  bör  endast  tillgripas, 
om  den  automatiska  fungerar  för 
långsamt  1.  icke  alls.  Det  har  vid 
flera  tillfällen  inträffat,  att  fly- 
garen hoppat  1.  kastats  ur  flyg- 
l)lanet  utan  att  ha  utlösning.s- 
linan  fästad  vid  flygplanet.  I 
dylika  fall  erbjuder  den  manuella 
utlösningen  en  extra  säkerhet. 
Bland  F.  med  enbart  icke-auto- 
matiskt utlösningssystem  märkas 
främst  den  amerikanska  Irving- 
typen.  Bland  typer  med  kombine- 
rat system  märkes  den  italienska 
Salvator-typen  samt  ett  antal 
franska  typer. 

Fallvilt,  villebråd,  som  anträf- 
fas dött.  Betr.  rätten  till  F.  stad- 
gar jaktlagen,  att  F.  av  björn 
och  lo  skall  tillkomma  kronan.  F. 
av  älg,  hjort  och  rådjur,  under 
sådan  tid.  då  jakt  å  dem  är  till- 
låten, jakträttsinnehavaren,  un- 
der annan  tid  kronan,  annat  F. 
jakträttsinnehavaren. 

Falsk  angivelse,  ett  i  straff- 
lagen kap.  16  straffbelagt  brott, 
bestående  i  att  någon  genom  an- 
mälan till  vederbörande  åklagare 
pådiktar  annan  en  brottslig  gär- 
ning. Har  angivaren  haft  sanno- 
lika skäl  för  sitt  påstående,  blir 
han  straffri;  annars  blir  straffets 
grad  beroende  av  om  angivelsen 
lett  till  den  angivnes  fällande  till 
straff  1.  icke  och,  i  senare  fallet, 
på  graden  av  det  straff,  som  den 
angivne  kunnat  drabbas  av. 

Falstråd,  detsamma  sora 
kuhloledning  (se  Elektriska 
installationer    sp.    S56. 

Faltz,  R  a  i  m  u  n  d.  f.  165S  i 
Stockholm,  d.  1703  i  Berlin,  me- 
daljgi-avör.  Utbildad,  bl.  a.  i 
Tyskland,  verkade  F.  vid  Ludvig 


725 


Falu    gruva — Falun 


726 


Falun.  Gr 
XIV:s  hov  i  Paris  1683—87  samt 
lärefter  omväxlande  i  Sverige 
3ch  vid  tyska  furstehov.  Han  har 
bl.  a.  i  en  klar,  energisk  stil  ut- 
fört medaljer  av  Karl  XI. 

*Falu  gruva.  En  noggrannare 
beräkning  av  den  ur  F.  vunna 
kopparkvantiteten  stannar  vid 
c:a  440,000  ton.  1928  började  även 
zinkmalm  brytas  i  F.  1927  erhöl- 
los  ur  F.  c:a  65,000  ton  svavelkis. 
Den  nyare  forskningen  förlägger 
tidpunkten  för  gruvans  upptagan- 
de till  c:a  1284. 

*Falun  hade  1928  13,540  inv., 
därav  9,780  i  Kristine  förs.  och 
3,760  i  den  till  F.  hörande  delen 
av  Kopparbergs  förs.  —  Bland 
F :  s  äldre  byggnader  märkas  även 
det  vid  Stora  torget  belägna  råd- 
huset från  1600-t.,  länsresidenset 
och  landsstatshuset,  bägge  från 
1700-t.,  samt  Stora  Kopparbergs 
Bergslags  a.  b:s  kontorsbyggnad 
(i  hörnet  av  Ås-  och  Svärdsjöga- 
torna), som  uppfördes  på  1760-t. 
och  erhöll  sitt  nuv.  utseende  vid 
en  påbyggnad  1905.  Den  inrym- 
mer även  en  stor  festsal  med  en 
väidefuU  porträttsamling.  Kop- 
parl)eigs  kyrka  är  en  senmedel- 
tida, under  senare  tid  staikt  för- 
ändrad treskeppig  tegelkyrka ; 
koret  härrör  från  1600-t.,  tornet 
från   1700-t.  Kristine  kyrka  upp- 


uvstugan. 
fördes  1642 — 55  efter  sanmia  plan 
som  Jakobs  kyi-ka  i  Sthlm  och 
av  samme  byggmästare,  Hans 
Ferster.  Den  på  1600-t.  uppförda, 
på  1700-t.  ombyggda  Gruvstugan, 
som  urspr.  var  lokal  för  gruv- 
rätten,  inrymmer  Bergslagets  in- 
dustrihistoriska samlingar,  den 
på  1700-t.  uppförda  Kopparvå- 
gen dess  arkiv.  I  F.  finnes  vid. 
Dala  fornsal  med  Dalarnas  forn- 
minnesförenings samlingar.  — 
P^iil.  1927  års  skolordning  om- 
organiseras högre  allmämia  läro- 
verket; det  blir  samläroverk  och 
får  4-  och  5-årig  realskola  samt 
4-årigt  latin-  och  3-årigt  realgym- 


Falun.    Kristine   kyrka. 


727   Falu  yllefabriks  a.  b. — Fartygsuttagningskommissionen   728 


Michael  Faraday.  Målning  av  T.  Phillips. 

nasium.  I  F.  finnes  straffängelse. 
Industrin  sysselsatte  1927  vid  37 
arbetsställen  826  arbetare  (de 
flesta  vid  Stora  Kopparbergs 
bergslags    anläggningar). 

Falu  yllefabriks  a.  b.,  se  Såg- 
m  y  r  a.  Suppl. 

Familjenamn,  se  Namn  sp. 
586  ff. 

*Famn.  2.  Se  även  Virkes- 
sortiment   sp.   884. 

*Fanér,  jfr  P  1  y  w  o  o  d.  Se 
även   Blindträ.    Suppl. 

*Fangen,  Ronald,  är  sedan 
1929  ordf.  i  Den  norske  forfatter- 
forening.  Syndefald  uppfördes  i 
Sthlm  1924.  Bland  F:s  senare 
verk  märkas  dramerna  Den  frie 
sön  (uppf.  1923)  och  Den  forjcet- 
tede  dag  (1926). 

*Fanning  Island  har  station 
vid  telegrafkabeln  Vancouver — 
Australien. 

*  Faraday,  Michael,  var 
även  den  förste,  som  använde 
stark  avkylning  (ned  till  —  110°) 
tillsammans  med  starkt  tryck  för 
att  kondensera  gaser  och  som 
imdersökte  urladdningsfenomen  i 
förtunnade    gaser.     Efter    F.    ha 


uppkallats  F  :  s  bur,  en  vid 
elektrostatiska  försök  använd  cy- 
linder av  metalltrådsnät,  F  :  s 
mörka  rum,  mellanrummet 
mellan  negativa  glimljuset  och 
positiva  skikten  1.  kolonnen  (se 
Urladdningsfenomen  f ig. 
2 )  och  Faradayeffekten, 
vridningen  av  polarisationsplanet 
hos  ljus,  som  genomgår  ett  i  ett 
magnetiskt   fält   befintligt   ämne. 

*Farina.  2.  Salvatore  F. 
avled  1918. 

Faringe,  järnvägsstation  i 
Almunge  skn,  Sthlms  1.,  vid 
Stockholm — Roslagens  och  Fa- 
1  inge — Gimo   järnvägar. 

Faringe — Gimo  järnväg,  se 
S  t  o  c  k  h  o  1  m — R  o  s  1  a  g  e  n  s 
järnvägar.  Äg.  F : s  a.  b. 

Farmaci'e  kandidatexamen, 
se   Apotekare. 

*Farrére,  Cl  a  u  d  e.  Uhomme 
qiti  assassina  utkom  1907.  Som 
F:s  främsta  roman  anses  La  ba- 
taille  (1909),  en  suggestiv  skild- 
ring från  rysk-japanska  krigets 
tid. 

Farsö'r,  farsspelare,  farsför- 
fattare. 

Fartygsu  ttagningskommis- 
sionen,  kommission,  bestående  av 
sex  av  K.  M:t  utsedda  ledamöter 
med  en  regementsofficer  av  mari- 
nen som  ordf.  F.  har  att  enl.  den 
s.  k.  fartygsuttagningslagen  9 
april  1926  uppgöra  förslag  till  ut- 
tagning  av  till  krigsbruk  tjänliga 
fartyg  för  krigsmaktens  behov. 
Enl.  nämnda  lag  äro  nämligen 
ägare  av  sådana  fartyg,  med  vissa 
undantag,  skyldiga  att,  när  så  er- 
fordras, mot  ersättning  ställa  far- 
tygen till  krigsmaktens  förfogan- 
de. Det  antal  fartyg,  som  utöver 
dem,  vilka  förut  finnas  till  förfo- 
gande, erfordras  för  krigsmaktens 
ställande  på  krigsfot,  bestämmes 
och  uttages  av  K.  M:t  redan  un- 
der fredstid  från  rikets  olika  far- 


729 


Fas — Fay 


730 


tygsinsiJektionsdistrikt.  Uttag- 
aing  skedde  första  gången  192S 
jcli  skall  äga  rum  vart  femte  år. 
*Fas.  Fys.  Uttrycket  användes 
3J  endast  vid  växelströmmar  utan 
rid  alla  former  av  svängnings- 
jch  vågrörelse,  oftast  i  bet.  fas- 
'örskjutningsvinkel  (se  Elekt- 
-isk  ström  sp.  919)  i  förhål- 
ande till  en  annan,  given  sväng- 
ling  med  samma  frekvens. 

Fasbalansrelä,  skyddsanord- 
ling  å  trefasnät,  vilken  avkopp- 
ar  ledningen,  då  skillnaden  mel- 
an  spänningarna  å  olika  faser 
iverstiger  ett  visst  värde. 

Fasettblock,  detsamma  som 
)yTamidstenar.  Se  Vindnöt  t  a 
i  t  e  n  a  r. 

Fasklyvning,  omformning  av 
infasström  i  flerfasström.  F.  är, 
)m  än  ofullständigt,  möjlig  med 
illhjälp  av  indukt  anser  och  ka- 
jaciteter.  F.  förekommer  i  vissa 
nätinstrument  samt  vid  start  av 
infas  asynki-onmotorer  (jfr 
/"äxelfält). 

Faslampor,  se  S  y  n  k  r  o  - 
1  i  s  m  sp.  626. 

Faslindad  rötor,  se  E  1  e  k  t  - 
■iska   maskiner    sp.    877. 

Fasregeln,  se  G  i  b  b  s  2. 

Fasspänning,  spänningen  mel- 
an  en  fas  och  det  spänningsalst- 
ande  systemets  nollpunkt.  Jfr 
i  u  v  u  d  s  p  ä  n  n  i  n  g.   Suppl. 

Fasta  mellanfolkliga  domsto- 
en  i  Haag,  se  Nationernas 
örbund   sp.    638    samt   Suppl. 

*Fastighet,  jfr  Skifte  av 
o  r  d,   även   Suppl. 

*Fast  kropp,  se  även  Tam- 
aann. 

Fasväxling,  se  Genera- 
ionsväxling   sp.    1159. 

Fathom  [f8e'dhem]  (eng., 
anan),  engelskt  längdmått  ^=- 
,8288    IQ. 

Fatthake,   se  K  r  a  m  1  a. 


*Fauré,  Gabriel,  avled  1924. 

Faustman,  Mollie,  f.  1883, 
målarinna  och  författarinna. 
F.  har  framträtt  som  målarinna  i 
en  summarisk  expressionistisk  stil 
och  under  sign.  Vagabonde 
skrivit  även  i  bokform  utgivna 
kåserier,  vilka  liksom  hennes  mål- 
ningar oftast  hämta  sina  motiv 
från  barnens  värld. 

Fautio'n  [även  fåsjo'n]  (av 
lat.  fave're,  gynna),  se  Delak- 
tig. Suppl. 

Fauves,  L  e  s  F.  [le  fåv]  (fr., 
eg.  vilddjuren),  skämtsam  benäm- 
ning på  en  konstnärsgrupp,  som 
från  1906  gemensamt  framträdde 
pä  Salon  des  Indépendants  och 
ur  vilken  sedermera  de  ledande 
krafterna  inom  fransk  expressio- 
nism framgått.  Till  F.  hörde  bl.  a. 
Matisse,  Braque,  van  Dongen, 
Dufy,  Friesz  och  Vlaminck. 

Favosi'tes,    se    Tabulate  r. 

Faxe,  annat  namn  för  råglosta 
(se  Bromus). 

Fa'xe,  annan  form  för  Fakse 
(se  d.  o.  Suppl.). 

*Faxälven  har  en  längd  av 
340  km.  Bifurkationen  mellan  F. 
och  Fjällsjöälven  kallas  Vängel- 
älven  (se  d.  o.).  F.  bildar  i  Ånger- 
manland flera  betydande  forsar, 
av  vilka  ödsgårds-  och  Forsse- 
forsarna  äro  utbyggda  för  tills. 
23,100  HK. 

Fay  [  f e j  ] ,  Sidney  B  r  a  d - 
s  h  a  \v,  f.  1876,  nordamerikansk 
historiker,  1902  prof.  i  historia  i 
Hannover,  New  Hampshire,  1914  i 
europeisk  historia  i  Northampton, 
Massachusetts.  F.,  som  även  un- 
dervisat bl.  a.  vid  Harvard 
University,  har  väckt  särskild 
uppmärksamhet  för  sina  forsk- 
ningar om  världskriget,  vars  or- 
saker han  behandlat  i  ett  om  an- 
märkningsvärd objektivitet  vitt- 
nande arbete  The  origins  of  tlie 
world  war   (2  vol.,  1928). 


731 


Fayolle — Feng  Yii-siang 


732 


*Fayolle,  Emil  e,  avled  1928. 

Fazenda  [-sä'ijda]  (port., 
åker),  brasiliansk  benunming  på 
storgods. 

F-båt,  pansarfartyg  av  den 
s.  k.  fcjverigetypen,  se  Pansar- 
fartyg sp.  1586  och  P  a  n  - 
sarbåtsinsamlingen. 

Febuseri'  (av  Fehus,  se  d.  o.), 
bonibiisl,   Kvulst. 

Federationsmatch,  idrotts- 
match mellan  tvä  länders  repre- 
sentationslag, vilken  sanktione- 
rats av  den  internationella  fede- 
rationen inom  resp.  idrottsgren. 
¥.,  som  särskilt  använts  betr. 
fotboll,  har  i  Sverige  under  se- 
nare år  undanträngts  av  benäm- 
ningarna landsmatch  och 
landskamp. 

Fedorov  (Fj  odör  o  v)  [fjå'- 
dåråf],  Eugrafij  Stefano- 
vitj,  f.  1853,  d.  1919,  rysk  kri- 
stallograf,  prof.  A'id  bergsinstitu- 
tet i  Petersburg.  F.  utgav  talrika 
skrifter  i  mineralogi  och  kristal- 
lografi,  av  vilka  fleia  behandla 
praktiska  arbetsmetoder,  och  kon- 
struerade teodolitgoniometrar  (se 
Goniometer)  samt  för  den 
mikroskopiska  petrografin  ett 
u  n  i  v  e  r  s  a  1  b  o  r  d,  på  vilket 
ett  slipprov  under  mikroskopet 
kan  orienteras  i  olika  jilan  för  op- 
tiska undersökningar. 

*Fehr.  2.  M  a  r  t  i  n  F.  blev 
1929  rektor  vid  Handelshögskolan 
i  Sthlm.  Bland  hans  skrifter  mär- 
kes den  populära  Juridiken  och 
det  da(jJi(ja  livet   (1926). 

*Fehrenbach,  Konstan- 
t  i  n,    avled    1926. 

*Feilitzen.  3.  II  j  a  1  m  a  r  v.  F. 
avled  1928. 

*Fel,  se  även  Personlig 
ekvation  och  U  t  j  ä  m  n  i  n  g. 

*Felestad.  Sedan  1927  bilda 
Svalöv,  Källs-Xöbbelöv  och  F.  ett 
pastorat. 


*Fellingsbro.  1-  F-  församling 
bildar  jämte  den  1922  avskilda 
kapellförsamlingen  F  e  1 1  i  n  g  a  - 
bro  norra  församling  ett 
pastorat.  Socknen  hade  1928 
6,815  inv.,  därav  1,940  i  kapell- 
förs.  —  2.  F.  har  station  vid  öre- 
])ro — -Köpings  järnväg.  I  F.  ligger 
Fellingsbro  folkliögskola.  570  inv. 
(1928).  —  3.  F.  omfattar  numera 
pastoraten  Fellingsbro  och  Fel- 
lingsbro norra  förs. ;  Lindesberg 
och  Linde;  Guldsmedshyttan; 
Xäsby  och  Ervalla;   Ramsberg. 

Femine'll  (av  lat.  fe' mina, 
kvinna),  de  torkade  ståndarna 
och  stiften  av  Cro'cus  5ah'ras, 
användas  till  förfalskning  av 
safiran   (jfr  d.  c). 

Fe'misk,  se  S  a  1  i  s  k. 

Femårsberättelser,  K.  M  :  t  s 
b  e  f  a  1 1  n  i  n  g  s  h  a  v  a  n  d  e  s  F., 
de  redogörelser  för  länens  till- 
stånd i  olika  avseenden,  som 
landshö\ dingarna  (från  1821  även 
överståthållaren  för  Stockholms 
vidkommande)  1805 — 1905  voro 
skyldiga  att  avgiva  till  K.  M:t 
och  som  under  denna  tid  omfatta- 
de femårsperioder.  Fr.  o.  m.  1856 
ingingo  F.  i  av  Statistiska  cent- 
ralbyrån publicerade  serier  över 
Sveriges  officiella  statistik.  F., 
som  föregåtts  av  förvaltnings- 
redovisningar och  berättelser  av 
olika  slag,  äro  en  viktig  källa  för 
forskningen  rörande  landets  inre 
historia  och  förhållanden  under 
denna  tid. 

Fengtien,  se  S  h  e  n  g  k  i  n  g, 
även  Suppl. 

Feng  Yu-siang,  f.  1880,  kine- 
sisk militär  och  politiker,  efter 
sin  trosbekännelse  vanl.  kallad 
den  kristne  generalen,  spelade  lui- 
der  de  oroliga  åren  efter  Yiian 
Shi-kais  död  1916  en  ofta  bety- 
dande roll  i  den  kinesiska  politi- 
ken som  partigängare.  Efter  att 
tidigare  ha  varit  Wu  Pei-fus  står- 


33 


Fenixpalmer — Ferrero 


734 


:aste  stöd  mot  Cliang  Tso-lin 
särskilt  i  en  kampanj  1922)  gjor- 
le  han  1924  plötsligt  förräderi 
Qot  denne,  bemäktigade  sig  hu- 
udstaden  och  dominerade  för  en 
id  tillsammans  med  Chang  Tso- 
in  den  nordkinesiska  politiken. 
i]fter  en  vistelse  i  Ryssland  1926 
lidrog  han  1928  som  ledare  för 
"entral-Kinas  (Honans)  trupper 
ill  Kinas  enande  under  den  na- 
ionalistiska  Xankingregeringen 
ich  blev  medlem  av  "'högsta  rå- 
iet"  och  krigsminister.  Från 
lenna  post  avgick  han  mars 
929  och  har  våren  s.  å.  varit  i 
trid  med  regeringens  ledare 
Jhiang  Kai-shek. 

Fe'nixpalmer,  se  P  a  1  m  a  e  sp. 
551. 

*Fenol,  se  även  Floroglu- 
in,  Hydrokinon,  Pyro- 
[alloi,  Pyrokatekin  och 
lesorcin.  Jfr  Nitrofenol. 

*Fenolftalein  användes  även 
lom  avföringsmedel  (p  u  r  g  e  n, 
e  d.  o.). 

Fenosafrani'n,  se  S  a  f  r  a  n  i  - 
i  e  r. 

Fenyle'ndiami'ner,  föreningar 
NH, 


IV  formeln  CeH. 


NH. 


,  bildas,  om 


vå  väteatomer  i  bensol  ersättas 
ned  aminogrupper  (NH,).  F.  äro 
asta  kroppar,  som  lätt  oxideras, 
'arför  de  inom  kort  mörkfärgas, 
im  de  få  ligga  i  luften. 

Feodosija  [fjådå'-],  Feodo- 
;  i  a,  se  K  a  f  f  a  2. 

Feof yti'n,  se  Klorofyll. 

*Ferdinand,  konung  av  Rumä- 
nen, avled  1927. 

*Ferghana  utgör  nu  en  ki-ets  i 
Jsbekistan  (huvudstad  är  Ko- 
<and).  F.,  som  genomf lytes  av 
■Jyr-Darja  (se  d.  o.),  är  ett  för  sin 
)ördighet  berömt  lössområde. 

Ferma'n,   se  Firman. 

*de   Fermat.   Beviset   till  F:s 


Guglielmo  Ferrero. 
stora   sats   återfanns    192S    av   F. 
Lindemann. 

*Ferment,  även  bildligt:  jäs- 
ningsämne o.  d. 

Fermente'ring  (av  lat.  ferve're, 
jäsa),  föråldrad  benämning  på 
sönderdelningsprocesser,  särskilt 
jäsningsprocesser,  förorsakade  ge- 
nom enzymer.  Se  bl.  a.  Kakao 
sp.  404  och  Tobak  sp.  1176. 

*Fernando  Po  (sp.  Fernando 
Poo)  har  nu  21,000  inv.  Ytan  är 
2,070  kvkm. 

*Fernissa,  jfr  L  a  c  k. 
a.  b.  A.  K.  Fernströms  gra- 
nitindustrier, Karlshamn,  grun- 
dat 1925  (firman  etablerad  1885), 
äger  stenhuggerier  i  Skåne,  Ble- 
kinge, Småland  och  Bohuslän.  Ak- 
tiekapital 1  mill.  kr.  C:a  2,500 
arbetare. 

*Ferrero,  Guglielmo.  De 
två  återstående  delarna  av  den 
svenska  övers,  av  G-randezza  e 
decadenza  di  Roma  utkommo  1923 
och  1925.  Av  F:s  kulturpolitiska 
essaysamlingar  föreligger  nu  på 
svenska  Den  latinska  anden  och 
den  moderna  världen  (1919).  I  La 
iracfcdia  della  pace  (1923;  Fre- 
dens tragedi,  s.  å.)  har  han  fram- 
fört en  skarp  kritik  av  Versailles- 
freden.  F.  har  på  senare  år  gjort 


735 


Ferri — Fick 


736 


sig  bemärkt  för  opposition  mot 
fascismen.  —  F:8  maka,  Gina 
L  o  m  b  r  o  s  o  F.,  dotter  till  Ccsa- 
re  l^ombroso,  är  bekant  för  sina 
studier  i  kvinnofrågor,  bl.  a.  det 
kvinnopsykologiska  arbetet  L'ani- 
ma  della  donna  (1919j  Kvinnans 
själ,  1923). 

*Ferri,   E  n  r  i  c  o,   avled    1929. 

Ferri't,  se  !S  t  å  1  sp.  179  ff. 

Ferri'ter,  se  Järnför- 
eningar sp.  329. 

del  Fe'rro,  S  c  i  p  i  o  n  e,  d. 
1526,  italiensk  matematiker,  prof. 
i  Bologna  1496,  den  förste  upp- 
täckaren av  tredjegradsekvatio- 
nens  lösning. 

a.  b.  Fe'rroIegeringar,  Stock- 
holm, grundat  1913,  driver  genom 
dotterbolaget  a.  b.  Metallurgisk 
industri  i  Trollhättan  elektriskt 
smältverk  för  framställning  av 
ferrolegeringar.  Aktiekapital  4 
mill.  kr.  250  arbetare. 

*Ferrotypi,  jfr  P  a  n  n  o  t  y  p  i. 

*v.  Fersen.  2.  Axel  v.  F.  d. 
y:s  dagboksanteckningar  ha  utgi- 
vits av  Alma  Söderhjelm  (3  bd, 
1925—29). 

*Fes  hade  1926  81,000  inv., 
däiav  3,600  européer  och  7,600 
judar.  Staden  har  järnvägsförbin- 
delse även  med  Tanger  (sedan 
1927)  och  Algeriet  samt  flygför- 
bindelse med  Oran,  Rabat  och 
Casablanca. 

Festin,  Eric,  f.  1878,  läns- 
antikvarie i  Jämtl.  1.  sedan  1919. 
F.  har  sedan  1912  gjort  banbry- 
tande insatser  för  kulturminnes- 
vården och  naturskyddet  i  Jämt- 
land. På  hans  initiativ  återinplan- 
terades  bävern  i  Sverige  1922. 

Fet,  pseud.  för  A.  A.  Sjensjin. 

Fets,  annan  form  för  fes  (se 
d.  o.   sp.   1499). 

*Fett,  jfr  Växt  fet  t. 

*Fett,  Harry,  utger  fortfa- 
rande tidskriften  Kunst  og  Kul- 
tur. Bland  hans  senare,  på  origi- 


nella synpunkter  rika  arbeten, 
som  i  en  essayistisk  form  ofta 
teckna  världshistoriska  perspek- 
tiv, märkas  Fra  Athen  til  Trang- 
vilc  (1924),  Historien  og  livet 
(1926)  och  Mumier  og  sfinks 
(1928). 

Fettgrevar,  se  Talg. 

Feuchtwanger  [få'j5t-],  Lion, 
f.  1884,  tysk  författare,  har  i  ett 
antal  romaner,  bl.  a.  Die  hässliche 
Uerzogin  (1923;  Den  fula  lier- 
tiginnan,  1928)  och  Jud  SUss 
(1925;  Makt,  1927),  givit  sug- 
gestiva psykologiska  skildringar 
av  historiska  per.soner  i  ett  färg- 
rikt, stundom  överlastat  språk. 
Han  har  även  skrivit  historiska 
skådespel. 

*Feuerbach.  2.  Anselm  F. 
var  1873—76  prof.  i  Wien. 

Fez,  annan  form  för  Fes. 

Fi'at  (förkortn.  av  Fabbrica 
Italiana  di  Atitomobili,  Torino), 
Italiens  största  mek.  verkstadsan- 
läggning, i  Turin.  F.,  som  syssel- 
sätter c:a  40,000  arbetare,  till- 
verkar automobiler,  båt-  och  flyg- 
motorer. 

*  Fiber,  även  benämning  på 
Lu'ffa-i'i\)nr  (se  Luffa)  samt  på 
hårdpressad  och  kemiskt  behand- 
lad pappersmassa,  bl.  a.  använd 
som  elektriskt  isolationsmaterial 
(jfr  U  n  i  ca). 

*Fibiger.  2.  J.  A.  G.  F.  avled 
1928.  Han  erhöll  1927  för  sin 
upptäckt,  att  kräfta  kan  fram- 
kallas på  experimentell  väg,  1926 
års  Nobelpris  i  fysiologi  och 
medicin. 

Ficaria  ve'rna,  se  R  a  n  u  n  - 
c  u  1  u  s. 

Fick,  August,  f.  1833,  d. 
1916,  tysk  språkforskare,  prof.  i 
jämförande  språkvetenskap  i  Göt- 
tingen 1876—87,  i  Breslau  1887— 
91.  I  Wörterbuch  der  indogerma- 
nischen  Grundsprache  (1868;  2:  a, 
rev.   uppl.   kallad    Vergleichendes 


737 


Fide — Filippinerna 


738 


Wörterbuch  der  indogerma7iischen 
Sprachen  i  2  dir,  1870—71)  har 
F.  gjort  ett  första,  storslaget  för- 
sök att  ge  en  samlad  framställ- 
ning av  det  samindoeuropeiska 
ordförrådet. 

*Fide  skall  framdeles  förenas 
med  öja.  Hamra,  Vamlingbo  och 
Sundre  till  ett  pastorat. 

Fi'dibus  (möjl.  av  lat.  fi'des, 
sträng  på  ett  musikinstrumeni), 
hopvirad  pappersremsa,  använd 
som  pip-  1.  cigarrtändare. 

*Figaro.  Den  franska  tidning- 
en le  Figaro  har  efter  Calmettes 
död  och  särskilt  under  sin  nuv. 
innehavares,  F.  Coty,  ledning  ut- 
vecklat sig  till  den  monarkiska 
och  klerikala  restaurationens  le- 
dande organ  vid  sidan  av  TAction 
frangaise.  —  Den  svenska  bule- 
vardtidningen  Figaro,  bland  vars 
senare  redaktörer  märkas  Artur 
Möller  (1911—12,  1914  och  1916) 
och  Axel  Klinckowström  (1924— 
25),  upphörde  1926. 

*Figeholm  är  beläget  vid  Kal- 
marsund, n.  om  Oskarshamn.  Det 
är  lots-  och  tullstation  samt  har 
ängbåtsförbindelse  med  Oskars- 
hamn och  Västervik.  Tändsticks- 
fabrik (äg.  Tändsticks  a.  b.  Scan- 
dinavia,  grundat  1924).  F.,  som 
utgör  egen  kommun  men  ingår  i 
Misterhults  förs.,  hade  192S  780 
inv.  (1924  införlivades  med  F.  ett 
område  av  Misterhults  skn  med 
454  inv.). 

Fight  [fajt]  (eng.,  eg.  fäkt- 
ning), kamp,  boxningsmatch.  - — 
Fight  er   [fa'jta],  hård  boxare. 

Fi'gner,  V  e  r  a,  f.  1852,  rysk 
revolutionär.  F.  anslöt  sig  på 
1870-t.  till  den  revolutionära  rö- 
relsen och  deltog  i  förberedelserna 
till  det  attentat  mot  Alexander  II, 
för  vilket  denne  1881  föll  offer. 
Hon  dömdes  1884  till  döden  men 
fick  straffet  nedsatt  till  livstids 
straffarbete,  varefter  hon  i  20  år 


var  fånge  i  Schliisselburg.  Frigi- 
ven vi-stades  F.  1906 — 14  i  utlan- 
det och  har  sedan  i  Ryssland  på 
olika  sätt  tjänat  revolutionens 
sak.  Hon  har  utgivit  sina  memoa- 
rer, 1928  i  en  tysk  uppl.  under  ti- 
teln Xacht  uber  Russland  (3  dir). 

*Figur.  Sprdkv.  En  inom  sti- 
listiken  fjån  de  romerska  gram- 
matikerna övertagen  beteckning 
för  vissa  uttryckssätt,  som  a\-\-ika 
från  det  vanliga,  närmast  liggan- 
de. Som  F.  ha  bl.  a.  räknats  a  n  - 
tites,  hyperbol,  klimax, 
metafor,  metonymi,  pa- 
radox, perifras,  synek- 
d  o  k  e  (se  dessa  ord) . 

Fiktiv  (jfr  Fiktion),  in- 
billad,  uppdiktad,   blott   antagen. 

*FiI.  S.  k.  polerfilar  av 
mjukt  material  användas  för  av- 
slipning  och  putsning  av  metall- 
föremål utan  att  repa  dem.  De  er- 
sättas numera  vanl.  med  roteran- 
de putsskivor  e.  d.  Se  även  B  å  g  - 
fil.  Suppl. 

Fila'rmikrometer  (av  lat. 
fi'lum,  tråd) ,  se  T  r  å  d  m  i  k  r  o  - 
meter. 

Filet  [-le']  (fr.,  eg.  fin  tråd), 
se  X  ä  t  s  p  e  t  s. 

Filigra'nglas,  se  G  1  a  s  t  i  1 1  - 
verkning  sp.  1.311. 

Filipi'n,  annan  form  för  fi- 
lijipin. 

*Filippinerna.  Folkmängden 
uppskattades  1928  till  11,921,000. 
Vio  av  befolkningen  äro  kristna. 
De  muhammedaner,  som  finnas, 
bo  på  de  s.  öarna  och  hed- 
ningarna i  bergstrakterna.  Järn- 
vägar finnas  på  Luzön  (1,060 
km.),  Panay  och  Cebii  (tills.  210 
km.).  —  Författning  och  förvalt- 
ning. Enl.  den  1916  antagna  för- 
fattningen styres  F.  av  en  av  För. 
Stat :  s  president  utsedd  general- 
guvernör, som  vid  sin  sida  har 
sex  infödda  statssekreterare.  Lag- 
stiftande församlingen   består   av 


24.  —  L  e  X.  Suppl. 


r39 


Filippopol — Filmkonst 


740 


cu  senat  och  en  deputeradekain 
mare,  vilkas  flesta  led.  utses  ge- 
nom allmänna  och  direkta  val  lör 
5,  resp.  3  år.  1928  bildades  ett 
statsråd,  sammansatt  av  general- 
guvernören, kamrarnas  presiden- 
ter, ledarna  för  majoritetspartier- 
na i  lagstiftande  församlingen 
och  statssekreterarna.  Admi- 
nistrativt indelas  F.  i  48  provin- 
ser, av  vilka  flertalet  äga  en  viss 
självstyrelse.  —  Historia.  Kraven 
på  full  självständighet  för  F.  ha 
under  senare  år  alltjämt  ökats. 
Dessa  ha  dock  av  För.  Stat.  av- 
visats, och  alla  utslag  av  miss- 
nöje med  den  nuv.  regimen  ha  sär- 
skilt under  general  L.  Woods 
kraftfulla  guvernörskap  (1921— 
27)   omedelbart  kvävts. 

*Filippopol,  som  1926  hade 
85,000  inv.,  härjades  svårt  av  en 
jordbävning    april    1928. 

*Filipstad  har  statlig  sam- 
skola, som  enl.  1927  års  skolord- 
ning omorganiseras  till  4-årig 
samrealskola. 

Filiströs  (av  fiUslcr,  se  d.  o.), 
kälkborgerlig. 

*Fillér  är  nu  V,oo  pengö  (jfr 
Ungern  sp.  92  och  94). 

*  Filmkonst.  F  i  I  m  p  r  o  cl  u  k  - 
t  i  o  n  c  n  efter  1923.  I  Ame- 
rika har  filmproduktionen  på  se- 
nare år  behärskats  av  jättebola- 
gen First  Xational,  Paramount 
(vari  Famous  Players  uppgått), 
[Metro-Goldwyn-jMayer,  Warner 
Brothers,  Fox,  Universal  samt 
United  Artists,  till  vilken  sist- 
nämnda officin  bl.  a.  Chaplin, 
Fairbanks,  ^laiy  Pickford,  Xorma 
Talmadge  och  Gloria  Swanson  äro 
knutna.  För  att  få  de  många 
filmerna  i  ateljébyggd  europeisk 
miljö  så  autentiska  som  möjligt 
införskrevs  en  lång  rad  europeis- 
ka filmaktörer  ocli  regissörer. 
Denna  immigration,  som  börjatle 
med     Pola    Xegris     Amerikaresa 


1921  odi  Lubitschs  1922,  har  nu- 
mera avstannat.  De  senaste  åren 
ha  helt  dominerats  av  ljudfilmens 
(so  d.  o.  Suppl.)  genombrott,  när- 
mast en  följd  av  det  avgörande 
inflytande  de  elektriska  trusterna 
via  storbankerna  skaffat  sig  över 
den  sedan  länge  ekonomiskt  an- 
strängda filmindustrin.  —  Under 
samma  tid  har  den  europeiska  F. 
nått  en  ny  höjdpunkt.  För  att  i 
någon  mån  hejda  den  tidigare 
nästan  all  europeisk  filmindustri 
tillintetgörande  amerikanska 

filmimporten  och  stödja  den  in- 
hemska produktionen  ha  flera 
länder  (Tyskland,  Italien,  Eng- 
land, Spanien,  Frankrike)  infört 
det  s.  k.  kvot  systemet :  mot  ett 
visst  antal  importerade  utländs- 
ka, enkannerligen  amerikanska, 
filmer  skall  svara  ett  visst  antal 
exporterade  inhemska.  Att  den 
forcerade  produktion  av  genom- 
snittsfilm, som  blivit  en  följd  liär- 
av,  i  de  olika  länderna  (främst 
Tyskland),  även  artistiskt  sett 
slagit  väl  ut  och  bl.  a.  lett  till  att 
den  amerikanska  filmimporten  till 
de  skandinaviska  länderna  väsent- 
ligt hejdats,  beror  i  viss  mån  på 
att  vederböiande  tagit  sikte  på 
den  amerikanska  genomsnittsfil- 
mens starka  i^unkter,  den  teknis- 
ka elegansen,  det  snabba  och  rör- 
liga tempot  och  den  populärt  till- 
rättalagda optimismen,  samt  kom- 
binerat allt  detta  med  europeiska 
miljöer  och  europeiska  typer.  ■ —  I 
Tyskland  intas  numera  främsta 
rummen  av  Berlinofficinen  Ufa, 
som  efter  den  av  överorganisa- 
tion framkallade  kraschen  1927 
rekonstruerats  med  statshjälp, 
och  iliinchenofficinen  Emelka. 
Sedan  mäss-  och  monumental- 
filmerna ("Faust",  ■■"Metropol is") 
avlysts  och  de  psykopatiskt  be- 
tonade filmerna  mist  sin  popu- 
laritet,  har  produktionen  främst 


741 


Filmkonst 


742 


Amerikansk   filmfars    (Chaplins    "Cirkus"). 


inriktats  på  den  borgerliga  var- 
dagsskildringen. Dansöslustspel, 
filraoperetter  och  kriminalfilmer 
stå  liögt  i  kurs.  —  Bland  franska 
firmor  märkas  Société  des  Cinéro- 
mains  och  Film  de  France  med 
tunga,  ofta  teatermässiga  men 
stiltroget  uppsatta  kostymfilmer 
och  minutiöst  utformade  psykolo- 
giska dramer  i  modern  miljö. 
Stort  intresse  väckte  det  under 
rysk  konstnärlig  ledning  stående 
bolaget  Albatross.  De  mycket  ex- 
klusiva, renodlat  intellektuella 
försök  att  med  expressiva,  av  mo- 
dern konst  inspirerade  medel  ska- 
pa en  ny,  rent  visuellt  betonad 
filmstil,  som  gjorts  av  Epstein 
m.  fl.,  ha  twärr  gått  ganska  obe- 
märkt förbi.  —  I  England  domi- 
nera British  International  Pictu- 
res  och  British  Instructional.  - — 
Italiens  filmindustri  har  av  ]\Ius- 
solini  erhållit  mycken  och  kraftig 
hjälp,  men  filmerna  stanna  i  regel 
inom  landet.  Flera  goda  italiens- 


ka regissörer  och  skådespelare 
arbeta  däremot  i  av  filmbolag  i 
olika  länder  gemensamt  finansie- 
rade inspelningar,  vilka  blivit  mer 
och  mer  vanliga.  — •  Detta  system 
har  praktiserats  även  i  svensk 
film,  som  därigenom  kunnat 
jDrestera  en  tekniskt  förstklassig 
produktion.  Efter  Sjöströms  och 
Stillers  engagemang  hos  ameri- 
kanska firmor  blev  Gustaf  Mo- 
lander den  svenska  filmens  mest 
framträdande  regissör.  Sedan 
Oscar  Hembergs  försök  att  skapa 
svensk  film  med  kontinentala 
miljöer  och  motiv  upphört,  har 
produktionen  åter  lagts  efter  na- 
tionella linjer,  ehuru  med  ut- 
ländska stjärnor  i  de  bärande 
rollerna.  En  genre,  som  åtmin- 
stone t.  v.  lagts  åt  sidan,  är  den 
historiska  krönikefilmen,  sådan 
den  kom  till  uttryck  i  John  Bru- 
nius'  stora  inspelningar  "Karl 
XII",  "Gustaf  Vasa"  och  "Fän- 
rik Ståls  sägner".  Populära  ansat- 


743 


Filmkonst 


744 


Tysk   film    (Duponts    "Varieté"  i. 


ser  på  lustspelets  område  ha 
gjorts  av  Gustaf  Edgren.  Av  de 
nya  skådespelare,  som  framträtt, 
har  Greta  Garbo  nått  internatio- 
nellt rykte.  Den  ledande  firman 
är  alltjämt  Svensk  filmindustri. 
B.  Wahlströms  och  Fredrik  An- 
dersons firmor  samt  Bonnierfilm 
ha  nedlagts.  — -  Den  danska  F.  kan 
efter  Nordisk  Films  krasch  1927 
lämnas  utan  avseende.  Dess 
främste  regissör,  A.  W.  Sandberg, 
arbetar  för  tyska  bolag,  och  de 
populära  komikerna  "Fyrtornet" 
och  "Släpvagnen"  ägna  sig  åt 
olika  utländska  filmbolag.  Norsk 
och  finländsk  F.  ha  ännu  knappast 
lämnat  amatörstadiet.  —  Inom 
Ryssland  har  den  statliga  officinen 
Sovkino  ledningen.  Produktionen 
har  småningom  kommit  att  om- 
fatta över  hundratalet  filmer  per 
år.  Av  dessa  är  dock  endast  ett 
mindre   antal   avsett   för   export. 


Därigenom  att  de  behandla  ryska 
revolutionshistoriska  motiv,  ofta 
av  rent  agitatorisk  art,  ha  de 
ryska  filmerna  ("Pansarkryssa- 
ren Potemkin"  m.  fl.)  i  andra 
länder  till  större  delen  blivit  cen- , 
surförbjudna.  —  Vad  förevis- 
ningslokalerna beträffar,  går  ut- 
vecklingen därhän,  att  de  stora, 
luxuöst  utstyrda  biograf  pålat  sen 
uttränga  de  små  biograferna,  men 
samtidigt  kan  åtminstone  på  kon- 
tinenten och  i  För.  Stat.  en  viss 
tendens  spåras  att  åstadkomma 
små  intima,  för  exklusivare  F. 
avsedda,  ofta  på  fast  abonnenttill- 
slutning  grundade  biografer.  — 
Nya  svenska  filmtidskrifter  äro 
Svensk  Filmtidning  och  Biograf- 
ägaren (facktidningar)  samt  den 
av  förre  biografcensorn  fil.  d:r 
Gustaf  Berg  startade  och  alltjämt 
redigerade  Svensk  skolfilm  och 
bildningsfilm,  som  har   stor  för- 


745 


Filmkonst 


746 


Äysk  tilm   (Klsensteins   "Uagar   som   skakat   världen 


tjänst  om  skolfilmens  (se  d.  o.) 
utveckling.  Filmbladet  har  ned- 
lagts. —  Filmens  konst- 
närliga utveckling. 
F.  betraktades  länge  som  ett 
populärt  surrogat  för  teater, 
där  sceneriernas  mångfald  och 
uppsättningarnas  prakt  fingo 
ersätta  det  talade  ordet.  Tidigt 
framträdde  dock  i  För.  Stat. 
fullt  medvetna  strävanden  att  av 
F.  skapa  en  självständig  konstart 
(den  s.  k.  pionjärtiden  1912 — 17). 
I  spetsen  gick  D.  W.  Griflfith,  som 
med  närbilden  möjliggjorde  åter- 
givandet av  de  finaste  mimiska 
nyanser.  Med  ner-  och  uppbland- 
ningar nådde  han  mjukhet  i  bild- 
övergångarna, med  oskarpa  bilder 
fick  han  fram  vissa  stämnings- 
valörer och  genom  att  göra  kame- 
ran rörlig  i  såväl  höjd-  som  sid- 
led gav  han  bilden  en  överskåd- 
lighet, som  kom  väl  till  pass  sär- 


skilt  i  de  masscener,  han  med 
mästerskap  utformade.  Thomas 
Ince  och  Cecil  B.  de  Mille  fullfölj- 
de Griffiths  dramatiskt  betonade 
berättarteknik,  Ince  genom  rea- 
listiska skildringar  ur  guldgrä- 
varnas,  farmarnas  och  storstads- 
proletariatets liv,  de  Mille  först 
som  den  tendentiösa  äktenskaps- 
komedins och  sedan  som  den 
praktfulla  lyxfilmens  skapare. 
Den  redan  1919  bortgångne  regis- 
sören Tuclcer  gav  filmen  ett  nji;t 
uttrycksmedel  genom  i  handling- 
en infogade  detaljbilder  (t.  ex.  av 
händer  och  fötter),  ett  uppslag 
som  fulländades  av  tysken  Lu- 
bitsch  efter  dennes  ankomst  till 
För.  Stat.  1922.  Lubitsch,  vilken  i 
likhet  med  övriga  europeiska  re- 
gissörer i  sin  föregående  produk- 
tion varit  starkt  bunden  av  tal- 
scenens teknik,  kom  i  sin  strävan 
att  nå  en  livfull,  rent  filmatisk 


747 


Filmkonst 


748 


Svensk  tilm   (.Sjöströms   "Jngmarssönerna"). 


form,  där  texten  i  möjligaste  mån 
eliminerades  genom  fyndiga  bild- 
kombinationer, emellertid  att  all- 
deles bortse  från  det  dramatiska 
elementet  och  hamnade  småning- 
om i  ett  elegant  kåserande  novell- 
maner.  Detta  blev  jämte  Ingrams 
verkningsfulla  bilduppbyggnader 
och  pittoreska  typskild  ringa  i' 
förebildligt  för  den  yngre  ameri- 
kanska regissörsgenerationen.  Lu- 
bitschs  föredöme  inspirerade  även 
hans  landsmän  Dupont  och  Mur- 
nau,  i  någon  mån  även  Lang, 
skaparen  av  jätteeposet  "Ni- 
belungen".  Amerikansk  scenario- 
byggnad, Lubitschs  detaljskild- 
ring och  en  av  den  moderna  scen- 
konsten (Reinhardt  m.  fl.)  starkt 
påverkad,  stundom  avsiktligt  bi- 
sarr ocli  förvirrande  rörlighet  i 
kameraföring  och  vissa  bild- 
seriers hopklippning  smälte  hos 
dem  samman  till  ett  fascinerande 
helt  ("Sista  skrattet",  "Varieté", 
"Faust",     "Metropolis").     Denna 


fantasifulla  tyska  F.  fick  stort 
inflytande  i  alla  länder,  icke 
minst  i  För.  Stat.,  där  marknaden 
fylldes  av  efterbildningar,  vilka 
varken  voro  tyskt  fantasifulla  1. 
amerikanskt  realistiska.  Den  en- 
de, som  fullt  lyckades  samman- 
smälta de  bägge  elementen,  var 
King  Vidor  ("En  av  de  många"). 
Hos  honom  kunna  även  spåras  in- 
tryck av  den  ryska  filmen,  vilken 
1926  började  göra  sig  gällande 
utomlands.  Inflytandet  från  den 
moderna  konsten  och  teatern 
röjde  sig  här  än  tydligare.  Den 
rörliga  kameran  utnyttjades  till 
det  yttersta,  scenerna  delades  i 
livfullare  moment  upp  i  hastigt 
förbiflimrande  småbitar,  avsed- 
da att  framkalla  den  rätta  ryt- 
miska effekten.  INIest  frapperade 
emellertid  den  kärva,  osentimen- 
tala människoskildringen,  den 
psykologiska  konsekvensen  i  kon- 
flikternas utformning  och  den 
veka,  ofta  symboliserande  natur- 


749 


Filningsmaskiner — Filosofins  historia 


750 


lyriken.  Pudovkin  och  Eisen- 
stein  blevo  med  ens  världsberöm- 
da regissörsnamn.  Det  icke  minst 
anmärkningsvärda  med  den  ryska 
filmen  är,  att  den  icke  nöjt  sig 
med  att  Ijcarbcta  romaner,  no- 
veller och  dramer  utan  i  hittills 
osedd  utsträckning  byggt  på  ori- 
ginalmanuskript. —  Med  sä- 
songen 192S — 29  kan  en  första 
epok  i  F:ä  historia  anses  avslu- 
tad. Tal-  och  tonfilmens  genom- 
bi'ott,  som  icke  framträtt  som  re- 
sultatet av  en  konstnärlig  utveck- 
ling utan  betingats  av  tekniska 
och  ekonomiska  faktorer,  har  dra- 
matiskt och  mimiskt  återknutit 
Filmdramat  till  scenkonsten,  och 
de  av  Lubitsch,  Murnau,  Dupont, 
Vidor,  Eisenstein  och  Pudovkin 
beträdda  nya  och  självständiga 
rägarna  komma  av  allt  att  döma 
Eitt  tills  vidare  lämnas  obeaktade. 

Filningsmaskiner,  maskiner 
för  samtidig  skärpning  och 
skrilnkning  av  sågblad,  lia  vanl. 
en  1.  ett  par  trekantfilar  som 
skalande  verktyg. 

*Filologi,    jfr  L  i  n  g  v  i  s  t  i  k. 

Filosofins  historia.  Antiken. 
Den  europeiska  filosofins  utveck- 
ling börjar  inom  den  grekiska 
kulturvärlden,  där  den  räknar 
äina  äldsta  representanter  bland 
le  joniska  kolonisterna  i  Mindre 
Ä.sien  (i  Miletos  m.  fl.  platser) 
under  6:e  årh.  f.  Kr.  Snart  blev 
iven  Syd-Italiens  och  Siciliens 
^■ekiska  koloniområde  ett  bety- 
delsefullt filosofiskt  centrum,  sär- 
skilt genom  pytagoréerna 
(se  Py  t  ägor  e  i  sk  a  för- 
Ijundet)  ocheleaterna  (se 
i.  o.),  vilkas  skolor  stodo  i  sitt 
flor  under  förra  hälften  av  5:e 
årh.  f.  Kr.  Under  senare  hälften 
iiv  detta  sekel  erhöll  filosofin  hem- 
ortsrätt inom  det  grekiska  moder- 
landet dels  genom  yngre  målsmän 
för    pytagoreismen,     dels    genom 


ato  mister  na  (se  Atomis- 
lik),  Anaxagoras  och  s  o  - 
fisterna  (se  Sofistik). 
Bortsett  från  de  sistnämnda  — 
samt  i  viss  mån  eleaterna  • —  re- 
presenterade hela  denna  s.  k. 
försokratiska  filosofi 
(se  d.  o.)  en  övervägande  natur- 
filosofisk orientering.  Hos  sofis- 
terna  röjer  sig  ett  större  intresse 
för  humanistiska  discipliner,  lik- 
som en  starkare  uppmärksamhet 
på  filosofins  kunskapsteoretiska 
och  etiska  problem.  Detta  är  ock 
karaktäristiskt  för  S  o  k  r  a  t  e  s' 
och  Platons  filosofiska  riktning, 
ehuru  Platon  snart  därmed  kom 
att  förbinda  ett  fördjupande  i  de 
metafysiska  grundproblemen,  vil- 
ka för  honom  funno  sin  lösning  i 
antagandet  av  en  värld  av  eviga 
idéer  ss.  de  sinnliga  tingens  urbil- 
der och  sanna  väsen.  Liksom  pyta- 
goréerna ha  även  han  och  hans 
lärjungar  haft  stor  betydelse  för 
matematikens  utveckling,  visserl. 
i  anknytning  till  p\i;agoreisk  tal- 
mystik —  ett  intresse,  som  ock 
präglar  den  s.  k.  äldre  aka- 
demi, vilken  blev  Platons  när- 
maste arvtagare.  Hans  främste 
lärjunge.  A  r  i  s  t  o  t  e  1  e  s,  gick 
dock  andra  vägar.  Om  han  än  med 
Platon  bygger  på  idélärans  grund- 
val, representerar  han  likväl  hela 
den  försokratiska  filosofins  allsi- 
digt naturvetenskapliga  oriente- 
ring, ehuru  med  en  systematisk 
behärskning  av  materialet,  som 
dittills  ej  haft  sitt  motstycke. 
Samma  .systematiska  anda  präg- 
lar ock  hans  behandling  av  lo- 
gik, metafysik  och  retorik,  etik 
och  samhällslära.  Inom  hans 
skola,  den  peripatetiska 
(se  P  e  r  i  p  a  te  t  i  k  e  r) ,  fortsat- 
tes delvis  hans  fackvetenskapliga 
strävanden  av  Teofrastos, 
som  är  botanikens  grundläggare, 
liksom   surskilt   S  t  r  a  t  o  n   från 


751 


Filosofins  historia 


752 


Lanipsakos  (3:e  åih.  f.  Kr.) 
är  en  betydande  representant  för 
de  metafysiska  intressena,  om  än 
med  en  atomistiskt  påverkad 
transforraering  av  Aristoteles' 
egen  världsförklaring.  Den  från 
Platon  utgångna  akademin  ut- 
vecklade sig  under  3:e  och  2:a 
årh.  f.  Kr.  i  skeptisk  (jfr 
Skepticism)  riktning,  senare 
i  eklektisk  (jfr  Eklekti- 
cism). Av  P  y  r  r  o  n  grundades 
under  3:e  årh.  f.  Kr.  en  egenar- 
tad skeptisk  skola,  som  räknar 
efterföljare  till  3:e  årh.  av  vår 
tideräkning.  Stoicismen  och 
epikureismen  (se  dessa  ord) 
anknöto  sin  teoretiska  spekulation 
övervägande  till  försokratiska 
filosofemer,  stoicismen  till  den 
herakleitiska,  epikureismen  till 
den  atomistiska  åskådningen. 
Dessa  skolor  ägnade  emellertid 
sitt  huvudintresse  åt  praktiskt 
filosofiska  problem,  stoikerna  med 
starkt  modifierad  anknytning  till 
den  kyn  is  k  a  skolans  (sed. 
c),  epikuréerna  till  den  kyre- 
naiska  skolans  (sed.  o.) 
sedelära.  Kring  början  av  vår 
tideräkning  upplevde  pytagoreis- 
ka  spekulationer  en  renässans  i 
den  s.  k.  nypytagoreismen 
(se  d.  o.).  Delvis  voro  de  för- 
bundna med  en  platonsk  oriente- 
ring, vilken  förebådar  den  egent- 
liga n  y  p  1  a  t  o  n  i  s  m  e  n  (se  d. 
o.).  —  Platonsk  och  nyplatonsk 
filosofi  kom  att  utöva  ett  mäktigt 
inflytande  på  den  kristna  läro- 
byggnadens utformning,  såväl  hos 
representanter  för  den  s.  k.  p  a  - 
tristiken  (se  d.  o.),  ss.  O  r  i - 
g  e  n  e  s  och  Augustinus,  som 
senare  hos  representanterna  för 
medeltidens  mystik  (se 
d.  c),  ävensom  för  den  egentliga 
skolas  tiken  (se  ^Medel- 
tidsfilosofi  sp.  1421  f.), 
framför    allt    under    dess    första 


sekler.  Med  1200-t.  inaugureras, 
särskilt  genom  kontakt  med  ara- 
bisk filosofi,  SS.  hos  Averroés, 
en  aristotelisk  riktning  inom 
skolastiken,  vars  främste  måls- 
man är  Thomas  av  Aquino 
och  som,  ehuru  icke  enväldig,  bli- 
vit den  mäktigaste  faktorn  inom 
katolsk  filosofi  (jfr  Medel- 
tidsfilosofi sp.  1424) ,  under 
flera  åihundraden  även  inom  pro- 
testantisk (jfr  Nyaristote- 
I  i  s  m) .  —  Under  renässans- 
tidevarvet  dominerade  pla- 
tonska  och  nyplatonska  ström- 
ningar, ss.  hos  Xicolaus  Cu- 
s  a  n  u  s,  den  platonska  akademin 
i  Florens  (se  Akademi)  och 
dess  främste  man  M  a  r  s  i  1  i  u  s 
F  i  c  i  n  u  s  samt  under  senrenäs- 
sansen framför  allt  hos  G  i  o  r  - 
dano  Bruno,  som  dock  tillika 
införlivat  atomistiska  idéer  med 
sin  världsförklaring.  Samtidigt 
framträdde  ock  aristotelismen  i 
en  av  den  kyrkligt  skolastiska 
typen  oberoende  gestalt  hos  miin 
som  Petrus  Pomponatius 
och  Giacomo  Zabarella 
(se  d.  o.  Suppl.),  särskilt  vid 
universiteten  i  Padua  och  Bolog- 
na.  Stoicismen  satte  djupa  spår 
i  renässanstidens  moralfilosofi 
av  både  tidigare  och  senare  da- 
tum, på  sina  håll  också  epikureis- 
men. SS.  hos  L  o  r  e  n  z  o  Valla. 
Sin  största  betydelse  fick  dock 
epikureismen  genom  sin  atom- 
lära, sådan  den  utformats  hos 
Lucretius.  Sålunda  blev  dess  me- 
kaniska naturförklaring  med 
mindre  1.  större  modifikationer  i 
detaljerna  tillämpad  av  bl.  a. 
G  a  s  s  e  n  d  i  och  J  u  n  g  (se  d.  o. 
Suppl.).  —  1600-t:s  filosofi 
karaktäriseras  hos  dess  stt)ra 
systematiker  av  en  rationalistisk 
kimskapsteori  (jfr  Rationa- 
lism. Fil.).  Den  mekanistiska 
naturförklaringen      representeras 


753 


Filosofins  historia 


754 


av  bl.  a.  C  a  r  t  e  s  i  u  s  och  S  p  i  - 
n  o  z  a,  hos  den  senare  förbunden 
med  en  panteistisk  världsåskåd- 
ning. I  idealistisk  transforma- 
tion möter  atombegreppet  i  viss 
mån  inom  L  e  i  b  n  i  z'  filosofi  i 
monadlärans  gestalt,  här  visserl. 
ock  knutet  till  en  i  platonskt- 
aristotelisk  anda  genomförd  te- 
leologisk  grundåskådning.  Så  bär 
ock  Leibniz'  kunskapsteori  med 
dess  starka  betonande  av  medföd- 
da faktorer  i  vårt  kunskapsinne- 
håll en  otvetydigt  platonsk  prä- 
gel. Detsamma  gäller  även  om 
Cartesius'  kunskapslära,  så  ock 
om  Malebranches,  hos  vilka 
känningen  med  platonismen  när- 
mast förmedlats  av  Augustinus. 
Hos  Spinoza  är  den  rationalis- 
tiska kunskapsteorin  förbunden 
med  en  metafysisk  parallellteori 
i  fråga  om  förhållandet  mellan 
andligt  och  kroppsligt,  i  motsats 
mot  Cartesius'  och  Malebranches 
dualistiska  spiritualism.  —  Em- 
pirismen (se  d.  o.),  vid  1600-t:s 
början  representerad  i  England 
av  Francis  Bacon,  hävdades 
här  mot  seklets  slut  av  L  o  c  k  e, 
som  kritiserade  läran  om  med- 
födda idéer  och  systematisk  här- 
ledning av  vår  kunskap  ur  er- 
farenheten, så  ock  av  hans  yngre 
samtida  Berkeley  samt  på 
1700-t.  av  Hume.  överhuvud 
bär  17  0  0-t  :  s  filosofi  i  både 
England  och  Frankrike  prägeln 
av  empirism,  vilken  särskilt  i 
Frankrike  ofta,  ss.  hos  d  e  L  a  - 
m  e  1 1  r  i  e  m.  fl.  av  upplysnings- 
filosofins män  (se  Upplys- 
ningstidevarvet), f  örbin- 
des  med  en  materialistiskt-meka- 
nistisk  världsförklaring.  I  Tysk- 
land åter  dominerade  en  modi- 
fierad rationalism  och  teleolo- 
gisk  metafysik  med  W  o  1  f  f  s  ock- 
så för  protestantisk  teologi  bety- 
delsefulla lärobyggnad,  om  än  vid 


sidan  av  emjiiristiska  ström- 
ningar. Kant,  som  tidigare 
tagit  djupa  intryck  av  Leibniz' 
och  Wolffs  åskådningssätt,  blev 
efter  hand  så  starkt  påverkad  av 
engelsk  empirism,  särskilt  hos 
Hume,  att  han  fann  spörsmålet 
om  medfödda  1.  "aprioriska"  fak- 
torer i  vårt  medvetenhetsinnehåll 
starkt  problematiskt.  Han  stan- 
nade vid  att  vi  visserl.  måste  be- 
trakta innehållet  i  vårt  medve- 
tande ss.  givet  genom  erfarenhets- 
upplevelser men  att  samtidigt  de 
former,  ss.  rum,  tid  och  orsaksför- 
hållande, varunder  detta  innehåll 
rubriceras  i  vårt  medvetande  och 
därmed  ordnas  till  ett  samman- 
hängande kunskapsinnehåll,  äro 
ursprungliga,  "aprioriska".  Den 
kunskap,  som  vi  sålunda  kunna 
vinna,  är  dock  begränsad  till  före- 
teelsernas 1.  fenomenens  värld 
men  gäller  ej  för  vad  Kant  kallar 
"tinget-i-sig".  —  För  1  8  O  O  -  t  :  s 
filosofi  har  Kant  den  mest  vitt- 
gående betydelse.  Dennes  fenome- 
nalistiska  1.  subjektivt  idealistiska 
(se  Idealism)  kunskapsteori 
fullföljdes  och  skärptes  av  J.  G. 
F  i  c  h  t  e  i  hans  strävan  att  uv 
medvetandet  1.  "jaget"  härleda 
den  objektiva  verkligheten  såväl 
till  form  som  innehåll,  även  om 
han  ytterst  fann  sig  nödsakad  att 
räkna  med  en  av  medvetandet  obe- 
roende skranka  för  dess  rena  akti- 
vitet. Den  dualism,  som  kvarstod 
mellan  tillvarons  psykiska  och 
fysiska  sida,  sökte  Schelling 
övervinna,  i  sin  s.  k.  transcenden- 
talfilosofi  med  utgångspunkt  från 
tillvarons  andliga  sida,  i  sin  na- 
turfilosofi med  utgångspunkt  från 
dess  natursida,  genom  att  visa, 
huru  naturen  redan  på  det  oor- 
ganiskas stadium  förråder  till- 
varon av  en  visserl.  omedveten 
andlig  princip,  vilken  i  växt-  och 
djurvärlden  framträder  med  stan- 


755 


Filosofins  historia 


756 


digt  växande  aktualitet  för  att 
omsider  lioa  människan  nå  till 
full  medvetenhet  av  sig  själv. 
Även  för  11  e  g  e  1  ter  sig  naturen 
SS.  en  yttring  av  tillvarons  and- 
liga sida,  innebärande  en  an- 
dens självmotsättning,  vari  det 
för  anden  gäller  att  efter  hand 
återfinna  sig  själv  och  sina  egna 
lagar  samt  så  omsider  utveckla 
sig  till  full  medvetenhet  om 
sig  själv.  Den  teleologiska  ut- 
vecklingslära, som  Hegel  här- 
med söker  genomföra,  är  utfor- 
mad med  en  strängt  dialektisk 
metod  på  de  tre  olika  områden, 
den  spekulativa  logiken,  natur- 
filosofin och  andens  filosofi,  vari 
hans  mäktiga  system  är  utfor- 
mat. Med  de  spekulativa  strä- 
vanden, som  möta  hos  Schelling 
och  Hegel,  äro  de  båda  märkes- 
männen för  lSOO-t:s  pessimism, 
Schopenhauer  och  E.  v. 
H  a  r  t  m  a  n  n,  vardera  nära  be- 
fryndade  ur  metafysisk  spipunkt. 
Särskilt  kom  Hartmann  i  sin 
systematik  liksom  i  sin  allmänna 
världsåskådning  att  efter  hand 
alltmera  närma  sig  hegelianis- 
men.  Detsamma  kan  ock  sägas 
om  W  u  n  d  t,  trots  de  väsentliga 
olikheter,  som  hans  åskådnings- 
sätt från  början  företer,  särskilt 
genom  sin  empiriska  orientering 
och  beröringspunkter  med  tanke- 
strömningar, vilka  så  väsentligt 
avvika  från  hegelska  traditioner 
som  Leibniz'  pluralism.  Viktiga 
beröringspunkter  med  denna  äger 
ock  en  efterkantsk  filosof,  vil- 
ken både  SS.  metafysiker,  psy- 
kolog och  pedagog  är  en  av  de 
mest  egenartade  och  betydelse- 
fulla gestalterna  i  lS00t:s  tan- 
keliv, H  e  r  b  a  r  t.  Även  han 
kan  betraktas  som  en  arvtagare 
till  Kant,  ehuru  han  utvecklade 
de  kantska  tankelinjerna  i  meta- 
fysiskt-pluralistisk  riktning.  Från 


början  påverkad  av  Schopenhauer, 
senare  i  viss  mån  av  darwinismen, 
blev  Nietzsche  med  sin 
"omvärdering"  av  den  traditio- 
nella etiken  och  sin  förkunnelse 
av  "övermänniskoidealet"  en  för- 
grundsgestalt inom  såväl  tyskt 
som  nordiskt  tankeliv  vid  sekel- 
skiftet. Under  1800-t:s  senare 
hälft  utvecklade  sig  i  Tyskland 
en  rörelse,  som  krävde  en  åter- 
gång till  Kants  strängt  kritiska 
fenomenalism,  förbisedd  av  det 
begj-nnande  århundradets  stora 
systembyggare.  Representanter 
för  denna  nykantianism  (se 
d.  o.)  äro  F.  A.  Lange,  Cohen 
och  Va  ill  inger.  —  Ett  liknande 
krav  på  en  av  metafysiska  teorier 
oberoende  tolkning  av  den  givna 
verkligheten  hävdade  i  Frankrike 
den  av  C  o  m  t  e  grundade  p  o  s  i  - 
t  i  v  i  s  m  e  n  ( se  d.  o. )  samt  C.  B. 
R  e  n  o  u  v  i  e  r  s  originella  kri- 
ticism,  varmed  denne  dock  slut- 
ligen sökte  förena  en  monado- 
logisk personlighetsfilosofi.  — 
Inom  engelsk  filosofi  möter  ock 
hos  skotten  W.  H  a  m  i  1 1  o  n  en 
egenaitad  utformning  av  tj'sk  kri- 
ticism.  Däremot  är  J.  S.  M  i  1 1 
närmast  frände  till  fransk  positi- 
vism,  vilken  ock  åtminstone  ur 
systematisk  synpunkt  påverkat 
den  tänkare,  som  vid  Darwins 
sida  står  ss.  den  moderna  utveck- 
lingslärans främste  banbrytare, 
H.  S  p  e  n  c  e  r,  vilken  på  alla  na- 
turens, själslivets  och  samhälls- 
livets områden  sökt  klargöia  ut- 
vecklingsprocessens allmänna  lag- 
bundenhet. —  Inom  1  9  O  O  -  t  :  s 
tyska  filosofi  märkas  vid  sidan 
av  Wundt,  det  encyklopediskt 
systematiska  intressets  huvud- 
man, ss.  förespråkare  för  den  me- 
todiska egenarten  hos  "die 
Geist  eswissenschaf  ten"  gentemot 
naturvetenskaplig  metodik  D  i  1  - 
t  h  e  v,     W  i  n  d  e  1  b  a  n  d     och 


757 


Filosofins  historia 


758 


R  i  c  k  e  r  t,  tillika  märkesmän 
inom  historiefilosofin.  Denna  liar 
ock,  ehuru  ej  i  metodologisk  utan 
i  konstrukti\i;  filosofisk  mening, 
funnit  en  representant  i  S  p  e  n  g  - 
1  e  r,  på  bas  av  ett  biologiskt-na- 
turalistiskt  åskådningssätt.  En 
med  svensk  personlighetsidealism 
besläktad  ståndpunkt  hävdas  av 
E  u  c  k  e  n.  I  II  u  s  s  e  r  1  s  "lo- 
gism"  möter  den  medeltida  realis- 
mens (se  jNIedeltidsfiloso- 
f  i)  begreppsvärld  i  en  egenartad 
utformning,  som  fått  stor  skolbil- 
dande betydelse.  —  Frankrike 
ägde  ännu  vid  sekelskiftet  i 
Fouillée  en  från  1800-t.  kvarle- 
vande  föregångsman  för  en  mera 
spekulativ  filosofi,  vilken  utgör  en 
originell  syntes  av  platonsk  idea- 
lism och  modern  utvecklingslära. 
En  utvecklingslära  av  dylik 
teleologisk  typ  har  ock  på  ett 
egenartat  sätt  utformats  av 
hans  yngre  samtida  Bergson, 
som  starkt  betonar  utvecklings- 
processens ständigt  nyskapande 
innebörd,  varjämte  han  med  sär- 
skild referens  till  minnets  förete- 
elser i  spiritualismens  (se  d.  o.) 
anda  sökt  lösa  problemet  om 
förliållandet  mellan  det  fysiska 
och  psykiska.  Å  andra  sidan  an- 
knyter nythomismen  (se  d. 
o.  Suppl.)  till  den  medeltida 
skolastikens  filosofi.  I  matemati- 
kern och  fysikern  H.  P  o  i  n  c  a  r  é 
ägde  Frankrike  vid  sekelskiftet 
sin  främste  målsman  för  en 
strängt  naturvetenskaplig  behand- 
ling av  filosofins  problem.  —  I 
England  tillhör  den  betydande  lo- 
gikern och  kunskapsteoretikern  F. 
H.  B  ]•  a  d  1  e  y  delvis  även  1900-t. 
Här  liksom  i  Xord-Amerika  har 
den  s.  k.  pragmatismen  (se 
d.  o.)  under  de  senaste  decennier- 
na vunnit  stor  utbredning  samt 
funnit  märkesmän  i  amerikanen 
W.  James  och  engelsmannen  F. 


C.  S.  S  c  h  i  1 1  e  r.  —  I  Danmark 
framstod  vid  1900-t  :s  början 
Höffding  SS.  representant  för 
en  närmast  med  Spinozas  lära 
befryndad  modern  typ  av  paral- 
lellteori (se  d.  o.)  1.,  som  han  själv 
hellre  säger,  identitetshypotes.  ■ — 
I  Sverige  var  liksom  i  Tyskland 
den  aristoteliska  filosofin  domine- 
rande till  mitten  av  1700-t.,  då 
den  avlöstes  av  inflytandet  från 
Wolff,  på  sina  håll  ock  av  imjml- 
ser  från  Locke  och  upplysnings- 
filosofin, särskilt  den  franska 
men  i  sin  mån  också  den  tyska. 
Den  kantska  filosofin  vann  insteg 
genom  D.  B  o  é  t  h  i  u  s,  medan  J. 
G.  Fichte  i  B.  Höljer  fann  en 
genial  tankefrände.  Från  Fichte 
såväl  som  från  Schelling  mottog 
ock  E.  G.  Geijer  i  sin  filosofi 
starka  impulser,  ehuru  han  gent- 
emot deras  panteistiska  riktning 
sökte  hävda  en  teistisk  åskådning. 
Så  var  ock  fallet  med  Biberg 
och  S.  G  r  u  b  b  e,  hos  vilka  även 
ett  egenartat  inslag  av  platonskt 
ursprung  är  för  handen,  framträ- 
dande i  uppfattningen  av  det 
gudomliga  medvetandet  ss.  ett 
system  av  eviga  idéer,  vilka  av 
Grubbe  därjämte  själva  fattas 
SS.  personliga  väsen.  Med  sträng 
konsekvens  är  denna  tankegång 
genomförd  av  K.  J.  B  o  s  t  r  ö  m, 
vilken  med  denna  "'personlighets- 
idealism"  blev  en  skolbildare  in- 
om svensk  filosofi,  av  vittgående 
betydelse  även  ur  allmänt  kultu- 
rell synpunkt.  1900-t  :s  svenska 
filosofi  har  hos  Hägerström 
och  Phalén  utformats  till  en 
från  den  Boströmska  subjektivis- 
men 1.  "psykologismen"  starkt 
divergerande  objektivisni  (se  d. 
o.)  inom  kunskapsteorin,  med 
utpräglad  inriktning  på  logisk 
och  psykologisk  begreppsanalys 
m.en  med  kritisk  hållning  gent- 
emot metafvsiska  tendenser.  Där- 


759 


Filter 


760 


emot  möter  hos  V  a  n  n  é  r  u  s  en 
systematisk  metafysisk  filosofi 
närmast  av  Wundts  typ.  H. 
Larsson  företräder  en  intui- 
tionsfilosofi med  rötter  i  den 
tyska  transcendentalfilosofin. 

N  o  r  s  t  r  ö  m,  som  utgått  från 
boströmianismen,  utformade  se- 
nare en  egenartad  personlighets- 
filosofi, närmast  under  återgång 
till  Kants  kriticism.  —  Den 
vetenskapliga  behand- 
lingen av  F.  är  av  ganska 
sent  datum.  Redan  på  1700-t. 
hade  män  som  Jo  hann  Ja- 
kob Brucker  (f.  1696,  d. 
1770)  och  Johann  Gottlieb 
Buhle  (f.  1763,  d.  1S21)  gjort 
för  sin  tid  betydande  försök  till 
en  sådan.  Det  krävdes  dock  1800- 
t:s  utveckling  av  historisk  kritik, 
filologisk  skolning  och  mångsidig 
behärskning  av  det  historiska 
forskningsmaterialet  för  att  en  F. 
i  strängt  vetenskaplig  anda  skulle 
kunna  skapas.  De  förändringar, 
som  begreppet  filosofi  (se  d.  o.) 
under  tidernas  lopp  undergått, 
och  de  principiella  meningsskilj- 
aktigheter,  som  ännu  alltjämt 
råda  rörande  innebörden  i  detta 
begrepp,  måste  givetvis  åter- 
verka på  det  sätt,  varpå  man 
fattar  uppgiften.  Om  man  ss. 
Wundt  1.  Spencer  uppfattar 
filosofin  SS.  en  mera  encyklope- 
disk  syntes  av  de  olika  fackveten- 
skapernas kunskapsförvärv,  blir 
ämnet  naturligtvis  betydligt  mera 
omfattande,  än  om  man  begrän- 
sar dess  begi-epp  till  rent  logiska, 
metafysiska,  kunskapsteoretiska 
och  praktiskt  filosofiska  princip- 
spörsmål. Så  faller  t.  ex.  hos 
Windelband  tyngdpunkten 
på  de  filosofiska  grundproblemens 
historia.  Delade  meningar  möta 
ock  i  fråga  om  den  geografiska 
begränsningen  för  behandlingen 
av  F.  H  e  g  e  1  utsträckte  dess  om- 


råde åtminstone  i  någon  mån  till 
särskilt  kinesisk  och  indisk  filo- 
sofi, liksom  vissa  andra  av  hans 
samtida,  ss.  H.  Ritter,  också 
togo  hänsyn  till  andra  orienta- 
liska spekulationer.  I  våra  dagar 
har  särskilt  D  e  u  s  s  e  n  i  sin 
Allgemeine  Geschichte  der  Philo- 
sophie  givit  den  indiska  filosofin 
en  mycket  utförlig  behandling. 
Förutom  Z  e  1 1  e  r  s  monumentala 
verk  Die  Philosophie  der  Griechen 
(3  dir,  1844 — 46;  senare  starkt 
utvidgat)  märkas  bland  arbeten 
om  grekisk  filosofi  D  i  e  1  s'  be- 
handling av  den  försokratiska 
filosofins  fragment,  v.  W  i  1  a  - 
mowitz-Möllendorffs 
Platon-verk  och  G  o  m  p  e  r  z' 
Griechische  Denker.  Medeltidens 
filosofi  har  under  1800-t.  behand- 
lats bl.  a.  av  A.  S  t  ö  c  k  1  (f.  1823, 
d.  189.5)  och  har  under  de  senaste 
decennierna  \T,mnit  allt  större 
beaktande.  Den  nyare  tidens  filo- 
sofi fick  genom  J.  E.  E  r  d  - 
mann  (se  d.  o.  Suppl.)  en  för 
sin  tid  ypperlig  behandling,  som 
ur  vissa  synpunkter  ännu  äger 
värde  ss.  ett  viktigt  komplement 
till  K.  F  i  s  c  h  e  r  s  framställning 
i  Geschichte  der  neueren  Philoso- 
phie (4  dir,  1852—60,  senare 
starkt  utökad).  Bland  kortare 
översikter  av  nyare  tidens  filosofi 
märkas  verk  av  Windelband, 
Höffding  och  R.  Falcken- 
b  e  r  g.  Bland  tidskrifter,  som 
särskilt  behandla  F.,  märkas  Ar- 
chiv  fiir  Geschichte  der  Philoso- 
phie och  Beiträge  zur  Geschichte 
der  Philosophie  des  Mittelalters. 
*FiIter,  se  även  Ljusfilter. 
—  Elektriskt  F.,  av  konden- 
satorer  och  självinduktionsspolar 
sammansatt  apparat,  som  ur  en 
blandning  av  växelströmmar  av 
olika  frekvens  utväljer  dem,  vilkas 
frekvens  ligger  inom  ett  visst  in- 
tervall. Jfr  Telefon  i  sp.  884. 


761 


Filtrera — Finland 


762 


♦Filtrera.  Om  vattenlednings- 
filter  se  Vattenrening. 
—  Filtrer  press  benämnes 
oftast  filterpress. 

Fimmelstång,  se  Vagn  sp. 
303. 

*Final,  även:  stående  i  slutet, 
slutljudande. 

Finbly,  se  Silver  sp.  567. 

Fingerhatt,  detsamma  som 
fingerborgsblomma  (se  D  i  g  i  t  a  - 
1  i  s,  även  Suppl.). 

Fingertång,  se  L  a  m  i  n  a  r  i  a. 

Fi'niglacia'l  tid,  se  S  e  n  g  1  a  - 
ciala  tiden  och  Sverige 
sp.  450. 

Fi'nis  Polo'niae!,  lat.,  "slut 
med  Polen!",  enl.  traditionen 
Kosciuszkos  (se  d.  o.)  utrop,  då 
han  1794  måste  ge  sig  fången. 

*Finja  hade  1928  3,050  inv., 
därav  1,700  i  det  s.  å.  bildade  mu- 
nicipalsamhället  Tyringe. 

Fin  jord,  jordmånens  fina  delar 
(under  0,2  mm.  diameter),  av 
vilka  jordens  absorptionsförmåga 
och  innehåll  av  växternas  nä- 
ringsämnen huvudsakl.  bero. 

*Finland.  Den  kyrkskrivna  och 
i  civilregistret  upptagna  folk- 
mängden utgjorde  1926  3,542,000. 
1927  beräknades  den  faktiska  folk- 
mängden till  3,330,000  (9  inv.  per 
kvkm.).  —  Klimatet  har  övervä- 
gande en  kontinental  karaktär, 
vilken  dock  mildras  genom  inver- 
kan av  angränsande  hav  och  F:s 
talrika  sjöar  samt  genom  de  van- 
ligast förekonamande,  för  tempera- 
turen gynnsamma  s.v.  och  s.  vin- 
darnas inflytande.  Endast  Äland 
och  angränsande  kustområden  ha 
ett  mera  utpräglat  maritimt  kli- 
mat. På  lägre  platser  inträffar 
stundom  under  den  varma  års- 
tiden (särskilt  juni  och  sept.) 
nattfrost,  orsakande  missväxt. 
Medeltemperaturen  för  febr.  och 


juli  är  i  Uleåborg  —  10°, 3  och 
-f  15°,5,  Kuopio  —9°, 9  och 
-}-  16°,o,  Vasa  — 7°,3  och  -}-  15%i, 
Sordavala  —9°, 7  och  -f  16°,2, 
Tammerfors  — 7°, 6  och  +  16°,5, 
Helsingfors  —  6°, 3  och  -j-  16°,4 
samt  Mariehamn  — 3°, 7  och 
+  15°, 4.  Nederbörden,  som  är 
ganska  jämnt  fördelad  under  året 
(regnrikast  äro  eftersommaren 
och  hösten) ,  uppgår  i  medeltal  till 
540  mm.  och  faller  till  40  %  som 
snö.  Den  är  störst  i  s.  F.  (v. 
Nyland  760  mm.,  Sordavala  602 
mm.)  och  avtar  starkt  mot  n.,  däi- 
den  uppgår  till  500—400  mm.  år- 
ligen. —  Näringar.  Handel  och 
sjöfart.  Fisket  avkastade  1926 
20,700  ton,  därav  13,000  ton 
strömming.  Industrin  sysselsatte 
1927  vid  3,789  '  arbetsställen 
159,100  arbetare.  Dess  förnämsta 
grenar  äro  trävaru-,  pappers-,  tex- 
til- och  tändsticksindustri.  Han- 
delsflottan omfattade  1928  354 
fartyg  om  sammanlagt  281,000 
bruttoton,  därav  239  ång-  och 
motor  fartyg  om  214,000  ton  och 
115     segelfartyg    om   67,000   ton. 

Jordens  'beskaffenhet. 

Åker  och  trädgård  5,5% 

Ständig  äng  3,i  % 

Skogsmark  64,8% 

Annan  mark  15, o  % 

Vatten  11,5% 

Den  odlade   jordens  användning  och   av- 
kastning   1928. 

Areal  Skörd 

(kvkm.)  (1,000-t.  ton) 

Vete  110  24 

Råg    2,280  278 

Korn    1,080  128 

Havre    4,540  510 

Potatis    700  659 

Statsskuld. 
Ar  1912   1920     1927 

Mill.   finska   mark   175   1,936   2,695 

Handelsomsättning.  (Mill.  finska  mark.) 
Ar  1924      1926      1927 

Import    4,715,6  5,667,7  6,385,» 

Export    4,970,8  5,636,e  6,324,* 


763 


Finland 


764 


Viktigaste  importvaror  1927. 

(Al i  11.   finska  mark.) 

Födoiininen    1,538, o 

Tc.xtilämuen  och  te.xtilvaror  l,109,i 

Metaller  och  nietallvaror  740,5 

.Maskiner  och  apparater  520, a 

Stenkol  o.  a.  mineral  390, o 

Aiitomobller  o.  a.  åkdon  384, » 

.Mineraloljor,  fett  ni.  m 328,7 

Hudar  och  skinn  m.  m 275, j 

Kreatursfoder  och  frö  260», o 

Kemikalier  157,7 

Oödnlngsiimnen    150,5 

Kautsjuk,  hartser  ni.  ni 14(i,7 

Viktigaste  exportvaror  1927. 
i-Mill.  finska  mark.) 

Triivirke  och  triiarbeten  3,711., 

Pappersmassa,  papper  etc 1,077,9 

Aninialiska  livsmedel  564,8 

Hudar  och  skinn  m.  m 133,5 

Finlands  handel  med  Sverige  1927, 
(1,000-t.  kr.) 

Esp.  Inip. 

Levande  djur   ...-. 226  7 

.Matvaror  av  djur  3,049  336 

Spannmål,  mjöl  etc 226  567 

Tobak,  oarbetad  —  460 

Konfityrer,    frukter  o.   bär  113  70 

Garn,  textilvaror  etc 490  4,059 

Hudar    och    skinn     m.     m. 

samt  arbeten  därav  1,101  2,193 

Oljor,   kautsjuk   m.   m.  och 

arbeten  därav  153  1,S10 

Trä  och  trävaror 7,608  275 

Färger  och  färgningsämnen  8  224 

Kreatursfoder  m.  m 1S7  1,032 

Papper  etc 375  167 

(larvämnosextrakt    —  .S08 

Mineral  och  -fabrikat   044^   2,793 

.Metaller  och  nietallvaror  ..  442  8,938 

Maskiner,  apparater  etc.  ...  211  20,005 

Böcker    634  1,005 

övriga  varor  53  1,017 

Exp.,  resp.  imp.  tot.  värde  15,642  45,935 

1  Därav  tändstickor  72. 

(Tabellerna  i  huvudarbetet  återfinnas 
å  sp.  1597—1598.) 

1927  ankommo  till  F.  och  avgingo 
därifrån  sammanlagt  17,202  far- 
tyg om  9,7  mill.  nettoton,  var- 
av finska  fartyg  utgjorde  en- 
dast 1,6  mill.  ton.  De  viktigaste 
hamnstäderna  äro  Helsingfors 
(särskilt  viktig  som  import- 
hamn), Viborg  och  Kotka  (trä- 
och  .pappersexport),  Åbo  (import- 
hamn),   Hangö     (export    av    me- 


jeriprodukter) och  Björneborg 
(trä-  och  pappersexport).  Ang.  de 
förnämsta  rederierna  se  II  e  d  e  - 
r  i  b  o  1  a  g  sp.  894.  —  Kommuni- 
kationer.  Järnvägarnas  längd  var 
192G  4,929  km.,  därav  2GG  km.  en- 
skilda. Spårvidden  är  densamma 
som  i  Ryssland  (1,524  mm.).  Vik- 
tigare linjer  äro  Helsingfons — 
Hyvinge — Riihimäki — Kouvola — 
Viborg — Ra j a j oki  ( — Leningiad ) , 
Åbo — Xystad,  Helsingfors — Karis 
— Åbo,  Riihimäki — Toijala  (här- 
ifrån linje  till  Åbo)  — Tammer- 
fors (härifiån  linje  till  Björne- 
borg) —  Haapamäki  —  Seinäjoki, 
Hangö — Karis — Hyvinge,  Seinäjo- 
ki— Vasa,  Seinäjoki — Gamla  Kar- 
leby — Ylivieska  (härifrån  linje 
till  lisalmi )  — Uleåborg — Torneå 
( — Haparanda),  Seinäjoki — Kri- 
stinestad,  Kemi — Rovaniemi  (lin- 
je till  Kemijärvi  under  byggnad), 
Torneå — Kauliranta,  Kouvola — 
Pieksämäki  —  Kuopio — lisalmi — 
Kajana — Kontiomäki,  Kouvola — ■ 
Kotka,  Viborg — Björkö — Terijoki, 
Viborg — Eli.senvaara — Sordavala 
— Joensuu — ISTurmes — Kont  iomä- 
ki — Uleåborg  (sträckan  längs  Ule 
träsk  under  byggnad),  Elisen- 
vaara  —  Nyslott — -Pieksämäki— 
JyA^äskylä — Haapamäki  (linje  till 
Björneborg  under  byggnad). 
Landsvägarna  hade  192,5  en  längd 
av  29,750  km.  Den  förnämsta  ka- 
nalen är  Saima  kanal.  F.  har 
reguljära  flygförbindelser  med 
utlandet  (1929:  Helsingfors— 
Sthlm,  Helsingfors — Reval,  Åbo — 
Sthlm).  —  Antalet  motorfordon 
var  192S  29,900,  därav  18,700 
personautomobiler  och  omnibusar, 
6,300  lastautomobiler  och  4,900 
motorcyklar.  1926  funnos  i  F. 
2,800  postanstalter,  405  telegraf- 
stationer och  25  radiotelegraf- 
stationer (7  fasta).  —  Försvars- 
väsen. Xumera  finnes  även  en  ka- 
valleribrigad.   Fredsstyrkan  upp- 


765 


Finland 


766 


Partiställningen    i    riksdagen    19C9. 

Socialdemokratiska     partiet    59 

Agrarpartiet     59 

Samlingspartiet      28 

Kommunistiska    partiet    2t 

Svenska    folkpartiet    23 

Framstegspartiet    7 

går  till  c:a  28,000  man.  Ålands 
befolkning  befriades  1929  från  mi- 
litär värnplikt  mot  förpliktelse 
att  tjänstgöra  vid  lots-  och  fyr- 
verken. —  Religion.  F.  liar  nu- 
mera 5  stift,  sedan  Borgå  stift, 
omfattande  t\s  svenska  försam- 
lingar, 1923  upjirättats.  Den  gre- 
kisk-katolska religionen,  som  om- 
fattas av  c:a  60,000  personer,  är 
organiserad  ss.  Grekisk-katolska 
kyrkosamfundet  i  Finland,  vil- 
ket indelas  i  två  stift,  Karelens 
(ärkestift)  och  Viborgs.  — 
iipråk.  Finlandssvenskan  skiljer 
sig  i  uttalet  från  rikssvenskan 
bl.  a.  därigenom,  att  den  blott  har 
akut  accent  (se  Accent)  — 
därav  dess  "sjungande"  tonfall  ■ — 
och  blott  oaspirerade  k,  p,  t  (se 
Aspiration),  även  i  uddljud ; 
vid.  därigenom,  att  dess  långa  a 
och  It,  (t.  ex.  i  tal,  nu)  äro  mer 
lika  de  "europeiska"  ljuden  (i  ty. 
ZaJil,  tal,  nun,  nu)  och  att  rd,  rt 
o.  s.  v.  ej  sammansmält  till  enkla 
ljud.  F.  ö.  visar  spec.  ordförrådet 
vissa  avvikelser.  F:s  svenska  dia- 
lekter visa  de  största  överens- 
stämmelserna med  norrländska 
och  uppsvenska  mål.  —  Historia. 
.Förhållandena  till  Ryssland  voro 
under  ministären  Kallio  tidvis 
mycket  spända.  Därmed  samman- 
hängde den  stränga  räfst  med 
kommunismen,  som  regeringen  in- 
ledde, utmynnande  1923  i  upplös- 
ning av  kommunistiska  partiet 
(vilket  dock  senare  på  nytt  kon- 
stituerat sig).  Jan.  1924  avgick 
Kallio,  och  en  opolitisk  ämbets- 
mannaregering  Cajander  bildades. 
Denna  förmådde  dock  ej  hålla  sig 
kvar  längre  än  till  maj  s.  å.,  och 


juni  1924  konstituerades  en  parla- 
mentarisk koalitionsregeiing  Ing- 
man  med  arméfrågans  lösning  som 
främsta  uppgift.  Jämte  försvars- 
frågan började  nu  nationalitets- 
och  språkfrågan  åter  göra  sig 
starkt  gällande.  Den  extrema  fen- 
nomanin  fick  vind  i  seglen,  och 
mars  1925  störtades  regeringen  på 
grund  av  sin  påstådda  svenskvän- 
lighet; den  efterträddes  av  en 
koalitionsministär  Tulenheimo. 
Kort  förut  hade  L.  Keländer  valts 
till  president.  Den  nya  regeringen 
möttes  av  en  stark  opposition  i 
riksdagen.  Sedan  dess  flottpro- 
gram, åsyftande  skapandet  av  ett 
tidsenligt  kustförsvar,  fällts,  av- 
gick regeringen  dec.  1925,  följd  av 
en  ny  ministär  Kallio.  Denna  in- 
tog en  extremt  nationalistisk 
hållning,  och  den  svensk-finska 
motsättningen  skärptes,  ej  minst 
genom  den  spridning,  som  den  s.  k. 
äktfinskheten  (se  d.  o.  Suppl.) 
började  få.  Genom  en  gemensam 
aktion  av  svenska  folkpartiet  och 
vänstern  störtades  regeringen 
nov.  1926.  V.  Tanner  bildade  nu 
F:s  första  rent  socialdemokratis- 
ka ministär.  Hans  program  åsyf- 
tade rustningsbegränsning,  so- 
ciala reformer  och  nationalitets- 
fejdens avveckling.  Efter  en  rad 
finanspolitiska  nederlag  avgick 
regeringen,  följd  av  en  ren  agrar- 
regering Sunila.  Denna  fortsatte 
den  av  Kallio  påbörjade  aktionen 
mot  kommunisterna  samt  intog  i 
språkfrågan  en  outrerat  fenno- 
mansk  ståndpunkt.  Ett  social- 
demokratiskt misstroendevotum  i 
anledning  av  skyddskårernas  in- 
flytande på  militära  utnämningar 
tvingade  ministären  Sunila  att 
avgå  i  dec.  1928.  En  av  framstegs- 
partiets ledare,  O.  Mantere,  bilda- 
de därpå  en  borgerlig  samlings- 
regering, där  dock  varken  agra- 
rerna 1.  svenska  folkpartiet  blevo 


767 


Finlandism — Finsk  nötboskap 


768 


representerade.  Då  regerinf^ens 
proposition  om  ändringar  betr. 
tjänstemännens  löner  april  1929 
föll,  upplöstes  riksdagen.  De  nya 
valen,  som  ägde  rum  i  början  av 
juli  8.  å.,  blevo  en  seger  för 
vänsterpartierna.  Som  en  följd  av 
valen  avgick  ministären  Mantere, 
och  efter  en  långvarig  minister- 
kris bildade  Kallio  sin  tredje  mi- 
nistär, som  luivudsakl.  stödes  av 
agrarpartiet.  F.  invaldes  1927  i 
N.  F:s  råd. 

Finlandi'sm,  ett  för  Finlands- 
svenskan karaktäristiskt  ord  1. 
uttryckssätt. 

Finlands  konstakademi,  se 
Finska   konstföreningen. 

Finlands  nationalmuseum,  se 

Nationalmuseum    sp.   631. 

*Finlay.  2.  Lord  F.  avled  1929. 

*  Finnar  äro  enl.  modern  ve- 
tenskaplig uppfattning  ett  liuvud- 
sakl.  till  den  östbaltiska  rasen 
(se  M  ä  n  n  i  s  k  o  r  a  s  e  r.  Suppl. ) 
hörande  folk,  talande  ett  finsk- 
ugriskt  språk  och  till  största  de- 
len bosatt  i  Finland.  C:a  30,000 
F.  bo  på  svenskt  område  i  Torne- 
dalen, övre  Kalixdalen  och  Gälli- 
vare, 8,000  i  norska  Finnmarken, 
140,000  i  Ingermanland.  Ofta  an- 
vändes F.  i  samma  bet.  som  fin- 
ländare (se  d.  o.).  Jfr  Finsk- 
u  g  r  i  s  k  a  språk. 

Finnberg,  Gustaf  Wil- 
helm, f.  1784,  d.  1833,  finländsk 
målare.  F.  utbildades  vid  konst- 
akademin i  Stockholm,  där  han 
stannade  till  i  böi-jan  av  lS20-t., 
då  han  överflyttade  till  Åbo  för 
att  efter  stadens  brand  1827  åter- 
vända till  Stockholm.  En  för  tiden 
ovanlig  koloristisk  känsla  utmär- 
ker hans  altartavlor  och  porträtt. 
Sjuklighet  och  svåra  ekonomiska 
förhållanden  hindrade  emellertid 
utvecklingen  av  hans  egenartade 
romantiska  begåvning. 


*Finnboda.  a.  b.  Finn  bod  a 
Varv  med  ett  aktiekapital  av  5 
mill.  kr.  sysselsätter  200  arbetare. 
Aktiemajoriteten  innehas  av 
Stockholms  Rederi  a.  b.  Svea. 

*Finnmark  fylke  benämndes 
före  1919  Finnmarkens  amt.  F. 
hade  1927  50,000  inv. 

*Finpappersbrukens  försälj- 
nings a.  b.  representerar  numera 
även  Lessebo  a.  b. 

Fi'nse,  Bergenbanans  högst  be- 
lägna station  (1,222  m.  ö.  h.),  n. 
om   Hardangerjökeln.   Fjällstuga. 

*Finshyttan.  F.  ligger  vid 
Finnshyttans  station  vid  Nord- 
mark— Klarälvens  järnvägar  och 
statsbanelinjen  Nyhyttan — F. 

Finsjö  kraft  a.  b.,  se  Syd- 
svenska kraft  a.  b. 

*Finska  församlingen,  som  är 
en  av  Sthlms  fyra  exterritoriella 
föl-samlingar,  räknade  1928  1,770 
medl. 

Finsk  häst.  Finlands  inhemska 
hästras  anses  vara  av  tatariskt 
ursprung  men  närmar  sig  nu  på 
grund  av  förbättrad,  planmässig 
avelsledning  i  storlek  och  form 
den  nordsvenska  hästen.  Den  av- 
viker från  denna  genom  tungt  an- 
satt huvud,  lång  rygg,  stupande 
kors  och  kohas  samt  utmärkta 
anlag  som  travare. 

Finsk  nötboskap.  Den  inhems- 
ka finska  nötboskapen  var  förr 
av  mycket  blandad  beskaffenhet 
till  kroppsform,  färg  och  hornig- 
het.  Man  skilde  dock  mellan  den 
mera  småvuxna,  behornade  1.  kul- 
liga, mjölkrika  östfinska,  med  vit 
rygg  och  buk  samt  vita  ben  och 
blekröda  sidor,  den  mer  högvuxna 
västfinska,  mest  helröd,  behornad 
1.  kullig,  samt  den  nordfinska, 
liknande  svensk  fjällras.  Dessa  tre 
raser  äro  numera  föremål  för  ren- 


769 


Finspång — Fixatör 


770 


avel  efter  fastställd  typ,  som  för 
alla  tre  är  hornlös. 

*Finspång  liar  station  vid 
Norra  Östergötlands  järnvägai'. 
Vid  F.  finnes  länslasai-ett.  Det 
kring  bruket  uppvuxna  industri- 
samhället har  c:a  4,000  inv. 

*Finspånga  läns  härad,  se 
Bråbygdens  och  Fin- 
spånga  läns  domsaga. 
Suppl. 

*FioI,  se  även  Knopar. 
de  Fiori  [-å'ri],  E  r  n  e  s  t  o,  f. 
1881,  tysk  bildhuggare  av  på  fä- 
deinet  italiensk  börd.  Hans  av  fin 
rytmisk  känsla  burna  figurer  för- 
ena en  sträng,  i  detaljerna  stund- 
om kubistiskt  betonad  stilisering 
med  en  vek  sensualism. 

Firdu'si,  annan  form  för  Fir- 
dausi. 

Firozpu'r,   se  Ferozepore. 
First   class    [fast   kläs],   eng., 
första  klassens,  förstklassig(t). 

Fi'scher.  1.  F  r  a  n  z  F.,  f.  1877, 
tysk  kemist,  prof.  vid  tekniska 
högskolan  i  Berlin  1911,  förestån- 
dare för  Kaiser  Wilhelminstitutet 
för  kolforskning  i  Miilheim  an  der 
Piuhr  1914,  har  utfört  betydelse- 
fulla undersökningar  över  kolets 
struktur  och  överföring  av  kol  till 
kolväten  medelst  syntes  av  kol 
och  väte.  —  2.  H  a  n  s  F.,  f.  1881, 
tysk  kemist,  prof.  vid  tekniska 
liögskolan  i  Miinchen  1921,  har 
undersökt  och  fastställt  samman- 
sättningen av  porfyriner.  —  3. 
Edv>rin  F.,  f.  1886,  schweizisk 
pianist.  F.,  som  utmärkt  tolkar 
iärskilt  Bach  och  Beethoven,  har 
ned  framgång  konserterat  fler- 
städes (även  i  Sverige).  Han 
dar  dessutom  skrivit  sånger,  en 
pianosonat  m.  m.  och  utgett  äldre 
pianomusik.  —  4.  Adam  F.,  f. 
1888,  dansk  bildhuggare.  F.,  som 
jtgått  från  kubistiskt  formstu- 
dium,  har  under  inflytande  av 
Kai  Nielsen  utvecklat  sig  i  mera 


naturalistisk  riktning  och  gestal- 
tar sina  figurer  i  en  primitivt  ro- 
bust form. 

*Fischer  v.  Erlach,  J.  B.  Bland 
F:s  övriga  verk  i  Wien  märkas 
främst  hans  tillbyggnader  på  Hof- 
burg  (se  W  i  e  n  sp.  736) ,  vid  vilka 
han  biträddes  av  sin  son  Joseph 
Emanuel  F.  (f.  1693,  d.  1742), 
och  lantbruksministeriets  hus  (se 
ill.  till  österrikisk  konst 
sp.  1682). 

Fischy',  försv.  form  för  fichu. 

*Fisher.  2.  A  n  d  r  e  w  F.  avled 
1928.  —  3.  Herbert  F.  har 
innehaft  olika  lärarbefattningar  i 
Oxford  (men  icke  i  Sheffield). 
Han  lämnade  underhuset  1926. 

Fiskarhalvön,  halvö  vid  N.  Is- 
havet, ö.  om  Vaiangerfjord,  delad 
mellan  Finland  och  Ryssland. 

*Fiskartorpet.  Traditionen,  att 
fiskarstugan  tillhört  Karl  XI, 
saknar  reell  grund.  Nära  den 
gamla  skidbacken  har  1928  öpp- 
nats en  ny,  den  största  i  Sverige. 

Fiskdamm,  se  Fiskodling. 

*  Fiskebäckskil  utgör  egen 
kommun  (505  inv.  1928)  men  in- 
går i  Skaftö  förs.  I  F.  finnas  kon- 
servfabriker och  slipar. 

Fiskeriundervisning  meddelas 
vid  Södra  Sveriges  fiskeriför- 
enings  statsunderstödda  fiskeri- 
skola  i  Aneboda  (se  d.  o.  2),  var- 
jämte råd  ang.  fiskodling,  fisk- 
vård och  fiske  meddelas  av  sta- 
tens och  hushållningssällskapens 
fiskeritjänstemän. 

Fisketången,   se  Tången. 

*Fiskleverolja.  I  F.  förekom- 
mer ergosterin    (se  d.  o.  Suppl.). 

Fiskvase,  se  R  i  s  v  a  s  e. 

*Fittja.  ödekyrkan  konsen^era- 
des  1924—25.     ." 

*Fitzmaurice-Kelly,  James, 
avled  1923. 

Fixatö'r  (av  fr.  fixer,  fästa), 
se  Parfym. 


L  e  X.  Suppl. 


771 


Fixersalt — Fjäre  och  Viske 


V  T.» 


>f^V     ?¥ 


Fjällsyra. 

*Fixersalt,  se  även  Svavel 
sp.  301. 

*Fixpunkt,  se  även  Termo- 
m  e  t  e  r  sp.  969. 

Fjo'dorov,  Eugrafij  Ste- 
fan o  v  i  t  j,  se  F  e  d  o  r  o  v. 
Suppl. 

Fjord  [f  jor],  NielsJohan- 
n  e  s,  f.  1S25,  d.  1891,  dansk  fysi- 
ker, lärare  vid  danska  lantbruks- 
högskolan 1S5S.  r.  grundade  det 
danska  försöksväsendet  på  ut- 
fodringslärans och  mejeriväsen- 
dets områden,  för  vilket  1SS2 
inrättades  Det  Landökonomiske 
Forsögslaboratorium  i  Köpen- 
hamn. F.  var  föreståndare  för 
detta  till  sin  död. 

Fjordhäst,   se  Norsk  häst. 

*Fjugesta  har  station  vid 
statsbanelinjen  Örebro — Svarta. 
Flera  snickerifabriker. 

Fjäderhammare,  se  Ham- 
mare sp.  362  och  S  m  i  d  n  i  n  g 


sp.  1036. 

Fjädermått, 

tyg  sp.  499. 


se  jMåttverk 


Fjällglim,   se  S  i  1  e  n  e. 

*Fjällnäs  är  Sveriges  högst  be- 
lägna sanatorium  (785  m.  ö.  h.). 
Det  är  beläget  i  Härjedalen,  nära 
norska  gränsen,  90  km.  från  Hede. 

Fjällros,  se  Rhododend- 
r  o  n. 

*  Fjällräv   är  fridlyst. 

Fjällskäfte,  gods  med  huvud- 
gård i  Flöda  skn.  Södermani.  1. 
Huvudbyggnaden  från  1868,  vac- 
kert belägen  vid  Gålsjön,  inrym- 
mer porträttsamling.  F.  tillhörde 
före  reduktionen  ätten  Kagg  och 
är  sedan  1780-t.  fideikommiss  in- 
om ätten  Celsing. 

Fjällsyra,  Oxy'ria  dVgyna 
(fam.  Polygona'ceae) ,  ört  med 
nj  ur  lika  blad  i  rosett  och  obetyd- 
liga, grönaktiga  blommor  samt 
hinnkantade  frukter.  Rätt  allmän 
i  fjälltrakter. 

Fjällviol,  se  Viola. 

Fjär  (fr.  fier),  stolt,  av\i- 
sande. 

*Fjärde  provpredikant.  De 
fullständiga  bestämmelserna  rö- 
rande omröstning  vid  kallelse  av 
F.  till  kyrkoherdetjänst  äro  enl. 
§  28  i  lagen  ang.  tillsättning  av 
prästerliga  tjänster  9  dec.  1910 
följande :  Har  vid  frågodag  en  1. 
flera  föreslagits  till  F.,  blir  den 
kallad,  som  erhållit  högsta  röste- 
talet, vmder  förutsättning  att  vid 
samma  omröstning  deras  röster, 
som  icke  önska  kallelse  av  F.,  ej 
uppgå  till  hälften  av  de  avgivna 
rösterna,  samt  röstsiffran  för  den 
av  de  föreslagna,  som  erhållit 
högsta  röstetalet,  ej  understiger 
20  och  antingen  uppgår  till  minst 
Vs  av  samtliga  i  den  justerade 
vallängden  upptagna  röstberät- 
tigade 1.  utgör  minst  300. 

*Fjäre  och  Viske  omfattar 
pastoraten  Tölö,  Lindome  och 
Älvsåker;  Valida  och  Släp;  On- 
sala;  Kungsbacka  och  Hanhals; 
Fjärås   och   Förlanda;    ölmevalla 


FLAGG  K  AR  T  A 

(H  efter  statsiiamnet   —   handclstlagga,    S    =    statsflagga,    ö    =    örlogsflagga.) 


Afghanistan 


Albanien    H 


Bulgarien  Ö 


Irländstca  fristaten 


Jugoslavien  Ö 


Newfoundland 


Ryssland  iSSSR]   H 


Ryssland  (SSSR)  Ö 


San  Marino  S 
(H    ulan   vapen) 


S 


E£B 


Storbritannien 

(»Uluc  Knsign») 

Bonniers  Konversations  Lexikon.  Suppl. 


Sydafrikanska  unionen 


Vatikanstaden 


773 


Fjärestad — Flankera 


774 


■^f«»>*«*t*«*<»«»W5»'a'tf»tg«*''^ia»i>«j^a»a^j*itfa*a^^  'iJ^^ii^iJ*^*^" 


Flamberg. 


och  Landa;  Frillesås,  Gällinge 
och  Idala;  Värö  och  Stråvalla; 
Veddige,  Ås  och  Sällstorp. 

*Fjärestad.  Sedan  1929  bilda 
Båislöv,  F.,  Frillestad  och  Välluv 
ett  pastorat. 

*Fjärran  Österns  republik  in- 
går sedan  1922  i  RSFSR  som 
Fjärian  österns  område 
(2,718,955  kvkm.,  1,625,000  inv. 
1926).  Området,  som  omfattar 
förutvarande  guvernementen 

A.mur,  Trans-Bajkalien,  Kamt- 
jatka  och  Primorsk  (inkl.  ön 
Sahalins  n.  del),  indelas  f.  n.  i  9 
kretsar.  Huvudstad  är  Habarovsk. 

Fjärrestad,  annan  form  för 
Fjärestad. 

*Fjärrverkan.  Enl.  relativi- 
tetsteorin  (jfr  d.  o.  sp.  971  ff.)  an- 
ses ej  heller  gravitationen  som  F. 

Flaamsdalen  [flå'ms-],  se 
Flåmsdalen.   Suppl. 

Flacktryck,  detsamma  som 
plantryck  (se  Reproduk- 
tionsmetoder  sp.   1024). 

*Flagga.  F.  i  schau:  endast 
symmetriska  flaggor  hopbindas 
på  mitten;  osymmetriska  hissas 
upp  och  ned.  Jfr  Halv  stång. 
Jfr  Befälstecken,  även 
Suppl.  —  Sedan  huvudarbetet 
utkom,  ha  ändringar  vidtagits 
betr.  följande  flaggor  (se  bilaga)  : 
Rysslands  (SSSR)  H,  Salvadors, 
Spaniens  H  samt  Sydafrikanska 
unionens.  Bilagan  upptar  vidare 
några  flaggor  av  äldre  datum, 
som  av  utrymmesskäl  ej  erhållit 
plats  i  huvudarbetet.  Irländska 
fristatens,  Jugoslaviens  och 
Siarns  F.  återges  dessutom  i  kor- 
rigerat skick.  Albaniens  i  huvud- 


arbetet återgivna  flagga  begag- 
nas nu  som  statsflagga.  Vid  sidan 
av  Storbritanniens  i  huvudarbe- 
tet upptagna  handels-  och  örlogs- 
flaggor, resp.  "Red  Ensign"  och 
"VVhite  Ensign",  finnes  även  den 
här  återgivna  "Blue  Ensign",  som 
föres  av  fartyg  tillhörande  flot- 
tans reserv,  av  fartyg  i  statens 
tjänst  ipublic  service)  utom  ör- 
logsflottan, och  av  vissa  jakt- 
klubbar. 

*Flaggunderofficer  är  numera 
även  högsta  tjänstegraden  för  un- 
derofficer vid  kustartilleriet. 

Flamberg  1.  flammad  klinga 
kallas  värjklingor  med  vågfor- 
migt  smidd  egg;  förekommo  på 
1500-  och  1600-t. 

Flamländsk  användes  som 
beteckning  dels  (i  egentlig  bemär- 
kelse) för  språkliga  och  andra 
kulturföreteelser,  som  hänföra  sig 
till  flamländarna  (se  d.  o.  och 
Flamländska  språket 

och  litteraturen),  dels 
(i  vidsträckt  bemärkelse)  för  vad 
som  hänför  sig  till  s.  Nederlän- 
derna under  tiden  1579—1830 
(jfr  Nederländsk). 

*Flammarion,  C  a  m  i  1 1  e,  av- 
led 1925. 

Flamsk,  annan  form  för  flam- 
ländsk  (se  d.  o.  Suppl.). 

*Flandern.  Den  till  Belgien  hö- 
rande huvuddelen  av  F.  bildar 
prov.  Väst-Flandern  och  öst-Flan- 
dern (se  dessa  ord).  De  franska 
och  liolländska  delarna  ingå  i 
dep.  Nord,  resp.  prov.  Zeeland. 

Flankera  [-ke'ra]  (jfr 

Flank),  betäcka  1.  begränsa  på 
sidan ;   beskjuta  från  sidan. 


775 


Flash  spectrum — Flettner-roder 


776 


Flash  spectrum  [flaesj  8pe'kk- 
trem]  (eng.,  hastigt  framlysande 
spektrum),  se  Solen  sp.  1160. 

*Flatholmen  är  beläget  v.  (ej 
ö.)  om  Tjörn. 

Flavonföreningar,  organiska 
föreningar,  av  vilka  en  del  före- 
komma i  vissa  växter,  antingen 
som  fria  gula  färgämnen,  t.  ex. 
gulliolts,  1.  som  glykosider,  t.  ex. 
kvercetin  (se  K  v  e  r  c  i  t  r  i  n) . 

*Flecker,  J.  E.  Eassan  uppför- 
des i  Sthlm  1925. 

Fleetwood  [fli'tood],  stad  i 
Lancashire,  v.  England,  på  en 
halvö  invid  Morecambe  Bay,  en 
vik  av  Irländska  sjön.  Viktig 
fiskehamn.  19,000  inv.  (1921). 

*Flegma.  —  Flegmatisk, 
jfr  även  Temperament. 

Flegreiska  fälten  (ital.  Cam- 
pl  flcgrei),  annan  form  för 
Phlegreiska  fälten. 

*Fleming.  8.  Herman  F. 
lämnade  1924  F.  K. 

Fleming  [fle'mming],  John, 
f.  1849,  engelsk  fysiker  och  ingen- 
jör, prof.  i  London  1885—1926, 
har  utfört  många  arbeten  inom 
elektroteknik,  spec.  högfrekvens- 
teknik,  och  konstruerat  den  första 
glödkatoddetektorn. 

*Flen.  2.  F.  är  knutpunkt  vid 
Västra  stambanan  och  Oxelösund 
— -F. — -Västmanlands  järnväg. 

Betydande  handels-  och  industri- 
ort (a.  b.  Ollens  tröskmaskinfa- 
brik,  snickerifabriker  m.  m.).  Vid 
F.  finnes  länslasarett. 

*Flenninge.  Sedan  1927  skri- 
ves   F.   officiellt   F  1  e  n  i  n  g  e. 

*Flensburg.  2.  Nils  F.  avled 
1926. 

Flenört,  8cropliula'ria  nodo'sa 
(fam.  Scrophularia'c€ae) ,  ört  med 
gröna  och  bruna,  illaluktande 
blommor,  tvåläppiga  med  nästan 
klotrund  pip.  Rätt  allmän  på 
skuggiga  och  fuktiga  ställen. 
Blommar   på   högsommaren. 


Flerfasström,  system  av  växel- 
strömmar, i  vilka  flera,  sinsemel- 
lan fasförskjutna  elektromotoris- 
ka  krafter  av  samma  frekvens 
alstra  lika  många  sinsemellan 
fasförskjutna  strömmar  (se 
Elektrisk  ström).  Ojäm- 
förligt vanligast  är  trefasström- 
men; F.  med  högie  fastal  sakna 
i    allm.    praktisk   betydelse. 

Flerkropparsproblemet,  se 
S  t  ö  r  i  n  g  a  r. 

Flerohopp,  glasbruk  (tidigare 
järnbruk)  i  Madesjö  skn,  Kalmar 
1.  Äg.  F:s  bruks  a.  b.,  grundat 
1908;  arrenderas  av  Anglo  Swe- 
dish  glassworks  a.  b.  Namnet  är 
bildat  av  begynnelsebokstäverna  i 
anläggarnas  namn :  Fleetwood, 
Kothlieb,  Hoppenstedt. 

*de  Flers,  Robert,  avled 
1927.  Han  blev  led.  av  Fr.  akad. 
1920  (ej  1921).  Bland  hans  sena- 
re, tills,  med  F.  de  Croisset  skriv- 
na, komedier  märkes  även  Les  vig- 
nes  du  seigneur  (1923;  Herrans 
vingård,  uppf.  i  Sthlm  1924). 

Flertydig,  se  Funktion. 

*Flesch,  Carl,  verkar  sedan 
1924  som  lärare  i  Philadelphia. 

Fletcher  [fle'ttja],  sir  Laza- 
rus,  f.  1854,  d.  1921,  engelsk 
mineralog,  1909 — 19  chef  för  Bri- 
tish  Museum  of  Natural  Histoi-y. 
Utgav  arbeten  i  mineralogi  och 
kristallografi  samt  om  meteoriter. 

Fle'ttner,  Anton,  f.  1885, 
tysk  ingenjör,  uppfinnare  av  ro- 
torfartyget  och  Flettner-rodret. 

Fle'ttner-roder,  ett  av  A. 
Flettner  uppfunnet  roder  för  vat- 
ten- och  luftfartyg,  kännetecknat 
av  ett  mindre  hjälproder,  vrid- 
bart  lagrat  vid  huvudrodrets  bak- 
kant 1.  ock  vid  ett  par  bakåtrik- 
tade  armar,  utgående  från  huvud- 
rodret. Då  hjälprodret  medelst 
styrratten  vrides  åt  ena  sidan, 
vi-ider  trycket  mot  hjälprodret 
huvudrodret  åt  andra  sidan,  tills 


777 


Flickan  i  det  gröna — Florida 


778 


momenten  kring  huvudrodrets 
axel  av  de  motsatt  riktade  tryc- 
ken mot  de  båda  rodren  balansera 
varandra.  Som  hävarmen  för 
trycket  mot  hjälprodret  är  betyd- 
ligt större  än  hävarmen  för  tryc- 
ket mot  huvixdrodret,  är  det  se- 
nare trycket  då  betydligt  större 
än  trycket  mot  hjälprodret,  var- 
för trycket  mot  hnvudrodret  be- 
stämmer fartygets  kursändring. 
Fördelen  med  F.  är,  att  man  med 
en  ringa  styrkraft  kan  åstadkom- 
ma en  stor  roderverkan. 

Flickan  i  det  gröna,  se  N  i  - 
g  e  1 1  a. 

Flims,  luftkurort  i  kantonen 
Graubiinden,  Schweiz,  belägen 
1,100  m.  ö.  h.  nära  Vorder-Rhein. 
1,000  inv.  —  Strax  s.  om  F.  ligger 
orten  W  a  1  d  h  a  ii  s  med  kuran- 
stalt och  många  hotell. 

Flinders-Petrie  [fli'nnd8§  pi'- 
tri],  se  P  e  t  r  i  e. 

Flink,  G  u  s  t  a  f,  f.  1849,  mine- 
ralog, folkskollärare.  F.  besökte 
Island  1883  (med  A.  E.  Norden- 
skiöld) och  1893  samt  Grönland 
1897.  1905—16  assistent  vid 
Riksmuseets  mineralogiska  av- 
delning, har  F.  utgivit  ett  stort 
antal  skrifter  i  mineralogi  och 
har  särskilt  behandlat  svenska 
mineral,  under  senare  år  framför 
allt  sådana  från  Långbans  gru- 
vor. 

*Flint.  3.  F.,  som  till  följd  av 
den  alltmer  betydande  automobil- 
industiin  snabbt  utvecklas,  hade 
1928  149,000  inv. 

Flintshire,  se  Flint  1. 

Flis,  se  Trämassa  sp.  1442. 

Flitiga  Lisa,  namn  dels  på  7m- 
pa'tiens  balsa'mina  (se  Impa- 
tiens),  dels  på  småblommiga, 
ljusröda  former  av  Bcgo'nia. 

Floby,  municipalsamhälle  (se- 
dan 1923)  i  Floby  och  Sörby 
socknar,  Skarab.  1.,  v.  om  Falkö- 


ping. Station  vid  Västra  stamba- 
nan. 390  inv.   (1928). 

Flocksört,  detsamma  som 
hampf locks  (se  E  u  p  a  t  o  r  i  u  m) . 

Floconné  [ne']  (fr.,  av  flocon, 
tofs) ,  se  Samme  t. 

*Floda.  1.  Kaggska  gravkoret 
uppfördes  efter  ritningar  av  Erik 
Dahlbergh. 

*Flodin,  Karl,  avled   1925. 

*Flodman,   G.   F.,  avled   1925. 

*Flodmark,  Johan,  avled 
1927. 

*Flor,  se  även  Ruggning. 
Tccclil.  och  S  p  i  n  n  i  n  g  sp.  1319. 

*Florens  hade  1928  278,000  inv. 
Universitetet,  som  tidigare  be- 
nämnts Istituto  di  studio  superio- 
ri  etc,  utvidgades  1924  till  att 
omfatta  4  fakulteter  och  erhöll 
rang  av  statsuniversitet.  I  Uffi- 
zierna  är  även  stort  statsarkiv  in- 
rymt. —  F.  är  av  vikt  som  han- 
dels- och  industristad.  Förutom 
konsthantverk  samt  handel  med 
konstalster  och  antikviteter  mär- 
kes textil-  och  tobaksindustri. 

Florenz  [flå'rents],  Karl,  f. 
1865,  tysk  japanolog,  prof.  i  tysk 
litteratur  och  jämförande  språk- 
vetenskap i  Tokyo  1891—99, 
prof.  i  .Japans  språk  och  kultur  i 
Hamburg  1914.  F.  har  främst  stu- 
derat den  forn japanska  littera- 
turen och  kultuien;  mest  känd  är 
han  genom  sin  Geschichte  der  ja- 
pnnischen  Litteratur   (1906). 

Flore'ttben,  rudiment  av  två 
tår  på  baksidan  av  hästens  sken- 
ben  (i  veter.  bet.). 

*  Florida,  som  utvecklas  syn- 
nerligen hastigt,  hade  1928  enl. 
uppskattning  1,411.000  inv.  Vid 
F:s  folkräkning  1925  var  invånar- 
antalet 1.264,000,  därav  855,000 
vita,  402.000  negrer  samt  7,000 
asiater  och  indianer  m.  fl. ;  av  be- 
folkningen bodde  45  %  i  städerna. 
I  F.  finnas  många  betydande  bad- 
orter,   bl.    a.    Miarni    och    Palm 


779 


Florområden — Flygning 


780 


Beach.  Bland  näringarna  märkes 
även  fiske  av  ostron  och  svamp 
m.  m.,  vilket  årligen  inbringar  c:a 
14  mill.  dollar.  Pensacola  är  en 
viktig  fiskmarknad.  Järnvägar- 
nas längd  var  192G  9,250  km. 

Florområden,  se  Växtgeo- 
grafi sp.  129S  f. 

Flo'rö,  ladested  i  Sogn  og  Fjor- 
dane  fylke,  s.v.  Norge,  på  den  lilla 
Brandsöen.  Fiske  och  handel  med 
fisk.  1,500  inv.   (1927). 

Flottsund,  ort  vid  Fyrisåns  ut- 
lopp i  Ekoln,  med  sommarvillor 
och  värdshus.  Sedan  1928  spår- 
vägsförbindelse med  Uppsala. 

Flu'ctuat  nec  me'rgitur,  lat., 
"det  vräkes  (av  vågorna)  men 
sjunker  ej",  staden  Paris  val- 
språk, ingående  som  devis  under 
skeppet    i   dess    vapen. 

Fluid  ounce,  Fluid  drachm 
[flo'id  aons,  drsemm],  rymdmått, 
se  Storbritannien  sp.  35. 
De  användas  även  i  För.  Stat.  och 
äro  där  3,7,  resp.  29,6  kbcm. 

*Flundre,  Väne  och  Bjärke 
domsaga  utgör  ett  tingslag. 

Fluori'der,  se  Fluor  sp.  173. 

Fluori'tsystem,  se  Mikro- 
skop sp.  45. 

Flushdäckat  fartyg  [flasj-] 
(av  eng.  flush,  jämn,  i  samma 
plan ),  se  Handelsfartyg  sp. 
402. 

Flushing,  se  V  1  i  s  s  i  n  g  e  n. 

*Flusspat.  Klar  F.  användes 
il  ven  i  optiska  instrument  (se 
Spektrum  sp.  1280). 

FIuxio'nskaIkyl  (av  lat.  flu'c- 
tio,  flytande,  flöde) .  se  N  e  w  t  o  n. 

FIU'elen,  by  i  kantonen  Uri, 
Schweiz,  med  hamn  vid  Vierwald- 
stättersjön.  Ändpunkt  för  ång- 
båtslinje från  Luzern ;  station 
vid  Gotthardbanan.   1,000  inv. 

*FIygbomber  konstrueras  nu- 
mera även  för  att  ev.  komma  till 
användning  för  gasbeläggning  av 
städer,  större  orter  m.  m. 


*Flygdepåfartyg  kallas  även 
h  a  n  g  a  r  f  a  r  t  y  g.  Största  mo- 
derna F.  föra  intill  70—80  flyg- 
plan omboi-d.  Utvecklingen  synes 
dock  tendera  till  minskning  av 
storleken  (för  t.  ex.  30 — 40  flyg- 
plan) och  ökning  av  antalet  F.  Se 
även  Washingtonkonfe- 
rensen sp.  447. 

*Flygfotografi.  F.  har  på 
senast*  tid  utvecklats  särskilt 
genom  att  film  alltmera  ersätter 
glasplåtar,  sedan  filmen  kunnat 
framställas  med  jämn  och  ringa 
krympning,  särskilda,  automa- 
tiska kameror  (seriefilm- 
kameror) utbildats,  varigenom 
en  flygning  kan  bättre  utnyttjas, 
och  genom  att  apparater  för  kon- 
tinuerlig framkallning  och  kopie- 
ring konstruerats. 

a.  b.  Flygindustri,  Limhamn, 
grundat  1925,  tillverkar  flygplan 
(såväl  kommersiella  som  krigs- 
flygplan) efter  licens  av  prof. 
Junkers.  Aktiekapital  450,000  kr. 
C:a  135  arbetare. 

*Flygning.  De  viktigaste  lång- 
färdeina  med  flygplan  sedan  1923 
(om  luftskeppsfärder  se  Ecke- 
n  e  r.  Suppl.)   äro  följande: 

1024  6/-1 — 28/9.  Amerikanska  militiirfly- 
garna  L.  Smith  (f.  1892) 
och  E.  Nelson  (f.  18&S) 
flyga  jorden  runt  (se 
Värlflsomflygning). 

1925  21/4—7/10.  Italienske  flygaren 
markis  de  Pinedo  flyger 
Sesto  Calende  (Italien) — 
Ntelbniirne  —  Tokyo  —  Rom 
(öO.OOO  km.)  med  en  Sa- 
voia-flygbät. 

1026  30/(j — 1/10.  Engelske  flygaren  sir 
Alan  Cobham  (se  d.  o. 
Suppl.)  flyger  London 
—  Calcutta  —  Melbourne  — 
Port  Darwin — London 

(c:a  28,000  km.). 
„  11/6 — 18/6.  Franske  flygaren  Pel- 
letier  d'Oisy  flyger  Paris 
—Peking  (9.780  km.). 
„  28/10 — 29/10.  Franska  flygarna 
Costes  och  Rignot  flyga 
Paris — Djask  (s.  Per- 
sien), 5,42.5  km.  på  32 
tmi. 


781 


Flygning 


782 


Karta  över  Atlantflygningrar, 


1927  8/2 — 16/5.  Italienske  flygaren  mar- 
kis de  Pinedo  flyger  Sesto 
Calende — Dakar — Pernam- 
buco — Buenos  Aires — New 
Orleans — New  York — Chi- 
cago— Trepassy — Azorerna 
—Rom  (41,300  km.)  med 
en    Savoia-flygbåt. 

„  20/5 — 21/5.  Amerikanske  flygaren 
Charles  Lindbergh  (se  d. 
o.  Suppl.)  flyger  New 
York — Paris,  5,800  km.  på 
33,5  tim.,  med  ett  Ryan- 
monoplan  med  en  200  HK 
Wriglit    Whirlwind-motor. 

„  4/6 — 6/6.  Amerikanske  flygaren 
Clarence  Duncan  Chara- 
berlin  (f.  1893)  med  ame- 
rikanen C.  A.  Levine  som 
passagerare  flyger  New 
York — Helfta  vid  Eislebeu 
(Tyskland),  6,294  km.  pä 
43  tim.,  med  ett  Bellanca- 
monoplan  med  200  HK 
Wright    Whirlwind-motor. 

,,  28/6 — 29/6.  Amerikanska  flygarna 
Maitland  och  Hegenberger 
flyga  Kalifornien — Ha- 
waii, 3,800  km.  på  26 
tim.,  med  ett  Fokker- 
landflygplan  med  tre 
Whirlwind-motorer. 

,,  29/6 — 1/7.  Amerikanska  flygarna  R. 
Byrd  (se  d.  o.  Suppl.)  och 
Bert  Acosta  med  två  pas- 
sagerare flyga  New  York 
— Ver-siir-Mer  (Frank- 

rike), c:a  5,600  km.  på  nå- 


got över  40  tim.,  med  ett 
Fokker-landflygplan  med 
tre  Whirlwind-motorer. 
1927  13/7—14/7.  Amerikanska  fl.vgarna 
Smith  och  Bronte  flyga 
Kalifornien — Hawaii  på 
25,5  tim.  med  ett  land- 
flygplan med  en  Whirl- 
wind-motor. 

,,  10/8.  Amerikanska  flygarna  Goebel 
och  Davis  flyga  Kalifor- 
nien— Hawaii  med  land- 
flygplan med  en  Whirl- 
wind-motor. 

,,  ,,  Amerikanska  flygarna  Jensen 
och  Schulten  flyga  Kali- 
fornien— Hawaii  på  land- 
flygplan med  en  AVhlrl- 
wind-motor. 

,,  24/8 — 11/9.  Amerikanska  flygarna 
Edward  F.  Schlee  och  Wil- 
liam S.  Broek  flyga  med 
ett  Stinzon-Detroit-niono- 
plan  med  220  HK  Whirl- 
wind-motor från  Detroit 
över  New  York,  Harbour 
Grace  (Newfoundland), 
Croydon,  Miinchen.  Bel- 
grad, Konstantinopel,  Bag- 
dad, Bender  Abbas,  Ka- 
rachi,  .\llahabad,  Calcut- 
ta, Rangoon.  Hanoi, 
Shanghai  till  Tokyo  samt 
(senare)  frän  San  Fran- 
cisco till  Detroit,  sam- 
manlagt c:a   25,500  km. 

,,  1/9 — 27/9.  Engelske  flygaren  Bent- 
ley    flyger     London — Kap- 


783 


Flygning 


784 


staden,  13,000  km.  i>ä  27 
dagar  med  ett  Moth- 
sportplan  med  CO  HK 
motor. 
19'J7  1/10—28/10.  Holliindske  flygnren 
Koppen  flyger  Amsterdam 
—  Batavia  —  Amsterdam, 
omkr.  28,000  km.  på  28 
dagar,  med  ett  Fokker- 
trafikfl.vgplan. 

,,  10/10—14/4  1928.  Franska  flygarna 
Costes  oeh  Le  Brix  flyga 
Paris  —  Senegal  —  Natal  — 
Buenos  Aires — Panama — 
Mexiko  —  Washington  — 
New  York — Chicago — San 
Francisco  och  Tokyo- 
Calcutta — Paris.  omkr. 
58,400  km.,  med  ett  och 
samma  Breguet-landflyg- 
plan,  med  Hispano-Suiza- 
motor. 
1928  7/2 — 27/2.  Engelske  flygaren  Bert 
Hinkler  flyger  London — 
Calcutta  —  Singapore  — 
Melbourne  —  Bundaherg 
(Australien),  20,100  km., 
med  ett  Avro-sportfl.vg- 
plan  med  80  HK  Cirrus- 
motor. 

,,  9/3 — 30/4.  Engelskan  Lady  Bailey 
flyger  London — Kapsta- 
den, 13,000  km.,  med  ett 
Moth -sport  fl.Tgplan. 

„  12/4—13/4.  Tyske  fl.vgaren  Her- 
mann  Köhl  (f.  1S88)  med 
tysken  frih.  Gunther  v. 
Hunefeld  (f.  1892.  d. 
1929)  och  irländaren  Fitz- 
maurice  som  passagerare 
flyger  BaUionnel  (Irland) 
— Greenl.v  Island  (Kana- 
da), 3,100  km.  på  36,5 
tim.,  med  ett  Junkers- 
landflygplan  med  280  HK 
Junkers-motor.  Denna 

flygning  är  den  första 
oavbrutna  F.  i  västlig 
riktning   över    Atlanten. 

,,  14/4 — 15/4.  Den  norskfödde  flyga- 
ren Ben  Eielson  och  polar- 
forskaren sir  H.  Wilkins 
(se  d.  o.  2,  även  Suppl.  l 
flyga  från  Point  Bar- 
row  i  Alaska  till  Spets- 
bergen. 3.500  km.  pä  20.5 
tim.  Temperaturen  sjöniv 
stundom  ända  ned  till 
— 46°  C.  Flygplanet  var 
ett  amerikanskt  Lockheed- 
monoplan  med  220  HK 
Wright    Whirlwind-motor. 

,,  31/5 — ^9/6.  Amerikanske  flygaren 
Kingsford  Smith  flyger 
San  Francisco — Honoluln 
^-    Fljiöarna    —    Brisbane 


(Australien),  12,500  km. 
1  tre  etapper  på  samman- 
lagt 81  tim.  och  7  min., 
med  ett  Fokker-landflyg- 
plan  med  tre  Whirlwind- 
motorer. 

1928  17/6—18/6.     Amerikanske    flygaren 

Wilmer  Stultz  med  miss 
Amalia  Earhart  som  pas- 
sagerare flyger  Trepassey 
(Newfoundland)  —  Burry 
Port  (Wales),  3,200  km. 
på  c:a  22,5  tim.,  med  ett 
tremotorigt  Fokker-sjö- 
flygplan.  Miss  Earhart  är 
den  första  kvinna,  som 
luftledes  färdats  Amerika 
— Europa. 
,,  3/7 — 5/7.  Italienska  flygarna  Artu- 
ro  Ferrarin  och  Carlo  del 
Prete  (f.  1897,  d.  1928) 
flyga  Rom — Natal  (Syd- 
Amerika)  utan  mellan- 
landning, 7,188  km.  på  49 
tim.  och  19  min.,  med  ett 
Savoia-landflysnilan  med 
en   550    HK    Fiat-motor. 

1929  13/6—14/6.    Franska   fl.vgarna   As- 

solant,  Lefévre  och  Lotti 
samt  en  passagerare  flyga 
från  Old  Orchard  (Maine, 
För.  Stat.)  till  Comillas 
(Spaniens  n.  kust)  på  28 
tim.   och  40  min. 

Hastighets-  och  höjdrekorden  ha 
undergått  en  ständig  stegring. 
F.  n.  utgör  hastighetsrekordet  på 
kort  bana  512  km.  776  m.  per 
tim.  och  innehas  (sedan  '%  1928) 
av  italienaren  major  M  a  r  i  o  de 
Bernardi  på  Macchi-sjöflyg- 
plan  med  1,000  HK  Fiat-motor. 
Hastighetsrekordet  på  100  km. 
lång  bana  är  456  km.  522  m.  per 
tim.  och  innehas  (sedan  -*/9  1927) 
av  engelsmannen  löjtnant  S.  il. 
Webster  på  ett  Supermarine- 
sjöflygplan  med  1,000  HK  Na- 
pier-motor.  Höjdrekordet  utgör 
12,739  m.  och  innehas  (sedan  "Vs 
1929)  av  tyske  flygaren  Willy 
Xeuenhofer  på  ett  Junkers-mono- 
plan  W.  34  med  420  HK  Bristol- 
Jiipiter-motor.  Längsta  flugna 
distans  utan  mellanlandning  är 
7,666  km.  616  m.,  och  rekordet 
innehas  (sedan  "/j — -/»  1928)  av 
italienarna    A.    Ferrarin   och 


785 


Flyglamhet— Flåtta 


786 


C.  del  P  r  e  t  e  på  Savoia-ÄIar- 
chetti-landflygplan  med  550  HK 
Fiat-motor.  Längsta  flygtid  utan 
bränslepåfyllning  är  65  tim.  25 
min.,  och  rekordet  innehas  (V, 
—V,  1928)  av  tyskarna  J.  R  i - 
s  t  i  c  s  och  W.  Z  i  m  m  e  r  m  a  n  n 
på  Junkers-monoplan  med  280 
HK  Junkei-s-motor. 

Flyglamhet,   se   Majs  j  ii  k  a. 

Flygskola,  flygplats  med  flyg- 
plan och  instruktörer,  vid  vilken 
praktisk  utbildning  av  flygare 
bedrives.  Utbildningen  sker  nu- 
mera i  flygplan  med  s.  k.  dubbel- 
kommando. Lärarens  och  elevens 
styranordningar  äro  samman- 
kopplade, och  utbildningen  börjar 
därmed,  att  eleven  på  sina  styr- 
anordningar följer  med  lärarens 
manövrer.  Så  småningom  överta- 
ger eleven  själv  styrningen,  att 
börja  med  vmder  lärarens  kon- 
troll, till  slut  ensam.  — •  I  Sverige 
finnes  f.  n.  en  statlig  F.,  flygvap- 
nets F.  på  Ljungbyhed,  varjämte 
a.  b.  Aeromateriel  i  Stockholm 
vintertid  brukar  bedriva  flygut- 
bildning på  isen  i  närheten  av 
Djursholm.  Vid  flygvapnets  F.  å 
Ljungbyhed,  1929  organiserad  ss. 
Flygskolekåren,  utbildas  till  fly- 
gare dels  officerare  och  underoffi- 
cerare, dels  värnpliktiga  av  kate- 
gorin "studenter  och  likställda"'. 
För  att  komma  i  fråga  för  flygut- 
bildning måste  de  senare  förbinda 
sig  att  kvarstanna  vid  vapnet  i 
två  år.  Den  första  utbildningen 
leder  efter  vissa  prov  till  allmänt 
flygförarecertifikat.  Efter  fort- 
satt utbildning  och  avläggande 
av  vissa  skärpta  prov  utnämnes 
föraren  till  "fält flygare"  1.  "ma- 
rinflygare". 

Flygstyrelsen,  se  L  u  f  t  v  a  - 
pen  sp.  838. 

Flysch,  se  Tertiärperio- 
den  sp.  985. 


*Flysta.  I  F.  finnas  många 
handelsträdgårdar. 

Flytande  färger,  se  P  o  r  s  1  i  n 
sp.  466. 

Flytande  kristaller,  m  e  s  o  - 
m  o'  r  f  a  ämnen,  anisotropa 
ämnen,  som  sakna  gitterstruktur. 
Detta  tillstånd  kan  inom  ett  visst 
temperaturområde  antagas  av  ett 
stort  antal  organiska  ämnen  med 
långsträckta  molekyler,  vilka  ge- 
nom ömsesidig  inverkan  sträva 
att  ställa  sig  parallella.  F.  upp- 
täcktes av  Otto  Lehmann,  som 
gav  dem  benämningen  F.  Denna 
är  dock  olämplig,  då  de  (t.  ex. 
tvål)  ej  behöva  vara  flytande  i 
vanlig  mening  och  skilja  sig  från 
egentliga  kristaller  däri,  att  de 
sakna  giiterstruktur.  F.  under- 
sökas vanl.  med  hjälp  av  polari- 
sationsmikroskop och  visa  sig  då 
i  vissa  fall  homogena  (optiska 
axeln  har  överallt  samma  rikt- 
ning), men  i  många  fall  varierar 
optiska  axelns  riktning  från 
punkt  till  punkt,  och  man  ser  i 
mikroskopet  egendomligt  formade 
figurer.  F.  ha  endast  undantags- 
vis plana  begränsningsytor  som 
vanliga  kristaller. 

Flytande  luft,  se  L  u  f  t,  v. 
Linde  och  Sprängämnen 
sp.  1371. 

Flytjord,  se  J  ä  s  1  e  r  a. 

*Flyttningsdag.  1833  års  lego- 
stadga  upphävdes  1926.  Generellt 
bestämda  F.  för  tjänare  förekom- 
ma numera  ej. 

Flytzon,   se  Jorden  sp.  184. 

Flåmsdalen,  Flaamsda- 
1  e  n,  dalgång  i  Norge,  c:a  17  km. 
lång,  genomfluten  av  F  I  å  m  s  - 
dalselven  och  utgörande 
fortsättning  i  s.  på  Aurlandsfjor- 
den,  en  av  Sognefjords  armar.  F. 
tillhör  Vestlandets  mest  storslag- 
na dalgångar. 

Flåtta,  annat  namn  på  fästing. 


787 


Fläckfeber — Folkbildningsarbetet 


788 


Torsten   Fogelqvist. 

*Fläckfeber,  jfr  även  Ni- 
c  o  11  e.  Suppl. 

*Flädie.  Inom  F.  ligger  F.  sta- 
tion vid  Västkustbanan  och  linjen 
Lund— Bjärred  av  Bjärred — 
Lund — Har  lösa  järnväg. 

*Fläns,  del  av  profiljärn.  Vin- 
keljärn äro  olikflänsade,  d.  v.  s. 
deras  F.  äro  olika  stora.  På  en 
I-  1.  U-balk  benämnes  delen  mellan 
F.   1  i  v. 

Flänskoppling,  detsamma  som 
skivkoppling  (se  A  x  e  1  k  o  p  p  - 
ling). 

Fläsk,  se  Kött,  Bacon. 
Suppl.  och  Svin. 

Fläskhare,  se  ill.  till  Slakt 
sp.  973—974. 

Flättring,  gammalt  namn  på 
tvåradigt  grovkorn.  Se  Korn. 

Flöde,  magnetiskt  F.,  se 
I  n  d  u  k  t  i  o  n  s  f  1  ö  d  e.  Suppl. 

*Flöit,  se  bilagan  till  Mu- 
sikinstrument. 

Flöjtskepp,  se  S  e  g  e  1  f  a  r  - 
t  y  g  sp.  346. 

Flöri'st,  annan  form  för  fleu- 
rist. 

*Foch,  Ferdinand,  avled 
1929. 


*Fogdö  omfattar  en  del  av  den 
mellan  Strängnäsfjärden  och  Sö- 
derfjärden belägna  landtungan 
F  o  g  d  ö  n. 

*Fogelberg,  B.  E.,  blev  1839 
prof.  vid  Konstakademin  men 
tjänstgjorde  aldrig  som  lärare. 

*Fogelqvist,  T  o  r  s  t  e  n,  är  se- 
dan 1925  redaktör  för  de  kulturel- 
la och  politiska  avdelningarna  i 
Dagens  Nyheter.  Han  har  utgivit 
nya  essayer  och  reseskildringar 
(Pd  resa  och  rot,  1926;  Typer  och 
tänkesätt,  1927),  präglade  som 
hela  hans  författarskap  av  frodigt 
gemyt  och  vidsynt  humanism. 

*  Fogsvans,  se  även  S  å  g  n  i  n  g 
sp.  G50. 

Foka'lplan  (av  foTcus,  se  d.  o.) 
till  ett  optiskt  system  är  ett  mot 
optiska  axeln  vinkelrätt  plan  ge- 
nom brännpunkten. 

*Folcker,  E.  G.,  avled  1926. 
Han  avgick  som  överintendent 
192.5. 

*Fole.  Sedan  1925  bilda  Väst- 
kinde,  Bro,  F.  och  Lokrume  ett 
pastorat. 

Folengo  [-lä'nggå],  Teofilo 
(urspr.  Girolamo),  f.  1492,  d. 
1544,  italiensk  skald,  benediktin- 
munk  genom  sitt  på  en  blandning 
av  latin  och  italienska  avfattade 
satiriska  epos  Macaronea  (1517; 
ny  utökad  uppl.  1521)  den  för- 
nämste representanten  för  den 
"makaroniska  poesin"  (se  d.  o.). 
*Folkare  ingår  i  Hedemora 
domsaga. 

Folkare  härads  tingslag  i 
Hedemora  domsaga,  Kopparb.  1., 
omfattar  Folkare  härad  och  Ave- 
sta stad. 

*  Folkbildningsarbetet  har,  se- 
dan huvudarbetet  utkom,  icke  un- 
dergått några  större  förändringar 
utom  i  fråga  om  folkbiblioteken 
se  Bibliotek.  Suppl.  sp.  343). 
Den  viktigaste  nyheten  är  organi- 
serandet av  s.  k.  universitetscirk- 


789 


Folke  Filbyter — Folkundervisningskommittén 


790 


lar,  i  allni.  av  universitetslärare 
ledda  studiecirklar,  i  vilka  arbe- 
tet bedrives  i  forna  av  föreläsning- 
ar av  läraren,  åtföljda  av  semina- 
riearbete av  studiecirkeldeltagar- 
na. Alltsedan  1924  har  statsan- 
slag utgått  för  dylika  studiecirk- 
lar. —  Av  The  World  Association 
for    Adult    Education    inrättades 

1927  en  svensk  sektion,  till  vilken 
alla  större  folkbildningsorganisa- 
tioner anslutit  sig. 

Folke  Filbyter,  se  Fol- 
kungaätten. 

*Folkets    Dagblad   Politiken. 

Redaktör  är  efter  en  1924  av  den 
Moskvatrogna  gruppen  inom  Sve- 
riges kommunistiska  parti  (jfr 
d.  o.)  iscensatt  kupp  K.  Kilbom. 
Genomsnittsupplagan  uppgick 

1928  till  32,000  ex. 
*Folkhögskola.     Utöver    de    i 

huvudarbetet  (tabell  sp.  256) 
nämnda  svenska  folkhögskolorna 
tillkomma  Birkagårdens  (se  d.  o.) 
folkhögskola  i  Stockholm,  grun- 
dad 1916,  Jakobsbergs  (se  d.  o.  2) 
folkhögskola,  grundad  1919,  folk- 
högskolan i  Vara  (se  d.  o.  2), 
grundad  1918,  och  Sjöviks  folk- 
högskola (se  d.  o.  Suppl.),  grun- 
dad 1926.  Uppsala  l:s  folkhög- 
skola flyttades  1926  från  Tierp 
till  Vik,  Balingsta.  Älvsborgs  l:s 
folkhögskola  flyttades  1923  från 
Herrljunga  till  Fristad.  Skara- 
borgs 1 :  s  folkhögskola  har  flyt- 
tats från  Stenstorp  till  Axvall. 

Folkpsykologi  (ty.  Yölkerpsy- 
hologie),  term,  av  sin  upj^hovs- 
man,  den  tyske  filosofen  M.  Laza- 
rus  införd  som  beteckning  för 
"folksjälen"  {Volksgeist)  1.  för 
den  i  samhälle  levande  män- 
niskans 1.  det  mänskliga  samhäl- 
lets själsliv.  Särskilt  genom 
Wundt  (se  d.  o.)  har  F.  i  våra 
dagar  erhållit  en  monumentalt 
systematisk  utformning  under 
anknytning     till    språkvetenskap, 


konsthistoria,  mytologi  och  reli- 
gionshistoria samt  moral-  och 
rättshistoria  (jfr  Psykologi 
sp.  684).  Det  ligger  i  sakens  na- 
tur, att  F.  också  har  viktiga  an- 
knytningspunkter till  antropo- 
logi, etnografi  och  etnologi  (se 
dessa  ord ) . 

♦Folkskola.  Fortsätt- 
ni  n  g  s  s  k  o  1  a  n  (sp.  290  f.) 
är  genomförd  som  obligatorisk 
fr.  o.  m.  1927.  Den  kan  nu- 
mera anordnas  även  med  ettårig 
kurs,  därest  den  grundas  på  sju- 
årig folkskola  1.  på  ettårig  folk- 
skolas högre  avdelning.  Är  F., 
på  vilken  fortsättningsskola  grun- 
das, heltidsläsande,  får  undervis- 
ningstiden i  ettårig  fortsättnings- 
skola inskränkas  till  lägst  180 
timmar,  under  villkor  att  den 
lärokurs,  som  skall  genomgås  un- 
der tvåårig  fortsättningsskolas 
första  år,  ingått  i  lärokursen  för 
folkskolans  sjunde  klass,  resp. 
folkskolans  högre  avdelning.  Är 
F.  halvtidsläsande,  skall  ettårig 
fortsättningsskola  omfatta  minst 
360  timmar  och  upptaga  hela  den 
för  tvåårig  fortsättningsskola  av- 
sedda kursen. 

Folkteatern.  1.  F.  i  Sthlm 
uppfördes  1856  och  kallades  till 
1887  Teatern  vid  Ladugårdslands- 
torg. Bland  dess  senare  innehava- 
re märkas  J.  Strömberg  (1895 — 
1914),  dennes  änka  Fanny  Ström- 
berg, F.  Hedlund  och  (från  1927) 
R.  Eyberg.  F.  har  företrädesvis 
odlat  folkskådespelet  och  på  se- 
nare tid  revyn.  —  2.  F.  i  Göte- 
borg, revyteater,  belägen  på  Lo- 
rensbergsområdet. 

Folkundervisningskommittén, 
först  benänmd  seminariekommit- 
tén, i  verksamhet  1906 — 14,  har 
utarbetat  ett  flertal  betydelse- 
fulla förslag  ang.  folkundervis- 
ningen, vilka  sedan  i  nästan  oför- 
ändrad   form    blivit    genomförda. 


791 


Folla — Formtal 


792 


De  föinilmsta  av  dessa  förslag 
avse  Skolöverstyrelsen,  folkskole- 
seminarierna (se  dessa  ord),  folk- 
skolinspektionen,  folkskolan  och 
fortsättningsskolan  (se  Folk- 
skola, även  i  Suppl.)- 

Fo'lla,  detsamma  som  Folden- 
fjord. 

Fonden  för  svenska  hornbo- 
skaps- och  fåravelns  förädling, 
fond,  bildad  vid  stamhollände- 
riernas  och  -schäferiernas  för- 
säljning av  därför  inflytande  me- 
del. F:s  avkastning  användes  hu- 
viidsakl.  till  att  bestrida  kostna- 
derna för  avelscentrumtävlingar 
(jfr  Avel). 

Font-de-Gaume  [fåi]  do  gåml, 
bengrotta  i  dep.  Dordogne,  Frank- 
rike med  märkliga  paleolitiska 
djurmålningar  och  -ristningar  (se 
ill.  till  Bildhuggarkonst 
sp.  1490). 

Fontevrault  [fåijtavrå'],  stad 
i  dep.  Älaine-et-Loire,  v.  Frank- 
rike. I  dess  klosterkyrka  finnas 
gravmonument  över  Rikard 
Lejonhjärta  (se  ill.  till  d.  o.  sp. 
1138)   och  Henrik  II. 

Foo-chow,  annan  form  för  Fu- 
chou  (se  d.  o.,  även  Suppl.). 

Forehand-slag  [få'9h0ennd-] 
(av  eng.  forehand,  framsidan  av 
handen),  slag  i  la\vntennis,  var- 
igenom en  högerhänt  spelare  ta- 
ger en  boll  till  höger  och  en  vän- 
sterhänt  till  vänster  om  sig  själv. 
Jfr    Backhand-slag.    Suppl. 

de  Forest,  se  De  Forest. 
Suppl. 

Forest  Hills  [få'rrist],  lawn- 
tennisbanor  i  New  York,  belägna  i 
stadsdelen  Queens  på  Long  Is- 
land. En  av  världens  största  an- 
läggningar i  sitt  slag,  där  bl.  a. 
För.  Stat:s  internationella  mäs- 
terskapstävlingar äga  rum. 

*Forfar  (även  benämnt  Ang- 
u  s)  hade  1928  272,000  inv.,  därav 
175,000  i  Dundee. 


»Forli  hade  1928  58.000  inv., 
därav  c:a  25,000  i  den  egentliga 
staden. 

*Form.  Språkv.  Benämning  på 
språkets  yttre  sida,  motsatt  "in- 
nehåll", ofta  även  "betydelse" 
(jfr  d.  o.  Suppl.).  Särskilt  brukas 
termen  F.  om  de  skilda  modifika- 
tioner (genom  tillägg  1.  föränd- 
ringar), som  samma  stam  1.  ord 
kan  undergå  för  att  uttrycka  be- 
stämda betydelseskiftningar 
("böjningsformer").  Jfr  Gram- 
matik  (avd.  om  formläran). 

*  Formel.  Matem.  I  st.  f.  F.  be- 
gagnas även  termen  i  d  e  n  t  i- 
t  e'  t.  Vad  som  i  huvudarbetet  be- 
tecknats som  numerisk  ekvation 
kallas  även  numerisk  identitet, 
medan  man  med  numerisk  ekva- 
tion vanl.  menar  ekvation  utan 
obestämda  koefficienter. 

*Formell,  även:  konventionell, 
formsträng. 

*Formering.  Fys.  Behandling 
av  elektroderna  i  en  ackumulator 
med  upprepad  laddning  och  ur- 
laddning i  avsikt  att  uppdriva 
kapaciteten;  även  liknande  be- 
handling av  elektroderna  i  elek- 
trolytiska  likriktare. 

Formklass,  i  tabeller  för  upp- 
skattning av  trädstammars  ku- 
bikinnehåll det  i  procent  uttryck- 
ta förhållandet  mellan  stammens 
diameter  vid  2  olika  höjder,  vanl. 
den  ena  vid  brösthöjd.  F.  använ- 
des som  uttryck  för  stammens 
avsmalning. 

Formlindning,  se  S  c  h  a  - 
bion  lind  ning. 

*Formosa.  1.  F.  hade  1926 
4,2  mill.  inv.,  därav  196,000  japa- 
ner. S.  å.  utgjorde  exporten  av 
stenkol  1,8  mill.  ton.  Järnvägar- 
nas längd  var  1927  1,506  km.  — 
Under  F.  Ivda  Pescadores  (se 
d.  o.). 

Formtal,  vid  skogsuppskatt- 
ning förhållandet  mellan  trädets 


793 


Formträd — Forssell 


794 


volym  och  volymen  av  en  cylin- 
der med  trädets  höjd  och  dess  dia- 
meter vid  viss  höjd,  vanl.  bröst- 
höjden. Stammens  kvibikmassa  är 
produkten  av  trädets  höjd,  grund- 
yta vid  brösthöjd  och  formtalet. 

Formträd,  träd,  som  genom 
beskärning  fått  viss  från  den  na- 
turliga a\^ikande  form.  Dylik 
formning  av  träden  sker  dels  i 
dekorativt  syfte,  ss.  i  parker, 
dels  ur  nyttighetssynpunkt.  Det 
senare  gäller  fruktträdsodling  på 
spaljé  i  solfjäder-,  palmett-  1. 
kordongform  (se  Spaljé). 
Fruktträd  formas  också  till  kor- 
dong  längs  trädgårdsgångar. 

Fornander,  Axel,  f.  1876,  in- 
dustriman, överingenjör  vid  Fors- 
backa 1908 — 20,  disponent  och 
verkst.  direktör  där  1920—24, 
disp.  och  verkst.  direktör  vid  Fa- 
gersta  bruks  a.  b.  från  1924,  till- 
lika led.  av  styrelsen  för  flera  av 
de  till  Brukskoncernen  anslutna 
järnverken  och  verkst.  direktör 
för  Brukskoncernens  försäljnings 
a.  b.  F.  är  sedan  1927  e.  o.  full- 
mäktig i  Jernkontoret. 

*Fomåsa  bildar  sedan  1928 
jämte  Lönsås,  Skeppsås  och  Älve- 
stad ett  pastorat.  Inom  F.  ligger 
F.  järnvägsstation,  knutpunkt 
mellan  linjerna  Fågelsta — Linkö- 
ping och  F. — Motala  av  Mellersta 
Östergötlands  järnvägar. 

*Forsa.  1-  I  F.  ligger  Norra 
Hälsinglands  folkhögskola.  —  2. 
Sedan  1927  skrives  F.  officiellt 
F  o  r  s  s  a. 

*  Forsbacka.  Rörelsen  övertogs 
1927  av  Forsbacka  järnverks  a.  b., 
som  1929  inköptes  av  Fagersta 
bruks  a.  b. 

*Fors  bruk  ligger  vid  Fors 
station  vid  Norra  stambanan  och 
Gruvgården — Fors  järnväg. 

*Forsell.  2.  J  o  h  n  F.  fick  1928 
titeln  musices  professor. 

*Forserum.  1.  F.  bildar  sedan 


1927  ensamt  pastorat.  —  2.  F. 
har  station  vid  Södra  stambanan. 

*Forshaga.  2.  F.  är  beläget  vid 
Klarälven  och  har  station  vid 
Nordmark — Klarälvens  järnväg. 
—  A.  b.  F.  sulfitfabrik  är  dotter- 
bolag till  a.  b.  Mölnbacka-Trysil, 
i  vilket  aktiemajoriteten  innehas 
av  A/S  Borregaard,  Sarpsborg, 
Norge.  Jfr  Linoleum  a.  b. 
Forshaga.   Suppl. 

*Forshem.  Inom  F.  ligger  F:s 
järnvägsstation,  knutpunkt  mel- 
lan Västergötland— Göteborgs 
järnvägar  och  Kinnekulle — Lid- 
köpings  järnväg. 

*Forshult,  se  även  tabell  till 
Vattenkraftverk. 

*Forshuvudforsen,  se  även 
tabell  till  Vattenkraft- 
verk. 

Forsman,  Lotten,   se  Ra  a. 

*  Forsmark.  2.  Godset  har  se- 
dan 1782  ägts  inom  numera  fri- 
herrliga  ätten  af  Ugglas  och  ar- 
renderas nu  av  a.  b.  F :  s  cellulosa- 
fabrik, grundat  1927,  som  vid  F. 
driver  en  sulfatfabrik,  anlagd 
1895.  Slottet  är  uppfört  efter  rit- 
ningar av  Jean  Erik  Rehn. 

Forsmo,  järnvägsstation  i  Eds 
skn,  Västernorrl.  1.,  knutpunkt 
mellan  Stambanan  genom  övre 
Norrland  och  tvärbanau  F. — 
Hot  ing. 

Forssa.  1.  Se  Forsa  2. 
Suppl.  —  2.  Köping  i  Tavastehus 
1.,  s.v.  Finland,  med  bibana  till 
järnvägen  Åbo — Toijala.  Stor 
bomullsfabrik.   8,000  inv.    (1927). 

*Forsse,  se  även  tab.  till 
Vattenkraftverk. 

ForsselL  1.  Carl  F.,  f.  1881, 
civilingenjör,  broder  till  Gösta 
F.,  sedan  1913  prof.  i  byggnads- 
statik  vid  Tekniska  högskolan. 
F.  har  skrivit  ett  flertal  tekniskt 
vetenskapliga  avhandlingar  samt 
utfört   en  mängd  om  idérikedom 


795 


Forssell — Fortnightly  Review 


796 


Gösta  Forssell. 

vittnande  byggnad«kunstruktio- 
nei-,  bl.  a.  flera  egenartade  häng- 
broar.  —  2.  Arne  F.,  f.  1887, 
den  föreg:s  broder,  fil.  d:r,  publi- 
cist, politiker.  F.  var  1918—21 
red.  för  Göteborgs  Dagblad.  Led. 
av  A.  K.  1919—20  och  sedan  1925, 
är  han  sedan  1927  ordf.  i  Sveriges 
nationella  ungdomsförbund  och 
räknas  som  en  av  den  yngre 
högerns  ledande  krafter.  —  3. 
Nils  F.,  f.  1889,  de  föreg:s  bro- 
der, historiker,  fil.  lic.,  lärare  vid 
högre  folkskolan  för  teknisk  ut- 
bildning i  Sthlm  1926.  F.  är 
en  framstående  kännare  av  Karl 
Johanstidens  historia.  Bland  hans 
arbeten  märkas  Fouché  (1925) 
samt  en  framställning  av  tiden 
1815 — 48  i  samlingsverket  Lind- 
blads världshistoria. 

*  Forssell.  4.  G  ö  s  t  a  F.  var  en 
av  ledarna  för  organiserandet  av 
jubileumsinsamlingen  för  kräft- 
sjukdomarnas  bekämpande  1928 
och  var  s.  å.  president  vid  inter- 
nationella radiologkongressen  i 
Stockholm. 

*Forssman,  John,  är  sedan 
1927     även     sjukhusdirektör    vid 


iSIalniöhus     l:s     sjukvårdsinrätt- 
ningar i  Lund. 

*Forssner.  1.  Hjalmar  F. 
(broder  till  Tom  F.)  länmade 
1927    rcktoratet   vid   Karol.    inst. 

*  Forsstrand,  Carl,  avled 
1928. 

Först,  stad  i  prov.  Branden- 
burg,  Preussen,  belägen  i  Nieder- 
Lausitz  vid  floden  Neisse.  Textil- 
industri. I  närheten  brunkolsgiui- 
vor.  36,000  in  v.   (1925). 

*Forster.  2.  Lord  F.  avgick 
1925  som  generalguvernör  över 
Australiska   statsförbundet. 

Forster  [få'st3],  Edward 
]\I  o  r  g  a  n,  f .  1879,  engelsk  för- 
fattare. Bland  F:s  romaner  mär- 
kes främst  A  passage  to  India 
(1924;  En  färd  till  Indien,  1925), 
en  inträngande  studie  i  indiska 
förhållanden  och  indisk  menta- 
litet. 

Forsteri't,   se  O  1  i  v  i  n. 

Forsy'thia,  växtsläkte  (fam. 
Olea'ccae).  F.  suspe'tisa  är  en 
buske,  härstammande  från  öst- 
Asien,  vilken  allmänt  odlas  som 
prydnadsväxt.  Den  blommar  på 
bar  kvist  tidigt  på  våren.  Blom- 
morna äro  lysande  gula. 

Fortaleza  [-le'8fD],  C  e  a  r  å. 
huvudstad  i  staten  Cearå,  ö.  Bra- 
silien, vid  Atlanten.  God  hamn; 
livlig  handel,  främst  med  Per- 
nambuco.   79,000   inv.    (1920). 

*Fort-de-France  har  nu  43,000 
inv.  I  F.  finnes  radiostation. 

Fort  Duquesne  [får  dykä'n], 
se  P  i  1 1  s  b  u  r  g. 

*  Fortifikationen  länmar  enl. 
1925  års  försvarsordning  ej 
längre  befäl  till  flygtrupperna. 

Fo'rtis,  plur.  f  o'  r  t  e  s,  lat., 
stark  (se  Konsonanter  sp. 
1116). 

Fortnightly  Review,  The  F. 
TdhD  få'tnajtli  rivjo'].  ledande 
engelsk  tidskrift  för  kulturella 
och  politiska  frågor,  utkommande 


797 


Fortplantning — Fossila  spår 


798 


i  London  varannan  vecka.  F.  grun- 
dades 1865. 

♦Fortplantning.  Bot.  Parteno- 
genes  förekommer  stundom  även 
hos  högre  växter  (tidigare  känd 
hos  alger).  Ex.:  haploida  former 
av  tobak,  sjjikklubba  m.  fl.  arter 
(påvisade  under  senare  år),  vilka 
uppkommit  genom  utveckling 
utan  befruktning  av  äggceller, 
som  undergått  reduktionsdelning. 

♦Fortplantning  shastighet. 
Den  i  huvudarbetet  nämnda  sat- 
sen, att  de  elektromagnetiska  vå- 
gornas F.  i  vacuum  ej  kan  över- 
skridas, gäller  vid  vågi-örelser 
den  s.  k.  grupphastigheten  (se 
Undulations  mekaniken 
sp.  86)  men  ej  fashastigheten,  våg- 
ytornas (se  Vågrörelse  sp. 
1040)  hastighet.  I  ämnen  med 
anomal  dispersion  kan  brytnings- 
index för  vissa  våglängder  un- 
derstiga 1,  varvid  fashastigheten 
överstiger  men  grupphastigheten 
understiger  den  kritiska  hastig- 
heten. 

Fortuny  y  C  a' r  b  o  [-to'ni], 
M  a  r  i  a  n  o,  f.  1838,  d.  1874, 
spansk  målare,  hu^'^ldsakl.  verk- 
sam i  Rom  och  Paris,  vann  med 
sina  virtuosa  historiska  kostym- 
bilder (oftast  rokokoscener)  i  en 
bländande  ljus  kolorit  ett  snabbt 
förbleknat  världsrykte. 

*Fort  Worth  hade  1928  164,000 
inv.  I  F.  finnes  ett  universitet. 

*  Fosfor.  Om  betydelsen  av  F. 
i  järn  se  J  ä  r  n  sp.  321.  —  F.  har 
förr  haft  vidsträckt  medicinsk  an- 
vändning, spec.  som  medel  mot 
rachitis  och  osteomalaci.  Medlet 
ges  vanl.  löst  i  olja. 

*  Fosforescens.  Till  lysfärger 
brukas  även  ämnen,  som  fluor- 
escera genom  n-strålningen  från 
inblandade  radioaktiva  ämnen. 

*Fosie.  1.  F.,  som  omfattar  ett 
område  omedelbart  s.  om  Malmö, 
är  tätt  befolkat  och  har  ett  raskt 


TT 

\L.^      éä 

^^ 

Pi 

P^l 

lar^ 

K,,_  :S.1 

Jt^m.                   ^^K.^KtB0^^m 

']  '^kSsm 

Forsythia  suspensa. 

stigande  invånarantal  (0,870  inv. 
1928).  —  2.  F.  har  station  vid 
statsbanelinjen  Malmö — Trälle- 
borg.  3,850  inv.   (1928). 

*Foss,  Alexander,  avled 
1925. 

Fossila  spår,  märken  och  av- 
tryck efter  djur  i  slamstenar 
och  finkorniga  sandstenar.  F.  ha 
uppstått  som  fördjupningar  i  ett 
mjukt  sediment  vid  en  strand 
e.  d.  Vid  dessas  betäckning  med 
nytt  slam  ha  de  fyllts  igen,  och 
utfyllnaderna  framträda  nu  där- 
för i  relief  på  skiktji:ornas  un- 
dersida, sedan  vidhängande  rester 
av  underlaget  bortpreparerats.  F. 
förekomma  redan  i  algonk.  I  den 
underkambriska  sandstenen  äro 
de  ytterst  allmänna  och  träffas 
sedan  i  alla  geologiska  formatio- 
ner. Hit  räknas  vertikala  rör  av 
ScoWthus  och  Diplocrate'rioti, 
samt  horisontella  krypspår  som 
Cru.zia'na  (se  d.  o.  Suppl.),  Scoto- 
lithus,  Eo'phyton  (jfr  E  o  p  h  y  - 
tonsandsten)  m.  fl.  Många 
krypspår  ha  urspr.  beskrivits  som 
växter,  särskilt  alger  (jfr  Fu- 
koidsandsten).     Mot    slutet 


799 


Fossum  jernverk — Fotometri 


800 


Fotangel, 

av  paleozoikum  börja  F.  av  rygg- 
radsdjur uppträda  (jfr  C  h  i  r  o - 
t  e  r  i  u  m.  iSuppl.). 

Fossum  jernverk  i  Telemark 
fylke,  s.  Xorge,  var  sannolikt  Nor- 
ges äldsta  järnbruk,  när  det  ned- 
lades  på  1860-t.  Karaktärsbygg- 
ningen,  uppförd  1811 — 18,  är  ett 
av  de  förnämsta  exemplen  på 
norsk  empirearkitektur. 

*  Fosterbarn.  Genom  lagen  om 
samhällets  barnavård  6  juni  1924 
har  lagen  om  fosterbarns  vård 
1902  upphävts.  Se  vid.  B  a  r  n  - 
skydd.  Suppl. 

*Fot,  se  även  Ex  t  remite- 
te r,  sp.  1333  f..  Hålfot  och 
Muskler  sp.  393. 

Fotangel,  en  av  järn  smidd 
fyrspets,  så  sammanfogad  att, 
hur  den  än  kastades,  den  blev 
liggande  med  en  spets  rätt  upp- 
stående. Spetsarna  voro  i  allm.  3 
till  5  cm.  långa.  F.  utströddes  i 
mängd  ss.  stormhinder  mot  kaval- 
leri. Användes  redan  under  ro- 
martiden samt  i  såväl  medeltidens 
som  nyare  tidens  krigföring. 

Fotcirkel,  se  M  å  1 1  v  e  r  k  - 
tyg  sp.  498  och  ill.  till  d.  o.  sp. 
497. 

Fo'tios,  f.  1853,  d.  1925,  patri- 
ark av  Alexandria  1899.  F.  gjorde 
sig  känd  som  en  av  den  orienta- 
liska kristenhetens  främsta 
kyrkofurstar  i  nyare  tid.  Han 
ivrade   för   ett   närmande   mellan 


de  kristna  kyrkorna  och  var  en 
bemärkt  deltagare  i  ekumeniska 
mötet  i  Sthlm  1925. 

*Fotlöpning.  Ang.  rekorden  å 
de  vanligaste  distanserna  och  in- 
nehavarna därav  1928  se  tabell 
sp.  801—802. 

Fo'tocell,  fotoelektrisk 
1.  Ijuselektrisk  cell,  eva- 
kuerat kärl  med  två  elektroder, 
av  vilka  den  ena  vid  belysning 
utsänder  elektroner  (Hallwachs- 
effekt).  Kopplas  ett  batteri  i  serie 
med  en  galvanometer  till  cellen, 
så  att  den  ljuskänsliga  elektroden 
blir  negativ,  så  gör  galvanome- 
tern  vid  belysning  av  F.  ett  ut- 
slag, som  är  ett  mått  på  ljusstyr- 
kan. Den  ljuskänsliga  elektroden 
är  i  F.  för  synligt  ljus  någon 
alkalimetall,  överdiagen  med  ett 
hydridskikt.  Fylles  F.  med  en 
ädelgas  vid  lågt  tryck,  så  kan 
den  genom  F.  flytande  elektriska 
strömmen  mångdubblas  genom 
stötionisering.  F.  användes  för 
fotometri,  telegrafering  av  bil- 
der m.  m. 

*  Fotoelektriska  fenomen.  Med 
F.  menas  vanl.  endast  Hallwachs- 
effekten. 

Fotofore's  (av  grek.  fos,  ljus, 
och  fe'rem,  föra),  av  stark  be- 
strålning framkallad  rörelse  hos 
ultramikroskopiska  partiklar,  i 
riktning  från  1.  mot  ljuskällan; 
framkallas  av  strålningstryck 
och  radiometereffekt  i  samverkan. 

*Fotogrammetri.  F.  har  un- 
der senaste  år  gått  hastigt  fram- 
åt dels  genom  flygfotografins  ut- 
veckling, dels  genom  nya  metoder, 
spec.  för  omfotografering  (re- 
stitutio'n)  av  bilder  till  lod- 
bilder, bildtriangulering  (se  d.  o. 
Suppl.)  samt  stereoskopiska  me- 
toder. 

*Fotometri.  Vid  fotogra- 
fisk F.  jämför  man  den  svärt- 
ning,  som  en  till  sin  styrka  okänd 


801 


Foton — Foujita 


802 


Fotlöpning. 


Distans 

Världsrekord 

Svenskt  rekord                 1 

Herrar : 

100  m. 

10,» 

s.  (Ch.W.  Paddock,  För.  8t.,l921) 

IQ,' 

s.  (K.  Lindberg,  1906) 

200  „ 

20,6 

„  (R.  A.  Locke,  För.  Stat.,  1926) 

21,» 

„  (N.   Engdahl,    1920) 

400  „ 

47,< 

„  (W.  Spencer,  För.  Stat.,  1928) 

48,2 

„  (N.   Engdahl,   1924) 

500  „ 

Im.    3,b 

„  (0.  Peltzer,  Tyskland,    1926) 

Im 

•    4,s 

„  (A.  Svensson,  1924) 

800  „ 

1  „  50,» 

„  (8.  Martin,   Frankrike,   1928) 

1  ,. 

52,8 

„  (E.    Byléhn,  1928) 

1,000  „ 

2  „  25,8 

„  (0.  Peltzer,  Tyskland,    1927) 

2  „ 

28,. 

„  (S.  Lundgren,  1922) 

1,500  „ 

3  „  51,0 

„  (0.  Peltzer,   Tyskland,   1926) 

3  , 

51,8 

„  (E.  V^^ide,  1926) 

1  eng  mil 

4  „  10,» 

„  (P.  Nurmi,  Finland,    1923) 

4  , 

13,1 

„  (E.  Wide,   1923) 

2,000  m. 

5  „  23,» 

„(E.    Borg,  Finland,  1927) 

5  , 

26,9 

„  (E.  Wide,  1925) 

3,000  „ 

8  „  20,» 

„  (P.  Nurmi,  Finland,   1926) 

8  , 

20,8 

„  (E.  Wide,  1926) 

5,000  „ 

14  „  28,2 

„(P.   Nurmi,  Finland,  1924) 

14  , 

40,. 

„  (E.  Wide,  192.-)) 

10,000  „ 
40,200  „ 
(maraton) 

30  „     6,2 

„  (P.  Nurmi,  Finland,   1924) 

30  , 

55,2 

„  (E.  Wide,  1924) 

Världsrekord  noteras  icke 

2  t.  24  „ 

15,0 

„  (A.  Ahlgren,  1912) 

110  m. 

14,0 

8.  (Q.  8.  Weigtitman-Smith,  Syd- 

häcklöpn. 

Afrika,  1928) 

14,2 

„  (S.Pettersson,  1927) 

400  m. 

häcklöpn. 

52,u 

„  (F.  M.  Taylor,  För.  Stat.,  1928) 

52,» 

„  (S.Pettersson,  1928) 

4  X  100  m. 

«tafettl. 

40.8 

„  (Tyskland,  1928) 

42,i 

„  (1.  K.  Göta,  1928) 

4  X  400  m. 

stafettl. 

3  m.  14, 

2„(För.  Stat.,  1928) 
Damer: 

3  „ 

21,. 

„  (I.  K.  Hellas,  1924) 

100  m. 

12,2 

s.(RobiQson,  För.  Stat.,  1928) 

12, 

s.  (M.  Sundberg,  1928) 

200  „ 

25,» 

„  (Edwards.  England,  1927) 

27.i 

„  (A.  Lundin,  1928) 

800  „ 

2m.l6,« 

„  (Radke-Batschauer,  Tyskland, 

1928) 

2  m 

.    17,8 

„  (I.  Gentzel,  1928) 

4  X  100  m. 

.  48,2 

„  (Kanada,  1928) 

53,8 

„  (Djurgårdens  1.  F. 

staffetl. 

1928) 

ljuskälla,  och  den  som  en  till  sin 
styrka  bekant  men  reglerbar  ljus- 
källa åstadkomma  på  olika  delar 
av  en  fotografisk  plåt.  Lika 
svärtning  vid  lika  tid  betyder 
lika  belysning  (jfr  S  e  n  s  i  t  o  - 
metri  sp.  413).  Regleringen  av 
den  kända  belysningen  kan  ske 
genom  ändring  av  avstånd,  vrid- 
ni  ng  av  ett  nicolprisma  1.  absorp- 
tion,  i  gråkilar  e.  d.  Framställas 
de  sistnämnda  genom  svärtning 
av  en  fotografisk  emulsion,  bör 
silvrets  transparens  i  ultraviolett 
ljus  borttagas  genom  kvicksilver- 
förstärkning. Metoden  är  av  vär- 
de, emedan  resultaten  registreras 
samt  emedan  mycket  svaga  ljus- 
styrkor kunna  uppmätas. 

Foto'n  (av  grek.  fos,  ljus),  det- 
samma som  strålningskvantum 
(se  K  v  an  1 1  eor  i). 


*  Fototelegrafi,  se  även  T  e  1  e  - 
g  r  a  f  e  r  i  n  g    av    bilder. 
*Fotskäl,     jfr    S  u  r  t  e  b  y  - 

K  a  1 1  u  n  g  a. 

Fougstedt  [fo'g-J.  1.  Nils  F., 
f.  1881,  bildhuggare.  F.  har  spe- 
ciellt ägnat  sig  åt  framställning 
av  lyxpjäser  och  bruksvaror  i 
tenn.  —  2.  Arvid  F.,  f.  1888, 
den  föreg:s  broder,  målare  och 
tecknare.  F.  har  med  utgångs- 
l^unkt  hos  Ingres  och  danska 
empiremålare  utbildat  en  strängt 
plastisk,  detaljkär  stil,  i  vilken 
han  utfört  figurkompositioner 
och  intimt  uppfattade  porträtt. 
Han  har  även  framträtt  ss.  il- 
lustratör, bl.  .  a.  med  teckningar 
till  Strindbergs  Röda  rummet 
(1925).  Se  ill.  sp.  803. 

Foujita,  Tsagouheru,  f. 
1889,  japansk  målare  och  teckna- 


L  e  X.  Supp) 


803 


Fouquet — France 


804 


Gossporträtt.    Målning    av    Arvid    Foug- 
stedt. 

re,  bosatt  i  Paris,  där  han  fram- 
trätt som  mondän  niodemålare  i 
en  modernistisk  stil,  som  i  sin 
mjuka  och  graciösa  linjeföring 
ansluter  sig  till  japansk  tradi- 
tion. 

*  Fouquet.  3.  Bernard  F. 
Genom  Eagnar  Josephsons  1928 
publicerade  forskningar  har  F. 
kommit  att  framträda  som  den 
förnämsta  monumentalskulptören 
under  Stockholms  slotts  första 
byggnadsperiod.  Han  är  sålunda 
bi.  a.  mästaren  till  de  förut  Bou- 
chardon  tillskrivna  s.  k.  enleve- 
ringsgrupperna,  vilka  utfördes 
för  stora  galleriet  och  uppsattes 
där  1726  i  gips;  de  i  en  synner- 
ligen frodig  barockstil  utförda 
grupperna  flyttades  på  ISOO-t. 
och  förvaras  nu  i  magasin.  ■ — 
Jacques  F.,  den  föreg-.s  son, 
målare,  var  verksam  i  Sverige 
1694 — 1702.  Han  inkallades  av 
Tessin  för  inredningen  av  Stock- 
holms slott  och  utförde  i  nuv. 
festvåningen  tre  takdekorationer 
med  allegoriska  kompositioner  i 
en  något  torr  Versaillesstil. 


Fourdriniermaskin  [få'dri- 
najo-],  se  Papper  sp.  1607. 

*Fourier.  1-  J-  15-  J-  !''•  införde 
de  efter  honom  uppkallade  serier- 
na i  sina  viktiga  teoretiska  arbe- 
ten om  värmeledning. 

Foxen,  insjö  i  s.v.  Värmland 
(se  Le). 

Fra'cto-cu'mulus  (av  lat. 
fra'cius,  bruten,  och  cu'mulus. 
kulle),  av  vinden  i  kanterna  sön- 
derrivna stackmoln  (se  Moln 
sp.  177).  —  Fracto-ni'mbus 
(av  lat.  ni'mbus,  moln),  lågt  gå- 
ende regn-  1.  snömoln.  —  F  r  a  c  - 
to-stra'tus  {slv  \at.  stra'tum. 
lager),  låga  dimmoln. 

♦Fraktion.  Med  F.  menas  även 
de  olika  destillat  1.  kristallmas- 
sor, som  erhållas  vid  fraktionerad 
destination  1.  kristallisation. 

Fraktionerad  kristallisation, 
med  den  fr  aktioner  ade  destilla- 
tionen  analog  metod  för  särskil- 
jande ur  en  lösning  av  ämnen  med 
olika  löslighet. 

Fram,  motor.skonare,  varmed 
F.  Nansen  företog  sin  nordpolsex- 
pedition 1893—96  (se  Polar- 
expeditioner sp.  359  och  ill. 
till  d.  o.  sp.  354)  och  R.  Amundsen 
sin  sydpolsexpedition  1910 — 11. 

Framljud,  detsamma  som  udd- 
ljud. 

Frammakningsugn,  se  R  o  s  t  - 
ning  och  V  ä  1 1  u  g  n. 

*  France,  A  n  a  t  cl  e,  avled 
1924.  Han  erhöll  Xol>elpriset  1921 
(ej  1922).  Crainquebille,  en  dra- 
matisering av  en  novell  ur  en  no- 
vellsamling med  samma  namn 
(1902;  sv.  övers.  1904),  uppfördes 
1928  i  Sthlm.  —  Stort  uppseende 
väckte  efter  F:s  död  dennes  sek- 
reterare J.  J.  Brousson  genom 
publicerandet  av  sina  i  hög  grad 
indiskreta  dagboksanteckningar, 
Anatole  France  en  pantoufles 
(1924)  och  Itinéraire  de  Paris  ä 
Buenos-Ayres   (1927). 


805 


Francesca  da  Rimini — Frankfurt  am  Main 


806 


Francesca  da  Ri'mini  [t jä'ss- 
ka],  italiensk  adelsdam,  dotter 
till  Ravennas  härskare  Guido  da 
Polenta,  omkr.  1275  förmäld  med 
Gianciotto  Malatesta,  son  till  ]\Ia- 
latesta  da  Verruchio  (se  Mala- 
testa. Sui^pl.)  i  Rimini.  F.  in- 
lät sig  i  ett  kärleksförhållande 
till  sin  svåger  Paolo,  vilket  upp- 
täcktes av  maken,  som  hämnades 
s;enom  att  mörda  både  Paolo  och 
F.  Deras  öde  har  bl.  a.  skildrats 
av  Dante  i  en  av  de  ryktbaraste 
episoderna  i  Divina  Commedia 
(Inferno  V). 

Francis  [fra'nsis],  James 
Bichenot,  f.  1815,  d.  1892, 
engelsk-amerikansk  ingenjör,  upp- 
finnare av  en  av  de  allra  vikti- 
gaste turbintyperna  (se  Vät- 
te n  t  u  r  b  i  n  sp.  497  ff. ) . 

*Franciskanorden.  Kännedo- 
men om  Franciscus  av  Assisi  ba- 
serar sig  dels  på  hans  egna  skrif- 
ter, främst  Admonitio'nes  och 
Lnu'des  (Den  helige  Francisci 
skrifter,  1925),  dels  på  arbeten, 
härrörande  från  hans  närmaste 
omgivning,  särskilt  A'ctus  bea'ii 
Franci'sci  (i  den  ital.  övers,  kal- 
lad Fiorctti;  sv.  övers.  1924)  och 
Lege'nda  tri'um  socio'rum  (skri- 
ven 1246;  Sanct  Franciscus  av 
Assisi  enl.  de  tre  följeslagarnas 
legend,  1926). 

Franck  [frsengk],  Harry 
Al  ver  son,  f.  1881,  nordameri- 
kansk författare,  bekant  för  sina 
livfulla  reseskildringar,  bl.  a.  A 
vagahond  journcy  aroiind  the 
world  (1910),  en  skildring  från 
hans  växlingsrika  sjömansliv. 

Franck,  James,  f.  1882,  tysk 
fysiker,  prof.  i  Göttingen  1920, 
erhöll  halva  Nobelpriset  för  1925 
för  sina,  till  stor  del  tillsammans 
med  G.  Hertz  (se  d.  o.  Suppl.) 
utförda  undersökningar  av  elek- 
troners rörelse  i  gaser,  spec.  ljus- 
emission  från    och   ionisation    av 


James  Franck. 

gasmolekyler,  som  träffas  av 
långsamma  elektroner. 

*Franco,  J  o  ä  o,  avled  1929. 
Frank,   L  e  o  n  h  a  r  d,   f.   1882, 

tysk  författare,  har  bl.  a.  skrivit 
de  starkt  pacifistiska  krigsnovel- 
lerna Der  Mensch  ist  gut  (1918; 
Människan  är  god,  s.  å.)  och  skå- 
despelet Karl  und  Anna  (1928), 
som  behandlar  motivet  om  den 
återvändande  krigsfången. 

*  Frankfurt  am  Main  baJe 
1925  468,000  inv.,  därav  %  pro- 
testanter. Det  är  centrum  i  ett 
stort  industriområde  vid  foten  av 
Taunus,  omfattande  Höchst, 
Griesheim,  Offenbach  och  Hanaii 
m.  fl.  städer.  Bland  F:s  industri- 
grenar märkas  maskinindustri 
och  järngjuteri  samt  tillverkning 
av  kemiska  och  elektriska  artik- 
lar, automobiler  o.  a.  åkdon, 
läder-  och  lyxvaror.  Staden  har 
återvunnit  sin  betydelse  som  börs- 
plats. De  moderna  mönstermässor- 
na i  F.  motsvara  de  särskilt  under 
1500-  och  1600-t.  betydande  vår- 
och  höstmässorna.  F.  är  en  viktig 
knutpunkt  för  lufttrafiken.  I  F, 
har  1926  grundats  en  filosofisk- 
teologisk  läroanstalt  för  katoliker» 


807 


Franklin — Frankrike 


808 


Franklin  rfiae'ngklin],  distrikt 
i  Nordviistterritoiienia,  omfat- 
tande de  till  Kanada  luirande  ark- 
tiska öaina.  1,435,000  kvkm. 

*Franklin.  2.  Sir  John  F:s 
sista  expedition,  som  företogs 
med  fartygen  "Erebus"  och  "Ter- 
ror" och  medförde  samtliga  134 
deltagares  död,  är  polarforskning- 
ens hittills  största  tragedi  men 
har  indirekt  haft  den  största  be- 
tydelse (se  Polarexpedi- 
tion e  r  sp.  356)  ;  full  visshet  om 
dess  öde  har  Aoinnits  först  på 
1920-talet   genom  K.   Rasmussen. 

*Franklin-Bouillon,  Henry, 
utträdde  1927  ur  radikala  partiet 
och  lämnade  samtidigt  president- 
posten i  kammarens  utrikesut- 
skott, som  han  beklätt  sedan  1924. 

*  Frankrike,  R  é  p  u  b  1  i  q  u  e 
francaise,  hade  1926  40,744,0U0 
inv.  (74  per  kvkm.);  därav  bod- 
de 49  %  i  städerna,  bland  vilka 
17  hade  mer  än  100,000  inv.  Nati- 
vitet söver  skottet  utgjorde  69,000 
i    medeltal     för     åren     1922 — 27. 

—  Näringar.  Fisket  sysselsatte 
1921  72,500  personer.  Saltsjöfis- 
kets fångstvärde  var  1926  1,058 
mill.  francs.  Bland  fiskehamnaina 
märkas  Boulogne-sur-Mer,  Fécamp 
och  Saint-Malo  vid  Engelska  ka- 
nalen, lie  de  Groix  vid  Bretagnes 
s.v.  kust  samt  La  Rochelle  och  Ar- 
cachon  längre  söderut  vid  Bis- 
cayabukten.  I  flera  kuststäder 
förekommer  ansenlig  konservering 
av  fisk,  särskilt  sardiner.  Bland 
F:s   bergsbruksprodukter  märkas 

—  jämte  järnmalm,  varav  F.  läm- 
nar över  1/4  av  världsproduktio- 
nen, och  kol  —  bauxit  i  Provence, 
kalisalt  vid  Miihlhausen  i  Elsass, 
naturfosfat  i  dep.  Ardennes  och 
Oise  samt  stensalt  vid  Nancy  i 
Lothringen;  vid  kusten  av  Äledel- 
havet  och  Biscayabukten  utvinnes 
liavssalt.  Vattenkrafttillgångarna 
vid  medelvattenföring  uppskattas 


till  8  mill.  HK.  Kraftverken,  av 
vilka  de  flesta  utnj-ttja  fall  i  Rhö- 
nes  och  de  pyreneiska  flodernas 
sy.stem,  hade  1925  en  installerad 
effekt  av  1,3  mill.  k\v.  och  genere- 
rade 3,4  milliarder  kwt.  Betydan- 
de kraftanläggningar  äro  under 
byggnad.  —  Kommunikationer 
och  Sjöfart.  V.  äger  ett  synner- 
ligen tätt  och  välskött  landsvägs- 
nät; de  allmänna  vägarna  hade 
1927  en  längd  av  613,000  km. 
Järnvägarnas  längd  var  1927 
43,282   km.    (därjämte  c :a  20,000 

Personer  med  främmande  språk  i  Frank- 
rike   1921    (inkl.    sädana,    som   därjämte 
tala  franska). 

Elsassare 1,695.000 

Flamländare 589.000 

Uretoner    1,8GC,000 

Basker   203,000 

Katalaner 514,000 

Italienare 358,000 

Summa 5,225,000 

Den   odlade  jordens  användning  och   av- 
kastning 1927. 

Areal  Skörd 
(kvkm.)  (1,000-t.  ton) 

Vete   53,450  7,739 

Havre  34,570  5,407 

Råg    7,970  935 

Korn  7,100  1,210 

Bovete    3,540  404 

Majs   3,420  546 

Foderbetor    7,540  25,470 

PotaOs  15,760  17,145 

Sockerbetor  2.200  5,573 

Vin  13,730  50,210» 

1  1,000-t.  hl. 

Bergshrukets  avkastning  1927. 
(1,000-t.  ton.) 

Järnmalm    45,420 

Därav   från   Meurthe-et-Moselle  23,852 
,,      Elsass-Lothringen     19,213 

Tackjärn  9,293 

Götmetall  och  stålgjutgods  8,275 

Sten-  och  brunkol  52,847 

Bauxit    533 

Aluminium  25 

Zinkmalm  15 

Zink  83 

Blymalm   20 

Svavelkis  200 

Silver,  kg 12,441 

Guld,  kg.   (1926)  1,100 

Naturfosfat  (1926)   253 

Koksalt    1,336 

Kali  ur  kalisalter  372 


809 


Frankrike 


810 


statsskuld. 

Mill. 
\r  francs 

1923  ("/u)     436,200 

1925  ('»A)  488,900 

1926(51/3)   487,700 

Handelsomsättning.  (Mill.  francs.) 
Ar  1024      1926       1927      192S 

Import   39,928  59,598  53,0.50  .53,448 

Export   41,468  59,678  .54,925  51,347 

Handelsartiklarnas  fördelning  efter 
huvudgrupper  1927. 

Irap.        Exp. 

Näringsmedel 26,2a  %     9.75% 

Råämnen   62,eo  %  30,3e  % 

Industrialster    10, «  %  59. sa  % 

Viktigaste  import-  och  exportländer. 
(Import  och  export  i  mill.  francs.) 
1927 
Imp.      Exp. 

Algeriet  2,552    3,927 

Argentina    2,340     1,136 

Belgien- Luxemburg    3,736     7,572 

Brasilien  1,069        539 

FranslJE  Indo-Kina  630     1,074 

För.  Stat 7,051     3,005 

Italien 1,458    2,044 

Nederländerna    1,987     1,771 

Schweiz    780     3,412 

Spanien    1.420     1,714 

Storbritannien  6,464  10,179 

Tyskland    4,213     6,475 

Viktigaste  importvaror  1927. 
(Mill.  francs.) 

Ull   5,528 

Spannmål    4,537 

Bomull    3,896 

Kol  och  koks  3,851 

Oljehaltiga  frön  och  frukter  2,316 

Vin   2,227 

Mineraloljor  o.  dyl 2,092 

Silke  1,678 

Kaffe  1,542 

Hudar  och  läder 1,230 

Virke   1,020 

Viktigaste  exportvaror  1927. 
(Mill.  francs.) 

Ull  och  ullgarn  3,929 

BomuUsvävnader   3,456 

Sidenvävnader  3,234 

Kemikalier  3,127 

Järn  och  stål  2,903 

Skinn  och  pälsverk  2,757 

Metallvaror  2,251 

Yllevävnader  2.168 

Kläder  och  linnevaror  2,138 

Maskiner  och  apparater  1,756 

Automobiler  1,728 

Vin 1,011 


Frankrikes  handel  med  Sverige  1927. 
(1,000-t.  kr.) 

Exp.    Imp. 

Matvaror  av  djur  1,445  20 

Spannmål   etc 143    2,016 

Frukter,  saffran  etc. 1,117  — 

Spritdrycker  och  vin 10,502  1 

Textilämnen  och  -varor   ...   13,666  37 

Hudar  och  skinn  m.  m.   ...     2,792        732 

Fabrikat  därav   550  5 

Oljor,  tjära  m.  m 968     1,005 

Kautsjuksvaror,    parfymer 

m.    m 3,695        141 

Trä  och  trävaror  449  18,730 

Oljekakor  m.  m 6,293  — 

Pappersmassa    och    papper        155  26,S38 

Mineral   3.477     1,120 

Mineral,    formade  fabrikat        255    3,081 

Metaller   2,143     2,871 

Metaller,  arbeten  därav  ...  1,110  2,412 
Maskiner,  apparater  etc. ...     2,728     7,875 

övriga   varor    2,167        180 

Exp.,  resp.  imp.  tot.  värde  53,655  67,064 

km.  lokalbanor).  Paris — Lyon — 
Medelhavsnätet  har  fått  ännu  en 
järnvägsförbindelse  med  Italien 
(se  C  o  n  i.  Suppl.) ,  och  inom  Syd- 
banenätet  märkas  två  nya  linjer, 
som  förena  Pau  och  Toulouse  med 
resp.  Zaragoza  och  Barcelona  i 
Spanien.  Elektrifiering  av  järn- 
vägarna är  beslutad  och  har  re- 
dan verkställts  på  flera  linjer. 
Lufttrafiken  har  kraftigt  utveck- 
lats. Handelsflottan,  som  nu  till 
storleken  endast  är  världens  sjät- 
te, omfattade  1928  1,682  fartyg 
om  sammanlagt  3,345,000  brutto- 
ton, därav  1,428  ångfartyg  om 
3,203,000  ton,  54  motorfartyg  om 
53,000  ton  och  200  segelfartyg  om 
89,000  ton.  S.  å.  in-  och  utklarera- 
des i  F:s  hanmar  53,700  fartyg 
med  last  (i  utrikesfart)  ;  des- 
sas sammanlagda  nettotonnage, 
09  mill.  ton,  var  till  26  %  in- 
hemskt. F.  hade  1924  15.700  post- 
kontor, 4,100  telegrafstationer 
och  665,000  telefonabonnenter.  ■ — 
Författning.  1927  återinfördes  ett 
förut  tillämpat  system  (scrwfui 
rVnrrondissement)  för  val  till  de- 
puteradekammaren, enl.  vilket 
varje  arrondissement  bildar  en 
valkrets    och    majoritetsval    till- 


811 


Frankrike 


812 


lämpas.  P^iil.  det  tidifrare  .syste- 
met {scrutin  de  liste)  var  landet 
indelat  i  betydligt  större  val- 
kretsar, vanl.  departementen, 
samt  tillämpades  proportionell 
valmetod  och  listval.  Kösträtten 
är  endast  manlig.  Antalet  kam- 
marledamöter bestämdes  till  Gl'2. 
Enl.  ett  1028  med  anledning  av 
Gazette  du  Franc-affären  (se  ne- 
dan sp.  816)  antaget  beslut 
uteslutes  automatiskt  varje  led. 
ur  senaten  1.  kammaren,  om 
han  efter  sitt  inträde  i  parlamen- 
tet antar  högre  post  inom  affärs- 
1.  finansföretag.  — ■  Förvaltning. 
1026  företogs  i  besparingssyfte 
omfattande  inskränkningar  i 
administrativt  hänseende;  bl.  a. 
nedsattes  antalet  arrondisseraents 
till  297.  Antalet  kantoner  är  nu- 
mera 3,024  och  antalet  kommu- 
ner 37,981.  —  Rättsväsen.  Arron- 

Partiställning  i  deputeradekammaren. 
Efter  Efter 
valen  valen 
1924   192S 

Höger    11       15 

Republ.  demokrat,  unionen  ...  128     145 

Vänsterrepublikaner    83     106 

Radikala   republikaner   48       55 

Radikalsocialister     135     123 

Republ.    socialister    48       48 

Socialister    102     101 

Kommunister    27       14 

Diverse    —        5 

584     612 

dissementsdomstolarna  ersattes 
1026  med  departementsdomstolar. 
—  Försvarsväsen.  A  r  m  é  n  skall 
successivt  reorganiseras  enl.  lagar 
1927  och  1928.  Den  första  ut- 
bildningstiden skall  sänkas  till 
ett  år,  sedan  styrkan  av  fast 
anställd  personal  ökats.  Freds- 
armén  skall  i  första  hand  omfatta 
i  hemlandet  20  infanteridivisio- 
ner, motsvarande  de  20  militär- 
områdena, inom  vilka  vid  mobi- 
lisering ytterligare  20  divisioner 
omedelbart  skola  uppsättas.  Ilär- 
till    komma   i   hemlandet    befint- 


liga s.  k.  "mobila  trupper"  om  .") 
kolonialdivisioner  (1  vit,  4  nord- 
afrikanska och  senegalesiska  I 
samt  i  kolonierna  vita  och  färga 
de  trupper.  Fredsarmén  komplct 
teras  med  talrika  armétrupjic  r 
(tungt  och  lätt  artilleri,  strids- 
vagnstruppcr  m.  m.)  samt  kaval- 
leridivisioner. Gendarmer  iet  är 
ökat  till  45,000  man.  Omkr.  1930 
beräknas  den  nya  organisationen 
vara  genomförd.  Arméns  freds- 
styrka upptog  1028  omkr.  117,000 
fast  anställda,  18,000  främlingsle- 
gionärer, 105,000  nordafrikanska 
och  52,000  färgade  kolonialtrup- 
per, summa  omkr.  292,000  man, 
vartill  kom  1  1/4  år.sklass  värn- 
pliktiga, beräknade  till  360,000 
man.  — ■  Vad  flottan  beträffar, 
fortsattes  nybyggnad  av  kryssare, 
jagare  och  U-båtar  i  anmärk- 
ningsvärt rask  takt.  —  Flyg- 
vapnet har  1028  enhetligt  sam- 
manförts under  särskilt  ministe- 
rium. — •  Religion.  Påvestolens 
motstånd  mot  kultföreningar  upp- 
gavs 1923,  då  Pius  XI  tillät,  att 
sådana  föreningar  finge  bildas  för 
att  förvalta  församlingens  kyrka 
och  dess  egendom  samt  ombesörja 
medlen  för  gudstjänstens  upprätt- 
hållande. — ■  Undervisningsväsen. 
Undervisningsrådet  är  numera 
sammansatt  av  52  led.  Antalet 
landsortsuniversitet  är  16,  av 
vilka  10  ha  över  2,000  studenter 
(1928).  — ■  Historia.  Poincaré, 
som  vid  slutet  av  1923  brutit  tys- 
karnas passiva  motstånd  mot 
Ruhrockupationen,  hade  däremot 
genom  denna  åtgärd  icke  lyckats 
föra  finansfrågan  närmare  sin 
lösning.  Kursfallet  fortsatte  trots 
att  drastiska  motåtgärder  vidto- 
gos.  Dessa  väckte  emellertid  en 
allt  starkare  opposition,  och  vid 
nyvalen  maj  1924  vunno  de  radi- 
kala och  socialistiska  partierna, 
förenade  till  en  vänsterkartell  (fr. 


813 


Frankrike 


814 


cartel  des  gauches) ,  en  betydande 
valseger.  Denna  ledde  icke  blott 
till  att  ministären  Poincaré  1 
juni  avgick  utan  även  till  att 
Millerand  nedlade  presidentska- 
pet.  En  ministär  Frangois-Marsal 
bildades  uteslutande  med  uppgift 
att  genomföra  presidentskiftet. 
13  juni  valdes  till  Millerands 
efterträdare  Gaston  Dou- 
mergue  (1924 — ),  vilken  föl- 
jande dag  utnämnde  en  radikal 
ministär  under  ledning  av 
Édouard  Herriot  (se  d.  o.,  även 
Suppl.).  Denna  utfärdade  en 
anmcstilag,  upptog  förbindelser 
med  Sovjet-Ryssland  och  förde 
med  socialisternas  stöd  en  anti- 
klerikal politik  (dock  utan  att 
rubba  de  diplomatiska  förbin- 
delser med  Vatikanen,  som  1921 
återupptagits).  Herriots  vikti- 
gaste uppgift  blev  finansfrågans 
lösning.  Han  anslog  en  försonliga- 
re ton  mot  det  på  grund  av  Ruhr- 
ockupationen förbittrade  Tysk- 
land, återställde  det  en  tid  av 
samma  anledning  störda  samar- 
betet med  England  och  bragte  i 
samförstånd  med  Macdonald  den 
redan  imder  Poincarés  ministär 
förberedda  Dawesplanen  (se 
Tyskland  sp.  1635  f.)  till  an- 
tagande. Herriots  praktiska  fi- 
nansåtgärder stötte  emellertid  på 
motstånd,  och  april  1925  störta- 
des han.  Den  nye  konseljpresiden- 
ten Painlevé  överlämnade  fi- 
nansportföljen åt  Caillaux  (se  d. 
o.  Suppl.),  vars  verksamhet  för 
krigsskuldernas  reglering  ej  var 
utan  framgång  men  som  däremot 
ej  lyckades  bekämpa  inflationen. 
Sedan  Caillaux  okt.  s.  å.  fallit, 
övertog  Painlevé  själv  finans- 
portföljen med  lika  liten  fram- 
gång. Bättre  lycka  hade  han 
med  sitt  i  förening  med  Spanien 
igångsatta  marockanska  fälttåg 
mot  Abd  el-Krim  (se  d.  o.  Suppl. 


och  Marocko  sp.  1272  f.)  och 
de  av  hans  utrikesminister 
Briand  (se  d.  o.  Suppl.)  ledda 
försöken  att  få  till  stånd  en  av- 
spänning i  förhållandet  till  Tysk- 
land (se  Locarno).  Vid  Pain- 
levés  avgång  nov.  1925  övertog 
Briand  med  bibehållande  av  utri- 
kesledningen  konseljpresidentpos- 
ten, som  han  bibehöll  till  juli 
1926;  under  denna  tid  rekonstrue- 
rades hans  ministär  två  gånger  (i 
mars  och  juni).  Vid  det  senare 
tillfället  gjorde  även  Briand  ett 
försök  med  Caillaux  ss.  finansmi- 
nister, men  denne  lyckades  ej  hel- 
ler denna  gång  vinna  förtroende. 
Ministären  störtades  av  Herriot. 
Den  ministär  denne  nu  bildade  föll 
dock  redan  efter  tre  dagar.  Tiden 
var  nu  mogen  för  en  ministär  på 
bredare  bas,  och  en  sådan  kom 
till  stånd  under  ledning  av  Poin- 
caré, som  omkring  sig  samlade 
män  ur  alla  politiska  riktningar 
utom  yttersta  högern,  socialister- 
na och  kommunisterna.  I  denna 
det  nationella  blockets  ministär 
var  Briand  ånyo  utrikesminister. 
Poincaré  själv  övertog  ledningen 
av  finansministeriet.  Han  ingrep 
med  energi  för  att  hindra  franc- 
kursens ytterligare  fall  med  re- 
sultat att  vid  årets  slut  en  bety- 
dande förbättring  i  läget  upp- 
nåtts. 1927  genomfördes  en  val- 
reform (se  ovan  sp.  810).  Det  nya 
systemet  tillämpades  vid  valen 
april  1928,  som  medförde  en 
viss  förskjutning  åt  höger  (jfr 
tabellen  sp.  811).  Ministären 
Poincaré  kunde  därför  ostört 
fortsätta  sin  verksamhet,  som 
juni  s.  å.  ledde  till  en  formlig 
stabilisering  av  franckursen. 
Emellertid  riktades  på  radikal- 
socialistiska partikongressen  1 
nov.  1928  ett  överraskande  an- 
grepp mot  en  del  av  regeringens 
medlemmar,    som   anklagades   för 


815 


Frans  Josefs  land — Franska  Ekvatorial-Afrika 


816 


att  l)akom  ryj^gen  på,  de  radikala 
niinistraina  ha  infört  i  bud{]jet- 
förslaji^et  ett  par  Ijcstiiiiimelser, 
som  icko  läto  sig  förenas  med  de 
radikalas  traditionella  antikleri- 
kalism.  Dessa  angrepp  medförde 
de  radikala  ministrarnas  och  där- 
med liela  minstärens  avgång  samt 
det  nationella  blockets  spräng- 
ning. Poincaré  åtog  sig  emellertid 
uppdraget  atl  bilda  en  ny  mi- 
nistär. I  d(!nna  ingingo  ej  radikal- 
socialisterna och  ej  heller  den 
föregående  ministärens  högra  fly- 
gelman Marin.  Finansminister 
blev  H.  Chéron.  Utrikesminister 
förblev  alltjämt  Briand.  I  för- 
ening med  Stresemann  har  denne 
i  stort  sett  lyckats  åstadkomma 
ett  drägligare  förhållande  till 
Tyskland,  med  vilket  land  ett 
handelsavtal  ingicks  ang.  1927. 
Slitningar  ha  dock  in  i  det  sista 
förekommit  i  fråga  om  utrym- 
ningen av  Rhenlandet.  Med  Eng- 
land har  den  från  krigstiden 
kvarstående  vänskapen  odlats  och 
besvarats  särskilt  under  Cham- 
berlains  utrikesministertid.  Star- 
ka slitningar  ha  dock  ägt  rum 
både  förut  och  senare,  t.  ex.  1923 
i  fråga  om  Ruhrockupationen  och 
1929  under  Haagkonferensen  ang. 
Youngplanen  (se  S  k  a  d  e- 
ståndsfrågan.  Suppl.).  F:s 
intresse  för  ett  gott  förhållande 
till  England  har  främst  dikterats 
av  dess  strävanden  att  vinna  ga- 
rantier för  sin  yttre  trygghet  (jfr 
Locarno).  I  samma  syfte  har 
F.  sökt  upprätthålla  goda  förbin- 
delser även  med  För.  Stat.,  med 
vilket  land  F.  samarbetade  bl.  a. 
vid  tillkomsten  av  Kelloggsakten 
(se  d.  o.  Suppl.).  1926  slötos 
avtal  om  krigsskuldernas  reg- 
lering med  både  För.  Stat.  och 
England,  vilka  emellertid  stötte 
på  starkt  motstånd  inom  F.  Det 
dröjde  ända  till  juli   1929^  innan 


dessa  avtal  godkändes  av  franska 
parlamentet,  vartill  erfordrades 
en  kraftig  personlig  påtryckning 
av  Poincaré.  Omedelbart  därefter 
avgick  denne  på  grund  av  hälso- 
skäl. Briand  bildade  den  nya  mi- 
nistären med  de  gamla  minist- 
rarna kvarstående.  —  Stort  upp- 
seende väckte  en  dec.  192S  in- 
träfTande  finanskrasch  ("Ga- 
zette  du  Franc-aflfiiren"),  förorsa- 
kad av  de  skandalösa  finans- 
operationer, som  en  madame  M. 
Hanau  och  börstidningen  Gazette 
du  Franc  gjort  sig  skyldiga  till. 
Ett  flertal  kända  parlamentari- 
ker voro  inblandade,  varför  saken 
fick  en  politisk  anstrykning  och 
medförde  en  författningsändring 
(se  ovan  sp.  811).  Ungefär  sam- 
tidigt inträffade  den  ej  mindre 
skandalösa  Klotzaffären,  i  det 
förre  finansministern  Klotz  över- 
bevisades om  bedrägerier  i  stor 
skala.  —  Starka  missljud  ha 
hörts  från  Elsass,  där  en  frihets- 
älskande  grupp,  autonomisterna, 
börjat  en  kamp  till  värn  för  sina 
speciella  fri-  och  rättigheter,  när- 
mast sitt  språk  och  sina  på  det 
gamla  konkordatet  med  Vatika- 
nen (ännu  till  skillnad  från  F. 
gällande  i  Elsass)  vilande  reli- 
giösa förhållanden.  Från  oflficiellt 
franskt  håll  har  denna  autono- 
mism  stämplats  ss.  ett  första  steg 
till  separatism.  En  anklagelse  mot 
ett  antal  autonomister  för  brotts- 
liga förbindelser  med  Tyskland 
ledde  våren  1928  till  en  uppmärk- 
sammad process  i  Kolmar.  Fler- 
talet frikändes  på  grund  av  bris- 
tande bevisning. 

*  Frans  Josefs  land.  Ryssland 
gör  anspråk  på  F.,  som  inräknas 
i  guv.  Arhangelsk. 

*Franska  Ekvatorial-Afrika 
uppges  1926  omfatta  2,256.000 
kvkm.  med  3,128,000  inv.,  därav 
1,900  vita.  F:s  viktigaste  träns- 


817 


Franska  Indo-Kina — Fremling 


818 


portled  utgöres  av  Kongos  flod- 
system, varifrån  en  järnväg  till 
kusten  är  under  byggnad  (se 
Brazzaville.  Suppl. ) . 

*Franska  Indo-Kina  omfat- 
tade 192G  700,842  kvkm.  med 
20.700,000  inv.,  därav  33,000  euro- 
péer. F.  har  eget,  på  silvermyntfot 
baserat  myntsystem;  myntenlie- 
ten  plaster  (=  100  cents)  har  ett 
ganska  fluktuerande  värde.  I 
Hanoi  finnes  ett  universitet.  —  Av 
vikt  är  den  under  senare  år  avse- 
A"ärt  ökade  plantageodlingen  av 
kautsjuk  i  Kochin-Kina  (9,500 
tons  export  1927).  I  F.  utvunnos 
1927  1,5  mill.  ton  sten-  och  brun- 
kol samt  zinkmalm  med  30.000 
tons  metallhalt.  S.  å.  hade  järn- 
vägarna en  längd  av  2,380  km. 
och   landsvägarna   av   12.000  km. 

*Franska  Väst-Afrika  hade 
1926  13,542,000  inv.,  därav  15.000 
européer. 

Fransk-ryska  alliansen,  se 
Frankrike  sp.  525. 

Franzén,  Jöns,  f.  1856,  skol- 
man, ämbetsman.  F.  blev  1877 
folkskollärare  i  Lund,  1906  folk- 
skolinspektör i  Södermanland  och 
var  1917 — 23  kansliråd  i  eckle- 
siastikdepartementet. Han  var 
1906 — 14  verksam  som  sekretera- 
re och  led.  av  folkundervisnings- 
kommittén och  1923 — 29  redaktör 
för   Svensk  Läraretidning. 

Fraxi'n,   se  Man  n  a. 

Fray  Bentos  [fraj  vä'nn-], 
stad  i  Uruguay,  vid  L^ruguayflo- 
dens  nedersta  lopp.  Stor  livsme- 
delsindustri (köttextraktfabriker 
m.  m.)  ..Viktig  flodhamn  med  kött- 
export. 7,000  inv.   (1926). 

*Frazer,  sir  J.  G.,  var  1907 — ■ 
22  prof.  i  Liverpool.  Av  The  goldeii 
bough  utkom  3:e  uppl.  (12  bd) 
1911—15  och  en  förk.  uppl.  1922 
(Den  gyllene  grenen,  2  bd,  1925). 

*Fredenberg,  Karl,  avgick 
1924  SS.  chef  för  Domänstvrelsen. 


*Frederiksberg.  Slottet  upp- 
fördes i  anslutning  till  av  Nik. 
Tessin  d.  y.  utförda  ritningar. 

*  Fredholm,  I  v  a  r,  avled  1927. 
*Fredrik,   storhertigar   av  Ba- 
den.. 2.  Fredrik  II  avled  192S. 

*Fredrik,  da7isTc-7iorsl-a  och 
danska  konungar.  —  8.  F.  VIII:s 
gemål  Lovisa  avled   1926. 

*Fredriksberg  har  station  vid 
Sä f snäs  järnväg. 

*FredrikshaId  heter  sedan 
1928  åter  H  a  1  d  e  n. 

Fredriksson,  X  i  1  s,  f .  1870,  in- 
dustriman, skolman,  ämbetsman. 
F.  var  1893—1919  anställd  vid 
a.  b.  Åbjörn  Anderson  i  Svedala. 
Livligt  intresserad  av  en  förbätt- 
rad yrkesundervisning,  deltog  han 
1916 — 17  i  utredningsarbetet  för 
de  praktiska  ungdomsskolorna  och 
blev,  sedan  dessa  förverkligats, 
1918  imdervisningsrud  i  Skolöver- 
styrelsen och  chef  för  dess  yrkes- 
skolavdelning.  Han  har  utgivit 
ett  flertal  skrifter. 

Fredrik  Vilhelm,  se  Fred- 
rik sp.  629  ff. 

*Fredsrörelsen,  se  även  K  e  1  - 
loggsakten.   Suppl. 

Freesia  [fre'sia],  växtsläkte 
(fam.  Irida'cea€) .  Hithörande  äro 
örter  med  gräslika  blad  och  klock- 
1.  trattlika,  uppåtriktade,  gula, 
välluktande  blommor  i  ensidigt 
knippe.  Flera  arter  och  hybrider, 
härstammande  från  Kaplandet, 
odlas  i  växthus. 

*  Frekvens.  Fys.  Detsamma 
som  periodtal.  Jfr  Sväng- 
n  i  n  g  s  r  ö  r  e  1  s  e  sp.  555. 

Frekvenstransformator,  det- 
sanuna   som  periodtransformator. 

*Fremantle,  som  är  förort  och 
hamnstad  till  Perth,  är  Austra- 
liens enda  modernt  utrustade 
hamn.   F.   hade    1927   32,000   inv. 

Fremling,  Matthaeus 
(Mattias),  f.  1745,  d.  1820. 
filosof  och  pedagog,  prof.  i  Lund 


819 


Frenckell — Fribourj? 


820 


Sigmund  Freud. 

1782.  F.  var  ss.  systematiker 
starkt  påverkad  av  Chr.  Wolffs 
filosofi  men  tog  även  intryck  av 
Locke,  senare  av  Kant  och  Sclicl- 
ling.  Mot  Kant  stod  han  dock 
kritisk  i  skriften  Försök  till  en 
granskning  av  Kantiska  grunder- 
na för  odödlighet  och  en  Gud 
(1798),  liksom  han  ock  angrep 
dennes  lära  om  rummet.  Ss.  peda- 
gog var  han  influerad  av  A.  H. 
Xiemeyer   (se  d.  o.). 

*FrenckeIl,  A  r  t  h  u  r,  lämna- 
de 192S  chefredaktörskapet  för 
Hufvudstadsbladet. 

*Frenninge  skrives  numera 
ofTiciellt  F  r  ä  n  ning  e. 

*Freskomåleri.  G.  Paulis  fres- 
ker i  Göteborgs  museum  utfördes 
redan  1895  och  sålunda  före  Carl 
Larssons  i  Nat.  mus. 

*Fresno  hade  1927  67,000  inv. 

*  Freud,  S  i  g  m  u  n  d,  blev  först 
mera  bemärkt  genom  Studien  ilber 
Byster ie  (1895),  en  serie  smärre, 
tidigare  publicerade  avhandling- 
ar, utgivna  tills,  med  den  för  sina 
forskningar  rör.  innerörats  s.  k. 
statiska  organ  högt  ansedde  Wien- 
fvsiologen    J.    Breuer.    I    likhet 


med  denne  sin  föregångare  ser  F. 
hysterins  och  vissa  andra  psykis- 
ka rubbningars  upphov  i  psykiska 
chocker,  som  enl.  F.  särskilt  äro 
att  söka  bland  barnaårens  upp- 
levelser och  spec.  inom  det  sexuel- 
la livets  sfär.  F.  utformade  på  ett 
egenartat  sätt  psykoanalysen  ocli 
psykoterapin  (se  dessa  ord).  I 
hans  psykoanalys  spelar  ock 
drömtydningen  (se  Dröm  sp. 
547)  en  central  roll,  på  sätt  var- 
om särskilt  hans  verk  Die  Traum- 
drutung  (1900;  Drömtyrlning,  2 
dir,  1927)  bär  vittne.  Bland  andra 
verk  av  F.  märkas  Zur  Psycho- 
pathologie  des  Alltagslebens 
(1901;  Vardagslivets  psykopato- 
logi, 1924)  och  Yorlesungen  zur 
Einfiihrung  in  die  Psychoanalyse 
(3  dir,  1916—17).  F:s  Gesam- 
melte  Schriften  utgåvos  1924 — 28 
ill  dir.  —  F :  s  idéer  ha  under 
senare  år  även  utövat  ett  mycket 
betydande  inflytande  på  skönlit- 
teraturen i  olika  länder. 

*Frey,  Alexander,  är  se- 
dan 1924  direktör  för  Nordiska 
föreningsbanken   i   Helsingfors. 

Freyssinet  [fräsinä'],  Eugé- 
n  e.  f.  1S79,  fransk  arkitekt,  ver- 
kade som  väg-  och  vattenbygga- 
re till  1914,  då  han  anställdes  i 
Societé  des  entreprises  Limousin 
SS.  dess  tekniske  chef.  Ett  före- 
gångsverk för  modern  funktio- 
nalism  är  hans  1916  uppförda 
stora  luftskeppshangar  i  Orly 
invid  Paris,  konstruerad  med  ett 
system  av  parabelformade  valv- 
ribbor i  järnbetong. 

*v.  Freytag-Loringhoven, 

Hugo,   avled   1924. 

*Fri  axel.  De  fria  axlarna  sam- 
manfalla med  axlarna  till  trög- 
hetsellipsoiden  för  tyngdpunkten 
(jfr   Tröghets  m  o  ni  e  n  t ) . 

*Fribourg.  1-  Av  befolkningen 
äro  -/s  fransktalande  och  över  V; 
katoliker.  —  2.  Kanton^-  och  uni- 


821 


Frida — Frihetsgrad 


822 


versitetsbiblioteket  i  F.  omfattar 
340,000  bd. 

Frida,  E  m  il,  se  V  r  c  li  - 
1  i  c  k  y. 

Fridell,  Axel,  f.  1894,  konst- 
när. F.,  som  urspr.  framträdde 
även  som  målare,  har  sedermeia 
ägnat  sig  uteslutande  åt  grafi- 
ken, där  han  småningom  utveck- 
lat sig  till  en  av  den  yngre  gene- 
i'ationens  mest  betydande.  Han 
arbetar  med  torrnål  i  en  engelskt 
skolad  teknik,  som  bygger  på  ett 
känsligt  valörstudium.  Dunkla 
interiörer  samt  stadsvyer  ha  ofta 
utgjort  hans  motiv. 

Fri'drichsen  [-riksen],  Anton, 
f.  1888,  norsk  exeget,  prof.  i  Upp- 
sala 1928.  F.  har  i  ett  flertal  un- 
dersökningar spec.  behandlat 
grundläggande  begrepp  i  den  ur- 
kristna  förkunnelsen.  Bl.  a.  mär- 
kas Hagios-Qados.  Ein  Beitrag 
zu  den  Voruntersuchungen  zur 
christlichen  BegriffsgescMchte 
(1916)  samt  Le  prohléme  du  mi- 
racle  dans  le  christianisme  j)rimi- 
iif  (1925). 

*Friedländer.  1.  Max  F.,  som 
190.3  blev  prof.  i  musikvetenskap 
vid  Berlins  universitet,  är  numera 
emeritus.  —  2.  Max  J.  F. 
blev  1929  direktör  för  Kaiser- 
Friedrich-Museums  målningssam- 
ling. 

Friedländer  [fri't-].  Paul,  f. 
1857,  tysk  kemist,  prof.  vid  tek- 
niska högskolan  i  Darmstadt,  har 
spec.  utfört  forskningar  inom  de 
indigoida  färgämnenas  kemi.  Jfr 
P  u  r  p  u  r. 

*Friedrichshafen  hade  1925 
11.000  inv.  Zeppel  inluftskeppen 
byggas  i  F.,  som  även  har  Zeppe- 
linmuseum  och  meteorologisk 
drakstation. 

Fri  energi,  se  T  e  r  m  o  d  y  - 
n  a  m  i  k  sp.  961  och  963. 

*Fries.  2.  Karl  F.  avgick 
1926  som  sekreterare  i  K.  F.  U. 


Otto  von  Friesen. 

M:s  världsförbund.  Han  är  sedan 

1926  förbundets  v.  ordf.  och  se- 
dan 1927  ordf.  i  Stockholms  K. 
F.  U.  M. 

Fries  [fris],  Thore,  f.  1886, 
broder    till    Eobert   F.,   botanist, 

1927  prof.  i  Lund,  har  bl.  a.  ut- 
givit växtgeografiska  och  ekolo- 
giska arbeten  samt  deltagit  i 
broderns  forskningsresa  i  Afrika 
1921—22. 

*v.  Friesen.  3.  O  1 1  o  v.  F.  blev 
1929  lod.  av  Sv.  akad.  Bland  hans 
senare  arbeten  märkas  Röstenen  i 
Boliuslän  ocli  runorna  i  Norden 
under  folkvandringstiden  (1924) 
samt  den  filologiska  inledningen 
till  1927  års  uppl.  av  Codex  argen- 
teus    (se   Codex.   Suppl.). 

*Frihetsgrad.  Mek.  Ett  system 
har  så  många  F.  som  det  antal  av 
varandra  oberoende  variabler 
(koordinater)  man  behöver  för 
att  fastställa  lägena  hos  syste- 
mets alla  delar  (ev.  antalet  be- 
hövliga koordinater  minskat  med 
antalet  relationer  mellan  dessa). 
Två  kroppar,  som  hänga  i  var  sin 
ända  av  en  över  ett  block  löpande 
lina,  ha  en  F.,  om  de  endast  kun- 
na röra  sig  rätt  upp  och  ned.  Det 


823 


Frihetspass — Frostfria  zoner 


824 


är  nänil.  tillrätkligt  att  veta  den 
ena  kroppens  liöjd  över  ett  visst 
plan  för  att  veta  även  dc^n  andra 
kroppens  höjd  och  blockskivans 
vridningsvinkel  från  ett  visst  ut- 
gångsläge. Kan  linan  torderas,  så, 
att  kropparna  kunna  vrida  sig 
kring  densanuna,  har  systemet  tre 
F.,  kunna  kropparna  även  utföra 
pendlande  liirelser,  sju  F. 

Frihets  pass,  se  Villkorlig 
f  r  i  g  i  v  n  i  n  g. 

*Friktion.  Med  vilofriktion 
menar  man  Frs  storlek  mellan 
kroppar,  som  ej  röra  sig  i  förhål- 
lande till  varandra;  den  kan  över- 
stiga F.  vid  rörelse.  Om  inre  F. 
se  V  i  s  k  o  s  i  t  c  t. 

Friktionspress,  se  Sväng- 
h  j  u  1  s  p  r  e  s  s. 

Friktionspålning,  se  G  r  u  n  d  - 
läggning  sp.  12. 

*Frillestad.  Sedan  1929  bilda 
Bårslöv,  Fjärestad,  F.  och  Välluv 
ett  pastorat. 

*Frinnaryd  skall  1930  förenas 
med  Linderås  till  ett  pastorat. 

*Frischman,  David,  avled 
1923. 

Fri'sco.  Lnntbr.  Se  Svavel- 
k  a  1  k  v  ä  t  s  k  a. 

*  Frisinnade  folkpartiet  riik- 
nade  vid  1929  års  riksdag  22  led. 
i  F.  K.  och  28  i  A.  K. 

Frispark  tilldömes  vid  tävling 
i  fotboll  motspelande  lag  vid  av- 
siktliga fcirseelser,  ss.  krokben, 
fasthållning,  knuffning  o.  s.  v.  av 
motspelare  samt  för  "hands"  (se 
d.  o.  Suppl.).  F.  får  i  dessa  fall  gå 
direkt  i  mål.  F.  kan  även  till- 
dömas  för  diverse  andra,  mindre 
förseelser  men  får  då  ej  gå  direkt 
i  mål.  Jfr  Bollspel  sp.  244 
samt   S  t  r  a  f  f  s  p  a  r  k.   Suppl. 

*Fristad,  socken  i  Älvsb.  1.  I  F. 
ligger  sedan  1923  Älvsborgs  läns 
folkhögskola. 

Fri  svängning,  detsamma  som 
egensvängning    (se  d.   o.   Suppl.). 


Fritt  avstånd,  se  Mikro- 
skop sp.  45. 

Fri'tzner,  Johan,  f.  1812,  d. 
1803,  norsk  språkfoiskare,  kj-rko- 
herde,  utgav  den  högt  skattade 
Ordbog  ovrr  (Ut  (jamle  norske 
sprog  '  ( 18G2— 67  ;  2  :a  omarbetade 
uppl.,  3  bd,  1883—96). 

Frobenius  [-be'nios],  Leo,  f. 
1873,  tysk  etnograf,  afrikanist, 
föreståndare  för  det  av  honom 
grundade  Forschungs-Institut  fiir 
Kulturmorphologie  i  Frankfiut 
a.  M.  l>ika  djärv  vetenskapsman 
som  forskningsresande  (mest  i 
Afrikas  n.  och  v.  delar),  är  F.  en 
av  de  främsta  banbrytarna  för 
etnografin,  på  vilken  vetenskap 
han,  med  utgångspunkt  från  kul- 
turkretsläran (se  d.  o.  Suppl.), 
söker  bygga  en  hel  kulturåskäd- 
ning.  Ur  F:s  oerhört  rika  produk- 
tion må  anföras  Der  VrspriDui  (hr 
afrilcanischen  Kulturen  (1898), 
Und  Afrika  sp^-ach  (3  dir,  1912— 
13),  Paulevma,  Umrisse  rincr 
Kultur-  und  Seelenlehre  (1921) 
och  en  samling  av  västafrikanska 
traditioner  och  sagor,  Atlantis 
(12  dir,  1921—28). 

*Frossard.  2.  Ludovic  F. 
utträdde  1923  ur  franska  kom- 
munistpartiet. 

Frost  [fråst],  Robert,  f. 
1875,  nordamerikansk  lyriker,  be- 
sjunger (bl.  a.  i  North  of  Boston, 
1914)  vardagens  verklighet  och 
skapar  i  en  enkel,  skenbart  konst- 
lös form  poetisk  stämning  kring 
de   omedelbara   naturintrycken. 

*Frosta.  1.  F.  utgör  ett  tings- 
lag i  Frosta  och  Eslövs  domsaga. 
—  2.  Sedan  1929  äro  ö.  Strö, 
Skarhult,  Borlunda  och  Skeglinge 
f(")renade  till  ett  pastorat. 

Frostfria  zoner,  skarpt  av- 
gränsade bälten  i  alpdalarnas 
sidosluttningar  något  100-tal  m. 
över  dalbottnen,  inom  vilka  frost 
icke  förekommer.  Företeelsen  be- 


825      Frostminskningsanslag — Främmande   trosbekännare      826 


ror  på  ett  slags  temperaturinver- 
sion (se  d.  o.)  i  dalarna  och  är 
ofta  så  utpräglad,  att  för  köld 
känsliga  växter,  som  ej  kunna 
odlas  på  dalbottnen,  med  fördel 
drivas  inom  F. 

*Frostminskningsanslag,  jfr 
även  A  v  d  i  k  n  i  n  g.  Suppl. 

*Frostskada.  Lantbr.  Om  de 
fysiologiska  orsakerna  till  F.  och 
till  olika  växters  olika  frost- 
härdighet  råda  delade  me- 
ningar. Sannolikt  åstadkommes 
största  skadan  därigenom,  att  vid 
frysning  vatten  hastigt  utdrages 
ur  cellernas  protoplasma.  Därvid 
skadas  trol.  protoplasmans  inre 
struktur  (ung.  som  vid  uttork- 
ning),  och  cellerna  dö.  Detta  för- 
klarar, varför  unga  och  vatten- 
haltiga  vävnader  äro  mer  frost- 
ömma  än  t.  ex.  knoppfjäll  och 
frön.  Vissa  ämnen  i  cellerna  verka 
som  skyddsmedel  mot  frysning, 
t.  ex.  socker,  som  bl.  a.  bildas  ur 
stärkelse  i  vintergröna  växters 
blad.  Skyddsverkan  av  dylika 
ämnen  beror  åtminstone  delvis  på 
osmotisk  verkan  (fryspunktsned- 
sättning).  Långsamt  upptinande 
av  en  frusen  växt  ger  endast  i 
vissa  fall  bättre  resultat  än  has- 
tigt dylikt.  Jfr  övervint- 
ring. 

*Frostviken.  1.  F.  hade  1928 
2,425  inv.,  därav  165  i  Frostvi- 
kens lappförs. 

*Fru  Alstad.  Sedan  1924  bilda 
V.  Alstad,  F.,  Stora  Slågarp  och 
Lilla  Slågarp  ett  pastorat. 

Frygiska  språket,  se  T  r  a  - 
k  i  s  k  -  f  r  y  g  i  s  k  a    språk. 

Frygisk  tonart,  se  K  y  r  k  o  - 
tonarter. 

*Frykensjöarna.  Hl-  av  övre 
Fryken  återfinnes  vid  art.  Värm- 
land sp.  1195. 

*Fryksdal.  2.  F.  omfattar  pas- 
toraten Sunne;  Gräsmark;  ö. 
Emtervik;    V.   Emtervik;    Fryks- 


ände    och    Lekvattnet;    Vitsand; 
Lysvik;  östmark. 

Fryksta,  ångbåts-  och  järn- 
vägsstation i  Kils  skn,  Värinl.  1., 
vid  Nedre  Fryken,  slutpunkt  för 
statsbanelinjen  Kil — F. 

*Fryksände.  Vitsand  har  1929 
avskilts   från   pastoratet. 

Fryslagerhus,  se  K  y  1 1  e  k  - 
n  i  k  sp.  1567  f.  samt  Lager- 
h  u  s,  även  Suppl. 

*Fryxell.  2.  Karl  Axel  F. 
(sonson  till  Anders  F.)  var  1920 
— 23  ordf.  i  tull-  och  traktatkom- 
mittén. 

*  Frälsningsarmén.  Inom  F:s 
egna  led  har  vid  skilda  tillfällen 
opposition  rests  mot  generalens 
maktställning,  särskilt  mot  hans 
rätt  att  utan  någons  hörande  ut- 
se sin  efterträdare  samt  mot  hans 
ekonomiska  allenavälde.  1904  för- 
måddes stiftaren  att  till  F:s  ur- 
sprungliga konstitution  foga  ett 
tillägg,  enl.  vilket  F:s  "höga 
råd",  bestående  av  de  olika  län- 
dernas arméchefer  m.  fl.,  äger 
att,  om  generalen  åsidosätter  F:s 
intressen  1.  visar  sig  varaktigt 
oförmögen  att  sköta  sitt  ämbete, 
avsätta  honom  och  välja  ny  gene- 
ral. Under  åberopande  av  det  se- 
nare skälet  sammanträdde  rådet 
1929  (första  gången  i  F:s  histo- 
ria) och  förklarade  general  Bram- 
well  Booth  avsatt.  INIot  detta  be- 
slut vädjade  Booth  till  domstol, 
varpå  rådet  upprepade  sitt  beslut 
samt  till  general  valde  hittills- 
varande stabschefen,  E.  J.  Higgins 
(se  d.  o.  Suppl.).  Generalens 
allenavälde  i  ekonomiska  och 
administrativa  ting  torde  nu  ock- 
så komma  att  upphöra  samt  hans 
avgång  vid  viss  ålder  att  lag- 
stadgas. 

Främmande  ord,  se  L  å  n  o  r  d. 

*Främmande  trosbekännare. 
Eätt  till  egen  kyrkobokföring  har 
blott  tilldelats  föreståndarna  för 


827 


Fränninge — Fu-chou 


828 


de  mosaiska  församliiigaina  i 
Still lu  och  Göteborg  samt  för  de 
romersk-katolska  församlingarna 
i  Sthlm,  Göteborg,  Malmö  och 
Gävle.  Genom  kungl.  förordningar 
av  1910  och  1915  har  denna  rätt 
inskränkts  till  att  föra  födelsebok 
samt  död-  och  begravningsbok, 
varför  alltsä  numera  alla  F.  skola 
införas  i  svenska  kyrkans  för- 
samlingsböoker.  Till  de  av  staten 
erkända  samfunden  hör  frän  1925 
ilven  grekisk-ortodoxa  Kristi  för- 
klaringsförsamlingen  i  Sthlm. 

Fränninge,  numera  officiell 
form  för  Frenninge. 

*Fröberg.   2.   Einar   F.   Iilev 

1926  regissör  vid  Komediteatern, 

1927  vid  Skådebanan. 

*  Frödin,      Otto,     återupptog 

1928  utgrävningarna  av  stenål- 
dersplatsen i  Alvastra  (se  d.  o. 
Suppl.).  De  1922  påbörjade  gräv- 
ningarna i  Asine  avslutades  1926. 

Frödin,  John,  f.  1879,  broder 
till  Otto  F.,  geograf,  prof.  i  Upp- 
sala 1929.  F.  har  särskilt  ägnat 
sig  åt  bygde-  och  växtgeografiska 
undersökningar  inom  Sverige  (t. 
ex.  fäbodbebyggelsen  i  Dalarna 
och  Norrland)  och  Medelhavsom- 
rådet. 

*  Frökind.  1.  F.  ingår  i  Var- 
tofta  och  Frökinds  domsaga. 

*Fröklängning,  jfi'  även 
S  k  o  g  s  f  r  ö. 

*Frökontrollanstalter.  Sedan 
1925  är  en  Statens  centrala  frö- 
kontrollanstalt  (jfr  d.  o.)  i  verk- 
samhet vid  Bergshamra  invid 
Sthlm,  under  det  att  de  lokala,  un- 
der hushållningssällskapen  lydan- 
de F:s  antal  minskats  till  8.  Till 
den  förut  av  dessa  F.  utövade 
verksamheten  med  undersökning 
och  plombering  av  utsäde  ha  till- 
kommit av  den  centrala  F.  utförd 
statsplombering  av  kvalitetsvara, 
för  vilken  fordras  strängare  vill- 
kor   betr.    utsädets    beskaffenhet. 


samt  statsplomlxaing  med  kon- 
trollodlingsbevis  och  med  insy- 
ningsbevi.s,  varigenom  lämnas 
trygghet  för  utsädets  sortrenhet 
och  frihet  från   sjukdomar. 

*FröIich,  F  r  e  d  r  i  k,  lämnade 
generalintendentsämbetet    1926. 

*Fröryd.  Sedan  1927  skrives 
F.  ollicicllt  Fröderyd. 

Frösslind,  C  h  r  i  s  t  i  n  a  E  1  i  - 
sabeth,  f.  1793,  d.  1861,  skåde- 
spelerska, den  svenska  scenens 
mest  beundrade  ingénue  före 
Emilie  Högqvist,  slog  igenom 
redan  vid  18  års  ålder  som  Cen- 
drillon  i  Isouards  féeiiopera  med 
sannna  namn  och  bibehöll  sedan 
länge  en  utomordentlig  populari- 
tet framför  allt  i  subrettroller. 
Hennes  röst  var  ej  stor  men  be- 
haglig och  välbehandlad;  hennes 
sceniska  apparition  beskrives  som 
sällsynt   intagande. 

Frös  åkers  tingslag  i  N.  Ros- 
lags domsaga,  Sthlms  1.,  omfat- 
tar Frösåkers  härad  (utom  den 
till  Väddö  och  Närdinghundra 
tingslag  hörande  Edebo  skn)  samt 
städerna  östhammar  och  öre- 
grund. 

*Frösön  är  numera  förlägg- 
ningsort för  fjärde  flygkåren. 

Frötuna,  gods  i  Rasbo  skn, 
Uppsala  1.,  sedan  1786  fideikom- 
miss inom  friherrliga  ätten  De 
Geer  af  Leufsta  (nuv.  innehavare 
grevinnan  Marianne  Bernadotte 
af  Wisborg,  f.  De  Geer). 

*  Frötuna  och  Länna  ingår  i 
Mellersta   Roslags   domsaga. 

*  Frö  vi,  som  är  beläget  vid  sjön 
Väringen,  har  station  vid  stats- 
banelinjen Krylbo — Mjölby  samt 
Örebro — Köpings  och  F. — Lud- 
vika järnvägar.  Frövifors  äges 
sedan  1928  av  Örebro  pappers- 
bruks a.  b. 

Fröå,  se  Huså-Fröå  gru- 
V  o  r. 

*Fu-chou,     F  o  o  -  c  h  o  w,    har 


529 


Fuhlsbiittel — Funktionalism 


830 


'unktionalism.     Enlietligt     bebyggt     bostadsparti      fs;  : 
Niederrad,   Frankfurt   am   Main.   Av   Eriist   Miiv 


Bruchfeldstrasse, 
il.   Riidloff. 


ni.  en  nyare  och  bättre  iippskatt- 
ling  endast  315,000  inv.  Staden, 
ars  uppsving  sammanhänger  med 
ehandeln,  har  under  senare  år 
[ätt  tillbaka.  Genom  upi^mudd- 
ing  av  floden  Min  har  man  ny- 
igen  sökt  förbättra  F :  s  hamnf öi-- 
lållanden.  Nära  F.  ligger  Fukiens 
:ristna  universitet. 

Fuhlsbiittel  [fo'ls-],  flygsta- 
ion    (se  Hamburg.  Suppl.). 

*Fuksin,     se   även    Anilin- 
ä  r  g  ä  m  n  e  n.   Suppl. 
Fuktande  vätska,  se  K  a  p  i  1  - 

a  r  i  t  e  t. 

Fuktel  (av  ty.  Fuchtel,  bred 
är  ja),  ålderdomligt  ord  för  pry- 
gel   (eg.  med  värja). 

*Fuktighet,  se  även  M  ä  1 1  - 
lingsdeficit. 

*Fuktighetsmätare.  Lufts  fuk- 
ighet  kan  även  mätas  genom  att 
uga  en  viss  volym  luft  genom  ett 
:ärl  med  torkmedel  (kalciumklo- 
id  1.  koncentrerad  svavelsyra) 
>ch  mäta  torkkilrlets  viktsökning, 
'ilken  är  lika  med  den  absorbe- 
ade  mängden  vattenånga.  —  Om 
uktighetsmätning  i  textila  ma- 
erial  se  K  o  n  d  i  t  i  o  n  e  r  i  n  g. 


Fukui,  stad  i  Japan,  på  Hon- 
shu,  nära  dess  n.v.  kust.  Siden- 
och    pappersindustri.    60,000    inv. 

(1!»25). 

*Fukuoka  hade  1925  146,000 
inv.  (inkl.  hamn-  och  industrista- 
den 11  ak  a  t  a).  F.,  som  är  belä- 
get i  ett  stort  koldistrikt,  är  en 
viktig  handelsstad.  Universitet. 

Fullersta,  municipalsamhälle 
(sedan  1924)  i  Huddinge  skn, 
Sthlms  1.  Förort  till  Sthlm.  1,870 
inv.   (1928). 

*Funchal,  se  ill.  till  ^ladeira 
.sp.  1025—1026. 

*Funktion.  Om  kontinuer- 
lig F.  se  även  K  o  n  t  i  n  u  e  r  - 
lig- 

Funktionali'sm,  en  huvudsak!, 
i  Sverige  begagnad  beteckning  för 
en  nutida  internationell  riktning 
inom  arkitekturen  och  närliggan- 
de områden,  vilken  strävar  till  en 
formgivning  av  föremålen  i  en- 
lighet med  deras  ändamål  1. 
fimktion.  En  sådan  strävan  är  i 
och  för  sig  intet  nytt,  det  nya  i 
F.  är  dess  radikalism  i  detta  hän- 
seende   ocli    dess    obundenhet    av 


831 


Funktionarism — Furka 


832 


Funktionalism.      lio.stads-      och      ateljé- 
byggnad   av    Le    Corbusiei-     ocL    Pierre 
Jeanneret. 

äldre  stiltradition.  För  F.  fram- 
står den  vetenskapligt-tekniska 
och  ekonomiska  organisationen 
som  det  grundläggande  i  varje 
uppgift.  I  stadsbyggnadskonsten 
(se  d.  o.  Suppl.)  söker  F.  utbilda 
de  system,  som  med  de  moderna 
förutsättningarna  fungera  bäst.  I 
bostadsbyggande  och  bostadsin- 
redning strävar  F.  likaledes  att 
finna  det  praktiska,  hygieniska 
och  efter  vår  tids  levnadsvanor 
anpassade.  I  rationaliseringen  av 
byggnadsmetoderna,  standardise- 
ringen och  den  industrimässiga 
tillverkningen  av  byggnadsmate- 
rial och  inredning  ser  F.  vägen 
till  ett  förbilligande  av  bostäder 
och  bohag  (jfr  Möbel  kon  st. 
Suppl.).  F.  strävar  vidare  till  att 
konstruktivt  utnyttja  de  mate- 
rial, som  för  varje  särskilt  ända- 
mål äro  lämpliga.  Av  F:s  åsikt, 
att  formen  bör  vara  uttryck  för 
uppgiftens  logiska  lösning  och 
ingenting  annat,  följer,  att  all 
ornamentering  förkastas.  Före- 
gångare till  F.  äro  bl.  a.  P.  Beh- 


rens,  H.  Tessenow,  A.  Perret  (se 
dessa  ord.  Suppl.).  Ledande  kraf- 
ter äro  bl.  a.  W.  Gropius,  Le  Cor- 
busicr,  L.  Mies  van  der  Rohe,  J.  J. 
P.  Oud  (se  dessa  ord.  Suppl.). 
Den  första  stora  prö\iiingen  av 
F:s  idéer  var  utställningen  i 
Stuttgart  (se  d.  o.  Suppl.)  1927. 
1  Sverige  liksom  i  andra  länder 
är  F.  på  väg  att  slå  igenom  lios 
den  yngre  arkitektgenerationen. 

Funktionari'sin,  modern  be- 
nämning på  en  sådan  organisa- 
tion av  de  offentliga  arbetsuppgif- 
terna av  olika  slag,  att  de  i  stor 
utsträckning  utföras  av  för  ända- 
målet fast  anställda  och  avlönade 
funktionärer  i  st.  f.  oavlönade 
förtroendemän.  Begreppet  är  be- 
släktat med  bj^råkratism  men  har 
vidare  innebörd  och  objektivare 
användning. 

*Funäsdalen  (se  ill.  till  Här- 
jedalen sp.  1149—1150).  I  F. 
invigdes   192S  en  kyrka. 

Fura'ngruppen,  se  F  u  r  f  u  - 
rol. 

*  Furka.  En  järnväg  över  F. 
mellan  Brig  vid  Rhöne  och  Disen- 


Funktionalism.     Matrum 
Oud. 


833 


Furlong — Fyrfärgstryck 


834 


tis  vid  Vorder-Ehein  fullboi-dades 
1926. 

Furlong  [falang]  (forneng. 
fnrlang,  av  ftwh,  fåra,  och  läng, 
lång),  engelskt  längdmått  =  201 
m. 

Fumi'rförbländer  (av  fr. 
fournir,  förse  med),  se  Tegel 
sp.  S54. 

*Furtwängler.  2.  Wilhelm 
F.  dirigerade  1922—28  Gewand- 
hauskonserterna  i  Leipzig  och  har 
sedan  1925  företagit  gästspel  i 
För.  Stat.  Han  leder  sedan  1928 
Wiens  filharmoniska  konserter. 

*Furuhjelm.  1.  Annie  F. 
lämnade  riksdagen  1922  men  är 
sedan    1927   åter   led.   därav. 

*  Furulund  är  beläget  vid 
Löddeån  (Kävlingeån)  och  har 
station  vid  Västkustbanan. 

*Fusan,  Pusan,  hade  1926 
100,000  inv.,  därav  41,000  japaner. 

Fu-shun,  stad  i  prov.  Sheng- 
king,  Manchuriet,  ö.  om  Miikden. 
C:a  40,000  inv.  —  Vid  F.  finnes 
Kinas  numera  mest  givande  kol- 
gruva. Gruvan,  som  är  i  japansk 
ägo  (utskeppningshamn  är  Dal- 
nij),  lämnar  f.  n.  årligen  nära  6 
mill.  ton  stenkol. 

Fusijama,  se  F  u  j  i. 

Fusti'k.  1.  Gammal  F.  är 
detsamma  som  gulträ  (se  d.  o.). 
—  2.  U  n  g  F.  är  veden  av  Rims 
co'tinus  (seRhus). 

Fusuli'na,  se  E  h  i  z  o  p  o  d  a 
sp.  1077. 

Fut,  ryskt  längdmått  (fot)  = 
0,.3048    m. 

*Futurism.  F:s  insats  i  Ita- 
liens kulturliv  inskränker  sig  ej 
till  det  rent  konstnärliga  och  lit- 
terära. Den  dynamism  1.  aktivism, 
som  borde  prägla  konsten,  ville 
futuristerna  även  införa  i  politi- 
ken. De  medverkade  sålunda  till 
Tripoliskrigets  utbrott  och  yrkade 
energiskt  på  Italiens  deltagande  i 
världskriget.    F.    har    därigenom 


Funktionalism.        Fubi  iksliyi.'-'iiad        för 
kvarnen     Tre     KroiKPi-    pa     Hiistholnien 
vid     Stockholm.     Av     Kooperativa     för- 
bundets   arkitektkontor. 

spelat  rollen  av  en  förelöpare  till 
fascismen,  .som  även  upptagit  F:s 
fraseologi.  Se  vid.  M  a  r  i  n  e  1 1  i. 
Suijpl. 

Fux,  se  U  g  a  sp.  37. 

*Fyfe,  H  a  m  i  1 1  o  n,  lämnade 
redaktörskapet  av  Daily  Herald 
1926. 

*Fylleri.  Böterna  för  F.  kunna 
enl.  en  1925  genomförd  lagänd- 
ring uppgå  till  högst  100  kr. 

*Fyn.  Sedan  1929  är  en  bro  till 
Jylland  under  byggnad  (se  B  e  1 1. 
Suppl.).  Fyns  stift  indelas  i  11 
prosterier. 

Fyradagarsslaget,  en  följd  av 
sjöstrider  i  Engelska  kanalen  11 
— 14  juni  1666,  vari  den  hol- 
ländska flottan  under  van  Euyter 
besegrade  den  engelska  under 
Monk. 

Fyrdimensionellt  rum,  se  E  e  - 
lativitetsteori  sp.  971. 

Fyrfärgstryck,  se  T  r  e  - 
f  ä  r  g  s  t  r  y  c  k  sp.  1303. 


L  e  X.  Suppl. 


835 


Fyrlingmaskiner — Fysik 


836 


Fyrlingsmaskiner,  se  L  o  k  o  - 
m  o  t  i  v  sp.   714. 

Fyrskif  tesbruk,  se  Växt- 
följd. 

♦Fiirst.  2.  T  li  o  r  v  a  1  d  F. 
avled   1927. 

*  Fysik.  Historia.  Systematiska 
studier  i  F.  känner  man  först 
från  grekerna,  ehuru  även  de 
äldre  kulturfolken  hade  kunska- 
per häri.  Bland  grekerna  äro 
de  mest  kända  Demokritos,  Arki- 
medes  (inom  statiken),  Heron 
(värmeläran)  och  Pytagoras 
(akustiken).  (Jfr  Optik  sp.  1344.) 
Nämnvärda  kimskaper  om  elekt- 
riska och  magnetiska  fenomen 
funnos  ej.  Under  slutet  av  anti- 
ken och  medeltiden  gjorde  F.  en- 
dast små  framsteg.  Vid  nya  tidens 
början  tog  utvecklingen  ny  fart. 
Här  märkes  först  Lionardo  da 
Vinci.  Gilbert  och  v.  Guericke  bör- 
jade studera  elektriska  och  mag- 
netiska fenomen,  den  senare  kon- 
struerade även  den  första  luft- 
pumpen. Av  största  betydelse 
var  G.  Galilei,  vilken  grund- 
lade dynamiken.  Viktiga  akus- 
tiska rön  gjordes  av  Mersen- 
ne.  Torricelli  uppfann  barometern, 
och  Snellius  undersökte  ljusbryt- 
ningen. Under  senare  delen  av 
1600-t.  gjorde  mekanik  och  optik 
stora  framsteg  genom  Huygens 
och  framför  allt  Newton.  Den  för- 
res vågteori  för  ljuset  besegrade 
den  senares  emissionsteori  först 
sedan  den  preciserats  av  Young 
1802.  Gasernas  egenskaper  stude- 
rades av  Boyle  och  Mariotte.  Un- 
der 1700-t.  utvecklades  mekani- 
ken till  stor  fulländning  av  Euler, 
Lagrange,  Laplace  m.  fl.  Black 
upptäckte  det  latenta  värmet. 
Cavendish  och  Coulomb  uppställ- 
de lagen  för  kraftverkan  mellan 
elektriska  laddningar.  Den  galva- 
niska  elektriciteten  upptäcktes  av 
Galvani,    undersöktes    vidare    av 


Volta  och  användes  vid  lSOO-t:s 
början  av  Nieholson,  Da\y  m.  fl. 
till  clektrokemiska  försök.  Under 
1800-t.  fortsatte  på  alla  områden 
en  snabb  utveckling.  Mekaniken 
utvecklades  ytterligare  av  Gauss, 
W.  R.  Hamilton  och  H.  Hertz, 
akustiken  av  Helmholtz  och  Ray- 
leigh.  Inom  optiken  utbildades 
spektroskopin  av  Fraunhofer, 
Bunsen,  Kirchhoff  och  Ängström 
samt  den  geometriska  optiken  av 
Gauss,  Abbe  m.  fl.,  den  fysiologis- 
ka optiken  av  Helmholtz.  Inom 
värmeläran  märkes  uppställandet 
av  energiprincipen  genom  Mayer, 
Colding  och  Joule  samt  av  entro- 
piprincipen  genom  Carnot,  Clau- 
sius  och  W.  Thomson.  Även  här 
var  Helmholtz  verksanl.  Eegnault 
gjorde  experimentella  undersök- 
ningar, Maxwell,  Boltzmann  m.  fl. 
utbildade  kinetiska  gasteorin,  vil- 
ken av  van't  Hoff  utsträcktes  till 
lösningar.  Gibbs  och  Planck  till- 
lämpade  termodynamiken  på  ke- 
miska problem,  Boltzmann  och  W. 
Wien  på  strålningsläran,  W. 
Thomson  på  de  av  Seebeck  och 
Peltier  upptäckta  termoelektriska 
fenomenen.  Bland  framsteg  inom 
elektricitetsläran  märkas  främst 
örsteds  upptäckt  och  Amperes 
undersökning  av  elektromagnetis- 
men  samt  Ohms  undersökning  av 
ledningsförmågan.  Faraday  upp- 
täckte induktionslagen  och  den 
elektrokemiska  grundlagen  samt 
undergrävde  fjärrverkningsteorin, 
vilken  senare  störtades  av  Max- 
well. Dennes  teori  för  de  elekt- 
riska vågorna,  som  experimentellt 
bekräftades  av  Hertz,  fick  genom 
^Marconi  stor  praktisk  betydelse. 
Arrhenius  uppställde  1887  sin  dis- 
sociationsteori.  Urladdningar  i 
gaser  studerades  av  Hittorf,  Croo- 
kes,  J.  J.  Thomson  och  v.  Lenard. 
Röntgen  upptäckte  de  efter  honom 
uppkallade  strålarna,  och  makar- 


837 


Fysiologiskt  basiskt — Fåhraeus 


838 


na  Cuiie  m.  fl.  studerade  de  radio- 
aktiva ämnena.  —  Under  de  tre 
senaste  decennierna  liar  utveck- 
lingen fortsatt  i  rask  takt.  Vikti- 
gast är  framträdandet  av  kvant- 
teorin (se  d.  o.,  även  Suppl.,  samt 
Undulationsmekani- 
ken)  och  relativitetsteorin  (se  d. 
o.).  Atomteorin,  som  började  slå 
igenom  under  slutet  av  1800-t.,  ut- 
bildades vidare  i  närmaste  sam- 
band med  kvantteorin.  Av  största 
betydelse  för  atomteorin  voro 
undersökningar  av  Brownska 
molekylarrörelsen  (Einstein,  Smo- 
luchowski,  Perrin,  Svedberg) , 
bestämningen  av  elementarladd- 
ningen  (Millikan),  räkning  av 
de  från  radioaktiva  ämnen 
utsända  »-partiklarna  (Ruther- 
ford  och  Geiger)  samt  fotografe- 
ring av  partiklarnas  banor  (C.  T. 
R.  Wilson).  v.  Laue  gav  uppslaget 
till  röntgenspektroskopin,  vilken 
i  Moseleys  och  Siegbahns  händer 
visade  sig  vara  ett  gott  redskap 
att  imdersöka  de  inre  elektron- 
banorna i  atomerna;  samma  idé 
utnyttjades  av  Laue,  W.  H.  och 
W.  L.  Bragg,  Debye  m.  fl.,  för  att 
undersöka  kristallernas  struktur. 
Inom  kvantteorin  falla  undersök- 
ningar av  Franck  och  Hertz  m.  fl. 
av  strålningsutsändande  och  ioni- 
sering  av  atomer,  som  träffas  av 
långsamma  elektroner.  —  Mellan 
F.  och  tekniken  har  ett  livligt, 
för  båda  parterna  betydelsefullt 
samarbete  uppstått.  Så  gåvo  t.  ex. 
undersökningar  rör.  urladdnings- 
fenomen möjligheten  att  konstrue- 
ra de  moderna  glödkatodrören, 
vilka  sedan  blivit  till  stor  nytta 
vid  många  fysikaliska  undersök- 
ningar. —  F.  även  detsamma  som 
kroppskonstitution.  —  Fysisk, 
kropps-,  kroppslig;    sinnlig. 

Fysiologiskt  basiskt  säges  ett 
salt  vara,  vilket,  använt  som 
konstgödselmedel,      vid      tillsats 


till  jorden  ökar  dennas  halt  av 
bas,  d.  v.  s.  hydroxylioner  (t.  ex. 
Chilesalpeter) . 

Fysiologiskt  surt  är  ett  salt, 
som,  använt  som  konstgödsel- 
medel, ökar  jordens  surhetsgrad 
genom  frigörande  av  väteioner 
(t.  ex.  ammoniumsalter) .  Jfr 
Reaktion.   Lantbr. 

Fysiologiskt  torr  säges  en  jord 
vara,  ur  vilken  växter  blott 
med  svårighet  uppta  vatten,  trots 
att  vattentillgången  är  riklig. 
Detta  är  fallet  med  t.  ex.  salthal- 
tig  mark,  där  osmotiska  krafter 
(jfr  Os  mos)  försvåra  vatten- 
upptagandet. 

Fysio'logos,  grekisk  form  för 
Physiologus. 

Fytogena  bildningar  (av  grek. 
fyto'n,  växt,  och  ge'nein,  bildas), 
organogen  a  sediment,  som  huvud- 
sakl.  uppbyggas  av  växtlämning- 
ar. Hit  höra  torv,  dy,  diatomacé- 
jord,  brunkol,  stenkol,  antracit  och 
liknande.  Jfr  Zoogena  bild- 
n  i  n  g  a  r. 

Fyto'l,  alkohol,  innehållande 
tjugo  kolatomer,  ingår  i  klorofyll. 

Fågelsta,  järnvägsstation  i 
Fivelstads  skn,  östergötl.  1.,  vid 
statsbanelinjen  Hallsberg — Mjöl- 
by och  Mellersta  Östergötlands 
järnvägar. 

*  Fågelvik.  2.  Det  nuv.  slottet, 
som  ligger  på  en  holme  i  Valde- 
marsviken, uppfördes  vid  1700-t:s 
slut. 

*  Fåhraeus.  3.  Kl  as  F:s  konst- 
samlingar äro  numera  skingrade, 
och  villan  på  Lidingön  har  över- 
gått i  annan  ägo.  —  4.  R  u  - 
d  o  1  f  F.  var  skolkommissionens 
ordf.  till  dess  upplösning  1922. 
Som  historiker  har  F.  före- 
trädesvis behandlat  stormaktsti- 
dens senare  skede  och  bl.  a.  för- 
fattat Karl  XI  och  Karl  XII  (i 
samlingsverket  Sveriges  historia, 
del  VIII,  1921). 


839 


Fåhraeus — Fältbefästninj^skonst 


840 


5  man       6fi 

Fältbefästningskonst.   Skyddsrum. 

Fåhraeus,  Robin,  f.  18SS, 
son  till  Klas  F.,  patolog,  prof.  i 
patologisk  anatomi  i  Uppsala 
1928,  förf.  till  arbeten  över  blo- 
dets patologi  och  fysiologi  (bl.  a. 
över  blodkroppssänkning;  jfr  d.  o. 
Suppl.). 

Fållnäs,  gods  i  Sorunda  skn, 
Stlilms  1.,  fideikommiss  på  såväl 
mans-  som  k\'innosidan  av  ätten 
Bonde,  nu  i  ätten  v.  Horns  ägo. 

Fångstgördel,  limgördel  (se 
d.  o.). 

Fårpremiering  har  sedan 
långt  tillbaka  ägt  rum  i  enskilda 
län  (så  på  Gotland  sedan  1868) 
och  infördes  19 IS  för  hela  riket 
med  ett  hushållningssällskaps  om- 
låde  som  premieringsdistrikt.  En- 
dast avelsfår  premieras,  baggar 
tillhörande  antingen  enskilda  äga- 
re 1.  fåravelsförening,  tackor  en- 
dast tillhörande  dylik  förening, 
som  åtnjuter  statsunderstöd. 

*Fårskötsel.  Efter  den  under 
världskriget  inträdda  ökningen 
av  fårens  antal  har  en  nedgång 
åter  börjat  inträda.  Antalet  får 
var  1928  1,563,654. 

*Fårö  uppfylles  i  ö.  till  stor  del 
av  det  imponerande,  delvis  skog- 
bevuxna flygsandsfältet  Ullahau 
och  har  vid  östkusten  vidsträckta, 
ypperliga  badstränder.  F.  har  bil- 
färjeförbindelse med  Fårösund. 

*Fårösund.  2.  Nära  F.  ligga 
Bunge  kyrka  och  kulturhistoriska 
museum  (se  Bunge). 


♦Fäderneslandet.  2.  En  1926 
inledd  kampanj  mot  F.  med  an- 
ledning av  dess  skandal iserings- 
och  utpressningstaktik  ledde  till 
tidningens  upphörande  1927. 

*  Fältbefästningskonst.  Fält- 
befästningar komma  huvudsak- 
ligen till  utförande  före  och  under 
försvarsstrid,  enklare  dylika  dock 
även  under  anfallsstrid.  Anlägg- 
ningarnas art  och  omfattning  äro 
beroende  på  tillgång  till  tid,  ma- 
terial och  arbetskraft.  För  mins- 
kande av  fiendens  eldverkan  ut- 
föras olika  slag  av  v  ä  r  n  :  strids- 
värn  (se  d.  o.)  för  skyttar,  kul- 
sprutor, granatkastare,,  artilleri- 
pjäser o.  s.  v.,  förbindelsevärn  för 
förbindelse  i  såväl  sidled  som 
djupled  samt  skyddsvärn,  dels 
öppna,  erbjudande  skydd  endast 
mot  flackeld,  dels  skyddsrum, 
skyddande  även  mot  skrot  eller 
projektiler  med  stora  nedslags- 
vinklar. Skyddsrum  utbyggas  dels 
för  stridsstyrkan  i  omedelbar  för- 
bindelse med  stridsvärnen,  dels 
längre  tillbaka  för  reserver  samt 
indelas  allt  efter  konstruktionens 
hållfasthet  i  splittersäkra,  granat- 
säkra  eller  bombsäkra  (under- 
stundom utförda  av  betong) .  Inom 
ställningen  ordnas  elektriska  och 
och  optiska  förbindelser  av 
olika  slag,  belysning  av  för- 
terrängen med  strålkastare,  lys- 
projektiler  o.  s.  v.  För  beredande 
av  skydd  mot  överraskning  an- 
läggas hinder,  av  vilka  järn- 
trådshinder äro  vanligast.  Dylika 
anläggas  om  möjligt  i  bälten  om 
c:a  10  m.  bredd  samt  med  ett  in- 
bördes avstånd  av  omkring  10  m. 
Masker,  naturliga  eller  konst- 
gjorda, mot  spaning  från  marken 
samt  om  möjligt  även  mot  flyg- 
spaning äro  av  stort  värde.  För 
fiendens  vilseledande  utföras 
sken  anläggningar  samt 
för    höjande    av    egen    eldverkan 


841 


Fältspatäkta — Förband 


842 


skottfälts  röjningar  för 
såväl   infanteri   som   artilleri. 

Fältspatäkta,  se  Porslin. 

Fältsten  1.  kullersten,  i 
naturen  förekommande  rundad 
sten,  som  användes  till  väg-  och 
gatubeläggning  (se  Gata  sp. 
1110). 

*FäIttelegrafkåren  omfattar, 
sedan  enl.  1925  års  försvarsord- 
ning flyg-  och  ballongförbanden 
utbrutits,  två  fälttelegrafkompa- 
nier, två  radiokompanier  och  ett 
tvgkompani.  —  F.  organiserades 
1901. 

Fältugn,  se  Tegel  sp.  852. 

*  Fänkål.  Av  vissa  sorter  be- 
gagnas den  tjocka,  köttiga,  med 
konst  blekta  stjälkbasen  jämte 
därpå  sittande  bladslidor  som 
grönsak.  Smakar  ung.  som  selleri. 

*Färe.  a.  b.  Färe  glas  äges  av 
a.  b.  Färe  armaturfabrik,  grundat 
1922,  vilket  i  Sibbhult  driver  me- 
tallgjuteri  och  fabrik  för  tillverk- 
ning av  vatten-  och  ångarmatur. 

*Färentuna.  1.  F.  ingår  i  Sol- 
lentuna och  Färentuna  härads 
domsaga. 

Färgfilter,  ljusfilter  (se  d.  o.) 
för  urval  av  ett  visst  våglängds- 
intervall ur  ett  spektrum. 

Färgkänslighet,  ett  fotogra- 
fiskt materials  känslighet  för 
olika  våglängder.  Vid  negativma- 
terial är  det  i  allm.  önskvärt,  att 
dess  F.  anpassas  efter  ögats.  Jfr 
Fotografi  sp.  418  och  Sen- 
sit  om  e  t  r  i  sp.  413  f. 

Färgsnurra,  snurra  med  en 
cirkulär  skiva,  å  vilken  olika 
sektorer  målats  i  olika  färger.  Om 
F.  sättes  i  snabb  rotation,  upp- 
fattar ögat  summationsfärgen  till 
de  olika  sektorernas  färger. 

Färjenäs  a.  b.,  Göteborg,  grun- 
dat 1893,  driver  på  Hisingen 
hyvleri  och  lådfabrik.  Aktiekapi- 
tal 1,150,000  kr.,  225  arbetare. 


*Färiestaden  har  station  vid 
Ölands  järnväg. 

Farna,  annan  form  för  Ferna. 

*Färnebo.  1.  F.  utgör  ett  tings- 
lag i   östersysslets  domsaga. 

*Färs  härad.  Domsagan  utgö- 
res  av  ett  tingslag. 

*Färs  kontrakt.  Sedan  1929 
äro  S.  Äsum  och  Ilstorp,  Öved  och 
Björka  samt  ö.  Kärrstorp  och 
Brandstad  förenade  till  tre  olika 
pastorat. 

Färskor,  se  Lancashire- 
smide  och  Vallons  m  ide. 

*Färöarna  tillhöra  i  kyrkligt 
avseende  Köpenhamns  stift  (efter 
delningen  av  Själlands  stift).  Fis- 
ket, som  1921  helt  sysselsatte 
6,700  personer,  hade  1926  ett 
fångstvärde  av  5,9  mill.  danska 
kr.  S.  å.  fångades  568  valar,  därav 
347  grindvalar.  Antalet  får  var 
1924  64,200.  F.  exporterade  1926 
varor  för  7,7  mill.  danska  kr. 
(mest  till  Spanien,  Danmark  och 
Storbritannien),  därav  klippfisk 
5,4,  saltad  fisk  1,6,  valolja  0,4  och 
ull  0,2  mill.  kr. 

*Fästingar.  Den  vanliga  F. 
sprider,  när  den  suger  blod  av 
boskap,  den  sporozo,  som  orsakar 
sommarsjuka  (se  d.  o.). 

Följ  are,  lodrätt  ställda  tim- 
mer 1.  plankor,  fästa  vid  liggtim- 
merväggar för  att  hindra  dessa 
att  slå  sig  buktiga. 

Fönster.  Geol.  öppning  i  ett 
överskjutningstäcke  (se  över- 
skjutningar),  i  vilken  un- 
derliggande  bergarter   framträda. 

Fönsterglasbrukens      a.      b., 

grundat  1922,  driver  fönsterglas- 
bruk i  Glava  (se  d.  o.)  och  Sandö 
(i  Bjärtrå  skn,  Västernorrl.  1.). 
C:a  300  arbetare. 

*  Förband.  Träd  g.  Den  anord- 
ning vid  plantering,  att  plantorna 
i  varje  rad  komma  att  stå  mitt- 
för  mellanrummen  i  föreg.  rad. 


843 


Förbjudna  led — Förmyndarkammaren 


844 


♦Förbjudna  led,  jfr  Akten- 

s  k  a  p  s  h  i  n  d  e  r. 

♦Fördelning.  Fys.  Se  I  n  - 
f  1  u  e  n  s. 

Fö'rderkohle  [kale]  (ty.,  av 
furdtrn,  ui)pforclra),  se  Sten- 
kol sp.   1524. 

a.  b.  Förenade  chokladfabri- 
kerna, se  Svenska  chok- 
lad f  a  b  r  i  k  s  a.   b.   Suppl. 

a.  b.  Förenade  granitindust- 
rier, Göteborg,  grundat  1917 
(nuv.  namn  sedan  1922),  driver 
stenhiiggorier  i  Bohuslän,  Små- 
land, Uppland  och  Halland.  Aktie- 
kapital 2  mill.   kr.,  900  arlx'tarc. 

Förenade  gummifabrikernas 
a.  b.,  Hälsingborg,  grundat  1927, 
utgör  en  sammanslutning  av  Häl- 
singborgs gummifabriks  a.  b.,  Häl- 
singborg, Ryska  gummifabriks 
a.  b.,  Malmö,  och  Skandinaviska 
gummi  a.  b..  Viskafors.  Aktiekapi- 
tal 28,5  mill.  kr. 

♦Förenade  orgel-  och  piano- 
fabriker, a.  b.  F.,  heter  a.  b. 
Förenade  piano-  &  orgel- 
fabriker. A.  G.  Rålins  orgel- 
&  pianofabrik  ligger  i  Åmål.  C.  B. 
Petterssons  orgel-  &  pianofabrik  i 
Herrljunga  tillhör  numera  ej  F. 
Aktiekajiitalet  i  F.  utgör  2  mill. 
kr.,  arbetarantalet  c:a  330. 

Förenade  provinserna,  se 
United   P  r  o  v  i  n  c  e  s. 

*a.  b.  Förenade  svenska 
tändsticksfabrikerna  grundades 
1913  (ej  1903).  Fabriken  i  Växjö 
är  numera  nedlagd. 

♦Förenade  yllefabrikerna.  Ak- 
tiemajoriteten innehas  av  Hol- 
mens bruks   &  fabriks   a.   b. 

Föreningen  Svenska  tonsät- 
tare, se  Svenska  tonsät- 
tare.  Suppl. 

Företeelsetyp,  se  Ärftlig- 
h  e  t  s  1  ä  r  a  .sp.   1547. 

Förexplosionskammare,  de- 
talj i  förbränningsrummet  på 
vissa   förbränningsmotorer,    s.   k. 


semidieselmotorer,  en  mellan- 
form mellan  diesel-  och  tändkule- 
motorer.  F.  är  en  med  cylindern 
sammanbyggd  mindre  kammare,  i 
vilket  bränslet  intages,  innan  nå- 
got nämnvärt  mottryck  eihållits 
i  cylindern.  Vid  kompressionen 
antändes  bränslet  och  slungas  ut 
i  cylindern,  där  fullständig  för- 
bränning äger  rum. 

♦Författarföreningar.  Sve- 
riges dramatiska  för- 
fattares förening  bildades 
1915  (ej  1916).  Den  upplöstes 
1929. 

Förgrening,  groning  av  utsäde 
före  sådden  1.  planteringen.  F.  an- 
vändes särskilt  betr.  potatis,  var- 
igenom vinnes,  att  växttiden  på 
fältet  förkortas  och  sålunda  sena- 
re sorter  kunna  odlas,  där  eljest 
fara  för  frost  skulle  hota. 

♦Förgät  mig  ej  har  numera 
uppgått  i  Kasper. 

♦Förhudskatarr  hos  män- 
niska förekommer  ofta  vid  fimo- 
sis  (jfr  d.  o.). 

♦Förhållande.  Med  inkommen- 
surabla storheter  menar  man 
stundom  även  storheter  av  olika 
slag,  mellan  vilka  intet  F.  existe- 
rar, medan  storheter  av  samma 
slag  betecknas  som  kommensu- 
rabla,  vare  sig  de  äro  det  i  den  i 
huvudarbetet  angivna  meningen 
1.  ej. 

♦Förkastning,  jfr  även  O  r  o  - 
genetiska  rörelser  och 
överskjutningar. 

Förklistring,  se  Klister. 

Förlust  vinkel,  se  I  m  p  e  d  a  n  s. 
Suppl. 

♦Förmyndarkammaren  i 

Sthlm  upphörde  icke  helt  med 
den  nya  förmynderskapslagens 
ikraftträdande.  Förvaltningen  av 
omyndigas  och  frånvarande 
okända  arvingars  medel,  som  vid 
början  av  1925  innestodo,  utövas 
fortfarande  av  F.,  varjämte  F.  för 


845 


Forna — Försättslins 


846 


Stockholms  vidkommande  hand- 
har de  åligganden,  som  eljest  till- 
komma överförmyndare. 

Forna  (avledn.  av  forn,  gam- 
mal), markbetäckning  av  döda 
växt-  och  djurrester,  särskilt  från 
föregående  år  kvarvarande  visset 
gräs.  Jfr  Ävja  1. 

Förromantik,  beteckning  för 
de  kulturströmningar,  vilka  un- 
der 1700-t:s  senare  hälft  förbe- 
redde romantikens  genombrott  (se 
Nyromantik  sp.  1154). 

Förskjutning,  se  Magne- 
tiskt fält  sp.  1061. 

Förskjutningslag.  1-  Se  Ra- 
dium sp.  809.  —  2.  Den  andra 
av  de  i  art.  Strålning  sp. 
130  f.  angivna  strålningslagarna. 

Förskjutningsström,  en  form 
av  elektrisk  ström,  bestående  i 
ändring  av  dielektriska  förskjut- 
ningen (se  Magnetiskt  fält 
sp.  1061)  och,  uttryckt  i  E.  S.  E., 

lika  med  —  gånger  förskjutning- 

4  TT 

ens  derivata  med  avseende  på 
tiden.  F.  har  samma  magnetiska 
verkan  som  konduktions-  och 
konvektionsström  och  bildar  tills, 
med  dessa  en  källfri  vektor.  T.  ex. 
vid  urladdning  av  en  kondensator 
bilda  konduktionsströmmen  i  ur- 
laddaren  och  F.  i  kondensatorns 
dielektrikum  en  sluten  ström. 

För-skrivning,  se  Man- 
talsskrivning. 

Försockring,  överförande  av 
stärkelse  till  socker.  Jfr  E  t  y  1  - 
alkohol  sp.   1248. 

Första  Livgrenadjärregemen- 
tet,  se  Livgrenadjärre- 
g  e  m  e  n  t  e  t,  även  Suppl. 

*Förster  (F  o  e  r  s  t  e  r),  F.  W., 
har  SS.  pedagog  särskilt  verkat  för 
den  socialt  vanlottade  ungdomens 
etiska  fostran  bl.  a.  med  anknyt- 
ning till  den  moderna  "arbets- 
skolans" (se  d.  o.  Suppl.)  program 
samt  starkt  inriktat  sig  på  ung- 


domskriminalitetens spörsmål. 
Tidigare  ivrande  för  att  emanci- 
pera  etiken  från  religionen  och 
bygga  karaktärsdaningen  på  vad 
Höffding  kallat  en  rent  human 
grundval,  har  F.  sedermera  starkt 
hävdat  religionens  oumbärlighet 
vid  karaktärens  fostran.  F.  har 
ägnat  stor  uppmärksamhet  åt 
psykoanalysen  (se  d.  o.)  men  rik- 
tat en  skarp  kritik  mot  den  kon- 
struktiva godtycklighet,  varmed 
Freud  och  hans  lärjungar  tolka 
såväl  normala  som  sjukliga  själs- 
tillstånd i  "pansexualistisk"  rikt- 
ning. Bland  hans  äldre  arbeten 
märkes  Schule  und  Charaktcr 
( 1907 ;  Skolan  och  karaktären, 
1912),  bland  hans  senare  Religion 
und  Ciiarakterbildung  (1925; 
Religion  och  karaktärsuppfost- 
ran,  1928). 

Förstång,  översta  delen  av  en 
skarvad  foclcmast. 

Förstärkare,  apparat  för  låg- 
1.  högfrekvensförstärkning  (se 
Telef  on  i  sp.  889  ff. 

F  ö  r  s  v  arsberedskapskommis- 
sionen,  se  R  i  k  s  k  o  m  m  i  s  s  i  o  - 
nen  för  ekonomisk  för- 
svå rsberedskap.  Suppl. 

*Försvarsdepartementet. 
Kansliråden  äro  efter  1926  års 
indragningar  endast  4. 

Försåpning,  detsamma  som 
förtvålning. 

♦Försäkring.  En  lag  om  för- 
säkringsavtal utfärdades  8  april 
1927.  Om  det  svenska  försäkrings- 
väsendet se  även  tabeller  till 
Sverige  sp.  471 — 472. 

*  Försäkringsrådet.  Sedan 

1924  bär  F:s  chef  icke  längre 
titel  president. 

Försättslins,  enklare  lins,  vil- 
ken sättes  på  ett  optiskt  instru- 
ment (oftast  kamera)  för  att 
ändra  dess  brännvidd.  Positiva 
F.  (t.  ex.  p  r  o  X  a'  r  1  i  n  s  e  r)  för- 
korta     den,      negativa      (t.     ex. 


841 


Försöksanstalt — Galilei 


848 


dista'rlinser)  förlänga  den. 
Porträttlinser  användas 
till  kameror  med  fast  inställning 
för  att  ställa  in  pä  visst  avstånd, 
ung.  lika  med  porträttlinsens 
brännvidd. 

♦Försöksanstalt.  Till  statsun- 
derstödda F.  Jiöra  även  Svenska 
mosskulturföreningens  huvudsta- 
tion i  Jönköping  samt  dess  för- 
söksgårdar. Se  Svenska 
mosskulturföreningen. 


*  Förtenning,  jfr  Vitkok- 
ning. 

Förtriangel,  se  Segling  sp. 
362. 

Förvisning,  en  persons  åläg- 
gande att  lämna  1.  begiva  sig  till 
viss  ort.  Jfr  Landsförvis- 
ning, Deportation,  Ut- 
länning,  Relegation. 

Förvällningsmetod,    se  S  o  c  - 

k  o  r  t  i  1  1  v  e  r  k  n  i  n  g    sp.    1135. 


G. 


Ga'blonz  [-lånts],  tjeck.  Jablo- 
7iec.  stad  i  Böhmen,  Tjecko-Slova- 
kiet,  belägen  i  Sudeterna,  vid  flo- 
den N'eisse.  Stor  glas-  och  bijou- 
teriindustri. 27,000  inv.,  huvud- 
sakl.  tyskar    (1921). 

Gadderås,  fönsterglasbruk  i 
Madesjö  skn,  Kalmar  1.  Äg.  G:s 
fönsterglasbruks  a.  b.,  grundat 
1924. 

*Gadelius.  2.  Bro  r  G.  lämna- 
de jjrofessuren  och  överläkare- 
tjänsten vid  Stockholms  hospital 
1927.  Av  Det  mänsJcIiga  själslivet 
utkom  en  4:e  del  1924.  I  Skapande 
fantasi  och  sjuka  skalder  (1927) 
analyserar  G.  förhållandet  mellan 
fantasilivet  och  de  patologiska 
karaktärsdragen  hos  främst  Teg- 
nér och  Fröding. 

Gaede  [gä'de] ,  W  o  1  f  g  a  n  g, 
f.  1S7S,  tysk  fysiker,  prof.  i 
Karlsruhe  1919,  har  konstruerat 
flera  olika  luftpumpar   (se  d.  o.). 

*Gaeta  är  ärkebiskopssäte.  Det 
har  numera  endast  c:a  5,000  inv. 

*Gaffel.  Lantbr.  Anspännings- 
anordning,  bestående  av  2  skak- 
lar, fast  förenade  med  ett  tvär- 
stycke. Häst,  anspänd  i  G.,  kallas 
gaffclhäst. 

Gaffelplog,  se  P  1  o  g  sp.  326. 

Gajdävert,  se  Vi  sker  t. 


*Gala  användes  i  ett  flertal 
sms.  i  bet.  fest-,  prakt-  (t.  ex. 
g  a  1  a  f  ö  r  e  s  t  ä  1 1  n  i  n  g) . 

Galakto'nsyra,  enbasisk  orga- 
nisk syra;  bildas  vid  oxidation  av 
galaktos   (se  Socker  sp.  1128). 

Galali't  (av  grek.  ga'la,  mjölk, 
och  Wtos.  sten),  produkt,  fram- 
ställd av  kasein  genom  härdning 
i  formaldehyd.  Användes  till  kam- 
mar, knappar  o.  a.  småföremål. 

*Galangarot,  se  även  Alpi- 
n  i  a.   Suppl. 

"^Galåpagosöarna  användas  ej 
längre  som  deportationsort. 

Galesburg  [ge'jlsb8g],  stad  i 
mell.  Illinois,  För.  Stat.  Livlig  in- 
dustri. 24.000  inv.,  därav  många 
svenskar  (1920). 

Galgangarot,  g  a  1  g  o  r  o  t,  se 
A  1  p  i  n  i  a,   även   Suppl. 

*  Galilei.  2.  Den  efter  G. 
uppkallade  kikartypen  hade  obe- 
roende av  honom  redan  tidigare 
uppfunnits  (jfr  O  p  t  i  k  sp.  1344). 
G.  konstruerade  även  en  termo- 
meter  (se  d.  o.  sp.  972). 

Galile'i,  A  1  e  s  s  a  n  d  r  o,  f. 
1691,  d.  1736,  italiensk  arkitekt, 
huvudsakl.  verksam  i  Rom.  G:s 
huvudverk  är  den  ståtliga  barock- 
fasaden till  Laterankyrkan  (se  ill. 
till  L  a  t  e  r  a  n  e  n  sp.  283) . 


849 


Galiot — Galtabäcksfyndet 


850 


Galio't  (ital.  galeotta),  se  S  e - 
gelfartyg  sp.  349. 

*Galizien  är  uppdelat  på  dep. 
Kraköw,  Lwö\r,  Stanislawöw  och 
Tarnopol.  7,488,000  inv.  (1921). 

Galio'n,  annan  form  för  gal- 
lien. 

*GalIen-KalleIa,  Ak  sel  i,  som 
är  titulärprofessor,  fullbordade 
1928  i  Finlands  Nationalmuseum 
i  Helsingfors  en  stor  kupolfresk 
med  motiv  ur  Kalevala. 

Galler,  se  V  a  c  u  u  m  r  ö  r  sp. 
286.  —  Gallerläcka,  seVa- 
c  u  u  m  rör  sp.  287. 

Ga'lli-Curci  [ko'rrtji],  Ame- 
1  i  t  a,  f.  1889,  italiensk  opera- 
sångerska (koloratur-sopran),  gift 
1910 — 20  med  den  italienske  mar- 
kisen L.  Curci  och  sedan  1921 
med  nordamerikanen  H.  Sanuiels, 
har  med  stor  konstnärlig  fram- 
gång uppträtt  i  Europa,  Syd- 
Amerika  och  (sedan  1916)  För. 
Stat. 

*GalIipoli.  2.  G.,  turk.  Gclibolu, 
har  efter  folkutväxlingen  med 
Grekland  5,400  inv.    (1927). 

Gallise'ra  (jfr  Gallien), 
förfranska,  påtvinga  franskt 
språk  och  fransk  kultur. 

Gallisk,  eg.  som  avser  1.  hör 
till    Gallien;    fransk. 

Galliska  språk,  se  Kel- 
tiska   språk. 

*Gallium  upptäcktes  av  Lecoq 
de   Boisbaudran. 

Gallo-  (av  lat.  ga'llus,  gallisk) 
användes  i  flera  sms.  i  bet. 
fransk-  (t.  ex.  g  a  1 1  o  m  a  n  i', 
kärlek  till  allt  franskt). 

Gallocyanfn,  oxazinfärgämne, 
framställt  genom  inverkan  av 
nitrosodimetylanilin  i  saltsur  lös- 
ning på  gallussyra.  Betfärgämne. 

*Gallring,  jfr  även  Skogs- 
bruk sp.  819. 

*v.  Gallwitz,  M  a  x,  utgav  1929 
sina    minnen    från    världskriget, 


Galtabäcksfyndet.     Skeppet     frän     norr 
strax   före   upptagandet. 

Meine  Fiihrertätigkeit  im  Welt- 
kricg  191.'f—16. 

Galo'sch  (fr.  galoche) ,  yttersko, 
förr  av  läder,  numera  av  kaut- 
sjuk,  sonr  pressas  på  väv,  ur  vil- 
ken olika  stycken  utstansas  för 
att  sedermera  sammansättas  över 
läst.  G.  överdragas  slutligen  med 
asfaltlack. 

*Galsworthy,  John.  Som  fort- 
sättning och  avslutning  på  The 
Forsyte  Haga  ha  utkommit  The 
lohite  monkey  (1924;  Den  vita 
apan,  1925),  The  silver  spoon 
(1926;  Silverskeden,  s.  å.)  och 
Sican  song  (1928;  Svanesång, 
s.  å.).  Bland  G:s  skådespel  mär- 
kes vid.  Windoics  (1922;  Fönster, 
uppf.  i  Sthlm  1926). 

Galt.  1.  Koksgiyta,  använd 
vid  uttorkning  av  nybyggda  hus 
(•'"torkgalt",  "murgalt'').  — ■  2.  Se 
K  o  k  i  1 1. 

Galtabäcksfyndet.  Helt  nära 
Galtabäckens  utlopp  i  den  numera 
nästan  igengrundade  Galtabäcks- 
viken,  Tvååkers  skn,  Hall.  1.,  på- 
träffades och  framgrävdes  1928  det 


851 


Galtbesiktning — Gamla  skolan 


852 


första  sJikert  förhistoriska  farty- 
get i  Sverige.  Skrovet,  klinkbyggt 
på  spant  och  hopfogat  uteslutan- 
de med  triinaglar  (intet  spår  av 
metall),  var  ganska  illa  bevarat. 
Kölen  fanns  kvar  i  hela  sin  längd, 
9,10  m.  Skeppet,  som  haft  segel- 
mast, har  en  avgjort  ålderdomliga- 
re prägel  än  de  berömda  norska 
vikingaskeppen  (sed.  o.)  från  Ose- 
berg  och  Gokstad  (800-  och  900-t.) . 
Även  den  geologiska  undersök- 
ningen med  pollenanalys  m.  m. 
anger  hög  ålder,  romersk  tid  (från 
Kr.  f.  till  år  400)  1.  ännu  tidi- 
gare. Fyndet  synes  alltså  ge  det 
arkeologiska  beviset  för  att  scg- 
lingskonsten  var  kilnd  och  utövad 
i  Norden  flera  århundraden  tidi- 
gare än  man  hittills  vågat  an- 
taga. 

Galtbesiktning,  se  Svin. 
Suppl. 

Galtonpipa  [gå'ltan-],  vid 
akustiska  försök  använd  pipa 
med  svängningar  av  så  hög  fre- 
kvens, att  de  ej  kunna  uppfattas 
med  hörseln. 

*Galtström.  Järnbruksrörelsen 
är  numera  nedlagd. 

*Galvaniskt  element.  De  olika 
G:s  elektromotoriska  kraft  har 
mätts  med  stor  noggrannhet ;  där- 
emot vet  man  föga  om  hur 
denna  sammansättes  av  poten- 
tialsprången vid  beröringsytorna 
mellan  de  olika  ämnena.  De  i 
huvudarbetet  sp.  1032  angivna 
värdena  för  potentialsprången  vid 
elektrodernas  ytor  anses  numera 
ej  exakta;  vid.  tillkommer  vid  G. 
med  två  elektrolyter,  ss.  Daniells 
element,  potentialsprång  vid  elek- 
trolyternas  beröringsyta  och  vid 
alla  G.  kontaktpotentialdifferen- 
sen  mellan  elektroderna.  Den 
elektromotoriska  kraften,  som  di- 
rekt mätes,  är  näml.  ej  potent ial- 
diflferensen  mellan  elektroderna 
utan   mellan   den   ena   elektroden 


och  ett  stycke  av  samma  metall, 
som  berör  den  andra.  Jfr  I  n  - 
konstant,  Irreversibel, 
Konstant  element,  Mei- 
dingerelement.  Suppl.  och 
Primärelement. 

*Galvanometer,  se  även  M  a  - 
rin  gal  vanometer,  Pan- 
sar galvanometer, 
Stränggalvanometer 
och  Vridspolgalvanome- 
t  e  r.  Om  differentialgal- 
V  ano  meter  se  IMotstånds- 
m  il  t  n  i  n  g. 

Galvanotypi'  (av  Galvani  och 
grek.  1ij'pos,  avtryck),  se  Ee- 
produktionsmetoder  sp. 
1024. 

*Galway  hade  1926  169,000 
inv.  Huvudstaden  G.  (iriska 
Gaillimh),  som  s.  å.  hade  14,000 
inv.,  är  säte  för  ett  universitets- 
college. 

*Galveston  är  säte  för  medi- 
cinska avdelningen  av  Texas' 
statsuniversitet. 

Galärflottan,  benänming  dels 
på  skärgårdsflottan  i  dess  helhet, 
dels  på  dess  Stockholmseskader. 
Skärgårdsflottan  bestod  urspr. 
mest  av  galärer,  förlagda  till 
Stockholms   station. 

*Gamla  Karleby,  vars  befolk- 
ning till  större  delen  är  svenskta- 
lande, har  svensk  femklassig  mel- 
lanskola  och  treklassig  samskola 
med  dimissionsrätt. 

*Gamla     Norbergs    bergslag 

utgör  sedan  1929  ett  tingslag  i 
Västmanlands  mell.  domsaga. 

Gamla  skolan,  under  lS00-t:s 
början  i  Sverige  beteckning  för 
"akademisterna",  anhängarna  av 
den  franskklassiska  smaken.  De- 
ras motståndare,  nyromantikens 
förkämpar,  benämndes  nya 
skolan.  —  I  allmännare  bety- 
delse betecknar  G.  en  inom  ett 
visst    område     tidigare    rådande 


853 


Gamla  Uppsala — Ganymed 


854 


men  föråldrad  1.  tillbakaträngd 
åskådning,  metod  o.  s.  v. 

*Gamla  Uppsala.  Då  kyrkan 
1926  restaurerades,  efterforskades 
samtidigt  eventuella  rester  av  det 
gamla  hednatemplet,  vilket,  enl. 
vad  traditionen  ända  från  1600-t. 
antager  och  även  lokala  topogra- 
fiska studier  synas  antyda,  skulle 
ha  legat  just  där  kyikan  står. 
Därvid  visade  det  sig,  att  under 
den  nuv.  stenkyrkans  golv  funnos 
på  något  lägre  nivå  kristna  gra- 
var, sannol.  samhörande  med  en 
tidigare  träkyrka  av  oansenliga 
dimensioner.  En  fot  under  denna 
nivå  påträffades  ett  äldre  golv  av 
stampad  lera,  tillhörande  en  stor 
träbyggnad,  buren  av  träpelare, 
av  vilka  flera  hade  intill  80  cm:s 
diam.  I  lerlagrets  undre  del  hit- 
tades ett  fragment  av  en  gjutform 
till  en  s.  k.  oval  spännbuckla  av 
en  typ,  vanlig  omkr.  900.  Denna 
stora  träbyggnad  bör  till  tiden 
ha  sammanfallit  med  det  av 
Adam  av  Bremen  skildrade  Upp- 
salatemplet (se  huvudarbetet  sp. 
1044)  och  är  också  med  största 
sannolikhet  identisk  med  detta. 

*Gamleby.  Municipalsamhället 
har  en  god  hamn  och  står  i  ång- 
båtsförbindelse med  Sthlm;  sta- 
tion vid  Norsholm — Västervik — - 
Hultsfreds  järnväg.  I  G.  finnas 
såg,  möbelfabrik  och  stenhuggerl. 

*Gamlestad  hade  1928  31,460 
inv. 

*  Gamlestadens  fabrikers  a.  b. 
har  ett  aktiekapital  av  10  mill. 
kr.  och  sysselsätter  1,400  arbetare. 

*GammalkiI  skall  framdeles 
förenas  med  Sjögestad  till  ett 
pastorat. 

*Gammalsvenskby.  Enl.  över- 
enskommelse med  de  ryska  myn- 
digheterna jimi  1929  överfördes 
den  svenska  kolonin  i  G.  (sam- 
manlagt c:a  900  personer)  i  juli 
— aug.  s.  å.  genom  Svenska  Röda 


korsets  bemedling  till  Sverige. 
För  att  möjliggöra  bybornas  bo- 
sättning i  Sverige  som  självstän- 
diga jordbrukare  igångsattes 
samtidigt  en  nationalinsamling. 

Ga'mmastrålar,  ;-  -  s  t  r  å  1  a  r, 
se  E  a  d  i  u  m  sp.  805. 

Gamä'ng,  försv.  form  för  ga- 
min. 

Ga'ndja,  se  J  e  1  i  s  a  v  e  t  p  o  1, 
även  Suppl. 

Ga'ndrup,  R  i  c  h  a  r  d  t,  f . 
1885,  dansk  författare.  G.  har 
främst  i  den  stora  romantrilogin 
Det  öde  land  (1914),  Tomme  Ste- 
der  (1915)  och  Orkens  Hyl  (s.  å.) 
framträtt  som  en  betydande  själs- 
skildrare. Han  har  dessutom  ver- 
kat som  litteraturkritiker  i  Poli- 
tiken. 

*Gangrän,  jfr  även  Kall- 
brand. 

Ganivet  y  CJ  a  r  c  i  a  [-vä'tt  i 
garthi'a].  Ängel,  f.  1865,  d. 
1898,  spansk  kulturkritiker.  I  ar- 
betet Idcariiim  cspaiiol  (1897) 
har  G.  sökt  giva  en  historiepsyko- 
logisk  förklaring  till  Spaniens 
kulturella  och  politiska  nedgång 
och  bestämma  förutsättningarna 
för  dess  pånyttfödelse.  Hans  sam- 
hällsutopiska  romaner  (La  con- 
quista  del  reino  de  Maya,  1897, 
m.  fl. )  präglas  på  en  gång  av  hög- 
spänd idealism  och  av  trött  skep- 
sis. De  sista  åren  av  sitt  liv  verk- 
sam som  konsul  i  Helsingfors  och 
Riga,  blev  G.  en  fin  kännare  av 
nordisk  kultur  (Cartas  finlande- 
.sa.s.   1S9S). 

*Gann.  Ruinen  konserverades 
1925. 

Gans,  R  i  c  h  a  r  d,  f.  1880,  tysk 
fysiker,  prof.  i  La  Platå  1912,  i 
Königsberg  1925,  har  gjort  under- 
sökningar betr.  ferromagnetism, 
Tyndalleffekt  hos  vätskor  m.  m. 

Ganyme'd  (jfr  G  an  y  mo- 
des), skämtsam  beteckning  för 
kypare. 


855 


v.  Garbe — Garmisch 


856 


Greta  Garbo. 

V.  Ga'rbe,  Eichard,  f.  1857, 
tysk  indolog.  prof.  i  sanskrit  i 
Tiibingen  1895—1927,  adlad  1909. 
G.  har  särskilt  ägnat  sig  åt  studiet 
av  indisk  filosofi  och  inom  detta 
fack  utgivit  betydande  arbeten. 

Garbo,  Greta,  f.  1906,  film- 
skådespelerska. G.  debuterade  i 
Stillers  film  Gösta  Berlings  sa(ja 
(1923),  inspelade  i  Tyskland  Den 
glädjelöscb  gatan  (1924)  samt 
engagerades  1925  i  För.  Stat.,  där 
hon  utvecklade  sig  till  en  av  fil- 
mens mest  populära  stjärnor,  be- 
undrad kanske  mest  för  sin 
slanka  och  indolenta  skönhetstyp 
(Åtrå,  Anna  Karenina,  En  gudom- 
lig kvinna). 

*Garborg,  Arne.  G:s  Dagbok 
utkom  1924—27  i  6  bd. 

Gar?onne  [-så'nn]  (fr.,  fem. 
av  gargon,  gosse),  ett  av  V.  Mar- 
gueritte  (se  d.  o.  2.)  präglat  ord 
för  den  i  alla  avseenden  (spec. 
erotiskt)  frigjorda  "ungkarls- 
flickan". 

*Gard.  1.  Efter  G.  har  den  be- 
römda akvedukten  Pont  du 
Gärd,  även  kallad  Agrippas  ak- 
vedukt  (se  ill.  till  Akvedukt) 


fått  sitt  namn,  då  den  även  tjänar 
som  bro  över  floden. 

*Garde  användes  även  som 
boxningsterm  för  att  beteckna  en 
armställning,  som  i  görligaste 
mån  skyddar  kropp  och  huvud 
mot  motståndarens  slag. 

*Garden,  Mary,  var  1921—22 
ledare  för  Chicago  Opera  Associa- 
tion. I  lem  är  av  skotsk  härkomst. 

Gardiner  [ga'din8],  Alan 
H  e  n  d  e  r  s  o  n,  f.  1879,  engelsk 
egyptolog.  prof.  i  Chicago.  G.  har 
bl.  a.  utgivit  Egyptian  grammar 
(1927)  samt  ett  stort  antal  hiero- 
glyfiska  och  hieratiska  texter. 
Särskilt  känd  har  han  blivit  ge- 
nom sina  forskningar  på  Sinai- 
halvön (1915),  varunder  han  på- 
träffade inskriptioner,  skrivarn 
med  tecken,  som  enl.  honom  ut- 
göra en  förbindelselänk  mellan 
hieroglyfskriften  och  det  äldsta 
semitiska  alfabetet. 

Gardner  [ga'dn8],  Isabella, 
nordamerikansk  konstsamlerska, 
sammanbragte  i  sitt  hem  i  Boston 
en  utomordentligt  värdefull,  bl.  a. 
på  arbeten  av  Zorn  rik,  konst- 
samling, vilken  bevarats  i  sin  ur- 
sprungliga miljö  som  offentligt 
museum. 

Gardone-Rivie'ra  [-då'ne],  se 
Gärdas  jön. 

Garhärd,  se  Koppar  sp. 
1190. 

*Garibaldi.  R  i  c  c  i  o  1 1  i  G. 
avled  1924. 

Garland  rga'bnd],  H  a  m  1  i  n, 
f.  1860,  nordamerikansk  författa- 
re, har  i  en  mängd  romaner  givit 
realistiska  skildringar  av  jord- 
brukarlivet på  de  västamerikans- 
ka  prärieområdena. 

Ga'rmisch,  ort  i  sydligaste 
Bayern,  belägen  700  m.  ö.  h.  i 
Loisachdalen,  vid  foten  av  Zug- 
spitze.  G.  är  i  likhet  med  det  där- 
intill      belägna      Partenkir- 


857 


Garnityr — Gasparri 


85f? 


chen  (720  m.  ö.  h.),  tills,  med 
vilket  G.  har  c:a  10,000  inv.,  en 
betydande  luft  kurort  och  vinter- 
sportplats.  Knutpunkt  på  järn- 
vägen ^Miinchen — Innsbruck. 

*Garnityr,  se  även  Stil  sp. 
15S0. 

Garuas  [-ro'as],  dimmor,  stun- 
dom åtföljda  av  regn,  vilka  vin- 
tertid (juni — nov.)  uppträda  i 
vikarna  på  Syd-Amerikas  väst- 
kust, ibland  flera  ggr  om  dagen. 

*Garvin,  J.  L.,  är  sedan  1926 
även  huvudredaktör  för  Encyclo- 
ptedia  Britannica. 

*Garvning.  Fofogr.  Se  H  ä  r  d  - 
ning  3. 

Gasbetong,  lättbetong  1. 
porös  betong,  poröst  bygg- 
nadsmaterial, framställt  av  ce- 
ment och  skifferkalk,  till  vilka 
ännien  sättes  en  mindre  mängd 
av  ett  ämne,  vanl.  aluminiumpul- 
ver, som  har  förmåga  att  sönder- 
dela det  tillsatta  vattnet,  så  att 
gasutveckling  uppstår  i  den  blöta 
betongmassan.  Denna  jäser  här- 
vid upp,  blir  porös  och  bibehållei- 
sig  i  detta  tillstånd,  tills  den  hård- 
nar. Volymvikten  är  vanl.  0,8  kg. 
per  kbdm.  vid  70 — 75  %  porosi- 
tet.  G.  kan  med  fördel  bearbetas 
med  såg  och  yxa.  Tryckhållfast- 
heten är  25  ä  30  kg.  per  kvcm.  och 
kan  ökas  genom  G:s  härdning  i 
ånga.  G.  användes  särskilt  i  vägg- 
konstruktioner på  grund  av  sin 
värmeisolationsförmåga,  vilken  är 
nästan  lika  stor  som  träets.  Vid 
uppförandet  av  högre  husbyggna- 
der utfyllas  ofta  mellanrummen 
(väggarna)  i  den  bärande  betong- 
konstruktionen med  plattor  av 
G.,  1.  ock  gjutas  hela  väggarna 
direkt  på  byggnadsplatsen.  En- 
och  tvåvåningshus  kunna  byggas 
av  G.  utan  särskild  bärande  kon- 
struktion. G.  kan  armeras  som 
vanlig    betong:    armerade    gasbe- 


Pietro  Gasparri. 

tongbalkar  ha  kommit  till  an- 
vändning som  bärande  element 
över   dörr-   och   fönsteröppningar. 

Gasconnade  [-kåna'ddj,  fr., 
beteckning  för  tomt  skryt,  här- 
ledd av  landskapet  Gascogne,  vars 
invånare  äro  kända  för  sin  im- 
pulsiva  skrytsamhet. 

*  Gaser.  Boyles  och  Gay-Lus- 
sacs  lag  samt  därför  även  gaser- 
nas allmänna  tillståndslag  gäller 
ej  strängt  för  några  gaser,  men 
avvikelserna  äro  spec.  för  helium 
och  vätgas  mycket  små  utom  vid 
mycket  låga  temperaturer  1.  höga 
tryck.  En  tänkt  gas,  som  exakt 
följer  allmänna  tillståndslagen, 
kallas  ideal.  Gay-Lussacs  lag 
bör  formuleras  så,  att  voljTnen 
vid  en  temperaturstegring  om  1° 
vid  konstant  tryck  ökas  med  '/j-s 
av  volymen  vid  0°  C.  och  samma 
tryck.  Om  total-  och  partialtryck 
se   även   Daltons   lag.   Suppl. 

Gasflamkol,  se  Stenkol  sp. 
152^. 

Gaskonstant,  se  Gaser  och 
Termodynamik  sp.  962. 

*Gasparri,  P  i  e  t  r  o,  har  med 
stor  skicklighet  lett  påvestolens 
utrikespolitik  såväl  under  Bene- 
dictus   XV   som   under   Pius   XL 


859 


Gastein — Gdynia 


860 


Gastein   (Badgastein).   Det  övre   fallet   i 
Gasteiner  Ache  med  kasinot  t.  h. 

Bland  framgångarna  märkes  upp- 
tagandet av  officiella  förbindelser 
med  Tyskland,  England,  Frank- 
rike och  Italien.  Med  Italien  in- 
ledde G.  redan  1919  ett  närmande, 
vilket  1929  kröntes  genom  det  av 
G.  och  Mussolini  undertecknade 
fördrag,  som  återupprättade 
Kyrkostaten  (se  d.  o.  Sui^pl.)  och 
införde  ett  konkordat  mellan 
påvestolen  och  Italien. 

*Gastein  (vanl.  kallat  Bad- 
gastein) är  beläget  i  starkt 
kujierad  terräng  i  Salzachs  sido- 
dal Gasteiner  Tal,  genom- 
fluten  av  Gasteiner  Ache, 
som  här  bildar  två  stora  vatten- 
fall; dalen  genomlöpes  av  en  järn- 
väg, som  sammanbinder  Salzach- 
och  Dravadalarna.  G.,  som  under 
senare  år  även  fått  betydelse  som 
vintersportplats,  besökes  årligen 
av  c:a  25,000  kurgäster.  7  km.  n. 
om  Badgastein  ligger  dalens  hu- 
vudort, Hofgastein  (869  m. 
ö.  h.),  livligt  besökt  som  kurort 
och    vintersportplats;    genom    en 


rörledning  tillföres  radioaktivt 
vatten  från  Badgastein. 

*Gattjina,  som  1923—27  var 
omdöpt  till  T  r  o  t  8  k,  heter  nu- 
mera T  j  a  p  a'  j  e  v  s  k. 

*Gauffin,  Axel,  blev  1925 
öveiintendent  vid  Nat.  mus. 

Gaufrera  fgåfre'-],  se  Goff- 
r  e  r  a.    Suppl. 

*Gauguin.  1.  Paul  G.  Noa 
Noa  utkom  i  sv.  övers.  1925.  —  2. 
Jean  G.  har  på  senaste  tiden 
även  gjort  en  märklig  insats  som 
keramiker  genom  sina  vid  Bing  & 
Gröndahls  Porcelsensfabrik  utför- 
da skulpturer  i  stengods  och  fa- 
jans (se  ill.  till  d.  o.  Suppl.). 

*GauIois,  L  e  G.,  utkommer 
fortfarande  ss.  egen  tidning, 
ehuru  under  samma  ägare  som 
Figaro. 

Gault  [galt],  se  Krit  pe- 
rioden. 

Gauthier-Villars  [gåt-je'  vi- 
la'r],  Henry,  se  de  Jouve- 
n  e  1    1.   Suppl. 

Gavarnie,  Cirque  de  G. 
[sirk  dB  gavarni'],  se  G  a  v  e. 
Suppl. 

Gave  [gav],  benämning  på 
floder  i  Väst-Pyrenéernas  franska 
del,  med  talrika,  delvis  utbyggda 
fall.  Störst  är  Adours  vänsterbi- 
flod Gave  de  Pau  (184  km.), 
vilken  i  den  storartade,  på  vatten- 
fall rika  kitteldalen  Cirque  de 
Gavarnie  n.v.  om  Jlont  Perdu 
bildar  ett  422  m.  högt  fall. 

Gazette  du  Franc  [-sä'tt  dy 
frai]] ,  se  Frankrike.  Suppl. 
sp.   816. 

*  Gdynia  har  snabbt  utvecklats 
från  fiskläge  till  betydande  hamn- 
stad och  mondän  badort.  Invånar- 
antalet är  ännu  ringa  (3,000  inv. 
1926),  men  staden  utökas  hastigt, 
och  gator  etc.  utläggas  för  en  ort 
med  60,000  inv.  —  G.,  som  har  ett 
för  de  vanligaste  stormarna  skyd- 
dat läge  och  erhåller  goda  land- 


861 


Gedda — Geldner 


862 


förbindelser  genom  järnvägen 
Stettin — Danzig  och  under  bygg- 
nad varande  banor  söderut,  torde 
bli  en  av  de  förnämsta  östersjö- 
liamnarna,  av  betydelse  ej  blott 
för  Polen  utan  även  som  tran- 
sitohamn  för  bl.  a.  Tjecko-Slova- 
kiet.  Hamnarbetena  påbörjades 
1924  och  väntas  till  sin  första  hu- 
vuddel vara  slutförda  1929;  fram- 
deles skola  stora  utvidgningar  gö- 
ras. F.  n.  finnas  en  yttre  och  en 
inre  hamn  med  S — 11  m:s  djup, 
två  sydliga  bassänger  och  en 
krigshamn.  Hamnen  togs  1925  i 
bruk  för  stenkolsexport  (50,000 
ton  1925,  1,740,000  ton  1928). 
1928  anlände  och  avgingo  sam- 
manlagt 2,201  fartyg  om  1,960,000 
nettoton  (150,000  ton  1925). 
Krigshamnen  användes  sedan 
1926. 

Gedda,  Petter,  f.  1661,  d. 
1697,  lantmätare  och  sjökarto- 
graf, verksam  vid  amiralitetet 
som  styrmansdirektör  och  senare 
som  styrmanskapten  och  lots- 
direktör.  G.  organiserade  lots- 
väsendet  och  utgav  en  sjöatias 
(se  Sjökort  sp.  685) . 

*Geddes.  1.  Sir  E  r  i  c  C  a  m  p  - 
be  11  G.  var  1917—22  led.  av 
underhuset.  Han  har  numera  läm- 
nat politiken,  var  1923 — 24  presi- 
dent i  brittiska  industriförbun- 
det och  intar  en  ledande  ställning 
inom  ett  flertal  affärsföretag. 

Gedri't,     se     Amfiboler. 

Suppl. 

Gedser  [ge'dd-],  annan  form 
för  Gjedser. 

*Geestemunde  förenades  1924 
med  Lehe  till  en  stadskommun, 
Wesermiinde  (jfr  d.  o.) . 

*Geete.  1.  Robert  G.  avled 
1928.  —  2.  Anna  Hamilton 
G.  Av  G :  s  7  Solnedgången  utgavs 
1914  ett  4:e  band  av  E.  G.  Lillje- 
björn. 


*Geffroy.  2.  Gustave  G. 
avled  1926. 

*Geijer.    1.    E.    G.   G.   Av  den 

nya  upjil.  av  G:s  samlade  skrif- 
ter ha  hittills  (1929)  utkom- 
mit 9  bd,  redigerade  av  John 
Landquist,  som  även  utgivit  en 
monografi  över  G.  (1924).  ■ —  4. 
Gottschalk  G.  avled  1924.  — 
5.  Per  G.  erhöll  1927  professors 
namn. 

Geijer,  Herman,  f.  1871, 
språkforskare,  docent  i  nordiska 
språk  i  Uppsala  1918,  sedan  1914 
föreståndare  för  Landsmålsarki- 
vet och  den  främste  ledaren  av 
de  svenska  dialektundersökning- 
arna. G:s  skrifter  beröra  främst 
de  nordsvenska  målen. 

v.  Geijer,  Knut,  f.  1864,  äm- 
betsman, politiker,  borgmästare  i 
Trälleborg  sedan  1895.  G.  till- 
hörde A.  K.  1903—08  (höger)  och 
är  sedan  1909  led.  av  F.  K.  Han 
är  sedan  1903  led.  av  konstitu- 
tionsutskottet, från  1925  dess 
ordf. 

*Geisslerrör.  Om  ljusfenome- 
nen i  G.  se  även  Urladd- 
ningsfenomen  sp.   220. 

*Geitel,  Hans,  avled  1923. 

*Gejser,  se  ill.  till  Yellow- 
stone  National  Park  sp. 
1317—1318. 

*Gelatin,  jfr  även  Kolla- 
gen, Lim  och  Äggviteäm- 
nen sp.   1507—1508. 

Gelato'ser,  se  L  i  m. 

Gelbkreuz  [gä'llpkråjts],  se 
G  a  s  k  r  i  g   sp.    1085. 

Geldner  [gä'lltner],  Karl 
Friedrich,  f.  1853,  tysk  indo- 
log  och  iranolog,  prof.  i  sanskrit 
i  Marburg  1907—21.  Bland  G:s 
arbeten  märkas  främst  en  kritisk 
uppl.  av  Avesta  (3  bd,  1886—96) 
och  ett  urval  av  Rig\-eda  (2  bd, 
1907 — 09).  Han  har  dessutom  på- 
börjat en  övers,  till  tyska  av  Rig- 
veda   (I,  1923). 


863 


Gelsenkirchen — General  motors  Corporation 


864 


♦Gelsenkirchen  liade  1925 
209,000  iiiv.  Staden  liar  lianinan- 
läggningar  vid  Hheu — lleniekana- 
len  (jfr  d.  o.  Suppl.)- 

Geiton,  T  o  u  s  s  a  i  n  t,  f. 
omkr..  1630,  d.  1680,  holländsk 
mälare.  G.  utbildades  sannolikt  i 
Haag  och  verkade  bl.  a.  i  Amster- 
dam, innan  han  begav  sig  på  resor 
till  de  nordiska  länderna.  Han  be- 
sökte Sverige  upprepade  gånger 
på  1650-  och  1660-t.  och  blev  1674 
hovmålare  i  Köpenhamn.  Hans 
kända  arbeten,  mestadels  porträtt 
i  litet  format  och  eldskensstyc- 
ken, visa  honom  som  en  detalj- 
skarp  '"småmålare"  i  G.  Dous  stil. 

Gelä'nk,  se  Skodon  sp.  804. 

Gémier  [jemje'],  F  i  r  m  i  n,  f. 
1865,  fransk  skådespelare  och  tea- 
terledare, sedan  1921  direktör  för 
Théätre  de  l"Odéon  i  Paris.  G:s 
egen  konstnärliga  verksamhet  har 
fallit  inom  karaktärsfacket,  där 
han  anses  som  en  av  sin  samtids 
bästa  krafter.  Dessutom  har  han 
verkat  för  teaterns  popularise- 
ring  och  nedlagt  ett  betydande 
arbete  på  att  organisera  ett  in- 
ternationellt samarbete  på  teater- 
konstens  område. 

*Gemination.  Ge  min  er  ad 
konsonant,  g  e  m  i  n  a'  t  a, 
användes  sedan  gammalt  som  be- 
teckning för  lång  konsonant  även 
i  slutljud  (t.  ex.  i  tapp,  fall).  Åt- 
minstone i  detta  fall  är  termen 
vilseledande,  då  här  någon  upp- 
delning av  den  långa  konsonanten 
i  två  ljud  ej  kan  tänkas. 

Gena'nt    [sje-],    se    Genera. 

*Genarp.  1925  har  Gödelöv  av- 
skilts från  pastoratet.  —  I  G.  lig- 
ger G:s  järnvägsstation,  änd- 
punkt  för   ^lalmö — G:s   järnväg. 

*  Genealogi.  Utom  i  sin  egent- 
liga betydelse  av  släktvetenskap 
användes  ordet  G.  som  beteckning 
för  härledning,  härkomst,  stam- 
tavla,  släktregister.   Ett   för   den 


systematiska  G.  viktigt  svenskt 
arbete  är  J.  Wretnian,  Hläktvcten- 
skapcn  (1924).  Sedan  1925  utges 
av  G.  Elgenstierna  en  ny,  revi- 
derad upplaga  av  Anreps  verk 
under  titeln  Den  introducerade 
svenska  adelns  ättartavlor  (hit- 
tills 4  bd).  Svenska  släktkalen- 
dern är  icke  årlig;  dess  första  år- 
gång utgåva  1912,  den  senaste 
1927. 

Genera,  plur.  av  genus. 

Genera'1-  (av  lat.  genera'lis, 
allmän)  användes  i  sms.  i  bet. 
över-,   huvud-,   högste;    allmän. 

General  electric  company 
[dje'nn8ral  ile'kktrik  k9'mniponiJ, 
För.  Stat:s  största  elektriska  fö- 
retag, grundat  1892  genom  sam- 
manslagning av  Edison  general 
electric  company,  grundlagt  av  Th. 
Edison  och  F.  Pope,  och  Thom- 
son-nousto7i  electric  conipami, 
grundlagt  av  E.  Thomson  och  E. 
Houston.  G:s  huvudanläggningar 
äro  förlagda  till  Schenectady, 
staten  Xew  York,  varjämte  G. 
äger  10  andra  fabriksanläggning- 
ar för  tillverkning  av  alla  slags 
elektrisk  material  och  maskiner, 
turbiner,  kompressorer  m.  ni., 
samt  12  glödlampsfabriker,  samt- 
liga spridda  över  För.  Stat.  I 
huvudanläggningarna  ingå  två 
laboratorier  för  allmänt  elekt- 
riskt forskningsarbete  och  för 
belysningsteknik.  Sammanlagt 
c:a  73,000  arbetare.  G:s  export- 
affärer  handhavas  av  Internatio- 
nal general  electric  company. 
Schenectady. 

General    motors    Corporation 

[d5e'nnardl  måotas  kårpåre'jsjan], 
nordamerikansk  industrikoncern, 
bildad  1918,  med  huvudkontor  i 
Detroit  och  Xew  York.  G.  äger  i 
För.  Stat.  och  Kanada  20  autonio- 
bilfabriker  och  44  andra  industri- 
anläggningar (bl.  a.  för  tillverk- 
ning av  Fisher-karosserier,  Frigi- 


865 


General  motors  nordiska  a.  b. — Genevad 


866 


daire  kylskåp  och  Delco  automa- 
tiska belysningsanläggningar) 
samt  Opels  automobilfabrik  i 
Tyskland  och  Vauxhalls  i  Eng- 
land. G.  äger  vid.  monteringsfab- 
riker och  filialer  i  21  städer 
utom  Amerika  (bl.  a.  i  Stock- 
holm ;  se  General  motors 
nordiska  a.  b.  Suppl.)  samtegna 
finansinstitut  (General  inotors 
acccjiiance  corporation  m.  fl.), 
egen  teknisk  högskola  i  Flint, 
Michigan,  ochvälutrustade  experi- 
mentlaboratorier. G:s  provbanor 
utanför  Detroit  för  provkörning- 
ar av  nykonstruktioner  äro  mod 
en  yta  av  1,125  acres  världens 
största.  G.  tillverkar  personauto- 
mobiler  av  märkena  Chevrolet, 
Pontiac,  Oldsmobile,  Marquette, 
Oakland,  Buick,  Vauxhall,  La 
Salle  och  Cadillac  samt  lastauto- 
mobiler  och  omnibusar  av  mär- 
kena Chevrolet,  G.  M.  C.  och 
Yellow  coach.  1928  voro  209,000 
personer  anställda  hos  G.  Antalet 
sålda  vagnar  var  s.  å.  1,810,806. 
Aktiekapital  569,916,000  dollar. 

General  motors  nordiska  a.  b., 
Sthlm,  grundat  1927,  dotterbolag 
till  General  motors  corporation, 
äger  vid  Hammarbyleden  fabriker 
för  montering  av  automobiler  av 
General  motors  fabrikat.  Fabri- 
kerna, som  färdigbyggdes  mars 
1928,   tillverkade  under   året    (10 


General    motors  nordiska  a.   b.    Flygbild 
av  auUigguingarua  vid  Hammarbyleden. 


General    motors   nordiska    a.    b,    Uel    av 
monteringsverkstäderna. 

mån.)  15,035  vagnar,  därav  4,289 
för  den  finländska  marknaden. 
Vid  tillverkningen  sysselsättas 
svenska  arbetare  och  användes 
till  stor  del  svenskt  material.  G. 
har  en  personal  av  c:a  1,300  per- 
soner. 

♦Generalorder  utfärdas  nume- 
ra även  berörande  flyg^-apnet.  Jfr 
Kommandomål. 

*GeneralpoststyreIsen.  Che- 
fen kallades  till  1920  general- 
postdirektör.  —  Jfr  Post- 
sparbank. 

♦Generalstabens  karta  över 
Sverige.  Intill  sept.  1929  ha 
ytterligare  utgivits  följande  kar- 
tor: Av  Generalstabens  karta 
över  s.  Sverige  8  nymätta  och  1 
grundligt  reviderat  blad,  av  Gene- 
ralstabens karta  över  n.  Sverige 
13  blad  i  skala  1  :  100,000  och  av 
konceptkartorna  nya  blad  i  Väs- 
tergötland och  Dal.  Av  höjdkar- 
tan  ha  2  blad  helt  omgjorts,  av 
översiktskartan  föreligga  sedan 
1927  samtliga  25  blad  och  av 
Internationella  världskartan  (se 
d.  o.  Suppl.)  äro  samtliga  svens- 
ka blad  utkomna. 

♦Generator.  Om  G.  för  hög- 
frekventa  elektriska  strömmar  se 
Telegrafi   sp.  905  f. 

Genevad,  samliälle  i  Tjärby 
skn,  Hall.  1.,  vid  Västkustbanan. 


28. 


L  e  X.  Suppl. 


867 


Geneve — Geografiska  sällskap 


868 


Vid  G.  har  Svenska  sockerfabriks 
a.  b.  råsockerfabrik. 

♦Geneve.  1.  G.  hade  1927 
164,000  inv.,  därav  ung.  hälften 
reformerta  och  hälften  katoliker. 
Över  Vs  äro  fransktalande.  — 
2.  G.  hade  1927  127,000  inv. 
Det  är  viktig  järnvägsknut  ocli 
har  reguljär  flygförbindelse  med 
Zlirich  ( — Stuttgart  och  — Miin- 
chen),  Manseille  ( — Barcelona) 
och  Basel ( — Frankfurt  am  Main). 

Genéveprotokollet  [jonä'v-], 
se  X  a  t  i  o  n  e  r  n  a  s  Förbund 
sp.  G4o. 

Geni'l  [che],  se  G  r  a  n  a  d  a  3. 

Geno'l,  se  M  e  t  o  1. 

Genomslag,  elektrisk  gnista 
genom  ett  dielektrikum.  Jfr  U  r  - 
1  a  d  d  n  i  n  g  s  f  e  n  o  m  c  n  sp. 
222. 

Genomslagshållfasthet,  det- 
samma som  dielektrisk  hållfast- 
liet  (se  d.  o.  SuppL). 

Genomträngande  strålning,  se 
lonisering  sp.  14S3  och 
Spektrum  sp.  1281. 

Gentiano's,  trisackarid.  f,om  in- 
går i  rötter  av  växter,  tillliörande 
släktet  Gentia'na.  Jfr  Socker 
sp.  1127. 

Gentilhomme  [jai)tijå'mm], 
fr.,  adelsman,  ädling. 

Gentofte,  G  j  en  t  of  te  [ge'n-]. 
kommun  i  Köpenhamns  amt,  Dan- 
mark, ingående  i  Stor-Köpenhamn 
(se  Köpenhamn  sp.  85) .  24 
kvkm.  42,000  inv.  (1927). 

*Genua.  1.  Provinsen,  vars 
yta  enl.  nuv.  provinsindelning  är 
avsevärt  minskad,  har  nu  c:a 
800,000  inv.  —  2.  Staden  har, 
sedan  ett  flertal  kommuner 
längs  kusten  1926  inkorpore- 
rats, 625,000  inv.  (192S).  G.  gör 
under  den  fascistiska  regimen 
stora  framsteg  som  hamn-  och 
handelsstad.  Stora  hamnbassäng- 
er  ha  nyligen  anlagts,  och  en  di- 
rekt järnvägslinje  G. — Milano  är 


planerad.  Bland  ångbåtslinjerna 
märkas  de  särskilt  för  den  stora 
emigrationen  betydelsefulla  till 
Syd-Amerika.  1927  ankommo  och 
avgingo  sammanlagt  10,157  far- 
tyg  om    18,2   mill.   nettoton. 

♦Geografiska  sällskap.  Ett 
livaktigt  (j.  är  det  1925  i  Lund 
bildade  Sydsvenska  geo- 
grafiska sällskapet,  vil- 
ket utger  en  värdefull  årsbok, 
sedan  1927  kallad  Svensk  geogra- 
fisk årsbok.  De  övriga  nordiska 
ländernas  G.  äro  Det  konge- 
lige  danske  geografiska 
S  e  1  s  k  a  b,  stiftat  1876  i  Köpen- 
liamn  (utger  sedan  1877  Geogra- 
fisk Tidsskrift),  Det  norske 
geografiske  selskap,  stif- 
tat 1889  i  Oslo  (utger  sedan  s.  å. 
en  årsbok)  och  Geografiska 
sällskapet  i  Finland,  bil- 
dat 1921  genom  sammanslagning 
av  Sällskapet  för  Finlands  geo- 
grafi och  Geografiska  förening- 
en i  Helsingfors;  utger  tidskrif- 
terna Terra  (sedan  1913;  mider 
titeln  Geografiska  föreningens 
tidskrift  1888—1912),  Fennia 
(sL^dan  1889)  och  Acta  Geogra- 
pltica  (sedan  1927)  och  har  ut- 
arbetat 3:e  uppl.  av  Atlas  över 
Finland  (se  d.  o.  Suppl.).  Bland 
övriga  länders  G.  märkas  —  för- 
utom Ro val Geographical 
S  o  c  i  e  t  y  (se  d.  o.,  även  Suppl.) 
—  G  e  s  e  1 1  s  c  h  a  f  t  f  ii  r  E  r  d  - 
kunde,  stiftat  1828  i  Berlin  (ut- 
ger sedan  1853  en  tidskrift,  Zeit- 
schrift  der  Gesellschaft  filr  Erd- 
kiindc) ,Société  deGéogra- 
p  h  i  e,  stiftat  1821  i  Paris  (utger 
sedan  1900  tidskriften  La  géogra- 
phie),  R  u  s  s  k  o  j  e  g  e  o  g  r  a  - 
fitjeskoje  obsjtjestvo, 
stiftat  1845  i  Leningrad  (utger 
flera  värdefulla  publikationer) 
och  American  Geogra- 
phical Society  of  Xew 
York,  stiftat  1852   (utger  sedan 


869 


Geokronologi — Germanos 


870 


1916  tidskriften  Geographical  lie- 
view). 

*Geokronologi.  Beteckningen 
G.  bör  reserveras  för  de  exakta 
geologiska  tidsbestämningarna, 
och  sålunda  inbegripes  i  G.  ej  den 
gren  av  stratigrafin,  som  endast 
tar  hänsyn  till  de  geologiska  bild- 
ningarnas relativa  ålder.  Försök, 
som  förekomma  i  populära  fram- 
ställningar, att  angiva  även  dessa 
bestämningar  i  år  (årmillioner), 
äro  i  högsta  grad  osäkra  och 
kunna  i  allm.  betecknas  som  me- 
ningslösa. Ett  undantag  synas 
dock  de  bestämningar  utgöra,  som 
utförts  på  grundval  av  analyser 
av  radioaktiva  mineral  (jfr  R  a  - 
d  i  u  m  sp.  811). 

Geometrisk  addition,  se  V  e  k  - 
to  r. 

*Geometriskt  medium,  se  även 
Medelvärde. 

Georgescu         [djeård5ä'ssko], 

G  e  o  r  g  e  s,  f.  1887,  rumänisk  vio- 
linist och  dirigent,  har  i  Rumä- 
nien (bl.  a.  SS.  ledare  av  operan 
i  Bukarest)  och  utomlands  vun- 
nit uppskattning  som  orkester- 
dirigent. 

*  Georgia  har  enl.  uppskatt- 
ning för  1928  3,203,000  inv. 

*Georgien.  1.  G.  ingår  i  Trans- 
kaukasus  och  består  f.  n.  av  egent- 
liga G.  (54,469  kvkm.,  2,246,000 
inv.  1926)  samt  de  autonoma  sov- 
jetrepublikerna Abhasien  och 
Adsjarien  (Adsaira)  och  det  auto- 
noma området  Syd-Osetien.  68,865 
kvkm.  2,667,000  inv.    (1926). 

*Géraldy,  Paul.  Bland  G:s 
senare  arbeten  märkas  skådespe- 
len Si  je  voulais  (1924;  Om  jag 
ville,  uppf.  i  Sthlm  1925),  skrivet 
tills,  med  R.  Spitzer,  och  Uhomme 
de  joie  (1929)  samt  romanen  Le 
prélude  (1923;  Förspelet,  1924), 
som  utgör  förhistorien  till  Aimer. 

Gerania'!,  se  C  i  t  r  a  1.  Suppl. 


*Geranium,  se  även  P  e  1  a  r  - 
gonium.  —  Geranium- 
olja,   se  Pelargonium. 

Géraud  [jerå'],  André,  f. 
1882,  fransk  publicist,  känd  un- 
der pseud.  P  e  r  t  i  n  a  X,  medarbe- 
tare i  l'Écho  de  Paris.  I  intim 
kontakt  med  regeringskretsarna, 
anses  G.  synnerl.  välunderrättad 
och  intar  som  utrikespolitisk 
skriftställare  en  framskjuten 
plats. 

Ge'ringsvinkel,  se  M  å  1 1  - 
v  e  r  t  y  g  sp.  501. 

Germain  [järmä'i)],  fransk 
guldsmedssläkt,  vars  mest  beröm- 
da medlemmar  voro  Thomas  G. 
(d.  1748)  och  dennes  son  Fran- 
gois  Thomas  G.  (d.  1791). 
Båda  arbetade  i  en  ganska  mått- 
full rokokostil.  Den  senares  servi- 
ser för  det  ryska  hovet  tillhöra 
det  praktfullaste  silversmide,  som 
någonsin  utförts.  Se  ill.  till 
G  u  1  d  s  m  e  d  s  k  o  n  s  t  sp.  114. 

*Germaner.  Begreppet  G.  lik- 
som det  vidare  begreppet  indo- 
européer  (se  d.  o.)  avser  språk- 
samhörighet, ej  rassamhörighet. 
Se  Germanska  språk  och 
Indoeuropeiska  språk. 

Germanischer  Lloyd  [germa'- 
nisjer  låjt],  se  Klassifice- 
ring s  s  ä  1 1  s  k  a  p. 

Germanise'ra,  påtvinga  tyskt 
språk  och  tysk  kultur. 

Germani'st,  person,  som  stu- 
derar germanska  (spec.  tyska) 
språk-   och  kulturföreteelser. 

Germa'no-  användes  i  ett  fler- 
tal i  sms.  i  bet.  tysk-  (t.  ex.  g  e  r  - 
m  a  n  o  f  i'  1,  tyskvän) . 

Ge'rmanos,  Lukas  S  t  r  i  - 
n  o  p  u  1  o  s,  f.  1872,  grekisk 
kyrkoman,  exark  över  de  gre- 
kiska församlingarna  i  Väst- 
Europa  med  titel  metropolit  av 
Tyateira.  G.  har  gjort  sig  känd 
som  representant  för  de  kyrkliga 
enhetssträvandena  och  intog  bl.  a. 


871 


German  silver — Gide 


872 


en  bemärkt  ställning  på  ekume- 
niska mötet  i  Sthilm  1925. 

German   silver    [djo'm9n   si'll- 

vo]    (eng.,  tyskt   silver),  se  N  y - 
silver. 

Gersau  rgä'rrsafj],  luftkurort  i 
kantonen  Seh^\yz,  Schweiz,  vid 
Vieiwaldst ättersjön,  s.ö.  om  Rigi. 
2,000  inv.  —  G.  var  1390— 179S 
republik,  den  minsta  i  Europa. 

Gershwin  Ig.Vsoinn],  George, 
f.  1898,  nordamerikansk  tonsät- 
tare och  pianist,  hör  till  de  konst- 
närligt främsta  bland  de  moderna 
danskompositörerna.  Bland  hans 
större  verk  märkas  Rhapsody  in 
IJlite  och  en  pianokonsert. 

Gertz,  Hans,  f .  1876,  läkare, 
prof.  i  fysiologi  vid  Karol.  inst. 
i92S,  förf.  till  ett  flertal  arbeten, 
huvudsakl.  inom  optiken. 

Gerumsmanteln,  oval  mantel, 
kypertvävd  av  naturfärgad  fårull 
blandad  med  hjortdjurshår  (se  ill. 
till  Bronsåldern  sp.  619), 
funnen  hopvikt  och  tydligen  ned- 
lagd som  votivgåva  i  Hjortmossen 
i  ö.  Gerums  skn,  Västergötland. 
Pollenanalytisk  undersökning  har 
visat,  att  G.  måste  härröra  från 
den  äldre  bronsåldern.  Den  visar 
hål  efter  ett  flertal  dolkstötar,  och 
det  är  tydligt,  att  dess  ägare  blivit 
mördad.  Den  är  större  och  för- 
färdigad medelst  finare  vävteknik 
än  de  i  danska  bronsåldersgravar 
(i  Muldbjerg,  Borum  Eshöi,  Guld- 
höi     m.     fl.)      funna     mantlarna. 

*Gessler,  Otto,  var  1920—24 
led.  av  riksdagen.  Han  utträdde  ur 
demokratiska  partiet  i  samband 
med  ministerkrisen  jan.  1927,  då 
han  alltjämt  ss.  riksvärnsminis- 
ter  (ehuru  nu  partilös)  ingick  i 
jNIarx'  nya  ministär.  Han  avgick 
jan.  1928. 

*Gesunden.  Ytan  är  36  kvkm. 

Getdoning,  se  Skogsav- 
verkning sp.  815  samt  ill.  sp. 
814. 


*Getskötsel.  Det  under  kria- 
tiden stegrade  intresset  för  get- 
avel  har  åter  nedgått.  Några  get- 
avelsföreningar  med  Saanenboc- 
kar  torde  ej  längre  finnas  i  Sve- 
rige. 

Getterön,  se  V  a  r  b  e  r  g. 

Geva'lt  (ty.,  eg.  våld)  använ- 
des i  uttrycket  "med  all  (t)  G.", 
med  all  makt. 

*Gewandhauskonserter.  Furt- 
wängler  frånträdde  1928  ledarska- 
pet av  G.,  som  sedan  dirigerats  av 
flera  olika  musiker. 

Gezira,  se  al-Djazirah. 
Suppl. 

gf,  förk.  för  gram  ss.  kraften- 
het (se  Gram). 

Gha'zi-Ainta'b,  se  A  i  n  t  a  b. 
Suppl. 

Giaur  (av  arab.  kafir,  otrogen), 
turkiskt  öknamn  på  icke-muham- 
mcdaner   (spec.  kristna). 

*Gibbs.  3.  Sir  P  h  i  1  i  p  G.  har 
jämte  arbeten  över  aktuell  politik 
och  historia  utgivit  ett  antal  un- 
derhållande romaner  (flera  i  sv. 
övers.)  med  delvis  tendentiöst  och 
populärfilosofiskt  innehåll. 

Gid  [gidd],  för  sv.  form  för 
guide. 

*Gide.  2.  André  G.  är  bror- 
son till  Charles  G.  Hans  senare 
produktion  har  icke  fullföljt  lin- 
jen från  La  porie  étroite,  vars 
asketiskt  betonade  livsideal  ännu 
präglar  den  tragiska  prästgårds- 
idyllen La  symphonie  pastorale 
(1919),  utan  givit  uttryck  för  nya 
sidor  av  G:s  intellektuellt  beto- 
nade, på  motsatser  rika  och  med 
ståndpunkter  experimenterande 
personlighet.  I  den  stora  romanen 
Lcs  fauocmonnayeurs  (1925),  i 
viss  mån  förebådad  av  Les  caves 
du  Vatican  (1914),  har  han  med 
Dostojevskij  och  modern  p.syko- 
analys  som  förebilder  framför  allt 
sökt  skildra  det  undermedvetna 
själslivet,  vilket  lett  till  en  upp- 


873 


Gideåbacka  kraftverk — Gilbert 


874 


lösning  av  den  traditionella  ro- 
manformen. I  det  självbiografiska 
arbetet  Si  le  grain  ne  meurt 
(1926)  har  han  med  hänsynslös 
uppriktighet  blottat  sina  barn- 
doms- och  ungdomsupplevelser. 
Det  stora  inflytande,  som  G.  ut- 
övat, har  till  icke  ringa  del  för- 
medlats av  den  på  hans  initiativ 
1909  grundade  tidskriften  la  Nou- 
velle  revue  frangaise,  som  även 
sökt  förverkliga  hans  strävan  att 
göra  utländsk  litteratur  bekant  i 
Frankrike. 

Gideåbacka  kraftverk,  ett 
Gideå  och  Ilusums  a.b.  tillhörigt 
kraftverk  vid  Gide  älv  (Ånger- 
manland), c:a  2  km.  från  dess  ut- 
lopp i  Bottniska  viken.  Omkr.  1 
km.  ovanför  kraftverket  är  en 
valvdamm  med  en  spännvidd  av 
40  m.  och  största  höjd  av  26  m. 
spänd  tvärsöver  älven,  varigenom 
ovanför  liggande  forsar  upp- 
dämts, så  att  en  sammanlagd 
fallhöjd  på  33  m.  erhållits.  Kraft- 
stationen är  utbyggd  för  2  aggre- 
gat om  tills.  10,000  HK.  G.,  som 
började  byggas  1916,  igångsattes 
med  ett  aggregat  1918. 

Gideå  och  Husums  a.b.,  grun- 
dat 1874,  äger  bl.  a.  Gideåbacka 
kraftverk.  G.  är  dotterbolag  till 
Mo  och  Domsjö  a.  b. 

*Gide  älv  representerar  en  me- 
delvatteneffekt  av  120,000  HK, 
varav  c:a  14,000  utbyggts. 

Giersing  [gi'r-],  Harald,  f. 
18S1,  d.  1927,  dansk  målare,  stu- 
derade 1906 — 07  i  Paris  och  blev 
efter  hemkomsten  den  ledande 
inom  det  unga  danska  måleriet, 
på  vars  utveckling  han  även  som 
lärare  övade  inflytande.  Hans 
egna  målningar  förete  en  dekora- 
tiv, av  Matisse  påverkad  stil, 
präglad  av  en  viss  brutal  kraft. 

Giertz  [järts],  Knut  Ha- 
rald, f.  i876,  överläkare  vid 
Stockholms    läns    centrallasarett, 


André     Gide.     Mälnlng     av     P.     Albert 
Laurens. 

Stocksund,  1921—27,  vid  Sabbats- 
bergs sjukhus  sedan  1928,  förf. 
till  ett  flertal  arbeten,  spec.  över 
operationsmetoder  i  brösthålan. 

Giftrand  (ty.  Glfizilge)  kallas 
punkter  1.  fördjupningar  i  en 
svärdsklinga,  som,  ehuru  utan  be- 
vis, ansetts  avsedda  att  fyllas  med 
gift  för  att  förgifta  såret.  Jfr 
blodrand    (se  Svärd). 

Giftsot,  se  S  o  t  s  v  a  m  p  a  r  sp. 
1201. 

Gila  River  rdja'jla  ri'^T^], 
vänsterbiflod  till  Coloradofloden, 
För.  Stat.,  upprinner  på  Colorado- 
platån i  New  Mexico  och  genom- 
flyter Gilaöknen  i  s.v.  Ari- 
zona. 950  km. 

*  Gilbert,  Jean,  är  pseudonym 
för  Max  W  i  n  t  e  r  f  e  1  d. 

Gilbert  [gi'lltet].  1.  Sey- 
mour  Parker  G.,  f.  1892, 
nordamerikansk  finansexpert,  ge- 
neralagent för  Tysklands  skade- 
ståndsbetalningar sedan  1924.  G. 
framställde  1927  krav  på  att 
skadeståndsfrågan  skulle  upp- 
tagas till  förnyad  prövning,  vilket 
yrkande  resulterade  i  skade- 
ståndskonferensen  i   Paris   våren 


875 


Gilbert  and  Ellice  islands  colony — Gisberg 


87G 


Giovanni  Giolitti. 

1929  för  Dawesplanens  revidering 
(se  Skadeståndsfrågan. 
Suppl.).  —  2.  John  G.,  f.  1897, 
nordamerikansk  filmskådespelare, 
har  vunnit  stor  jiopularitet  i  äls- 
karroller,  bl.  a.  som  Greta  Garbos 
motspelare  i  ett  flertal  filmer. 

*Gilbert  and  Ellice  islands 
colony.  Tokelauöarna  (se  d.  o.) 
tillliöra  sedan  1926  ej  längre  G. 

Gill  [djill],  engelskt  rymdmått 
=  142  kbcra. 

*Gillberg.  1.  G.  utgör  ett 
tingslag  i  Södersysslets  domsaga. 

Gilliéron  [jilierå'i)],  Jules, 
f.  1854,  d.  1926,  fransk  språk- 
forskare, är  genom  det  tills,  med 
E.  Edmont  utgivna  monumentala 
verket  Atlas  linguistiqiie  de  la 
Francc  (1902—15,  Suppl.  1920) 
den  egentlige  grundläggaren  av 
språkgeografin  (se  d.  o.)  ss.  ve- 
tenskap. 

Gillöga,  se  Stockholms 
skärgård  sp.   1674. 

Gimmersta,  gods  i  Julita  skn, 
Södermani.  L,  med  slottsbyggnad 
från  1700-t:s  början,  vackert  be- 
lägen vid  sjön  öljaren.  G.  äges 
inom  friherrliga  ätten  Bonde  och 


har  tidigare  gått  i  arv  inom  ät- 
terna Ryning  och  Ribbing. 

*Gimo  har  station  vid  Danne- 
mora — llargs  järnväg  och  Stock- 
holm— Roslagens  järnvägar  (lin- 
jen Faringc — G.). 

*Gimo-österby  bruks  a.  b. 
Järnbruk.srörelsen  arrenderas  av- 
Fagersta  bruks  a.  b. 

*Giolitti,  Giovanni,  avled 
1928.  G.,  som  till  en  början  böjde 
sig  för  fascistregimen,  anslöt  sig 
efter  Matteottiskandalen  1924  till 
oppositionen  och  uppträdde  bl.  a. 
mars  1928  ss.  motståndare  till  det 
då    föreliggande   vallagsförslaget. 

Giorna'le  d'Ita'lia  Idjår-],  Il 
G.,  italiensk  daglig  tidning,  utgi- 
ven i  Rom,  grundad  1901,  fascis- 
tisk. G.  var  tidigare  S.  Sonninoa 
organ. 

Giova'nni  [djå-],  italiensk 
namnform  för  Joliannes. 

Gipsbruk,  se  M  u  r  b  r  u  k. 

Gipsört,  se  G  y  p  s  o  p  h  i  I  a. 
Suppl. 

Gipy'r  [gi-],  försv.  form  för 
guipure. 

Giraff -floden,  se  N  i  1  e  n. 

Giraudoux  [jiiådo'],  Jean,  f. 
1882,  fransk  författare,  har  bl.  a. 
skrivit  den  sedermera  till  drama 
{Sicgfried,  1928;  uppf.  i  Sthlm 
1929)  omarbetade  romanen  Sicg- 
fried et  le  Limousin  (1922),  där 
franskt  och  tyskt  väsen  ställas  i 
effektfull  motsättning  till  var- 
andra, och  den  politiska  nyckelro- 
manen Bella  (1926) ,  som  utgör  ett 
angrepp  på  Poincaré  och  hans  ut- 
rikespolitik. 

Gire'ring,  se  Giro. 

*Girgenti,  som  är  huviidstad  i 
en  provins  med  samma  namn,  har 
c:a  21,000  inv.  och  Porto  Empe- 
docle  c:a  11,000  inv. 

Gisberg,  Sofia,  f.  1854,  d. 
1926,  konstnärinna,  lärarinna. 
Som  överlärarinna  (från  1887) 
och  föreståndarinna    (från   1901) 


877 


Gish— Gladkov 


878 


vid  Tekniska  skolan  i  Sthlm  pjor- 
dc  G.  en  betydande  insats  vid  un- 
dervisningen i  mönsterritning  och 
textilkonst.  Bland  hennes  egna  ar- 
beten märkas  ett  stort  antal  illu- 
minerade adresser  samt  många 
kompositioner  för  kyrkliga  och 
heraldiska  textiler. 

*Gish,  Lill  i  an.  Efter  en  bryt- 
ning med  Griffith  1921  har  G.  ar- 
betat under  ett  flertal  regissörer, 
bl.  a.  King  Vidor  (Bohéme)  och 
Victor  Sjöström  (Den  röda  bok- 
staven och  Stormen).  —  Do- 
rothy G.  övergick  1926  till  eng- 
elsk film  (Nell  Gtoyn,  Madame 
Pompadour) . 

*Gislaved  har  station  vid  lin- 
jen Ilestra — G.  av  Borås — Al- 
vesta järnväg  och  linjen  Reftele 
— G.  av  Halmstad — Xässjö  järn- 
vilgar. 

*Gislöv.  Sedan  1924  bilda  Dal- 
köpinge,  G.,  Bösarp  och  Simlinge 
ett  pastorat. 

Gislövs  läge,  stort  fiskläge  i 
Gislövs  skn,  Malmöh.  1.,  4  km.  s.ö. 
om  Triilleborg,  med  utmärkt,  ny- 
byggd hamn. 

*  Gitarr,  se  bilaga  till  Musik- 
instrument. 

Gitter  [gi'tter]  (ty.,  galler). 
1.  Se  In  t  erferens  sp.  1446, 
Spektralapparater  sp. 
1274  och  Spektrum  sp.  1278. 
—  2.  Detsamma  som  galler  (so 
Vacuumrör  sp.  286).  —  3. 
Atomgitter,  kristall- 
gitter,  det  regelbundna  punkt- 
system, som  bildas  av  atomernas 
medelpunkter  i  en  kristall  (se  d.  o. 
sp.  1.334  och  1343  ff.  samt  Stål 
sp.  177  f.  och  fig.  1). 

Gitterkonstant,  avståndet  mel- 
lan mittpunkterna  av  närbelägna 
linjer  i  ett  gitter.  Se  även  K  r  i  - 
stall  sp.  1343. 

Giusti  [djo'ssti],  G  i  u  s  e  p  p  e, 
f.  1809,  d.  1850,  italiensk  skald, 
advokat.  G.,  som  själv  deltog  i  de 


italienska  frihetsrörelserna,  gav  i 
sina  dikter  uttryck  åt  sin  sorg 
över  Italiens  splittring  och  an- 
grep i  bitande  politiska  satirer  — 
en  genre,  som  G.  drivit  till  mäster- 
skap —  det  österrikiska  förtryc- 
ket och  svagheterna  hos  den  ita- 
lienska nationen. 

Giusto  [djo'sstå],  ital.,  riktig, 
lämplig  (t.  ex.  t  e  m  p  o  giusto, 
i  ett  tempo,  lämpligt  för  musik- 
styckets karaktär). 

*Gize  hade  1927  27,000  inv. 

*Giöbel,   Selma,  avled    1925. 

Gjentofte  [ge'n-],  se  G  e  n  - 
t  o  f  t  e.  Suppl. 

*Gjutning,  se  även  Kl  ock - 
gjutning,  Pressgjutning 
och    Rörtillverkning. 

Gjöa,  se  Polarexpedi- 
tioner sp.  356. 

Glace  Bay  [glejs  bej],  stad  i 
prov.  Xova  Scotia,  Kanada,  på 
Cape  Bretons  östkust.  G.  har  mot- 
tagarstation för  transatlantisk 
radiotelegrafi  (i  samarbete  med 
en  sändarstation  i  Louisburg,  s. 
om  G.).  17,000  inv.   (1921). 

Glacéhandskar  [glase'-]  (av 
fr.  glacé,  isig,  glacerad,  av  glace, 
is),  glansskinnshandskar. 

Glaci's  (fr.  glads,  av  glacer, 
glida),  å  bankslänt  utförd  bekläd- 
nad, bestående  av  sprängsten, 
lagd  så,  att  en  någorlunda  plan 
övre  yta  erhållits. 

Gladbeck  [gla't-],  stad  i  prov. 
Westfalen,  Preussen,  n.v.  om  Gel- 
senkirchen.  Stenkolsbrytning  och 
metallindustri.  60,000  inv.  (1925). 

Gla'dkov,  Fjodor  Vasil- 
jevitj,  f.  1883,  rysk  författare, 
har  i  sina  noveller  och  romaner 
givit  cyniskt  brutala  skildringar 
från  bolsjevismens  Ryssland.  I 
Sverige  har .  han  blivit  känd  ge- 
nom romanen  Cement  (1926;  sv. 
övers.  1927),  som  bl.  a.  behandlar 
det  ekonomiska  återuppbygg- 
nadsarbetet     samt      förhållandet 


879 


Glaisher — Glaskonst 


880 


GLASGOW 

MED  OMGIVNINGAR 

S^ala  l:l.5mln. 
■2 £ ^Pko, 


mi-llaii  man  och  kvinna  efter  revo- 
lutionen. 

Glaisher  rgle'jsj8],  James,  f. 
1809,  d.  1903,  engelsk  fysiker,  di- 
rektör för  Greenvvichobservato- 
riets  magnetiska  och  meteorolo- 
giska avdelning  1840 — 74.  G.  vann 
särskilt  rykte  som  ballongfarare 
(se  Luftballong  sp.  805). 

Glänser,  en  grupp  metallglän- 
sande,  merendels  mörka  mineral 
av  ringa  hårdhet.  De  innehålla  i 
regel  endast  en  metall  i  förening 
med  svavel,  selen  1.  tellur.  Hit 
höra  bl.  a,  silverglans,  blyglans 
och  kopparglans,  alla  tillhörande 
gruppen  svavelglanser. 

Betydligt  sällsyntare  äro  selen- 
och  tellurglanser.  Till  de 
senare  höra  tellur  silver 
(hessit)  och  t  e  1 1  u  r  g  u  1  d 
(krennerit,  sylvanit  och  calaverit 
m.  fl.),  vilka  stundom  uppträda 
som   brytvärda  malmer. 

Glanshammar.  1.  G.  ingår  i 
östernärkes  domsaga. 

Glanshammars  och  Örebro 
härads  tingslag  i  östernärkes 
domsaga.  Örebro  1.,  omfattar  Öre- 
bro och  Glanshammars  härader. 

Glanskobolt,  se  Kobolt- 
malmer. 

Glansvinkel,  se  Kr  i  s  t  a  1 1  sp. 
1343. 

*Glas.  Fys.  och  Kem.  Se  även 
Kubinglas  och  R  ö  k  g  1  a  s. 


Glase'ra,  överdraga  med  gla- 
syr. 

*Glasgow.  Stadens  förnämsta 
industrigren  är  skepp.sbyggeriet. 
Skeppsvarven  i  G.  och  dess  för- 
orter vid  Clydes  nedersta  lopp 
(Govan,  Partick,  Clydebank  ni. 
fl.)  bygga  ung.  %  av  samtliga  far- 
tyg i  Storbritannien.  Hamnen, 
som  sträcker  sig  längs  Clyde  med 
en  längd  av  6,.j  km.,  har  stora 
dockanliiggningar  och  är  efter 
muddring  trafikabel  för  de  största 
oceanångare.  1927  utgjorde  an- 
komna och  avgångna  fartygs  sam- 
manlagda nettotonnage  12,3  mill. 
ton.  därav  8,8  i  utrikesfart. 

Gla'sinac  [-näts],  högplatå  i 
Jugoslavien,  ö.  om  Sarajevo,  vil- 
ken att  döma  av  dess  stora  grav- 
fält med  över  20,000  gravar 
(de  äldsta  med  brända,  de  yngre 
och  talrikaste  med  obrända  lik) 
en  gång  varit  hemvist  för  en 
talrik  befolkning.  G:s  gravfält 
hilrröra  från  den  äldsta  järn- 
åldern i  dessa  trakter,  då  illyrer- 
na  innehade  landet,  och  sträcka 
sig  från  det  första  förkristna  år- 
tusendets början  (Hallstatt-tid, 
se  Järnåldern)  ned  i  efter- 
kristen  folkvandringstid.  De  ha 
givit  namnet  Glasinackul- 
t  uren  åt  hela  den  viktiga  kul- 
turgrupp, som  under  äldsta  järn- 
åldern var  utbredd  över  n.  Balkan 
och  som,  själv  starkt  påverkad  av 
italisk,  forngrekisk  och  grekisk- 
skytisk  kultur,  utövade  ett  bety- 
delsefullt inflytande  på  grannfol- 
ken i  n.  och  n.ö. 

*Glaskonst.  Bland  represen- 
tanter för  den  moderna  franska 
G.  kunna  nämnas  Daum  och  Lali- 
qne,  som  i  huvudsak  fortsatt  stil- 
riktningen från  "Fart  nouveau", 
medan  F.  Decorchement  och  ]\Iau- 
rice  Marinot  i  sina  ytterst  tunga 
och  massiva  glas  och  Jean  Luce 
genom  sin  modernt  stiliserade  de- 


881 


Glasmeteoriter — Glozel 


kor  representera  nyare  riktningar. 
En  banbrytande  insats  på  det  gra- 
verade glasets  område  har  gjorts 
av  den  i  Wien  verksamma  firman 
Lobmeyr.  —  I  Sverige  ha  nya 
konstnärliga  insatser  gjorts  av 
Ewald  Dahlskog  vid  Kosta,  vilken 
särskilt  eftersträvat  en  förnyelse 
av  det  slipade  glaset,  och  av  Edvin 
Ollers  vid  Elme  glasbruk. 

Glasmeteoriter,  se  T  e  k  t  i  - 
ter. 

*Glastillverkning.  Flaskblås- 
ningsmaskinerna  ha  numera  en 
tillverkningskapacitet  av  upp  till 
50,000  flaskor  per  dygn. 

Glasört,  8alico'rnia  herba'cea 
(fam.  Chenopodia' ceae) ,  ört  med 
ledad,  köttig  stjälk  och  i  denna 
insänkta,  obetydliga  blommor 
samt  förkrympta  blad.  Rätt  säll- 
synt på  havsstränder. 

Glatz'  bergland,  se  S  u  d  e  - 
terna. 

Glavsfjorden,  annan  form  för 
Glafsfjorden. 

Gle'f e,  se  Stångvapen  sp. 
196. 

Gles  kroppsbyggnad,  se  Länd. 

Glidbåt,  detsamma  som  hydro- 
plan. 

*Glimmer,  se  även  S  e  r  i  c  i  t. 


Glaskonst.  Skål  av  Ewald  Dahlskog. 


Glaskonst.  Vas  av  Maurlce  Marinot. 
(Nat.  mus.) 

Glimström,  se  Urladd- 
ningsfenomen sp.  220. 

*Glimåkra  hade  1928  3,515 
inv.,  därav  855  i  det  s.  å.  bildade 
municipalsamhället  G.  Detta  har 
station  vid  Kristianstad — Hässle- 
holms järnvägar  och  ett  flertal 
smärre    industrianläggningar. 

Globigeri'naslam,  se  H  a  v  sp. 
514. 

*Glommen  (även  Glömma  1. 
G  1  å  m  a)  har  utomordentlig  be- 
tydelse som  flottled  och  kraftleve- 
rantör. Med  bifloderna  represen- 
terar G.  622,000  turbinhästkraf- 
ter;  bland  utbyggda  fall  märkas 
de  i  nedre  loppet  belägna  Mörk- 
foss  (Solbergfoss),  Fossumfoss, 
Kykkelsrudfoss,  Vammafoss  och 
Sarpsfoss. 

Glorvördig  (av  gloria),  ålder- 
domligt ord  för  ärevördig. 

*Glostorp.  Sedan  1924  bilda 
Bunkeflo  och  G.  ett  pastorat. 

Gloversville  [gl9'wo§vill], 

stad  i  New  York,  För.  Stat.,  n.v. 
om  Schenectady.  G:s  handskin- 
dustri  är  den  största  i  För.  Stat. 
22,000  inv.   (1925). 

Glozel  [-§ä'll],  by  i  dep.  Allier, 


883 


Glumslöv — Glykoproteider 


884 


Glozel.  É.  Frailin  ined  en  del  av  fynden. 

mell.  riaiikrike,  s.ö.  om  Vichy. 
G :  s  namn  har  blivit  världsbekant 
genom  den  s.  k.  Glozelaffären. 
På  en  nyligen  från  skog  avröjd 
backsluttning  hittade  bondsonen 
É.  Fradin  under  plöjning  1924  en 
del  föremål  av  sten,  lera  m.  m.  En 
läkare  i  trakten,  A.  jNIorlet,  på- 
började 1925  tills,  med  Fradin 
en  undersökning  av  fyndplatsen. 
Genom  dessa  grävningar,  vilka  ut- 
fördes rent  amatörmässigt,  upp- 
togos  under  två  års  tid  omkr. 
3,500  föremål  ur  jorden,  en  enorm 
mängd,  då  fyndplatsen  endast 
mäter  20  X  40'm.  Fynden  utgjor- 
des av  stenyxor,  lerkärl,  allehanda 
redskap  av  ben  och  horn  m.  m. 
samt  c:a  150  lertavlor  med  in- 
skrift i  ett  hittills  okänt  alfabet, 
något  påminnande  om  fenicisk 
skrift.  I  den  franska  fackpressen 
uppstod  en  livlig  diskussion  om 
fynden.  S.  Eeinach  förklarade  sig 
vara  övertygad  om  deras  äkthet 
och  revolutionerande  betydelse  för 
ett  av  den  förhistoriska  arkeolo- 
gins grundproblem,  då  näml.  fyn- 
den av  bokstavsskrift,  som  syntes 
härstamma        från       stenålderns 


äldsta  del,  c:a  3000—5000  f.  Kr., 
och  därför  vara  avsevärt  äldre  än 
liknande  fynd  i  Orienten,  tycktes 
bekräfta  hans  tidigare  framförda 
teori,   att    den    europeiska  kultu- 
rens vagga  .stått   i  Västerlandet, 
närmast  Frankrike,  ocli  ej  i  Orien- 
ten. Ett  av  den  franske  arkeologen 
René    Dussaud    sept.    1927    fram- 
kastat  påstående,   att   Glozelfyn- 
den  voro  resultatet  av  ett  oblygt 
falsarium,  framkallade  en  häftig 
strid     mellan     "glozelianer"     och 
"antiglozelianer".  En  för  frågans 
avgörande  av  den  1927  i  Amster- 
dam församlade  arkeologkongres- 
sen tillsatt  kommission,  som  fick 
en  utpräglat  antiglozeliansk  sam- 
mansättning,   förklarade    fynden 
vara  mystifikationer,  varemot  en 
1928     sammanträdande    ny    kon- 
trollkommitté med  starkt  glozeli- 
anskt   inslag  hävdade  deras  äkt- 
het, bl.  a.  med  stöd  av  den  som 
teknisk  expert  anlitade  svensken 
H.    Södermans   utlåtanden.    Slut- 
ligen gavs   1929   ett   otTiciellt  ut- 
låtande   av    den    parisiske    rätts- 
kemisten    Bayle,     vilken     liksom 
tidigare        Saint-Germainmuseets 
chefskonservator    Champion    för- 
klarade   alla    fynd  från  G.  vara 
påtagliga  förfalskningar. 

*Gluinslöv.  Sedan  1927  bilda 
Kvistofta  och  G.  ett  pastorat. 

Glutathion  [-tiå'n],  se  Oxida- 
t  i  o  n  s  t  e  o  r  i  e  r.   Suppl. 

*Gluten.  G.  i  botanisk  bet.  ut- 
göres  av  de  aleuronkorn  (se  d.  o. ). 
vilka  finnas  i  bestämda  cellager  i 
olika  växters  frön.  G.  i  lantbruks- 
teknisk bet.  utgöres  av  samtliga 
de  i  vatten  olösliga  äggviteämnen, 
vilka  kvarstå  som  rester  efter 
slamning  av  mjöl  i  vatten. 

Gluti'n,  se  Lim. 

Glyci'der  (av  grek.  glijky's, 
söt),  detsamma  som  kolhydrat. 

Gly'koprotei'der,  se  Ägg- 
viteämnen sp.  1507  f. 


885 


Gljkosamin — v.  Goethe 


886 


*Glykosamin,  jfr  K  i  t  o  s  - 
amin. 

Glyoxali'n,  se  I  m  i  d  a  z  o  1. 

Glödelektrisk   ström,    se   U  r  - 

1  a  cl  d  n  i  n  g  s  f  e  n  o  m  e  n  sp. 

219   f. 

Glödgning,  se  Stål  sp.  180  f. 

Glödkatod,  katod,  som  på 
grund  av  upphettning  utsänder 
glödelektrisk  ström  (se  U  r  1  a  d  d- 
ningsfenomen  sp.  219).  An- 
vändes i  röntgen-  och  vacuunirör. 

*Glödkatodrör,  se  även  V  a  - 
c  u  u  m  r  ö  r. 

Glödkropp,  se  G  1  ö  d  1  j  u  s. 

*Glömminge  är  beläget  på 
Öland.  -  ,4 

G.  m.  b.  H.,  ty.,  förk.  av  Ge- 
sellschaft  mit  beschränkter  Eaf- 
tung,  bolag  med  begränsad  ansva- 
righet. 

Gme'lin,  Leopold,  f.  1788, 
d.  1853,  tysk  kemist,  prof.  i  Hei- 
delberg 1814 — 51,  författade  en 
stor  handbok  i  kemi  och  bidrog  i 
hög  grad  till  såväl  den  A-etenskap- 
liga  som  den  tekniska  kemins  ut- 
veckling. 

v.  Gneist  [gnajst],  Rudolf, 
f.  1816,  d.  1895,  tysk  rättsveten- 
skapsman och  politiker,  prof.  i 
Berlin  1844,  led.  av  preussiska 
lantdagen  1858  samt  sedermera 
av  Nordtyska  förbundets  och 
Tyska  rikets  representationer  (ss. 
nationalliberal) .  G.  är  känd  för 
sina  epokgörande  studier  i  Eng- 
lands statsrätt  och  författnings- 
historia. Betydelsefulla  voro  spec. 
hans  undersökningar  rör.  den 
lokala  självstyrelsen  (selfgovern- 
ment) ,  nedlagda  i  arbetena  Das 
heiitige  englische  Yerfassiings- 
und  Verwaltungsrecht  (3  bd,  1857 
— 63)  och  Englische  Yerfassungs- 
geschichte    (1882). 

*Gnejs,  se  även  M  i  g  m  a  t  i  t, 
Äder  gnejs  och  ö  g  o  n  - 
gnejs.   —  Granitgnejs   är 


en  flasrig  gnejs  (med  svagt  ut- 
bildad parallellstruktur). 

Gnejsgranit,  gi-anit  med  ma- 
kroskopisk  paraliellstruktur 

(gnejsig  1.  flasrig  granit).  G. 
övergår  stundom  omärkligt  i 
gnejs. 

*Gnesta  är  ett  viktigt  handels- 
centrum. I  G.  finnes  nu  en  kom- 
munal mellanskola. 

Gnista,  se  Elektrisk 
gnista  och  Urladdnings- 
fenomen sp.  221. 

Gnistlängd,  se  SI  a  g  v  i  d  d. 
Jfr  fig.  3  till  Urladd- 
ningsfenomen. 

Gnomo'nisk  projektion,  se 
Kartprojektion  sp.  646  och 
Kristall  sp.  1336. 

Gno'sis,  grek.,  vetande,  kun- 
skap, spec.  (stundom  ironiskt)  i 
bet.  djupare,  mystisk  visdom. 

Gno'ti  seauto'n,  grek.,  "känn 
dig  själv",  inskrift  på  Apollon- 
templet  i  det  forntida  Delfoi. 

Goajira  [-chi'ra],  Syd-Amori- 
kas  nordligaste  halvö,  v.  om  Ma- 
racaiboviken,  huvudsakl.  tillhörig 
Colombia.  Bebos  av  indianstam- 
men g  o  a  j  i  r  o.  C  :a  15.000  kvkm. 

Goalkeeper  [gåo'lkip8],  eng., 
målvakt.  Jfr  Bollspel  sp.  244. 

*Gobi,  se  ill.  till  Mongoliet 
sp.  195—196. 

*Godthaab,  som  har  c:a  500 
inv..  är  nu  säte  för  landsfogden  i 
Syd-Grönland  (jfr  Grönland. 
Suppl.). 

v.  Goebel  [gö'-],  riktigare 
stavning  av  v.  G  ö  b  e  1   (se  d.  o.) . 

Goering  fgö'-] ,  R  e  i  n  h  a  r  d, 
se  G  ö  r  i  n  g. 

*Goethals,  G.  W.,  avled  1928. 

*v.  Goethe,  J.  W.  l:a  delen  av 
Faust,  som  fullbordades  1806,  ut- 
gavs 1808  ( 1790  utgavs  endast  ett 
fragment).  Italienische  Reise  ut- 
kom 1816—29.  1821  utgav  G.  en 
fortsättning  på  Wilhelm  Meisters 
Lehrjahre,       WilJielm       Meisters 


887 


Goffrera — Gomez 


Wanderjahrc,  som  snarast  är  en 
rätt  osammanhäiigande  samling 
noveller  och  reflexioner  med  peda- 
gogislvt  och  socialt  innehåll.  — 
Aus  meinem  Leben.  Dichlung  und 
M^ahrheit  föreligger  nu  komplett 
i  sv.  övers,  av  A.  Österling  (Ur 
min  levnad.  Dikt  och  sanning,  4 
dir,  1923—25).  Några  av  G :s  verk 
föreligga  i  nya  sv.  övers,  i  Världs- 
litteraturen (2  bd,  1926),  var- 
jämte Faust  1927  utgivits  i  ny 
övers,  av  G.  Sundberg.  l:a  delen 
av  Faust  uj^pfördes  i  Sthlm  l:a 
gången  1S80,  senast  1928.  —  En 
av  de  viktigaste  källorna  för  kän- 
nedomen om  G.  utgör  Eckermanns 
(se  d.  o.,  även  Suppl.)  Gespräche 
mit  Goethe. 

Goffre'ra,  g  au  fre' ra  (fr. 
gaufrer,  av  yait/re,  honungskaka) , 
ge  föremål  av  papp,  papper,  tyg 
etc.  en  mönstrad  yta  medelst 
pressning  med  varma,  mönstrade 
järn  1.  valsar. 

Goggles  [gåggls],  eng.,  glas- 
ögon,  spec.   hornbrillor. 

Golconda,  se  G  o  1  k  o  n  d  a. 
Suppl. 

Golden  Wattle  [gåoldn  oå'ttl], 
se  A  c  a  c  i  a. 

*GoIdoni,  Carlo.  G:s  mest 
berömda  komedi  La  locandiera 
(1753;  Värdshusvärdinnan)  upp- 
fördes i  Sthlm  1926. 

*Goldstein,  Eugen,  blev  188S 
fysiker  vid  universitetsobservato- 
riet  i  Berlin. 

*Golfströmmen.  Genom  under- 
sökningar av  driviskanten  i  N.  Is- 
havet, föi-etagna  av  en  maj — aug. 
1929  utförd  svensk  expedition  un- 
der ledning  av  J.  W.  Sandström, 
har  G:s  inverkan  på  Europas  kli- 
mat närmare  studerats.  Avsikten 
har  varit  att  utröna  möjligheter- 
na för  uppställande  av  långtids- 
prognoser över  Europas  väderlek. 

*Golgi,  C  a  m  i  1 1  o,  avled  1926. 

Golia'rder    (efter   skyddspatro- 


nen Golias),  benämning  på  de 
franska  vaganterna.  Jfr  Medel- 
tidslatinsk litteratur 
sp.  1429. 

Goli'tsyn,  Boris  Borisso- 
V  i  t  j,  f.  1862,  d.  1916,  furste,  rysk 
fysiker  och  meteorolog,  prof.  i 
l3orpat  1893,  i  Petersburg  1894, 
chef  för  fysikaliska  centralobser- 
vatoriet  i  Petersburg  1913,  ut- 
förde grundläggande  arbeten  in- 
om seismologin  och  konstruerade 
många  instrument. 

Golko'nda,  Golconda,  liten 
ort  i  Hyderabad,  Britt.  Indien,  8 
km.  n.v.  om  staden  Hyderabad.  G. 
var  huvudstad  i  ett  1507  grundat 
mäktigt  rike  med  samma  namn 
och  blev  berömt  för  sitt  diamant- 
sliperi.  Det  förstördes  1687  av 
Aurangzeb.  Alltjämt  kvarstå  mäk- 
tiga lämningar  av  det  starkt  be- 
fästa slottet  och  av  konungarnas 
väldiga,  kupolkrönta  mausoleer. 
—  I  överförd  och  poetisk  bet.  be- 
tecknar G.  ett  fantastiskt  rikt 
och  underbart  sagoland. 

Go'Ilnow  [-nå],  stad  i  prov. 
Pommern,  Preussen,  vid  floden 
Ihna,  n.ö.  om  Stettin.  12.000  inv. 
(1925).  —  G.  blev  stad  1268  och 
medlem  av  Hansan  1368.  Det  till- 
hörde Sverige   1648—1720. 

*v.  der  Goltz.  2.  R  ii  d  i  g  e  r 
v.  der  G.  blev  1924  ordf.  i  den 
starkt  nationalistiska  organisa- 
tionen "Vereinigte  vaterländische 
Verbände".  Han  har  utgivit 
Meine  Sendung  in  Finnland  und 
im  Baltiknm  (1920). 

*Gomel  existerar  sedan  1926 
ej  längre  som  guvernement.  Sta- 
den G.  är  nu  huvudstad  i  en  krets 
med  samma  namn  i  Vit-Rvssland 
och   har  83,000  inv.    (1926). 

Gomez  [gå'meth],  Juan  Vi- 
ce n  t  e,  f .  1859,  sydamerikansk 
politiker,  president  i  Venezuela 
1909—15  och  1922—29.  G.,  som 
fört  en  kraftfull,  främst  på  den 


889 


Gompers — Gourmandise 


890 


av  honom  reorganiserade  militär- 
makten stödd  regim,  har  pacifice- 
rat Venezuela  och  inlagt  stora 
förtjänster  om  dess  fredliga  ut- 
veckling, främst  på  det  ekono- 
miska området.  Spec.  har  han  där- 
vid med  framgång  verkat  för  ex- 
ploatering av  landets  bergoljetill- 
gångar (jfr  Bergolja.  Supjil.) . 
Vid  sin  avgång  från  president- 
posten 1929  behöll  G.  sin  befatt- 
ning som  arméns  överbefälhavare. 

*Gompers,  Samuel,  avled 
1924. 

*de  Goncourt.  E  d  m  o  n  d  och 
Jules  G:s  utomordentligt  in- 
tressanta dagboksanteckningar 
från  1851  till  1895  ha  utgivits 
under  titeln  Journal  des  Goncourt 
(9  dir,  1887—96)  ;  ett  mindre  ur- 
val föreligger  i  sv.  övers.  (Brö- 
derna Goncourts  dagbok,  2  dir, 
1927). 

Goniati'ter,  se  A  m  m  o  n  i  t  e  r. 
Suppl. 

*Gonorré  behandlas  numer 
även  med  vaccin  (dödade  gono- 
kocker),  som  inspiutas  under  hu- 
den 1.  lokalt  i  det  organ,  som  be- 
rörs av  infektionen. 

*Gooch,  G.  P.,  är  en  av  utgi- 
varna av  den  engelska  urkunds- 
samlingen till  världskrigets  för- 
historia. Han  har  i  flera  uppla- 
gor utgivit  en  översikt  över 
världskrigslitteraturen,  Recent 
revelations  on  European  diplo- 
macy. 

Goodyear  [go'ddJ8],  Charles, 
se  K  a  u  t  s  j  u  k  sp.  708. 

*Gordon  Bennettpokalen. 

Luftballongspriset  vanns  1924  de- 
finitivt av  Belgien,  vars  aéroklubb 
senare  uppsatt  ett  nytt  pris. 

*Gorgias,  jfr  även  Grekis- 
ka språket  sp.  1495  och 
Grekisk  litteratur  sp. 
1501. 

*Gorizia  är  huvudstad  i  en 
provins  med  samma  namn  i  Vene- 


zia  Giulia  och  är  säte  för  en  ärke- 
biskop. Det  har  natursköna  om- 
givningar och  är  en  besökt  vinter- 
kurort. Textilindustri  och  handel. 

*Gorkij,  M  a  k  s  i  m.  Av  G:s 
självbiografi  har  ytterligare  en 
volym  utkommit,  Moi  universitety 
(1923;  Mina  imiversitet,  1925). 

Go'rnergrat,  se  Z  e  r  m  a  1 1. 

Go'rnyj  Badahsja'n,  se  Berg- 
Badahsjan.  Suppl. 

*Gorskajarepubliken,  som 

upphört  att  existera,  är  nu  upp- 
delad på  olika  områden  inom  N. 
Kaukasusområdet. 

*Goslar  hade  1925  21,000  inv. 

*  Gosse,  sir  E  d  m  u  n  d,  som 
adlades  1925,  avled  1928.  Bland 
G:s  sista  arbeten  märkes  en  tills, 
med  W.  A.  Craigie  utgiven  sam- 
ling översättningar  till  engelska 
av  nordisk  lyrik,  The  Oxford  boolc 
of  Scandmavian  verse,  llth  cen- 
tury  —  20th  century   (1925). 

Gosuda'r,  ry.,  herre,  härskare 
(spec.   om  tsaren). 

Go'tigIacial  tid,  se  S  e  n  g  1  a  - 
c  i  a  1  a   tiden. 

Gotiskt  förband,  se  ÄI  u  r  sp. 
359. 

*Gotland  hade  1928  57,270  inv., 
därav  28,120  mankön.  G.  har  ett 
municipalsamhälle    (Hemse). 

*GotIands  infanteriregemen- 
te ombildadcs  fr.  o.  m.  1928  till 
Gotlands  infanterikår 
(I.    18). 

*Gotlands  norra  härad.  Dom- 
sagan utgöres  av  ett  tingslag. 

*GotIands  södra  härad.  Dom- 
sagan utgöres  av  ett  tingslag. 

Gotlands  trupper  bestå  av 
Gotlands  infanterikår  och  Got- 
lands artillerikår.  Militärbefälets 
adress  är  Visborgs  slätt. 

Gotländska,  se  F  o  1  k  m  å  1  sp. 
272   och  G  u  t  n  i  s  k  a.   Suppl. 

Gourmandise  [gormai)di's], 
fr.,  frosseri,  passion  för  bordets 
nöjen. 


891 


Goyaz — Grainger 


892 


GRAHAMS  LAND 

Skala  l:23mill 


ri  SÖO/fA^lSRAHÅMÖA/ 


*Goyaz.  1.  G.,  som  1026  hade 
640,000  inv.,  har  enl.  nymätning 
en  yta  av  660,193.  kvkni.' 

Grabe,  Alf,  f.  ISSO,  bergs- 
ingenjör, ämbetsman.  G.  blev  do- 
cent och  speciallärare  vid  Tek- 
niska högskolan  1908,  var  redak- 
tör för  Jernkontorets  annaler 
1917 — 27  och  är  sedan  sistnämnda 
år  myntdirektör  och  chef  för 
Mynt-  och  justeringsverket. 

*Grabski,  W 1  a  d  y  s  1  a  w.  Ett 
starkt  valutafall  hösten  1925  och 
tilltagande  arbetslöshet  framkal- 
lade ett  starkt  missnöje,  som 
tvang  G.  att  avgå  som  minister- 
president nov.  s.  å.  Han  är  nu- 
mera prof.  vid  lantbrukshögsko- 
lan i  Warszawa. 

Graci'!  (av  fr.  gracilité,  smärt- 
het ) ,    fin    och   spenslig. 

*Grad.  Boktr.  Se  Stil  sp. 
15S0.  —  Elekirotel:7i.  Se  E  1  e  k  t  - 
risk  grad.  Suppl.  — -  Matetn. 
G.,  minut  och  sekund  enl.  centesi- 
maldelningen  beniimnas  även  n  y  - 
grad,  nyminut  och  n  y  s  e  - 
kund. 

Grad  (av  ty.  gcrade),  slät, 
jämn,  plan  (om  ytor  och  vinklar). 


Gradering,     ägogradering     (se 

d.  o.). 

Gradie'nt  (av  lat.  gra'di,  gå), 
se  Vektor  sp.  549.  .Jfr  T  e  m  - 
peraturgradient  och 
Tryckgradient. 

Gradue'rad,  tilldelad  doktors- 
grad. 

Graebner  [giä'p-],  Fritz,  f. 
1877,  tysk  etnolog,  prof.  i  Köln 
och  direktör  för  Rautenstrauch- 
.Joest-Museum  därstädes.  G. 
framlade  i  Metliode  der  Etlino- 
lofjie  (1911)  den  etnologiska 
metod,  på  vilken  kulturkretsläran 
(se  d.  o.  Suppl.)  senare  grunda- 
des. Bland  G:s  övriga  arbeten 
märkes  Das  Welthild  der  Pritni- 
tiven  (1924). 

Grafiska  metoder,  metoder  att 
genom  teckning  lösa  numeriska 
problem.  Jfr  Grafostatik 
och  Xomografi. 

*Graf ström.  3.  T  h  v  r  a  G.  av- 
led 1925.  —  4.  E  r  i  k  G.  blev  1928 
överste  och  chef  för  Kronobergs 
regemente. 

*Grahams  land  har  vid  en  av 
sir  H.  Wilkins  (se  d.  o.  Suppl.) 
och  B.  Eielson  1928  företagen  flyg- 
färd befunnits  utgöras  av  två 
stora  öar  (Södra  och  Xorra  Gra- 
hamön),  åtskilda  av  ett  isfyllt 
sund,  som  kallats  Cranekanalen. 
Södra  Grahamön,  vars  östkust 
fått  namnet  Bowmankusten,  skil- 
jes genom  det  breda,  isfyllda  Ste- 
fånssonsundet  från  fastlandet,  här 
kallat  Hearsts  land;  ö.  och  s.ö. 
om  Södra  Grahamön  upptäcktes 
flera  småöar.  Enär  Hearsts  land 
är  platåartat,  anses  troligt,  att  de 
antarktiska  Anderna  ej  fortsätta 
in  över   kontinenten. 

Grainger  [gre'jndj9],  P  e  r  c  y, 
f.  1SS2,  australisk  pianist  och 
tonsättare,  sedan  1914  företrädes- 
vis verksam  i  För.  Stat.,  upp- 
trädde redan  tidigt  som  konsert- 
spelare  och  har  senare  med  för- 


893 


Gram — Grand  Rapids 


894 


kärlek  tolkat  samtida  verk.  I  sina 
kompositioner  (karaktärsstycken 
för  orkester,  piano-  och  kammar- 
musik, sånger  m.  m.)  har  G.  in- 
fluerats av  bl.  a.  Grieg  och  anknu- 
tit till  främst  engelsk  och  ameri- 
kansk folkmusik,  av  vilken  han 
utfört  talrika  fonografiska  upp- 
teckningar. 

*Gram.  2.  G  r  e  g  e  r  s  G.  avled 
1920. 

♦Grammatik.  Begreppet  b  e  - 
tydelselära  är  omstritt,  i 
mycket  därför,  att  begreppet  b  e  - 
ty  del  se  (se  d.  o.  Suppl.)  är 
det.  Vissa  forskare  fatta  bety- 
delselära som  väsentl.  identisk 
med  syntax,  vare  sig  de  sedan  vid 
behandlingen  utgå  från  innehål- 
let 1.  från  språkformen. 

Grammati't,  detsamma  som 
tremolit.  Se  A  m  f  i  b  o  1  e  r.  Suppl. 

*Grammofon.  Numera  använ- 
des ofta  elektrisk  inspel- 
ning, varvid  de  ljud,  som  skola 
registreras,  träffa  en  mikrofon.  De 
härvid  uppkommande  växelström- 
marna förstärkas  i  lågfrekvens- 
förstiirkare  och  påverka  genom 
ett  slags  telefon  det  ristande  stif- 
tet. Med  denna  metod  återges  lju- 
den mycket  naturligare  än  med 
den  äldre  metoden,  bl.  a.  därför 
att  förstärkningen  är  så  effektiv, 
att  t.  ex.  instrumenten  i  en  orkes- 
ter ej  behöva  sammanträngas 
kring  upptagningsapparaten,  vil- 
ken i  stället  kan  placeras  på  nå- 
got avstånd  från  orkestern.  För 
ljudets  återgivande  användes 
stundom  även  en  liknande  metod. 

*Gran,  se  även  Skogstyper 
sp.  835   f. 

*Gran,  Gerhard,  som  1920 
avgått  från  sin  professur,  avled 
1925.  Bland  hans  sista  arbeten 
märkas  Alexander  L.  Kielland  og 
hans  samtid  (1922)  samt  det 
postumt  utgivna,  ofullbordade 
verket  Charles  Dickens   (1925). 


*  Granada.  3.  Se  även  ill.  till 
Pyreneiskahalvönsp.  737 
—738. 

Granados  y  C  a  m  p  i  fi  a  [na'- 
dhås  i  kampi'nnja],  Enrique,  f. 
1868,  d.  1916,  spansk  pianist  och 
tonsättare,  har  vunnit  popularitet 
genom  sina  sånger,  piano-  och 
gitarrkompositioner  m.  m. 

Grand  Canal  [grsennd  kanae'll], 
Irlands  viktigaste  kanal,  förenar 
Dublin  med  Shannon.  Längd  128 
km.  Djup  1,8  m. 

*Grand  Canon  (eng.  Grand 
Canyon),  se  ill.  till  N"  o  r  d - 
Amerikas  Förenta  Sta- 
ter sp.  918. 

Grand  Falls  [gr^ennd  fals] 
stad  på  Newfoundland,  vid  vat- 
tenfall i  Exploits  River,  35  km. 
från  dess  mynning.  Stor  pappers- 
och    såg^'erksindustri.    4,000    inv. 

Gra'ndi,  D  i  n  o,  f.  1895,  ita- 
liensk diplomat,  sedan  1925  un- 
derstatssekreterare i  utrikesde- 
partementet. Han  har  deltagit  i 
flera  internationella  förhandling- 
ar, bl.  a.  Locarnokonferensen,  och 
var  1925 — 27  en  av  Italiens  repre- 
sentanter i  N.  F:s  församling.  G. 
har  deltagit  i  uppgörelsen  med 
påvestolen  1929  och  dessutom 
1928 — 29  genom  besök  i  Angöra 
och  Aten  framträtt  ss.  bärare  av 
Mussolinis  nya  Medelhavspolitik, 
som  åsyftar  ökat  italienskt  infly- 
tande såväl  på  Balkanhalvön  som 
i  Mindre  Asien. 

Grandios  [-å's]  (fr.  grandio- 
se),  storslagen,  majestätisk. 

Grand  national,  The  grand 
national  steeple-chase 
[dha  grsennd  n8e'sjan8l  stipl 
tjejs],  se  Kapplöpning  sp. 
543. 

*Grand  prix.  Ang.  de  automo- 
biltävlingar,  som  kallas  G.,  se 
Auto  mobils  por  t.    Suppl. 

*Grand     Rapids     hade     1928 


895 


Grand  Trunk  Pacific  Railway — Grape 


896 


Axel  Granholm. 

164,000  inv.  Av  särskild  vikt  är 
dess  möbelindustri. 

Grand  Trunk  Pacific  Railway 
[graennd  trangk  pesi'ffik  re'jloej], 
se  Kanada  sp.  4SS. 

*Granholm,  Axel,  har  syste- 
matiskt genomfört  statsbanornas 
ekonomiska  konsolidering  efter 
krigstidens  och  fredskrisens 
svåra  förlustår.  Under  G:s  chefs- 
tid har  spec.  det  norrländska  järn- 
vägsnätet utbyggts,  elektrifiering 
införts  på  Riksgränsbanan  och 
Västra  stambanan  samt  de  större 
stationerna  (ilalmö,  Göteborg, 
Stockholm)   ombyggts. 

*Graninge  avskildes  1929  från 
Långsele  till  eget  pastorat. 

*Graningeverken.  G:s  a.  b., 
som  har  ett  aktiekapital  av 
10.530,000  kr.  och  sysselsätter  430 
arbetare,  driver  även  spiksmedja 
och  tråddrageri  i  Graninge. 

Granitmattor,  se  L  i  n  o  - 
1  e  u  m. 

Grankulla,  köping  i  Nylands  1., 
Finland,  15  km.  v.  om  Helsingfors. 
Svensk  samskola  med  dimissions- 
rätt.  1,600  inv.  (1927). 

Grankäl,  se  Skogstyper 
sp.  835. 


Granofy'r,  porfyr  med  kornig 

mellamnassa. 

Granqvist,  Gustaf,  f.  1866, 
d.  1922,  fysiker,  prof.  i  Uppsala 
1910,  utförde  undersökningar  rö- 
rande den  elektriska  ljusbågen 
och  solaikonstanten. 

Granrost,  se  Rostsvampar 
sp.  1365. 

Granu'1,  granulerad  metall, 
spec.  tackjärn. 

*Granulit.  ^led  G.  betecknas  en 
finkornig,  pressad  granit,  urspr. 
beskriven  från  Sachsen;  benäm- 
ningen användes  länge  oriktigt 
för  de  svenska  leptiterna. 

*  Granvik.  Såg\'erket  är  nume- 
ra nedlagt. 

Granville-Barker  [grse'nnvil 
ba'ko],  Harley  Granville, 
f.  1877,  engelsk  författare  och  tea- 
terman, övertog  1904  The  Court 
Theatre  i  London,  där  han  bl.  a. 
uppförde  en  rad  stycken  av  B. 
Shaw,  som  därmed  slog  igenom  i 
London.  Av  hans  egna  arbeten  må 
nämnas  Waste  (1909),  ett  socialt 
problemdrama,  och  The  Madras 
house  (1907),  en  skarpt  satirisk 
komedi.  The  secret  life  (1923) 
återger  den  besvikna  stämningen 
från  de  första  åren  efter  freds- 
slutet. Som  regissör  är  B.  påver- 
kad av  Craig  och  Reinhardt.  Be- 
römda äro  bl.  a.  hans  iscensätt- 
ningar av  Shakspere,  Ibsen  och 
Maeterlinck. 

Granö,  G  a  b  r  i  e  1,  f .  1882,  fin- 
ländsk geograf,  prof.  i  Dorpat 
1919,  i  Helsingfors  1923  och  vid 
Åbo  finska  universitet  1926.  G. 
har  företagit  forskningsfärder  i 
Nord-  och  Central- Asien  samt  re- 
digerat den  3:e  uppl.  av  Atlas 
över  Finland  (se  d.  o.  Suppl.). 

Grape,  Anders,  f.  1880,  bib- 
lioteksman, överbibliotekarie  vid 
Uppsala  universitetsbibliotek 

1928.  G.  har  bl.  a.  utgivit  Svensk 
namnhoh     (1921;     tills,    med    A. 


897 


Graphic — Graptoliter 


898 


Noreen)  samt  en  faksimileuppl. 
av  Codex   argenteus    (1027). 

Graphic,  T  h  e  G.  [dlie  givne'!- 
fik],  illustrerad  engelsk  veckotid- 
ning, utgiven  i  London,  grundad 
1S69. 

*Graptoliter.  G.  äro  helt  in- 
skränkta till  ordovicium  och  got- 
landiuni.  där  de  nästan  enbart 
träffas  i  lerskiffrar.  G.  genom- 
löpte en  snabb  utveckling,  bör- 
jande med  månggrenigt  polypari- 
um  (i  äldre  ordovicium)  och  slu- 
tande med  sådant,  bestående  av 
enkla  grenar  (i  gotlandium). 
Varje  gren  var  försedd  med  en 
rad  celler  (te' k  or).  Det  äldsta 
släktet  Dictyone'ma  {Dictyo- 
grafptiis)  har  de  talrika  grenarna 
förbundna  med  fina  tvärtrådar. 
Fam.  Dichogra'ptidae  har  fria 
grenar:  Bryogra'ptus  (äldst)  är 
månggrenig,  Clonogra'ptus  ocli 
Dichogra'ptus  upprepat  dikotomt 


Graptoliter.  T.   v.   Mouograptus   turricu- 

latus.    —    T.     h.     Didymograptus    Mur- 

chisoni.    Något    förminskade. 

förgi-enade,  Tetragra'ptus  har  4, 
Didymogra'ptus  2  och  Azygo- 
gra'ptus  1  gren.  Hos  Dicrano- 
g7'a'ptus,  närstående  Dicellogra'p- 
tus,  äro  de  två  grenarna  förenade 
vid  basen.  Denna  utveckling  når 
sin  fulländning  hos  fam.  Diplo- 
gra'ptidae  (släktena  Diplogra'p- 
tus,  Climacogra'ptus  m.  fl.),  där 
polypariet  följaktligen  hade  2  ra- 
der tekor.  I  äldsta  gotlandium  ut- 
vecklas från  denna  en  ny  enradig 
typ,  Monogra'pius  (med  Rastri'- 
tes),  som  ger  upphov  till  en  ny 
förgreningstyp  ( Cyrtogra'ptiis ) 
men  dock  dominerar,  till  dess 
gruppen  dör  ut.  —  Genom  sin 
förmåga  av  pelagisk  spridning 
och  sin  snabba  fylogenetiska  ut- 
veckling höra  G.  till  de  bäst 
kända  ledfossilen.  Deras  betydelse 
minskas  dock  av  att  de  nästan 
helt  äro  begränsade  till  slamste- 
nar.  Sådana  spela  emellertid  en 
viktig  roll  i  v.  Fennoskandia 
(Skåne,  Oslofältet,  Jämtland 
etc.)  liksom  i  Skottland,  England 
och  staten  Xcw  York,  mellan  vilka 
områden  en  detaljerad  korrelation 

»      .  ,..       „.  ^  ..,      för  ordovicium  och  delvis  iiven  got- 

Graptoliter,  Dictyoneraa  caveruosum.  -/a  o  -l 

av  uat.  storlek.  landium  kan  genomföras.  Schema 

Modern  indelning:  Äldre  indelning: 

Mellersta     ('Colonus-skitfer  (med  Monograptus  colonus)'» 

och  undre    <  Cyrtograptns    1.  Retiolitesskifler  >    Övre     graptolitskiffer 

gotlandium  (Rastritesskiffer  .  j 

(Dicellograptnsskiffer  \ 

r\^A^  ■  ■         I  Övre  didymograptusskiffer/ 
Ordovicium  —    -  •'       or  j 


I  Undre 

I  Dictyonemaskiffer 


Mellersta  graptolitskiffer 
1.   Phyllograptusskiffer  Cndre  graptolitskiffer 


29. 


L  e  X.  Suppl. 


899 


Grasse — Grebbestad 


900 


för   giaptolitskifTiaina   i   Sverige 
se  sp.  897— SOS. 

Grasse  [grass],  stad  i  dep.  Al- 
pes  Maritiines,  s.ö.  Frankrike, 
med  praktfullt,  amfiteatraliskt 
läge  n.v.  om  Cannes.  G.  liar  be- 
i-ömd  blonistciodling  ocli  parfym- 
tillverkning. Livligt  besökt  vin- 
terkurort. 20,000  inv.    (1926). 

*Grassi.  2.  Giovanni  G. 
heter  G  r  a  s  s  o. 

Gratia'1  (av  lat.  gra' tia,  nåd), 
eg.  nådogåva;  penningunderstöd; 
beniinuiing  särskilt  på  de  under- 
stöd och  pensioner  åt  avskedat 
manskap  vid  krigsmakten  och  de- 
ras änkor,  som  utdelades  från 
Vadstena  krigsmanshuskassa, 

flottans  pensionskassa  m.  fl. 

Gratiö's,  annan  form  för  gra- 
ciös. 

Grauers,  Hugo,  f.  1S69,  civil- 
ingenjör, fil.  d:r,  lektor  vid  Chal- 
mers tekniska  institut  1908,  prof. 
där  i  matematik  och  mekanik 
1911,  institutets  rektor  sedan 
1913,  har  tagit  livlig  del  i  utred- 
ningsarbetet för  institutets  om- 
organisation. 

*  Gravarne  och  Bäckevik.  I  G. 
finnas  konservfabriker  och  sten- 
huggerier. 

*Gravendalsverken  ägas  av 
Hellefors  bruks  a.  b.  (jfr  Häl- 
lefors 2,  även  Suppl.). 

*Graversfors.  Granitbrottet 
äges  av  Fiskeby  fabriks  a.  b.  men 
nyttjas  av  Boxholms  a.  b.  till 
1963. 

Gra'vis  (lat.,  tung),  detsamma 
som  grav  accent  (se  d.  o.,  även 
Suppb). 

♦Gravitation,  se  även  Tyngd- 
kraft  och  P  o  t  e  n  t  i  a  1  sp.  52S. 
Gravkult,  vid  graven  bunden 
dyrkan  av  den  dödes  ande.  (Jfr 
D  ö  d  s  k  u  1 1  och  G  r  a  v  s  k  i-c  k.) 
Som  en  av  de  mest  ursprung- 
liga riterna  vid  G.  kan  man 
betrakta    "badet     i    gravjorden", 


vilket  förekommer  hos  bl.  a.  de 
förfädersdyrkande  västliga  bantu- 
folken  i  Kongo.  Själva  jorden  i 
graven  tankes  därvid  som  ett  me- 
dium mellan  den  döde  och  de  le- 
vande, och  sedan  de  kult  utövande 
ur  en  offerbägare  hällt  palmvin 
över  graven,  bestryka  de  sig  under 
åkallan  1.  besvärjelser  med  den 
därav  fuktade  mullen. 

Great  Basin  [grejt  be'jsn] 
(eng.,  stora  bassängen  1.  bäcke- 
net), bergplatå  i  Nord- Amerika 
(se  d.  o.  sp.  884),  mellan  Sierra 
Nevada  och  Coloradoplatån.  G.  är 
avloppslöst  och  ökenartat;  stora 
dammanläggningar  för  konstbe- 
vattning ha  utförts  bl.  a.  i  Boise 
canvon  (se  A  r  r  o  w  r  o  c  k  d  a  m  - 
men.  Suppl).  I  G:s  n.  del  finna-s 
avlagringar  av  stora  istidssjöar, 
bl.  a.  Bonnevillesjön  (se  d.  o.). 
Den  lägre  s.  delen  har  flera  de- 
pressioner, SS.  Doath  Valley. 

Greater  Britain  TgiCjto 
brittn].  en  av  sir  Charles  Dilke 
präglad  benämning  på  alla  av 
engelsmän  koloniserade,  engelsk- 
språkiga länder,  alltså  även  För. 
Stat.;  sedermera  slagordsmässig 
beteckning  för  det  brittiska 
världsväldet  i  den  konsoliderade 
och  enhetliga  form,  som  de  eng- 
elska imperialisterna  spec.  vid 
1900-t:s  början  sökte  ge  det. 

*Great  Falls  hade  1920  24,000 
inv. 

Great  Fish  River  [grejt  fisj 
ri'\-^8],  se  Stora  Fiskflo- 
den. 

Great  Northern  Pacific  Rail- 


road,      se      P  a  c  i  f  i  c  j  ä  r  u  v  ä 
ga  r. 

Great  Salt  Lake  [giejt  sålt 
lejk],  se  Stora  Saltsjön. 

Great  Slave  Lake  [grejt  slejv 
lejk].  Stora  Slavsjön  (se  Slav- 
sjön 2). 

*Grebbestad   utbröts    1929    ui 


901 


Grecism — Grekland 


902 


Tanums   skn   som   egen   kommun 
ocli  köping   (S35  inv.). 

Greci'sm,  eftorbildning  i  ett 
annat  språk  av  grekiska  ordfor- 
mer 1.  uttryck. 

Green  [grin],  John  Richard, 
f.  1837,  d.  1SS3,  engelsk  historiker, 
känd  framför  allt  för  sitt  klas- 
siska arbete  A  history  of  the  Eng- 
lish  jyeople  (4  bd,  1877—80; 
Engelska  folkets  histoiia,  2  dir, 
ISSö — 87),  som,  kännetecknat  av 
medryckande  stil  och  idérikedom, 
vunnit  stor  popularitet  och  ut- 
gått i  en  mängd  upplagor. 

Green  Harbour  [grin  ha'bo], 
gruvsamhälle  på  Spetsbergen,  vid 
en  gren  av  Isfjorden.  Säte  för 
sysselmannen  på  Svalbard.  Ra- 
dio- och  meteorologisk  station. 

Green  Mountains  [grin  mao'n- 
tins],  se  A  1  1  e  g  h  a  n  y  b  e  r - 
g  e  n.  Suppl. 

*Greenwich.  Den  märkligaste 
byggnaden  i  G.  är  Greenwich 
Hospital,  urspr.  ett  sjukhus  och 
vårdhem  för  uttjänta  sjömän  och 
marinsoldater,  från  1873  inrym- 
mande sjökrigsskola.  Belägen  på 
platsen  för  ett  kungligt  palats, 
uppfördes  den  nuvarande  byggna- 
den 1667 — 1705  efter  ritningar  av 
Inigo  Jones  och  Chr.  Wren. 

*Grefberg,  Gustaf,  lämnade 
1924  statssekreterarämbetet  och 
1926  generaldirektörsämbetet  i 
Lantmäteristyrelsen.  Sedan  1927 
är  han  generaldirektör  och  chef 
för  Kammarkollegium  och  Fastig- 
hetsregisterkommissionens     ordf. 

Grége,  se  Silke  sp.  556. 

♦Greifswald  hade  1925  27,000 
inv.  Universitetsbiblioteket  om- 
fattade 1927  330,000  bd.  Från  det 
nordiska  institutet,  som  utvecklat 
en  livaktig  verksamhet,  bl.  a.  ge- 
nom utgivande  av  flera  publika- 
tioner och  upprättande  av  ett 
fackbibliotek  (f.  n.  10,000  bd),  har 
den    finländska    avdelningen    av- 


söndrats som  ett  särskilt  institut, 
Institut  fiir  Finnlandkunde. 

*Greiz  hade  1927  37,000  inv. 

*GrekIand  har  enl.  senaste 
uppgift  en  yta  av  127,000  kvkm. 
Folkmängden  uppgick  vid  1928 
års  folkräkning  till  6,205,000  (49 
per  kvkm.)  ;  motsvarande  område 
hade  1920  5,027,000  inv.  Folkök- 
ningen beror  till  största  delen  på 
det  sedan  1923  genomförda  folk- 
utbytet mellan  Turkiet  och  G.  (se 
L  a  u  s  a  n  n  e  sp.  307)  ;  undantag- 
na härifrån  lia  varit  greker,  föi-e 
30  okt.  1918  bofasta  i  Konstanti- 
nopel, och  turkar  i  Väst-Trakien. 
Medan  närmare  0,4  mill.  turkar 
överflyttat  till  Turkiet,  huvud- 
sakl.  från  Makedonien,  ha  till  G. 
kommit  c:a  1,4  mill.  greker, 
främst  från  öst-Trakien  och  Kon- 
stantinopel, Mindre  Asiens  väst- 
kust och  Kilikien.  De  grekiska 
flyktingarna  ha  till  stor  del  bo- 
satt sig  i  städerna,  särskilt  Aten, 
Peiraieus  samt  Saloniki  m.  fl.  i 
Makedonien  och  Väst-Trakien,  till 
vilka  båda  landskap  c:a  700,000 
greker  inflyttat.  Bland  flam- 
mande element  märkas  nu  bulga- 
rer i  Makedonien  och  Väst-Tra- 
kien (c:a  100,000),  judar  i  Salo- 
niki m.  fl.  städer  (c: a  100,000), 
turkar  i  Väst-Trakien  (c:a 
80,000)  och  albaner  i  olika  delar 
av  G.  —  Näringar.  Näringslivet 
har  under  senare  år  avsevärt  ut- 
vecklats, delvis  tack  vare  det  ge- 
nom folkutväxlingen  gjorda  för- 
värvet av  yrkesmän  från  Turkiet, 
bl.  a.  jordbrukare,  textilhantver- 
kare och  fiskare.  Av  arealen  är 
endast  Vw  odlad.  Av  stor  vikt  är 
får-  och  getaveln,  som  mest  drives 
av  nomadiserande  herdar.  Fiskets 
förnämsta  produkt  är  svamp.  Det 
hittills  vanskötta  skogsbruket 
skall  enl.  lag  av  1926  rationalise- 
ras; nära  13  9J-  av  arealen  täckas 
av   skog.    Särskilt   märkbara   äro 


903 


Grekland 


904 


Jordbrukets    avkastning:     (1,000-t.    ton). 
1925  1928 

Vete    305    427 

KorQ    151     236 

Majs   173    107 

Havre    79    127 

Tobak     61      57 

Bomull 11       — 

Vin    (1.000-t.    hl.)    2,120  2.340 

Korinter    178      — 

Kreatursstock    1927    (1.000-t.    djur). 

Hästar    277 

Åsnor,  mulor  och  mulåsnor  403 

Nötkreatur    909 

Ffir     6,442 

Getter    4,7.59 

Svin   4.53 

Bergsbrukets  avkastning  1927   (ton). 

Järnmalm     123.000 

Krommalm     17,000 

Magnesit    84,000 

Svavelkis     100,000 

Smärgel     16,000 

Blymalm    90,000 

Arsenik      (1925)    11.100 

Brunkol     143,000 

Handelsomsättning, 

Mill.   pund   sterl.: 

1920     1921     1923     1925  1927 

Import   ....  63,6*    25,.^     20,i      31,6  34, 2 

Export   ....  20,0*     13, 5I       8,3      13,8  16,4 

Mill.  drakmer: 
Import  ..  2,131  1,726  6,035  10,210  12,602 
Export  ..  664  908  2,545  4,541  6,037 
1  Värdena  i  huvudarbetet  ha  erhAllits 
genom  omräkning  enl.  en  för  hög  växel- 
kurs för  drakman    (V25  pund). 

Viktigaste  exportvaror  1927. 
(Mill.  drakmer.) 

Tobaksblad    3,418 

Korinter   786 

Vin    527 

Oliver   och  olivolja    288 

Viktigaste  import-  och  exportländer. 

(Import  och  export  i  mill.  drakmer.) 
1927 
Imp.  Exp. 

Belgien  428        84 

Bulgarien     451        34 

Frankrike    979      359 

För.   Stat 2,007  1,312 

Italien    833  1,270 

Jugoslavien    908        45 

Nederländerna    280      187 

Rumänien     932        52 

Storbritannien    1,709      672 

Tjecko-Slovakiet    572      141 

Tyskland     936  1,286 


Greklands  handel  med  Sverige  1927. 
(1,000-t.  kr.) 

Exp.  Imp. 

Tobak,  oarbetad  5,659       — 

Frukter  och  bär  m.  m 129       — 

Vin   143        — 

Vegetabiliska,  feta  oljor  —     44« 

Trävaror    —  1,097 

Papper  och  pappersmassa  ...       —     fSKi 

Tändstickor   —  1.105 

Metallarbeten  —     261 

Fartyg,  maskiner  etc 752      944 

övriga  varor  44      143 

Exp.,  resp.  Imp.  totala  värde  0,727  4,689 
framstegen   inom   industrin,  vars 
huvudgrenar  äro  livsmedels-,  tex- 
til-, kemikalie-  och  läderindustri. 
Jordbruksprodukterna    bilda    hu- 
vudparten   av    exporten    (se  tab. 
sp.     90.3).    —    Kommunikationer 
och    sjöfart.    Landsvägarna    hade 
1925  en  längd  av  13,900  km.,  var- 
jämte  över   900   km.   voro   under 
byggnad.  Järnvägarnas  längd  var 
1928  3,200  km.,  därav   1,442  km. 
statsbanor.    Spårvidden    är    1,000 
mm.  utom  hos  de  viktigaste  stats- 
banorna, som  äro  normalspåriga. 
Av  stor  betydelse   är  linjen  Pei- 
raieus — Aten — Larissa — Saloniki; 
linjen  Peiraieus — Aten  är  elektri- 
fierad.   Tessaliska   järnvägen   ut- 
göres    av   linjer   från   Volo;    n.v. 
järnvägen  utgöres  av  linjen  Kryo- 
neii  —  ]Mesolongion  —  Agrinion. 
Handelsflottan     omfattade     1928 
515       fartyg      om      sammanlagt 
1,188,000   'bruttoton,    därav    502 
ångfartyg   om   1,181,000   ton;    av 
tonnagel  äro  över  V,o  engagerade 
i  utrikesfart.   1926  ankommo  till 
grekiska     hamnar     och     avgingo 
därifrån  i  utrikesfart  tills.  6,850 
fartyg      om      9,3      mill.      netto- 
ton.* Bland    hamnstäderna    mär- 
kas    även     Volo     och     Mytilene. 
—    Mynt.     Sedelutgivningsrätten 
överläts     1928     till   en   ny   bank, 
Greklands    bank,    samtidigt    som 
drakman    (se   d.    o.    Suppl.)    sta- 
biliserades.   —    Författning.    Enl. 
författningen   1927    (med  föränd- 
ringar   1928)    är   G.   en   republik. 


905 


Grelling — Grez-sur-Loing 


906 


Lagstiftningsmakten  utövas  av 
representationen,  bestående  av 
senaten  och  deputeradekamma- 
ren. Av  senatens  120  lod.  väljas 
92  genom  direkta  val,  18  av  olika 
koiporationer  och  10  av  depute- 
radekammaren, alla  för  3  år.  De- 
puteradekammarens 250  led.  väl- 
jas genom  direkta  majoritetsval 
för  4  år.  Verkställande  makten 
utövas  av  presidenten,  som  för  5 
år  utses  av  båda  kamrarna,  för- 
enade till  en  nationalförsamling. 
—  Förvaltning.  G.  indelas  f.  n.  i 
35  nomarkier,  varjämte  Atos  (se 
d.  o.  Suppl.)  är  autonomt.  — 
Rättsväsen.  Numera  finnas  9  ap- 
pellationsdomstolar,  under  vilka 
43  kretsdomstolar  sortera.  — 
Försvarsväsen.  Allmän  värnplikt 
gäller  under  29  år  fr.  o.  m.  fyllda 
20  år.  Utbildningstiden  är  18 
månader.  Armén  omfattar  11  in- 
fanteri- samt  2  kavalleridivisio- 
ner. Fredsstyrka  omkr.  65,000 
man.  —  Kyrkliga  förhållanden. 
Numera  finnas  i  G.  2  romersk- 
katolska ärkebiskopar  och  5  bis- 
kopar. —  Undervisningsväsen, 
vetenskapliga  och  kulturella  in- 
stitutioner. 1927  öppnades  i  Sa- 
loniki  ett  universitet,  som  hittills 
endast  omfattar  en  filosofisk  fa- 
kultet men  som  skall  utvidgas 
med  en  statsvetenskaplig  och 
en  naturvetenskaplig  fakultet. 
I  Aten  finnes  handelshögskola 
och  konsthögskola.  —  Historia. 
Efter  republikens  proklamerande 
bildades  .sept.  1924  en  ministär 
Mikalakopulos,  vilken  emellertid 
genom  en  militärkupp  störtades 
av  Pangalos  juni  1925.  Pangalos, 
som  s.  å.  lät  antaga  en  ny  för- 
fattning, gjorde  sig  jan.  1926  till 
diktator  och  lät  efter  Kondurio- 
tis'  avgång  välja  sig  till  president 
april  s.  å.  Pangalos'  hänsynslösa 
framfart  mot  sina  motståndare 
och  hans  oförmåga  att  lösa  de  fi- 


nansiella problemen  väckte  en 
häftig  opposition,  och  aug.  1926 
störtades  han  genom  en  av  general 
Kondylis  genomförd  militärkupp. 
Konduriotis  återinträdde  som 
president.  Kondylis  bildade  en  ny 
regering  med  sig  själv  som  pre- 
miärminister, proklamerade  åter- 
gång till  konstitutionell  republi- 
kanism  och  lyckades  även  vid  ny- 
valen ti-ygga  det  republikanska 
systemet.  Kondylis  drog  sig  där- 
efter tillbaka.  Hans  efterträdare 
lyckades  maj  1928  genomföra  en 
myntstabilisering.  En  häftig  kon- 
trovers rör.  stabiliseringsplanens 
genomförande  framtvang  hans  av- 
gång juli  1928,  då  Venizelos 
kom  till  makten.  Denne  upp- 
löste omedelbart  kammaren, 
genomdrev  en  ny  vallag,  varige- 
nom majoritetsval  återinfördes, 
och  vann  vid  nyvalen  i  aug.  stark 
majoritet.  Under  Venizelos'  styre 
har  den  republikanska  regimen 
stabiliserats,  vilket  framför  allt 
kommit  till  uttryck  i  att  Kon- 
duriotis, som  varit  provisoiisk 
president  sedan  1924,  juni  1929 
valdes  till  G:s  förste  ordinarie 
president.  Utrikespolitiskt  har 
Venizelos  sökt  åvägabringa  ett 
bättre  förhållande  mellan  G.  och 
dess  grannar.  Sept.  1928  slöt  han 
med  Italien  ett  vänskaps-  och  de- 
fensivfördrag. 

*  Grelling,  E  i  c  h  a  r  d,  avled 
1929. 

*Grenzboten,  D  i  e  G.,  upp- 
hörde  1923. 

Grez-sur-Loing  Fgrä  syr  loä'i)], 
liten  ort  i  dep.  Seine-et-Marne, 
Frankrike,  vid  Seines  vänsterbi- 
flod Loing,  s.ö.  om  Paris.  I  G. 
vistades  under  1880-t.  en  rad 
svenska  konstnärer  (bl.  a.  Carl 
Larsson  och  Karl  Nordström), 
vilkas  skildringar  av  det  idylliska 
landskapet  gjort  G:s  namn  be- 
römt i  svensk  konsthistoria. 


907 


Grieben-Reisefuhrer — Grimbergr 


908 


David  W.  Griffith. 

Grieben-Reisefiihrer  [gri'ben 
ia'jse-],  en  av  Grieben-Verlag 
(Albert  Goldsclimidt) ,  Berlin,  Tit- 
given  serie  resehandböcker  över 
länder,  mindre  turistområden  och 
städer.  Serien  grundades  1S51  im- 
der  namnet  Griebens  Reise-Biblio- 
thek  av  Theobald  Grieben  och  om- 
fattade då  även  flera  tidigare 
iitgi^aia  resehandböcker.  1S63  in- 
köptes Th.  Griebens  förlag  av  den 
nuv.  utgivaren. 

Grieg  [grig] ,  N  o  r  d  a  h  1,  f . 
1902,  norsk  författare.  Efter  att 
1922  ha  debuterat  med  diktsam- 
lingen Riindt  Kap  det  gode  Haah 
slog  G.  igenom  med  den  märkliga 
romanen  Skibet  gaar  videre 
(1924:),  som  i  ett  lyriskt  färgat 
språk  ger  starkt  realistiska  skild- 
ringar ur  sjömanslivet.  Senare 
har  han  utgivit  diktsamlingen 
Stene  i  strömmen  (1925),  dramer- 
na Barrabas  (1927)  och  En  ung 
mands  J:ja;rligliet  (s.  å.)  samt 
reseskildringen  Kinesiske  dage 
(1927). 

Griess  [gris],  P  e  t  e  r,  f .  1S29, 
d.    18SS,    tysk   kemist,   upptäckte 


diazoföreningarna  och  lade  där- 
med grunden  till  fabrikationen  av 
azofärgämnen. 

♦Griffith.  2.  David  \Y  a  r  k 
(ej  Wash).  Av  det  SO-tal  filmer, 
G.  iscensatt,  märkas  främst  Na- 
tionens födelse  (1916)  och  In tole- 
rance  (1918),  bägge  med  väldiga 
masscener.  1917  filmade  G.  vid 
västfronten  krigsfilmen  Världens 
hjärtan.  Enkelhet  i  byggnaden 
och  stark  dramatisk  känsla  ut- 
märka Broken  Blossoms  (1919) 
ocli  Genom  stormen  (1921).  lians 
senaste  produktion  är  föga  märk- 
lig. —  G.  är  den  främste  av  den 
amerikanska  filmens  pionjärer, 
lian  har  naturlig  dramatisk  käns- 
la ocli  är  en  utomordentlig  in- 
.struktör,  men  hans  filmer  lida 
ofta  av  öv^erdriven  sentimentali- 
tet och  sensationella  effekter. 

Griffith  [gri'frith],  Co r inne. 
f.  1S99,  nordamerikansk  filmskå- 
despelerska. G.,  vilken  före  sin 
filmdebut  var  dansös,  utmärker 
sig  för  en  graciös  skönhet  och  en 
ironisk    karaktäriseringsförmåga. 

Grilljanne,  en  på  1890-t.  van- 
lig skämtsam  beteckning  för  de- 
kadent snobb.  Benämningen  här- 
leder sig  av  ett  då  mycket  känt 
grillrum  (Jones  grillrum)  vid 
Xorrmalmstorg  i  Stockholm. 

*Grillparzer,  Franz.  Medea, 
som  utgör  sista  delen  av  trilogin 
Das  goldcne  Ylicss,  utkom  1928  i 
sv.  övers. 

*Grimberg,  Carl.  var  docent 
vid  Göteborgs  högskola  1906 — 08 
(ej  från  1904)  och  chef  för  P.  A. 
Xorstedt  &  Söners  skolboksavdel- 
ning 1908—18.  Efter  fullbordan- 
det av  Svenska  folkets  underbara 
öden  (9  bd,  1913—24),  som  ge- 
nom G :  s  utomordentliga  berät- 
tartalang vunnit  stor  popularitet, 
har  han  1926  påbörjat  utgivandet 
av  en   Världshisto^ria    (hittills   3 


909 


Grimera — Gros 


910 


bd)  av  samma  typ  som  det  förra 
arbetet. 

Grime'ra  (av  ital.  grimo,  ryn- 
kig),  maskera  (ansiktet)  genom 
påläggning   av   smink,   färg  o.   d. 

*Grimsby  hade  1928  93,000 
inv.  Nära  G.  finnes  en  stor  radio- 
station för  trafilv  på  Australien 
och  Britt.  Indien. 

*Grimsel.  Vid  G.  finnas  damm- 
anläggningar för  tre  under  bygg- 
nad varande  kraftverk. 

*Grimsten  ingår  i  Västernär- 
kes domsaga. 

Grin'delwald  [-vällt],  dalgång 
i  Berner-Oberland,  Schweiz,  ge- 
nomfluten  av  floden  Schwarze 
Liitschine,  s.ö.  om  Interlaken.  G. 
utgår  från  Finsteraarhornmassi- 
vet,  varifrån  stora  glaciärer  nå 
ned  i  dalen.  Huvudorten  med 
sanuna  namn,  belägen  1,0.57  m. 
ö.  h.,  är  mycket  besökt  som  vin- 
tersportplats  och  luftkurort. 

*Gripenberg.  4.  Alexis  G. 
avled  1927.  —  5.  B  e  r  t  e  1  G.  ut- 
gav 1925  under  pseud.  Ä  k  e 
E  r  i  k  s  o  n  diktsamlingen  Den 
hemliga  glöden,  ett  på  skämt  på- 
börjat men  på  allvar  fullföljt  för- 
sök i  den  expressionistiska  fin- 
ländska diktarskolans  stil,  vilket 
väckte  ett  enormt  uppseende,  då 
förf:s  anonymitet  avslöjades.  I 
diktsamlingen  Den  stora  tiden 
(192S)  gör  G.  en  gripande  åter- 
blick på  inbördeskriget. 

Gris,  Juan,  f.  1887,  d.  1927, 
spansk  målare.  G.,  som  i  sitt  må- 
leri står  Picasso  nära,  var  en  av 
kubismens  mest  begåvade  repre- 
sentanter och  en  av  riktningens 
finaste  kolorister. 

Groddbrand,   se  Eotbrand. 

Groggy  [grå'ggi]  (eng.,  druc- 
ken) ,   .se   Boxning  sp.   451. 

Groos  [grås],  Karl,  f.  1861, 
tysk  filosof  och  pedagog,  prof.  se- 
nast i  Tiibingen  1911.  G.,  som 
först   inriktade  sig  på  estetikens 


Bertel  Gripenberg. 

problem,  har  senare  i  Die  Spiele 
der  Tliiere  (1896)  och  Die  Spiele 
der  Menschen  (1899)  ingående  be- 
handlat lekens  företeelser  lios 
djur  och  människor  och  sökt  giva 
en  förklaring  därav,  "självutbild- 
ningsteorin".  Denna  har  han  in- 
ordnat i  det  mera  allsidigt  barn- 
psykologiskt  orienterade  arbetet 
Das  Seelenleben  des  Kindes 
(1904). 

Gropius  [grå'pios],  W  a  1 1  e  r, 
f.  1883,  tysk  arkitekt.  Elev  av  P. 
Behrens,  har  G.  sedan  omkr. 
1914  intagit  en  ledande  ställning 
i  tysk  arkitektur  genom  sin  pro- 
paganda för  och  radikala  tillämp- 
ning av  funktionalismens  idéer. 
1925 — 28  var  han  direktör  för 
Bauhaus  i  Dessau  (se  d.  o. 
Suppl.) .  vars  byggnader  han  ritat. 

Gropptorp,  marmorbruk  i  V. 
Vingåkers  skn.  Södermani.  1.  Äg. 
G:s  marmor  a.  b.,  Katrineholm, 
grundat  1908. 

*Gros,  AntoineJean,  upp- 
höjdes efter  restaurationen  till 
baron.  Hans  sista  år  fördystrades 
av  den  kritik,  som  riktades  mot 
honom  av  den  romantiska  skolan 


911 


Grosch — Grotenfelt 


912 


Walter     Mehring.     Målning     av     Georg 
Grosz,     (Hamburg. J 

och  som  slutligen  drev  honom  till 
självmord. 

Grosch.  1.  C  ]i  r  i  s  t  i  a  n 
Henrik  G.,  f.  ISOl,  d.  1865, 
dansk  i  Norge  verksam  arkitekt. 
G.  utbildades  i  Köpenhamn  men 
överflyttade  1S24  till  Kristiania, 
där  han  i  en  tung,  stundom  mäk- 
tig empirestil  uppförde  ett  mycket 
stort  antal  byggnader,  bland  vilka 
främst  märkes  det  i  samarbete 
med  tysken  Schinkel  planerade 
universitetet  (1840 — 52;  se  ill. 
till  O  s  1  o  sp.  1451— 1452) .  Senare 
påverkades  G.  av  de  romantiska 
strömningarna  och  byggde  bl.  a.  i 
tegel  och  medeltidsformer  basa- 
rerna  kring  Vor  Freisers  kirke 
(1845—58).  —  2.  Henrik 
A  u  g  u  s  t  G.,  f.  1848,  d.  1929,  son 
till  G.  1,  museiman,  grundare  av 
Kunstindustrimuseet  i  Oslo  1876 
och  dess  chef  till  1919.  Han  vinn- 
lade sig  mycket  om  att  bringa  mu- 
seets verksamhet  i  kontakt  med 
den  moderna  konstslöjdens  strä- 


vanden. Som  vetenskaplig  skrift- 
stilllare  sysslade  han  luivudsakl. 
med  äldie  norska  textilier. 

*Groschen  är  nu  namnet  på 
ett  österrikiskt  mynt  =  '/loo 
Scliilling   (se  d.  o.). 

*Grosnyj,  som  utgör  ett  med  en 
krets  jiimställt  område,  hade 
1!I2()  (i9.000   inv. 

*Grosswardein  är  hu\Tadstad  i 
Crisiana  (se  d.  o.  Suppl.)  och  har 
nu  enl.  upp.skattning  90,000  inv. 

Grosz  fgrås],  Georg,  f.  1893, 
tysk  niAlaie  och  tecknare.  Skräm- 
mande dokument  lör.  den  tyska 
krigs-  och  efterkrigstidens  men- 
talitet utgöra  hans  fantastiska 
synteser  av  huvudstadslivet,  ut- 
förda i  en  groteskt  karikerande 
futuristisk  stil.  Under  de  senaste 
åien  har  han  övergått  till  en  rea- 
lism av  etsande  skärpa  i  den 
psykologiska  analysen  och  den 
ofta  brutalt  plastiska  formgiv- 
ningen (porträtt  av  diktarna  Max 
llerrmann-Neisse,  1925,  och  \A'al- 
ter  Mehring,  1926). 

Grotefend[grå'tefänt],  Georg 
Friedrich,  f.  1775,  d.  1853, 
tysk  språkforskare.  Genom  sinn- 
rika iakttagelser  och  slutledning- 
ar lyckades  G.  1802  finna  klaven 
till  den  fornpersiska  kilskriftens 
(se  d.  o.  sp.  775  f. )  tolkning. 

Grotenfelt.  1.  Julius  G., 
f.  1859,  finländsk  jurist,  presi- 
dent i  Högsta  domstolen  sedan 
1920.  G.  är  en  av  Finlands  främ- 
sta jurister  ocli  har  bl.  a.  utgivit 
Kommentar  till  strafflagen  (1910 
— 13).  Han  deltog  i  flera  av 
ståndslantdagarna  och  var  1910 
— 13  vald  led.  av  lantdagen  ss. 
leprescntant  för  svenska  folk- 
partiet. —  2.  Arvid  G.,  f. 
1863,  den  föreg:s  sysslings  son, 
finländsk  filosof,  prof.  i  Helsing- 
fors 1905.  Förutom  genom  en  på 
finska  (1899)  skriven  framställ- 
ning av  filosofins  historia  har  G. 


913 


v.  Groth — Grytgöl 


914 


framför  allt  gjort  sig  bemärkt 
genom  arbeten  inom  historiens 
filosofi,  bl.  a.  Die  Wertschätzung 
in  der  Gescliichte  (1903).  —  3. 
E  r  i  k  G.,  f.  1891,  d.  1919,  son  till 
G.  1,  finländsk  författare.  G.,  som 
anslöt  sig  till  jägarrörelsen  under 
inbördeskriget  1918,  gav  både  som 
lyriker  och  romanförfattare  (bl.  a. 
i  den  politiska  romanen  Det  nya 
fosterlandet,  1917)  uttryck  åt  ett 
starkt  fosterländskt  patos. 

v.  Groth  [gråt],Paul,  f.  1843, 
d.  1927,  tysk  mineralog,  prof.  i 
Miinchen.  G.  utgav  flera  viktiga 
arbeten  i  mineralogi  och  kristallo- 
grafi  samt  1877—1916  Zeitschrift 
fiir  Krystallograpliie  und  ilinera- 
logie. 

Grotrian-Steinweg  [grå'trian 
sjta'jnve3],  pianofirma  (se 
S  t  e  i  n  w  a  y ) . 

Grovfoder,  mera  skrjTnmande 
fodermedel,  nämligen  stråfoder 
och  s.  k.  saftfoder  (ss.  rotfrukter, 
drav,  dränk  m.  m.). 

Grudzigdz  [gro'ddjiåts],  se 
G  r  a  u  d  e  n  z. 

*Grums.  1.  G.  ingår  i  Mellan- 
sysslets  domsaga. 

*Grundenheter,  se  även 
Måttsystem. 

Grundformer.  Bot.  Se  V  ä  x  t  - 
geografi  sp.  1297. 

Grundförbättring,  se  J  o  r  d  - 
f  ö  r  b  ä  1 1  r  i  n  g. 

Grundhavsbildningar,  avlag- 
ringar  inom  grundhavet  (se  Hav 
sp.  513).  Till  G.  höra  så  gott  som 
alla  kända  sedimentära  bergarter 
från  äldre  formationer,  förmodli- 
gen beroende  därpå,  att  endast  G., 
men  ej  djuphavsbildningar,  höjts 
ovanför  havsytan  och  införlivats 
med  fastlandsområdena. 

Grundmassa,  se  S  t  r  u  k  t  u  r 
sp.  116. 

Grundomsättning,  detsamma 
som  staudardomsättning  (se  Ä  m  - 
Jiesomsättning  sp.  1533). 


*Grundton,  se  även  Toni. 

*Grundvatten,  jfr  Vatten- 
ledning. 

*Grundämnen.  Sedan  1925  ha 
ytterligare  följande  G.  upptäckts: 
masurium  (atomtecken  Ma, 
atomnummer  43),  illinium 
[II,  61)  och  r  h  e  n  i  u  m  (Re,  75). 

*Grunewald,  jfr  Berlin. 
Suppl.  sp.  326. 

Grunnebo  hed,  mötesplats  1863 
- — 1906  för  Västgöta-Dals  och 
från  1902  för  Hallands  regemente, 
belägen  i  Vassända-Naglums  skn, 
Älvsb.    1.,    s.v.   om   Vänersborg. 

Grupp,  Gruppcentral, 
Gruppledning,  se  Led- 
ningssystem  sp.    342. 

Grupphastighet,  se  U  n  d  u  - 
lations  mekaniken   sp.   86. 

*Grus,  jfr  även  Psef  it  och  ö  r. 

Grusnejlika,  se  Gypso- 
p  h  i  1  a.   Suppl. 

*Gruvön,  se  även  B  i  1 1  e  r  u  d. 
Suppl. 

*Griinewald,  I  s  a  a  c,  har  yt- 
terligare utfört  ett  flertal  teater- 
dekorationer, bl.  a.  till  Oberon 
(Kungl.  teatern  1925),  Antonius 
och  Kleopatra  (Konserthustea- 
tern 1926)  och  Midsommarnatts- 
drömmen  (Dramatiska  teatern 
1927)  samt  monunientalmålningar 
i  Konserthuset  och  Svenska  tänd- 
sticks  a.  b:s  hus  i  Sthlm.  —  Hans 
hustru  Sigrid  Hjertén- 
G  r  ii  n  e  w  a  1  d,  f .  1885,  har  även 
framträtt  som  målarinna  i  en  med 
makens  besläktad  stil. 

Gryning,  se  Skymning  sp. 
915. 

Grii'nwedel,  A  1  b  e  r  t,  f.  1856, 
tysk  orientalist,  prof.,  företog 
1902—03  och  1905—07  viktiga 
forskningsresor  till  Öst-Turkestan 
och  har  utgivit  betydelsefulla  ar- 
beten om   buddhistisk  konst. 

Grytgöl,  bruksegendom  i  Häl- 
lestads skn,  östergötl.  1.,  med 
egen  järnväg  (5  km.)  i  förbindel- 


915 


Grythyttan — Gränsproduktivitetsteorin 


O  IG 


se  med  Ljusfallshanimars  station 
vid  Norra  Östergötlands  järnvä- 
gar. Bruket,  som  anlades  pS,  1600- 
t.,  tillverkar  numera  jiirntråd, 
trådspik  m.  m.  Äg.  Grytgöls  bruks 
a.  b.,  grundat   1893. 

♦Grythyttan.  Kyrkbyn  Gryt- 
hyttehed,  som  är  belägen  på  ett 
näs  invid  sjön  Torrvarpen  i  v. 
Västmanland,  blev  1927  munici- 
palsandiälle  med  namnet  G  r  y  t  - 
hyttan  (705  inv.  1928).  Statio- 
nen benämnes  fortfarande  Gryt- 
hvttehed. 

Grythyttefältet,  ett  till  ur- 
bergets yngre  del  hörande  om- 
råde i  v.  Västmanland,  inom  vil- 
ket berggrunden  består  av  sedi- 
mentära bergarter,  tufTer  och  la- 
vor (hällef lintor),  inveckade  i  det 
äldre  urberget  och  svagt  meta- 
morfoserade.  Inom  G.  brytes  tak- 
skifl'er  och  järnmalm;  förr  ha 
även  koppar-  och  silvermalmer 
bearbetats    (jfr  Hällefors  2). 

*Grythytte  och  Hällefors  in- 
går i  Xora  domsaga. 

Grå,  se  Strålning  sp.   131. 

Gråbarrsjuka,  sjukdom  på  tall 
och  gran.  G.  orsakas  av  parasit- 
svampar, G.  hos  tall  av  Hypoder- 
me'lla  snlci'gena,  G.  hos  gran  av 
Hypodcrmella  macrospo'ra.  Bar- 
ren bli  gråaktiga  med  svarta 
fläckar  1.  streck.  G.  är  i  Sverige 
icke  av  större  betydelse. 

Gråborg,  Ölands  största  bygde- 
borg (se  d.  o.),  belägen  i  Alguts- 
rums  skn.  Den  består  av  en  oval 
ringmur  (175 — 200  m:s  diam.), 
numera  nedrasad  och  mätande 
6 — 7  m.  i  höjd  och  bredd.  ]\Iuren 
försågs  under  medeltiden  med  mu- 
rade portvalv. 

Grådaf allén,   se  Siljan. 

Gråkil,  ljusfilter  (se  d.  o.), 
vars  absorptionsförmåga  kontinu- 
erligt växer  från  ena  kanten  till 
den  andra  men  i  varje  punkt  är 
lika  stor  för  alla  våglängder.  G. 


kan  framställas  genom  ingjutning 
av  en  gråfärgad  gelatinlösning, 
mellan  två  plana  glasskivor,  som 
bilda  mycket  liten  vinkel  med 
varandra;  den  genomsläppta  ljus- 
mängden är  då  en  exponent ial- 
funktion  av  avståndet  från  en 
fast  punkt. 

Gråmjöl,  gråstärkelse,  se 
S  t  ii  r  k  e  1  s  e  sp.  208. 

Gräddglas,  se  Kremome- 
t  o  r.  Suppl. 

Gräddsättning,  se  Mejeri- 
hantering. 

*Grän,  se  även  Lod  2.  G.  är 
även  annan  form  för  gran  (se 
iNIedicinalvikt). 

♦Grängesberg.  2.  Trafik  a.  b. 
Grängesberg — Oxelösund  förvär- 
vade 1927  Stora  Kopparbergs 
bergslags  a.  b:s  andelar  i  export- 
fältet. Genom  avtal  med  staten 
1927  är  malmexporten  från  Tra- 
fik a.  b.  Grängesberg — Oxelösunds 
gruvor  i  G.  begränsad  till  1  mill. 
ton  årligen.  Stora  Kopparbergs 
bergslags  a.  b.  har  under  de  senare 
åren  öppnat  brj^tning  i  Eisbergs- 
fältet,  där  stora  anläggningar  ut- 
förts. —  Jfr  a.  b.  Express- 
d  y  n  a  m  i  t.  Suppl. 

*Gränna  har  reguljär  omnibus- 
förbindelse  med  ödeshög  och  Jön- 
köping. 1928  hade  G.  1,210  inv. 
och  G.  landsförs.  2.405  inv. 

Grännaforsa,  annan  form  för 
Grennaforsa. 

Gränsmått,  se  M  å  1 1  v  e  r  k  - 
tyg  sp.   500  f . 

Gränsproduktivitetsteorin,  en 
nationalekonomisk  teori  för  för- 
delningen på  de  olika  produktions- 
faktorerna (se  Produktion) 
av  det  för  dem  gemensamma  pro- 
duktionsresultatet. Enl.  G.  be- 
.stämmes  den  ersättning,  det  pris, 
som  varje  produktionsfaktor,  fat- 
tad SS.  en  kvantitet,  kan  betinga 
sig  för  sin  andel  i  produktions- 
resultatets frambringande,  i  sista 


917 


Gränspunkt — Grönland 


918 


hand  av  produktionsfaktorns  s.  k. 
gränsproduktivitet,  var- 
med menas  det  tillskott,  gräns- 
produkten,  som  tillföres  to- 
tala produktionsresultatet  av 
den  enhet  inom  produktionsfak- 
torn, som  det  för  produktions- 
resultatet i  dess  helhet  endast 
nätt  och  jämnt  lönar  sig  att  taga 
i  anspråk. 

Gränspunkt,  se  Perspek- 
t  i  v  sp.  163. 

*Gränström,  Olof,  avled  1927. 

*Gränsvinkel,  se  även  K  a  - 
p  i  1 1  a  r  i  t  e  t. 

*Gräsgård.  1-  G.  ingår  i  Ölands 
domsaga. 

*Grästorp  är  beläget  vid  Xos- 
san,  ej  långt  från  dess  utflöde  i 
Dettern.  920  inv.    (1928). 

*Grästorp — Tuns  järnväg. 
Koncessionen  förverkades  1927. 

Grästång,  se  Z  o  s  t  e  r  a. 

*Gräsö  omfattar  den  c  :a  25  km. 
långa  Gräsön  (SS  kvkm.)  utan- 
för öregrundsgrepen  samt  en 
mängd  smärre  öar  och  skär,  bl.  a. 
Örskär   (se  d.  o.). 

*Grönbech,  Vilhelm.  Bland 
G:s  .senare  arbeten  märkas 
Mysiilcere  i  Europa  og  Indien 
(I,  192.5)  samt  Xordiske  Myter  og 
Sägn  ( 1927 ;  först  utg.  på  sv.  1926) . 

*Gröndal.  1.  G.,  som  nu  mot- 
svarar stadsdelen  Ekensberg, 
hade  192S  3,635  inv. 

*Gröner,  Wilhelm,  ingick 
jan.  1928  ss.  riksförsvarsminister 
i  Marx'  ministär  och  övergick 
juni  s.   å.   i  Miillers. 

Gröngödsling,  gödsling  genom 
nedplöjning  av  levande  växter, 
vanl.  odlade  för  detta  ändamål.  G. 
tillför  jorden  hastigt  multnande, 
mullbildande  ämnen  jämte  lätt 
upptagbara  oorganiska  närings- 
ämnen, vilka  de  nedplöjda  väx- 
terna innehålla,  och  kan  därige- 
nom ersätta  gödsling  med  krea- 
tursspillning.    Till    G.    användas 


företrädesvis  baljväxter  (lupiner, 
klöver)  på  grund  av  dessas  höga 
kvävehalt,  helst  sådana  med  djupa 
rötter,  varigenom  den  följande 
grödans  rötter  lättare  nedtränga 
i  jorden.  G.  användes  särskilt  på 
mullfattig  sandjord. 

Grönköpings  Veckoblad,  må- 
natlig skämttidning,  utgiven  av 
Hasse  Zetterström.  G.,  som  1902 
— 16  utgjorde  en  sida  i  Söndags- 
Xisse  och  sedan  utgivits  som  själv- 
ständig tidning,  avsåg  till  en  bör- 
jan, SS.  organ  för  Grönköping  (se 
d.  o.),  att  skildra  den  kälkborger- 
liga  miljön  i  en  fingerad  småstad 
men  har  sedermera  även  i  paro- 
disk form,  ofta  med  udd  mot  dags- 
pressen, speglat  aktuella  förhål- 
landen, spec.  i  Stockholm. 

*Grönland  har  enl.  en  av  IM. 
Vahl  utförd,  1928  publicerad  yt- 
beräkning  en  yta  av  2,175,600 
kvkm.,  därav  inlandsis  1,833,900 
(84  %),  isfritt  land  296,900  och 
kustöar  44,800  kvkm.  —  Nä- 
ringar m.  m.  Importen  uppgick 
1926  till  1,9  och  exporten  till  8,3 
mill.  danska  kr.,  därav  kryolit  6,3 
mill.  kr.  (utföres  till  Danmark 
och  För.  Stat.)  och  fisk  1,1  mill. 
kr.  Förbindelsen  med  Danmark 
upprätthålles  av  fartvg,  tillhöriga 
G:s  styrelse  (1927  "lO  st.).  Vid 
kryolitbrottet  sysselsattes  1927 
89  arbetare.  Krvolitexporten  var 
22.800  ton  1924.'  31.800  ton  1925. 
24.800  ton  1926  och  19,300  ton 
1927.  Grafitbiytningen  har  flera 
år  varit  nedlagd.  Vid  Kutligsstat 
bröts  1926  2.900  ton  kol.  —  Be- 
folkning. På  östkusten  har  1924 — 
25  anlagts  en  koloni  vid  Scoresby 
sund  (70°  30'  n.  br.).  —  Förvalt- 
ning. Enl.  lag  av  1925  styres  G. 
av  en  i  Köpenhamn  bosatt  direk- 
tör, som  sorterar  under  inrikes- 
ministeriet. Frågor  rör.  kyrko- 
och  skolväsendet  hänföras  dock 
till  kyrkoministeriet  (Q,  lyder  un- 


919 


Grönsaker — v.  Guérard 


920 


der  Köpenhamns  stift).  Danska 
statens  myndighet  utövas  på  G. 
av  t  va  Landsfogeder,  en  för  Syd- 
Grönland  (bosatt  vid  Godthaab) 
ocli  en  för  Nord-Grönland  (vid 
Godhavn)  ;  öst-Grönland  lyder 
direkt  under  inrikesministeriet. 

»Grönsaker,  jfr  Köksväxter. 

Grönskär,  skär  med  fyrtorn 
utanför  Sandliamn. 

*Grönstenar,  se  även  M  e  t  a  - 
b  a  s  i  t  e  r. 

Grönwall,  Karl,  f.  1S69,  geo- 
log, prof.  i  Lund  1917.  Ilar  i  sin 
vetenskapliga  produktion  hu\iid- 
sakl.  behandlat  de  fossilförande 
formationerna  och  lösa  blocken  i 
Skåne  och  Danmark. 

Gstaad  [gstad],  turistort  i 
Berner-Oberland,  Schweiz,  1,050 
m.  ö.  h.  vid  Sarines  övre  lopp. 

*Guadalajara.  2.  G.  har  nu  c:a 
150,000  inv.  Ärkebiskopssäte.  Stor 
katedral  från  1600-t.  G:s  univer- 
sitet, som  varit  stängt  sedan  1860, 
har  1925  åter  öppnats. 

Guanahani  [goanahani'],  se 
San    Salvador   4. 

*Guanajuato.  Huvudstaden 
med  samma  namn  (c: a  40,000 
inv.)  är  av  vikt  som  bergsbruks- 
och  industristad. 

*Guanin  förekommer  bl.  a.  även 
i  nukleinsyror. 

*  Guano.  Om  fiskguano  se 
Fiskeriavfall  och  Göd- 
selmedel sp.  22.3. 

*Guantanamo  (sp.  Guantåna- 
mo)  har.  om  förorterna  frånräk- 
nas,   13,000   inv.    (1928). 

Guaranå  [goarana'].  g  u  a  r  a  - 
n  å  15  a  s  t  a,   se  P  a  u  1 1  i  n  i  a. 

Guardafui',  K  a  p  G.,  se  K  a  p. 

*Guatemala.  1.  Kaffeexporten, 
som  utgör  Vs  av  totalexportens 
värde,  uppgick  1926  till  42,500 
ton.  Järnvägarna  ha  en  längd  av 
c:a  1,000  km.  Från  huvudlinjen, 
som  förenar  G.  2  med  hamnarna 
Puerto  Barrios  (Karibiska  havet) 


och  San  José  (Stilla  havet),  ut- 
går en  linje  till  Mexiko;  dess- 
utom är  föibindelse  med  Salva- 
dors järnvägsnät  beslutad.  —  G:8 
snabba  ekonomiska  utveckling 
under  senare  är  har  medfört  ökat 
inflytande  på  dess  ställning  bland 
de  centralamerikanska  staterna. 
1927  ingick  G.  med  Salvador  och 
llonduras  en  överenskommelse 
om  gemensam  utrikespolitik.  — 
2.  G.  hade  1921  116,000  inv. 
(nästan  uteslutande  av  europeisk 
häikomst).  Det  är  beläget  1,500  m. 
ö.  h.,  liar  goda  järnvägsföibindel- 
ser  (se  ovan)  och  är  en  be- 
tydande handels-  och  industriort. 
Staden  är  ärkebiskopssäte  och  har 
sedan  1928  universitet  (grundat 
tidigare  men  före  d.  å.  blott  del- 
vis i  verksamhet).  —  G.,  som  an- 
lades 1776,  har  föregåtts  av  två 
andra  städer  med  samma  namn, 
vilka  förstörts  genom  jordbäv- 
ningar. Sjähi;  häi-jades  G.  svårt 
vid  jordbävningar  1917  och  1918. 

*Guava,    se    även   Guajava. 

Guayana  [goaja'-],  spanska 
formen  för  Guyana. 

Guben  [go'-],  stad  i  prov.  Bran- 
denburg,  Preussen,  i  Xieder-Lau- 
sitz,  vid  Neisse.  Textil-  och  pap- 
persindustri, brunkolsbrytning 
och  handel.  41,000  inv.    (1925). 

*Gudhem.  1.  G.  ingår  i  Gud- 
hems och  Kåkinds  domsaga. 

*Gudmundrå.  I  G.,  som  omfat- 
tar ett  område  v.  om  Ångerman- 
älvens  mynningsvik  jämte  öar  i 
denna,  finnas  betydande  sågvei-k 
och  trämassefabriker  (Kramfors, 
Frånö,  Svanö,  Xensjö.  Dynas 
m.  fl.).  Kommunala  mellanskolan 
skall  från  1  juli  1931  successiAi; 
omändras  till  statlig  4-årig  sam- 
realskola. 14,750  inv.    (1928). 

v.  Guérard  [ge'rart].  Theo- 
d  o  r,  f.  1863,  tysk  politiker,  över- 
president i  Koblenz.  G.,  som  till- 
hör centern   och   1920  invaldes  i 


921 


Guiana — Guldris 


922 


riksdagen,  har  under  Marx  se- 
naste rikskanslersperiod  varit  le- 
dare för  centerns  riksdagsgrupp. 
Han  var  juni  1928— febr.  1929 
rikskommunikationsminister  i 
Miillers  ministär,  där  han  april 
1929  ånyo  inträdde  ss.  riksjusti- 
tieminister. 

Guiana  [gija'n8],  engelska  for- 
men för  Guyana. 

*Guide,    även :    resehandbok. 

Guignets  grönt  [ginjä's],  se 
K  r  o  m  färger. 

Guilbert  [gilbä'r],  Y  v  e  1 1  e,  f. 
1S6S,  fransk  vissångerska,  har 
blivit  berömd  för  sitt  utsökta,  av 
intelligens,  känsla  och  humor 
burna  framförande  av  franska 
visor.  Hon  har  företagit  flera  ut- 
ländska turnéer  och  därvid  även 
besökt   Stockholm    (senast   1927). 

*Guillaumat,  A  d  o  1  p  h  e,  blev 
1924  chef  för  franska  ockupa- 
tionsarmén vid  Rhen.  Han  var 
192G  krigsminister  i  Briands  10  :e 
ministär. 

*Guillaume,  C.  k.,  har  även  ut- 
fört viktiga  arbeten  inom 
metrologi  och  termometri. 

*Guimerä,  Ängel,  avled  1924. 

*Guimet,  É  m  i  1  e.  överflytt- 
ningen till  Paris  av  ]\Iusée  Gui- 
met  omfattade  endast  delar  av 
museet.  I  Lyon  bevaras  alltjämt 
i  det  ursprungliga  Musée  Guimet 
naturhistoriska  och  en  del  öst- 
asiatiska samlingar  m.  m. 

*Guinea.  2.  Folkmängden  upp- 
skattas nu  till  350,000.  —  3.  G. 
hade  1928  2,186,000  inv.,  därav 
2,100  européer.  —  4.  G.  har  nu 
e:a  140,000  inv. 

*Guineabukten.  Ang.  Guinea- 
öarna  se  S  ji  a  n  s  k  a  Guinea- 
ö  a  rn  a.  Suppl.  och  Portugi- 
siska   Guineaöarna. 

*Guise.  Titeln  hertig  av  G. 
bäres  av  prins  Jean  av  Orleans. 
Se  Orleans  sp.  1399. 

*Guitry.  1.  L  u  c  i  e  n  G.  avled 


1925.  Han  var  från  1920  fästad 
vid  den  av  sonen  sedan  d.  å.  ledda 
Théätre-Édouard  VII. 

Gula  brigaden,  se  S  v  e  a  1  i  v  - 
garde. 

*Gula  jorden,  se  även  Dia- 
mant sp.  289. 

*Gulbransson,  O  1  a  f,  blev 
1929  prof.  vid  konstakademin  i 
Miinchen. 

*  Gulbär  innehålla  färgämnet 
xantorhamnin, 

Guldboll,   se  R  u  d  b  e  c  k  i  a. 

*Guldins  teorem  uppställdes 
redan  av  Pappos   (se  d.  o.). 

Guldkrage,  detsamma  som 
gullkrage  (se  Chrysanthe- 
m  u  m ) . 

*Guldkusten  har  under  sena- 
re år  uppvisat  en  storartad  eko- 
nomisk utveckling.  G.  är  världens 
förnämsta  kakaoproducent  (nuv. 
export  c :  a  220.000  ton  mot  35,000 
ton  årligen  1909—13).  Under 
senare  år  har  utvinningen  av 
manganmalm  (c:a  400,000  ton 
1927)  och  alluviala  diaman- 
ter (461,000  karats  export  1927) 
fått  den  största  betydelse.  1927 
utvunnos  5,337  kg.  guld.  Då  G. 
saknat  goda  hamnar,  har  nyligen 
anlagts  en  storhamn,  Takoradi 
(se  d.  o.  Suppl.).  Järnvägen 
Ackra — Kumassi  är  nu  fullbor- 
dad, likaså  en  linje  från  banan 
Sekondi — Kumassi  till  Kade,  n.v. 
om  Ackra;  järnvägarnas  samman- 
lagda längd  är  f.  n.  770  km.  I  så- 
väl v.  G.  som  Nordterritorierna 
planeras  stora  järnvägsanlägg- 
ningar. Ett  universitetscollege 
öppnades   1927   i  Achimota. 

Guldpokalen,  ett  av  Xyländska 
yachtklubben  i  Finland  1919  upp- 
satt ständigt  vandringspris  för  6- 
metersbåtar.  Det  erövrades  1922, 

1923,  1925    och    1928    av   Norge, 

1924,  1927  och  1929  av  Sverige 
och  1926  av  För.  Stat. 

Guldris,  detsamma  som  gullris. 


923 


Guldsmedshyttan — Gunfiauns  kapell 


924 


*GuIdsmedshyttan.  Aktiema- 
joriteten i  (Juldsmedshytte  a.  b. 
innehas  av  Skandinaviska  Kredit- 
aktiebolaget. 

Gullaboby,  järnvägsstation  i 
Gullabo  skn,  Kalmar  1.,  ändpunkt 
för  linjen  Torsås — G.  av  östra 
Blekinge   järnväg. 

Gullaskruv,  glasbruk,  anlagt 
1897,  i  llälleberga  skn,  Kronob. 
1.,  vid  linjen  Kalmar — Nässjö  av 
Kalmar  järnvägar.  Äg.  G:s  glas- 
bruks a.  b.,  grundat  1927. 

*Gullberg.  1.  G.  ingär  i  Lin- 
köpings domsaga. 

*Gullbergs  och  Bobergs  kon- 
trakt. Sedan  1928  äro  Fornåsa, 
Lönsås,  Skejipsås  och  Älvestad 
förenade  till  ett  pastorat. 

Gullberna,  järnvägsstation  in- 
om Karlskrona  stads  område; 
knutpunkt  mellan  Blekinge  kust- 
banor, östra  Blekinge  järnväg  och 
Karlskrona — Växjö   järnväg. 

*Gullholmen  omfattar  flera 
öar  utanför  Orust,  bl.  a.  H  e  r  - 
m  a  n  ö  och  G  u  1 1  h  o  1  m  e  n,  på 
vilka  nnmicipalsamhiillet  är  be- 
läget. 1924  avskildes  Skaftö  från 
pastoratet. 

Gullranda,  se  N  å  d  e  n  d  a  1. 

*Gullstrand,  Allvar,  erhöll 
avsked  från  professuren  1927. 

Gulltrav,  se  O  e  n  o  t  h  e  r  a. 
Suppl. 

Gulrot,  detsamma  som  gurk- 
meja  (se  C  u  r  c  u  m  a) . 

Gulsalva,  se  Kvicksilver- 
f  ören  ingår   sp.    1541. 

Gulspetssjuka,  på  korn,  mer 
sällan  i^å  havre  ocli  vete  förekom- 
mande sjukdom,  som  visar  sig 
däri,  att  de  övre  bladens  spetsar 
vitna  1.  gulna  och  rulla  sig  inåt, 
så  att  bladens  assimilerande  yta 
förminskas  och  plantorna  förtvi- 
na. G.  har  först  på  senare  år  iakt- 
tagits i  Sverige.  Som  orsak  har 
antagits  ogynnsam  fysikalisk  be- 


skaffenhet  hos    jorden.    Pålitliga 
medel  mot  G.  äro  ej  funna. 
*  Gul  trä,  jfr  även  K  h  u  a. 

Gul    ultramarin,    se    K  r  o  m  - 

färger. 

Gumme'rus,  Herman,  f.  1877. 
finländsk  klassisk  filolog  och  hi- 
toriker,  politiker,  docent  i  Hel- 
singfors 1911.  G.  var  under  världs- 
kriget en  av  ledarna  för  den  fin- 
liindska  delegation  i  Sthlni,  som 
arbetade  för  Finlands  frigörelse. 
1920 — 25  var  han  minister  i  Kom. 
Sina  intressanta  memoarer  har 
han  publicerat  i  Ak  liva  kampar 
1899—1910  (1925)  och  Jägare  och 
aklivistrr   (1927). 

*Gummeson  (ej  Gummesson), 
Per,  avled  1928. 

Gumaelius,  Sophie,  f.  1840, 
d.  1915,  brorsdotter  till  G.  V.  G., 
affärskvinna,  gi'undade  1877  i 
Stockholm  en  annonsbyrå,  från 
1881  benämnd  S.  Gumselii  annons- 
byrå, samt  1883  en  firma  för  för- 
säljning av  boktryckerimaskiner 
m.  m.,  sedermera  benämnd  S. 
Gunifelius  maskinaffär.  De  båda 
firmorna  sammanslogos  1917  till 
a.  b.  S.  Gumpelius,  vars  aktie- 
kapital utgör  2  mill.  kr. 

Gundelfinger  [go'nn-],  Fried- 
rich,  f.  1880,  tysk  litteratur- 
historiker, prof.  i  tysk  filologi  i 
Heidelberg  1920.  G.,  som  är  en  av 
de  främsta  representanterna  för 
den  filosofiskt  inriktade  littera- 
turhistoriska forskningen  i  Tysk- 
land, har  bl.  a.  under  pseud. 
Friedrich  Gundolf  skrivit 
uppmärksammade  arbeten  om 
Caesar  Goethe  och  Shakspere, 
senast  Shakespeare.  Sein  TVeseji 
UHf/  sr  in  Wcrk   (192S). 

Gundolf  [go'nn-] ,  Fried- 
rich, se  Gundelfinger. 
Suppl. 

Gunfiauns  kapell,  se  A  r  d  r  e. 
Suppl. 


)25 


Gunnarsnäs — Gwalior 


926 


*Gunnarsnäs.  Sedan  1927  bilda 
jr,  Dalskog  och  G.  ett  pastorat. 

*Gunnarsson,  Gunnar,  har 
^ivit  en  brett  lagd  självbiografisk 
skildring  i  romanserien  Kirken 
9aa  Bjerget  (5  bd,  1923— 28).  Un- 
ler  senare  år  har  han  energiskt 
,^rkat  på  en  ny  politisk  skandina- 
åsm. 

Gunne,  Carl,  f.  1893,  målare, 
iiuseiman,  amanuens  i  Nat.  mus. 
1921,  kommissarie  för  svenska 
■konstutställningen  i  Paris  1929. 
i>om  målare  ansluter  sig  G.  i  sina 
andskap  och  porträtt  närmast 
;ill  nyfranskt  måleri. 

*Gunnebo.  1-  Gunnebo  bruks 
lya  a.  b.  äger  även  manufaktur- 
;^erk  vid  Varberg. 

*Guntertackling,  jfr  ill.  till 
Segling  sp.  358. 

Gupta,  se  I  n  d  i  e  n  sp.  1313. 

Gurdynamit,  se  Spräng- 
i  m  n  e  n  sp.  1370. 

Gurk  [gork],  köping  i  Kärn- 
ten, Österrike,  vid  Dravas  vänster- 
biflod G  u  r  k.  Domkyrkan,  upp- 
förd 1170—1218,  är  Österrikes 
märkligaste  romanska  kyrka.  I 
ett  emporkapell  över  förhallen 
finnas  väl  bevarade  väggmålning- 
ar, tillhörande  det  mest  betydan- 
de senromanska  monumentalmåle- 
riet i  det  sydtyska  konstområdet. 
Filosofisk-teologisk  läroan.stalt. 
700  inv.  (1923). 

Gustafs,  se  Gustav  1. 
Suppl. 

*Gustav.  1.  Sedan  1927  skrives 
G.   officiellt   Gustafs. 

*Gustav,  svenska  prinsar.  — 
4.  G.  Adolf  företog  1926—27 
i  sällskap  med  sin  gemål  en  resa 
jorden  runt.  Under  denna  gjorde 
han  ett  uppmärksammat  besök  i 
För.  Stat.,  som  närmast  avsåg  att 
stärka  förbindelserna  mellan  Sve- 
rige och  den  svensk-amerikanska 
befolkningen.  Han  närvar  bl.  a. 
vid    avtäckandet    av   John    Erics- 


sonmonumentet i  Washington.   G. 
blev  1928  generallöjtnant. 

Gustav  Adolf,  församling  (se- 
dan 1927)  i  Hälsingborg  (se  d.  o. 
Suppl.). 

*Gustavsberg.  1.  G.  omfattar 
delar  av  Orminge-  och  Farstalan- 
den  på  Värmdön.  —  2.  G:s  barn- 
hus är  ej  en  uppfostringsanstalt  i 
vanlig  bemärkelse  utan  en  stif- 
telse för  uppfostran  och  yrkes- 
utbildning av  obemedlade  gossar. 

Gustavsvik,  se  II  e  m  s  ö. 

Gutniska  1.  gotländska 
kallas  den  svenska  dialekten  på 
Gotland.  G.  avviker  redan  under 
de  äldsta  språkminnesmärkenas 
(runstenarnas,  Gutalagens  och 
Gutasagans)  tid  mera  från  cent- 
ralsvenskan än  någon  annan 
svensk  dialekt.  Bland  tidiga  egen- 
heter märkas:  bevarandet  av  de 
gamla  diftongerna,  y  i  st.  f.  ö, 
vissa  pronominalformer.  Om  nu- 
tida G.  se  F  o  1  k  m  å  1  sp.  272. 

*Guyana.  Ett  onu-åde  på  15,1G6 
kvkm.  är  föremål  för  tvist  mellan 
Storbritannien  och  Nederländerna 
och  ett  annat  på  6,275  kvkm.  mel- 
lan Nederländerna  och  Frankrike. 

Guyane  [gia'nn],  franska  for- 
men för  Guyana. 

*Gwalior,  som  omfattar  ett 
huvudområde  och  smärre  enklaver 
inom  Central-Indien,  lyder  direkt 
under  indiska  regeringen,  som  re- 
presenteras av  en  resident  i 
Lashkar.  Ytan  utgör  68,329  kv- 
km. Invånarna  äro  huvudsak], 
hinduer,  med  mahratterna  som 
härskande  folkgrupp.  Huvud- 
staden med  samma  namn  be- 
står av  två  delar,  nya  staden  1. 
Lashkar  (80,000  inv.  1921) 
med  bl.  a.  maliarajans  palats  och 
ett  universitetscollege,  och  den 
gamla  staden  (13,000  inv.  1921), 
som  domineras  av  det  på  en 
långsträckt,  c:a  100  m.  hög 
klippa  belägna  fortet,  alltjämt  en 


927 


Gyckelblomster — Gyroklinometer 


928 


av  Indiens  starkaste  fästningar. 
Inom  dess  murar  ligga  talrika 
iildre  palats.  I  de  branta  klipp- 
viiggarna  ha  på  flera  håll  uthug- 
gits  kolossalskulpturer,  de  flesta 
hiirrörande  fiån  1400-t. 

Gyckelblomster,  so  M  i  m  u  - 
I  u  s.   Stippl. 

*Gyldenstolpe.  4.  August 
F  c  r  s  e  n   G.   avled   1928. 

Gylek  Boghas,  se  T  a  u  r  u  s. 

•TTylle.  Sodan  1924  bilda  Ham- 
niarlöv,  V.  Vemnierlöv,  G.  och 
Kyrkoköpinge  ett  pastorat. 

Gyllenfors,  se  Svenska 
gu  m  ni  i  f  a  b  r  i  k  s  a.  b. 

*Gymnasium.  Enl.  1927  års 
skolreform  omfattar  gj-mnasiot 
vid  rikets  allmänna  läroverk  an- 
tingen fyra  ettåriga  ringar  och 
utgår  i  sådant  fall  från  det  i 
realskolans  näst  högsta  klass  in- 
hämtade kunskapsmåttet  1.  ock 
tre  ettåriga  ringar  och  utgår  då 
från  det  kunskapsmått,  som  in- 
hämtas i  realskolans  högsta  klass. 
G.  är  fortfarande  delat  på  två 
bildningslinjer :  latingymnasium 
och  realgymnasium.  Lärjunge  i 
det  fyraåriga  G:s  två  lägsta  ring- 
ar och  i  det  treåriga  G:s  lägsta 
ring  skall  i  regel  deltaga  i  under- 
visningen i  samtliga  där  före- 
kommande ämnen.  Lärjunge  i  G:s 
två  högsta  ringar  skall  deltaga  i 
undervisningen  dels  i  fem  fasta 
läroämnen,  dels  i  tre  fritt  till- 
valda ämnen,  dels  utföra  enskilt 
arbete  i  ämne,  vari  han  deltager, 
dels  ock  deltaga  i  undervisningen 
i  vissa  övningsämnen  (teckning, 
gymnastik  med  lek  och  idrott, 
musik).  Fasta  ämnen  äro  i  både 
latin-  och  realgymnasiet  kristen- 
domskunskap, modersmålet, 
historia  med  samhällslära  och 
ettdera  av  tyska,  engelska  och 
franska  språken  samt  dessutom  i 
latingynmasiet  latin  och  i  real- 
gymnasiet matematik.  Tillvalsäm- 


nen kunna  å  båda  linjerna  vara 
de  två  främmande  lovande  språk, 
vilka  icke  ingå  som  fast  ämne, 
geografi,  filosofi,  biologi  med 
hälsolära,  fysik  och  kemi  samt 
dessutom  i  latingymnasiet  gre- 
kiska och  i  realg3'mnasiet  latin. 
Under  vissa  omständigheter  kan 
lärjunge  få  deltaga  i  ännu  ett  av 
honom  fritt  valt  ämne,  tilläggs- 
ämne.  Se  Skolväsen   sp.   853. 

Gy'mnisk  (av  grek.  gymno's, 
naken),  som  avser  kroppsövning- 
ar.  Jfr  A  g  o  n. 

*Gunther.  3.  Ernst  G.  av- 
lod   1927. 

Gu'nther,  A  g  n  e  s,  f.  B  r  e  u  - 
ning,  f.  1863,  d.  1911,  tysk  förfat- 
tarinna, gav  i  romanen  Die  Jlci- 
lige  und  ihr  Narr  (2  dir,  1913; 
Helgonet  och  narren,  1917)  en  av 
djup  religiositet  präglad  skild- 
ring av  en  kvinnas  utveckling. 

Gypso'phila,  växtsläkte  (fam. 
Car\jophylla'ceae).  G.  fastigia'ta, 
s  å  p  ö  r  t,  och  G.  muralis,  g  r  u  s  - 
nejlika,  äro  små  örter  med 
små,  vita  1.  rödlätta  blommor, 
sällsynta  på  sandig  1.  grusig  mark 
i  s.  och  moll.  Sverige.  G.  panicu- 
la'ta,  flerårig,  samt  G.  e'legans 
och  G^.  mura'lis.  ettåriga,  m.  fl. 
arter  odlas  som  prydnadsväxter  i 
triidgårdar  (g  i  p  s  ö  r  t,  b  r  u  d  - 
s  1  ö  j  a).  De  äro  hög\iixta  och  ha 
talrika  vita  1.  rödaktiga  stjärn- 
formiga  blommor. 

Gyroedri'  (av  grek.  gyro'ein, 
vrida  i  ring,  och  he'dra,  yta),  det- 
samma som  enantiomorfi  (se 
Kristall  sp.  1339). 

Gyroklinome'ter  (av  grek.  gi/- 
ro'ein,  vrida  i  ring.  kWnein,  luta, 
och  metrei'n,  mäta) ,  en  lutnings- 
mätare, avsedd  huvudsakl.  för 
mätning  av  flygplans  lutning 
mot  horisonten  i  längd-  och 
sidoled,  vid  vilken  en  "konst- 
gjord horisont"  åstadkommes 
medelst      ett      gyroskop.      Gyro- , 


929 


Gyrostabilisator — Gärde 


930 


skopets  rotation  underhålles  an- 
tingen elektriskt,  i  vilket  fall 
den  elektriska  strömmen  alstras 
av  en  av  fartvinden  medelst  en 
propeller  driven  generator,  1.  ge- 
nom tangentiellt  mot  den  rote- 
rande kroppen  riktade  luftstrålar. 
I  senare  fallet  är  gyroskopet  in- 
neslutet i  ett  tätt  rum,  i  vilket 
ett  undertryck  åstadkommes  för- 
medelst ett  i  fartvinden  placerat 
Venturirör  och  genom  vars  vägg 
luft  strömmar  in  mot  den  rote- 
rande kroppen. 

Gyrostabilisa'tor  (av  grek. 
gyro'ein,  viida  i  ring),  se 
S  k  e  p  p  s  s  n  u  r  r  a. 

*Gysinge.  Järnverket  är  nu- 
mera nedlagt. 

*Gyttja,  se  även  Papper  s - 
gyttja,  Torv  och  Ävja  1. 

*Gyttorp  har  station  vid  Nora 
bergslags  järnväg  (linjerna  Er- 
valla — Otterbäcken  och  G.- — 
Bredsjö). 

Gåll,  se  Gäll. 

*Gång.  1.  Se  även  Sand- 
stensgångar   och    A  p  o  f  y  s. 

Gång,  se  U  r  sp.  190. 

Gångdagarna,  gammal  svensk 
benämning  för  dagarna  mellan 
bönsöndagen  och  Kristi  himmels- 
färds dag,  vilka  under  den  ka- 
tolska tiden  firades  med  proces- 
sioner kring  åkrarna  under  bön 
för  skörden.  Ur  svenska  kalenda- 
riet  strökos  de  först  1772. 

Gånghester,  järnvägsstation  i 
Toarps  skn,  Älvsb.  1.,  knutpunkt 
mellan  Borås — Alvesta  och  Borås 
— Ulricehamns  järnvägar. 

*Gångspel,  jfr  K  a  b  e  1 1  a  - 
r  i  u  m. 

*  Gång  viken  har  hållplats  vid 
Ostkustbanan. 

*Gårdby.  Sedan  1926  bilda 
Sandby,  G.  och  N.  Möckleby  ett 
pastorat. 

Gårdsjö,  järnvägsstation  i 
Hova  skn,  Skarab.  1.,  knutpunkt 


mellan  Västra  stambanan  och 
V'ästergötland — Göteborgs  järn- 
vägar. 

*Gårdveda.  Inom  G.  ligger 
G.  järnvägsstation,  knutpunkt 
mellan  Vetlanda — Målilla  järn- 
väg och  Växjö — Äseda — Hults- 
freds  järnväg. 

Gåvoskatt,  en  1914  införd 
skatt  för  erhållen  gåva  av  fast  1. 
lös  egendom,  vars  värde  översti- 
ger 3,000  kr.  Om  en  person  inom 
loppet  av  två  år  av  samme  givare 
erhåller  flera  gåvor,  inträder 
hans  skattskyldighet,  så  snart  gå- 
vornas sammanlagda  värde  över- 
stiger 3,000  kr.  Religiösa  och  ve- 
tenskapliga samfund,  undervis- 
ningsverk, sjukinrättningar  m.  fl. 
äro  fria  från  G. 

Gäckmast,  se  Segelfartyg 
sp.  349. 

Gäddbett,  se  Tändernas 
sjukdomar  sp.  13. 

Gäddeholm,  gods  i  Irsta  skn, 
Västmanl.  1.,  med  huvudbyggnad 
från  1700-t.  G.  är  fideikommiss 
inom  ätten  Lewenhaupt. 

Gäddnate,   se  Potamogeton. 

Gälbgjutare  (av  ty.  (jelh,  gul), 
gjutare  av  gul  metall  (spec.  mäs- 
sing och  brons),  metallgjutare. 

*Gällaryd  bildar  sedan  1926 
eget  pastorat. 

*Gällivare.  2.  I  G.  finnes  läns- 
lasarett. 

*Gällivare  lappmarks  tings- 
lag ingår  i  Gällivare  domsaga. 

Gälnan,  en  av  Stockholms  skär- 
gårds största  fjärdar,  belägen  i 
dess  n.  del,  ö.  om  Ljusterö. 

Gängräknare,  G  ä  n  g  t  o  1  k,  se 
M  å  1 1  v  e  r  k  t  y  g  sp.  500. 

*Gärd.  1-  G.  ingår  i  Gärds  och 
Albo  härads  domsaga.  —  2.  Se- 
dan 1927  är  N.  Äsum  förenat  med 
Vä  (förut  tillhörande  Villands 
kontrakt)   till  ett  pastorat. 

Gärde.  1.  Bernhard  G.,  f. 
1S77,     civilingenjör,     ämbetsman. 


30.  —  Le  X.  Suppl. 


931 


Gärninj.>:sman — Gävle 


932 


ii.  avancerade  inom  Väg-  och  vat- 
tcnbyggnadskåreu  till  överstelöjt- 
nant 192-4.  Anställd  vid  statens 
järnvägar,  blev  han  förste  byrå- 
direktör i  Järnvägsstyrelsen  1917 
och  var  från  1920  extra  byråchef 
i  kommunikationsdepartementet. 
Sedan  1928  är  G.  landshövding  i 
Norrbottens  1.  —  2.  Natanael 
G.,  f.  ISSO,  den  föreg:s  broder, 
jurist.  G.  blev  hovrättsråd  i  Göta 
hovrätt  1915  och  revisionssekre- 
terare 1919.  Sedan  han  som  sek- 
reterare 1915 — 17  hos  sakkunniga 
för  ny  vattenlagstiftning  nedlagt 
ett  betydande  arbete  vid  vatten- 
lagens utarbetande,  blev  han  1919 
vattenrättsdomare  i  Norrbygdens 
och  1921  i  österbygdens  vatten- 
domstol. 1926—28  var  G.  konsul- 
tativt statsråd  i  Ekmans  mini- 
stär, blev  1928  regeringsråd  och 
1929  justitieråd. 

*Gämingsinan.  Jur.  Jfr  A  n  - 
stiftare.  Suppl.  och  Delak- 
tig. Suppl. 

*Gärsnäs.  Nära  G.  ligger,  i 
Stiby  skn,  Kristianst.  1.,  G. 
järnvägsstation,  knutpunkt  mel- 
lan Malmö — Simrishamns  järn- 
väg och  Ystad— G.— S:t  Olofs 
järnväg. 

Gärtner  [gä'rrt-J.  1.  Josef 
G.,  f.  1732,  d.  1791,  tysk  botanist, 
1760  prof.  i  Tiibingen,  1768—70 
i  Petersburg,  gjorde  viktiga 
undersökningar  rör.  växternas 
frukter  och  frön.  — ■  2.  K  a  r  1 
F  r  i  e  d  r  i  c  h  G.,  f.  1772,  d.  1850, 
den  föreg:s  son,  tysk  läkare,  bota- 
nist, gjorde  talrika  viktiga  ba- 
starderingsförsök,  varvid  bl.  a. 
den  av  Camerarius  framlagda 
åsikten,  att  växterna  äga  sexuali- 
tet, bekräftades. 

*Gäsene  utgör  ett  tingslag  i 
Borås   domsaga. 

*Gässie  bildar  sedan  1924  jäm- 
te Eskilstorp,  Arrie  och  Hökö- 
pinge  ett  pastorat. 


'Gästriklands  västra  dom- 
saga utgör  ett  tingslag  och  om- 
fattar numera  socknarna  Ockelbo, 
Järbo,  Ovansjö,  Torsåker  och  Ho- 
fors  samt  Storviks  köping. 

*  Gästriklands  västra  kon- 
trakt. Om  pastoratet  Torsåker 
och  Hofors   se   Tor  saker   1. 

*Gästriklands  östra  domsaga 

omfattar  även  Sandvikens  köping, 
som  bildades  1927  genom  utbryt- 
ning ur  llögbo  skn. 

*Gävle  hade  1928  39,385  inv., 
därav  19,665  i  Heliga  Trefaldig- 
hets och  19,720  i  Staffans  förs. 
Enl.  1927  års  skolordning  omorga- 
niseras högre  allmänna  lärover- 
ket; det  blir  samläroverk  och  får 
4-  och  5-årig  realskola  samt  4-årigt 
latin-  och  3-årigt  realgymnasiuni. 
— •  G.  har  tre  järnvägsstationer: 
centralstationen  vid  Ostkustba- 
nan, G. — Dala,  Uppsala — G.,  G. — 
Ockelbo  och  Sala — Gysinge — G. 
järnvägar,  södra  stationen  vid 
Ostkustbanan,  Uppsala — G.  och 
G. — Ockelbo  järnvägar  samt  norra 
stationen  (godsstation).  Hamnen 
omfattar  kajer  med  tills.  c:a 
5,000  m:s  längd,  därav  870  m.  i 
Fredriksskans  hamn  (har  7,1  m:s 
djup  och  skyddas  av  vågbrytare), 
2,760  m.  i  Gavleåns  mynming 
(djup  3,3—5,4  m.),  1,060  ni.  i  Ny- 
hamn  (djup  5,5  m.)  och  340  m.  i 
Holmkanalen  (djup  4,5  m.)  ;  is- 
hinder  förekomma  jan. — mars. 
G:s  handelsflotta  omfattade  1926 
3  ång-  och  2  segelfartyg  om  tills. 
1,011  nettoton.  S.  å.  var  antalet 
ankonma  och  avgångna  fartyg 
2.856  med  ett  nettotonnage  av  1,5 
mill.  ton  (därav  i  utrikesfart  487 
fartyg  om  tills.  0,5  mill.  netto- 
ton). Industrin  sysselsatte  1927 
vid  140  arbetsställen  5,480  arbe- 
tare, därav  260  vid  Gävle  ång\-ä- 
veri  a.  b.  (grundat  1884),  200  vid 
Gävle  porslinsfabrik,  170  vid  a.  b. 
Skoglund  &  Olson,   140  vid  a.  b. 


933 


Gävleborgs  län — Gödselspridningsmaskiner 


934 


SJ^ 


1.  Länslasarett.  2.  Borgarskola.  3.  a.  b.  Pix.  4.  Teater.  5.  Norra  stationen. 
6.  Epidemisjukhus.  7.  Högre  allni.  läroverk.  8.  Högre  flickskola.  9.  Centralhotellet. 
10.  Hotell  Baltip.  11.  Rådhus.  12.  Stadshus.  13.  Stadsbibliotek.  14.  Grand 
Hotell.  15.  Centralstationen.  16.  Strömvallen  (idrottsplats).  17.  Kyrkan.  18.  Häl- 
singe regementes  kaserner.  19.  Ericssonska  stiftelsen  (ålderdomshem).  20.  Straff- 
fängelse.  21.  Slottet.  22.  Södra  stationen.  23.  Westergrenska  stiftelsen  (ålder- 
domshem). 24.  Dövstumskola.  2.'5.  Sjömanshem.  26.  Gävle  ångväveri.  27.  Gavle- 
verken. 28.  a.  b.  Pastill.  29.  Tekniska  a.  b.  Flora.  30.  Måttons  garveri.  31.  a.  b. 
Skoglund  &  Olson.  32.  Gloriaverken.  33.  Gävle  varvs  och  verkstads  nya  a.  b. 


Pix,  130  vid  Mattons  garveri 
(etablerat  1852),  110  vid  a.  b. 
Gloriaverken  (verkstad  för  till- 
verkning av  lantbruksmaskiner, 
etablerad  1915),  100  vid  Gävle 
varvs  och  verkstads  nya  a.  b. 
(varvet  anlagt  1873),  90  vid  a.  b. 
Gavleverken  (mek.  verkstad  och 
gjuteri,  grundat  1924)  .och  80  vid 
a.  b.  Pastill. 

*  Gävleborgs  län  indelas  nu 
judicieilt  i  6  domsagor  och  8 
tingslag.  Det  har,  sedan  Storvik 
och  Sandviken  blivit  Köpingar,  5 
köpingar  och  1  municipalsamhälle 
(Arbrå).  Järnvägarnas  längd  var 
vid  1927  års  slut  942  km.,  därav 
485  km.  enskilda  (107  km.  smal- 
spåriga). Ostkustbanan  öppnades 
1927  i  hela  sin  utsträckning.  Jfr 
Trafilv  förbundet  Upp- 
sal a — N  o  r  r  1  a  n  d.  Suppl. 

*  Gävle — Dala  järnväg  äges  av 
Gävle— Dala  järnvägs  a.  b.,  grun- 
dat  1886    (aktiemajoriteten  inne- 


has av  Bergslagernas  järnvägs  a. 
b.).  Den  av  bolaget  ägda  bansträc- 
kan är  291  km.  lång.  G  :s  a.  b.  tra- 
fikerar dessutom  den  av  Gävle 
stad  ägda,  1,9  km.  länga,  normal- 
spåriga  järnvägen  Gävle — Fred- 
riksskans. G.  är  ansluten  till  Tra- 
fikförvaltningen Göteborg — Da- 
larna— Gävle. 

*  Gävle — Ockelbo  järnväg, 
vars  längd  är  37,2  km.,  trafikeras 
av  Trafikförbundet  Uppsala — 
Norrland. 

Gävlesandsten,  se  Gästrik- 
land sp.  214  och  Jotniska 
avdelningen. 

*Gödelöv.  Sedan  1925  bilda 
Dalby,  Hällestad,  Bonderup  och 
G.  ett  pastorat. 

Gödselspridningsmaskiner.  G. 

för  k  r  e  a  t  u  r  s  g  ö  d  s  e  1  utgöras 
av  en  vagn  1.  kärra,  ur  vilken  göd- 
seln sprides  genom  en  med  järn- 
stift besatt,  roterande  vals,  mot 
vilken  gödseln  föres  av  fordonets 


935 


Gödselvatten — Göteborg 


936 


rörliga  spjälbotten.  Denna  liksom 
spridningsvalsen  drives  genom  ut- 
växling  från  körhjiilsaxeln.  G.  för 
konstgödsel  bestå  vanl.  av 
en  av  2  lijul  uppburen  låda,  ur  vil- 
ken det  pulverformiga  gödselmed- 
let utmatas  genom  en  stiftvals  1. 
en  kedja,  driven  från  hjulaxeln. 
G.  åstadkomma  jämnare  sprid- 
ning än  si^ridiiing  för  hand. 

Gödselvatten,  urin  och  ur  den 
fasta  kreatursgödseln  utsipprande 
vätska,  innehåller  kväve  och  kali 
samt  något  fosforsyra,  allt  i  för 
växterna  lätt  upptagbart  skick 
(jfr  Gödselmedel,  tab.). 
Kvävet  går  vid  fritt  lufttillträde 
lätt  förlorat.  G.  bör  därför  väl  be- 
varas, vilket  sker  dels  genom  an- 
vändning av  tillräcklig  mängd 
vätskeupptagande  strö  (se  d.  o.), 
dels  genom  samling  i  gödselvat- 
tenbrunn (se  Gödselstad),  som 
skyddas  mot  lufttillträde.  G.  bru- 
kar dels  pumpas  över  gödselstac- 
ken, för  att  upptas  av  gödseln, 
dels  direkt  spridas  på  fältet. 

Göransson.  1.  Xils  Johan  G., 
f.  1863,  teolog,  prof.  i  dogmatik  och 
moralteologi  i  Uppsala  1911 — 28. 
G.  har  i  ett  flertal  skarpsinniga 
arbeten  behandlat  grundläggande 
religionsfilosofiska  och  dogmatis- 
ka problem.  Spec.  märkas  Under- 
sökning av  religionen  (2  dir,  1905 
— 06),  Gudsförhållandets  kristo- 
logiska grund  (2  dir,  1909—10) 
samt  Evangelisk  dogmatik  (2  dir, 
1914— 16) .  —  2.  F  r  e  d  r  i  k  G.,  f. 
1879,  sonson  till  G.  F.  G.,  industri- 
man, ingenjör  vid  Sandvikens 
järnverk  1901,  verkst.  direktör 
och  disponent  i  Sandvikens  järn- 
verks a.  b.  sedan  1920,  e.  o.  full- 
mäktig i  Jernkontoret  sedan  192S. 

*Göring,  R  e  i  n  h  a  r  d,  är 
född  1887. 

*Görz  (G  o  e  r  z) ,  se  även 
Zeiss-stiftelsen. 

*Gösslunda.    Framdeles    skola 


Rackeby  och  Skalunda  förenas 
med  pastoratet. 

Gössäter,  järnvägsstation  i 
Fullösa  skn,  Skarab.  1.,  vid  Väs- 
tergötland— Göteborgs  järnvägar. 
Från  G.  utgår  ett  bispar  till 
Hönsäters  hamn  vid  Vänern. 

*Göstring.  1.  G.  ingår  i  Mjölby 
domsaga. 

*Göta  ingenjörkår  har  1928 
förlagts  till  Eksjö.  Från  1925  är 
ett  kustingenjörkompani  detache- 
rat  i  Karlskrona. 

*Göta  kanal  äges  av  Göta  ka- 
nalbolag, vars  rättigheter  och 
skyldigheter  äro  fastställda  ge- 
nom privilegium  1810  med  senare 
tillägg  och  ändringar.  T  styrelsen 
utser  K.  ]\I:t  ordf.  samt  fullmäk- 
tige i  Riksbanken  och  Riksgälds- 
kontoret tillsammans  en  led.;  av 
de  fyra  övriga,  av  bolagsstämman 
valda  led.  är  en  direktör  för  öst- 
götalinjen och  en  för  Västgöta- 
linjen. 

*Göta  livgarde  är  ombildat 
och  omfattar  fr.  o.  m.  1928  en 
stridsvagnsbataljon  och  ett  garni- 
sonskompani jämte  en  till  Vax- 
holm förlagd  fästningsbataljon. 

*Göta  älv.  Hela  flodsystemets 
a^^s-attningsområde  utgör  enl.  ny- 
mätning  50,070  kvkm.,  därav 
42,490  i  Sverige.  G:s  utbyggda 
medelvatteneffekt  utgör  208.000 
HK.  Jämte  de  äldre  kraftverken 
vid  Trollhättan  och  Vargön  finnes 
ett  nyöppnat  vid  Lilla  Edet  (se 
Lilla    Edets    kraftverk). 

*Göteborg  hade  1929  en  yta  av 
77,2  kvkm.  och  en  folkmängd  av 
235,995  inv.  —  Götaplatsen,  i 
vars  mitt  Poseidonbrunnen  av 
Cail  ]\Iilles  reser  sig,  skall  flan- 
keras av  stadsteater,  till  vilken 
ritningar  uppgjorts  av  Carl  Berg- 
sten, och  konserthus  (det  gamla 
konserthuset  nedbrann  1928)  en- 
ligt ett  ännu  ej  definitivt  antaget 
förslag.  1927  restes  på  Järntorget 


937 


Göteborg 


938 


Göteborg.    Järnbrunncn. 


Järnbiunnen  av  Tore  Strindberg, 
och  1928  avtäcktes  (i  gipsmodell) 
ett  monument  över  Viktor  Ryd- 
beig  av  Ninnan  Santesson.  1928 
öppnades  Utlandssvenska  museet 
(se  d.  o.  Suppl.).  Vid  Stigbergs- 
kajen  uppföres  det  av  D.  Bro- 
ström (se  d.  o.  Suppl.)  donerade 
Sjöfartsmuseet  efter  ritning  av 
K.  Bengtsson.  Museet  beräknas 
vara  färdigt  1930.  —  Förvalt- 
ning. Garnisonsförs.  är  sedan 
1927  upplöst,  och  Vasa  förs. 
är  sedan  1929  delad  i  två 
förs.,  Vasa  och  Johanneberg. 
Folkmängden  i  församlingarna 
var  1  jan.  1929:  Gustavi  14,540, 
Kristine  12,355,  Gamlestads 
31,460,  Oscar  Fredriks  24,820. 
Haga  11,145,  Ma.stlmggs-  11,365 
Karl  Johans  33,960,  Annedals 
16,945,  Vasa  16,990,  Johannebergs 
16.640,  Lundby  21,455,  örgryte 
23,570  och  Tyska  750.  —  Under- 
visningsväsen m.  m.  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  latin- 
ocli  realläroverken  (bägge  få  5-årig 
i-ealskola,  4-  och  3-årigt  gymna- 
sium samt  lyceilinje)  ocli  de  båda 
realskolorna  (västra  realskolan 
får  endast  5-årig,  östra  både  4- 
och    5-årig    linje),    varjämte    det 


inrättas  ett  högre  flickläroverk. 
G.  har  kommunal  mellanskola. 
Landsarkiv.  Centralfängelse  å 
Härianda.  Älvsborgs  kustartilleri- 
kår å  Nya  Varvet  är  nu  indragen. 
— ■  Sjöfart,  liandel  och  industri. 
Handelsflottan  räknade  vid  1926 
års  .slut  270  maskindrivna  fartyg 
och  19  segelfartyg  om  tills.  364,000 
nettoton.  Antalet  ankomna  och 
avgångna  fartyg  var  1926  44,667 
om  tills.  8,8  mili.  nettoton,  därav 
i  inrikesfart  6,608  om  5,3  mill. 
nettoton.  Industrin  sysselsatte 
1927  vid  567  arbetsställen  26,555 
arbetare.  —  Järnvägar.  G.  har 
sju  järnvägsstationer:  Statens 
järnvägars  (vid  Västra  stamba- 
nan och  Bohusbanan),  Bergslager- 
nas järnvägars  (vid  Bergslags- 
banan, Västkustbanan  och  G. — • 
Borås  järnväg).  Västgötabanans 
(vid  Vä.stergötland — G:s  järnvä- 
gar), Säröbanans  (vid  G. — Särö 
järnväg),  Olskroken  (vid  Västra 
stambanan.  Bohusbanan  och 
Bergslagsbanan ) ,  Göteborg-Ting- 
stad (vid  Bohusbanan  och  Sanne- 
gårdens järnväg)  samt  Almedal 
(vid  Västkustbanan  och  G.^-- 
Borås  järnväg).  I  G.  har  Statens 
järnvägar  en  Imvudverkstad.  —  I 


939 


Göteborgs  Aftonblad — Haarlemmer  Meer 


940 


G.  ligger  även  trafikcentralen  för 
Kungsbacka  och  Varbergs  radio- 
stationer. 

♦Göteborgs  Aftonblad  nedla- 
des  1926. 

*Göteborgs  bank.  Omslutning- 
en var  (1928)  520,G7  mill.  kr.  Av- 
delningskontor på  89  platser. 

*Göteborgs  domprosteris  nor- 
ra kontrakt.  Pastoratet  Stora 
Lundby,  Skallsjö  och  Lerum  har 
1924  delats  i  Stora  Lundby  ocli 
Skallsjö  pastorat  samt  Lerums 
pastorat. 

*Göteborgs  domprosteris  söd- 
ra kontrakt  omfattar  numera 
förutom  församlingarna  inom 
Göteborgs  stad  (jfr  Göteborg. 
Suppl.)  pastoraten  Landvetter 
och  Ilarryda;  Partille;  Mölndal, 
Kållered  och  Råda;  V.  Frölunda 
och  Askim;  Styrsö.  Tuve  har 
1928  överflyttats  till  Älvsyssels 
södra  kontrakt. 

*  Göteborgs  Handels-  och 
Sjöfarts-Tidning  hade  1928  en 
genomsnittsupplaga  av  46,000  ex- 
emplar. Handelstidning- 
ens Veckoblads  genom- 
snittsupplaga  uppgick  s.  å.  till 
29,000  exemplar. 

*Göteborgs  högskola.  G.  har 
numera  även  cll  institut  för  folk- 
minnesforskning. 


Göteborgs    kexfabriks    a.    b.. 

Kungälv,  grundat  1888,  tillverkar 
kex  och  chokladvaror.  Aktiekapi- 
tal 2,380,000  kr.  150  arbetare. 

*Göteborgs  Morgonpost  hade 
11128  en  genomsnittsupplaga  av 
2.3,000  exemplar. 

*  Göteborgs    och    Bohus    län 

liade  1928  449,655  inv.,  därav 
218,130  mankön  och  278,715  i 
städerna.  G.  indelas  nu  judiciellt 
i  5  domsagor  och  6  tingslag  samt 
liar  1  köping  (Grebbestad)  och  41 
municipalsamhällen. 

*Göteborgs-Posten  hade  1928 
en  genomsnittsupplaga  per  kvar- 
tal av  31,446  exemplar.  E.  Alkman 
avgick  SS.  huvudredaktör  1926  och 
efterträddes   av  II.  Hjörne. 

*Göteborgs     stift.     Hit     hör 

ilven  den  del  av  Hishults  socken, 
som  är  belägen  i  Kristianstads  1. 

*  Göteborgs-Tidningen       hade 

102S  en  genomsnittsupplaga  av 
28,000  exemplar. 

*Götene.  2.  G.  har  station  vid 
Västergötland — Göteborgs  järn- 
vägar. 

Göthi't,  se  Järnmalmer. 

Göthlin,  G  u  s  t  a  f,  f .  1874,  fy- 
siolog, prof.  i  Uppsala  1918,  har 
spec.  utgivit  arbeten  över  nerv- 
svstemet. 


H. 


*Haag  hade  1927  416,000  inv. 
—  ^lauritzhuis  byggdes  av  Pieter 
Post  efter  ritningar  av  Jakob 
van  Kampen  (se  d.  o.).  — 
Bland  internationella  institutio- 
ner märkas  även  Académic  de 
droit  international  (se  Folk- 
rätt sp.  280)  och  den  1924  i 
Geneve  grundade,  sedan  1925  till 
H.  förlagda  Académie  internatio- 
nale    de    droit    comparé.      I    H. 


finnes  riksarkivet  o.  a.  betydande 
arkiv.  Eadiostation.  —  I  H.  öpp- 
nades aug.  1929  en  konferens  för 
lieliandling  av  skadeståndsfrågan 
(se  d.  o.  SupjDl.). 

*Haarlem  hade  1927  113,000 
inv.  Staden  har  mångsidig  in- 
dustri   (textilfabriker  m.  m.). 

Haarlemmer  Meer  [ha'rleni- 
mer  mer] ,  se  N  e  d  o  r  1  ii  n  cl  e  r  - 
n  a  sp.  689. 


941 


Habana — Hadramaut 


942 


Habana.   Den  förnämsta  affärsgutau.   1 

i  stadens  o 

*Habana,  som  1928  hade 
581,000  inv.  (inkl.  inkorporerade 
förorter),  är  Västindiens  största 
och  viktigaste  stad.  —  I  H:s  äldre 
bebyggelse,  som  grupperar  sig 
kring  hamninloppet,  märkes  den 
1724  fullbordade  katedralen  samt 
en  kedja  av  fästningsverk  från 
1500-  och  1600-t.  De  moderna 
stadsdelarna  ha  en  i  regel  låg 
och  öppen  bebyggelse,  inbäd- 
dad i  parker  och  boulevardplante- 
ringar. En  av  de  praktfullaste 
offentliga  byggnaderna  är  presi- 
dentpalatset (1922).  —  H.  är  ärke- 
biskopssäte och  har  ett  universitet 
med  tre  fakulteter  (4.150  studen- 
ter 1927—28).  Det  står  i  förbin- 
delse med  För.  Stat  :s  järnvägsnät 
genom  en  ångfärjeroute  till  Key- 
West.  192.3  ankommo  och  avgingo 
i  utrikesfart  fartyg  om  tills.  11, g 
mill.  nettoton. 

*Habarovsk  är  nu  hu\T.idstad 
i  en  krets  med  samma  namn  och 
i  Fjärran  österns  område. 

Ha'besj,   se  Abessinien. 

*Hablingbo.  I  H.  ligger  H. 
järnvägsstation,  ändpunkt  för 
förutvarande  Sydvästra  Gotlands 
järnväg  (numera  ingående  i  Klin- 
to — Eoma  järnväg) . 


liiiulevarilen  Prado 


*Habo.  2.  Sulfitfabriken  är  nu- 
mera nedlagd. 

Hacienda  [athi-],  sp.,  lant- 
gård, gods. 

Hack,  se  Kar  v. 

*Hacksta.  Sedan  1927  bilda 
Villberga,  H.  och  Löt  ett  pasto- 
rat. 

[-lann], 


Op- 

S  ?  v  m  o  TI  r  -  H  a  - 


Ha'deland 

lan  d. 

Haden,    se 

d  e  n. 

*Haderslev.  2.  H.  indelas  i  7 
prosterier. 

Hadleys  princip  [h8e'ddlis], 
den  av  den  engelske  astronomen 
George  Hadlev  (f.  1685,  d. 
1768)  1735  formulerade  lagen,  att 
jordrotationens  avlänkande  infly- 
tande på  luftströmmar  i  meridia- 
nens riktning  står  i  ett  visst  för- 
hållande till  breddgraden.  Vin- 
dar, som  blåsa  från  ekvatorn  mot 
polen,  avlänkas  mot  ö.  (bli  väst- 
liga), de  som  blåsa  i  motsatt  rikt- 
ning, avlänkas  mot  v.  (bli  öst- 
liga). Genom  IT.  ha  passadvindar- 
na  erhållit   sin  förklaring. 

*  Hadramaut  lyder  under  riva- 
liserande arabhövdingar  och  står 
under  brittisk  kontrolU 


943 


Hadselöen — Haiti 


944 


Ha'dselöen,    se    Vesteraa- 
1  e  n. 

♦  Haebler,  K  o  n  r  a  d.  var  1908 

21   direktör   för   haiulskriftsav- 

delningen  vid  preussiska  statsbib- 
lioteket i  Berlin. 

Hafgren-Dinkela,  Lilly,  f. 
1S84.  svenskfödd  sångerska  (sop- 
ran), gift  med  IT.  Waag  och  där- 
efter med  G.  Dinkela.  har  bl.  a. 
uppträtt  i  Bayreuth,  varit  an- 
ställd vid  operorna  i  ^kfannheim, 
Berlin  och  Milano  samt  giistspelat 
flerstädes   (Sthlm  1926). 

Hafslund,  se  S  a  r  p  s  f  o  s  s  e  n. 
♦Hagalund,  som  1928  hade 
G.505  inv.,  är  en  nordlig  förort  till 
Stockholm  (se  d.  o.  sp.  1641),  var- 
med II.  har  spårvägsförbindelse. 
Ha'garpress,  se  Tryck- 
press sp.  1399. 

Hagaström,  stationssamhälle 
i  Valbo  skn,  Gävleb.  1.,  knutpunkt 
mellan  Gävle— Dala  järnväg  och 
Sala— Gysinge— Gävle  järnväg. 
*Hagberg.  2.  K.  A.  H.  ut- 
bytte 1S5S  sin  professur  i  estetik 
och  moderna  språk  mot  den  ny- 
inrättade professuren  i  nordiska 
språk.  H:s  brev  från  hans  första 
stora  europeiska  resa  föreligga 
nu  i  bokform.  Resa  i  Europa  j)å 
1830-talet    (1927). 

Hagberg,  Knut,  f.  1900,  jour- 
nalist, fil.  d:r.  H.  är  medarbetare 
i  Nya  Dagligt  Allehanda  sedan 
1925  och  har  främst  gjort  sig  känd 
SS.  essavist  med  samlingarna 
Världens  barn  (1927)  och  Med- 
mämiiskor  (192S).  lumidsakl.  be- 
handlande moderna   statsmän. 

Hagelmalm,  se  Sjö-  och 
m  v  r  m  alm. 

"*Hagen  hade  192.5  100.000  inv. 
Folkwangmuseet  införlivades  1922 
med  konstmuseet  i  Essen. 

*Hagen,  Ellen,  var  tidskrif- 
ten Tidevarvefs  första  redaktör 
(1923—25), 


1 


Hagen,  seReflingHagen. 
Suppl. 

*Hagfors.  2.  H.  liar  station  vid 
Nordmark — Klarälvens  järnvä- 
gar. 

*Haggard,  Rider,  avled  1925. 
*Hagtorn.  I  senare  tid  ha  de  i 
Sverige"  vilda  hagtornsforraerna 
blivit  uppdelade  på  6  olika  arter, 
av  vilka  ett  par  äro  sällsynta  med 
begränsad  utbredning. 

*Hagunda.  1-  H.  ingår  i  Upp- 
sala l:s  domsaga.  —  2.  H.  och 
Lagunda  kontrakt  ha  1928  sara- 
manslagits  till  ett  kontrakt,  L  a  - 
gunda  och  Ilagunda  kon- 
trakt. Sedan  1927  bilda  Jär- 
låsa,  Skogs-Tibble  och  Åland  ett 
pastorat. 

*Hahr.  1-  August  H.  Bland 
hans  senare  arbeten  märkes  Nord- 
ruropeisl:  renässansarlcitelctur  i 
Bonniers  konsthistoria  (1927). 
*Haig,  lord.  avled  192S. 
*Hainisch,  M  i  c  h  a  e  1.  avgick 
som   förbundspresident    1928. 

*Haiphong  hade  1926  100.000 
inv.  Industrin  är  betydande  (livs- 
medels- och  textilfabriker  m.  m.). 
ibn  al-Haitam  (lat.  Allia'zen). 
d.    1039,  arabisk  lärd,  undersökte 
bl.  a.  ljusbrytningen  och  beräkna- 
de vissa  rotationskroppars  volym. 
*Haiti.  Ett  område  på  852  kv- 
kra.  på  gränsen  mellan  H.   1  och 
H.  2  är  föremål  för  en  tvist,  som 
1895     överlämnades     till     påvens 
skiljedom.   Denna  har   ännu  icke 
avkunnats.  —   1.   Enl.   uppskatt- 
ning  1927   har  H.   2,3   mill.   mv. 
Kaffeexporten       utgjorde        192G 
36.000   ton.    Odlingen    av   bomull 
och    socker   får   allt    större   bety- 
delse. Järnvägarnas  längd  är  330 
km.     H:s     författning     av     1918 
med       betvdande        förändringar 
192S     innehåller    bl.    a.    bestäm- 
melser om  en   representation,  be- 
stående  av  kammare    och   senat. 
Presidenten  välj.es  på  sex  år  oclj 


945 


Hakbett— Hallendorff 


946 


kan  återväljas.  H.  är  sedan  1920 
medlem  av  IST.  F.  • —  2.  Eepu- 
blikens  förnämsta  exportvara 
är  socker,  varav  1927  producera- 
des 347,000  ton;  sockerindustrin 
är  den  enda  betydande  industri- 
grenen. Kakaoproduktionen  ut- 
gjorde 1927  27,000  ton;  av  vikt  är 
även  odlingen  av  tobak  och  kaffe. 
Järnvägarnas  längd  är  240  km. 
Enl.  1924  års  författning  äger  H. 
en  representation,  bestående  av 
kammare  och  senat.  Presidenten 
väljes  på  sex  år  och  får  återväljas 
men  ej  två  perioder  i  följd. 

Hakbett,  se  Tändernas 
sjukdomar  sp.   13  f. 

Hakmått,  se  Mått  verktyg 
sp.  500. 

Ha'kon,  annan  form  för  Haa- 
kon. 

*HaIda  äges  nu  av  Halda  a.  b., 
grundat  1927,  som  tillverkar 
skrivmaskiner,  myntväxlingsap- 
parater  m.  m. 

*Haldane.  1.  Lord  H.  avled 
192S.  Han  avgick  i  nov.  1924  ss. 
lordkansler.  H.,  som  liyste  ett 
djupt  intresse  för  filosofi,  har 
utgivit  ett  flertal  lärda  och  skarp- 
sinniga arbeten,  bl.  a.  The  philo- 
sophy  of  humanism.  (1922).  Hans 
memoarer  äro  utgivna  1929  under 
titeln  Aittoiiography. 

Håléfu  [ha'le]o],  tjeckoslova- 
kiskt mynt  =  Vioo  koruna. 

Ha'lf  a,  se  W  a  d  i  H  a  1  f  a. 

Half-volley  [haf  vå'lli],  eng., 
liahTolley   (se  V  o  1 1  e  y.  Suppl.) . 

*Halifax.  2.  H.  har  ett  mindre 
universitet  och  är  säte  för  katolsk 
och  anglikansk  ärkebiskop.  Ra- 
diostation. 1924 — 2.5  ankoramo 
och  avgingo  fartyg  i  utrikesfart 
om  tills.  6,6  mill.  nettoton. 

Hall,  Eudolf,  f.  1878,  peda- 
gog, skolhistoriker,  lektor  vid 
folkskoleseminariet  i  Limd  1920. 
Efter  sin  1911  publicerade  dok- 
ioj-sg-vliandlino:  JohQnnrs  Jiudbsc- 


kiits  har  H.  utgivit  skolordningar, 
läroverksstadgar  m.  m.  i  serien 
Årsböcker  i  svensk  undervisnings- 
historia (1921  ff.).  Han  har  även 
ordnat  Svenska  skolmuseets  i 
Stockholm  historiska  avdelning. 

Hall  [hål],  James,  f.  1811, 
d.  1898,  nordamerikansk  geolog 
och  paleontolog,  gi-undade  och 
förestod  mer  än  60  år  staten  ISTew 
Yorks  geologiska  undersökning 
och  museum  i  Albany.  H.  stude- 
rade särskilt  Xew  Yorks  paleo- 
zoiska  formationer,  vilkas  fossila 
djurvärld  han  beskrev  och  av- 
bildade i  en  rad  omfattande  mono- 
grafier. Han  lade  även  grunden 
till  den  ännu  gällande  paleonto- 
logiska  indelningen  av  Xord- 
Amerikas   paleozoikum. 

Hallandssöm,  se  Konst- 
sömnad  sp.  1141. 

Hallberg,  Severin,  f.  1886, 
biblioteksman.  H.,  som  1917 — 27 
var  andre  bibliotekarie  vid  Kungl. 
Bibi.,  är  sedan  1927  överbibliote- 
karie vid  stadsbiblioteket  i  Göte- 
borg. H.  har  1913 — 27  (med  vissa 
avbrott)  redigerat  Sveriges  offent- 
liga  biblioteks   accessionskatalog. 

Halle,  Thore,  f.  1884,  bota- 
nist, paleontolog,  prof.  och  före- 
ståndare för  Riksmuseets  paleo- 
botaniska  avdelning  1918.  H. 
har  utgivit  viktiga  paleobota- 
niska  arbeten,  bl.  a.  om  de  äldsta 
landväxterna  (Psilophyta'les)  och 
om  Pteridospe'rmae.  Han  har  före- 
tagit forskningsresor  till  s.  Chile, 
Patagonien  och  Eldslandet  1907 — 
09  (tills,  med  C.  Skottsberg  och 
P.  Quensel)   samt  Kina  1916 — 17. 

*Hallen.  1.  H.  hade  1928  1,435 
inv.,  därav  102  lappar,  som  till- 
höra Undersåkers  lappförs. 

*  Hallen,  Andreas,  avled 
1925. 

*Hallendorff,  Carl,  avled 
1929.  Bland  H:s  senare  skrifter 
märkag    Svenska  arhetsgivareför- 


947 


Haller — Halmstad 


•J48 


cningen  1902—1927  (1927),  Fri- 
hetstiden i  samlingsv-crket  .Svens- 
ka folkets  historia  (IV,  192S)  och 
partiet  om  nyare  tidens  historia  i 
tlet  tills,  med  A.  Schiick  utgivna 
ai'betot  History  of  Siocdcn  (1029). 
IL,  som  intog  en  fiamskjviten 
ställning  inom  Allmänna  val- 
mansförbundct,  var  från  192Ö 
ordf.  i  dess  Stockholmskrets. 

*Haller.  3.  .T  6  z  e  f  H.  iivgick 
SS.  deputerad  1923. 

Ha'ller,  Johannes,  f.  1865, 
tysk  historiker,  prof.  senast  i  Tii- 
bingen  (sedan  1913).  II.  har  fram- 
för allt  gjort  sig  känd  genom  sina 
banbrytande  forskningar  rör.  se- 
nare medeltidens  historia,  spec. 
dess  kyrkopolitik  (bl.  a.  Papstttim 
und  Kirclienrefcyrm  I,  1903)  men 
har  även  behandlat  den  nyaste 
tidens  tyska  historia  (bl.  a.  Die 
Aera  Billoiv,  1922;  se  även  Eu- 
1  e  n  b  u  r  g  3.  sp.  1261 ) .  Ett  ut- 
märkt översiktsarbete  är  hans  Die 
Epochen  der  deut schen  Geschichte 
(1923). 

*Hallman.  3.  Per  H.  avgick 
1922  som  v.  stadsarkitekt  och 
1927  som  stadsplanedirektör  och 
chef  för  stadsplanekontoret  i 
Stockholm. 

*  Hallsberg.  Socknen  ocli  kö- 
pingen äro  skilda  kommuner  i 
Örebro  1.  men  bilda  tills.  Halls- 
b  e  1-  g  s  forsa  m  1  i  n  g.  1928 
hade  socknen  2,360  inv.  och  kö- 
pingen 2,830  inv.  (1927  överflyt- 
tades till  köpingen  dels  ett  om- 
råde med  661  inv.  från  socknen, 
dels  ett  område  med  554  inv.  från 
Kumla  skn).  Kommunala  mellan- 
skolan  skall  från  1  juli  1931  suc- 
cessivt omändras'  till  statlig  4- 
årig  samrealskola. 

Hallsbergs  tingslag  i  Väster- 
närkes domsaga,  Örebro  1.,  omfat- 
tar Kumla,  Hardemo,  Grimstens 
och  Sundbo  härader.  —  II.  bilda- 
des  1928   geuow  fjanimanslagning 


av  Kumla,  Grimstens  och  Harde- 
mo härads  tingslag  och  Sundbo 
tingslag. 

Hallstavik,  hamn  i  Häverö 
skn,  Sthlms  1.,  slutstation  för 
Stockholm — Roslagens  järnvägar. 
Vid  II.  ligger  Hallsta  pappers- 
bruk. 

♦Hallström.  2.  Per  II.  Av 
hans  i  huvudarbetet  nämn,da  dra- 
mer uppfördes  Erotikon  i  Sthlm 
1909.  Hans  ej  tidigare  i  bokform 
publicerade  Ungdomsnoveller  ut- 
gåvos  1923.  II.  har  återupptagit 
sitt  novellistiska  författarskap 
med  samlingarna  Händelser 
(1927)  och  Leonora  och  andra  no- 
veller (1928). 

Hallström.  1.  Gustaf  H.,  f. 
1880,  broder  till  Gunnar  IL,  ar- 
keolog, extra  antikvarie  vid  Stat. 
hist.  mus.  1925,  har  särskilt  be- 
handlat norrländsk  arkeologi.  — 
2.  Eric  H.,  f.  1893,  målare.  11. 
började  med  svårraodiga  utsikter 
från  Stockholm  i  naivistisk  stil. 
Senare  har  han  i  mera  naturalirs- 
tisk  riktning  målat  vintermotiv 
från  Stockholm  och  slutligen  un- 
der vistelser  i  Syd-Europa  ägnat 
sig  åt  ett  elegant  valörmåleri  av 
idyllisk  karaktär. 

*Hallwachseffekt.  Satsen,  att 
elektronernas  hastighet  endast 
beror  på  det  infallande  ljusets 
våglängd,  är  ej  riktig,  ty  det  s.  k. 
u  1 1  r  ä  d  e  s  a  r  b  e  t  e  t  p  (se 
K  van  t  teori  sp.  1527)  är 
olika  för  olika  metaller  och  väx- 
lar med  ytbeskaff  enheten.  Då 
många  elektroner  förlora  mera. 
energi  än  utträdesarbetet,  ha  de 
efter  utträdet  mindre  energi  än 
/( ;;  —  p,  vilken  storhet  är  övre 
gränsen  för  deras  energi.  Om  H:s 
användning  .se  F  o  t  o  c  e  1  1. 
Suppl. 

^Halmstad.  1.  H.  hade  1928 
23,345  inv.  (s.  å.  inkorporerades 
ett  Qjnråde  av  Snöstoips  skn  med 


I 

I 


949 


Halmstads  härad — Hambros  Bank  Limited 


950 


4,899  inv. ;  häri  ingick  bl.  a.  Ny- 
hems  municipalsamhälle) .  ■ —  På 
H:s  Stora  torg  restes  1927  Milles' 
fontän  Europa  och  tjuren.  Enl. 
1927  års  skolordning  omorganise- 
ras högre  allmänna  läroverket ; 
det  blir  samläroverk  och  får  4- 
och  5-årig  realskola  samt  4-årigt 
latin-  och  3-årigt  latin-  och  real- 
gymnasium.  Industrin  sysselsatte 
1927  vid  69  arbetsställen  2,233  ar- 
betare. H.  har  tre  järnvägsstatio- 
ner: centralstationen  vid  Väst- 
kustbanan och  H. — Nässjö  järn- 
vägar, norra  stationen  vid  Väst- 
kustbanan och  en  särskild  station 
vid  II. — Bolmens  järnväg.  Ham- 
nen har  en  kajlängd  av  6,300  m. 
och  ett  djup  av  6,3  m.  Handels- 
flottan omfattade  1928  3  maskin- 
drivna fartyg  och  21  segelfartyg 
om  tills.  2,788  nettoton.  1926  an- 
kommo  och  avgingo  3,732  fartyg- 
om  tills.  800,000  nettoton,  därav  i 
utrikes  fart  1,.535  om  270.000 
nettoton. 

♦Halmstads  härad  omfattar 
sedan  1929  hela  Torups  skn. 

*Halofenomen,  se  även  P  a  - 
ranthelier,  Parhelisk 
ring  och  Tangerande  bå- 
g  a  r. 

*Hals.  Sjöv.  Halsar  och  skot  ha 
motsatta  uppgifter.  När  t.  ex. 
skotet  anhalas  om  styrbord,  an- 
halas  H.  om  babord.  Skotet  drar 
därvid  sin  del  av  seglet  akter 
över,  halsen  drar  den  andra  delen 
för  över.  I  nedre  hörnen  av  ett  rå- 
segel  finnas  därför  såväl  H.  som 
skot  fastade. 

Halshorn,  de  hörn  i  ett  segels 
nedre  del,  vari  halsarna  fästas. 

Ha'lske,  J  o  h  a  n  n  Georg,  f . 
1814,  d.  1890,  tysk  ingenjör,  en 
av  grundarna  av  firman  Siemens 
&  Hal  ske. 

Halvkonsonant,  se  H  a  1  v  - 
v  o  k  a  1. 

Halvmesyr,  so  M  e  s  y  r. 


c.    J.    Hambro. 

Halvtoner,  se  Fotografi 
sp.   423. 

*Halvvokal.  En  H.  är  ett  voka- 
liskt  (d.  v.  s.  utan  förträngning  i 
numhålan)  bildat  ljud  med  kon- 
sonantisk,  d.  v.  s.  icke  stavelsebil- 
dande funktion.  I  och  engelskt  w; 
äro  således  H.  blott  då  de  ej  ut- 
talas SS.  frikativor   (se  d.  o.). 

Ha'lys,   se  K  i  s  i  1  Irma  k. 

Hamamatsu,  stad  på  Ilonshu, 
Japan,  s.ö.  om  Nagoya.  Livlig  in- 
dustri. 92,000  inv.  (1925). 

*Hamar.  1.  H.  är  säte  för  fyl- 
kesman  och  har  statsarkiv  (se 
Norge.  Suppl.). 

*Hamberg,  2.  A  x  e  1  H.  avgick 
1928  från  professuren. 

*Hamborn  hade  192.5  127,000 
inv. 

*  Hambro,  C.  J..  valdes  1926 
till  stortingspresident  och  har 
från  sept.  s.  å.  varit  medlem  av 
Norges  delegationer  till  N.  F:s 
församlingsmöten.  Han  utsågs 
1926  till  högerns  ledare  i  stor- 
tinget. 

Hambros  Bank  Limited 
[ha3'mmbros     btengk     li'mmitid]. 


951 


Hamburg 


952 


HAMBURGS 
HAMNOMRÅDE 

Skala  1:100  000 
500       topo 


■■•>-■;'.,,/  ■ 


ALTOM 


London,  grundades  under  namn  av 
The  British  Bank  of  Northern 
Commeroe  1912  på  initiativ  av 
Stockholms  Enskilda  Bank  för  att 
speciellt  tillgodose  de  skandina- 
viska intressena  i  England.  Den 
sammanslogs  1920  med  bankirfir- 
man C.  J.  Hambro  &  Son.  Omslut- 
ning (192S)   32  mill.  p.  st. 

*Hamburg.  2.  H.  indelas  i  20 
stadsdelar  och  har  9  förorter.  De 
centrala  stadsdelarna  (se  kartan 
i  huvudarbetet  sp.  341—342)  be- 
gränsas i  v.  och  n.  av  ett  brett 
parkbälte,  som  på  platsen  för  de 
i  början  av  1800-t.  nedlagda  be- 
fästningarna sträcker  sig  i  en  vid 
båge  från  Elbe  i  v.  över  bron 
mellan  de  båda  sjöarna  Binnen- 
Alster  och  Aussen-Alster  (Lom- 
bards-Briicke)  till  den  imposan- 
ta, 1904 — 06  uppförda  centralsta- 
tionen (Hauptbahnhof)  i  ö.  Äldst 
av  denna  ursprungliga  stadskärna 
är  den  ö.  delen,  Altstadt  ("gamla 
staden"),  vars  centrum  kring  de 
väsentl.  gotiska  kyrkorna  Jaco- 
bikirche  och  Katharinenkirche 
och  de  i  gotisk  stil  nyuppförda 
Petrikirche  och  Nicolaikirche  är 
av  medeltida  ursprung,  medan  den 
v.  delen,  Neustadt  ("nya  staden"), 
tillkom  i  mitten  av  'l600-t.  Den 
mflderna     huvudpulsådern   genom 


Altstadt  är  den  breda  Möncke- 
bergstrasse,  som  för  från  central- 
stationen till  rådhuset.  Altstadt 
är  grosshandelns  centrum,  och  vifl 
sidan  av  de  många  gamla  maga- 
sinsbyggnaderna ligga  här  stora 
moderna  affärshus,  ss.  det  av 
Fritz  Hoeger  1923  uppförda  Chile- 
haus.  I  Neustadt  märkes  den  på 
1700-t.  uppförda  Grosse  S:t  i\Ii- 
chaeliskirche,  efter  en  brand  åter- 
uppbyggd 1907—12.  —  Bland  de 
vidsti'äckta  stadsdelarna  utanför 
den  gamla  .stadskärnan  märkas  på 
ömse  sidor  om  Aussen-Alster 
Uhlenhorst  och  Harvestehude  med 
förnäma  bostadskvarter  samt  i  v. 
mellan  Xeustadt  och  Altona,  ovan- 
för hamnen,  S:t  Pauli,  sjömän- 
nens speciella  stadsdel  med  en 
mängd  förlustelseställen.  —  Av 
hamnen  ligga  de  äldsta  delarna  på 
n.  Elbestranden  (Sandtor-Hafen. 
Grasbrook-Hafen) ,  huvudparten 
åter  på  s.  stranden,  där  stads- 
delarna Steinwärder-Walter.shof, 
G  rasbrook  och  Veddel  bilda  ett 
väldigt,  av  hamnbassänger  och 
kanaler  genomskuret  system  av 
öar,  fyllda  av  magasin,  varv,  doc- 
kor och  fabriker.  V.  därom  pla- 
neias  1.  äro  under  byggnad  nya 
likartade  anläggningar.  ■ —  Bland 
förorterna  märkes   Ohlsdorf   med 


953 


Hamburg 


954 


en  stor  kyrkogård, 
tek  och  vetenskapliga  samlingar 
märkas  även  stats-  och  universi- 
tetsbiblioteket (c: a  700,000  bd), 
Museum  fiir  Völkerkunde  (etno- 
grafiskt museum),  zoologiska 
statsinstitutet  och  museet  (ett  av 
Tysklands  största)  och  Hambur- 
gisches  Weltwirtschafts-Archiv 
(världshushållningsarkiv).  H.  har 
observatorium  i  Bergedorf  (se  d.  o. 
Suppl.).  Ang.  Deutsche  Seewarte 
se  d.  o.  Suppl.  —  Handel  och 
sjöfart.  H.  har  återvunnit  sin 
ställning  som  det  europeiska 
fastlandets  jämte  Rotterdam  för- 
nämsta hamnstad.  Dess  handels- 
flotta omfattade  1927  1,318  far- 
tyg om  tills.  1,748,000  brutto- 
ton (hälften  av  Tysklands  han- 
delstonnage). S.  å.  anlände  i  ut- 
rikesfart  till  H.  och  dess  ut- 
hamn  Kuxhaven  samt  avgingo 
därifrån  tills.  38,700  fartyg  om 
37,2  mill.  nettoton;  därav  kommo 
på  H.  32,000  fartyg  om  35,6  mill. 
ton.  De  hamburgska  hamnarnas 
godstrafik   på   utlandet   utgjorde 


Hamburg,  Hamnparti. 
Bland  biblio-  s.  å. :  import  16,2,  export  7,3  mill. 
ton.  Importen  uppgick  1925  till 
6,0  och  exporten  till  4,3  milliar- 
der mark  (motsvarande  siffror 
för  1913  äro  4,7  och  3,6  milliarder 
mark).  De  förnämsta  lederibola- 
gen    (se  d.  o.  sp.  898)    äro  Ham- 


Hamturg,   Cliilthaus. 


955 


Hamburgervitt — Hammare 


956 


burg-Anierika  Linie,  Dcutsdi- 
Australistlie  und  Kosmos  Dampf- 
schiffahrtsgesfllschaft  ocli  Hani- 
burg-Siidanierikanisdie  Danqjf- 
schiffahrtsgesollschaft.  Bland  de 
c:a  60  skeppsvarven  märkas 
Blolim  &  Voss,  Deutsche  Werft  otli 
Vulkan- Werf  t.  —  Kommunika- 
tionei:  II.  är  en  av  Tysklands  vik- 
tigaste järnvägsknutar  med  linjer 
till  bl.  a.  Kiel,  Liibeck,  Berlin, 
Hannover,  Bremen  och  Kuxhaven ; 
samtliga  linjer  för  persontrafik 
saminanlöjja  i  Hau2)tbahnhof.  H. 
och  dess  förorter  (inkl.  Altona) 
ha  utom  spårvägar  även  en  elekt- 
risk hög-  och  underjordisk  bana, 
varjämte  en  livlig  ångbåtstrafik 
försiggår  på  Elbe,  Binnen-Alster 
och  Aussen-Alster.  Elbestränder- 
na  förenas  genom  broar  samt 
en  tunnel  mellan  S:t  Pauli  och 
Steinwärder.  Bland  flyglinjer, 
som  beröra  H.,  märkas  (1929): 
Malmö  —  Köpenhamn  —  Amster- 
dam ( — London  och  — Paris),  H. 
— Liibeck — Berlin  och  H. — Han- 
nover ( — Prag,  — Miinchen  och 
— Schweiz)  ;  flygstationen  är  be- 
lägen i  Fuhlsbiittel  n.  om  den 
egentliga  staden. 

Hamburgervitt,  se  V  e  n  e  - 
t  i  a  n  s  k  t  vitt. 

Hamilton  [h8e'mmiltan].  L 
Bermudaöarnas  huvudstad,  belä- 
gen på  den  största  ön.  God  hamn 
med  reguljär  förbindelse  med  New 
York  och  Southampton.  3.000  inv. 
—  2.  Stad  i  Ohio,  n.ö.  För.  Stat., 
vid  Great  Miami  River,  vars  fall 
lämna  kraft  till  H:s  industri. 
47,000  inv.   (1925). 

*Hamilton.  6.  Hugo  H.  av- 
led i  början  av  192S.  Kort  före 
sin  död  hade  han  ånyo  valts  till 
F.  K:s  talman.  Efter  hans  död 
utgåvos  delar  av  hans  memoarer. 
Håglcomster  (1928).  —  7.  Raoul 
H.,  som  1921— febr.  1923  var  A. 
K:s  förste  vice  talman,  har  fr.  o. 


m.  1925  ånyo  bcklätts  med  detta 
uppdrag.  ■ —  8.  Carl  H.  avled 
l'J26.  Han  var  1912—14  led.  av 
F.  K.  och  blev  1926  kort  före  sin 
död  chef  för  första  arméfördel- 
ningen. —  9.  G  i  1  b  e  r  t  II.  är  se- 
dan 1928  överste  på  övergångs- 
stat. 

*Hamilton.  4.  Sir  W.  R.  H.  ut- 
förde ä\t'H  viktiga  arbeten  inom 
optiken  och  fann  teoretiskt  dea 
s.  k.  koniska  rcfraktionen  i  op- 
tiskt tvåaxliga  kristaller. 

Hamilton,  Adolf,  f.  1873, 
gieve,  ämbetsman.  II.  blev  byrå-, 
chef  i  Telegrafstyrelsen  1907  och 
är  sedan  1927  generaldirektör  och 
chef  för  samma  verk. 

*Hamiter,  se  även  Män- 
niskoraser  sp.   517   och  525. 

Hamm,  stad  i  prov.  Westfalen, 
Preussen,  vid  Lippe,  s.ö.  om  Miin- 
ster.  Betydande  järnindustri. 
Järnvägsknut.  50,000  inv.  (1925). 

*Hammann,  Otto,  avled  1928. 

*Hammar.  1.  August  H. 
lämnade  professuren  1926. 

Hammarby,  sulfitfabrik,  se 
S  t  o  r  v  i  k. 

*Hammare.  Tehn.  H  a  n  d  - 
h  a  m  m  a  r  e  tillverkas  av  segt 
gjutstål  med  hårdare,  släta  och 
giatta  arbetsytor,  slag.  Allt- 
efter slagens  form  skiljer  man 
mellan  k  u  1  h  a  m  m  a  r  e  och 
lienhammare  (se  Pen  2), 
vilka  väga  c:a  0,3 — 1,0  kg.,  samt 
s  m  i  d  e  s  h  a  m  m  a  r  e,  som  likna 
jienhammare  men  vanl.  äro  tyngre 
(0,7—2  kg.).  Tyngre  H.  (vikt  2,5 
— 7  kg.)  benämnas  släggor. 
Specialtyper  äro  tapetse- 
ra r  e  h  a  m  m  a  r  e,  lång  och 
smal.  med  en  pen.  som  är  avsedd 
för  nubb,  d  i-  e  v  h  a  m  m  a  r  e,  an- 
vänd vid  drivning,  samt  s  k  o  - 
m  a  k  a  r  e  h  a  m  m  a  r  e  med  stort, 
rundat  slag  samt  böjd.  platt  pen. 
Stenslägganl.  borrsläg- 
gan har  slag  i  båda  ändar.  En 


957 


Hammaren — Hamrin 


958 


hel  del  H.  ha  penen  utbildad  till 
en  kofot  för  utdragning  av  spik. 

Hammaren,  Torsten,  f.  1884, 
skådespelare  och  teaterledare,  an- 
ställd bl.  a.  vid  Svenska  teatern 
i  Sthlm  1912—22,  blev  1923  chef 
för  Hälsingborgs  stadsteater,  1926 
för  Lorensbergsteatern  i  Göte- 
borg. H.  har  huvudsakl.  fram- 
trätt i  karaktärsroller,  som  han 
gestaltat  med  intelligens  och 
humor. 

*Hammarforsen  i  Indalsälven 
utliyggdes  1925—28.  Kraftver- 
ket (se  tab.  till  Vatten- 
kraftverk) äges  av  Hammar- 
forsens kraft  a.  b.  (huvuddelägare 
a.  b.  Kreuger  &  Toll). 

*Hammarkind.  2.  H.  omfattar 
numera  pastoraten  Söderköping 
och  Skönberga;  Mogata  och 
Skällvik;  S:t  Anna  och  Börrum; 
Gryt;  Ringarum;  Valdemarsvik; 
Drothem;  V.  Husby. 

*Hammarlöv  bildar  sedan  1924 
jämte  V.  Vemmerlöv,  Gylle  och 
Kyrkoköpinge  ett  pastorat. 

Hammarskiöld,  Ludvig,  f. 
1809,  militilr,  överste  och  chef  för 
Smålands  artilleriregemente  1915, 
för  Svea  artilleriregemente  1922, 
generalmajor  och  chef  för  andra 
arméfördelningen  1926,  chef  för 
östra  arméfördelningen  och  över- 
kommendant för  Stockholms  gar- 
nison 1928,  generalfälttygmästare 
och  inspektör  för  artilleriet  1929. 
H.  har  framträtt  som  skriftstäl- 
lare i  militära  ämnen. 

*  Hammarskjöld.  4.  Hjal- 
mar H.  utsågs  1924  av  N.  F:s 
råd  till  ordf.  i  den  sakkunnigkom- 
mitté, som  har  till  uppgift  att 
verkställa  en  kodifikation  av  den 
internationella  rätten.  Han  blev 
1929  ordf.  i  Nobelstiftelsens  sty- 
relse. I  besittning  av  en  säll- 
spord  kapacitet  på  vidsträckta 
områden,  intar  H.  en  central  ställ- 
ning icke  blott  bland  det  offent- 


liga livets  män  i  Sverige  utan 
även  som  en  av  den  internatio- 
nella rättens  främste.  —  5.  Carl- 
Gustaf  H.  blev  1926  general- 
löjtnant. 

*Hammarstedt,  N.  E.,  avgick 
som  intendent   1928. 

*Hammarström,  Alexis, 
lämnade  landshövdingeämbetet  i 
Växjö  1925. 

*Hammarö  omfattar  den  stora 
H  a  m  m  a  r  ö  n  jämte  en  mängd 
smärre  öar  i  Vänern,  vid  Klaräl- 
vens mynning.  Betydande  industri 
i  Skoghall  (se  d.  o.). 

*Hammenhög  bildar  sedan 
1925  jämte  Hannas,  ö.  Ilerrestad 
och  ö.  Ingelstad  ett  pastorat. 

Hamn  (fsv.  hamn  med  grund- 
bet.  hölje) ,  skepnad,  vålnad. 

*Hamp,  Pierre.  Av  La  peine 
des  liommcs  utkommo  1920 — 24 
ytterligare  4  dir. 

Hampstead  [h8e'mmsted],  "me- 
tropolitan  borough"  i  n.v.  Lon- 
don. Utanför  H.  ligger  i  grevsk. 
Middlesex  trädgårdsstaden  H.  (se 
Trädgårdsstad  sp.  1429) . 

*Hampton.  2.  H.  har  c:a  6,000 
inv.  I  H.  finnes  en  viktig,  186S 
grundad  samskola  (för  negrer  och 
indianer)  med  ujjpgift  att  utbilda 
lärare  för  praktiska  uppgifter. 
H :  s  redd,  H  a  m  p  t  o  n  R  o  a  d  s, 
som  utgöres  av  James  Rivers 
nedersta  mynningsdel,  är  en  yp- 
perlig hamnplats,  särskilt  av  vikt 
som  örlogsstation. 

Hamrin,  Felix,  f.  1875,  köp- 
man, politiker,  grosshandlare  i 
Jönköping  sedan  1903.  H.,  som 
tillhör  det  frikyrkliga  lägret,  var 
1912—14  och  är  sedan  1918  led. 
av  A.  K.,  där  han  först  tillhörde 
liberala  partiet  men  efter  dess 
sprängning  1923  anslöt  sig  till 
frisinnade  folkpartiet.  Han  var 
1926 — 28  handelsminister  i  Ek- 
mans ministär. 


963 


Hants— Hargshamn 


964 


Per  Albin  Hansson, 

och  nusdjurens  utfodring  (2:a 
uppl.  192S)  äro  standardverk,  av 
vilka  flera  utgivits  på  andra 
språk.  Den  av  H.  anordnade  kon- 
trollen av  svins  tillväxt  och  göd- 
ning i  förhållande  till  fodrets 
mängd  och  beskaffenhet  har  läm- 
nat en  verksam  ledning  för  avels- 
urvalet  och  gödningen.  —  4.  P  e  r 
A  1  b  i  n  H.  var  försvarsminister  i 
den  tredje  socialdemokratiska  mi- 
nistären' 1924—26  och  framlade 
1925  ett  sedermera  av  riksdagen 
i  huvudsak  antaget  förslag  till  ny 
härordning,  innebärande  väsent- 
liga inskränkningar  i  armens  or- 
ganisation och  omfång.  Efter 
Brantings  död  1925  uppehöll  han 
ledareposten  för  socialdemokra- 
tiska partiet  och  blev  1928  par- 
tiets ordf.  Från  1929  är  H.  riks- 
gäldsfullmäktig. 

Hants  [hcennts],  förk.  för 
Hampshire. 

♦Haparanda  lyfler  judiciellt 
imder  landsrätt  (Torneå  tingslag 
i  Torneå  domsaga)  och  tillhör  nu 
i  kyrkligt  avseende  Xedertorneå- 
Haparanda    förs.     Enl.    1927    års 


skolordning  omorganiseras  sam- 
skolan  till  5-årig  samrealskola. 
II  :s  uthanm  iir  Salmis. 

Harangera   [-ge'ra]    (jfr  Ila- 
r  ang),  hålla  tal  till. 

Hara'r,  se  Abessinien, 
Suppl. 

*  Harbin  har  enl.  uppskattning 
för  l!t27  c:a  185,000  inv. 

♦Harburg  förenades  1927  med 
den  invid  Hamburgs  (se  karta  till 
d.  o.  sp.  343— .344)  hamnområde 
belägna  staden  Wilhelmsburg, 
som  likaså  har  betydande  in- 
dustri, till  en  kommun,  Harburg- 
Wilhelmsburg  (c: a  106,000  inv.). 
Harcele'ra  (fr.  harceler), 
oroa,  reta. 

Hardebergasandsten,  se 

Skåne  sp.  926. 

*Hardemo.  1.  H.  ingår  i  Väs- 
ternärkes domsaga. 

*Harden,  ^NI  a  x  i  m  i  1  i  a  n,  av- 
led 1927.  Die  Zukunft  nedlades 
1923. 

Hardwa'r,  stad  i  United  Pro- 
vinces,  Britt.  Indien,  vid  Gangcs 
(jfr  d.  o.)  och  foten  av  Hima- 
lava.  Berömd  vallfartsort  och  he- 
lig badplats.  31,000  inv.  (1921). 
*Hardy,  Thomas,  avled 
1928.  S.  å.  utgavs  i  sv.  övers. 
ett  urval  av  H:s  lyrik.  Denna, 
som  i  England  rönt  en  allt  star- 
kare uppskattning,  står  både  i 
fråga  om  form  och  innehåll  i  sam- 
klang med  modern  engelsk  lyrik 
och  anknvter  liksom  denna  när- 
mast till*  Wordsworth.  Sin  per- 
sonliga ton  får  den  av  H:s  djupa 
medkänsla  och  mörka  fatalism, 
som  fått  sitt  mest  storslagna  ut- 
trvck  i  versdramat  The  Dynasts 
(3  dir,  1904 — OS)  med  Xapoleon 
som  centralfigur. 

Harg,  bomullsspinneri  och  -vä- 
veri i  Helgona  skn.  Södermani.  1.,. 
vid  Xyköpingsån.  Äg.  Hargs  fa- 
brikers a.  b.,  grundat  1874. 

Hargshamn,     hamn     i    Hargs 


965 


Haricots  verts — Hartman 


966 


skn,  Sthlms  1.,  slutpunkt  för  Dan- 
iiemora — Hargs  järnväg. 

Haricots  verts  [arikå'  vär],  fr., 
se  P  h  a  3  e  o  1  u  s. 

*Harjager.  2.  Sedan  1929  bilda 
Södervidinge,  Annelöv,  Xorrvi- 
dinge  och  Dagstori^  ett  pastorat. 

*Harkov.  1.  Guvernementet  exi- 
sterar ej  längre.  —  2.  H.  är  nu 
huvudstad  i  kretsen  H.  och  i 
Ukraina.  417,000  inv.   (1926). 

Harlem  [ha'lem],  stadsdel  i 
N"ew  York,  på  n.ö.  Manhattan,  vid 
H  a  r  1  e  m  E  i  v  e  r,  huvudsakl.  be- 
bodd av  negrer  (c: a  175,000).  I 
H.,  som  är  det  största  negersam- 
hället i  världen,  har  ett  för  neg- 
rerna egenartat  samfundsliv 
ostört  kunnat  utbildas. 

*Harlösa.  Inom  H.  ligger  H. 
station,  knutpunkt  mellan  stats- 
banelinjen Kävlinge — Sjöbo, 
Bjärred — Lund — Harlösa  järnväg 
och  linjen  Dalby — Bjärsjölagård 
av  ilalmö — Simrishanms  och  Dal- 
by— Bjärsjölagårds  järnvägar. 

Harmo'nisk,  som  innebär  har- 
moni. —  Fys.  Se  Sväng- 
ningsrörelsesp.  555  och  559. 

Harmonisk  analys.  En  god- 
tyckligt varierande  storhet  kan 
alltid  utvecklas  i  en  Fouriers  se- 
rie (se  Serier  sp.  429)  med 
tiden  ss.  oberoende  variabel.  H. 
består  i  beräkning  av  koefficien- 
terna i  denna  serie.  H.  tillämpas 
på  tidvattens-  och  meteorologiska 
fenomen  m.  m.  Genom  extrapola- 
tion  av  serien  utöver  det  tids- 
intervall, för  vilket  observationer 
föreligga,  kan  H.  användas  för 
förutsägelser  om  fenomenens  san- 
nolika förlopp.  En  annan  form  av 
H.  är  undersökning  av  de  harmo- 
niska övertoner,  som  ingå  i  en 
klang. 

*Harmoniskt  medium,  se 
även  ]\I  e  d  e  1  v  ä  r  d  e. 

*Harmånger.  I  H.  ligger  H:s 
järnvägsstation,    knutpunkt    mel- 


lan linjerna  Hudiksvall — Sunds- 
vall och  Bergsjö — H.  (förutva- 
rande Xorra  Hälsinglands  järn- 
väg) av  Ostkustbanan.  —  Kyrkan 
och  den  närbelägna  kastalen  här- 
röra från  medeltiden  men  under- 
gingo  1887 — SS  en  pietetslös  res- 
taurering. 

*  Harnesk,  se  även  V  ä  v  n  i  n  g 
sp.  1268. 

Harneskyta,  detsamma  som 
slintyta.   Se  Förkastning. 

Härnäs,  hamn  och  järnvägs- 
station i  Älvkarleby  skn,  Uppsala 
1.,  vid  Dalälvens  mynning  och 
Uppsala — Gävle  järnväg.  Vid  H. 
ligger  Skutskärs  cellulosafabriker 
och  jiappersbruk. 

*Harpa.  Mus.  Se  bilagan  till 
^I  u  s  i  k  i  n  s  t  r  u  m  e  n  t. 

Harpers  Magazine  [ha'p8s 
maeg-asi'n],  nordamerikansk  illust- 
rerad månadstidskrift,  utgiven  i 
Xeu-  York,  grundad  1850. 

*Harpun,  se  även  V  a  1  d  j  u  r 
sp.  329  f. 

Harrow,  Harrow-on-the- 
Hill  [h3e'rråo  ånn  dha],  stad  i 
grevsk.  Middlesex,  England,  c:a 
11  km.  n.v.  om  London.  Berömd 
internatskola  för  gossar,  grundad 
1571.  19,000  inv.  (1921). 

Ha'rstad,  ladested  i  Troms  fyl- 
ke,  n.  Xorge,  på  Hinnöen.  Viktigt 
handels-  och  sjöfartscentrum;  in- 
du.stri.  3,400  inv.   (1927). 

*Hartford  hade  1928  172,000 
inv.;  av  befolkningen  voro  1920 
7,000  födda  i  Sverige.  Bland  in- 
dustrigrenarna märkes  vapen-, 
pappers-  och  metallvarufabrika- 
tion;  i  H.  äger  a.  b.  Svenska  kul- 
lagerfabriken en  stor  fabrik.  H.  är 
även  känt  ss.  säte  för  stora  för- 
säkringsbolag. 

*Hartlepool.  West  Hartlepool 
(se  d.  o.)  är  ss.  eget  grevskap  av- 
skilt från  det  egentliga  H.,  vilket 
1926  hade  22.000  inv. 

*Hartman.  3.  C.  V.  H.  avgick 


967 


Hartryffel — Haukland 


968 


från  sin  befattning  vid  Riksmu- 
seets etnografiska  avdelning  1928 
efter  att  ha  varit  tjänstledig  se- 
dan 102.'}. 

HartryflFel,  Rhizopo'(jon  lule'o- 
lus  och  Rhizopogon  ruhe' scens, 
till  buksvamparna  hörande,  delvis 
i  jorden  dolda,  potatis-  1.  tryffel- 
liknande  svampar.  De  äro  vanl. 
hassel-  1.  valnötstora,  ha  ett  tunt, 
slätt  hylle  och  visa  i  genomskär- 
ning en  nätlikt  gropig  yta.  De 
sprida  som  gamla  en  oangenäm 
lukt  men  uppges  som  unga  vara 
ätliga.  Rätt  sällsynta  i  barrskog. 
Jfr  Hjortsvamp,  Rottrvf- 
fel,  Tryffel. 

Harvardklassifikationen 
[ha'vod],  se  S  t  j  ä  r  n  o  r  sp.  1602. 

*Harvard  University  hade 
1928  1,311  lärare  och  c:a  8,000 
studenter.  H.  har  ett  berömt  ob- 
sen^atorium  nära  Boston  med  av- 
delningar vid  Arequipa  och  på  Ja- 
maica. —  C.  W.  Eliot  avled  1926. 

*Harwich  står  sedan  192-1  i  för- 
bindelse med  Zeebriigge  genom 
järnvägsfärjor  för  godstrafik.  H. 
är  även  av  vikt  som  örlogsstation 
och  badort. 

*Hasa,  a  1  -  H.,  erövrades  1913 
från  turkarna  av  vahhabiternas 
emir  ibn  Saud  och  förenades  med 
Nedjd  samt  ingår  nu  i  ibn  Sauds 
stora  arabiska  A'älde  (se  Hidjaz. 
Suppl.  och  Xedjd.  Suppl.). 

*Hasenclever,  Walter,  har 
efter  att  ha  fortsatt  sin  med  Der 
Sohn  inledda  revolutionära  dra- 
matiska diktning  även  framträtt 
som  komediförfattare  {Ein  bcsse- 
rer  Herr,  1926,  Eken  werden  im 
Himmel  geschlossen,  1928).  Bland 
hans  senare  arbeten  märkes  vid. 
en  tysk  övers,  och  bearbetning  av 
Swedenborg  {Sicedenborg :  Him- 
mel, Hölle,  Geisterioelt,  1925). 

*Hasselfors.  H:s  bruks  a.  b. 
(aktiekapital  3  mill.  kr.;  c:a  700 
arbetare)   äger  även  Svarta  järn- 


bruk och  ett  stort  antal  egendo- 
mar i  Skagershults  skn. 

*Hasselrot.  1.  Per  H.  länma- 
d(!  1926  aktiv  militärtjänst.  — 
2.  Berndt  II.  tog  avsked  från 
presidentämbetet  1929.  Han  har 
bakom  sig  en  cjinfattande  och  be- 
tydande produktion,  främst  ned- 
lagd i  de  stora  samlingsverken 
Juridik  och  politik  (3  dir  jämte 
tillägg,  1920—21)  och  Juridiska 
skrifter  (10  dir  jämte  3  suppl.  och 
tillägg,  1921— 25) .  —  3.  B  r  o  r  H. 
blev  1925  regeringsråd  och  1928 
land.shövding  i  Örebro  1. 

*Hassle,  Enåsa  och  Berga,  se 
E  n  å  s  a.  Suppl. 

*Hasslö  och  Aspö  delades  1926 
i  två  socknar,  H  as  slö  (1,495 
inv.  1928)  och  Aspö  (1,015  inv. 
1928).  Socknarna  omfatta  främst 
öarna  med  samma  namn.  s.v.  om 
Karlskrona.  Stenhuggerier. 

*Hastighet.  Vid  o  11  k  f  o  r  - 
m  i  g  rörelse  växlar  H.  till  stor- 
lek, riktning  1.  bådadera.  Med  H. 
i  ett  visst  ögonblick  menas  då 
gränsvärdet  för  förhållandet  mel- 
lan en  kort  sträcka  och  den  tid, 
imder  vilken  denna  tillryggaläg- 
ges,  då  sträckans  längd  obegrän- 
sat avtar.  —  Se  även  R  e  1  a  t  i  - 
vitetsteori. 

*Hastighetsmätare  för  fordon 
bestå  av  en  takometer  (se  d.  o.), 
som  är  kopplad  till  en  av  fordo- 
nets hjulaxlar.  Fartygshastighet 
mätes  med  logg  (se  d.  o.). 

*Hastings  bildar  eget  grevskap. 

Hata'nga,  Chatanga,  flod  i 
Sibirien,  utmynnar  med  den  stora 
Hatangaviken  i  N.  Ishavet, 
ö.  om  Tajmyr.  740  km. 

Hatteras  [hai'ttarses],  Kap  H., 
se  P  a  m  1  i  c  o  B  a  y. 

Haukland  [häo'klann],  An- 
dreas, f.  1873,  norsk  författa- 
re, har  skrivit  en  rad  av  Hamsun 
påverkade  naturlyriska  romaner 
(bl.  a.  Ol-Jörgen,  1902— 05) . 


969 


Hauptmann — Heckel 


970 


*Hauptmann.  3.  Gerhardt 
H.  Av  II:s  i  huvaidarbetet  nämnda 
dramer  uppfördes  i  Sthlm  Die 
Wcber  (Vävarne)  1899  or-h  Han- 
neles  Himmelsfahrt  (Hannele) 
1S95.  Bland  hans  senaste  arbeten 
märkes  dramat  Dic  sdiivarze 
Maslce   (uppf.  1928). 

*Hauran  ingår  i  staten  Djabal 
Druz  (se  d.  o.  Suppl.). 

Hausmanni't,  se  Mangan- 
ni  a  1  m  e  r. 

*Haussa.  H:s  språk  hänföres 
av  flera  forskare  till  de  hami- 
tiska    språken. 

*Haussoullier,  B  e  r  n  a  r  d,  av- 
led 1926. 

Haute-Volta'  [åt],  se  övre 
V  o  1 1  a. 

Hautrelief  [åraljä'ff],  se  K  e - 
1  i  e  f . 

*Hav.  Genom  ekolodning  ha 
1927  mellan  126°  48'  och  126°  52' 
ö.  1.  samt  9°  40'  och  9°  43'  n.  br. 
uppmätts  flera  djup  på  över 
10,000  m.  (det  största  10,793  m.)  ; 
de  tillhöra  samma  länna  som  det 
stör.sta  förut  kända  djupet  (9,788 
m.). 

*Hawaiiöarna.  Järnvägarna  ha 
eu  liingd  av  1,670  km.,  diirav 
1,070  km.  jilantagebanor. 

HaVemannkvartetten,  en  av 
den  tyske  violinisten  Gustav  Ha- 
vemann  (f.  1882)  grundad  stråk- 
ensemble, vars  övriga  medlenunar 
äro  G.  Kniestädt,  H.  Mahlke  och 
A.  Steiner.  IL,  som  särskilt  vinn- 
lagt sig  om  att  framföra  samtida 
musik,  konserterade  i  Sthlm  1927. 

Havemeyer  [he'JA'8mi3],  H.  O., 
nordamerikansk  konstsamlerska, 
sammanbragte  en  ytterst  värde- 
full samling  av  franska  impres- 
sionister  (främst  Manet)  och 
äldre  spansk  konst  (el  Greco, 
Goya),  som  efter  hennes  död  1929 
till  större  delen  tillfallit  Metro- 
politan ^luseum  i  Xew  York. 

Haverhill   [h8e'vveril  1.  he'jv8- 


ril],  stad  i  Massachusetts,  n.ö. 
För.  Stat.,  n.  om  Boston.  Stor 
läder-  och  skoindustri.  49,000  inv. 
(1925). 

Havsbävning,  havsskalv, 
detsamma  som  vattenbävning. 

Havstenssund,  municipalsam- 
hälle  (sedan  1927)  i  Tanums  skn, 
Göteb.  1.,  n.v.  om  Grebbestad.  Fisk- 
läge. 185  inv.  (1928). 

*Havstång,  se  även  Tång. 

*Hay.  2.  Berndt  H.  är  vice 
ordf.  och  jourhavande  direktör  i 
Svenska  tändsticks  a.  b.  sedan 
d?ss  grundande  1917. 

*Healy,  Timothy,  avgick 
1927  som  generalguvernör. 

*Hea  viside,  Oliver,  avled 
1925.  Om  Heavisideskiktet  se  vid. 
Telegrafi  sp.  906  f . 

*Hebbe.  2.  Signe  H.  avled 
1925. 

*Hebbel,  Friedrich.  Maria 
Mugdalrne  utkom  1928  i  sv.  övers. 

Hebrae'us,  Leo  (L  e  o  n  e 
Ebreo),  f.  i  början  av  1460-t., 
d.  mellan  1520  och  1535,  italiensk- 
judisk  läkare  och  filosof,  vars 
Dialoghi  cVamore  (1535)  fick  stor 
betydelse  dels  för  den  platonise- 
rande  renässanslitteraturens  be- 
liandling  av  erotikens  problem, 
dels  för  detta  problems  beliandling 
i  Spinozas  spelvulation  (den  s.  k. 
intellektuella  kärleken  till  Gud). 

*  Hebreiska  språket.  H.  (ny- 
lielireiskan)  är  lunnera,  jämte 
engelska  och  arabiska,  oflficiellt 
språk  i   Palestina. 

He'ckel,  Eric  h,  f.  1883,  tysk 
målare  och  grafiker,  grvmdade 
tills,  med  K.  Schmidt-RottlufT  oeli 
E.  Kirchner  1906  i  Dresden  den 
till  1913  bestående  expressionis- 
tiska konstnärsgruppen  "Die 
Briicke"  och  deltog  flitigt  i  dess 
grafiska  iiublikationer.  Närmast 
under  intryck  av  INIunch  och  van 
Gogh  samt  av  världskrigets  upp- 
levelser har  han  i  hårt  stiliserade 


971 


Heckschcr — Hedén 


972 


Självporträtt.  Målning  av  Erich  Heckel, 

landskap  och  figurbilder  tolkat 
tungsinta,  ofta  makabra  stäm- 
ningar. 

*Heckscher.  2.  Eli  H.  erhöll 
1929  en  personlig  professur  i  eko- 
nomisk historia  vid  Handelshög- 
skolan i  Stockholm.  Han  var  led. 
av  arbetslöshetsutredningen  192G 
— 28  och  ordf.  i  N.  F:s  kommis- 
sion för  flodtrafiken  på  Rhen  och 
Donau  1926—29.  Bland  H:s  se- 
nare arbeten  märkas  Om  ekono- 
miska studier  (1926)  och  Natio- 
nalekonomien (1927).  H.  har  redi- 
gerat och  delvis  även  författat 
Bidrag  till  Sveriges  ekonomiska 
och  sociala  historia  under  och 
efter  världskriget  (1926). 

*Hedberg.  4.  Tor  H.  är  sedan 
1924  föreståndare  för  Thielska 
galleriet.  Bland  hans  senare  arbe- 
ten märkas  lustspelet  Yad  kvin- 
nan  vill  (1924,  uppf.  i  Sthlm 
s.  å.),  skådespelet  Remhrandts  son 
(1927,  uppf.  i  Sthlm  1928)  och  en 
monografi  över  Zorn  (2  bd,  192.3 — 
24).  Judas  uppfördes  i  Sthlm 
1927.  Ett  urval  av  H  :s  kritik  före- 
ligger i  Ett  decennium  (3  bd.  1912 
— 13).  —  Stina  H.  är  sedan 
1928  åter  engagerad  vid  Drama- 
tiska teatern. 


*Hede.  1-  II.  omfattar  numera 
socknarna  Vemdalen,  Ilede,  Stor- 
sjö och  Tännäs.  —  3.  H.  bildar 
sedan  192.5  jämte  Vemdalen  och 
Storsjö  ett  pastorat.  I  H.  ligger 
nära  Ljusnan  H.  järnvägsstation, 
slutpunkt  för  statsbanelinjen 
Sveg — H.  —  4.  H.  benämnes  nu- 
mcia  Tännäs  (se  d.  o.  2)  lappförs. 

Hedekalk,  en  efter  Hede  i 
Härjedalen  benämnd  kalkstensav- 
delning i  sparagmitformationen, 
II.   kallas   i   Norge   Birikalk. 

*Hedemora.  1.  II.  hade  1928 
3..540  inv.  Kommunala  mellan- 
skolan  skall  från  1  juli  1931  suc- 
cessivt omändras  till  statlig  4- 
årig  samrealskola.  Mek.  verksta- 
den äges  sedan  1924  av  a.  b.  Hede- 
mora verkstäder. 

*Hedén,  Erik,  avled  1925. 
Hans  Valda  skrifter  utgåvos  i  5 
bd  1926—27  av  J.  Landquist.  H., 
som  tillhörde  det  socialdemokra- 
tiska partiets  radikala  element, 
spelade  en  politisk  roll  spec.  under 
världskriget,  då  han  framträdde 
SS.  bestämd  motståndare  till  Sve- 
riges indragning  i  kriget.  För 
uppmaning  till   storstrejk  ss.  va- 


Eli  Heckscher. 


973 


Hedenbergit — Heiberg 


974 


pen  mot  eventuell  mobilisering 
anklagades  han  1916  för  förräde- 
]-i  men  frikändes  i  högsta  instans. 
Han  anslöt  sig  f.  å.  till  vänster- 
socialisterna (se  d.  o.)  men  åter- 
gick senaie  till  socialdemokratis- 
ka j^aitiet  och  ägnade  sig  alltmera 
helt  åt  arbetainas  bildningsrörel- 
se, inom  vilken  han  både  som  före- 
läsare och  auktoritativ  kritiker 
länge  intog  en  ledande  ställning. 

Hedenbergi't,    se    P  y  r  o  x  e  n. 

Hedenius,  Israel,  f.  186S, 
son  till  Per  H.,  läkare,  över- 
läkare vid  Sabbatsbergs  sjukhus 
sedan  1919.  H.  fick  prof:s  namn 
1923  och  är  sedan  1926  med  titeln 
förste  livmedikus  konung  Gustavs 
läkare. 

*Hederstierna.  2.  Carl  II. 
avled  192S. 

*Hedeskoga.  Sedan  1927  bilda 
Sövestad,  Bromma,  Bjäresjö  och 
II.   ett  pastorat. 

*  Hedesunda.  Av  socknen  (4,915 
inv.  1928)  ingår  en  mindre  del 
(250  personer)  i  Söderfors  förs. 

*Hedin.  5.  Sven  H.  startade 
maj  1927  från  Peking  en  stort  an- 
lagd, ännu  ej  avslutad  expedition 
(c: a  25  medlemmar)  för  geolo- 
giska, meteorologiska,  arkeologis- 
ka o.  a.  forskningar  i  öst-Turke- 
stan och  Mongoliet.  Färden  till 
Urumtji  (expeditionens  opera- 
tionsbas) och  vistelsen  där  till 
maj  192S  har  H.  skildrat  i  Äter 
till  Asie7i  (1928).  ■ —  Från  sin  resa 
runt  jorden  1923  har  H.  även  ut- 
givit Grand  Canyon  (1925).  Han 
fullbordade  1926  en  levnadsbe- 
skrivning över  A.  E.  Nordenskiöld. 

Hedin,  Alma.  f.  1876,  syster 
till  Sven  H.,  främst  känd  för 
sitt  initiativ  till  Blomsterfonden 
(se  d.  o.).  Hon  utgav  1925  en  lev- 
nadsteckning över  Inodern,  Mein 
Bruder  ^ven  {sv.  uppl.  Min  bror 
Uven.  1926). 

*Hedlund.  3.  F  r  e  d  r  i  k  H.  av- 


led 1927.  Han  lämnade  1926  led- 
ningen av  Folkteatern. 

Hedlund,  Teodor,  f.  1861, 
botanist,  1904  lektor,  1917—27 
prof.  vid  Alnarps  lantbruks-  och 
mejeriinstitut,  har  bl.  a.  utgivit 
växtfysiologiska  arbeten. 

*Hedqvi.st,  Ivan,  är  sedan 
1927  åter  anställd  vid  Drama- 
tiska teatern. 

*Hedrén,  Gunnar,  blev  1927 
Karol.    inst:s  rektor. 

Hedrén,  Johan  Jakob,  f . 
1775,  d.  1861,  biskop  i  Karl- 
stad 1829,  i  Linköping  1833.  H., 
som  besatt  stor  administrativ 
förmåga  och  grundliga  insikter  i 
ekonomiska  frågor,  var  en  av 
prästeståndets  ledande  konserva- 
tiva politiker  och  gjorde  en  stor 
insats  i  de  enskilda  bankernas  ut- 
veckling i  Sverige. 

Hedström,  Herman,  f. 
1867,  geolog,  statsgeolog  1901.  H. 
har  i  talrika  skrifter  behandlat 
s.  Sveriges  urberg,  Gotlands  pa- 
leontologi  och  stratigrafi,  den 
svenska  stenindustrin  o.  a.  delar 
av  den  praktiska  geologin  samt 
utgivit  geologiska  kartblad. 

*v.  Heeringen,  J  o  s  i  a  s,  av- 
led 1926. 

Heerlen  [he'r-],  stad  i  prov. 
Limbuig,  Xedeiländerna.  Viktig 
gruvort  i  holländska  stenkolsom- 
rådet. 42,000  inv.   (1927). 

Heffners,  sågverk,  träsliperi 
och  hamn  i  Sköns  skn,  Väster- 
norrl.  1.,  strax  n.  om  Sundsvall. 
Äg.  .J.  A.  Enhörnings  trävaru  a.  b. 

*Hegar,  Friedrich,  avled 
1927. 

Hegardt,  Peter,  f.  1868,  mi- 
litär, överste  1916,  chef  för  Hal- 
lands regemente  1917,  generalma- 
jor och  chef  för  sjätte  arméfördel- 
ningen 1926,  för  norra  arméför- 
delningen sedan  1928. 

*Heiberg.  1.  P.  A.  H.  var  gift 
med  Thomasine  Gyllembourg   (se 


Ö75 


Heiberff  Land — Hejderidare 


976 


Gunnar   Heiberg.    Byst   av   Gustav   Vige- 
land.     (Thielska    galleriet.) 

d.  O.)  i  hennes  första  gifte.  —  4. 
J.  L.  H.  avled  1928.  —  5.  G  u  n  - 
n  a  r  H.  avled  1929.  Av  hans  dra- 
mer ha  i  Sthlni  uppförts  Balko- 
nen  (Balkongen)  1919,  Parade- 
sengen  (Paradsängen)  1920  och 
Kjcerllghcdens  tragedle  (Kärle- 
kens tragedi)  1921.  Ett  betydan- 
de inflytande  utövade  H.  även 
genom  sina  kritiska  och  pole- 
miska tidningsartiklar,  av  vilka 
flera  samlingar  utgivits  (bl.  a. 
Pariserhreve,  1900;  Set  og  hört, 
1917;  Norsk  teater,  1920;  Salt  og 
sulcker,  1924).  Han  var  icke  blott 
en  framstående  teaterkritiker 
utan  även  en  ypperlig  regissör. 

Heiberg  Land,  se  A  x  e  1  H  e  i  - 
b  e  r  g  L  a  n  d.  Suppl. 

^Heidelberg  hade  1925  73,000 
inv.  Universitetsbiblioteket  omfat- 
tar 540,000  bd  och  1,550  inkunab- 
ler (1926). 

v.  Heidenstam,  C  a  r  1,  f .  1876, 
diplomat.  Legationsråd  i  Peters- 
burg 1910,  var  H.  minister  Bränd- 
ströms (se  d.  o.  1)  främste  med- 
hjälpare   till    1917,  då  han  åter- 


viinde  hem  och  bl.  a.  blev  medlem 
av  Statens  handelskommission. 
Efter  enskild  affärsverksamhet 
från  1918  återinträdde  han  i  dip- 
lomatisk tjänst  1924,  då  han  över- 
tog ledningen  av  svenska  beskick- 
ningen i  Moskva. 

Heifetz  [ha'j-],  J  a  s  c  h  a,  f. 
1!»U1,  rysk  violinist,  fick  stort 
rykte  som  "underbarn"  och  har 
även  senare  vunnit  stora  fram- 
gångar vid  konsertresor  i  Europa 
och  Amerika. 

*Heijermans,  H  e  r  m  a  n  n, 
avled   1924. 

*HeikeL  2.  Ivar  H.  avgick 
från  sin  professur  1926.  Bland 
lians  senare  arbeten  märkes  Re- 
iorik  (1923)  samt  populära  bio- 
grafier över  Platon  (1919)  och 
J.  L.  Runeberg  (2  bd,  1926). 

Heims  [hajms],  E  1  s  e,  tysk 
skådespelerska,  gift  med  ]\Iax 
Reinhardt,  har  uppburit  hu\'ud- 
rollerna  i  åtskilliga  av  maken 
iscensatta  skådespel  och  visat  sig 
ypperligt  behärska  både  ingenue- 
och  karaktärsfacken. 

*Heine.  1.  Heinrich  H.  Av 
nya  Heineöversättningar  må  näm- 
nas M.  Biarners  av  Åtta  Troll 
(1926)  samt  T.  Nermans  urval 
Ungdomsdiktning  (1926)  och 
Paristidens  diktning   (I,  1927). 

*Heinrich.  2.  A.  W.  H.  avled 

1929. 

Heinrich       v.       Ofterdingen 

[ha'jnri§],  se  v.  O  f  t  e  r  d  i  n  g  e  n. 

Heinrich  v.  Veldeke  [ha'jn- 
rig],  se  v.  Veldeke. 

Heiti    [hä'j-],    se    Metafor. 

*Hejdeby.  Sedan  1928  bilda 
Barlingbo,  Ekeby,  Endre  och  H. 
ett  j^astorat. 

Hejderidare  (av  ty.  Heide, 
skog),  underordnad  tjänsteman  i 
den  forna  jägeristaten;  numera 
skogvaktare  på  en  del  gods  i 
Skåne. 


91 


Heklahook-formationen — Hellquist 


978 


Heklahook-formationen 

[he'kklahok-],  se  Spetsber- 
gen sp  1301. 

Hekto-  (av  grek.  hekato'n, 
hundra ) ,  se  RI  e  t  e  r  s  y  s  t  e  m  e  t. 

*HelagsfjäIlet.  Vid  H:s  n.ö. 
fot  ocli  vid  Handölsån  ligger 
1,033  m.  ö.  h.  en  Svenska  turist- 
föreningen tillhörig  turiststation. 

Held  [hällt],  Heinrich,  f. 
1868,  bayersk  journalist  och  poli- 
tiker, medlem  av  lantdagen  sedan 
1907.  H.,  som  först  anslöt  sig  till 
centern,  är  en  av  bayerska  folk- 
partiets grundare.  Ss.  minister- 
president sedan  1924  har  han  in- 
tagit en  mot  Preussens  inflytande 
på  rikspolitiken  tidvis  mycket  ut- 
manande hållning. 

Hel  funktion  är  en  analytisk 
funktion  (se  Funktion),  som 
kan  framställas  genom  en  potens- 
serie,  som  är  konvergent  för  varje 
ändligt  värde  1.  värdesystem  av 
den   1.   de   oberoende   variablerna. 

*  Helgeandsholmen.  För  ord- 
nandet av  riksdagshusets  omgiv- 
ningar anordnades  1920 — 21  en 
allmän  arkitektpristävlan.  De 
däri  prisbelönade  deltagarna 
jämte  riksdagshusets  arkitekt 
inbjödos  1928  till  en  omtävlan, 
vari  prof.  Ragnar  Östberg  segrade 
med  ett  projekt,  enl.  vilket  Norr- 
bro skulle  friläggas  genom  att 
planen  framför  riksdagshuset 
sänktes  ungefär  till  Strömparter- 
rens nivå.  Sthlms  stadsfullmäk- 
tige beslöto  1929  anslå  bidrag  till 
detta  förslags  förverkligande, 
men  frågan  vilar  i  avvaktan  på 
riksdagens  beslut.  Östberg  har 
även  framlagt  förslag  till  den  pro- 
visoriska Riksbrons  ersättande 
med   en   definitivt   utformad   bro. 

*Helgoland.  På  H.  finnas  flera 
viktiga  naturvetenskapliga  insti- 
tutioner: Vogelwarte  (för  studi- 
um av  flyttfåglarna),  biologisk 
anstalt.  Nords jömuseum,   akvari- 


um, seismologisk  station  och  oce- 
anografiskt  laboratorium. 

*Helianthus,  jfr  även  Jord- 
ä  r  t  s  k  o  c  k  a  och  Solros. 

Heliga  Trefaldighets  försam- 
ling, annan  form  för  Helga  Tre- 
faldighets församling  (se  B  o  n  d  - 
k  y  r  k  a,   även  Suppl. ) . 

Helindo'nfärgämnen,  kypfärg- 
ämnen,  antingen  av  indigoid  na- 
tur 1.  ock  hörande  till  antrakinon- 
gruppen. 

Heliogravy'r  (av  grek.  he'lios, 
sol ) ,  se  P  i  g  m  e  n  1 1  r  y  c  k  sp. 
244. 

Helio'polis,  se  B  a  a  1  b  e  k. 
Suppl. 

Heliosko'p  (av  grek.  he'lios, 
sol,  och  skopei'n,  se),  se  Sol- 
glas. 

Heliotro'p,   se  K  a  1  c  e  d  o  n. 

*Helium  har  fått  användning 
som  fyllning  i  liallonger.  Se  även 
Ä  d  e  1  g  a  s  e  r.  Suppl. 

*Hellberg.  2.  Mauritz  H. 
tillhörde  F.  K.  1911—25  och  är 
sedan  1928  ånyo  dess  ledamot. 
Han  är  ledare  för  liberala  par- 
tiets riksdagsgrupp.  Sedan  1919 
är  han  ordf.  i  Värmlands  l:s 
landsting.  I  Frödin  g  sminncn 
(1925)  gav  han  en  på  mångårig 
vänskap  med  .skalden  grundad 
skildring   av  denne. 

He'llerau  [-ao],  trädgårdsstad 
i  fristaten  Sachsen,  n.  om  Dres- 
den, en  av  de  förnämligaste  an- 
läggningarna i  sitt  slag  (grundad 
1909).  Konstindustriella  verkstä- 
der. —  Heller  au  skolan, 
institut  för  rytmik,  musik  och 
kroppskultur,  grundat  i  Hellerau 
av  Jaques-Dalcroze  (se  d.  o.)  och 
sedan  1925  förlagt  till  slottet 
Laxenburg  s.  om  Wien. 

*  Hellquist,  Elof,  avgick  från 
professuren  1929.  Bland  hans  äld- 
re arbeten  må  ytterligare  näm- 
nas Studier  över  de  svenska  sjö- 
namnen   (1903 — 06).     Senast  har 


979 


Hellström — Hemberg 


980 


Gustaf  Hellström. 

lian  påbörjat  en  historisk  över- 
sikt av  det  svenska  ordförrådet, 
Det  svenska  ordförrådets  åldtr 
och  ursprung,  varav  1929  en  l:a 
del,  behandlande  de  svenska  "arv- 
orden"', utkommit.  H.  har  även 
gjort  sig  känd  som  framstående 
översättare  av  fornisländska  och 
forngrekiska  diktverk,  bl.  a. 
Hesiodos'  Verk  och  dagar  (1923) 
och  Teogoni  (1924)  samt  Kalli- 
makos'  hymner   (1925). 

*Hellström.  1.  Paul  H.  avled 
1927.  Han  var  från  1926  till  sin 
död  jordbruksminister  i  C.  G.  Ek- 
mans ministär.  —  3.  Gustaf  H. 
har  med  Sex  veckor  i  Arkadien 
(1925)  fortsatt  sin  romanserie  En 
man  utan  humor,  vars  bägge  se- 
nare delar  teckna  lundensisk  stu- 
dentmiljö  från  1900-t:s  början. 
I  romanen  Snörmakar  Lekholm 
får  en  idé  (1927)  ger  han  i  form 
av  en  familjs  historia,  tecknad 
mot  bakgrunden  av  en  sydsvensk 
småstadsmiljö,  en  skildring  av 
den  svenska  ståndscirkulationen 
under  det  senaste  halvseklet.  H.  är 
sedan  1927  Dagens  Nyheters  Lon- 
donkorrespondent. 


Hellström,  Nils,  f.  1877,  bro- 
der till  (iustaf  II.,  läkare,  ämbets- 
man. II.  blev  lasarettsläkare  i 
Norrköping  1919  och  är  sedan 
1928  generaldirektör  och  chef  för 
^Medicinalstyrelsen. 

*Helmolt,  Hans  F.,  avled 
1929.  Han  var  från  1923  politisk 
medarbetare  i  tidningen  Berliner 
Westen. 

♦Helsingfors  hade  1927 
221,000  inv.  Stadens  areal  är  124 
kvkm.  —  Nära  Nationalmuseum 
uppfördes  1927—28  H:s  konst- 
hall. Det  under  byggnad  varande 
riksdagshuset,  uppfört  efter  rit- 
ningar av  J.  S.  Siren,  beräknas 
vara  färdigt  1930.  • — •  Industrin 
svsselsatte  1926  18,000  arbetare 
vid  429  arbetsställen.  1927  an- 
konuno  och  avgingo  i  utrikesfart 
4,400  fartyg  om  tills.  2,.'5  mill.  ton. 
H:s  handclsf lotta  omfattade  s.  å. 
150  fartyg  om  77.000  nettoton.  Re- 
guljär flvgförbindclse  med  Sthlm 
och"  Reval.  Radiostation  (3,200 
meterampcre) . 

*HeIsingin  Sanomat.  Chefre- 
daktör är  efter  Eero  Erkkos  död 
1927  dennes  son  Eljas  Erkko. 

Helwa'n,  ort  i  Eg>-pten,  s.  om 
Kairo  (se  karta  till  d.  o.).  Av 
européerna  livligt  besökt  som  bad- 
ort (varma  svavelkälloi")  och  kli- 
matisk kurort.  C:a  8,000  inv. 

Helxine,  växtsläkte  (fam.  Vr- 
tica.'ceae).  H.  Solicrolii  från  Me- 
delhavsländerna odlas  ofta  som 
krukväxt.  Den  har  små,  ovala 
blad  och  bildar  täta,  grönskande 
mattor,  som  lätt  täcka  hela  kru- 
kan. Blommorna  äro  obetydliga. 

a.  b.  Hematrt,  Stockholm, 
grundat  1927,  äger  andelar  i 
järngruvor  i  Algeriet  och  j\Ia- 
rocko.  Aktiekapital  26,625,000 
kr.  Dotterbolag  till  Trafik  a.  b. 
Grängesberg — Oxelösund. 

Hemberg,  Oscar,  f.  1881, 
journalist,  filmman.    H.  var  1905 


I 


981 


Hemmansklyvning— Henley-on-Thames 


982 


— 16  redaktionssekreterare  i  Da- 
gens Nyheter,  där  han  gjorde  en 
betydande  insats  vid  tidningens 
modernisering.  Han  ägnade  sig 
därefter  åt  filmen,  var  1920—27 
anställd  hos  a.  b.  Svensk  film- 
industri och  ledde  bl.  a.  dess 
svensk-tyska  filminspelningar. 
1928  blev  han  andre  redaktör  i 
Stockholms-Tidningen. 

*  Hemmansklyvning.  Genom 
lag  om  delning  av  jord  å  landet 
18  juni  1926,  som  trädde  i  kraft 
1  jan.  1928,  har  H.  ss.  särskild 
jorddelningsform  försvunnit.  Se 
vid.  Skifte  av  jord  sp.  782. 

*Hemmer,  Jarl.  Bland  H:s 
senaste  arbeten  märkas  berättel- 
sen Fattigguhbens  brud  (1926), 
en  starkt  personligt  färgad  skild- 
ring av  en  folklig  religiös  rörelse, 
och  novellsamlingen  Budskap 
(I92S).  H.  har  även  framträtt  ss. 
dramatiker  med  skådespelet  Med 
ödet  ombord   (1924). 

*Hemmingsdynge  (sedan  1927 
skrives  H.  officiellt  Hemmes- 
dynge).  Framdeles  skola  ö. 
Torp  och  Lilla  Isie  förenas  med 
pastoratet. 

Hemote'st  (av  grek.  liaVma, 
blod,  och  lat.  te'stis,  vittne),  i 
handeln  förekommande  blodsera, 
tillhörande  blodgrupp  A  och  B  (se 
S  e  r  u  m  d  i  a  g  n  o  s  t  i  k  sp.  438) , 
vilka  på  senaste  tid  kommit  till 
användning  för  blodgruppsbestäm- 
ning före  blodöverföring. 

*Hemse.  2.  H.  har  station  vid 
Gotlands  järnväg. 

♦Hemslöjd.  Av  hemslöjdsför- 
eningarna ha  ett  flertal  (1928  29 
st.)  sammanslutit  sig  till  Svenska 
hemslöjdsföreningarnas  riksför- 
bund för  ideell  samverkan. 

*Hemsö.  H  e  m  s  ö  fästning 
är  enl.  1925  års  försvarsordning 
lagd  i  materialreserv  och  har 
ingen    bemanning.    —    H  e  m  s  ö 


k  u  s  t  a  r  t  i  1  1  e  r  i  k  å  r,     se 
Kustartilleri. 

*Henderson.  1-  Arthur  H. 
avgick  i  nov.  1924  som  inrikes- 
minister. Han  var  1921—24  och 
1925 — 27  arbetarpartiets  inpis- 
kare.  H.  inträdde  juni  1929  ss. 
utrikesminister  i  Macdonalds 
andra  ministär. 

Henderson  [he'nndason], 

L  a  w  r  e  n  c  e,  f.  1878,  biokemist, 
prof.  vid  Harvard  University 
1919,  har  utfört  mycket  betydelse- 
fulla undersökningar  över  blodets 
väteionkoncentration  och  utrett 
betydelsen  av  blodets  alkalireserv 
(jfr  d.   o.   Suppl.). 

Henequén  [eneke'n],  se  Aga- 
v  e.  Suppl. 

Henley-on-Thames  [he'nnli 
ånn  temms],  stad  i  Oxfordshire, 
s.  England,  vid  Thames,  nedanför 
Reading.  H.  är  säte  för  Englands 
förnämsta  roddklubb,  Leander 
Club,  och  är  berömt  för  sin  år- 
ligen sedan  1839  (med  avbrott 
för  världskrigsåren)  i  juli  hållna 
roddregatta,  som  försiggår  på  en 
2  km.  lång  bana.  7,000  inv.  (1921). 


983 


Henneberg — Hergesheimer 


984 


*  Henneberg,  Rikard,  avled 
1925. 

*Hennequin.  2.  M  a  u  r  i  c  e  II. 
avled  192  G. 

Hennerberg,  Carl  Fred- 
rik, f.  1S71,  musiker,  från  190S 
bibliotekarie  vid  Mus.  akad.  och 
1909  hovorganist,  liar  bl.  a.  ut- 
givit handboken  Orgelns  byggnad 
och  vård  (192S;  l:a  uppl.  1912 
i  2  dir  under  titeln  Handbok 
om,  orgeln)  samt  skrivit  ett  fler- 
tal ujjpsatser  i  musikliistoria. 

*v.  Hennigs,  Gösta,  blev 
1928  t.  f.  prof.  vid  Konsthög- 
skolan. 

Hennings,  Eina  r,  f.  1884, 
ämbetsman,  statssekreterare  i 
finansdepartementet  1920,  i  han- 
delsdepartementet 1920—25,  Sve- 
riges minister  i  Bern,  Wien  och 
Biidapest  1925—28,  kabinettssek- 
reterare i  utrikesdepartementet 
sedan  1928.  H.  har  bl.  a.  deltagit  i 
undeihandlingarna  om  flera  av  de 
handelstraktater  med  fränunande 
makter,  som  under  senare  år  av- 
slutats. 

Henry  fhCnnri],  O.,  se  Por- 
t  e  r.  Suppl. 

Henschen,  F  o  1  k  e,  f.  1881,  son 
till  Salomon  H.,  läkare,  prof.  i 
patologisk  anatomi  vid  Karol. 
inst.  1920,  förf.  till  ett  flertal 
arbeten,  bl.  a.  om  tumörer  i  lilla 
hjärnan. 

He'nschke,  Alfred,  f.  1891, 
d.  1928,  tysk  författare,  skrev 
under  pseud.  K  1  a  b  u  n  d  utom 
en  del  lyriska  dikter  i  expressio- 
nistisk stil  även  några  dramer, 
bl.  a.  en  efterbildning  från  kine- 
siskan. Der  Kreidckreis  (192ö: 
Kritcirkeln,  uppf.  i  Sthlm  1927). 

Hepto's,  se  Socker  sp.  1127. 

He'rba,  lat.,  ört. 

*Herculaneum.  Utgrävningar- 
na ha  luider  de  senaste  åren  åter- 
upptagits och  lova  att  bliva  syn- 
nerligen givande. 


Hercy'niska  veckningar,  all- 
män beniimning  pä  ungpalecjzoiska 
Ijergveckningar,  ss.  Armorikansk- 
variskiska  In-rgen  (se  även  II  er- 
c  y  n  i  s  k  a  b  e  r  g  e  n ) ,  Uialbergen 
m".  n. 

d'Hérelle  [dere'll],  Felix,  f. 
1873,  nordamerikansk  läkare  av 
kanadensisk  börd,  prof.  i  bakte- 
riologi vid  Yale  University  1928, 
en  av  upptäckarna  av  b  a  k  t  e  - 
r  i  o  f  a  g  i'  n,  d.  v.  s.  egenskapen 
lios  en  del  vävnadsextrakt  o.li 
filtrat  från  bakteriekulturer  att 
upplösa  bakterier.  Denna  upplö- 
sande (lytiska)  förmåga  förökar 
sig,  när  sådana  bakterier  tillsät- 
tas, vilka  upplösas  av  vätskan  i 
fråga.  Av  flera  skäl  antar  man, 
att  den  lytiska  förmågan  är  att 
hänföra  till  något  slags  organis- 
mer (bakteriofa'ger)  och 
ej  till  lösta  molekyler.  Bakterio- 
fagerna  är  o  ytterst  små  (c:  a  20 
/,/t? ;  jfr  ii  i  k  r  o  n ) ,  äro  till 
viss  grad  specifika  (d.  v.  s.  lösa 
företrädesvis  var  sin  bestämda 
bakteriart),  äro  antigener  och  fin- 
nas snart  sagt  överallt.  Spec.  rik- 
ligt förekonuna  de  i  tarmkanalen 
och  spela  sannolikt  en  viktig  roll 
vid  sjukdorasalstrande  infektio- 
ner, i  det  de  föröka  sig  samtidigt 
med  bakterierna  och  förstöra 
dessa.  Ha  bakterierna  tillräcklig 
vimlens  och  antal,  kan  dock  en 
imnmnitet  utbilda  sig  hos  dem 
mot  bakteriofagerna. 

He'rgesell,  Hugo,  f.  1859, 
tysk  meteorolog,  prof.  i  Strass- 
burg  1900,  chef  för  aéronautiska 
observatoriet  i  Lindenberg  (jfr  d. 
o.  Suppl.)  och  prof.  i  Berlin  1914. 
H.  har  främst  inom  aerologin  in- 
lagt stora  förtjänster  som  oiga- 
nisatör  och  forskare. 

Hergesheimer  [ho'gishejm8], 
J  o  s  e  p  h,  f.  1880,  nordameri- 
kansk författare,  har  främst  skri- 
vit romaner  {The  three  black  Pen- 


985 


Hergt — Heroii 


986 


nys,  1917:  Släkten  Penny.  1921: 
The  hright  shaicL  1922;  Den 
brokiga  schalen,  1926),  flera  med 
motiv  från  äldre  tiders  Amerika 
(1700-t.  och  förra  hälften  a^ 
ISOO-t.),  vars  kultur  han  med 
fin  stilkänsla  förstått  skildra. 

*Hergt,  Oskar,  var  jan.  1927 
— juni  1928  riksjustitieminister 
och  vicekansler  i  kabinettet  Marx. 

Heribert-Nilsson,  X  i  1  s.  f . 
1SS.3,  botanist  och  ärftlighc^ts- 
forskare.  docent  i  ärftlighetslära 
och  artbildningsteori  i  Lund  1915. 
fick  1926  prof:s  namn.  H.  har 
gjort  betydelsefulla  korsningsför- 
sök med  8a'lix-nrter  samt  utfört 
epokgörande  undersökningar  över 
ärftlighetsförhållandena  hos 

0€nothe'ra  Lamarckia'na.  Därvid 
har  H.  bl.  a.  visat,  att  de  inveck- 
lade ärftlighetsförhållandena  hos 
denna  art  delvis  kunna  återföras 
till  mendelistiska  kly\'ningar  (jfr 
O  e  n  o  t  h  e  r  a.    Suppl. ) . 

*Herlenius,  August,  avgick 
192S  från  sina  befattningar  vid 
Uddeholms  a.  b.  Han  förordnades 
i  aug.  s.  å.  till  ordf.  i  rikskommis- 
sionen för  ekonomisk  försvarsbe- 
redskap men  avgick  i  sept.  från 
denna  post  efter  en  schism  med 
ministären  Ekman.  H.  är  sedan 
192S  led.  av  järnvägsrådet  samt 
ordf.  bland  Jernkontorets  full- 
mäktige, från  1929  därjämte 
verkst.  direktör  i  Jernkontoret. 

Herlitz,  Nils,  f.  18SS,  son  till 
Karl  H.,  historiker,  statsrättslä- 
rare, prof.  i  statsrätt  vid  Stock- 
holms högskola  1927.  H.  var  1919 
— 27  föreståndare  för  Stadshisto- 
riska institutet  och  har  bl.  a.  ut- 
givit Svensk  stadsförvaltning  på 
18S0-t.  (1924)  och  Grunddragen 
av.  det  svenska  statsskickets  histo- 
ria (1928).  H.  är  sedan  1922  re- 
daktör för  Xordisk  tidskrift. 

*Hermannstadt  hade  1925  c:a 
45,000     inv.     Det     är     säte     för 


August  Herlenius. 
ortodos  metropolit  och  luthersk 
biskoj)  samt  har  mångsidig  in- 
dustri och  betydande  handel  med 
lantbruksprodukter.  Palais  Bru- 
kenthal  inrymmer  stort  bililiotek 
ocli  konstmuseum  m.  m. 

Hermi'nium,  se  Honungs- 
I)  1  o  m  s  t  e  r.  Suppl. 

*Herne,  som  1925  hade  68,000 
inv.,  är  beläget  vid  Dortmund — 
Emskanalen  och  Rhen — Herne- 
kanalen    (se  d.  o.  Suppl.). 

Hernqvist,  Peter,  f.  1726,  d. 
ISOS,  veterinär,  veterinärväsen- 
dets grundare  i  Sverige,  1778 
prof.  H.  studerade  veterinärveten- 
skapen i  Frankrike,  tidvis  på  sta- 
tens bekostnad,  samt  grundade 
efter  hemkomsten  Veterinärin- 
rättningen (se  d.  o.)  i  Skara, 
där  han  uppehöll  undervisning- 
en till  sin  död.  H.  testamenterade 
hela  sin  egendom  till  Veterinär- 
inrättningen. 

*  Heroin,  jfr  även  O  p  i  u  m. 

*Heron.  H.  angav  en  efter  ho- 
nom uppkallad  formel  för  ytan 
av  en  triangel  med  sidorna  a.  h 
och  c;  betecknas  halva  summan 
av  sidorna  med  p,  så  är  ytan  = 
\'p{p  —  a)  (p  —  b)  (p  —  c). 


987 


Herondas — Hertervig 


988 


Bordsuppsats 


från     Herreböe 
fabrik. 


fajans- 


Hero'ndas,  grekisk  skald  från 
mitten  av  200-t.  f.  Kr.,  bekant  för 
sina  ])k  jonisk  dialekt  skrivna 
"mimjamber"  (se  Grekisk 
litteratur  sp.   1502). 

He'ros,  grek.,  hjälte,  hero  (se 
Grekisk  mytologi  sp.  1508  f.). 

Herrborum,  gods  i  S:t  Anna 
skn,  östergötl.  1.,  med  huvudbygg- 
nad från  1700-t.,  vackert  belägen 
vid  en  vik  av  Östersjön.  Det  in- 
nehas sedan  1800-t:s  början  av 
grevliga  ätten  INIörner. 

He'rreböe  [-bö],  gård  i  närhe- 
ten av  Fredrikshald.  1758  anlade 
P.  Hof nagel  här  en  fajansfabrik, 
som,  ehuru  endast  i  verksamhet 
till  1772,  förmådde  frambringa 
produkter  av  en  i  Norge  oöver- 
träffad konstnärlig  kvalitet.  Mo- 
dellerade i  en  utomordentligt 
schvungfull  rokokostil  och  för- 
sedda med  en  sprittande  livfull 
dekor  (huvudsakl.  i  blått),  ha  fa- 
janserna från  PI.  trots  inflytande 
från  många  håll  —  bl.  a.  från 
Rörstrand  —  en  utpräglad  origi- 
nell karaktär.  Bland  de  praktpjä- 


ser, som  utgått  från  II.,  märkes 
en  i  flera  exemplar  känd  bords- 
upp.sats,  krönt  av  en  putto,  bäran- 
de en  fruktkorg. 

*  Herrgårdsras.  Av  de  nötkrea- 
tursstammar, vilka  betecknades 
som  II.,  voro  åt.skilliga,  vilka  för- 
ädlats med  korthorns-  och  ayr- 
shireblod,  berömda  ss.  förenande 
dessa  båda  rasers  anlag  för  kött- 
ansättning  och  mjölkning.  En  av 
dessa  stammar,  å  Stjärnsund  i 
Närke,  blev  utgångsmaterial  för 
förädling  genom  renavel  under  be- 
nämning Rödbrokig  svensk  bo- 
skap   (se  Rödbrokig  boskap). 

Herrhult,  station  i  Kroppa 
skn,  Värml.  1.,  knutpunkt  mellan 
Inlandsbanan  (linjen  Mora — 
Kristinehamn)  och  Bergslagernas 
järnvägar. 

*Herriot,  É  d  o  u  a  r  d,  medver- 
kade ss.  konseljpresident  vid  till- 
komsten av  Genéveprotokollet  (se 
Nationernas  Förbund  sp. 
643)  och  erkände  28  okt.  1924  de 
jure  sovjetregeringen  i  Ryssland. 
På  grund  av  oförmåga  att  lösa 
finanskrisen  avgick  H.  april  1925, 
varefter  han  blev  kammarpresi- 
dent.  H.  var  juli  1926  chef  för  en 
radikal  tredagarsministär  och  in- 
gick vid  dess  fall  ss.  undervis- 
ningsminister i  Poincarés  sani- 
lingsministär,  vilken  han  lämnade 
nov.  1928,  då  radikalerna  bröto 
sig  ut  ur  det  nationella  blocket. 

*Herrljunga.  2.  I  H.  finnes  ett 
flertal  smärre  industrianlägg- 
ningar, bl.  a.  tre  orgelfabriker. 

*Herrnhutare.  De  nutida  H. 
torde  uppgå  till  omkring  52,000. 

Herrvik,  äldre  form  för  Härvik 
(se  d.  o.  Suppl.). 

*Herslow.  2.  Ernst  H.  avled 
1926. 

*Herson  är  nu  huvudstad  i  en 
krets  med  samma  namn,  Ukraina, 
och  har  58,000  inv.   (1926). 

He'rtervig,  Lars,  f.   1830,  d. 


I 


989 


Hertz — Herzen 


990 


1902,  norsk  målare.  H.  studerade 
i  Diisseldorf  men  bröts  tidigt  av 
sjukdom  och  återvände  till  sin 
födelsestad  Stavanger.  Levande  i 
djupt  armod,  utvecklade  sig  H. 
här  till  en  egenartad  romantisk 
konstnär.  Hans  produktion  omfat- 
tar dels  melankoliska  skogsstäm- 
ningar, fyllda  av  en  egendomlig 
naturmystik,  och  dels  ljusa  som- 
marbilder, utförda  i  en  akvafell- 
artad  kolorit  och  med  impressio- 
nistisk touche. 

*Hertz.  2.  Heinrich  H. 
Efter  H.  har  en  enhet  för  period- 
tal ^=  1  period  per  sek.  uppkallats. 

Hertz,  Gustav,  f.  1887,  tysk 
fysiker,  prof.  i  Halle  1925,  vid 
tekniska  högskolan  i  Berlin  1928, 
liar,  till  stor  del  tillsammans  med 
J.  Franck,  utfört  undersökning- 
ar om  ionisation  och  utsändande 
av  strålning  från  atomer,  som 
träffas  av  långsamma  elektroner. 
På  grund  av  dessa  för  kvantteo- 
rin betydelsefulla  arbeten  erhöllo 
II.  och  Franck  tillsammans  192.5 
års  Nobelpris.  H.  har  även  under- 
sökt elektroners  difTusion  i  gaser. 

Hertzberg.  1.  John  H.,  f. 
1871,  fotograf.  H.  blev  1909  hov- 
fotograf och  1921  docent  vid  Tek- 
niska högskolan.  II.  har  vid  sidan 
av  sin  verksamhet  som  praktisk 
fotograf  författat  ett  stort  antal 
ii\'li;ui(llingai"  och  uppsatser   inmn 


Gammal     furuskog.     Målning     av     Lars 
Hertervig, 


Gustav  Hertz. 

fotografins  olika  områden.  —  2. 
Brita  H.,  f.  1901,  operasångers- 
ka (sopran),  gift  1927  med  kantor 
II.  Hellerstedt.  Utrustad  med  en 
mjuk  och  välklingande,  omsorgs- 
fullt kultiverad  stämma,  har  H., 
som  sedan  1924  är  anställd  vid 
Kungl.  teatern,  med  framgång  ut- 
fört ett  stort  antal  roller. 

*Hertzog,  J.  B.  M.,  har  under 
senare  år  modifierat  sin  gamla 
oförsonliga  politik  mot  England, 
vilket  bl.  a.  visade  sig  vid  imperie- 
konferensen i  London  1926,  där 
han  avstod  från  radikala  yrkan- 
den på  separering  (se  S  y  d  -  A  f  - 
rika  sp.  579) .  II  :s  närmande  till 
arbetarpartiet  har  försvårats  bl. 
a.  genom  skiljaktig  uppfattning 
i  rasfrågan,  vilket  föranledde  en 
partiell  regeringskris  1928,  efter 
vilken  H.  rekonstruerade  ministä- 
ren med  nationalistisk  förstärk- 
ning. En  ytterligare  ombildning 
av  denna  ägde  rum  efter  valen 
juni  1929,  som  voro  en  seger  för 
H:s  politik. 

*Hertzsprung,  Einar,  se 
även  Stjärnor  sp.  1603. 

*Herzen,      Aleksandr 


991 


Hesiodos — Hettiter 


992 


J.   B.   M.   Hertzog. 

Ivaiiovitj.  I  urval  och  sv. 
övers,  av  A.  Jenseu  föreligger  en 
samling  av  H:s  politiska  skrifter, 
Europa  och  Ryssland  (1916). 

*Hesiodos.  Även  H:s  Teogoni 
föreligger  nu  i  sv.  övers,  av  E. 
Hellquist  (1924). 

Hess,  A  1  f  r  e  d,  f.  1875,  nord- 
amerikansk läkare,  prof.  i  i^edia- 
trik  i  Xew  York  1915,  har  verk- 
samt bidragit  till  upptäckten  av 
det  vitamin,  som  motverkar  raclii- 
tis    (jfr  E  r  g  o  s  t  e  r  i  n.  Suppl.). 

He'sselagergaard  [går],  gods 
på  ö.  Fyn,  Danmark.  Huvudbygg- 
naden, upjjförd  under  1500-t:s 
förra  hälft,  är  en  av  Danmarks 
märkligaste  renässansborgar  (se 
ill.  till  Fyn  sp.  SOI). 

*Hesselman.  2.  Bengt  H. 
är  sedan  1926  ordförande  i  Ort- 
namnskommittén. 1901 — 20  en  av 
utgivarna  av  Språk  och  stil,  ut- 
ger H.  sedan  1921  tills,  med  O. 
östergren  Xysvenska  studier. 

Hesselman,  Jonas,  f.  1S77, 
civilingenjör,  bror  till  Henrik 
och  Bengt  H.,  anställd  vid  a.  b. 
Diesels  motorer   1900 — -17,  därav 


SS.  överingenjör  1906 — 17.  II.  har 
inlagt  stora  förtjänster  om  diesel- 
motorns förbättring,  bl.  a.  83. 
konstruktör  av  en  av  de  första 
för  fartygsbruk  avsedda  diesel- 
motoreina  och  av  ett  genialiskt 
system  för  brännoljans  direkta 
insprutning  i  cylindern.  H.  har 
även  konstruerat  en  tungoljemo- 
tor  med  elektrisk  tandning. 

Hestra,  järnvägsstation  i  Nor- 
la  Hestra  skn,  Jönköp.  1.,  vid 
Borås — Alvesta  järnväg,  som 
från  H.  utsänder  ett  bispar  till 
(rislaved. 

*Heterodynmottagning.  Vid 
11.  användas  numera  vacuumrör, 
varvid  samma  rör  vanl.  tjänstgör 
som  svängningsgenerator  och 
audion  1.  förstärkare. 

He'teropoIa'r  (av  grek.  he' te- 
ros, olikai-tad,  och  pol)  kallas  en 
molekyl,  i  vilken  atomerna  före- 
komma i  ionform,  d.  v.  s.  med 
elektriska  laddningar.  Ex.  klor- 
väte,  H  ^  Cl~  .  Ihomeopo- 
1  a'  r  a  molekyler  ha  atomerna 
inga  laddningar.  Ex.  kvävgas,  Nj. 
I  förra  fallet  sammanhållas  ato- 
merna genom  sin  attraktion,  i  se- 
nare fallet  ha  de  en  1.  flera  elek- 
troner gemensamt. 

Hetero'sis  (giek.,  ändring), 
den  vid  djuravel  och  växtodling 
iakttagna  företeelsen,  att  kors- 
ningsprodukterna mellan  två  ra- 
ser ofta  äro  härdigare,  kraftigare 
utvecklade  och  mer  snabb^-uxna 
än  föräldraraserna.  Den  H.,  som 
utmärker  den  första  bastardgene- 
rationen, går  i  regel  förlorad  i 
följande  generationer.  H.  kan  för- 
klaras som  resultat  av  omkombi- 
nationer  av  faktorer,  som  befordra 
tillväxthastighet  o.  d.  Jfr  Avel. 
Suppl. 

*  Hettiter.  Det  torde  numera 
vara  en  allmänt  antagen  mening, 
att  det  folk,  som  benämningen  H. 
rätteligen    bör    tillkomma,    varit 


993 


Hettner — Hidjaz 


994 


ett  från  Europa  till  Mindre  Asien 
iukoimuet  erovrariolk,  som  ut- 
gjort det  härskande  elementet  i 
nettitriket  och  vars  språk  varit 
landets  officiella  tungomål.  Detta 
bpräk,  hettitiskan  (några 
forskare  använda  beteckningen 
kani'siska  efter  staden  Kauisj 
i  Ka^ipadokien,  som  synes  lia  spe- 
lat en  viktig  roll  i  H:s  äldsta 
historia),  är  till  sin  struktur  iu- 
doeuropeiskt.  Även  en  dialektisk 
Aariant  av  detsamma  är  känd, 
1  u  v  i  s  k  a  n.  Däremot  har  den 
underkuvade  befolkningen,  för  vil- 
ken benämningen  p  r  o  t  o  h  a'  t  - 
t  i  er  (av  grek.  pro' tas,  först) 
föreslagits,  säkerligen  tillhört  en 
annan  ras  och  bevisligen  talat 
ett  från  de  indoeuropeiska  helt 
avvikande  språk.  Språkliga  skäl 
tala  för  att  de  vid  övre  Eufrat 
boende  cha'rrierna,  som 
jämväl  bildade  huvudmassan 
av  Mitanirikets  befolkning  (jfr 
Mitani),  varit  besläktade  med 
protohattierna.  — ■  Hettitrikets 
historia  sönderfaller  i  två  till  ti- 
den skarpt  åtskilda  perioder, 
nämligen  gamla  riket  (omkr. 
2000—1750  f.  Kr.)  med  huvudsta- 
den Kusjsjara  (läget  okänt)  och 
nya  riket  (omkr.  1400—1200  f. 
Kr.),  som  representerar  stor- 
maktstiden. Huvudstad  i  detta 
rike  var  Chattusjasj  (nu  Boghaz- 
köi).  Om  tiden  mellan  dessa  båda 
perioder  saknas  ännu  så  gott  som 
alla  underrättelser. 

*Hettner.  2.  Alfred  H.  av- 
gick 1928  från  professuren  i 
Heidelberg. 

Hetvägg  (av  mlty.  hétc  wcg- 
gen,  eg.  varma  viggar,  varma 
bullar),  fettisdagssemla.  I  vissa 
trakter  är  H.  benämning  på  den 
aga,  som  fettisdagsmorgonen  på 
skämt  tilldelas  familjens  med- 
lemmar.   Den    senare    bet.    härrör 


från  bruket  att  med  en  fettisdags- 
bulle  friköpa  sig  från  ägan. 

Heulandit,  se  Z  e  o  1  i  t  g  r  u  p- 
p  e  n. 

*Heuman.  1.  Ernst  H.  avled 
192ti. 

Hexae'der  (av  grek.  he'xa,  sex, 
och  hedra,  yta),  detsamma  som 
kub.  Jfr  K  r'i  stall  sp.  1340. 

Hexaklorbenso  1,  CeCle,  änme, 
som  uppkonmier  vid  förbränning 
av  kol  1  klorgas.  Bildar  prisma- 
tiska  kristaller,  som  smälta  vid 
227°    C. 

*Hexameter.  I  H:s  fyra  första 
versfötter  kunna  tvåstaviga  tak- 
ter (helst  spondéer)  omväxla  med 
daktylerna,  den  femte  versfoten 
däremot  är  nästan  alltid  en  dak- 
tyl.  Utmärkande  för  H.  är  vid. 
cesur  i  tredje  1.  fjärde  versfoten. 

Hexy'1,  detsamma  som  hexa- 
nitrodifenylamin. 

Heyermans,  H  e  r  m  a  n  n,  se 
H  e  i  j  e  r  m  a  n  s,   även  Suppl. 

Heyne  [ha'j-],  Christian 
G  o  1 1 1  o  b,  f.  1729,  d.  1812,  tysk 
humanist,  prof.  i  vältalighet  i 
Göttingen  1763,  blev  genom  sina 
föreläsningar  över  den  klassiska 
forntiden  och  sina  upplagor  av 
grekiska  och  latinska  författare 
en  banbrytare  för  den  tyska  ny- 
humanismen    (se  d.  o.). 

*Hiatus.  Geol.  Se  Konfor- 
ma  lager.    Suppl. 

*Hidalgo  har  en  yta  av  22,370 
kvkm.  Huvudstad  är  Pachuca. 

*  Hidjaz  gränsar  nu  i  n.  till 
Träns- Jordanien  (se  karta  till 
Arabien.  Suppl. ) .  —  Husseins 
son  Ali  fortsatte  från  Djidda  och 
Medina  motståndet  mot  ibn  Saud 
av  Xedjd  men  nödgades  helt 
uppge  det  efter  Medinas  fall  (se 
Djidda.  Suppl.),  då  även  han 
abdikerade,  ibn  Saud  hade  redan 
under  striden  haft  svårt  att 
vinna  för  sig  en  enig  muhamme- 
dansk     opinion,      trots      försäk- 


L  e  X.  Suppl. 


995 


Hierarki — Hindenburg 


996 


ringar,  atl  han  icke  ellersträvade 
vare  sig  11.  1.  kalifvärdigheten, 
och  hau  liade  tillkännagivit  sin 
önskan  att  lata  den  islamitiska 
världen  genom  en  kongress  del- 
taga i  beslutet  om  den  kommande 
regimen  i  11.  Emellertid  tog  en 
notabellörsamling  i  Mecka  saken 
i  egen  hand,  proklamerade,  att 
11  :s  befolkning  skulle  ha  självsty- 
relse, att  Mocka  skulle  vara  hela 
H:s  huvudstad  och  att  ibn  Saud 
skulle  utropas  till  konung  av  11. 
8  jan.  192G  skedde  också  i  Mecka 
ibu  tSauds  beklädande  med 
konungavärdigheten  i  H.  ibn 
tSaud  har  vidtagit  en  del  admi- 
nistrativa reformer,  åsyftande 
att  tillmötesgå  kraven  på  ökat 
inflytande  åt  de  representativa 
organen.  Se  även  N  e  d  j  d. 
Suppl. 

*  Hierarki,  i  överförd  bet.  be- 
tecluiing  för  korporationer  med 
utpräglad  rangskillnad  och 
obrottslig  lydnad  mot  förmän 
(t.  ex.  militär  hierarki). 

*Hierta.  2.  L.  J.  H:s  självbio- 
grafi utgavs  1926  av  G.  A.  Aldén. 

Higgins  lhi'gginsj,  Edward 
J  o  h  n,  f.  186(i,  oliicer  i  P'räls- 
ningsarméu,  fältkommendör  och 
chef  för  arméns  evangeliska  ar- 
bete i  Storbritannien  1911,  stabs- 
chef 1919,  vald  till  general  1929 
(se  Frälsningsarmén. 
SuppL).  H.  har  gjort  sig  känd  ss. 
skicklig  organisatör  och  framstå- 
ende talare. 

Highland  Park  [ha'jlend  pak], 
förstad  till  Detroit  i  Michigan, 
För.  Stat.  Stor  automobilindustri. 
86,000  inv.   (1928). 

Hihuli'ter,  finska  pietister  i  n. 
och  ö.  Finland.  H.  framträdde  på 
1870-t.  och  torde  ha  rönt  påver- 
kan från  Isestadianerna  (se  L  se - 
stadius  1).  Liksom  dessa  krä- 
va H.  offentlig  bikt  inför  de  tro- 
endes  församling.    Mot    statskyr- 


kan förhålla  de  sig  skaipt  avvi- 
sande. 

*Hildebrandsson,  Hugo,  av- 
led 1925. 

V.  Hi'ldebrandt,  L  u  c  a  s,  f. 
1668,  d.  1745,  österiikisk  arkitekt. 
ll:s  rikt  sammansatta  och  på 
effektfulla  kontraster  byggda 
stil  lepresenterar  den  österri- 
kiska barockens  höjdpunkt.  Han 
var  fjån  slutet  av  1690-t.  verk- 
sam i  Wien,  där  han  utföide  en 
rad  stadspalats,  bl.  a.  Palais 
Uaun-Kinsky  (1713—16),  och 
lustslott  i  omgivningarna,  främst 
bland  dessa  hans  huvudverk,  Bel- 
vedere  (17U— 23;  se  ill.  till 
Wien  sp.  739—740).  Han  deltog 
även  vid  sidan  av  J.  B.  Neumann 
i  utarbetandet  av  planerna  till 
lesidenset  i  Wiirzburg. 

*Hilferding,  Kudolf,  är  se- 
dan juni  1928  riksfinansminister 
i  Miillers  ministär. 

*Hill,  Carl,  utförde  under 
sjukdomstiden  ett  mycket  stort 
antal  teckningar  ocli  pasteller, 
bl.  a.  bisarra  figurkompositioner 
och  ödsliga  alplandskap,  vilka  på 
senare  år  väckt  uppmärksamhet 
genom  sin  flödande  fantasi  och 
makabra  uttryckskraft. 

*Hillared.  Inom  H.  ligger  H:s 
järnvägsstation  vid  Borås — Al- 
vesta järnväg,  som  där  utsänder 
en  bibana  till  Axelfors. 

Hima'tion,  se  Klädedräkt 
sp.  925. 

Himladrottningen  (lat.  regi'- 
na  cae'li),  ett  av  Jungfru  Marias 
epitet  i  den  katolska  fromheten 
(i  anknytning  till  Upp.  12).  Även 
Isis  benämndes  med  detta  namn. 
Jfr   Stella  mar  is.   Suppl. 

Hi'ndenburg  [-borg],  till  1915 
Z  a  b  r  z  e,  stad  i  prov.  Ober-Schle- 
sien,  Preussen,  nära  polska  grän- 
sen. Betydande  bergsbruk  (sten- 
kolsgruvor och  masugnar,  bl.  a. 
Donnersmarckhiitte)  och  industri. 


997 


v.  Hindenburs — Historiefilosofi 


998 


H.,  vars  folkmängd  1925  uppgick 
till  73,000,  liar  efter  inkorporering 
av    grannkommuner    123,000   inv. 

*v.  Hindenburg  u  n  d  B  e  - 
n  e  c  k  e  n  d  o  r  f  1,  F  a  u  1,  valdes 
1925  till  Tyska  rikets  president, 
bom  sådan  har  H.  iakttagit  den 
största  lojalitet  mot  den  republi- 
kanska författningen  och  lyckats 
vinna  en  allmänt  aktad  ställning 
över  partierna,  ehuru  han  vid 
skilda  tillfällen  energiskt  hävdat 
en  personlig  övertygelse. 

Hindsgavl  [hi'nnsgaol],  herr- 
gård i  n.v.  delen  av  Fyn,  Dan- 
mark. H.,  vars  historia  går  till- 
baka till  medeltiden,  disponeras 
sedan  1923  av  danska  föreningen 
Norden,  som  där  anordnar  möten 
och  kurser. 

Hingstbesiktning,  Hingst- 
förening,  se  H  ä  s  t  u  p  p  - 
f  ö  d  n  i  n  g.   Suppl. 

Hi'nlopen,  sundet  mellan  Väst- 
Spetsbergen  och  Xordöstlandet. 

Hi'ntertyg  (av  ty.  hinter,  bak- 
om), riktigare  benämning  på  hin- 
dertyg  (se  Sele). 

*Hipparkos.  Av  11  :s  matema- 
tiska arbeten  falla  de  viktigaste 
inom  trigonometrin,  vars  egent- 
lige grundare  han  anses  vara. 

Hippea'strum,  växtsläkte 

(fam.  Amarijllida'ccae) .  Flera  ar- 
ter och  hybrider  (E.  vitta'tum 
m.  fl.)  från  de  varmare  delarna 
av  Amerika  odlas  som  krukväx- 
ter, ofta  under  namnet  Amary'l- 
lis.  De  äro  lökväxter  med  stora, 
klockformiga,  röda  och  vita  blom- 
mor, flera  på  var  stängel.  Blom- 
ma vanl.  på  våren.  Kallas  stun- 
dom riddarstjärnor. 

Hippisk  (av  grek.  hi'ppos, 
häst),  häst-  (jfr  A  g  o  n  och  1st- 
miska   spelen). 

Hippo'damos,  grekisk  arki- 
tekt från  Miletos,  verksam  under 
400-t.   f.   Kr.,   stadsplanekonstens 


Hippeastrum  rutilum. 
förste  systematiker    (se  Stads- 
byggnadskonst). 

Hippo  nax  fiån  Efesos,  slutet 
av  5ou-t.  I.  Kr.,  grekisk  skald, 
skrev  satirer  och  nidvisor  på  det 
joniska  folkspråket  och  på  det 
Koliambiska  versmått,  vars  ska- 
pare 11.   anses  vara. 

Hippophae,  se  H  a  v  t  o  r  n. 
Hippuri  tes,     se    Rudister. 
*Hirn,    (i.   A.,   se    även   Ång- 
maskin   sp.    1400. 

*Hirn,  Yrjö.  Bland  H:s  se- 
naste arbeten  märkas  kulturhisto- 
riska studier  (Deii  gamla  post- 
vagnen, 1926,  m.  fl.)  samt  den 
allmänt  estetiska  motivhistoriska 
undersökningen  ön  i  världsliavet 
(1928). 

*Hirohito  besteg  efter  faderns 
död  1926  kejsartronen. 

*Hiroshima  liade  1925  196,000 
inv.  Dess  uthamn  är  U  j  i  n  a,  be- 
lägen 6,5  km.  från  H. 

*Hissmofors.  H:s  a.  b.  äger 
även  elektriskt  kraftverk  vid 
Hissmoforsen  i  Indalsälven.  Fall- 
höjd 15  m.  Effekt  13,700  HK. 

Historiefilosofi  1.  histo- 
riens filosofi  betecknar  dels 
behandlingen    av    den    historiska 


999 


Historism — Hjalmar 


1000 


vetenskapens  betingelser  och  lo- 
giska loj  utsättningar,  dels  läran 
om  den  Jiistoriska  uivetkl ingens 
deleruunerande  laktoii-r,  allmän- 
na riktlinjer  oeii  sytlning,  vad 
nian  ock  kan  kalla  liislorienä  "me- 
ning". —  Kedan  hus  Augustinus 
moier  i  hans  upplattning  av 
mänsklighetens  utveckling  ss. 
syltande  till  förverkligande  av  en 
gudomlig  samhällsordning,  en 
'  Civitas  Dei"  (lat.,  Guds  stat), 
en  H.  frän  teologisk  synpunkt, 
likaså  hos  Bossuet  i  hans  verk 
"Discours  sur  rhistoire  univer- 
selle"  (16S1).  Från  filosofisk  syn- 
punkt äro  Vico  (se  d.  o.)  och  Les- 
sing  (i  '"Die  Erzieliung  des  Men- 
schengeschlechts"'J  representan- 
ter för  H.,  likaså  Voltaire,  som 
introducerat  termen  H.  ('"philo- 
sophie  de  rhistoire").  Inom  1700- 
t:s  tyska  filosofi  står  även  Her- 
der  som  en  representant  för  II. 
med  verket  "Ideen  zur  Philoso- 
phie  der  Geschichte  der  Mensch- 
heit".  Inom  den  spekulativa  efter- 
kantska  filosofin  framstår  Hegel 
med  '""Vorlesuugen  iiber  die  Philo- 
sophie  der  Geschichte"  (postumt 
utg.  1837;  Föreläsningar  öfver 
historiens  philosophi,  1850)  ss. 
främste  målsman  för  H.  I  världs- 
historien ser  han  "'världsandens 
förnuftiga,  nödvändiga  gång"  i 
mänsklighetens  utveckling,  syf- 
tande mot  dess  fortskridande  till 
full  medvetenhet  av  sig  själv. 
Med  anknytning  till  ett  uttryck 
hos  Schiller  karaktäriserar  han 
världshistorien  ss.  "das  Welt- 
gericht"  (ty.,  världsdomen).  Inom 
svensk  filosofi  från  denna  epok 
har  E.  G.  Geijer  med  sina  "Före- 
läsningar öfver  menniskaus  histo- 
ria"' (1841-^i2;  utg.  av  S.  Kib- 
bing  1856)  ock  givit  ett  betydelse- 
fullt inlägg  i  H:s  utveckling. 
Bland  senare  representanter  föi' 
H.  må  särskilt  nämnas  Spengler 


(se  d.  o.).  —  Som  representant 
för  Ii.  i  betydelse  av  undersök- 
ning av  den  iiistoriska  vetenska- 
pens betingelser  och  logiska  för- 
utsättningar må  nämnas  Uilthey 
i  verket  '  Finleitung  in  die  Gei- 
steswissenschaften"  (1883)  och 
Windelband  i  hans  postuma  verk 
"Geschichtspliilosophie"  (l!(l(j), 
ävensom  lioeltscn  i  "^loderiie 
Geschichtspliilosophie"     ( 1*JU3J . 

Histori'sin  betecknar  vanligen 
en  ståndpunkt,  som  söker  betrak- 
ta kulturlivets  företeelser  inom 
religion,  moral  och  rätt  etc.  ss.  av 
ideella  normer  oberoende  produk- 
ter av  historisk  utveckling. 

Hit,  försv.  form  för  heat. 

*Hitler,  Adolf,  frigavs  1925. 
Han  genomförde  s.  å.  en  skilsmäs- 
sa mellan  nationalsocialistiska 
tyska  arbetarpartiet  och  tysk- 
folkliga frihetspartiet  (jfr  Tysk- 
land  sp.  IGUj)  och  liar  sedan 
dess  stått  ss.  det  förras  ledare, 
ehuru  han  icke  vunnit  tillträde 
till  riksdagen.  Tidvis  förbjuden 
att  offentligen  framträda,  har  han 
även,  sedan  han  förlorat  sin  med- 
födda österrikiska  medborgarrätt, 
nekats  tysk. 

Hi'tterdal,  numera  H  e  d  d  a  1, 
kommun  (herred)  i  Telemark 
fylke,  s.  Norge,  med  en  av  Norges 
märkligaste  stavkyrkor,  uppförd 
vid  mitten  av  1200-t.  I  Oslo  uni- 
versitets Samling  av  nordiske  old- 
sager  bevaras  ett  antemensale 
från  H.,  ett  av  huvudverken  i  det  _ 
gotiska  måleriet  i  Norge.  I 

Hjalmar  den  hugstore  ■ 
(hugfuUe),  svensk  sagohjälte,  enl. 
Hervararsagan  (se  d.  o.)  Orvar 
Odds  fosterbroder.  H.  vistades 
länge  hos  Uppsalakonungen 
Yng\'e  och  vann  dennes  dotter 
Ingeborgs  kärlek.  På  grund  därav 
utmanades  han  av  Angantyr  (se 
d.    o.)    till   holmgång   på   Samsö. 


1001 


Hjalt — Hjärnsjukdomar 


1002 


Vid     denna    fällde    H.    Angantyr 
men  blev  själv  dödligt  sårad. 

Hjalt,   fisl.,   svärdfäste. 

*Hjelmqvist.  2.  Fredrik  H. 
ledde  organisationen  av  Stock- 
holms stadsbibliotek  och  utnämn- 
des 1925  till  dess  chef. 

Hjerpås,  annan  form  för  Järp- 
ås. 

Hjertén-Griinewald,  Sigrid, 
se  G  r  ii  n  e  w  a  1  d.  Suppl. 

Hjorter,  Olof  Petrus,  f. 
1696,  d.  1750,  astronom,  t.  f.  prof. 
i  Uppsala  1732 — 37,  observatör 
där  1746,  upptäckte  bl.  a.  norr- 
skenets inverkan  på  magnetnålen. 

Hjorth.  1.  Hjalmar  H.,  f. 
1852,  språkman,  skolman,  ad- 
junkt vid  Kungsholmens  real- 
skola i  Sthlm  1903—19,  har  ut- 
givit mycket  använda  läroböcker 
i  tyska.  —  2.  E  a  g  n  a  r  H.,  f. 
1887,  den  föreg:s  son,  arkitekt, 
byggnadsråd  och  chef  för  Bygg- 
nadsstyrelsens kulturhistoriska 
byrå  1923.  H.  har  jämte  bostads- 
och  affärshus  utfört  Idunhallen 
och  djurhuset  på  Skansen  samt 
Nobelstiftelsens  hus  i  Sthlm. 

Hjorttunga,  PhylWtis  scolo- 
pe'ndrium  {Scolopendrium  oifici- 
na'le) ,  ormbunke  med  långa,  näs- 
tan jämnbreda,  enkla,  helbrädda- 
de,  iäderartade  blad  med  lång- 
sträckta sporgömsamlingar.  Före- 
kommer, sällsynt,  i  grottor  och 
bergklyftor  på  Lilla  Karlsö  och  i 
Halland. 

*Hjortzberg,  Olle.  Den  illu- 
strativa utstyrseln  av  Gustav  V:s 
bibel  fullbordades  1927.  H.  har  på 
senare  år  utfört  ett  stoit  antal 
kyrkliga  och  profana  väggmål- 
ningar, bl.  a.  i  Matteus'  kvrka  i 
Sthlm  (1925). 

*Hjo — Stenstorps  järnväg 
föl-valtas  sedan  1929  av  Tida- 
holms järnvägs  a.  b. 

Hjulskrapa,  se  Skopskrapa. 
*  Hjälmaren,    som   är   belägen 


Hjorttunga. 
21,9  m.  ö.  h.,  har  enl.  senaste  be- 
räkning en  yta  av  490  kvkm. 

Hjälp  (plur.  hjälper),  de 
hjälpmedel,  som  vid  körning  och 
ridning  användas  till  att  påveika 
hästen.  Jfr  Körning  och  Rid- 
ning sp.   1122. 

Hjälpladdning,  se  E  1  e  k  t  r  o  - 
s  k  o  p.   Suppl. 

*Hjärnsjukdomar.  Veter.  H. 
förekomma  hos  husdjur  jämförel- 
sevis sällan.  De  bestå  i  blodöver- 
fyllnad  1.  blodbrist  i  hjärnan,  in- 
flammation i  hjärnan  1.  dess  hin- 
nor, blödningar,  ökad  vätskean- 
samling i  hjärnhåligheterna 
(koller;  jfr  d.  o.)  1.  orsakas  av 
parasiter  (k  r  i  n  g  s  j  u  k  a ;  jfr 
d.  o.).  H.  kännetecknas  i  allm.  av 
förändringar  i  djurens  beteende, 
8s.  oro,  stegrad  reflexverksamhet 
och  stundom  raserianfall,  kramp 
och  konvulsioner,  i  andra  fall  av 
dåsighet,  fullständig  bedövning 
och  förlamningssymtom.  Behand- 
lingen består  vanl.  i  användning 
av  isomslag  på  hjässan  och  nac- 
ken, kalla  lavemang  samt  lösande 
och  kylande  foder. 


1003 


Hjärtansfröjd — Hofer 


1004 


Paret  i  fönstret.  Målning  av  Karl  Hofer. 

Hjärtansfröjd,    se    Mynta. 

Hj ärtröta,  se  Rotröta. 

*Hjärtsjukdomar.  Veter. 

Hjärtfel  hos  husdjuren  kunna 
vara  uiedfödda  men  även  uppstå 
SS.  följd  av  kroniska  sjukdomar  i 
andra  organ,  t.  ex.  i  lungor,  lever, 
njurar,  ävensom  vid  en  del  smitt- 
samma sjukdomar,  t.  ex.  rödsjuka 
hos  svin ;  de  äro  i  varje  fall  obot- 
liga. Inflammation  i  hjärtsäcken 
förekommer  oftast  hos  nötkreatur 
i  samband  med  traumatisk  mag- 
och  mellangärdsinflammation,  för- 
orsakad av  vassa  föremål  (nålar, 
spikar,  järntrådsbitar),  som  från 
iiätmagen  inträngt  genom  mellan- 
gärdet i  hjärtsäcken. 

*Hjässa,  se  även  Båge  sp. 
890  och  Valv  sp.   376. 

*Hjörring.  1.  H.  omfattar  även 
flera  öar,  bl.  a.  Ltesö.  —  2.  H.  är 
av  vikt  som  järnvägsknut. 

Hoare  [hå(r)],  sir  Samuel, 
f.  1880,  engelsk  ämbetsman  och 
politiker,  sedan  1910  konservativ 
led.  av  underhuset.  H.,  som  1924 
— 29  var  statssekreterare  för  flyg- 
väsendet, har  nedlagt  ett  betydan- 
de arbete  på  flygvapnets  och  flyg- 
trafikens utveckling. 


Ho'as,  Kristoffer,  f.  1877, 
präst,  kyrkoherde  i  Gammal- 
svenskby  (se  d.  o.,  även  Suppl.) 
1922—29.  H.  har  nedlagt  ett  out- 
tröttligt arbete  på  stärkandet  av 
förbindelserna  mellan  Gammal- 
svenskby  och  Sverige  och  tog 
verksam  del  i  organisationen  av 
kolonins  överflyttning  till  Sverige 
1929. 

*Hobart  iir  av  vikt  som  hamn- 
stad och  har  ett  mindre  univ. 

*Hoboken  är  förstad  till  New 
York  (se  karta  till  d.  o.  sp.  785 — 

7sr,). 

*Hobro  hade  192.5  6,100  inv. 

*Hodeida.  Kort  efter  stillestån- 
det  1918  besattes  H.  av  brittiska 
trupper,  som  utrymde  det  1921, 
varefter  det  kom  under  Asir  (se 
d.  o.  Suppl.)  och  1925  återtogs  av 
Jemen. 

Hodgson  [hå'ddjs8n],  R  a  1  p  h, 
f.  1872,  engelsk  skald.  H.  räknas 
trots  sin  ringa  produktion  till  de 
främsta  bland  Englands  moderna 
lyriker.  Hans  diktning,  som  of- 
tast inspirerats  av  hans  kärlek 
till  djuren,  utmärkes  av  en  musi- 
kalisk och  formfulländad  vers- 
konst och  ett  suggestivt  bildspråk. 

*Hodsjent  tillhör  nu  rep.  Us- 
bekistan. 

v.  Hoesch  [hösj],  Leopold, 
f.  1881,  tysk  diplomat.  H.  blev 
1921  ambassadråd  i  Paris  och 
övertog  SS.  chargé  d'afTaires  led- 
ningen för  beskickningen  under 
Ruhrockupationens  genomförande. 
Sedan  1924  är  H.  ambassadör  i 
Paris. 

Hof  [håf],  stad  i  n.ö.  Bayern, 
vid  Saale.  Betydande  industri 
(textilfabriker  m.  m.).  Järnvägs- 
knut. 41,000  inv.   (1925). 

Hofer  [hå'-],  Karl,  f.  1878, 
tysk  målare.  H.,  som  från  1903 
studerade  i  Rom  och  fiån  1908  i 
Paris,  påveikades  först  av  v.  ]Ma- 
rées'     romerska     monumentalstil 


1005 


van't  Hoff — Hofors 


1006 


men  övergick  sedan  till  en  när- 
mast med  Gaugiiin  och  Hodler  be- 
släktad stil,  som  genom  sin 
strängt  dekorativa,  ofta  freskoar- 
tade  karaktär,  sin  lyriska  ton  och 
förfinade  kolorit  skiljer  sig  från 
de  yngre  tyska  expressionisternas. 

*van't  Hoff,  J.  H.,  se  även 
Termodynamik  sp.  963. 

♦Hoflfmann.  3.  Max  v.  H.  av- 
led 1927.  K.  F.  Nowak  har  utgi- 
vit Die  Aufzeichnungen  des  Gene- 
ralmajors Max  Hoffmann  (2  bd, 
1929). 

Ho'fiFmann.  1.  Ludwig  H., 
f.  1S52,  tysk  arkitekt,  1896—1924 
Stadtbaurat  i  Berlin,  där  han  i 
en  oftast  av  italiensk  renässans 
och  barock  men  även  av  medel- 
tida tegelarkitektur  påverkad  stil 
utfört  en  mängd  kommunala 
byggnadsverk,  bl.  a.  Märkisches 
Museum.  H.  har  även  bearbetat 
Messels  ritningar  till  museiny- 
liyggnaden  på  Museen-Insel  i  Ber- 
lin och  leder  uppförandet  därav. 
—  2.  Josef  H.,  f.  1S70.  österri- 


Österrikes     paviljong     pi     Werkbundut- 
ställningen  i  Köln  1914.  Av  Josef  Hoff- 
mann. 


Hugo  v.  Hofmannsthal. 

kisk  arkitekt,  prof.  vid  statens 
konsthantverksskola  i  Wien.  H., 
som  utgår  från  Otto  Wagners 
konstruktiva  stil,  har  gjort  sin 
främsta  arkitektoniska  insats  ge- 
nom sina  villabyggnader  i  Wiens 
närhet  och  sina  utställningsbygg- 
nader, bl.  a.  den  österrikiska  pa- 
viljongen på  Werkbundutställ- 
ningen  i  Köln  1914  och  på  konst- 
industriutställningen i  Paris 
1925.  Som  konstnärlig  ledare  av 
Wiener  Werkstätte  har  han  ut- 
övat ett  avgörande  inflytande  på 
det  moderna  österrikiska  konst- 
hantverket. 

Hofgastein  riiåfgasta'jn],  se 
G  a  s  t  e  i  n.  Suppl. 

*v.  Hofmannsthal,  Hugo,  av- 
led 1929.  Bland  H:s  dramatiska 
verk  märkas  ytterligare  Der  Ro- 
senkavalier  (1910;  Rosenkavalje- 
len,  1920)  och  Ariadne  auf  Naxos 
(1912),  vilka  båda  tonsatts  av  R. 
Strauss  (se  d.  o.  4),  samt  Das 
Salzburger  grosse  Welttheater 
(1922),  ett  allegoriskt  drama  i 
liarockstil,  vilket  utgör  en  bear- 
betning efter  Calderön. 

*Hofors.  1.  H.  utbröts  1925  ur 
Torsåker    till     egen     kommun     i 


1007 


Hogarth — Holmboe 


1008 


Gävleb.  1.  (4,920  iiiv.  192S)  nicn 
har  t.  v.  förblivit  kapellförsam- 
ling, som  jämte  Torsåker  utgör 
ett  pastorat  i  Uppsala  stift. 

*Hogarth.  2.  D.  G.  II.  avled 
1027.  Han  var  från  1925  presi- 
dent i  Royal  Geograpliical  Society. 

*Hogenäs  Näs.  I  H.  finnas 
stenhuggerier. 

*Hoggar,   se   Sahara  sp.   2. 

Hohenzollernkanalen  [håen- 
tså'llern-],  se  S  t  e  1 1  i  n  sp.  1557. 

*Holbaek.  1-  II-  omfattar  även 
flera  öar,  bl.  a.  Samsö. 

*Holl,  K  a  r  1,  avled  1926.  Ge- 
nom sitt  idéhistoriskt  betonade 
författarskap  har  H.  tillvunnit 
sig  en  rangplats  inom  modeiii 
tysk  teologi.  Särskilt  värdefulla 
äro  hans  bidrag  till  Lutherforsk- 
ningen {Gesammelte  Aufsätze  J. 
Luther,   1921,  2:a  uppl.   1923). 

Holl.  Elias.  f.  1573,  d.  1646. 
tysk  arkitekt.  H.,  som  räknas  som 
en  av  den  tyska  renässansens 
främsta  byggnadskonstnärer,  var 
verksam  i  Augsburg,  där  han  bl.  a. 
uppförde  tyghuset  med  dess  ståt- 
liga barockfasad  (1607)  och  råd- 
huset (1614—20;  se  ill.  till 
Augsburg.  Suppl.),  där  ita- 
lienska och  tyska  renässansdrag 
förenats  i  ett  monumentalt  bygg- 
nadsverk. 

Hollaender  [länder],  Vic- 
t  o  r,  f.  1866,  tysk  tonsättare  och 
kapellmästare  (verksam  i  Ber- 
lin), har  bl.  a.  skrivit  talrika 
populära  operetter  samt  två  ope- 
ror. 

Hollandstimmer,  se  Virkes- 
sortiment sji.  SS3. 

*Hollywood  är  inkorporerat 
med  Los  Angeles  (se  vid.  d.  o. 
Stippl.)  och  har  fullständigt  ^"uxlt 
sanmian  med  den  egentliga  sta- 
den. H.  har  f.  n.  c:a  150,000  inv. 

Holländska  bjälkar,  se  V  i  r  - 
k  e  s  s  o  r  t  i  m  e  n  t  sp.  883. 

♦Holländsk  konst  sp.  867.  Rit- 


ningarna till  Mauritzhuis  i  Haag 
utfördes  av  .Takob  van  Kampen 
(se  vid.  d.  o.). 

Holländskt  vitt,  se  V  e  n  e  - 
tianskt    vitt. 

Holländsk  vikt,  räknad  i 
t  r  o  y  p  f  u  n  (1  (492,2  gr.)  per 
Amsterdam-zak  (83,44  1.). 
användes  rätt  allmänt  i  spann- 
målshandeln i  s.  Sverige.  100  skal- 
pund holländskt  motsvarar  59  kg. 
pei-  hl. 

*Holm.  4.  H.  l)ildar  sedan  1927 
jiimte  Skållerud  och  .Järn  ett  pas- 
torat. 

*Holm.  2.  G  e  r  h  a  r  d  H.  avled 
1926.  H:s  förnämsta  veten.skap- 
liga  insats  ligger  inom  paleonto- 
login,  där  han  utförde  förträff- 
liga undersökningar  av  Sveriges 
kambrosiluriska  fauna,  särskilt 
av  cefalopoder,  graptoliter  och 
trilobiter. 

Holmberg.  I.Bror  H.,  f.  1881, 
kemist,  prof.  vid  Tekniska  högsko- 
lan 1915,  har  utgivit  ett  stort  an- 
tal arbeten  i  organisk  kemi,  sär- 
skilt över  stereoisomera  för- 
eningar. —  2.  O  1 1  e  H.,  f.  1893, 
litteraturhistoriker,  docent  i 
Lund  1922.  litteraturkritiker  i 
Xya  Dagligt  Allehanda  1921—24, 
i  Dagens  Xyheter  sedan  1925.  H. 
har  bl.  a.  utgivit  C.  J.  L.  Alm- 
qvist. Från  Amorina  till  Colom- 
hine  (1922),  den  estetiska  under- 
sökningen Inhillninrjcns  värld.  I. 
Fantasien  (1927)  samt  essaysam- 
lingarna Litterärt  (1924)  och 
Madonnan  och  järnjungfrun 
(1927). 

Ho'lmboe  [-bo],  Arnold,  f. 
1S73,  norsk  politiker,  till  yrket 
advokat,  medlem  av  stortinget 
1922—24  och  sedan  1928.  H..  som 
1922 — 23  var  justitieminister  i 
Blehrs  andra  och  1924 — 26  finans- 
minister i  ilowinckels  första  mi- 
nistär, är  en  av  venstres  ledande 
män. 


1009 


Holmbäck — Holstein 


1010 


Holmbäck,  Ä  k  c,  f.  1S89,  rätts- 
vetenskapsman, prof.  i  speciell 
privaträtt  i  Uppsala  1926.  Bland 
H:s  arbeten,  som  till  stor  del  be- 
handla rättsliistoriska  ämnen, 
märkes  Ätten  och  arvet  enligt 
Sveriges    medeltidslagar     (1919). 

Holmdahl,  O  1 1  o,  f.  1881,  teo- 
locr,  skolman,  politiker.  H.  blev 
1912  docent  i  kyrkohistoria  i 
Lund,  var  1912 — 14  domkyrko- 
adjunkt där,  blev  1919  lektor  vid 
folkskoleseminariet  i  Stockholm 
och  är  från  1929  generaldirektör 
och  chef  för  Skolöverstyrelsen.  Ss. 
stadsfullmäktig  i  Stockholm  1923 
— 28  och  led.  av  A.  K.  sedan  1925 
har  han  framträtt  som  en  av  hö- 
gerns mera  betydande  represen- 
tanter. Bland  lians  skrifter  mäi-- 
kes  Studier  över  prästeståndets 
kyrkopolitik  under  den  tidigare 
frihetstiden    (2   dir,    1912,   1919). 

*Holmens    bruks    &    fabriks 

a.  b.  Aktiekapitalet  utgör  28,8 
mill.  kr.  H.  äger  aktiemajoriteten 
i    a.   b.    Förenade   yllefabrikerna. 

Holmens  mekaniska  verk- 
stad,  se  Ny  by  bruk. 

Holmér,  Gösta,  f.  1891, 
idrottsinstruktör  och  journalist. 
H.,  som  även  med  framgång  varit 
verksam  som  aktiv  idrottsman, 
är  sedan  1925  instruktör  i  Svens- 
ka idrottsförbundet.  Han  har  ut- 
givit en  lärobok  i  allmän  idrott, 
Holmérs   idrottsbok    (1929). 

*Holmgren.  5.  Israel  F. 
n.  tillhör  F.  K.  sedan  1926  (fri- 
sinnade folkpartiet). 

*Holmquist.  3.  Filip  H. 
avled   1925. 

Holmquist,  Ivar,  f.  1879,  mi- 
litär och  idrottsledare,  överste  och 
chef  för  Norrbottens  regemente 
1928.  H.,  som  sedan  1924  är  ordf.  i 
Internationella  skidförbundet  och 
Föreningen  för  skidlöpningens 
främjande   i   Sverige,   har   jmlagt 


stora  förtjänster  om  den  svenska 
skidsportens  utveckling. 

Holmström,  E,  a  g  n  a  r,  f.  1894, 
författare,  har  i  en  rad  romaner 
(bl.  a.  Jonas  ödmarks  historia, 
1926,  Jonas  ödmarks  söner,  1927, 
och  På  däck  och  durk,  s.  å.)  och 
noveller  givit  av  hans  egna  erfa- 
renheter som  sjöman  och  kropps- 
arbetare präglade,  kärvt  sakliga 
skildringar  från  sjön  och  ur 
svensk    bonde-    och    arbetarmiljö. 

*Holmsund.  2.  Vid  H.  finnes 
Umeås    (se  d.  o.  sp.  63)   uthamn. 

*Holmö  upphörde  att  vara  ka- 
pellförsamling 1923  och  utbröts 
1925  ur  Sävar  för  att  bilda  egen 
kommun  i  Västerb.  1.,  benämnd 
Holmön  (425  inv.  1928).  H. 
utgör  jämte  Sävar  ett  pastorat  i 
Luleå  stift.  —  H.  omfattar  den 
mellan  östra  och  Västra  Kvarken 
belägna  ökedjan  (47  kvkm.),  i 
vilken  ingå  Holmön  (med  fyr) 
och  Ängesön  samt  talrika  smärre 
öar,  SS.  Grossgrundet,  Gaddarna 
(med  Holmögadds  fyr)  och  Stora 
Fjäderägg   (med  fyr). 

Holmögadds  fyr,  se  H  o  1  m  ö. 
Suppl. 

Holst,  Nils  Olof,  f.  1846, 
d.  1918,  geolog,  statsgeolog  1877 
— 1909,  utgav  flera  geologiska 
kartblad  med  beskrivning  och  en 
mängd  andra  skrifter  i  geologi, 
främst  kvartärgeologi.  H.  var  en 
ivrig  förkämpe  för  m  o  n  o  g  1  a  - 
cialismen  (teorin  om  en  en- 
hetlig kvartar  istid)  och  är  även 
känd  som  upptäckare  av  Alnarps- 
f loden    (se  d.  o.  Suppl.). 

Holst  FhAolst  ] .  G  u  s  t  a  v.  f . 
1874,  engelsk  tonsättare,  har,  del- 
vis influerad  av  samtida  fransk 
musik,  skrivit  operor,  orkester- 
verk, kammarmusik,  sånger  m.  m. 

*  Holstein,  Ludvig,  tillhör 
den  grevliga  linjen  Holsteinborg 
av  den  i  huvudarbetet  nämnda 
iitten  Holstein.  Bland  hans  senare 


1011 


Holsti — Honcgger 


1012 


arbeten  märkes  den  religionsfilo- 
sofiska skriften  Den  grönne  Mark 
(1925). 

*HoIsti,  Pvudolf,  blev  1027 
minister    i   Geneve   och   är   sedan 

1925  Finlands  representant  i  X. 
F:s  delegeradeförsamling,  från 
jan.  1928  ständig  delegerad. 

Holtermann,  Oscar,  f.  1859, 
kabinettskamniarherre,  idrotts- 
främjare,  urspr.  officer.  Särskilt 
verksam  inom  segel-  och  motor- 
sporten, var  II.  ordf.  i  Svenska 
Segelsällskapot  1908—25,  i  Svens- 
ka Seglarförbnndet  1909—22  samt 
i  Stockholms  frivilliga  motorbåts- 
flottilj 1916—24.  Under  storstrej- 
ken 1909  var  H.  chef  för  Stock- 
holms frivilliga  skyddskår. 

Holyoke  [håo'ljåok],  stad  i 
Massachusetts,  n.ö.  För.  Stat.,  vid 
Connecticut  River.  Pappers-  o.  a. 
industri.  60,000  inv.   (1925). 

*Homburg  är  beläget  vid  Tau- 
nus,  n.  om  Frankfurt  am  Main. 
H:s  rätta  namn  är  (Bad) 
H  o  m  b  u  r  g    v  o  r    der    H  ö  h  e. 

*Homén.  2.  01  af  H:s  profes- 
sui-  omfattar  sedan  1921  littera- 
turhistoria med  poetik. 

Ho'meopola'r  (av  grek.  7io'- 
moios,  likartad,  och  pol),  se  H  e - 
teropolar.    Suppl. 

*Homeros.      Odyssén     förelåg 

1926  i  en  av  H.  Bergstedt  utförd, 
av  B.  Risberg  reviderad  ny  sv. 
övers.  Risberg  har  även  utgivit 
en  ny  övers,  av  Iliaden  (1928). 
I  sv.  övers,  föreligga  ock  de  H. 
tillskri\Tia  hymnerna  (De  home- 
riska  hymnerna,  1927,  övers,  av 
R.  Röding)  samt  Batral:omyoma- 
Ida  (Striden  mellan  grodorna  och 
mössen,  1926,  övers,  av  E.  Hell- 
quist). 

Homo-  (av  grek.  liomo's.  sam- 
ma) användes  i  ett  flertal  sms. 
med  bet.  lika,  lik-  (t.  ex.  homo- 
gen). 


*Homogen,  även  i  allm.:  en- 
hetlig,  alltigenom  likartad. 

*Homolle,  T  h  é  o  p  h  i  1  e,  av- 
led 1925. 

Homome'ra  faktorer  (av  grek. 
homo's.  samma,  och  me' roa,  del), 
se    .Ä  r f  1 1  ighet slära    .sp.    1552. 

Homony'm,  se  Synonym. 

Homoseister  [-sä'jster]  (av 
grek.  hoino's,  samma,  och  seis- 
mo'/^,  jordskalv),  linjer,  samman- 
bindande sådana  orter,  som  sam- 
tidigt nås  av  en  jordbävning.  H. 
ordna  sig  mer  1.  mindre  koncent- 
riskt kring  ett  jordbä\Tiingscent- 
rum.  Isoseister  (av  grek. 
i'sos,  lika)  äro  intensitetslinjer, 
som  sammanbinda  orter,  där  skal- 
vet haft  samma  styrka. 

Homotaxi'  (av  grek.  homo's, 
samma,  och  ta'xis,  ställning),  se 
Ekvivalenta  bildning- 
a  r.  Suppl. 

*Homs,  som  nu  tillhör  staten 
Syrien,  är  beläget  vid  järnvägslin- 
jerna Aleppo — Damaskus  och  H. 
■ — Tripolis.  H.  driver  livlig  handel. 

Homöopati',  annan  form  för 
homeopati. 

*Ronduras.  1-  H:s  officiella 
namn  är  Republica  de  Hon- 
du  r  a  s.  Spanska  är  officiellt 
och  förhärskande  språk.  Exporten 
utgöres  till  största  delen  av  bana- 
ner. Järnvägarna,  som  hu^mdsakl. 
äro  plantagebanor  till  nordkus- 
tens hamnar,  ha  en  längd  av  c:a 
1.500  km.  Författningen  av  1924 
har  bl.  a.  utökat  kammarens  leda- 
motantal till  48.  —  1927  ingick 
H.  med  Guatemala  och  Salvador 
ett  fördrag,  enl.  vilket  de  tre  län- 
derna förbundo  sig  att  föra  ge- 
mensam utrikespolitik. 

*Honegger,  Arthur,  har 
med  anslutning  till  atonal  musik 
skrivit  ett  flertal  symfoniska 
stycken,  ss.  Sous-marine  (under- 
vattensbåten) och  Pacific  231 
(en   musikalisk   skildring  av  ett 


1013 


Hongkong — Hoppe 


1014 


lokomotiv),  samt  baletten  Ska- 
ti7ig-Rink  (för  Svenska  baletten) 
m.  m.  lians  oratorium  David  upp- 
fördes i  Sthlm  1924. 

*Hongkong.  2.  H:s  civila  be- 
folkning utgjordes  1927  av  978,000 
personer,  därav  961,000  kineser. 
Kinesernas  antal  var  500,000  i 
Victoria  och  240,000  i  den  på  fast- 
landet belägna  staden  Kowloon 
(Kaulun),  som  är  utgångspunkt 
för  järnväg  till  Kanton.  Jämte 
Kinaeskadern  är  till  H.  förlagd  en 
större  landstyrka.  H.  liar  ett 
mindre  universitet  och  radiosta- 
tion. De  förnämsta  näringarna 
äro  handel  och  sjöfart,  industri 
(sockerfabriker,  skeppsvarv  m. 
m.)  och  fiske.  H.  är  frihamn. 
1927  ankommo  och  avgingo  i  ut- 
rikesfart  tills.  51,300  fartyg  om 
36,8  mill.  ton. 

de  Honnecourt,  V  i  1 1  a  r  d,  se 
Villard    de    Honnecourt. 

*Honolulu  -iiade  1928  113,000 
inv.  I  H.  finnas  bl.  a.  ett  universi- 
tet och  ett  museum  med  stora  et- 
nologiska och  naturhistoriska 
samlingar.  Livsmedelsindustrin 
är  betydande.  11  km.  från  H.  lig- 
ger Pearl  Harbour  (se  d.  o.)  och 
n.  om  H.  radiostationen  Kahuku, 
som  förmedlar  trafik  mellan  Ja- 
pan och  För.  Stat. 

Honorä'r-  (av  lat.  ho'nor,  he- 
der), heders-. 

Honungsblomster,  Eermi'nium 
mono'rchis,  liten  orkidé  (fam. 
Orcliida' ceae)  med  klotrunda  rot- 
knölar och  små,  gröngula,  ho- 
nungsdoftande  blommor  i  ax. 
Förekommer,  sällsynt,  på  fuktig 
gräsmark,  allmännast  på  Öland 
och  Gotland.  Blommar  på  för- 
sommaren. 

Honungsslungare,  slunga  (se 
Biskötsel). 

Hook  [hok]  (eng.,  hake,  krok), 
kort  rundslag  i  boxning. 

*Hooke,     Robert,     uppfann 


den  första  pendelanemometein 
(se  A  n  e  m  o  m  e  t  e  r  sp.  436) . 

Hoorn  [hårn].  Kap  H.,  Ame- 
rikas sydligaste  udde,  på  56° 
s.  br.  i  Eldslandet   (se  d.  o.). 

*Hoover,  Herbert,  utsågs 
till  rejiublikanernas  president- 
kandidat vid  valet  1928  och  läm- 
nade i  aug.  posten  ss.  handelsmi- 
nister för  att  kunna  helt  ägna  sig 
åt  valkampanjen.  H.,  vilken  ss. 
handelsminister  gjort  en  omfat- 
tande insats  för  det  amerikanska 
näringslivets  uppblomstring  efter 
världskriget,  framstod  ss.  repre- 
sentant för  en  handlingskraftig 
och  framgångsrik  regim,  vilket 
jämte  hans  stora  personliga  an- 
seende och  rykte  ss.  en  utmärkt 
organisatör  medförde  hans  koran- 
de till  För.  Stat:s  president  för 
perioden  1929—33.  H.  företog 
omedelbart  efter  valet  en  resa  till 
de  sydamerikanska  staterna,  där- 
med angivande  sin  avsikt  att  där 
söka  utvidga  För.  Statts  ekono- 
miska intressen  genom  förväi-v  av 
nya  marknader  och  nya  fält  för 
nordamerikansk  företagsamhet. 
Efter  sitt  ämbetstillträde  mars 
1929  har  H.  utvecklat  ett  utpräg- 
lat protektionistiskt  näringspro- 
gram, som  tar  sikte  särskilt  på 
jordbrukets  rationalisering  och 
statssubvention  åt  sjöfarten. 

Hopei,  se  Chili.  Suppl. 

Hopfasning,  se  S  y  n  k  r  o  - 
nism  sp.  626. 

*Hopkins,  F.  G.,  erhöll  knight- 
värdighet  1925  (sir  F.  G.  H.).  Jfr 
även  Oxidationsteorier. 
Suppl. 

Hopkins,  Johns,  se  Johns 
Hopkins  University. 
Suppl. 

*Hopp.  Ang.  rekorden  och  de- 
ras innehavare  1928  se  tab.  sp. 
101.5—1016. 

Hoppe.  1.  Otto  H.,  f.  1857,  d. 
1919,   språkman,   skolman,  lärare 


1015 


Horae  canonicae — Hornsrud 


1016 


Hopp. 


Hopp 

Världsrekord 

Svenskt  rekord             | 

Herrar. 

Höjdhopp 

liängrdhopp 

Höjdhopp 

utan  ansats 
Langdhopp 

utan  ansats 
Stavhopp 
Trestegshopp 

Damer. 
Höjdhopp 
Längdhopp 

2,11.1 
!,■». 

1,.; 

3.47 

4,Jr. 

5, '.K 

n  m.  (H.M.Osborne,  Fur.Stat.,  1924) 
,  „    (H.  Hubbard,            „           1927) 

.  .,   (L.  Goehring,           „          1913) 

.  .,    (R.  R.  Kwrv,             „           1904) 
„    (K.  W.  Carr.             „          1927) 
„    (A.   Winter,    Australien,    1924) 

ra.  (Catherwood,  Kanada,  1928) 
,,    (Hitumi,  Japan,  1928) 

1, 

7, 

1, 

3, 
4 
lo, 

1.1 
5,1 

som.  (K.  Österberg,  1925) 
00  „   (0.  Hallberg,    1928) 

r...  „  (S.  Pettersson,  192.1) 

w  „  (0.  Nielsen,  1928) 
....  „   (H.  Lindblad,  1928) 
•JO  „    (K.  Jansson,  1920) 

.  m.  (B.  Adams-Kay.  1928) 
„    (A.  Platino,  1927) 

vid  Högre  laraiinno.s(,'minarift  i 
Sllilm  1890—97,  medlem  av  re- 
daktionen av  Svenska  akademiens 
ordbok  1897.  H.  har  utgivit  ett 
stort  antal  läroböcker  i  tyska 
samt  lexikaliska  arbeten  (bl.  a. 
Tysk-svensk  ordbok,  1886;  flera 
iippl.).  —  2.  Kagnar  H.,  f. 
1885,  museiman,  sedan  1922  in- 
tendent vid  Nat.  mus.  och  före- 
ståndare för  gravyrsamlingen, 
1918 — -20  konstkritiker  i  Svenska 
Dagbladet,  1923—27  i  Social- 
Demokraten,  har  särskilt  ägnat 
sig  åt  studiet  av  franskt  1800- 
talsmåleri  {Degas  och  hans  arbe- 
ten i  nordisk  ägo,  1922). 

*  Horae  canonicae.  Bruket  av 
särskilda  bönestunder  går  till- 
baka på  judiska  sedvänjor  (jfr 
Dan.  6:  10  m.  fl.).  Inom  kyrkan 
ha  H.  enl.  somliga  forskare  tidi- 
gast iakttagits  av  prästerna  och 
från  dessa  övergått  till  klostren. 
Såväl  klosterfolk  som  präster  äro 
alltjämt  förpliktade  att  iakttaga 
H.,  om  möjligt  i  en  kyrka.  II. 
gälla  SS.  det  dagliga  böneoflfret, 
vid  sidan  av  det  stora  nattvards- 
offret i  mässan. 

*Horatius.  I  sv.  övers,  före- 
ligga Odae  (Oden,  övers,  av  S.  L. 
Sjöblom,  1921)  och  ett  urval  av 
Satirae  och  Episiolae  (Satirer  och 
epistlar  i  urval,  tolkade  av  B. 
Risberg,  1922). 


*Hore.sm  uppgick  1924  i  Turk- 
menistan, Usbekistan  och  Tadsjik. 

*Horisont,  även  bildligt  i  bet. 
synkrets  o.  d.  (t.  ex.  en  vid  hori- 
sont). — -  Gcol.  Se  E  k  v  i  v  a  1  e  n  - 
ta     bildningar.     Suppl. 

Horn,  Kap  H.,  försv.  av  Kap 
Iloorn    (se  II  o  o  r  n.  Suppl. ) . 

*  Hörna  van  har  en  yta  av  240 
kvkm.  och  är  Sveriges  djupaste 
insjö   (221  m.). 

Ho'rnbaek,  badort  i  Frederiks- 
borg  amt,  Danmark,  vackert  belä- 
gen på  Själlands  n.ö.  kust.  ö.  om 
H.  ligger  ett  stort  skogsplanterat 
flygsandsfält,  H.   P  1  a  n  t  a  g  e. 

*  Horndal.  1  km.  från  H.  ligger 
II :s  station  vid  Norra  stambanan 
och  Xäs — Horndals  järnväg.  Jfr 
X  ä  s  8.  Horndals  järnverks  a. 
b:s  rörelse  arrenderas  av  Fa- 
gersta  bruks  a.  b. 

*Horne.  1.  Lord  H.  avled  1929. 

Hornsilver,  se  S  i  1  v  e  r  m  a  1  - 
mer. 

Horns  rev,  stort  rev  vid  .Tyl- 
lands västkust,  utanför  Blaa- 
vand.shuk.  H.  utmärkes  genom 
sjömärken  och  fyrskepp.  Jfr 
Skage  rakslaget   sp.   713. 

Ho'rnsrud,  Christofer,  f. 
18.59,  norsk  socialdemokratisk 
journalist  och  politiker,  sedan 
1913  medlem  av  stortinget,  sedan 
1928  dess  vice  president.  H., 
som  1921  blev  ordf.  i  arbetarpar- 


1017 


Hörnsten — Hovsj  ukdomar 


1018 


tiets  stortingsgrupp,  bildade  jan. 
l'J2S  Norges  första  arbetarrege- 
ring, där  han  själv  även  övertog 
finansministerposten.  Det  vänta- 
de stödet  från  vänstern  uteblev 
emellertid,  och  då  han  i  sin  rege- 
ringsförklaring framlade  ett  myc- 
ket utmanande  socialistiskt  pro- 
gram, tvingades  han  redan  efter 
ett  par  veckor  att  avgå. 

Hörnsten,  en  oren,  ofta  ljus- 
färgad  kvartsvarietet.  Förekom- 
mer som  försteningsmaterial  men 
också  som  lager  i  märgelstenar, 
där  t.  o.  m.  mäktiga  komplex  bli 
hornstensartade,  trol.  genom  att 
kiselsyra  under  diagenesen  ersät- 
ter kalk,  måhända  även  (på  tidigt 
stadium)  vatten. 

Ho'rrebow,  Christian,  f . 
17 IS,  d.  1776,  dansk  astronom, 
den  förste,  som  observerade  pe- 
riodiciteten  i  solfläckarnas  före- 
komst. 

*Hortensia.  Den  blå  färgen 
framkallas  av  åtskilliga  slags 
jord  och  kemiska  föreningar, 
vilka  icke  alla  äro  järnhaltiga. 
\'iktigast  är  vanlig  alun. 

*Horthy,  Xicolaus,  valdes 
1929  till  riksföreståndare  på 
livstid. 

Horyuji,  se  Japan  sp.  GG. 

Ho'spits,    se    11  o  s  p  i  t  i  u  m. 

*Hostrup,  J.  C.  Genbocrnc 
(Grannarna)  uppfördes  senast 
1929  i  Stlilm  mider  Poul  Reu- 
merts  gästspel. 

Hotan-Darja,  annan  form  för 
Ivhotan-Darja   (se  K  ho  t  an). 

Hotel  de  Rambouillet  [åtä'll], 
se  de  Rambouillet. 

Hotel  de  Ville  [åtä'll  da  vill] 
(fr.,  stadshus) ,  se  Rådhus. 

Hoting,  järnvägsstation  i  Tå- 
sjö  skn,  Västernorrl.  L,  vid  In- 
landsbanan och  tvärbanan  Fors- 
mo — H. 

*Hot  Springs.  Källorna  i  Ar- 
kansas  äro  belägna  vid  staden  H. 


(12,000  inv.  1920)  s.v.  om  Little 
Rock.  Staden  är  en  av  För.  Stat:s 
mest  besökta  kurorter. 

'Hottentotter,  se  även  Män- 
niskoraser sp.  525. 

*House,  F.  M.,  har  låtit  publi- 
cera en  framställning  av  de  poli-" 
tiska  händelser,  vari  han  medver- 
kat, i  jT/te  intimate  papers  of 
Coloiiel  House  (utg.  i  -4  vol.  av  C. 
Seymour  1926— 2S). 

*Houston,  som  genom  en  7,^  m. 
djup  sjöfartskanal  förbindes  med 
Galveston,  är  världens  förnämsta 
inlandsmarknad  för  bomull.  H. 
har  enl.  uppskattning  för  192S 
250,000  inv. 

Hovben,  3:e  falangen  i  hästens 
tå,  bildar  med  sin  övre  ända  en 
led,  h  o  v  1  e  d  e  n,  mot  kronbenet. 

*Hovbeslag.  Åtskilliga  sjukdo- 
mar och  fel  i  hästens  hovar  av- 
hjälpas 1.  motverkas  genom  lämp- 
ligt sjukbeslag   (se  d.  o.) . 

Howells  [hao'9ls],  William 
Dean,  f.  1S37,  d.  1920,  nord- 
amerikansk tidningsman  och  för- 
fattare, konsul  i  Venedig  1861 — 
65,  utgivare  av  Atlantic  Monthly 
1872 — 81.  I  sina  många  romaner 
(The  rise  of  Silas  Lapham,  1884, 
Indian  summer,  1886,  m.  fl.)  har 
H.  givit  sakligt  realistiska  skild- 
ringar av  amerikanskt  liv.  Han 
skrev  även  reseskildringar,  novel- 
ler, lustspel  m.  m. 

*Hovförsamlingen  hade  1928 
780  medl. 

*  Hovmantorp.  2.  H.  är  beläget 
vid  sjön  Rottnen  och  har  station 
vid    Karlskrona — Växjö   järnväg. 

Hovsjukdomar.  Krontramp 
benämnas  sår  i  hovkronan,  upp- 
komna därigenom,  att  hästen 
trampar  sig  själv,  särskilt  under 
den  tid  hästen  är  skarpskodd.  Be- 
handling som  vid  vanliga  sår. 
Strålröta  består  i  sönderfall 
av  hornet  i  strålens  mittelfåia. 
Behandlingen  består  i  avlägsnan- 


1019 


Hovskägg — Hugenberg 


1020 


Alfred  Hugenberg, 
de  av  det  sönderfallna  hornet, 
desinfektion  med  jodsprit  1.  5 — 10 
%-ig  fenollösning  samt  inpudring 
med  salicylsyra.  Se  vid.  Hov, 
Spiktramp,  Sten  galla 
och    S  ö  m  s  t  i  c  k. 

Hovskägg,  långt  hår,  som  från 
kotledens  baksida  hänger  ned  över 
kaileden. 

Hovstapäron,  se  Päron- 
träd sp.  771. 

Huaxte'ker  [oasj-],  se  In- 
dianer sp.  1297  och  M  a  y  a  - 
folket. 

*Huber.  2.  Max  H.  var  1925 
— 27  ordf.  i  N.  F:s  jiermanenta 
mellanfolkliga  domstol  i  Haag 
och  blev  1928  president  i  interna- 
tionella Röda  kors-kommittén. 

Hubermann  [ho'-],  Bronis- 
1  a  w,  f.  1882,  polsk  violinist,  har 
vunnit  stort  rykte  som  konsert- 
spelare. 

*Huch,  Ricarda,  f.  H.,  var 
1899—1906  gift  med  E.  Ceconi 
och  är  sedan  1907  gift  med  sin 
kusin  Richard  H. 

Huckleberry  [ho'kklberri], 

eng.,  bär  av  Gaylussa'cia  (fam. 
Erica'ceae) ,  låga  buskar  och  ris; 
Amerika.  H.  likna  blåbär  och  äro 
ätliga. 


*Huddinge  (Jinfattar  området 
närmast  s.  om  Brännkyrka  förs., 
Sthlm,  och  inrynnner  flera  föror- 
ter till  Sthlm,  bl.  a.  municipal- 
samhällcna  Stuv.sta,  Hörningsnäs 
villastad,  Huddinge,  Fullersta, 
Segeltorp  och  Snättringe.  9,230 
inv.    (1928). 

Huddinge,  municipalsamliälle 
(sedan  11)24)  i  Huddinge  skn, 
Sthlms  1.  Förort  till  Sthlm  med 
^tati(jn  vid  Västra  stambanan. 
005  inv.    (1928). 

*Hudiksvall.  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  högre 
allmänna  läroverket;  det  blir 
samläroverk  och  får  4-  och  5-årig 
realskola  samt  4-årigt  latin-  och 
3-årigt  realgjmnasium.  H.  står 
nvuuera  genom  Ostkustbanan  i 
förbindelse  med  Härnösand  och 
Gävle;  sträckan  H. — Harmånger 
av  Norra  Hälsinglands  järnväg 
är  sedan  1927  nedlagd.  Hamnen 
har  ett  djup  av  3,4 — 7  m.  1926 
ankommo  och  avgingo  tills.  1,168 
fartyg  om  417,000  nettoton,  där- 
av i  utrikesfart  167  om  115,000 
nettoton.  Industrin  sysselsatte 
1927  vid  24  arbetsställen  611  ar- 
betare, de  flesta  vid  Håstaholmens 
sågverk. 

*  Hudson.  2.  W.  H.  IL  föddes 
1841  (ej  1846).  Uppl.  av  hans 
samlade   verk   fullbordades    1924. 

Hugenberg  [ho'genbär3],  Al- 
fred, f .  1865,  tysk  finansman  och 
politiker.  H.  gjorde  tidigt  en  rask 
ämbetsmannakarriär  men  lämna- 
de 1907  statstjänsten  för  att  helt 
ägna  sig  åt  skilda  storfinansiella 
företag.  1909—19  var  H.  ordf.  i 
styrelsen  för  Kruppverken.  Han 
har  efter  hand  utvecklat  den  stora 
s.  k.  Hugenbergkoncernen,  i  vilken 
uppgått  ett  flertal  förlags-  och 
tidningsföretag,  bl.  a.  (1916)  A. 
Scherls  tidningskoncern,  vaiige- 
nom  lian  kommit  att  behärska  en 
väsentlig  del  av  Tysklands  ledan- 


1021 


Hughes — Hunlington 


1022 


de  konservativa  press.  Till  denna 
koncern  liar  han  även  lyckats  an- 
sluta en  stor  del  av  nyhetsförmed- 
lingen (TelegraiDhenunion)  och 
(1927)  Tysklands  största  filmbo- 
lag Uf  a.  ISom  politiker  har  H.,  som 
1919  tillhörde  nationalförsamling- 
en och  1920  blev  led.  av  riksdagen, 
gjort  sig  känd  för  sin  extremt  na- 
tionalistiska och  monarkistiska 
åskådning.  1928  efterträdde  han 
Westarp  som  det  tysknationella 
partiets  ledare  och  har  som  sådan 
intagit  en  avgjort  antiparlamen- 
t  a  risk  ståndimnkt  och  sökt  kon- 
takt med  Stahlhelmrörelsen. 
*  Hughes.   1-   C.   E.   H.   avgick 

1925  SS.  utrikesminister  delvis  på 
grund  av  meningsskiljaktigheter 
med  Coolidge  och  senatens  utri- 
kesutskott. Han  representerade 
För.  Stat.  vid  panamerikanska 
kongressen  i  Habana  1928. 

*Hugo  Gebers  Förlag  ombil- 
dades  1928  till  aktiebolag,  sam- 
tidigt med  att  Almqvist  &  Wik- 
sells  boktryckeri  a.  b:s  förlags- 
verksamhet   införlivades   med   H. 

Huizinga  [hö'jsinga],  Jo- 
h  a  11,  f.  1872,  holländsk  histo- 
riker och  filolog,  prof.  i  Leiden 
1915.  H.  har  bl.  a.  utgivit  den 
betydelsefulla  kulturhistoriska 
skildringen  Uerfsttij  der  middel- 
ecuwcn  (1919;  Ur  medeltidens 
höst,  1927). 

*Hull.  1927  ankommo  och  av- 
gingo  i  utrikesfart  fartyg  om  tills. 
8,9  mill.  nettoton.  I  H.  finnes 
svensk  sjömanspräst;  en  ny  sjö- 
manskyrka invigdes  1928. 

Hultcrantz,  Axel,  f.  1870,  mi- 
litär, chef  för  intendenturstaben 
1914,   överste   1918,  generalmajor 

1926  och  s.  å.  generalintendent 
och  chef  för  intendenturkåren. 
H.  var  1916—26  verkst.  direktör 
i  Sveriges  industriförbund. 

*Hulterstad  är  beläget  på 
Öland. 


Huntingtonbiblioteket   i  San  Marino. 

*Hulth,  Markus,  avled  1928. 

*Hultqvist,  Gustaf,  avled 
1926. 

*Hultsfred,  som  är  beläget  vid 
den  lilla  sjön  Huliiigen,  utbröts 
1927  som  köping  och  egen  kom- 
mun ur  Vena  skii  men  ingår  fort- 
farande i  Vena  förs.  Flera  in- 
dustrianläggningar, bl.  a.  två 
snickerifabriker.  1,860  inv.  (1928). 

Humani'st,  representant  för 
humanismen  (se  d.  o.  sp.  985)  ; 
person,  som  studerar  humaniora 
(se  d.  c). 

Humifie'ring  (av  lat.  hu'mus, 
mull,  och  fi'eri,  bliva),  förmult- 
ning. 

Humleluce'rn,  humleväppling 
(se  Me  d  i  c  ag  o). 

*Hunner.  Enl.  den  moderna 
forskningen  voro  H.  ett  turkisk- 
tatariskt  folk   (se  d.  o.  sp.  1523). 

Huntington  [h3'nntingt3n], 
stad  i  Väst-Virginia,  ö.  För.  Stat., 
vid  Ohio  River.  Maskin-  och  stål- 
industri.  69,000   inv.    (1928). 

Huntington  [Ii9'nntingt8n].  1. 
Henry  H.,  f.  1850,  d.  1927,  nord- 
amerikansk industriman  och 
konstsamlare.  H:s  i  två  närlig- 
gande byggnader  inrymda,  utom- 
ordentligt värdefulla  konstgalleri 
och  bibliotek  i  San  Älarino,  Kali- 


1Ö23 


Huntington-Heberleins  metod — Huxley 


1024 


1'uiiiien,  lulia  i'asadcna,  aro  av 
agaren  tostaiuenterade  liU  staden 
Los  Ajigeles.  .Ualiuiigssauilingeii 
upptar  framför  allt  engelskt 
1/uU-talsmåleri  (bl.  a.  uains- 
boroughs  'Den  blä  gossen"').  —  2. 
Elis  w  o  r  t  11  11.,  f.  1S7G,  nord- 
amerikansk geograf,  prof.  vitl 
Vale  Ijniversuy  iKlU.  li.  har  del- 
tagit i  flera  forskningsfärder  till 
Central-  och  Främre  Asien  (bl.  a. 
1'umpellyexpeditionen)  och  har 
undersökt  klimatets  periodicitet 
i  Amerika,  bl.  a.  genom  studium 
av  årsringarnas  bredd  i  de  kali- 
forniska mammutträdens  stam- 
mar, lian  har  i  Civilizatioii  and 
climate  (1915,  flera  uppl.)  stu- 
derat sambandet  mellan  a  ena  si- 
dan klimat,  å  den  andra  mänsk- 
lig civilisation,  arbetsintensitet 
m.  m.  Bland  hans  talrika  arbeten 
märkas  f.  ö.  The  climatic  factor 
as  illustratcd  in  arid  America 
(1914),  Morld  pawer  and  evolu- 
tion (1919),  Earth  and  sun  (1923) 
och  The  pulse  of  progress  (1926). 

Huntington-Heberleins  me- 
tod Lha'nntingtan],  se  Sint- 
r  i  n  g  sp.  011  f. 

Hurricanes  [ha'rrikejus],  be- 
nämning på  de  västindiska  cyklo- 
uerna,  vilka  särskilt  i  aug.  och 
sept.  uppträda  mycket  talrikt  och 
under  sin  färd  norrut  stundom 
anställa  stor  förödelse. 

Hurum,  Alf,  f.  1882,  norsk 
tonsättare,  har  komponerat  kam- 
marmusik, flera  orkestersviter, 
sånger  m.  m. 

Hus,  äldre  benämning  på  boig; 
i  överförd  bet.  dynasti. 

*Husaby.  1.  «edan  1929  äro 
Kinne-Kleva  och  Sil  förenade  med 
pastoratet. 

*  Husberg,  Karl,   avled   1928. 

Hu  Shi,  f.  1891,  kinesisk  lärd, 
prof.  i  filosofi  i  Peking  1922—26, 
i  JShanghai  1927.  H.  är  upphovs- 
man   till    den    "språkliga    renäs- 


öans"-iörelsen  i  Kina,  som  vill  er- 
sätta det  gamla  stelnade  klassiska 
litteraturspråket  med  ett  moderut 
skriftspiåk  på  talspråkets  grund. 

*Husie,  som  omiattar  eit  om- 
råde omedelbart  ö.  om  Malmö, 
har  ett  raskt  växande  invånartal 
l3,ij3U  inv.  1928).  1  H.  finnas 
kritbruk  (äg.  a.  b.  Kritbruksbo- 
laget  i  Malmö).  Sedan  1924  bilda 
Södra  Sallerup,  11.,  Bjärshög  ocli 
Uxie  ett  pastorat. 

*Huskvarna  hade  1928  8,175- 
inv.  Industrin  sysselsatte  1927 
vid  13  arbetsställen  1,956  arbe- 
tare. Kommunala  mellanskolan 
skall  från  1  juli  1931  successivt 
omändras  till  statlig  4-årig  sam- 
realskola. Staden  lyder  judiciellt 
under  Tveta,  Vista  och  Mo  dom- 
saga och  tingslag. 

Huskvarna  vapenfabriks  a.  b. 
äger  förutom  anläggiiingai'na  i 
Huskvarna  (se  d.  o.),  dar  även 
velocipeder  och  motorcyklar  till- 
verkas, också  Xorrahammars 
bruk  (se  d.  c).  Jfr  T  h  a  m  2. 

Huvudbaner,  se  L  i  k  b  e  - 
g  ä  n  g  e  1  s  e  sp.  504. 

Huvudskalleplatsen,  se  G  o  1  - 
g  a  I  a. 

Huvudspänning,  i  trefasan- 
läggningar spänningen  mellan  tvä 
fasuttag,  d.  v.  s.  det  resulterande 
värdet  av  två  fasspänningar.  Jfr 
Elektriska  maskiner  sj>. 
875. 

Huvudstråk,  se  P  e  r  s  p  e  k  - 
t  i  v  sp.   163. 

Huvudström,  se  I  n  d  u  k  - 
tion.  Fys. 

Huvudton,  h  u  v  u  d  t  r  y  c  k, 
se  A  c  c  e  n  t. 

Huxley  [h9'kksli],  Aldous, 
f.  1894,  engelsk  författare,  sonson 
till  Thomas  H.,  intar  såväl  ge- 
nom sin  ironiskt  fördomsfria  in- 
ställning som  i  tekniskt  avseende 
en  radikal  hållning  gentemot  den 
äldre    generationen.     Bland   hans 


1025 


Huygens — Hydrotermal 


1026 


arbeten  märkas  den  lilla  roman- 
satiren  Crome  yellow  (1921; 
Kromgult,  1926)  och  den  stora, 
delvis  skarpt  satiriska  samtids- 
psykologiska romanen  Point 
counter  j)oint   (1928). 

*Huygens.  2.  Christian  H. 
uppfann  även  oz'on  (se  Ur  sj). 
193). 

*Huygens'  teori.  Interferens- 
principen  infördes  i  H.  av  Th. 
Young.  Huygens  själv  räknade  ej 
med  regelbundna  vågföljder  utan 
med  oregelbundna  impulser. 

*Hybbinette,  Samuel,  blev 
1922  överläkare  vid  Sabbatsbergs 
sjukhus. 

Hyckert,  Johan  Henrik, 
f.  1S07,  d.  184.5,  skådespelare,  be- 
römd för  sina  utomordentligt 
fint  och  omsorgsfullt  genomarbe- 
tade karaktärstyper.  H.  betrakta- 
des allmänt  som  en  av  sin  genera- 
tions främsta  sceniska  förmågor 
men  fick  aldrig  tillfälle  att  fullt 
utveckla  sig  på  grund  av  en  svår 
sjuklighet,  som  slutligen  drev 
honom  till  sjähnnord. 

*Hyde.  2.  Douglas  H.  blev 
192.5  medlem  av  Irländska  frista- 
tens sejiat. 

*Hyderabad.  1-  Befolkningen 
utgöres  till  V,o  av  hinduer,  men 
furstefamiljen  är  muhammedansk, 
likaså  ämbetsmännen  och  militä- 
rerna. Fursten  av  H.  bär  titeln 
n  i  z  a'  m.  —  2.  Av  befolkningen 
äro  52  %  hinduer  och  43  %  mu- 
hammedaner. H.  har  ett  muham- 
medanskt imiversitet.  I  staden 
drives  betydande  textilhantverk. 
C:a  9  km.  n.  därom  ligger  Si- 
kand a  r  a  b  a'  d  ( eng.  ^ecioi- 
denibad) ,  en  av  engelsmännens 
största  militärstationer  i  Indien, 
och  8  km.  n.v.  om  H.  Golkonda 
(se  d.  o.  Suppl.). 

Hyderabad,  H  a  i  d  a  r  a  b  a  d 
[hajdoreba'd],  stad  i  Sind,  Britt. 
Indien,    nära    Indus.     Betvdande 


konstindustri  (broderi-  och  emalj- 
arbeten m.  m.).  Järnväg.sknut. 
Starkt  fort.  82.000  inv.   (1921). 

Hydratoge'n  (av  grek.  hy  dor, 
vatten,  och  ge'nein,  bildas),  bildad 
i  vatten.   .Jfr  Mineral   sp.   81. 

*Hydraulik  benämnes  stundom 
äv-en  en  apparat,  som  drives  1. 
regleras  av  vatten  under  tryck. 

*Hydrauliska      väduren,       se 

även   ;M  o  n  t  g  o  1  f  i  e  r. 

Hydre'ring  (av  lat.  hydroge'- 
nimn,  väte),  införande  av  väte 
i  en  kemisk  förening,  alltså  etl 
slags  reduktion.  —  Termen  IL 
användes  även  för  vissa  tekniska 
operationer,  ss.  härdning  (se  d. 
o.  2)  av  fett  och  framställning  av 
flytande  kolväten  ur  stenkol  (ty. 
Kohlcuerfliissigung)  genom  dettas 
behandling  med  vätgas  inom  ett 
visst  temperaturintervall.  Sist- 
nämnda metod,  uppfunnen  av  tys- 
ken Fr.  Bergius,  väntas  bli  av 
största  betydelse  för  Europas  för- 
seende med  motorbränsle. 

Hy'dria  (giek.,  av  hy' dar,  vat- 
ten), se  V  a  s  sji.  435  samt  ill.  sp. 
43.3 — 134. 

Hydri'der  (av  lat.  hydroge'- 
niin)i,  väte),  föreningar  mellan 
väte  och  andra  grundänmen.  II. 
äro  i  allm.  gasformiga  1.  flytan- 
de; alkalimetallernas  och  de  alka- 
liska jordmetallernas  H.  äro  fasta 
ämnen,  vilka  sönderdelas  av  vat- 
ten under  bildande  av  vätgas  ocli 
hydroxid. 

Hydrofo'r  (av  grek.  hy' dor, 
vatten,  och  fe'rein,  bära),  se 
Vattenledning  sp.  479. 

*Hydrokinon,    jfr    M  e  t  o  k  i  - 

n  o  u  och  ^I  e  t  o  1. 

Hydrostatiska  pistongen   (av 

grek.  hy'dor.  vatten,  och  statisk), 
s;'  T  o  r  p  e  il. 

Hydroterma'1  (av  grek.  hy'- 
dor,  vatten,  och  te'rme,  värme), 
något,    som    sammanhänger    mcJ 


L  e  x.   Suppl. 


1027 


v.  Hiigel — Hålrumsstrålning 


1028 


varmt  vatten.  Jfr  M  e  t  a  s  o  m  a  - 
t  o  s  och  Malm  sp.   1 124. 

v.  Hii'gel,  Friedrich,  f. 
1852,  cl.  1925,  katolsk  engelsk 
lekmaniiateolog  av  österrikisk 
börd,  en  av  huvudgestalterna  i 
modernismens  historia.  II  :s  mest 
bekanta  arbete  är  The  mystical 
element  of  religion   (2  bd,  190S). 

*Hygien,  även:  hälsovård.  — 
Hygie'nisk,  som  avser  hygien; 
hälsosam,  sund. 

*Hulphers,  Abraham  Abra- 
ham s  s  o  n.  Av  iSanilitigar  til  en 
bcskrifning  öficer  Norr-land  ut- 
gavs 1922  av  rektor  G.  Kallste- 
nius  det  dittills  outgivna  5:e 
bandet   (Lappmarken). 

*Hylte  ligger  vid  Hyltebruks 
järnvägsstation  vid  linjen  Torup 
— Hyltebruk  av  Halmstad — Näs- 
sjö järnvägar.  Ivj-ing  H.  har 
Hyltebruks  samhälle  med  c:a 
1,300  inv.  upp\n.ixit. 

*Hyltinge.  I  H.  ligger  Sparre- 
liolms  municipalsamhälle. 

*Hyinans,  Paul.  avgick  mars 
1925  som  iitrikesminister.  Han  in- 
gick 1926  SS.  justitieminister  i 
Jaspars  koalitionsregering  och  liv 
sedan  nov.  1927  ånyo  utrikesmi- 
nister. 

Hymna'rium,  lat.,  hymnsam- 
ling. 

*Hyperboréer.  2.  De  arktiska 
folken  räknas  till  den  mongoliska 
rasen  (jfr  ^M  ä  n  n  i  s  k  o  r  a  s  e  r 
sp.  519  ff.).  Uttrycket  arktisk  ras 
är  oegentligt. 

Hyperbore'iska  språk  (jfr 
H  y  p  c  r  b  o  r  é  e  r  2,  även 
SuppL),  se  tab.  till  Språk  sp. 
1355—1356. 

Hypokorfsm  (av  grek.  hypo- 
ko'risnui.  förmildrande  uttryck), 
(användande  av)  ett  förtroligt  ut- 
tryck, särskilt  sådant  ord,  där 
bibetydelsen  av  förtrolighet  fått 
formellt  kännetecken  (t.  ex.  Nisse, 


kossa    för    Nils,    ko).    - —    Adj.: 
h  y  p  o  k  o  r  i'  s  t  i  s  k. 

Hypota'x  (av  grek.  hy  po',  un- 
der, och  ta' xis,  ställning),  det- 
samma som  underordning  (se 
d.  o.). 

*Hysteresis,  se  även  Järn- 
förluster. Suppl. 

Hyvinge,  fi.  Hyvinkää,  köping 
(sedan  1926)  i  Nylands  1.,  Fin- 
land. Knutpunkt  mellan  järn- 
vägslinjerna Helsingfors — Riihi- 
niäki  och  llangö — II.  Yllefabrik. 
Sanatorium.  5,200  inv.    (1927). 

Hyvlingsmån,  se  Virkes- 
sortiment  sp.  SS6. 

*Håbo  kontrakt  omfattar  nu- 
mera pastoraten  över-Gran,  Yt- 
ter-Gran  och  Kalmar;  Stock- 
holms-Näs och  V.  Ryd;  Bro  och 
Lossa;  Skokloster  och  Iläggeby; 
Håtuna  och  Håbo-Tibble. 

Håkanson,  K  n  u  t,  f.  1SS7, 
tonsättare  och  musikkj-itiker,  se- 
dan 1927  anställd  i  Göteborgs 
Handels-  och  Sjöfarts-Tidning, 
har  delvis  med  anknytning  till 
svensk  folkmusik  skrivit  orkester- 
stycken och  talrika  sånger  samt 
utgivit  bearbetningar  av  C.  J.  L. 
Almquists  Songes. 

^*  Håkansson.     4.     Julia     IT. 
lämnade     1929    Dramatiska    tea-   I 
tern.  | 

Håkantorp,  järnvägsstation  i 
Levene  skn,  Skarab.  1.,  knutpunkt 
mellan  Kinnekulle — Lidköping — 
II :  s,  Västergötland — Göteborgs 
och  Uddevalla — Vänersborg — 

Herrljunga  järnvägar. 

Hålkamera,  kamera  med  ett 
fint  hål  i  st.  f.  objektiv.  Bilden  i 
II.  blir  mycket  ljussvag. 

*Hållfasthet.  Om  dielekt- 
risk  hållfasthet  se  Låg- 
och   högspänning. 

Hållsjöf  ältet,  se  V  ä  r  m  1  a  n  d 
sp.  1195. 

Hållö,  se  S  m  öge  n   1. 

Hålrumsstrålning,     strålning- 


1029 


Hångsdala — Hälsingborg 


1030 


en  inuti  ett  slutet  hålrum,  vars 
alla  väggar  ha  samma  tempera- 
tur. H.  är  lika  intensiv  som  strål- 
ningen från  en  absolut  svart 
kropp  med  samma  temperatur. 
För  undersökning  av  den  sva  it  a 
kroppens  strålning  användes  däi- 
för  H.,  uttagen  genom  ett  fint  hål 
i  rummets  vägg. 

*Hångsdala.  Sedan  1925  bilda 
Dimbo,  Ottravad,  H.,  Skörstorp 
och  ö.  Gerum  ett  pastorat. 

*HåsIöv  bildar  sedan  1924 
jämte  Bodarp,  V.  Tommarp  och 
Skegrie  ett  pastorat. 

*Håstad  skall  framdeles  för- 
enas med  Igelösa  och  Odarslöv  till 
ett  pastorat. 

Häck,  den  del  av  fartygsskro- 
vet, som  befinner  sig  akter  om 
rodret  och  vanl.  över  vattnet. 

Häckvicker,  se  V  i  c  i  a. 
.  Hägernäs,    Täby    skn,   Sthbns 
1.,    nära    Viggbyholm    vid    Stora 
Vårtan,  andra  flygkårens  förlägg- 
ningsort sedan  1929. 

*Hägerström,  Axel.  I  det 
stora  arbetet  Der  römische  Obli- 
gationsbegriff  im  Liclite  der  all- 
gemeinen  römischen  Rechtsan- 
schauung  (I,  1027)  har  H.  sär- 
skilt undersökt  de  romerska  rätts- 
begreppens samband  med  magiskt 
religiösa  föreställningar. 

*Hägg.  3.  Jakob  Adolf 
H.  avled  192S.  —  4.  G  u  s  t  a  f  H. 
avled  1925. 

*Häggeby  bildar  sedan  1923 
jämte  Skokloster  ett  pastorat. 

Häggqvist,  Gösta,  f.  1891, 
prof.  i  histologi  vid  Karol.  inst. 
1923,  förf.  till  ett  flertal  arbeten, 
bl.  a.  över  hudens  sinnesorgan  och 
över  muskulaturens  byggnad. 

Hägnadsvirke,  se  Virkes- 
sortiment  sp.  882. 

Hälleba'rd,  annan  form  för 
hillebard  (se  Stångvapen  sp. 
195,  även  Supi^l.). 

*Hälleberga.  I  H.  finnas  flera 


Axel  Hägerström. 

glasbruk,  bl.  a.  Orrefors  och  Må- 
lerås. 

*HäIIefors.  2.  Wargöns  a.  b. 
ändrade  1925  sitt  namn  till  Helle- 
fors  bruks  a.  b.  Aktiekapital  29,5 
mill.  kr.  Bolaget  äger  samtliga 
stamaktier  i  det  nya  Vv^argöns 
a.  b.  (se  V  a  r  g  ö  n)  och  samtliga 
aktier  i  Laxå  bruks  a.  b. 

Hälleknopp,   se  S  e  d  u  m. 

Hällespring,  hällebräken, 
Woodsia  ilve'nsis,  lågväxt  orm- 
bunke med  på  undersidan  fjälliga 
och  starkt  håriga  blad,  rätt  all- 
män i  bergskrevor. 

*Hällestad.  1.  Sedan  1925  bilda 
Dalby,  H.,  Bonderup  och  Gödelöv 
ett  pastorat. 

*Hälleviksstrand  är  en  besökt 
badort. 

*HällingsåfalIet.  Hällingsån, 
som  utmynnar  i  sjön  Hetögeln  (ej 
Frostvikssjön),  genomflyter  ne- 
danför fallet  en  av  Sveriges  stör- 
sta och  mest  typiska  caiions,  c:a 
GOO  m.  lång  och  60  m.  djup. 

Hällnäs,  järnvägsstation  i  De- 
gerfors  skn,  Västerb.  1.,  vid  Stam- 
banan genom  övre  Norrland  och 
tvärbanan  H. — Lycksele. 

♦Hälsingborg  "hade  1928  54,160 


1031        Hälsingborjj-Hässleholms  järnvägar — Härnösand        1032 


iiiv.,  därav  24,135  i  Maria  för.s., 
17,4!)5  i  Gustav  Adolfs  förs.  och 
12,580  i  Raus  förs.;  de  Imda  föist- 
luimiula,  80m  utjiöia  t\ii  pasbjiat, 
bildades  1027  geiioin  di-liiiiig  av 
sladsföisainliii>rcii.  —  l'J2!t  invif>- 
des  ett  kunstinuseuiii.  inrymt  i  di-t 
av  ske])psredare  O.  Idaiuk  till  II. 
donerade  slottet  ^'ikingsl)el■{I.  -- 
Enl.  1927  års  skolordning  omor- 
ganiseras liögie  allmänna  läro- 
verket (det  får  4-  och  5-årig  real- 
skola samt  4-årigt  latin  och  3- 
årigt  realgymnasium),  varjämte 
ett  högre  flickläroverk  inrätta-;. 
II.  har  länslasarett,  hospital  och 
vanförcanstalt.  Till  IT.  är  sedan 
1928  förlagt  Skånska  kavalleri- 
regementet. Staden  är  säte  för 
södra  arméfördelningens  expedi- 
tion. —  Industrin  sysselsatte 
1927  vid  152  arbetsställen  6.55S 
arbetare.  Hamnen  har  en  kaj- 
längd av  3,200  m.,  därav  2,2fk) 
med  ett  vatteiuljup  av  7 — 10  m. 
Ytterst  ligga  Förhamnen  och 
Xva  hanmen  (djup  10  m.)  med 
tre  vågbrytare.  vilka  ge  hamnen 
två  inlopp ;  iiuianför  ligga  Cent- 
ralhanmen  (7.1  m.)  och  dess  gre- 
nar Xorra  hamnen  (7.1  m.). 
Inre  hamnen  (4 — 5  m.)  och  Södia 
hamnen  (4,8 — 7.2  m.).  Handels- 
flottan räknade  1928  95  maskin- 
drivna fartyg  och  34  segelfartyg 
cmi  tills.  114.622  nettoton.  Antalet 
ankomna  och  avgångna  fartyg  var 
1926  12,121  om  3.s  mill.  nc^toton. 
därav  i  utrikes  fart  8,615  om  2.9 
mill.  iiettoton  (de  danska  ångfär- 
jorna  på  linjen  H. — Helsingör 
gjorde  5.5S6  enkla  resor). 

*Hälsingborg  —  Hässleholms 
järnvägar.  n:s  a.  b.  arrenderar 
sedan  1928  Ängelholm — Klippans 
järnviig. 

Hämeenlinna  |hä'men-].  Hä- 
m  e  e  n  lä  ä  n  i,  se  T  a  ^•  a  s  t  e  - 
h  u  s. 

*Härad,     sockcm    i    Södernianl. 


1.   Bland  II  :s  foriuniniien   märke-. 
(Jökstenen    (se  d.  o.) . 

*  Häradshövding.  l>e  i  huvud- 
arlictct  ic-fererade  bestänunelser- 
na  om  vii-f  häradshövdingar  upp- 
hävdes 1926  men  äga  fortfarande 
tillämpning  på  dem,  scjm  dessför- 
innan  frnnidnats  därtill. 

*Härberga  (sedan  1927  skrives 
H.  olliciellt  II  e  r  r  b  e  r  g  a). 
Framdeles  skola  Vallerstad  och 
Järstad  filrenas  med  pastoratet. 
Härdningsprov,  se  S  m  i  d  e  s  - 
p  rov  sp.  1034. 

*Häringe  inköptes  1929  av  ge- 
neialkonsul  Torsten  Kieuger. 

*Härjedalens  kontrakt  omfat- 
tar numera  pastoraten  lj-'rg  och 
Äsarne;  Rätan  cxh  Klövsjö;  Sveg, 
Älvros  och  Linsäll;  Ilede,  Vem- 
dalen och  Storsjö;  Tännäs  och 
Ljusnedal  med  Tännäs  lappförs. ; 
Lillhärdal;  Ytter-IIogdal,  över- 
Hogdal  och  Ängersjö. 

*Härkeberga  skall  framdeles 
jämte  Långtora  och  Xysätra  för- 
enas med  Biskopskulla  till  ett 
l^astorat.  Det  ganda  komminister- 
bostället i  H.  har  1929  inretts  till 
muscuiu  för  äldre  uppländsk 
byggnads-  och  hendvultur. 

*Härlöv.  Sedan  1924  bilda 
Aringsås,  Lekaryd  och  H.  ett 
pastorat. 

*Härnösand.  Föreningen  för 
noriTändsk  hembygdsforskning 
förvärvade  1913  ett  område  på 
^Murberget  och  har  där  uppfört  ett 
Iriluftsnuiseum,  näst  Skansen  det 
största  i  landet.  —  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  högre 
allmänna  läroverket;  det  blir 
samläroverk  och  får  4-  och  5-årig 
realskola  samt  4-årigt  latin-  och 
3-årigt  realgynmasium.  I  H.  fin- 
nas länslasarett  och  hospital.  Enl. 
l)eslut  av  1928  skall  i  H.  upprät- 
tas ett  landsarkiv  för  Norrland 
(utom  Jämtl.  I.).  —  Industrin 
svsselsatte  1927  vid  25  arbetsstäl- 


103c 


Härnösands  domprosten — Hästuppfödning 


1034 


len  504  arbetare.  H.  har  en  av  de 
bästa  hamnarna  i  Xorrland  (kaj- 
längd 1,900  m.;  djup  i  yttre  ham- 
nen 15 — 25  m..  i  inre  hamnen  5 — 
13  m.)  ;  ishinder  förekomma  dec. 
— april.  Handelsflottan  räknade 
1926  10  ångfartj^g  om  tills.  1,451 
nettoton.  S.  å.  ankommo  och  av- 
gingo  7,753  fartyg  om  924,000 
nettoton,  därav  i  utrikes  fart  322 
om  222,000  nettoton.  H.  stfir  nu- 
mera genom  Ostkustbaiian  i  di- 
rekt förbindelse  med  Stlilm  över 
Gävle. 

Härnösands  domprosten  i 
Härnösands  stift  omfattar  pasto- 
raten Härnösand;  Säbrå;  Stigsjö 
och  Viksjö;  Häggdånger.  —  H. 
benämndes  före  1921  Ånger- 
ni  a  n 1  a  n  d  s  södra  k  o  n - 
t  r  a  k  t. 

*Härva,  jfr  P  a  s  m  a.  — 
Eirltrntekn.  Se  A  n  k  a  r  e.  8uppl. 

Härvik,  stormvarningsstat  ion 
(iiicd  kontrollstation  för  Väder- 
lekstjänst) på  den  stora  halvön 
mittpå  Gotlands  östkust,  s.ö.  om 
KatthammarsA'ik. 

*Hässelby.  Hässelby  villastad 
iitbröts  1926  som  köping  och  egen 
kommun  ur  Spånga  skn  men  in- 
går fortfarande  i  Spånga  förs. 
Köpingen  (2.340  inv.  1928)  är  l)e- 
lägen  n.v.  om  Sthlm,  vid  Lövsta- 
fjärden  av  ^Mälaren;  den  har  sta- 
tion vid  Spånga — Lövsta  järnväg 
och  omnilnistrafik  med  Stlilm.  T 
köpingen  finnes  en  stor  mängd 
handelsträdgårdar.    Strandbad. 

Hässlebrodd,  Mi'liu»i  cffu'siim. 
hög\-äxt  gräs  (fam.  Grami'ncae) 
med  breda  blad  och  små,  rundade, 
borstlösa  småax  i  lång,  slak  vip- 
pa. Rätt  sällsynt  på  lövängar. 
Välluktandc. 

*Hässleby.  Från  H.  avskildes 
1928  Mariannelunds  köping  som 
egen  kommun.  Socknen  (1.065  inv. 
1928)  bildar  tills,  med  köpingen 
Hässlebv  församling   (2,410  inv.), 


som  jämte  Rumskulla  utgör  pas- 
torat i  Linköpings  stift. 

*HässlehoIm.  Kommunala  mel- 
lanskolan  omändras  sedan  1928 
successivt  till  statlig  4-årig  sam- 
realskola. H.  är  förläggningsort 
för  Skånska  trängkåren.  Judi- 
ciellt  lyder  H.  under  Västra  Gö- 
inge  domsaga  ocli  tingslag. 

*Hässlunda.  Sedan  1929  är 
pastoratet  förenat  med  Ekeby. 

*Häst,  se  även  Finsk  häst. 
Suppl. 

Hästholmen,  ö  i  Xacka  skn.  pä 
s.  sidan  av  inloppet  till  Sthlm. 
På  H.  anlades  1896—98  kvarnen 
Tre  Kronor,  som  1922  inköptes  av 
Kooperativa  förlmndet  och  där- 
efter utvidgats  och  moderniserats 
genom  uppförande  av  sädessilo, 
liavregrynskvarn  (se  ill.  till 
F  u  n  k  t  i  o  n  a  1  i  s  m.  Suppl.) 
m.  m.  På  H:s  sydsluttning  byg- 
gas 1929  radhus  med  arbetarbo- 
städer, den  första  konsekvent 
funktionalistiska  liostadsanlägg- 
ninsriMi  i  Sverig;'. 

Hästholmsfortet,  Västra 
11..  se  K  a  r  1  s  k  r  o  n  a. 

*Hästpremiering.  Disl  riktens 
antal  är  sc(h)n   1920  fem. 

Hästskyddare,  fjädrande  mel- 
lanled mellan  dragare  och  foi(b)n. 

*Hästuppfödning.  För  främ- 
jandet av  II.  äru  i  2()  av  Sveriges 
län  h  i  n  g  s  1  f  ö  r  e  n  i  n  g  a  1- 
(1928  inalles  249  med  315  hings- 
tar) i  verksamhet.  Därjämte  fin- 
nas a  v  e  1  s  f  ö  r  e  n  i  n  g  a  r  för 
den  ädla  hästaveln  samt  för  ar- 
denner-  och  nordsvensk  ras  lik- 
som h  i  n  g  s  t  u  p  p  f  ö  d  n  i  n  g  p  - 
anstalter  föi-  nordsvensk  ras 
vid  Vången  i  Jämtland  och  Ström- 
bäck i  Västerbotten.  Stamböcker 
föras  för  de.  nämnda  raserna  (jfr 
R  a  s  s  t  a  m  b  o  k,  även  Suppl. ) . 
För  att  hindra  användning  av 
underhaltiga  hingstar  till  avel 
äger  K.  ;M:t,  enl.  lag  om  hingst- 


1035 


Hästveda — Högre  flickläroverk 


1036 


besiktning  av  23  dec.  1914, 
inom  område,  där  hushållnings- 
sällskap och  landsting  så  begära, 
rätt  att  förbjuda  att  till  betäck- 
ning av  annan  ägares  sto  använda 
hingst,  som  ej  fyllt  3  år  och  ej 
prövats  lämplig  som  beskällare  i 
orten. 

♦Hästveda.  2.  II.  har  station 
vid  Södra  stambanan  och  linjen 
H. — Kristianstad  av  östra  Skå- 
nes järnvägar.  Flera  industriella 
anläggningar,  bl.  a.  möbel-  och 
snickerifabriker. 

*Hävd.  Ordets  betydelse  av 
lägersmål  (jfr  d.  o.)  samman- 
hänger med  dess  etymologiska 
släktskap  med  ordet  "hava"  i  be- 
tydelsen innehava  (alltså  eg.  inne- 
hava  en  kvinna).  I  denna  betydel- 
se förekom  ordet  ofta  i  äldre  lag- 
terminologi ("hävdar  man  sin 
fästekvinna",  "hävdande  under 
äktenskapslöfte"  m.  fl.  uttryck). 

Hävringe,  skär  c:a  13  km.  s.ö.. 
om  Oxelösund,  med  fjTar  och  lots- 
uppassningsställe.  S.ö.  därom  lig- 
ger II.  fyrskepp. 

Hävstångsarm,  se  A  r  m. 
Suppl. 

Häxört,  Circae'a  lutetia'na 
(fam.  Oenothcra'ceae) ,  ört  med 
äggrunda,  motsatta  blad  och  små, 
vita  1.  rödlätta  blommor  med  blott 
två  kronblad.  Rätt  sällsynt  i  fuk- 
tig lövskog  i  s.  Sverige.  Circaea 
alpi'na,  d  v  ä  r  g  h  ä  x  ö  r  t,  mindre 
och  med  hjärtlika  blad,  är  rätt 
allmän  i  fjällen. 

Höbuk,  beteckning  för  att  bxi- 
ken  hos  husdjur,  särskilt  hästen, 
är  stor  och  hängande.  H.  fram- 
kallas av  utfodring  med  skrym- 
mande och  förslappande  föda. 

Höeberg  [hö'bärg],  G  e  o  r  g,  f . 
1872,  dansk  orkesterdirigent  och 
tonsättare,  sedan  1914  kapell- 
mästare vid  Det  kongelige  Teater 
i  Köpenhamn,  har  skrivit  operan 
Et      Bryllup      i      Katakombcrne 


(1909),  en  balett,  sånger,  piano- 
musik m.  m. 

*Höfeber  beliandlas  numera 
även  med  äggviteterapi  (jfr  d.  o. 
Suppl.). 

*Högalidsförsamlingen  hade 
1928  31,380  inv. 

*  Höganäs.  2.  II.  har  tullsta- 
tion. Kommunala  mellanskolan 
omiindi-as  sedan  1928  successivt 
till  statlig  4-ärig  samrealskola. 

'''Höganäs-Billesholms  a.  b. 
Aktiekapital  30  mill.  kr,  3,800 
arbetare. 

*Högbo.  Från  H.  avskildes  1927 
Sandvikens  köping  som  egen  kom- 
mun. Socknen  (1,035  inv.  1928) 
bildar  nu  tills,  med  köpingen,  till 
vilken  vid  dess  bildande  ett  om- 
råde med  1,847  inv.  överflyttades 
från  Ovansjö  skn,  Högbo  försam- 
ling och  pastorat  i  Uppsala  stift 
(12,700   inv.    1928). 

Högbåtsman,  se  Underbe- 
fäl. 

Högdjur,  gammal  benämning 
på  lijortdjuren  därför  att  jakten 
å  dem  fordom  var  förbehållen 
konungen  och  frälsemännen. 

*Högfors.  1.  Aktiemajoriteten 
i  Högfors  och  Persbo  a.  b.  inne- 
has av  Avesta  järnverks  a.  b.  — 
2.  Högfors  a.  b.  inköptes  1929  av 
Fagcrsta  bruks  a.  b. 

Höghjuling,  se  Velociped 
sp.  564. 

'•Högmosse,  jfr  ;M o  s  s  e. 

Högre  flickläroverk.  I  sam- 
band med  1927  års  skolreform 
har  beslutats  upprättande  av 
högre  allmänna  läroverk,  avsedda 
uteslutande  för  flickor.  H.  skola 
bestå  av  fj'raårig  realskola,  grun- 
dad på  folkskolans  sjätte  klass, 
och  treårigt  gjminasium.  Riksda- 
gen har  beslutat,  att  H.  skola 
upprättas  i  fyra  städer  (Stock- 
holm, INIalraö,  Hälsingborg  och 
Göteborg) ,  under  förutsättning 
att    vederbörande    kommiui    till- 


1031 


Högre  flickskolor — Hörby 


1038 


liandahållcr  lokaler,  samt  har  ut- 
talat sig  för  framläggande  av 
plan  för  upprättande  av  H.  i  nio 
andra  städer  (Uppsala,  Linköping, 
Norrköping,  Jönköping,  Lund, 
Borås,  Karlstad,  Örebro  och 
Västerås.  Sådan  plan  framlades 
för  1929  års  riksdag,  men  riksda- 
gen begärde  ny  utredning  i  ären- 
det. 

*Högre  flickskolor.  1927  års 
skolreform  medför  viktiga  för- 
ändringar för  Ii.  Enl.  rikdagens 
beslut  skola  H.  för  att  kanna  er- 
hålla statsbidrag  fr.  o.  m.  läs- 
året 1931 — 32  vara  så  organise- 
rade, att  de  bygga  j^å  lägst  folk- 
skolans fjärde  klass,  dock  med 
rätt  för  K.  M :  t  att  medgiva  upp- 
skov med  a\T^ecklingen  av  första 
klassen  till  utgången  av  läsåret 
1934—35.  H.  komma  alltså  att 
för  framtiden  bli  sjuåriga.  Den  nu 
förefintliga  möjligheten  för  äm- 
neslärarinnorna vid  H.  med  stats- 
understöd att  förlägga  en  del  av 
sin  tjänstgöring  till  skolans  för- 
beredande klasser  skall  upphöra 
med  läsåret  1929—30.  Ett  stort 
antal  H.  ha  börjat  av\'eckla  sina 
förberedande  klasser.  På  grund 
därav,  att  realskolor  för  gossar 
omvandlas  till  samrealskolor,  har 
man  att  räkna  med  att  vissa  H. 
till  följd  av  för  ringa  anslutning 
komma  att  upphöra.  Riksdagen 
har  ansett,  att  11  H.  icke  kunna 
påräkna  tillräcklig  anslutning 
för  att  ifrågakomma  till  fortsatt 
statsunderstöd  (skolorna  i  Enkö- 
ping, Strängnäs,  Eksjö,  Väster- 
vik, Oskarshamn,  Karlshamn, 
Mariestad,  Lidköping,  Skövde, 
Arvika,  Hudiksvall)  och  uttalat 
tvekan  i  detta  hänseende  beträf- 
fande 2  H.  (skolorna  i  Varberg 
och  Söderhamn ) . 

*Högre     lärarinneseminarier. 

Enl.  beslut  av  1927  års  riksdag 
skail     Statens     normalskola    för 


flickor  vid  Statens  högre  lära- 
rinneseminarium i  Sthlm  organi- 
seras som  sjuårig  och  bygga  på 
folkskolans  fjärde  klass,  vid  den- 
samma skall  inrättas  en  fyraårig 
realskola  för  flickor,  de  förbere- 
dande klasserna  vid  skolan  skola 
ombildas  och  utvecklas  till  en 
sexklassig  folkskola.  Dessa  sko- 
lor äro  avsedda  att  vara  övnings- 
skolor för  eleverna  vid  Statens 
högre  lärarinneseminarium.  • — 
Anna  Sandströms  högre  lärarin- 
neseminarium samt  Privata  högre 
lärarinneseminariet  i  Sthlm  skola 
avvecklas  och  upphöra  med  läs- 
året 1928-29. 

*Högsby   har   lantmannaskola. 

Högseröd.  I  H.  ligger  större 
delen  av  Löberöds  municipalsam- 
hälle. 

Högspråk,    se    E  i  k  s  s  p  r  å  k. 

*Högspänning,  se  även  L  å  g  - 
och  h  ö  g  s  p  ä  n  n  i  n  g.  Jfr 
S  t  a  r  k  s  t  r  ö  m. 

*Högstedt,  K.  IL,  blev  1929 
president   i   Kammarrätten. 

*Höjning.  Metr.  Den  betonade 
taktdelen  i  en  versfot;  motsatsen 
är  sänkning. 

*Hököpinge.  Sedan  1924  bilda 
Gässie,  Eskilstorp,  Arrie  och  II. 
ett  pastorat. 

*Hölebo,  jfr  T  r  o  s  a  -  V  a  g  n  - 
h  ä  r  a  d. 

Hönigschmid  [hö'niBsjmit], 
Otto,  f.  1878,  tysk  kemist  (f.  i 
Böhmen),  prof.  i  Prag  1911,  i 
Miinchen  1918,  har  utfört  nog- 
gianna  atomviktsbestämningar 
för  en  hel  del  grundämnen,  sär- 
skilt de  radioaktiva  ämnena. 

*Hörberg,  P  e  r.  En  självbio- 
grafi av  H.,  som  spec.  i  skildring- 
en av  uppväxtåren  är  fylligare  än 
den  av  Atterbom  utgivna,  publice- 
rades 1927. 

*Hörby.  2.  H.  bildar  ss.  köping 
egen  kommun  i  Malmöh.  1.  men  in- 
går i  Hörby  förs.  H.  är  knutpunkt 


1039 


Hörken — Höörsandsten 


1040 


Höskallra.  liliinantlius  iniiior   U.  v.  i   o -ii 
lUiiniinthus   major. 

på  ö.stra  Skånes  jårn\ågar  (lin- 
jerna Kristianstad — E.slöv  oeh  II. 
— Höör)  och  har  talrika  indiistri- 
elhi  anhiggnintrar.  ss.  kvarnar,  ex- 
poitshikteri.  glassliperi  och  ylle- 
fabrik. Länslasarett.  Komnnmala 
mellanskolan  skall  från  1  juli 
1930  successivt  omändras  till  stat- 
lig 4-årig  samrealskola.  I  H.  har 
1920  öppnats  en  för  Skåne  avsedd 
rundradiostation  med  en  antenn- 
effekt av  lOkw. 

*Hörken  år  numera  kyrkoljok- 
f  öringsdistrikt  (se  Ljusnar  s- 
b  o  r  g.  SupijL).  I  H.  ligger  H:s 
järnvägsstation  vid  Bergslagernas 
järnvägar  och  Säfsnäs  järnväg. 

Hörnell,  Per.  f.  1876,  civil- 
ingenjör, anställd  hos  a.  b.  Vat- 
tenbyggnadsbyrån 1890 — 25,  del- 
ägare i  bolaget  från  1902,  prof.  i 
vägbyggnad  och  konununikations- 
teknik  vid  Tekniska  högskolan 
1926—29.  H.  har  gjort  sig  känd 
som  en  framstående  vatten1)ygg- 
nadsingenjör  och  har  verkstiillt 
en  mångfald  utredningar,  spec.  i 
hannibyggnadsfrågor.  1925 — 28 
chef  för  stadsplanekontorets  i 
Sthlm  generalplaneavdelning,  ut- 
arbetade  han  ett   förslag  till   lö- 


sande av  stadens  tiafikfrågor, 
vari  som  ett  Imvudmoment  in- 
gick byggandet  av  en  centialbro 
i  t\!i  plan. 

Hörnsjö-Fors'  bruk,  lanteg;n- 
doni  med  tegelbruk  och  kvarn  i 
Väster-Färnebo  .skn,  \'ästmanl.  1. 
Äg.  a.  b.  Svenska  metallverken. 

*Hörsne  med   Bara.  Av  Bara 

kyrka  (från  12<i0-t  :s  slut)  kvarstå 
stora    iiiiner,    konserverade    1923. 

*Hörup.  I  IL  ligger  en  del  av 
Liiderups  nnmicipalsamhälle  (se 
L  ö  (1  e  r  u  p.  Suppl.) . 

Hörviken,  järnvägsstation  i 
INIjällby  skn.  Blek.  1.,  ändstation 
f(")r  linjen  Sölvesborg — II.  av  Ble- 
kinge kustljanor. 

Höskallra,  ]\hi)i(i'>it}iiis  ma'}or 
och  Khiucniflnis  mi'nor,  örter  med 
uppblåst,  plattat  blomfoder  och 
gul  krona  med  blåa  tänder  på 
överläppen.  Den  föria  arten  har 
vitgrönt  foder  och  nästan  sluten 
krona,  den  senare  brimgrönt  foder 
och  öppen  krona.  Båda  äro  rätt 
allmänna  på  gräsmark  och  blom- 
ma på  för-  och  högsommaren. 

Hövisk,  eg.  hörande  till  lio- 
vet ;  belevad,  med  levnadsvett  och 
fina  maner;  ridderlig,  riddar-; 
passande;    anständig,  ärbar. 

*Höör.  2.  H.  har  station  vid 
Södra  stambanan  och  linjen  Hör- 
by— H.  av  östra  Skånes  järnvä- 
gar. IL  har  bl.  a.  två  mek.  verk- 
städer. S.  om  IL  ligger  Orups- 
sanatoriet     (för   tuberkulösa). 

Höörsandsten,  en  till  lias  (jfr 
R  ä  t  - 1  i  a  s)  hörande  sandstens- 
avlagring  på  urberget  i  Höör- 
trakten, huvudsakl.  n.  om  Ring- 
sjön (jfr  karta  till  Skåne  sp. 
926).  H.,  som  är  vit  i  friskt  brott 
men  så  småningom  antager  en 
mörkgrå  vittringshud.  har,  sär- 
skilt i  äldre  tid,  haft  stor  använd- 
ning som  byggnadssten  (t.  ex.  i 
Lunds   domkvrka ) . 


1041 


I.  A.  T.  A.— Idrottsdagar 


1042 


I. 


I.  A.  T.  A.  [aj  ej  ti  ej]  (Lnter- 
national  Air  Traffic  Association, 
Internationella  luftfartsförbun- 
det) bildades  i  aug.  1919  och  är 
en  sammanslutning  av  statligt  er- 
kända lufttrafik1)olag.  som  be- 
driva regiiljär  lufttrafik  mellan 
två  1.  flera  länder.  I.  A.  T.  A.  har 
till  upjDgift  att  giva  sina  medlem- 
mar möjlighet  till  utbyte  av  er- 
farenheter samt  att  verka  för  en 
internationell  luftfartslagstift- 
ning. 1929  omfattade  I.  A.  T.  A. 
29   lufttrafikbolag. 

Iba'dan,  stad  i  s.v.  Xigeria, 
vid  järnvägen  Lagos — Kano.  Be- 
tydande handelscentrum.  C:a 
240.000   inv.    (med  omgi\Tiingar) . 

Ica'co,  i  c  a  c  o  p  1  o  m  m  o  n, 
den  ätliga,  plommonlika  frukten 
av  Clirijsoha'lanus  ica'co  (fam. 
Rosa'ceae),  träd  1.  buske  i  tro- 
piska  Amerika    och   Väst-Afrika. 

I-chang,  traktathamn  (sedan 
1877)  i  prov.  Ilupei.  mell.  Kina, 
vid  Yang-tsi-kiang  (se  d.  o.).  C:a 
60,000  inv. 

Ich  dien  [is  din],  devis  för 
prinsen  av  Wales  och  för  den 
engelska  Bathorden.  Enl.  en  wale- 
sisk tradition  är  I.  en  ombildning 
av  de  walesiska  orden  eicli  dyn 
("se  mannen"),  varmed  Edvard 
I  presenterade  sin  nyfödde  son, 
den  förste  prinsen  av  \Yales.  för 
walesarna.  Enl.  en  annan  tradi- 
tion var  I.  (ty.,  jag  tjänar)  val- 
språk för  konung  Johan  av  Böh- 
men,  vilken  stvipade  vid  Crécy. 
varefter  det  upptogs  av  hans  mot- 
ståndare Svarte  prinsen  (se  Ed- 
w  a  r  d  sp.  706) .  till  tecken  på  att 
han  tjänade  under  sin  fader, 
konungen.  Enl.  en  tredje  tradi- 
tion fällde  Svarte  prinsen  orden, 
då  han  efter   slaget  vid  Poitiers 


1356  vid  en  bankett  för  den  fångne 
konung  Johan  II  av  Frankrike 
själv  passade  tipp  denne. 

Ichthyosauria,  se  Fisköd- 
1  o  r.  ~ 

*Idaho  har  enl.  uppskattning 
för  192S  546,000  inv. 

*Identitet.  Matem.  Se  F  o  r  - 
m  e  1.  Suppl. 

Idiazabal  [-thaba'l],  se  P  y  r  e  - 
n  é  e  r  u  a. 

Idiopla'sma  (av  grek.  i'dios, 
egen.  och  plasma),  av  C.  V.  Xägeli 
införd,  stundom  ännu  begagnad 
benämning  på  '"arvsubstansen'"  1. 
det  materiella  underlaget  för  ärft- 
ligheten. Enl.  modern  ärftlighets- 
lära  (jfr  d.  o.  sp.  1553  f.)  utgöres 
I.  (åtminstone  hinnidsakl.)  av 
krninosoinerna. 

Idman,  G  u  s  t  a  f.  f.  1SS5,  fin- 
ländsk jurist,  diplomat  och  poli- 
tiker, prof.  i  Helsingfors  1915 — 
18.  I.,  som  1919—27  var  Finlands 
minister  i  Köpenhamn,  var  fin- 
ländsk representant  vid  Ijehand- 
lingen  av  Ålandsfrågan  vid  X.  F:s 
rådsmöte  i  London  1920.  Han  var 
1925  utrikesminister  i  Tulen- 
heimos  ministär,  lilev  1927  envoyé 
i  Riga  och  1928  i  Warszawa. 

Idokra's,  se  V  e  s  u  v  i  a  n. 

Idrottsbladet,  sedan  1910  i 
Sthlni  utgiven  idrottstidning,  den 
största  i  Skandinavien ;  ägare  och 
huvudredaktör  är  sedan  1915  T. 
Tegnér  (se  d.  o.  5).  I.  utkommer 
i  allm.  3  ggr  i  veckan;  genom- 
snittsupplaga 40.000  ex. 

Idrottsdagar,  de  dagar,  minst 
15  för  läsår,  som  enl.  1928  års 
läroverksstadga  vid  de  allmänna 
läroverken  skola  användas  för 
främjande  av  idrottsliv  och  fri- 
luftsverksandiet  genom  idrotts- 
ö\Tiingar,   längre  vandringar,  na- 


1043 


Igelsta — Impedans 


1044 


lui-vetenskapliga  1.  liistoriska  ex- 
kursioner och  andra  studieutflyk- 
tcr,  friluftsarbete  o.  d.  under 
läroverkets  ledning. 

Igelsta,  municipalsanihälle 

(sedan  1924)  i  östeitälje  skn, 
Sthhns  1.,  vid  östertälje  station 
på  \'ästra  stambanan.  Vid  1.  lig- 
ger Igelsta  (se  d.  o.)  si\g\-erk.  450 
in  v.   (1928). 

Igelströmit,  se  O  11  v  i  n. 

*Igelösa  och  Västra  Odarslöv, 
numera  ofHciellt  Igelösa  oeh 
Odarslöv,  består  av  två  för- 
samlingar, Igelösa  (185  inv.  1928) 
och  Odarslöv  1.  Västra  Odarslöv 
(700  inv.  1928),  vilka  bilda  ett 
pastorat.  Framdeles  skall  Ilastad 
förenas  med  pastoratet. 

*Iggesund  liar  station  vid  Ost- 
kustbanan.  A.  b.  Iggesunds  bruk 
äger  även  Strömbacka  bruk  samt 
bl.  a.  Hybo,  Karsjö  och  Stora 
såg^^erk   (se  dessa  ord). 

*Ignaberga.  ödekyrkan  under- 
gick 1925 — 28  en  fullständig  kon- 
servering. 

Igorro'ter,  malajisk  folkstam 
på  Filippinerna  (se  d.  o.  sp.  1540). 

Iguazu,   se  Yguazu. 

*Ihlen,  N.  C,  avled  1925. 

*lisalmi  är  knutpunkt  mellan 
järnvägen  till  Ule  träsk  och  en 
nyanlagd   järnväg   till   Ylivieska. 

Iktyologi',    se    I  c  h  t  y  o  1  o  g  i. 

I'leum,  se  Tarm  sp.  803. 

*Ilex.  Mate  kallas  även  yer- 
b  a  (de)  mate  (sp.,  eg.  kalebass- 
ört)  1.  endast  y  er ba  1.  matte  och 
säljes  även  i  Sverige  under  dessa 
namn.  Det  drickes  i  produktions- 
länderna vanl.  genom  en  ho  inbilla. 
ett  silverrör  med  silformigt  ge- 
nombruten kula  i  spetsen,  vilket 
nedstickes  i  en  kalebass  med  vat- 
ten och  mate. 

Ilgods,  se  Järnvägstaxa 
sp.   349. 

Ilhéos    [ilje'osj],  stad  i  staten 


Baliia,  ö.  Brasilien,  vid  Atlanten. 
Kakaoexport.   63,0ö0  inv.    (1920). 

*Ili  är  av  stor  betydelse  för 
omgivningarnas  bevattning.  I 
öst-Turkestan  genomflyter  den 
en  bred  sänka  i  Tien-slian  med 
oasen  Kuldja   (se  d.  o.). 

Illampu  Lilja'mmpoJ,  se  S  o - 
rata.  Suppl. 

Illiina'ni  [ilji-],  bergma.ssiv  i 
Bolivia,  s.ö.  om  La  Paz,  med 
fyra  is-  och  snötäckta  toppar 
(den  högsta  G,410  m.  ö.  h.). 

Illinium,  till  de  sällsynta  jord- 
metallerna  hörande  grundämne 
med  alomnumret  61. 

*IIlinois  har  enl.  uppskattning 
för  1928  7,390,000  inv. 

*Ilstorp  avskildes  1929  från 
Björka  och  förenades  med  S. 
Åstmi  till  ett  pastorat. 

*Imatra.  1922  började  I.  och 
den  ovanför  liggande  forsen  Lin- 
nankoski  utbyggas.  Genom  den 
första  utbvggnaden,  beräknad  fär- 
dig 1930,"  komma  108,000  HK 
att  uttagas  (jimi  1929  voro  en- 
dast 81,000  HK  installerade). 
Fullt  utbvgst.  får  kraftverket  en 
eflfekt  av"  261.000  HK.  Kraftver- 
ket äges  av  finska  staten. 

Tmatrastenar,  detsamma  som 
mariekor     (se     Konkretion). 

Imbecillitet  (av  lat.  imbeci'l- 
litas,  svaghet),  se  Sinnes- 
sju k  d  o  m  a  r   sp.   608. 

*Immermann,  Karl.  Der 
Oberhof  föreligger  i  två  sv.  övers. 
(Gammelgården,  1925;  Fogdegår- 
den, s.  å.). 

*Impedans.  En  självinduktion 
L.  resp.  en  kapacitet  C,  båda  utan 
förlustmotstånd,  som  genomfly- 
tas  av  en  växelström  av  styrkan 
1  och  vinkelfrekvensen  vj  ha  pol- 
spänningarna   ojL   resp.  — -,   den 

förra  fasförskjuten  90°  före,  den 
senare  90°  efter  strömmen.  Deras 
I.,    induktans,  resp.   kapaci- 


1045 


Imperialformat — Impressionism 


1046 


tans,  blir  i  symboliska 
metodens    (se   d.    o.    2.)    skriv- 

i 
sätt  iojL,  resp.  —  — ^.  I.  blir  lik- 

tydigt  med  reaktans.  Ha  de  dess- 
utom förlustmotståndet  R,  blir 
deras       I.        \/i 


^L"  +  R\      resp. 


V 


—  -{-  R"^  1.  symboliskt  xvjL  -\- 

R,  resp. —  +  R.  Fasförskjut- 

ningen  blir  mindre  än  90°,  resp. 
större  än  — 90°;  skillnaden  kal- 
las förlustvinkel.  Betecknas 
denna  med  (f,  samt  är  spänningens 
eflFektivvärde  E  och  strömstyr- 
kans I,  så  blir  energiförlusten 
per  sek.  =  El  sirnj  eller,  om  <f 
är  litet,  EI(( . 

Imperialformat  (av  lat.  im- 
peria'Us,  kejserlig),  beteckning 
för  ett  större  bokformat  än  det 
vanliga  (t.  ex.  imperialoJctav, 
större  oktav) .  —  I  m  p  e  r  i  a  1  - 
säng,   större  utdragssäng. 

Tmphal,  se  :M  a  n  i  p  u  r.  Suppl. 

Implici't  (av  lat.  implica're, 
inveckla),  se  Funktion.  Matem. 

Imponderabi'lia,  i  m  p  o  n  d  e  - 
r  a  b  i' 1  i  e  r  (av  lat.  impondera'- 
iilis,    ovägbar),    detsamma    som 


imponderabla  ämnen;  i  överförd 
bet.  sådana  psykologiska  fakto- 
rer, vilkas  betydelse  ofta  ej  direkt 
kan  anges  1.  uppskattas  men  som 
dock  kunna  ha  ett  avgörande  in- 
flytande. 

Impo'st,  se  Valv  sp.  376. 

*Impotens  behandlas  på  se- 
naste tiden  med  en  viss  framgång 
med  injektioner  av  e  n  a  n  d  r  y'  1 
(preparat  av  testiklar,  binjurar, 
yohimbin  och  stryknin),  kombine- 
rade med  systematisk  psykoterapi. 

Impraktika'bel  (av  lat.  nekan- 
de in-  och  praktikahel) ,  outför- 
bar;  of  ärbar. 

Impregnatio'n  (jfr  I  m  p  r  e  g- 
n  e  r  i  n  g) ,  i  n  f  i  1  t  r  a  t  i  o'  n, 
malmminerals  anrikning  och  in- 
trängande medelst  lösningar  i 
mer  1.  mindre  porösa  bergarter, 
längs  sprickor  1.  skiktfogar,  utan 
förträngning  av  andra  mineral 
(jfr    Metasomatos). 

*  Impressionism.  Mus.  I.,  var- 
till tendenser  kunna  spåras  redan 
i  äldre  musik  men  som  mera  pro- 
grammässigt genomfördes  först 
omkr.  1S90  av  bl.  a.  D  e  b  u  s  s  v, 
har  betr.  tekniken  viktiga  berö- 
ringspunkter med  den  likabe- 
nämnda    riktningen    inom    måle- 


1047 


Impulsgivare — Indien 


1048 


riot  men  ansluter  sig  l>etr.  inne- 
hållet närmast  till  den  litterära 
symholismen  (representeiad  av 
]iau(lelaiie.  NCrlaine,  ^Maeter- 
linck  ni.  fl.)  och  iiger  liksom 
denna  .studoin  en  artificiell  piil- 
gel.  Från  det  impressionistiska 
måleriet  har  I.  fått  impulserna 
till  sin  förkäilek  för  det  koloi-is- 
tiska.  1.  intresserar  .sig  mindre 
för  det  arkitektoniskt  konstruk- 
tiv-a inom  musikveiken  än  för 
ytans  dekoiativa  utsmyckning  och 
lider  därför  i  allm.  brist  på  mn- 
niunentalitet,  medan  den  har  sin 
styrka  i  det  intima  stämning.s- 
måleriet,  där  landskapet  ofta  .s]»- 
lar  en  framträdande  roll.  Tek- 
niskt sett  begagnar  sig  I.  gärna 
av  oväntade  1.  i  äldre  musik 
mindre  ofta  förekommande  har- 
monier {kromatik  m.  m.).  Den 
melodiska  linjen  liksom  rytmen 
underordnas  däremot  harmoniken, 
och  det  tematiska  materialet  åter- 
ges icke  sällan  fragnientari.skt  1. 
skissartat.  Likmätigt  denna  ten- 
dens undvikei'  I.  gärna  störie  sats- 
sanmianhang  och  förediar  det  en- 
satsiga  stycket  framför  cykliska 
former,  ss.  symfoni  och  sonat.  Jfr 
Expressionis  m.   Sup])l. 

Impulsgivare,  se  T  ä  n  d  - 
h  a  t  t. 

Impulsmoment,  se  Y  t  li  a  s  - 
t  i  g  h  e  t. 

*Inadvertens  liar  ofta  bet. 
brist   på    aktgivande,   förbiseende. 

Inaktiva  gaser,  s?  Ä  d  e  1  g  a  - 
s  e  r. 

Inaktiv  effekt,  si-  R  e  a  k  t  i  v 
effekt. 

Inamovibilite't  (av  fr.  inamo- 
vible.  som  ej  kan  flyttas),  oavsätt- 
lighet,  särskilt  använt  om  äm- 
betsmäns rätt  att  icke  utan  rann- 
sakan och  dom  avsättas  (se  Äm- 
1:>  e  t  s  m  a  n ) .  ^lotsats :  a  m  o  v  i  - 
1.'  i  1  i  t  e'  t  (av  fr.  anioviUr.  fhtt- 
bar). 


*Incision.  -\hUr.  Kort  paus  in- 
uti en  vers  (cesur,  se  <1.  o.)  1. 
vill  slutet  av  en  vers,  såvida  den- 
na ej  är  katalektisk  (.se  d.  o.). 

Incroyables,  L  e  s  I.,  se  ^I  c  r  - 

A'  c  i  I  1  c  u  s  c  S. 

*Indalsälven  har  enl.  nymät- 
iiing  en  längd  av  420  km.  ocli  ett 
fl(jd(jmråde  av  20.740  kvkm.  T.  be- 
räknas nedanför  Ånn  lepresentera 
en  medelvattenetfekt  av  1,224,000 
HK,  därav  212.000  IIK  i  Krång- 
edefcrsarna.  llamniarforsen  (.se 
d.  o.  Suppl.)   är  numera  utbyggd. 

*Index  librorum  prohibito- 
rum.  Den  speciella  indexkongre- 
gationen  upphörde  1017.  Dess 
värv  övergick  då  i  stället  till 
Congregatio  sunctl  officii  (se 
K  o  11  g  r  e  g  a  t  i  o  n  .3) . 

*Indiana  har  enl.  uppskattning 
för  192S  3.17(5.000  inv. 

*Indianapolis  hade  1928 
3S2.(K)0  inv.  Det  är  bekant  för 
sina  stora,  ytterst  krävande  auto- 
mobiltävlingar  ("Grand  prix'"), 
soin  äga  rum  på  en  bana  invid  I. 

*  Indianer,  se  även  il  ä  n  - 
n  i  s  k  o  r  a  s  e  r  sp.  523  f.  —  Hu- 
vudparten av  Pipilerna  (sp. 
1207)  bor  numera  i  Salvador. 

*Indien.  Betr.  l:s  befolk- 
ning se  även  D  r  a  v  i  d  a. 
Suppl.  —  Xäringar.  Den  odlade 
jorden  utgjorde  192C— 27  015,000 

Bergsbrukets    avkastning    1927. 


Bergolja,     gallons      

r.i.i-r  ton  

iJlimrnpr.   ton    (export I    . 

Guld,    kg 

Järnmalm,    ton    

Mangannialm,   ton   

Salt."  ton   

Silver,    ks 


2^1,000,000 

07,000 

3,93G 

11,860 

1  .S76,000 

1.147,000 

l.CSS.OOO 

188.000 

Stenkol,    ton    22.436,000 

Tenn  i  tennmalm,  ton  2,000 

Zink  i  zinkmalm,  ton  24,000 

Handelsomsättning',1    (Mill.    rupees.) 
Är  1922—23  1925—26  1027— 2S 

Imrort    2.327         2.262         2,499 

Export     3,143         3,853         3,287 

^  Endast  handeln  sjövägen. 


1049 


Indigirka — Induktiou 


1050 


kvkni.,  därav  193,000  konstlje- 
vattnade.  Ris  odlades  s.  å.  på 
323,(X>0  kvkni.  ocli  vete  på  127.000 
kvkm.  Produktionen  av  jute  liar 
ökats  till  10.2  mill.  balar,  jord- 
nötter till  2.6  mill.  ton  och  kaut- 
sjuk  till  9,730  ton.  medan  indigo- 
produktionen  nedgått  till  564  ton 
(1927 — 2S).  Getternas  antal  var 
1927  39.3  mill.  —  Komnuinihu- 
tiotier.  Järnvägarnas  längd  upp- 
gick 192S  till  63,890  km.,  därav 
45,740  km.  statsbanor  inom  britt, 
provinserna  och  8,030  km.  stats- 
banor inom  infödingsstaterna.  — 
Författning  och  förvaltning.  1921 
inrättades  även  en  kammare, 
chamber  of  princcs,  där  samt- 
liga I:s  regerande  furstar  äga 
säte.  Denna  kammare,  som  är 
av  konsultativ  karaktär,  bcdiand- 
lar  företrädesvis  frågin-  rör.  för 
de  inhemska  staterna  gemensam- 
ma ärenden.  —  Historia.  Den  poli- 
ti.ska  utvecklingen  i  I.  under  se- 
nare år  har  framför  allt  präglats 
av  .svårigheten  att  tillämpa  för- 
fattningen inom  I:s  starkt  hetero- 
gena statsbildningar.  Swarajpar- 
tiets  krav  i^å.  fullständig  självsty- 
relse ha  framförts  med  växlande 
styrka.  Vid  valen  till  lagstiftande 
församlingen  1926  led  emellertid 
partiet  ett  betydande  nederlag. 
En  uppmärksammad  deklaration 
om  furstarnas  aljsoluta  lojalitet 
mot  det  Brittiska  imperiet  av- 
gavs 1929  av  chamber  of  prin- 
ces.  Den  omfattande  sociala 
och  agrarpolitiska  reformpolitik, 
som  den  1926  utnänmde  vice- 
konungen  lord  Irwin  sökt  genom- 
föra, har  i  hög  grad  hindrats  av 
striderna  mellan  hinduer  och  mu- 
hammedaner. Elakartade  orolig- 
lieter  ha  således  förekommit  i 
Calcutta  och  Delhi  1926  och  1929. 
Den  under  de  senaste  åren  allt 
häftigare  kommunistpropagandan 
har    även    försvårat    regeringens 


socialpolitik.  Det  löfte  om  en  för- 
fattningsieform  efter  tio  års  till- 
lämpning  av  1919  års  författning, 
som  givits  1919,  föranledde  1927 
tillsättandet  av  en  kunglig  kom- 
mission ("Indian  Statutory  Com- 
mission")  under  sir  J.  Simons 
ledning  för  att  utreda  förutsätt- 
ningarna för  en  fortsatt  konsti- 
tutionell utveckling.  Kommissio- 
nen, som  föregåtts  av  den  s.  k. 
Muddimankommittén  1924,  före- 
tog en  studieresa  i  I.  och  fram- 
lade sin  första  rapport  1928. 
Sedan  därefter  samarbete  inletts 
med  en  indisk  kommitté,  företogs 
en  andra  resa  i  I.,  varifrån  kom- 
missionen april  1929  återvände 
till  England  för  att  under  årets 
lopp  framlägga  resultatet  av  sina 
undersökningar. 

*Indigirka.  Inom  I:s  tidigare 
föga  utforskade  flodonuåde  ha 
1926  gjorts  märkliga  upptäckter 
(se   T  |er  ski  jbergen.    Suppl. ). 

IndigoIi't,    se   T  u  r  m  a  I  i  n. 

Indigoti'n,  se  I  n  d  i  g  o  b  1  å  1 1. 

*Indiska  oceanen.  Vid  1925 
företagna  ekolodningar  har  upp- 
mätts ett  djup  av  7,450  m.,  be- 
läget i  sanuna  ränna  som  det  för- 
ut kiinda  djupet  på  7,000  m. 

*Indoeuropéer,  se  även  Ger- 
man e  r.  Suppl. 

Indone'siska  språk,  detsamma 
som  malajiska  språk  (se  ^lalajo- 
polynesiska   s  ji  r  å  k ) . 

Indoskyter  [-sky'ter],  de  ös- 
t  e  r  1  ä  n  d  s  k  a  h  u  n  n  e  r  n  a. 
ural-altaisk  folkgrupp,  som  c:a 
ett  halvt  årtusende  före  hunnerna 
företog  en  vandring  i  s.ö.  rikt- 
ning och  inträngde  i  Indien.  Jfr 
Folkvandring  sp.  303, 
Hunner  (även  Suppl.)  och 
S  k  y  t  e  r. 

*Induktans,  se  även  I  m  p  e  - 
d  a  n  s.    Suppl. 

*Induktion.  Fys.  1.  Om  induk- 
tionsflödet    (se  d.   o.   Suppl.)    ge- 


1051 


Induktionsflöde — a.  b.  Industribyrån 


1052 


nom   en   sluten   ledare   är  </*    och 

dess  ändring  per  sek.   — ,  så  blir 
(It 

(UP 
den  inducerade  spanningen — 

EME  =  —  10-8  —  volt.  Se  även 

de 
Unipolär  induktion. 

Induktionsflöde,  magnetiskt 
flöde.  Ett  magnetiskt  fält  (se 
d.  o.  sp.  lUGl)  kan  åskådliggöras 
genom  uppritande  av  induktions- 
linjer;  dessa  dras  ofta  med  en  mot 
magnetiska  induktionen  i  varje 
punkt  proportionell  täthet,  så  att 
en  mot  fält  riktningen  vinkel  rät 
yta  om  1  kvcm.  skares  av  det 
antal  induktionslinjer,  som  an- 
ges av  magnetiska  induktionens 
värde,  uttryckt  i  gauss.  I.  ge- 
nom en  sluten  ledare  är  då  antalet 
induktionslinjer,  som  skära  en 
godtycklig  yta,  vilken  begränsas 
av  ledaren.  Härvid  väljes  ytans 
ena  sida  till  nord-,  den  andra  till 
sydsida.  Induktionslinjer,  som 
skära  ytan  i  riktning  från  syd-  till 
nordsidan,  räknas  positiva,  de, 
som  skära  ytan  i  motsatt  rikt- 
ning, negativa.  Består  ledaren  av 
flera  nästan  slutna  kretsar  (t.  ex. 
om  den  är  upplindad  på  en  spole), 
adderas  de  olika  delarnas  I.  med 
hänsyn  taget  till  tecknet. 

Induktionslinje,  se  Induk- 
tionsflöde. Suppl.  och  Mag- 
netiskt fält  sp.   1061. 

Induktiv  belastning  av  en 
växelströmsgenerator  1.  ett  växel- 
strömsnät består  i  anslutning  av 
ett  induktivt  motstånd  till  gene- 
ratorn 1.  nätet,  så  att  strömmen 
får  en  fasförskjutning  efter  spän- 
ningen, varvid  fasförskjutnings- 
vinkeln  beror  av  förhållandet 
mellan  den  induktiva  och  induk- 
tionsfria    (Ohmska)    belastningen. 

Induktiv     dämpning.     Om    en 

ledare   rör    sig   i    ett   magnetiskt 


fält,  induceras  i  ledaren  ström- 
mar, som  motverka  rörelsen. 
Detta  utnyttjas  i  många  mätin- 
strument för  att  öka  dämpningen 
(se  Svängningsrörelse 
sp.  556). 

Induktivt  motstånd,  detsam- 
ma som  induktans  (se  Impe- 
dans.  Suppl.). 

♦Induktorium.  För  större  I. 
användas  även  Wehnelt-  1.  Simon- 
avbrytare  (se  Strömbryta- 
r  e  sp.   142  f.). 

In  dulci  jubilo,  lat.,  "i  jub- 
lande fröjd",  inledningsorden  till 
en   gammal   latinsk-tysk   julsång. 

Indunstning,  minskande  av  en 
lösnings  volym  genom  lösnings- 
medlets avdunstning.  I.  till 
torrhet  innebär,  att  allt  lös- 
ningsmedel avdunstas. 

I  n  d  u  s  t  r  iberedskapskommis- 
sionen,  en  1924 — 28  verksam  kom- 
mission med  uppgift  att  befrämja 
den  inhemska  industrins  förmåga 
att  tillgodose  de  krav,  som  i 
krigstid  kunna  ställas  på  den- 
samma. Den  skulle  för  detta 
ändamål  åvägabringa  och  under- 
stödja samarbete  mellan  de  mili- 
tära förvaltningsmyndigheterna 
och  centralorganen  för  det  in- 
dustriella näringslivet,  dess  tek- 
niskt vetenskapliga  institutioner 
och  den  enskilda  industrins  sam- 
manslutningar. Ledamöter  voro 
cheferna  för  Arméförvaltningens 
artilleri-,  fortifikations-  och  in- 
tendentsdepartement samt  sjuk- 
vårdsstyrelse. Marinförvaltning- 
en, Flygstyrelsen,  Generalstaben, 
]\Iarinstaben  och  Kommerskolle- 
gium samt  verkst.  direktörerna 
för  Ingenjörsvetenskapsakade- 
min och  Sveriges  industriför- 
bund. I:s  uppgift  tillkommer  nu- 
mera Rikskommissionen 
för  ekonomisk  försvars- 
beredskap (se  d.  o.  Suppl.)- 
a.    b.    Industribyrån,    grundat 


1053 


Industrilånefonden — Ingman 


1054 


1912,  ett  till  Sveriges  industriför- 
bund anslutet  företag  med  säte  i 
Sthlm,  vilket  utövar  konsul- 
terande verksamhet  betr.  indust- 
rins ekonomiska  organisation  och 
fabriksorganisation,  byggnadstek- 
niska och  brandtekniska  förhål- 
landen samt  trafikfrågor. 

Industrilånefonden,  en  stats- 
verket tillhörig  fond,  från  vilken 
lån  utlämnas  dels  för  industriella 
anläggningar,  som  avse  tillgodo- 
görande av  landets  torvtillgångar 
genom  tillverkning  av  toi-vbräns- 
le  och  torvströ  {torvlån),  dels  för 
andra  industriella  anläggningar, 
främst  sådana,  som  ha  betydelse 
för  lantbruket   {industrilån) . 

Ineffektiv  (av  lat.  nekande 
in-) ,  icke  effektiv. 

Infanteriofficersskola  är  från 
1928  försöksvis  organiserad  med 
ettårig  kurs  för  yngi-e  officerare 
ur  infanteriet  och  trängen. 

*Infiltration.  .  Geol.  Se  I  m  - 
p  r  e  g  n  a  t  i  o  n.    Suppl. 

Tnfinit  form  (av  lat.  infini'- 
ius,  obestämd),  se  V  e  r  b  sp. 
G 15. 

Infinitivmärke,  benämning  på 
partikeln  att  i  dess  ställning  före 
infinitiv,  resp.  på  motsvarigheter 
i  andra  språk  (t.  ex.  tj'.  zu) . 

Infrakrusta'la  bergarter,  se 
Suprakrustala  bergar- 
ter. 

*Ingarö  omfattar  den  stora 
I  n  g  a  r  ö  n  och  s.  delen  av  Far- 
stalandet (se  V  ä  r  m  d  ö  1 )  samt 
S.  Lagnö  m.  fl.  smärre  öar. 

*Ingelstad.  2.  Numera  bilda 
Hammenhög,  Hannas,  ö.  Herre- 
stad och  ö.  Ingelstad  ett  pasto- 
rat, likaså  Tryde,  Tomelilla  och 
Spjutstorp. 

Ingen  mans  land,  se  No 
m  a  n'  s   land. 

Ingers,  E  n  o  c  h,  f.  1870,  peda- 
gog, föreståndare  för  Hvilans  folk- 
högskola sedan  1908,  Skolöversty- 


Lauri  Ingman. 
relsens  inspektör  för  folkhögsko- 
lorna sedan  1912.  I.  är  en  av  den 
svenska  folkhögskolans  ledande 
män  och  har  nedlagt  ett  betydan- 
de arbete  på  dess  utveckling. 

Inghelbrecht  [äij9lbrä'kkt], 
Émile  Désiré,  f.  1880,  fransk 
tonsättare  och  dirigent,  kapell- 
mästare vid  Svenska  baletten  (se 
d.  o.)  och  1925—26  vid  Opéra- 
Comique  i  Paris,  sedan  1928  jäm- 
te Rhené-Baton  ledare  av  Pasde- 
loupkonserterna  i  Paris  och  sedan 
1929  direktör  och  kapellmästare 
vid  operan  i  Alger.  I.  har  skrivit 
stycken  för  orkester  och  piano, 
balettmusik,  kammarmusik  och 
sånger.  I.  är  sedan  1924  gift  med 
Carina  Ari. 

Inglingehögen,  se  östra 
T  o  r  s  å  s. 

*Ingman,  Lauri,  avgick  ss. 
statsminister  1925.  Han  var  un- 
dervisningsminister dec.  1925 — 
dec.  1926  i  Kallios,  dec.  1928— 
aug.  1929  i  Manteres  ministär. 
Febr.  1929  utträdde  I.  ur  finska 
samlingspartiet  till  följd  av  sitt 
ogillande  av  dess  extrema  natio- 
nalism. 


1055 


Ingram — Inkomst-  och  förmögenhetsskatt 


1056 


Rex  Ingram, 

*Ins"ram,  R  e  x'.  I.  liar  förlagt 
sill  senare  verksamhet  till  Medel- 
havets kuster  (Rivieran,  Alge- 
riet), där  lian  spelat  in  en  del 
dramatiskt  svaga  men  ur  ren 
bildsynpunkt  utomordentligt  väl- 
komponerade  filmer,  ett  par  med 
ökenmotiv.  Den  förnämsta  är  den 
antityska  propagandafilmen 

^fa)■c  Kost  rum    tin2()). 

Ingusie'tien,  I  n  g  u'  s  j,  auto- 
nomt område  (sedan  1924)  i  X. 
Kaukasiisområdet,  Ryssland. 

Jordbruk,  boskapsskötsel  och  in- 
dustri. Huvudstad  är  det  utanför 
I.  belägna  Vladikavkas.  ,3.199  kv- 
km.   75,000   inv.    (1926). 

*Inkommensurabla,  se  även 
Förhålla  n  d  e.    Suppl. 

*Inkomst-  och  förmögenhets- 
skatt. Genom  192S  års  skatte- 
lagstiftning (se  d.  o.  Suppl.) 
upphävdes  1910  års  bevill- 
ningsförordning,  varigenom  den 
gamla  statsskatten,  bevillning- 
en,  avskaffades.  En  ny  statlig 
inlcomst-  och  förmögenhetsskatt 
har     vid.     ersatt     inkomst-     och 


förniögenhetsskatt(m  av  1910. 
Den  nya  skatten  överensstämmer 
df)(k  i  hu\u(lsak  med  den  gamhi 
men  har  fått  en  formellt  annan 
up)jställning.  \'id.  har  den  kom- 
munala progressivskattens  ut- 
jiimningsandel  utbrutits  ur  denna 
skatt  och  övergått  i  en  statlig 
utjämningsskatt.  Slutligen  har 
den  s.  k.  B-skatten  fr.  o.  m.  1927 
upphört  att  gälla  och  ersatts  med 
en  skatt  vid  utskiftning  av  aktie- 
bolags och  solidariska  bankbolags 
t  illgångar  (se  Skattelag- 
stiftning. Suppl. ) ,  som  trädde 
i  kraft  1  jan.  1928.  —  Då  den 
nya  statliga  inkomst-  och  förmö- 
genhetsskatten i  väsentliga  delar 
—  i  motsats  till  vad  tidigare  var 
förhållandet  —  hänvisar  till  kom- 
munalskattelagen, som  är  den 
primära  och  innehåller  de  full- 
ständiga bestämmelserna,  må  en- 
dast vissa  skiljaktigheter  mellan 
åen  nya  och  den  gamla  statsskat- 
ten (se  vid.  Skattelag  stift- 
Il  i  n  g)  omnämnas.  Svenska  ak- 
tie1)olag  och  svenska  ekonomiska 
föreningar,  vilka  icke  driva  bank- 
1.  annan  penningrörelse  1.  försäk- 
ringsrörelse, äro  icke  skattskyl- 
diga för  utdelning  från  svenska 
aktiebolag,  svenska  solidariska 
bankbolag  och  svenska  ekonomis- 
ka föreningar.  Den  s.  k.  kedjebs- 
skattningen  har  således  upphävts. 
Å  andra  sidan  får  avdrag  icke 
göras  för  å  dylika  aktier  m.  m. 
belöi^ande  riinta  i  vidare  mån  än 
räntan  överstiger  utdelningen. 
Eventuellt  överskott  å  dylik  skat- 
tefri utdelning,  d.  v.  s.  utdelning 
efter  avdrag  av  gäldränta,  skall 
medräknas  vid  beräkning  av  bo- 
lagets s.  k.  vinstprocent.  Försäk- 
ringsaktiebolag skola  för  den  del 
av  inkomsten,  som  belöper  på 
aktieägarna  i  denna  deras  egen- 
skap, taxeras  som  aktiebolag, 
d.  v.  s.  progressivt,  för  övrig  in- 


1057 


Inlandsbanan — Instörtningsskalv 


1058 


komst  SS.  svensk  försäkringsan- 
stalt, d.  v.  s.  proportionellt; 
grundbeloppet  utgör  6  %  av  det 
beskattningsbara  beloppet.  Pro- 
portionellt beskattas  även  spar- 
banker (4  %)  och  andra  juridiska 
personer  än  oskiftat  dödsbo, 
svensk  ekonomisk  förening, 
svenskt  aktiebolag  och  utländskt 
bolag  (3  %).  Vissa  lotterivinster 
skola  icke  vid.  taxeras  (vare  sig 
statligt  eller  kommunalt)  utan 
beskattas  enligt  förordning  om 
särskild  skatt  å  lotterivinster  (se 
Skattelagstiftning). 
Restituerade  kommunalutskylder 
(allmänna  skatter)  skola  upp- 
tagas SS.  intäkt  av  tillfällig  för- 
värvsverksamhet, därest  avdrag 
för  desamma  åtnjutits  vid  tidi- 
gare års  taxeringar.  Ss.  förmö- 
genhet skola  numera  upptagas 
yttre  inventarier  och  smycken,  om 
deras  sammanlagda  värde  över- 
stiger 1,000  kr.  För  äkta  makar 
gäller  bland  annat,  att  om  avdrag 
för  skuld  vid  den  ena  makens 
taxering  ej  kunnat  utnyttjas,  får 
bristen  avräknas  å  den  andra  ma- 
kens förmögenhet. 

*Inlandsbanan.  Sedan  1925  ha 
ytterligare  följande  delar  öppnats 
för  trafik:  Forsmo — Hoting  192.5, 
Porjus — Jokkmokk  1927  samt 
Jörn — Arvidsjaur  (75  km.)  och 
Storuman — Blattnicksele  (50  km.) 
1928.  Dessutom  inlöste  staten 
Limedsforsen — Särna  järn- 
Sträckningen  av  linjen  Sor- 
-Jokkmokk  bestämdes  vid 
1928  års  riksdag.  Delen  Sorsele — 
Arvidsjaur  beräknas  vara  färdig 
1934,  delen  Arvidsjaur — .Jokk- 
mokk omkr.  1940.  Fortsättningen 
av  tvärbanan  Hällnäs — Storuman 
mellan  Lycksele  och  Storuman  be- 
räknas vara  färdig  1931. 

*  Inlands  härad.  Domsagan,  som 
förut  varit  delad  i  fyra  tingslag 
sålunda,  att  varje  härad  utgjort 

34.  —  Le  X.  Suppl. 


1928 
väg. 
sele- 


ett tingslag,  är  sedan  1928  delad 
i  endast  två  tingslag :  Inlands 
södra  tingslag  (omfattar 
Inlands  Södre  härad,  Västerlanda 
skn  av  Inlands  Torpe  härad  och, 
sedan  1929,  Kungälvs  stad)  och 
Inlands  norra  tingslag 
(omfattar  Inlands  Nordre  härad. 
Inlands  Fräkne  härad  och  Hjär- 
tums  skn  av  Inlands  Torpe  hä- 
rad) .  Domsagan  har  nu  28,070  inv. 

Inmätning,      se     Skogsav-" 
verkning  sp.  813. 

Innerpoler,  i  elektriska  maski- 
ner sådana  magnetpoler,  som  äro 
anbragta  å  rotorn  innanför  det 
stillastående  ankaret  (t.  ex.  i  syn- 
krona maskiner).  Jfr  Ytter- 
p  o  1  e  r.  Suppl. 

Tnner-Rhoden  [rå'-],  se  Ap- 
isen z  e  1 1,  även  Suppl. 

In  nu'ce,  lat.,  "i  en  nöt",  i  sitt 
frö,  i  sin  linda.  Uttrycket  här- 
rör från  Cicero,  enl.  vilken  det 
funnits  en  handskrift  av  Iliaden, 
liten  nog  att  rymmas  i  en  nöt. 

*Inre  sekretion,  jfr  Buk- 
spottkörtel (sekretin). 
Suppl.,  C  o  1 1  i  p.  Suppl.,  Insu- 
lin. Suppl.  och  Ovarialhor- 
ni  o  n.  Suppl. 

Inro, se  -Japansk  konst  sp.86. 

In-Salah,  huvudort  i  den  till 
Algeriet  hörande  oasgruppen  Tidi- 
kelt  i  Sahara,  ö.  om  Tuat.  Knut- 
punkt för  karavanvägar,  bl.  a.  till 
Timbuktu.  C:a  2,000  inv. 

In  sta'tu  nasce'ndi  (lat.,  i 
tillblivelsens  tillstånd),  se  Ee- 
d  u  k  t  i  o  n    sp.    904. 

Institutet  för  husdjursföräd- 
ling, institut,  stiftat  1928  genom 
donation  från  Knut  och  Alice 
Wallenbergs  stiftelse.  För  I:s  un- 
dersökningar har  anordnats  en 
centralstation  vid  Bergshamra 
utanför  Sthlm  och  inköpts  Viads 
gård  i  Grödinge  skn  i  Södertörn. 

Instörtningsskalv,  detsamma 
som    urlakningsskalv. 


1059 


Insubordination — Interkonsonantisk 


1060 


Insubordinatio'n  (av  lat.  na- 
kandc!  in-  odi  suhordination) , 
olydnad  mot  (ivcrordnad. 

^Insulin.  Ileiifrainstiillningcn 
av  I.  har  nu  drivits  så  lAngt,  att 
man  erhållit  ett  kristalliniskt  pre- 
parat med,  som  det  synes,  konstant 
sammansättning.  Svavelhalten  är 
1,98  %,  och  svavlet  är  mycket  la- 
bilt bundet.  Ämnet  tycks  ha  ägg- 
vitcnatur  och  har  så  kraftig  ver- 
kan, att  c:a  1  till  2  mgr.  beräk- 
nas vai-a  den  mängd,  som  normalt 
förekonuner  i  en  bukspottkörtel 
hos  människa,  varjämte  deu 
mängd  I.,  som  behöves  i  vävnader- 
na för  att  katalytiskt  påverka 
sockrets  förbränning,  sannolikt  ej 
uppgår  till  mer  än  en  ytterst  liten 
del  av  ett  mgr. 

Insuli'nde,  holländskt  namn 
på  Ostindiska  arkipelagen. 

Intagliotryck  [inta'lljå-]  (av 
ital.  mtaylio,  inskuren),  se  E,  o - 
tationsdjuptryck. 

*Integral.  En  allmännare  defi- 
nition är  följande:  Antag,  att 
funktionen  f(x)  är  definierad  för 
alla  aj-värden  mellan  värdena  a 
och  h.  Dela  int-ervallet  a — b  i  n 
delintervall  av  storleken  hj,  lu,  Jh 
o.  s.  v.,  så  att  111  -{-  ^2-]-  . .  -\-  hn 
=  b  —  a.  Välj  inom  intervallet 
7ii  ett  godtyckligt  aj-värde,  x^,  in- 
om intervallet  I12  värdet  x.  o.  s.  v. 
Om  nu  summan  f  {xi)  •  Jii  -\- 
fixo)  -lu-i-  .  .  .f(x„)  -Jin  går  mot 
ett  bestämt  gi"änsvärde,  då  anta- 
let intervall  {n)  växer  och  alla 
intervallens  storlek  obegränsat 
avtar,  samt  detta  gränsvärde  är 
oberoende  av  delintervallens  rela- 
tiva storlek  och  var  inom  dem 
man  väljer  värdena  Xi,  X2  o.  s.  v., 
så  betecknas  gränsvärdet  som  in- 
tegralen av  f{x)    mellan  gränser- 

b 
na  a  och  b  och  tecknas    ff(x)dx. 

a 
Genom  att  låta  a  vara  obestämt 


får  man  en  obestämd  I.  Av  defi- 

h 
nitionen    följer,    att   ff(x)dx-{- 

a 

ff(x)dx=z  f  f(x)dx.  De  mot  noll 
h  a 

konvergerande  delintervallen  h 
tecknas  efter  gränsövergången  dx 
och  kallas  liksom  f{x)dx  för 
I:s  element  1.  differen- 
t  i  a'  1  e  r.  Dubbel-  och  trippelinte- 
graler  kunna  på  samma  sätt  de- 
finieras ss.  gränsvärdet  av  sum- 
man av  element-en  av  en  yta  1, 
kropp,  vardera  multiplicerade 
med  viirdet  för  någon  punkt  i  ele- 
mentet av  en  funktion,  som  är 
definierad  för  alla  punkter  å 
ytan  1.  i  kroppen. 

Integra'tor  (av  lat.  i'nteger, 
hel ) ,  se  P  1  a  n  i  m  e  t  e  r. 

*  Intensiv,  se  även  Storhet. 

Intensiv  betydelse,  se  Ver  b. 

Interdentaler  (av  lat.  i'nier, 
mellan,  och  dens,  tand),  ljud  (kon- 
sonant) .som  bildas  mellan  tand- 
raderna. Det  engelska  och  särskilt 
det  isländska  th  (p)  ha  tidigare 
uppfattats  ss.  I.,  men  enl.  nyare 
undersökningar  äro  båda  snarast 
dentaler  (se  d.  o.)  med  mycket 
låg  tungspets. 

*Interferens.  Vid  det  å  sp. 
1444  beskrivna  försöket  måste 
man  ta  hänsyn  till  att  lju- 
sets våglängd  på  grund  av  den 
mindre  hastigheten  är  mindre  i 
hinnan  än  i  luft.  Ljus  slappes  där- 
för igenom,  då  hinnans  tjocklek 
är  ett  jämnt  antal  i/i  våglängder 
i  hinnan.  Vid.  måste  man,  om 
ljuset  infaller  snett,  ta  hänsyn 
till  att  dess  våglängd  i  hinnan 
är  större  än  hinnans  tjocklek.  — 
Ljudvågor  kunna  liksom  alla  våg- 
rörelser interferera  med  varandra 
även  vid  samma  frekvens. 

Interkonsona'ntisk  (av  lat. 
i'ntcr,  mellan),  som  befinner  sig 
mellan  två  konsonanter. 


1061 


Intermediära  bergarter — Intimister 


1062 


Intermediära  bergarter,  berg- 
arter, som  i  komiskt  hänseende 
intaga  en  mellanställning  till 
sura  och  basiska  (jfr  ErujJtiva 
bergarter.  Suppl.) .  Som  sura, 
intermediära  1.  basiska  betecknas 
ofta  varieteter  inom  en  och  sam- 
ma bergartsfamilj,  t.  ex.  grani- 
ter och  gnejser.  Denna  indelning 
kan  i  stort  göras  med  hjälp  av 
bergartens  färg,  ty  sura  bergarter 
bestå  företrädesvis  av  ljusa  mi- 
neral (ortoklas,  kvarts)  och  äro 
ljusgrå  1.  röda,  medan  de  basiska, 
som  äro  rika  i^å  mörka  bestånds- 
delar (mörk  glimmer,  amfibol, 
pyioxen  etc),  äi-o  mörkgrå  1. 
svarta  till  färgen. 

*International.  I  fråga  om  ar- 
betareinternationalerna  ha  endast 
obetydliga  förändringar  inträflat 
sedan  1924.  Socialistiska 
arbeta rein ter  natio- 
nal e  n,  till  vilken  det  svenska 
socialdemokratiska  partiet  är  an- 
slutet, har  fortfarande  (1929) 
sin  exekutivkommitté  förlagd  till 
London  och  ägde  192S  6,637,000 
medlemmar  i  30  länder.  —  Kom- 
munistiska Internatio- 
nal en  har  52  sektioner  i  alla 
världsdelar,  därav  i  Europa  26; 
exakt  medlemsantal  kan  ej  upp- 
ges, då  många  partier  äro  illegala. 
Exekutiv  finns  i  iloskva,  som  väl- 
jer presidium  och  politiskt  sekre- 
tariat. —  Betr.  fackföreningsiu- 
ternationalerna  se  F  a  c  k  f  ö  r  - 
e  n  i  n  g  a  r.  Suppl.  sp.  716  f. 

Internationale  Studiengesell- 
schaft  zur  Erforschung  der 
Arktis  mit  dem  Luftschiff  [na- 
tsiåna'le  sjto'diengcsä'llsjaft  tsor 
prfå'rrsjong  der  a'rktis  mit  dem 
lo'fftsjiff],  se  A  e  r  o  a  r  c  t  i  c. 
Suppl. 

Internationella  luftfartsför- 
bundet, se  I.  A.  T.  A.  Suppl. 

Internationella  mätningsre- 
geln,  se  Segling  sp.  361. 


Internationella  sällskapet  för 
samtida  musik,  stiftat  i  Salz- 
burg 1922,  har  till  uppgift  att 
genom  konserter  etc.  sprida  känne- 
domen om  modern  musik.  Sektio- 
ner av  I.  ha  bildats  i  de  flesta 
länder    (Sverige   1923). 

*Internationella  världskar- 
tan. Maj  1929  förelågo  275  blad. 
Därav  voro  75  blad  utförda  i  full 
överensstämmelse  med  Parisreso- 
lutionen (1913)  samt  de  övriga 
mer  1.  mindre  provisoriska.  Samt- 
liga på  Sverige  ankommande 
blad  (Norrköping,  Stockholm, 
Gävle  och  Luleå)   äro  nu  utgivna. 

*Internering.  se  även  Ä  t  e  r  - 
f  a  1  1  s  f  ö  r  b  r  y  t  a  r  e. 

Interneringsnämnden,  en  ge- 
\iom  1927  års  lagar  om  interne- 
ring av  återfallsförbrytare  och 
s.  k.  förminskat  tillräkneliga  för- 
brytare (se  Återfallsför- 
brytare) inrättad  nämnd,  som 
i  en  mängd  i  lagarna  närmare  an- 
givna fall  har  att  handlägga  frå- 
gor inom  dessa  lagars  tillämp- 
ningsområde. I.  består  av  chefen 
för  Fångvårdsstyrelsen  ss.  själv- 
.skriven  ordf.  samt  fyra  av  K .  j\I :  t 
för  fem  år  utsedda  personer,  av 
vilka  en  skall  inneha  domaräm- 
bete och  en  vara  behörig  att  utöva 
läkaryrket. 

*Interpunktera,  jfr  Komma- 
tering. 

Intertypemaskin  [i'nnt8tajp-], 
se   Sätt  maskin   sp.   681. 

*Intervall.  Fys.  Se  även  M  i  - 
k  r  o  s  k  o  p.  —  Matetn.  Alla  tal 
mellan  två  givna  tal. 

Intervoka'lisk  (av  lat.  i'nter, 
mellan),  som  befinner  sig  mellan 
två  vokaler. 

Intimi'ster,  benämning  på  en 
grupp  unga  svenska  målare,  som 
1917  först  framträdde  med  intima, 
ljust  idylliska  landskapsskild- 
ringar från  Stockholms  utkanter 
och   omgivningar   åt   Mälarsidan. 


1063 


Intonation — Irak 


1064 


Till  I.  höra  främst  Torsten  Palm 
och  Alf  Munthe. 

♦Intonation,  även  det  sätt,  var- 
på en  t  un  ansattes  (särskilt  vid 
säng). 

rintransigeant[liii)traT)sija'i)], 
fransk  daglig  tidning,  utgiven  i 
Paris.  I.,  som  grundades  1880  av 
H.  de  Rochefort  och  var  extremt 
radikal,  är  numera  starkt  natio- 
nalistiskt färgad. 

Introduktör  för  främmande 
sändebud,  se  Utrikesdepar- 
tementet  sp.   247. 

Intrusio'n  (av  lat.  intru'dere, 
tränga  in),  en  magmas  inträng- 
ande i  jordskorpan.  En  i  n  t  r  u  - 
d  e'  r  a  d  magnia  stelnar  i  regel 
som  djupbergart  (i  n  t  r  u  s  i'  v  - 
bergart).  Se  även  Gång  1 
(lagergång)  och  L  a  k  k  o  - 
liter. 

Intumning,  se  Skogsav- 
verkning sp.  813. 

Invariabelt  plan  vid  ett  system 
av  kroppar  är  ett  mot  impuls- 
momentet (se  Ythastighet) 
vinkelrätt  plan.  Om  systemet  ej 
påverkas  av  yttre  krafter,  blir  I. 
enl.  ytsatsen  oförändrat.  I.  har 
betydelse  bl.  a.  för  planetrörel- 
sernas teori,  enär  solsystemet  ej 
påverkas  av  yttre  krafter. 

Invaria'nt  (av  lat.  inva'rians, 
oföränderlig) ,  se  G  i  b  b  s  sp.  1236 
och  I  n  v  a  r  i  a  n  1 1  e  o  r  i. 

*Iona.  Arealen  är  endast  9 
kvkm. 

*Ionisering.  loniseringspoten- 
tialen  är  för  de  flesta  gaser  ung. 
10—20  volt.  Vid  lågt  gastryck 
1.  stor  elektrisk  fältstyrka  kunna 
fria  elektroner  existera  även  i 
vanliga  gaser  (jfr  sp.  1482).  I 
andra  fall  kunna  både  positiva 
och  negativa  ioner  vara  mol-ioner 
(se  d.  o.)  ;  även  avsevärt  tyngre 
ioner  förekomma.  Oui  den  genom- 
trängande strålningen  se  även 
Spektrum  sp.   1281. 


lonrör,  se  Röntgenstrå- 
1  a  r  sp.   1G.57. 

*Irak  hade  1927  enl.  uppskatt- 
ning 3,175,000  inv.  (9  per  kv- 
km.). Huvudstad  är  Bagdad. 
Ang.  befolkningens  sammansätt- 
ning och  näringslivet  se  även 
Mesopotamien.  Suppl.  — 
Författning.  I.  är  enl.  en  1924 
antagen  författning  en  inskränkt 
monarki.  Lagstiftande  försam- 
lingen består  av  en  senat  med  20 
utnämnda  led.  och  ett  underhus 
med  88  valda  led.  —  Historia. 
Efter  den  provisoriska  gi-änsreg- 
ler ingen  mellan  Turkiet  och  I. 
okt.  1924,  varigenom  det  omtvis- 
tade jMosulområdet  (se  M  o  s  u  1) 
tilldelats  I.,  fastställde  N.  F:s 
råd  dec.  1925  detta  beslut.  Jan. 
1926  ingicks  dessutom  på  N.  F:s 
yrkande  en  traktat,  varigenom 
Englands  mandat  över  I.  garante- 
rades i  ytterligare  25  år.  Turkiet, 
som  länge  kämpat  för  en  för  dess 
egna  anspråk  på  Mosul  gynnsam- 
mare lösning  av  konflikten,  fann 
sig  nu  föranlåtet  att  ge  efter  i 
ett  5  juni  1926  med  England  och 
I.  slutet  fördrag.  Det  brittiska 
förmynderskapet  har  emellertid 
väckt  starkt  motstånd  särskilt  i 
I:s  nationalistiska  kretsar,  som 
kräva  I:s  fullständiga  oberoende 
och  en  plats  för  I.  i  X.  F.  Vid  ett 
besök  i  London  1927  sökte  konung 
Feisal  arbeta  i  donna  riktning, 
och  ett  fördrag  ingicks  dec.  s.  å., 
vari  I.  erkändes  som  en  oberoen- 
de suverän  stat  och  England,  un- 
der förutsättning  att  den  på- 
gående utvecklingen  i  I.  fort- 
skrede,  lovade  att  stödja  ett  för- 
slag om  I:s  inträde  i  X.  F.  1932. 
Fördraget  blev  emellertid  icke 
ratificerat  av  England.  1928 
skärptes  oppositionen  mot  Eng- 
land och  särskilt  mot  de  brittiska 
stridskrafternas  kvarblivande  i 
landet.  Detta  torde  dock  vara  ;i\ 


I 


1065 


Ireland — Irland 


1066 


behovet  påkallat,  icke  minst  på 
grund  av  att  orostillståndet  på 
gränsen  mot  Xedjd  fortfar,  oak- 
tat en  reglering  av  gränsen  såväl 
mot  detta  land  som  mot  Trans- 
Jordanien  företogs  1925  (se 
N  e  d  j  d.  Suppl.  och  karta  till 
Arabien.   Suppl.)- 

Ireland  [a'J9bnd],  John,  f. 
1879,  engelsk  tonsättare,  har  bl.  a. 
skrivit  orkester-  och  kammar- 
musik,  sånger   och   pianostycken. 

Irer,  den  keltiska  befolkning- 
en på  Irland  (se  Kelter  sp. 
729). 

Irigoyen  [-gå'jen],  H  i  p  6  - 
1  i  t  o,  f.  1853,  argentinsk  politi- 
ker, prof.  i  kommunalkunskap  i 
Buenos  Aires  1891—1909.  I.  fram- 
trädde tidigt  som  det  radikala 
partiets  ledare  och  hade  väsentlig 
andel  i  det  demokratiska  reform- 
arbetet, bl.  a.  genomförandet  av 
allmän  rösträtt.  Ss.  president 
1916 — 22  förde  I.  under  världs- 
kriget en  strikt  neutralitetspoli- 
tik. De  av  det  ekonomiska  lägets 
försämring  framkallade  arbetar- 
oroligheterna  1919  nedslog  han 
med  kraft.  I.  valdes  1928  för 
andra  gången  till  president. 

*Iris.  Mineral.  Se  E,  e  g  n  - 
bågskvarts. 

*Irkutsk.  1.  Guvernementet 
existerar  ej  längre.  —  2.  I.  är  nu 
hu^^^dstad  i  kretsen  I.  i  Sibiriska 
området  och  har  99,000  inv. 
(1926).  I  staden  finnes  ett  geo- 
fvsikaliskt  obsei-vatorium. 
"  *Irland  hade  1926  4,229,000 
inv.  (50  per  kvkm.).  1)  Ir- 
ländska fristaten  hade 
1926  2,972.000  inv.  Största  städer 
äro  Dublin,  Cork,  Limerick  och 
Waterford.  Järnvägarnas  längd 
4,870  km.  (1927).  Vid  Shannon 
(se  d.  o.  Suppl.)  är  ett  stort  kraft- 
verk under  anläggning.  —  För- 
fattning.  Executive  Councils  led. 
utnämnas    av    generalguvernören 


(ej,  SS.  i  huvudarbetet  uppges,  av 
presidenten,  som  endast  har  att 
framlägga  förslag).  Presidenten 
väljes  av  deputeradekammaren, 
och  övriga  ministrar  utses  av 
presidenten  med  kammarens  sam- 
tycke. 1928  infördes  nya  bestäm- 
melser för  val  till  senaten.  Val- 
bara äro  de,  som  fyllt  30  år  ocli 
som  "gjort  nationen  heder  genom 
gagnerik  verksamhet  i  det  all- 
männas   tjänst"    1.    representera 

Tabeller     rörande     Irländska     fristaten 

(betr.     Nord-Irland    se    tabeller    å    art. 

Storbritannien»: 

Jordens  beskaffenhet. 

Åker    21,7  % 

Ständig  äng  49,8% 

Skog    1,5% 

Annan  mark  och  vatten   27, o  % 

Den   odlade   jordens  användning   och  av- 
kastning 1928. 

Areal       Skörd 
(kvkm.)  (1,000-t. 
.  tom 

Vete    130  32 

Korn    520  134 

Havre    2,620  648 

Potatis   1,470        2,282 

Sockerbetor    70  143 

Kreatursstock   1927    »1,000   st.>. 

Hästar    429 

Mulor  och   mulåsnor   216 

Nötkreatur    4,047 

Getter   186 

Får   3,120 

Svin     1,178 

Handelsomsättning.    (Mill.  p.   st.) 
Är  1924  192.0  192G  1927  1928 

Import    68      G2      61       60      58 

Export     50       43       41       44       45 

Viktigaste  importvaror  1927. 
(Mill.  p.  st.) 

Vete    4,0 

Stenkol    3,, 

Vetemjöl     3.i 

Majs    2, a 

Te     2,3 

Järn-  och  stålvaror  2,, 

Viktigaste  exportvaror  1927. 
(MiU.  p.  st.) 

Nötkreatur   11,9 

öl    4,s 

Smör     4,8 

Ägg 3,0 


1067 


Irländsk  litteratur — Ironside 


1068 


Viktigaste     import-     och     exportländer. 
(Iiniport  och  export  i  niill.  p.  st.) 
1927 
Imp.  Exp. 

Argentina    2,3       — 

För.  Stat 4,7      0,5 

Kanada    1,2       — 

Nord-Irland    O,,       4.^ 

Storbritannien    40,«    37,, 

Tyskland    1,;       O., 

Irländska  fristatens  handel  med  Sverige 
1927.    (1,000-t.    kr.) 

K\n.  Imp. 

Ull     176        — 

Trävaror    —  2,682 

Papper  och  pappersmassa  —  1,821 

Metaller  och   metall  varor   —      138 

Separatorer    in.    ni.    —      351 

övriga  varor   8        28 

Exp.,   resp.   imp.   totala   värde  184  5,020 

viktiga  sidor  av  nationens  liv. 
Valiaerioden  omfattar  9  år.  Se- 
naten förnyas  successivt  med  % 
årligen.  Valen  förrättas  vid  ge- 
mensamt sammanträde  av  sena- 
tens övriga  samt  dei^uteradekam- 
marens  medl.  Proportionellt  val- 
system tillämpas.  • —  Försvarsvä- 
sen. Irländska  fristaten  har  egen 
värvad  armé,  som  1929  räknade 
onikr.  8,500  man.  Denna  planeras 
att  minskas  men  skall  ersättas  ge- 
nom en  territorialarmé  efter  eng- 
elskt mönster.  —  2 )  Nord- 
irland hade  1926  1.257,000 
inv.  Största  städer  Belfast  och 
Londonderry.  Järnvägarnas  längd 
är  f.  n.  1,230  km.  —  Historia. 
Den  gränskonflikt  mellan  Xord- 
Irland  och  Irländska  fri-;tateii, 
som  1924  blivit  aktuell,  bi- 
lades genom  ett  fördrag  dec. 
1925,  som  i  stort  sett  fast- 
ställde de  1920  provisoriskt  upp- 
dragna gränserna.  En  tendens  till 
försonligare  stämning  mellan  de 
båda  landsdelarna  har  därefter 
förmärkts.  Även  inom  fristaten, 
där  motsättningarna  särskilt 
mellan  regeringspartiet  och  De 
Valeras  strängt  republikanska 
parti  länge  voro  utpräglade,  har 
en  viss   avspänning  kunnat   iakt- 


tagas. De  Valera  gick  visserl.  vid 
valen  sommaren  1927  till  skarp 
attack  och  vann  med  kravet  på 
borttagande  av  den  för  säte  i 
parlamentet  föreskrivna  trohets- 
eden till  författningen  och 
konungen  av  England  stora  fram- 
gångar, som  rubbade  regeringens 
ställning.  Men  då  Cosgrave  aug. 
s.  å.  upplöste  kammaren  och  vid 
nyvalen  gjorde  icke  ol)etydliga 
mandatvinster,  a^^•ärjdes  faran 
för  ett  systemskifte.  De  'S^aleras 
grupp,  som  funnit  sig  föranlåten 
att  formellt  avlägga  eden,  har  fun- 
nit det  ändamål.^^enligt  att  söka 
förvärva  parlamentarisk  insikt  och 
erfarenhet,  och  Cosgrave  liar  fått 
tillfälle  att  fullfölja  sitt  fram- 
gångsrikt påbörjade  organisa- 
tionsarbete. Till  London  har  för- 
hållandet blivit  alltmera  förti-o- 
endefullt,  och  samförståndet  liar 
bl.  a.  fått  ett  uttryck  i  att  till 
generalguvernör  utsetts  James 
;\racXeill.  tidigare  sinnfeinare  och 
till  dec.  1927  fristatens  high  com- 
missioner  i  London.  1923  tog  fri- 
staten inträde  i  X.  F.  I  Xord-Ir- 
land  har  sir  James  Craig,  numera 
lord  Craigavon,  alltjämt  stått  i 
spetsen  för  en  mot  tanken  på 
tHsters  uppgående  i  fristaten  be- 
stämt avvisande  regering. 

Irländsk  litteratur.  Om  I.  på 
iriskt  spj-åk  se  I  risk-gae- 
lisk a  litteraturen.  Den 
engelskspråkiga  I.  har  uppgått  i 
den  engelska  (se  Engelsk  lit- 
teratur) SS.  en  del  av  denna, 
ofta  med  en  starkt  betonad  natio- 
nell egenart  (Synge.  Yeats  ni.  fl.). 
Flera  av  den  engelska  litteratu- 
rens föigrundsgestalter  i  modern 
tid  äro  irländare  (t.  ex.  O.  Wilde, 
B.   Shaw.   G.   K.   Chesterton). 

*Ironside,  sir  E  d  m  u  n  d,  blev 
1926  divisionschef  i  Aldershot  och 
192S  militärbefälhavare  i  distrik- 
tet :Mirat,  Britt.  Indien. 


1069 


Irrationell — Isis 


1070 


*Irrationell,  även:  som  ej  kan 
fattas  med  förnuftet. 

Irrigationsmetod,  se  R  e  n  - 
h  å  11  n  i  n  <!  sp.    1006. 

Irwin  [3'oin],  Edward 
FrederlckLindleyWood, 
1 :  e  baron  I.  ofKi^byUnder- 
d  a  1  e,  f.  1881,  engelsk  politiker 
och  ämbetsman.  I.,  som  1910 — 25 
var  konservativ  underhusledamot, 
var  undervisningsminister  1922 
— 2-i  och  jordbruksminister  1924 
— 25.  Sedan  1926  är  I.  vicekonung 
över   Indien. 

*Irving.  1.  Washington  I. 
Av  I:s  i  huvudarbetet  nämnda 
arbeten  föreligger  i  sv.  övers,  även 
A  history  of  New  York  (Xew- 
York's  historia,  1827).  Hans  popu- 
läraste verk  är  den  moriska  sago- 
samlingen The  Alhambra  (1832; 
Alhambra,  1833). 

*Is.  Sraältpunkten  hos  I.  sjun- 
ker 0°,0075  vid  en  tryckstegring 
om  1  atmosfär.  Då  en  saltlösning 
avkyles,  biklas  I.,  endast  om 
ursprungliga  koncentrationen  är 
lägre  än  den,  som  motsvarai-  kiyo- 
hydratets  sammansättning.  I 
motsatt  fall  utfaller  salt  på  grund 
av  dettas  genom  avkylningen 
minskade  löslighet ;  härigenom 
avtar  koncentrationen,  tills  den 
blir  lika  med  kryohydratets,  var- 
efter detta  börjar  utfalla. 

Isaachsen  [i'sak-],  O  1  a  f ,  f. 
1835,  d.  1893,  norsk  målare,  stu- 
derade i  Diisseldorf  och  i  Paris, 
där  han  tog  starka  intryck  av 
Courbet.  Under  naturalismens  pe- 
riod trädde  I.  helt  i  bakgrunden, 
men  på  senaste  tid  ha  hans 
norska  interiör-  och  figurstudier 
blivit  högt  uppskattade  för  sin 
koloristiska  must  och  friskhet. 

Isabellafärg,  ljust  grågul  färg. 
Enl.  sägnen  avlade  den  spanske 
konungen  Filip  II :s  dotter  Isa- 
bella ett  löfte  att  ej  byta  linne, 
förrän  det   av  spanjorerna  beläg- 


rade Ostende  intagits.  Belägring- 
en varade  tre  år,  varför  linnet 
antog  den  färgton,  som  efter  prin- 
sessan benämnts  I. 

Fsafjord,  isl.  isafjöröur,  stad 
på  Islands  n.v.  kust,  vid  fjorden 
isafjaröardjup.  God  hamn;  fisk- 
export. 2.200  inv.  (1927). 

Isalloba'rer,  detsamma  som 
isoallobarer  (se  Väderleks- 
karta). 

Ise'lle,  se  S  i  m  p  1  o  n. 

Ise'osjön,  L  a'  g  o  d'  I  s  e'  o, 
S  e  b  i'  n  o,  en  av  de  för  sin  skön- 
liet  berömda,  vid  Alpernas  fot  be- 
lägna norditalienska  sjöarna,  ge- 
nomfluten  av  Oglio.  185  m.  ö.  h.  61 
kvkni.  Största  djup  251  m.  Fisk- 
rik. Vid  I.  ligga  flera  turistorter, 
SS.  Iseo,  Lovere  cK-h  Pisogne. 

*Isére.  2.  I.  hade  1926  558,000 
inv. 

Isflen,  se  Skare  sp.  733. 

Ishavstid,  detsamma  som  Yol- 
diatiden. 

Isherwoodsystemet  [i'sjo- 

oo'd-].  se  Spant. 

Ishii,  Kikujiro,  f.  1866, 
vicomte,  japansk  diplomat.  I.  var 
1912 — 15  ambassadör  i  Paris  och 
tillhörde  ss.  utrikesminister 
Okumas  ministär  1915 — 16.  Han 
var  1918 — 19  ambassadör  i  Wash- 
ington, där  han  lyckades  åstad- 
komma en  reglering  av  bestäm- 
melserna för  den  japanska  emi- 
grationen till  För.  Stat.  1920— 
27  var  I.  åter  ambassadör  i  Paris 
och  1920 — 26  Japans  representant 
i  X.  F:s  råd.  I.  var  1921  ordf. 
i  den  av  N".  F.  tillsatta  kommis- 
sionen för  lösandet  av  den  ober- 
schlesiska  frågan. 

*Isis.  Den  norske  språkforska- 
ren C.  Marstränder,  som  uppvisat, 
att  en  i  Skåne  funnen  guldbrak- 
teat  från  300-t.  e.  Kr.  i  själva 
verket  är  en  Isis-amulett,  har  i 
detta  fynd  velat  se  ett  bevis  för 
att  Isiskulten  från  Orienten  över 


1071 


Isjevsk — Isoide 


1072 


Rom  spritt  sig  till  Germanien  och 
även  till  den  skandinaviska  Nor- 
den. 

*Isievsk  hado  1926  63,000  inv. 

Iskravning,  se  S  ö  r  p  n  i  n  g. 

*Island  liiule  1927  103,000  inv. 
Förutom  huvudstaden  Reykjavik 
finnas  följande  städer:  Vestman- 
naeyja,  Ilafnafjord,  Akureyri, 
Isafjord,  Siglufjord  och  Seydis 
fjord.  Fiskeflottan  omfattade 
1927  201  fartyg  om  tills.  23.034 
ton;  havsfiskets  fångstvärde  var 
34  mill.  danska  kr.,  därav  torsk 
27  mill.  S.  å.  fångades  5,627  sillar. 
Exporten  utgöres  huyudsakl.  av 
fisk,  salt  kött,  trän  och  ull.  Jord- 
bruket producerar  hö  m.  m.  —  Be- 
folkning.  Enl.  nyare  forskningar 
visar  sig  befolkningen  genom  egen- 
artad förening  av  vissa  rasdrag 
ha  onorska  inslag  (även,  säkerl. 
förmedlade  över  England,  från 
sydeuropeiska  raser).  —  Religion. 
Sedan  1929  är  Reykjavik  även 
säte  för  katolsk  biskop. 

Handelsomsättning.  (Mill.  danska  kr.) 
Ar  1923  1924  1923  1926  1927  1928 

Import  ...  50,7  63,8  70,2  57,8  53, o  60, o 
Export    ...  58,0    86,3    78,e    53,i    63,2    74.3 

Islands  handel   med   Sverige  1927. 
(1,000-t.   svenska  kr.) 

E.Kp.  luip. 
Fisk  o.  a.  matvaror  av  djur  5,222  — 
Peppar  o.  a.  kolonialvaror  ...        —        •')-3 

Ull   78       — 

Textilvaror    ■ —        SS 

Trävaror    ■ —      623 

Koksalt    —        37 

Metaller  och  metallvaror  ...        —        54 

Motorer   etc —      228 

övriga  varor  23      110 

Exp.,  resp.  imp.  totala  värde  5,323  1,219 

Islandsspat,    se    K  al  k  sp  a  t. 

*Ismail  har  enl.  uppskattning 
för  1922  endast  37.000  inv. 

Ismaili'ter,  se  I  s  1  a  m  sp.  1529. 

*Ismet  pasja  är  sedan  1925 
ånyo   ministerpresident. 

*Ismid,  som  1927  hade  15.000 


inv.,  är  nu  huxTidstad  i  vilajetet 
Kodsja-Ili    (299,000  inv.   1927). 

Ismi'r,    se   S  myr  na. 

Ismoln,   se  Snömoln. 

Isoalloba'rer  (av  grek.  i'sos, 
lika,  a'llos,  en  annan,  och  ba'ros, 
tyngd ),  se  Väderlekskarta.      " 

*  Isobarer,  se  även  Termo- 
dynamik sp.  961. 

Isoba'ter  (av  grek.  i'sos,  lika, 
och  ba'tos.,  djup),  '"djupkurvor", 
d.  v.  s.  linjer,  som  sammanbinda 
punkter  med  samma  bottendjup 
under  vattenytan. 

Isobronter  (av  grek.  i'sos, 
lika,  och  bronte',  åska),  linjer, 
som  på  en  karta  sammanbin- 
da platser,  där  första  åskknallen 
under  ett  åskväder  samtidigt 
uppfattas.  I  Italien  betecknar 
man  med  I.  linjer  för  största  in- 
tensitet under  ett  åskväder;  i 
Amerika  motsvara  de  regnfron- 
terna (se  Cyklon  sp.  1517  och 
Diskontinuitetslinj  e  r. 
SuppL). 

Isodimo'rf  (av  grek.  i'sos,  lika, 
och  dimorf) ,  se  Kristall  sp. 
1346. 

Isogona'1  (av  grek.  i'sos,  lika, 
och  go'ny,  vinkel),  se  T  r  a  j  e  k  - 
t  o  r  i  a. 

Isohemagglutination,  se  S  e - 
r  u  m  d  i  a  g  n  o  s  t  i  k  sp.   438. 

Isohye'ter  (av  grek.  hyeto's, 
regn),  Isohy'pser  (av  grek. 
hy'psos.    höjd) ,    se    I  s  o  1  i  n  j  e  r. 

Isoklinaiveck  (av  grek.  i'sos, 
lika,  och  IdVnein,  luta),  veckning- 
ar  (se  d.  o.),  som  hopskjutits  så 
starkt,  att  skänklarna  komma  att 
stå  parallellt. 

Isoko'r,  se  Termodyna- 
m  i  k  sp.   961. 

Isokro'ner  (av  grek.  i'sos,  lika, 
och  kro'nos,  tid),  linjer,  som  sam- 
manbinda orter  med  samma  tids- 
avstånd från  viss  ort. 

Iso'Ide,  se  Tristan  och 
I  s  o  1  d  c. 


1073 


Isolerande  språk — Italiaexpeditionen 


1074 


Isolerande  språk,  se  Språk 
sp.   1357. 

Isone'fer  (av  grek.  i'sos,  lika, 
och  ne' jos,  moln),  linjer,  som  på 
en  karta  sammanbinda  platser 
med  samma  molnighet   (se  d.  o.). 

Isopre'n,  se  K  a  u  t  s  j  u  k  sp. 
707. 

Isoseister,  se  Homoseis- 
t  e  r.  Suppl. 

Istra'ti  [fr.  utt.  -rati'],  Pa- 
n  a  i  t,  f.  1884,  fransk  författare 
av  rumänisk-grekisk  härkomst. 
Xumera  bosatt  i  Frankrike,  har  I. 
i  en  självbiografisk  romanserie 
med  samlingstiteln  Les  récits 
d'Adrien  Zograffi  (Kyra  Kyra- 
lina,  1923;  sv.  övers.  1926;  L'oncle 
Anghel,  1924;  Onkel  Anghel, 
1928;  Les  liaUoucs,  2  bd,  1925— 
26)  givit  färgrika  skildringar 
från  sin  ungdoms  vagabondliv  i 
Levantens  hamnstäder. 

*Istrien  är  enl.  nuv.  provinsin- 
delning ej  längre  namn  på  någon 
provins.  Halvöns  huvuddel  ingår 
nu  i  prov.  Pola,  Venezia  Giulia. 

Isve'stija,  rysk  daglig  tidning, 
utgiven  i  Moskva,  grundad  1917. 
I.  är  centrala  exekutivkommitténs 
organ. 

*Isvolskij,  Aleksandr 
P  e  t  r  o  v  i  t  j.  I:s  politik  har 
inider  senare  år  varit  föremål  för 
livlig  uppmärksamhet  i  samband 
med  forskningarna  rör.  världs- 
krigets orsaker.  En  rikhaltig  del 
av  hans  diplomatiska  korrespon- 
dens har  utgivits  dels  av  R. 
Marchand  i  Un  livré  noir  (3  dir, 
1922—27),  dels  av  B.  v.  Siebert  i 
Diplomatische  Aktenstucke  zur 
Geschichte  der  Ententepolitik  der 
Vorkriegsjahrc  (1921),  dels  av 
F.  Stieve  i  Der  diplomatische 
Schriftwechsel  Istcolskis  (6  dir, 
1924—25). 

Isälvar,  inlandsisens  smältvat- 
tensälvar. Se  Istider  och 
R  u  1 1  s  t  e  n  s  å  s  a  r. 


Itacolumi't,  en  bl.  a.  i  Indien 
och  Brasilien  förekommande 
sandsten,  vars  skikt  äro  böjliga, 
beroende  på  att  kvartskornen 
gripa  in  i  vai'andra  som  leder. 

Italiaexpeditionen,  en  med 
luftskeppet  "'Italia"  1928  före- 
tagen italiensk  nordpolsexpedi- 
tion. Initiati\-tagare  till  och  le- 
dare för  I.  var  U.  Xobile  (se  d.  o. 
Suppl.),  som  även  konstruerat 
luftskeppet.  Detta,  ett  syster- 
skepp till  "Norge"  (se  Pol  ar - 
e  X  jj  e  d  i  t  i  o  n  e  r  sp.  360  och  ill. 
sp.  357 — 358),  var  byggt  enl.  det 
halvstyva  systemet  och  hade  en 
gasvolym  av  18,500  kbm.,  en  längd 
av  106  m.,  3  motorer  om  tills.  750 
HK,  en  nyttig  last  av  7,350  ton 
och  en  maximalfart  av  113 
km./tim.  Bland  expeditionens  del- 
tagare märktes,  utom  Xobile,  de 
italienska  marinofficerarna  A. 
]\[ariano,  F.  Zappi  och  A.  Vig- 
lieri,  svensken  F.  Malmgren  (se 
d.  o.  Suppl.)  samt  fysikerna  tjec- 
ken F.  Béhounek  och  italienaren 
A.  Pontremoli.  —  "Italia"  starta- 
de 15  april  från  Milano  och  upp- 
nådde 5  maj  Kings  Bay  (se  d.  o. 
Suppl.),  dit  kort  förut  hjälpfar- 
tyget  "Cittä  di  Milano"  anlänt. 
15 — 18  maj  företog  "Italia"  en 
c:a  4,000  km.  lång  färd  österut 
mot  Kejsar  Nikolaus  II  :s  land, 
och  23  maj  startades  en  flygning 
med  polen  som  mål  (16  deltagare). 
Denna  uppnåddes  på  morgonen 
24  maj.  Återfärden  försvårades  av 
motvind,  vilken  tilltog  i  styrka 
och  drev  "Italia",  som  även  bör- 
jade istäckas,  österut.  På  f.  m.  25 
maj  .sjönk  plötsligt  luftskeppet 
— •  antagl.  till  följd  av  gasförlust 
genom  en  läcka  ■ — •  och  slog  i  isen, 
varvid  navigationsgondolen  lös- 
rycktes och  italienaren  Pomella 
dödades.  Ballongkroppen  drev 
därefter  hastigt  österut,  med- 
förande   6     av    männen,    bl.     a. 


1075 


Italiaexpeditionen 


1076 


■m — SS? — 1^ 


'räns  y 

^^      Barer\\s'V>a>j 
•^i — .^ 

^1 


—  ^  ^  fortien  Milano  -Hings  Bay 
>  >  ^  •  >  färden  IS -18  maj 
»       fåmen  23-25  maj 


Pontremoli  (oiu  denna  "ballong- 
grupps"  öde  har  sedermera 
intet  erfarits).  De  på  isen  kvar- 
lämnade  männen  (Xobile,  Malm- 
gren, Béhounek,  Mariano,  Zappi, 
Viglieri,  Ceccioni,  Trojani  och 
Biagi)  hade  erhållit  relati\-t  lind- 
riga skador  och  bl.  a.  lyckats 
bärga  radiotelegrafen,  varmed 
man  dock  först  7  juni  lyckades 
meddela  sig  med  '"Cittä  di  Mi- 
lano"'. Redan  30  maj  hade  jNIalm- 
gien,  IMariano  och  Zappi  lämnat 
den  mot  s.ö.  di-ivande  Xobile- 
gruppen  för  att  söka  uppnå  Nord- 
kap  på  Nordöstlandet  (Spetsber- 
gen). —  Så  snart  de  nödställdas 
position  blivit  känd,  utsändes 
räddningsexpeditioner  av  olika 
länder.  En  av  Amundsen  (se  vid. 
d.  o.  Suppl.)  ledd  flygexpedition 
förolyckades.  Den  italienske  fly- 
garen Maddalena  siktade  20  juni 
Xobilegruppen,  dock  utan  att 
kunna  landa.  Sverige  utsände 
bl.  a.  tre  flygmaskiner,  förda  av 
kapten  E.  Lundborg,  löjtnant  B. 
Schyberg  och  trafikflygaren  W. 
Nilsson.  Lundborg  lyckades  under 
en  flygning  från  Hinlopensundet 


2.'j  juni  landa  på  isflaket  och  hem- 
föra Xobile.  Vid  hans  niista  und- 
sättningsförsök förolyckades  ma- 
skinen, vaipå  han  först  6  juli 
hiimtades  tillbaka  av  Schyberg. 
Av  de  talrika  i  hjälpaktionen  del- 
tagande faitygen  gjorde  den  stora 
ryska  isl)rylaren  "Krassin"  (le- 
dare prof.  R.  Samojlovitj)  den  be- 
tydelsefullaste insatsen.  "Kra.s- 
sin"  .startade  15  juni  från  Lenin- 
grad, medförande  en  flygmaskin. 
Dennas  förare,  Tjuhnovskij,  Tipp- 
täckte  luider  en  flygfärd  10  juli 
på  ett  isflak  Malnigrengruppcji. 
12  juli  nådde  "Krassin"  fram  till 
denna  och  tog  ombord  de  över- 
levande ]\Iaiiano  och  Zappi.  vilka 
redan  en  månad  tidigare  kvarläm- 
nat  ^Malmgren  döende  på  isen.  12 
juli  räddade  isbrytaren  även  Xo- 
bilegruppens  5  medl.,  bland  vilka 
Viglieri  utsetts  till  ledare  efter 
Nobile,  och  återvände  därefter  till 
Kings  Bay.  Senare  forskningar 
efter  de  övriga  förolyckade  ha  ej 
liimnat  resultat.  —  I.,  som  i  allt 
krävde  17  dödsoffer  (8  av  expedi- 
tionsmedlemmarna, Anumdsen- 
färdens  G  deltagare  och  3  luuler 
hemfärden  störtade  italienska 
flygare),  är  näst  Franklinexpedi- 


^^^sf     "^""^'■"^/"-^    ^^HXIkso 


XapLeighSmith 

mPPBoösT  L  aIm  det 


ITALIAEXPEDITIONEN 

o  50  lOO  150 


J  km. 


— > —  Nobile-(Viglieri-} gruppens  drift 
->.  —  Krassins  färd  till  och  från  isflaket 
■  ■>-■■•  Malmgrengruppens  planerade  route 
+     Detslälle.där  Malmgren  ö'i/ergavs 
X     Det  ställe.där  Mariano  o.  Zappi  räddades 


1077 


Italien 


1078 


tionen  polarforskningens  hittills 
största  tragedi.  En  hösten  192S 
tillsatt  italiensk  undersöknings- 
kommission (ordf.  amiral  U. 
Cagni)  förklarade  i  sitt  våren 
1929  avgivna  utlåtande  katastio- 
fens  huvudorsak  vara  manövre- 
ringsfel, för  vilket  Xoljile  vore  en- 
sam ansvarig.  Denne  avsade  sig 
därefter  sin  militära  befattning 
och  rang. 

*Italien  hade  192S  enl.  upp- 
skattning 40,8  mill.  inv.  (132  inv. 
per  kvkm.).  —  Xäringar  och  kom- 
munikationer. I.  är  näst  Spanien 
världens  största  kvicksilverprodu- 
cent (1927  1,996  ton,  d.  v.  s.  39  % 
av  världsproduktionen)  ;  de  för- 
nämsta gruvorna  finnas  i  Toscana 
och  vid  Idria  i  Venetien.  Som 
svavelproducent  (1927  306,000 
ton,  därav  226,000  från  Sicilien) 
överträft'as  I.  av  För.  Stat.  (s.  å. 
2,146,000  ton).  Handelsflottan 
omfattade  1928  1,429  fartyg  om 
sammanlagt  3,429,000  bruttoton, 
därav  2S7  segelfartyg  om  80,000 
ton,  1,004  ångfartyg'  om  2,943,000 
ton  och  138  motorfartyg  om 
406,000  ton.  Ang.  de  förnämsta 
rederibolagen  se  d.  o.  sp.  894  f. 
Sauuuanlagda  nettotonnaget  för 
ankomna  och  avgångna  fartyg  i 
utrikesfart  utgjorde  1927  39  mill. 
ton;  nära  hälften  härav  var  in- 
hemskt. Till  de  förnämsta  sjöstä- 
derna hör  även  Venedig.  Järn- 
vägarna hade  1927  en  längd  av 
21,510  km.,  därav  16.5S0  km. 
statsbanor.  192S  öppnades  en  ny 
alpbana  till  Frankrike  (se  C  o  n  i. 
Suppl.).  Landsvägarnas  längd  är 
c:a  20,000  km.  1927  var  antalet 
postkontor  10,750,  telefonabon- 
nenter 180,000  och  telegrafstatio- 
ner 9.S25.  —  Författning.  Genom 
en  vallag  28  maj  1928  fastställdes 
antalet  deputerade  till  400.  Valen 
försiggå  i  tre  etapper.  Varje  kon- 
federation   (se    nedan    sp.    1081) 


Jordens  beskaffenhet. 

Trädgård    (inkl.    viDgårdar)    T,-.  % 

Åker    42,o  % 

Ständig  äng  22,5% 

Skog    16,0% 

Annan  mark  och  vatten  12,3  % 

Den   odlade  jordens  användning   och  av- 
kastning. 

Areal  Skörd 
(kvkm.)   (1,000-t.  ton) 

Vete  (1928)    49,660  6,222 

Korn  (1928)   2,2T0  240 

Havre   (1928)   .5,210  703 

Käg   ri928) 1,260  166 

Majs   (1928)   15,020  1,651 

Ris   (1927)   1,420  696 

Potatis    (1928)    ....     3,540  1,490 

Sockerbetor    (1928)     1,150  2,861 

Vin    fl927j    42,790  35,6-501 

Olivolja    (1927)    ....          —  l,600i 
»  1,000-t.   hl. 

Handelsomsättning    (mill.   lire). 
Är  1924      1926      1927      1928 

Import    19,381  25,879  20,375  22,042 

Export    14,373  18,665  15,632  14,529 

Viktigaste  import-  och  exportländer. 
(Import   och   export   i   mill.    lire.) 
1927 
Imp.    Exp. 

För.    Stat 3,9.58  1,645 

Tyskland   1,984  2,234 

Storbritannien    1,821  1,528 

Frankrike    1,803  1,281 

Argentina    1,041      901 

Schweiz 537  1,282 

Österrike 504      487 

Jugoslavien    614      307 

Tierko-SIovakiet    272      204 

Italiens  handel  med  Sverige  1927, 
(1,000-t.  kr.) 

Exp.  Imp. 

Konserver,  ost  m.  m 88  — 

Ris    669  — 

Frukter,    köksväxt.    m.    m.  9,294  — 

Vin   246  — 

Sniinadsämnen.  garn  etc.  ...  1.722  — 

Vävnader  m.  m 2,448  162 

Hudar   och   skinn    238  63 

Oljor  m.  m 80  2,847 

Trävaror    56  442 

Pappersmassa,  papper  etc.  6  9,466 

Blommor     103  — 

Knappar  av  stennöt  262  — 

Kemikalier    1,512  95 

Marmor  och  arbeten  därav  922  — 

Metaller  o.  nietallvaror  ...  108  2.514 

Maskiner  m.  m 1,992  5,981 

övriga  varor  1,695  89 

Exp.,  resp.  imp.  tot.  värde  21,441  21,659 


1079 


Italien 


1080 


uppsätter  förslag  på  ett  visst 
bestämt  antal  lämpliga  kandida- 
ter, inalles  800.  Vissa  utanför 
dessa  konfederationer  stående  or- 
ganisationer, akademier,  post- 
och  telegraf  tjänstemannakårerna 
etc.  nominera  dessutom  200.  Av 
dessa  1,000  namn  utser  fascis- 
mens stora  råd  med  ev.  tillfogan- 
de av  egna  kandidater  400  att 
upptagas  på  den  lista,  som  skall 
föieläggas  valmanskåren.  Denna 
har  endast  att  rösta  ja  1.  nej.  Vid 
den  jämförelsevis  osannolika  even- 
tualiteten, att  nej  skulle  över- 
väga, tillgripes  en  särskild  val- 
ordning. —  Genom  en  lag  20  sept. 
1928  har  fascismens  stora  råd 
gjorts  till  en  statsinstitution  och 
tillika  förlänats  befogenheter,  som 
göra  det  till  statens  högsta  makt- 
utövande organ.  Stora  rådet  be- 
står av  senatens  och  kammarens 
presidenter,  ministrarna,  fascis- 
mens högsta  funktionärer  m.  fl. 
Dess  led.  utses  genom  kungliga  de- 
kret efter  förslag  av  premiärmi- 
nistern. Somliga  äro  medlemmar 
för  livstiden,  andra  på  viss  tid. 
Rådet  fastställer  kandidatlistan 
vid  val  till  kammaren  (se  ovan), 
avger  yttranden  i  alla  konstitutio- 
nella frågor  och  har  ett  avgörande 
inflytande  på  ministärens  sam- 
mansättning, då  till  ministrar 
inga  andra  kunna  utses  än  de,  som 
äro  uppförda  på  en  av  stora  rådet 
upprättad  förteckning.  —  För- 
valtning. Under  senaste  åren  ha 
väsentliga  förändringar  betr.  pro- 
vinsindelningen genomförts.  I.  in- 
delas nu  i  92  provinser,  därav  7 
inom  de  genom  världskriget  för- 
värvade landsdelarna  (landska- 
pen) Venezia  Giulia  (e  Zara)  och 
Venezia  Tridentina.  —  Försvars- 
väsen. Arméns  fredsstyrka  är  f.  n. 
omkr.  240,000  man,  därav  200,000 
värnpliktiga ;  härtill  komma 
omkr.     50,000     man     gendarmer! 


(carabinieri).  Flottan  räknar  5 
slagskepp,  12  kryssare,  omkr.  75 
flottilj letlare  och  jagaie  samt  ett 
50-tal  U-båtar.  Flygvapnet  beräk- 
nas 1930  disponera  över  2,800  flyg- 
maskiner. Nationalmilisen  räkna- 
de 1928  omkr.  300,000  man  och 
hade  1927—28  givit  förberedande 
militärutbildning  åt  omkr. 
225,000  ynglingar.  En  frivillig 
luftvärnsmilis  (40-åringar  och 
äldre)  räknar  omkr.  30,000  man. 
De  frivilliga  organisationerna  äro 
under  fortsatt  utveckling.  — 
Historia.  I:s  inrikespolitik  har 
under  de  senaste  åren  känneteck- 
nats av  ett  ytterst  omfattande  och 
intensivt  reformarbete,  vilket  när- 
mast åsyftat  att  inarbeta  den 
fascistiska  organisationen  i  det 
italienska  statslivet  eller  m.  a.  o. 
att  "konstitutionalisera"  fascis- 
men. Början  gjordes  jan.  1925,  då 
Mussolini  tog  avstånd  från  alla 
andra  partier  och  hävdade  fascis- 
mens rätt  att  på  deras  bekostnad 
göra  sig  allenarådande.  Hemliga 
sällskap  förbjödos,  icke-fascistis- 
ka  ämbetsmän  avskedades,  pressen 
gjordes  till  den  nya  regimens  ly- 
diga organ.  Sedan  genom  vallagen 
1923  (se  Italien  sp.  15S2) 
det  gamla  parlamentariska  syste- 
met fått  dödsstöten,  reformerades 
även  kommunalförvaltningen  så- 
tillvida, att  självstyrelsen  in- 
skränktes och  de  kommunala  myn- 
digheterna blevo  organ  för  rege- 
ringen. 1926  tillkom  det  nya  I:s 
Magna  Charta,  lagen  om  den 
"korporativa"  staten,  carta  del 
lavoro,  som  helt  omdanat  det 
italienska  samhällets  sociala 
struktur  och  tillika  blivit  grund- 
val för  den  senaste  parlamenta- 
riska utvecklingen.  Enl.  denna 
lag,  som  har  till  underlag  den 
fascistiska  satsen:  "allt  för  sta- 
ten, intet  utanför  staten,  intet 
mot     staten",    skola    individerna 


1081 


Italienska  Somaliland — Ivanov 


1082 


uppgå  i  s.  k.  korporationer,  som 
gemensamt  bilda  staten.  Dessa 
korporationer  sammanföras  i  13 
stora  konfederationer,  av  vilka  6 
omfatta  arbetsgivarna  och  6  ar- 
betstagarna samt  den  13 :e  de  in- 
tellektuella yrkesgrupperna.  Kor- 
porationerna stå  under  statens 
direkta  kontroll  och  sortera  im- 
der  ett  korporationsministerium, 
som  har  stora  möjligheter  att  in- 
gripa i  korporationernas  inre  an- 
gelägenheter och  att  ingiipa  reg- 
lerande vid  konflikter  på  arbets- 
marknaden, redan  i  lagen  starkt 
begränsade  genom  förbud  mot 
både  strejk  och  lockout.  På  kor- 
porationsidén bygger  den  nya 
vallagen  1928  (se  ovan  Författ- 
ning), som  tilldelar  stort  infly- 
tande åt  fascismens  stora  råd. 
Genom  lagen  om  detta  råd  har 
slutstenen  lagts  i  den  grundmur, 
som  fascismen  uppfört  åt  sig  i 
I.  i  syfte  att  trygga  den  nuv. 
regimen.  På  en  mängd  olika  om- 
råden har  fascismen  i  övrigt  vi- 
sat sin  nyskapande  handlings- 
kraft. Ett  arbete  på  en  straflFlags- 
reform  har  igångsatts.  För  nä- 
ringslivets höjande  ha  betydande 
initiativ  tagits,  varibland  sär- 
skilt må  framhållas  en  omfattan- 
de kampanj  för  veteproduktionens 
stegring.  Fascismens  starka 
framhävande  av  statsbegreppet 
har  framkallat  en  fordran  på 
medborgaren  att  framför  allt  bli 
en  nyttig  samhällsmedlem.  Sam- 
tidigt med  ett  starkt  uppsving 
för  nationalmedvetandet  förmär- 
kes en  både  andlig  och  materiell 
uppryckning,  bakom  vilken  skön- 
jas förhoppningar  om  ett  åter- 
upplivande av  det  gamla  Roms 
stormaktsposition.  Av  stor  bety- 
deiso för  den  nationella  samling- 
ens förverkligande  är  den  febr. 
1929  genomförda  försoningen  mel- 
lan I.  och  Vatikanen  (se  K  y  r  k  o- 


staten.  Suppl.) .  Utrikespoli- 
tiskt har  Mussolini  energiskt 
sökt  hävda  I:s  inflytande  fram- 
för allt  SS.  ^Nledelhavsmakt.  Se- 
dan Fiumekonflikten  1924  fått 
sin  lösning  och  ett  vänskapsför- 
drag: ingåtts  med  Jugoslavien, 
följde  1925  fördraget  med  detta 
land  i  Xettuno  ang.  vissa  tek- 
niska frågor  betr.  Fiume  och 
Dalmatien.  Det  förut  spända  för- 
hållandet till  Jugoslavien  mild- 
rades härigenom  för  en  tid,  men 
trots  försök  till  närmande  blev 
1924  års  vänskapsfördrag  vid 
dess  utgång  1929  icke  förnyat.  En 
allvarlig  friktionsanledning  har 
Albanien  utgjort,  där  I.  lyckats 
vinna  insteg.  På  sistone  har  en 
orientering  åt  de  ö.  Medelhavs- 
länderna kunnat  iakttagas,  ma- 
nifesterad genom  vänskapsför- 
drag med  såväl  Grekland  som 
Turkiet.  1926  slöt  I.  även  ett  för- 
drag med  Jemen,  varigenom  dess 
ställning  i  Röda  havet  konsolide- 
rades. 

*Italienska     Somaliland.    Yt- 

och  folkmängdssiffrorna  avse  I. 
före  förvärvet  av  Jubaland.  I:s 
areal  uppskattas  nu  till  c:a 
490,000  kvkm.  och  dess  folkmängd 
till  c:a  900,000. 

Ita'liska  folk  1.  i  t  a'  1  i  k  e  r, 
se  Indoeuropéer  sp.  1345 
och  Italien  sp.  1588.  Jfr  1 1  a  - 
liska   språk. 

Iva'nov,  Aleksandr,  se 
Rysk  konst  sp.  1517. 

Iva'nov,  Vsevolod  Vja- 
tjeslavovitj,  f.  1895,  rysk 
författare,  har  givit  färgrika, 
ofta  brutalt  naturalistiska  skild- 
ringar från  bolsjevismens  kamp- 
år  i  det  i-yska  Centralasien  (Bro- 
kiga vindar,  1922,  Biiddhas  åter- 
komst, 1924,  m.  fl.).  I  sv.  övers, 
föreligger  berättelsen  Barnet  (i  14 
sovjetryska  berättare,  1929). 


1083 


Ivigtut — Jacobus  de  Voragine 


1084 


*Ivigtut.  Om  kryolitbrytningcn 
se  G  r  ö  11  1  a  n  fl.  iivon  Sup])l. 
Ixtaccihuatl,        I  z  t  a  c  c  i  - 

Il  u  a  t  1   [iflitaktliioa'tl]    (aztekis- 


ka,  "vita  frun" 
i  Mexiko,  s.ö. 
Sammanhänger 
tepetl.  5,290  iii.  ö 


,  slocknad  vulkan 
om  huvudstaden, 
i  s.  med   Popoca- 


h. 


J. 


Jaakkola  r.ia'kå-1.  .T  a  1  m  a  r  i, 
f.  1SS5,  finländsk  historiker,  do- 
cent i  Helsingfors  1923.  J:s  i 
många  fall  banbrytande  forsk- 
ningar beröra  framför  allt  olika 
sidor  av  nordisk-baltisk  medel- 
tidshistoria. Bland  hans  arbeten 
märkas  ett  om  birkarlarörelsens 
(jfr  B  ir  kar  lar.  Suppl.)  ur- 
sprung (1923),  ett  om  den  finska 
riksgränsens  sträckning  i  ö.  före 
1323  (1926)  och  ett  om  Magnus 
Erikssons  unionspolitik  och  bal- 
tiska relationer  före  1348   (192S). 

Ja'blonec  [-nets],  se  Gablonz. 
Suppl. 

Jack,    se   T  e  1  e  f  o  n  i    sp.    877. 

Jacke'tt  [sja-].  annan  form  för 
jaquett. 

Jackson  [dj£e'kks8n],  Benja- 
min D  a  y  d  o  n,  f.  1846,  d.  1927, 
engelsk  botanist.  Linnéforskare, 
1902 — 26  generalsekreterare  i 
Linnean  Society  of  London. 

*JacksonviIle,  vars  befolkning 
till  ung.  hälften  utgöres  av  neg- 
rer, hade  1928  enl.  uppskattning 
141.000  inv.  Staden  är  vintertid 
av   stor   betydelse   som   turistort. 

Jacobs  rdje'jkabs].  W  i  1 1  i  a  m 
Wymark,  f.  1863,  engelsk  för- 
fattare, främst  bekant  för  sina 
humoristiska  noveller  med  motiv 
från  livet  i  Londons  hamn. 

*  Jacobsen.  2.  C  a  r  1  .T.,  se  även 
Ny  C  a  r  1  s  b  e  r  g  f  o  n  d  e  t. 
Suppl. 

Jacobsen,  Lis,  f .  E,  u  b  i  n,  f . 
1882.  dansk  filolog  av  judisk  börd, 
gift  1903—18  med  Jacob  Peter  .T. 


J.,  som  intager  en  bemärkt  ställ- 
ning inom  danskt  kulturliv,  har 
1)1.  a.  utgivit  Svenskevocldets  Fald. 
Studier  i  il  Danmarks  01d]ii~'itorir 
i  filologisk  och  runologisk  Lyfi 
(1929). 

Jacobson,  Gustaf,  f.  ISSl, 
historiker,  skolman,  docent  i  Upp- 
sala 1911 — 19,  lektor  vid  högre 
allm.  läroverket  å  Östermalm  i 
Sthlm  sedan  1919.  J:s  forskning- 
ar beröra  främst  Sveriges  1600- 
talshistoria.  Han  har  bl.  a.  ut- 
givit Kristina  (i  samlingsverket 
Sveriges  historia,  del  7,  1926)  ocli 
bedrivit  ett  omfattande  medarbe- 
tarskap  i  Svenskt  biografiskt 
lexikon. 

*Jacobsson.  1.  ^I  a  1 1  e  J., 
som  tillhör  socialdemokratiska 
partiet,  är  sedan  1927  Göteborgs 
stadsfullmäktiges  ordf.  Bland 
hans  senare  arbeten  märkes 
Statsmoral   (1925). 

Jacobsson,  P  e  r,  f.  1894, 
kanslichef  hos  Rikskommissionen 
för  ekonomisk  försvarsberedskap 
1928.  J.,  som  1920—28  tillhörde 
X.  F:s  sekretariat,  har  haft  en 
mångfald  uppdrag,  särskilt  inom 
förbundets  finansiella  verksam- 
hetsområde, samt  utgivit  flera 
skrifter. 

Jaco'bus  de  Vora'gine,  f-  omkr. 
1230,  d.  omkr.  1298,  italiensk 
lärd,  dominikanmunk,  ärkebiskop 
av  Genua,  utgav  legendsamlingen 
Lcge'n(Ja  nn'rea,  delvis  omskriv- 
ningar av  antika  sagor.  Den 
vann  en  utomordentlig  spridning 


1085 


Jacopone  da  Todi — Jannelund 


1086 


och  blev  en  omtyckt  folkbok.  En 
svensk  bearbetning,  trol.  från  slu- 
tet av  1200-t.,  är  Fornsvenska 
legendariet.  Ett  urval  ur  sam- 
lingen har  utgivits  i  modern  sv. 
övers.   (Helgonlegender,  1928). 

Jacopone  da  Todi  [-på'ne],  se 
d  a  T  o  d  i. 

Ja'djurveda,  se  Indis  k 
litteratur  sp.   13.36. 

*Jaekel,  Otto,  avled  1929. 
Han  lämnade  1928  professuren  i 
Greifswald. 

*Jafa.  J:s  befolkning  utgöres 
till  större  delen  av  muhammeda- 
ner. Strax  n.  om  J.  ligger  den  rent 
judiska  staden  Tel  Aviv,  en 
mot  J.  starkt  kontrasterande,  i 
modern  västerländsk  stil  byggd 
trädgårdsstad  med  uppblomstran- 
industri.  Tel  Aviv,  som  uppvuxit 
kring  det  1909  grundade  hebreis- 
ka läroverket  Herzlia,  har  — 
främst  på  grund  av  den  sionis- 
tiska invandringen  —  en  hastigt 
stigande  folkmängd  (3,000  in  v. 
1919,  4.5,000  inv.   1926). 

*  Jagovi^.  2.  T  r  a  u  g  o  1 1  v.  J. 
dömdes  1921  på  giund  av  sin  del- 
aktighet i  Kapps  kupp  till  fem 
års  fängelse  men  benådades  1924. 

Ja'ilabergen,  se  E  y  s  s  1  a  n  d 
sp.  1.540. 

Jakobshavn  [-hao'n],  koloni 
på  v.  Grönland,  vid  en  fjoid  av 
Diskobukten.  Fiske  av  helgeflund- 
ra. C:a  600  inv.  —  Nära  J.  skju- 
ter en  väldig  glaciär  ut  i  havet. 

Jakobsstege,  uttryck,  åsyftan- 
de berättelsen  i  1  Mos.  28 :  1 2  om 
huru  patriarken  Jakob  i  dröm- 
men ser  en  stege  rest  mellan  jor- 
den och  himlen  och  vanl.  upp- 
fattat SS.  symbol  för  en  omedel- 
l)ar  förbindelse  med  Gud. 

*Jakobstad,  av  vars  befolkning 
över  hälften  är  svensktalande,  har 
svensk  samskola  med  dimissions- 
rätt  och  svensk  dövstumskola. 


*Jaktlagstiftning.  Ny  jakt- 
stadga och  ny  kung.  ang.  grunder 
för  tillgodogörande  av  kronans 
jakträtt  utfärdades  25  nov.  1927. 
i  tab.  sp.  1087—1088  anförda  data 
för  jakttider  äro  hämtade  iir  för- 
fattningar, utkonnia  från  trycket 
t.  o.  m.  2  juli  1929.  Jakt  är  nu- 
mera förbjuden  även  å  lo,  fjäll- 
räv, bäver,  mård,  vit  stork,  svan, 
lunnefågel,  rördrom,  kungsfiska- 
re, blåkråka,  härfågel  och  som- 
margylling  i  hela  riket  samt  utan 
K.  ]M:ts  tillstånd  å  björn  och  berg- 
uv å  kronomark.  Jakt  å  utter  är 
förbjuden  i  Värml.  1.  Jfr  F  a  1 1  - 
vilt.  Suppl. 

Jakträd,  detsamma  som  jack- 
träd  (se  Brödfruktträdet). 

Jalander,  Bruno  F  r  e  d  r  i  k, 
f.  1872,  finländsk  general  och  po- 
litiker, landshövding  i  Nylands  1. 
1917.  J.,  som  nedlagt  ett  ener- 
giskt arbete  på  skyddskårernas 
organisation,  var  1920—23  för- 
svarsminister. 

*Jamestown.  1.  J.  är  en  av  de 
förnämsta  svenskstäderna  i  För. 
Stat.  Nära  hälften  av  befolkning- 
en är  av  svensk  stam  (därav  c:a 
7,000  födda  i  Sverige).  Vid  J.  lig- 
ger ett  hem  för  föräldralösa  barn, 
Gustavus  Adolphus  Orphanage,  en 
av  Augustanasynodens  största 
välgörenhetsinrättningar.  ■ —  2. 
Av  J.,  som  snart  övergavs,  kvar- 
stå nu  endast  ruiner. 

Jamestown  [dje'jmstaon],  se 
S  a  i  n  t  Helen  a. 

*Jan  Mayen  har  1929  ställts 
under  norsk  överhöghet,  ön  har 
en  yta  av  372  kvkm.  På  J.  finnes 
även  radiostation. 

*Jannelund  ingår  sedan  1925  i 
Degerfors  skn  (jfr  D  e  g  e  r  f  o  r  s. 
Suppl.) .  J.  bildar  med  Degerfors 
järnbruk  Degerfors-.Jannelunds 
samhälle,  beläget  vid  Letälven 
och  Nordvästra  stambanan. 


1087 


Jannings — Janson 


1088 


Tabell,  utvisande  årstid,  då  jakt  ä  vissa  djur  är  tilläten. 


Un 

AlK 

Tjjd.r  ■  ,            , 

R.p» 

Tupp 

1       Höna 

Andcr 
Vad«r« 

Slhlm» 

■V.-"/,, 

"*  -'V, 

".-"/,. 

"'/.  -'V. 

"/.-"/. 

"7.-'V. 

'V 

.-"M 

•/i-"„ 

llppula 

Förbad 

"•'„,-"/ 

1  1    '/.i-»/,i 

S<VlcrinBnl 

"/ 

.-"/.i 

Oslcrgöll 

• 

JönkOp. 

'°/i.-"/„i 

'•/.-"/,n 

Kronob 

l.|,-!l/„ 

. 

Kolmor 

";.-'■•,. 

Coll.        .    . 

'•/i.-'>,,. 

'Vt-"n 

'•/,-'>/,, 

') 

"/i.-"/ 

I       Förbud 

Blek. 

'•/io-"/.o 

"/.-"/lo 

'Vio-'V 

'/..-»Vi, 

Krislianst.   .    . 

'•/,.-'»/!. 

"/.-•'/,. 

"/.-"/„ 

"/ 

.->•/■ 

'Vi-'V,i 

kUlmöh.     .    . 

. 

H»ll.    . 

"/•~"/i 

'/•-'Vii 

06lcb.      .    . 

'"/i"-"/i" 

"io-"/ii 

• 

'•/ 

«-'Vii 

•     "1 

Alvsb.      .    . 

') 

•     ') 

'/.-'Vi 

'V.~"'/.. 

Förbud 

Skarab.    .    .    . 

'"/i.-"/i. 

'•/.-  "/il 

"/.-"/. 

Vlrml     .    .    . 

"/»-'Vio 

'/.-'Vio 

'/.-'Vi. 

'/.-'Vi» 

Örebro     .    . 

'V.-"/.. 

"/.-"/, 

Förbud 

•V.-'V. 

'•/..-"/ 

.       Förbud 

Väalmanl.    .    - 

'»/..-"/.. 

Kopparb.     .    . 

'•/,.-"/,» '1 

'.   •) 

"/.-'Vi«') 

'/.-'Vio  ") 

'/.-•Vi.  •) 

'/.-'V.o') 

"/ 

.-"/.I 

•     " 

OJvleb.    .    .    . 

'/.-"Al 

Vlalernonl-     . 

'"o -'V. 

'/.-'Vi 

Förbud 

'/.-"/u 

■/.->'/,. 

'/.-"/l. 

JSmll.      .    .    . 

. 

. 

•        •) 

Förbud  ") 

'/ 

Väslcrb.       . 

• 

•       '») 

'/.-"/,i  '") 

.     1» 

Nonb      .    .    . 

• 

•       '") 

.      .•) 

.         !•) 

1)  Inom  Dalslaud  endast  '"/i.j — "/lo-  -)  Inom  Särua  och  Idre  socknar  ^"/t — »•'/s. 
3)  Ä  vissa  kronoparker  ^"/^ — ^"/n.  4)  Inom  Särna  och  Idre  socknar  ^/o — '^/i- 
5)  Inom  Särna  och  Idre  socknar  "/o — ^°/o.  0)  I  de  län,  där  jakt  är  tillåten 
-'■/e — ""/o,  är  jakt  efter  tjädertuppar  och  orrtuppar  tilläton  även  under  dec. 
7)  Tjäder  är  fridlyst  i  Gotl.  1.  8)  Inom  Särna  och  Idre  socknar  ^Vs— ^'/s. 
9)  Tillåtna  ovan  skyddsskogsgränsen  -^/g — -^/o.  10)  Tillåtna  ovan  odlingsgräusen 
"/e — ^V2.  11)  Tilläten  ovan  skyddsskogsgi-änsen  ^/i — -»/i  1930.  12)  Gravand 
fridlyst  t.  o.  m.  1929.  13)  Inom  Särna  och  Idre  socknar  ^/g — ^""/n.  —  Utom  Ue  i 
tab.  upptagna  djuren  äro  följande  tillåtna  i  hela  landet:  morkulla  ^"/o — "/u, 
ringduva  och  skogsduva  '/s — ^V".  tordmule,  sillgrissla  och  tobisgrissla  ^/e — ""/t 
samt  ekorre  ^/i2 — ^Vi-  J^l^t  å  ejder  är  tillåten  på  västkusten  frän  Kullens  spets 
till  norska  gränsen  '/jo — 'Vi='  P^  landets  kust  i  övrigt  (med  undantag  av  ett 
flertal  områden,  där  jakten  är  helt  förbjuden  1.  jakttiden  ytterligare  inskränkt) 
Vi— ^V*  och  Vb— "/i2-  J'1'^t  å  grågås,  fjällgås  och  sädgäs  är  i  Gotl.  1.  tillåten 
i/o — ^^/s,  vid  rikets  kuster  i  övrigt  ^/u — ""/i,  vid  vatten  inne  i  landet  utom  1 
Gotl.  1.  'i/g — ="/<.  Jakt  å  svärta  är  tillåten:  vid  västkusten  från  Kullens  spets 
till  norska  gränsen  '■-/s — ''Vs  o^-h  ^/g — "V"'  '^'c'  landets  kust  i  övrigt  ^/s — -"/i 
och  i/a — ^'/i2,  vid  vatten  inne  i  landet  ^^/e — ^°/ii-  Jakt  å  bergand,  brunand, 
knipa,  vigg,  sjöorre,  alfågel,  storslvrake  och  småskrake  är  tillåten:  vid  Bott- 
nislia  viken  från  finska  gränsen  till  Västernorrl.  l:s  s.  gräns  -^/^ — ^"/c  och 
^9 — 'Vi2'  ^i<^  Östersjön  och  Bottniska  viken  i  övrigt  samt  Öresund  till  Kullens 
spets  ^/i — ^^/i  och  1/b — 'Vi2>  ■^i<l  västkusten  från  Kullens  spets  till  norska 
gränsen  '^/a — »i/s  och  ^/o — "/u   samt  vid  vatten  inne  i  landet  ^^/s — "/ii- 


*Jannings,  Emil,  engagera- 
des 1926  till  För.  Stat.  Han  fram- 
står numera  obestridligt  som  fil- 
mens främste  och  mest  intensive 
framställare  av  karaktärsroller. 
Helst  tolkar  J.  kraftnaturer  1. 
stadgade  och  gemytliga  kälkbor- 
gare, som  genom  att  ge  efter  för 
en  passion  förlora  fotfästet  och 
sjunka  till  samhällets  botten.  Till 
hans    främsta    rollskapelser   höia 


huvudpersonerna  i  Duponts  Va- 
rieté (1926)  och  Murnaus  Sista 
skrattet  (s.  å.)  ;  i  de  ofta  mera 
schablonmässigt  uppbyggda  ame- 
rikanska filmerna  (Frestelse, 
Syndens  gata,  Sista  kommandot, 
Patrioten  m.  fl.)  märkes  stundom 
en  viss  avmattning. 

*  Janson.  3.  Ture  J.  har  även 
vtinnit  framgång  som  dramatiker 
med    det    historiska    skådespelet 


1089 


Jansson — Ja  pan 


1090 


Sveaborg     (uppf.     i     Helsingfors 
192S). 

Jansson,  K  a  r  1  E  m  a  n  u  e  1,  f . 
1S46,  d.  1S74,  finländsk  målare. 
J.  utbildades  hos  R.  V.  Ekman  i 
Åbo,  vid  Konstakademin  i  Stock- 
holm samt  1S6S — 70  i  Diisseldorf. 
där  han  var  Vautiers  elev.  Hans 
omständligt  relaterande  genremål- 
ningar med  motiv  från  Åland 
blevo  högt  skattade  av  samtiden 
(En  slant  i  haven,  1872).  ^lest  be- 
tydande är  han  i  sina  skisser. 

*  Janzon.  2.  Elias  J.,  som 
1925  läumade  docenturen  vid 
Göteborgs  högskola,  avled  1929. 
Bland  hans  senare  arbeten  mär- 
kes en  glänsande  översättning  av 
Ovidius'  Ars  amatoria  (192.5; 
först  tr.  i  Göteborgs  högskolas 
årsskrift,  1921—23). 

*Japan  omfattar  enl.  uppgift 
från  1925  års  folkräkning  381,250 
kvkm.  med  59,74  mill.  inv.  (inkl. 
biländerna  677,840  kvkm.  med 
84,54  mill.  inv.).  —  Näringar  och 
kommunikationer.  Av  J:s  areal 
upptages  nära  hälften  av  skog 
och  över  Va  av  åker  och  trädgård. 
Bland  jordbruksprodukter  mär- 
kes även  tobak  (skörd  1928: 
67,000  ton).  Industrin  gör  bety- 
dande framsteg.  1926  sysselsattes 
i  företag  med  minst  5  arbetare 
2,1  mill.  personer.  De  viktigaste 
produkterna  äro  bomulls-  och  si- 
denvaror, papper,  lergods,  oljor 
och  lackarbeten.  J:s  vattenkraft- 
tillgångar utgöra  vid  lågvatten  6 
mill.  HK,  av  vilka  1,7  mill.  äro 
utnvttjade.  1927  var  tackjärns- 
produktionen 1,219,000  ton.  J. 
kommer  närmast  efter  För.  Stat. 
och  Italien  som  svavelproducent 
(1927  59,000  ton).  Handelsflottan 
är  till  storleken  den  tredje  i 
världen.  1926  hade  i  utrikesfart 
ankomna  och  avgångna  fartyg  ett 
sammanlagt  nettotonnage  av  98,6 
mill.   ton;    av  detta   tonnage  var 


Emil    Jaanings    i    "Varieté". 

c:a  65  %  japanskt  och  20  %  brit- 
tiskt. Om  rederierna  se  även 
R  e  d  e  r  i  b  o  1  a  g  sp.  895.  Järn- 
vägarna hade  1928  en  längd  av 
18,863  km.,  därav  13,374  km. 
statsbanor;  dessutom  äro  över 
10,000  km.  järnvägar  under  bygg- 
nad. En  11,2  km.  lång  järnvägs- 
tunnel mellan  Honshu  och 
Kyushu  har  varit  under  arbete 
sedan  1920.  Elektrifiering  av 
järnvägarna  har  påbörjats.  Järn- 
vägarna skola  successivt  ombyg- 
gas till  en  för  hela  J.  gemensam 
spårvidd.  J.  har  av  Kina  er- 
hållit koncession  på  fem  järn- 
vägar i  Manchuriet  och  Mongo- 
liet. Antalet  telefonabonnenter  i 
J.  var   1927   553,000.  —  Författ- 

Största  städer  1925. 
Över  400,000  inv.:  Osaka  (2,i  mill.), 
Tokyo  (2,0  miU.),  Nagoya,  Kyoto, 
Kobe,  Yokohama. 
200.000—100,000  inv  :  Hiroshima,  Na- 
gasaki,  Hakodate,  Kanazawa,  Kuma- 
moto,  Fukuoka,  Sapporo,  Sendai, 
Kure,  Otaru,  Kagoshima,  Okayama, 
Yawata,   Niigata,   Sakai. 

Handelsomsättning     (mill.    yen). 
Ar  1924    1925    1926    1927    1928 

Import  ...  2,407  2,487  2,305  2,099  2,133 
Export    ...   1,761  2,220  1,972  1,912  1,909 


35.  —  Le  X.  Suppl. 


1091 


Japaner — J aspar 


1092 


ning.  Genom  en  valreform  1925 
infördes  för  val  till  underhuset 
allmän  manlig  rösträtt  (valhar- 
lietsålder  30  år)  ;  undantag  är 
gjort  för  innehavaio  av  vissa  äm- 
beten i  regeringen,  vilka  ej  än» 
valbara,  samt  huvudmännen  för 
adliga  ätter  och  militärer,  vilka 
ej  heller  ha  rösträtt.  —  Försvars- 
väsen.  Armén  omfattar  17  infan- 
teridivisioner m.  m.  samt  8  rege- 
menten flygtrupper,  som  1930  be- 
räknas skola  disponera  omkr.  SOO 
flygplan.  Flottan  omfattar  10 
slagfartyg,  omkr.  26  kryssare, 
110  jagare  oeh  65  U-båtar  samt 
125 — 150  flygplan;  fredsstyrka 
■  omkr.  75,00ö  man.  6  kryssare  å 
10,000  ton  äro  under  byggnad.  -- 
Historia.  J:s  huvuduppgift  under 
de  senaste  åren  har  varit  rekon- 
struktionsarbetet efter  den  kata- 
strofala jordbävningen  sept.  1923. 
I  febr.  1924  upjitogs  ett  utländskt 
lån  (250  mill.  ven)  för  ända- 
målet. Svårigheterna  för  J:s  eko- 
nomiska liv  ha  dock  alltjämt 
varit  betydande,  och  våren  192G 
kom  det  till  stora  kriser,  stäng- 
ning av  ett  par  större  banker, 
allmänt  moratorium  och  hjälpan- 
de statsingripande.  I  sambaud 
med  dessa  förhållanden  står  en 
försiktig  utrikespolitik.  För. 
Stat:s  1924  genomförda  invand- 
ringslagar, som  praktiskt  taget 
utestängde  japanska  invandrare, 
uppväckte  stark  förbittring  men 
föranledde  ej  J.  till  några  krafti- 
gare åtgärder.  I  jan.  1925  ingick 
man  fördrag  med  Sovjet-Eyss- 
land  och  drog  i  april  de  japanska 
trupperna  från  n.  Sahalin.  Man 
slojjade  s.  å.  4  armédivisioner. 
Demokratin  i  landet  tog  ett 
stort  steg  framåt  genom  rösträtts- 
reformen maj  1925,  som  höjde 
de  röstberättigades  antal  från 
2,860,000  till  13  mill.  (realiter 
9,600,000,  sedan  understödstagare 


subtraherats).  Kejsar  Yoshihito 
avled  dec.  1926  och  efterträxides 
av  sonen  H  i  r  o  h  i  t  o  (regerings- 
benämning  Showa),  gift  med  prin- 
sessan Nagako. 

Japaner,  se  Japan  sp.  56, 
^I  o  n  g  o  1  e  r  sp.  193  och  M  ä  n  - 
n  i  s  k  o  ]■  a  s  c  r   sp.    522. 

Japansk  jordärtskocka,  stun- 
dom förekommande  benämning  på 
rotknölarna  av  Hia'chys  (se  d.  o.) 
^icho'ldii. 

Japanskt  körsbär,  se  A  n  a  - 
n  asko  r  s  b  ä  r.  Suppl. 

Japanskt  papper,  m  i  t  s  u  - 
m  a'  t  a  p  a  p  ]i  e  r,  papper,  frani- 
.ställt  av  I)arkfiber  av  den  japans- 
ka luisken  E(/c/cii:o'rthia  Ga'rd)ic- 
ri  (1.  papi/ri'fcra) ,  fam.  Thyme- 
laea'ceac,  ordn.  Myrtiflo'rae.  Som 
•T.  betecknas  även  av  pappersraull- 
l)iirsträdet  berett  papper. 

*Jaques-Dalcroze.  Om  Helle- 
rauskolan  se  H  e  1 1  e  r  a  u.  Suppl. 

Ja'rabub,  oas  i  Libyen,  nära 
Egyptens  gräns.  Senusiernas  reli- 
giösa centrum.  —  Italien  erhöll 
J.  definiti\i;  genom  fördrag  med 
Egypten  1925.  J.  besattes  1926 
av  italienska  trupper. 

Ja'rlsberg  og  La'rvik  amt,  se 
V  e  s  t  f  o  1  d. 

*Jaroslavl.  2.  J.  är  en  av 
Centrala  Industriområdets  vikti- 
gare industristäder.  J.  hade  1926 
112,000  inv. 

Ja'rrah,  detsamma  som  nyhol- 
ländskt  mahogny  (se  Euca- 
1  y  p  t  u  s ) . 

*  Jaspar,  Henri,  bildade 
1926  en  koalitionsministär,  vari 
han  själv  övertog  inrikesminister- 
posten (som  han  jan.  1927  utbytte 
mot  kolonialministerposten).  Un- 
der hans  ledning  tog  det  ekono- 
miska saneringsverket  fart,  och 
okt.  1926  genomförde  han  en 
myntstabilisering.  Den  partikoali- 
tion, på  vilken  J.  byggt  upp  sin 
ministär,     sprängdes    nov.     1927, 


1093 


Jassy — Jekaterinoslav 


1094 


varefter  han  bildade  eu  ny  liberal- 
katolsk regering. 

*  Jassy  har  nu  c:a  100,000  inv., 
därav  en  stor  del  judar. 

*Java  omfattar  tills,  med  Ma- 
doera  (jfr  Nederländska 
Indien)  131,440  kvkni.  med  37,  i 
mill.  inv.,  därav  174,000  européer, 
464,000  kineser  och  35,000  araber 
(1927).  J.  är  ett  av  jordens  tätast 
befolkade  områden,  men  bebyggel- 
sen är  synnerligen  ojämnt  förde- 
lad. Av  arealen  äro  c:a  80,000  kv- 
km.  odlade;  därav  upptaga  euro- 
péernas plantager  c:a  6,600.  De 
torrare  ö.  delarna  ha  ett  ypperligt 
bevattningssystem.  Rörsockerpro- 
duktionen (2,9  mill.  ton  1928— 
29)  överträffas  endast  av  Kubas 
och  (i  allm.)  av  Britt.  Indiens.  J. 
lämnar  c:a  Vjo  av  världens  kina- 
barksproduktion  och  har  utveck- 
lats till  en  av  de  förnämsta  kaut- 
sjukproducenterna.  Tobaksskör- 
den utgör  årligen  c:a  40  mill.  kg. 
För  J.  och  Madoera  uppgår  pro- 
duktionen av  ris  till  5  mill.  ton 
(1928)  och  av  majs  till  2,1  mill. 
ton  (1926)  ;  teexporten  utgjorde 
1926  50,800  ton.  Järnvägarna 
hade  1927  en  längd  av  5,440  km. 
—  Under  senare  år  har  den  kom- 
munistiska propagandan  föranlett 
flera  blodiga  revoltförsök  på  J., 
vilka  dock  med  kraft  nedslagits. 

Javeli'n,  se  Spjut. 

Jeanneret  [jannrä'],  Char- 
les Édouard  och  Pierre, 
se  Le  Corbusier.  Suppl. 

Jeanson  [ja'n-],  Gunnar,  f. 
1898,  musikhistoriker,  docent  vid 
Stockholms  högskola  1926.  J.  har 
skrivit  en  monografi  över  August 
Söderman  (1926),  vid.  Gunnar 
Wennerberg  som  musiker  (1929) 
och,  tills,  med  J.  Rabe,  Musiken 
genom  tiderna  (I,  1927).  Han  är 
redaktör  för  Svensk  tidskrift  för 
musikforskning  sedan   1927. 


Henri  Jaspar. 

Jebavy  [je'-],  V  ä  c  1  a  v,  se 
B  f  e  z  i  11  a.  Sujipl. 

Je'bna,  se  J  a  b  ii  e. 

Jefferson  [d3e'iI'os3n],  Mark, 
f.  1863,  nordamerikansk  geograf, 
sedan  1901  collegeprofessor  i  Yp- 
silanti,  Michigan.  J.  har  i  The 
ctiltiire  of  the  nallons  (1911)  för- 
sökt kartografiskt  framställa  kul- 
turgraderna hos  jordens  befolk- 
ning. Han  har  även  utfört  morfo- 
logiska, klimatologiska  och  be- 
folkningsgeografiska forskningar 
i  Nord-  och  Syd-Amerika. 

*Jekaterinburg.  1.  Guverne- 
mentet  existerar  ej  längre.  —  2. 
J.,  som  är  omdöpt  till  S  v  e  r  d  - 
1  o'  v  s  k,  är  nu  huvudstad  i  kret- 
sen J.  och  i  Uralområdet.  I  uni- 
versitetets ställe  finnes  sedan 
1925  ett  polytekniskt  institut. 
Geofvsikaliskt  observatorium. 

137,000  inv.    (1926). 

*  Jekaterinoslav.  1.  Guverne- 
mentet  existerar  ej  längre.  —  2. 
J.,  som  är  omdöpt  till  D  n  j  e  - 
p  r  o  p  e  t  r  o' v  s  k,  är  nu  huvud- 
stad i  kretsen  J.,  Ukraina. 
188,000  inv.   (1926). 


1095 


Jekonja — Jesenin 


1096 


Jeko'nja,  se  J  o  j  a  k  i  n. 

Jelgava,  se  M  i  t  a  u. 

*Jelisavetffrad,  nuiiKTa  S  i  - 
n  o' v  i  j  e  v  s  k,  är  nu  huvudstad 
i  kretsen  J.  i  Ukraina  och  har 
65,000  in  v.   (1926). 

*Jelisavetpol  {  numera 

G  a'  n  d  j  a) .  1 .  Guvernementet 
existei'ar  ej  liinffre.  ■ —  2.  J.  är  nu 
huvudstad  i  kietsen  J.  i  Aserbeid- 
jan  och  har  56.000  inv.   (1926). 

*Jellicoe,  lord,  gav  i  The 
grand  fleet  191Jf—16  (1919)  en 
skildring  av  den  engelska  flottans 
verksamhet  under  hans  befäl. 

*Jemen.  Under  världskriget 
hade  iiiiam  Jahia  av  J.  icke  brutit 
med  Turkiet,  och  han  lät  sig  icke 
heller  1918  skrämmas  av  de  alli- 
erades seger.  Förhållandet  mellan 
J.  och  Storbritannien  var  mycket 
spänt.  Engelska  trupper  besatte 
Hodeida  1918,  f.  å.  besatte  Jahia 
ett  stycke  av  det  brittiska  Aden- 
området,  och  när  engelsmännen 
1921  utrymde  Hodeida,  överläm- 
nades det  till  det  med  J.  rivali- 
serande Asir.  Under  de  här  snart 
utbrytande  inre  striderna  gick 
J.  till  anfall  och  återtog  1925 
Hodeida  men  övergav  f.  å.  ytter- 
ligare erövringsplaner,  då  Asir 
sökte  skydd  hos  ibn  Saud  och 
ställde  sig  under  dennes  suzerä- 
nitet  (se  Asir.  Suppl.).  Lång- 
variga förhandlingar  för  att 
återställa  ett  bättre  förhållande 
till  Storbritannien  ledde  icke  till 
resultat.  Däremot  avslöt  J.  2 
sept.  1926  ett  vänskaps-  och  han- 
delsfördrag med  Italien  och  11 
jan.  1929  ett  liknande  med  Sov- 
jet-Ryssland. 

*Jenisej.  1.  J.  är  nu  uppdelat 
på  kretsar  inom  Sibiriska  om- 
rådet. 

Jenny,  järnvägsstation  inom 
Västerviks  stads  område,  för- 
eningspunkt för  linjerna  Väster- 
vik— ISTorsholm    och    Västervik — 


Hultsfred  av  Norsholm — Väster- 
vik— Uultsfreds  järnvägar. 

*  Jensen.  7.  J  o  li  a  n  n  e  s  V.  J. 

Romanserien  Den  länge  Rejse,  där 
J.  med  en  egendomlig  blandning 
av  darwinistisk  teori  och  histo- 
risk fantasi  ger  en  storslagen 
skildring  av  den  nordiska  rasens 
fortgående  utbredning  från  is- 
tiden till  Amerikas  upptäckt, 
föreligger  nu  avslutad  i  6  dir,  vil- 
kas inbördes  ordning  i  det  fär- 
diga verket  är  Det  tabte  Land 
(1919),  Brmen  (1909),  Norne-ger.st 
(1919),  Cimirernes  Tog  (1922), 
Hkihet  (1912)  och  Christofer  Co- 
lumhus  (1921).  Till  denna  ras- 
diktning anknyter  sig  i  viss  mån 
den  djupsinniga  romanen  Kongens 
Fald  (3  bd,  1900—01),  som  skild- 
rar Kristian  II :s  Danmark.  J. 
har  också  utgivit  ett  flertal  sam- 
lingar smärre  berättelser,  "my- 
ter"', till  vilka  ansluter  sig  den 
fint  analyserande  novellen  Jör- 
gine  (1926).  Hans  första  dikt- 
samling har  följts  av  Aarstideme 
(1923)   och  Verdens  Lys  (1926). 

Jeremia'd,  klagovisa.  Uttryc- 
ket härledes  av  de  s.  k.  Jeremias 
klagovisor  (se  J  e  r  e  m  i  a) . 

Je'richow  [-Bå],  stad  i  prov. 
Sachsen,  Preussen,  nära  Elbe,  n.v. 
om  staden  Brandenburg.  2,300  inv. 
(1925).  — -  I  närheten  ligger  en 
urspr.  till  ett  premonstratensklos- 
ter  hörande  kyrka,  som,  uppförd 
som  flattäckt  basilika  omkr.  1200, 
är  ett  av  den  äldre  tyska  tegel- 
arkitekturens huvudverk. 

*Jerome,  J.  K.,  avled  1927. 

Jesenin,  Sergej  Alek- 
s  an  dr  o  vi  t  j,  f.  1895,  d.  1925, 
rysk  skald,  fördes  som  ung  bond- 
pojke in  på  författarbanan  och 
gjorde  sig  bemärkt  genom  sin 
friska  naturpoesi.  Efter  att  ha 
övergått  till  bolsjevismen  blev  han 
en  av  den  revolutionära  diktning- 
ens   främsta    företrädare.     Hans 


1097 


Jespersen — Johanson 


1098 


senare  dikter  ge  uttryck  åt  sön- 
derslitna stämningar,  framkalla- 
de av  hans  vilt  utsvävande  liv, 
som  efter  ett  stormigt  äktenskap 
med  Isadora  Duncan  slutade  med 
självmord. 

*  Jespersen,  Otto,  avgick  från 
professuren  1925.  Han  framlade 
1928  grunddragen  till  ett  av  ho- 
nom konstruerat  världsspråk  (se 
d.  o.  sp.  1179) ,  n  o  v  i  a'  1. 

Jidda,  annan  form  för  Djidda 
(se  d.  o.,  även  SuppL). 

*Jiu-jitsu.  Japanerna  utdela 
vanl.  slagen  med  fingrarnas  topp- 
ändar, som  genom  särskild  trä- 
ning bli  ytterst  hårda. 

Jivaro  [chi'-],  indianstam  i 
Ecuador,  beryktad  för  sin  huvud- 
jakt och  sin  egendomliga  prepare- 
ring  av  huvudtroféerna,  vilken  an- 
ses härstamma  från  Peru  i  förin- 
kaisk  tid.  Den  slagne  fiendens  hu- 
vud krymptes  (sedan  kraniets  ben 
avlägsnats)  och  preparerades  un- 
der upprepade  torkningsprocedu- 
rer med  het  sand,  tills  det  blev  av 
blott  en  knytnäves  storlek,  då  det 
med  håret  löst  hängande  bars  som 
trofé  och  amulett  (fsantsa).  Hu- 
vudjakten stod  i  samband  med 
lagen  om  blodshämnd,  vilken 
fanatiskt  tillämpades. 

*Jodhpur.  1.  J-  kallas  även 
M  a  r  w  a  r. 

Jodprov,  se  Stärkelse. 

* Joffe,  Adolf,  begick  själv- 
mord 1927. 

Johanneberg,  församling  (se- 
dan 1929)  i  Göteborg  (se  d.  o. 
SuppL). 

*Johannedal  äges  nu  av  Ån- 
karsviks  ångsågs  a.  b.  (se  d.  o. 
SuppL). 

Johannes  Duns  Sco'tus,  se 
S  c  o  t  u  s. 

*Johannes  Matthiae  Gothus. 
J:s  ".synkretism"",  d.  v.  s.  intresse 
för  den  praktiska  fromheten  (med 
undanskjutande    av    renlärighets- 


Jivaro.    Huvudtrofter    Iran    jlvaroinUia- 

ner. 
tvisterna)  samt  för  tidens  kyrk- 
liga enhetssträvanden,  hade  från 
början  ej  någon  förbindelse  med 
Calixtus'  men  uppkom  bl.  a.  under 
påverkan  av  Acontius  (se  d.  o. 
SuppL),  vars  arbete  J.  tydligen 
lärt  känna  under  en  utrikes  resa 
på  1620-t.,  och  stiirktes  genom 
Comenius'  besök  i  Sverige  på 
1640-t. 

Johannesnäs,  se  Ankars- 
viks  ångsågs  a.  b.  SuppL 

Johannisberger,  se  Vin  sp. 
830. 

Johannisdal,  brunnsort  i  Väst- 
mani.  1.,  1  km.  n.  om  Köping. 
Radioaktiv  källa. 

*  Johannsen,  W  i  1  h  e  1  m,  avled 
1927. 

Johansen,  David  i\I  o  n  - 
rad-,  se  Monrad-Johan- 
s  e  n.   SuppL 

*  Johanson,  Oscar,  är  sedan 
1926  anställd  vid  Dramatiska  tea- 
tern. 

Johanson.  1.  John  J.,  f.  1875, 
banktjänsteman  och  konsert- 
sångare (basbaryton),  har  sär- 
skilt som  oratoriesångare  vid 
bl.  a.  Musikföreningens  och  Musi- 
kaliska sällskapets  konserter  vun- 
nit välförtjänt  uppskattning.  — 
2.   Klara  J.,   f.    1875,   kritiker. 


1099 


Johanson -Thor — Johansson 


1100 


litteraturkritiker  i  Stoekliolms 
Dagblad  1900—10.  J.,  som  tagit 
en  verksam  del  i  kvinnorörelsen, 
har  bl.  a.  publicerat  de  spirituellt 
och  personligt  skrivna  essaysam- 
lingarna Det  speglade,  livet  (1926) 
och  En  recensents  bakiankar 
(1928),  varjämte  hon  tills,  med 
E.  Klemau  utgivit  Fredrika  Bre- 
mers  brev  (4  dir,  1915—20).  —  3. 
Anton  J.,  f.  1877,  telegrafkon- 
trollör, idrottsfrämjare.  J.  beklii- 
der  förtroendeposter  inom  ett 
flertal  idrottsorganisationcr,  ss. 
Stadionstyrelsen  och  Svenska 
gj-mnastik-  och  idrottsföreningar- 
nas riksförbunds  överstyrelse.  Ss. 
ordf.  (sedan  1922)  i  Svenska  fot- 
bollsförbundet liar  J.  nedlagt  ett 
högt  uppskattat  arbete. 

*Johanson-Thor,  K  m  i  1,  är 
sedan  1926  lärare  i  etsning  vid 
Konsthögskolan. 

*Johansson.  6.  K.  F.  J.,  som 
1925  avgått  från  sin  professur, 
avled  1926.  —  7.  Johan  E.  J. 
avgick  från  professuren  1927.  — 
10.  A  X  e  1  J.  avgick  1929  ss.  ordf. 
i  Publicistkhibben.  —  11.  Johan 
J.  omkom  vid  en  järnvägsolycka 
vid  Bollnäs  1928. 

Johansson.  1.  Gustaf  J.,  f. 
1844,  finländsk  teolog,  prof.  i 
dogmatik  1877,  biskop  i  Kuopio 
stiit  1884,  i  Nyslotts  stift  1897, 
ärkebiskop  1899.  J.,  som  teolo- 
giskt hävdat  en  strängt  ortodox 
uppfattning  och  ställt  sig  avvi- 
sande mot  de  kyrkliga  enhetssträ- 
vandena, intog  under  ryska  väl- 
dets tid  en  ledande  ställning  inom 
det  parti,  som  verkade  för  till- 
mötesgående mot  de  rj'ska  myn- 
digheterna. — •  2.  H  e  m  m  ing  J., 
f.  1869,  civilingenjör,  industri- 
man. Sedan  1898  anställd  i  a.  b. 
L.  M.  Ericsson  &  C: o,  blev  J.  1900 
överingenjör  där  och  1909  dess 
verkst.  direktör.  I  denna  egen- 
skap    kvarstod     han     till      1922 


även  i  do  genom  olika  fusioner 
bildade  firmorna  Allmänna  Tele- 
fon a.  b.  L.  M.  Ericsson  ocli  Tele- 
fon a.  b.  L.  M.  Ericsson,  i  vars 
styrelse    J.    f ort fai  ande  har  säte. 

—  3.  Arvid  J.,  f.  1870,  bergs- 
ingenjör. Efter  att  1896—1918  ha 
varit  chef  för  metallurgiska  av- 
delningen vid  Sandvikens  järn- 
verk, blev  J.  1918  prof.  i  liytt- 
mekanik  samt  järnets  Iwarbetning 
och  behandling  vid  Tekniska  hög- 
skolan. Ilau  avgick  från  professu- 
ren 1928,  då  lian  blev  chef  för 
Jernkontorots  tekniska  byrå.  Se- 
dan s.  å.  är  J.  huvudredaktör 
för  Jernkontorets  annaler.  — 
4.  Johan  Bernhard  J. 
(i  Fredrikslund,  Halland),  f. 
1877,  jordbrukare,  kommunal- 
man, politiker.  J.,  som  sedan 
1918  är  led.  av  F.  K.  (höger), 
1)lev  1928  jordbruksminister  i 
Lindmans  andra  ministär.  —  5. 
J  o  h  a  n  J.,  f.  1879,  målare.  J.  in- 
tar en  särställning  i  det  nya 
skånska  måleriet  genom  sina  i  ex- 
pressionistisk stil  hållna  landskap 
och  figurscener.  Han  har  även 
försökt  sig  som  porträttmålare, 
1)1.  a.  med  en  karaktärsfull  bild 
av  Anders  Österling  (1919,  Malmö 
museum).  —  6.  Severin  J.,  f. 
1879,  d.  1929.  finländsk  matema- 
tiker, prof.  vid  Åbo  akademi  1918, 
dess  rektor  1921.  J.,  som  var  en 
framstående  vetenskapsman,  gjor- 
de sig  framför  allt  känd  genom 
sina  utomordentliga  insatser  vid 
Åbo  akademis  grundande  och  för 
dess  utveckling.  - — •  7.  Sven 
Christian  J.,  f.  1880,  överlä- 
kare vid  Göteborgs  barnsjukhus 
kirurgiska  avdelning  1914 — 26, 
vid  Allmänna  och  Sahlgrenska 
sjukhuset  i  Göteborg  sedan  1926, 
har  tagit  vidsträckt  del  i  social- 
medicinskt arbete  och  författat 
ett  flertal  vetenskapliga  skrifter. 

—  8.  C  y  r  i  1 1  u  s  J.,  f.  1884,  arki- 


1101 


Johns  Hopkins  University — Jon-And 


1102 


tekt,  har  anslutit  sig  till  den  na- 
tionella tegelstil,  som  utbildats  av 
E.  Östberg  och  C.  Westman,  bl. 
a.  i  sitt  lagerhus  för  Vin-  och 
spritccntralen  (1923)  och  ett  stort 
antal  hyreshus  i  Sthlm.  I  lands- 
orten har  han  bl.  a.  uppfört 
museet  i  Karlstad.  —  9.  Albin 
J.,  f.  1886,  verkst.  direktör 
i  Kooperativa  förbundet  1918. 
J.  har  nedlagt  ett  betydelsefullt 
arbete  inom  den  kooperativa  rö- 
relsen, främst  SS.  organisatör  av 
såväl  lokala  som  nationella  och 
internationella  sammanslutning- 
ar. Han  har  även  mottagit  flera 
offentliga  uppdrag,  bl.  a.  som 
järnvägsfullmäktig  1926.  Bland 
hans  skrifter,  som  huvudsakl.  be- 
handla organisatoriska  frågor, 
märkes  Aktuella  kooperativa  pi-o- 
blem   (1927). 

Johns  Hopkins  University 
[dfånns  hå'ppkins  joniv9'siti], 
universitet  i  Baltimore,  För. 
Stat.,  grundat  1876  genom  dona- 
tion av  köpmannen  Johns  Hop- 
kins (f.  1794,  d.  1873).  J.,  som  är 
ett  av  För.  Stat:s  mest  berömda 
universitet,  har  4  fakulteter,  filo- 
sofisk, hygienisk,  teknologisk  och 
medicinsk,  den  sistnämnda  för- 
bunden med  ett  av  samme  man 
donerat  sjukhus,  Johns  Hopkins 
Hospital.  J.  hade  läsåret  1926 — 
27  4,900  studenter. 

*  Johnson.  4.  H  i  r  a  m  J.  läm- 
nade senaten  1929.  —  5.  A  m  a  n  - 
d  u  s  J.,  som  1915 — 22  var  prof. 
vid  Pennsylvaniauniversitetet  i 
Philadelphia,  företog  1922—24  en 
forskningsfärd  till  Väst-Afrika. 
Han  bildade  1926  föreningen  "The 
American  Sons  and  Daughters  of 
Sweden"  (se  Svenskameri- 
kaner sp.  345). 

Johnsson,  W  i  k  i  n  g,  f.  1878, 
bergsingenjör,  industilman,  över- 
ingenjör vid  KoLsva  1907 — 13, 
verkst.    direktör    för    Smedjebac- 


kens valsverks  a.  b.  1914 — 23,  har 
SS.  direktör  i  Svenska  handelsban- 
ken och  chef  för  dess  industrirevi- 
sion framträtt  som  ledare  av  de 
till  Svenska  handelsbanken  an- 
slutna industriföretagen,  bl.  a. 
som  ordf.  i  styrelsen  för  Fagersta 
bruks  a.  b.  J.  är  sedan  1928  full- 
mäktig i  Jernkontoret. 

*  Johnston,  sir  H  a  r  r  y,  avled 
1927.  J.  framträdde  även  som 
skönlitterär  författare,  bl.  a.  med 
romanen  The  Gay-Donibeys 
(1919;  Gay-Dombeys,  i924),  där 
han  i  form  av  en  fortsättning  av 
en  dickensk  roman  skildrar  eng- 
elskt samhällsliv  under  senare 
hälften  av  1800-t.  och  fram  till 
världskriget. 

Johnstown  [djå'nnstaon].  1. 
Stad  i  New  York,  För.  Stat., 
n.v.  om  Schenectady.  Betydande 
handsktillverkning.  '  C:a  11.000 
inv.  —  2.  Stad  i  Pennsylvania, 
För.  Stat.,  i  Alleghanybergen,  ö. 
om  Pittsburg.  Livlig  industri 
(järn-  och  .stålverk  m.  m.)  och 
handel.    74.000    inv.    (1928). 

*Jokkmokk.  Inom  J.  ligga 
bl.  a.  Sarekfjällen.  Betydande  in- 
dustri i  Porjus,  där  bl.  a.  Porjus 
kraftverk  är  beläget.  J.  har  ge- 
nom Inlandsbanan  järnvägsför- 
bindelse med  Gällivare.  I  Kvikk- 
jokks  kapellförs.  ligger  vid  sjön 
Saggats  övre  ände  Kvikkjokks 
kapell-  och  fjällby,  en  av  Lapp- 
lands viktigaste  turistorter,  med 
en  av  Svenska  turistföreningen 
1928   anlagd  turiststation. 

Jon-And,  John,  f.  1889,  konst- 
när, dekorationsmålare  vid  Kungl. 
teatern  sedan  1927.  Genom  tal- 
rika, av  teknisk  skicklighet  och 
smidig  fantasi  präglade  dekora- 
tioner till  re-vyer,  operor  och 
skådespel  för  olika  teatrar  har  J. 
gjort  en  betydelsefull  insats  för 
dekorationskonstens  förnyelse  i 
modernistisk     anda     (se    ill.    till 


1103 


Jones — Jordinduktionskompass 


1104 


Teator  sp.  841—842).  Han  har 
även  utfört  virtuosa  och  träfT- 
säkra  porträttkarikatyrcr,  delvis 
utgivna  i  litografiska  album. 

*Jones,  Inigo,  utförde  enl. 
senaste  forskningar  ej  planerna 
till  konungapalatset  Wliitehall. 
Dessa,  som  stannade  på  papperet, 
tillkommo  senare  än  det  av  J. 
uppförda  Banqueting  Ilouse,  men 
avsågo  att  lata  detta  ingå  i  på- 
lat sanläggningen. 

Jones  fdjåons].  1.  Sir  Wil- 
liam .T.,  f.  1746,  d.  1794,  engelsk 
orientalist.  J.,  som  även  var  en 
god  kännare  av  persiska,  arabiska 
och  turkiska,  utvecklade,  sedan 
han  1783  blivit  överdomare  i  Ben- 
galen, en  livlig  verksamhet  för 
spridandet  av  kännedom  om  san- 
skrit och  dess  litteratur,  varige- 
nom han  blev  en  av  indologins 
grundläggare.  Själv  översatte  han 
till  engelska  bl.  a.  Sjakuntala 
(1789)  och  Manus  lagbok  (1794). 
—  2.  Sidney  J.,  f.  1869,  d. 
1914,  engelsk  tonsättare,  skrev 
flera  operetter,  bl,  a.  den  popu- 
lära The  Geisha  (1896;  Geishan, 
Sthlm  1898). 

Jongle'ra  [sjång-]  (fr.  jonglcr, 
av  lat.  jocula'ri,  skämta,  leka), 
bolla,  kasta  och  uppfånga  flera 
föremål  på  en  gång. 

*  Jonnart,  Charles,  avled 
1927. 

*  Jonson,  Ben.  Toljwne  före- 
ligger i  sv.  övers,  av  Tor  Hedberg 
(i  Världslitteraturen,  del  3:2, 
1902).  I  modern  bearbetning  av 
Jules  Romains  och  Bernard  Zim- 
mer  har  dramat  med  stor  fram- 
gång givits  1929  i  Paris  av  Dullin. 
i  en  annan  bearbetning  av  Stefan 
Zweig  bl.  a.  i  Sthlm  s.  å. 

*  Jonsson.  2.  F  i  n  n  u  r  J.  av- 
gick från  professuren  1928. 

Jonsson,  Josef,  f.  1887,  ton- 
sättare, har  bl.  a.  skrivit  två 
orkestersviter,      symfonin     Nord- 


land, den  symfoniska  dikten  Ko- 
raUrevet  (för  baryton,  kör  och 
orkester)  ocli  sånger,  därav 
många  andliga. 

Joplin  [djå'pplin],  stad  i  Mis- 
souri, mell.  För.  Stat.,  centrum 
för  världens  f.  n.  produktivaste 
zinkmalmsområde,  J  o  p  1  i  n  d  i  - 
strikte  t,  vilket  omfattar  s.v. 
Missouri  och  angränsande  delar 
av  Kansas  och  Oklahoma.  46,000 
inv.   (1925). 

*Jordan,  se  ill.  till  Pale- 
stina sp.  1.538. 

*Jordbruksdepartementet.  Eg- 
nahemsärendena äro  sedan  1928 
förlagda  till  en  under  J.  lydande 
Statens  egnahemsstyrelse.  Se  E  g  - 
na  hem.   Suppl. 

*Jordbruksförsök  omfatta 

även  föisök  rör.  husdjurs  avel 
och  utfodring.  Se  Centralan- 
stalten  för  försöks  vä- 
sendet på  jordbruksom- 
rådet samt  Institutet  för 
h  u  s  d  j  VI  r  s  f  ö  r  ä  d  1  i  n  g. 
Suppl. 

*Jordbrukskommission,  jfr 
V  a  n  h  ä  v  d. 

Jordbrukstekniska  förening- 
en, se  Svenska  motokul- 
t  u  r  f  ö  r  e  n  i  n  g  e  n. 

Jordfallshål,  runda,  flackt 
trattformiga  insänkningar  i  mo- 
ränslätter efter  dödispartier.  som 
isolerats  under  moränen  vid  in- 
landsisens avsmältning.  Jfr  Ä  s  - 
gröpa  r. 

* Jordf lytning,  jfr  R  u  t  - 
m  ark. 

Jordinduktionskompass,  en 
kompass,  grundande  sig  på  mät- 
ning av  den  av  jordmagnetismen 
inducerade  strömmen  i  ett  rote- 
rande ankare.  Generatorns  kol- 
lektorborstar  äro  vridbart  anord- 
nade och  inställas  så,  att  en  med 
desamma  förbunden  strömmätare 
visar  strömlöshet.  Så  länge  kur- 
sen hålles  oförändrad,  visar  mä- 


1105 


Jordledning — de  Jouvenel 


1106 


tåren  på  noll.  Ändras  kursen  en 
viss  vinkel,  måste  kollektorbors- 
tarna  vridas  samma  vinkel,  för 
att  strömlöshet  åter  skall  uppstå. 
Den  trumma,  med  vilken  kollek- 
torborstarna  vrides,  graderas  så, 
att  den  direkt  anger  kursrikt- 
ningen. Korrektion  måste  ske  för 
missvisning  och  avdrift,  exempel- 
vis genom  vinden.  J.  användes 
bl.  a.  på  flygplan. 

Jordledning,  detsamma  som 
jordning. 

*Jordmagnetism.  Siffrorna  vid 
isodynamerna  å  kartan  ange 
horisontalintensiteten  i  Vioo 
gauss.  Den  mätes  vanl.  med  mag- 
net oraeter   (se  d.  o.). 

*  Jordmån,  jfr  Podsol. 
Jordpelare,     j  o  r  d  p  y  r  a  m  i  - 

d  e  r,  bildningar,  uppkomna  vid 
ytvattnets  bortspolning  av  jord 
mellan  stenar;  de  av  vattnet  bil- 
dade fårorna  fördjupas  mer  och 
mer,  och  till  sist  kvarstå  höga  J., 
i  regel  krönta  av  en  skyddande 
lös  sten  på  toppen. 

*Jordskalv,  jfr  Suckusso- 
risk  rörelse  och  R  e  1  ä  - 
jordskalv. 

*  Jorsala,  J  o  r  s  a  1  a  f  a  r,  jfr 
S  i  g  u  r  d,  norska  konungar. 

Joru'ba  1-  Yoru'ba,  neger- 
folk i  v.  Sudan,  ö.  om  Dahomey. 
J.,  som  tidigare  bildat  ett  eget 
rike,  tillhör  numera  den  brittiska 
kolonin  Nigeria. 

*Jorullo  har  en  höjd  av  1,219 
m.  ö.  h. 

Josefson,  Arnold,  f.  1870, 
läkare,  överläkare  vid  Maria  sjuk- 
hus 1919—24,  vid  Sabbatsbergs 
sjukhus  sedan  1924,  förf.  till  ett 
flertal  vetenskapliga  skrifter, 
spec.  rör.  inre  sekretion. 

*  Josephson.  6.  R  a  g  n  a  r  J., 
.som  1926  avgick  som  sekr.  i  Rådet 
till  skydd  för  Stockholms  skönhet, 
blev  i929  prof.  i  Lund.  Bland 
hans  senare  arbeten  märkas   Ro- 


Jordpelare    vid    Bozen,    Tyrolen. 

mantiken  (i  Bonniers  konsthisto- 
ria, 1926)  och  Bernard  Fauquet 
(1928). 

*  Jouhaux,  Leon,  var  från 
1924  biträdande  ombud  vid 
franska  delegationen  i  N.  F.  men 
lämnade   1928  denna  post. 

*Joule.  Joule-Thomsoneffekten 
uppgår  t.  ex.  för  luft  vid  0°  C, 
vars  tryck  minskas  med  1  atmo- 
sfär, till  0°,27.  Den  växer  has- 
tigt med  sjunkande  temperatur. 

*  Journal,  se  även  Bokfö- 
ring sp.  205. 

*de  Jouvenel.  1.  Henri  de 
J.  var  1925 — 26  fransk  överkom- 
missarie i  Syrien.  Han  deltog  i 
N".  F:s  församlings  sammanträ- 
den även  1924,  1925  och  sept. 
1926  och  har  på  sistone  i  senaten 
riktat  skarpa  angrepp  på  den  av 
franska  regeringen  företrädda 
rustningspolitiken.  —  J:s  hustru, 
G  a  b  r  i  e  1 1  e  de  J.,  f .  C  o  1  e  1 1  e, 
samarbetade  tidigare  med  sin 
förste  manj  Henry  Gauthier- 
Villars  (f.  1859),  pseud. 
W  i  1 1  y.  Under  författarnamnet 
Colette     Willy     utgåvo     de 


1107 


Joyce — Jugoslavien 


nos 


bl.  a.  en  serie  romaner,  präglade 
av  stark  sensualism  {Claudinc  å 
PariH,  1901;  Claudines  äventyr  i 
Paris,  1919;  Claudinc  en  mcnage, 
1902;  Claudine  som  gift,  1920; 
ni.  fl.). 

Joyce  [djåjs],  J  a  m  e  s,  f.  1882, 
irliindsk  författare,  numera  bo- 
satt i  Paris.  J.  är  den  mest  ex- 
treme av  de  modernistiska  nyda- 
narna i  engelsk  litteratur.  Bland 
hans  romaner  märkas  den  själv- 
biografiska A  portrait  of  ihe 
artist  as  a  yoiing  man  (1916; 
Ett  porträtt  av  författaren  som 
ung.  1921)  och  Ulysscs  (1922),  en 
skildring  av  en  människas  liv 
under  ett  dygn,  präglad  av  hän- 
synslös brutalitet  i  uppfattning 
och   karaktärsskildring. 

*Joynson-Hicks,  sir  William, 
avgick  1929  ss.  inrikesminister 
och  erhöll  i  samband  därmed  pärs- 
värdighet (viscount  B  r  e  n  t  - 
förd). 

Juan-les-Pins  [,1ya'i)  le  päg], 
ort  i  dep.  Alpes  Maritimes,  s.ö. 
Frankrike,  vid  Eivieran,  1  km. 
s.v.  om  Antibes.  Uppblomstrande 
vinterkurort  och  badort. 

Jubbulpore  [djobalpo'a], 

D  j  a  b  a  1  p  u'  r,  stad  i  Central- 
provinserna, Britt.  Indien,  nära 
Narbada.  Militärstation  och  järn- 
vägsknut. Textilfabriker  och  la- 
vettfaktori.   109,000   inv.    (1921). 

*  Judar,  se  även  S  e  f  a  r  d  e  r. 

Judaskyss,  en  av  berättelsen 
i  Matt.  26:  4  7  ff.  om  Judas  Iska- 
riots  förräderi  mot  Jesus  här- 
ledd beteckning  för  hycklad  vän- 
lighet, avsedd  att  maskera  ett 
förräderi. 

Judetörne,    se    Z  i  z  y  p  h  u  s. 

*Juel,  O  s  c  a  r,  blev  Uppsala 
universitets  prorektor  1926  och 
avgick  från  professuren  1928. 

Juftläder,     se    R  y  s  s  1  ä  d  e  r. 

Jugema'ng  [sjysje-]  (fr.  juge- 
ment),  omdöme  (s-förmåga). 


Ju'glans,  se  V  a  1  n  ö  t  s  t  r  ä  d. 

*Jugoslavien  hade  1927  enl. 
uppskattning  13, ii  mill.  inv.  — 
Komniunilcationrr.  Järnvägarnas 
längd  uppgick  1927  till  10,055  km. 
(6,800  km.  normalspåriga),  varav 
6,380  ägdes  av  staten.  De  inre  vat- 
tenvägarna (luivudsakl.  Donau 
med  bifloder)  ha  en  längd  av  2,000 
km.  En  flyglinje  för  passagerar- 
trafik  öppnades  1928  mellan 
Belgrad  och  Agram.  Sedan  1924 
förfogar  J.  över  ett  frihanmsoni- 
råde   i    Saloniki.   —  Vid  konung 


Bergsbi 
Bauxit     . 

ukets  avkastning 
fl,000-t.  ton.) 

1927. 

Ulv     

11 

330 

Kol    .  . 

4  4.jO 

] .'{ 

Koksalt     ... 

01 

Svavelkis 

57 

Handelsomsättning.     (Mill.    dinaror.) 
Ar  i:v2ö     192G    19l!7     1928 

Import     8.703  7.624  7,286  7,900 

Export     8,905  7,818  6,400  0,445 

Jugoslaviens    handel    med    Sverige  1927. 

(1,000-t.  kr.) 

Exp.  Imp. 

Vegetabiliska   oljor   —  52 

Metallvaror    —  06 

Maskiner,   apparater  etc 4  497 

övriga  varor   33  77 

Exp.,    resp.    imp.    totala    värde  37     692 

Alexanders  statskupp  jan.  1929 
(se  nedan)  upphävdes  författ- 
ningen, varjämte  de  politislca  par- 
tierna upplöstes.  —  Försvarsvä- 
sen. Under  uppsättning  äro  2  in- 
fanteri- och  1  kavalleridivision.  — 
Historia.  De  senare  årens  inre- 
jiolitik  har  alltjämt  dominerats 
av  motsättningen  mellan  serber 
och  kroater.  Sedan  efter  valen 
febr.  1925  kroaterna  börjat  visa 
en  försonligare  stämning,  bilda- 
des i  juli  s.  å.  under  Pasics  led- 
ning en  ny  ministär,  vari  utom 
det  radikala  partiet  Radies  kroa- 
tiska   bondeparti    ingick.     Radie 


1109 


Jugoslavisk  litteratur — Jundell 


1110 


själv  frigavs  ur  fängelset  och  in- 
trädde i  nov.  s.  å.  i  regeringen  ss. 
undervisningsminister.  Sedan  nya 
strider  utbrutit,  lämnade  Radie 
regeringen  och  störtade  den  april 
1926.  Den  nye  konseljpresidenten 
Usunovic  stod  under  det  följande 
året  i  spetsen  för  växlande  kom- 
binationer. April  1927  bildade 
Vukicevic  en  koalitionsministär 
av  radikaler  och  demokrater,  vil- 
ken genomförde  nya  val  i  sept. 
Splittringen  mellan  serber  och 
kroater  blev  ytterligare  skärjot, 
då  en  montenegrinsk  deputerad 
20  juni  1928  i  skupstinan  sköt  på 
4  kroater,  av  vilka  3  genast  1.  se- 
nare avledo.  Bland  dessa  befann 
sig  Stjepan  Radie.  De  kroatiska 
deputeradena  lämnade  med  anled- 
ning härav  skupstinan.  Det  kroa- 
tiska bondeförbundet,  som  inider 
Radies  ledning  drivit  en  allt  radi- 
kalare separatistisk  politik,  fick 
understöd  av  de  oberoende  demo- 
kraterna imder  Svetozar  Pribice- 
vic,  som  å  de  från  det  gamla 
Österrike-Ungern  lösryckta  lands- 
delarnas vägnar  krävde  en  vittgå- 
ende förvaltningsautonomi.  I  kri- 
sens senare  fas  har  således  en  mot- 
sättning gjort  sig  gällande  mellan 
det  gamla  Serbien  och  de  från  Do- 
naumonarkin förvärvade  område- 
na. Avspänningsförsök,  till  en 
början  gjorda  av  den  i  slutet  av 
juli  bildade  ministären  Korosec 
(se  d.  o.  SuppL),  misslyckades. 
Dec.  1928  avgick  ministären.  Efter 
fruktlösa  försök  att  finna  en  par- 
lamentarisk ministär,  som  vore  i 
stånd  att  lösa  konflikten,  tillsatte 
konung  Alexander  jan.  1929  en  av 
militärer  och  politiker  ur  olika 
läger  bestående  utomparlamenta- 
risk  ministär  under  ledning  av 
generalen  Zivkovic,  vilken  upp- 
hävde författningen,  utfärdade  en 
serie  förordningar  om  inskränk- 
ning   av    förenings-   och   försam- 


lingsfriheten, pressfriheten  o.  s.  v. 
och  upprättade  ett  undantagstill- 
stånd, vars  närmaste  mål  var  att 
ostört  av  partiernas  spel  finna  en 
lösning  på  de  olika  nationaliteter- 
nas krav  under  bibehållande  av 
riksenheten.  —  Utrikespolitiskt 
har  J.  fortfarande  intagit  samma 
ställning  som  tidigare.  Det  till- 
hör alltjämt  Lilla  ententen  och 
har  haft  sitt  främsta  stöd  i 
Frankrike.  Med  Italien  slöt  det 
juli  1925  ett  fördrag  i  Nettuno 
(ratificerat  först  aug.  1928),  som 
bl.  a.  gav  J.  någi-a  omtvistade 
områden  i  Fiume.  Animositeten 
mot  Italien  har  på  gi-und  av 
detta  lands  starka  intressen  på 
andra  sidan  Adriatiska  havet  och 
främst  i  Albanien  varit  mycket 
stark  och  lett  till  italienskfient- 
liga demonstrationer. 

*Jugoslavisk  litteratur. 

Stankovic  avled  1927,  Ogri- 
z  o  v  i  c  1923  och  Miklosich 
1891   (ej  1893). 

*  Juhlin,  Juli  u  s,  lämnade 
generaldirektörsämbetet  1925. 

Han  utgav  1928  sina  Minnen. 

Juhlin  Dannfelt,  Carl,  f. 
1880,  brorson  till  Herman  J.,  kom- 
munalman. J.  blev  ombudsman  i 
Stockholms  inteckningsgaranti- 
aktiebolag  1909,  var  1920—26 
borgarråd  och  chef  för  Stockholms 
finansväsen  och  är  sedan  sist- 
nämnda år  verkst.  direktör  i 
Städernas  allmänna  brandstods- 
bolag. Stadsfullmäktig  i  Stock- 
holm sedan  1913,  blev  han  1927 
stadsfullmäktiges  förste  vice  ordf, 

*Julianehaab.  2.  J.  har  en  med 
LjTigby  (se  d.  o.  Suppl.)  korres- 
ponderande radiostation. 

Jundell,  I  s  a  k,  f.  1867,  läkare, 
prof.  i  pediatrik  vid  Karol.  inst. 
1914,  överläkare  vid  Allm.  barn- 
huset s.  å.,  har  tagit  verksam  del 
i  barnavårdens  ordnande  och  för- 


1111 


Juneau — Justermån 


1112 


fattat    ett    fk-rtal    vetenskapliga 
och  populärvetenskapliga  arbeten. 

Juneau  [djonsW],  Alaskas 
huvudstad  och  största  stad,  vid 
Lynnkanalen,  s.ö.  om  Skagway. 
Centrum  för  Alaskas  fiskeriin- 
dustri  och  för  ett  gulddistrikt. 
3,100  inv.   (1920). 

Jung  L jong]  (lat.  J  u'  n  g  i  u  s) , 
J  o  a  c  h  i  m,  f.  15S7,  d.  1657,  tysk 
filosof,  matematiker  och  natur- 
forskare. J.  fiamstår  i  de  märk- 
liga DispHtatio'nes  de  princVpibus 
co'rporum  natura'Uum  (1642)  ss. 
en  av  banbrytarna  föi-  en  atomis- 
tisk  uppfattning  av  materien. 
Han  har  därjämte  genom  skriften 
Isago'ge  phytosco'pica  (1679) 
gjort  en  betydande  insats  i  bota- 
nikens historia,  särskilt  ur  ter- 
minologisk och  morfologisk  syn- 
punkt, i  viss  mån  som  en  före- 
gångsman till  .John  Ray  och  Linné. 

*Jungfrau.  Vid  kuggstångs- 
banans  ändstation,  Jungfraujoch, 
anlades  1924  ett  astronomiskt 
och  meteorologiskt  observatoriura 
(3,450  m.  ö.  h.).  —  Se  ill.  till 
Schweiz   sp.  285—286. 

*Jungfrun.  1.  J-,  även  kallad 
B  1  å  J..  inköptes  1925  av  general- 
konsui  Torsten  Kreuger  och  upp- 
låts av  denne  till  nationalpark. 

Junggrammatiker  fjo'ng-] 
(ty.,  de  unga  grammatikerna) ,  en 
på'  lS70-t.  i  Tyskland  framträ- 
dande gi'upp  företrädare  för  den 
jämförande  språkforskningen,  vil- 
ka särskilt  drevo  satsen  om 
strängaste  lagbundenhet  inom 
ljudutvecklingen.  Inom  gruppen 
märkas  främst  Leskien,  Brug- 
mann,  H.  Paul  och  Streitberg  (se 
dessa  ord). 

*Jungstedt.  1.  Hugo  J.  var 
till  1927  president  i  X.  F:s  kon- 
trollkommission i  Bulgarien. 

Jungstedt,  Kurt,  f.  1894,  må- 
lare och  tecknare,  son  till  Ma- 
tilda J.   i  hennes  första  gifte.  J. 


framträdde  först  som  .stafflimåla- 
re men  har  senare  utvecklat  sig 
till  en  fantasifull  och  originell 
illustratör  (arbeten  av  Ceder- 
borgh,  Strindberg,  Zola  m.  fl.)  och 
försökt  sig  som  monumentalmåla- 
re med  dekorativt  stiliserade  New 
York-  och  Stockholmsvyer  å 
Svenska  Amerikalinjens  fartyg 
Kungsholm   (1928). 

Jung-Stilling  [jong],  se  S  t  i  1  - 
1  i  n  g. 

*Junkers,  Hugo,  var  1897 — 
1912  prof.  i  Aachen.  J.  har  även 
konstruerat  gasmotorer  och  upp- 
funnit en  mycket  använd  gaseldad 
varmvattenberedare. 

* Juno,  se  även  Genius. 

Juno'nisk  (efter  gudinnan 
Juno),  yppig,   ståtlig. 

Junot  [jynå'],  Androche, 
f.  1771,  d.  (genom  självmord) 
1813,  hertig  av  Abrantés  1808, 
fransk  general.  J.  deltog  med  ut- 
märkelse i  Bonapartes  italienska 
och  egj'ptiska  fälttåg  och  blev 
1806  guvernör  i  Paris.  Med  stor 
skicklighet  utförde  han  1807  sitt 
uppdrag  att  besätta  Portugal  men 
måste  efter  sitt  nederlag  vid  Vi- 
meiro  mot  Wellington  1808  ut- 
rymma landet.  J.  deltog  i  de 
spanska  och  rvska  fälttågen  1810 
—12. 

JusoVka,    se   S  t  a  1  i  n.   Suppl. 

Jusserand  [jyssra'i)],  Jean. 
f.  1855,  fransk  diplomat,  ambas- 
sadör i  Washington  1902 — 24.  J. 
har  utgivit  ett  stort  antal  litte- 
ratur- och  kulturhistoriska  ar- 
beten. 

*Justera.  Ss.  fotbollsterm  be- 
tecknar J.  att  under  pågående 
match  skada  en  spelare  så,  att 
han  är  urståndsatt  att  fortsätta 
spelet. 

Justermån  [sjyste'r-]  (jfr 
Justera),  se  Virkessor- 
timent sp.  882.  —  J  u  s  t  e  r  - 
verk,  se  S  å  g  n  i  n  g  sp.  652. 


llVc 


Justi — Järnförluster 


1114 


Justi  [jo'ssti],  tyska  konst- 
historiker. 1.  Karl  J.,  f.  1832, 
d.  1912,  prof.  i  filosofi  i  Marburg 
1S62,  i  Kiel  1871,  i  konsthistoria 
i  Bonn  189.3 — 1901,  var  en  av  sin 
tids  mångsidigaste  och  snillri- 
kaste konstforskare  och  utgav 
stora  arbeten  om  Winckelmann, 
Velåzquez  och  IMichelangelo.  — 
2.  Ludwig  J.,  f.  1876,  den 
föreg:s  brorson,  sedan  1909  direk- 
tör för  Nationalgalerie  i  Berlin, 
har  i  anslutning  till  dess  sam- 
lingar utgivit  förträffliga  hand- 
böcker om  1800-t:s  tyska  mål- 
nings- och  teckningskonst. 

Justis  [även  utt.  sjysti's]  (fr. 
justice),  lagskipning,  domarmakt. 

Justitiepalats,    se    E  å  d  h  u  s. 
Juveni'1    (lat.  juveni'lis),  ung- 
domlig. 

Juvenilt  vatten,  se  V  a  d  o  s  t 
vatten. 

Jäderbo,  annan  form  för  Järbo 
(socken  i  Gävleb.  1.). 

*Jägerhorn.  Ätten  J.  utdog  på 
svärdssidan  1928.  1.  JohanAn- 
d  e  r  s  J.  lämnade,  ss.  B.  Lesch  ge- 
nom nya  forskningar  visat,  Ryss- 
land och  slog  sig  1794  ned  i  Hol- 
stein.  Där  inblandades  han  i  de 
förhandlingar,  som  fördes  mellan 
franska  direktoriet  och  ledarna 
för  den  irländska  frihetsrörelsen, 
främst  lord  Fitzgerald,  om  en 
fransk  expedition  till  Irland, 
och  sändes  1797  ss.  direktoriets 
ombud  till  England  för  under- 
haildlingar.  Expeditionen  kom 
emellertid  ej  till  stånd.  1799  begav 
sig  J.  ånyo  till  England  i  samma 
ärenden.  Han  gi-eps  av  myndig- 
heterna men  frigavs  och  synes  ha 
hållit  sig  utanför  politiken,  tills 
han  under  finska  kriget  1808 — 09 
begav  sig  till  Petersburg  och  där 
verkade  för  Finlands  lösryckande 
från  Sverige. 

Jämn  funktion,  se  Udda. 


Jämnvarm,  se  Kropps- 
värme. 

*Jämtlands  fältjägarrege- 
mente  har  fr.  o.  m.  1928  n:r  I.  5. 

*Jämtlands  norra  domsaga 
hade  1928  37,010  inv. 

Jämtlands  Sikås,  järnvägssta- 
tion i  Ilaramerdals  skn,  Jämtl.  1., 
vid  Inlandsbanan  och  bibanan  J. 
— Hammerdal. 

*Jämtlands  västra  domsaga 
hade  1928  28,440  inv. 

*Jämtlands  östra  domsaga 
hade  1928  32,180  inv. 

*Jämvikt.  Kem.  Se  M  a  s  s  - 
verkans     lag. 

Jämviktsorgan,  se  Statis- 
ka organ. 

* Jändel,  Ragnar,  har  ytter- 
ligare utgivit  bl.  a.  diktsamling- 
arna Heden  och  havet  (1925)  och 
Släkt  och  hygd  (1926)  samt  essay- 
samlingen Jag  och  vi  (1928). 

*  Järbo.  1.  J.  skrives  stundom 
Jäderbo. 

*Järfälla,  som  är  beläget  n.v. 
om  Sthlm,  hade  1928  2,435  inv.  I 
J.  ligger  Jakobsbergs  folkhög- 
skola. 

*Järlåsa  bildar  sedan  1927 
jämte  Skogs-Tibble  och  Åland  ett 
pastorat. 

*Järn.  Sedan  1927  bilda  Holm, 
Skållerud  och  J.  ett  pastorat. 

*Järna.  1.  I  J.  ligger  Vansbro 
municipalsamhälle.  —  2.  J.  är  en 
viktig  knutpunkt  mellan  Västra 
stambanan  och  statsbanelinjen  J. 
— Nyköping — Norrköping. 

*Järnefelt.  !■  Arvid  J.  Inom 
J:s  senare  produktion  märkes 
främst  romanen  Greeta  ja  hanen 
Herransa  (1925;  Greta  och  hen- 
nes Gud),  en  skildring  från  kul- 
turkampen mellan  finskt  och 
svenskt  i  Nyland. 

Järnförluster,  de  vid  energi- 
omvandlingarna i  elektriska  ma- 
skiner uppstående  förluster,  som 
äro  förknippade  med  järnets  om- 


1115 


Järnhuva — Järnväg 


1116 


inaf,metiseriiig.   J.   äro   hysteresis-  vissa  maximivärden  på  don  mag- 

förluster    och  virvelströmsförlus-  netiska  induktioneii. 

ter.  J.,  som  liärröra  frän  de  vid  Järnhuva,       se       K  i  s  e  r  n  e  r 

belastning     uppträdande     ankar-  Hut. 

läekfiödena,  hänföras  vanl.  till  *Järnväg.  Byggnadsteknik. 
kopparförlustcrna  (se  d.  u.  Sveriges  statsbanor  använda  nu- 
Suppl. ) .  Bearbetningsför-  mera  även  grövre  skenor  (vikt 
lus  ter  kallas  sådana  J.,  som  i  43,2  kg.);  skenlängden  är  numera 
laminerade  delar  av  elektriska  vanl.  15  m. ;  utomlands  förekom- 
niaskiner  härröra  från  plåtbear-  ma  avsevärt  större  längder  (ända 
betningen.  En  särskild  form  av  till  60  m.)  —  Rättsförhållanden. 
hysteresisförluster  (jfr  M  agn  e-  Xy  järnvägstrafikstadga  fast- 
tism  sp.  1064)  utgör  roterande  ställdes  12  juni  1925.  För  inter- 
hysteresis,  som  uppstår,  spee.  nationell  trafik  gälla  internatio- 
i  roterande  elektriska  maskiner,  nella  fördraget  ang.  godsbeford- 
genom  inverkan  av  ett  till  sin  ring  å  järnväg  av  23  okt.  1924 
storlek  praktiskt  taget  konstant  samt  internationella  fördraget 
magnetiskt  fält,  som  ändrar  rikt-  ang.  befordring  å  järnväg  av  re- 
ning i  förliållande  till  de  järnmas-  sande  och  resgods  av  23  okt  1924; 
sör,  i  vilka  förlusten  uppstår,  båda  dessa  fördrag  trädde  i  kraft 
V  ä  X  e  1  s  t  r  ö  ra  s  h  y  s  t  e  r  e  s  i  s  1  okt.  1928.  —  statens  järnvägars 
är  en  form  av  J.,  som  frandcallas  förvaltning  är  reglerad  genom  in- 
t.  ex.  i  transformatorer  genom  struktion  av  22  juni  1928.  Järn- 
inverkan av  ett  växelfält.  De  vägsstyrelsens  ledamöter  äro,  för- 
J.,  som  härröra  från  material-  utom  generaldirektören  och  che- 
egenskaper,  angivas  vanl.  i  watt  fen  för  statens  järnvägar,  1  över- 
per  kg.  järn.  Denna  förlust-  direktör  och  souschef,  1  över- 
siffra,  en  materialkonstant,  ingenjör  (för  statens  järnvägs- 
växlar bl.  a.  med  frekvensen.  Den  byggnader),  1  verkstadsdirektör, 
fastställes  experimentellt  och  12  byråchefer  och  2  järnvägsfuU- 
hänföres  till  en  rent  sinusformig  mäktige.  Järnvägsstyrelsen  inde- 
växetström    om    50   perioder   vid  las  i  14  byråer  och  7  kontor.  Sta- 

Svenska  järnvägarnas  längd. 

Enskilda  järnvägar 
Statens    normal-        snial- 

järuvägar  spåriga  spåriga  Summa 

.   km.           km.             km.  km. 

1925     6,010        6,199          3,772  15,981 

1926                                 6,055        6,223          3,801  16,079 

1927     6.240         6.250           3,781  16,271 

Anm.   Av  Statens   järnvägar   voro  vid   1927   års   slut   432   km.  dubbelspåriga   och 

909   km.    elektrifierade. 


Svenska  järnvägarnas  trafikrörelse  och  affärsomfattning. 

Statsbanor  Privatbanor  Summa 

1927                1927  1927 

B.vggnadskostnader.    Mill.    kr 1,085                778  1,863 

Inkomster                          ,,        ,,      196                148  344 

Utgifter                             „        „      160                137  297 

Nettoinkomst                    ,,        ,,      36                  11  47 

Mill.    resor    28                  38  66 

Ton  gods.      Min 19                   25  44 

Personkm.       „      1.317                845  2,162 

Tonkm.             „      2,633             1,457  4,090 


1117 


Järnvägstaxa — Jönköping 


1118 


tens  järnvägar  indelas  i  5  distrikt 
(med  hu-vTidorter  i  Sthlm,  Göte- 
borg, ^lalniö.  Östersund  och  Lu- 
leå) samt  huvudverkstäderna  (i 
Örebro,  Liljeholmen — Tomteboda, 
Malmö,  Östersund — Bollnäs  och 
Xotviken — Luleå).  Distriktet  för- 
valtas numera  blott  av  distrikts- 
chefen;  vid  varje  distriktskansli 
finnas  ss.  fackkimniga  medlijäl- 
pare  åt  distriktschefen  en  förste 
baningenjör.  en  förste  maskin- 
ingenjör, en  förste  trafikinspek- 
tör och  en  distriktssekreterare. 
Distrikten  indelas  lokalt  i  ban-, 
maskin-  och  trafiksektioner,  som 
förestås  av  ban-,  resp.  maskin- 
ingenjörer samt  trafikinspektö- 
rer. Statsbanenätet  består  av  22 
ban-.  1.3  maskin-  och  19  trafik- 
sektioner. —  Personalen  vid  sta- 
tens järnvägar  utgör  1929  27,000, 
därav  20,000  ordinarie. 

*  Järnvägstaxa.  Xy  stat.sbane- 
taxa  och  ny  godssamtrafikstaxa 
ha  efter  långA-ariga  förarbeten 
fastställts  juni  1929.  De  träda  i 
kraft  1  juli  19.30. 

*  Järnåldern,  se  även  Världs- 
å  1  d  r  a  r. 

Järnört,    se   Verbenaceae. 

*Järpen  ligger  vid  den  av  In- 
dalsälven genomflutna  sjön  Liten 
och  har  station  vid  Xorrländska 
tviiibanan. 

Järpeströmmen,  se  Indals- 
ä  1  v  e  n. 

*Järpås  skrives  även  H  j  e  r  p  - 
ås.  Municipalsamhället  har  sta- 
tion vid  Kinnekulle — Lidköping 
— Håkantorps  järnväg;  bland  in- 
dustriella anläggningar  märkes 
mek.  verkstad  (äg.  a.  b.  Lidkö- 
pings värmeledningsindustri, 
grundat  192.5). 

*Järsnäs  bildar  sedan  1927 
jämte  Barkeryd  ett  pastorat. 

*Järstad.  Framdeles  skola 
Xormlösa  och  Herrberga  förenas 
med  jiastoratet. 


*Järta,  Hans,  lämnade  på 
1790-t.  bidrag  till  G.  Ädlersparres 
Läsning  i  blandade  ämnen  och 
utgav  1823—24  tidskriften  Odal- 
mannen, där  han  sökte  medla  i 
striden  mellan  akademister  och 
nyromantiker  samt  förfäktade  en 
politiskt  konservativ  uppfattning. 
.J:s  ytterst  intressanta  brevväx- 
ling med  B.  v.  Beskow  började  ut- 
givas av  C.  Santesson  1929. 

*Järte,  Otto,  är  politisk 
medarbetare  i  Svenska  Dagbladet. 

*Järved.  Såg\-erket  är  numera 
nedlagt. 

Jäsfoder,  foder,  berett  genom 
liojipackning  av  höavfall,  agnar, 
hackelse,  gröps  m.  m.,  vilket  fuk- 
tas och  får  ligga  att  självjäsa. 
J.  brukades  förr  allmänt  till  kor- 
nas utfodring  men  är  numera  så 
gott  som  bortlagt,  emedan  jäs- 
ningens gagn  att  öka  fodrets 
smaklighet  knappast  uppväger 
det  arbete  och  den  minskning  av 
näringsvärdet,  beredningen  föror- 
sakar. 

*Jönköping  hade  1928  30,120 
inv.  —  Xya  läroverksbyggnaden 
har  i  aula  och  trapphus  fresker 
i  kubistisk  stil  av  Georg  Pauli. 
Enl.  1927  års  skolordning  om- 
organiseras högre  allmänna  läro- 
verket ;  det  får  4-  och  5-årig  real- 
skola samt  4;-årigt  latin-  och  3- 
årigt  latin-  och  realg\nuiasium, 
varjämte  gymnasiet  tills  vidare 
blir  tillgängligt  även  för  flickor.  J. 
är  sedan  1928  förläggningsort  för 
endast  ett  regemente,  Smålands 
arméartilleriregemente.  Smålands 
artilleriregementes  förs.  upplöstes 
1927.  Jönköpings  regementes  ka- 
serner skola  enl.  beslut  av  1929 
omändras  till  sinnessjukanstalt. 
—  Industrin  sysselsatte  1927  vid 
105  arbetsställen  4,082  arbetare. 
Bland  anläggningarna  märkes 
även  a.  b.  John  Löfquists  sko- 
manufaktur   (grundat   1909).    En 


1119 


Jönköpings-Kalmar  regemente — Kabul 


1120 


Johannes  Jorgensen. 

järnväg  mellan  J.  och  Ulricehamn 
är  under  byggnad.  Reguljär  omni- 
busförbindelse  med  Gränna  och 
Ödeshög  samt  med  Ulricehamn. 

Jönköpings-Kalmar  regemen- 
te, I.  12,  Eksjö,  bildades  1928  ge- 
nom sammanslagning  av  Jönkö- 
pings och  Kalmar  regementen. 

*Jönköpings  län  har  sedan 
1928   en   köping    (Mariannelund). 

*Jönköpings  regemente  upp- 
gick fr.  o.  m.  1928  i  Jönkö- 
pings-Kalmar rege- 
mente (se  d.  o.  Suppl.). 

Jönsson.  1.  Johan  J.  (i  Re- 
vinge, Skåne),  f.  1875,  lantbruka- 
re, politiker,  led.  av  A.  K.  sedan 


1909,  statsrevisor  1918—20,  del- 
tog 1923  i  bildandet  av  Sveriges 
liberala  parti,  till  vars  främsta 
medlemmar  han  räknas,  och  har 
nedlagt  ett  betydelsefullt  arbete 
i  olika  utskott  (statsutskottet 
1918—24)  och  kommittéer.  —  2. 
G  a  b  r  i  e  1  J.,  f.  1892,  skald,  jour- 
nalist, har  i  diktsamlingarna 
Fla^kpost  (1920)  och  Årsringar 
(1927)  i  en  sakligt  enkel  men 
samtidigt  mjukt  melodisk  vers 
främst  tolkat  motiv  från  sin 
liemoit,  ett  skånskt  fiskeläge. 

*  Jorgensen,  Johannes, 
som  på  senare  år  varit  bosatt  i 
Assisi,  har  ytterligare  utgivit 
reseböcker  {Jorsalsfocrd,  2  bd, 
1923)  och  diktsamlingar  (Brig 
"Marie"  af  Svendborg,  1925)  samt 
prosadikterna  IsMomster  (1926) 
med  skildringar  av  barndomshem- 
met. Av  Mit  Livs  Legende  utkom 
1928  en  7:e  del  (Över  de  valske 
Mile). 

Jorgensen,  Jörgen,  f.  1894, 
dansk  filosof,  sedan  1926  prof.  i 
Köpenhamn.  Bland  J:s  arbeten 
märkas  H.  Bergson's  Filosofi  i 
Omrids  (1917)  och  Paul  Natorp 
som  Repi-azsentant  for  den  kri- 
tiske Ideali^me  (1918). 

*Jörn.  2.  J.  har  station  vid 
Stambanan  genom  övre  Norrland 
och  tvärbanan  J. — Arvidsjaur.  I 
J.  finnas  flera  snickerifabriker. 

* Jössefors,  se  även  B  i  1 1  e  - 
r  u  d.  Suppl. 


K. 


Kabanträ,  camwood  [kfe'mm- 
ood]  (eng.) ,  afrikanskt  röd- 
t  r  ä,  veden  av  Ba'phia  ni'ti- 
da  (fam.  Legumino' sae)  i  tropis- 
ka Väst- Af  rika,  användes  till  fi- 
nare snickeriarbeten  samt  spec. 
som  färgträ. 


Kabaré,  försv.  form  för  caba- 
ret. 

*  Kabul.  2.  Folkmängden  upp- 
skattas nu  vanl.  till  100,000  ä 
140,000.  I  K.  finnas  militär-  och 
konstskola  samt  en  1925  öppnad 
bergsskola.  —  En  ny  huvudstad, 


1121 


Kagal — Kalamata 


1122 


Dar-ul-Aman,  är  sedan  1923  under 
anläggning  8  km.  s.v.  om  K. 

Kaga'!,  i  rysk  nationalistisk 
press  öknamn  på  ledarna  av  det 
passiva  motståndet  i  Finland 
under  ryska  tiden.  I  Finland  har 
K.  upptagits  som  liedersnamn  på 
de  finländska  patrioterna.  - —  K. 
betecknade  urspr.  de  judiska  för- 
samlingsråden (hebr.  kahal)  i 
Ryssland  och  östersjöprovinserna. 

Kahl,  Wilhelm,  f.  1849, 
tysk  jurist  och  politiker,  prof.  se- 
nast i  Berlin  1895—1922,  led.  av 
tyska  nationalförsamlingen  1919 
och  av  riksdagen  sedan  1920,  en 
av  tyska  folkpartiets  ledande 
ki-after.  K.,  vilken  ss.  ordf.  i 
straff  rättskommissionen  sedan 
1911  haft  ledande  andel  i  den 
tyska  straffrättens  revidering,  hai- 
i  sin  omfångsrika  produktion 
främst  behandlat  straff-  och  kyr- 
korättsliga frågor.  Sedan  1918  är 
han  en  av  utgivarna  av  Deutsche 
Juristenzeitung. 

*v.  Kahr,  Gustav,  är  sedan 
1924  president  i  den  bayerska 
fiirvaltningsdorastolen. 

Kaieteurfallet  [kejito'o-],  vat- 
tenfall i  Britt.  Guyana,  bildas  av 
Essequibos  vänsterbiflod  Potaro. 
K.  är  ett  av  jordens  mäktigaste 
vattenfall  med  en  lodrät  fallhöjd 
av  226  m.  och  en  bredd  av  90  m. 

Kai-feng,  huvudstad  i  prov. 
Honan,  mell.  Kina,  nära  floden 
Huang-ho,  mot  vars  översväm- 
ningar stora  skyddsvallar  upp- 
förts. K.,  som  nu  är  ett  samhälle 
i  stagnation,  har  vid  olika  till- 
fällen varit  kejsar residens,  senast 
för  Sungdynastin  (till  1129).  I 
K.  finnes  en  relikt  av  en  stor,  se- 
dan 1100-t.  där  bosatt  judekoloni. 
C:a  220,000  inv. 

Kaijser,  Fritz,  f.  1868,  lasa- 
rettsläkare i  Härnösand  1898,  har 
tagit  vidsträckt  del  i  socialmedi- 


cinskt arbete.  Led.  av  A.  K.  1915 
—17  och  1921  samt  av  F.  K.  1919. 

Kailan,  se  K  a  i  p  i  n  g.  Suppl. 

Kaiping,  stad  i  prov.  Chili, 
Kina,  n.ö.  om  Tientsin.  Vid  K. 
finnes  Kinas  näst  Fu-shun  mest 
givande  stenkolsgruva,  Kailan 
(årsproduktion  c -.a  4  mill.  ton). 

*  Kairo  hade  vid  1927  års  folk- 
räkning 1,065,000  inv.  Sedan  1925 
finnes  i  K.  även  ett  statsuniversi 
tet,  som  utvecklats  ur  ett  1908 
grundat  privat  universitet.  N.  om 
K.  ligger  radiostationen  Abu  Za- 
bal,  för  europeisk  trafik. 

Kaisari'je,  stad  i  Turkiet 
(Mindre  Asien),  vid  n.  foten  av 
3'hdjias  dag.  Knutpunkt  mellan 
talrika  landsvägar  och  ändjjunkt 
för  en  1Ö27  öppnad  järnväg  från 
Angöra.  Ruiner  från  seldjuktiden. 
40,000  inv.  (1927).  —  K.  hette  i 
f (nutiden  Caesare'a  efter  kejsar 
Claudius  och  var  huvudstad  i 
Kappadokien. 

Kaiser    [ka'j§er],  ty.,  kejsare. 

*Kaiser,  G  e  o  r  g.  Av  G :  s  stora 
sociala  drama  (Jas  (2  dir,  1918 — 
20),  som  behandlar  den  moderna 
industrialismens  problem  och  som 
slutar  i  en  fantastisk  framtids- 
vision, uppfördes  l:a  delen  i 
Sthlm  1925.  Som  ett  förspel  till 
detta  drama  kan  Die  Korallc 
(1920)  betraktas.  K:s  senaste  ar- 
bete, dramat  Lederköjtfe,  som 
skall  uppföras  av  Piscator  1929, 
är  en  masspsykologisk  skildring 
med  pacifistisk,  revolutionär  ten- 
dens. 

Kaja.  8jöv.  Se  Toppa. 

Kal,  kal,  se  K  a  1  o  r  i  m  e  t  r  i 
sp.  459. 

*Kalabrien.  2.  K.  indelas  i 
prov.  Catanzaro,  Cosenza  och 
Reggio  Calabria. 

Kalama'tä,  huvudstad  i  nomar- 
kin  Messenien,  s.v.  Peloponnesos, 
Grekland.  Export  av  sydfrukter. 
29,000  inv.    (1928). 


3G. 


L  e  X.  Suppl. 


1123 


Kalamiter — Kalmar 


1124 


Kyösti  Kallio. 

Kalamiter,  fossila  fräkenväx- 
ter.    Se   C  a  1  a  ni  a  r  i  a  1  e  s. 

Kaliatu'rträ,  se  Sandel- 
t  r  ä  d. 

*Kalibrering,  även  noggrann 
bestämning  av  dimensionerna  hos 
föremål,  t.  ex.  kättinglänkar  (se 
Kätting). 

*Kalifat.  Den  turkiska  kalif- 
värdiglieten  avskaflades  1924. 

Kaliforniavätska,  se  S  v  a  - 
v  e  1  k  a  1  k  v  ä  t  s  k  a. 

*KaIifornien.  1.  Folkmängden 
uppskattas  nu  till  c:a  o  mill., 
därav  1,4  mill.  i  Los  Angeles.  1 
K.  funnos  1920  39,000  negrer, 
34,000  kineser  och  72,000  japaner; 
antalet  i  Sverige  födda  personer 
var  32,000.  1920  bodde  i  27  reser- 
vationer 19,000  indianer.  Bland 
städerna  märkes  även  den  under 
senare  år  ytterst  hastigt  växande 
badorten  Long  Beach.  —  2.  Nedre 
K :  s  spanska  namn  är  B  a  j  a 
C  a  1  i  f  o  r  n  i  a. 

*Kalkidike  bildar  en  nomarki 
med  65.000  inv.  (1928);  huvud- 
stad Polyg^ros.  På  dess  nordli- 
gaste landtunga  ligger  Atos  (se 
d.  c,  även  Suppl.). 


Kalkmjulk,   se  Kalk  sp.  435. 

Kalkopyrft,  detsamma  som 
koppaikis.   Se   Kopjjarmalmei. 

Kalkskyende,  K  a  1  k  ä  1  s  k  a  n- 
d  e    växter,    se    K  a  1  k  n  i  n  g. 

*KalI  bildar  sedan  1928  ensamt 
pastorat.  Socknen  hade  s.  å.  1,095 
inv.,  varav  92  hörde  till  Unders- 
åkers  lappförs. 

Kalla  väggens  lag,  se  Ä  n  g  a 
sp.    1438. 

Kallblodig  häst,  se  11  ä  s  t  sp. 
11  GU   f. 

*  Kallenberg,  Ernst,  har  av 
sitt  stoia  aii)ete  Svensk  civil- 
processrätt  utgivit  ytterligare  de- 
larna V— VII    (1926—28). 

Kallfront,  den  diskontinuitets- 
linje  (se  d.  o.  Suppl.)  i  bakre  de- 
len av  en  cyklon,  där  den  kalla 
luften  skjuter  in  under  cyklo- 
nens  varma  sektor.  Då  K.  passe- 
rar en  ort,  faller  genast  dennas 
lufttemperatur. 

*Kallimakos.  2.  Av  en  bland 
K:s  mest  berömda  dikter,  elegin 
över  drottning  Berenikes  hår,  hit- 
tills känd  blott  i  Catuilus  lat. 
övers.,  har  nyligen  ett  betydande 
fragment  upptäckts  i  en  papyrus 
från  1  :a  årh.  f.  Kr. 

*Kallio,  Kyösti,  var  1925 — 
26  kommiuiikationsminister  i 
Tulenheimos  ministär.  Han  blev 
1926  medlem  av  direktionen  för 
Finlands  Bank.  1928  blev  han 
riksdagens  talman  och  omvaldes 
1929,  vilket  föranledde  en  protest 
från  svenska  riksdagsgruppens 
sida.  I  aug.  1929  bildade  han  en 
ämbetsmannaregering,  dock  med 
starkt  stöd  av  agrarerna. 

*Kalmar.  1.  K.  har,  sedan  Kal- 
mar landsförs.  1925  införlivats 
med  K.,  19,055  inv.  (1928)  och 
bildar  ensamt  pastorat.  —  192S 
restes  på  Larmtorget  Xils  Sjö- 
grens fontän  Vasabrunnen  (mo- 
dellen avtäckt  1926).  —  Enl.  1927 
års      skolordning     omorganiseras 


1125 


Kalmar  län — Kamerun 


1126 


liögre  allmänua  läroverket;  det 
blir  samläroverk  och  får  4-  och 
5-årig  realskola  samt  4-årigt 
latin-  och  3-årigt  latin-  och  real- 
g}'mnasium.  I  K.  finnes  straff- 
fängelse. —  K.  har  flyghamn  vid 
Ängö  och  (sommaren  1929)  regul- 
jära flygförbindelser  med  Sthlm 
och  Stettin( — Berlin).  Hamnen, 
som  skyddas  av  vågbrytare,  har 
ett  djup  av  3 — 6,6  m.  och  en  kaj- 
längd av  3,3  km.  Ishinder  före- 
komma jan. — mars.  K.  hade  1926 
18  maskindrivna  fartyg  och  4 
segelfartyg  om  tills.  13,842  netto- 
ton. S.  å.  ankommo  och  avgingo 
5,958  fartyg  om  tills.  1,2  6  mill. 
nettoton,  därav  i  utrikes  fart  577 
om  250,000  nettoton. 

*  Kalmar  län  har  nu  5  köping- 
ar, som  bilda  egna  kommuner 
(Figeholm,  Mönsterås,  Nybro, 
Mörbylånga  och  Hultsfred),  och  3 
andra  köpingar  (Påskallavik, 
Pataholm  och  Gamleby). 

*Kalmar  regemente  uppgick 
1928  i  Jönköpings-Kalmar 
regemente  (se  d.  o.  Suppl.). 
Kalmar  stift,  se  Växjö  stift. 
Ka'lmia  (efter  P.  Kalm),  växt- 
släkte (fam.  Erica'ceae),  ständigt 
gröna  buskar,  härstammande  från 
Nord- Amerika,  med  öppna,  klock- 
formiga  blommor.  K.  a)igustifo'lia 
och  K.  latifo'lia,  med  rosafärgade 
blommor,  odlas  som  krukväxter. 
De  skötas  ung.  som  Rhodode'n- 
dron  men  äro  i  Sverige  icke  vin- 
terhärdiga på  kalljord. 

*Kalmyk  omfattade  1926 
74,513  kvkm.  med  142,000  inv. 

*Kalorifer,  även  detsamma 
som  termofor. 

Kalorise'rat  stål  (av  lat.  ca'- 
lor,  värme) ,  seAluminering. 
Suppl. 

*Kalott.  Matem.  K.  är  ett 
specialfall  av  zonen  (då  det  ena 
skärande  planet  övergår  till  tan- 
gerande), och  dess  yta  beräknas 


därför  på  samma  sätt  som  ytan 
av  en  zon  (se  d.  o.  Matcin.). 

*Kalundborg  har  ångfärjeför- 
bindelse  med  Aarhus. 

Kalusz  [ka'oosj],  stad  i  dep. 
Stanistawöw,  s.ö.  Polen.  Betydan- 
de saltfyndigheter  (särskilt  kali- 
salter).  7,000  inv.   (1921). 

Ka'lydon,  forngrekisk  stad, 
frejdad  genom  Kalydonska 
jakten  (se  d.  o.).  Dansken  Fr. 
Poulsen  och  greken  K.  Romaios 
påbörjade  1926  utgrävningar  i 
K.,  varvid  bl.  a.  Artemis  Lafrias 
tempel  påträffades  jämte  ett  stort 
antal  skulpturer  från  arkaisk  och 
hellenistisk  tid. 

Kaly'mnos,  se  Tolvöar  na. 
Kambräken,  BWchnum  spl'- 
cant,  ormbunke  med  två  slags 
blad:  dels  sporbärande,  höga  och 
smalflikiga,  dels  sterila,  mer  låg- 
växta och  bredflikiga.  Alla  äro 
långsträckta  och  enkelt  parflikiga 
med  helbräddade  flikar.  Sällsynt 
på  fuktig  skogsmark  över  nästan 
hela  Sverige. 

*Kamenets-Podolsk,  Kame- 
n  e  t  s,  är  nu  huvudstad  i  en  krets 
med  samma  namn,  Ukraina. 

*Kamenev,  Lev  Boriso- 
v  i  t  j,  var  efter  Lenins  död  vid 
sidan  av  Stalin  och  Sinovjev  den 
ryska  politikens  främste  ledare. 
1925  anslöt  han  sig  emellertid  till 
oppositionen  mot  Stalin;  han  av- 
lägsnades från  Moskva,  placera- 
des SS.  ambassadör  i  Eom  (1926 — 
27)  och  uteslöts  1927  ur  partiet. 
1  början  av  1928  gjorde  han  emel- 
lertid avbön,  blev  efter  en  tid 
åter  upptagen  i  partiet  och  ut- 
sågs 1929  till  chef  för  högsta  kon- 
cessionskommittén. 

*Kamerlingh  Onnes,  Heike, 
avled  1926. 

*Kamerun.  2.  1927  hade  Eng- 
lands del  av  mandatområdet 
700,000      inv.      och      Frankrikes 


1127 


Kaminski — Kanada 


1128 


Polishuset    i    Köpenhamn     ignrdsiiarti). 
Av  Hack  Kampmann. 

1.900,000  inv.  Nya  K.  ingår  nu  i 
Franska  Ekvatorial-Afrika. 

Kaminski,  Heinrich,  f . 
1SS6,  tysk  tonsiittare,  har  med 
anslutning  till  äldre  polyfona 
riktningar  (Bach  m.  fl.)  skrivit 
kaiftmarmusik,  orkesterverk  samt 
vokal  kyrkonuisik. 

*Kammarkollegium.  Kammar- 
råden äro  från  1929  endast  fyra, 
vilka  förestå  var  sin  byrå.  En  av 
K:s  led.  är  tillika  led.  av  Vatten- 
överdomstolen. 

Kammarsyra,  se  Svavel- 
syra sp.  303. 

Kammarugn,  se  Gasverk 
sp.    1096   ff.    och   Koks   sp.   996. 

*Kampanien  indelas  nu  i  fyra 
provinser :  Avellino,  Benevento, 
Napoli  ocli  Salerno. 

Kampenhovs  a.  b.,  se  Udde- 
valla SYi.  31. 

Ka'mpmann,  Hack,  f.  1856, 
d.  1920,  dansk  arkitekt,  utförde 
den  1905  invigda  tillbyggnaden 
till    Ny    Carlsberg  Glyptotek   (se 


ill.  till  d.  o.)  i  Köpenhamn  med 
dess  av  joniska  kolonner  smyc- 
kade festhall  samt  det  väldiga 
(efter  hans  död  av  Aage  Rafn 
fullbordade)  polishuset  i  Köpen- 
liamn  (1924),  vari  han  anknyter 
till  dansk  iiyklassicism. 

Kamsin,    se   Sam  u  m. 

*Kamtjatka.  CJuvernementet  är 
sedan  1926  onibildat  till  en  krets 
i   Fjärran  österns  område. 

Kamäxing,  CijnosuWus  cri.sla'- 
tas,  gräs  (fam.  Grami'neae)  med 
småaxen  i  små  g}'ttringar,  som 
bilda  ett  ensidigt,  tvåradigt  ax. 
K.  förekommer  sparsamt  på  torr 
gräsmark  i  s.  och  mell.  Sverige. 
Den  är  ett  gott  fodergräs,  som 
dock  på  grund  av  sin  ringa  växt- 
massa  är  föga  odlat. 

*  Kanada.  Sedan  1927  ett  om- 
råde av  prov.  Quebec  definitivt 
tillerkänts  Newfoundland  (se 
Labrador.  Suppl.) ,  har  K.  en 
vta  av  9,543,400  kvkm.,  därav 
!>.173,900  kvkm.  land.  K:s  folk- 
mängd uppskattades  1928  till  9,7 
mill.  —  Kommunikationer.  Järn- 
viigarna  liade  1927  en  längd  av 
67,900  km.,  därav  ung.  hälften 
statsbanor;  2,660  km.  voro  elekt- 
rifierade. Vattenledernas  längd 
är  4,340  km.  Handelsflottan  om- 
fattade 1927  8,193  fartyg  (4.842 
ångfartyg)  om  sammanlagt  1,3  5 
mill.  nettoton.  Året  1927—28  an- 
kommo  och  avgingo  i  ut  rikesfart 
sammanlagt  41,500  fartyg  om  48 
mill.  nettoton.  Antal  postkontor 
12,440  och  telegrafstationer  4,885 
(1927),  fasta  radiostationer  815, 
därav  92  för  rundradio  (1928), 
och  telefonapparater  1,2  mill. 
(1926).  —  Författning.  Under- 
huset väljes  för  fem  år.  Manlig 
och  kvinnlig  rösträtt.  —  Historia. 
K.  har  under  senare  år  haft  stora 
svårigheter  att  kämpa  med  betr. 
framför  allt  förhållandena  på 
arbetsmarknaden,    vilka    kompli- 


1129 


Kanalugn — Kaninavelsföreningar 


1130 


Bergsbrukets   avkastning    (mill.    dollar). 


Gulli 
Silver 
Zink 
Bly 


1926 

36,1 

.  13,c 

12,0 

19,3 


192S 
38.0 
12, j 
10,1 
15,-, 

21,4 

26„ 
63,,, 

10,0 


Nickel 14,4 

Koppar 17,4 

Kol     59,9 

Asbest     10,1 

Naturgas     7,e 


Handelsomsättning   (mill.   dollar). 
Finansår  1924—25  1926—27  1927— 2S 

Export     1,081,4       1,267,6       l,2.ö0,5 

Import 796,8      1,030, b      1,109, o 


Brittiska     Nord-Amerikas     handel 
Sverige  1927.   (1,000-t.  kr.) 
Exp. 

Mntvaror   av  diur   2.51 

Vete  och  vetemjöl  10,052 

Råg    1,578 

Papp,  papper  m.  m — 

Mineral,   malm  m.   m ."" 

Metaller  och  metallvaror  ...  27 

.Maskiner    9 

övriga    varor    339 


med 


Inip. 


472 

785 

1 ,975 

2,91.-) 

160 


Exp.,   resp.   imp.  tot.  värde  12,313  6,315 


Immigration. 

1924—25  1927- 


Frän 


Storbritannien...  53,178 

För.    Stat 15,914 

Frankrike,     Bel- 
gien       1,626 

Skandinavien    ...  4,688 

Tyskland     2,215 

Ryssland,       Fin- 
land       9,672 

Italien    2,349 

övriga       länder  17,261 
4,459 


039 
461 
032 

713 
593 
584 
296 


Summa 


111,362      151,597 


cerats  genom  den  efter  kvol- 
.systemets  införande  i  För.  Stat. 
starkt  stegrade  immigrationen. 
Den  liberala  ministären  Mao- 
kenzie  King  utsattes  för  häftiga 
angrepp  på  grund  av  vissa  oegent- 
Hgheter  vid  tullverkets  administ- 
ration och  tvangs  juni  1926  att 
avgå,  följd  av  en  konservativ  mi- 
nistär Meighen.  Liberalerna  vun- 
ne sept.  s.  å.  en  avgörande  val- 
seger, varpå  Mackenzie  King  ånyo 
bildade  regering.  1926  utnämndes 
lord  Willingdon  till  generalguver- 
nör. Gentemot  imperiet  har  K.  i 


allm.  ställt  sig  lojalt.  Särskilt 
Mackenzie  King  har  verkat  föi- 
att  stärka  banden  mellan  K.  och 
moderlandet,  och  besluten  på  riks- 
konferensen 1926  godkändes  med 
stor  majoritet  av  K:s  parlament. 

Kanalugn,  se  Tegel  sp.  853. 

*  Kanarieöarna  (sp.  Canarias) 
äro  .sedan  1927  uppdelade  i  två 
provinser,  Santa  C  r  u  z  do 
T  e  n  e  r  i  f  e  och  Las  Palmas. 

Kanawha  rk0enå'oa],  namn  på 
två  vänsterbifloder  till  Ohio  i 
Väst-Virginia:  G  r  e  a  t  K.  (6.j0 
km.)  och  Little  K.  (300  km.). 
Av  vikt  som  samfärdsleder. 

Kanazawa,  stad  på  Honshu. 
Japan,  nära  västkusten.  Lergods- 
och  lackindustri.  Medicin.sk  hög- 
skola. 147,000  inv.    (1925). 

Kandala'ksbukten,  se  Vita 
h  a  v  e  t. 

Ka'ndersteg  [-sjteg],  se 
Schweiz  sp.  279. 

*Kandinsky,  Wassily,  an- 
ställdes 1925  som  lärare  vid 
Bauhaus  i  Dessau. 

Kandy  [kfe'nndi],  stad  på  Cey- 
lon,  naturskönt  belägen  i  berg- 
landet, 490  m.  ö.  11.  K.,  vars  pitto- 
reska tempel  Dalada  Maligawa 
äger  en  Buddha  tillskriven  tand. 
är  en  av  buddhisternas  förnämsta 
vallfart.sorter.  I  närheten  stor  bo- 
tanisk trädgård.  K.  besökes  myc- 
ket av  europei.ska  turister.  32,000 
inv.  (1921).  —  K.  var  förr  Cey- 
lons  huvudstad. 

Kanelsten,  se  G  r  a  n  a  t  m  i  - 
n  e  r  a  1  sp.  1447. 

Kani'ker,  se  Ä  p  p  1  e  t  r  ä  d  sp. 
1543. 

*Kanin,  jfr  Coccidios.  Suppl. 

Kaninavelsföreningar  bilda- 
des under  kiistidcn  i  rätt  stort  an- 
tal. De  sammanslötos  i  länsför- 
eningar samt  (1920)  i  Sveriges 
allmänna  kaninavelsförbund.  till 
vilket  1928  7  länsföreningar  voro 


1131 


Kankrinitsyenit — Kapplöpning 


1132 


anslutna.  Förbundsstyrelsens  säte 
är  i  Malmö. 

Kankrini'tsyeni't,  en  varietot 
av  nofclinsyonit  (jfr  E  r  ii  p  t  i  v  a 
ber  par  t  or.  Snppl.),  bildar  i 
Särna  skn  i  Dalarna  ott  litet 
massiv  (Siksjöborfjct)  samt  tal- 
rika phT\f^3ir,  som  genomsätt  a 
dalaporfyron. 

Kanna.  Mek.   Se  Kolv.  Mel: 
Kannland,     äldre    ytm^tt    för 
jord  =  1.000  kvadratfot  =  88,1  r, 
kvm. 

Kano  ri<e'jn3],  stad  i  n.  Nipe- 
ria.  ändpunkt  för  järnvägen  från 
Lagos.  Viktigt  handel  scentrum. 
C:a  50.000  inv.  —  K.  var  förr  hu- 
vudstad i  det  Sokoto  tillhöriga 
emiratet  K. 


*Kanonisk  rätt.  T>en  första 
officiella  upplagan  av  Co'rpu.^ 
ju'rift  cnno'niri.  utkom  1582  på 
föranstaltande  av  Tridentinska 
mötet.  Då  lagarnas  antal  med 
tiden  växte,  blev  en  revision  oeh 
ny  kodifiering  nödvändig.  En  så- 
dan igångsattes  1004  på  initia- 
tiv av  Pius  X,  och  1017  publicera- 
des, resultatet  av  det  väldiga  ar- 
betet. Den  nya  upplagan  gäller 
fr.  o.  m.  pingsten  1018.  I  denna 
är  o  bl.  a.  bestämmelserna  om  de 
blandade  äktenskapen  betydligt 
skärpta,  prästernas  plikter  nog- 
grant fixerade  och  centralisering- 
en av  kyrkans  styrelse  ytterligare 
genomförd. 

*Kanslihuset.  Enl.  beslut  av 
1020  års  riksdag  påbörjades  s.  å. 
en  om-  och  tillbvg.srnad  av  K.  efter 
ritningar  av  G.  Clason  och  W. 
Gahn.  1  det  nya  K.,  som  kommer 
att  omfatta  även  f.  d.  polishusets 
och  cellfängelsets  områden,  skall 
inrymmas  hela  K.  M:ts  kansli 
med  undantag  av  utrikes-  och  för- 
svarsdepartementen. 

Kanta'r,  turkiskt  viktmått  = 
56,4-10  kg. 


*Kanton,  C  an  ton.  I  K.  fin- 
nes ett  missionsuniversitet. 

Ka'ntschu(k)  (av  turk.  kamt- 
sjit,  piska),  ett  slags  piska,  be- 
stående av  ett  flätat  lädcrsnörc, 
fäst  på  ett  kort  skaft. 

Kantvinkel,  detsamma  som 
gränsvinkel  (se  K  a  p  i  1  1  a  r  i  - 
tet).  Se  även  Kristall. 

Kantäpple,  se  Äppleträd 
sp.  1542. 

Kanu'ri,  se  B  o  r  n  u. 
Kapacita'ns,   se  Impedans. 
Suppl. 

Kapaciti'vt  motstånd,  detsam- 
ma som  kapacitans. 

Kapillardepression,  sänk- 

ningen av  ytan  av  en  vätska  i  ett 
kapillärrör,  som  vätskan  ej  fuk- 
tar. Termen  användes  spec.  om 
kvicksilver  i  manometrar  m.  m. 
Kapilla'relektricitet,  detsam- 
ma som  elektrokapillära  fenomen 
(se  d.  o.  Suppl.). 
Kapillaritetskonstant,  se  Y  t  - 


spänning. 

*Kapitäl.  även  benämning  på 
ett  slags  skrift  (se  d.  o.  sp.  877 
samt  Stil  sp.  1581). 

Kapknubb,  se  Virkessor- 
t  i  m  e  n  t  sp.  885. 

*Kapplöpning.  Bland  slätlop- 
pen märkes  även  t  h  e  O  a  k  s 
[dhi  åoks],  instiftat  1770  av  12:te 
earleiT  av  Derby  och  uppkallat 
efter  dennes  jaktslott  vid  Epsom ; 
loppet  försiggår  för  treåriga  ston 
på  Derbyloppets  bana  i  Epsom 
(1,5  eng.  mil).  —  Sweep- 
s  t  a  k  e  s  rsoi'pstejksl ,  benäm- 
ning på  vadhållningslotterierna  i 
samband  med  det  engelska  Derby- 
loppet,  vilka  ha  deltagare  från 
större  delen  av  Brittiska  riket. 
ISIest  kända  äro  "Calcutta  sweep- 
stakes"  (det  största  av  dem  alla. 
med  insats  av  1  pund  och  en 
högsta  vinst  av  1  ä  2  mill.  pund) 
och  "the  London  exchange  Derby 
sweepstakes"      (insats     10     sh.). 


1133 


Kapriciös — Karl  gren 


1134 


Lotterna  till  sweepstakes  äro 
synnerligen  svåråtkomliga  och 
kunna  i  England  på  grnnd  av  för- 
budet mot  dylikt  lotteri  endast 
erhållas  genom  klubbar. 

Kapriciö's       (jfr      Kapris), 

nyckfull. 

'  Kapry'lsyra,  CH,- (CH,)„- 

•COOH,  syra,  vars  glycerid  ingår 

i   fetter,   ss.   smör  och   kokosolja. 

*Kapstaden  har  sedan  1929  re- 
guljär flygförbindelse  med  Lon- 
don. C:a  35  km.  n.ö.  om  K.  ligger 
Klipheuvels  radiostation,  avsedd 
för  trafik  på  Storbritannien. 

Kapuci'nros,  se  Rosa  sp.  1329. 

Kapverk,  se  Sågning  sp.  652. 

Karaba'h,  se  Berg-Kara- 
b  a  h.  Suppl. 

Karaby,  seVästraKarle- 
b  y,  även  Suppl.,  och  östra 
K  a  r  1  e  b  y,  även  Suppl. 

*Karachi  är  hu^nidstad  i  Sind 
och  har  även  betydelse  som  gar- 
nisonsort. 

Karafuto,  se  S  a  h  a  1  i  n. 

Ka'ra-Kalpa'k,  autonomt  om- 
råde i  Kasakstan,  Ryssland,  vid 
Aralsjön.  Odling  av  bomull  m.  m. 
Boskapsskötsel.  Hu%nidstad  före 
]929  Turtkul.  nu  Tjimbaj. 
124,000  kvkm.  305,000  inv.  (1926). 

*Karaktär.  förr  även :  rang, 
stånd,  värdighet. 

*Karatjai-Tjerkes       (K  a  r  a  - 

t  j  a  jevo-T  j  er  kes  s)  är  se- 
dan 1926  delat  i  autonoma  områ- 
det Karat  ja  j  och  nationella 
kretsen  T  j  e  r  k  e  s,  båda  tillhö- 
rande N.  Kaukasusområdet.  Ka- 
rat ja  j  omfattar  8,271  kvkm.  med 
65,000  inv.  (1926)  ;  huvudstad  är 
Batalpasjinsk  utanför  Karatjaj 
(en  ny  huvudstad,  Mikojan- 
Sjahar,  är  under  anläggning) . 

Karbami'nsyra,  se  Uretaner. 

Karbony'ler.  lättflyktiga  för- 
eningar mellan  koloxid  och  järn  1. 
nickel   (.se  d,  o.  sp.  802  f.). 


Karby'Iami'ner,  föreningar 
mellan  cyan  och  alkylgrupper,  i 
vilka  alkylen  är  bunden  vid  cya- 
nets  kväve,  t.  ex.  m  e  t  y'  1  k  a  r  - 
by'lami'n,  CFL-NC.  K.  äro 
giftiga,  obehagligt  luktande 
vätskor,  svårlösliga  i  vatten. 

*Karelen.  De  underhandlingar 
om  en  reglering  av  den  finländsk- 
ryska gränsen  från  Karelska  nä- 
set norr  ut,  som  fördes  1926,  ha 
ej  lett  till  definitivt  resultat. 

Kare'nspråket,  k  a  r  e'  n  i  s  - 
kan,  en  gren  av  den  siamo-kine- 
siska  språkstammen,  talas  av 
karenfolket  (en  sjättedel  av 
Burmas  befolkning),  som  bor  i 
dalarna  kring  Irawadi  och  Sal- 
ween  samt  i  Arakanbergen. 

Ka'ris,  fi.  Karjaa,  .stations- 
samhälle i  Nylands  1.,  s.v.  Fin- 
land, knutpunkt  mellan  banorna 
Hangö — Hyvinge  och  Äbo — Hel- 
singfors. 1,500  inv.   (1927). 

Karl,  kronprins  av  I?umänien, 
se  C  a  r  ol.  Suppl. 

*Karleby,  Nils,  avled  1926. 
Bland  hans  arbeten  märkes  det 
postumt  utgivna  Socialismen  in- 
för verldigheten  (1926). 

*Karlfeldt,  E.  A.,  har  ytterli- 
gare utgivit  diktsamlingen  näst- 
horn  (1927),  som  präglas  av 
samma  virtuosmässiga  konstfull - 
het  och  kärnfullt  manliga  anda 
som  hans  tidigare  diktning  men 
röjer  en  starkare  underton  av  ve- 
modig resignation. 

*KarIgren.  1.  A  n  t  o  n  K.  pub- 
licerade 1925  den  skarpa  vidräk- 
ningen med  den  bolsjevikiska  re- 
gimen i  Ryssland  Bolsjrvikernos 
Rjtssland  (översatt  till  flera 
språk) .  —  2.  B  e  r  n  h  a  r  d  K.  är 
sedan  1927  prorektor  vid  Göte- 
borgs högskola.  Fr.  o.  m.  1929  är 
han  förordnad  som  språklig  ex- 
pert vid  östasiatiska  samlingarna 
(se  d.  o.  Suppl.).  Bland  hans  se- 
nare   arbeten    märkes    Kina    och 


1135 


Karl  Gustav — Karlskrönikan 


1136 


II 


Japan    i    Norstedts    vilrldsliisto- 
ria  (If).  1028). 

*Karl  Gustav.  2.  K.  hette  förr 
S  k  c  (1  c  s  k  a  m  ni  a. 

*Karlholm.  Vid  K.  drives  mi- 
inera  endast  en   säg. 

Karl  Johans  pris  1-  K  u  n  o;  - 
liga  priset,  en  belöninp.  som 
Sv.  akad.  årligen  utdelar  till  för- 
fattare av  nnder  året  utkommen 
"särdeles  värderik  skrift",  till 
person,»  som  inlagt  "förtjänster 
om  vitterheten  och  språket"  1. 
som  understöd  åt  ung  författare. 
K.  instiftades  av  Karl  XIV  Johan 
1835  och  utgår  med  450  kr. 

Ka'rlovo,   se    öst-Rumelien. 

*Karlsborg.  2.  K.  har  enl.  1925 
års  försvarsordning  slopats  som 
fästning.  Det  är  numera  garni- 
sonsort endast  för  Karlsborgs  ar- 
tilleriregemente (sedan  1928) 
samt  ett  intendenturkompani.  Till 
K.  skall  en  del  av  tredje  flygkå- 
ren förläggas.  Garnisonssjukhus. 
Radiostation.  Vid  K.  finnes  kom- 
munal mellanskola.  —  3.  Såg^^er- 
ket  jämte  den  närbelägna  Kalix 
sulfatfabrik  inköptes  1928  av  det 
nybildade  Kalix  träindustri  a.  b. 
(alvtiekapital  3,004,500  kr.,  varav 
staten  tecknat  398,500  kr.). 

*Karlsborgs  artillerikår  är 
indragen  fr.  o.  m.   1928. 

Karlsborgs  artilleriregemen- 
te, A.  9,  Karlsborg.  luftvärns- 
artilleriregemente,  organiserat 
1928. 

Ka'rlsburg  [-bor^l,  se  Alba 
Juli  a.   Suppl. 

Karlsdal.  Aktiemajoriteten  i 
Tarlsdahls  a.  b.  äges  av  Fagersta 
bruks  a.   b. 

*Karlshamn.  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  real- 
skolan till  samrealskola  med  4- 
och  5-åriga  linjer.  Hamnen  har 
ett  djup  av  5 — 12  m.  och  en  kaj- 
längd  av  1,800  m.  K.  hade  1926  9 
maskindrivna  fartyg  och  8  segel- 


fartyg om  tills.  3,054  nettoton. 
S.  å.  ankommo  och  avgingo  3,373 
fartyg  om  tills.  839,000  nettoton, 
däiav  i  utrikesfart  829  om 
312.000  nettoton. 

*Karlskoga.  1.  K.  bildar  .sedan 
1920  ensamt  pastorat.  —  2.  K.  är 
en  betydande  handelsort  och  har 
station  vid  Nora  Bergslags  järn- 
väg. Kommunala  mellanskolan 
omändras  sedan  1928  successivt 
till  statlig  4-årig  samrealskola. 

♦Karlskrona  hade  1928  20,615 
inv.,  därav  15,095  i  stadsförs.  och 
10,920  i  amiralitetsförs.  —  Nik. 
Tessin  d.  v.  har  även  bvggt  Ami- 
ralitetskyikan  (108.3-^85).  — 
Till  flottans  hu\Tidstation  i  K. 
hör  förutom  boställen,  kaserner, 
skollokaler,  sjukhus  m.  m.  jäm- 
väl ett  större  örlogsvarv  med  7 
torrdockor,  slipar,  verkstäder, 
förrådshus  m.  m.  K.  grenadjär- 
regemente  är  sedan  1928  ersatt 
med  ett  detachement  av  Krono- 
bei-gs  regemente.  Fästningsingen- 
jörkompaniet  benämnes  numera 
kustingenjörkompani.  En  del  av 
andra  flygkåren  skall  förläggas 
till  K.  Enl.  1927  års  skolordning 
omorganiseras  högre  allmänna 
läroverket;  det  blir  samläroverk 
och  får  4-  och  5-årig  real- 
skola samt  4-årigt  latin-  och  real- 
och  3-årigt  latingymnasium. 
Bland  fabriker  märkes  även  K. 
hattfabriks  a.  b.  (fabriken  anlagd 
1872;  200  arbetare). 

Karlskrona  artillerikår,  se 
Kustartilleri. 

♦Karlskrona  grenadiärrege- 
mente  indrogs  fr.  o.  m.  1928  och 
ersattes  med  ett  till  Karlskrona 
förlagt  detachement  av  Krono- 
bergs regemente. 

*Karlskrönikan.  Tng\'ar  An- 
dersson har  i  sin  avhandling 
Källstudier  till  Sveriges  historia 
1230—1436  (1928)  sökt  uppvisa, 
att  K.  är   att  uppfatta  som  ett 


1137 


Karlskyrka — Karpatos 


1138 


cnlietli<i:t  verk  och  att  någon  iir- 
sprunglig  Engelbrektsvisa,  som 
skulle  ha  legat  till  grund  för 
K:s  första  parti,  sannolikt  ej 
existerat.  Tv:s  författare  skall  i 
stället  främst  ha  baserat  sin 
framställning  av  Engelbrektsti- 
den  på  samtida  dokument.  Med 
tillämpning  av  en  paleografisk- 
språklig  metod  har  E.  Neuman 
i  en  uppsats  1928  sökt  fastslå,  att 
den,  som  slutgiltigt  utarbetat  K., 
varit  en  klerk,  Karl  Knutssons 
kansler  Benedictus  de  Obsalia. 

Karlskyrka,  annan  benämning 
på  Kung  Karls  skn,  Västmanl.  1. 

*  Karlstad.  I  en  ståtlig  egen 
byggnad,  uppförd  på  näset  vid 
Klarälvens  delningspunkt  efter 
ritningar  av  Cyrillus  Johansson, 
öppnades  1929  Värmlands  muse- 
um, som  omfattar  arkeologiska 
och  kulturhistoriska  samlingar 
från  Värmland  och  en  av  Nat. 
mus.  deponerad  samling  av  svensk 
och  holländsk  konst.  Framför 
länsresidenset  restes  1926  en 
bronsstaty  av  Karl  IX,  utförd  av 
Chr.  Eriksson  (se  ill.  till  d.  o. 
Suppl.).  —  Enl.  1927  års  skolord- 
ning omorganiseras  högre  all- 
männa läroverket;  det  får  4-  och 
5-årig  realskola  samt  4-årigt 
latin-  och  .3-åj'igt  latin-  och  real- 
gymnasium,  varjämte  gvmnasiet 
tills  vidare  blir  tillgängligt  även 
för  flickor.  K.  har  straffängelso. 
Handelsflottan  räknade  1926  20 
maskindrivna  fartyg  och  2  segel- 
fartyg om  tills.  6,.562  nettoton. 
Industrin  sysselsatte  1927  vid  85 
arbetsställen  2,322  arbetare. 
Bland  anläggningaina  märkes 
även  K:s  glasbruk,  anlagt  1897; 
K:s  yllefabriks  anläggningar  ha 
övertagits  av  a.  b.  Sveriges  för- 
enade trikåfabriker. 

*Karlstad — Munkfors  iärn- 
väg  tillhör  Nordmark — Klaräl- 
vens   järnvägar. 


*Karlstad — Skoghalls  järn- 
väg tillhör  Nordmark — Klaräl- 
vens järnvägar. 

*Karlsvik.  Driften  vid  järn- 
verket är  f.  n.  nedlagd. 

Karlsvik,  lastageplats  och  såg- 
verk på  Alnön  utanför  Sundsvall. 
Äg.  J.  A.  Enhörnings  trävaru  a.  b. 

*Karmansbo  bruk  äges  av  a.  b. 
Rune  &  Co.,  Sthlm. 

*van  Karnebeek,  H.  A.,  som 
1924—25  var  led.  av  N.  F:s 
delegeradeförsamling,  avgick  som 
utrikesminister  1927  med  anled- 
ning av  det  holländsk-belgiska 
fördragets  (se  Nederländer- 
na. Historia.  Suppl.)  förkastande 
av  generalstaterna. 

*Kärolyi,  Mihåly,  anklaga- 
des för  liögfön-äderi,  emedan  han 
skulle  ha  underhållit  förbindel- 
ser med  ententemakterna  under 
världskriget,  och  hans  egendom 
konfiskerades  1925.  Krav  på  kon- 
fiskationens upphävande  fram- 
fördes 1928. 

*Karosseri,  se  även  A  u  t  o  - 
m  o  b  i  1.  Suppl.  sp.  199  AF. 

Karoti'n,  detsamma  som  karo- 
ten. 

Karpa'to-Ryssland,  tjeck.  Pod- 
Icarpatskd  Rus,  en  av  Tjecko-Slo- 
A'akiets  huvuddelar,  omfattande 
dess  östligaste  område  (se 
T  j  e  c  k  o  -  S  1  o  v  a  k  i  e  t.  För- 
raltning.  Suppl.).  12,644  kvkm. 
690.000  inv.,  mest  rutener  (1927). 
—  Under  senare  delen  av  världs- 
kriget uppstod  bland  rutenerna  i 
Donaumonarkin  en  rörelse  för 
autonomi,  som  i  samband  med 
Donaiunonarkins  upplösning  fat- 
tade i  sikte  skapandet  av  en  oav- 
hängig rutensk  .stat.  Denna  plan 
strandade  dock,  varpå  de  av  rute- 
ner bebodda  områdena  till  en 
mindre  del  under  namnet  K.  in- 
förlivades med  Tjecko-Slovakiet 
och  f.  ö.  med  Polen  och  Rumänien. 

Ka'rpatos,    se    T  o  1  v  ö  a  r  n  a. 


]139 


Karpbett — Kaskadbergen 


1140 


Karpbett,  se  Tändernas 
s  j  u  k  cl  o  m  a  r  sp.  13. 

Karpländ(-ryffK),    so   Länd. 
*Kars    hade    1927    14,000    inv. 
Det  är  boläpet  vid  jiirnvägen  Er- 
zcrum — Tiflis. 

Karsa'vina,  T  a  m  a  r  a,  f.  1S86, 
rysk  dansös  (numera  engelsk  un- 
dersåte). K.  var  en  av  de  rykt- 
baraste medlemmarna  av  baletten 
på  kejserliga  IMariateatern  i  Pe- 
tersburg. Hon  uppträdde  i  Stlilra 
1927. 

Karseforsens  kraftverk,  ett 
under  byggnad  varande  kraftverk, 
beläget  i  Lagan  omkr.  10  km. 
nedanför  Knäred.  I  kraftstationen 
komma  att  inmonteras  tvenne 
vertikala  Francisturbiner  om  var- 
dera 22,000  HK  vid  en  fallhöjd 
av  26  m.  Kraftverket  påbörjades 
1928  och  beräknas  vara  färdigt 
att  leverera  elektrisk  energi  i 
slutet  av  1929.  Sydsvenska  kraft 
a.  b.,  som  utför  anläggningen,  ar- 
renderar A^attenkraften,  vilken 
tillhör  staten. 

*Karsten.  3.  Ludvig  K.  av- 
led 1926. 

Karsten.  1.  Tor  K.,  f.  1870,  fin- 
ländsk språkforskare,  prof.  i  ger- 
manska språk  i  Helsingfors  1913. 
K.  har  i  sina  arbeten  (främ.st 
Grrmnn  i  srh- finnisch  e  Leli  nicort- 
studien,  1915)  spec.  sysslat  med 
de  germanska  lånorden  i  finskan, 
varvid  han  anser  de  äldsta 
vara  inkomna  före  den  germans- 
ka Ijudskridningens  (se  Ger- 
manska språk)  genom- 
förande, samt  med  fiågan  om  den 
äldsta  germanska  befolkningens  i 
Finland  härkomst.  —  2.  E  a  - 
fael  K.,  f.  1879,  bror  till  den 
föreg.,  finländsk  sociolog,  forsk- 
ningsresande, sedan  1922  prof.  i 
praktisk  filosofi  i  Helsingfors.  K. 
har  främst  gjort  sig  bemärkt  som 
kännare  av  de  sydamerikanska 
indianernas  sociala  och  religiösa 


liv.  1911 — 13  företog  han  en  for.sk- 
ningsresa  genom  Argentina  och 
Bolivia,  1916—19  till  det  inre  av 
Ecuador  och  Peru.  Bland  K:s 
arbeten  märkas  Hedendom  ork 
kristendom  (1910),  Bland  india- 
ner i  Elcvadors  itrskogar  (2  bd, 
1920—21),  The  civilization  of 
South  American  Indians  (1926). 
Kartmätare,  se  Måttverk- 
t  yg. 

Kartogra'm,  se  Grafisk 
framställning. 

*Kartong.  1.  Se  även  Pap- 
per sp.  1609. 

Kartongmaskin,  se  Papper 
sp.  1606. 

Ka'rungi,  järnvägsstation  i 
Karl  Gustavs  skn,  ISTorrb.  1.,  vid 
Stambanan  genom  övre  Norrland 
och   bibanan   K. — Över-Torneå. 

Kas,  i  Dalarna  vanligt  ved- 
mått  =  V,  skogsfamn  =  3X2 
alnar  X  3  fot  =  72  kubikfot 
=  1.88  kbm. 

Kasa'k  Luga'nskij,  se  Dal 
sp.  1.564. 

Kasaksta'n,  K  a  s  a'  k,  se  K  i  r- 
g  i  s.  Suppl. 

*Kasan  hade  1926  180,000  inv. 
Kasanly'k,    se    ö  s  t  -  E  u  m  e  - 
lien. 

Kasche'ra  (fr.  cachcr),  dölja, 
hemlighålla. 

*Kasein,  se  även  G  a  1  a  1  i  t. 
Suppl. 

Kasernblomma,  se  S  t  i  1  - 
blomma.  Suppl. 

*Kasernbygs:nadsnämnd,  Ar- 
méns K.,  upplöstes  1925. 

Kasernfartyg,  se  Loge- 
ment. 

*Kashmir.  Den  brittiske  resi- 
denten  bor  i  Srinagar,  likaså  om 
sommaren  maharajan ;  denne  resi- 
derar  vintertiden  i  .Tammu. 

*Kaskadbergen  bilda  den  s. 
fortsättningen  av  Kanadas  Coast 
Eange  och  skiljas  från  För.  Stat  :s 
Coast  Eange  genom  Ptiget  Sound 


1141 


Kaskadkoppling — Kastrop-Rauxel 


1142 


och  sänkan  s.  därom.  K:s  högsta 
berg  är  den  slocknade  vulkanen 
Mount  Eainier  (4,427  m.).  Great 
Northern  Pacific  Railroad  genom- 
skär K:s  n.  del  i  en  13  km.  lång 
tunnel   (öppnad  1929). 

*Kaskadkoppling,  jfr  Tan- 
d  e  m. 

Kasost,  se  M  e  s  o  s  t. 

*Kasper.  E.  Norlander  avgick 
som  redaktör  för  K.  1927  och 
efterträddes  av  E.  Palm.  I  K.  har 
numera  Förgät  mig  ej  uppgått. 

Ka'ssala,  stad  i  Anglo-egyptis- 
ka  Sudan,  vid  Ätbaras  biflod 
Gasj,  nära  Eritreas  gräns.  Viktig 
handelsstad,  belägen  vid  järn- 
vägen från  Makwar  till  Port 
Sudanbanan  (se  a  1  -  D  j  a  z  i  r  a  h. 
Suppl.).  C:a  20.000  inv. 

Kassfter,  se  B  a  b  y  1  o  n  i  e  n 
sp.  n.5.5. 

*Kast.  1.  Vid  olympiska  spel, 
landskamper  i  allmän  idrott  och 
liknande  tävlingar  förekomma  en- 
handskast  endast  på  bästa  hand. 
Om  rekorden  och  deras  inneha- 
vare 1928  se  tabell  nedan. 


Kast  (av  ty.  Kasten,  låda),  se 
S  ä  1 1  k  a  s  t. 

Kast,  antal  av  4  (om  sill  och 
strömming) . 

Kastanjeborre,  se  Ollon- 
borra  r. 

Kastet,  se  Korsnäs  s  å  g  - 
verks   a.    b. 

*  Kastlösa  skall  framdeles  för- 
enas med  Smedby  och  S.  Möckle- 
by  till  ett  pastorat. 

Kastmaskin.  Lanthr.  Vanlig 
beteckning  för  sädesharpa.  Se 
Sädesrensningsmaskin. 

Kastning.  Lanthr.  Sädens  ren- 
göring från  boss,  agnar  o.  a. 
lättare  föroieningar  verkställdes 
förr  genom  K.  med  skovel  mot  vin- 
den, nuniei'a  medelst  sädesharpa 
och  fläkt. 

Kastra't,    se    K  a  s  t  r  a  t  i  o  n. 

Ka'strop-Rauxel  [rao'ksel], 
Castrop-Rauxel,  stad  (se- 
dan 1926)  i  prov.  Westfalen, 
Preussen,  v.  om  Dortmund.  Sten- 
kolsbrytning och  kemisk  industri. 
5.3,000  inv.    (1925). 


Kast 

Världsrekord 

Svenska  rekord 

Bästa  hand 

Båda  händer 

Bästa  hand 

Båda  bänder 

Herrar. 

1 

Kiil- 

16.045  m.fH.Hirsch- 

28,00  m.  (R.  Rose. 

15,os  m.  (B.  Jan.s- 

27,B7  ni.  (B.  .lans- 

stötnin? 

feld,  Tyskland, 
1928) 
48,20  ra.  (C.  B. 

För.  Stat.,  1912) 

son,  1927) 

son,  1924) 

Diskus- 

90,. 3   m.   (R.  Nik- 

4,5,77  jn.  (0.  Zall- 

84,50  ra. (A. Eriks- 

kastning 

Houser,  För. 
8tat.,  1926) 

länder,  Finland, 
1913) 

hagen,  1916) 

son,  1925 

Spjut- 

71,01  m.   (E.  I;und- 

1 14,28  m.(Y.Häck- 

=  världsrekord 

=  världsrekord 

kastning 

quist,  Sverige, 
1928) 

ner,  Sverige, 
1917) 

81  ägg- 

57,77   m.  (P.  Ryan,   För.  Stat.,   1913) 

.53,«  m.  (0.  Sköld,  1927) 

kastning 

Vikt- 

12,3G   „     (M.  McGrath       „            1911) 

11,«    „  (C.  J.I,ind,  1925) 

kastning 

Damer. 

Kul- 

11, '16  jn.  (Heublein, 

10,8»  m.  (E.Svens- 

stötning 

Tyskland,  1928) 

son,  1928) 

Diskns- 

39, G7  m.  (Konopac- 

37,25  ra.  (R.  Sved- 

kastning 

ka,  Polen,  1928) 

berg,  1928) 

Spjut- 

38.36  m.   (Harg-ns, 

34,93  m.  (A.  L. 

kastning 

Tyskland,  1928) 

Adelsköld,  1927) 

1143 


Kaströrelse — Katthuminarsvik 


1144 


*  Kast  rörelse.  Bortser  inan 
fraii  luftiiiotstilndet,  beskriver  en 
kastad  kropp  en  parabel  med  ver- 
tikal, nedåtriktad  axel.  Utkastas 
den  snett  uppåt  med  hastigheten 
v  och  vinkeln  (f.  mot  horisontal- 
planet, uppnår  den  imder  samma 

v^  sin^  fp 
förutsättning      höjden 

över     utgångspunkten    och    åter- 
kommer till   dennas  nivå  på   av- 
v^sin^rr       .        .. 

ståndet  -,  dar  g  ar  Ivned- 

9 
kraftens  aK^celeration. 

Kasttyg,  vanl.  av  hällor,  ked- 
jor och  linor  bestående  apparat 
för  att  kullkasta  och  hålla  djur 
stilla  under  undersökningar  och 
operationer. 

Kastved,  ved,  upplagd  i  kast  1. 
famn.  Jfr  V  i  r  k  e  s  s  o  r  t  i  - 
m  e  n  t   sj).   SS4. 

*Katafores,  se  även  Ström- 
n  i  n  g  s  s  t  r  ö  m. 

Katakanaskrif  ten,  se  Ja- 
panska  språket   sp.   78. 

*Katakres  avser  särskilt  så- 
dana fall,  då  ett  ord  1.  uttryck 
saiymanställes  med  ett  annat,  till 
vars  betydelse  dess  egen  står  i 
störande  1.  löjeväckande  motsats. 
K.  träffas  spec.  inom  bildspråket : 
lidens  tand,  som  läker  alla  sår. 

Kataplei'tsyeni't,  en  varietet 
av  nefelinsyenit;  intager  ett  litet 
område  ö.  om  Vättern  på  gi-änsen 
mellan  Småland  och  Östergötland. 

*Katarina,  församling  i  Sthlm, 
hade  192S  47,84.5  inv. 

Katarke'iska  bildningar  (av 
grek.  kat-,  ned,  under,  och  ar- 
kaVos,  gammal),  urbergets  äldre 
avdelning,  äldre  än  urbergets 
skifferformationer.  Till  K.,  inom 
vilka  ortognejser  dominera,  höra 
bl.  a.  de  stora  järngnejs-  och  gra- 
nitgnejsterrängerna  i  Fennoskan- 
dia  (jfr  även  Gnejs  och  U  r  - 
berg). 


Katederblomma,  se  S  t  i  1  - 
b  1  o  m  m  a.   Su])])l. 

Kateke'tisk,  bestående  av  frå- 
gor och  svar.  Jfr  Undervis- 
n  i  n  g  s  m  c  t  o  d    sp.    82. 

*Kathiawar.  2.  K.  tillhör  nu 
Västra  Indiens  stater    (.se  d.  o.). 

*Kato.  2.  T  a  k  a  a  k  i  K.  avled 
1926.  Hans  förnämsta  insats  som 
premiärminister  var  genomföran- 
det av  1925  års  stora  valreform. 

Katodf  all,  se  U  r  1  a  d  d  - 
n  i  n  g  s  f  e  n  o  m  e  n  sp.  220. 

Katodförstoftning,  beläggning 
på  glasväggen  omkring  katoden  i 
ett  urladdningsrör.  Beläggningen 
uppkommer  genom  att  atomer  lös- 
slitas ur  katoden,  då  denna  träffas 
av  positiva  ioncr,  och  fastna  på 
glasväggen.  Aluminium  är  mindre 
än  de  flesta  andra  metaller  utsatt 
för  K.  och  användes  därför  vanl. 
till  elektroder  i  Geisslerrör  m.  m. 
—  ISIed  hjälp  av  K.  kunna  ytterst 
tunna    metallhinnor    framställas. 

*Katodstrålar.  111.  av  Brauns 
lör  är  missvisande,  i  det  att  av- 
böjningen  av  K.  i  ett  magnetiskt 
fält  ej  är  parallell  med  utan  vin- 
kelrät  mot  fältet. 

*Katrineholm.  Kommunala 
mellanskolan  omändras  sedan 
1928  successivt  till  statlig  4-årig 
samrealskola.  K.  har  lasarett 
(Kullbergska  sjukhuset).  Indust- 
rin sysselsatte  1927  vid  29  arbets- 
ställen 871  arbetare.  De  största 
anläggningarna  ägas  av  a.  b. 
Pumpseparators  gjuterier  och  a.  b. 
Svenska  kullagerfabriken. 

Katrinenäs,  annan  benämning 
på  K  att  näs. 

*Kattarp.  Inom  K.  ligger  K:s 
järnvägsstation,  knutpunkt  mel- 
lan statsbanelinjerna  Ängelholm 
— Hälsingborg  och  Åstorp — ^Mölle. 

Katthammarsvik,  hamnplats 
på  Gotlands  östkust,  ö-stergarns 
skn,  med  idylliskt  läge  och  god 
badstrand. 


1145 


Kattnäs — Kavala 


1146 


*  Kattnäs  benämnes  stundom 
K  a  t  r  i  n  e  n  ä  s. 

*Kattowitz  liar  eftei'  inkorpo- 
rering 1925  av  flera  landskommu- 
ner 116,000  inv.  (192G) .  Det  är  hu- 
vudstad i  dep.  slask   (Schlesien). 

*Kattunga  ingår  sedan  1926  i 
Surteby-Kattunga  skn. 

Katz,  David,  f.  1884,  tysk 
psykolog  och  pedagog,  prof.  i 
Rostock  1919.  K.  gav  genom  sitt 
stora  verk  Die  Erscheinungsweisc 
der  Farben  und  ihre  Beelnflus- 
sung  durch  die  individuelle  Er- 
fahrung  (1911)  ett  bidrag  av  ban- 
brytande betydelse  till  färgvarse- 
blivningarnas  psykologi,  bl.  a.  ge- 
nom att  påvisa  en  åtskillnad  mel- 
lan Flächenfarbeii,  de  fristående 
färgerna  i  ett  j)rismas  spektrum, 
och  Oberfläclienfarben,  de  till 
föremåls  ytor  bundna  färgerna. 
Senare  har  K.  behandlat  barnj^sy- 
kologiska  problem,  bl.  a.  i  det  till- 
sammans med  hans  maka,  Rosa 
Katz,  f.  Heine,  1928  publice- 
rade arbetet  Gespräche  mit  Kin- 
dcrn,  samt  pedagogiska  spörsmål. 

*Kaudern,  Walter.  Bland 
K:s  skrifter  märkas  reseskild- 
ringarna På  Madagaskar  (1913) 
och  /  Cclebes'  obygder  (2  bd,  1921) 
samt  en  stor  etnografisk  mono- 
grafi över  Celebes,  av  vilken  hit- 
tills 4  dir  utkommit    (1925—29). 

*Kaukasiska  rasen,  jfr  ]\I  ä  n  - 

n  i  s  k  o  r  a  s  e  r  sp.  515. 

*Kaukasus.  2.  a)  Norra  K., 
som  1926  omfattade  255,000  kv- 
km.  med  7,552,000  inv.,  består  nu 
av  13  kretsar,  6  autonoma  om- 
råden (Tjerkess  1.  Adygej,  In- 
gusjetien,  Kabarda-Balkar,  Ka- 
ratjaj,  Nord-Osetien  och  Tjetjen) 
samt  några  med  kretsar  likställ- 
da städer  (Rostov-Nahitjevan, 
Vladikavkas  och  Grosny  j ) .  Hu- 
vudstad är  Rostov;  b)  Trans- 
kaukasus       omfattade      1926 


184,492  kvkm.  med  5,862,000  inv. 
Huvudstad  är  Tiflis. 

Kaulun,  se  Hongkong.  Suppl. 

Kaunas    [kao'-],   se   Kowno. 

*Kausal.  Kausativ,  jfr 
Verb  sp.   614  f. 

*Kauterisation.  Yelcr.  K.  1. 
b  r  ä  n  ning  med  glödgade 
b  r  ä  n  n  järn  av  olika  form  an- 
vändes för  att  åstadkomma  starkt 
hudretande  och  avledande  verkan 
vid  en  del  långsamma  sjukdoms- 
processer i  ledgångar  (spätt,  ring- 
kota) 1.  senor  (senklapp),  även- 
som för  att  stilla  blödning  1.  öpp- 
na djupliggande  bölder. 

*kautsjuk.  Sedan  tyngdpunk- 
ten för  världsproduktionen  av  K. 
förflyttats  från  Brasilien  till  tro- 
l^iska  Asien,  låg  produktionen 
några  år  nästan  helt  i  händerna 
på  engelsmännen,  vilka  genom 
monopolbestämmelser  sökte  in- 
skränka kautsjukexporten  från 
de  brittiska  kolonierna  och  där- 
igenom hålla  priserna  uppe  (den 
s.  k.  Stevensonplanen).  Under  se- 
naste år  har  emellertid  det  brittis- 
ka monopolets  maktställning  bru- 
tits, dels  genom  ökad  konkurrens, 
främst  från  Nederländska  In- 
dien, dels  genom  sammanslutning 
av  de  nordamerikanska  gummi- 
konsumenterna (huvudsakl.  auto- 
mobilindustri),  dels  även  genom 
den  i  För.  Stat.  uppblomstrande 
regenerationsindustrin,  vilken 

framställer  nya  kautsjukproduk- 
ter  ur  förslitna  automobilringar 
o.  a.  använd  K.  Engelsmännen  be- 
härska nu  icke  längre  gummi- 
marknaden enväldigt.  Samtidiga 
strävanden  att  för  För.  Stat:s 
räkning  framdriva  plantageodling 
av  K.  i  Liberia  och  i  tropiska 
Amerika  ha  däremot  ännu  icke 
lett  till  större  resultat.  —  Se  även 
F  a  k  t  i  s.  Suppl. 

*  Kavala  är  nu  huvudstad  i  en 
nomarki      med      samma      namn 


1147 


Kay — Kelloggsakten 


1148 


(110,000  inv.  1928).  Stadens  folk- 
inäiij^tl,  suiii  kruftij^L  ökats  genom 
inflyttning  av  greker  frän  Tur- 
kiet (jfr  (J  r  e  k  1  a  n  d.  Suppl.), 
uppgick  192S  till  50,000.  K.  här- 
jades svårt  av  en  eldsvåda  1927- 

Kay  [  kej  ] ,  John  och  R  o  - 
bert,  engelska  mekaniker,  se 
V  il  v  n  i  n  g  sp.   1267. 

Kazaksta'n,  annan  form  för 
Kasakstan   (se  K  i  r  g  i  s.  Suppl.). 

Kazarer,  annan  form  för  ka- 
sarer. 

kc,  se  Tjecko-Slovakiet 
sp.   1145. 

Keaton  [ki'tn],  B  u  s  t  e  r,  f. 
1895,  nordamerikansk  filmskåde- 
spelare. Med  Cliaplin  som  mönster 
har  K.  utarbetat  en  farstyp,  där 
den  komiska  eflekten  uppnås 
främst  genom  att  skådespelaren 
i  de  mest  befängda  situationer 
själv  behåller  ett  gravlikt  allvar. 
1  likhet  med  Cliaplin  skriver  och 
iscensätter   K.    sina   farser    själv. 

*Keats,  John.  K:s  Ode  to  a 
Greciati  uni  föreligger  i  sv.  övers. 
(Ode  till  en  grekisk  urna)  av  A. 
Österling  i  dennes  samling  Frän- 
dö^-  och  främlingar   (1912). 

*Kejsargrönt.  K.  har  förr 
varit  mycket  använt  ss.  giftmedel 
mot  skadeinsekter.  Jfr  Bly- 
föreningar.  Supijl. 

*Kejsar  Nikolaus  II :s  land, 
som  1916  annekterades  av  Ryss- 
land, kallas  nu  Se  ver  na  ja 
Semlja  (ly.,  norra  landet).  K. 
upptäcktes  av  B.  Vilkitskij. 

Keller  [ke'lla],  Helen,  f.  1880, 
nordamerikansk  författarinna.  K. 
har  i  flera  arbeten,  bl.  a.  The  story 
of  my  life  (1903;  Mitt  lifs  histo- 
ria, 1904)  och  The  world  I  live  in 
(1908;  ]\Iin  värld,  1909),  givit 
värdefulla  skildringar  av  sin  ut- 
veckling, egenartad  därigenom, 
att  K.,  ehuru  i  späd  ålder  genom 
sjakdom  blind  och  dövstum,  lyc- 
kats såväl  att  lära  sig  läsa  och 


skriva  som  att  t.  o.  m.  taga  en 
akademisk  examen. 

♦Kellgren.  1.  J.  II.  K.  Svenska 
Vitterhetssamfundet  påbörjade 
1922  en  kritisk  upplaga  av  K:s 
skrifter. 

Kellner  fkä'll-],  Oskar  Jo- 
li  an  n,  f.  1851,  d.  1911,  tysk  agri- 
kulturkemist.  1881  prof.  vid  uni- 
versitetet i  Tokyo,  där  han  med 
framgång  verkade  särskilt  för 
rationell  gödsling  av  risfälten, 
från  1893  förest,  för  jordbruks- 
försöksstationen i  Möckern  vid 
Leipzig.  K.  genomförde  en  revolu- 
tion i  utfodringsläran  genom  att 
påvisa,  att  fett-,  kraft-  och 
värmealstringen  i  djurkroppen 
står  i  förhållande  till  fodrets 
smältbara  energi-  ( kalori- )  inne- 
håll, under  det  att  äggviteäm- 
nena huvudsakl.  tjäna  ss.  ma- 
terial för  bildningen  av  kvävehal- 
tiga vävnader,  ss.  kött,  blod  etc. 
Han  införde  fodermedlens  värde- 
ling  efter  deras  näringsverkan  i 
förhållande  till  stärkelsens  (i 
stärkelseenheter),  ett  beräknings- 
sätt,  som  funnit  allmän  använd- 
ning. Jfr  Fodervärde. 

*Kellogg,  Frank  B.,  avgick 
som  utrikesminister  1929.  Se  vid. 
Kelloggsakten.    Suppl. 

Kelloggsakten  [ke'llågs-],  en 
efter  den  nordamerikanske  ut- 
rikesministern F.  B.  Kellogg 
uppkallad  internationell  överens- 
kommelse, ingående  i  den  serie 
strävanden,  som  efter  världs- 
kriget gjort  sig  gällande  för  att 
bannlysa  kriget.  K:s  egentliga 
ursprung  kan  ledas  tillbaka  till 
ett  tal  av  franske  utrikesminis- 
tern Briand  6  april  1927,  på 
tioårsdagen  av  För.  Stat:s  in- 
träde i  världskriget,  då  han 
framkastade  tanken  på  ett  av- 
tal med  detta  land,  varigenom 
krig  mellan  de  båda  makterna  för 
framtiden    skulle   vara    uteslutet. 


1149 


Kemål  pasja — Kenya 


1150 


Ett  i  juni  s.  å.  av  Briand  fram- 
fört formligt  förslag  i  denna  rikt- 
ning bemöttes  från  amerikanskt 
håll  med  invändningen,  att  ett 
dylikt  avtal  icke  borde  begränsas 
till  de  två  makterna  i  fråga  utan 
borde  utsträckas  till  alla  de  för- 
nämsta makterna.  Kellogg  fram- 
lade ett  förslag,  som  blev  före- 
mål för  en  långvarig  skriftväx- 
ling. Den  franska  diplomatin, 
som  i  N.  F.,  Locarnofördragen 
och  Frankrikes  garantitraktater 
med  Lilla  ententen  såg  medlen 
att  upprätthålla  Versaillesfreden 
orubbad,  framförde  vissa  reserva- 
tioner för  att  fördraget  icke  skulle 
medföra  någon  förskjutning  i  det 
franska  systemet.  Den  betonade 
bl.  a.,  att  akten  ej  finge  stå  i 
motsättning  till  de  nämnda  för- 
diagen  och  ej  finge  inskränka  en 
stats  rätt  till  självförsvar  samt 
att  varje  stat  själv  skulle  avgöra, 
när  omständigheterna  krävde  till- 
gripande av  krig  för  eget  försvar. 
Även  England  satte  vissa  uttryck- 
liga, av  vitala  nationella  intres- 
sen dikterade  villkor  för  aktens 
antagande.  Kellogg,  som  var 
angelägen  om  att  bibehålla  den 
ur  amerikansk  synpunkt  önsk- 
värda oinskränkta  formuleringen, 
gav  emellertid  i  ett  tal  en  sådan 
tolkning  åt  den  föreslagna  trak- 
tattexten, att  plats  skulle  finnas 
för  de  gjorda  reservationerna.  Den 
27  aug.  1928  kunde  så  K.  under- 
tecknas i  Paris.  Parterna  förklara 
sig  däri  fördöma  tillgripande  av 
krig  för  leglerande  av  internatio- 
nella tvister  och  avstå  från  krig 
SS.  medel  för  nationell  politik.  De 
erkänna,  att  lösningen  av  en 
uppstånden  konflikt  aldrig  bör 
sökas  annat  än  med  fredliga  me- 
del. Undertecknai'e  voro  i  första 
hand  stormakterna  och  de,  som 
undertecknat  Locarnofördragen. 
Sedermera     ha     flertalet     stater, 


Frank  B.  Kellogg. 

bl.  a.  även  Ryssland,  givit  sin 
anslutning.  För.  Stat:s  senat 
ratificerade  överenskommelsen 
jan.  1929,  varefter  andra  stater 
följt  exemplet. 

*Kemal  pasja,  M  u  s  t  a  f  a, 
har  skildrat  sin  storartade  re- 
formpolitik (om  denna  se  Tur- 
kiet sp.  1519  f.  samt  Suppl.)  i 
sitt  sexdagarstal  inför  republi- 
kanska folkpartiet  i  Angöra  okt. 
1927  (i  bokform  Die  neue  Tiirkei 
1919—1927,  192S). 

Ke'miluminisce'ns,  av  kemiska 
reaktioner  (t.  ex.  fosfors  oxida- 
tion)   framkallad  luminiscens. 

Ke'mos  (hebr.  Kemo'sj),  moa- 
biternas  gud,  omtalad  bl.  a.  i 
konung  Mesas  (se  d.  o.)  inskrift 
samt  på  flera  ställen  i  G.  T.  (i 
Dom.  11  står  felaktigt  Ammon  i 
st.  f.  Moab). 

Kenai  [ke'naj],  halvö  på  Alas- 
kas sydkust,  ö.  om  Cooks  Inlet. 
K.  uppfylles  av  berg  med  stora 
glaciärer.  I  s.  ligger  Seward. 

Kenotro'n,  benämning  på  va- 
cuumrör  (se  d.  o.  sp.  286)  med 
glödkatod,   använt   ss.   likriktare. 

*Kenya.  1.  K.  har,  sedan  Juba- 
land     1925     (genom    fördrag    av 


1151 


Kerenskij — Kiev 


1152 


1924)  avträtts  till  Italien,  en  yta 
av  c:a  550,000  kvkni.  lolkniäng- 
den  uppskattades  1926  till  2,7 
inill.,  därav  13,000  européer, 
31,000  indier  och  11,000  araber. 

*  Kerenskij,  Alelcsandr 
Fjodorovitj,  utgav  1927 
The  catastiopJic. 

*Kerguelen  och  tillhörande 
sniåöar  administreras  sodan  1924 
under   Madagaskar. 

Ke'ris,  se  P  u  1  k  a. 

Kerr  LkärrJ  (eg.  Kempner), 
Alfred,  f.  1S67,  tysk  kritiker, 
liar  utövat  en  flitig  verksamhet 
som  teaterrecensent  i  modernis- 
tisk riktning  och  bl.  a.  ägnat 
Strindberg  ett  livligt  intresse. 
Hans  teaterkritiker  äro  samlade 
under  titeln  Die  Welt  im  Drama 
(5  bd,  1917). 

Kerschensteiner  [  kä'rr  sjen- 
sjta'j-],  Georg,  f.  1854,  tysk 
pedagog,  prof.  i  Miinchen  1919. 
K.  har  gjort  sig  mest  bemärkt 
som  praktisk  skolorganisatör  i 
^liinchen,  särskilt  med  hänsyn 
till  utformningen  av  arbetssko- 
lans (se  d.  o.  Suppl.)  verksamhet, 
varom  vittna  hans  arbeten  Grund- 
fragen  der  Sclnilorganisation 
( 1907)  och  Begriff  der  Arbeitnchu- 
le   (1911). 

*Kersjentsev,  Platon,  av- 
gick från  ministerposten  i  Rom 
1926. 

Keweenaw  [keoinå'],  se  C  a - 
1  u  m  e  t  -  och  H  e  c  1  a  g  r  u  v  a  n. 
Suppl. 

*Key.  3.  E  1 1  e  n  K.  avled  1926. 
Sin  egendom  Strand  vid  Alvastra 
donerade  K.  till  ett  semesterhem 
för  arbeterskor. 

Keyes  [kis],  sir  Roger,  f. 
1S72,  brittisk  amiral,  under 
världskriget  befälhavare  för  brit- 
tiska U-båtarna  1914—15,  1918 
för  stridskrafterna  i  sundet  vid 
Dover.  Efter  kriget  var  K.  chef 
för  Medelhavsflottan  till  1928. 


*KeyserIing.  2.  H  e  r  m  a  n  n 
v.  K.  har  ytterligare  utgivit  bl.  a. 
Hcliöpferisclie  Erkenntnis  (1922) 
och  Wiedergeburt  (1927).  Huvud- 
motivet i  K:s  mångsidigt  orien- 
terade spekulation  är  en  stark  be- 
toning av  tillvarons  andliga  sida 
gentemot  dess  fysiskt  materiella, 
av  dess  förnuftiga  mening  1. 
"logos"  gentemot  en  mekanis- 
tisk världsförklaring.  K.  har  or- 
ganiserat ett  "Qesellschaft  fUr 
freie  Philosophie",  som  sedan  ett 
tiotal  år  tillbaka  ss.  en  Schule  der 
Weisheit  (vishetens  skola)  håller 
sina  årsmöten  i  Darmstadt. 

*Key-West.  2.  K.  hade  1925 
14,000  inv.  Förbindelsen  med  Ha- 
bana  upprätthålles  av  ångfärjor 
(för  järnvägsvagnar).  K.  har 
radiostation. 

*Key-Åberg,  Karl,  avled 
1927. 

Kgf,  förk.  för  kilogi-amkraft 
(se  Tekniska  måtts yste- 
m  et). 

Kha'siplatån,  isolerat  hög- 
landsområde i  ö.  Främre  Indien, 
s.  om  raell.  Brahmaputra.  K:s 
liögsta  parti  är  K  h  a  s  i  Hills 
(1,963  m.),  invid  vars  s.  förkast- 
ningsbrant Cherra  Punji  (se  d. 
o.,  även  Suppl.)  ligger. 

*Khiva  tillhör  nu  Usbekistan. 
20,000  inv.    (1926). 

*Kiao-chou.  Staden  K:s  folk- 
mängd uppskattades  1924  till 
273,000. 

*Kidde.  Astrid  Ehren- 
cron  K.  föddes  1874    (ej   1876). 

*Kiel.  I  K.  har  svenska  kyi- 
kans  mission  sjömanskyrka  och 
Sjömanspräst. 

*Kierkegaard,  Sören..  Av 
Kierkegaards  Papirer  ha  ytterli- 
gare 2  bd  utkommit    (1926—27). 

Kieseri't  [kise-],  se  Kali- 
s  a  1 1  e  r. 

*Kiev.  1.  Guvernementet  exi- 
sterar ej  längre.  —  2.  K.  är  nu 


1153 


Ki  ffhäuser — Kina 


1154 


Jiuvudstad  i  kretsen  K.,  Ukraina, 
514,000  inv.  (1926).  Nationalhil)- 
lioteket  omfattar  1,8  mill.  bd. 

Kiffhäuser  [ki'iThåjser],  se 
K  y  f  f  h  ä  u  s  e  r. 

*  Kikare.  I  prismakikare  ligga 
prismorna  ej  med  parallella  kan- 
ter, som  den  schematiska  teck- 
ningen i  huvudarbetet  anger, 
utan  med  kanterna  vinkelräta 
mot  varandra  (se  fig.). 

*Kikhosta.  Insprutning  under 
huden  av  upphostat  exkret  (an- 
titossi'n)  från  patienter,  li- 
dande av  kikhosta,  användes  nu- 
mera på  flera  håll  som  specifik  be- 
handling. Verkan  är  tvivelaktig. 
Eteiinsprutningar,  som  mycket 
användas  i  Amerika  och  Italien, 
verka  sannolikt  uteslutande  pä 
psykisk  väg,  i  det  patienterna 
undertrycka  hostan  av  rädsla  för 
att  de  smärtsamma  injektionerna 
skola  fortsättas. 

*Kil.  2.  Pastoratet  övi-e  och 
jSTedre  Ullerud,  Eansäter  och 
Munkfors  är  sedan  1926  delat  i 
Övre  UUeruds  pastorat,  Nedre 
Ulleruds  pastorat  samt  Kansäters 
och  Munkfors  pastorat. 

*Kiliark,  i  Alexander  den 
stores  och  diadokernas  riken  titel 
för   konungens   främste   minister. 

Killander,  Ernst,  f.  1882, 
militär,  idrottsledare,  kapten  vid 
Göta  livgarde  1920.  Sedan  1907 
har  K.  tjänstgjort  som  ledare  1. 
funktionär  vid  ett  stort  antal 
idrottstävlingar  i  Sthlni.  Han  be- 
kläder förtroendeposter  inom 
Svenska  gymnastik-  och  idrotts- 
föreningarnas riksförbunds  över- 
styrelse, Stockholms  idrottsför- 
bund m.  fl.  idrottsorganisationer. 

Kilo-  (av  grek.  kVUoi,  tusen), 
se  Metersystemet. 

Kilogramkraft,  se  Teknis- 
ka   måttsystemet. 

Kilometertryck,  se  E  o  t  a  - 
tionsfotografi. 


Kikare,    Prism.Tkikare.    a    okular,    b    ob- 
jektiv,  c  prismor. 

Kilpinen  [ki'll-],  Yrjö,  f. 
1892,  finländsk  tonsättare,  har 
till  finska  och  svenska  texter 
skrivit  ett  flertal  sånger,  vilka 
förråda  en  stark  personlig  egen- 
art, 

Kilung,  K  u  r  u  n,  stad  på  For- 
mosas nordkust,  ändpunkt  för 
järnvägen  utmed  öns  v.  sida.  K. 
är  Formosas  förnämsta  hamn- 
stad; exportort  för  stenkol  m.  ra. 
C:a  60,000  inv. 

Kimai'ra,  i  grek.  myt.  ett  vid- 
under, skapat  framtill  som  lejon, 
i  mitten  som  get  och  baktill  som 
orm  (härav  c  h  i  m  ä  r,  se  d.  o.) . 
Se  även  Bellerofon. 

*Kimstad.  I  K.  ligger  K:s 
järnvägsstation,  knutjjunkt  mel- 
lan östra  stambanan  och  Norra 
Östergötlands    järnvägar. 

*Kina.  Av  den  i  hu\mdarbetet 
angivna  ytan  och  folkmängden 
komma  på  egentliga  K.  3,97  mill. 
kvkm.  och  c: a  400  mill.  inv.  Ut- 
länningarnas antal  uppskattades 
1926  till  350,000,  därav  235,000 
japaner,  74,000  ryssar,  15,000 
engelsmän,  9,000  amerikaner  och 
150  svenskar.  —  Handel.  Expor- 
tens värde  var  1927  enl.  engelska 
beräkningar  129,420,114  p.  st.  och 
importens  142,707,294  p.  st.  S.  å. 
ankommo   och  avgingo  i  utrikes- 


37.  —  L  e  X.  Suppl. 


1155 


Kina 


11 5G 


fart  sammanlagt  59,000  fartyg 
om  44,5  mill.  ton;  av  detta  ton- 
nage var  33,5  %  engelskt,  33  % 
japanskt,  10  %  kinesiskt,  8,5  % 
amerikanskt  och  3  %  franskt. 
Totaltonnaget  för  utiikes-  och 
kustfart    utgjorde    116  mill.  ton. 

Bergsbrukets  avkastning  1926. 
(1,000-t.   ton.) 

Stenkol    24,255 

Salt    3,639 

Tenn   1   tcnntnalin    !t 

Järnmalm    1,569 

Tackjärn  och  stål   52:3 

Antimon  19 

Guld   (kg.)    3,338 

Handelsomsättning.  (Mill,  EK  taels.) 
Ar  1923     1924    1925     1926 

Import     94S,«  1,039, i  965, i  l,144,a 

Export    778,1      792,7  793,6      SS4,t 

Kinas  handel  med  Sverige  1927. 
(1,000-t.  kr.) 

Exp.  Iinp. 

Textllämnen  och  -varor  139       10 

Hudar  och  skinn  m.  m 17       46 

Papper   etc 1  5,482 

Mineral  och  fabrikat  därav  ...  31  2,786 
Metaller  och  arbeten  därav  ...  14  542 
Apparater,  maskiner  m.  m.   ...     —      996 

övriga  varor   163        37 

Ezp.,  resp.   imp.   totala  värde  365  9,899 

—  Förhistoria.  K:s  förhistoriska 
perioder  ha  till  på  senaste  tid 
varit  mycket  litet  kända.  Den 
äldsta  historiskt  styrkta  dyna- 
stin, Shang-Yin  (senare  hälften 
av  2:a  årtusendet  f.  Kr.),  tillhör 
bronsåldern  (järnet  uppträder 
.först  omkr.  600  f.  Kr.).  En  sten- 
ålder på  kinesisk  mark  hade  man 
ännu  för  ett  tiotal  år  sedan  ingen 
kännedom  om.  De  senare  årens 
forskningar  ha  emellertid  i  hög 
grad  ökat  kunskapen  om  K:s 
äldsta  kultur.  Å  ena  sidan  ha  ge- 
nom de  franska  forskarna  Teil- 
hard  de  Chardin  och  Licent  fynd 
gjorts  av  typiskt  paleolitiska  red- 
skap tills,  med  en  rik  pleistocen 
däggdjursfauna  inom  Ordosområ- 
det  (n.  om  Kansu).  Ä  andra  sidan 
har   J.   G.   Andersson  gjort   rika 


fynd  från  yngre  stenålder  och 
äldre  bionsålder,  dels  i  prov. 
Feng-tien  (i  Manchuriet),  dels  i 
piov.  Honan,  dels  i  prov.  Kan- 
su. Anders.sons  fynd  avslöja,  så 
vitt  preliminär  bearbetning  givit 
vid  handen,  väsentligen  6  skilda 
kulturer,  alla  företrädda  i  Kansu 
(blott  den  andra  av  dessa,  Yang- 
shao,  är  definitivt  identifierad  på 
annat  håll,  näral.  på  ovannämn- 
da ställen  i  Honan  och  ^lanchu- 
riet) .  Av  dessa  äro  3  helt  fria  från 
kopparföremål,  medan  i  3  jäm- 
sides med  stenredskap  lunnita 
större  1.  mindre  mängder  koppar- 
redskap. Av  de  förra  är  den  vikti- 
gaste den  efter  fyndorten  i  Honan 
uppkallade  Yang-shao-kul- 
t  u  r  e  n.  Denna  uppvisar  å  ena 
sidan  redskap  av  ganska  speciell 
typ,  som  fast.ställa  denna  sten- 
ålderskulturs samband  med  den 
historiska  kinesiska  kulturen,  å 
andra  sidan  en  rikhaltig  och  ståt- 
lig målad  keramik  i  rött,  vitt  och 
svart,  som  visar  slående  likheter 
med  keramik  från  yngre  stenålder 
i  Europa  och  Främie  Asien  och 
som  obestridligen  röjer  väl  ej 
nödvändigtvis  folkvandringar 

men  i  varje  fall  starka  kulturella 
inflytelser  tvärsöver  kontinenten. 
K.  kan  därför  sägas  genom  Yang- 
shao-kulturen  utgöra  den  östli- 
gaste provinsen  i  ett  stort  eur- 
asiatiskt  kulturområde  under 
yngre  stenåldern.  Genom  jämfö- 
relser med  de  f rämreasiatiska  fyn- 
den har  man  kunnat  approxima- 
ti\i;  datera  Yang-shao-kulturen 
till  omkr.  3000  f.  Kr.  Något  äldre 
anser  Andersson  av  stratigrafiska 
och  andra  skäl  den  s.  k.  T  s  i  - 
kia-kulturen  ("Chi-chia"), 
som  utmärker  sig  för  monokrom, 
gråaktig  keramik  med  inpressade 
matt-  1.  kammönster  och  odekore- 
rade, eleganta  kärl  av  amforalik- 
nande  form.  Xågot  yngre  åter  än 


1157 


Kina 


1158 


Kina.    Krukor    (fr.    v.)    frfin   Yang-sh.ao-,    Ma-chang-   och   Sin-tien-perioderna. 


Yang-shao-kulturen  är  den  blott 
föga  kända  ]\I  a  -  c  h  a  n  g  -  k  u  1  - 
turen  med  målad  keramik  i  in- 
vecklade mönster  (stora  cirklar, 
fyllda  med  nätverk  o.  d.).  Av 
de  kopparförande  kulturerna  är 
den  äldsta  och  märkligaste  den 
s.  k.  S  i  n  - 1  i  e  n  -  k  u  1 1  u  r  e  n 
("Hsin-tien"),  som  överraskande 
starkt  brytei-  av  mot  de  föregåen- 
de, ehuru  kopparelementet  är 
ytterst  sparsamt.  Dess  keramik  är 
både  till  formen  (kärl  med  stora, 
vida  munnar),  till  dekoren  (mean- 
dermönster,  svarta  band  och 
smala  våglinjer)  och  till  godset 
(poröst  och  grövre  än  de  föregå- 
endes fina,  fasta  gods)  alldeles 
olika  stenåldersperiodernas.  Med 
Sin-tien  torde  man  vara  inne  i 
2:a  årtus.  f.  Kr.  De  två  kulturer- 
na S  i'  -  w  a  ("Ssuwa")  och  S  h  a  - 
tsing  ("Shaching"),  som  ge- 
nom rikare  bronstillgång  doku- 
mentera sig  SS.  senare  än  Sin-tien, 
ha  en  rätt  varierande  men  från 
denna  avgjort  avvikande  keramik. 
Åtminstone  Sha-tsing  anses  av 
Andersson  möjligen  böra  sättas 
långt  ner  i  tiden,  kanske  rentav 
härröra  från  ett  med  de  äldsta 
historiska  kineserna  samtida  "bar- 
barfolk". —  Historia.  Den  period 
av  inbördes  kondottiärfejder  och 
vanmakt  mot  utlandet,  som  i  K. 
sträckte   sig  från   Yiian   Shi-kais 


död  1916  fram  till  1925,  hade  re- 
sulterat i  att  de  sydligaste  pro- 
vinserna helt  separerat  med  Sun 
Yat-sen  som  president  i  Kanton 
(alltemellanåt  fördriven  men 
ständigt  återkommande  till  nytt 
opraktiskt  och  slösaktigt  vansty- 
re), medan  det  övriga  Kina  var  i 
labil  jämvikt.  Manchuriet  behär- 
skades av  Chang  Tso-lin,  vilken 
genom  sina  anhängare  Chang 
Tsung-chang  i  Shantung  och  Sun 
Chuan-fang  i  Shanghai  domine- 
rade även  öst-Kina,  Yang-tsi-da- 
len  av  Wu  Pei-fu  och  hans  klien- 
ter, n.v.  K.  av  den  "kristne  gene- 
ralen" Feng  Yii-siang.  Inbördes 
a\^indsjuka  hade  föranlett  Chang 
Tso-lin  och  Wu  Pei-fu  att  låta 
Pekingregimen  upprätthållas  av 
den  gamle  general  Tuan  Ki-juei 
som  "högste  styresman"  (proviso- 
risk president).  Utvecklingen  fick 
en  helt  ny  riktning  i  och  med 
det  att  Sun  Yat-sen  dog  (mars 
1925)  och  starkare  män  kommo 
till  ledningen  i  Kanton.  Den  s.  k. 
kuomintangregeringen  därstädes 
hade  alltmer  radikaliserats,  och 
ryskt  kommunistiskt  inflytande 
kom  att  dominera,  sedan  Mihail 
Borodin  blivit  rådgivare  och  poli- 
tiskt bestämmande.  Ryssarna, 
som  ville  begagna  K.  för  det  stora 
internationella  spelet  och  främst 
bringa  det  i  konflikt  med  England 


1159 


Kina 


1160 


för  att  komina  dettas  handel  till 
livs,  igångsatte  en  kraftig  ut- 
landsfientlig propaganda,  som, 
närd  av  kravaller  i  Shanghai  och 
Kanton  1925,  ledde  till  bojkott  av 
engelsk  handel,  varigenom  Eng- 
land under  våren  1926  tillfogades 
stora  förluster.  Suns  gamla  tanke, 
att  K.  skulle  enas  under  den  radi- 
kala Kantonregeringen,  återupp- 
togs nu  med  all  kraft,  i  det  att 
general  Chiang  Kai-shek  med 
ryska  pengar  och  i  ysk  hjälp  upp- 
satte en  duglig  armé,  vilken  som- 
maren 1926  började  omfattande 
operationer  mot  Central-Kina. 
Motstånd  gjordes  endast  i  Hunan. 
vilket  snart  bröts,  varefter  nian 
nådde  Yang-tsi-dalen  och  tvang 
Wu  Pei-fu  att  utrymma  dess  cent- 
rum, den  viktiga  trestadsgruppen 
Han-kou — Han-yang — Wu-Chang. 
Rörelsens  fränilingsfientliga,  spec. 
antiengelska  läggning  trädde 
snart  i  dagen.  I  jan.  1927  kom  det 
till  allvarliga  upplopp  i  Han-kou, 
och  England  fann  sig  föranlåtet 
att  med  förbigående  av  Peking- 
itgeringen  förhandla  direkt  med 
den  sydkiiiesiska  regeringens  ut- 
rikesminister, Eugen  Chen.  Dennes 
hotfulla  ton  föranledde  England 
att  sända  militära  förstärkningar 
till  Shanghai.  Det  kom  härigenom 
att  än  mer  framstå  som  de  ut- 
ländska "förtryckarnas"  främsta 
målsman.  Chiangs  arméer  nådde  i 
februari  provinsen  Cliekiang  täm- 
ligen nära  Shanghai  och  tillfoga- 
de där  Sun  Chuan-fang  allvarliga 
nederlag.  Följden  blev,  att  Eng- 
land i  enlighet  med  en  preliminär 
överenskommelse  utrymde  sina 
koncessioner  i  Han-kou  och  Kiu- 
kiang.  I  mars  föll  den  kinesiska 
delen  av  Shanghai  —  den  inter- 
nationella hölls  besatt  av  ut- 
ländska trupper  — •  i  nationalis- 
ternas händer,  och  kort  därefter 
utrymdes   Xanking   av  nordtrup- 


perna och  besattes  (24  mars) 
av  nationalistregementen.  Dessa 
iscensatte  allehanda  förföljelser 
mot  de  i  .staden  varande  främ- 
lingarna, och  en  regelrätt  massa- 
ker på  en  större  grupp  utländska 
flyktingar  förebyggdes  endast 
tack  vare  inskridande  av  engelska 
örlogsskepp,  vilka  medelst  spärr- 
eld säkrade  dessas  flykt  ombord. 
Med  denna  händelse  inträdde  ett 
bakslag  för  rörelsen.  England, 
som  förut  stått  isolerat,  fick  nu 
till  stånd  en  gemensam  protest  av 
utländska  makter  mot  övergrep- 
pen i  Xanking.  och  dess  vänskap- 
liga underhandlingar  med  natio- 
nalistregeringen avbrötos.  Samti- 
digt hade  denna  försvagats  genom 
inbördes  oenighet.  En  grupp  kring 
Chiang  Kai-shek  med  högkvarter 
i  ö.  Yang-tsi-trakten  var  visserl. 
starkt  främlingsfientlig  men  ej 
bolsjevikiskt  sinnad,  och  mellan 
denna  och  den  Eysslandstrogna 
gruppen  kring  Borodin  i  Han-kou 
kom  det  mars  1927  till  en  verklig 
brytning.  Han-kougruppen  blev 
genom  stadens  utarmning  vid 
främlingshandelns  upphörande 
allt  maktlösare.  De  ryska  rådgi- 
varnas inflytande  blev  definiti\i: 
knäckt,  när  Chang  Tso-lin  (april 
1927)  i  sovjetambassaden  i  Peking 
beslagtog  dokument,  som  fast- 
ställde de  ryska  subsidiernas  om- 
fattning och  betydelse.  Allmänna 
opinionen  krävde  nu  ryssarnas 
avlägsnande.  Sommaren  1927  mar- 
kerar en  paus  1.  rentav  tillbaka- 
gång i  nationaliströrelsen.  Chang 
Tso-lin  utropade  sig  till  generalis- 
simus  och  organiserade  Nord- 
Kinas  trupper.  Chiang  Kai-shek 
tvangs  avgå  från  högsta  ledning- 
en av  nationalisternas  trupper. 
Men  fr.  o.  m.  nyåret  1928  återupp- 
togs verket  med  all  kraft,  nu  in- 
riktat i  första  hand  på  hela  lan- 
dets  erövring   och   enande  under 


1161 


Kina 


1162 


sydregeringen.  I  febr.  återinträd- 
de Cliiang  Kai-shek  som  sydar- 
méns ledare  ocli  slöt  forndigt  för- 
bund å  ena  sidan  med  "den  krist- 
ne generalen"'  Feng  Yii-siang,  å 
andra  sidan  med  Yen  Si-shan,  se- 
dan 1912  militärguvernör  och  en- 
våldshärskare  över  Shansi,  som 
hållits  utanför  alla  krisårens 
många  förvecklingar.  I  april  1928 
gingo  de  nationalistiska  arméerna 
oemotståndligt  norr  ut.  I  juni 
drog  sig  Chang  utan  strid  till- 
baka från  Peking  till  Manchuriet, 
som  han  ämnade  behålla  som 
självständig  besittning.  På  hem- 
vägen sårades  han  vid  ett  bomb- 
attentat och  avled.  Yen  besatte 
Peking,  och  enhetsverket  var  pre- 
liminärt utfört.  K.  var  förenat 
så  när  som  på  Manchuriet,  som 
under  Cliangs  son  Chang  Hiie- 
liang  fortfarande  stod  utanför.  En 
stor  kongress  i  Xanking  —  nu  hu- 
\Tidstad  i  st.  f.  det  starkt  "kom- 
prometterade" Peking  ■ — •  uppdrog 
riktlinjerna  för  rekonstruktions- 
arbetet och  lyckades  genom  att 
(i  okt.)  i  "stora  rådet"  invälja 
utom  Yen,  Feng  och  Chiang  även 
Chang  Hiie-liang,  i  opposition  mot 
Japan  (vilket  ville  som  Changs 
protektor  dominera  Manchuriet), 
ansluta  även  [Manchuriet  till  det 
övriga  K.  ilan  tog  nu  på  nytt  itu 
med  utlandsfrågorna  och  med 
större  pondus.  Redan  i  juni  192S 
hade  den  segerrika  sydregeringen 
uppsagt  en  rad  fördrag  (med  Dan- 
mark, Italien,  Japan,  Frankrike). 
I  dec.  beslöt  man  utan  vidare 
ikraftträdande  av  nya  tulltariffer 
från  1  febr.  1929  och  proklamera- 
de därmed  K:s  av  de  främmande 
makterna  bestridda  ekonomiska 
autonomi.  England  tog  snabbast 
konsekvenserna  genom  att  (dec. 
1928)  godkänna  regeringens  be- 
slut och  erkänna  K:s  nya  regim. 
—  Betydande  svårigheter  ha  mött 


de  nya  styresmännen  i  flera  av- 
seenden. Först  och  främst  är  sty- 
relsesystemet, även  efter  senaste 
justeringar,  mycket  klumpigt  och 
tungrott,  i  det  10  departement 
sortera  under  5  "yiian",  kommit- 
téer med  högre  judiciella,  kontrol- 
lerande och  exekutiva  befogenhe- 
ter, och  dessas  presidenter  till- 
sammans med  j-tterligare  10  man 
bilda  ett  högsta  råd,  som  teore- 
tiskt är  högsta  instans  i  landet. 
Alla  utnämningar  till  dessa  för- 
troendeposter bero  dock  helt  av 
kuomintang,  "folkpartiet",  och 
dess  skilda  organ,  varför  detta 
parti  är  absolut  maktägande.  Svå- 
raste uppgiften  är  minskandet  av 
provinsgeneralernas  trupper,  och 
när  Xankingregeringen  i  början 
av  1929  sökte  vidtaga  åtgärder 
härvidlag,  blev  följden  genast 
väpnade  konflikter.  "Kuangsi- 
gruppen"  (generaler  i  Kuangsi 
och  Kuangtimg),  som  sett  sin  le- 
dare, Li  Chai-sum  (Li  Tsi-chen), 
fasthållen  i  Xanking,  bröt  under 
^Vang  Shao-hung  o.  a.  med  Xan- 
king och  vann  anslutning  kring 
mellersta  Yangtsi  (\Vu-nan,  d.  v. 
s.  Wu-Chang  och  Han-kou),  mot 
vilket  senare  centrum  Chiang 
Kai-shek  tågade  med  betydande 
härsmakt  och  vann  en  snabb, 
oblodig  seger  (mars — april).  Även 
Kanton  övergav  sina  Kuang- 
siledare  och  slöt  upp  kring  Xan- 
kingregeringen. I  Xord-Kina  hai- 
denna  vunnit  starkare  ställning,  i 
det  Japan  utrjnnt  Shantung 
(maj)  och  slutligen  (3  juni)  form- 
ligen erkänt  den  nya  regeringen. 
En  våren  1929  utbnaten  konflikt 
mellan  Xankingregeringens  le- 
dare, Chiang,  och  dess  krigsmi- 
nister, Feng,  ledde  till  att  den 
senare  avgi-ck  och  blev  utesluten 
ur  kuomintangpartiet.  Konflik- 
ten fick  under  sommarens  lopp 
träda    tillbaka    för    en    allvarlig 


1163 


Kinander — King 


1164 


Hans  E.  Kinck, 

sammanstötning  med  Ryssland 
(se  d.  o.  Historia.  Suppl.)- 

*Kinander,  Emil,  avled  1929. 
Han  lämnade  ordförandeposten 
hos  riksgäldsfuUlmäktige  1925 
och  avgick  som  verkst.  direktör 
A'id  Jernkontoret  kort  före  sin 
död  1929. 

Kinasilver,   se  Nysilver. 

'Kinberg,  O  1  o  f,  f .  1873,  läkare, 
psykiatriker,  överläkare  och  di- 
rektör vid  Stockholms  stads  sjuk- 
hus vid  Långbro  190S — 27,  lärare 
i  rättspsykiatri  vid  Karol.  inst. 
sedan  1920,  erhöll  prof:s  namn 
1922,  förf.  till  ett  flertal  veten- 
skapliga skrifter,  spec.  i  rätts- 
psvkiatri. 

kinch  [kingk],  Karl,  f.  1892, 
skådespelare,  teaterledare,  an- 
ställd vid  Oscarsteatern  1915 — 18, 
därefter  vid  Stora  teatern  i  Göte- 
borg, för  vilken  han  1927  blev 
chef. 

*Kinck,  Hans  E.,  avled  1926. 
Ett  genomgående  drag  i  hans 
folkpsykologiskt  och  knlturfiloso- 
fiskt  orienterade  författarskap, 
som  med  förkärlek  hämtar  mo- 
tiv från  norsk  bondekultur  och 
italiensk  renässans,  är  det  starka 


intresset  för  rasproblemen:  för 
brytningen  mellan  olika  raser  och 
kulturer  och  för  rasarvets  förhål- 
lande till  den  enskilda,  geniala 
personligheten.  Förutom  de  i  hu- 
vudarbetet nämnda  berättande 
arbetena  märkas  bland  hans  verk 
dramer  sådana  som  Driftekaren 
(1908)  med  dess  fortsättning  Paa 
Rindalslmgret  (1925),  Den  sidste 
gjmst  (1910),  om  Pietro  Aretino, 
och  Mot  Icnrneval  (1915),  om  ]\Ia- 
chiavelli.  Rasblandningsproblemet 
i  Italien  behandlar  han  även  i 
essayer,  ss.  Italienere  (1904)  och 
Stammens  röst.  Fem  italienske 
digtere  fra  vor  tid  (1919). 

Kindergarten  rki'nn-],  se 
B  a  r  n  t  r  ii  d  g  å  r  d.  Ordet  före- 
kommer tidigast  hos  Jean  Paul 
och  introducerades  senare,  trol. 
oberoende  av  honom,  i  pedagogi- 
ken av  Fröbel. 

Kineser,  se  Kina  sp.  785, 
Mongoler  sp.  193  och  Män- 
niskoraser sp.   520. 

Kinesisk  talg,  fett,  som  erhål- 
les  iir  fruktköttet  av  Sa'pixim  se- 
bi' ferum  (fam.  Euphorbia'ceae), 
ett  i  Kina  vildväxande  träd,  odlat 
i  n.  Indien  och  Syd-Carolina.  K. 
produceras  huvudsakl.  i  Kina  och 
konsumeras  hu^mdsakl.  i  För. 
Stat:s  ljusindustri. 

Kine'tisk  (av  grek.  ki'nesis, 
rörelse),  som  avser  rörelse. 

King  [king] ,  ]M  a  c  k  e  n  z  i  e,  f . 
1874,  kanadensisk  politiker.  K., 
som  tillhörde  parlamentet  1908 — 
11  och  ånyo  invaldes  1919,  är  an- 
sluten till  liberala  partiet  (sedan 
1919  dess  ledare).  Han  var  1900 
— 08  biträdande  arbetsminister. 
Sedan  1921  har  K.  med  ett  kort 
avbrott  1926  varit  premiär-  och 
utrikesminister  och  ss.  sådan  sär- 
skilt verkat  för  intimt  samarbete 
mellan  Kanada  och  moderlandet. 
Han  deltog  i  imperiekonferenser- 
na i  London  1923  och  1926. 


1165 


Kings  Bay — Kirgis 


1166 


Kings  Bay  [kingå  bej],  fjord 
på  Väst-Spetsbergens  v.  kust,  79° 
n.  br.,  c:a  22  km.  lång  och  4 — 10 
km.  bred.  Vid  s.  stranden  ligger 
det  uppblomstrande  gruvsamhäl- 
let Xy-Aalesund  (c: a  300 
inv. ;  radiostation).  —  K:s  namn 
har  under  de  senaste  åren  blivit 
världsbekant  genom  de  flygexpe- 
ditioner till  nordpolsområdet 
(Amundsens  1925  och  1926,  Byrds 
1926  och  Xobiles  1928),  vilka  be- 
gagnat en  plats  strax  ö.  om  iSTy- 
Aalcsund  som  operationsbas;  där 
ha  uppförts  förtöjningsmast  och 
hangar  för  luftskepp. 

*Kinna.  1.  Sedan  1929  äro 
Husaby,  Skähiim,  Ova,  Kinne- 
Kleva  och  Sil  förenade  till  ett 
pastorat.  —  2.  K.,  som  omfattar 
ett  område  kring  Viskan,  har  be- 
tydande textilindustri,  till  stor 
del  bedriven  som  hemindustri.  — 
3.  K.,  som  är  beläget  vid  Viskan 
och  har  station  vid  Varberg — 
Borås  järnväg,  är  en  betydande 
textilindustriort. 

*Kinnared.  Inom  K.  ligger 
K:s  järnvägsstation  \'id  Halm- 
stad— Xässjö  järnvägar  (linjerna 
Halmstad — ^Nässjö  och  Kinnared 
— Ätran). 

*Kinnarumma,  som  omfattar 
ett  område  kring  Viskan,  har  be- 
tydande industri  i  Rydboholm  och 
Vi  ska  fors. 

*Kinne-Kleva.  Sedan  1929  äro 
Husaby,  Skälvum  och  Ova  för- 
enade med  pastoratet. 

*KinnekuIle  —  Lidköping  — 
Håkantorps  järnväg.  Linjen 
Forshem — Lidköping  äges  av 
Kinnekulle — Lidköpings  järnvägs 
a.  b.  och  benämnes  K  i  n  n  e  - 
kull  e — L  idköpings  järn- 
väg. Linjen  Lidköping — Håkan- 
torp (Lidköpin  g — H  å  k  a  n  - 
torps  järnväg)  äges  av  Lid- 
köpings stad. 


Kinnemalma,  järnvägsstation 
i  Fullösa  skn,  Skarab.  1.,  vid  lin- 
jen Skara — Gårdsjö  av  Västergöt- 
land— Göteborgs  järnvägar.  Från 
K.  utgår  Malma — Haggårdens 
järnväg. 

Kinnkedja,  detsamma  som 
kindkedja. 

Ki'no,  garvämnen,  som  erhål- 
las ur  barken  av  flera  olika  träd- 
slag, främst  Pteroca'rpus  marsu'- 
pium  (fam.  Legumino'sae)  i  In- 
dien (m  a  1  a  b  a' r  k  i  n  o)  och 
Eucaly'ptus-avteY  i  Australien.  K. 
användes  till  garvning,  malabar- 
kino  även  i  medicinen  som  ad- 
stringerande  medel. 

*Kios  hade  192S  76,000  inv., 
därav  22,000  i  hu^nidstaden  K. 

Kioto,  se  K  y  o  t  o,  även  Suppl. 

*Kipling,  Eudyard.  Bland 
K:s  senare  arbeten  märkes  en 
samling  noveller  och  dikter,  De- 
bits  and  credits   (1926). 

Kirchner  [ki'rrg-],  Ernst 
L  u  d  w  i  g,  f.  1880,  tysk  målare, 
grafiker  och  bildhuggare,  sedan 
1917  bosatt  i  Schweiz.  K.  grunda- 
de tills,  med  E.  Heckel  och  K. 
Schmidt-Rottluif  1903  den  ex- 
pressionistiska konstnärsgruppen 
"Die  Briicke"  och  står  i  sitt  efter 
brutalt  dekorativa  effekter  strä- 
vande måleri  sina  konstnärskam- 
rater nära. 

*Kirgis  har  under  senare  år 
fått  sitt  område  avsevärt  utökat 
och  heter  sedan  1927  K  a  s  a  k  - 
s  t  a' n  (K  a  sa' k).  Republiken, 
som  ingår  i  RSFSR,  omfattade 
1926  2,958,000  kvkm.  med  6,5 
mill.  inv.  Den  indelas  f.  n.  i  sex 
guvernement  och  ett  autonomt 
område  (Kara-Kalpak).  Oren- 
burg,  som  ej  längre  tillhör  K., 
var  en  tid  lm\'udstad  och  därefter 
Ksyl-Orda;  sedan  1927  är  Alma- 
Ata  (se  d.  o.  Suppl.)  huvudstad. 
Bland  andra  städer  märkas  Semi- 


1167 


Kiruna — Klarälven 


1168 


palatinsk,       Petropavlovsk       oc-li 
Uralsk. 

*  Kiruna.  1.  K.,  som  H»28  liadc, 
10,500  inv.,  liar  station  vid  Riks- 
gränsbanan. Kommunala  mellan- 
skolan  skall  från  1  juli  1932  suc- 
cessivt omändras  till  statlig  4- 
årig  samrealskola. 

*Kisa.  2.  K.  har  reguljär  omni- 
bustrafik  med  österbymo  i  Sunds 
skn  och  är  en  betydande  handels- 
ort. I  K.  finnes  länslasarett. 

*Kisel,  se  även  Stål  sp.  186. 

*Kisiinev  har  enl.  uppskatt- 
ning för  192.5  c:a  200,000  inv. 

Ki'sling  \fr.  utt.  kislä'i)], 
Moisc,  f.  1891,  poLsk  målare  av 
judisk  börd,  sedan  1910  verksam  i 
Paris.  K.  målar  framför  allt 
kvinnliga  modeller,  vilkas  sla- 
viskt sentimentala  skönhetstyp 
han  återger  i  en  vaxartad,  prakt- 
fullt glödande  men  ofta  sötaktig 
kolorit. 

Kittelf  ärgtryck,  se  Tyg- 
tryck. 

kitu'lpalm,  k  i  t  o  o  1  p  a  1  m 
[•kito'l-],  Caryo'ta  u'rens  (fam. 
Pa'lmae) ,  palm  i  tropiska  Asien. 
Ur  bladslidorna  erhållas  k  i  t  u  1  - 
fibrer,  använda  till  rep,  borstar 
m.  m.  Jfr  Piassaba. 

Kiuri'na  [kio-]  (eg.  Leuer), 
Bert  a,  f.  1882,  österrikisk 
operasångerska  (sopran),  sedan 
1905  anställd  vid  operan  i  Wien, 
har  särskilt  gjort  sig  gällande  i 
koloraturfacket.  Hon  har  som 
konsertsångerska  vunnit  fram- 
gång flerstädes   (Sthlm  1922). 

*Kivik  har  omnibustrafik  med 
Tomelilla   och   Simrishamn. 

*Kjellberg.  3.  Lennart 
K.  avgick  från  professuren  1922. 
—  4.  Jonas  K.  lämnade  ordfö- 
randeposten bland  Jernkontorets 
fullmäktige  1928  och  är  sedan  s.  å. 
led  av  Järnvägs  rådet. 

*Kjellman.    2.    Hilding    K. 


har    vid.   utgivit    bl.    a.    Ur  Syd- 
Franhrikes  Icitlturvärld   (1927). 

*KjelIström,  S  v  e  n,  lämnade 
1928  befattningen  som  förste  kon- 
sertmästare i  Stockholms  kon- 
sertförening. 

Kjusa  (urspr.  av  en  indoeuro- 
peisk  rot  gen.  vara  välvd),  ålder- 
domligt ord  för  smal  dal. 

Klabböleforsen,  se  U  m  e  ä  1  v. 

Kla'bund  [-bont],  se  Hensch- 
k  e.  Suppl.  j, 

Kla'dno,  stad  i  Böhmen,  Tjecko-    F 
Slovakiet,    n.v.    om   Prag.    K.    är 
centrum  i  ett  stenkolsdistrikt  och 
har  betvdande  järn-  och  stålverk. 
19,000  inv.   (1921). 

Klaffbro,  se  Bro  sp.  585  och 
S  t  r  a  u  s  s  b  r  o. 

Klagstorp,  järnvägsstation  i 
ö.  Klagstorps  skn,  Malmöh.  1.,  vid 
Börringe — östratorps  och  Trälle- 
borg — Rydsgårds  järnvägar. 

Kläm,   se   Schackel. 

Klamp,  vanlig  beteckning  för 
timmerstock,  t.  ex.  vid  flottning. 

Klanganalys,  se  S  i  e  v  e  r  s. 
Suppl. 

Klant,  se  Virkessorti- 
ment sp.   885. 

Klapptorv,  se  T  o  r  v  i  n  - 
du  st  r  i  sp.  1249. 

*  Klarinett.  Hl.  av  vanlig  K. 
och  basklarinett  återfinnes  å 
bilagan  till  M  u  s  i  k  i  n  s  t  r  u  - 
m  e  n  t. 

*  Klarälven  representerar  en 
medelvatteneffekt  av  369,000  HK, 
varav  c:a  70,000  äro  utbyggda. 
Hela  flodsystemet  (inkl.  Vänern 
och  Göta  älv)  har  en  längd  av 
720  km.  och  ett  vattenområde  av 
50,070  kvkm.,  därav  42.490  i  Sve- 
]'ige.  —  K.  har  i  sin  mellersta  del 
inom  Värmland  ett  mycket  ut- 
präglat serpentinlopp;  detta  er- 
håller en  egenartad  karaktär  där- 
igenom, att  flodbågarna  avtrub- 
bas mot  de  tvära  bergbranter,  som 
begränsa  dalbottnen. 


1169 


Klassicitet — Klint 


1170 


Klassicite't,  egenskapen  att 
vara  klassisk   (se  d.  o.). 

Klassiska  språk,  sammanfat- 
tande benämning  på  latinet  och 
forngrekiskan. 

Klastorp,  gods  i  ö.  Vingåkers 
skn,  Södermani.  1.,  sedan  1776 
fideikommiss  inom  ätten  Lewen- 
haupt.  Slottet  uppfördes  vid 
1700-t:s  mitt. 

*Klausenburg  är  Transsylva- 
niens  huvudort  och  har  enl.  upp- 
skattning för  1925  105,000  inv. 

*Klavreström  har  station  vid 
Växjö — Äseda — Hultsfreds  järn- 
väg. 

Klee  [kle],  Paul,  f.  1S79. 
tysk  målare.  K:s  i  efterkrigsti- 
dens Tyskland  starkt  uppskattade 
konst  ger  i  ett  jDrimitivt  barnteck- 
ningsmanér  uttryck  åt  en  själv- 
ironisk lek  med  hallucinatoriska 
drömstämningar. 

Kleiber  [kla'j-],  E  r  i  c  h,  f. 
1S90,  tysk-österrikisk  musiker, 
har  under  senare  år  förvärvat 
stort  a.nseende  som  orkesterdiri- 
gent. K.,  som  varit  anställd  vid 
flera  tyska  operascener,  är  sedan 
1923  dirigent  vid  statsoperan  i 
Berlin. 

*Klein.  1.  Felix  K.  avled  1925. 

*Kleve  hade   1925  20,000   inv. 

Kleve,  Stella,  se  I\I  a  1  - 
ling  2. 

Klibbröta,  se  Y  n  g  e  1  r  ö  t  a. 

Klimatzoner,  bälten  på  jorden, 
karaktäriserade  av  olika  klimat- 
typer. A.  Supan  särskiljer  tre 
slags  K. :  1 )  en  varm  zon  mellan 
n.  och  s.  årsisotermen  för  20°, 
2)  två  tempererade  zoner  mellan 
årsisotermen  för  20°  och  10°- 
isotermen  för  årets  varmaste 
mån.  samt  3)  två  kalla  kalotter 
på  polsidorna  om  sistnämnda  iso- 
term. W.  Koppen  indelar  jor- 
den i  fem  slags  K. :  1 )  en  tropisk 
zon,   där   alla   mån.   ha   över   20° 


temperatur,  2)  två  subtropiska 
zoner,  där  4 — 11  mån.  ha  över 
och  1 — 8  mån.  under  20°  tempe- 
ratur, 3)  två  tempererade  zoner, 
där  4 — 12  mån.  ha  en  medeltem- 
peratur om  10 — 20°,  4)  två  kalla 
zoner,  där  1 — 4  mån.  ha  över  och 
de  övriga  under  10°  temperatur, 
samt  5)  två  polära  kalotter,  där 
alla  mån.  ha  under  10°  medel- 
temperatur. Även  andra  indel- 
ningar av  mera  komplicerad  art, 
t.  ex.  efter  såväl  temperatur  som 
nederl>örd,    finnas. 

*Klimax,  jfr  Västgöta- 
k  1  i  ni  a  x. 

*Klinckowström.  3.  Axel  K. 
lämnade  redaktionen  av  Figaro 
1925. 

Kling,  C  a  r  1,  f.  1879,  bakterio- 
l(jg.  prof.  vid  och  förest,  för  Sta- 
tens bakteriologiska  laboratorium 
1924,  förf.  till  ett  flertal  veten- 
skapliga skrifter,  bl.  a.  rör.  barn- 
förlamning och  hjärninfektioner. 

Klingkalk,      en     i     Dalarnas 

yngsta  ordovicium  1.  äldsta  silvu- 
förekommande  nästan  fossilfri 
kalksten,  som  fått  sitt  namn  av 
det  klingande  ljud,  den  ger  ifrån 
sig  vid  slag. 

Klinkmått,  se  :\I  å  1 1  v  e  r  k  - 
t  y  g  sp.  500. 

Klfnoaxel  (av  grek.  kWnein, 
luta),  se  Kristall  sp.   1342. 

Klinogra'fisk  (av  grek.  kW- 
nein,  luta,  och  gra'fein,  skriva), 
se  P  r  o  j  e  k  t  i  o  n. 

Klinosta't  (av  grek.  kWnein, 
luta,  och  stato's,  ställd),  se  T  r  o  - 
p  i  s  m  e  r  sp.  1376. 

Klint,  danska  arkitekter.  1. 
Peder  Vilhelm  Jensen 
K.,  f.  1853,  har  spec.  verkat  som 
kyrkoarkitekt  i  anslutning  till 
baltisk  tegelgotik,  vars  trapp- 
gavelmotiv han  fantasifullt  om- 
format till  ett  orgelverksliknande 
tornkrön    i     Grundtvigskvrkan    i 


1171 


Klintberg — Klotz 


1172 


:t.- 


Grundtvigskyrkan     i     Köpenhamn. 
P.  V.  Jensen  Klint. 

Köpenhamn  (1918—26).  —  2. 
K  a  a  r  e  K.,  den  f öreg :  s  son,  f . 
1888,  har  lett  inredningen  av 
Kunstindustrimuseet  i  Köpen- 
hamn och  övat  starkt  inflytande 
på  den  nyantika  riktningen  i 
dansk  möbelkonst  omkr.  1920. 

*Klintberg,  Gunnar,  blev 
1929  förste  regissör  vid  Kungl. 
teatern  och  s.  å.  ordf.  i  Svenska 
teaterförbundet. 

*KIintehamn — Roma  järnväg 
omfattar  sedan  1926  även  Syd- 
västra Gotlands  järnväg. 

Kli'pheuvel  [-hövel],  se  Kap- 
staden. Suppl. 

*Klippan.  1-  Numera  benämnes 
municipalsamhället  i  sin  helhet 
officiellt  Klippan.  Pappers- 
bruket äges  av  a.  b.  K:s  fin- 
pappersbruk, som  i  K.  sysselsätter 
400  arbetare  och  dessutom  äger 
aktiemajoriteten  i  Lessebo  a.  b. 
och  a.  b.  Böksholms  sulfitfabrik. 

Kloantft,  se  N  i  c  k  e  1  m  a  1- 
m  e  r. 


*KIockrike.  Inom  K.  ligger  K. 
järnvägsstation  vid  linjerna  Få- 
gelsta — Linköping  och  K. — Bo- 
lunsberg  av  Mellersta  Östergöt- 
lands järnvägar. 

*Kloros.  Bot.  Med  K.  1.  b  1  e  k  - 
sot  förstås  sådana  sjukliga  till- 
stånd hos  växter,  där  den  gröna 
färgen  icke  1.  ofullständigt  utbil- 
das och  växterna  bli  blekgula.  K. 
kan  orsakas  av  järnbrist  i  jorden 
1.  näringsstörningar  hos  blad  1. 
rötter  m.  m.  I  n  f  e  k  t  i  ö'  s  K.  or- 
sakas av  okända  smittämnen.  Jfr 
Etiolerade  växter  och 
Mosaik  s  j  u  k  a. 

Klosterlilja,  se  Snöklocka. 

*Klosterverken.  Klosters  a. 
l):s  järnverk  och  sågar  arrenderas 
munera  av  Fagersta  bruks   a.   b. 

*Kloten  är  ändpunkt  för  Bång- 
hammar— Klotens  järnväg. 

Klot  granit,  en  granit,  vars 
magma  vid  stelnandet  bildat 
koncentriska,  mörka  och  ljusa 
skikt  kring  tidigt  utskilda  niine- 
ralpartier.  "Kloten",  som  kunna 
nå  en  storlek  av  en  dm.  1.  mer, 
äro  på  gi-und  av  utrymmesskäl 
alltid  något  oregelbundna  och  åt- 
skiljas av  magmans  sista  stel- 
ningsrest.  Vacker  K.  har  träffats 
i  Stockholm. 

*Klotz,  Louis  Lucien, 
blev  dec.  1928  avslöjad  ss.  för- 
falskare,     tvingades     med    anled- 


Klot^ranit    från   Slättmosse,    Kalmar    1. 
Stenens  höjd  c:a  40  cm. 


1173 


Klove— Kobolt 


1174 


ning  härav  att  avsäga  sig  senats- 
mandatet och  häktades. 

Klove,  detsamma  som  klave  (se 
d.  o.  samt  Skogsavverk- 
ning sp.  815  samt  ill.  sp.  811). 

*v.  Kluck,  Alexander,  ut- 
gav 1929  memoarer  under  titeln 
Wanderjahre-Kriege-Gestalten. 

Kluge  [klo'-],  Friedrich, 
f.  1856,  d.  1926,  tysk  språkfors- 
kare, prof.  i  tyska  språket  i  Jena 
1884,  i  Freiburg  im  Breisgau  1893. 
K.  är  en  av  Tysklands  främsta 
etymologer.  Bland  hans  arbeten 
märkes  främst  Etymologisches 
Wörterhuch  der  deut schen  Sprache 
(1883;    10:e  uppl.  1924). 

*Klumprotsjuka.  Plasmodio'- 
pJiora  hänföres  numera  ofta  till 
Phycomycc'tes.  Smittan  i  jorden 
bekämpas  genom  stark  kalkning. 

KIupanodo'nsyra,  se  Trän. 

Klådris,  strandljung,  My- 
rica'ria  germa'nica  (fam.  Tama- 
rlca'ceae,  ordn.  Parieta'les) ,  grå- 
aktigt ris  med  små,  barrlika  blad 
och  blekröda  blommor  i  axlika 
klasar.  Förekommer  vid  älv-  och 
sjöstränder,  huvudsakl.  i  Ånger- 
manland, Medelpad  och  Jämtland, 
och  blommar  på  hög-  och  efter- 
sommaren. 

Klågerup,  järnvägsstation  i 
Hyby  skn,  Malmöh.  1.,  knutpunkt 
mellan  Landskrona — Lund — 

Trälleborgs  och  Malmö — Genarps 
järnvägar. 

Klåv,   se  K 1  y  v  b  a  r  h  e  t. 

*KlädeshoImen.  1.  K.  omfattar 
flera  öar  v.  om  Tjörn,  bl.  a.  Flat- 
holmen (med  Flatholmens  muni- 
cipalsamhälle) ,  Klädesholmen, 
Koholmen  och  Paternosterskären. 

Klämspänning,  se  Nät- 
spänning. 

*Klängning,  jfr  även  Skogs- 
frö. 

*Klöv,  jfr  V  a  1  s  v  e  r  k  sp.  370. 

*Klövedal.  I  K.,  som  omfattar 
Tjörns  n.v.  del  och  Herrön  m.  fl. 


öar,  ligger  Kyrkesunds  munici- 
palsamhälle. 

*Knapp,  G.  F.,  avled  1926. 

Knappsäv,  se  S  c  i  r  p  u  s. 

Knappvädd,    se    Scabiosa. 

*KnippIan  benämnes  numera 
officiellt  K  ä  1 1  ö  -  K  n  i  p  p  1  a  n. 
Det  är  beläget  på  ön  K. 

Knock  down  [nåkk  daon],  eng., 
slå  ner.  Om  en  boxare  under  täv- 
ling blir  slagen  till  marken  av 
motståndaren,  säges  han  bliva 
knocked  down  [nåkkt]  (jfr 
Boxning). 

Knon,  kraftstation  i  en  biå  till 
Uvån.  Se  Uddeholms  a.  b. 

Knoxville  [nå'kksvill],  stad  i 
Tennessee,  mell.  För.  Stat.,  be- 
lägen vid  Tennessee  River  i  en  bör- 
dig och  på  mineralfyndighcter 
rik  trakt.  Viktig  handels-  och 
industristad.  Statsuniversitet. 
105.000  inv.    (1928). 

*Knudsen.  2.  Gunnar  K. 
avled   1928. 

a.  b.  Knutsbro  kraftstation, 
se    öjebro    kraftverk. 

Knäckesjuka,  se  Rostsvam- 
par sp.  1365. 

Knärot,  Goodye'ra  re'pens,  or- 
kidé (fam.  Orcliida' ceae)  med  rot- 
stock, rosettställda,  nätådriga 
blad  och  små,  ensidigt  vända, 
grönvita  blommor  i  ax.  Rätt  säll- 
synt i  granskog. 

Knölhavre,  se  Havre. 

Knölsyska,  se  S  t  a  c  h  y  s. 

Knöltång,  se  Phaeophy- 
c  e  a  e. 

Koaxiai,  annan  form  för  kon- 
ax  i  al. 

*Kobb,  Gustaf,  avgick  från 
professuren   1928. 

*Kobe  har  marinobservatorium 
och  handelshögskola  (skall  1929 
omändras  till  universitet).  1926 
ankommo  och  avgingo  i  utrikes- 
fart  fartyg  om  27  mill.  nettoton. 

*  Kobolt,  se  även  Stål  sp. 
187. 


1175 


v.   Koch — Koelreuter 


1176 


Axel  Kock. 

*v.  Koch.  2.  Hal  fred  v.  K. 
anslöt  sig  vid  liberala  partiets 
sprängning  till  frisinnade  folk- 
i:)artiet  och  var  t.  o.  m.  1926  led. 
av  F.  K. 

*Koch.  1.  John  K.  var  1914 
—  24  prof.  vid  Chalmers  tekniska 
iijstitut  och  är  sedan  1924  prof.  i 
fysik  i  Lund.  —  2.  Martin  K. 
medarbetade  1916—17  i  Göte- 
borgs Handels-  och  Sjöfartstid- 
ning och  var  1922 — 26  Social- 
demokratens   Pariskorrespondent. 

*Koch.  1.  J.  P.  K.  avled  1928. 
Han  erhöll  1909  Vegamedaljen 
och  blev  192.3  överste  och  chef  för 
danska  flygkåren.  —  2.  Lange 
K.  ledde  den  danska  jubileumsex- 
peditionen 1920 — 23,  företagen 
med  anledning  av  Danmarks  200- 
åriga  kolonisation  av  Grönland; 
därvid  besöktes  för  första  gången 
och  kartlades  Grönlands  n.  kust. 
K.  erhöll  1924  Vegamedaljen.  1920 
— 27  företog  han  en  exj^jedition  till 
ö.  Grönland.  K.  har  under  sina 
resor  ägnat  särskild  uppmärksam- 
het åt  geologin  och  bl.  a.  påvisat 
kaledonisk  veckning  såväl  i  n. 
som  ö.  Grönland.  K.  hai-  inni  1929 


startat  en  ny  expedition  till  n.ö. 
(Jiöiiland. 

Koch  (K  o  c  li-\V  e  s  e  r), 
Eric  h,  f.  1875,  tysk  politiker, 
överborgmästare  i  Kassel  1913 — 
19,  inrikesminister  1919 — 21,  nie<l- 
Icm  av  tyska  nationalförsamling- 
en 1919  och  av  tyska  riksdagen 
sedan  1920,  ordf.  i  demokratiska 
partiet,  justitieminister  i  IMiil- 
lers  ministär  juni  1928 — april 
1929.  K.  har  utgivit  en  skildring 
av  det  politiska  läget  i  Ryssland, 
llnfifiUuid  von  heute  (1928). 

*Kock,  Axel,  lämnade  1928 
rcdaktörskapet  för  Arkiv  för  nor- 
disk filologi.  Ett  av  K:s  mest 
lilsta  arbeten  är  Om  språkets  för- 
ändring   (1896;   3:e  uppl.   1925). 

Kock.  1.  Ernst  K.,  f.  1864, 
spiåkforskare,  pi-of.  i  tyska  språ- 
ket i  Lund  1906.  K:s  arbeten  av- 
handla tysk,  engelsk  CK-h  nordisk 
språkvetenskap.  På  senare  år 
har  han  energiskt  liävdat  åsik- 
ten, att  den  fornnordiska  skalde- 
diktningens påstådda  dunkelhet 
till  väsentlig  del  beror  på  tex- 
ternas dåliga  skick  och  i  synner- 
het på  föivända  tolkningsprinci- 
per. —  2.  Augustin  K.,  f. 
1886,  konsertsångare  (baiyton) 
och  sångpedagog,  191-5 — 21  kör- 
dirigent  i  Katarina  kyrka  i  Sthlm, 
har  vid  ett  stort  antal  konserter 
med  till  stor  del  svenskt  program 
vunnit  erkännande  för  god  stäm- 
klang  och    nuisikaliskt    föredrag. 

Kod  [kådd],  försv.  form  för 
code. 

Kodåly  [kå'-],  Zoltån,  f. 
1882,  ungersk  tonsättare,  även 
verksam  som  nnisikforskare.  Lik- 
som Bartök  influerad  av  ungersk 
folknuisik,  har  K.  skrivit  sånger, 
pianomusik  samt  kompositionei' 
för  stråkinstrument  i  olika  kom- 
binationer. 

Koelreuter  rkö'lråiter],  Jo- 
seph  Gottlieb,  f.  1733,  d.  1806, 


1177 


Koersner — Kollektivavtal 


1178 


tysk  botanist,  17G1  prof.  i  Karls- 
ruhe,  gjorde  viktiga  studier  över 
pollinationen  samt  var  den  förste, 
som  i  stor  skala  utförde  experi- 
ment över  växtbastarder. 

Koersner  [tjö'rs-],  Albert,  f. 
1S72,  jurist,  advokat  i  Sthlm  1898, 
prof.  i  rättskunskap  vid  Han- 
delshögskolan där  1912.  justitie- 
råd  1918.  K.,  som  är  den  förste 
advokat,  som  inkallats  i  Högsta 
domstolen,  har  utövat  ett  omfat- 
tande rättsvetenskapligt  förfat- 
tarskap. 

Kohandel,  inom  politiken  iro- 
nisk beteckning  för  överenskom- 
melse mellan  två  parter  (två  par- 
tier 1.  en  regering  och  ett  parti), 
varvid  den  ena  parten  ger  den 
andra  sitt  stöd  i  en  fråga,  i  vil- 
ken de  båda  eg.  äro  motståndare, 
i  utbyte  mot  en  liknande  tjänst 
från  den  andra  partens  sida. 

Koh-i-noor  [eng.  utt.  kSoej- 
nå'(r)],  (pers.,  ljusberget),  rykt- 
bar indisk  diamant.  K.  säges  ha 
kommit  i  stormogulernas  händer 
1526  och  1739  övergått  till  de 
persiska  inkräktarna.  Vid  Pun- 
jabs  erövring  1848—49  tillföll  K. 
engelsmännen  och  överlämnades 
1850  till  drottning  Viktoria.  Den 
vägde  då  185  karat  men  har  seder- 
mera omslipats  till  modern  bril- 
jantform, varvid  vikten  nedgått 
till  106  karat. 

*Koht,  Halvdan.  Bland  K :  s 
litteraturhistoriska  arbeten  mär- 
kas monografier  över  H.  Werge- 
land  (1908)  och  H.  Ibsen  (2  bd, 
1928—29).  Han  har  vid.  (tills. 
med  den  tyske  prof.  J.  Elias) 
utgivit  en  uppl.  av  Ibsens  brev 
(2  bd,  1904)  och  påbörjat  en  så- 
dan av  Björnsons  brev  samt  har 
(tills,  med  F.  BuU  och  A.  Seip) 
1928  påbörjat  en  kritisk  uppl.  av 
Ibsens  samlade  arbeten.  K.  är  iv- 
rig anhängare  av  ■'målet"  (se 
Norska   språket    sp.    1058 ) . 


Koll,  annat  namn  på  staden 
Aligarh. 

*Koincidens.  Fys.  Metoden  an- 
vändes även  för  bestämning  av 
gången  hos  kronometrar  genom 
observation   av  knäppningarna. 

Koivisto  [kå'j-],  se  Björkö. 
Suppl. 

*  Kokand  tillhör  nu  Usbekis- 
tan.  70,000  inv.   (1926). 

Ko'kkola,  finska  namnet  på 
Ganda  Karleby. 

Kokkrossare,  tung  vält  (se 
d.  o.). 

*Kol  har  atomvikten  12,00. 

*Kolbäck.  Inom  K.  ligger  K:s 
järnvägsstation,  knutpunkt  mel- 
lan linjerna  Tillberga — Köping 
och  Ramnäs — K.  av  Stockholm — ■ 
Västerås — Bergslagens  järnvägar 
samt  linjen  K. — Rekarne  av 
Oxelösund  —  Flen  ■ — ■  Västman- 
lands   järnväg.    Lantmannaskola. 

*Kolbäcksån  representerar  en 
medelvattenefiekt  av  63,000  HK, 
varav  över  41,000  äro  utbyggda. 

*  Kolerisk,   jfr   T  e  m  p  e  r  a  - 

m  e  n  t. 

*Kollektivavtal  regleras  nu- 
mera av  lagen  22  juni  1928  om 
K.,  vilken  lag  trätt  i  kraft  1  jan. 
1929.  Denna  lag  åsyftar  att  fixera 
K:s  rättsverkningar  och  parter- 
nas ansvarighet  för  avtalens 
efterle%aiad  samt  att  skapa  en 
praktiskt  användbar  form  för  av- 
talstvisters avgörande  vid  dom- 
stol. Lagen  kompletteras  av  lagen 
om  arbetsdomstol  (se  d.  o.  Suppl.) 
av  samma  dag  och  år.  Efter  upp- 
repade framställningar  från  olika 
riksdagar  och  sedan  det  visat  sig 
omöjligt  att  genom  den  av  den 
tredje  socialdemokratiska  ministä- 
ren tillsatta  1926  års  arbetsfreds- 
delegation  «rhålla  besked  om  ar- 
betarpartens  ställning  till  frågan 
om  en  arbetsfreds-  och  avtalslag- 
stiftning,   framlade    K.    M:t    till 


1179 


Koller — Kolorimeter 


1180 


1928  års  riksdaj?  proposition  om 
obligatorislv  skiljedom  i  rätts- 
tvister (tolkning  av  avtal),  me- 
dan frågorna  om  intressetvister- 
na (avtalens  upprättande  och 
inneliåll)  och  samhällsf ärliga  ar- 
hetsinställelser  lämnades  utanför. 
Riksdagen  antog  med  betydan- 
de jämkningar  förslagen  till  de 
ovannämnda  lagarna.  —  K.  kan 
slutas  av  en  1.  flera  enskilda  ar- 
betsgivare, medan  å  arbetarsidan 
avtalet  skall  vara  träflfat  av  ett 
flertal  individer.  Avtalet  skall 
vara  skriftligt  avfattat  och  är 
bindande  för  medlem  av  avtals- 
slutande organisation,  vare  sig 
han  inträtt  däri  före  1.  efter  avta- 
let, dock  ej  i  den  mån  han  redan  är 
bunden  av  annat  avtal.  Utträder 
medlem  ur  organisation,  upphör 
han  ej  på  grund  därav  att  vara 
bunden  av  avtalet.  Arbetsgivare  1. 
arbetare,  som  äro  bundna  av  K., 
må  icke  vidtaga  arbetsinställelse 
(lockout  1.  strejk),  blockad,  boj- 
•  kott  1.  annan  därmed  jämförlig 
^tridsåtgärd  på  grund  av  tvist 
om  avtalets  giltighet,  bestånd  1. 
rätta  innebörd  1.  på  grund  av 
tvist,  huruvida  visst  förfarande 
strider  mot  avtalet,  ej  heller  i 
syfte  att  åstadkomma  ändring  i 
avtalet,  avsedd  att  träda  i  till- 
lämpning  efter  det  avtalet  utlu- 
pit,  1.  för  att  bispringa  annan, 
som  icke  själv  äger  vidtaga 
stridsåtgärd.  Har  arbetsgivare, 
arbetare  1.  förening,  som  är  bun- 
den av  K.,  gjort  sig  skyldig  till 
dylikt  förfarande,  kan  ärendet 
dragas  inför  Arbetsdomstolen. 
Påföljderna  av  avtalsbrott  äro  av 
två  slag.  Antingen  kan  domstolen 
förklara  angripen  part  befriad 
från  sina  avtals-  och  lagenliga 
skyldigheter  mot  den  andra  par- 
ten, så  länge  rättelse  ej  skett, 
1.  ock  kan  skadestånd  till- 
erkännas   såväl     enskild     arbets- 


givare 1.  arbetare  som  förening 
av  dylika.  Med  hänsyn  till  före- 
liggande omständigheter  kan  ska- 
deståndet nedsättas  1.  t.  o.  m. 
befrielse  från  sådant  äga  rum; 
enskild  arbetare  må  i  intet  fall 
ådömas  högre  skadestånd  än  200 
kr.,  och  förvandling  till  fängelse 
kan  ej  tillämpas  i  fråga  om  av 
Arbetsdomstolen  fälld  dom.  Trots 
av  vederbörande  riksdagsutskott 
företagna  avsevärda  jämkningar 
av  lagförslagen  i  arbetarpartens 
intresse  lyckades  man  ej  vinna 
arbetarrepresentanterna  för  för- 
slagen, vilka  godkändes  av  den 
borgerliga  riksdagsmajoriteten. 
Massdemonstrationer  mot  de  s.  k. 
"tvångslagarna"  förekommo  över 
hela  landet.  Arbetarna  ha  dock 
i  praktiken  godtagit  lagarna  ge- 
nom att  utse  representanter  i 
Arbetsdomstolen,  och  arbetarorga- 
nisationer ha  i  flera  fall  vädjat 
till  Arbetsdomstolen,  där  arbets- 
givare uppgivas  ha  brutit  mot 
gällande  K. 

*  Koller,  se  även  Sele. 

Kollimatio'nsaxel  (av  lat.  col- 
lima'rc,  förvrängning  av  collinca'- 
re,  rikta)  i  en  för  mätningar  av- 
sedd kikare  är  den  linje,  som 
förenar  hårkorsets  mittpunkt  med 
objektivets    optiska    medelpunkt. 

*Kollontaj,  Aleksandra, 
som  1926  förflyttades  till  Mexiko, 
återkom  1927  ss.  sändebud  till 
Norge.  Hon  har  drivit  ett  ener- 
giskt arbete  för  att  öka  kvinnor- 
nas politiska  intresse  och  infly- 
tande i  Ryssland.  I  sin  roman 
Ärbetsbiens  kärlek  (sv.  övers. 
1925)  har  K.  givit  en  skildring  av 
de  tre  senaste  ryska  kvinnogene- 
rationernas inställning  till  det 
sexuella  problemet. 

*Kolinodin.  3.  A  d  o  1  f  K.  avled 
1928. 

*Kolorimeter,  jfr  N  e  f  e  1  o  - 
meter. 


1181 


Kolryss — Kommunala  flickskolor 


1182 


Kolryss,  ryss   (se  d.  o.). 

Kolsyreassimilation,  se  As- 
similation sp.  767. 

Kolsyregödsling,  tillförsel  av 
fri  kolsyra  till  växtodlingar,  var- 
igenom kolsyreassimilationen  och 
därmed  skördens  storlek  ökas. 
Kolsyran  kan  tillföras  t.  ex.  ge- 
nom rörledningar  I.,  med  hjälp  av 
särskilda  anordningar,  genom 
gödsling  med  naturlig  gödsel.  Un- 
der senare  år  ha  omfattande  ex- 
periment med  K.  utförts. 

Kolsäcken,  se  Södra  kor- 
set och  Vintergatan. 

Kolyma',  flod  i  ö.  Sibirien, 
upprinner  på  Stanovojbergen  och 
utmynnar  i  N.  Ishavet.  1,900  km., 
därav  1,100  segelbara  (isfri  endast 
2,5  mån.  årligen). 

*Kombakonam.  Dess  universi- 
tetscollege intar  numera  ej  sam- 
ma ledande  roll  som  förr. 

Kombinationsmotstånd  till 
flera  parallellkopplade  elektriska 
ledare  (med  motstånden  r^,  r^,  r^ 
o.  s.  v.)  är  ett  motstånd,  så  stort, 
att  om  det  inkopplas  i  en  ström- 
lerets  i  st.  f.  de  parallellkopplade 
ledarna,  spänningen  skall  bli 
densamma  och  strömstyrkan 
summan  av  strömstyrkorna  i  de 
förstnämnda  ledarna.  Om  K:s 
storlek  är  R,  så  gäller 
1  1,1  1  , 
R       »-1       r.,       rg 

Kombinationsprincipen,  en  i 
många  fall  giltig  sats,  som  säger, 
att  i  ett  ämnes  spektrum  finnas 
linjer  (kombinationslin- 
jer), vilkas  vågtal  äro  summan 
av  1.  skillnaden  mellan  vågtalen 
för  två  andra  linjer  i  samma 
spektrum.  Detta  beror  på  att  de 
båda  senare  linjerna  ha  en  term 
(se  d.  o.  5)  gemensam. 

*Komi  omfattade  1926  434,149 
kvkm.  med  207,000  inv.,  därav  92 
%  syrjäner. 


*Kommandoexpedition.  Till 
Sjöförsvarets  K.  Iiöra  från  1926 
även  ärenden   rör.  flygvapnet. 

Kommandotorn,     se    M  a  n  ö  - 

v  e  r  t  o  r  n. 

*Kommensurabel,  se  även 
Förhållande.   Suppl. 

*  Kommerskollegium.  Från 
1929  äro  ledamöterna  i  K.  sex 
kommerseråd,  chefer  för  var  sin 
av  följande  byråer:  handels-  och 
administrativa  byrån,  sjöfarts- 
byrån, industribyrån,  bergsbyrån, 
statistiska  byrån  och  fartygs- 
inspektionsbyrån. 

*Kommun.  Förslag  föreligger 
att  för  den  kyrkliga  K.  få  till 
stånd  en  lämpligaie  form  för  för- 
samlingsstyrelse än  kyrkostäm- 
man. Enl.  förslaget  skulle  kyrko- 
stämmans beslutanderätt  i  alla 
större  församlingar  överlåtas  på 
särskilda  kyrkofullmäk- 
tige. En  enhetlig  och  planmässig 
behandling  av  ärendena  skulle 
därigenom  ernås. 

Kommunala  flickskolor.  Enl. 
beslut  av  192S  års  riksdag  kunna 
K.  med  statsunderstöd  inrättas. 
K.  skola  ha  vmg.  samma  mål 
som  privata  högre  flickskoloi-. 
Varje  K.  skall  vara  anordnad 
med  såväl  sjuårig  som  sex- 
årig lärokurs,  den  förra  an- 
knuten till  folkskolans  fjärde, 
den  senare  till  foUcskolans  sjätte 
klass.  De  båda  lärokurserna  kun- 
na vara  antingen  fristående  1. 
förenade.  Inom  de  två  högsta 
klasserna  skall  undervisningen 
anordnas  antingen  på  både  en 
teoretisk  och  en  praktisk  linje  1. 
på  endera  av  dessa  linjer.  Under- 
visningsämnen äro  å  det  gemen- 
samma lägre  stadiet  (fem,  resp. 
fyra  klasser)  :  kristendomskun- 
skap, modersmålet,  tyska,  engels- 
ka, franska,  historia  med  sam- 
hällslära,      geografi,     matematik, 


1183 


Kommutativa  lagen^Komponist 


1184 


biologi,  fvsik  och  kemi,  välskriv- 
ning, teckning,  musik,  gymnastik 
med  lek  och  idrott,  slöjd  ocli  hus- 
hällsgöromål.  å  det  högre  stadiets 
teoretiska     linje     samma    ämnen 
samt     psykologi,     hklsolära    och 
ekonomiUira,  å  det  högre  stadiets 
praktiska     linje     samma     ämnen 
som  å  den  teoretiska  linjen  med 
undantag  av   geogiafi,  psykologi, 
matematik,      biologi,     fysik     och 
kemi  men  mod  tillägg  av  somnad, 
vävning,     barnavård     samt    träd- 
gårdsskötsel.     Ämnena      sömnad, 
vävning,  hushållsgöromål,  barna- 
vård   och    trädgårdsskötsel    sam- 
manfattas    å     sistnämnda    linje 
under       beteckningen       praktiskt 
husliga    ämnen.    Inom    de    bägge 
högsta    klasserna    skall    lärjunge 
deltaga    å    båda   linjerna   i    fem 
fasia   läroämnen,   nämligen   kris- 
tendomskunskap,       modersmålet, 
historia     med     samhällslära,    ett 
främmande  språk  samt  hälsolära, 
resp.    ekonomilära,    å    den    teore- 
tiska linjen  i  ytterligare  tre  äm- 
i>en,   fritt   tillvalda  bland  de  for 
de  båda  klasserna  upptagiia  teo- 
retiska änmena,  ävensom  i  teck- 
ning,  musik,  gymnastik  med  lek 
och     idrott,     slöjd   och   hushålls- 
göromål,  å   den   praktiska  linjen 
utom     i     de     fasta     ämnena     i 
ytterligare  tre  ämnen,   fritt  till- 
valda bland  de  praktiskt  husliga 
ämnena,      ävensom      i      teckning, 
musik   samt   g>'mnastik   med   lek 
och     idrott.     Lärjunge     å     sist- 
nämnda   linje,    som    icke    tillvalt 
sömnad     1.     hushållsgöromål,     ar 
skyldig  att  deltaga  i  mindre  kur- 
ser  i   dessa   ämnen,   motsvarande 
undervisningen   i    slöjd   och   luis- 
hållsgöromål  å  den  teoretiska  lin- 
jen.   Lärjunge    kan    dessutom    få 
tillfälle    att    deltaga   i   undervis- 
ning i  ett   tilläggsämne.   I  fråga 
om  reglemente,   styrelse  och  till- 
syn   samt   ekonomiska   förhållan- 


den råda  i  det  hela  taget  för  K. 
samma  l)estämmelser  som  för 
kommunal  mellanskola. 

Kommutati'va  lagen  (av  lat. 
commuta'rr,  utbyta,  förändra), 
för  många  matematiska  operatio- 
ner giltig  lag,  som  säger,  att  ord- 
ningen hos  de  storheter,  som 
underkastas  operationen,  är  utan 
inflytande  på  resultatet.  Sålunda 
iir  t',  ex.  a  -f  6  =  b  4-  «•  K.  päUer 
ej  för  vektorprodukter  (se  Vek- 
t  o  r  sp.  547  f . )  • 

*Kommutator,     ström  vän-    | 
(1  a  r  o.   är  även   apparat  för  om-    | 
kastning  av  en   elektrisk   ströms 
riktning. 

*Komparation.  Sprdkv.  Kom- 
parativen och  superlativen  kunna 
även  användas  i  absolut  hctyddse 
(d.  v.  s.  utan  att  någon  jämfö- 
r.dse  avses)  för  att  uttrycka  en 
ganska  hög  grad,  resp.  en  mycket 
hög  grad  av  en  viss  egenskap 
(trex.  en  bättre  flicka;  de  hasta 
lovord). 

Kompensationslindning,  kom- 
p  e  n  s  e  r  i  n  g  s  1  i  n  d  n  i  n  g,  D  e  - 
rilindning,  lindning,  som  i 
vissa  likströmsmaskiner  förlägges 
i  spår,  uppstansade  i  polplattor- 
na.  K.  är  stundom  delvis  förlagd 
till  kommuteringspolerna  (se 
Elektriskamaskiner  sp.  868) 
och  har  liksom  dessa  till  ändamål 
att  vid  belastning  neutralisera 
ankarreaktionen.  Den  genomgås 
av  belastningsströmmen  och  in- 
verkar ej  på  magnetkretsen  i  tom- 

*Kompeiisationsmetoa,         J'- 

X  o  1 1  m  e  t  o  d. 

Komplettmaskin,  se  Tryck- 
press sp.  1402  och  Tand- 
stickor    sp.    16. 

*Komponent,  se  även  Vek- 
tor. 

Komponfst,  detsamma  som 
kompositör. 


1185 


Kompositum — Kongo 


1186 


*Kompositum.  Sprdkv.  Jfr 
Sammansättning. 

Komprimerad  luft,  se  Ti  yck- 
luf  t. 

Ko'ncessiv  (av  lat.  conce'dere, 
medge),  som  anger  ett  medgivande 
(t.  ex.  konjunktion  1.  sats). 

*Kondakov,  NikodimPav- 
1  o  v  i  t  j,  avled  1925  i  Prag. 

*Kondensator.  Vanl.  ha  ledar- 
na formen  av  ett  stort  antal  pa- 
rallella plattor,  skilda  åt  av  iso- 
lerande mellanlägg.  Varannan 
platta  förenas  med  K:s  ena  pol, 
varamian  med  den  andra.  Den  i 
huvudarbetet  angivna  formeln 
(som  är  strängt  giltig,  endast  om 
mellanläggen  äro  oändligt  tunna) 
kan  tillämpas  även  i  detta  fall, 
om  man  med  S  menar  produkten 
av  varje  plattas  yta  och  antalet 
mellanlägg. 

Konditiona'1  (av  lat.  condi'tio, 
villkor),  som  innebär  ett  villkor 
(t.   ex.   konjunktion  1.  sats). 

Konditione'ra  (jfr  Kondi- 
tion), vara  i  tjänst    (hos). 

Kondo'riträ,  k  o  r  a  1 1 1  r  ä,  ve- 
den av  det  ostindiska,  även  i  Ame- 
rika och  Afrika  odlade  trädet 
Adena'nthera  pavonVna  (fam. 
Legumino' sae) .  K.  har  rödaktig 
kärna  och  är  håi-t  och  hållbart 
samt  användes  i  möbler  m.  m. 

Kondsjevara'm,  se  Conjee- 
V  e  r  a  m.  Suppl. 

Kondu'ktans  (av  lat.  con,  med, 
och  du'cere,  leda),  förlustmot- 
ståndet vid  växelström,  dividerat 
med  kvadraten  på  impedansen  (se 
d.  o.  Suppl.). 

*Konduriotis,  P  a  u  1  o  s,  drog 
sig  tillbaka,  när  Pangalos  inför- 
de diktaturen  jan.  1926,  men 
återtog  presidentposten  ad  in- 
terim efter  Pangalos'  fall  aug. 
s.  å.  Juni  1929  valdes  K.  defini- 
tivt till  president.  Se  vid.  Grek- 
land. Historia.  Supi^l. 

Konfessionali'sm      (jfr    Kon- 


fession), sträng  bekännelse- 
trohet. 

Konforma  lager,  en  lagerserie, 
som  uppstått  vid  oavbruten  sedi- 
mentering.  I  skenbart  K.  kan  en 
lucka,  h  i  a'  t  u  s,  f örefinnas,  mot- 
svarande ett  avbrott  i  sedimente- 
ringen, t.  ex.  en  landperiod.  En 
sådan  hiatus  benämnes  diskon- 
formite't  1.  maskerad 
d  i  s  k  o  r  d  a'  n  s.  K.  med  1.  utan 
diskonformiteter  kallas  i  regel 
konkordanta  lager.  Äkta  diskor- 
dans (se  d.  o.),  vinkeldis- 
k  o  r  d  a  n  s,  är  en  hiatus,  under 
vilken  veckningar  1.  oregelbundna 
nivåförändringar   ägt   rum. 

Ko'ngelige  Porcelae'nsfabrik, 
Den  K.,  Köpenhamn,  grundades 
1772  av  F.  H.  Miiller.  1779  inköp- 
tes K.  av  Kristian  VII  och  för- 
blev i  statens  ägo  till  1867,  dä 
den  ombildades  till  aktiebolag. 
Efter  en  kort  blomstringsperiod 
på  17S0-t.,  då  bl.  a.  sei-^isen  Flora 
danica  (se  d.  o.)  tillverkades,  har 
K.  först  efter  1885  under  ledning 
av  A.  Krog  och  (sedan  1902)  av 
F.  Dalgas  intagit  en  teknisk  och 
konstnärlig  rangställning.  Bland 
de  konstnärliga  medarbetarna 
märkas  Jais  Xielsen  samt  svens- 
karna Gerhard  Henning  och 
Patrik  Nordström. 

Ko'ngelige  Teater,  D  e  t  K.,  se 
Dansk  teater. 

*Kongo.  2.  A.  Belgiska  K. 
I  kolonin  funnos  1928  21,000  vita 
inv.,  därav  14,000  belgier.  R  u  a  n  - 
da-Urundi,  som  omfattar  det 
ytterst  tätt  bebodda  höglandsom- 
rådet ö.  om  Tanganyika-  och 
KiwTisjöarna,  bildar  ett  mandat 
under  N.  F.,  sedan  1925  admini- 
strativt förenat  med  Belgiska  K. 
och  styrt  av  en  viceguvernör  (re- 
siderar  i  Usumbura) .  Efter  gräns- 
regleringar utgör  dess  yta  53,200 
kvkm.  Folkmängden  uppskattades 
1927  till  5  mill.,  därav  440  vita. 


38.  —  Le  s.  Suppl. 


1187    Kongregation — Konstgödningsfabriks  a.  b.  i  Landskr.    1188 


—  Belgiska  K:s  produktion  av 
koppar  ulgör  112,000  ton  (1928), 
av  guld  3,088  kg.  (1928)  och  av 
radium  20  gr.  (1926)  ;  diamant- 
exporten  var  1927  1,1  mill.  karat. 
1927  hade  importen  ett  värde  av 
1,496  mill.  och  exporten  av  1,055 
mill.  francs;  viktigaste  export- 
varor voro  kopi^armalm,  palmnöt- 
ter och  palmolja,  ädelstenai-,  ko- 
pal  odi  elfenl)en.  Järnvägarnas 
längd  3,520  km.  (1928).  —  B. 
Franska  K.  Ang.  Mellersta 
Kongo  se  d.  o.  Suppl. 

*Kongregation.  3.  Om  Congre- 
(jatio  indicis  se  Index  li- 
brorum  prohibitorum. 
Sui^pl. 

*Konia.  2.  K.  hade  1927  47,000 
inv. 

*Koniska  sektioner.  De 
nämnda  geometriska  egenskaper- 
na voro  kända  redan  under  an- 
tiken. 

Ko'nja,  se  Jo  j  akin. 

*  Konkret.  Fil.  Jfr  Abstrakt. 
Suppl. 

Konnekti'v  (av  lat.  conne'ctere, 
sammanbinda),    se    Ståndare. 

*Konow.  2.  W  o  1  1  e  r  t  K. 
lämnade   stortinget    1924. 

Konsekve'nta  floder  (av  lat. 
con,  med,  och  se'qui,  följa),  så- 
dana som  framrinna  i  lagrens 
stupningsriktning;  o  b  s  e  k  v  e'  n  - 
ta  (av  lat.  ob,  mot)  floder  gå  i 
motsatt  riktning,  medan  s  u  b  s  e  - 
kve'nta  (av  lat.  sub,  under) 
följa  strykningen   (jfr  d.  o.). 

Konserthusteatern  i  Sthlm 
grundades  av  Ernst  Eklund,  som 
med  Per  Lindberg  som  regissör 
spelåret  1926 — 27  i  Konsertliusets 
stora  sal  uppförde  en  rad  stora 
klassiska  och  moderna  skådespel 
i  en  för  podiescenen  anpassad, 
starkt  förenklad  dekorativ  utstyr- 
sel. K.,  vars  verksamhet  blev  en 
stor  konstnärlig  framgång,  åter- 
upplivades spelåret   1928 — 29,  då 


den     innehades     av     Dramatiska 
teatern. 

Konservativt      kraftfält,      se 

Potential  sp.  526. 

*Konsistorienotarie.  I  sara- 
band med  en  1928  genomförd 
lönereglering  för  domkapitlens 
tjänstemän  har  titeln  K.  ersatts 
med  titeln  stiftssekrete- 
rare utom  vid  Stockholms  stads 
konsistorium,  där  motsvarande 
titel  är  sekreterare.  Vid  hovkonsi- 
storiet har  den  gamla  titeln  bibe- 
hållits. I  Uppsala  och  Lunds  stift 
finnes  vid  stiftssekreterarens  sida 
en  stiftsnotarie. 

Konsolsten,    se    Kragsten. 

*Konstantan,  se  även  tab.  till 
INIotståndsmetaller. 

*  Konstantin,  konung  av  Grek- 
land, avled  1923    (ej   1924). 

^Konstantinopel,  som  avsevärt 
berörts  av  folkutväxlingen  mellan 
Turkiet  och  Grekland  (se  d.  o. 
Suppl.),  hade  vid  1927  års  folk- 
räkning 700,000  inv.,  därav 
262,000  i  Stambul,  287,000  i  Pera 
och  125,000  i  Skutari.  Av  befolk- 
ningen talade  477,000  turkiska, 
90,000  grekiska,  45,000  armeniska 
och  39,000  jiddisch;  muhammeda- 
nernas antal  var  448,000,  de  gre- 
kisk-ortodoxas 99,000,  de  arme- 
niska kristnas  53,000,  de  mosaiska 
trosbekännarnas  47,000  och  kato- 
likei-nas  23,000.  Antalet  under 
1927  avgångna  1.  passerande  far- 
tyg var  13,200  och  deras  samman- 
lagda tonnage  11,3  mill.  ton.  — 
Bland  K:s  äldre  byggnader  mär- 
kes även  Selim  I:s  moské,  upp- 
förd av  Sinan   (se  ill.  till  d.  o.). 

*  Konstapel,  se  även  S  j  ö  k  a  p- 
t  e  n. 

Konstgummi,  detsamma  som 
dextrin  ( se  d.  o.  och  R  o  s  t  - 
gummi). 

Konstgödningsfabriks  a.  b.  i 
Landskrona,   grundat   1882,  till- 


1189 


Konstgödsel — Kooperation 


1190 


verkar    svavelsyra    och    superfos- 
fat. Aktiekapital  4,8  mill.  kr. 

Konstgödsel,  fabriksmässigt 
beredda  gödselmedel  (se  d.  o.). 

^Konsthistoriska  sällskapet. 
Konsthistoriska  sällskapets  publi- 
kation uppgick  1926  i  Tidskrift 
för  konstvetenskap. 

Kontagiö's  magi  (av  lat.  con- 
ta'gium,  smitta),  överföringsmagi, 
se  Magi  sp.  1048  f. 

Kontaktgift,  sådana  insektdö- 
dande  vätskor,  som  verka  därige- 
nom, att  insekterna  fuktas  av 
dem,  SS.  nikotin,  kvassiaextrakt, 
fotogenemulsion  m.  fl. 

Kontinentalplatån,  Konti- 
nentalsluttningen, se 
Jorden   sp.    183. 

Kontje-Darja',  se  T  a  r  i  m. 

*Kontrabas,  basfiol,  se  bi- 
lagan till  Musikinstru- 
ment. 

Ko'ntrabok,   se  Motbok. 

Kontraktionshypotesen,  se 
Relativitetsteori  sp. 
969. 

Ko'ntramarsch  (av  lat.  co'nt- 
ra,  mot),  se  Krigskonst. 
Suppl.  sp.  1205  och  Vävning 
sp.   1268. 

*Kontrollstyrelsen.  Led.  i  K. 
äro  vid  överdirektörens  sida  två 
byråchefer,  den  ene  för  rusdrycks- 
försäljningsärenden,  den  andre  för 
kontroll  å  tillverkningsavgifter. 
Jämte  kontrollrådet  har  K.  vid  sin 
sida  des.  k.  denaturerings- 
sakkunniga,  vilkas  uppgift 
är  att  biträda  K.  vid  handlägg- 
ning av  ärenden  ang.  skattefri 
sprit  och  vissa  alkoholhaltiga  pre- 
parat och  särskilt  vid  behandling- 
en av  frågor  om  denaturerings- 
metoder   och  denatureringsmedel. 

Konung  Gustaf  V:s  jubile- 
umsfond till  kräftsjukdomarnas 
bekämpande  åstadkoms  genom 
nationalinsamling  till  firande  av 
Gustav   V:s    70-årsdag    (16    juni 


1928)  och  uppgick  vid  överläm- 
nandet till  4,649,000  kr.  men  har 
sedermera  ökats. 

*Konvergent.  Matem.  Se  även 
Kedjebråk. 

Konviktorium,  vanl.  liktydigt 
med  konvikt  (se  d.  o.),  stundom 
med  något  vidare  innebörd.  Det 
1919  inrättade  Lunds  stu- 
dentkårs konviktorium 
är  ett  stort  måltidspensionat  för 
studenter. 

*Kooperation.  Kooperativa 
företag  av  olika  art  ha  under  de 
senaste  åren  företett  en  mycket 
rask  utveckling.  Till  Internatio- 
nella kooperativa  alliansen  äro 
f.  n.  över  50  mill.  hushåll  anslut- 
na via  olika  centralorganisatio- 
ner. I  Sverige  var  1928  antalet 
konsumtionsföreningar,  anslutna 
till  Kooperativa  förbundet,  890 
med  392,300  medlemmar  och  314,3 
mill.  kr.  i  omsättning.  Inom  mo- 
dern konsumentkooperation  är 
koncentrationstendensen  synnerl. 
påtaglig.  I  Sverige  visar  den  sig 
dels  däri,  att  de  lokala  enhe- 
terna få  allt  större  omfång  (så 
hade  1928  Komsumtionsförening- 
en  Stockholm  45,665  medlemmar 
och  38,5  mill.  kr.  i  omsättning  och 
c:a  10  föreningar  mer  än  5,000 
medlemmar),  dels  däri  att  den  na- 
tionella centralorganisationen  ut- 
vidgat sin  verksamhet  inom  pro- 
duktion och  distribution.  Produk- 
tionsföretagen ha  utökats  med  en 
skofabrik,  en  galoschfabrik  och 
en  superfosfatfabrik.  Kooperativa 
förbundets  totala  omsättning  upp- 
gick 1928  till  135  mill.  kr.  Även 
försäkringsföretagen  ha  utbyggt 
sin  verksamliet.  Livförsäkrings- 
anstalten Folket  hade  146,890  del- 
ägare och  165,9  mill.  kr.  i  försäk- 
ringssumma 1928;  Försäkrings- 
anstalten Samarbete  hade  s.  a. 
196,171  brandförsäkringstagare 
och      en      försäkringssumma     av 


1191 


Koordinatsystem — Körda 


1192 


1,196,0  mill.  kr.  I  den  mån  kon- 
sumentkoojteiationen  i  olika  län- 
der stärkt  sin  ställning,  ha  även 
de  internationella  organisationer- 
na ytterligare  utbyggts.  Till  Nor- 
disk andolsforbund  ha  de  två  par- 
tihandelsföreningarna i  Finland 
anslutit  sig.  llandelsutbytet  mel- 
lan de  nationella  ccntralorganisa- 
tionei-na  har  vidgats,  ehuru  den 
existerande  Internationella  j^arti- 
handelsföreningen  ännu  blott  fun- 
gerat som  en  samarbetskoni- 
mitté,  som  insamlat  statistiska 
uppgifter  och  diskuterat  upp- 
rättandet av  gemensamma  pro- 
duktions- och  handelsföretag. 
—  Den  svenska  jordbrukskoopera- 
tionen, som  är  en  ren  producent- 
kooperation och  står  helt  utanför 
Kooperativa  förbundet,  har  under 
senare  år  vid.  utvecklats.  Svenska 
lantmännens  riksförbund  var 
1929  organiserat  i  18  centralför- 
eningar med  1,100  lokalförening- 
ar. Omsättningen  var  s.  å.  c:a  60 
•mill.  kr.  Förbundet  utger  sedan 
1905  veckotidskriften  Svenska 
Landtmännens  Föreningsblad. 

Oberoende  av  Svenska  lantmän- 
nens riksförbund  stå  andelsmeje- 
rierna, vilkas  antal  1926  var 
667.  Andra  betydande  producent- 
kooperativa företag,  som  även  stå 
utanför  Svenska  lantmännens 
riksförbund,  äro  Centralkassor- 
na för  jordbrukskredit.  Svenska 
avelsdjursexportf  öreningen  och 
Sveriges  stärkelseproducenters 
förening. 

*Koordinatsystem,  se  även 
Polärt  koordinat- 
s  y  s  t  e  m. 

Kootwijk  [kå'tväjk],  by  i 
jn-ov.  Gelderland,  Nederländerna, 
s.v.  om  Apeldoorn.  Radiostation 
för  trafik  på  Nederl.  Indien. 

*Kopparberg.  1. 1  K.  finnas  be- 
tydande industriella  anläggning- 
ar, bland  vilka  märkas  Grycksbo 


pappersbruk  samt  Korsnäs,  Näs, 
Karlsfors  och  Källvikens  sågverk. 
K:s  förs.,  som  jämte  Falu  stads 
Kristine  förs.  bildar  pastorat, 
hade  1928  10,670  inv.,  därav  6,910 
i  Falu  landskommun  och  3,760  i 
Falun.  —  2.  K.  bildar  egen  kom- 
mun men  ingår  i  Ljusnar sbergs 
förs.  I  K.  finnes  sedan  1927  en 
kommunal  mellanskola.  K.  liade 
1928  1,995  inv.  (1927  överflytta- 
des från  Ljusnarsbergs  skn  till  K. 
ett  område  med  .314  personer). 

*  Kopparbergs  och  Hofors 
sågverks  a.  b.  har  anlagt  en  sul- 
fatfabrik vid  Norrsundet.  Järn- 
bruksrörelsen vid  Brattfors  är 
numera  nedlagd.  K.  äger  även 
Storviks  sulfit  a.  b.  samt  tills,  med 
Stora  Kopparbergs  bergslags  a.  b. 
Vintjärns  gruvbolag.  Aktiekapi- 
tal 20  mill.  kr.  C:a  900  arbetare. 

Kopparförluster,  ström- 
värmeförluster,  de  vid 
energiomvandlingarna  i  elekt- 
riska maskiner  uppstående  för- 
luster, som  härröra  från  ström- 
genomgången genom  lindningar- 
na.  Även  vissa  järnförluster  (se  d. 
o.  Suppl.)  inräknas  i  K.,  emedan 
de  liksom  dessa  variera  med  be- 
lastningen. 

*Kopparålder,  jfr  även 
V  ä  r  1  d  s  å  1  d  r  a  r. 

Koppstruktur,  se  V  a  r  i  o  Ii  t. 

*Kopula,  stundom  även  beteck- 
ning för  kopulativ  konjunktion, 
spec.  och. 

Korallkornell,  se  C  o  r  n  u  s. 

Korallträ,  se  K  o  n  d  o  r  i  t  r  ä. 
Suppl. 

Ko'rasin,  en  stad  i  Galiléen 
på  Jesu  tid,  i  Matt.  11:  20  ff. 
omtalad  vid  sidan  av  Betsaida 
och  Kapernaum.  Sannol.  nuv. 
ruinstället  Kera'ze,  n.  om  Tall 
Il  lim   (se  Kapernaum). 

*Korda.  Matem.  K.  till  en  yta 
är  en  linje,  som  förbinder  två 
punkter  på  ytan. 


1193 


Kordal — Korsband 


1194 


Korda'l  (av  lorda) ,  se  R  a  d  i  - 
k  a  1  a  X  e  1. 

Kordlindning,       se      S  1  i  n  g  - 

I  i  n  d  n  i  n  g. 

*Korea  har  f.  n.  c:a  19,4  mill. 
inv.  Städer  med  över  100,000  inv. 
äro  Söul,  Pyöng-yang  och  Fusan. 
Bland  jordbruksprodukterna  mär- 
kas ris  (3,1  mill.  ton  1927),  korn 
(0,8  mill.  ton  1927),  tobak  (10.000 
ton  1926),  bomull  (31,000  ton 
1926 — 27)  och  sojabönor.  Av  vikt 
är  även  silkesmaskavel,  fiske,  val- 
fångst och  bergsbruk  (guld,  järn, 
stenkol  och  grafit).  Järnvägarnas 
längd  var  1928  c:a  3,200  km. 

*Korfanty,  Wojciech,  har 
under  senare  år  framträtt  som  en 
av  ledarna  för  oppositionen  mot 
Pilsudski. 

*Korfu.  1928  hade  nomarkin 
106  000  och  staden  32,000  inv. 

*Korint.  2.  K.,  som  1928  hade 
10,000  inv.,  härjades  svårt  av  en 
jordbävning  april  s.  å. 

*Korintiska  näset.  Kanalen 
(längd  6. .3  km.)  har  under  senare 
år  fått  ökad  betydelse  (1928  pas- 
serade 8,500  fartyg  om  tills.  3 
mill.  ton). 

Korkskabb,  sjukdom  på  pota- 
tis, orsakad  av  en  med  Plasmo- 
dio'phora  (jfr  Klumprot- 
sjuka)  besläktad  svamp,  Spon- 
go'spora  subterra'nea.  På  potati- 
sen bildas  små  vårtor,  vilkas  yta 
sönderfaller  till  ett  fint  pulver 
(pulverskabb) .  Ä  smittad  jord  bör 
potatis  ej  odlas  på  flera  år. 

Ko'rkyra,  se  Korfu. 

Korn,  äldre  viktenhet  =  Vioooo 
skålpund  =  4,25   cgr. 

Kornskruv,  äldre,  särskilt  i 
bergslagstrakterna  använd  typ  av 
spannmålsmagasin  med  lodräta 
schakt,  vari  säden  ifylles  upptill 
och  urtappas  nedtill  samt  luftas 
genom  tvärgående  lufttrummor. 
Jfr      Spannmålsmagasin. 


Koroma'ndelkrusbär,    se    C  a  - 

r  a  m  b  o  1  a.  Suppl. 

*Koronium,  se  Solen  sp. 
1160  f. 

Korosec  [kå'råsjetj],  Anton, 
f.  1872,  jugoslavisk  politiker,  ka- 
tolsk präst.  K.  organiserade  1907 
det  slovenska  bondeförbundet,  blev 
sedan  ledare  för  det  slovenska  kle- 
rikala  folkpartiet  och  var  1906 — 
18  led.  av  österrikiska  riksrådet. 
Han  medverkade  tidvis  1919 — 20 
SS.  minister  vid  den  nya  jugosla- 
viska statens  grundläggning.  1924 
en  kort  tid  undervisningsminister, 
blev  K.  juli  1928  chef  för  en  koali- 
tionsministär med  närmaste  syfte 
att  få  till  stånd  en  avspänning  i 
striden  mellan  serber  och  kroater 
(se  .Jugoslavien.  Suppl.  sp. 
1109)  men  misslyckades  häri 
och  ingick  1929  vid  den  kungliga 
diktaturens  utropande  ss.  kom- 
munikationsminister i  Zivkovics 
ministär. 

*Korpilombolo.  2.  Se  P  a  j  a  1  a 
och  Korpilombolo  tings- 
1  a  c.  Suppl. 

*Korpral.  Vid  marinen  har  i 
st.  f.  den  indragna  underofficers- 
korpralsgraden  införts  graden 
flaggkoi']')ral,   närmast   över  K. 

Korrektionstillstånd,  se  O  b  - 
j  e  k  t  i  v  sp.    1206. 

Korresponderande  tillstånd 
sägas  två  kroppar  befinna  sig  i, 
om  deras  reducerade  temperatu- 
rer och  reducerade  tryck  (tempe- 
raturer och  tryck  dividerade  med 
resn.  kritiska  temperaturer  och 
kritiska  tryck;  se  Gaser)  äro 
lika.  För  många  ämnen  gäller, 
att  under  dessa  villkor  även  de 
reducerade  volvmerna  (volymerna 
dividerade  med  volymerna  i  kri- 
tiska tillståndet)    äro  lika. 

Korsande  lagring,  se  K  o  r  s  - 
s  k  i  k  t  n  i  n  g.    Sunpl. 

Korsband,  se  Masugn  sp. 
1330. 


1195 


Korsbett — Kraepelin 


1196 


Korsbett,  se  Tändernas 
sjukdomar  sp.  13. 

*Korschelt,  Eugen,  avgick 
1028  från  sin  professur  i  Marburg, 
som  han  innehaft  frän  1S!)2  (ej 
lSfl.3). 

*Korsnäs  sågverks  a.  b.  in- 
köpte 1928  Trävaru  a.  b.  Dalarna. 
K.  har  ett  aktiekapital  av  21  mill. 
kl-,  och  c:a  1,400  arbetare. 

Korsord,  se  Crossword. 
Suppl. 

Korsskiktning,  korsande 
lagring,  diagonaMskikt- 
n  i  n  g,  en  snedstälkl  skiktstruk- 
tur, som  uppstår  i  rinnande  vat- 
ten och  därför  kännetecknar  sär- 
skilt  flod-   och  deltasediment. 

Kortfors,  järnvägsstation  i 
Karlskoga  skn,  Örebro  1.,  knut- 
punkt mellan  Nora  bergslags 
jiirnvägar  och  Svartälvs  järnviig. 

*  Kortslutning,  se  även  Led- 
ningsfel. 

*Kortspel.  Auktions- 
bridge.  Som  honnörer  räknas 
vid  trumf  spel  de  fem  högsta  kor- 
ten i  trumffärgen  och  vid  sans 
atout  essen. 

Koruna  [kå'ro-],  se  T  j  e  c  k  o  - 
Slovakiet  sp.  114.5. 

*Kos  är  en  av  Tolvöarna. 

Kosice  [kå'sjitse],  se  Ka- 
s  c  h  a  u. 

*Koskenniemi,  V  e  i  k  k  o,  blev 
1925  rektor  för  Äbo  finska  uni- 
versitet. 

*Kossel,  Albrecht.  avled 
1927. 

Ko'ssel,  Walther.  f.  1888, 
son  till  Albrecht  K.,  tysk  fysiker, 
prof.  i  Kiel  1921,  har  arbetat  in- 
om kvantteorin  och  .spec.  tilläm- 
pat den  på  kemiska  problem. 

*Kossinna,  Gustaf,  avgick 
från  professuren  i  Berlin  1927. 
Hans  mest  berömda  arbete  är  Die 
Herkunft   der   Germanen    (1911). 

Kossä'er,  detsamma  som  kassi- 
ter   (se  Babylonien  sp.  955) . 


Kotben,  K  o  t  1  c  d,  se  Kota. 

*Kotka,  av  vars  invånare  c:a 
1,000  äro  svenskar,  har  svensk 
samskola  med   dimissionsrätt. 

Ko'ttbus  [-bos] ,  C  o  1 1  b  u  8, 
stad  i  prov.  Brandenburg,  Preus- 
.sen,  belägen  i  Nieder-Lausitz,  vid 
Spree.  Betydande  textilindustri 
och  handel  med  textilvaror  och 
livsmedel.  Högre  textilindustri- 
skola. Viktig  järnvägsknut;  flyg- 
station. 50,000  inv.   (1925). 

*Koturn,  stundom  i  bildlig  bet. 
beteckning  för  svulstigt,  uppstyl- 
tat sätt  att  uppträda  i  tal  1.  skrift 
("stiga  upp  på  koturnen",  "gå 
omkring  på  koturnen"). 

Kouvola  [kå'o-],  köping  i  Vi- 
borgs  1.,  s.  Finland,  nära  Kymme- 
ne  älv.  Knutpunkt  för  järnvägen 
genom  Savolaks  till  Kotka  och 
linjen  Helsingfors — Viborg.  5,200 
inv.  (1927). 

*Koweit  har  en  yta  av  c:a 
5,000  kvkm.  Huvudstaden  med 
samma  namn  (c: a  30,000  inv.) 
har  en  god  hamn  vid  Persiska 
viken  och  är  tilltänkt  ändpunkt 
för  Bagdadbanan.  —  1914  erkän- 
des K.,  mot  löfte  om  medverkan 
till  erövring  av  Basra,  av  Stor- 
britannien SS.  en  oberoende  stat 
under  brittiskt  skydd.  1922  reg- 
lerades gränsen  mot  Nedjd  och 
f.  å.  gränsen  mot  Irak  (se  karta 
till   Arabien.   Suppl.). 

Kowloon  [kaolo'n],  se  H  o  n  g  - 
k  o  n  g.  Suppl. 

*Kozani.  1928  hade  nomarkin 
167.000  och  staden  13,000  inv. 

Kraepeli'n,  Emil,  f .  1856,  d. 
1926,  tysk  psykiatriker,  prof.  i 
Dorpat  'l886,  i'  Heidelberg  1890,  i 
Miinchen  1903—21.  K.  framstår  i 
sin  Psychiatrie  (1883,  9:e  uppl. 
påbörjad  1927)  o.  a.  arbeten  ss. 
den  moderna  tyska  psykiatrins  le- 
dande personlighet,  särskilt  på 
systematikens  område.  Han  har 
sålunda  givit  burskap  åt   demen- 


1197 


Kraft — Kreisler 


1198 


tia  praecox-termen  ss.  samlings- 
begrepp för  de  olika  sjukdonisfor- 
mer,  som  numera  även  pläga  in- 
ordnas under  termen  schizofreni, 
sammanfört  de  specifikt  melanko- 
liska och  maniska  sjukdomsbil- 
derna under  den  mano- depressiva 
psykos-typen  och  även  gjort  vik- 
tiga, upprepade  gånger  överarbe- 
tade och  modifierade  insatser  för 
klargörandet  av  den  typ  av  psyko- 
patiska reaktionsformer,  som  mö- 
ter i  paranoia  (jfr  Sinnes- 
s  j  u  k  d  o  m  a  r  sp.  604  ff.) .  K.  var 
även  experimentalpsykolog  av 
Wundts  skola. 

*Kraft.  Enhet  för  K.  i  tek- 
niska måttsystemet  (se  d.  o.)  är 
kilogramkraften. 

Kraft  a.  b.  Gullspång — 
Munkfors,  Mariestad,  grundat 
1906,  äger  vattenkraftstation  i 
Gullspång  (.se  tab.  till  Vat- 
tenkraftverk) samt  vatten- 
fall vid  Äras  i  Gullspångsälven 
och  Munkfors  i  Letälven.  Aktie- 
kapital 9  mill.  kr.  Jfr  Örebro 
elektriska   a.   b. 

Kraftfunktion,  se  Poten- 
tial sp.  526. 

*Krag.  2.  Vilhelm  K.  har 
börjat  utgiva  sina  memoarer,  var- 
av hittills  .3  dir  utkommit:  Min 
harndoms  have  (1926),  Den  gäng 
jeg  var  tyve  aar  (1927)  och  Eeire- 
fjasren    (1928). 

Krakerud,  vattenkraftstation  i 
Klarälven,  inom  Norra  Eåda  skn, 
Värml.  1.  Äg.  Uddeholms  a.  b.  Se 
iiven  tab.  till  Vattenkraft- 
V  e  r  k. 

Krakmandel,  se  P  r  u  n  u  s  sp. 
660. 

*  Kramar,  Karl,  är  national- 
demokratiska  partiets  ledare. 
Han  har  bekämpat  Masaryks  och 
Benes'  västerländskt  orienterade 
nationalism  och  hävdat  en  ideolo- 
gisk panslavism  men  i  opposition 
mot  bolsjevikregimen.   I  Narodni 


Listy,  nationaldemokratiska  par- 
tiets organ,  intar  K.  en  ledande 
ställning. 

*  Kramfors  har  två  lastage- 
platser  vid  Ängermanälven  och 
station  vid  Härnösand — Sollefteå 
järnväg.  —  Kramfors  a.  b.  äger 
även  Ed  sele  kraftverk  (se 
d.  o.  Suppl.)  men  har  försålt 
Järveds  sågverk.  Aktiekapital 
15,300,000  kr.  C:a  1,500  arbetare. 

Krampen,  järnvägsstation  i 
Skinnskattebergs  skn,  Örebro  1., 
vid  statsbanelinjen  Krylbo — 
Mjölby  och  Köping — Uttersberg — 
Riddarhyttans  järnvägar. 

Kran,  se  Persien  sp.  145. 

*Krasin,  Leonid  Boriso- 
vitj,  avled  1926. 

*Krasnodar  är  nu  huvudstad 
i  Adygej  (se  T  j  e  r  k  e  s  s.  Suppl.) 
och  kretsen  Kuban,  N.  Kaukasus- 
området.  Lantbruksinstitut  o.  a. 
högskolor.   162,000  inv.    (1926). 

*Krasnojarsk  är  nu  huvudstad 
i  en  krets  med  samma  namn,  Sibi- 
riska området. 

Kra'tes  från  M  a'  1 1  o  s,  2 :  a 
årh.  f.  Kr.,  grekisk  grammatiker 
(se  d.  o.  sp.  1438). 

Krauss  [kraos],  Werner, 
tysk  skådespelare.  K.  har  varit 
anställd  vid  olika  scener,  bl.  a. 
hos  Reinhardt.  Han  är  en  synner- 
ligen framstående  konstnär,  som 
med  säkerhet  och  kraft  gestaltat 
karaktärer  ur  både  den  klassiska 
och  moderna  repertoaren  (bl.  a. 
Hebbels  Herodcs,  Schillers  Wal- 
len.stein).  Han  har  även  vimnit 
framgång    som    filmskådespelare. 

Krebs.  Arthur  Constan- 
t  i  n,  se  L  11  f  t  s  k  e  p  p  sp.  823. 

Kre'ditor,  se  K  r  e  d  i  t  e  r  a. 

Kreisler  [kra'js-],  Fritz,  f. 
1875,  österrikisk  violinist  och 
tonsättare.  K.,  som  företagit  vid- 
stiäckta  Ivonsertresor,  varunder 
han  flera  gånger  besökt  Sverige, 
och  utfört  ett  stort  antal  grammq- 


1199 


Krementjug — Kreuger 


1200 


foninspelningar,  iir  en  violinvir- 
tuos av  sällsynta  konstnärliga 
mätt.  Han  har  skrivit  operetten 
Apfclblutcn  (1919)  och  tonsatt  1. 
arrangerat  smärre  stycken  för 
violin,  vilka  vunnit  stor  pf)pulari- 
tet   (Caprice  vimnois  m.  fl.). 

*  Krementjug  är  nu  huvudstad 
i  kretsen  K.,  Ukraina,  och  har 
57.000  iiiv.    (1920). 

Kremome'ter  (av  fr.  créme, 
grädde,  och  grek.  metrn'n,  mäta), 
gräddglas,  graderad  glascy- 
linder, vari  mjölkens  fetthalt  be- 
räknas efter  det  avsatta  grädd- 
lagrets  tjocklek. 

Kfenek  [kje'-],  Ernst,  f. 
1900,  tysk-böhmisk  tonsättare, 
har  med  anslutning  till  extremt 
moderna  liktningar  inom  musiken 
skiivit  pianostycken,  kammar- 
nuisik  och  orkesterverk  samt 
operor,  bl.  a.  film-  och  jazzojieran 
Jonny  spiclt  auf  (1927). 

Kre'sus,  annan  form  för  Kroi- 
sos. 

Krete'nsare,  k  r  e'  t  e  r,  invå- 
nare i">å  Kreta. 

Kreto'nn,  försv.  form  för  cre- 
tonne. 

Krets.  Fys.  1.  Se  S  t  r  ö  m - 
krets.  —  2.  Magnetisk  K., 
sluten  1.  nästan  sluten  ki-ets  av 
ferromagnetiska  kroppar.  Lindar 
man  kring  dess  olika  delar  en 
elektrisk  ledare  i  n  varv  och  sän- 
der genom  denna  en  ström  om  i 
ampere,  så  får  man  en  magneto- 
motorisk  kraft  =  0,4  n  n  i  (skulle 
några  varv  gå  åt  motsatt  håll 
mot  de  andra,  räknas  de  nega- 
tivt). Denna  framkallar  ett  i 
K:s  olika  delar  ung.  lika  stort 
induktionsflöde  =  kvoten  mellan 
magnetomotoriska  kraften  och 
magnetiska  motstån- 

det. Detta  är  summan  av  de 
olika  delarnas  längder,  dividerade 
med  produkten  av  permeabilitet 
och  tvärsnitt.  Ju  större  tvärsnitt 


och  permeabilitet  och  ju  kortare 
eventuella  luftspalter  (se  d.  o.) 
äro,  dess  noggrannare  gälla  ovan- 
stående lagar.  På  grund  av  järns 
höga  peiineabilitet  kan  även  en 
mycket  kort  luftspalt  avsevärt 
öka  magnetiska  motståndet. 

Kre'tschmer,  Ernst,  f.  1838, 
tysk  psykiatriker  och  neurolog, 
prof.  i  Tiibingen  1923,  i  Marburg 
1926.  K:s  p.sykiatriska  åskåd- 
ningssätt, utformat  i  arbetena 
Der  sensitive  Bezieliungswahn 
(1918),  Körperbau  und  Charalcfer 
(1921;  Kroppsbyggnaden  och  ka- 
raktären, 1926),  Medizinische 
Psychologie  (1922)  m.  fl.,  är  ett 
av  de  mest  prononcerade  uttryc- 
ken för  de  strävanden  inom  psy- 
kiatrin, vilka  söka  påvisa  sam- 
bandet mellan  sinnessjukdomar  i 
mer  1.  mindre  egentlig  mening  och 
de  normala  psykiska  konstitu- 
tionsförhållanden, som  bilda  indi- 
videns karaktär  ocli  prägla  hans 
temperament.  De  individuella  va- 
riationerna i  karaktärsdragen 
motsvaras  enl.  K.  av  vissa  indi- 
viduella olikheter  i  kroppsbygg- 
naden. Även  vid  individens  fysio- 
nomi fäster  K.  stor  vikt  ur  psyko- 
logisk synpunkt,  härvid  en  mo- 
dern pånyttfödare  av  strävanden 
bl.  a.  hos  Lavater  (se  d.  o.). 

*Kreuger.  2.  I  v  a  r  K.  har  un- 
der senare  år  sjielat  en  roll  inom 
den  internationella  finansvärlden 
som  ingen  svensk  före  honom.  Se- 
dan K.  1913  blivit  chef  för  a.  b. 
Förenade  svenska  tändsticksfabri- 
ker, ombildades  det  av  honom 
startade  a.  b.  Kreuger  &  ToU  till 
ett  holding  company,  vilket  över- 
tog ett  betydande  intresse  inom 
tändsticksindustrin,  medan  bygg- 
nadsentrei^jrenadrörelsen  övertogs 
av  en  särskild  firma,  Kreuger  & 
Tolls  byggnads  a.  b.  Efter  bildan- 
det av  Svenska  tändsticks  a.  b. 
(se  d.  o.,  även  Suppl.)    1917  blev 


1201 


Krigsberedskap — Krigskonst 


1202 


K.  dess  veikst.  direktör.  Han  liar 
på  denna  post  genom  samverkan 
med  utländska  finansinstitut  lyc- 
kats åt  Svenska  tändsticks  a.  b. 
förvärva  en  dominerande  ställ- 
ning inom  världens  tändsticks- 
industri.  Genom  a.  b.  Kreuger  & 
Toll,  på  vilket  de  omfattande  fi- 
nansiella transaktionerna  i  sam- 
band med  Svenska  tändsticks 
a.  b:s  rörelse  numera  överlåtits, 
har  K.  stort  inflytande  även  inom 
andra  industri-  och  bankföretag, 
bl.  a.  Trafik  a.  b.  Grängesberg — 
Oxelösund,  och  på  sistone  fått  till 
stånd  en  sammanslutning  av  ett 
tiotal  norrländska  industrifirmor 
i  trä-  och  cellulosabranschen.  —  3. 
Henrik  K  r  e  ii  g  e  r  är  sedan 
1927  prorektor  vid  Tekniska  hög- 
skolan. Han  har  bl.  a.  utgivit 
Bugpnadsmaterialier    (1927 ) . 

*Krigsberedskap.  Om  eko- 
nomisk K.  se  även  R  i  k  s  - 
k  o  mm  issionen  för  eko- 
nomisk försvarsbered- 
skap. Suppl. 

Krigsberg,  annan  form  för 
Kristberg. 

Krigsdala,  annan  form  för 
Kristdala. 

*Krigsfartyg,  se  även  F  1  y  g  - 
d  e  p  å  f  a  r  t  v  g.  Suppl. 

♦Krigskonst.  KRIGET  TILL 
LANDS.  Gamla  tiden.  Tak- 
tik. De  äldsta  något  så  när  kän- 
da krig,  där  K.  i  egentlig  mening 
tillämpats,  äro  perserkrigen  (se 
G  r  e  k  1  a  n  d  sp.  1530  f.)  på  400-t. 
f.  Kr.  Under  dessa  vunno  greker- 
na, vilka  stredo  "i  rotar  och  led". 
den  samlade  verkans  överhand 
över  perserna,  vilka  icke  kände 
någon  ordnad  form  för  inbördes 
samverkan.  Förutsättningarna  för 
en  sådan  samverkan  äro  dels  tak- 
tiska former,  dels  en  ordnad  led- 
ning. Den  taktiska  formen  var 
i  sitt  ursprung  mycket  enkel. 
Den  grekiska  falangen  känne- 


ivar Kreuger. 

tecknades  av  att  hela  härens  mas- 
sa sammanfördes  på  ett  utrymme, 
som  var  det  minsta  möjliga  för 
att  tillåta  individerna  att  bruka 
vapnen.  Hela  hären  leddes  direkt 
av  högste  befälhavaren.  Taktiken 
kom  till  uttryck  i  sammanhåll- 
ningen och  var  f.  ö.  betingad  av 
vapnens  natur.  Den  grekiske  fot- 
krigarens, hoplitens,  huvudva- 
pen var  stötlansen.  2  m.  långt, 
kunde  detta  vapen  användas  sam- 
tidigt av  flera  bakom  varandra 
.ställda  led.  En  första  utveck- 
ling av  den  äldsta  falangen  var 
den  tebanska,  uppfunnen  av  Epa- 
meinondas  (se  d.  o.).  Skillnaden 
låg  däri,  att  den  ena  flygeln  gjor- 
des kraftigare,  d.  v.  s.  i  detta  fall 
djupare,  än  den  andra.  ]Man  skön- 
jer här  ursprunget  till  tyngd- 
punktsidén, som  bygger  på  erfa- 
renheten, att  en  framgång  på  en 
punkt  plägar  medföra  framgång 
över  hela  linjen.  Man  kan  nu 
tala  om  tvenne  former  inom 
hären,  en  djupare  (ända  till  25 
m.),  kolonn,  och  en  tunnare, 
linje.   —  Den   grekiska  K.   ut- 


1203 


Krigskonst 


1204 


±)i±)c±Dc±JC±iizbdai±ic±D   cbe™» 

H-i     et)     cb     C±D     cb     CD     C±3     ClD    C±3     i±) 

djcbcbcbcticbiicbtti     CD6m»r. 

Krigskonst.  Romersk  legion  1  manlpular- 
uppställning. 

vecklades  av  makedon  ierna, 
främst  Alexander  den  store.  Inom 
Alexanders  slagordning  finner 
man  en  mångfald  underavdelning- 
ar, var  och  en  under  sin  befäl- 
havare. Framgången  beror  icke 
längre  på  att  massans  stöt  lyckas 
i  första  anloppet.  Fältherren  kan 
behärska  stridens  växlingar  ge- 
nom insättandet  av  reserver  och 
kan  variera  slagplanen  allt  efter 
olika  lägen.  Taktiken  har  blivit  en 
serie  av  fiiltherren  beräknade  och 
kombinerade  akter.  — -  Romarnas 
m  a  n  i  p  u  1  a  r  o  r  d  n  i  n  g  (jfr 
Legion)  var  med  sin  smidiga 
anpassningsförmåga  ett  hellenskt- 
makedoniskt  arv.  En  ytterligare 
utveckling  betecknar  indelningen 
i  kohorter,  verkliga  taktiska 
förband,  motsvarande  bataljoner. 
Flera  kohorter,  normalt  10,  bilda- 
de en  legion.  —  Förutom  fot- 
folk fanns  i  antikens  härar  såväl 
rytteri  som  ett  slags  artilleri, 
kastmaskiner.  Fotfolket  utgjorde 
dock  det  viktigaste  truppslaget. 
—  Strategin  torde  i  äldsta  tid 
ha  varit  föga  utvecklad,  varför 
t.  ex.  Herodotos'  uppgifter  om 
persernas  millionhärar  av  prak- 
tiska skäl  måste  anses  högst  över- 
drivna. Först  med  Alexander  den 
store  framträder  en  utbildad  sta- 
tegi.  Det  gällde  t.  ex.  vid  anfalls- 
kriget mot  perserna  att  fatta  fast 
fot  i  fiendens  land,  att  skapa  en 
operationsbas,  att  så  ordna 
arméns  lörelser,  operatio- 
ner, att  de  ledde  till  erövring  av 
viktiga  punkter  och  områden  och 
till  avgörande  kraftmätningar 
med  fiendens  trupper,  det  gällde 


att  under  årslånga  fälttåg  sörja 
för  ersättningsväsen  och  under- 
håll, för  vilket  ändamål  bl.  a. 
krävdes  ordnade  och  tryggade 
förbindelser,  allt  problem, 
som  sedan  dess  utgjort  det  väsent- 
liga i  .strategin.  —  Medel- 
tiden. De  ledande  gcrmanfol- 
ken  togo  föga  1.  intet  i  arv  av 
den  antika  K.  Den  fotfolksorga- 
nisation, de  själva  ägt  före  och 
under  folkvandringstiden,  fick 
småningom  vika  för  feodalismens 
och  riddarväsendets  K.  Härarnas 
kärna  bildade  de  harneskklädda 
riddarna,  beväpnade  med  lans  och 
sköld  och  omgivna  av  beridna  och 
oberidna  väpnare  och  svenner 
m.  m.  En  dylik  riddarhär  verkade 
icke  i  egentlig  mening  som  ryt- 
teri, då  liddarna  stredo  var  för 
sig  utan  ordnad  samverkan. 
Detta  primitiva  drag  återver- 
kade även  på  strategin.  Med 
allt  sitt  krigsbuller  uppvisar  me- 
deltiden knappt  en  enda  fältherre, 
som  kunde  medelst  avgörande 
operationer  och  slag  inom  rimlig 
tid  uppnå  ett  påvisbart  krigsmål. 

—  Nya  tiden.  Taktik.  Icke 
allestädes  lyckades  riddarväsen- 
det  utplåna  den  urgermanska  fot- 
folksorganisationen. De  ur  denna 
utgångna  bondehärarna  i  Sverige 
och  Schweiz  bragte  var  på  sitt 
håll  nederlag  åt  riddarhärarna  — 
de   danska   resp.    de   burgundiska 

—  och  kunna  sägas  utgöra  ur- 
sprunget till  den  nya  tidens  euro- 
peiska infanteri.  Schweiziska 
legoknektar  gjorde  denna  K. 
känd  över  hela  Europa,  och  de 
tyska  landsknektarna  upptogo 
arvet.     Tack    vare    en    vid    nya 


:    c 


3     c 


Krigskonst.   Legion   i   tredubbel  slagord- 
ning. 


1205 


Krigskonst 


1206 


tidens  inträde  ökad  mynttill- 
gång blevo  furstarna  i  tillfälle 
att  uppsätta  legohärar  av  fot- 
folk. Uppfinningen  av  krutet 
och  tillkomsten  av  brukbara  eld- 
vapen befordrade  utvecklingen. 
Riddarväsendets  avlösning  berod- 
de dock  främst  av  det  nya  fot- 
folkets överlägsna  taktik.  Den- 
na var  liksom  den  antika  grun- 
dad på  individernas  samverkan  i 
ordnade  former.  De  vapen,  som 
bragte  avgörandet,  voro  ännu 
stöt-  och  huggvapnen :  pikar,  hille- 
barder o.  s.  v.  Småningom  in- 
rangerades dock  allt  större  hopar 
av  skyttar  i  infanteriförbanden. 
Från  denna  tid  och  under  två  år- 
hundraden framåt  kännetecknas 
infanteritaktikens  formella  ut- 
veckling väsentligen  av  sökandet 
efter  lämpligaste  sättet  för  sam- 
verkan mellan  eldvapnen  och  de 
blanka  vapnen.  1600-t:s  infan- 
teri utgjordes  sålunda  dels  av 
musketerare,  dels  av  pikenerare, 
sammansatta  i  stora  hopar,  bland 
vilka  den  spanska  bataglian 
vai-  en  äldre  och  Gustav  II  Adolfs 
q  u  a  t  e  r  n  i  a  en  yngre,  smidi- 
gare form.  På  grund  av  den  tids- 
ödande laddningsproceduren  till- 
lämpade  man  för  att  hålla  elden 
kontinuerlig  den  s.  k.  kontra- 
marschen.  Musketerarhopar- 
na  avlossade  sina  skott  ledvis  i 
salvor;  efter  sin  salva  marsche- 
rade varje  led  tillbaka  och  in- 
tog den  eftersta  platsen,  lad- 
dade musköterna  och  blev  små- 
ningom åter  det  främsta  ledet. 
På  så  sätt  avancerade  infan- 
teriet under  eldgivning  långsamt 
mot  fienden,  tills  man  kom  på 
pik-  1.  bajonetthåll.  1600-t:s  ryt- 
teri var  ävenledes  i  stor  utsträck- 
ning beväpnat  med  eldvapen  (pi- 
stoler m.  m.),  vilka  avlossades  i 
salvor  liksom  vid  infanteriet.  At- 
tack i  galopp  med  blanka  vapen 


QÖQ  tMl 


Krigskonst.    Gustav    II    Adolfs    brigad. 
I      I  pikenerare,    ^   musketerare. 

förekom  dock,  så  t.  ex.  vid  det 
svenska  rytteriet.  —  1700-t. 
karaktäriseras  av  de  stående  hä- 
rarna med  en  högt  uppdriven 
exercisteknik.  Denna  avsåg  främst 
eldens  "frambärande"  och  blev 
mycket  invecklad,  trots  att 
kontramarscherandet  nu  ersattes 
av  enklare  metoder.  Systemet  ur- 
artade slutligen  till  ett  överdrivet 
exercerande,  varigenom  indivi- 
dernas minsta  rörelser  reglerades 
i  tempon  och  hela  härens  massa 
stelnade  i  långa,  välrättade  lin- 
jer, som  kunde  utföra  striden  en- 
dast i  den  reglementerade  ordre 
de  bataille  (fr.,  slagordning),  en 
stereotyp  slagform  med  infanteri- 
massan i  mitten  och  kavalleriet 
på  flyglarna,  en  ny  form  av  anti- 
kens falang.  Detta  var  den  s.  k. 
linear  taktiken.  Frigjord 
från  lineartaktiken  var  Karl  XII, 
vilket  i  sin  mån  förklarar  hans 
många  segrar.  I  övrigt  bibehölls 
systemet  väsentligen  fram  till 
revolutionskrigen.  —  Napoleon 
bröt  radikalt  med  detsamma. 
Han  förberedde  anfallet  med  eld- 
givande  linjer,  tiraljörked- 
j  o  r,  och  avgjorde  detsamma  me- 
delst bajonettanfall  i  djupa 
kolonner.  Han  förstod  ock  som 
ingen  före  honom  att  åstadkom- 
ma samlad  artilleriverkan  på  den 
avgörande  punkten.  —  Först  un- 
der 1800-t:s  senare  hälft  utveck- 
lades handeldvapnen  så,  att  de 
helt  dominerade  taktiken.  Ännu 
vid  Saint-Privat  1870  sökte  tys- 
karna storma  fram  i  djupa  for- 


1207 


Kri<;skonst 


1208 


iSööööööööööäööööää 


ääGöäöäöäööööööäö 


ö  å  å 


å  å      å 


cm    cm     c!3    ctn     ö  ö     å 


6  å 


Krigskonst.   Svenska  arméns  slagordning  vid  Wittstock  24  sept.   163C. 
I~^    infanteri,  g)   kavalleri. 


mer  och  utan  tillräcklig  eldförbe- 
redelse mot  fransmännens  eldgi- 
vande  linjer,  men  förlusterna  ble- 
vo  oerhörda,  och  man  måste  redan 
under  kriget  söka  komma  till  ett 
bättre  utnyttjande  av  elden.  For- 
men härför  blev  skyttelinjen, 
fullt  genomförd  under  boerkri- 
get. I  samtliga  europeiska  hä- 
rar infördes  nu  skyttelinjetak- 
tiken, och  i  Rysk- japanska  kriget 
1904 — 0.5  visade  sig  framför  allt 
japanerna  ss.  mästare  i  dess  utöv- 
ning. Med  handeldvapnets  inten- 
siva utnyttjande  följer  ss.  en  na- 
turlig konsekvens  fältbefäst- 
ningen (se  Fältbefäst- 
ningskonst,  även  Suppl. ) .  — 
Världskriget  1914— 191S  företer 
en  oerhörd  utveckling  av  eldva- 
pentekniken, både  vad  beträffar 
artilleri  och  handvapen,  varjäm- 
te nya  stridsmedel,  ss.  gas,  tanks 
och  flygmaskiner,  tillkommo  (jfr 
Världskriget  sp.  1130  flf.). 
Flera  orsaker  samverkade  till  att 
skapa  ett  ställningskrig  (se 
d.  o.)  i  dess  mest  vitpräglade  form. 
Slagets  taktik  måste  inskränkas 
till  försök  å  angriparens  sida  att 
på   en  begränsad   del   av   fronten 


.D 


^ 


D   D 
D   D 


é 


D 


Krigskonst.    Napoleonsk    fördelning    (om 
fem  regementen  ä  två  bataljoner)   i  an- 

fallsform.  a^Ba  infanteri,   I      infanteri, 
C3    kavalleri,    'I'   artilleri. 


åstadkomma  en  genombrytning. 
På  grund  av  försvarets  styrka 
fordrades  härför  en  oerhörd  kraft- 
insättning. Först  måste  motstån- 
darens ställning  medelst  artilleri 
göras  "stormmogen"  ("trumeWo. 
s.  v.),  för  vilket  ändamål  beräkna- 
des upp  till  20  ä  30  batterier  per 
km.  av  anfallsfronten.  Vanl.  för- 
blev infanteriet  trots  allt  oskadat 
i  de  i  ställningen  inbyggda  bomb- 
fasta rummen.  Under  artilleriel- 
den kunde  visserl.  anfallsinfan- 
teriet närma  sig  ställningen,  men 
under  .själva  stormningsskedet 
måste  artilleriet  upphöra  att  be- 
arbeta densamma  \)ä  grund  av 
risken  att  träffa  eget  infanteri. 
I  sista  stunden  kunde  därför 
försvarsinfanteriet  framgå  ur 
skydds-  till  eldställningarna  och 
möta  stormningen  med  en  inten- 
siv gevärs-  och  kulspruteeld. 
Gång  på  gång,  från  .ställning  till 
ställning,  måste  anfallet  förnyas 
under  ständigt  insättande  av 
friska  reserver,  dels  för  ersätt- 
ning av  förluster,  dels  för  avlös- 
ning av  genom  flera  dagars  stri- 
der uttröttade  förband.  Ä  för- 
svarssidan ägde  en  liknande  om- 
sättning av  truppförband  rum. 
Från  de  mest  skilda  delar  av  fron- 
terna transporterades  fördelning- 
ar medelst  järnvägar,  bilkolonner 
och  fotmarscher  till  det  anfallna 
avsnittet.  På  den  formella  takti- 
kens område  företer  världskriget 
en  utveckling  av  skyttelinjen  där- 
hän, att  en  än  större  isärdrag- 
ning på  bredden  ägde  rum  inom  de 


1209 


Kricskonst 


1210 


främsta  infanterilinjerna,  varvid 
en  ny  minsta  stridsenhet  skapa- 
des, nämligen  gruppen,  bestå- 
ende av  en  skytt  med  automatiskt 
eldvapen  och  c:a  10  gevärsskyttar. 
Grupptaktiken,  nödvändig  ur  så- 
väl eldgivnings-  som  skyddssyn- 
punkt, har  till  förutsättning  en 
högt  kvalificerad  trupp,  som  kan 
även  inom  mycket  stora  och  glesa 
fronter  upprätthålla  den  samver- 
kan, vilken  alltjämt  är  K:s 
främsta  villkor.  —  Strategi.  Den 
nya  tidens  strategi  företer  en 
med  taktiken  jämnlöpaude  ut- 
veckling. Strävan  att  genom 
sna))ba  operationer  föra  arméerna 
till  verkligt  avgörande  uppgörel- 
ser med  fienden  hämmades  dock 
ännu  på  Gustav  II  Adolfs  tid 
väsentligt  av  de  många  fästning- 
arna (jfr  Befästning,  även 
SuppL),  som  man  icke  ägde  me- 
del att  betvinga,  ävensom  av 
underhållssvårigheterna,  vilka 
man  sökte  lösa  genom  det  föga 
smidiga  magasinssys  te- 
rn e  t.  Krigen  bleve  därför  lång- 
variga. I  början  av  1700-t.  fri- 
gjorde sig  Karl  XII  från  detta 
system  genom  bättre  utnyttjande 
av  krigsskådeplatsens  tillgångar 
(rekvisitionssystem), 
men  i  övrigt  är  1700-t  :s  krig- 
föring   i    hög    grad    bunden    av 

Antwerpen 

fFyrajföra.     W 


Krigskonst.  Schematisk  skiss  (efter  ett 
franskt  arbete),  utvisande  tyska  reser- 
vers framförande  under  en  offensiv  pA. 
ett  avsnitt  av  västfronten.  [Förd.  =  för- 
delning(ar).] 


O        O  ^  o 

o  o    ,    o       ® 

o       é    :   o  ^ 


9  gruppchef    ©    gruppchefs  sfällforefrädare  ■  ©  kulsprule- 
gevärsskytt  ®    ersätfare  för  kulsprutegevärsskytfen 
O  gevärsskytt 

Krigskonst.    Grupp,    enl.    svenska    infan- 
teriexercisreglementet   (1927). 

kravet  på  att  icke  avlägsna  ar- 
méerna för  många  dagsmarscher 
från  magasinen.  Napoleon  blev 
även  här  nydanaren.  Hans  rörel- 
ser baserades  väsentligen  på 
medförd  förplägnad,  förnyad  i 
krigsorten  genom  rekvisitioner. 
Problemet  att  föra  stora  härar 
i  fält  och  med  dessa  utföra 
långa  operationer  löstes  på  ett 
epokgörande  sätt  av  honom.  Rö- 
relsen av  de  stora  massorna  kräv- 
de utbredning  på  stort  område  i 
och  för  utnyttjande  av  vägnät, 
förläggningsutrymme  och  livs- 
medelstillgångar; å  andra  sidan 
krävdes  att  i  rätt  tid  kunna  samla 
förbanden  till  slag.  Medlet  för 
det  ena  som  det  andra  blev  härens 
sönderdelning  i  operativa  enhe- 
ter, armékårer,  vilka  kunde 
operera  för  sig,  samt  en  ledning, 
som  förfogade  över  organ  (sta- 
ber m.  m.)  för  sambandet.  Na- 
poleons  strategi  utvecklades  av 
Moltke  d.  ä.,  vilken  trots  ökade 
härmassor  presterade  de  snab- 
baste uppmarscher  och  operatio- 
ner, krigshistorien  dittills  uppvi- 
sat. I  världskriget  blevo  den  ope- 
rativa strategins  möjligheter  vä- 
sentligt reducerade  genom  de  stora 
och  ogenomträngliga  fronterna. 
Geografiskt  utrymme  saknades 
för  rörelser  i  strategisk  mening. 
Operativa  förflyttningar  före- 
kommo  i  huvudsak  endast  längs 
fronterna,   om   man   bortser   från 


1211 


Krigskonst 


1212 


omgrupperingar,  t.  ex.  från  Tysk- 
lands väst-  till  dess  östfront  och 
tvärtom.  Verkliga  taktiska  och 
strategiska  avgöranden  förekom- 
nio  knappast  på  stormakternas 
huvudfronter;  de  eftersträvades 
i  ett  flertal  genombrytningsoflfen- 
siver  men  nåddes  icke.  Världskri- 
get blev  därför  ett  utmattnings- 
krig, där  den  part  måste  förlora, 
vilkens  tillgångar  (i  ordets  vid- 
sträcktaste bemärkelse)  först  si- 
nade. —  KRIGET  TILL  SJÖSS. 
Roddfartygens  tid  (gamla 
tiden  och  medeltiden).  Taktilc. 
De  äldsta  örlogsfartygen  voro 
långa  och  smäckra,  öpjma  1.  däc- 
kade  träfartyg,  som  huvudsakl. 
framdrevos  med  rodd.  I  besätt- 
ningen ingingo  förutom  roddarna 
(2  1.  flera  per  åra)  krigare,  vilkas 
plats  företrädesvis  var  i  de  upp- 
höjda stävarna  och  vilka  voro  be- 
väpnade med  spjut,  svärd  och  bå- 
gar 1.  armborst.  Senare  infördes 
även  kastmaskiner  och  (på  600-t. 
e.  Kr.)  utskjutningsrör  för  s.  k. 
"grekisk  eld"  (se  d.  o.).  Fartygen 
voro  därjämte  försedda  med  en 
från  förstäven  i  1.  under  vatten- 
linjen framskjutande,  ofta  av  me- 
tall utförd  ramm  (se  d.  o.). 
Fartygens  stridsordning  var  linje 
(rät  1.  halvmånformad),  och 
striden  inleddes  med  ramman- 
fall, varefter  övergång  skedde 
till  närstrid  och  äntring.  Omfatt- 
ning av  (kraftkoncentration  mot) 
endera  fiendeflygeln  eftersträva- 
des, 1.  ock  försöktes  genombryt- 
ning av  fiendens  linje.  Reserver 
voro  i  regel  avdelade.  • — ■  Stra- 
tegi. En  klar  uppfattning  av 
sjömaktens  betydelse  förefanns 
hos  många  grekiska  statsmän,  ss. 
Temistokles  m.  fl.,  och  Atens 
storhetstid  sammanföll  med  tiden 
för  dess  flottas  herravälde  i 
Egtiska  havet.  På  grund  av  far- 
tygens ringa  sjöduglighet  och  be- 


boelighet  voro  flottorna  dock 
bundna  till  kustfarvattnen  och 
inskränktes  sjökrigföringen  till 
att  omfatta  i  regel  endast  en 
följd  av  landstigningsföretag. 
Under  Roms  storhetstid  spelade 
sjömakten  en  mindre  framträdan- 
de roll;  endast  under  de  puniska 
krigen  var  en  flotta  för  Rom  av 
större  vikt.  Under  800— 1000-t. 
e.  Kr.  utgjorde  de  nordiska  län- 
dernas sjömakt  en  faktor  av  stor 
betydelse,  sammanlänkande  dessa 
ländei-  med  det  övriga  Europa  (se 
Vikingatågen).  —  Segel- 
fartygens tid  (nya  tiden  till 
mitten  av  1800-t.).  Taktik.  Ut- 
vecklingen från  i  huvudsak  roen- 
de till  i  huvudsak  seglande  örlogs- 
fartyg  ägde  rum  under  1300-  och 
1400-t.,  närmast  i  n.  Europa. 
Skillnaden  mellan  örlogs-  och 
handelsfartyg  var  länge  obetyd- 
lig, men  småningom  började  vissa 
bestämda  örlogsfartygstyper 

framträda,  dels  linjeskeppet  (se 
d.  o.),  dels  lättare  fartyg,  ss.  fre- 
gatter, korvetter  m.  m.  En  sär- 
typ  utgjorde  brännarna  1.  brand- 
skeppen (se  d.  o.),  vilka  före- 
kommo  rikligt  särskilt  under 
1600-t:s  sjökrig.  Redan  under 
1300-t.  började  kanoner  uppstäl- 
las å  fartygen,  först  i  stävarna, 
men  sedan  uteslutande  i  bredsida. 
Med  segelfartygens  överhandta- 
gande fick  rammtaktiken,  som 
kännetecknat  den  föregående  pe- 
rioden visserligen  vika,  men  sjö- 
striderna avgjordes  ännu  länge 
endast  genom  närstrid  och  änt- 
ring, varvid  de  blanka  handvap- 
nen avgjorde  utgången.  Först  un- 
der 1 600-t.  kan  påvisas  en  egent- 
lig segelfartygstaktik.  I  denna 
taktik,  "linjetaktiken",  förutsat- 
tes ännu  äntring  kunna  äga  rum, 
men  allt  större  vikt  lades  vid  den 
inledande  artilleristriden,  som  ut- 
kämpades,  medan   flottorna  med 


1213 


Krigskonst 


1214 


fartygen  gående  i  varandras  köl- 
vatten på  en  linje,  slaglinje, 
seglade  för  samma  1.  motsatta 
halsar  med  vinden  nära  tvärs 
in  och  imder  små  segel,  ilan 
skilde  härvid  mellan  lovarts-  och 
läläget.  Kraftkoncentration  mot 
en  del  av  fiendens  formering,  vanl. 
hans  tät  1.  kö,  erhölls  genom  s.  k. 
dubblering,  vilket  innebar,  att  en 
del  fartyg  intogo  plats  även  på 
fiendens  fria  sida,  så  att  denna 
del  av  fiendens  fonnering  blev 
beskjuten  från  två  håll.  Splitt- 
ring av  fiendens  formering  er- 
nåddes medelst  genombrytning, 
som  därjämte  medgav  att  anfalla 
de  fientliga  fartygens  svagaste 
punkter,  stävarna,  med  bestry- 
kande  långskeppseld  vid  passagen 
genom  fiendens  linje.  De  vack- 
raste exemplen  på  dubblering  och 
genombrytning  utgöra  sjöslagen 
vid  Abukir  och  Trafalgar,  vari 
den  segrande  engelska  flottan  för- 
des av  lord  Xelson.  Eliuru  flot- 
tornas huvuddel  under  denna  pe- 


/4-  Engelska  skepp 
13  Franska  skepp 


Krigskonst.  Dubblering  (sjöslaget  vid 
Abukir  1798).  En  engelsk  flotta  under 
Nelsou  besegrar  en  fransk  under  Brueys 
genom  kraftkoncentration  mot  den  till 
ankars  liggande  fiendens  lovarts  del, 
utförd  SS.  dubblering.  De  franska  skep- 
pen i  kön,  som  lågo  i  lä  och  måste 
kryssa  upp  mot  stridsplatsen,  kimde 
icke  ingripa,   förrän  slaget  var  avgjort. 


Villeneuve^(^  ^ 


27  Engelska  skepp 
78  Franska  skepp 
15  Spanska  skepp 


Krigskonst.  Genombrytning  (sjöslaget 
vid  Trafalgar  1805).  En  engelsk  flotta 
under  Nelson  besegrar  en  överlägsen 
fransk-spansk  under  Villeneuve  genom 
kraftkoncentration  mot  fiendens  mitt 
och  kö,  utförd  ss.  genombrytning  av 
fiendens  mitt,  medan  fiendens  kö  hölls 
upptagen  av  jämnstarka  krafter  och 
liaus  tUt  lämnades  å  sido.  Den  franska 
täten,  som  måste  vända  för  att  nä 
stridsplatsen,  kunde  ej  ingripa,  förrän 
slaget  var  avgjort. 

riod  utgjordes  av  segelfartyg,  in- 
gingo  dock  på  sina  liåll  ända  fram 
till  1800-t.  även  roddfartyg  i  de- 
samma. Särskilt  var  så  fallet  i 
Medelhavet  och  i  Östersjön  med 
dess  skärgårdsklädda  kuster.  — 
Strategi.  Uppkomsten  av  sjö- 
gående segelfartyg  gav  sjöhan- 
deln mellan  den  kända  världens 
länder  en  mäktig  impuls  och  möj- 
liggjorde även  de  stora  geogra- 
fiska upptäckterna  under  1400- 
t :  s  senare  del,  vilket  i  sin 
tur  föranledde  uppkomsten  av 
kolonialvälden,  sammanhållna  av 
sjömakt.  Sjökrigföringen  utveck- 
lades   till    att    omfatta    ej    blott 


1215 


Krigskonst 


1216 


Nor 


..         Japanska  flottan 


yri      Ryska  flottan 


Krigskonst.  T-läge  (sjöslaget  vid  Tsu- 
sljima  1905,  första  sljedet).  Eu  japansk 
flotta  besegrar  en  rysk  genom  kraftkon- 
centration mot  fiendens  tilt,  ernådd  ge- 
nom oavbruten  strävan  efter  T-läge.  Dä 
flottorna  siktade  varandra  kl.  1,40  e.  m. 
(utom  eldavstånd),  låg  den  fartöver- 
lägsna japanska  flottan  redan  för  om 
den  ryska  och  även  därefter  lyckades 
den  1  stort  sett  bibehålla  det  önskade 
läget,  ehuru  den  ryska  flottan  genom 
girar  ostvart  sökte  undvika  att  bilda 
stapeln  i  T.  Kl.  3  e.  m.  voro  de  båda 
ryska  eskadrarnas  tätfartyg  försatta  ur 
stridbart  skick  och  slaget  avgjort. 

landstigningsföretag  I.  härjnings- 
tåg mot  fiendens  kuster  utan 
även  dels  anfall  mot  fiendens 
utomeuropeiska  områden  samt 
försök  att  avskära  förbindelserna 
mellan  dessa  och  moderlandet, 
dels  och  framför  allt  operationer, 
avsedda  att  skada  fiendens  sjö- 
handel. Sjökrigen  under  segelfar- 
tygens tid  utgjorde  i  själva  verket 
en  enda  sammanhängande  kamp 
om  besittning  av  produktiva  kolo- 
nier och  herravälde  över  sjöhan- 
delsvägarna, en  kamp  om  världs- 
handeln, varur  vid  1800-t:s  bör- 
jan England  gick  segrande  efter 
att  ha  besegrat  i  tur  och  ord- 
ning Spanien,  Nederländerna  och 
Frankrike.  Utmärkande  för  denna 
periods  sjökrigföring  var  där- 
jämte flottornas  stora  uthål- 
lighet till  sjöss,  vilket  berodde 
på,  ätt  fartygens   framdrivnings- 


ki-aft  erhölls  utifrån.  —  Ån  g  - 
och  m  o  t  o  r  f  a  r  t  y  g  c  n  s 
tid  (från  mitten  av  "l800-t.). 
Taktik,  liedau  från  omkr.  1820 
försågos  örlogsfartygen  stundom 
med  ångniaskineri,  men  först  med 
propellerns  införande  började  ör- 
logsfartygen i  större  utsträckning 
byggas  SS.  ångdrivna  fartyg, 
ehuru  segeltackling  ännu  länge 
bibeliölls  ss.  reservdrivmedel  ocli 
i  .synnerhet  för  att  öka  aktions- 
radien (se  d.  o.).  På  senaste  år 
ha  motorerna  med  framgång  upp- 
tagit tävlan  med  ångmaskinerna 
som  drivkraft,  och  även  på  de 
ångdrivna  örlogsfartygen  har  ol- 
jan börjat  uttränga  kolet  som 
bränsle.  Införandet  av  spräng- 
laddade  projektiler  föranledde 
övergång  till  pansrade  fartyg, 
småningom  även  till  fartyg,  lielt 
byggda  av  järn  och  senare  stål. 
Härmed  sammanhängde  även 
övergång  från  kanonernas  upp- 
ställning i  bredsida  till  deras 
placerande  i  pansrade  torn  (en- 
kel-, dubbel-  1.  trippeltorn).  Ar- 
tilleriets egen  utveckling  och 
uppkomsten  av  nya  vapen,  t.  ex. 
torpeden,  minan  och  flygbomben, 
ha  dock  mest  av  allt  bidragit  till 
den  fullständiga  omvälvning  av 
sjötaktiken,  som  det  senaste  halv- 
seklet bevittnat.  —  Ångkraftens 
införande  ledde  i  förstone  till  en 
återgång  till  gamla  tidens  ranmi- 
taktik,  och  flera  sjöstrider  un- 
der 1860-t.  avgjordes  med  ramm- 
anfall (särskilt  slaget  vid  Lissa 
1866).  Vapnens  utveckling  för- 
anledde dock  snart  ett  uppgi- 
vande av  rammtaktiken  och  en 
övergång  till  segelfartygstidens 
linjetaktik,  dock  med  mångdub- 
belt större  stridsavstånd.  Enär 
en  formerings  svagaste  punkter 
alltjämt  äro  dess  ändar  (täten  1. 
kön),  eftersträvades  i  den  nya 
linjetaktiken  ett  förligt  1.  akter- 


1217 


Krissskola — Krigsundervisningskommissionen 


1218 


ligt  läge  i  förhållaudc  till  fiendoii, 
varmed  den  erforderliga  kraft- 
koncentrationen  erhölls.  Det  idea- 
liska läget  ansågs  vara  att  ""bilda 
strecket  över  T"  (eng.  crossing 
the  T),  då  den  egna  flottan  ligger 
formerad  vinkelrätt  mot  fiendens 
linje  (kolomi).  Ett  villkor  för  att 
nå  detta  läge  är  att  äga  fartöver- 
skott över  fienden.  T-taktiken  fick 
sitt  fullständigaste  uttryck  i  sla- 
get vid  Tsushima  (se  d.  c).  Ge- 
nom den  ständigt  fortgående  ök- 
ningen av  fartygsartilleriets 
skottvidder  har  emellertid  T-lä- 
get  blivit  allt  svårare  att  vii^pnå, 
och  de  höga  stridsfarterna  med- 
föra å  andra  sidan,  att  detta  läge 
endast  övergående  kan  bibehål- 
las. —  Vid  sidan  av  de  stora  ar- 
tillerifartygen (slagskeppen,  slag- 
kryssarna och  pansarskeppen), 
som  visserligen  alltjämt  ut- 
göra en  flottas  huvudstyrka, 
lia  uppkommit  flera  andra  far- 
tygstyper, vilka  dels  ha  sina  sär- 
uppgifter,  SS.  spaning,  bevakning, 
handelskrig  m.  m.,  men  även 
vissa  bestämda  uppgifter  i  sjösla- 
get mellan  huvudstyrkorna.  Des- 
sa typer  äro  kryssare,  jagare,  U- 
båtar,  hangarfartyg  med  flyg- 
plan m.  fl.  Gasanfallet  (an- 
tingen i  form  av  "gasblåsning" 
från  luften  1.  anfall  medelst  gas- 
projektiler, gasminor  1.  gastorpe- 
der) spelar  en  mindre  framträ- 
dande roll  i  sjökriget  men  kan 
under  vissa  förutsättningar  kom- 
ma till  användning.  ■ — •  Stra- 
tpgi.  Efter  ångkraftens  infö- 
rande å  örlogsfartygen  fick  be- 
sittningen av  kolonier  ökad  sjö- 
strategisk  betydelse,  enär  flottor- 
nas operationsfrihet  var  beroende 
av  nöjaktig  tillgång  till  kolsta- 
tioner å  världshaven,  övergången 
från  kol-  till  oljeeldning  1.  från 
ångmaskiner  till  motorer  har  vis- 
serligen medfört  någon  ökning  av 


fartygens  aktionsradie,  men  bety- 
delsen av  stödjepunkter  kvarstår 
dock  i  stort  sett.  Kontroll  över 
oljefyndigheter  utgör  även  i  och 
för  sig  ett  sjöstrategiskt  intresse, 
siirskilt  då,  ss.  t.  ex.  fallet  är  för 
England,  olja  icke  ingår  i  hemlan- 
dets naturtillgångar.  Besittningen 
av  utomeuropeiska  stödjepunkter 
1.  områden  har  därjämte  fått  ökad 
betydelse  i  så  måtto,  att  dessa 
kunna  utgöra  telegrafkabelfästen 
1.  uppställningsplatser  för  stor- 
radiostationer, varmed  det  i  krig 
5i;terst  viktiga  förbindelse-  och 
underrättelseväsendet  kan  upp- 
rätthållas och  krigspropaganda 
kan  utföras.  — •  Den  nutida  sjö- 
strategins centrala  idé  är  dock 
liksom  tidigare  skydd  av  eget 
landområde  (hemland)  och  egen 
sjöhandel.  Mellan  dessa  båda 
skyddsföremål  har  dock  en  viss 
förskjutning  ovedersägligen  ägt 
rum.  Sjötaktikens  utveckling, 
sjökrigsmedlens  fulländning  och 
differentiering  ha  gjort  över- 
skeppningsföretag,  även  för  en 
betydligt  överlägsen  makt,  allt- 
mera svårutförda  och  riskfyllda. 
Ä  andra  sidan  ha  de  kommer- 
siella framstegen,  den  samhälle- 
liga utvecklingen  och  den  indust- 
riella specialiseringen  gjort  de 
flesta  för  att  ej  säga  alla  länder 
med  sjögräns  av  någon  betyden- 
het alltmer  beroende  av  fria  sjö- 
förbindelser.  Världskriget  ådaga- 
lade vilket  förkrossande  vapen  en 
konsekvent  genomförd  sjöhandels- 
avspärrning  kan  vara. 

*  Krigsskola.  Lärokursen  är 
enl.  1925  års  försvarsordning  för- 
längd med  omkr.  4  månader,  men 
häri  inräknas  ett  längre  sommar- 
uppehåll för  elevernas  tjänstgö- 
ring vid  en  sommarrekrytskola. 

*  Krigsundervisningskommis- 
sionen.    Ordf.    förordnas    av    K. 


30.  —  L  e  s.  Suppl. 


1219 


Krim — Kroman 


1220 


M:t.  K.  liar  nu  insciMulct  även 
över    Aim(''ii.s    iinderofficersskola. 

*Krim.  liopubliken,  som  ingår 
i  RSFSK,  omfattade  102G  25,310 
kvkm.  med  714,000  inv.  Huvudstad 
»Simferopol  (Ak-]Met jet).  K.  har 
talrika    stora  lungsotssanatorier. 

*Krimgoter.  En  rysk  arkeolo- 
gisk expedition  har  1928  vid 
Bahtsjisaraj,  n.ö.  om  Sevastopol, 
funnit  ruiner  av  en  stor  medel- 
tidsstad, som  anses  ha  varit  K:s 
liuvudstad  Teodora.  Utgrävning- 
en har  blottlagt  bl.  a.  sex  grott- 
tempel  med  freskomålningar  fiån 
1200— 1300-t. 

Krimina'lkemi,  se  Rätts- 
k  e  ni  i. 

*Kristall,  se  även  Flytan- 
de kristaller.   Suppl. 

Kristallapparat,  radiomottag- 
ningsapparat  med  kristalldetek- 
tor  och  utan  förstärkare.  Se  T  e  - 
1  e  f  o  n  i  sp.  888  och  Telegrafi 
sp.  907  f. 

Kristallisationsföljd,  den  ord- 
ning, i  vilken  beståndsdelarna 
utkristallisera  ur  en  stelnande 
magma.  K.  bestämmes  dels  av 
smältbarheten,  i  det  svårsmälta 
ämnen  höra  till  dem  som  först 
utskiljas,  dels  av  beståndsdelar- 
nas mängd  i  förhållande  till  den 
eutektiska  blandningen,  så  att  de 
substanser  först  utsöndras,  som 
finnas  i  större  mängd  än  vad 
som  fordras  för  denna. 

Kristallsandsten,  en  vanlig 
typ  av  kvartssandsten  (se  Sand- 
sten), där  den  nybildade  kvart- 
sen (bindemedlet)  avsatt  sig  som 
en  kristallografiskt  parallell  på- 
byggnad på  de  ursprungliga 
kvartskornen. 

*  Kristberg  benämnes  även 
K  r  i  g  s  b  e  r  g. 

*  Kristdala  benänmes  även 
K  r  i  g  s  d  a  1  a. 

v,  Kriste'lli,  se  S  c  h  r  ö  1 1  e  r. 
Kristians  amt,  se  O  p  1  a  n  d. 


♦Kristianstad.  Enl.  1927  års 
skoloidning  (jiiioiganiseras  liögre 
allmilnna  läroverket;  det  blir 
samläroverk  rx-h  får  4-  och  5-åiig 
lealskola  samt  4-årigt  latin-  och 
3-åiigt  latin-  och  realgj'mnasiuin. 
Industrin  .sysselsatte  1927  vid 
42  arbetsställen  1,154  arbetare. 
Ljunggiens  mekaniska  verkstad 
nedlades  1926.  K.  bildar  sedan 
1927  ensamt  pastorat.  Garnisons- 
förs,   ilr  nu  upplöst. 

*Kri.stinehamn  hade  1928 
12,405  inv.  Enl.  1927  års  skolord- 
ning omoiganiseras  realskolan 
till  samrealskola  med  4-  och  5- 
åriga  linjer.  K.  har  en  modern 
hamn;  kajlängden  är  c:a  1,5  km. 
och  vattendjupet  3, G — 5,2  m. 
Handelsflottan  räknade  1926  11 
maskindrivna  fartyg  och  6  segel- 
fartyg om  tills.  10,111  nettoton. 
Industrin  sysselsatte  1927  vid  36 
arbetsställen   915   arbetare. 

Kristineholm,  gods  med  hu- 
vudgård i  Helgona  skn.  Söder- 
mani. 1.,  sedan  1830  i  ätten 
Wachtmeisters   ägo. 

*Kristinestad  har  svensk  sam- 
skola med  dimissionsrätt. 

Krivo'j  Rog,  se  Ukraina. 

*Krohg.  1.  Christian  K. 
avled  1925. 

Krok,  se  Ä  r  d  e  r. 

Kroki   [-ki'] ,  se  C  r  o  q  u  i  s. 

Krolewska  Huta  [krolä'\nska 
ho'-],  polska  namnet  på  Königs- 
hiitte. 

*Krom  har  börjat  ersätta  nic- 
kel som  överdrag  på  järnföremål 
(s.  k.  kromplätering). 

Kro'man,  Kristian,  f.  1846, 
d.  1925,  dansk  filosof  och  peda- 
gog, prof.  i  Köpenhamn  1884 — 
1922.  Bland  hans  arbeten  märkas 
Tanl-e-  og  Sjcjclelocre  (1882),  Var 
Naturerl-jcndelse,  Bidrag  til  en 
Mathematikens  og  Fysikens 
Theori  (1883)  samt  RelativiteU- 
princippet    (1915 — 17).   K.   repre- 


I 


i 


1221 


Kromatisk — Kryptokristallinisk  struktur 


1222 


senterade  gentemot  Höffding  (se 
d.  o.)  en  dualistisk  uppfattning 
av  problemet  om  förhållandet 
mellan  andligt  och  kroppsligt, 
liksom  han  mot  honom  hävdade 
ett  indeterministiskt  åskådnings- 
sätt. Han  tog  verksam  del  i  skol- 
organisatoriska  uppgifter  och  ut- 
vecklade bl.  a.  i  skriften  Om  Mani 
og  Midler  for  den  huiere  Skolc- 
undervistiing  (1886)  sitt  realis- 
tiska  bildningsideal. 

*Kromatisk.  Optik.  Som  avser 
färg. 

Kronben,  2:a  falangen  i  häs- 
tens tå,  bildar  med  sin  övre  ända 
en  led,  krön  leden,  mot  kot- 
benet.  Nedåt  ledar  K.  mot  hov- 
benet. 

*  Kronborg.  K:s  restaurering 
avslutades  1929.  Ett  flertal  rum, 
bl.  a.  de  praktfulla  riksråds-  och 
riddarsalarna,  ha  iståndsatts. 

Krone  [krå'-],  se  Krona  sp. 
1398  och  S  c  h  i  1 1  i  n  g. 

Kronobergs  hed,  c:a  10  km.  n. 
om  Alvesta,  var  1778—1919  Kro- 
nobergs regementes  mötesplats. 

*Kronobergs  regemente  har 
fr.  o.  m.  1928  ett  detachement 
förlagt  till  Karlskrona. 

*  Kronouppbörd,  jfr  Skatte- 
p  o  s  t  a  n  v  i  s  n  i  n  g,  även  Suppl., 
och  Uppbörd. 

*Kronprinsens  husarrege- 
mente är  indraget  fr.  o.  m.  1928. 

Kronrost,  se  Rostsvain- 
p  a  r  sp.  1365. 

Kronsippa,  svenskt  namn  på 
A7ie7no'ne  corona'ria  (se  Ane- 
m  o  n  e). 

Krontramp,  se  H  o  v  s  j  u  k  - 
domar.  Suppl. 

Kroon  [kran],  plur.  k  r  o  o  n  i, 
estnisk  krona  (se  Estland. 
Suppl.  sp.  704). 

*Kroppa  har  betydande  järnin- 
dustri (Storfors  och  Nykroppa 
bruk).  Framdeles  skall  Lungsund 
avskiljas  till  eget  pastorat. 


*Kroppstadfors  bruk.  A.  b.  K. 
uppgick  1927  i  Ämotfors  (se  d.  o.) 
pappersbruks  a.  b.  Noreborgs  trä- 
sliperi   (i  Eda  skn)   är  nedlagt. 

Kroppås  (av  dial.  kropp,  det 
översta  av  ett  tak),  se  T  a  k  2. 

Kru,  se  Negrer  sp.  724. 

Krugersdorp  [kro'g9sdåp], 

engelsk  form  för  Kriigersdorp. 

Krumcirkel,  se  M  å  1 1  v  e  r  k  - 
tyg  sp.  498  f. 

*v.  Krusenstjerna.  2.  Hen- 
ning v.  K.  eihöU  amirals  av- 
sked  1927. 

v.  Krusenstjerna,  Agnes,  f. 
1894,  författarinna,  sedan  1921 
gift  med  skriftställaren  D. 
Sprengel.  K:s  främsta  arbete  är 
romanserien  Tonj/  växer  upp 
(1922),  Tonys  läroår  (1924)  och 
Tonys  sista  läroår  (1926),  där 
hon  med  fin  psykologisk  konst 
skildrat  en  ung,  med  ärftlig  sin- 
nessjukdom belastad  överklass- 
flickas utvecklingshistoria. 

Krutbrännare,  se  O  r  c  h  i  s. 
Suppl. 

Krutmalm,  se  Sjö-  och 
m  y  r  m  a  1  m. 

*Krylbo,  som  är  beläget  s.ö. 
om  Avesta  (se  karta  till  d.  o. 
Suppl.),  utgör  egen  kommun  men 
ingår  i  Folkärna  förs. 

*Krylenko,  Nikolaj  Vasi- 
1  e  v  i  t  j,  är  nu  knuten  till  folk- 
konmiissariatet  för  rättsväsendet. 

Kru'mmel,  Otto,  f.  1854,  d. 
1912,  tysk  oceanograf,  1883—1911 
prof.  i  Kiel,  sedan  i  Marburg.  K. 
är  särskilt  känd  genom  sin  delvis 
på  G.  v.  Boguslawskis  verk  med 
samma  namn  gnnidade  Handbuch 
der  Ozeanographie  (2  bd  1907 — 
11),  den  f.  n.  största  och  vikti- 
gaste handboken  i  oceanograf  i. 

Krympmån,  se  V  i  r  k  e  s  s  o  r  - 
t  i  m  e  n  t   sp.   885. 

Krypljung,  se  Loiseleu- 
r  i  a. 

Kryptokristalli'nisk   struktur 


1223 


Krysslanér — Kuba 


1224 


(av  grek.  kryplo's,  dold,  odi  hri- 
stallinisk),  detsamma  som  tät 
struktur  (se  Struktur  sp. 
116). 

Kryssfanér,  se  Plywood. 

Kryssförband,  se  M  u  r  sp. 
360. 

Kråka.  Vclcr.  Se  llov  sp.  951. 

*Krånsedeforsarna  ägas  av 
Kiängedc  a.  1).,  vais  intressenter 
äro  Fagersta  bruks  a.  b.,  Sand- 
vikens järnverks  a.  b.,  Korsnäs 
sågverks  a.  b.,  a.  b.  Beigslagens 
gemensamma  kraftföi-valtning.  a. 
b.  Svenska  kullagerfabriken  samt 
Stockholms  stad.  Effekten  upp- 
går efter  reglering  av  Indals- 
älvens sjöar  till  150.000  IIK  vid 
kontinuerlig  drift.  Projekt  för 
K:s  utbyggnad  föreligger  f.  n., 
enligt  vilket  kraften  skulle  kunna 
tagas  i  anspråk  omkr.   1935. 

Krångforsens  kraftverk,  ett 
Skellefteå  stad  tillhörigt  kraft- 
A-erk  i  Skellefte  älv.  I  kiaftstatio- 
nen  är  installerat  ett  turbinaggre- 
gat  om  17,000  HK  vid  22.0 'm:s 
nettofallliöjd.  Kraftverket  togs  i 
bruk  192S.  Kraften  användes  hu- 
vudsakl.  vid  närliggande  eellu- 
losa-  och  träsliperiindustrier  samt 
för  driften  vid  Bolidens  gruvfält. 

*Kräkla,    jfr    L  i  t  u  u  s. 

*Kräklingbo.  I  K:s  s.  del  lig- 
ger Torsburgen. 

Krö'sus,   se  K  r  o  i  s  o  s. 

Kua'la  Lu'mpur,  huvudstad  i 
Federerade  malajstaterna  och  i 
Selangor.  K.  är  betydande  järn- 
vägsknut och  handelscentrum 
samt  har  stora  järnvägsverkstä- 
der. Dess  hamn  är  Port  Swetten- 
ham.  80,000  inv.   (1921). 

*Kuba  har  enl.  uppskattning 
för  192S  3.6  mill.  inv.  Dess  största 
städer  äro  Habana,  Santiago  de 
Cuba,  Camagiiey,  Sancti  Spiritus 
och  Santa  Clara.  —  K.  är  värl- 
dens största  sockerproducent.  Soc- 
kerplantagerna,  som  ha  en  yta  av 


nära  (i.50(J  kvkm.,  lämnade  192s 
5,1  mill.  ton  socker,  d.  v.  >. 
c:a  Vg  av  totala  värklsproduk- 
tionen  och  V^  av  lörsockeiproduk- 
tionen.  Tobaksskörden  är  kvanti- 
tativt ej  säideles  l)etydande  (1927 
27,000  ton),  men  K:s  tobakssor- 
ter, särskilt  de  som  odlas  i  distrik- 
tet Vuelta  Abajo  i  öns  västligaste 
del,  anses  vara  de  förnämsta  i 
världen.  På  savannerna  hållas 
stoia  nötkreaturshjordar.  1927 
funnos  pä  K.  4,8  mill.  nötkreatur 
och  0,8  mill.  hästar.  På  ön  brytes 
järnmalm  (398,000  ton  1927)  Vjch 
kopparmalm  (284,000  ton  1927). 
K.  har  c:a  190  råsockerbruk  och, 
spec.  i  Habana,  stora  cigarr-  och 
cigarrettfabriker.  Av  vikt  är  även 
sprittillverkningen.  1927  var  im- 
jiortens  värde  257  och  exportens 
323  mill.  pesos  (därav  råsocker 
257  mill.  samt  tobak  och  tobaks- 
varor 21  mill.).  Största  delen  av 
varuutbytet  försiggår  med  För. 
Stat.,  vilkas  järnvägsnät  genom 
ångfärjerouten  Key-West — Haba- 
na står  i  förbindelse  med  det  ku- 
banska. K:s  järnvägar  ha  en 
längd  av  4.900  km.  (dessutom  c:a 
8.700  km.  plantagebanor).  —  K:s 
författning  ändrades  1928,  dä 
bl.  a.  den  allmänna  rösträtten  ut- 
sträcktes till  att  även  omfatta 
kvinnor  över  21  år.  Senaten  be- 
står av  37  medlenunar,  represen- 
tanternas hus  av  118  medlemmar; 
valperioden  är  för  båda  kamrarna 
6  år.  —  Fursvarsväscn.  Allmän 
viirnplikt  gäller;  ingen  utbildning 

Kubas  handel  med  Sverige  1927. 
(1,000-t.  kr.) 

Exp.   Imp. 

Eörsocker    1,132       — 

Tobak  och  tobaksvaror  1,331        — 

Hudar  och  skinn  54       — 

Trävaror    154  8 

Pappersmassa,  papper  etc. ...        —  2,955 

>retallvaror    —       84 

Maskiner,  kullager  etc —      169 

övriga   varor    8       15 

Exp.,  resp.  Imp.  totala  värde  2,070  3,231 


1225    Kuban-Svartahavsomr. — Kumla,  Grimsten  o.  Hardemo    1226 


i  fied.  En  mindre  värvad  armé 
(omkr.  12,000  man)  finnes. 

*Kuban  -  Svartahavsområdet. 
Guvernementet  existerar  ej 
läno^'e. 

Kuhloledning,  se  Elekt- 
riska installationer. 

Kuhr,  V  i  k  t  o  r,  f.  1882,  dansk 
filosof  och  pedagog,  prof.  i  Kö- 
penhamn 1918.  Bland  K:s  arbe- 
ten märkes  hans  avhandling  Det 
prrdagogislce  System  i  Comeniiis' 
D  idac  tica  Magna  (1912).  Jämte 
P.  A.  Heiberg  har  han  utgivit 
stora  partier  av  Kierkegaards 
Papirer  (se  Kierkegaard, 
även  Suppl.)  och  har  tills,  med 
densamme  även  publicerat  Kierke- 
gaard-Studier  (3  bd,  1912—18). 

Kulenkampff-Post  [ko'-], 

Georg,  f.  1898,  tysk  violinist, 
sedan  1923  anställd  vid  stats- 
kon se  rvatoriet  i  Berlin,  har  genom 
sin  av  tekniskt  mästerskap,  inten- 
sivt temperament  och  spänstig 
rytmik  präglade  tolkning  av  så- 
väl klassiska  som  moderna  verk 
fått  rykte  som  en  av  nutidens 
främsta  violinister.  Han  har  upp- 
trätt i   Sverige   1924  och  senare. 

Kulla,  se  Roslags-Kulla. 

*  Kullen,  se  ill.  till  Skåne 
sp.  935—936. 

*Kullerstad.  I  K.  ligga  Skär- 
blacka  och  Ljusfors  pappersbruk. 

Kullgren,  Carl,  f.  1873,  ke- 
mist, prof.  vid  Tekniska  högsko- 
lan 19 lö,  har  utfört  uppmärk- 
sammade undersökningar  över 
explosiva  ämnen  och  cellulosa. 

*Kulling.  1.  Sedan  1928  utgör 
K.  ej  längre  eget  tingslag  (se 
Vättle  och  Kullings  hä- 
rads tingslag). 

*Kullings-Skövde  hade  1928 
1,570  inv.,  därav  805  i  det  s.  å. 
bildade  municipalsamhället  Vår- 
gårda. 

*Kulmen,  jfr  P  r  o  g  r  e  s  s. 


Kultsjön,  se  Ange  r  m  a  n  - 
älven. 

Kulturkretsläran,  inom  den 
nyare  etnologin  tillämpad  lära 
om  bestämmandet  av  vissa  kul- 
turkomplex, s.  k.  kulturkretsar. 
En  kulturkrets  anses  före- 
ligga, när  de  geografiska  gränser- 
na för  ett  antal  som  kriterier  an- 
tagna samtidigt  existerande  kul- 
turelement sammanfalla  och  allt- 
så innesluta  ett  område  med  en 
viss  enhetlig  kultur.  K.  har  hit- 
tills endast  tillämpats  på  primiti- 
vare kulturstadier.  Som  exempel 
på  fastställda  kulturkretsar  kun- 
na nämnas:  den  västafrikanska, 
de  o.st-  och  västpapuanska  och 
den  exogamt  släkttotemistiska  1. 
tasmaniska.  Som  K:s  grundläg- 
gare  namnes  F.  Graebner  (se  d.  o. 
Suppl.) . 

*Kulturminnesvård.  1928  till- 
sattes de  s.  k.  kultur- 
skyddssakkunniga  med 
uppgift  att  utarbeta  förslag  till 
åtgärder  för  förhindrande  av  ut- 
förande ur  landet  av  äldre,  värde- 
fulla kulturföremål  av  skilda 
slag. 

*  Kulturmässa.  Ytterligare  en 
K.  liar  hållits,  i  Kalmar  1926. 

*Kumamoto  hade  1925  147,000 
inv.  Medicinsk  högskola. 

Kumbakonam  [eng.  utt.  kam- 
b8k^'nam],  annan  form  för  Kom- 
bakonam   (se  d.  o.,  även  Suppl.). 

*Kumla.  1.  K.  skall  1930  för- 
enas med  Tärna,  som  därvid  över- 
föres till  Västerås  stift,  till  ett 
pastorat.  I  K.  ligger  Västman- 
lands läns  folkhögskola.  —  2.  K., 
varifrån  1927  ett  område  med  554 
personer  överflyttades  till  Halls- 
bergs köping,  hade  1928  9,650  inv. 
—  3.  K.  hade  1928  3.305  inv.  Sta- 
tion vid  statsbanelinjen  Hallsberg 
— Krylbo. 

*Kumla,  Grimsten  och  Harde- 
mo   förenades    1928   ]ned   Sundbo 


1227 


Kun — Kursivera 


1228 


tingslag  till  ett  tingslag,  Halls- 
bergs tingslag. 

*Kun,  B  é  1  a,  ägnade  sig  un- 
der sin  vistelse  i  Ryssland  åt 
organisering  av  den  utländska 
bolsjevikiska  propagandan  och 
upprätthöll  en  livlig  kontakt 
nu'd  ledningen  för  Ungerns  kom- 
munistiska partis  centralkom- 
mitté, som  fortsatte  sin  verksam- 
het även  efter  partiets  upplös- 
ning. Denna  kommitté  förlade 
1927  sin  verksamhet  till  Wien, 
där  K.  under  en  resa  1928  häkta- 
des. De  ungerska  myndigheterna 
begärde  hans  utlämnande,  men 
Österrike  vägrade  och  utvisade 
honom  till  Ryssland. 

*Kung  Karl  benämnes  även 
K  a  r  1  s  k  y  r  k  a.  Kungsörs  kö- 
ping bildar  egen  kommun  men  in- 
går i  Kung  Karls  försam- 
ling, som  1928  hade  3,530  inv., 
därav  1,515  i  socknen  och  2,015  i 
köpingen. 

,     Kung  Karls  spira,  se  P  e  d  i  - 

c  u  1  a  r  i  s. 

*Kungliga  Biblioteket,  1926— 
27  tillbyggdes  K.  med  två  flyglar, 
som  tagits  i  anspråk  för  tid- 
skrifts- och  forskarsal,  plansch- 
och  kartavdelning  samt  bok-  och 
tidningsmagasin. 

Kungliga      Motorbåtklubben, 

se  ;M  o  t  o  r  b  å  t  s  p  o  r  t.  Suppl. 

Kungliga  Svenska  Aeroklub- 

ben  (K.  S.  A.  K.),  förening,  som 
har  till  ändamål  att  uppmuntra 
luftfarten  i  Sverige  i  alla  dess 
grenar  och  tillämpningar,  såväl 
vetenskapliga  som  militära,  kom- 
mersiella och  sportsliga.  Ss. 
svenskt  organ  för  den  internatio- 
nella aeronautiska  sammanslut- 
ningen F.  A.  I.  {Federation  aéro- 
nautiqiie  intcrnationalc)  utdelar 
den  internationellt  flygarcertifi- 
kat  samt  kontrollerar  flygtävling- 
ar   och    -rekord  efter  internatio- 


nella bestämmelser.  K.  har  bildats 
på  initiativ  av  generalmajor  K.  A. 
B.  Amundson,  och  dess  första 
stadgar  antogos  19  jan.  1901.  Dess 
namn  var  från  början  K  u  n  g  1. 
Svenska  Aeronautiska 
Sällskapet,  och  föremålet  för 
dess  verksamhet  var  i  början  bal- 
longsporten. Klubbens  styrelse 
har  sitt  säte  i  Stockholm,  men 
underavdelningar  finnas  numera 
i  Göteborg  och  ^lalmö. 

♦Kungsbacka  hade  1928  1,905 
inv.  I  K.  finnes  numera  kommu- 
nal mellanskola. 

*Kungsgården-Mariebergs  a. 
b.,  jfr  R  o  s  s  ö. 

*Kungshamn  bildar  sedan  1924 
jämte  Smögen,  Askum  och  Malm- 
ön ett  pastorat  (jfr  Smögen  1). 

Kungssången,  se  Ur  svens- 
ka h  j  ii  r  t  a  n  s   d  j  u  p. 

*Kungsåra  skall  framdeles  för- 
enas med  Kärrbo  och  Ängsö  till 
ett  pastorat. 

*Kungsör  ingår  i  Kung  Karls 
förs.  (se  Kung  Karl.  Suppl.). 
K.  är  en  betydande  industriort. 
Antalet  arbetare  var  1927  535. 
fördelade  på  17  arbetsställen, 
främst  metallfabriker. 

*Kungälv  lyder  sedan  1929 
judiciellt  under  landsrätt  (In- 
lands domsaga,  s.  tingslaget).  — 
Kyrkan  är  en  korskyrka  av  trä, 
uppförd  1679,  med  rikt  målade 
trätunnvalv  och  ståtlig  barock- 
inredning. 

*Kupé,  se  även  Automo- 
b  i  1.  Suppl.  sp.  200  f.  och  ill.  sp. 
199—200. 

*Kurland.  Provinsen  K.  (Kur- 
zeme)  i  Lettland  omfattade  1928 
13,210  kvkm.  med  291,000  inv. 

Kurremöllastråket,    se    R  ä  t  - 

1  i  a  s. 

Kursive'ra,  sätta  med  kursiv- 
stil;  understryka  (även  i  bildlig 
bemärkelse). 


1229 


Kurth — Kvantteori 


1230 


*  Kurth,  Ernst,  har  vidare 
bl.  a.  skrivit  ett  omfattande  ar- 
bete om  Bruckner  (2  bd,  1925). 

Kurun,  se  K  il  u  n  g.  Suppl. 

Kurvime'ter  (av  kurva  och 
grek.  inetrei'n,  mäta),  se  Mått- 
verktyg. 

*  Kustförsvar.  För  ledning  av 
de  marina  försvarsorganen  samt 
för  sjöhandelns  skydd  är  kusten 
även  indelad  i  marindistrikt  (se 
d.  o.,  Suppl.). 

*Kutais  hade  1926  46,000  inv. 

Kuula  [ko'la],  Toivo,  f. 
1883,  d.  1918,  finländsk  tonsätta- 
re, skrev  under  påverkan  av  finsk 
folkmusik  två  österbottniska  or- 
kestersviter, kammarmusik,  kör- 
verk m.  m. 

*Kuxhafen  (riktigare  Kux- 
haven  1.  Cuxhaven).  Ang. 
sjöfarten  se  Hamburg.  Suppl. 

Kuylenstierna,  Gösta,  f. 
1876,  jägmästare,  ämbetsman.  K., 
som  blev  disponent  för  Ramnäs 
bruk  och  Wirsbo-Ramnäs  kraft 
a.  b.  1914,  för  Ferna  bruk  1921, 
är  sedan  1928  generaldirektör  och 
chef  för  Domänstyrelsen. 

Kvaderna'r  (ital.  quadernario, 
eg.  bestående  av  fyra) ,  strof,  l)e- 
stående  av  fyra  versrader  (jfr 
Sonett). 

Kvadersandsten,  eg.  en  sand- 
sten med  kvaderformig  avsönd- 
ring. K.  är  en  speciell  benämning 
på  den  till  kritformationen  hö- 
rande, vackert  förklyftade  och 
eroderade  sandstenen  i  Sachsiska 
Schweiz. 

*Kvadrant.  Astr.  Se  även 
S  e  X  t  a  n  t  sp.  458.  —  Geom. 
Även  benämning  på  de  fyra  delar, 
i  vilka  ett  plan  delas  av  två  mot 
varandra   vinkelräta   räta   linjer. 

*  Kvadratur.  Matem.  Se  även 
P  1  a  n  i  m  e  t  e  r. 

Kvadru'pelmaskin  (av  lat. 
quadrio'pliis,  fyrf aldig) ,  se  Ä  n  g  - 
maskin    sp.    1451. 


Kväller,  annat  namn  för  kirs- 
kål    (se  A  e  g  o  p  o  d  i  u  m) . 

Kvantite'rande  vers,  se  Met- 
rik sp.  1568. 

*Kvantteori.  Under  de  sista 
åren  har  K.  undergått  en  kraftig 
utveckling,  huvudsakl.  efter  den 
i  Bohrs  korrespondens- 
princip utstakade  riktningen. 
Denna  princip,  som  varit  ledande 
för  Bohrs  grundläggande  arbete, 
gick  ut  på  att  framställa  K.  som 
en  generalisering  av  de  äldre  s.  k. 
klassiska  fysikaliska  principerna, 
där  kvantapostulatet  om  elemen- 
tarprocessernas  diskontinuitet 
skulle  ingå  i  teorins  grundvalar. 
Ett  ytterst  viktigt  steg  i  denna 
riktning  blev  taget  av  Heisenberg 
i  ett  1925  utkommet  arbete,  där 
lian  lade  gi-unden  till  en  rationell 
kvantmekanik.  Det  lyckades  ho- 
nom sålunda  genom  en  sinnrik 
symbolisk  omskrivning  i  korres- 
pondensprincipens anda  av  de 
mekaniska  grundlagarna  att 
övervinna  fundamentala  svårig- 
heter, som  den  tidigare  i  närmare 
anslutning  till  mekaniska  model- 
ler arbetande  teorin  hade  att 
kämpa  emot.  Härvid  skapades 
omedelbart  möjligheter  för  en 
kvantitativ  beräkning  av  sanno- 
likheterna för  övergångar  från 
ett  stationärt  tillstånd  till  ett 
annat,  vilka  i  sin  tur  utgöra  mått 
på  styrkan  av  de  spektrallinjer, 
som  framkonm:a  under  givna  vill- 
kor. Dock  kunde  detta  framsteg 
utnyttjas  vid  tydningen  av  expe- 
rimenten först  sedan  teorins 
sammansmältning  med  undula- 
tionsmekaniken  (se  d.  o.)  fört 
till  lätthanterliga  metoder  för  de 
kvantmekaniska  ekvationernas 
lösning.  —  Under  tiden  har  ar- 
betet på  teorins  systematiska  ut- 
veckling fortgått  i  hastigt  tempo, 
varvid  utom  Heisenberg  själv 
särskilt    tyskarna    Born,    Jordan 


1231 


Kvarnamåla — Kvartssandsten 


123J 


och  Pauli  samt  engelsinanneii 
Diiac  medverkat,  och  det  kan 
väl  sägas,  att  kvant  mekaniken 
redan  nu  utgör  en  sluten  läro- 
byggnad, som  kaTi  mäta  sig 
med  den  klassiska  mekaniken. 
Denna  lärobyggnad,  som  känne- 
tecknas av  en  vittgående  resigna- 
tion med  avseonde  pä  åskådlig- 
het, står  dock  i  nilrmaste  kon- 
takt med  de  experimentella  erfa- 
renheterna från  atomforskningens 
område,  vilka  den  sammansmäl- 
ter med  de  erfarenheter,  som 
ligga  till  grund  för  den  vanliga 
mekaniken.  Teorins  symboliska 
karaktär  framträder  däri,  att 
den  opererar  med  storheter,  som 
lyda  en  s.  k.  icke-kommutativ 
algebra.  Medan  den  vanliga  me- 
kanikens rörelseekvationer  for- 
mellt bibehållas,  uppfattas  de  i 
dessa  ingående  storheterna  som 
icke-kommutativa  '"tal",  och 
'  xy — yx,  där  x  och  y  äro  två  dy- 
lika storheter,  bestämmes  med 
tillhjälp  av  Plancks  konstant. 
Denna  för  K.  karaktäristiska 
storhet  medför  så  att  säga  en- 
dast en  ändring  av  den  algebra, 
som  de  mekaniska  symbolerna 
äro  underkastade.  Den  fysikaliska 
innebörden  av  kvantmekanikens 
räkneschema,  som  klarlagts  hand 
i  hand  med  utvecklingen  av  teo- 
rins formella  sida,  framträder 
nu  i  en  allmän  formulering  av  de 
kvantteoretiska  lagarna,  där  det 
statistiska  draget,  som  från  bör- 
jan kännetecknat  K.,  erhållit 
en  mera  framskjuten  plats.  I 
denna  formulering  ingår  även  ini- 
dulationsmekanikon  som  en  vik- 
tig beståndsdel,  så  att  teorin  • — ■ 
åtminstone  skenbart  —  har  blivit 
något  mer  åskådlig  än  den  från 
början  var.  —  Av  teorins  många 
viktiga  användningar  skall  här 
endast  nämnas  behandlingen  av 
atomer  med  mer  än  en  elektron. 


som  utgör  ett  särskilt  slående 
prov  på  teorins  prestationsför- 
måga såväl  i  kvalitativt  som 
kvantitativt  avseende.  Det  kan 
sålunda  säga.s,  att  förklaringen 
av  lagbundenheten  i  de  kemi.ska 
elementens  egenskaper  vilar  på 
lika  säkra  grundvalar  som  New- 
tons  tydning  av  lagarna  för  pla- 
netsystemet. I  detta  sanunanhang 
har  upptäckten  av  elektronens 
(se  Elektroner.  Suppl.) 
s.  k.  egenrotation  spelat  en  vik- 
tig roll.  Härmed  äro  vi  nära 
teorins  griinser,  där  fysikernas 
intresse  f.  n.  koncentrerar  sig. 
Sålunda  har  Dirac  visat,  att 
elektronens  egenrotation  följer 
ur  en  systematisk  sammansmält- 
ning av  K.  med  relativitetsteorin, 
en  uppgift,  som  ännu  innehåller 
många  olösta  frågor. 

Kvarnamåla,  järnvägsstation  i 
Väckelsångs  skn,  Kronob.  1.,  vid 
Växjö — Tingsryds  och  Hönshylte 
— K.  järnvägar. 

a.  b.  Kvarnintressenter,  Träl- 
leborg,  grundat  1927,  utgör  en 
sammanslutning  mellan  a.  b.  Mal- 
mö stora  valskvarn,  Trälleborgs 
ångkvarns  m.  fl.  industriers  a.  b., 
Hälsingborgs  ångkvarns  a.  b., 
a.  b.  Falkenbergs  elektriska  vals- 
kvarn, a.  b.  Ystads  franska  ång- 
kvarn  och  a.  b.  N.  Sandbergs 
valskvarn,  Ystad.  Aktiekapital 
13,708,000  kr.  C:a  400  arbetare. 

*Kvarnsveden,  se  även  tab. 
till   Vattenkraftverk. 

*Kvarntorp.  Träsliperiet  är 
numera  nedlagt. 

*Kvarnzelius,  Herman,  var 
1912 — 22  ordf.  i  Västernorrlands 
l:s  landsting,  1917 — 22  riksgälds- 
fullmakt  ig  och  har  sedan  191S 
varit  statsutskottets  ordf. 

Kvartssandsten,  se  Sand- 
sten och  K  r  i  s  t  a  1 1  s  a  n  d  - 
sten.  Suppl. 


1233 


Kvartsultraviolett — KUlpe 


1234 


Kvartsultraviolett,  se  Spekt- 
rum sp.   1280. 

Kvate'rn  (av  lat.  qua'Uuor, 
fyra),  se  Lägg  4. 

Kvicksilverpendel,  en  kompen- 
sationspendel (se  Ur  ?p.  193  f.), 
vid  vilken  pendelstångens  värme- 
utvidgning  kompenseras  av  ut- 
vidgningen hos  kvicksilvret  i  ett 
i  stången  upphängt  kärl. 

*Kvikkiokk.  Om  Kvikk  jokks 
turiststation  se  Jokkmokk. 
Suppl. 

*Kvillinge,  som  omfattar  om- 
rådet närmast  n.  om  Norrköping, 
invid  Bråviken,  har  betydande  in- 
dustriella anläggningar,  bl.  a. 
Graversfors  masugnar,  Hults 
bruk,  Loddby  sulfitfabrik  samt 
Torshags  spinneri  och  väveri. 

Kvinte'rn  (av  lat.  quVnque, 
fem),  se  Lägg  4. 

Kvinti'n  (av  mlty.  quintin,  av 
lat.  qiWntus,  den  femte),  äldre 
viktenhet  =  14  lod  =  3,3  gr. 

Kvistaberg,  egendom  i  Bro  och 
Lossa  skn,  Uppsala  1.,  vid  Bro- 
fjärden av  Mälaren.  På  K.  finnes 
ett  privat  astronomiskt  observa- 
torium,  uppfört  1919. 

*Kvistofta  bildar  sedan  1927 
jämte  Glumslöv  ett  pastorat. 

*Kvistrumsälven  kallas  även 
ö  r  e  k  i  1  s  ä  1  v  e  n. 

Kvistsax,  se  S  e  k  a  t  ö  r. 

*Kvänum.  2.  K.  har  station  vid 
Västergötland — Göteborgs  järn- 
rägar. 

Kväsa,  k  v  ä  s  v  e  d,  detsamma 
som  kvesved  (se  S  o  1  a  n  u  m) . 

Kuhn  [kyn],  Julias,  f.  1825, 
d.  1910,  tysk  agronom,  1862  prof. 
vid  universitetet  i  Halle,  1863 
förest,  för  dettas  då  nybildade 
lantbruksinstitut,  vilket  under 
K :  s  ledning  blev  en  av  Tysklands 
främsta  lantbrukshögskolor.  Hans 
forsknings-  och  lärarverksamhet 
ägnades  främst  husdjursskötseln. 
Hans    allmänt    använda    lärobok 


Herman  Kvarnzelius. 

Die  zweckmässige  Ernährung  des 
Rindenviehes  (1861)  bidrog  verk- 
samt till  införande  av  rationella 
grunder  för  husdjurens  utfodring. 

Kyl.  se  ill.  till  Slakt. 

Kylberg,  Carl,  f.  1873,  måla- 
re, har  i  summariskt  förenklade 
landskap  och  figurbilder  fram- 
trätt som  en  förfinad,  med  Karl 
Isakson  besläktad  kolorist. 

Kyleberg,  gods  i  Svanshals 
skn,  östergötl.  1.  K.  är  en  möns- 
tergård och  Sveriges  allmänna 
lantbrukssällskaps    elevgård. 

Kylin,  H  a  r  a  1  d,  f.  1879,  bota- 
nist, prof.  i  Lund  1920.  K.  är  före- 
trädesvis  algforskare. 

Kylley,  K  y  1 1  e  j,  lastageplats 
på  Gotlands  n.ö.  kust,  Hellvi  skn. 
Tull-  och  lotsstation. 

Kulpe  [ky'll-],  Oswald,  f. 
1862,  d.  1915.  tvsk  filosof,  prof.  i 
Wurzburg  1894,  i  Boim  1909,  i 
Miinchen  1913.  K.  började  ss. 
experimentalpsykolog  av  Wundts 
(se  d.  o.)  skola,  men  utvecklade 
efter  hand  en  egenartad  experi- 
mentell metodik  och  teori,  som 
gjorde  honom  till  grundare  av  den 
s.  k.  Wiirzburgskolan,  till  vilken 


1235 


Kyoto — Kyrkostaten 


1236 


v  A  T  I  K  A  N  S  TA  DEN 

Skala  1:30000  c      joo    zoo  m,o    >oo    syJM 


1)1.  a.  N.  Aoh  och  K.  Biihler  (se 
dessa  ord.  Suppl.)  äro  att  räkna. 
K.  hävdar  bl.  a.,  att  vi  i  tanke- 
verksamheten operera  med  ett  av 
den  vid  åskådning  bundna  före- 
ställningsverksamheten oberoende 
medvetenhetsinnehåll.  Bland  hans 
v.erk  märkas  Grundriss  der  Psy- 
chologie  (1893)  och  Die  Rcalisic- 
rung   (3  dir,  in  12— 23). 

*Kyoto  hade  1925  680,000  inv. 
K.  har  flera  andra  högskolor,  bl.  a. 
en  medicinsk  och  en  buddhistisk. 

*Kyp,  se  även  Papper  sp. 
sp.   1605. 

*Kyrenaika  (se  även  Liby- 
en. Suppl.)  har  en  yta  av  740,000 
kvkm.,  varav  ökenområdena  i  s. 
(med  Kufraoaserna)  upptaga  c:a 
540,000.  Folkmängden  uppskattas 
till  235,000,  därav  9,000  italiena- 
re; f.  ö.  huvudsakl.  berber  och 
nomadiserande  araber.  Boskaps- 
skötsel är  huATidnäring;  av  vikt 
är  korn-  och  olivodling  samt 
svampfiske.  Hu\Tidstad  Benghazi. 

*KyrkefaIla.  I  K.  ligger  Tibro 
municipalsamhälle. 

*Kyrkomöte.  2.  Liknande  in- 
stitutioner finnas  i  Finland  samt 
England  (se  Storbritanni- 
e  n.  Suppl.). 

Kyrkoslaviska,     se    Slavis- 


ka språk  sp.  987  f.  —  K.  är 
liturgiskt  språk  bland  de  grekisk- 
ortodoxa slaverna  (ryssar,  serber 
och  bulgarer). 

♦Kyrkostaten.  K:s  uppgående 
i  den  italienska  staten  1870  för- 
anledde avbrytandet  av  alla  offi- 
ciella förbindelser  mellan  Vatika- 
nen och  Italien.  Förhållandet  mel- 
lan påvestolen  och  det  nya  Ita- 
lien, den  "romerska  frågan",  blev 
ett  betydelsefullt  irritationsmo- 
ment i  italiensk  politik.  En  från 
båda  sidor  oförsonlig  politik  för- 
svårade utsikterna  för  återupp- 
rättandet av  K.  Tanken  på  detta 
uppgavs  dock  aldrig,  varken  av 
Pius  IX  1.  hans  efterträdare.  Den 
1922  valde  påven  Pius  XI  gjorde 
K:s  återupprättande  och  påvesto- 
lens försoning  med  Italien  till 
det  främsta  målet  för  sin  poli- 
tik. Den  fascistiska  revolutionen 
g^-nnade  direkt  dessa  planer, 
^lussolini  avbröt  Italiens  tradi- 
tionellt antiklerikala  politik,  och 
en  av  hans  första  regeringsåtgär- 
der var  införandet  av  obligato- 
risk religionsundervisning  i  folk- 
skolorna. Vid.  lyckades  han  in- 
manövrera  katolska  folkpartiet 
i  det  fascistiska  partiet.  Stora 
svårigheter  för  en  lösning  av  den 
romerska  frågan  i  hela  dess  vidd 
kvarstodo  emellertid.  I  tysthet 
fördes  dock  under  en  längre  tid 
förhandlingar,  och  11  febr.  1929 
kunde  ett  märkligt  konkordat 
mellan  påvestolen  och  Italien 
undertecknas,  enl.  vilket  en  ny 
K.  återuppstod  och  den  romerska 
frågan  erhöll  en  definitiv  lös- 
ning. Enl.  detta  fördrag  erkände 
Italien,  att  Vatikanen  med  träd- 
gården, S:t  Peterskyrkan  (denna 
dock  under  gemensam  förvalt- 
ning) samt  några  kringliggande 
byggnader  och  gator  skulle  ut- 
göra en  under  påven  fullt  suve- 
rän  stat.   Den  nva   K.,   som  fått 


1237 


Kågedalen — Kägelspel 


1238 


k- ^.Sm. -  -  * -'5,2 


ansats 


Kägelspel.    Bowlingbana. 


namnet  Vatikanstaden, 

ital.  Cittä  del  Vaticano,  är  per- 
manent neutral  och  kommer  ej 
att  representeras  vid  internatio- 
nella politiska  kongresser.  Järn- 
vägsstation, post-  och  telegrafvä- 
sen samt  myntväsen  komma  att 
upprättas.  Den  vid  Vatikanen 
ackrediterade  diplomatiska  kåren 
skall  överflyttas  till  Vatikansta- 
dens  område  vid  risk  av  att  i  mot- 
satt fall  förlora  sin  exterritoriali- 
tet.  Det  ekonomiska  förhållandet 
reglerades  så,  att  Italien  till 
påvestolen  utbetalade  750  mill. 
lire  samt  statsobligationer  till 
ett  nominellt  värde  av  en  milliard 
lire.  Viktiga  medgivanden  i  reli- 
giösa frågor  gjordes  från  Ita- 
liens sida;  bl.  a.  skulle  den  kyrk- 
liga vigseln  få  fullt  laglig  karak- 
tär. Påven  å  sin  sida  erkände  hu- 
set Savojen  som  Italiens  lagliga 
dynasti  och  Rom  som  Italiens 
huvudstad.  Han  förband  sig  att 
respektera  den  nuv.  regimen  i 
Italien  och  att  avstå  från  varje 
ingripande  i  Italiens  politiska  liv. 
Inom  Vatikanstaden  begångna 
brott  skola  underställas  italiens- 
ka domstolar,  och  medborgarskap 
i  Vatikanstaden  får  ej  utesluta 
italienskt  medborgarskap.  Även 
vissa  byggnader  utanför  V'atikan- 
staden,  ss.  Lateranen,  Santa 
]\Iaria  Maggiore,  San  Paolo  fuori 
le  mura  och  Palazzo  della  Cancel- 
leria,  komma  i  åtnjutande  av  full 
exterritorialitet.  Upprättandet  av 
den  nya  K.  medför  vittgående 
följder.  Påvens  världsliga  makt 
är  formellt  återupprättad,  vilket 


i  den  katolska  världen  tillägges 
enorm  betydelse.  "Fångenskapen  i 
Vatikanen"  har  upphört,  och  för- 
soning har  genomförts  mellan  Ita- 
lien ocli  katolska  kyrkan. 

Kågedalen,   se  Skellefteå  3. 

*Kåkind.  2.  Tidaholm  bildar 
jämte  Acklinga,  Agnetorp  och 
Baltak  ett  pastorat. 

Kålpalmer,  se  P  a  1  m  a  e  sp. 
1551. 

Kårberg,  se  S  k  y  1 1  b  e  r  g  s 
Bruks    a.    b. 

*Kårsotjåkko  når  en  höjd  av 
1,720  m.  ö.  h. 

Kåseberga,  ås  i  Valleberga  skn, 
Kristianst.  1.,  med  Sveriges 
längsta  skeppssättning  (jfr  d.  o.), 
Kåsebergaskeppet,  som  har  en 
längd  av  67  m. 

*Kåtotjåkko  når  en  höjd  av 
c:a  2,000  m.  ö.  h. 

*Kägelspel.  Bowling  spe- 
las på  rak,  plan  bana  av  trä 
(se  fig.).  Käglans  basdiam.  är  5,7 
cm.,  klotets  diam.  högst  22  cm. 
Ett  parti  spelas  i  tio  avdelningar 
av  varje  spelare.  I  varje  avdelning 
göras  två  slag  mot  samma  kägel- 
uppställning. En  poäng  erhållas 
för  varje  kullslagen  kägla.  Lyckas 
en  spelai-e  med  det  första  slaget  i 
en  avdelning  slå  ner  alla  käglorna 
(st  rike  [strajk])  1.  med  det 
andra  (spare  [spä'8]),  får  han 
tillgodoräkna  sig  de  poäng,  som 
han  med  två,  resp.  ett,  därpå  föl- 
jande slag  kan  erhålla.  Högsta 
möjliga  poäng  är  300.  Bowling  är 
en  särskilt  i  För.  Stat.  mycket 
populär  inomhusidrott,  som  un- 
der senaste  årtiondet  även  i  Sve- 


1239 


Källarhalsbär — Köhler 


1240 


rigc  vunnit  stor  spiidning.  Världs- 
milsterskapstävlingar  i  bowling 
hallas  vart  tredje  år;  segrare  lia 
hittills  varit  Sverige  (1923  oeh 
1020)   oeh  För.  Stat.    (1929). 

Källarhalsbär,  se  T  i  b  a  s  t. 

*Källeryd  benämnes  stundom 
K  ii  1 1  e  r  ö. 

Källfallsfältet,  se  Riddar- 
hyttan. 

Källkrasse,  se  N  a  s  t  u  r  t  i  - 
u  m. 

Källskär,  sågv-erk  i  Sikler- 
hamn;  äg.  K:s  a.  b.,  Sandarne, 
gnmdat  1S92,  vilket  samarbetar 
med  Äsl)aeka  trilvaru  a.  b. 

*Källs-Nöbbelöv.  Sedan  1927 
bilda  Svalöv,  K.  och  Felestad  ett 
pastorat. 

*Källstad.  Framdeles  skola 
Eogslösa  och  Väversunda  förenas 
med  pastoratet. 

*Källstorp  bildar  sedan  1929 
jämte  Lilla  Bedinge,  Äspö  och  ö. 
Klagstorp  ett  pastorat. 

Källö-Knipplan,  numera  offi- 
ciellt namn  på  Knipplans  muni- 
cipalsamhälle. 

*Kälvene.  Sedan  1927  bilda 
Yllestad,  Näs,  Vistorp,  Vartofta- 
Äsaka  och  K.  ett  pastorat. 

*Käpplingeholmen.  Enl.  en 
Icritisk  undersökning  av  N.  Ahn- 
lund  (1929)  skola  relationerna 
om  käpplingemorden  innehålla 
påtagliga  överdrifter.  Dådet  skall 
näml.  ej  enbart  ha  A-arit  ett  ut- 
slag av  nationella  motsättningar 
utan  även  av  sociala.  En  intres- 
sant parallell  till  händelserna  i 
Sthlm  finnes  i  de  sociala  strider- 
na i  Liibeck  1.3S4.  där  köpmanna- 
aristokratin blodigt  nedslog  ett 
uppror  av  stadens  hantverkare. 

*Käringön.  Socknen  omfattar 
flera  öar  utanför  Orust,  bl.  a. 
K  ä  r  i  n  g  ö  n,  varpå  municipal- 
sandiället  ligger,  och  ]\Iåseskär 
(med  fyrtorn). 

Kärleksblomma,  se  Lychnis. 


Kärnmjölk,  se  Mjölk  sp.  134. 

Kärnältare,  se  S  m  ö  r  sp.  1059. 

Kärreberga,  järnvägsstation  i 
Kvidinge  skn,  Kristianst.  1.,  vid 
lliilsingboig — Ilässleliolms  och 
Skåne — Smålands  järnvägar. 

Kärrkavle,  se  A  1  o  p  e  c  u  r  u  s. 

*Kätting,  se  även  Varp.  Tex- 
til. 

*Kävlinge.  2.  Bland  fabrikerna 
märkas  även  två  garverier  samt 
a.  b.  Kävlinge  läder-  och  sko- 
fabrik, grundat  1896. 

*KävIinge — Barsebäcks  järn- 
väg inköptes  1927  av  staten. 

Köhler  (K  oeh  ler)  [kö'-], 
Wolf  gäng,  f.  1887,  tysk  filo- 
sof och  psykolog,  prof.  i  Göttingen 
1921.  i  Berlin  1922.  K.  har  främst 
knutit  sitt  nanm  till  den  moderna 
djurpsykologins  (se  d.  o.  Suppl.) 
utveckling.  Ss.  ledare  av  den 
tyska  stationen  på  Teneriffa  för 
studiet  av  antropoida  apor  påbör- 
jade K.  kort  föi-e  världskriget 
djurpsykologiska  experiment  med 
sjimpanser,  vilkas  resultat  först 
publicerades  i  Intclligenzprilfung- 
cn  an  Anthropniden  (1917).  Ge- 
nom att  studera  aporna  i  en  så- 
vitt möjligt  av  mänskligt  infly- 
tande ostörd  miljö  sökte  K.  ut- 
röna, huruvida  hos  dem  förekom- 
mo  med  mänskliga  förståndsfunk- 
tioner analoga  psykiska  yttring- 
ar, som  ej  vore  att  räkna  som 
efterhärmningsfenomen  1.  dres- 
syrprodukter. Han  konstaterade 
därvid,  att  sjimpanserna,  då  det 
gällde  att  plocka  till  sig  svåråt- 
komliga frukter,  betedde  sig  på 
ett  sätt,  som  erbjöd  omisskänn- 
liga likheter  med  mänsklig  över- 
läggningsförmåga (de  lärde  sig 
att  stapla  upp  lådor  för  att  nå 
högt  hängande  bananer,  att  han- 
tera käppar  etc).  Dock  betonar 
han  starkt  den  stora  klyfta,  som 
finnes  mellan  dessa  djur  och  även 
de   lägst    stående    miinniskoraser. 


1241 


Köldhärdighet — Köln 


1242 


1.  Konstindustrimuseft.  2.  S:t  Ursula.  3.  Niiluihistui  iska  iiiusnt.  1.  S;t  Kuuiburl. 
5.  Västbangården.  6.  Konstföreningens  utstäUningshyggnad.  7.  Deutsches  Theater. 
8.  Stadsbibliotek.  9.  S:t  Gereon.  10.  Regeringsbyggnad.  11.  Tyghus.  12.  Justitie- 
byggnad.  13.  S:t  Andreas.  1-t.  JesuitUyrkan.  lö.  Huvudbangärden.  16.  Domkyrkan. 
17.  Utställnings-  och  miissbyggnader.  18.  Deutzbangården.  19.  Wallraf-Richartz- 
Museum.  20.  Minoritkyrkan.  21.  Sehauspielhaus.  22.  Rådhuset.  23.  S:t  Martin. 
24.  Operan.  25.  Hahnentor  (inrymmer  historiskt  museum).  26.  Apostelkyrkan. 
27.  Gurzenich.  28.  S:t  Mauritius.  29.  S:t  Ciicilia.  30.  S:t  Peter.  31.  S:t  Maria  im 
Kapitol.  32.  Trefaldighetskyrkan.  33.  S:t  Georg.  ,S4.  Sydbangården.  35.  S:t  Panta- 
Ifon.   30.    Severinkyrkan.   37.   Severinstor.    38.   Universitetet. 


Redan  den  me.st  primitiva  kultur 
förutsätter  ett  mått  av  minnes- 
ocli  fantasibilder,  vartill  djuren 
ej  ha  något  motstycke. 

Köldhärdighet.    Om    frosthär- 
dighet se  Frostskada.  Suppl. 


*Köln.  1.  K.  är  Tysklands  till 
storleken  tredje  stad  "(700,000  inv. 
1925).  Universitetet  hade  1927 
5,200  studenter.  I  K.  grundades 
1925  en  statlig  musikliögskola. 
Industrin  sysselsätter  c:a  65,000 


1243 


Köngämä  älv — Kuttkontroll 


3244 


arbetare,  främst  inom  luotall-  och 
ma.skiniiKlustii  ocli  brunkol.sbryt- 
iiing.  Sedan  1924  liållas  äiligon  i 
K.  handelsniiissor.  1!)27  ankoninio 
ocli  avgingo  12,800  faityg  med  en 
last  om  2,4  mill.  ton.  Nya  bety- 
dande hamnanläggningar  äro  un- 
der utförande  n.  om  K.  Staden  är 
en  viktig  knutpunkt  för  lufttrafi- 
ken (linjer  till  hl.  a.  Ueilin  ocli 
Paris  samt  till  JJryssel,  llalle  och 
Frankfurt  am  Main).  Vid  föror- 
ten Miingersdorf  v.  om  den  egent- 
liga staden  ligger  intill  den  stoia 
parken  Stadtwald  K:s  stadion,  en 
av  världens  största  idrottsanlägg- 
ningar, med  flera  olika  slags 
banor. 

Köngämä  älv  [kö'nngä-],  se 
]\I  u  o  n  i  o   älv. 

Köngäs  [kö'nngäs],  nuv.  nam- 
net på  Boris  Gljeb  (se  d.  o.  och 
P  e  t  s  am  o). 

*Königsberg  hade  1925  280,000 
inv.  Stats-  och  universitetsbiblio- 
teket omfattar  f.  n.  c:a  400,000 
bd.  I  K.  finnes  även  en  mindre 
handelshögskola.  Sjöfarten  gyn- 
nas av  den  42  km.  långa  och  6,7 
m.  djupa  Königsberger 
Seekanal,  som  för  från  Pillau 
(se  d.  o.)  till  Pregels  mynning. 
Strax  nedanför  K.  har  vid  Pregel 
1924  fullbordats  en  stor  hamn- 
anläggning (även  frihamn).  K. 
har  reguljär  flygförbindelse  med 
Berlin,  Danzig  och  Eiga. 

*  Köpenhamn.  2.  K.  indelas  i 
11  prosterier.  Under  K.  lyda  även 
Färöarnas  och  Grönlands  präster- 
skap samt  sjömanspräster  och 
präster  i  danska  församlingar  i 
utlandet.  —  3.  Stor-Köpenhamn 
har  en  yta  av  104  kvkm.,  därav 
71,5  i  det  egentliga  K.  —  Bland 
nya  monumentalbyggnader  i  K. 
märkas  det  1924  fullbordade,  väl- 
diga polishuset  (se  ill.  till 
K  a  m  p  m  a  n  n.  Suppl. ) ,  beläget 
nära  Kalvebod-Strand  i  K:s  s.v. 


del,  samt  G  rundt vigskyrkan  på 
Bispebjeig  i  n.v.  (se  ill.  till 
Klint.  Suppl.).  —  Handel,  sjö- 
fart ock  industri.  Ang.  rederibo- 
lagen se  även  d.  o.  sp.  894.  Ham- 
narnas sanmianlagda  kaj  längd, 
som  angivits  för  stor  i  huvud- 
arbetet, var  1927  35,243  m.,  där- 
av 5,010  i  frihamnen.  1926  los- 
sades i  K:s  hamnar  3,7  mill.  ton 
gods  och  lastades  1,15  mill.  ton. 
Handelsflottan  omfattade  s.  å. 
447  fartyg  om  tills.  406,000  netto- 
registerton.  1925  sysselsatte  in- 
dustri och  hantverk  i  Stor-Köpen- 
hamn 143,000  personer  (därav 
106,000  arbetare)  vid  17,000  ar- 
betsställen (siffrorna  för  1914  av- 
se K.  och  Freder iksberg;  av  de 
120,000  anställda  voro  endast 
80,000  arbetare). 

*Köping.  1.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omoiganiseras  samskolan 
till  4-årig  samrealskola. 

Köpingesandsten,  en  till  krit- 
formationen  hörande  kalksand- 
sten, den  s.  k.  sandkalken,  ö.  ocli 
n.ö.  om  Ystad.  K.,  som  har  en 
betydande  mäktighet,  är  en 
strandbildning  till  den  längre  i  v. 
U232)t radande   skrivkritan. 

*Köping  —  Uttersberg — Rid- 
darhyttans  järnvägar  ha  med 
bispar  i  Köping  och  Påddarhyttan 
längden  58,9  km. 

*Köppen,  Wladimir,  läm- 
nade 1919  posten  som  avdelnings- 
föreståndare vid  Deutsche  See- 
warte.  Jfr  Klimatzoner. 
Suppl. 

Körsbärskåda,  gummiartat  ut- 
flöde från  sår  på  körsbärs-  och 
plommonträds  stammar.  Jfr 
G  u  m  m  i  f  1  ö  d  e. 

Kosa,  se  A  g  r  o  s  t  i  s. 

*Köster,  Adolf,  blev  1923 
minister  i  Riga  samt  1928  i 
Belgrad. 

*Köttkontroll.  Organ  tvång 
kan    på    framställning  av   stads- 


1245 


Labiovelar — Lagerbjelke 


1246 


fullmäktige  1.  däremot  svarande 
kommunalmyndighet  påbjudas  av 
K.  M:t  för  samhälle,  där  kött- 
besiktningstvång  är  gällande.  Det 
innebär,  att  kött,  som  inlämnas 
till  besiktning,  skall  åtföljas  av 
lungor,  hjärta  och  lever,  kött 
av  kor  även  av  juver  med  dithö- 
rande    lymfkörtlar,    i    organiskt 


samband  med  köttet,  samt  att 
kött  av  häst  1.  svin  skall  åtföljas 
av  huvud  och  av  större  nötkrea- 
tur än  kalv  även  av  underkäkar 
med  tuggmuskler  (Kungl.  kung. 
10  okt.  1913  med  särskilda  före- 
skrifter om  besiktning  och  stämp- 
ling  av  kött  enl.  lagen  om  kött- 
besiktning och  slakthus). 


Labiovela'r  (av  lat.  la'bium, 
läpp),  velar  (se  d.  o.),  som  sam- 
tidigt med  tungartikulationen,  1. 
som  ett  efterslag,  har  läpparti- 
kulation,  d.  v.  s.  en  lo-ingrediens 
{lo  =  bilabial  fi-ikativa). 

*  Labrador  är  delat  mellan 
Kanada  (prov.  Quebec)  och  New- 
foundland. Gränsen,  som  sedan 
1902  varit  omtvistad  men  1927 
fastställts  genom  skiljedom,  föl- 
jer i  huvudsak  vattendelaren 
mellan  de  österut  flytande  flo- 
derna och  de  floder,  som  mynna  i 
Hudsonviken  och  Saint  Lawrence- 
bukten.  Härigenom  har  ett  om- 
tvistat område  på  c:a  280,000 
kvkm.   tillerkänts   Newfoundland. 

*de  La  Bruyére,  J  e  a  n.  I  sv. 
övers,  av  E.  StaaJf  föreligger  Lcs 
caractéres  de  Theophraste  (Karak- 
tärer och  tidsbilder,  2  bd,  1927). 

La  Corniche,  se  C  o  r  n  i  c  h  e. 
Suppl. 

La  Corufia,  se  C  o  r  xi  ii  a. 

de  Lacretelle  [da  lakr9tä'll], 
Jacques,  f.  188S,  fransk  förfat- 
tare, blev  berömd  genom  romanen 
Silbermann  (1922),  en  psykolo- 
gisk skildring  av  en  judisk  gosses 
upplevelser  i  en  katolsk  undervis- 
ningsanstalt. På  det  psykopatolo- 
giska området  rör  sig  den  av  den 
moderna  psykoanalysen  influerade 
romanen  La  Sowi/as  (1925;  Marie 
Bonifas,   1926). 


*Ladikijje  är  huvudstad  i 
Alaoiternas  stat  (se  d.  o.  Suppl.). 

*  Ladugårdsgärdet.  Delar  av 
L.  ha  införlivats  med  stadsplanen 
och   bebyggelse   därav   förberetts. 

*Ljestadius.  1.  LarsLeviL. 
var  även  en  framstående  kännare 
av  n.  Skandinaviens  fanerogam- 
flora  och  företog  för  växtgeogra- 
fiska studier  en  serie  forsknings- 
resor i  Lappland  och  n.  Norge. 

*de  La  Fontaine,  Jean.  Ett 
urval  av  L:s  Conies  och  Fahles 
föreligger  i  sv.  övers,  av  A.  Ehren- 
svärd  i  dennes  Jean  de  La  Fon- 
taine  (1924). 

La  France  [frarjs],  se  Rosa 
sp.  1329. 

*  Lagan  har  ett  flodområde  av 
6,450  kvkm.  Dess  medelvatten- 
effekt  beräknas  till  121,000  HK, 
därav  c:a  58,000  utbyggda  (jfr 
Karseforsens  kraft- 
verk. Suppl.). 

Lagerarter,  se  M  alm. 

Lagerberg,  T  o  r  s  t  e  n,  f.  1882, 
botanist,  1918  prof.  vid  Skogs- 
högskolan. L:s  viktigaste  arbeten 
behandla  barrträdens  svampsjuk- 
domar. Han  är  sedan  1918  redak- 
tör för  Svensk  botanisk  tidskrift. 

Lagerbjelke,  Gustaf,  f. 
1860,  son  till  Gustav  L.  (L.  2), 
greve,  konservativ  led.  av  F.  K. 
sedan  1909.  L.,  som  sedan  1913 
är  riksgäldsfullmäktig,  har  gjort 


1247 


LaKtTjiren — Lallerstedt 


1248 


Pär  Lagerkvist. 


bank- 


upjimiirksainmade  inlägg 
och  budgetfrågor. 

*  Lagergren,  Claes.  Av  Mitt 
livs  minnen  ha  ytterligare  utkom- 
mit 3  dir   (1926—28). 

*Lagerheiin.  3.  Gustaf  L. 
avled  1926.  Han  hade  1925  avgått 
från  sin  jirofessur. 

*  Lagerhus.  Av  de  av  staten 
ujipförda  L.  och  fryshusen  voro 
endast  L.  i  Eslöv,  Klagstorp,  Lin- 
köping, Vara  och  Åstorp  ännu 
1928  i  verksamhet  under  statens 
direkta  förvaltning;  de  övriga  äro 
överlåtna  till  Arméförvaltningen 
1.  enskilda  föreningar  1.  nedlagda. 

*Lagerkvist,  P  ä  r,  har  i  sina 
senaste  arbeten,  diktsamlingen 
Hjärtats  sångei-  (1926),  prosa- 
boken Det  besegrade  livet  (1927) 
och  skådespelet  Han  som  fick 
leva  om  sitt  liv  (1928,  uppf.  i 
Sthlm  s.  å.),  fullföljt  en  redan  ti- 
digare framträdande  tendens  till 
en  konfessionslös  religiositet  och 
en   intimare  verklighetsskildring. 

*Lagerlöf.  3.  Selma  L.  har 
med  romanen  Anna  Svärd  (1928) 
givit  en  fortsättning  på  Charlotte 
Löwensköld. 


Lagerroth,  I'"  r  c  <1  r  i  k,  f.  1885, 
>tatsveteiiskapsiiian,  prof.  i  stats- 
kunskap i  Lund  1929.  Bland  L:s 
idérika  och  av  stor  teoretisk  skär- 
pa utmärkta  arbeten  märkas  Fri- 
hetstidens författning  (1915),  där 
han  inom  författningshistoriens 
ram  sökt  göra  en  fullständig  om- 
^ärdering  av  hela  epoken,  samt 
Statsrcglering  och  finansförvalt- 
ning i  Sverige   (1928). 

Lägg,  se  Mosse  sp.  283. 

La  Guaira  [goa'j-],  se  C  a  r  a  - 
c  a  s. 

*Lagunda.  1-  L.  ingår  sedan 
1927  i  Uppsala  l:s  s.  domsaga.  — 
2.   Se  II  a  g  u  n  d  a  2.  Suppl. 

*  Laholm.  Komnmnala  mellan- 
skolan  skall  från  1  juli  1930  suc- 
cessivt omändras  till  statlig  4-årig 
samrealskola.  Det  på  Lagaholmen 
i  Lagan  belägna  slottet  grund- 
lades på  medeltiden,  ombyggdes 
och  utökades  väsentligt  under 
Kristian  IV  och  nedrevs  av  Karl 
XI.  Grundmurarna  ha  nyligen 
frilagts  och  konserverats. 

*Lahti  är  en  viktig  vintersport- 
plats  och  har  sedan  1929  Finlands 
.största  rundradiostation  (effekt 
40  kW.).  9,000  inv.   (1926). 

*Lake.  Lantbr.  Se  Smör  sp. 
1058. 

Lake  district  [lejk  di'sstrikt], 
se    Storbritannien    sp.    21. 

Lakehurst  [le'jkh8st],  ort  i 
Xew  Jersey,  n.ö.  För.  Stat.,  c:a 
65  km.  ö.  om  Philadelphia.  Flyg- 
station med  förtöjningsmast  och 
hangarer  för  luftskepp. 

Lake  Placid  [lejk  pl0e'ssid],  in- 
sjö i  Adirondack  Mountains  (jfr 
d.  o.  Suppl.),  staten  New  York, 
belägen  600  m.  ö.  h.  Vid  sjöns  s. 
ände  ligger  en  livligt  besökt  sport- 
plats med  samma  namn,  där  Los 
Angelesolympiadens  vinterspel 
(1932)   skola  äga  rum. 

♦Lallerstedt,  Erik,  avgick 
1929  från  professuren. 


1249 


Lamarckism — Landskrona 


1250 


Lamarcki'sm,     se    U  t  v  e  c  k  - 

1  i  n  g  s  1  ä  r  a   sp.   264. 

Lambertnötter,  se  Hassel. 
*Lamni.  1.  H  e  r  m  a  n  L.  avled 
192S.  —  2.  M  a  r  t  i  n  L.  blev  1928 
led.  av  Sv.  akad.  2:a  delen  av 
Strindbergs  dramer  utkom  1926. 
Lamond  [l8e'mm8nd],  Fre- 
der i  c,  f.  1S6S,  skotsk  pianist  och 
tonsättare.  L.  är  en  av  nutidens 
förnämsta  Beethovenspelare. 

Lampriter,  en  av  de  stora 
mineralklasserna,  omfattande  ar- 
senik-, antimon-  och  vismutför- 
eningar  av  tunga  metaller  samt 
svavel-,  selen-  och  tellurförening- 
ar.  Alla  uppträda  som  gångmine- 
ral och  ha  metall-  1.  diamant- 
glans. Hit  höra  ordningar  som 
kiser,  bländen  och  glän- 
ser (se  d.  o.  Suppl.) . 

Lamprofy'r,  se  E  r  u  p  t  i  v  a 
bergarter.    Suppl. 

Låna,  säckformigt  nät  för 
fångst  av  ål  i  forsar. 

a.  b.  Låna,  se  M  ö  1  n  d  a  1. 

Lancashirepanna  [lfB'nn- 

kasja-],  se  Å  n  g  p  a  n  n  a  sp.  1463. 

*Lanciani,  E.  A.,  avled  1929. 

Landau,    L  a  n  d  a  u  1  e  t,   se 

A  u  t  o  m  o  b  i  1.  Suppl.  sp.  200  f. 

La'ndauer  [daoer],  Gustav, 

f.  1870,  d.  1919,  tysk  skriftställare 

och  politiker.  L.,  som  kallats  den 

tyska  revolutionens  filosof,  utgav 

ett  stort  antal  anarkistiskt-kom- 

munistiska    arbeten,    bl.   a.   Auf- 

riif  zum  Sozialismus   (1911).  Vid 

rådsrepublikens    genomförande    i 

jNIiinchen   1919  blev  L.   kultusmi- 

nister  men  arkebuserades  vid  den 

revolutionära  regeringens  fall  s.  å. 

LandoVska,       W  a  n  d  a,       f . 

1877,  polsk  pianist  och  tonsätta- 

rinna,  verksam  som  pianopedagog 

bl.  a.  i  Berlin  och  Paris,  har  gjort 

sig    känd    genom  sitt  mästerliga 

framförande   av   äldre   musik   på 

tidstrogna  instrument,  ss.  klave- 

cin. 


Martin  Lamm. 

*  Landskrona  hade  1928  18,435 
inv.  —  På  Rådliustoi-get  restes 
1929  den  av  Anders  Olsson  utförda 
fontänen  Västanvinden.  —  Enl. 
1927  års  skolordning  omorganise- 
ras realskolan  och  gjmnasiet,  som 
för.statligas,  till  högre  allmänt 
läroverk  (samläroverk)  med  4- 
och  5-årig  realskola  samt  4-årigt 
latin-  och  3-årigt  realgymnasium. 
L.  är  ej  längre  militär  förlägg- 
ningsort. — ■  Hamnen  omfattar 
kajer  med  en  längd  av  1,8  km. 
och  ett  vattendjup  av  5,5 — 8  m. 
Handelsflottan  räknade  1926  10 
ång-  och  2  segelfartyg  om  tills. 
8,331  nettoton.  S.  å.  ankommo  och 
avgingo  6,115  fartyg  om  tills. 
1,131,000  nettoton,  därav  i  ut- 
rikesfart  1,602  om  281,000  netto- 
ton. Industrin  sysselsatte  1927 
vid  58  arbetsställen  2,099  arbe- 
tare. Landskrona  valskvarn  äges 
sedan  1927  av  a.  b.  ^lårten  Pehr- 
sons  valskvarn  i  Kristianstad, 
a.  b.  Thulinverken  rekonstruera- 
des 1925,  och  Landskrona  nya 
mek.  verkstads  a.  b.  ändrade  1928 
sitt  namn  till  a.  b.  Landsverk. 


40.  —  L  e  X.   Suppl. 


1251     Landskrona  och  Hälsingborgs  järnvägar — Lappgräs     1252 


*Landskrona  och  Hälsing- 
borgs järnvägar.  Säbyholms 
järnväf^  (2,3  km.;  mellan  Säby- 
liolm  och  Säby  vid  statsbanan 
Landskrona — Billesholms  gruva) 
trafikoras  numera  av  ägaren,  Sä- 
byholms järnvägs  a.  b. 

*  Landsort  har  sedan  1924  ra- 

diopejlstation. 

Landsteiner  [la'nntsjtajner], 
K  a  r  1,  f.  1868,  österrikisk  fysio- 
log, sedan  1922  chef  för  en  avdel- 
ning vid  Rockefeller  Institute  for 
Medical  Research,  New  Yoik,  upp- 
täckare av  isohemagglutinationen 
(jfr  Serumdiagnostik 
sp.  438). 

*Lane.  2.  R.  N.  L.  blev  192S 
chefredaktör  för  tidskriften  Fo- 
reign  Aflairs. 

*Lanforsen  äges  sedan  1926  av 
Lanforsens  kraft  a.  b.,  vars  ak- 
tiemajoritet imiehas  av  Stock- 
holms stad.  Kraftstationen,  som 
började  byggas  1927  och  beräk- 
nas vara  färdig  1930,  får  i  första 
utbyggnaden  en  effekt  av  c:a 
17,000  IIK. 

Lang,  F  r  i  t  z,  f .  1890,  tysk  film- 
regissör, anställd  hos  Ufa,  berömd 
för  sina  modernistiska  jätteinsjiel- 
ningar  Nibclungen  (1924)  och 
Metropolis  (1927).  1928  påbörja- 
de L.  en  ny  jättefilm,  en  fantas- 
tisk månhistoria. 

*Lange.  3.  H.  O.  L.  är  sedan 
1924  lektor  i  eg}'ptologi  vid  univ. 
i  Köpenhamn.  —  4.  S  v  e  n  L.  har 
vid.  utgivit  De  förste  Kämpe 
(1925),  första  delen  av  en  roman- 
serie från  naturalismens  och  radi- 
kalismens genombrott  i  Danmark, 
samt  skådespelet  Amor  og  Bac- 
chus  (1926),  en  skildring  av  det 
litterära  livet  i  Danmark  vid 
1700-t:s  slut. 

*Lange-Miiller,  P.  E.,  avled 
1926. 

*Langevin,    Paul,    har    även 


uppfunnit  en  metod  för  under- 
vattenssignalering   (se  d.  c). 

*  Langhans,  Carl  (ej  Johann) 
Gotthard,  föddes  1732  (ej 
1733).  —  Även  hans  son,  Carl 
Ferdinand  L.,  f.  1782,  d. 
1869,  var  en  betydande  arkitekt 
och  åtnjöt  särskilt  lykte  som 
teateiaikitekt.  Han  ombyggde 
bl.  a.  operan  i  Berlin  (1843 — 44) 
samt  uppförde  Vilhelm  I:s  palats 
där   (1834—36). 

*Langlet.  2.  Valdemar 
L.  lämnade  1927  redaktionen  av 
Svensk  Handelstidning  och  1928 
sekreterarbefattningen  1  svenska 
föreningen  Norden.  Ett  andra 
band  av  hans  arbete  Bevingade 
ord  och  slagord  utkom  1928. 

*Langley.  2.  J.  N.  L.  avled 
1925. 

*  Langlois,  C.  V.,  avled  1929. 
*Lansbury,    George,    ingick 

1929  SS.  minister  för  offentliga 
arbeten  i  Macdonalds  2:a  minis- 
tär med  arbetslöshetsproblemet  ss. 
speciell  uppgift. 

*Lansdowne.  2.  Lord  L.  avled 
1927. 

*Lansing  hade  1928  80,000  inv. 

*Lansing,  Robert,  avled 
1928. 

*  Lantbruksmöte.  Allmänna 
svenska  L.  uppsköts  191G  till  1923 
och  skall  härnäst  hållas  1930. 

*  Lantbruksrådet  upphörde 
med  utgången  av  1927. 

Lanz  [lannts],  Karl,  f.  1873, 
d.  1921,  tysk  industriman,  grun- 
dade 1908  tills,  med  Joh.  Schiitte 
firman  Schiitte-Lanz  för  byggande 
av  luftskepp  (se  d.  o.  sp.  824). 

Laotien,  se  Tal. 

*  Lappar,  se  även  Män- 
niskoraser sp.  522.  En  ny 
lag  om  de  svenska  L:s  rätt  till 
renbete  i  Sverige  utfärdades  den 
18  juli  1928. 

Lappgräs,  se  S  t  a  r  r  sp.  1439. 


1253 


Lappland — Lashkar 


1254 


*  Lappland  ingår  i  Luleå  stift. 
Ang.  L :  s  vapen  se  ill.  till  L  a  n  d  - 
skapsvapensp.  199 — 200. 

Lappljung,  fjäll -ljung, 
Phyllo' doce  caeru'lea  (faru.  Eri- 
ca'ceae),  lågväxt  ris  med  barrlika 
blad  och  äggformiga,  (vanl.)  vio- 
lettblå  blommor  i  flocklik  blom- 
ställning. Rätt  allmän  på  fjäll- 
hedar, blommar  på  högsommaren. 

*La  Rioja.  1.  L.  har  en  yta 
av  98,000  kvkm. 

*Larsen.  1.  Sofus  L.  avgick 
från  befattningen  som  överbiblio- 
tekarie 1925.  Bland  L:s  senare 
arbeten  märkes  Saxo  Grammati- 
cus,  hans  Voerk  og  Person  (1926). 

La'rsen,  Thöger,  f.  1875, 
d.  1928,  dansk  författare.  Främst 
lyriker  {Udvalgte  Digte,  1917), 
har  L.  jämte  friska,  sinnesbetag- 
na bilder  av  natur  och  folkliv  i 
sin  jylländska  hembygd  även 
givit  visionära  uttryck  åt  ett 
drömmande  och  grubblande  tem- 
perament. Han  har  också  författat 
folklivsnoveller  och  studier  i  forn- 
nordisk mytologi.  Postumt  utkom 
romanen  Frejas  Rolc    (192S). 

*Larsén-Todsen,  Nanny, 
lämnade  1928  Metropolitan  Opera 
i  New  York  och  har  senare  gäst- 
spelat flerstädes  i  Europa  (vid 
flera  tillfällen  i  Sthlm)  samt  med- 
verkat vid  festspelen  i  Bayreuth. 
Hon  blev  1922  hovsångerska. 

Larson.  1.  Frans  August 
L.,  f.  1870,  köpman,  bosatt  i  Kal- 
gan  (Kina).  L.  intar  en  ansedd 
och  inflytelserik  ställning  i  Mon- 
goliet, dit  han  vid  unga  år  kom 
som  missionär,  och  kallas  ss.  in- 
nehavare av  en  hög  mongolisk  or- 
den "hertig  av  Mongoliet".  Han 
har  som  karavanledare  anslutit 
sig  till  Hedins  1927  påbörjade 
expedition.  —  2.  Einar  L.,  f. 
1897,  operasångare  (baryton),  se- 
dan 1926  anställd  vid  Kungl.  tea- 
tern,   där  hans   fylliga,   utmärkt 


Lappljung, 

klingande  stämma  gjort  sig  väl 
gällande.  L.  har  medverkat  vid 
konserter  i  Sverige  och  Danmark. 

*  Larsson.  4.  Jacob  L.  till- 
hörde F.  K.  t.  o.  m.  1928  års 
riksdag  och  lämnade  med  dess 
slut  den  aktiva  politiken.  —  6. 
Viktor  L.  lämnade  statsråds- 
ämbetet 1926.  Sedan  1927  är  han 
riksbanksf  ullmäktig.  —  7.  H  a  n  s 
L.  avgick  1927  från  sin  professur. 
Bland  hans  filosofiska  arbeten  må 
ytterligare  nämnas  Den  intellek- 
tuella åskådningens  filosofi 
(1920).  Hans  av  en  liberal  grund- 
åskådning burna  inlägg  i  politis- 
ka, kulturella  och  litterära  frågor 
ha  framförts  dels  i  essaysam- 
lingar, dels  i  publicistisk  form, 
bl.  a.  i  Svenska  Dagbladet,  dels 
slutligen  inom  ramen  av  en 
skånsk  hembygdsskildring  i  roma- 
nerna Eemmabyarna  (1916),  Idé- 
erna i  Staiberup  (1918)  och  Per 
Ståstdräng   (1924). 

Larsson,  O  s  c  a  r,  f .  1880,  kom- 
munalman, urspr.  folkskollärare, 
borgarråd  i  Sthlm  (undervis- 
ningsroteln).  sedan  1920.  Led.  av 
F.  K.   (socialdemokrat)   1919—20. 

Lashkar  [l0e'sjka(r)  ],  se 
G  w  a  1  i  o  r.  Suppl. 


1255 


Läsk— Lawrence 


1256 


Läsk,  Emil,  f.  1875,  d.  1915 
tysk  filosof.  L.  var  lärjunge  till 
W.  Windelband  och  H.  Rickert. 
Hans  författarskap  rörde  sig  hu- 
vudsakl.  på  de  logiska  princip- 
frågornas område.  Han  utgav 
även  en  djupgående  undersöknmg 
av  Fichtes  idealism. 

*Laske-Vedum.  I  L.  ligger 
Vedums   municipalsamhälle. 

Laski  [l<e'sski],  Harold,  f. 
1890,  engelsk  statsvetenskaps- 
man' prof.  i  London  1926.  L.  har 
i  en  rad  talangfullt  skrivna  arbe- 
ten, bl.  a.  Authority  in  the  mo- 
dern State  (1919)  och  A  grammar 
of  politics  (1925),  framställt  en 
originell,  delvis  socialistisk  upp- 
fattning av  staten. 

*Las   Palmas   är  huvudstad  i 
den    1927    upprättade    provinsen 
L.,    som   omfattar   Gran   Canaria 
•    och  de  ö.  därom  belägna  öarna. 
Lasseli    [lfpse'll],   William, 
f.  1799,  d.  ISSO,  engelsk  bryggare 
och   amatörastronom,  konstruera- 
de utmärkta  reflektorer,  med  vil- 
ka han  upptäckte  Neptunus'  måne 
(1846),     Saturnus'    7:e    satellit, 
Hyperion.   (1848)  och  Uranus'  in- 
nersta månar,  Ariel  och  Umbriel 
(1851).    L.    upprättade    även    en 
katalog,   upptagande   600   nyupp- 
täckta nebulosor. 

*Lateral,  som  hör  till  sidan, 
sido-.  — Lateralplan,  se 
Segling  sp.  361.  —  Late- 
ralsystem,  se  Utprick- 
n  i  n  g'  sp.   244. 

*Latium  indelas  i  fyra  provin- 
ser: Frosinone,  Eieti,  Roma  och 
Viterbo.  C:a  2  mill.  inv. 

Lats,  se  Varpning  sp.  420. 
Laubeuf     [låbö'flF],    Alfred, 
se     Undervattensbåt     sp. 
79  f. 

La  Union,  se  U  n  i  6  n. 
Laure'ntiska     urbergsplatån, 
se    X  o  r  d  -  A  m  e  r  i  k  a    sp.    883. 


»Laurentius      Andreae,      jfr 

Svenska  språket  sp.  357. 
*Laurin.  2.  Carl  G.  L.  4:e 
delen  av  Nordisk  konst  utkom 
1926.  En  praktfullt  utstyrd  jubi- 
leumsupplaga av  L:s  Konsthisto- 
ria började  utgivas  1927. 

*Laurion.  Gruvdriften  åter- 
upptogs med  framgång  under 
1800-t:s  senare  hälft,  och  på  Ät- 
tikas östkust  har  uppväxt  hamn- 
staden L.  1.  Ergaste'ria 
(6,000  inv.  1928)  med  Greklands 
förnämsta  bergverk;  järnväg  till 
Aten.  Distriktet  producerar  bly, 
järn,  zink,  mangan  ocli  svavelkis. 
Lauritzen  [lao'-],  L  a  u,  f. 
1878,  dansk  filmregissör,  förfat- 
tare och  iscensättare  av  en  mängd 
lustspel  och  farser,  världsbekant 
för  sina  filmer  med  de  populära 
komikerna  Carl  Schenström  och 
Miehe  Madsen  ("Fyrtornet"  och 
"Släpvagnen"). 

*Lausanne.     Om     kyrkokonfe- 
rensen  i   L.    1927    se  Världs- 
förbundet     för      mellan - 
folkligt         samförstånd 
kyrkosamfunden. 


I 


genom 

Lausavisur    [lao'sa-],    se   Is- 
ländsklitteratur sp.  lo42. 

*Lavad  skrives  stundom  Lava. 

*  Laveran,  A 1  p  h  o  n  s  e,  avled 
1922. 

Lawrence  [lå'rr9ns].  1.  I^ayid 
H  e  r  b  e  r  t  L.,  f.  1885,  engelsk  för- 
fattare. L.  har  gjort  sin  betydelse- 
fullaste insats  på  novellens  och 
romanens  område,  där  han  på- 
verkats av  den  moderna  psykolo- 
gin, spec.  Freud.  Bland  hans 
främsta  verk  märkas  romanen 
8ons  and  lovers  (1913;  Söner  och 
älskare,  1926)  och  berättelsen 
The  icoman  who  rade  away 
(1927).  I  romanen  Lady  Chatter- 
lerfs  lover  (1929),  vars  publice- 
ring förbjudits  i  England,  ger  han 
en  "ohöljt    naturalistisk    kärleks- 


1257 


Laxenburg — Le  Chatelier-Brauns  princip 


1258 


skildring.  —  2.  Thomas  Ed- 
ward L.,  f.  ISSS,  engelsk  arkeo- 
log och  militär.  Grundlig  kännare 
av  de  olika  arabiska  stammarna, 
fångades  han  under  världskriget 
av  uppgiften  att  ena  dem  i  ett  ge- 
mensamt försök  att  avkasta  det 
turkiska  oket.  L.  blev  ss.  rådgi- 
vare åt  Feisal  (se  d.  o.)  den  egent- 
lige ledaren  av  det  ökenfälttåg, 
som  verksamt  bidrog  till  Allenbys 
segertåg  till  Damaskus  genom  Pa- 
lestina (se  d.  o.  sp.  1541).  L.  häl- 
sades SS.  "Arabiens  okrönte 
konung"  och  avancerade  till 
överste.  Han  åtföljde  Feisal  till 
fredskongressen,  där  han  dock  ej 
kunde  hindra,  att  många  av 
de  engelska  löftena  till  araberna 
icke  infriades.  L.,  som  skildrat 
sina  insatser  under  kriget  i  Sevcn 
piltars  of  ivisdom  (1926;  t.  v. 
endast  i  en  ytterst  begränsad  pri- 
vat upplaga)  och  Revolt  in  the 
desert  (1927;  Uppror  i  öknen, 
s.  å.),  tog  1922  under  namnet 
S  h  a  w  värvning  ss.  menig  i 
engelska  flygkåren  och  sändes 
1926  till  Indien,  varifrån  rege- 
ringen 1929  hemkallade  L.  för  att 
därigenom  tysta  rykten  om  att 
han  skulle  ha  haft  sin  hand  med 
i  inbördeskriget  i  Afghanistan. 

La'xenburg  [-borg],  se  Hel- 
le r  a  u.  Suppl. 

Laxning,  hopfogning  av  tim- 
merdelar med  i  varandra  ingripan- 
de laxstjärtformiga  tappar.  Se 
Knut  sp.  966  ocli  T  i  m  m  e  r  - 
skarvning. 

*Laxå.  2.  Bruket  jämte  Eöfors 
m.  m.  äges  av  Laxå  bruks  a.  b., 
numera  dotterbolag  till  Hellefors 
bruks  a.  b. 

Lazarus  [la'tsaros],  Moritz, 
f.  1824,  d.  1903,  tysk  filosof, 
prof.  i  Berlin  1873—96.  L.,  vil- 
ken tillhörde  Herbarts  skola, 
gjorde  sig  tidigt  känd  som  psyko- 
log genom  skriftserien  Das  Leben 


Thomas  Edward  Lawrence. 

der  Sccle  (2  dir,  1856—57).  Hans 
viktigaste  gärning  ligger  dock 
inom  folk-  och  språkpsykologin. 
Tills,  med  H.  Steinthal  (se  d.  o.) 
redigerade  han  1859 — 89  Zeit- 
schrift  fiir  Y ölkerpsychologie  und 
Sprachicisscnscliaft. 

*Le,    Stora   L.,    har    en    yta 

av  139  kvkm.   (inkl.  sjön  Foxen). 

Lebaudy    [labådi'],   Paul,   se 
Luft  s  k  e  p  p  sp.   825. 

*Le   Chatelier,    Henri,   läm- 
nade professuren  1925. 

Le   Chatelier-Brauns    princip 

[lo  sjatolje'-br:u)ns],  en  av  H. 
Le  Chatelier  uppställd  och  av 
K.  F.  Braun  utförligare  bevisad 
sats,  som  nära  sammanhänger 
med  termodynamikens  andra  hu- 
vudsats men  har  mera  kvalitativ 
innebörd.  L.  utsäger,  att  om  en 
tillståndsvariabel  för  ett  system 
ändras  genom  yttre  påverkan,  öv- 
riga tillståndsvariabler  ändra  sig 
på  sådant  sätt,  att  ändringen  av 
den  förstnämnda  motverkas.  Ex. : 
sammanpressas  en  kropp  adiaba- 
tiskt,  stiger  dess  temperatur,  om 


Leche— Lednin  gssystem 


1260 


f-AVMAAA/Wv 


Ledningssystem.  ''^^'''''''^"I^^^ZktmS- 
treledartransformator  med  parallell 
kopplade  prImUrlindnlngshalfter. 


dess  värmeutvidgningskoefficient 
är  positiv,  ty  i  detta  fall  motver- 
kar temperaturstegringen  kom- 
pressionen. I  motsatt  fall  sjunker 
temperaturen.  Uppvärmes  lod- 
stället till  ett  termoelement  upp- 
står en  termoström,  så  riktad,  att 
iödstället  avkyles  på  grund  av 
PeltiereiTekten.  ,  a  ^ao7 

*  Leche   Vilhelm,  avled  1927. 

Le    Corbusier    [la   kårbysje'], 
pseud.  för  Charles  Édouard 

Je  ann  er  et,    f.     1S87,    fransk- 
schweizisk   arkitekt,    verksam    i 
Paris,  urspr.   målare.   L.    ar   den 
mest  kände  förfäktaren  av  funk- 
tionalismens     (se    d.    o.     Suppl.) 
program.   I    den    1918    tills,   med 
målaren  Amédée  Ozenfant  grunda- 
de   tidskriften    VEsprit    nouveau 
och  i  böcker  som  Vers  une  arclii- 
tecture     (1923)     och     Urhamsme 
(1925)  har  han  i  en  paradoxal  ocli 
polemisk  stil  utvecklat  sina  idéer 
om    arkitekturens    förnyelse.    Pa 
Parisutställningen  1925  framlade 
han  ett  projekt  till  reglering  av 
Paris   centrala  delar,   enl.  vilket 
den    nuv.    bebyggelsen    skulle    er- 
sättas med  ett  i  talrika  plante- 
rincrar     inbäddat     höghusområde. 
L.  har  vid.  utfört  villor  och  rad- 
hus i  Paris  förstäder    (se  iH.  tiH 
F  u  n  k  t  i  o  n  a  1  i  s  m.   Suppl.) 
samt  bostadshus  för  Stuttgartut- 
ställningen  1927   och  vann   s.   a. 
ett    första    pris    i    tävlingen    om 


Nationernas  Förbunds  palats  i 
Geneve.  L:s  tekniske  medarbetare 
är  hans  kusin  Pierre  Jean- 
neret   (f.  1896). 

»Ledningssystem.       Treledar- 
nät  kunna  matas  med  enfas  växel- 
ström genom  en  enfas-trele- 
dartransformator,       vars 
bägge     lindningar     vardera     aro 
uppdelade  på  två  kärnor  och  vars 
primärlindningshälfter  aro  paral- 
lellkopplade.    Sekundärlindningen 
anslutcs  till  treledarnätet  i  dess 
seriekopplade       lindningshalfters 
ytterpunkter  samt  i  förbindnings- 
punkten mellan  dem.  Mellan  kar- 
norna är  anordnad  en  magnetisk 
shunt   till   underlättande    av   det 
magnetiska  kraftflödet,  då  endast 
ena     sekundärlindningshalvan    ar 
belastad.  Äro  primärlindningarna 
seriekopplade,    kan    likväl  nätet 
matas  av  en  enfastransformator, 
om    sekundärlindningen    på    var- 
dera  kärnan    är   uppdelad    i   två 
delar  och  samtliga  delar  äro  serie- 
kopplade med  varannan  del  frän 
vardera     kärnan.     Sekundärlind- 
ningens    ytterpunkter    samt   for- 
bindelsepunkten    mellan    de    tva 
mellersta  lindningsdelarna  anslu- 
tas till  nätet.  En  vidare  metod  er- 
bjuder    användandet    av    utjam- 
iiin^stransformatorer      (se    d     o. 
Suppl.).  Jfr  även  Ackuniula- 
t  o  r  b  a  t  t  e  r  i,      även      Suppl., 
Elektrisk      kraftdistri- 
bution,     Elektriska 


, — \/\/W\/\N\} 


— vAAWVWj 


Ledningssystem.    Treledarsystem     Enfas 

treledartransformator    med    senekoppla 

de   primärlindningshälfter. 


1261 


Ledsegel — Leksands  Noret 


1262 


transformatorer.  Suppl., 
Spänningsdelar  e.  Suppl. 
och  Utjämningsmaskin. 
Suppl. 

*  Ledsegel,  se  även  Segling 
sp.  360  f. 

*  Ledsjö.  I  L.  ligger  en  del  av 
Lundsbrunns     municipalsamhälle. 

*Lee.  2.  Charles  L.  avled 
1926.  —  4.  Sir  S  i  d  n  e  y  L.  avled 
1926.  Han  var  då  ännu  sysselsatt 
med  en  biografi  över  Edvard  VII, 
vars  första  del  utkom  1925  och 
vars  andra  del  utgavs  kort  efter 
L:s  död. 

Lee  [Ii],  William,  se 
Stickning  sp.  1563. 

*Leewardöarna.  De  till  Stor- 
britannien hörande  öarna  (Virgin 
Islands,  Anguilla,  Barbuda,  Re- 
donda,  Antigua,  Saint  Christo- 
pher,  Nevis,  Montserrat  och  Do- 
minica)  bilda  kolonin  L.  (1,852 
kvkm.,   124,000  inv.   1927). 

*Le  Fauconnier,  Henri  (ej 
André),  är  född  1881. 

*Leflfler.  5.  Janne  L.  avled 
1929. 

*Lega.  1833  års  legostadga 
upphävdes  1926  men  har  icke 
följts  av  någon  ny  avtalslagstift- 
ning på  detta  område. 

Lega'spi,  förr  Albay,  stad 
på  Luzöns  s.ö.  kust,  Filippinerna. 
Viktig  hamn-  och  handelsstad. 
C:a  70,000  inv. 

*Lehår,  Franz,  har  vunnit 
framgång  med  nya  operetter,  bl.  a. 
Paganini  (1925)  och  Der  Zare- 
icitsch  (1926)  samt  Friederike 
(1929),  som  skildrar  Goethes  och 
Friederike   Brions   kärlekssaga. 

*Le  Havre.  1928  ankommo  och 
avgingo  i  utrikesfart  sammanlagt 
4,700  fartyg  om  12,2  mill.  ton. 

*Lehmann.  2.  Lilli  L.  avled 
1929.  —  5.  Edvard  L.  avgick 
från  professuren  1927. 

Le'htonen,  Joel,  f.  1881,  fin- 
ländsk författare,  har  givit  prov 


på  en  frisk  och  färgrik  skildrings- 
konst, bl.  a.  i  den  stora  folklivs- 
romanen  från  Savolaks  Putlcinot- 
ko  (1920).  I  dubbelromanen 
Sorron  lapset  (1924;  Förtryckets 
barn)  och  Putaincn  mies  (1925; 
Den  röde  mannen)  har  han  givit 
en  objektiv  skildring  av  förhållan- 
dena i  Finland  under  världskriget 
och  frihetskampen. 

*Leicester  är  säte  för  biskop 
och  ett  universitetscollege. 

*Leiden.  Rådhuset  nedbrann 
1929.  Univer.sitetsbiblioteket  om- 
fattar  800,000   bd. 

Leijonhufvud.  1.  Sigrid  L.,  f. 
1862,  författarinna,  bibliotekarie 
vid  Vitterhets-,  historie-  och  anti- 
kvitet-sakademien  1901—26.  L., 
som  är  en  framstående  kännare 
av  svenska  släktarkiv,  har  utgi- 
vit ett  stort  antal  person-  och 
kulturhistoriska  arbeten,  bl.  a. 
Omkring  Carl  Gustaf  Tessin  (2 
dir,  19i7— 18).  —  2.  Gustaf 
(G  ö  s  t  a)  L.,  f.  1869,  den  föreg:s 
broder,  frih.,  militär,  överste  och 
chef  för  Värmlands  regemente 
1917,  chef  för  10 :e  infanteribriga- 
den 1926,  generalmajor  och  chef 
för  östra  brigaden  1928. 

*Leijonmarck.  2.  Carl  E.  L. 
avled  1926. 

*Leino.  2.  E  i  n  o  L.  avled  1926. 

Leixöes  [läJ3o'ir)]],  Oportos 
uthamn,  Portugal,  belägen  5  km. 
II.  om  Douros   (Dueros)  mynning. 

*Lejdström.  1.  Oscar  L.  av- 
led 1926. 

♦Leksand.  1.  Socknen  (10,205 
inv.  1928)  består  av  två  förs., 
Leksands  förs.  (9,075  inv.)  och 
Djura  förs.  (1,130  inv.).  Kommu- 
nala mellanskolan  skall  från  1 
juli  1932  successi\'t  omändras  till 
statlig  4-årig  sanxrealskola. 

*  Leksands  Noret,  som  är  be- 
läget vid  öster-Dalälvens  utflöde 
ur  Siljan,  har  station  vid  Södra 
Dalarnas   järnväg.   L.   hade    1928 


1263 


Lekvattnet — Leptenakalk 


1264 


1,390   inv.    (sifferuppgiften   i   hu- 
vudarbetet är  felaktig). 

*  Lek  vattnet.  Vitsand  har  1929 
avskilts  frän  pastoratet. 

*Lelången  har  en  yta  av  56 
kvkni. 

Léman  [-nia'r)],  G  é  r  a  r  d 
M  a  t  11  i  e  u  J  o  s  e  p  h,  f.  1851, 
d.  1920,  greve,  belgisk  general. 
L.,  som  1912  blev  konnucndant  i 
Liége,  blev  ryktbar  genom  sitt 
tappra  försvar  av  fästningen  i 
aug.  1914. 

*Lena,  flod  i  ö.  Sibirien,  har 
ett  flodområde  av  2,3  mill.  kvkm. 

*v.  Lenard,  Philipp,  har  även 
undersökt  ionisation  av  gaser  vid 
bestrålning  med  ultraviolett  ljus 
(även  detta  fenomen  kallas  stun- 
dom Lenardeffekt). 

Leninaka'n,  nuv.  namn  på  sta- 
den Aleksandropol. 

*  Leningrad.  2.  L.  är  även  hu- 
vudstad i  Nordvästra  området, 
ESFSK,  och  utgör  ett  med  en 
krets  jämställt  område.  1,6  mill. 
inv.  (1926).  Jämte  universitetet 
har  L.  en  mängd  fackhögskolor. 
Det  offentliga  statsbiblioteket  om- 
fattar c:a  4,5  mill.  bd. 

Le'nis,  plur.  le' nes,  lat., 
svag   (se  Konsonanter). 

Lenormand  [lanårma'!)],  Re- 
n  é,  f.  1SS2,  fransk  dramatiker, 
har  i  en  rad  skådespel  (bl.  a.  Les 
ratcs,  1918;  Uhonime  et  ses  fan- 
fömes,  1925)  under  påverkan  av 
Freuds  psykologi  analyserat  sjuk- 
liga själstillstånd. 

Lenötre  [l8nå'tr ] ,  Georges 
(eg.  Louis  Leon  Théodore 
Gosselin),  f.  1857,  fransk 
historiker.  L.,  som  är  en  av  nu- 
tidens främsta  kännare  av  frans- 
ka revolutionens  person-  och  kul- 
turhistoria, har  utgivit  en  mängd 
skarpsinniga  och  på  ingående 
kiillstudier  byggda  arbeten. 
Bland  dem  märkas  Un  conspira- 
teur  royaliste  pendant  la  terreur. 


Le  baron  de  Batz  (1896;  En  roja- 
listisk konspiratör  under  skräck- 
väldet, baron  de  Batz,  1922), 
Vieillcs  maisons,  vieux  papiers  (5 
bd,  1900—24;  Bilder  från  revolu- 
tionen, 4  dir,  1909—12)  samt  Le 
roi  Louis  XVII  et  Vénigme  du 
Tcmple  (1920). 

*Lenz.  3.  M  a  X  L.  tog  1922  av- 
sked från  professuren. 

Leon  [-ä'n],  stad  i  Nicaragua, 
c:a  20  km.  från  Stilla  havskus- 
ten. Universitet.  Vacker  katedral. 
Järnväg  till  hamnen  Corinto.  C:a 
25,000  inv.  —  L.  grundades  1610 
och  var  länge  Nicaraguas  hu\Tad- 
stad. 

Leo'nov,  Leonid  Maksi- 
m  o  v  i  t  j,  f .  1899,  lysk  författare, 
har  bl.  a.  skrivit  romanerna  Bar- 
suki  (1924;  Grävsvin),  som  be- 
handlar de  ryska  böndernas  liv 
imder  bolsjevikregimen,  och  Tuat- 
amur  (1922),  en  färgrik  skildring 
av  Rysslands  imderkuvande  ge- 
nom Djingis  khan.  I  sv.  övers, 
föreligger  novellen  Handen  i 
fönstret  (i  14  sovjetrvska  berät- 
tare, 1920). 

*Leopardi.  2.  Giacomo  L. 
Ett  urval  av  L:s  diktning  före- 
ligger i  sv.  övers,  i  F.  Wulffs  Ur 
G.  Leopardis  liv  och  diktning 
(1913)  och  i  de  av  V.  Ekelund  ut- 
givna Yaldd  skrifter   (s.  å.). 

*  Leopold,  S  v  e  n  d,  har  vid.  ut- 
givit Erindringer  fra  min  förste 
Farfattertid  (1928),  där  han  bl.  a. 
ger  livfulla  porträtt  av  H.  Drach- 
mann  och  G.   Brändes. 

Le'opoldshall,  stad  i  Anhalt, 
nära  Stassfurt.  Saltverk  (se 
K  al  i  sal  t  er).    C:a   7,000   inv. 

Lepidode'ndron,  se  L  u  m  - 
m  e  r  v  ä  X  t  e  r. 

Lepte'nakalk,  en  revkalksten, 
som  uppträder  i  form  av  mäk- 
tiga linser  i  Siljansområdets  kam- 
brosilur.  Bergarten  är  mycket  ren 
och    användes    till    kalkbränning. 


1265 


v.  Lerchenfeld — Lettland 


1266 


*v.     Lerchenfeld,    Hugo,    är 
sedan  1926  minister  i  Wien. 
Le  roi  est  mört,  vive  le  roll 

[la  roa'  ä  mår  vi\'^-  I9  roa'],  fr., 
'"'"konungen  är  död,  leve  konung- 
en!"', uttryck,  varmed  i  den  gam- 
la franska  monarkin  tillkänna- 
gavs för  folket  den  gamle  konung- 
ens död  och  den  nye  konungens 
tronbestigning.  Användes  ofta 
bildligt  SS.  uttryck  för  människor- 
nas benägenhet  att  hylla  det  nya 
och  segi-ande  på  bekostnad  av  det 
föråldrade   1.   besegi-ade. 

Lerwick  [le'rrik],  se  Shet- 
landsöarna. 

Les  Baux  [le  bå],  se  B  a  u  x. 
Suppl. 

Le'sbia,   se   C  a  t  u  1 1  u  s. 

*  Lesbos,  som  har  en  yta  av 
1,750  kvkm.,  bildar  jämte  bl.  a. 
ön  Lemnos  nomarkin  L.  (162,000 
inv.  1928;  siffran  i  hu^-udarbetet 
avser  även  nomarkin).  Den  på 
L:s  östkust  belägna  staden  My- 
tilene  (28,000  inv.  1928),  som 
imder  forntiden  var  en  synner- 
ligen viktig  hamn-  och  handels- 
stad och  ett  centrum  för  egeisk 
kultur,  har  fortfarande  stor  kom- 
mersiell betydelse. 

Leskov  [ljeskå'ff],  annan  form 
för  Ljeskov  (se  d.  o.  Suppl.). 

*  Lessebo.  2.  Lessebo  a.  b.  äges 
av  a.  b.  Klippans  finpappersbruk. 

Leste  [lä'sjte]  (port.,  öster, 
östanvind),  torr  och  het,  vanl. 
stoftförande  vind,  som  från  n.ö. 
— s.ö.  blåser  på  Madeira  under 
höst,  vinter  och  vår ;  ibland  märk- 
bar även  på  Kanarieöarna. 

Letchworth  [le'ttjoath].  se 
Trädgårdsstad   sp.    1429. 

♦Lettland  hade  1927  1,845,000 
inv.,  därav  636,000  i  städerna 
(338,000  i  Riga).  —  Näringar  och 
kominuniJcationer.  Industrin  räk- 
nade 1927  2,850  företag  och 
53,000  arbetare  (32,000  år  1922). 
Handelsflottan      omfattade     1928 


Den   odlade   jordens  användning   och  av- 
kastning 1927. 

Areal  Skörd 

(1,000  (1,000 

har)     ton) 

Råg    256       259 

Vete    59         72 

Korn     185       130 

Havre    305       177 

Potatis   86       717 

^^  63    {II-;) 

•  Lin.    -  Linfrö. 

Handelsomsättning.    (Mill.   lats.) 
Ar  1925  1926  1927  1928 

Import    281     260     250    308 

Kxiiort    ISO     189     221    258 

Viktigaste  importvaror  1927. 
(Mill.   lats.) 

Textilvaror     43.^ 

Mineraloljor,  kemikalier  m.  m 22,6 

Maskiner 16,4 

Vete  och  vetemjöl  16,4 

Socker    15,, 

Råg 13„ 

Stenkol    11,4 

Viktigaste  exportvaror   1927. 
(Mill.   lats.) 

Trä     80,. 

Smör  41,3 

Lin    26,8 

Kantsjuksarbeten   12,8 

Viktigaste     import-     och     exportländer. 
(Import  och  export  i  mill.  lats.) 
1927 
Imp.  Exp. 

Belgien     4,,  24,o 

Danmark    16,,     4,, 

För.  Stat 6.»    5,5 

Litauen    7,s    5,, 

Nederländerna    7,,  13, 1 

Polen    14.5     8,3 

Ryssland    18,3    3.9 

Storbritannien     26,5  75,3 

Sverige     10,5    3,] 

Tyskland    101, 5  58,5 

109  fartyg  om  101,000  bruttoton, 
därav  66  ångfartyg  om  95,000 
ton.  1927  ankommo  och  avgingo 
i  utrikesfart  tills.  8,100  fartyg  om 
3.5  mill.  nettoton.  Järnvägarna 
hade  1928  en  längd  av  2,243  km., 
därav  1,508  km.  bredspåriga,  441 
km.  normalspåriga  och  294  km. 
smalspåriga  linjer.  —  Försvars- 
väsen. Utbildningstiden  sänktes 
1928  till   15  mån.  och  skall  från 


1267 


Leufvén — Leverrier 


1268 


Sinclair  Lewis. 


1930  vid  infanteriet  ytterligare 
nedbringas  till  12  mån.  En  mindre 
kustflotta  finnes.  —  Historia.  De 
senaste  årens  politiska  utveckling 
har  karaktäriserats  av  täta  mi- 
nistärskiften, ytterst  bottnande  i 
det  oerhört  splittrade  partivä- 
sendet. 1927  voro  26  partier, 
sammanslutna  i  6  block,  re- 
presenterade i  saeiman.  Ministä- 
ren Celmins  avgick  i  nov.  1925, 
följd  av  ministärerna  Ulmanis 
dec.  1925 — april  1926,  Alberings 
maj — dec.  1926,  Skujenieks  dec. 
1926 — jan.  1928  och  Juraschewski. 
Den  sistnämnda  avgick  efter  valen 
okt.  192S,  vilka  föranledde  bildan- 
det av  en  borgerlig  koalitionsrege- 
ring med  H.  Celmins  som  stats- 
minister. L:s  ekonomiska  och  po- 
litiska stabilisering  har  trots  den 
starkt  försvagade  regeringsmak- 
ten fortsatt.  Den  kommunistiska 
propagandan  har  med  kraft  under- 
tryckts. Till  president  valdes  1927 
G.  S  e  m  g  a  1  s.  Utrikespolitiskt 
har  L.  fullföljt  vänskapsfördra- 
get med  Estland  av  1923  samt 
även  sökt  närma  sig  Finland. 
Kulturellt  har  det  sökt  anknyt- 


ning till  de  övriga  nordiska  sta- 
terna, i  främsta  rummet  Sverige. 
:Med  Ryssland  ingick  L.  1926  ett 
handelsavtal.  Förhållandet  till 
Litauen  har  komplicerats  genom 
Wilnaf rågan.  Trots  L:s  försök 
att  här  iakttaga  en  strikt  neutra- 
litet beskylldes  dess  politik  av 
Woldemaras  i  X.  F:s  delegerade- 
församling  1928  för  att  vara  par- 
ti.sk  för  den  polska  uppfattningen. 

*Leufvén.  1.  Gustaf  L.  ut- 
nämndes till  lantbrTiksattaché 
med  titeln  lantbruksråd  vid  svens- 
ka beskickningen  i  Berlin  1926. 
—  2.  Edvard  L.  avled  1928. 
Kort  före  sin  död  erhöll  han  pro- 
fesr^ors  namn. 

Leukoderma,    se   V  i  t  i  1  i  g  o. 

Leunawerke  [lå'jna-],  se 
M  e  r  s  e  b  u  r  g. 

Levanzo  [-va'nntsål,  se  Ega- 
diska    ö  a  r  n  a. 

Leveche  [-vä'ttje],  torr  och  het, 
ibland  stoftförande  vind,  som  från 
s.ö. — s.v.  blåser  på  Spaniens  öst- 
kust från  ^lålaga  till  Valencia- 
bukten. L.  är  identisk  med  den 
vind,  som  i  andra  Medelhavstrak- 
ter kallas  sirocko   (se  d.  o.). 

*Lewenhaupt.  6.  Adam  L. 
avgick  1928  som  introduktör  för 
främmande  sändebud. 

Leverblände,  se  Zinkmal- 
mer. 

Leverdiet,   se  Minot.   Suppl. 

Lewerentz,  Sigurd,  f.  1885, 
arkitekt,  har  tills,  med  E.  G. 
Asplund  uppgjort  ritningar  till 
den  1920  invigda  Skogskyrkogår- 
den vid  Enskede  i  Sthlm  och  har 
utfört  Uppståndelsekapellet  där 
(1926). 

*  Leverrier,  U.  J.  J.,  organise- 
rade i  Paris  1855  på  uppdrag  av 
franska  krigsministeriet  den 
första  på  moderna  (meteorologis- 
ka) metoder  grundade  väderleks- 
tjänsten. 


1269 


Levertran — Licinius 


1270 


*Levertran,  jfr  Ergoste- 
r  i  n.  Suppl. 

*  Levinson,  Karl,  avgick  som 
statsråd  1926  och  är  sedan  1928 
generaldirektör  och  chef  för  Riks- 
försäkringsanstalten. 

*Lewis.  2.  Sinclair  L.  Bland 
L :  s  senare  arbeten  märkas  roma- 
nerna Martin  Arrowsmith  (1925; 
sv.  övers.,  2  dir,  1926),  en  skild- 
ring ur  den  moderna  läkarveten- 
skapens värld,  och  Elmer  Gantry 
(1927;  sv.  övers.  1928),  en  hän- 
synslöst bitter  satir  av  det  ameri- 
kanska sektväsendet.  L:s  senaste 
verk,  romanerna  The  man  who 
knew  Coolidge  (1928;  Han  som 
kände  Coolidge,  s.  å.)  och  Döds- 
xoorth  (1929),  äro  mindre  bety- 
dande. I 

*Leygues,  Georges,  var  ma- 
rinminister i  Briands  ministärer 
nov.  1925— juli  1926  och  har  se- 
dan juli  1926  beklätt  samma  post 
i    Poincarés   kabinett. 

Liang  Ki-chao,  f.  1869,  d.  1929, 
kinesisk  politiker  och  lärd,  var 
lärjunge  och  medhjälpare  till 
Kang  Yu-wei  under  dennes  reform- 
för. sök  i  Peking  1898  (se  Kina  sp. 
806).  Landsflyktig  till  1912,  spe- 
lade han  en  viktig  roll  under  re- 
volutionsåren och  var  justitiemi- 
nister 1913 — 14.  Ivrig  motstån- 
dare till  Yiian  Shi-kais  försök  att 
göra  sig  till  kejsare,  organiserade 
han  det  uppror,  som  störtade  den- 
ne. Han  var  rådgivare  åt  kine- 
siska delegationen  vid  fredskonfe- 
rensen i  Paris  1919.  L.,  som  1923 
blev  prof.  i  Tsing  Hua  College  i 
Peking,  var  en  av  det  moderna 
Kinas  främsta  lärde  och  andligen 
mest  inflytelserika  män.  Hans 
verk  utgåvos  1927  i  80  volymer. 

Liaoning,  se  S  h  e  n  g  k  i  n  g. 
Suppl. 

Liaptsjev,  Andrea,  f.  1866, 
bulgarisk  politiker,  led.  av  so- 
branjen  1908.  L.,  som  anslutit  sig 


till  det  liberala  partiet,  var  från 
1908  flera  gånger  minister  och 
Bulgariens  förste  delegerade  vid 
stilleståndsförhandlingarna  1918. 
1926  bildade  L.  ss.  den  demokra- 
tiska vänsterns  ledare  en  borger- 
lig vänsterregering,  där  han  själv 
även  övertog  inrikesministerpos- 
ten. Se  Bulgarien.  Suppl.  sp. 
463. 

*Libanon  ingår  nu  i  repu- 
bliken L.,  som  bildades  1926 
genom  omdaning  av  Stor-Libanon. 
Republiken,  som  även  omfattar 
den  tätbefolkade  kuststräckan 
mellan  L.  och  Medelhavet,  har  en 
yta  av  10,500  kvkm.  och  en  folk- 
mängd av  c:a  630,000  inv. ;  hu- 
vudstad är  Beirut. 

*Libau  hade   1927   66,000   inv. 

1  L.  finnes  radiostation. 
*Libra  kallas  även  dels  en  me- 

dicinalvikt  (.skålpund)  =  356,3 
gr.,  dels  en  spansk  vikt  ^  460,1 
gr.,  dels  ock  en  myntenhet  i  Peru 
(se  d.  o.  sp.  170). 

*Libyen,  se  vid.  K  y  r  e  - 
n  a  i  k  a,  även  Suppl.,  och  T  r  i  - 
polis.  —  Gränsen  mellan  L.  och 
Egypten  fastställdes  definitivt 
1925  (jfr  Jarabub.  Suppl.). 
Italien  gör  anspråk  på  stora  om- 
råden s.  om  L.  ned  till  Tsadsjön, 
av  vilka  987,000  kvkm.  tillhöra 
Frankrike  och  71,000  kvkm. 
Anglo-egyptiska    Sudan. 

*Lichnowsky,  K.  M.,  avled 
1928.   Hans   memoarer  utgåvos   i 

2  dir  1927  under  titeln  Auf  dem 
Wege  zum  Abgrunde. 

*Lichtenberg,  G.  C  hr.  Om  L  :  s 
figurer  se  även  U  r  1  a  d  d  - 
ning  s  fenomen  sp.  222. 

Lichtenstein  [li'§tenstäjn], 
Adolf,  f.  1884,  barnläkare,  epi- 
demiolog, praktiserande  läkare  i 
Sthlm,  överläkare  vid  Stockholms 
epidemisjukhus  1924,  förf.  till  ar- 
beten inom  pediatrik  och  patologi. 

*Licinius.  1-  Cajus  L.  Stol  o. 


1271 


Lidhult — Lilla  Edets  kraftverk 


1272 


De  s.  k.  licinska  lagarna,  som  tra- 
ditionen tillskriver  L.,  skola  enl. 
moderna  forskningar  vara  av  vida 
yngre  datum. 

*Lidhult.  2.  L.  har  station  vid 
Halmstad — Bolmens   järnväg. 

*Lidingö  lyder  jndiciellt  under 
landsrätt  (Södra  Roslags  dom- 
sagas tingslag).  Kommunala  mel- 
lanskolan  omändras  sedan  192S 
suceessivt  till  statlig  4-ärig  sani- 
roalskola;  med  denna  äro  förena- 
de kommunalt  samgymnasium  och 
högre  flickskola. 

*Lidköping.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omoiganiseras  realskolan 
till  samrealskola  med  4-  och  5- 
åriga  linjer.  Industrin  sysselsatte 
1927  vid  31  arbetsställen  1,353  ar- 
betare. Västi-a  tändsticksfabriken 
är  numera  nedlagd. 

*Lidköping — Kållands  järn- 
väg öppnades  för  trafik  1908  (ej 
1877).  L.  övertogs  av  staten  1927; 
driften  uppehälles  av  Lidköping 
— Håkantorps   järnväg. 

*Liedgren,  Emil,  redigera- 
de tills,  med  IST.  Söderblom  och 
O.  Olsson  det  ekumeniska  mötets 
koralsångbok,  Communio  (1925). 
I  Svensk  psalm  och  andlig  visa 
(1926)  har  L.  fortsatt  sina  j^salm- 
historiska  studier. 

Liefmann  [li'f-],  Robert,  f. 
1874,  tysk  nationalekonora,  jH-of. 
i  Freiburg  1914.  L.  har  i  sina  ar- 
beten, bland  vilka  märkas  Die 
Unternehmungsforinen  (1912)  och 
Allgemeinc  Yolkswirtschafisleh re 
(1924;  2:a  utvidgade  uppl.  1927), 
hu\mdsakl.  behandlat  företagar- 
organisatoriska  problem  samt  all- 
män ekonomisk  teori. 

*Liége.  1.  Eupen-^Ialmedyom- 
rådet  införlivades  1925  med  L., 
som  nu  omfattar  3,887  kvkm.  med 
959.000  inv.    (1927). 

Liegel  [li'gel],  se  Päron- 
träd. 

Life    [lajf],  För.   Stat:s   mest 


lästa  skämttidning,  utgiven  i  New 
York  (1  gång  i  veckan).  L.  grun- 
dades 1883. 

*Ligurien  indelas  i  fyra  pro- 
vinser: Genova,  Imperia,  Savona 
och  Spezia. 

*Likbegängelse.  Vid  1926  års 
riksdag  och  kyrkomöte  antogs  en 
av  lagrådet  utarbetad  modifika- 
tion av  1925  års  lag,  enl.  vilken 
kj'rka  ej  må  upplåtas  för  s.  k.  bor- 
gerlig begra\Tiing  "med  mindre 
sär.skilda  skäl  därtill  äro". 

Liknelse,   se  Parabel   1. 

*Lilienberg.  1.  Robert  L. 
avled  1929.  —  2.  N  i  1  s  L.  avled 
1926. 

Lilienberg,  Albert,  f.  1879, 
brorson  till  Robert  L.,  stads- 
planetekniker, förste  stadsingen- 
jör  i  Göteborg  1907,  stadsplane- 
direktör i  Sthlm  1927.  L.  har 
uppgjort  stadsplaner  för  Göte- 
borg, Jönköping,  Uppsala,  Örebro, 
Bergen  m.  fl.  städer  och  fiamlade 
1928  en  livligt  diskuterad  gene- 
ralplan för  Sthlms  tätare  bebygg- 
da delar. 

Li']io,  Luigi,  se  Tideräk- 
ning sp.    1073. 

Lilius,  Albert,  f.  1873,  fin- 
ländsk pedagog,  e.  o.  prof.  i  Hel- 
singfors 1920,  har  bl.  a.  skrivit 
Skolålderns  själsliv  (1916)  och 
De  växandes  känsloliv   (1922). 

Liljendal,   se  Ramen. 

Liljestrand,  Göran,  f.  1886, 
prof.  i  farmakologi  vid  Karol. 
inst.  1928,  sekreterare  i  den  me- 
dicinska Nobelkommittén  1918.  L. 
är  en  framstående  fysiolog,  spec. 
på  andningens  och  blodomloppets 
områden.  Han  har  även  xitfört 
praktiskt  viktiga  lindersökningar 
rör.   alkohol  verkan  och  giftgaser. 

*Lilla  Bedinge.  Sedan  1929  bil- 
da Källstorp,  L.,  Äspö  och  Ö. 
Klagstorp  ett  pastorat. 

*Lilla  Edets  kraftverk,  se 
även  tab.  och  ill.  till  Vatten- 


1273 


Lilla  Isie — Lindberg 


1274 


kraftverk  samt  Vatten- 
turbin  sp.  502  och  ill.  till  d.  o. 
sp.  499. 

*  Lilla  Isie.  Framdeles  skola 
Hemmesdynge  och  S.  Äby  förenas 
med  pastoratet. 

*Lilla  Malma.  Lilla  Malma 
förs.  (2,090  inv.  1928),  som  jämte 
Dunker  bildar  pastorat,  omfattar 
socknen  L.  och  Malmköping. 

*  Lille   hade    1926   202,000   inv. 
*Lillehammer     är     säte     för 

fvlkesmannen  i  Opland  fvlke. 
'  Lilliehöök,  Gösta, 'f.  1871, 
militär,  chef  för  Krigshögskolan 
1915 — 17,  överste  och  chef  för 
Jämtlands  fältjägarregemente 
1917—28  samt  sedan  1928  gene- 
ralmajor och  militärbefälhavare 
för  övre  Xorrlands  trupper. 

*LiIlkyrka.  1-  Framdeles  skola 
Vallby  och  Arno  förenas  med  pas- 
toratet. 

*Liman  v.  Sanders,  Otto,  av- 
led 1929. 

*Limedsforsen — Särna  järn- 
väg öppnades  för  trafik  1928  och 
inlöstes  s.  å.  av  staten. 

Limknekt,  se  Skruvtving. 

Limnogra'f  (av  lat.  Wmne,  sjö, 
och  grek.  gra'fein,  skriva),  själv- 
registrerande  färskvattenpegel 
(jfr  Vattenstånd). 

Limön  [-må'n],  Puerto  L., 
stad  i  Costa  Rica,  vid  Karibiska 
havet.  Costa  Ricas  viktigaste 
hamnstad  med  export  av  bananer, 
kaffe  m.  m.  Järnväg  till  det  inre 
av  landet.   16,000  inv.    (1928). 

*Limousine,  se  även  A  u  t  o  - 
mobil.   Suppl.  sp.  201. 

Limring,  detsamma  som  lim- 
gördel. 

Limsten,  se  L  i  m  sp.  526. 

*Lincoln.  2.  L.  är  säte  för  Ne- 
braskas statsuniversitet. 

*Lincolnshire  är  uppdelat  i 
tre  förvaltningsområden  (Hol- 
land, Kesteven   och  Lindsey). 

Lind,  Gustaf,  f.  1869,  träd- 


gårdsman, 1891  lärare  vid,  sedan 
1900  förest,  för  Lantbruksakade- 
mins trädgårdsskola.  L.  har  ägnat 
framgångsrikt  arbete  särskilt  åt 
trädgårdsskötsel,  konservering  av 
trädgårdsalster  samt  organisation 
av  avsättningen  av  frukt.  Han  har 
utgivit  handböcker  i  alla  grenar 
av  trädgårdsskötsel  och  träd- 
gårdsprodukters avsättning. 

Linda,  i  n-  Sverige  vanlig  be- 
teckning för  fodervall  å  åkerjord. 

Lindare,  sutare  (se  d.  o.). 

*Lindarängen.  Vid  L.  finnes, 
strax  s.  om  frihamnen,  Stock- 
holms flyghamn. 

Li'ndau  [-ap],  stad  i  s.v. 
Bayern,  med  måleriskt  läge  på 
en  liten  ö  i  Bodensjön.  14,000  inv. 
(1925).  —  Staden  har  delvis  en 
ålderdomlig  prägel.  Den  förenas 
medels  en  järnvägs-  och  en  lands- 
vägsbro med  fastlandet  samt  är 
viktig  ångbåtsstation  och  knut- 
punkt på  järnvägslinjen  Fried- 
richshafen — Bregenz.  Livligt  be- 
sökt  som   badort   och   luftkurort. 

Lindbeck,  Johannes,  f. 
1873,  d.  1929,  ingenjör,  marin- 
ingenjör 1901,  marindirektör 
1914,  t.  f.  marinöverdirektör  och 
clief  för  ilariningenjörkåren  se- 
dan 1921. 

*  Lindberg.  5.  Ludvig  L. 
avled  1928.  —  7.  Oskar  L.  är 
dirigent  för  Stockholms  akade- 
miska orkesterförening  sedan  dess 
bildande  1922.  —  8.  H  e  1  g  e  L.  av- 
led 1928.  —  9.  Per  L.  Efter  att 
som  konstnärlig  ledare  för  Kon- 
serthusteatern (se  d.  o.  Suppl.) 
spelåret  1926 — 27  ha  vunnit  en 
avgjord  framgång  engagerades  L. 
1927  som  förste  regissör  vid  Dra- 
matiska teatern,  där  han  uppsatt 
ett  flertal  stora  program  samt 
varit  ledare  för  Klubbteatern  (se 
Dramatiska  teatern. 
Suppl.).  1929  anställdes  L.  som 
regissör   hos   Radiotjänst    i   sam- 


1275 


Lindbergh— Lindenberc 


1276 


Per  Lindberg, 
band  med  en  utvidgning  av  dess 
teaterverksamhet.  L.,  som  vant 
den  moderna  teaterns  mest  fram- 
trädande och  omstridda  namn  i 
Sveri"-e,  har  även  i  skrift  fram- 
lagt sina  idéer  (bl.  a.  i  Regi- 
problcm,  1927). 

Lindbergh  [li'nndb9g],  Char- 
les, f .  1902,  nordamerikansk  tly- 
o^are  (på  fädernet  av  svensk  börd) . 
L.,  som  1925  blivit  kapten  i  flyg- 
kårens reserv  och  sedan  1926 
tjänstgjort  som  postflygare,  fore- 
too-  20—21  maj  1927  med  aéropla- 
net  "Spirit  of  St.  Louis"  (efter  en 
rekordflygning  San  Diego-Saint 
Louis— New  York)  den  första 
direkta  flygningen  New  York- 
Paris  (se  Flygning.  Suppl.). 
Han  har  senare  utfört  omfattan- 
de flygningar  till  Mexiko  och 
Central-Amerika.  Han  erhöll  1927 
överstes  titel. 

Lindblad,  Bertil,  f.  1895, 
astronom.  Vetenskapsakademins 
astronom  med  professors  titel  och 
chef  för  dess  observatorium  192/ . 
L.  har  gjort  uppmärksammade 
rön  inom  astrofysiken  och  stellar- 
astronomin. 

♦Lindblom.    3.    Gerhard   L 


utnämndes  1928  till  professor  och 
föreståndare  vid  Riksmuseets  et- 
nografiska avd.  Han  har  vid.  ut- 
givit bl.  a.  Jakt-  och  fåtigstmeto- 
(ler  hland  afrikanska  folk   (2  bd, 

]925 20).    Smärre    meddelanden 

från  Riksmuseets  etnografiska  av- 
delning  (7  bd,  1926—28)  och 
Kamha  folklore.  1.  Tales  of  ani- 
mals  (1928).  — 4.  A  n  d  r  e  a  s  L. 
utnämndes  1928  till  styresman  for 
Nord.  mus.  Bland  hans  senare  ar- 
beten märkas  Stockholms  slott  ge- 
nom seklerna  (1926),  Medeltida 
vävnader  och  broderier  i  Sverige 
(I,  1928,  tills,  med  Agnes  Bran- 
ting)  samt  Rokokon  i  Bonniers 
konsthistoria  (1929). 

*Lindegren.  4.  A  g  i  L.  avled 
1927. 

*Lindemann,  Ferdinand, 
återfann  1928  beviset  till  Fermats 
stora  sats  (se  d  e  F  e  r  m  a  t) . 

*Linden,  Gustaf,  avgick 
1926  SS.  regissör  vid  Skansens  fri- 
luftsteater. 

Li'ndenberg  [-härSL  by  i  prov. 
Brandenburg,  Preussen,  s.o.  om 
Berlin.  T  L.  firiTw^  ftt  -tort.  av  R. 


i 


Charles  Lindbergh. 


1277 


Lindencronn — Lindsay 


1278 


Assmann  (se  d.  o.  Suppl.)  grundat 
aéronautiskt  observatorium,  som 
vid  sidan  av  sin  vetenskapliga 
verksamhet  samarbetar  med  vä- 
derlekstjänsten för  lufttrafiken. 
700  inv.  (1925). 

Lindencrona,  Gustaf,  f.  1871, 
idrottsfrämjare,  byrådirektör  i 
Väg-  och  vattenbyggnadsstyrelsen 
1910.  L.,  som  1913—29  var  led.  i 
Sveriges  olympiska  kommitté  och 
1912 — 25  i  Svenska  gymnastik- 
och  idrottsföreningarnas  riksför- 
bunds överstyrelse,  har  spec.  på 
det  ekonomiska  området  utfört 
ett  förtjänstfullt  arbete  för  den 
svenska  idrottens  organisation. 

*Linder.  3.  Ernst  L.  blev 
1927  generalmajor  i  svenska  gene- 
lalitetets  reserv. 

*Linders,  Sven,  lämnade  stats- 
rådsämbetet 1926.  Sedan  1919  är 
han  Malmöhus  l:s  landstings 
ordf.  och  sedan  1928  led.  av  F.  K. 

*  Linderås  skall  1930  förenas 
med  Friniiaryd   till  ett  pastorat. 

*  Lindesberg.  2.  Sedan  1927  he- 
ter Lindesbergs  landskommun  of- 
ficiellt Lindes  kommun, 
varjämte  Lindesbergs  landsför- 
samling heter  Lindes  för- 
samling. 

*  Lindfors,  Adolf,  avled  1929. 
Lindhagen,  Arthur,  f.  1884, 

son  till  Albert  L.,  jurist,  hov- 
rättsråd i  Svea  hovrätt  1920,  re- 
visionssekreterare 1923.  L.  är  se- 
dan 1918  led.  i  Lagberedningen 
och  sedan  1929  ordf.  i  den  då  ny- 
in]-ättade  Arbetsdomstolen. 

Lindholm,  Ferdinand,  f. 
1883,  meteorolog,  förste  stats- 
meteorolog 1918.  L.,  som  främst 
utfört  undersökningar  rör.  sol- 
strålningen, kallades  1926  till 
föreståndare  för  det  fysikalisk- 
meteorologiska observatoriet  i 
Davos. 

*  Lindman.  3.  C  a  r  1  L.  avled 
1928.  Han  uteav  s.  å.  Illustrerad 


skol-  och  exkursionsflora  över 
Sveriges  kärlväxter.  —  4.  A  r  v  i  d 
L.  trädde  hösten  1928  ånyo  i  spet- 
sen för  en  ministär  (se  Sve- 
rige. Historia.  Suppl.) . 

*  Lindmark.  2.  Tore  L.  var 
prorektor  1922 — 27  och  är  sedan 
1927  rektor  vid  Tekniska  högsko- 
lan. Han  har  bl.  a.  utgivit  Äng- 
pannor (i  De  tekniska  vetenska- 
perna, 1927). 

Lindmätare,  Eibe'rnia  defolia'- 
ria,  en  Matar  e,  vilken  lever  i 
och  skadar  fruktträd;  bekämpas 
liksom  frostfjärilen. 

*  Lindorm,  Erik,  har  även 
skrivit  lustspelen  Moloch  (1926; 
uppf.  i  Sthlm  s.  å.)  och  Rötmånad 
(1928;  uppf.  i  Sthlm  s.  å.)  samt 
under  uiDpläsningsturnéer  i  Sthlm 
och  landsoiten  föredragit  av  ho- 
nom själv  författade  "re\"yer". 

Lindquist,  Lars,  f.  1864,  lä- 
kare, proL  och  överläkare  vid 
Göteborgs  barnbördshus,  överlä- 
rare och  direktör  för  barnmorske- 
läroanstalten där  1919. 

*Lindqvist.  1.  Herman  L. 
var  A.  K:s  talman  t.  o.  m.  1927 
års  riksdag  och  telegraffullmäk- 
tig  till  1928.  Sedan  1927  är  han 
led.    av    Arbetsrådet. 

Lindqvist,  Sune,  f.  1887,  ar- 
keolog, amanuens  vid  Vitt.,  hist. 
o.  ant.  akad.  1910 — 27,  docent 
vid  Stockholms  högskola  1916 — 
27,  prof.  i  Uppsala  1927.  L.,  som 
bl.  a.  utgivit  Den  helige  Eskils 
hiskopsdöme  (1915)  och  Yendel- 
kulturens  ålder  och  ursprung 
(1926),  har  behandlat  skilda  ar- 
keologiska problem,  särskilt  den 
svenska  folkvandringstidens  stil- 
frågor. 

*  Lindroth.  2.  Hj  almar  L.  har 
utgivit  första  bandet  av  en  mono- 
grafi över  Ölands  folkmål  (1926). 

*  Lindsay,  Wallace.  Bland 
W:s  senare  arbeten  märkes  Glos- 
sa'ria  Lati'na  (3  bd,  1926). 


1279 


Lindsay — Linoleum  a.  b.  Forshaga 


1280 


Lindsay  [li'nn8i],  Vachel,  f. 
1S79,  nordamerikansk  lyriker,  har 
i  sina  diktsamlingar  (bl.  a.  Gene- 
ral William  Booth  enters  into 
heavcn,  and  other  poems,  1913) 
i  en  egenartad  expressionistisk 
form  givit  uttryck  åt  sin  krist- 
ligt-religiösa  livsåskådning.  Han 
har  även  ägnat  ett  starkt  intresse 
åt  nykterhetsrörelsen. 

♦Lindskog,   Claes,  inträdde 

1925  som  ecklesiastikminister  i 
Lindmans  andra  ministär.  Hans 
Platonöversättning      fullbordades 

1926  med  ett  6:e  bd.  Han  har  vid. 
skrivit  Euripides  (1928)  och  l:a 
delen,  Antiken,  av  Bonniers  illust- 
rerade   litteraturhistoria    (s.   å.). 

Lindström.  1.  Albert  L.,  f. 
1S59,  hippolog,  ämbetsman.  L., 
som  ISSö — 1915  var  godsägare 
och  jordbrukare,  är  sedan  1916 
överdirektör  och  chef  för  Stuteri- 
överstyrelsen. —  2.  R  i  c  k  a  r  d  L., 
f.  1894,  socialdemokratisk  journa- 
list och  politiker,  redaktör  för 
Frihet  sedan  1920  och  för  Tiden 
1926—29.  L.,  som  1922—28  var 
ordf.  i  Sveriges  socialdemokra- 
tiska ungdomsförbund,  har  ned- 
lagt ett  l>etydande  arbete  inom 
den  socialdemokratiska  ungdoms- 
rörelsen. 

Line  [lajn],  engelskt  längd- 
mått =  Vi,  inch  =  2,12  mm. 

*Lingbo  ingår  i  Skogs  kom- 
mun. 

Linghed,  stationssamliälle  i 
Svärdsjö  skn,  Kopparb.  1.,  slut- 
punkt för  Dala — Ockelbo — Norr- 
sundets järnväg.  Flera  sågar;  den 
största  tillhör  Kopparbergs  och 
Hofors  sågverks  a.  b. 

Linguli'dsandsten  1.  f  ukoi'd- 
s  a  n  d  s  t  e  n,  en  finkornig,  väl 
uttvättad,  nästan  fossilfri  kamb- 
risk  sandsten  i  Västergötland, 
Närke,  Östergötland  och  Estland. 
Den  vilar  på  en  mera  lerig,  fos- 
silförande,   stundom   konglomera- 


tisk  avdelning,  M  i  c  k  w  i'  t  z  i  a  - 
sandstenen.  L.  är  motstånds- 
kraftig mot  vittring  och  har  fått 
betydande  användning  som  bygg- 
nadssten. 

Linj  etaxering,  se  Skogs- 
taxering.  —  Linjetaxerings- 
metoden  användes  även  inom  växt- 
geografin för  studiet  av  växtsam- 
hällenas utbredning  och  arealer. 
Linjeväljare,  se  T  e  1  e  f  o  n  i 
sp.  881. 

♦Linköping  hade  1928  29,170 
inv.,  därav  21,880  i  L:8  dom- 
kyrkoförs.  och  7,290  i  S:t  Lars 
förs.  —  På  Stora  torget  restes 
1927  Milles'  (se  ill.  till  d.  o. 
Suppl.)  fontän  Folkungabrunnen. 
—  Enl.  1927  års  skolordning  om- 
organiseras högre  allmänna  läro- 
verket ;  det  får  4-  och  5-årig  real- 
skola samt  4-årigt  latin-  och  3- 
årigt  latin-  och  realg^-mnasiiim, 
varjämte  gj^mnasiet  t.  v.  blir  till- 
gängligt även  för  flickor.  Stifts- 
biblioteket har  omorganiserats  (se 
Bibliotek.  Suppl.  sp.  344).  I 
L.  finnes  straflfängelse.  L.  är  sedan 
192S  förläggningsort  för  Livgre- 
nadj  är  regementet  och  Svea  träng- 
kår;  det  är  säte  för  östra  briga- 
dens expedition.  Industrin  syssel- 
satte 1927  vid  72  arbetsställen 
1.979  arbetare. 

♦Linköpings  domprosten. 

Landeryd  är  numera  förenat  med 
Vårdsberg  (förr  i  Bankekinds 
kontrakt)  till  ett  pastorat,  lika- 
så ö.  Harg  med  Rystad. 

♦Linköpings  dontsaga  utgöres 
av  ett  tingslag. 

♦Linnquist,  Hilding,  utförde 
1927  väggmålningar  med  folkvise- 
motiv i  Sthlms  stadsbibliotek,  för 
vilket  han  även  skall  komponera 
en  stor  gobeläng. 

♦Linoleum  a.  b.  Forshaga  har 
ett  aktiekapital  av  8  mill.  kr.  och 
svsselsätter    125    arbetare.   —   L. 


1281 


Linroth — Litauen 


1282 


har  ]92S  anslutit  sig  till  den 
stora  linoleumkoncernen  Con- 
tiiientale  Linoleum  Union,  Zii- 
rich,  i  vilken  även  ingå  Deut- 
sche Linoleum-Werke  A.-G.,  Ber- 
lin, Linoleum  A.-G.  Giubiasco, 
Schweiz,  N.  V.  Nederlandsche 
Linoleumfabriek  Krommenie,  Hol- 
land, och  S.  A.  Remoise  du  Lino- 
leum   (Sarlino),  Reims. 

*Linroth,  Klas,  avled  1926. 

Li'nstow,  Hans  Ditlef 
F  r  a  n  t  s,  f.  1787,  d.  1851,  dansk- 
född arkitekt,  verksam  i  Norge. 
Hans  förnämsta  verk,  kungliga 
slottet  i  Oslo  (se  d.  o.  sp.  1450),  är 
tillkommit  under  starkt  inflytan- 
de av  Karl  Johanstidens  svenska 
klassicism. 

Linth   [linnt],  se  Limmat. 

*Lippe.  1.  En  kanal  vid  L:s 
nedre  lopp,  Lippe  kanalen, 
förbindande  Rhen  vid  Wesel  med 
Dortmund — Emskanalen,  är  un- 
der byggnad  och  beriiknas  vai-a 
färdig  1929  (längd  58  km.;  6  slus- 
sar; för  fartyg  upp  till  1,200  ton). 

Li'ppia,  se  V  e  r  b  e  n  a  o  1  j  a. 
—  L.  citriodo'ra  odlas  även  som 
krukväxt  i  Sverige. 

*Lissabon  hade  1925  530,000 
inv.  Säte  för  ärkebiskop  (med 
patriarks  titel).  Radiostation. 

Liste'ra,  se  Spindel- 
blomster. Suppl.  och  Tve- 
blad. 

Li'ster  og  Ma'ndal  amt,  se 
V  e  s  t  -  A  g  d  e  r. 

*  Listers  härad.  Domsagan  om- 
fattar ett  tingslag. 

*Litauen  omfattade  1928 
55,658  kvkm.  med  2,286,000  inv. 
(41  per  kvkm.),  därav  2,417  kvkm. 
och  144,000  inv.  i  Memelområdet. 
— ■  Författning.  Enl.  1928  års  för- 
fattning lämnas  en  vidsträckt  be- 
fogenhet åt  presidenten.  Han  väl- 
jes  genom  allmänna,  indirekta  val 
på  sju  år  och  äger  full  lagstift- 
ningsrätt  under   den   tid,   då   sci- 


Stockholm,      sommarnatt.     Målning     av 
Hilding  Linnquist. 

mas  icke  är  samlad.  Ministrarnas 
antal  är  f.  n.  9.  Seimas  väljes 
på  5  år.  Författningen  fastslår, 
att  Wilna  är  L:s  huvudstad.  — 
Historia.  A.  Stulginskis  avgick 
SS.  president  1926  och  efterträd- 
des   av    K.    Grinius.    Den    kom- 

Den  odlade  jordens  användning  och  av- 
kastning 1928. 

Areal  Skörd 

(1,000  (1,000 

har)     ton) 

R.lg 450        475 

Havre    291        207 

Korn     169        150 

Potatis    (1927) 139     1,264 

Vete    140        172 

I.in    (1927)    84       {^^-i 

i.  "0.7" 

'  I.in.  -  Linfrö. 

Handelsomsättning.    (Mill.    litas.) 
Är  1924   1925   1926   1927    1928 

Import    206.5  252, ^  240,8  SOÖ,,  291, i 

Export    260,6  242,7  253,3  245,9  250,9 

Viktigaste  import-  och  exportländer, 
(Import  och  export  i  mill.  litas.) 
1927 
Imp.  Exp. 

För.  Stat 14,5      4,, 

Lettland    lO.i    21,8 

Nederländerna    9,i      4,3 

Storbritannien    17,9    Cl,i 

Sverige    5.i       4, o 

T.jeoko-Slovakiet    13, o      3., 

Tyskland     141.»  126,8 


41. 


E  e  X.  Suppl. 


1283 


Lithander — Litvinov 


1284 


Fossil  av  kräftdjur  i  litografisk  skiffer. 
Fotoijratorat   i   ultraviolett   Jjiis. 

Litauens  handel  med  Sverige   1927.' 
(1,000-t.  kr.) 

E\p.   Imp. 

Lin    1,249        — 

Andra  textila  råmaterial  ....        33        20 

Textilvaror   . —        4.") 

Talg,   oljor   otc.    o.    -fabrikat        —        .56 

Pappersvaror    —        83 

Cement —      249 

Konstgödsel    —      4S1 

Andra  mineral  o.  -fabrikat  ...        —      200 

Metallarheten    . —      13.5 

Separatorer  o.  a.  maskiner  ...        —      Cl4 

övriga  varor  05        92 

Kxp.,  resp.  imp.  totala  värde  1,347  1,075 

'  Tabellen    i    huvudarbetet     avser     år 
1923. 

munistiska  propafjandan  g^niiia- 
des  genom  L:s  komplicerade  iit- 
rikes2)olitiska  läge  och  svårighe- 
terna att  genomföra  den  ekono- 
miska stabiliseringen.  Ett  1926 
avslutat  vänskapsfördrag  med 
Ryssland  framkallade  en  våld- 
sam borgerlig  oppositionsstorm, 
vilken  kulminerade  i  en  mili- 
tärrevolt i  Kowmo  nov.  1926.  Så- 
väl regeringen  som  presiden- 
ten tvingades  att  avgå.  Till  presi- 
dent valdes  A.  Smetona,  som 
uppdrog  åt  A.  Woldemaras  att 
övertaga  stats-  och  utrikesminis- 


terposterna i  den  nya  borgerliga 
k(jalitionsregeringen.  Woldemaras 
lyckades  att  med  stöd  av  armén 
i  icaliteten  genomföra  diktatur. 
All  o])position  från  vänsterpar- 
tierna undertrycktes  med  största 
liän.synslöshet.  ]']n  ny  författning, 
som  dock  ej  foiinellt  erkänner 
diktaturen,  genomföides  192S  (se 
ovan).  Woldemaras  försök  till  en 
ekonomisk  och  social  reformpoli- 
tik ha  i  hög  grad  försvårats  ge- 
nom den  av  Wilnaf  rågan  (.se 
W  i  1  n  a,  även  Suppl.)  framkalla- 
de fortsatta  spänningen  i  förhål- 
landet till  Polen,  som  föranlett 
Woldemaras  att  närma  sig  Ryss- 
land. Samtidigt  liar  Woldemaras 
oförsonliga  Wilnapolitik  orsakat 
en  viss  spänning  i  förhållandet 
till  Lettland  (.se  d.  o.  Suppl.). 

*  Lithander.  2.  Edvard  L. 
tillhörde  A.  K.  t.  o.  m.  1926  års 
riksdag  och  tillhör  den  åter  fr.  o. 
m.  1929. 

Lithberg,  Nils,  f.  1SS3,  arkeo- 
log, folklivsfoiskare,  innehavaie 
av  den  1919  till  XordLska  mu.seet 
av  greven  och  grevinnan  v.  Ilall- 
Myl  donerade  professuren  i  nor- 
disk och  jämförande  folklivsforsk- 
ning, har  utgivit  arkeologiska  ocii 
etnologiska  skrifter  samt  lett  ut- 
grävningai-na  av  slottet  Hallwil  i 
Schweiz. 

Litogene'tisk  (av  grek.  H'tos, 
sten,  och  gc'ncin.  upp.stå),  se 
Exogena   krafter.    Suppl.). 

Litografisk  skiffer,  en  rätklii- 
ven  kalksten,  tillhörande  översta 
jura  i  Syd-Tyskland.  Brytes  se- 
dan lång  tid  tillbaka  till  litogra- 
fisk sten,  främst  vid  Solnhofen  i 
Bayern.  L.  är  världsberömd  för 
sin  rikedom  på  väl  bevarade  fos- 
sil. ]\Iärkligast  äro  de  2  enda 
kända  ex.  av  A  r  c  h  a  e  o  p  t  e  r  y  x 
Ii  t  h  o  g  r  a  p  h  i  c  a   (se  d.  o.) . 

*Litvinov,  M  a  k  s  i  m  Mak- 
s  i  m  o  v  i  t  j,  har,  .sedan  han  1927 


i 


1285 


Litztråd — Ljeskov 


1286 


valdes  till  vice  folkkommissarie 
för  utrikesärenden,  mer  och  mer 
framträtt  som  den  egentlige  leda- 
ren av  den  ryska  utrikespolitiken 
i  st.  f.  Tjitjerin  och  bl.  a.  deltagit 
i  avrustningsförhandlingar  i  Ge- 
neve. Hans  namn  har  även  blivit 
förbundet  med  den  på  hans  ini- 
tiativ åvägabragta  överenskom- 
melsen ( "Litvinovprotokollet" ) 
mellan  Kyssland  och  dess  västra 
grannar  (Polen,  Estland,  Lett- 
land och  Rumänien),  varigenom 
dessa  febr.  1929  biträdde  Kel- 
loggsakten  (se  d.  o.  Suppl.),  obe- 
roende av  dess  undertecknande  av 
andra  stater. 

Litztråd  (ty.  Litze),  kabel,  be- 
stående av  ett  stort  antal  fina, 
sinsemellan  isolerade  trådar;  an- 
vändes för  liögfrekvent  elektrisk 
ström,  enär  dess  skineffekt  (se 
H  ö  g  f  r  e  k  v  e  n  s  s  t  r  ö  m )  och 
därigenom  även  dess  motstånd  vid 
ej  alltför  höga  frekvenser  är 
mindre  än  för  massiv  tråd. 

*Liverpool  hade  1928  873,000 
inv.  Det  är  säte  för  katolsk  ärke- 
biskop och  anglikansk  biskop.  Av 
katedralen  ha  1926  långlmset  och 
de  v.  tvärskeppen  börjat  uppföras. 
—  Strax  nedanför  järnviigstun- 
neln  under  Mersey  bygges  sedan 
1925  en  med  denna  i^arallell  lands- 
vägstunncl  till  Birkenhead  (dia- 
meter 13,4  m.,  längd  3,2  km.)  ; 
den  beräknas  vara  fullbordad 
1930.  Hamnen  omfattar  87  tid- 
vattensdockor och  bassänger  samt 
22  torrdockor  med  en  total  vatten- 
areal av  2G0  har  och  en  kaj- 
längd av  63  km. ;  stora  utvidg- 
ningar äro  planeiade.  Samman- 
lagda nettotonnaget  av  i  utrikes- 
fart  ankomna  och  avgångna  far- 
tyg utgjorde  1927  för  L.  och 
Birkenhead  26,2  mill.  ton.  L:s 
import  och  export  hade  1926  ett 
värde  av  tills.  508  mill.  pund. 

Li'verrulle,  se  Ur  sp.  191. 


*  Livgardet    till    häst    har    fr. 

o.  m.  1928  uppgått  i  Livrege- 
mentet till  häst  (se  d.  o. 
Suppl.).  L:s  församling  upplös- 
tes  1927. 

*  Liv  grenad]  ärregementet  or- 
ganiserades 1928,  med  n:r  I.  4. 

*  Livregementets  dragoner 
har  fr.  o.  m.  1928  uppgått  i  L  i  v  - 
regementet  till  häst  (se 
d.  o.  Suppl.). 

Livregementet  till  häst,  K-  L 
Stockholm,  organiserat  fr.  o.  m. 
1928  genom  sammanslagning  av 
Livgardet  till  häst  och  Livrege- 
mentets dragoner. 

Livsform.  Bot.  Se  Växt- 
geografi  sp.   1297. 

Li  Yuan-hung,  f.  1864,  d.  1928, 
kinesisk  militär  och  politiker. 
Vid  revolutionens  utbrott  i 
okt.  1911  tvangs  L.  av  trupperna 
i  Wu-Chang  att  ansluta  sig  till 
rebellerna  och  bli  deras  ledare. 
1912  valdes  han  till  republikens 
vicepresident  och  efterträdde  juni 
1916  Yiian  Shi-kai  som  president. 
Fördriven  1917  vid  försöket  att 
återinsätta  manchudynastin,  för- 
måddes han  1922  att  ånyo  åtaga 
sig  presidentskapet,  vilket  han 
1923  åter  måste  lämna. 

Liesko'v,  X  i  k  o  1  a  j  S  e  m  j  o  - 
novitj,  f.  1831,  d.  1895,  rysk 
föifattare.  L.,  som  under  lång  tid 
\ar  en  av  det  konservativa  läg- 
jets  främsta  litterära  krafter, 
föiblev  länge  obeaktad  av  euro- 
]>eisk  kritik  men  erkännes  numera 
allmänt  som  en  av  Rysslands 
främsta  författare  och  har  av 
många  ss.  jämbördig  ställts  vid 
sidan  av  Dostojevskij  och  Tolstoj. 
Karaktäristisk  för  hans  författar- 
skap är  hans  ingående  kännedom 
om  det  genuint  ryska  folklivet 
med  dess  rikedom  på  skiftande  ty- 
per. Med  sin  saftigt  realistiska 
teknik,  sin  nyktert  skeptiska 
människouppfattning   och   skai-pa 


1287 


Ljud  film 


1288 


Nikolaj  Ljeskov. 

karaktäiisering.skonst  förenar  lian 
en  stark  känsla  av  det  iirationella 
i  tillvaron,  och  över  hans  berättel- 
ser, SS.  romanen  Otjarovannij 
sirannik  (1873;  Den  förtrollade 
vandringsmannen,  1929),  vilar 
ofta  ett  orientaliskt  skimmer  av 
fantastisk  brokighet.  Djupast  når 
han  måhända  i  sina  skildringar 
av  det  religiösa  livet  i  Ryssland, 
SS.  romanen  Sohorjane  (1872)  och 
novellen  Zapetjatljennij  ängel 
(1873;  Den  förseglade  ängeln, 
1928,  i  ett  imder  denna  titel  iitg. 
mindre  urval  av  L:s  noveller). 

Ljudfilm,  sammanfattande  be- 
nämning för  talande  film 
och  t  o  n  f  i  1  m.  I  den  förra  beled- 
sagas bilderna  även  av  artikule- 
rat tal,  under  det  att  den  senare 
endast  bjuder  på  olika  effekter, 
blåst,  böljeslag,  tågbuller  o.  d. 
samt  musik  och  möjligen  sång,  om 
förståelsen  av  orden  i  sången  icke 
spelar  så  stor  roll,  att  översätt- 
ning är  behövlig.  ■ — ■  Redan  1903 
framfördes  den  första,  ofullkom- 
liga, "talande  filmen".  Den  under 
och  närmast  efter  världskriget 
alltmera  utvecklade  elektriska 
förstärkaretekniken  kom  L.  att 
omkr.    1921    åter    bli   aktuell.   De 


stora  framsteg  i  radiotekniken, 
som  glödelektrodrören  givit  upp- 
liov  till,  ocli  det  intensiva  studiet 
av  ljudåtergivningen,  som  i  sin  tur 
blev  följden  av  rundradions  stora 
spridning,  ha  möjliggjort  den  mo- 
derna L:s  framträdande  (1929). 
— -  Den  modeina  apparaturen  för 
framförande  av  L.  är  av  två  olika 
slag.  Det  ena  av  dessa  arbetar  med 
skivor  liksom  vanliga  grammofo- 
ner med  elektrisk  ljuddosa.  Skiv- 
tallriken kopplas  mekaniskt  till 
I)rojektionsapparatens  motor,  och 
härigenom  säkerställes  samtidig- 
lieten  mellan  ljud  och  bild.  Ski- 
vorna räcka  endast  c:a  ett  dussin 
gånger,  varför  flera  sådana  måste 
medfölja  varje  filmkopia.  Stift- 
byte är,  SS.  vid  grammofoner, 
även  nödvändigt.  Det  andra 
slaget  apparatur  arbetar  med 
film,  varvid  ljudet  registreras, 
antingen,  ehuru  sällsynt,  på  en 
särskild  film,  som  då  får  löpa  på 
en  med  bildprojektorn  mekaniskt 
kopplad  axel,  1.  på  själva  bildfil- 
men, i  form  av  en  remsa  längs 
densammas  ena  rand.  Härvid  an- 
vändes oftast  den  vanliga  stan- 
dardfilmen, med  ljudremsan  lö- 
pande innanför  perfcjreringen,  1. 
ock  en  något  bredare  film,  där 
ljudremsan  löper  utanför  perfore- 


Ljudfilm.  Fig.  1. 


1289 


L  j  udskrif  t — L  j  ungby 


1290 


ringen,  som  dock  är  den  vanliga 
och  möjliggör  filmens  visande  i  en- 
dast föga  förändrade  standardpro- 
jektorer. Två  sätt  användas  för 
att  fixera  ljudet  på  filmen.  I  ena 
fallet  sker  det  genom  en  rad  tvär- 
strimmor av  olika  bredd  och 
svärtningsgrad  (fig.  1).  Ju  lju- 
sare strimningen  är,  dess  star- 
kare ljud  motsvarar  den,  och  ju 
glesare  den  är,  dess  djupare  ton 
representerar  den.  I  andra  fallet 
fixeras  ljudet  i  form  av  en  sick- 
sackformad  gräns  mellan  ett  ljust 
och  ett  mörkt  område  på  filmen 
(fig.  2).  Ju  längre  taggarna  äro, 
dess  större  är  ljudstyrkan,  och  ju 
glesare  de  stå,  dess  djupare  ton  re- 
presentera de.  —  Ljudupptagning- 
en ligger  alltid  ett  gott  stycke  för- 
skjuten i  förhållande  till  bilderna, 
euär  dessa  måste  matas  ryckvis 
genom  projektorn,  under  det  att 
ljudet  däremot  både  måste  uppta- 
gas och  återgivas  kontinuerligt. 
Upptagningen  sker  på  så  sätt,  att 
den  från  mikrofonerna  kommande, 
variabla  strömmen  efter  förstärk- 
ning får  mata  ett  särskilt  slags 
lampa,  vars  ljusstyrka  då  föränd- 
ras i  takt  med  variationerna. 
Denna  lampas  ljus  får  falla  på  en 
liten  springa,  som  medelst  ett 
objektiv  fotograferas  på  filmen, 
varvid  bilden  av  springan  kom- 
mer att  få  olika  bredd  och  svart - 
ning  alltefter  variationernas  var- 
aktighet och  styrka.  ]\Iikrofon- 
strömmen  kan  också  få  påverka 
en  bländare,  som  varierar  tvär- 
snittet på  ett  konstant  lysande 
strålknippe,  vilket  alltså  vid  foto- 
grafisk fixering  på  filmen  ger 
upphov  till  en  sicksackformad 
gränslinje.  Vid  upptagning  för 
skivmetoderna  användes  den  van- 
liga grammofontekniken  med  nö- 
diga modifikationer.  —  Återgiv- 
ningen sker  genom  att  ett  ljus- 
knippe av  konstant  tvärsnitt  och 


Ljudfilm.   Fig  2. 

ljusstyrka  kastas  på  filmens  ljud- 
parti, som  därvid  genom  sin  väx- 
lande svärtning  1.  bredd  åstad- 
kommer variationer  i  knippets 
ljusstyrka.  Detta  variabla  ljus  får 
sedan  falla  på  en  fotocell  (se  d. 
o.  Suppl.)  och  där  omvandlas  till 
en  variabel  elektrisk  ström,  som 
efter  vederbörlig  förstärkning 
(några  hundratusen  gånger)  får 
påverka  lokalens  högtalare. 

*Ljudskrift,  jfr  Skrift  sp. 
876. 

*Ljung.  1.  L.  omfattar  ett  om- 
råde kring  viken  Ljungski- 
len, som  från  sundet  ö.  om 
Orust  intränger  i  fastlandet.  Vid 
Ljungskilen  ligga  badorterna 
Ljungskile  och  Lyckorna. 

*Ljungan  har  enl.  nymätning 
en  längd  av  350  km.  och  ett  flod- 
område av  12,840  kvkm.  Den  re- 
presenterar nedanför  Härjedalens 
Storsjö  en  medelvatteneffekt  av 
3.32,000  HK,  därav  c:a  55,000  ut- 
byggda (främst  i  Alby-  och  Hång- 
stafallen). 

*  Ljungberg.  3.  Göta  L.  läm- 
nade 1926  Kungl.  teatern.  Hon 
har  senare  varit  anställd  i  Berlin 
och  även  med  stor  framgång  gäst- 
spelat i  London  och  annorstädes. 

*  Ljungby.  4.  L.  har  station  vid 
Karlshamn — Vislanda — -Bolmens 
och    Skåne — Smålands   järnvägar 


1291 


Ljungby  hed — Llivia 


1292 


samt  omnibusföibiudelse  med 
Värnamo  och  Älniliiilt.  Kommuna- 
la  mellanskolan   omändras   sedan 

I  juli  192S  successivt  till  statlig 
4-årig  samrealskola.  I  L.  finnes 
länslasarett. 

*Ljungby  hed,  som  lig^ci-  vid 
Ljungbyheds  station  vid  Klippan 
■ — Eslövs  järnväg,  har  även  intill 
11)28  varit  övningsfält  för  de  vid 
denna  tidpunkt  upplösta  Skånska 
liusar-  och  dragonregementena  och 
är  nu  övningsplats  för  Skånska 
kavalleriregementet.  1920  har 
flygvapnets  fiygskola,  sedan  11)29 
henänmd  Flygskolekåren  (F.  5), 
förlagts  tilfL. 

*  Ljunggren.  2.  Carl  L.  avled 
1927.  —  4.  Elof  L.  tillhörde 
A.  K.  t.  o.  m.  1928  års  riksdag 
och  inträdde  där  ånyo  april  1929. 
—  5.  August  L.  tillhörde  F.  K. 
t.  o.  m.  1926  års  riksdag. 

*Ljunglund,  Leonard,  in- 
valdes 1926  i  F.  K.  Han  har  flera 
gånger  varit  Publicistklubbens 
ordf.,  senast  sedan  1929. 

*LjungskiIe  är  beläget  vid 
Ljungskilen    (se  Ljung.  Suppl.). 

*Ljungström.  2.  F  r  e  d  r  i  k  L. 
har  även  uppfunnit  en  automa- 
tisk växel  för  automobiler  (se 
Växellåda   sp.    1282). 

*Ljunits  och  Herrestads  kon- 
trakt. Sedan  1927  äro  Sövestad, 
Bromma,  Bjäresjö  och  Hedeskoga 
förenade  till  ett  pastorat. 

*Ljus.  1.  Fys.  Om  Huygens' 
teori  se  även  d.  o.  Suppl.  Om  lju- 
sets hastighet  se  även  R  e  1  a  t  i  - 
v  i  t  e  t  s  t  e  o  r  i  sp.  9G8. 

*Ljusbåge,  se  även  U  r  1  a  d  d  - 

II  i  n  g  s  f  e  n  o  m  e  n    sp.    221. 

Ljusbågsgenerator,  se  T  e  - 
1  e  f  o  n  i  sp.  885  och  T  e  1  e  g  r  a  - 
f  i  sp.  905. 

*LjusdaL  3.  Se  V  ä  s  t  r  a  H  ä  1- 
singlands    domsaga. 

Ljuselektrisk  cell,  se  F  o  t  o  - 
cell.   Sujipl. 


*Ljusnan  har  enl.  nymätning 
en  längd  av  430  km.  och  ett  flod- 
område av  19,850  kvkm.  L.  re- 
presenterar nedanför  sjön  Loss- 
nen  i  v.  Härjedalen  en  medelvat- 
teneflVkt  av  608,000  HK,  därav 
c:a  18.000  utl)yggda. 

*Ljusnarsberg,  även  kallat 
X  y  a  Kopparberg  (et),  hade 
1928  8,895  inv.  (1927  överflytta- 
des från  L.  till  Kopparbergs  kö- 
ping ett  område  med  314  perso- 
ner). Numera  utgör  pastoratet  en 
enda  förs.,  varvid  Hörken  l)ildar 
kyrkobokföringsdistrikt  i  L.  Sock- 
nen iir  lik  på  malmfynd igheter 
(bl.  a.  Stäilbergs-,  Sköttgruve-, 
ilossgruve-.  Svartviks-  och  Kavel- 
torpsfälten  samt  en  del  av 
Grängesbergsfältet)  och  har  be- 
tydande järn-  och  trämasseindu- 
stri (Bångbro.  Högfors,  Ställda- 
len och  Stjärnfors). 

*Ljusnedal,  som  numera  be- 
nämnes församling,  ingår  i 
Tännäs  skn  och  bildar  sedan  1925 
jämte  Tännäs  förs.  och  lappförs. 
pastorat. 

*Ljusneverken.  Ljusne — Vox- 
na  a.  b.  är  sedan  1926  dotterbolag 
till  Ströms  bruks  a.  b.  Vid  L. 
tillverkas  även  plywood.  C:a 
1,000  arbetare.  Vid  L.  ligger  Ljus- 
ne hamn-  och  tullplats. 

Ljussläckarväxten,  se  E  s  c  h  - 
s  c  h  o  1 1  z  i  a.   Suppl. 

*Ljusterö  omfattar  ett  flertal 
öar  i  Stockholms  n.  skärgård,  av 
vilka  de  största  äro  de  med  var- 
andra sammanhängande  Norra 
L  j  u  s  t  e  r  ö  och  Södra  Ljus- 
ter ö,  belägna  mellan  Saxarfjär- 
den i  s.v.  och  fjärden  Gälnan  i  ö. 

*Ljustorp.  2.  Sedan  1925  är  L. 
förenat  med  Njurunda  och  Sköns 
tingslag  till  ett  tingslag,  Nju- 
runda, Sköns  och  Ljustorps. 

Llivia  [Iji'-],  enklav  i  dep. 
Pyrénées-Orientales,  Frankrike,  2 
km.   från   spanska   gränsen.   Till- 


1293 


Lloyd — Long  Beach 


1294 


hör  Spanien  (jirov.  Gerona).  Hu- 
vudstad med  samma  namn.  10 
kvkm.  1,300  inv.  — ■  h:s  egendom- 
liga statsrättsliga  ställning  beror 
2^11  en  si^råklig  oklarhet  i  ett 
fransk-spanskt  fördrag  1660. 

Lloyd  flåjd],  George,  bai-on 
L.  of  D  o  1  o  b  r  a  n,  f.  1870,  eng- 
elsk ämbetsman  och  politiker.  L., 
som  1910—18  och  1924—25  var 
konservativ  led.  av  vmderhuset, 
var  19 IS — 23  guvernör  i  Bombay. 
Han  utnämndes  1925  till  higli 
commissioner  i  Egypten,  vilken 
post  han  1929  lämnade  efter  en 
uppmärksammad  konflikt  med 
INIacdonalds  regering  (se  Egyp- 
ten. Hi.ttorid,.  SuppL). 

Lloyd's  Bank  Limited  [låjds 
btengk  li'mmitid],  engelsk  bank, 
grundad  1865.  med  ett  inbetalt 
aktiekajjital  på  15,8  mill.  p.  st. 
och  en  omslutning  (1928)  av  439, s 
mill.  p.  st.  L.  var  länge  don  för- 
nämsta storbanken  i  England  mon 
har  under  senaste  år  överflyglats 
av  i\Iidland  Bank  Limited  (se  d.  o. 
Suppl.).  L.  har  över  1,700  avdel- 
ningskontf)r. 

Lob  [låbb],  eng.,  slag  i  lawn- 
tennis.  varigenom  bollen  slås  i  en 
hög  båge  över  motståndaren. 

*Loch  Lomond  har  en  yta  av 
71   kvkm. 

*  Lockout  får  numera  ej  till- 
gripas vid  rättstvister  om  kollek- 
tivavtal   (se  d.  o.  Suppl.). 

*  Lödning.  För  ekolodning  an- 
vändes även  den  av  Langevin 
uppfunna  metoden  med  ultra- 
toner  (se  Undervattens- 
signalering  sp.   81). 

*Lödz.  2.  L.  hade  1926  578.000 
inv.,  därav  35  %  judar.  I  L.  fin- 
nes en  1924  grundad  högskola  för 
socialvetenskap  m.  m. 

Loefling  [lö'f-],  se  L  ö  f  1  i  n  g. 

*Logaritm.  IMed  m  o  d  u' 1  för 
ett  logaritmsystem  menas  inver- 
terade värdet  av  naturliga  L.  för 


systemets  bas.  Den  är  för  natur- 
liga L.  1,  för  briggska  0,43-129.  L. 
för  samma  tal  i  olika  system  för- 
hålla sig  som  systemens  moduler. 

*  Loire.  2.  L.  hade  1926  669,000 
inv. 

Lokbrott,  se  S  a  d  e  1  b  r  o  1 1. 

Lokomoto'risk,  se  L  o  k  o  m  o  - 
tion. 

*Lokrume.  Sedan  1925  bilda 
Västkinde,  Bro,  Fole  och  L.  ett 
pastorat. 

Lokstad,  den  del  av  bogen,  mot 
vilken  lokan  vilar  (se  Sele). 

*Lombardiet  omfattar  enl.  nuv. 
provinsindelning  ännu  en  provins, 
Varese. 

Lombroso  [-brå'så],  Gina,  se 
¥  e  r  r  e  r  o.  Suppl. 

*  London.  Greater  London  hade 
1927  7,8  mill.  inv.,  därav  4,54 
mill.  i  grevskapet  L.  (endast  ci- 
vilbefolkning). In-  och  utgående 
fartygs  sammanlagda  tonnage  var 
1927  52,3  mill.  nettoton.  Värdet 
av  hela  importen  och  exporten  var 
1926  702  mill.  pund  (därav  im- 
port 479  mill.  pund). 

London  [la'ndon],  stad  i  prov. 
Ontario,  Kanada,  på  halvön  mel- 
lan Huron-  och  Eriesjöaima. 
Centrum  i  ett  rikt  jordbruks- 
distrikt. Livlig  industri.  Univer- 
sitet.  66.000  inv.    (1928). 

Londonkvartetten,    en    av    J. 

Levey,  Th.  Petre,  H.  Waldo-War- 
ner  och  C.  Warwick-Evans  1908 
gnmdad  stråkensemble,  som  i 
England  och  flerstädes  utomlands 
(Sthlm  1919  och  1921)  vunnit 
stora  framgångar. 

London  Mercury,  t  h  e  L.  [dha 
]o'ndon  mrt'kioril.  ledande  eng- 
elsk månadstidskrift  för  littera- 
tur och  konst.  L.  grundades  1919 
i  London  och  utges  av  J.  C. 
Squire. 

*Long  Beach  (se  karta  till 
Los  A  n  g  e  1  e  s.   Suppl.),  vars 


1295 


Lon.i?champ — Los  Angeles 


1296 


I     UllM  ,  •■.....        ,,.  - 

"     •»-  _        ^  .^a^  "  !'  "  "j    II     I 


Los  Angeles.    T.    v.    Gat:i    i    ■  ii  \  ,,im  i  :iili-t.  T.   h.  Ilftdhuset. 


folkmängd  1928  uppskattades  till 
156,000  inv.  (56,000  inv.  1920).  är 
en  av  För.  Stat:s  snabbast  fram- 
åtskridande städer.  L.  har  stora 
oljerafl['inaderier  samt  skeppsbyg- 
geri-  o.  a.  industri;  i  närheten  lig- 
ger det  stora  bergoljefältet  Signal 
Hill.  Viktig  hamnstad. 

*Longchamp  skrives  även 
L  o  n  g  c  h  a  m  p  s. 

*Long  Island  omfattar  4..350 
Ivvkm.  Om  Xew  Yorks  på  L.  be- 


lägna stadsdelar,  Brooklyn  och 
Queens,  se  Xew  York  sp.  791. 

*Longitudinell,  se  även  Våg- 
rörelse sp.   1041. 

*Longos.  Den  i  huvudarbetet 
nämnda  romanen  föreligger  nu  i 
sv.  övers.  (Daphnis  och  Chloé, 
1928). 

Lo'ngus,  lat.  form  för  Longos. 

Lope'zia,  växtsläkte  (fam. 
OenotIiera'ceae).  L.  cor<ma'ta 
från  Mexiko  är  en  ört  med  små, 
egendomligt  byggda,  zygomorfa, 
röda  blommor  med  blott  1  stån- 
dare. Odlas  ofta  som  prydnads- 
växt i  trädgårdar. 

*Lorensbergsteatern.  Sedan 
1926  är  T.  Hammaren  chef  för  L. 

*Lorentz,  H.  A.,  avled  1928. 

*Los  hade  1928  3,670  inv.  (folk- 
mängden i  Hamra  kapell,  som 
1922  uppgick  till  1,725,  kan  nu- 
mera ej  särskilt  angivas).  Hamra 
kapell,  som  omfattar  n.ö.  spetsen 
av  Dalarna,  benämnes  även 
Orsa   finnmark. 

Los  Alcåzares  [alka'tha-],  se 
C  a  r  t  a  g  e  n  a.  Suppl. 

*Los  Angeles,  vars  folkmängd 
1928  uppskattades  till  1,4  mill., 
är  v.  Amerikas  största  stad  och 
en   av   de   snabbast   växande   stä- 


1297 


Lossa 


1298 


Los  Angeles,  Hollywood  Bowl. 


derna  i  För.  Stat.  Stadsområ- 
det är  ett  av  jordens  största 
(1,140  kvkm.).  —  I  det  på  sky- 
skrapor rika  cityområdet  har  ny- 
ligen uppförts  L:s  rådhus,  en 
mäktig  28-våningar3  betongbygg- 
nad i  klassicistLskt  betonad  stil. 
Xära  en  av  huvudgatorna,  Vei- 
mont  Avenue,  ligger  Exposition 
Park  med  flera  museibyggnader 
och  stort  stadion,  där  1932  års 
olympiska  spel  skola  äga  rum. 
Till  L:s  förnämsta  attraktioner 
hör  IIollyAvood  Bowl,  en  naturlig 
amfiteater  med  plats  för  c:a 
25,000  personer,  där  under  som- 
maren symfonikonserter  givas. 
Den  är  belägen  i  Santa  Monica 
Moimtains,  nära  Hollpvood,  som 
bildar  en  stadsdel  i  L.  med  c:a 
150,000  inv.  Av  de  talrika,  delvis 
med  L.  inkorporerade  förorterna 
ha  särskilt  de  i  n.ö.  och  v.  karak- 
tär av  fashionabla  villasamhällen 
med  yppig  vegetation  och  bety- 
dande odling  av  sydfrukter.  Kus- 
ten kantas  av  en  rad  badorter, 
och  c:a  25  km.  s.  om  L:s  hamn 
utgör  den  bergiga  ön  Santa 
Catalina  ett  centrum  för  sport- 
fiske, .segling  och  jakt.  —  L.  är 
säte  för  Södra  Kaliforniens  uni- 
versitet (metodistiskt)  och  en  av- 
delning av  Kaliforniens  imiversi- 


tet.  —  Hamnen,  som  är  belägen 
vid  de  till  L.  hörande  distrikten 
San  Pedro  och  Wilmington  (det 
förra  av  stor  vikt  sora  örlogs-  och 
flygstation)  och  i  ö.  sammanhäng- 
er med  Long  Beachs  hamn,  bör- 
jade anläggas  1912  och  har  snabbt 
ökat  L:s  betydelse  som  handels- 
stad. Jämte  filmindustrin  (pro- 
duktion.svärde  1926:  176  mill. 
dollar)  har  främst  upptäckten  pä 
1890-t.  av  väldiga  bergoljekällor 
i  L:s  omgivningar  orsakat  den 
snabba  utvecklingen ;  oljeindust- 
rin är  nu  L:s  förnäm.sta  industri- 
gren (produktionsvärde  1926: 
244  mill.  dollar).  Av  stor  vikt  är 
även  frukt-  och  fiskkonservering 
samt  tillverkning  av  automobil- 
ringar  och  beklädnadsvaror.  L.  be- 
röres  av  sex  transkontinentala 
järnvägslinjer,  bl.  a.  Southern 
Pacific  Piailroad,  och  förenas  med 
förorterna  genom  ett  ^-tterst  väl- 
utvecklat nät  av  landsvägar  och 
elektriska  järnvägar.  Automobil- 
trafiken  är  av  enorm  omfattning 
(1927  innehades  i  L.  med  förorter 
över  600,000  automobiler).  —  L., 
som  grundades  1781,  hade  1851 
1,600  inv.,  1890  50,000  inv.  och 
1900  102,000  inv. 

*  Lossa,  se  Bro  och  Lossa. 
Suppl. 


1299 


Loucheur — Ludendorff 


1300 


Ernst  Lubitsch. 

*Loucheur,  Louis,  avgick 
redan  dee.  Iil25  från  finansminis- 
terposten i  Briands  S:e  ministär. 
Han  var  handels-  och  industri- 
minister i  Herriots  tredagarsmi- 
nistär  juli  1926  och  inträdde  juni 
1928  SS.  arbetsminister  i  Poinca- 
rés  4:e  ministär,  vilken  post  han 
behöll  vid  denna  ministärs  re- 
konstruktion nov.  1928  och  vid 
bildandet  av  Briands  11  :e  mini- 
stär juli  1929. 

Lough  [låch;  eng.  utt.  låkk], 
irländskt  namn  på  sjö.  Ingår  i 
namnen  på  Irlands  sjöar  (t.  ex. 
Lough  Xeagh)  och  några  av  dess 
havsvikar   (t.  ex.  Belfast  Lough). 

Louisburg  [lo'isb8g],  se  Glace 
B  a  y.  Suppl. 

*Louisiana  hade  1928  1,950,000 
inv.  Bland  näringarna  märkas 
även  bergsbruk,  skogsbruk  och 
industri  (rörsockerfabriker  m. 
m.).  L.  har  världens  största  sva- 
velfyndigheter  och  producerar 
dessutom  bergolja  (23,4  mill. 
barrels   1927),   stensalt  m.   m. 

*Louisville  har  enl.  uppskatt- 
ning för  1928  329,000  inv.  L.  är 
jämte  Cincinnati  den  viktigaste 
flodhamnen  vid  Ohio  River. 

*Lourenco  Marquez  hade  1927 


37,000  inv.  Det  är  säte  för  Port. 
(')st-Afrikas  överkommissarie.  Till 
L.  ankonnno  1927  774  fartyg  om 
sammanlagt  3.7   mill.   ton. 

*Louvain.  Det  nya  universitets- 
bil)li()tel<ct,  uppfört  i  överensstäm- 
melse med  det  under  världskriget 
förstörda,  invigdes  1928. 

Lowestoft  [hWiståft],  .stad  i 
grcvsk.  Sulfolk,  ö.  England,  vid 
Nordsjön.  Viktig  fiskehamn  och 
badort.   40,000   inv.    (1927). 

*Lovisa,  stad  i  Finland.  L.. 
vars  befolkning  huvudsakl.  utgö- 
res  av  svensktalande,  har  svensk 
mellanskola  och  svenskt  gjni- 
nasium  med  dimissionsrätt. 

*Lovisa,  drottning  av  Dan- 
niarl:.   avled   1926. 

Loyonnet  floajånä'  1.  låjånii'|, 
Paul.  f.  1SS9,  fransk  pianist, 
gav  tidigare  tills,  med  violinisten 
L.  Capet  uppmärksammade  duo- 
konserter i  Paris  och  har  därefter 
med  framgång  uppträtt  bl.  a.  i 
Sthlm   (1926  och  .senare). 

Lubitsch  [lo'-L  Ernst,  f. 
1802.  tysk  filmregissör.  Efter  att 
i  Tyskland  ha  skapat  en  rad  yp- 
perligt gestaltade  filmer,  ofta  med 
historiska  motiv  {Kungens  mn- 
tress.  1920,  Kung  BMskiigg.  1021) 
engagerades  L.  1922  till  För.  Stat., 
där  han  tills,  med  filmförfattaren 
Hans  Kräly  småningom  ut  experi- 
menterade ett  kåsei-ande  novell- 
maner,  vilket  fått  den  stöista  be- 
tydelse för  scenaiioteknikens  ut- 
veckling. ;Mest  berömt  är  lust- 
spelet Äktenskapsfirvcln  (1925). 
Till  L:s  bästa  verk  höra  vid. 
(lamhi  Heidelberg  (1928)  och 
Patriofen    (1929). 

Lucas  [lo'-],  se  P  ä  r  o  n  t  r  ä  d. 

Luckhuggning,  se  Skogs- 
b  r  u  k   sp.   817. 

*LudendorfiF,  E  r  i  c  h.  L:s  po- 
litiska inflytande  har  under  se- 
nare år  starkt  aA^tagit  icke  minst 
på  grund   av   de   fantastiska  och 


1301 


Ludwig — Luft  vapen 


1302 


'^^^^ 


Lufttrafik.    I'l.\  L'^t:itionen  y.k  TeiiiiiplhofiM-  Fcid  i  Berlin. 


exalterade  skrifter,  i  vilka  han 
angripit  judarna  och  frimurarna. 

Ludwig  [lo'tvig],  Emil,  f. 
1881,  tysk  skriftställare,  har 
framför  allt  blivit  bekant  genom 
1)iografier  över  Cfoethe,  Napoleon, 
Bismarck  och  Vilhelm  II,  vilka  i 
en  lättflytande  anekdotisk  stil 
förlänas  en  konsekvent  genomförd 
karakt äristik  efter  ofta  schema- 
tiskt genomförda  psykologiska 
synpunkter.  Hans  1929  utgivna 
Juli  l't  (Juli  1914,  s.  å.)  är  en  av 
utpräglat  demokratisk  åskådning 
färgad  framställning  av  de  världs- 
krigets utbrott  omedelbart  före- 
gående händelserna. 

*Ludvika  lyder  judiciellt  under 
landsrätt  (Västerbergslags  dom- 
saga och  tingslag).  L.  församling, 
som  omfattar  staden  och  lands- 
kommunen, hade  1928  9,670  inv., 
därav  4,810  i  staden.  Kommunala 
mellanskolan  skall  från  1  juli 
1930  successivt  omändras  till  stat- 
lig 4-årig  samrealskola.  Industrin 
sysselsatte  1927  vid  11  arbetsstäl- 
len 890  arbetare.  I  landskommu- 
nen ligger  Brunnsviks  folkhög- 
skola. 

*  Lufttrafik.  Den  europeiska 
lufttrafiken  ombesörjdes  vid  års- 
skiftet  1928—29  av  25  flygbolag 


med  en  sammanlagd  luftflotta  av 
730  flygplan,  drivna  av  motorer 
med  ett  sammanlagt  hästkrafts- 
antal av  omkr.  359,000.  Av  samtli- 
ga flygplan  äro  577  försedda  med 
endast  en  motor,  71  med  två  mo- 
torer, 63  med  tre  motorer  och  19 
med  fyra  motorer.  De  största  före- 
tagen äro:  Compagnie  Générale 
Aéropostale,  Frankrike,  med  210, 
Deutsche  Luft  Han  sa  A.  G.,  Tysk- 
land, med  193,  Compagnie  Inter- 
nationale de  Navigation  Aérienne, 
Frankrike,  med  74,  Air  Union, 
Frankrike,  med  33,  S.  I.  S.  A., 
Italien,  med  32,  Société  Générale 
de  Transport  Aérien,  Frankrike, 
med  25,  Imperial  Airways  Ltd, 
England,  med  19  och  Koninklijke 
Luchtvaart  ^Maatschappij  (K.  L. 
M.),  Holland,  med  17  flygplan. 
Om  det  svenska  lufttrafikbolaget 
se  a.  b.  A  e  r  o  t  r  a  n  s  p  o  r  t. 
Suppl.  —  I  För.  Stat.  har  luft- 
posttrafiken, vilken  i  början  be- 
drevs av  postverket,  överlåtits  på 
enskilda  bolag.  —  L.  är  fortfaran- 
de oränt abel  och  uppehälles  över- 
allt med  statliga  subventioner,  i 
genomsnitt  uppgående  till  omkr. 
60  9f  av  trafikkostnaderna. 

*Luftvapen.  L.  i  Sverige.  Enl. 
beslut     1928   skola  flygtrupperna 


1303 


Lugansk — Lund 


1304 


vara  förlagda  pä  följande  sätt: 
l:a  flygkåren  (F.  1)  i  Västerås, 
2:a  flygkåren  (F.  2)  å  Ilägernäs 
och  med  detachement  i  Karls- 
krona, 3:e  flygkåren  (F.  3)  å 
Älalnien  och  i  Karlsborg,  4:e  flyg- 
kåren (F.  4)  i  Östersund,  Flyg- 
skolekären  (F.  5)  å  Ljungbyhed 
(se  F  1  y  g  s  k  o  1  a.  Suppl.) .  Flyg- 
vapnet har  centiala  flygverkstä- 
der i  Västerås  och  Älalmslätt. 

*  Lugansk  är  nu  huvudstad  i 
kretsen  L.,  Ukraina,  och  har 
71,000  inv.  (1926). 

Luga'nskij,  K  a  s  a  k,  se  Dal 
sp.  1504. 

*Luggude.  1.  Kvistofta  skn, 
som  tidigare  varit  delad  mellan 
L.  och  Rönnebfergs  härad,  tillhör 
sedan  1927  i  sin  helhet  L.  —  2. 
L.  har  1926  ujipdelats  i  L  u  g  g  u  - 
de  norra  kontrakt  (omfat- 
tar pastoraten  Allerum  och  Fle- 
ninge;  Väsby  och  Viken;  Höga- 
näs; Brunnby;  Farhult  och  Jons- 
torp; Välinge  och  Kattarp; 
Kropp  och  Mörarp;  N.  Vram  och 
Bjuv)  och  Lugg  u  de  södra 
kontrakt  (omfattar  pastora- 
ten Hälsingborgs  Maria;  Hälsing- 
borgs Gustav  Adolf;  Raus;  Eke- 
by,  Hässlunda  och  Risekatslösa; 
Bårslöv,  Fjärestad,  Frillestad  och 
Välluv;  Kågeröd  och  Stenestad; 
Halmstad  och  Sireköpinge;  Ot- 
tarp). 

Lugnarohögen,  stor  gravhög  i 
Hasslövs  skn.  Hall.  1.,  nära  Bå- 
stad,  utgrävd  1926.  Under  den 
mäktiga  jordmanteln  låg  ett 
manshögt  stenröse,  som  täckte  en 
liten  stenkista,  sammanbyggd 
med  ett  s.  k.  stenskepp,  8  m.  långt. 
Kistan  innehöll  en  gravurna  med 
brända  ben  och  några  vackra 
bronsföremål,  vilka  datera  den  i 
sitt  slag  enastående  gravanlägg- 
ningen till  bronsålderns  senare 
del.  Genom  en  originell  konserve- 
ringsåtgärd har  L.  gjorts  tillgäng- 


lig för  allmänheten.  Den  har  över- 
byggts med  en  betongkupol,  som 
genom  en  underjordisk  gång  står 
i  förbindelse  med  yttervärlden, 
över  kupolen,  som  ersätter  sten- 
rösct,  har  jordmanteln  upplagts 
till  sin  forna  höjd. 

*Lukianos.  1-  L.  från  S  a  m  o  - 
s  a  t  a.  I  sv.  övers,  föreligga 
Valda  skrifter  (1915—17). 

*Luleå.  Enl.  1927  års  skolord- 
ning omorganiseras  högre  allmän- 
na läroveiket;  det  blir  samläro- 
veik  och  får  4-  och  5-årig  real- 
skola samt  4-årigt  latin-  och  3- 
årigt  realgymnasium.  Antalet  an- 
konuia  odi  avgångna  fartyg  i  L:s 
hamn  1926  vai-  2,068  om  sanmian- 
lagt  1,8  mill.  nettoton,  därav  i  ut- 
rikesfart  558  om  tills.  1,4  mill. 
nettoton.  Ishinder  förekomma  i 
hamnen  från  slutet  av  nov.  till 
mitten  av  maj.  Industrin  syssel- 
satte 1927  vid  26  arbetsställen 
656  arbetare.  Driften  vid  Karls- 
viks järnverk  är  nedlagd ;  Karls- 
hälls träsliperi  äges  av  a.  b.  Luleå 
trämassefabrik,  grundat  1926. 

*Lule  älv  har  enl.  nymätning 
en  längd  av  450  km. 

*Lummer,  Otto,  har  även  ut- 
fört undersökningar  om  elektriska 
ljusbågen  och  påvisat  kolets 
smältning  å  anodens  yta. 

Lump,  L  u  m  p  h  u  g  g,  L  u  m  p- 
n  i  n  g,  se  Skogsavverk- 
ning  sp.   812. 

*Lund  hade  1928  24,120  inv. 
Det  är  delat  på  två  församlingar, 
stadsförs.  (23,005  inv.),  som  jäm- 
te L:s  landsförs.  bildar  pastorat, 
och  Sankt  Peters  (Peders)  klos- 
ters förs.  (1,115  inv.),  som  jämte 
X.  Xöbbelöv  bildar  pastorat.  — 
Klosterkyrkan  återinvigdes  1928 
efter  en  genomgi-ipande  restaure- 
ring. —  Enl.  1927  års  skolordning 
omorganiseras  högre  allmänna 
läroverket;  det  får  5-årig  real- 
skola, 4-årigt  latin-  och  realgym- 


1305 


Lundahl — Lund  vik 


1306 


nasium  samt  lyceilinje  (gymna- 
siet blir  t.  v.  tillgängligt  även  för 
flickor).  L.  har  kommunal  mel- 
lanskola  samt  en  vårdanstalt  för 
blinda  med  komplicerat  lyte  (se 
Nordin.  SuppL).  Södra  skåns- 
ka infanteriregementet  har  192S 
förflyttats  till  Ystad. 

*Lundahl,  X  i  1  s,  lämnade  1927 
sina  uppdrag  som  föreläsnings- 
konsulent och  som  inspektör  för 
sinnesslöundervisningen. 

*Lundberg.  3.  T  e  o  d  o  r  L.  av- 
led 1926.  —  5.  Lennart  L. 
avgick  1928  som  lärare  vid  Mus. 
akad :  s  konservatorium. 

*  Lundbohm,  Hjalmar,  av- 
led 1926. 

*Lundby.  1.  L.  utgör  en  för- 
samling i  Göteborg  och  bildar  se- 
dan 1928  eget  pastorat.  —  2.  L. 
utgör  en  församling  i  Västerås. 

*  Lundegård,  Axel.  L:s  bio- 
grafi över  Viktoria  Benedictsson, 
grundad  på  hennes  dagböcker  och 
brev,  utgavs  1928  i  en  3:e,  betyd- 
ligt utvidgad  uppl.  (2  dir). 

Lundegårdh,  Henrik,  f . 
18SS,  botanist,  1926  prof.  vid 
Centralanstalten  för  försök.svä- 
sendet  på  jordbruksområdet  och 
förest,  för  den  lantbruksbotaniska 
avdelningen  därstädes.  L.  har  ut- 
givit ett  stort  antal  avhandling- 
ar inom  cytologi  och  fysiologi,  på 
senare  år  framför  allt  rör.  väx- 
ternas kolsyreassimilation. 

*Lundequist-Dahlström,  Ger- 
d  a,  var  1923 — 26  engagerad  vid 
Hälsingborgs   stadsteater. 

Lundqvist,  John,  f.  1882, 
bildhuggare,  har  i  en  stiliserad, 
ofta  strävt  asketisk  form  givit 
uttryck  för  ett  religiöst  betonat 
patos.  Hans  produktion  har  på 
senare  år  koncentrerats  kring  ett 
figurrikt  uppståndelsemonument, 
av  vilket  han  visat  fragment  på 
Optimisternas     utställning     1928 


Tragediens    musa.    Byst    i    kalksten    av 
John  Lundqvist. 

(Uppståndelse,     i     brons     i     Xat. 

nuis. ) . 

*Lundsbrunn  har  station  vid 
Västergötland — Göteborgs  järn- 
vägar. 

*Lundstedt.  2.  Vilhelm  L., 
som  tillhör  socialdemokratiska 
partiet,  är  fr.  o.  m.  1929  led.  av 
A.  K. 

*Lunds  universitet.  Institu- 
tionen för  ärftlighetsforskning 
flyttades   1925—26  till  Svalöv. 

*Lund — Trälleborgs    järnväg 

kallas  numera  Lund — Trälleborgs 
järnvägar.  Sträckan  Lund — Käv- 
linge  öppnades  först  1886. 

Lundvik,  Vilhelm,  f.  1883, 
jurist.  L.  var  handelsattaché  vid 
svenska  beskickningen  i  Paris 
1919—25,  1921—25  även  vid  be- 
skickningen i  Bryssel.  Sedan  han 
1925—26  varit  t.  f.  statssekrete- 
rare i  handelsdepartementet  och 
1926  fått  handelsråds  titel,  blev 
han  sistnämnda  år  verkst.  direk- 
tör   i    Sveriges    industriförbund. 


1301 


Lungemfysem — Lyceum 


1308 


Sven  Lubeck. 

Han  ingick   192S  som  handelsmi- 
nister i  Lindmans  andra  ministiir. 
Lungemf  yse'm,     se    Kvick- 
d  r  a  g. 

Lunglav,  Loha'ria  (8tl'cta) 
pulmona'ria,  storväxt,  bladlik 
lav,  ovan  med  nätlikt  förgrenade 
åsar.  L.  är  ss.  torr  gråbrun,  ss. 
fuktig  grön.  Rätt  allmän  på  gam- 
la trädstammar  o.  d. 

*Lungsund  skall  framdeles 
frånskiljas  från  Kroppa  för  att 
bilda  eget  pastorat. 

v.  Luschan  I  lo'-],  Felix,  f. 
1854,  d.  1924,  tysk-österrikisk  an- 
tropolog, etnograf  och  arkeolog, 
prof.  i  Berlin  1900—22,  sedan 
1904  även  direktör  vid  ]Museum 
fiir  Völkerkunde  där.  Sina  mest 
betydande  forskningsresor  före- 
tog'L.  till  Främre  Asien,  där  han 
ledde  grävningarna  vid  Sendjirli 
(s3  d.  o.),  varvid  ruinerna  efter 
hettiternas  (se  d.  o.,  även  Suppl.) 
huvudstad  lades  i  dagen. 

*Luta,  se  bilagan  till  ]\I  u  s  i  k  - 
instrument. 

*Luther.  2.  Hans  L.  avgick 
1926  SS.  rikskansler  närmast  på 
grund  av  en  konflikt  om  riksflag- 
gans färger. 


*a.  b.  Lux,  se  även  a.  b. 
E  1  e  k  t  r  o  1  u  X.    Suppl. 

*Luxembourgmuseet.  L:s 

samling  av  utländska  juästare  är 
sedan  1922  inrymd  i  Musée  du 
.Teu  de  Paume  (urspr.  bollhus) 
i   Tuilerieträdgården. 

*Luzern,  fr.  Lucerne.  1.  L.  har 
en  yta  av   1,492   kvkm. 

*Lubeek.  2.  Stadsbiblioteket  är 
sedan  1920  inrymt  i  en  nyuppförd 
byggnad,  och  Katharinenkirche 
innehåller  en  s.  å.  i  anslutning  till 
L:s  700-årsjubileum  grundad  sam- 
ling kopior  av  utom  L.  befintliga 
liibeckska  konstverk  (bl.  a.  en 
avgjutning  av  S:t  Göran  och  dra- 
ken i  Stockholms  storkyrka). 
Bland  övriga  museer  märkes 
Behn-IIaus,  ett  förnämligt  patri- 
cierhus  i  klassicistisk  stil,  upp- 
fört 1789,  med  en  målningssam- 
ling från  1800-  och  1900-t. 

*Liibeck,  Sven,  blev  1928  so- 
cialminister i  Lindmans  andra 
ministär  och  har  särskilt  fram- 
trätt som  målsman  för  dennas 
arbetsfredspolitik  (se  Arbets- 
f  r  e  d.   Suppl.). 

*Lybeck.  2.  O  1 1  o  L.  blev  1927 
chef  för  Marinstaben. 

Lyberg,  Ernst,  i.  1874,  ju- 
list,  politiker.  Rådman  i  Falun 
1906—28  och  ordf.  i  Kopparbergs 
l:s  landsting  1920—26,  var  L.  led. 
av  A.  K.  vid  1914  års  urtima 
riksdag  och  av  F.  K.  1921—28. 
L.  tillhör  liberala  partiet  och  in- 
gick 1926  som  konsultati\-t  stats- 
råd i  Ekmans  ministär,  i  vilken 
han  senare  samma  år  blev  finans- 
minister. Efter  sin  avgång  1928 
blev  lian  verkst.  direktör  i  Vin- 
och  spritcentralen. 

*Lyceum.  Genom  1927  års  skol- 
reform har  L.  införts  ss.  en  form 
av  högre  allm.  läroverk.  L.  kan 
anordnas  antingen  ss.  fristående 
läroanstalt  1.  ss.  en  linje  vid  ett 
li(')gre  allm.  läroverk.  K.  ]M:t  har 


1309 


Lycksele — Lyon 


1310 


1927  fastställt,  att  Nya  elemen- 
tarskolan i  .Stockholm  skall  om- 
bildas  till  ett  fristående  L.  med 
tre  linjer  samt  att  en  enkel 
lyceilinje  skall  upprättas  vid 
vart  och  ett  av  fem  högre  allm. 
läroverk  (Uppsala,  Malmö,  Lund, 
Göteborg,  både  latinläroverket 
och  realläroverket).  L.  består  av 
sex  årsklasser,  benämnda  kretsar, 
bygger  på  genomgången  sexklas- 
sig  folkskola  av  A-  1.  B-form  och 
är  delat  på  tre  bildningslinjer : 
latinlyceum,  reallyceum  och  ny- 
språkligt  L.  Linje  av  sistnämnda 
slag  finnes  endast  vid  Nya  ele- 
mentarskolan i  Sthlm.  I  L:s  två 
högsta  kretsar  skall  tillämpas 
samma  anordning  med  fasta  och 
tillvalda  ämnen,  enskilt  arheie 
och  tillvalsämnen  som  i  gymna- 
sium (se  d.  o.  Suppl.)  ;  fasta  äm- 
nen i  nyspråkligt  L.  skola  vara 
kristendomskunskap,  modersmå- 
let, historia  med  samhällslära 
samt  två  av  ämnena  tyska, 
engelska  och  franska.  L:s  läro- 
kurs avslutas  med  studentexa- 
men; godkänt  betyg  fiån  L:s 
fjärde  klass  medför  sanuna  rät- 
tigheter som   lealexamen. 

*LyckseIe.  Municipalsamhäl- 
let  iitbröts  1929  \u'  socknen  som 
egen  komnum  och  köping.  Denna 
tillhör  fortfarande  L.  f  ö  r  s  a  m  - 
1  i  n  g,  vilken  har  10,02.5  inv., 
därav  S,940  i  socknen  och  ].0S.'3 
i  köpingen. 

Lyckas,  gods  i  Skärstads  skii, 
Jönkiip.  1..  1840—1917  i  grevliga 
ätten  Ilaniilt(ms  ägo. 

Lyddeköpinge,  annan  form  för 
Jjöddckiipinge. 

Lyftkraft,  dels  detsamma  som 
upptryck,  dels  den  uppåtriktade 
kraft,  vilken  påverkar  en  kropp 
av  lämplig  form,  som  rör  sig  ge- 
nom en  gas  1.  vätska  (jfr  Flyg- 
plan sp.   193). 

Lykke,    Tvär,    f.    1872,   norsk 


affilrsman  och  politiker.  L.,  som 
sedan  1916  tillhört  stortinget, 
där  han  anslutit  sig  till  höger- 
partiet, var  1926 — 28  stats-  och 
utrikesminister  i  en  konservativ- 
liberal   koalitionsregering. 

Lyktblomma,   se  P  h  y  s  a  11  s. 

Lympne  [limm],  by  i  grevsk. 
Kent,  s.ö.  England,  5  km.  v.  om 
Hythe.  Viktig  flygstation. 

Lyngby,  K  o  n  g  e  n  s  L.,  sta- 
tionssamhälle i  Köpenhamns  amt, 
Danmark,  c:a  8  km.  n.v.  om  Kö- 
penhamn, med  naturskönt  läge 
vid  den  lilla  Lyngbysjön.  7,400 
inv.  (1925).  —  I  en  vacker  park  i 
L.  ligger  danske  konungens  som- 
marresidens Sorgenfri  (se  d.  o.). 
L.  har  en  stor  radiostation  samt 
frilufts-  och  lantbruksmuseum. 
Livlig  industri.  Järnvägsknut. 

Ly'ngsie  [si],  Michaei 
Christian,  f.  1865,  dansk  ar- 
betarledare, sedan  1890  ordf.  i 
Dansk  arbejdsmandsforbund.  L. 
var  1898—1906  socialdemokra- 
tisk medlem  av  folketinget  och  är 
sedan  1925  medlem  av  landsting- 
et. L.,  som  nedlagt  ett  betydande 
arbete  på  den  danska  fackför- 
eningsrörelsens utveckling,  är  se- 
dan 1910  medlem  av  obligato- 
liska  skiljedomstolen. 

*Lyon  hade  1920  571,000  inv. 
—  Bland  L:s  kyrkor  märkas  vid. 
(len  1872 — 94  i  en  blandning  av 
medeltida  stilar  uppförda  Notre 
Dame  de  Fouiviere.  som  har  ett 
domineiande  läge  högst  uppe  på 
h.  Saönestranden,  dit  en  bergbana 
leder,  samt  den  i  huvudsak  på 
1400-t.  uppförda  S:t  Nizier. 
Konstmuseet  är  iniymt  i  ett  ståt- 
ligt palats  från  1600-  och  1700-t., 
som  urspr.  tillhört  ett  benediktin- 
nunnekloster.  Musée  Guimet  (se 
Guimet,  även  Suppl.)  inrym- 
mer naturhistoriska  och  östasia- 
tiska samlingar.  —  Sidenindust- 
rin i  L.  och  dess  förorter,  av  vilka 


1S11 


Lysekil — Läckflöde 


1312 


LYON 


I-  Mus^  (juimrt.  2.  Univerailcl. 
3.  (.are  it  Pcmiihe  (huvudban 
g3rd).  4.  Slora  teatern,  i.  HAtrI 
dcVille(stadshuset).  6.  Palaisdo 
Arts  (konslmuatum).  7.  Mr^n 
8.  SI  Nizitr.  9.  S:l  M«rtin-dAina> 
10-  Justilivpalalsel.  II.  Kaledra. 
len  12.  Stadsbiblialekel.  13.  Nolre 
Damc  de  Fourviére. 


den  största  är  den  med  L.  sam- 
manvuxna staden  Villeuibanne, 
sysselsätter  över  100,000  vävsto- 
lar oeli  över  150,000  arbetare. 
Även  andia  grenar  inom  textil- 
industrin äro  av  vikt,  likascå  ke- 
misk industri,  maskinfabrikation 
m.  m.  L.  liar  stark  radiostation 
(27,500  nieterampére). 

*Lysekil.  Kommunala  mellan- 
skolan  omändras  sedan  1  juli  192S 
successivt  till  statlig  4-årig  sam- 
realskola. 

*Lysekils  järnväg  iiger  endast 
sträckan  Lysekil — Smedberg  (vid 
Bohusbanan).  Sträckan  Smedberg 
— Munkedal  tillhör  staten. 

*Lysfärg,  se  även  F  o  s  f  o  r  e  - 
scens.    Suppl. 

*Låg-  och  högspänning,  jfr 
även  S  t  a  r  k  s  t  r  ö  m. 

Långduksmaskin,  se  Pap- 
per  sp.    1607. 

Långebro,    se  Vila  n.    Suppl. 

*Långed,  se  även  Mustad- 
f  or  s. 

*Långrör.  Långiörs  a.  b.  bil- 
dar jämte  Sulfit  a.  b.  Ljusnan 
och  Marma  sågverks  a.  b.  den  s.  k. 


Älarma — Långrörkoncernen.  Bo- 
laget äger  även,  vid  jNIarmaver- 
ken,  Europas  största  sulfatfabrik 
(produktionskapacitet  60,000  ton 
per  år),  igångsatt  1929. 

*Långsele.  1.  1929  avskildes 
Graninge  från  pastoratet.  I  L.  lig- 
ger Forsse  kraftverk  och  trä- 
sliperi. 

*Långtora  skall  framdeles 
jjimte  Härkeberga.  Xysätra  och 
Biskopskulla  bilda  ett  pastorat. 

*  Långö  är  förort  till  Karls- 
krona och  är  beläget  på  den  lilla 
ön  L.,  n.  om  staden. 

Låringsvind,  se  Segling  .sp. 
357. 

Låsgräs,  se  O  p  h  i  o  g  1  o  s  - 
s  u  m. 

*Läby  bildar  jämte  Vänge  en 
församling  (se  V  ä  n  g  e  o  c  h  L  ä  - 
by).  Socknens  ödekyrka  har  1926 
restaurerats  och  återinvigts. 

Läckflöde,  i  elektriska  maski- 
ner sådant  magnetiskt  kraftflöde, 
som  sluter  sig  genom  den  magne- 
tiserande  lindningen  utan  att  ge- 
nomgå andra  lindningar.  Ex. :  L. 
mellan   polplattor   och  polkärnor, 


1313 


Läckö — Löwenhjelm 


1314 


vilket    .sluter    sig    genom    ok    och 
kärna  utan  att  beröra  ankaret. 

*  Läckö.  Restaureringen  påbör- 
jades 1025.  Bl.  a.  ha  flera  prakt- 
runi  i  slottets  jiaradvåning  istånd- 
satts  samt  kalkmålningar  ocli 
plafonder  från  1600-  och  1700-t. 
framtagits. 

Läppformig,  se  T  v  å  1  ä  p  p  i  g. 

*  Lärbro.  I  L..  som  har  en  be- 
tydande kalkindustri,  ligger  L. 
station,  ändpunkt  för  Gotlands 
järnväg. 

*Läst,  se  även  Träkol  sp.  1434. 

*  Lättmetall,  se  även  A 1  u  m  i  - 
n  i  u  m  1  e  g  e  r  i  n  g  a  r.  Supjil. 

*Löberöd.  1.  L.  är  en  viktig 
handelsort  och  har  station  vid 
Ystad — Eslövs   järnväg. 

*Löddeköpinge  skrives  stun- 
dom  L  y  d  d  e  k  ö  p  i  n  g  e. 

Löderup,  municipalsamhälle 
(sedan  1927)  i  Löderups  och  Hö- 
rups  socknar,  Kristianst.  1.,  IS 
km.  ö.  om  Ystad.  Station  vid 
Ystad — Gärsnäs — S:t  Olofs  järn- 
väg. 550  inv.  (1928).  —  7  km.  s. 
om  L.  ligger  vid  Östersjön  L  ö  d  e  - 
1-  u  p  s    strå  n  d  b  a  d. 

*Lödning.  Om  L.  av  aluminium 
se  A  1  u  m  i  n  i  u  m  1  e  g  e  r  i  n  g  - 
a  r.  Suppl. 

*Löfgren,  E  1  i  e  1,  ingick  192G 
som  utrikesminister  i  Ekmans 
ministär.  Då  han  vid  valen  till 
A.  K.  hösten  1928  icke  blev  åter- 
vald, begärde  han  avsked  från 
statsrådsämbetet,  vilket  var  en 
bidragande  orsak  till  hela  minis- 
tiirens  avgång. 

Löksot,  se  S  o  t  s  v  a  m  p  a  r  sp. 
1201. 

Lönborg,  Sven,  f.  1871,  geo- 
graf och  religionshistoriker,  lek- 
tor vid  Högre  latinläroverket  i 
Göteborg  1911.  Inom  L:s  omfat- 
tande vetenskapliga  produktion 
märkes  framför  allt  den  lärda  och 
skarpsinniga  studien  DiJce  och 
Eros   (2  bd,  1920). 

4-2.  _  I,  o  X.   Supiil. 


*Lönn,  se  även  A  b  u  t  i  1  o  n. 
Suppl. 

Lönnmältning,  beteckning  för 
att  sädeskorn  bölja  gro  före  och 
under  bärgningen.  L.  sänker  sä- 
dens värde  genom  att  minska  mjö- 
lets bakningsduglighet. 

Lönnskrift,  se  C  h  i  f  f  e  r. 

Lönsboda,  municipalsamhälle 
(sedan  1928)  i  örkeneds  skn, 
Kristianst.  1.,  vid  Sölvesborg — 
Olof  ström — Älmhults  järnväg. 

600  inv.   (1928). 

*  Lönsås.  Sedan  1928  bilda 
Fornåsa,  L.,  Skeppsås  och  Älve- 
stad ett  pastorat. 

Löphjul,  se  V  a  t  t  e  n  t  u  r  - 
b  i  n. 

*Lösing,  se  B  r  å  b  v  g  d  e  n  s 
tingslag.   Suppl. 

Lösings,  Bråbo  och  Mem- 
mings  kontrakt,  se  Norrkö- 
pings  kontrakt. 

*  Lösning.  Om  fast  L.,  se 
B  1  a  n  d  k  r  i  s  t  a  1 1.   Suppl. 

*Löt.  2.  Sedan  1927  bilda  Vill- 
berga,  Hacksta  och  L.  ett  pasto- 
rat. 

Lötschbergbanan  [lö'ttsj- 

bärs-J,  jiirnväg  i  Schweiz,  84  km. 
lång,  mellan  Thun  vid  Aar  och 
Brig  vid  Rhöne,  där  den  anknyter 
till  Simplonbanan.  L.  genomskär 
Bern-Alperna  i  den  14,6  km.  långa 
L  ö  t  s  c  h  b  e  r  g  t  u  n  n  e  1  n. 

*Löwenhielm.  4.  Karl  G  u  s  - 
t  a  v  L  :  s  intressanta  Minnen 
äro  utgivna   (2   bd,   1927). 

Löwenhjelm,  Harriet,  f. 
1887,  d.  191S,  skaldinna  och  måla- 
rinna. Paiallellt  med  än  elegiska, 
än  raljanta  tillfällighetsdikter 
utförde  L.  teckningar  och  akva- 
reller, i  vilka  en  drasti.sk  situa- 
tionskomik omväxlar  med  svår- 
modiga bibliska  fantasier.  Tidigt 
bruten  av  en  lungsjukdom,  blev 
hon  med  åren  alltmer  religiöst  be- 
tonad oeh  skrev  på  dödsbädden 
några    av    sina    mest    egenartade 


1315 


Lövsta — Madame 


1316 


dikter.  Illustrerade  av  liennes 
teckningar,  utgåvos  liennes  dikter 
i  urval  1920  och  1U27. 

*Lövsta.  3.  Järnbruksrörelsen 
vid  L.  nedlades  1926.  L.  är  slut- 
punkt för  linjen  Norrmon — L.  av 
Stockholm — Roslagens  järnvägar. 

*  Lövstad  testamenterades  av 
fröken  Emilie  Piper  (d.  1927)  till 
Riddarhuset  med  bestämmelsen, 
att  slottsbyggnaden  skall  besittas 


av  testatorns  syster  under  dennas 
livstid  för  att  därefter  upplåtas 
åt  Östergötlands  museum  i  Linkö- 
ping. En  av  våningarna  skall 
jämte  ursprungliga  inrednings- 
föremål iordningställas  till  ett 
stilhistoriskt  museum. 

*Lövträd,  jfr  även  Skogs- 
typer. 

Löväng,  se  Skogstyper 
sp.  837. 


M. 


Ma,  kemiskt  tecken  för  en  atom 
masurium. 

*Macao.  Kolonin,  som  omfat- 
tar halvön  M.  och  två  smärre  öar, 
har  enl.  senaste  uppskattning 
190.000  inv.,  därav  c:a  4.000  por- 
tugiser. Ytan  är  c:a  28  kvkm. 

Macaulay  [m8kå'li].  R  o  s  e, 
engelsk  författaiinna,  har  i  sina 
romaner,  bl.  a.  Potterism  (1921; 
sv.  övers.  1924)  och  Told  by  an 
idiot  (1923),  ställt  såväl  den  vik- 
torianska som  den  moderna  tiden 
i  ironisk  belysning. 

*Macdonald.  3.  R  a  m  s  a  y  M. 
blev  1929,  sedan  nya  val  gjort 
arbetarpartiet  till  underhusets 
största,  ånyo  premiärminister. 
Jfr  Storbritannien.  Histo- 
ria. Suppl. 

Ma'cis,  se  Muskot. 

Macleod  [m8klao'd],  F  i  o  n  a, 
se  S  h  a  r  p. 

Macon  [me'jk8n],  stad  i  Geor- 
gia, För.  Stat.,  vid  Ocmulgee 
River.  Viktig  industri-  (textil- 
varor m.  m.)  och  handelsstad. 
61,000  inv.   (1928). 

*Macpherson,  James.  The 
icorks  of  Ossian  ha  översatts  av 
G.  Knös  (Skaldestycken  av  Os- 
sian, 3  bd,  1794—1800)  och  av 
N.  Arfwidsson  (Ossians  sånger, 
2  bd,  1842-^6). 


*Madagaskar  hade  1926 
3,621,000  inv.,  därav  125,000  på 
Comoroöarna  (se  d.  o.)  ;  frans- 
männens antal  var  18,000.  På  M. 
finnas  c:a  670,000  muhammeda- 
ner. —  'Näringar.  Infödingarnas 
viktigaste  jordbruksprodukter 
äro  ris  och  maniok.  Den  av  euro- 
péerna dri\nia  vaniljodlingen  har 
kraftigt  ökats,  och  M.  är  nu 
världens  förnämsta  vaniljprodu- 
cent (export  1926:  619  ton). 
Bland  bergsbruksprodukterna 

märkas  grafit  och  ädelstenar 
(export  1926:  resp.  11,500  ton 
och  2,400  kg.).  Järnvägarnas 
längd  var  1926  694  km.  —  Sty- 
relse. Sedan  1927  indelas  M. 
(utom  Comoroöarna)  administra- 
ti%i;  i  6  huvuddelar  och  dessa  i 
40  provinser.  Under  namnet 
lies  et  Terres  Austra- 
1 e  s  lyda  sedan  1924  under  M. 
Kerguelen  (med  omgivande  små- 
öar),  Crozetöarna,  öarna  S:t 
Paul  och  Xya  Amsterdam  samt 
områden  i  Antarktis  (bl.  a.  Adé- 
lieland) . 

*Madame  användes  i  Frank- 
rike under  Tancien  régime  och  re- 
staurationstiden som  titel  för 
konungens  döttrar  (i  förening 
med  dopnamnet)  samt  (utan  till- 
fogat   namn)     för    konungens    1. 


1317 


Madelin — Magnethjul 


1318 


dauphins  äldsta  dotter  och 
konungens  äldste  broders  gemål. 
RIadelin  [madlä'r)  ] ,  Louis, 
f.  1S71,  fransk  historiker,  lärare 
vid  Sorbonne  1905 — 10,  medlem 
av  Fr.  akad.  1927.  M.  har  i  en 
rad  arbeten,  bl.  a.  den  glänsande 
biografin  Danton  (1914;  sv. 
övers.  1917),  behandlat  centrala 
problem  i  franska  revolutionens 
och  Napolconstidens  historia. 

*Madesjö  bildar  tills,  med  Ny- 
bro köping,  som  utgör  egen  kom- 
mun, Madesjö  försam- 
ling, vilken  1928  hade  8,810  inv., 
därav  5,465  i  socknen. 

*Madetoja,  Lee  vi,  har  i  sina 
tonsättningar  tekniskt  påverkats 
av  nyare  fransk  musik,  medan 
han  melodiskt  anknutit  till  finsk 
folkmusik,  bl.  a.  i  sin  även  i 
Sthlm  (1927)  uppförda  opera 
Pohjalaisia   (österbottningar) . 

Madison  Square  [mse'ddisn 
skoä'a],  se  New  York  sp.  789. 
—  Äladison  Square  Gar- 
den, För.  Stat : s  förnämsta  arena 
för  inomhussport  (urspr.  stations- 
hall), belägen  vid  Eighth  Avenue 
i  New  York,  s.  om  Central  Park. 
1925 — 26  revs  det  gamla  M.  och 
uppfördes  en  storslagen  byggnad, 
med  plats  för  20,000  åskådare. 
Den  användes  även  som  utställ- 
ningslokal för  boskap  m.  m. 

*Madrid.  2.  Centralarkivet  är 
förlagt  till  Alcalå  de  Henares  (se 
d.  o.  Suppl.). 

Ma'dsen,  Alfred,  f.  188S, 
norsk  politiker.  Efter  publicistisk 
verksamhet  blev  M.  sekreterare  i 
de  norska  arbetarnas  landsorga- 
nisation och  1922  kommunistisk 
stortingsman.  1928  ordf.  i  arbetar- 
partiets stortingsgrupp,  var  ÄI. 
socialminister  i  Hornsruds  minis- 
tär jan.- — febr.  s.  å. 

Ma'dsen-My'gdal,  Thomas,  f. 
1876,  dansk  politiker.  M.,  som  ti- 
digt gjort  sig  känd  som  framstå- 


Thomas  Madsen-Mygdal. 
ende  lantbrukare,  tillhör  sedan 
1920  landstinget,  där  han  anslu- 
tit sig  till  vänsterpartiet.  1920 — 
22  var  M.  jordbruksminister  i 
Neergaards  ministär.  1926  bilda- 
de M.  SS.  statsminister  en  vänster- 
regering, där  han  själv  övertog 
posten  som  jordbruksminister.  M. 
sökte  verka  för  sparsamhet,  bl.  a. 
även  i  fråga  om  försvaret,  men 
stötte  på  motstånd  och  avgick 
efter  valen  1929. 

Maduro  [-do'rå]  (sp.,  mörk), 
se  Tobak  sp.  1178. 

*Mafia.  Genom  en  på  Mussoli- 
nis  initiativ  igångsatt  energisk 
aktion  har  M:s  organisation  un- 
der de  senaste  åren  i  det  närmaste 
upplösts. 

Maginflammation.  Veter.  Se 
Mag-  och  tarmsjukdo- 
mar sp.  1079. 

*Magnell,  C  J.,  avled  1928. 
*Magnet,  även  gängse  benäm- 
ning      på       magnetapparat      (se 
Tändapparat). 

Magnetfält,  se  Magne- 
tiskt fält,  även  Suppl. 

Magnethjul,  se  Elektriska 
maskiner   sp.   872. 


1319 


Magnetisering — Majbräken 


1320 


*Magneti.serinK,         se       även 
Magnetiskt    f  ii  1  t.    Suppl. 
Magnetisk   energi.   I   ett   me- 

diuiu    ined    j)eiiiu'al)iliteten    fi    är 

]\I.   lika  med  '~ —  erg  per  kbcm., 

Hrr 
om  magnetiska  fältstyrlvan  tir  //. 
På     samma     sätt     är     elektriska 

energin    lika    med    — ^     erg    per 

kbcm.,  om  dielektrieitetskonstan- 
ten  är  e  och  elektriska  fältstj-r- 
kan  E. 

Magnetisk  krets,  se  Krets  2. 
Suppl. 

Magnetiskt  blad,  se  ]M  a  g  n  e  - 
tiskt  fält  sp.   1059. 

Magnetiskt  dubbelskikt,  det- 
samma  som  magnetiskt   blad. 

*Magnetiskt  flöde,  se  även 
I  n  d  u  k  t  i  o  n  s  f  1  ö  d  e.   Suppl. 

*Magnetiskt  fält.  Riktningen 
av  den  kraft,  med  vilken  ett  M. 
påverkar  en  strömledare,  framgår 
av  vänster  handregel  (se  E  1  e  k  t  - 
r  i  s  k  a  maskiner  sp.  870  och 
865).  Magnetiska  induktionen  B 
och  fältstyrkan  R  sammanhänga 
enl.  ekvationen  B  ^  fiE.  Vektorn 
1  =  -aU  benämnes  m  a  g  n  e  t  i  - 
s  e  r  i  n  g. 

Magnetiskt  motstånd,  se 
Krets  2.   Suppl. 

Magnetlindning,  i  elektriska 
maskiner  den  lindning,  som  fram- 
kallar det  magnetiska  liuvudflö- 
de,  genom  vars  inverkan  på  en 
elektrisk  strömkrets  önskad  ener- 
giomformning   sker. 

Magnetomotorisk  kraft,  se 
K  r  e  t  s  2.  Suppl. 

Magnetring,  p  o  1  r  i  n  g,  den 
magnetiskt  slutna  del  av  en  elekt- 
risk maskin,  vid  vilken  fältmag- 
neterna  äro  fästa. 

*Magnusson.  2.  Gerhard 
M.  var  1922—25  ordf.  i  Stock- 
holms konsertförening. 

Magnusson    [ma'g-],    Jon,    f. 


1,S.)9.  d.  1920,  isländsk  jurist  och 
politiker,  borgmäs:tare  i  Reykja- 
vik 1909—17.  M.  tillhörde'  all- 
tinget 1902 — 19  och  1922—26. 
Som  förste  minister  1917 — 22  ge- 
nomförde M.  Islands  nva  författ- 
ning 1918.  1924—26  var  M.  åter 
förste  minister. 

Mahatj-Kala,  se  D  a  g  e  s  t  a  n. 
Suppl. 

Maida'n-i-Naftu'n,  stad  i  v. 
Persien,  nära  staden  Sjusjter. 
Centrum  för  Persiens  förnämsta 
liergoljefält,  med  rörledning  till 
M:s  hamn  och  oljeraffinaderi  på 
Abadanön  i  Sjatt  al-Arabs  delta. 

Maijström,  Birger,  f.  1874. 
sjöniilitiir.  ]M.,  som  blev  kommen- 
dörkapten av  l:a  graden  1918,  är 
sedan  192.3  marinöverintendent 
och  chef  för  mai'inintendentur- 
kåren. 

Mailleuse,  se  S  t  i  c  k  n  i  n  g 
sp.  1564. 

Mainau  [ma'jnao],  ö  i  Boden- 
sjön, tillhörig  Baden.  0,5  kvkm. 
Slott  från  1700-t.  med  vacker 
park.  Broförbindelse  med  fast- 
landet. —  M.,  som  urspr.  tillhör- 
de klostret  Reichenau,  kom  1272 
i  Tjska  ordens  och  1805  i  Badens 
ägo.  När  storhertig  Fredrik  II 
av  Baden  1928  avled,  ärvdes  ön 
av  hans  syster,  drottning  Vik- 
toria av  Sverige. 

Mairecker  -  Buxbaumkvartet- 
ten  [iiia'jr-],  se  Buxbaum- 
kvartetten.  Supj^l. 

Maisu'r,  se  M  y  s  o  r  e. 

Maitland  [me'jtl8nd].  Fre- 
deric William,  f.  1850,  d. 
1906,  engelsk  rättslärd  och  histo- 
riker, prof.  i  Cambridge  1888, 
framstående  kännare  av  Englands 
rättshistoriska  utveckling,  skrev 
bl.  a.  Eistory  of  English  laio 
(1895;  tills,  med  F.  Pollock)  och 
Canon  law  in  England  (1898). 

Majbräken,    se    A  t  h  y  r  i  u  m. 


1321 


Majenfors — Malm 


1322 


*Majenfors,  se  även  Syd- 
svenska  kraft    a.    b. 

*Makassar  hade  1926  54,000 
inv.,  därav"  c:a  2,000  européer. 

*Makedonien,  vars  folkmängd 
och  befolkningssammansättning 
under  senare  år  starkt  ändrats, 
främst  genom  den  i  Lausanne  (se 
d.  o.  sp.  307)  bestämda  befolk- 
ningsutväxlingen,  hade  1924  enl. 
uppskattning  1,477.000  inv.,  där- 
av 1,277,000  greker,  2,000  muham- 
medaner (albaner)  och  77.000  bul- 
garer (folkmängden  i  M.  1920  var 
1,122,000,  därav  577.000  greker, 
350,000  muhammedaner  och 
104,000  bulgarer).  M.,  som  nu  in- 
delas i  nomarkierna  Saloniki, 
Kalkidike,  Pella,  Kozani,  Flo- 
rina,  Seres,  Drama  och  Kavala 
(varjämte  Atos  är  autonomt), 
hade  1928  1,412,000  inv.  För  de 
nyinflyttade  grekerna  ha  över 
1.500  byar  anlagts. 

Makrillmoln,  detsamma  som 
cirro-cumulus    (se   Moln). 

Ma'kroaxel  (av  grek.  makro' s, 
lång,  stor) ,  se  Kristall  sp. 
1341.  —  M  a'  k  r  o  d  o'  m  a,  M  a'  - 
k  r  o  p  i  n  a  k  o  i' d,  se  Kristall 
sp.  1342. 

Malaba'r,  se  B  a  n  d  o  e  n  g. 
Suppl. 

Malakoli't,  grönt  pyroxenmine- 
ral,  närbesläktat  med  diallag.  Se 
P  y  r  o  X  e  n. 

Malariabehandling  (jfr  Wag- 
n  e  r  -  J  a  u  r  egg)  vid  paralysie 
générale  kombineras  numeia  med 
injektioner  av  neosalvarsan  (efter 
avslutad  ^I.).  I  st.  f.  M.  användas 
även  injektioner  av  tuberkulin, 
tyfusvaccin,  mjölk,   svavel  m.   ni. 

Malatesta,  italiensk  adelssläkt 
i  Rimini,  vilken  under  1300-  och 
1400-t.  spelade  en  framträdande 
politisk  roll.  Mest  känd  är  M.  d  a 
Verruchio  (d.  1312),  en  iv- 
lig   guelf,    som    bemäktigade    sig 


-■'?^i    •ä^^ 


Gösta  Malm, 


väldet  i  Rimini.  Jfr  F  i-  a  n  c  e  s  - 
ca  da  Rimini.  Suppl. 

Maldive  Islands  [mae'lldajv 
a' j  lands],  engelskt  namn  på 
ilalediverna. 

*Mäle,  Émile,  blev  1928  led. 
av  Fr.  akad. 

MalediVisk  nöt,  frukten  av 
Lo(loi'cca  se!jchella'rum,  sey- 
c  h  e'  11  e  r  p  a  1  m,  på  Seycheller- 
na inhemsk  palmart.  M.  är  en 
stenfrukt,  frånsett  jättepumpor- 
na  den  största  av  alla  frukter, 
med  djupt  tvåkluven  fruktsten. 
M.  påträffas  stundom  drivande  i 
Indiska  oceanen  och  antogs  av 
äldre  tiders  sjöfarande  härstam- 
ma från  ]\Ialediverna. 

*Malins,  J  o  s  e  p  h,  avled  1926. 

Malipie'ro,  F  r  a  n  c  e  s  c  o,  f. 
1SS2.  italiensk  tonsättare.  Efter 
att  före  1911  ha  begagnat  mera 
traditionella  former  har  M.  sena- 
re i  ett  m-tt,  till  extrema  nutids- 
riktningar anslutet  maner  skrivit 
orkesterverk,  operor  m.  m. 

Mallei'n,  se  Rots. 

*Malm.  4.  Henning  M.  av- 
gick 1929  SS.  ordf.  i  Svenska  tea- 
terförlnuidet.  —  5.  Gösta  M.  blev 
1928  generaldirektör  ocli  chef  för 


1323 


Malmberg — Malmö 


1324 


Finn  Malmgren. 

Vattenfallsstyrelsen.  M.  leder  or- 
ganisationsarbetet för  Gammal- 
svenskbybornas  bosättning  i  Sve- 
rige. 

*Malmberg.  2.  Bertil  M:s  se- 
naste diktsamling,  Slöjan  (1927), 
ger  i  en  ren,  enkel  form  uttryck 
åt  ett  desillusionerat,  ångestbeto- 
nat  stämningsliv. 

Malmberg,  Harald,  f.  1879, 
militär,  överstelöjtnant  vid  gene- 
ralstaben 1926,  chef  för  Krigs- 
högskolan s.  å.,  överste  i  armén 
1929.  M.  blev  1928  försvarsminis- 
ter i  Lindmans  andra  ministär. 

♦Malmberget  hade  1928  4.610 
luv.  Station  vid  statsbanelinjen 
Gällivare — il.  Kommunala  mel- 
lanskolan  skall  från  1  juli  1932 
successivt  omändras  till  statlig  4- 
årig  samrealskola.  Se  även  Tra- 
fik a.  b.  G  r  ä  n  g  e  s  b  e  r  g — 
Oxelösund. 

Malme,  Gustaf  Oskar,  f. 
1864,  botanist,  lektor  vid  Högre 
lärarinneseminariet  i  Sthlra  1911. 
M.  har  företagit  botaniska  forsk- 
ningsresor i  Brasilien  och  Para- 
guay   1892 — 94   samt   i   Brasilien 


och  Argentina  1901 — 03.  Han  har 
utgivit  talrika  vetenskapliga  ar- 
beten, i  tropisk  fanerogamsyste- 
matik  och  lavsystematik. 

Malmgren,  Finn,  f.  1895,  d. 
1928,  meteorolog,  oceanograf  och 
polarforskare,  docent  i  meteoro- 
logi i  Uppsala  1927.  M.  deltog 
1922 — 25  i  Maudexpeditionen  (se 
d.  o.  Suppl.)  och  utförde  därunder 
lietydelsefuUa  undersökningar  rör. 
bl.  a.  havsisens  egenskaper  (pub- 
licerade i  On  ihe  properties  of 
sea-ice,  1927).  Som  meteorologisk 
expert  deltog  han  i  Amundsens 
färd  med  "Xorge"  (se  Polar- 
expeditioner sp.  360 )  och  i 
Italiaexpeditionen  (se  vid.  d.  o. 
Suppl.),  varunder  han  omkom. 

*Malmköping  bildar  egen  kom- 
mun i  Södermani.  1.  men  ingår  i 
Lilla  Malma  förs. 

*Malmslätt.  Enl.  1925  års  för- 
svarsordning äro  (sedan  1926) 
till  M.  förlagda  tredje  flygkåren 
och  den  ena  av  de  centrala  flyg- 
verkstäderna; flygskolan  är  flyt- 
tad till  Ljungby  hed  (jfr  d.  o. 
Suppl.). 

*Malmsten.  3.  Carl  M.  är  se- 
dan 1927  föreståndare  för  den  av 
honom  s.  å.  gi-undade  Olof-skolan 
i  Sthlm,  en  på  INIontessorisystemet 
(se  d.  o.)  byggd  samskola  med  en 
studielinje,  avsedd  att  leda  till 
studentexamen,  och  en  teoretisk- 
praktisk  linje,  som  huvudsakl.  av- 
ser högre  hantverklig  och  konst- 
industriell  utbildning. 

*Malmö  hade  1928  118,535 
inv.  —  Restaureringsarbetena  på 
Malmöhus  slott  påbörjades  1927 
och  beräknas  vara  avslutade  1931. 
Huvudbyggnaden,  som  represente- 
rar en  i  Sverige  täml.  sparsamt 
företrädd  fas  av  övergången 
från  gotik  till  renässans,  skall  där- 
vid såvitt  möjligt  rekonstrueras  i 
sitt  ursprungliga  skick.  Efter  fär- 
digställandet     skall      bvggnaden 


1325 


Malmö-Genarps  järnväg — Malte-Brun 


1326 


Malmö.  Bulltofta  flygfält. 


disponeras  av  Malmö  museum.  — 
Enl.  1927  års  skolordning  om- 
organiseras högre  allmänna  läro- 
verket (det  får  5-årig  real- 
skola, 4-årigt  latin-  och  3-årigt 
latin-  och  realgynmasium  samt 
lyceilinje)  och  realskolan  (för  gos- 
sar), som  får  4-  och  5-åriga 
linjer;  dessutom  upprättas  ett 
högre  flickläroverk.  M.  har  cent- 
ralfängelse (för  män).  Kronprin- 
sens husarregemente  är  sedan 
1928  indraget;  garnisonsförs. 
upplöstes  1927.  —  Sjöfart,  han- 
del, industri.  Hamnen  har  en  kaj- 
längd av  6,3  km.  och  ett  vatten- 
djup av  2 — 9,25  m.  Handelsflottan 
räknade  1926  20  ång-,  5  motor- 
och  1  segelfartyg  om  tills.  11,995 
nettoton.  S.  å.  ankommo  och  av- 
gingo  i  M.  jämte  Limhamn  16,876 
fartyg  om  6  mill.  nettoton,  därav 
i  utrikesfart  9,060  om  3,6  mill. 
nettoton  (de  svenska  och  danska 
ångfärjorna  på  linjen  M. — Köpen- 
hamn gjorde  1,814  enkla  resor  om 
1,.5  mill.  ton).  Industrin  syssel- 
satte 1927  vid  386  arbetsställen 
16,845  arbetare.  —  M.  har  fyra 
järnvägsstationer :  Centralstatio- 
nen vid  Södra  stambanan.  Väst- 
kustbanan, statsbanelinjen  M. — 
Trälleborg,  M. — Genarps  och  M. — - 
Simrishamns    järnvägar;    Västra 


stationen  och  Södervärns  station 
vid  M.— Ystads  och  M.— Trälle- 
borgs  järnvägar  samt  östervärns 
station  vid  M. — Genarps  och  M. — 
Simrishamns  järnvägar.  Flygsta- 
tion finnes  vid  Bulltofta  intill  M. 

*MaImö — Genarps       järnväg 

utgår  från  östervärns  station  i 
Malmö. 

*Malmön.  1.  Sedan  1924  bilda 
Kungshamn,  Smögen,  Askum  och 
M.  ett  pastorat. 

*Malmö — Simrishamns  och 
Dalby — Bjärsjölagårds  järnvä- 
gar. Malmö — Tomelilla  järnvägs 
a.  b.  ändrade  1920  sitt  namn  till 
Malmö  järnvägars  a.  b. 

*Malmö — Trälleborgs  järn- 
väg utgår  från  Södervärns  sta- 
tion i  Malmö. 

Malmö      yllefabriks      a.      b., 

grundat  1866,  äger  ull-  och 
kamgarnsspinnerier  samt  ylle- 
väveri  och  strumpfabrik  i  Malmö, 
ylleväveri  och  färgeri  i  Furulund 
samt  bomullsspinneri  och  väveri 
i  Varberg.  Aktiekapital  5,607,000 
kr.   C:a  1,750  arbetare. 

Malta,  kraftstation  i  Uvån.  Se 
Uddeholms  a.  b. 

Malte-Brun  [mallt  bi-oi)],  av 
Malthe  K.  Bruun  (se  d.  o.)  i 
Frankrike   antagen  namnform. 


M^JTasu — MaBit«ln 


1328 


n 


,     -      "^ 

^  - :  *.:i^- 

;:^~- 

-:   - 

'.: 



-J 

"'"--"--"-• 

" — '" 

.y— ..i.. ,-;--», 

'^^'^^^~ 

5L    HiiÄbnäWl.    -il    iT  ::r- 

3U(ä_  T.  Cl- 

^a  i-  i  £  '. 

Ma!v«!«säe    f-^<iaaM''i.   stad    ise 

M  'O  II  <r  m  T  a  «  i  aV 

*Mahry,  Jea.m.  m^ék  sa.  im- 

l$3i6.  äooaa  ban  deiEik  MimiBade  apräi 
£.  å-  €it£r  ca  sene  löfst^ai  patscra- 
l^ja  ao^inepii  i  kaomgaaann  mmsi 
kät^  förraUsia^  aoBåes-  Taridäoi- 
p^.  M.  kar  fä  seaas^  år  vasiÉ 
diindlf.  i  karasisias^EBts  SiBaiEtsKCb^QGtÉ- 
*lIaISrt,  se  ä^>eQ  Artesmisia. 


Ti  tmmi,  <i£n  ena  ax-  "Wai(ftmas 

ili  msåersta  itepfxei:  få.  griiwaeffii  jsm& 
BnGbälÄgai).  LSgO  knä. 

"^Maadbester  Itar  ftänast  betr- 
deise  sKSffla  bsmnllaaaKkiiad.  nae^ 

daa   lii<aiiiBmIlbi«lgiriarai*i<MMBM    ftmmd- 

saM.  ^ös^^^r  i  de  kii^  M.  he- 
lifsa  ««tierBa.  Uaiid  vilka  TOÉiam 
'Saliowd    »inSirBr»»    Bisttisii.    Bnny. 

Ktjtflbidale.  CMdkasia.  A^hÉiooHiaitd^'' 
Ljstf  (ödki  Saofä^ionr.  —  XÅaa  ll:s 
kaÉeflial  liggwr  det  få.  l-éiMt-t.  npp- 
iSnda  C1i£t&iaaa'£  Ks^ÉtaL.  seäaM 
Ifiii^O-l.  iainramraaBide  p^iesiati«nr«ffk 
{tsil  l9psiwi«>£k.  -Jcåiu  E^daadv'  Mlb- 


1  (uii^ius^is^  -  ^abekuiska 
språk. 

Mandelfatiuj^  flntor,  ea  ar 

'  ^fiffiidliras  iMi<ärd  beteekniag  för 

grort    rilagma,,    spetsarala^ 
u   limSMa/L,  fumia  bL   a.    i 
"^F-Lziii    oela    Bohnsläa^    Tilka    2x 
IXootj^&ms  ajnaågraa  Tara  ärdi^a 
TieåsliL     -  !bet  bögåld^,  &Ii7- 

DBasi  : ' '  -  ~  h3a,  iiaed  dea  räf :  - 

<eaiff>o^fj-.i_a  .^ijuiiiÉiié|M!!i  iodeans  !>*• 
StienålderB  sp.  1139 ) .  Xvare 
*^- -"   -.••■'■   ^aktiagdser  ha   ■^~,--:-.. 

att  de  oftast 
i:  .. , :-._   :  J  redskap,  ti".  _ 
id£!a  iMisdiska  siesiäldenii^ 
dte.  käMMsttideii. 

lfiilrlwal«.  a*Ito-£tra  - 
tms-leio.tienla'ria.  i3>edei- 
i  :(3jG»ö«— 7j000  m.)  av 
i lorm  i(  ''^haitäsespp-d  onn~  * . 
i  msÉteD.  oA.  xz'  - 
kaimɣrEia. 

*Hf  imfcilia,  se  bOagut : 
s  i  k  i  XL  s  t  m  me  n  t. 

^MasfraaÖBi,  S£  även  ~ 
Motsiåndssmetall^ 

MaBgbe'!*,  3saiigba'ttu  L 
i!Q<jiE!biii'ttii,  se  Xegrer  «p-  734- 

ManpHr  [msaaqiaCa],  iniö- 
dim^sÉat  i  Britt.  Tndif ,  Hdande 
mader  -pfov.  Afflqum.  IL  omlisttar 
ett  betig^  område  på  griiiBeii  till 
Barma.  31.^(M»  krkm.  3S4J900 
mr.  ÅWil).  msyvåskaå  In^hal 
iMMi^  ifflv.  i)  .  med  natmäcönt  läge 
i  en  dal,  SOO  m.  ö.  k. 

'MaaåtoboL  M:s  kmudstad  ir 


i— Mari 


: _^      ^liE  äEHffi 

1.  Heimrieli  3i.  I 

L  Mmfémie  «éer  éäff  Bwrgmr- 
zeii    aiSSS)!    ga   IL    en    Ixisö^ 

Stmlistr.  HflB  Jtåar  xvsx.  BÉ^jnnEi  ^k 

énr  Gwimmkfm  vmå  Tar§iäm§ie 
(il9eS>.  —  fL  Tko^Haa»  M.  kar 
i  Pmriser  B>iKh€v>»'.kivrt  ((ISSS^ 
l^rit  en  war  saraiÉoirssandsnlJa 
präglad  däUiögr  st  äSA  •fjuammm- 
iräffiiMde  ned   frao^a   jmKdD^- 

MamasiTB,       ae-     Kaana- 

i  r  i  5^ 

Wi"—i»ni,  O  B  s  isc  &  W^^  Em- 

titgr  i  fia^fea  i  Hffl»twfflré«?  1913L 
effköD  pt«£^siii«s  namjBi  !19*?i&  3JL 
liar.  Simlta^  cgaa  diktsaasMa^ajr. 
imluujirt^a   av  ^aBsfiaD,   tuGiaue- 

iinii»i.ii»ala  oBsivnE  BäsfecrilKia 
örasättnBBgar  tfU  i™'«Ji:^  UL  a. 
ST  BBHriwags  Faaitik  Scäls  ^ägmiwr 
•ock  ha^  Ihrri^a  ock  diaaiaEi>&a 
.i<lflrt»hMr  (lisiOe — WV  äaasl  ar  lltt- 
<åsm.   él»19)i   ock  ai7ss«n    liH^e-fiiL 

MsKkap^Mhar,  ä;^  För- 
5-r  4  r  if  ceafelÉg  pro>pa- 

i  a  n.  ti  a. 

Maatcn;  OskarL  £.  ISiA. 
frimrijmMftdb-     politiker.    tmikäirwDdf 

Gär  i  SkioIskirreiseB  1964.  ]f-  ssnii 

Mer  kd.  ar  rnksda^m  If  19  ock 
M.  a.  raiiB  des  riee  talmaB.  rar 
l!p^ — ±4  soöalraiBiistriEr  i  KaSBsoe 
nxiiELs&Lr  «xk  MUade  dee.  19(2$  ^ 
bor^nii^  safHagsregegigig.  Efiier 
valea  juli  1939)  arvl^  jtL  vas.  &.  å. 

Naazaailla»  sie  Viai  s^  SSä. 

Maaoaain»  E-iikaBii'lI!j)å|.  1. 
St^  jNå  ^  KmSw.  rötl  ea  bickii  fa 


£fidkSBBi£BL 

l^DBB.  ^SJSm  ivr.  iiises  .._—  ±. 

Stfcad  i  sfcafe^  Gsiina.  Ifeszika.  tM 
Ställa  ka*<tfi-  3L  är  es  •g-fflknr^Tr 
karamsBad  oned  flisan  ä^  tfM  Qsb- 
daBapisaL  C:a  2jti»  mr. 

•XancaA*  ka&  ISOS  7äMi!» 

BBT'. 


äL2S3  kskBL  S^jSm  äsr. 
Iiisei;)).  HBWMidriUd  S^ettsL 

»Man^äaL  1-  M.  nan  1»S 
kade  l^fi*  JM»  iar^  kar  eaL  anr- 

i«Mft»»»g  CB  jrBa  ar  SML±I7  kvkmL 

l.HeBrrlL^£.M«S. 

nennaksg;.  p^tkäaibräka-.  IL  Uer 
1S9S  drafii&äure  vid  Sdbua  ^pdt- 
koBL  äik  ISfl  pmaris  naam  «k 
ir  III  dim  19&i  ppi^  i  iB^B«la|gi  rM 

Sjucd.  i^sfi.  <sA  övQirfikaBV  räl 
d^s  »tM» « B^lhimälb  Hjbb  kar  tftg^m 
€66  £Batal  arkefiioiU-  a.  äJNU  sa^D- 
ftandett  <— »JPw  CT-iniBffc  i^A  toot- 
sjokdsnoar.  —  —   5  *  ir  !1   M_   f. 

]|iikare  oek  ^ireksär  r^  - 
S:t  GwaB  i  :^kDin  191- 
ar  IbdnösaSscrre&SEms  \ri'',-'--f  l^- 
]l%a  läd.  IL  kar  kask  oe  mäa^ 
«»lHkmiiiij_iiij;Mllii  ij^  U.  a.  i  öril- 
dgfftinaBMcfc.  nr  BSaikecamde  ar 
dB  '■-  '  '  --"---•  ~  wr  rene^ 
ösii  .  Barn  kur 

av«fi.    '  -  Lsuv  tiA 

■tgnrifi  "  -TBÄier. 

Vt---  ■  -  -  "  ''  '^ 

aiesUu — «    :--.^--  «...^" 

stt  å  md' . 

*MarsictcliBiA.  (SiadaiQ  ir  i.  bl 
Tsndo'  spneki£i3££  TiiTIB  snakrak  -wk 
riiniactiSESiar. 

Maikataa.  ^>^  Samdröir. 

MaikafaB.  Laisra.  sfHax>- 

*]fari.    ^^^<n^    sii^sir  i  T^nka- 


1331 


Maria — Marionetteater 


1332 


23,525  kvkm.  med  482,000  inv. 
lluviulstadeu  Krasnokoksjajsk 
heter   sedan   1928  losjkar-Ola. 

Maria,  församling  (sedan  1927) 
i  Hälsingborg  (se  d.  o.  Suppl.). 

*Maria  Magdalena,  församling 
i  Sthlm.  Kyrkan  genomgick  192G 
— 27  en  restaurering  under  led- 
ning av  L.  I.  Wahlman. 

*Marianerna.  De  till  Japan 
hörande  öarna  ha  nu  c:a  10,000 
inv.,  diirav  ö.OOO  japaner. 

Mariannelund,  köping  i  Jön- 
köp.  1.,  bildad  1928  genom  ut- 
brytning ur  Ilässleby  skn.  Livlig 
industri,  spec.  mek.  verkstäder. 
Praktisk  skola.  Station  vid  Näs- 
sjö— Oskarshamns  järnväg.  M.  in- 
går i  Hässleby  förs.,  som  jämte 
Rumskulla  bildar  pastorat  i  Lin- 
köpings  stift.    1,340   inv.    (1928). 

*Mariehamn  är  (sommaren 
1929)  mellanstation  på  flyglinjen 
Sthlm — Åbo.  I  M.  finnes  Ålands 
lyceum  (8-klassigt  samlyceum 
med  parallella  gymnasialklasser). 

*Marieholm.  1.  M.  har  station 
vid  Landskrona  och  Hälsingborgs 
järnvägar  (linjen  Landskrona — 
Eslöv). 

*Mariestad.  1.  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  real- 
skolan till  samrealskola  med  4- 
och  5-åriga  linjer.  M.  bildar  ett 
pastorat  i  Skara  stift. 

*Mariestad — Moholms  järn- 
väg trafikeras  av  Västergötland 
— Göteborgs  järnvägs  a.  b. 

Marindistrikt.  Vid  krig  1. 
större  rustning  träder  i  kraft  en 
indelning  av  kusten  i  sex  M.  im- 
der  befäl  av  en  högre  sjöofficer. 

*Marinetti,  F.  T.,  har  i  Futu- 
risnio  e  fascismo  (1924)  givit  en 
sammanställning  av  futurismen 
och  fascismen  ss.  skilda  utslag  av 
samma  mentalitet. 

*Marinstaben.  M:s  föregång- 
are, Flottans  stab,  uppsattes  1896. 


Även    kustartilleriet    står    under 
il:s  ledning. 

Marin  undervisningskommis- 
sionen motsvarar  vid  marinen 
K  r  i  gsundervisningskommissionen 
(se  d.  o.,  även  Suppl.)  vid  armén. 
Ledamöter  äro  chefen  för  marin- 
staben (ordf.),  liögste  befälhava- 
ren över  kustflottan,  clieferna  för 
kustartilleriet,  sjökrigshögskolan 
och  sjökrigsskolan. 

Marion  [raa3'rrian],  ort  i  Mas- 
sachusetts, n.ö.  För.  Stat.,  ö.  om 
Fall  River.  Radiostation  för 
transatlantisk  trafik. 

Marionetteater,  d  o  c  k  t  e  a  - 
t  e  r,  ett  slags  teater,  där  rollerna 
uppbiiras  av  större  1.  mindre  doc- 
kor, marionetter  (se  d.  o.),  vilka 
manövreras  antingen  direkt  med 
händerna  1.  genom  trådar,  smala 
käppar  1.  andra  mekaniska  hjälp- 
medel. Dialogen  plägar  utföras  av 
en  1.  flera  för  åskådaren  osynliga 
recitatörer.  Dylika  teatrar  äro 
kända  från  de  flesta  kulturländer 
och  torde  vara  av  mycket  hög 
ålder.  Högt  utvecklad  var  M.  inom 
det  grekiska  och  romerska  kultur- 
området. Om  de  antika  M  :s  reper- 
toar äga  vi  ingen  närmare  känne- 
dom, men  antagl.  rörde  sig  moti- 
ven för  dramerna  såväl  inom 
den  mytologiska  som  inom  den 
realistiska  ämneskretsen.  Sanno- 
likt var  mimen  (se  d.  o.)  starkt 
företrädd  inom  M:s  repertoar. 
Tydligtvis  övergick  den  i  relativt 
oförändrade  former  från  antiken 
till  medeltiden.  I  nyare  tid 
har  den  framför  allt  utveck- 
lats i  s.  Europa  (Spanien  och 
Italien).  Särskilt  populär  är 
M.  i  Italien,  där  framställ- 
ningstekniken Titvecklats  till 
oöverträfTlig  skicklighet.  Beröm- 
da marionettspelare  voro  floren- 
tinaren  Burattino  (omkr.  1600) 
och  milanesaren  Massimino  Ro- 
mannino     (17Q0-t.).    Deras    styc- 


1333 


Maritain — Marocko 


1334 


ken  voro  i  allm.  folkkomedier 
med  traditionella  motiv;  figurer- 
na äro  oftast  hämtade  från  com- 
media  dell'  arte.  I  Frankrike  näm- 
nas på  1600-t.  flera  berömda  ma- 
rionettskådespelare. Den  tyska  jNI. 
upptog  framför  allt  ämnen  ur  folk- 
litteraturen (Fortunatus,  Eulen- 
spiegel  m.  fl.).  Även  doktor  Faust 
förekom  på  M.  i  flera  versioner, 
och  därifrån  hämtade  Goethe  sin 
första  kännedom  om  Faustmoti- 
vet.  Till  de  nordiska  länderna 
kommo  på  1600-  och  1700-t.  ej  säl- 
lan tyska  marionettskådespelare. 
Under  senare  tid  ha  flerfaldiga 
gånger  försök  gjorts  att  konst- 
närligt förnya  M.,  så  t.  ex.  av 
Josef  Schmid  i  MUnchen  (1858) 
samt  av  George  Sand  och  hennes 
son  Maurice.  En  förträfflig  ita- 
liensk M.,  Teatro  dei  Piccoli,  gäs- 
tade Stockholm  1928.  —  Jfr 
Skuggspel. 

Maritain  [-tä'i)],  J  a  q  u  e  s,  f. 
1882,  fransk  filosof  och  kulturkri- 
tiker, en  av  de  främsta  represen- 
tanterna för  nythomismen  (se  d. 
o.  Suppl.).  M.  har  givit  en  väsent- 
lig del  av  det  teoretiska  under- 
laget för  de  katolska  strömning- 
arna i  nyare  fransk  litteratur. 

*Maritza  bildar  i  nedre  loppet 
gräns  mellan  Turkiet  och  Grek- 
land. Deltaöarna  (95  kvkm.), 
länge  omstridda  mellan  dessa  län- 
der, ha  1926  tillerkänts  Grekland. 

*Mariupol  är  nu  huvudstad 
i  kretsen  M.,  Ukraina,  och  har 
41,000  inv.   (1926). 

*Mark  användes  även  i  bet. 
skålpund    (se   Pund). 

*Markaryd.  Socknen  och  kö- 
pingen äro  skilda  kommuner  men 
bilda  tills.  Märka  ryds  för- 
samling, som  1928  hade  4,540 
inv.,  därav  3,500  i    socknen. 

Markering.  Under  tävling  i 
fotboll,  bandy  m.  fl.  bollspel  säges 
en  spelare  m  a  r  k  e  r  a  en  motspe- 


lare, om  han  under  spelets  gång 
särskilt  uppmärksammar  och  hål- 
ler sig  i  närheten  av  denne  för  att 
hindra  honom  från  att  få  tag  i 
bollen. 

Markland,  se  öresland. 

*MarkIära.  M.  kallas  även 
a  g  r  o  1  o  g  i'. 

*Marks  domsaga.  Om  Surteby 
och  Kattunga  se  Surteby- 
Kattunga. 

*Marks  och  Bollebygds  kon- 
trakt. Om  Surteby  och  Kattunga 
se   Surteby-Kattunga. 

*  Mar  ma.  1.  Sågverket  och  en 
Långrörs  a.  b.  tillhörig  sulfat- 
fabrik (se  L  å  n  g  r  ö  r.  Suppl.) 
ligga  vid  M  armaverkens 
station  vid  statsbanelinjen  Kila- 
fors— Stugsund. 

*Marma — Sandarne  järnväg 
äges  och  trafikeras  numera  av 
Bergvik  och  Al  a  nya  a.  b. 

*Mame.  2.  M.  hade  1926 
398,000  inv. 

*Marocko.  1.  Det  franska  pro- 
tektoratet hade  vid  1926  års  folk- 
räkning 4,229,000  inv.,  därav 
105,000  européer  (75,000  frans- 
män) och  108,000  judar.  Fosfat- 
brytningen har  under  senare  år 
kraftigt  ökats  (export  1928  1,3 
mill.  ton).  1928  utgjorde  produk- 
tionen av  vete  604,000,  av  korn 
931,000  och  av  majs  165,000  ton. 
Importen  hade  1927  ett  värde  av 
1,799  och  exporten  av  851  mill. 
francs  (därav  fosfat  157  och  vete 
154  mill.).  Det  spanska  protekto- 
ratets folkmängd  uppskattas  nu 
till  1  mill.  En  järnväg  Tanger — 
Fes  öppnades  1927.  —  Historia. 
Abd  el-Krims  (se  d.  o.  Suppl.) 
uppror  nedslogs  definitivt  på  vå- 
ren 1926,  och  den  härefter  följande 
pacificeringen  av  M.  kunde  i  slu- 
tet av  1927  betraktas  som  avslu- 
tad. Sultanen  Mulai  Jusuf  avled 
1927  och  efterträddes  av  sin  son 
Mulai  Muhammed,  f.  1913. 


1335 


Marquet — Marseille 


1336 


I 


--:  -r-         / 


%" 


•V 


*ii' 


^-. 


MARSEILLE 

Skala  1:^0000 

o         200       AOO       600  m. 

I 1 I  ' 


1.   Hamnbangården.   2.    HuviiiIlianiX.-inU-n.    3.    OlisjTvatoriuin.    4.    l':i:,(;-     L..i..'.  Iiamii. 

5.    Nya   katedralen.    6.    Gamla    katedralen.    7.    Eådliuset.    S.    Börsen.    0.    École    des 

beaux-arts.   10.   Chäteau  du  riiaro.  11.   S:t  Victor.  12.  Justitiepalatset.  13.   Operan. 

14.  Prefekturen.   15.  Notre  Dame  de  la  Garde. 


Marquet  [-kä'].  Albert, 
f.  1875.  fransk  målare.  M.  har  med 
utgångspunkt  i  Matisses  måleri 
utvecklat  sig  till  en  kultiverad 
skildrare  av  spec.  de  parisiska 
Seine-kajerna  och  sydfranska 
hamnmotiv.  Hans  målningar  för- 
ena en  dekorativ  stilisering  med 
impressionistisk    atmosfärverkan. 

Marquette  [make'tt],  stad  i 
]\I)chigan,  För.  Stat.,  vid  Övre 
sjöns  sydkust.  M.  är  en  betydande 
utskeppningshamn  för  järnmalm 
från  fälten  s.  om  övre  sjön.  Bad- 
ort. 13.000  inv.   (192S). 

*Marsala.  1928  funnos  32.000 
inv.  i  den  egentliga  staden. 

*Marseille  hade  1926  652,000 
inv..  därav  c:a  150.000  italienare. 
—  Den  gamla  staden,  vars  äldsta 
del  utgöres  av  de  trånga  och  mör- 
ka,  äv  ett   sydländskt   pittoreskt 


gatuliv  präglade  sjömanskvarte- 
ren n.  om  Gamla  hamnen,  skiljes 
från  de  nyare  stadsdelarna  av  ett 
stort,  i  n.  och  s.  löpande  gatu- 
stråk,  som.  begynnande  med  Boule- 
vard de  Paris  i  n.,  för  över  Place 
cFAix,  med  en  1830  rest  triumf- 
båge, och  under  olika  namn  foit- 
.sätter  till  den  breda,  eleganta  Le 
Prado  i  s.  Detta  gatustråk  skares 
av  M:s  huvudpulsåder,  den  vid 
Gamla  hamnen  mynnande  La 
Cannebiére,  som  med  sin  foilsätt- 
ning.  Allées  de  IMeilhan  och 
Boulevard  de  la  ^Madeleine,  löper 
i  ö.  och  v.  Bland  övriga  gator 
märkas  den  breda  Eue  de  la 
République,  som  förbinder  Gamla 
och  Xya  hamnen,  och  den  livliga 
affärsgatan  Rue  Saint-Ferréol. 
—  Den  gamla  katedralen  är 
väsentl.    uppförd    på    1100-t.    ocU 


1337 


Marskalk — de  Martonne 


1338 


liar  ett  kapell  i  italiensk  ung- 
renässans av  Francesco  Laiirana. 
Den  fästningslika  kyrkan  S:t 
Victor  härrör  i  sitt  nuv.  skick 
från  1200-t.  och  är  byggd  över 
kryptor  från  galloromansk  och 
karolingisk  tid.  På  en  höjd  i 
s.  med  vidsträckt  utsikt  ligger 
den  genom  en  bergbana  tillgäng- 
liga Xotre  Dame  de  la  Garde, 
uppförd  på  ISOO-t.  av  H.  Espéran- 
dieu,  som  även  fullbordat  den  nya 
katedralen  och  byggt  ett  flertal 
av  INlis  moderna  monumental- 
byggnader. Bland  dessa  märkas 
börsen,  prefekturen,  École  des 
beaux-arts,  som  även  inrymmer 
stadsbibliotek  och  medaljkabinett, 
samt  framför  allt  Palais  Long- 
champ,  vars  av  en  kolonnad  med 
en  kaskadanläggning  i  mitten  för- 
bundna flyglar  inrymma  den  ena 
konstmuseum,  den  andra  natur- 
historiskt museum.  Vid  inloppet 
till  Gamla  hamnen  ligga  två  gam- 
la fort  och  det  av  kejsarinnan 
Eugénie  till  M.  skänkta  Chåteau 
du  Pharo,  som  nu  inrymmer  me- 
dicinska fakulteten.  I  s.  löper  ut- 
efter jNIedelhavet  den  av  villor, 
restauranger  och  badetablisse- 
mang omgivna  Promenade  de  la 
Corniche,  och  därutanför  ligger 
en  ögrupp  med  det  genom  Dumas' 
roman  Greven  av  Monte  Cristo 
ryktbara  slottet  If.  —  Ham- 
nen, som  består  av  Gamla  ham- 
nen (djup  6  m.)  och  sju  nord- 
liga, av  en  4,r.  km.  lång  vågbry- 
tare  skyddade  bassänger  (största 
djup  12  m.),  har  en  kajlängd  av 
över  24  km. ;  stora  utvidgningar 
äro  planerade.  1927  fullbordades 
en  81  km.  lång  kanal  mellan  ^I. 
och  Rhone  vid  Arles  (segelbar  för 
fartyg  upp  till  600  ton)  ;  i  kana- 
len ingår  Rovetunneln  (se  d.  o. 
Suppl.).  Bland  rederierna  märkas 
även  Compagnie  Générale  Trans- 
atlantique    och    Société   Générale 


Marseille.    La    Canneblére    med    börsen. 

de  Transports  Maritimes  ä  Va- 
peur  (jfr  Reder  i  bolag  sp. 
894).  1928  ankommo  och  avgingo 
i  utrikesfart  tills.  8,700  fartyg 
om  22,9  mill.  nettoton. 

*Marskalk.  Enl.  ett  beslut  av 
franska  regeringen  1929  skall  ti- 
teln '""marskalk  av  Frankrike"  ej 
vidare  utdelas. 

*  Marstrand  är  förläggningsort 
för  två  kompanier  av  skepps- 
gossekåren. 

*Marteau,  H  e  n  r  i,  har  1921 — 
25  varit  lärare  vid  tyska  musik- 
akademin i  Prag  och  senare  vid 
konservatoriet  i  Leijizig. 

*Martensen-Larsen,  H  a  n  s, 
avled  1929. 

*Martin  du  Gärd,  Roger.  Av 
M:s  stora  romancykel  Les  Thi- 
haiilt,  som  i  skildringen  av  en 
borgerlig  Parisfamiljs  historia 
ger  en  djupgående  analys  av  den 
intellektuella  franska  imgdomens 
piobleni,  ha  ytterligare  utkommit 
3  dir  (1928—29).  Av  dessa  ha 
hittills  de  två  första  översatts  till 
svenska  (1929). 

Marti't,    se   ^I  u  1 1  m  a  1  m. 

de  Martonne  [da  martå'nn], 
E  m  m  a  n  u  e  1,  f.  1873,  fransk 
geograf,  prof.  i  Rennes  1899,  i 
Lvon  1905  och  vid  Sorbonne  1909. 


1839 


Marwar — Mathiez 


1340 


Wilhelm  Marz. 

M.  liar  skrivit  ett  av  de  förnämsta 
verken  inom  allmän  fysisk  geo- 
grafi, Traité  de  géographie  pliysi- 
que  (1  bd,  1909;  4:e  omarbetade 
uppl.  3  bd,  1925—27),  och  har 
utgivit  arbeten  om  Rumäniens, 
Frankrikes  och  Alpernas  geografi. 

Marwa'r,  annat  namn  på  sta- 
ten Jodhpur  (se  d.  o.  1). 

*Marx.  2.  Wilhelm  M. 
avgick  i  april  1925  ss.  preussisk 
ministerpresident.  Han  ingick  i 
jan.  1926  som  riksjustitieminis- 
ter i  Luthers  ministär  och  efter- 
trädde denne  maj  s.  å.  som  riks- 
kansler. Efter  en  partiell  minis- 
terkris 1927  lyckades  M.  rekon- 
struera regeringen,  där  även  tysk- 
nationella representanter  fingo 
plats.  Hans  ställning  försvagades 
emellertid  genom  splittringen 
inom  hans  eget  parti,  centern, 
och  efter  valen  192S,  som  inne- 
buro  en  orientering  mot  vänster, 
avgick  ^I.  S.  å.  lämnade  han  även 
sin  plats  som  centerns  ledare. 

Marx,  J  o  s  e  p  h,  f.  18S2,  öster- 
rikisk tonsättare  och  musikteore- 
tiker,   rektor    vid    Wiens    musik- 


högskola 1922,  har  med  anknvt- 
ning  till  R.  Franz  och  H.  Wolf 
skrivit  sånger  samt  piano-  och 
kanunarnnisik. 

*Maryland  hade  1928  enl.  upp- 
skattning 1,661,000  inv.,  därav 
830.000  i  Baltimore. 

Masa'r-i-Sjari'f,  stad  i  n.  Af- 
ghanistan. Betydande  handel  med 
mattor.  C:a  40,000  inv. 

*Masaryk,  T  o  m  a  §,  valdes 
1920  till  president  på  sju  år  och 
omvaldes  1927. 

Masreliez  fmarelje'],  Gus- 
taf, f.  ISSO,  jurist,  ämbetsman. 
M.  blev  hovrättsråd  i  Svea  hovrätt 
1916,  revisionssekreterare  1919 
och  är  sedan  1927  överdirektör 
och  chef  för  Fångvårdsstyrelsen. 

*Massa.  Fys.  Om  enheter  för 
M.  se  Vikt  1. 

*Massachusetts  hade  1928  enl. 
uppskattning  4,290.000  inv.  I  M. 
funnos  1920  38,000  i  Sverige 
fötlda  personer. 

Massaved,  virke,  avsett  för  be- 
redning av  trämassa. 

Massis  [-si'ss],  Henri,  f. 
1886,  fransk  kritiker.  På  grund- 
val av  nythomismens  (se  d.  o. 
Suppl.)  doktriner  har  M.  (bl.  a.  i 
Jugements,  1923,  och  Défense  de 
rOccident,  1924)  angripit  sådana 
franska  kulturföreteelser,  i  vilka 
han  spårar  en  fara  för  det  klas- 
siskt franska  och  katolska  kultur- 
arvet, och  gentemot  mysticism  och 
känslokult  hävdat  rationalismen 
ss.  den  västerländska  kulturens 
grundprincip.  Sedan  1920  utger 
han  tills,  med  J.  Bainville  (se  d. 
o.  Suppl.)  tidskriften  Re\'ue  imi- 
verselle. 

*  Masters,  E  d  g  a  r  Lee.  I  sv. 
övers,  av  B.  Gripenberg  föreligger 
Spoon  river  anthology  (Spoon 
river  antologin,  1927). 

Mathiez  [matje'].  Al  b  e  r  t,  f. 
1874,  fransk  historiker,  prof.  i 
Dijon.  M.  är  en  utmärkt  kännare 


1341 


Matris — M.  b.  p.  a. 


1342 


av  franska  revolutionens  historia 
men  låter  ofta  sin  socialistis- 
ka samhällsuppfattning  behärska 
framställningen.  Bland  hans  ar- 
beten märkas  Études  robespierris- 
tes  (2  bd,  1917—18)  samt  det  be- 
tydelsefulla bidraget  till  revolu- 
tionens ekonomiska  historia  La 
vie  chére  et  le  mouvement  social 
sotis  la  terreur  (1927). 

*Matris,  se  även  G  i  p  s  a  v  - 
g  j  u  t  n  i  n  g  och  Stereotypi. 

*Matterhorn,  se  ill.  till  Al- 
per n  a  sp.  322. 

*Matteus,  församling  i  Sthlm, 
hade  1928  56,865  inv. 

Mattolei'n,  se  R  e  t  u  s  c  h. 

Maudexpeditionen  [måd-],  en 
med  motorfartyget  "Maud"  1918 
— 25  företagen  norsk  nordpols- 
expedition, igångsatt  och  urspr. 
ledd  av  Amundsen,  vars  roll  1922 
övertogs  av  M:s  vetenskaplige  le- 
dare, Ii.  U.  Sverdrup  (se  d.  o. 
Suppl.),  och  kapten  O.  Wisting; 
sedan  d.  å.  deltog  även  F.  Malm- 
gren (se  d.  o.  Suppl.)  i  expeditio- 
nen. Denna  lyckades  ej  förverk- 
liga sin  plan  att  uppnå  polen  ge- 
nom att  få  fartyget  fastfruset  i 
drivisen  på  en  östligare  punkt  än 
Nansens  "Fram"  (se  vid.  Polar- 
expeditioner sp.  359 )  men 
fick  den  största  vetenskapliga 
betydelse  genom  de  gcofysiska 
imdersökningar,  som  utfördes  un- 
der den  långvariga  vistelsen  vid 
Sibiriens  kust.  Amundsen  genom- 
for under  M.  nordostpassagen,  då 
han  från  vinterlägret  vid  Ajonön 
i  ö.  Sibirien  nådde  fram  till  No- 
me  i  Alaska  (sommaren  1920). 

*Maugham,  Somerset,  har 
även  framträtt  ss.  berättare.  Hans 
främsta  verk  är  den  stora  själv- 
biografiska romanen  Of  human 
bondage  (1915).  I  flera  novellsam- 
lingar (ss.  Tlie  trembling  of  a  leaf, 
1921;  Ett  darrande  blad,  1924) 
ocli    i    romanen    The  painted   veil 


(1925)  har  han  skildrat  livet  i  de 
engelska  kolonierna.  Skådespelet 
The  sacred  flame  (1929)  tillhör 
hans  bästa  arbeten  för  scenen. 

Mauriac  [måria'kk],  Fran- 
g  o  i  s,  f.  1885,  fransk  författare, 
har  i  sina  romaner  (bl.  a.  Le 
baiser  au  lép^-eux,  1922,  och  Gé- 
nitrix,  1924)  givit  inträngande 
psykologiska  skildringar  av  tra- 
giska människoöden,  ofta  ur  mar- 
kerat katolsk  synvinkel.  Han  har 
även  skrivit  en  romantiserad  bio- 
grafi över  Racine   (1928). 

*Mauritius.  Under  M.  lyda 
Rodrigues  (se  d.  o.)  och  några 
smärre  öar,  bl.  a.  Diego  Garcia. 

Maurois  [måroa'],  André, 
pseud.  för  É  m  i  1  e  H  e  r  z  o  g,  f. 
1885,  fransk  författare  av  judisk 
börd,  främst  bekant  för  sina  ro- 
mantiserade biografier  över  Shel- 
ley  {Ariel,  1923;  sv.  övers.  1924) 
och  Disraeli  {La  vie  de  Disraeli, 
1927;   Disraelis  liv,  s.  å.). 

Mawson  [må's9n],  sir  Doug- 
las, f.  1882,  engelsk  geolog  och 
sydpolarforskare,  prof.  i  Adelaide 
1920.  M.  deltog  i  Shackletons  ex- 
pedition 1907 — 09  och  ledde  en 
australisk  expedition  till  Wilkes' 
land  1911—14,  vilken  han  skild- 
rat i  Tlie  Jiome  of  the  blizzard 
(2  dir,  1915).  M.  förbereder  till 
1929 — 30  en  ny  stor  expedition  till 
Öst-Antarktis. 

*May,  John,  avgick  från  ge- 
neraldirektörsämbetet i  Riksför- 
säkringsanstalten   1927. 

May-apples  [mej  seppls],  se 
P  o  d  o  p  h  y  1 1  u  m. 

*Mayr.  2.  G  e  o  r  g  M.  avled 
1925. 

Mazatlån  [-thala'n],  stad  i 
staten  Sinaloa,  v.  Mexiko,  vid 
Stilla  havet.  Viktig  sjöfarts-,  han- 
dels- och  industristad;  frihamn. 
Badort.  25,000  inv.  (1921). 

M.  b.  p.  a.,  se  Förening 
sp.  910. 


1343 


Mc  Dougall — Megalitkultur 


1344 


Mc  Dougall  [mak  dogl], 
William,  f.  1871,  nordanicii- 
kansk  psykolog,  prof.  vid  Har- 
vard University  ]!)2(),  vid  Duke 
University  i  Durliain,  Nord-Caro- 
lina, 1927.  M.  gjordo  sig  i  arbe- 
ten som  Physiologk-al  psycJiologj/ 
(1905)  först  bemärkt  som  en  fram- 
stående målsman  för  experimeii- 
talpsykologisk  forskning.  Senare 
liar  lian  särskilt  inriktat  sig  på 
gränsområdet  mellan  sociologi  och 
psykologi,  bl.  a.  i  The  group  mind 
(1920;    Gruijpens   själsliv,    1925). 

Medan,  stad  på  n.  Sumatra, 
nära  n.ö.  kusten.  Centrum  i  ett 
betydande  tobaksdistrikt.  Tobaks- 
export över  M:s  hamnstad,  Bela- 
wan.  45,000  inv.    (1926). 

*  Medel  lin  är  även  av  vikt  som 
gruvstad  (guld  m.  m.)  och  som 
centium  för  kafTchandeln. 

*Medelstads  härads  domsaga. 

llasslö  och  Aspö  skn  är  sedan 
1926  uppdelad  i  Hasslö  skn  och 
Aspö  skn. 

*Medeltal,  m  e  d  e  1  v  ä  r  d  e, 
se  även  Vikt  2. 

Medhjälp,  i  straffrättslig  termi- 
nologi benämning  på  det  slags  del- 
aktighet (se  Delaktig.  Supi^l.)  i 
utförandet  av  ett  brott,  som  be- 
står i  att  någon  antingen  vid 
brottets  utförande  med  råd  1.  dåd 
uppsåtligen  hjälpt  gärningsman- 
nen, så  att  brottet  därigenom  möj- 
liggjorts, 1.  före  dess  utförande 
främjat  detsamma.  Medhjälparen 
straffas  i  förra  fallet  "som  vore 
han  själv  gärningsman".  I  senare 
fallet  graderas  hans  bestraffning 
efter  måttet  av  hans  bidragande 
till  brottets  möjliggörande. 

Medicine  Hat  Lnie'ddsin  htett], 
stad  i  prov.  Alberta,  Kanada,  vid 
South  Saskatchewan  River.  I  när- 
heten stora  naturgaskällor.  10,000 
inv.    (1926). 

*3Iedikamentsförråd,    numera 


beteckning  för  anindre  apotek, 
t.  ex.  vid  lasarett.  IVI.  behöva  cj 
hålla  fullständigt  laboratorium 
och  innehas  i  regel  av  någcm  när- 
boende apotekare  (jfr  Apotek). 

*Medin,    Oskar,    avled    1927. 

*Medina.  5  dec.  1925  kapitu- 
lerade M.   för   ibn  Saud. 

*Medling  i  arbetstvister.  Dit 
i  1920  års  lag  om  M.  framställda 
förlikningsförfarandet  kvarstår  i 
stort  sett  oförändrat  utom  betr. 
rättstvister  (tolkningstvister),  i 
vilket  fall  obligatorisk  skiljedom 
föreskrivits  genom  1928  års  lagar 
om  kollektivavtal  (se  d.  o.  Suppl.) 
och  arbetsdomstol  (se  d.  n. 
Suppl.),  därest  förlikning  icke 
kunnat  träffas  i  saken.  Lagen  om 
särskilda  skiljexlomare  i  arbets- 
tvister kvarstår,  medan  lagen  imi 
central  skiljenänmd  för  vissa  ar- 
betstvister upphävts  genom  de 
nyssnämnda  lagarna  av   1928. 

Médoc  [-då'kk],  landskap  i 
dep.  Gironde,  s.v.  Frankrike,  v. 
oni  Cirondemynningen.  Ett  av 
Frankrikes  förnämsta  vindistrikt. 

Meerut  [mi'rat],  se  M  i  r  a  t. 

Megali'tkultur,  en  sammanfat- 
tande beteckning  på  den  förhisto- 
riska kultur,  som  bl.  a.  känneteck- 
nas av  megalitgravar  (se  M  e  g  a  - 
1  i  t  i  s  k  a  monument).  I\I. 
sönderfaller  i  flera  lokalkulturer, 
SS.  den  jiyreneiska  (i  sin  tur  be- 
stående av  flera  grupper),  den 
sydfranska,  nordvästfranska,  brit- 
tiska, sydskandinaviska,  alla,  mer 
1.  mindre  lokalt  särbetonade  men 
dock  med  likartade  drag,  vitt- 
nande om  kultuigemenskap  i 
stort.  Den  sydskandinaviska  ^I., 
som  gentemot  den  västeuropeiska 
intog  en  ganska  självständig 
ställning  och  uppnådde  en  märk- 
ligt hög  ståndpunkt,  särskilt  be- 
träffande flintarbetet,  hade  sitt 
centrum  på  Jylland  och  de  danska 
öarna;    dess    områden    i    Sverige, 


1345 


Meidingerelement — Mellersta  Volgaområdet 


1346 


Skåne,  Bohuslän  och  Västergöt- 
land m.  fl.,  voro,  jämförda  med  de 
danska,  snarast  fattiga  utkants- 
bygder. För  den  skandinaviska 
s.  k.  boplatskulturen  (se  d.  o. 
Suppl.)  med  dess  redskapsinventa- 
rium av  grönsten  m.  m.  och  dess 
jakt-  och  fiskekultur  har  den  syd- 
västskandinaviska M.  med  sin 
utomordentligt  högtstående  flint- 
redskapsteknik  och  sin  åkerbruks- 
kultur spelat  stor  roll.  Megalit- 
folkets rasegenskaper  och  dess 
ställning  till  "boplatsfolket"  och 
båtyxkulturens  (se  d.  o.  Suppl.) 
folk  äro  ännu  ej  slutgiltigt  ut- 
redda av  forskningen. 

Meidingerelement  [ma'j-],  ett 
konstant,  reversibelt  galvaniskt 
element  av  en  typ,  liknande  Da- 
niells  element.  Elektrolyter  äro 
kopparsulfat  och  magnesiumsul- 
fat. En  modifikation  är  C  a  1 1  a  u  d  - 
elementet,  där  en  zinkcylinder 
är  uj^phängd  vid  övre  kanten  av 
ett  glaskärl,  på  vars  botten  en 
blyplatta  befinner  sig.  Kärlets 
nedre  del  är  fylld  med  koncentre- 
rad kopparsulf atlösning;  ovanpå 
'  denna  och  omkring  zinkcylindern 
är  en  specifikt  lättare  magne- 
siumsulfatlösning  lagrad. 

Meissner  [ma'js-],  Alexan- 
der, f.  1883,  österrikisk  fysiker 
och  uppfinnare.  M:s  viktigaste 
uppfinning  är  återkopplingen, 
men  därjämte  har  M.  gjort  bety- 
dande insatser  betr.  antennanord- 
ningar, frekvenstransformatorer, 
riktad  mottagning  m.  m. 

*Mejeriundervisning,  jfr  A  1  - 
n  a  r  p.  Suppl. 

Mejillones  [mechiljå'-],  hamn- 
stad i  n.  Chile,  vid  en  bukt  av 
Stilla  havet.  Chilesalpeter-  ocli 
kopparexport.   7,000   inv.    (1926). 

Melander,  Emil,  f.  1856,  mi- 
litär, författare,  överste  vid  gene- 
ralstaben och  chef  för  rikets  all- 
männa   kartverk     1903 — 16.     IM., 


som  varit  synnerligen  aktiv  inom 
svenska  K.  F.  U.  M.,  har  bl.  a. 
skrivit  en  rad  mycket  uppskattade 
reseskildringar. 

*  Melankoli.  Melankolisk, 
jfr   Temperament. 

*Melbourne  hade  1927  med  för- 
städer 975,000  inv.  Det  var  1901 
— 27  Australiska  statsförbundets 
provisoriska  huvudstad  (jfr 
Canberra,  även  Suppl.) . 

Melby,  annan  form  för  Mellby, 
socken  i  Jönköp.  1. 

*Melchers,  M  e  1  c  h  e  r,  har 
sedermera  fullbordat  bl.  a.  en 
symfoni,  en  violinkonsert  och  två 
duosonater  (för  violoncell  och 
piano,  resp.  violin  och  piano). 

Melchett  [me'llk9t],  se  Mond. 
Suppl. 

Meleguetapeppar  [melege'ta-], 
se  P  a  r  a  d  i  s  f  r  ö.   Suppl. 

*Melin.  3.  O  1  o  f  M.  avled  1925. 

Melin,  Elias,  f.  1889,  bota- 
nist, lektor  vid  högre  allmänna 
läroverket  å  Östermalm  i  Sthlm 
1928.  ]\I.  har  bl.  a.  gjort  mycket 
viktiga  undersökningar  över  svam- 
par, som  orsaka  mykorrhiza. 

*Méline,   J  u  1  e  s,    avled    1925. 

Melini't,  se  Sprängäm- 
nen sp.  1369. 

Mellankylare,  se  K  o  m  - 
p  r  e  s  s  o  r. 

Mellanrev,  se  ill.  till  Slakt. 

*Mellby.  1.  M.  skrives  stundom 
Melby. 

Mellby.  1-  Se  Stora  Mell- 
b  y.  —  2.  Annan  form  för  Mjäll- 

by. 

Mellersta  Kongo,  fr.  Moyen- 
Congo,  koloni  i  Franska  Ekvato- 
rial-Afrika,  i  s.ö.  gränsande  till 
Belgiska  Kongo  (se  Kongo  sp. 
1088).  240,000  kvkm.  699,000  inv. 
(1926).  Huvudstad  Brazzaville 
(se  d.  o.  Suppl.). 

Mellersta  Volgaområdet,  om- 
råde    i     RSFSR    (se    tabell    till 


43.  —  L  e  X.  Suppl. 


1347      Mellersta  Östergötlands  järnvägar — Meresjkovskij      1348 


Andrew  Mellon, 


Eyssland    sp.    1555).    250,000 
kvkm.  9,651,000  inv.    (1926). 

*MelIersta  Östergötlands 

'  järnvägar  ägas  sedan  1928  av 
Mellersta  Östergötlands  nya  järn- 
vägsaktiebolag. 

*Mellerud  bildar  egen  kommun 
i  Älvsb.  1.  men  ingår  i  Holms 
förs.  I  M.  har  1927  öppnats  en 
kommunal  mellanskola.  M.  har  lui 
även  station  vid  Dal — Västra 
Värmlands  järnväg.  Orgel-  och 
pianofabriken  är  nedlagd. 

*Mellerud  —  Billingsfors  — 
Arvika  järnväg  benämnes  nume- 
ra Dal — Västra  Värmlands  järn- 
väg. Den  öpi^nades  i  sin  helhet  för 
trafik  1928.  Äges  av  Dal — Västra 
Värmlands  järnvägs  a.  b.  och  är 
ansluten  till  Trafikförvaltningen 
Göteborg — Dalarna — Gävle. 

Melloco  [meljå'-],  se  Basel- 
1  a  c  e  a  e. 

Mellon  [me'll8n],  Andrew, 
f.  1855,  nordamerikansk  finans- 
och  industriman.  M.,  som  varit 
delägare  i  en  mängd  ekonomiska 
företag  och  till  1921  var  chef  för 
Mellon  National  Bank  i  Pittsburg, 
inträdde  s.  å.  ss.  finansminister  i 
presidenten  Hardings  kabinett. 
Han  behöll  denna  post  även  under 


Coulidges  presidenttid  och  inne- 
har den  även  i  Hoovers  kabinett. 
M.  anses  som  en  av  För.  Stat:s 
skickligaste  och  framgångsrikaste 
finansministrar. 

*Memel.  1928  hade  Memelom- 
rådet  144,000  och  staden  M.  36,000 
inv. 

*Memmings  härad,   se  B  r  å  - 

bygdens    tingslag.     Suppl. 

*Memphis   hade    1928    190,000 

inv.  Befolkningen  utgöres  till  över 

%  av  negrer. 

*Menandros.  I  övers,  av  A. 
Hallström  föreligga  fragment  av 
M:8  komedier  (Stycken  ur  Me- 
nandros'  komedier,  1924). 

Mencken  [me'ngk8n],  Henry 
Louis,  f.  1880,  nordamerikansk 
kulturkritiker  av  tysk  härstam- 
ning, sedan  1924  utgivare  av  tid- 
skriften The  American  Mercury, 
har  med  skärpa  kritiserat  meka- 
niseringen, materialismen  och  det 
officiella  hyckleriet  i  den  moderna 
amerikanska  kulturen.  Av  M:s 
essayer  äio  en  del  samlade  i  Pre- 
judices  (4  dir,  1919—24). 
Mening.  Sprdkv.  Se  Sats. 
Menjou  [maijjo'],  A  d  o  1  p  h  e, 
f.  1890,  nordamerikansk  filmskå- 
desjjelare  av  fransk-amerikansk 
härkomst.  M.  slog  i  Chaplins  En 
kvinna  i  Paris  (1924)  igenom 
med  den  eleganta  och  ironiska  vi- 
vörtyp  av  galliskt  snitt,  som  han 
sedan  med  få  undantag  varierat. 
Mensträskfältet,  se  S  k  e  1  - 
leftefältet. 

Me'rakerbanan,  se  N  o  r  g  e  sp. 
906. 

*Mercier,  Désiré,  avled  1926. 
jM.,  som  är  en  av  huvudrepresen- 
tanterna för  nythomismen  (se  d. 
o.  Suppl.),  arbetade  för  ett  när- 
mande mellan  Englands  och  Roms 
kyrkor. 

*Meresjkovskij,  Dmitrij 
S  e  r  g  e  j  e  v  i  t  j,  har  påbörjat  en 
ny  religionsfilosofisk  trilogi,  var- 


1349 


Mérida — Meteorexpeditionen 


1350 


av  två  delar  föreligga  i  sv.  övers., 
Gudarnas  födelse.  Tutanhamon 
på  Kreta  (1925;  sv.  övers.  192S) 
och  Messias  (2  bd,  1926—27;  sv. 
övers.  1928).  Efter  bolsjevikrevo- 
lutionen  är  M.  bosatt  i  Paris. 

*Mérida.  2.  M.  hade  1921 
79,000  inv.  I  M.  finnes  ett  univer- 
sitet, öppnat  1922. 

Meridiankurva,      se      R  o  t  a  - 

t  i  o  n  s  y  t  a. 

Me'rikanto,  A  a  r  r  e,  f.  1893, 
son  till  Oskar  M.,  finländsk  ton- 
sättare, har  delvis  med  anslutning 
till  extrema  nutidsr.iktningar  skri- 
vit symfonier,  en  pianokonsert, 
violinkonserter  m.  m. 

Meroedri'  (av  grek.  me' ros,  del, 
och  he'dra,  yta) ,  se  Kristall 
sp.  1338. 

Merrimac  [me'rrim0ek],  flod  i 
n.ö.  För.  Stat.,  upprinner  i  White 
Mountains  (Appalacherna)  och 
flyter  genom  staterna  New  Hamp- 
shire och  Massachusetts  till  At- 
lanten. M.,  som  endast  i  nedersta 
loppet  är  segelbar,  lämnar  driv- 
kraft till  en  betydande  bomulls- 
industri i  Manchester,  Lowell  och 
Lawrence  m.  fl.  städer.  290  km. 

Me'rtenstryck,  se  R  o  t  a  - 
t  i  o  n  s  d  j  u  p  t  r  y  c  k. 

Merz  [märrts],  Alfred,  f. 
1880,  d.  1925,  tysk-österrikisk 
oceanograf,  från  1922  prof.  i  Ber- 
lin och  chef  för  oceanografiska 
institutet  därstädes.  I  denna  egen- 
skap planlade  han  och  ledde  till 
en  början  Meteorexpeditionen  (se 
d.  o.  Suppl.). 

Mesa'bi  Range  [rejndj],  Me- 
saba  Range  [mesa'b8],  värl- 
dens största  produktiva  järn- 
malmsfält, i  Minnesota,  n.  För. 
Stat.,  v.  om  övi'e  sjön,  bearbetat 
sedan  1892.  C:a  180  km.  långt, 
med  malmfyndigheterna  på  ringa 
djup.  Ärlig  produktion  c:a  35 
mill.      ton      högprocentig     malm. 


Viktigaste  utskeppningshamn  är 
Duluth-Superior  City. 

Me'sdag,  Hendrik  Wil- 
lem,  f.  1831,  d.  1915,  holländsk 
målare.  M.,  som  var  bosatt  i 
Haag,  målade  spec.  holländska 
kustbilder  och  mariner  med  bred 
och  kraftfull  penselföring.  På  en 
donation  av  M.  grundar  sig  Mes- 
dagmuseet  i  Haag  (öppnat  1903), 
som  omfattar  holländsk  och 
fransk  ISOO-talskonst,  spec.  Bar- 
bizonskolan. 

Mese'ta,  1  a  M.,  se  P  y  r  e  - 
n  e  i  s  k  a   halvön   sj).    732   f. 

Mesomo'rfa  ämnen  (av  grek. 
me'sos,  befintlig  i  mitten,  och 
amorf),  se  Flytande  kri- 
staller.   Suppl. 

*Mesopotamien.  Den  konstbe- 
vattnade  arealen  uppskattas  till 
3,200  kvkm.  Av  särskild  vikt  är 
dadelodlingen,  främst  kring  Sjatt 
al-Arab  (export  1927  c:a  150,000 
ton).  Järnvägarnas  längd  1,500 
km.  (1928).  Av  befolkningen  äro 
över  50  %  sjiiter  (huvudsakl.  i 
landets  s.  och  mell.  delar),  40  % 
sunniter  (huvudsakl.  i  n.  och 
mell.  M.)  samt  resten  judar, 
kristna  m.  fl. 

*Messenien.  Den  nuv.  nomar- 
kin  M.  (huvudstad  Kalamata) 
har  248,000  inv.   (1928). 

Meteorexpeditionen,  tysk  oce- 
anografisk  expedition  med  f.  d. 
krigsfartyget  "Meteor",  som  1925 
— 27  undersökte  Syd-Atlanten. 
M.,  vilken  är  den  första  oce- 
anografiska expedition,  som  i 
förväg  i  detalj  planerats,  arbetade 
längs  14  observationslinjer  på 
olika  breddgrader  mellan  Afrika 
och  Syd-Amerika.  Havsvattnets 
temperatur,  salthalt  m.  m.  under- 
söktes på  310  arbetsstationer  i  ett 
30-tal  punkter  mellan  ytan  och 
bottnen.  Under  routerna  utförde.s 
även  67,400  ekolodningar,  varige- 
nom antalet  lodskott  i  Syd-Atlan- 


1351 


Meterampére — Mexiko 


1352 


ten  iniingdubbladcs.  Genom  dessa 
täta  lödningar  erliölls  en  riktigare 
uppfattning  om  liav.shottnens  to- 
pografi oeli  omväxlande  karaktär 
även  på  större  havsdjup.  En  ny 
oceangrav  om  8,0C0  m:s  djup  an- 
träffades ö.  om  Sandwiciiöarna. 
M:s  viktigaste  vetenskapliga  re- 
sultat var  konstaterandet  av  ett 
utbyte  av  vattenmassor  mellan  n. 
och  s.  halvkloton,  varvid  kallt, 
saltfattigt  vatten  föres  norrut  i 
två  strömmar  (en  längs  bottnen 
oeh  en  högre  upp)  och  en  varm, 
salt  rik  ström  går  i  motsatt  rikt- 
ning mellan  dessa.  Detta  vatten- 
utbyte hade  förut  beräknats  av 
i\[:3  initiativtagare,  A.  Merz  (jfr 
d.  o.  Suppl.),  vilken  ock  i  början 
ledde  expeditionen  men  snart  av- 
led oeh  efterträddes  av  fartygs- 
*  chefen,  kapten  F.  Spiess.  Denne 
har  lämnat  den  första  redogörel- 
sen i  bokform  för  M:s  resultat 
(Die  Meteor-Fahrt,  1928). 

Meterampére,  enhet  för  en 
storhet,  som  karaktäriserar  en 
antenns  strålningsförmåga  och  är 
lika  med  produkten  av  antennens 
effektiva  höjd  i  m.  och  effektiva 
strömstyrkan  i  ampere  i  den  del 
av  nedledningen,  där  strömstyr- 
kan är  störst.  Den  utstrålade 
effekten  är  proportionell  mot 
kvadraten  på  antalet  IM.,  divide- 
rad med  våglängdens  kvadrat. 

Meter  -  kilogram-sekundsyste- 
met, se  Tekniska  mått- 
systemet. 

*Metersystemet,  se  även 
Måttsystem  sp.   497. 

*Metzkal,  m  e  t  z  c  a  1,  se  även 
A  g  a  v  e.  Supi^l. 

*Meurling,  Carl,  var  1926 — 
28  komnumikationsminister  i  mi- 
nistären Ekman  och  är  sedan 
1929  regeringsråd. 

*Meurthe-et-Moselle  hade 

1926  552,000  inv. 


Mexikansk      taggvallmo,      se 

Arge  m  o  n  e. 

*Mexiko     har     enl.     uppskatt- 
ning   för     1927     14,9     mill.     inv. 

Kreatursstock  1926    (min.   st.). 

IIii«'i<r     ].„3o 

Åsnor  och  mulåsnor   1,^30 

Nötkreatur     ö.tsi 

F4r    2,„s 

Getter    5,«4 

Svin    2,,oa 

Bergsbrukets  avkastningr- 

192C  1927 

Bergolja     (barrels)  90,421,000  64,120,000 

Guld     (kg.)     24,033  22,568 

Silver   (kg.)    3,057,270    3,252,090 

Koppar    (ton) 53,800  58,750 

Bly    (ton)    210,800        243.350 

Zink    (ton)    105.400        136,500 

—  Författning.  Genom  särskilda 
tillägg  till  författningen  1926  och 
1927  mcdgives  omval  av  presiden- 
ten (dock  ej  två  perioder  i  följd), 
varjiimte  perioden  utsträckes  till 
6  år.  —  Historia.  Presidenten 
Calles'  (se  d.  o.,  Suppl.)  försök 
att  genomföra  1917  års  författ- 
ning och  att  inom  dess  ram  föra 
en  agrar  och  social  reformpolitik 
föranledde  en  våldsam  konflikt 
med  kyrkan  1926.  Den  av  Obre- 
gön  kraftigt  understödda  kyrko- 
reduktionen ökade  bitterheten 
i  de  klerikalas  kamp  mot 
regeringen.  Den  påbörjade  paci- 
ficeringen  försvårades,  och  1927 
och  1928  förekommo  oroligheter 
på  skilda  orter.  Ett  uttryck  för 
den  allmänna  jäsningen  var  mor- 
det på  Obregön  1928,  kort  efter 
det  denne  valts  till  president  för 
den  nya  perioden.  S.  å.  avgick 
Calles  SS.  president  och  efter- 
träddes av  P  o  r  t  e  s  G  i  1.  Den- 
ne fortsatte  den  av  Calles  inau- 
gurerade  politiken,  vilket  1929 
ledde  till  ett  omfattande  revolu- 
tionsförsök under  general  Esco- 
bars  ledning.  Calles  utnämndes  till 
krigsminister  och  lyckades,  med 
utövande  av  ren  militärdiktatur, 


1353 


Meyer — Mies  van  der  Rohe 


1354 


kuva  upproret.  Försök  ha  sedan 
gjorts  att  inleda  en  försonings- 
politik gentemot  påvestolen.  M:s 
förhållande  till  Storbritannien  och 
För.  Stat.  har  under  senare  år 
väsentligt  förbättrats  genom  en 
modifiering  av  författningens 
rigorösa  bestämmelser  om  utlän- 
ningars äganderätt. 

*Meyer.  2.  C.  F.  M.  I  sv.  övers, 
föreligger  nu  M:s  Gedichte  (Dik- 
ter, 192S). 

Meyer  [mä'j-] ,  E  a  s  m  u  s,  f . 
1858,  d.  1916,  norsk  affär.snian  och 
konstsamlare.  M.  testamenterade 
till  staden  Bergen  sina  samlingar 
av  modern  norsk  konst,  vilka  1924 
inrymdes  i  en  egen  museibyggnad, 
uppförd  efter  ritningar  av  Ole 
Landmark. 

Meyer  [ma'j-],  H  an  s,  f.  1858, 
son  till  Hermann  Julius  M.  (se 
Meyer  1 ) ,  tysk  forskningsresan- 
de, 1915 — 28  prof.  i  kolonialgeo- 
grafi i  Leipzig.  M.  företog  1887 — 
1911  forskningsresor  i  Afrika 
(främst  Öst-Afrika)  och  Syd- 
Amerika  och  har  på  grundval  av 
dessa  utgivit  talrika  skrifter.  Han 
är  den  förste,  som  bestigit  Kili- 
mandjaros  högsta  topp   (1889). 

Meyer-Ra'don  [ma'j-],  W  a  1  - 
t  e  r,  f.  1886,  tysk  musiker,  ut- 
märkt pianist  (ackompanjatör), 
numera  även  verksam  ss.  orkester- 
dirigent (sedan  1927  vid  Malmö 
konserthusorkester) . 

Meynell  [me'nn8l],  Alice,  f. 
Thompson,  f.  1850,  d.  1922, 
engelsk  författarinna,  skrev  form- 
fulländade dikter  och  essayer, 
präglade  av  hennes  harmoniska, 
älskvärda  personlighet. 

*Miami  har  enl.  uppskattning 
för  1928  157,000  inv. 

*MichaeIis.  2.  Karin  M.  har 
påbörjat  en  stor,  av  djup  in- 
levelse präglad  skildring  av  en 
kvinnas  utveckling,  Traeet  på  godt 
og  ondt,  av  vilken  hittills  4  delar 


utkommit  (Pigen  med  Glasshaa- 
rene,  1924,  Lille  Lögnerske,  1925, 
HemmeligJieden,  1926,  Synd  og 
Sorg  og  Farc,  1928). 

*  Michigan.  2.  Folkmängden 
uppskattades  1928  till  4,6  mill. 
I  M.  funnos  1920  25,000  i  Sverige 
födda  personer. 

*Michel.  3.  A  n  d  r  é.  Eistoire 
de  Vart  har  efter  M:s  död  full- 
följts och  förelåg  1926  fullbordad 
i  8  dir   (16  bd). 

Mickwi'tziasandsten,  nyare 
namn  för  eophytonsandsten  (se 
d.  o.  och  Li  ngu  lidsand- 
st  e  n.  Suppl.) . 

*Middelfart.  Sedan  1929  är  en 
bro  över  Lilla  Belt  nära  M.  under 
byggnad   (se  B  e  1 1.  Suppl.) . 

Middle  West  [middl  oe'sst], 
eng.,  "Mellersta  Västern"',  slag- 
ordsmässig  benämning  på  de  jord- 
bruksidkande  centralstaterna  i 
För.  Stat.,  spec.  med  syftning  på 
där  förhärskande  puritanskt  bi- 
gott  mentalitet  och  låg  kulturell 
standard  till  skillnad  från  de 
högre  utvecklade  och  mera  "'fri- 
gjorda"  öststaterna. 

Midland  Bank  Limited  [niidd- 
land  bajngk  li'mmitid],  världens 
största  aflfärsbank,  med  huvud- 
kontor i  London,  grundad  1836  i 
Birmingham.  M.  har  ett  inbetalt 
aktiekapital  på  13,4  mill.  p.  st., 
en  omslutning  på  497,"  mill.  p.  st. 
och  över  2,000  kontor.  Den  har  i 
n.  England  huvudsakl.  utvecklats 
genom  en  serie  sammanslagningar 
med  andra  kreditinstitut,  medan 
dess  inflytande  i  landets  s.  delar 
befästs  genom  anläggandet  av  ett 
stort  antal  filialer. 

Mies  van  der  Rohe  [mis  fann 
der  rå'e],  L  u  d  w  i  g,  f.  1886,  tysk 
arkitekt,  verksam  i  Berlin.  M.  är 
ett  av  den  tyska  funktionalistiska 
arkitekturens  ledande  namn.  Ee- 
dan  omkr.  1920  framlade  han  pro- 
jekt till  höghus  av  armerad  be- 


1355 


Miethe — Milles 


1356 


tong  och  glas,  vilka  utövat  starkt 
inflj'tande  på  don  unga  arkitekt- 
generationen.  j\I.  var  ledare  för 
Deutscher  Werkbunds  utställning 
i  Stuttgart  (se  d.  o.  Suppl.)  1927 
och  utförde  där  rationellt  inredda 
bostadshus. 

♦Miethe,   Adolf,   avled   1927. 

*Migmati't,  se  Assimila- 
tionsteorin.   Suppl. 

Mikael  (rumän.  Mihai),  f. 
1921,  k(jnung  av  Rumänien,  son 
till  f.  d.  kronprins  Carol  (se  d.  o. 
Suppl.),  efterträdde  1927  sin  far- 
far Ferdinand  på  Rumäniens 
tron. 

Mi'kkola,  Mail  a.  f .  W  i  n  - 
ter,  f.  1871,  finländsk  författa- 
rinna, sedan  1893  gift  med  prof. 
J.  J.  M.,  har  under  pseud.  Mail  a 
T  a  1  v  i  o  i  sina  romaner,  bl.  a. 
Pimeänpirtin  hävifjis  (1901;  För- 
ödelsen, 1914)  och  Xmiven  lapset 
(1915;  Xinives  barn,  s.  å.),  med 
en  mot  överklassen  riktad  tendens 
skildrat  den  fattiga  lantallmo- 
gens  liv  och  sociala  problem. 

Mfklas,  Wilhelm,  f.  1872, 
österrikisk  läroverkslärare  och 
politiker,  1928  vald  till  Österrikes 
förbundspresident.  M.,  som  till- 
hör kristligt  sociala  partiet,  in- 
valdes 1907  i  riksrådet,  var  under 
världskrigets  senare  skede  med- 
lem av  den  österrikiska  delega- 
tionen och  blev  1919  medlem  av 
republiken  Österrikes  förbunds- 
församling. 1923 — 28  var  han  ord- 
förande i  nationalrådet. 

Mi'kromanipula'tor  (av  grek. 
mikro's.  liten,  och  manipulation) , 
se  Mikroskopisk  teknik. 
Suppl. 

♦Mikroskopisk  teknik.  För 
undersökning  av  levande  celler 
begagnas  numera  ofta  m  i'  k  r  o  - 
m  a  n  i  p  u  1  a'  t  o  r,  ett  instru- 
ment, medelst  vilket  celler  kunna 
under  mikroskopet  sönderskäras 
och  de  olika   cellbeståndsdelarna 


framprepareras  och  undersökas 
("mikrodissektion") . 

*Mil.  1.  Se  även  Sjömil. 

*Milano  hade  1928  941,000  inv. 
I  M.  finnas  ett  statsimiversitet 
(grundat  1923;  4  fakulteter)  och 
ett  katolskt  universitet  (grundat 
1921  och  sedermera  utvidgat;  f.  n. 
4  fakulteter)  samt  flera  andra 
högre  skolor.  Stark  radiostation 
(12,000  meterampére). 

Mi'les  gIorio'sus,  lat.,  "den 
skrävlande  (eg.  ärorike)  soldaten", 
efter  titeln  på  en  komedi  av  Plau- 
tus  (se  d.  o.)  benämning  på  en 
stående  typ  spec.  i  1500-  och  1600- 
talskomedin. 

*Militärbefälhavaren,  se  även 
övre  X  o  r  r  1  a  n  d  s  trupper. 

*MilitärIäroverk.  Hit  höra 
enl.  1925  års  försvarsordning 
även  Arméns  underofficersskola 
samt  t.  v.  från  1928  försöksvis 
Infanteriofficersskolan. 

Mille  [mill],  P  i  e  r  r  e,  f .  1864, 
fransk  författare,  bekant  för  tal- 
rika romaner  med  motiv  från  de 
franska  kolonierna,  bl.  a.  Barna- 
vaiix  et  quelques  femmes  (1908; 
Tre  kvinnor,  1924). 

*Millerand,  Alexandre, 
blev  vid  senatsvalen  jan.  1927  ej 
återvald  men  erhöll  ett  annat 
mandat  okt.  s.  å. 

Millers  tannin,  se  H  e  m  1  o  c  k- 
g  r  a  n. 

*  Milles,  Carl.  I  M:s  omfat- 
tande produktion  under  de  senaste 
åren  märkas  flera  monumental- 
skulpturer. 1926  avtäcktes  i 
Stockholm  Tegnérmonumentet 
Solsångaren  och  i  Halmstad  fon- 
tänen Europa  och  tjuren.  Ett  av 
M:s  märkligaste  verk  är  den  1927 
invigda  Folkungairunnen  i  Lin- 
köping, som  i  den  centrala  ryttar- 
figuren  framställer  Folke  Filby- 
ter  och  i  brunnskarets  naivt 
stiliserade  reliefer  episoder  ur 
Folkungatidens  historia. 


1357 


Milton — Mission 


1358 


*Milton,  John.  Paradise  löst 
föreligger  i  ny  sv.  övers,  av  F. 
(t.  Bengtsson  (Det  förlorade  para- 
diset, 1926). 

*Milwauk€e  hade  1928  544,000 
inv. 

Mimne'rmos  från  K  o  1  o  - 
f  o  n,  omkr.  600  f.  Kr.,  grekisk 
skald,  har  i  sina  av  mild  skepsis 
och  lätt  vemod  präglade  erotiska 
elegier  givit  uttryck  åt  ett  för- 
finat njutningsbegär. 

Mi'mulus,  växtsläkte  (fam. 
8crophularia'ceae).  I  trädgårdar 
odlas  talrika  former  (gyckel- 
blomster,  m  y  s  k  ö  r  t)  av  M. 
cu'preus  från  Chile  och  M.  lu'teus 
från  Kalifornien  samt  hybrider 
mellan  dessa.  De  äro  örter  med 
blommor,  som  något  påminna  om 
lejongap,  fast  de  äro  vidöppna; 
färgerna  äro  lysande  gult  och 
rödbrunt.  M.  odlas  som  1-åriga, 
sås  i  fat,  omplanteras  i  kruka  i 
drivbänk  och  utplanteras  på  för- 
sommaren. 

*Minas  Geraes  hade  1926 
6,903,000  inv.  Enl.  nymätning  är 
ytan  593,810  kvkm. 

Mineralbeståndsdelar,  askbc- 
ståndsdelar   (se  d.  o.  Suppl.). 

Minimideviation,  minimivär- 
det  av  en  ljusstråles  avböjning 
genom  ett  prisma  (se  d.  o.  sp. 
606). 

*Ministerialböcker.  Med  M. 
avses  vanl.  endast  födelse-  och  dop- 
boken, lysnings-  och  vigselboken 
samt  död-   och  begravningsboken. 

*Minkovskij.  2.  Hermann  M. 
skrev   sitt   namn   jNI  i  n  k  o  w  s  k  i. 

*Minneapolis  hade  1928 
456.000  inv. 

Minnessköld,  se  F  o  1  k  u  n  g  a  - 
ätten  sp.  298. 

Minot  [ma'jn8t],  George,  f. 
1885,  läkare,  prof.  i  medicin  vid 
Harvard  University,  har  1928 
visat,  att  pernieiös  anemi  (jfr 
B  1  o  d  s  j  u  k  d  o  m  a  r)  med  utom- 


Folke  Filbyter.  Detalj  av  Folkunga- 
hrunnen    i    Linköping.    Av    Carl    Milles. 

ordentligt  stor  framgång  kan  be- 
handlas genom  leverdiet.  Även  ex- 
trakt på  lever  äro  verksamma. 
Härigenom  har  man  för  en  förut 
nära  nog  obotlig  sjukdom  funnit 
ett  synnerligen  verksamt  bote- 
medel. 

*Minsk  har  ett  1921  grundat 
universitet  med  stort  bibliotek. 

*Minsvep,  se  även  P  a  r  a  v  a  n. 

*  Minut,   se  även  Sjömil. 

Mira,  se  Valfisken. 

Mira'bilis,  se  N  y  c  t  a  g  i  n  a  - 
c  e  ae. 

Miskolcz  [mi'sjkålts],  stad  i 
n.ö.  Ungern,  vid  Theiss'  biflod 
Sajo.  Viktig  järnvägsknut  och 
industristad.   59,000  inv.    (1927). 

*Mission.  2.  Internationella 
missionsrådet  anordnade  våren 
1928  en  uppmärksammad  konfe- 
rens i  Jerusalem  för  diskussion  av 
den  nutida  M:s  uppgifter  och  pro- 
blem. Bland  de  behandlade  frå- 
gorna märktes  främst  kristendo- 
mens förhållande  till  andra  reli- 
gioner och  till  samtidens  rent 
världsliga    kultur,    vidare    bl.    a. 


1359 


Misterhult — Moabit 


1360 


skol-  och  läkaremissionornas  ar- 
bete, sociala  frågor,  inklusive 
rasfrågan,  samt  missionskyrkor- 
nas förhållande  till  de  gamla 
kristna  samfunden.  Av  konferen- 
sens 249  omlnul  voro  50  färgade. 
Konferensen  beslöt,  att  Inter- 
nationella missionsrådet  hädan- 
efter skall  lM?stå  av  all  världens 
missionsråd  (de  för  M:s  gemen- 
samma frågor  fungerande  styrel- 
serna med  modlemmar  ur  olika 
kyrkosamfund)  samt  att  det  lö- 
pande arbetet  skall  anförtros  åt 
ett  verkställande  utskott  (37  val- 
da led.,  därav  2  för  Norden,  jämte 
rådets  ordf.  ss.  ledare). 

*MisterhuIt  bildar  tills,  med 
Figeholras  köping  INIisterhults 
förs.  och  j^astorat. 

Mitchell  [mi'ttj8l],  W  e  s  1  e  y, 
•  f.  1874,  nordamerikansk  national- 
ekonom, sedan  1922  prof.  vid  Co- 
lumbia University.  M.  är  framföi- 
allt  känd  genom  sitt  för  modern 
konjunkturforskning  banbrytande 
arbete  Business  cycle^  (1913). 

Mitsuma'tapapper,  se  Ja- 
panskt  papper.    Suppl. 

*Mittag-Leffler,  Gösta,  av- 
led 1927. 

Mi'ttellandkanalen,  kanal  i 
mell.  Tyskland,  mellan  Bevergern 
vid  Dortmund — Emskanalen  och 
Hohenwarthe  vid  Elbe,  n.ö.  om 
Magdeburg.  M.,  vars  ö.  del  ännu 
1928  var  under  byggnad,  får  en 
längd  av  641  km.  och  ett  djup  av 
2,5  m.  samt  blir  f ärbar  för  fartyg 
upp  till  675  ton;  slussarnas  antal 
blir  19.  Tills,  med  Lippe-,  Rhen — 
Herne-  och  Dortmund — Emskana- 
lerna  i  v.  samt  Planer-  och  Ihle-, 
Berlin — Stettin-,  Teltow-  och 
Öder — Spreekanalerna  i  ö.  skall 
M.  sammanbinda  floderna  från 
Rhen  till  Öder ;  detta  kanalsystem 
blir  Tysklands  förnämsta. 

Mixed  double    [mikkst  dabbl] 


(eng.,  blandad  dubbel),  se  B  o  1 1  - 
spel  sp.  239. 

Mjukfoder,  uppblött  foder  åt 
höns  (motsats:  torrfoder). 

Mjukjäminstrument,  det- 

samma Kom  elektromagnetiska  in- 
strument (se  Elektriska 
mätinstrument  sp.   885) . 

*Miällby.  En  äldre  form  för  ;M. 
är  M  e  11  b  y. 

Mjöberg,  J  o  s  u  a,  f.  1876,  ku- 
sin till  Eric  M.,  språkforskare, 
skolman,  rektor  vid  högre  allm. 
läroverket  i  Lund  sedan  1918.  1 
sina  spi-åkvetenskapliga  arbeten 
har  M.  främst  behandlat  .stilistis- 
ka problem.  lian  har  verkat  för 
modersmålsundervisningens  hö- 
jande och  har  utgivit  ett  flertal 
läse-  och  läroböcker  (bl.  a.,  tills, 
med  A.  Wahlgren,  Kort  svenslc  lit- 
terafurJiistoria  för  ungdom,  1921 ) . 

*Mjölby.  1.  Kommunala  mel- 
lanskolan  omändras  sedan  1  juli 
1929  successivt  till  statlig  4-årig 
samrealskola. 

*Mjölkkontroll,  jfr  R  e  d  u  k  - 
t  a  s  p  r  o  v.  Suppl. 

Mjölkört,  mjölke  (se  Epilo- 
b  i  u  m). 

Mjölner,  för  sv.  form  för  Mjoll- 
ner. 

*Mjölon,  jfr  Ripbär.  Suppl. 

Mjölskivling,  ClitopVlus  pru'- 
nulus,  till  skivlingarna  hörande 
svamp,  stundom  inräknad  i  släk- 
tet Aga'ricus  (jfr  d.  o.).  M.  har 
3 — 10  cm.  bred  hatt,  liksom  foten 
vit  1.  gråvit,  med  rödaktiga,  långt 
nedlöpande  sporskivor.  Sporpulv- 
ret är  rött.  Svampen  har  en  ka- 
raktäristisk lukt  av  mjöl.  All- 
män på  skogsängar  o.  d. ;  utmärkt 
matsvamp. 

Mnesi'kles,  grekisk  arkitekt, 
verksam  under  400-t.  f.  Kr.,  upp- 
förde 437 — 431  Propyléerna  i 
Aten   (se  P  r  o  p  y  1  é) . 

Moabi't,  se  Berlin.  Suppl. 
sp.  325. 


1361 


Modersohn-Becker — Moltesen 


1362 


Modersohn-Be'cker  [må'der- 
sän],  Paula,  f.  1876,  d.  1907, 
tysk  målarinna.  M.,  som  under  en 
vistelse  i  Paris  1899—1903  tog 
starka  intryck  av  Gauguins 
Tahitimåleri,  blev  tidigt  en  för- 
grundsfigur inom  tysk  expressio- 
nism. I  en  av  Gauguin  inspirerad, 
konturfast  ytstil  målade  hon 
kvinnliga  akter  och  porträtt,  fyll- 
da av  en  svårmodig  livskänsla. 

Modigliani  [-dilja'ni],  Ame- 
deo,  f.  1884,  d.  1920,  italien.sk 
målare  av  judisk  börd,  hu^iid- 
sakl.  verksam  i  Paris.  Urspr.  bild- 
huggare i  en  av  primitiv  afri- 
kansk skulptur  inspirerad  stil, 
ägnade  han  sig  som  målare  hu- 
^nidsakl.  åt  kvinnliga  akter,  präg- 
lade av  mjuk  linjerytm  och  en 
dekadent   svårmodsstämning. 

*Modul.  Maiem.  Se  även 
L  o  g  a  r  i  t  m.   Suppl. 

*Mogiliov  är  nu  huvudstad  i 
kretsen  M.  i  Vit-Ryssland. 

Moholm,  stationssamhälle  i 
Mo  skn,  Skarab.  1.,  vid  Västra 
stambanan  och  Mariestad — M:s 
järnväg.  I  INI.  finnas  flera  kvarnar. 

Mohr,  Hugo  Lous,  f.  1889, 
norsk  målare.  Under  intryck 
av  Sörensens  lyriskt-romantiska 
landskapsuppfattning  har  M.  må- 
lat stort  sedda  västnorska  land- 
skapsmotiv och  monumentala 
figurkompositioner,  ofta  med  äm- 
nen ur  jordbruksarbetet. 

*Moji  hade  1925  95,000  inv. 
Under  sundet  planeras  anlägg- 
ningen av  en  11,2  km.  lång  järn- 
vägstunnel till  Shimonoseki. 

Mokare,  se  Slägga. 

♦Molander.  2.  Gustaf  M. 
Bland  M:s  filmer  märkas  Ing- 
mar sarvet  och  Till  österland 
(bägge  1925),  vilka  bilda  fort- 
sättning på  Sjöströms  Jerusa- 
lemsfilmer, samt  Synd,  en  filma- 
tisering av  Strindbergs  Brott  och 
Brott   (1928). 


Mjölskivling. 

*Moldavien  omfattade  1926 
8,288  kvkm.  med  573,000  inv. 

*MoIde  är  säte  för  fylkesman. 

Molekyla'r-,  m  o  1  e  k  y  1  ä'  r, 
som  hänför  sig  till  molekyler  1. 
till  en  grammolekyl  (t.  ex.  mole- 
kylarvolym,  molekylär  refrak- 
tion) . 

Moline  [m3li'n  1.  måo'lin],  stad 
i  Illinois,  mell.  För.  Stat.,  vid 
Mississippi,  mitt  emot  Davenport. 
Sammanbyggd  med  Rock  Island. 
Industrioi-t.  31,000  inv.,  därav 
3,600  födda  i  Sverige    (1920). 

*Molkenbuhr,  Herman  n,  av- 
led 1927.  Han  var  medlem  av 
tyska  riksdagen  till  1924,  från 
1911  SS.  ordf.  i  socialdemokratiska 
partiets  riksdagsfraktion. 

*MolI.  2.  Victor  M.  avled 
1929. 

Mollierdiagrammet  [målje'-], 
se  Termodynamik  sp.  962. 

*Molnär,  F  e  r  e  n  c,  som  allt- 
mer nått  internationellt  rykte 
som  elegant  komediförfattare, 
har  vid.  skrivit  bl.  a.  Spiel  im 
Schloss  (1926;  En  komedi  på  slot- 
tet, uppf..  i  Sthlm  1928). 

Mo'ltesen,  L  a  u  s  t,  f.  1865, 
dansk  kyrkohistoriker  och  politi- 
ker, inspektör  vid  lantbruks-  och 


1363 


Moltke — Mondism 


1364 


folkhögskolorna  1913.  M.  tillhör- 
de folketinget  1909—18  och  1920 
—26  (vänstern).  Sedan  1920 
dansk  repre.sentant  vid  N.  F:8 
delegeradeförsamling,  var  han 
1926—29  utrikesminister  i  Mad- 
sen-Mygdals  ministär.  Som  kyrko- 
historiker liai-  M.  främst  sysslat 
med  medeltidens  påvepolitik,  be- 
drivit banbrytande  foiskningar  i 
Vatikanarkivet  och  utgivit  ur- 
kundssamlingen A'cta  pontVficum 
da'nica    (I,   1904). 

*Moltke.  3.  Carl  M.  avgick 
SS.  utrikesminister  1926  och  var 
s.  k.  medlem  av  N.  F :  s  delegera- 
deförsamling. 

*Moluckerna.  Folkmängden 
uppskattas  nu  till  c:a  0,ö  mill. 

*  Moment.  Fys.  1.  Se  även  M  o  - 
mentsatsen.   Suppl. 

*Momentan.  Momentan- 
s  t  r  ö  m,  även  detsamma  som  mo- 
mentana värdet  av  en  varierande 
ströms  styrka. 

*Momentsatsen  kan  för  en 
kring  en  fast  punkt  vridbar  kropp 
formuleras  så :  kropjjen  är  i  jäm- 
vikt, om  vekt  or  summan  av  de  på 
kroppen  verkande  krafternas  mo- 
ment med  avseende  på  punkten 
är  noll.  ]\Ied  en  krafts  moment 
menas  då  vektorprodukten  av 
kraftens  storlek  och  en  linje  från 
den  fasta  punkten  till  en  punkt  på 
kraftens  verkningslinje. 

Monadnock  [mån8dnå'kk] 

(efter  bei'get  Mount  Monadnock  i 
New  Hampshire,  För.  Stat.),  se 
Erosion.  Suppl. 

*Mond.  2.  Sir  Alfred  M. 
erhöll  1928  pärsvärdighet  (baron 
Melchett). 

Mondi'sm  betecknar  de  moder- 
na strävandena  till  varaktig-are 
arbetsfred  och  ökat  samförstånd 
mellan  arbetsgivare  och  arbetare, 
spec.  inom  industrin.  Redan  ome- 
delbart efter  krigets  slut  hade  i 
detta  syfte  krafter  satts  i  rörelse 


i  England.  De  först  vidtagna  åt- 
gärderna med  fabiikskommittéer 
(s.  k.  Whitleyråd),  vinstandels- 
system odi  delägarskap  visade 
sig  dock  ej  motsvara  förväntning- 
arna. Ett  för  samförståndssträ- 
vandena avgörande  steg  —  när- 
mast under  intryck  av  den  ödes-  k 
digra  kolkonflikten  och  den  där-  ? 
med  förknippade  generalstrejken 
—  togs  i  nov.  1927  av  sir  Alfred 
Mond  (lord  Melchett),  som  då 
tillsammans  med  23  andra  in- 
flytelserika industrimän  inbjöd  i 
fackföreningskongressens  central-  ' 
råd  till  en  konferens.  Inbjudan 
godtogs  av  fackorganisationerna, 
och  den  12  jan.  1928  började  kon- 
ferensen, den  s.  k.  ]Mond konferen- 
sen (efter  INIelchett  odi  den  ledan- 
de fackföreningsmannen  Ben  Tur- 
ner  även  kallad  JNIelchett-Tuinei- 
konferensen),  sina  förhandlingar. 
Programmet  upptog  utom  huvud- 
punkten, "ordnandet  av  föihållan- 
det  mellan  arbetsgivare  och  arbe- 
tare", även  sådana  frågor  som  ar- 
betslösheten, arbetslönesy.stemen, 
rationalisering  och  penning^'äsen. 
Den  stora  konferensen  hade  när- 
mast att  godkilnna  programpunk- 
ter och  förhandlingsfoimer,  var- 
efter det  egentliga  arbetet  över- 
låtits på  tvenne  samarbetande 
konferensutskott,  vilka  offentlig- 
gjort resolutioner  i  de  olika  pro- 
grampunkterna. Ss.  det  viktigaste 
förslaget  torde  få  betraktas  det 
planerade  paritetiskt  samman- 
satta industrirådet  med  uppgift 
att  undersöka  industrins  alla 
vitala  problem  och  att  utse  ett 
högsta  förlikningsorgan  i  arbets- 
tvister.  —  Ett  ständigt  ämne  till 
diskussion  har  varit  jNIondkonfe- 
rensens  representativitet.  Medan 
fackföreningskongressen  redan 
sommaren  1928  godkände  general- 
rådets deltagande  i  förhandlings- 
arbetet och  gillade  de  dittills  ut- 


1365 


Monet — Montbretia 


1366 


arbetade  förslagen,  dröjde  det 
ända  till  febr.  1929,  innan  det 
engelska  industriförbundet  och 
arbetsgivarnas  centralorganisa- 
tion förklarade  sin  anslutning 
till  ett  organiserat  samarbete 
med  fackföreningarnas  geneial- 
råd.  Mondkonferensen,  vars  ar- 
bete ännu  (aug.  1929)  icke  torde 
få  anses  avslutat,  synes  sålunda 
komma  att  följas  av  en  fullt 
representativ  och  befuUmäktigad 
konferens  mellan  industrins  ar- 
betsgivare och  arbetare.  —  Sam- 
förståndssträvanden av  likartat 
slag  ha  framträtt  i  flera  andra 
länder,  och  konferenser  ha  hållits 
i  bl.  a.  Sverige,  Holland,  Nya 
Zeeland,  Australien  och  Finland. 
I  de  båda  sistnämnda  länderna 
synas  fackorganisationerna  ha 
upprest  vissa  hinder  för  samar- 
bete. I  Sverige,  där  Lindmanska 
regeringen  angivit  "stärkandet  av 
samhörighetskänslan  mellan  före- 
tagare och  arbetare"  ss.  en  av 
sina  programpunkter,  kom  en  av 
200  ombud  sammansatt  arbets- 
fredskonferens till  stånd  30  nov. 
— 1  dec.  1928,  vid  vilken  man  från 
båda  parterna  deklarerade  sin  an- 
slutning till  samförstånds-  och 
samarbetstanken ;  förhandlingar- 
na äro  utgivna  i  tryck.  Konferen- 
sens arbete  fullföljes  av  en  i  jan. 
1929  tillkallad  arljetsfredsdelega- 
tion  med  rei:)resentanter  för  ar- 
betsgivare, arbetare  och  arbets- 
ledare. 

*Monet,  C  1  a  u  d  e,  avled  1926. 
Under  sina  senare  år  utförde  M. 
bl.  a.  en  serie  jättemålningar  med 
näckrosmotiv,  som  han  vid  vapen- 
stilleståndet 1918  skänkte  franska 
staten  och  som  placerats  som 
väggdekorationer  i  två  därför 
iordningställda  o^-ala  salar  i  Tui- 
leriernas  orangeribyggnad,  in- 
vigda 1927. 


Mongolveck,  se  Människo- 
raser sp.  514. 

*Monis,  E  r  n  e  s  t,  avled  1929. 

Monohybri'd  (av  grek.  mo'nos, 
ensam,  och  hybrid)  ,seÄrftlig- 
hetslära   sp.   1550. 

*Monoik.  Ordet  användes  även 
om  kryptogamer  (vilka  icke  till- 
höra Linnés  Monoe'cia)  för  att 
beteckna,  att  hos  dessa  har  sam- 
ma individ  både  han-  och  hon- 
organ. 

Monoko'cker  (av  grek.  mo'nos, 
ensam,  och  Jcocher) ,  se  Bakte- 
rier. 

Monongahela  [niponongsehi'- 
la],  den  ena  av  Ohios  källf löder, 
upprinner  i  Väst-Virginia.  Viktig 
transportled  för  kol.  370  km. 

Monopo'dium  (av  grek.  mo'nos, 
ensam,  och  po'dion,  fotsteg,  upp- 
höjning), se  Stam  sp.   1418. 

Mono'tropa,   se  Tallört. 

Monovaria'nt  (av  grek.  mo'- 
nos,  ensam,  och  lat.  va'rians, 
föränderlig) ,   se   G  i  b  b  s   2. 

Mo'nrad- Joha'nsen,  David, 
f.  1888,  norsk  tonsättare,  pianist 
och  musikkritiker,  har  med  an- 
slutning till  moderna  konstrikt- 
ningar (impressionism)  men  till- 
lika under  inflytande  av  nationell 
norsk  musik  skrivit  orkestermu- 
sik,  pianostycken   och  sånger. 

*  Monsieur  användes  i  Frank- 
rike under  Tancien  régime  och 
restaurationstiden  som  titel  för 
konungens  äldste  broder. 

*de  Montaigne,  Michel.  M:s 
Essais  ha  i  sv.  övers,  utgivits  i 
två  olika  urval    (1923). 

*Mont  Blanc,  se  ill.  till  Al- 
perna sp.   325 — 326. 

Montbre'tia,  växtsläkte  (fam. 
Irida'ceae) .  M.  1.  Trito'nia  cro- 
cosmaefWra  är  en  allmänt  odlad 
prydnadsväxt,  uppkommen  genom 
korsning  mellan  Tritonia  Pa'ttsii 
och  Tritonia  qn'rea,  båda  från 
Syd-Afrika.    M.    liknar    en    små- 


1367 


Montevideo — Mortifikation 


1368 


vuxen  Gladi'olus  ocli  har  liksom 
denna  växt  underjordisk  stam- 
knöl. Blommorna  äro  olika  fär- 
gade men  vanl.  brandgula.  Odlas 
A"anl.  ung.  som  Cladiolus. 

*  Montevideo  har  reguljär  flyg- 
förbindolse  med  Buenos  Aires. 
1926  ankommo  och  avgingo  i  ut- 
rikesfart  fartvg  om  20,4  mill. 
nettoton.  448,000  inv.   (1927). 

♦Montreal  hade  1926  953,000 
inv.  Radiostation. 

*Mo  och  Domsjö  a.  b.  äger 
även  Gideå  och  Husums  a.  b.  samt 
Sandviks  ångsågs  a.  b.  Aktiekapi- 
tal 19,910,000  kr.  Antal  arbetare 
c:a  1,500. 

*Moon  har  en  yta  av  204  kvkm. 
och  c:a  6,000  inv. 

Moore  [mo'a],  Colleen,  f. 
1902,  nordamerikansk  filmskåde- 
»speler.ska,  har  blivit  populär  för 
den  nervösa,  på  ytan  jazzbitna 
men  i  grunden  ofördärvade  flick- 
typ, hon  utbildat. 

*Mora.  1.  I  M.  finnes  länslasa- 
rett. Kommunala  mellanskolan 
omändras  sedan  1  juli  1929  suc- 
cessivt till  statlig  4-årig  samreal- 
skola. 

Morand  [-ra'r)l,  P  a  u  1,  f.  1888, 
fransk  författave  och  diplomat, 
har  i  noveller  ccii  romaner  givit 
mondänt  eleganta  skildringar  från 
efterkrigstidens  Europa.  I  roma- 
nen Bouddha  vivant  (1927;  Den 
levande  Buddha,  1928)  kontraste- 
rar han  effektfullt  österns  och 
Västerns  livsideal. 

Moravskä  Östra  va  [må'-],  se 
O  s  t  r  a  v  a.  även  Supjjl. 

Mora — Älvdalens  järnväg,  se 
G  ä  v  1  e — D  ala   järnväg. 

More  [må  (r)  ],  P  a  u  1  E  1  m  e  r, 
f.  1864,  nordamerikansk  humanist 
och  kritiker,  har  i  samma  anda 
som  Babbitt  (se  d.  o.  Suppl.)  häv- 
dat klassiska  ideal  gentemot  ro- 
mantik i  olika  former.  Senare  har 
han  huvudsakl.  sökt  klargöra  sam- 


manhanget mellan  platonism  och 
katolsk  teologi. 

Moreau-Nélaton  [-rå'  nela- 
tå'r)l,  K  t  i  c  n  n  e,  f.  1859,  fransk 
målare,  konstskriftställare  och 
konstsamlare,  har  bl.  a.  utgivit 
en  stor  biografi  över  Manet  (2 
bd,  1926).  1906  donerade  M.  till 
Louvre,  som  t.  v.  deponerat  den 
i  Musée  des  arts  décoratifs,  sin 
synnerl.  förnämliga  samling  av 
målningar  ocli  teckningar,  som 
jämte  i  regel  mindre  arbeten  av 
särskilt  Corot  och  impressionis- 
terna  innehåller  Manets  stora  duk 
"Frukost   i   det   gröna". 

*Morén,  John,  lämnade  1927 
sina  befattningar  i  Hedvig  Eleo- 
nora förs.  i  Sthlm. 

Morfogene'tisk  (av  grek.  mor- 
fe',  form,  och  gc'ncin,  uppstå),  se 
Exogena     krafter.     Suppl. 

*Morgan.  3.  ThomasHunt 
M.  överflyttade  1928  jämte  flera 
av  sina  medarbetare  till  Califor- 
nia  Institute  of  Technology  i  Pa- 
sadena  i  Kalifornien. 

de  Morgan  [da  mårga'i)], 
Jacques  Jean,  f.  1857,  d. 
1924,  fransk  arkeolog.  1892—97 
chef  för  utgrävningarna  i  Egyp- 
ten, lät  M.  bl.  a.  verkställa  givan- 
de utgrävningar  av  gravfält  vid 
Sakkara  och  Dasjhur.  Även  ägna- 
de han  stor  uppmärksamhet  åt 
de  förhistoriska  förhållandena  i 
Egypten.  Under  en  1898  påbörjad 
forskningsresa  till  Persien  nådde 
han  vid  utgrävningar  i  Susa 
synnerligen  viktiga  resultat. 
Bland  hans  arbeten  märkas  Mis- 
sion scirniififjuc  en  Perse  (5  bd, 
1894 — 1905),  Les  premiéres  civi- 
lisations (1909)  och  Lliumanité 
préhistorirjue   (1921). 

Morio'ri,  se  M  a  o  r  i. 

Morse'ring,  se  Signalering 
sp.  534. 

*Mortifikation.  Genom  en  lag 
8  april  1927  om  dödande  av  för- 


1369 


Morton — Motorbåtsport 


1370 


konmien  liandling  har  M.  av  så- 
dan handling  i  svensk  rätt  ut- 
sträckts att  kunna  omfatta  varje 
handling,  vars  företeende  utgör 
villkor  för  rätt  att  kräva  betal- 
ning 1.  påkalla  fullgörande  av 
annan  förpliktelse,  samt  dess- 
utom aktiebrev  och  intecknad 
förskrivning,  ställd  till  viss  man. 
Lagen  äger  dock  icke  tillämpning 
på  banksedlar  1.  obligationer.  Se- 
dan den  person,  som  förlorat 
handlingen,  hos  vederbörlig  dom- 
stol skriftligen  ansökt  om  den 
förkomna  handlingens  dödande, 
utfärdar  rätten  efter  eventuell 
utredning  och  om  sökanden  visat 
sannolika  skäl  för  sitt  påstående, 
att  handlingen  förkommit,  offent- 
lig stämning.  Denna  innehåller 
tillkännagivande,  att  den,  som  ev. 
innehar  handlingen  1.  vet  den  vara 
i. behåll,  bör  göra  anmälan  därom. 
Om  sådan  anmälan  ej  inkommer, 
kan  handlingen  genom  rättens  be- 
slut dödas.  Sedan  detta  skett,  kan 
sökanden,  trots  att  han  icke  kan 
förete  handlingen,  göra  gällande 
den  rätt,  som  grundas  på  den- 
samma, och  den  förpliktade  är 
skyldig  att  utfärda  en  ny  hand- 
ling, som  svarar  mot  den  dödade. 

Morton  [måtn],  John,  f. 
1725,  d.  1777,  nordamerikansk 
politiker  av  svensk  börd.  M.  hade 
stort  inflytande  i  sin  hemstat, 
Pennsylvania,  deltog  på  1760-t.  i 
den  begynnande  oppositionen  mot 
England  och  medverkade  1776  till 
självständighetsförklaringen.  ■ — 
Efter  M.  är  uppkallat  ett  1929  in- 
vigt museum  i  Philadelphia,  vil- 
ket bekostats  uteslutande  av  ame- 
rikasvenskar och  skall  belysa  de 
svenska  insatserna  på  olika  kul- 
turområden i  Amerika. 

*Morup.  I  M.,  som  omfattar  ett 
kustområde  n.  om  Falkenberg, 
ligga  fyren  Morups  Tånge  och 
Morups  radiopejlstation. 


Mo'rus,  se  Mullbärsträd. 

*Moskva.  2.  M.  hade  1926 
2,026,000  inv. 

Mosley  [må'sli],  sir  Oswald 
M.,  f.  1896,  engelsk  politiker,  led. 
av  underhuset  sedan  1918.  M.  in- 
trädde 1929  i  Macdonalds  2:a 
ministär  som  kansler  för  hertig- 
dömet  Lancaster  och  med  speciell 
uppgift  att  ägna  sig  åt  arbetslös- 
hetsfrågans behandling.  Han  räk- 
nas som  en  av  engelska  arbetar- 
partiets främsta  yngre  krafter. 

*Moss   är   säte  för  fylkesman. 

Mossljung,  se  A  n  d  r  o  m  e  d  a. 
Bot.,  även  Suppl. 

Mossrot,  Peuce'danum  pa- 
lu'stre  (fam.  UmbelWferae) ,  rätt 
högväxt  ört  med  dubbelt  parbla- 
diga,  finflikiga  blad  med  brun- 
spetsade  flikar  samt  vita  blom- 
mor i  dubbel  flock.  Småflockskaf- 
ten äro  finludna.  Allmän  på  kärr- 
ängar, blommar  på  hög-  och  efter- 
sommaren. 

*Mosul.  Om  Turkiets  godkän- 
nande av  Mosulöverenskommel- 
sen  se  I  r  a  k.  Suppl. 

*Moszkowski,  Moritz,  av- 
led 1925. 

*Motala.  Kommunala  mellan- 
skolan  omändras  sedan  1928  suc- 
cessivt till  statlig  4-årig  samreal- 
skola. I  M.  finnes  sedan  1927  en 
av  landets  största  rundiadiosta- 
tioner    (antenneffekt  30  kw.). 

*Motala  kraftverk.  M:s  utök- 
ning med  ännu  ett  aggregat  om 
6,000  IIK  är  ifrågasatt. 

*Motala — Motala  verkstads 
järnväg.  Koncessionen  förverka- 
des 1927. 

*Motmagnetisering,  jfr  även 
Tvärmagnetisering. 
Suppl. 

Motorbåtsport  omfattar  så- 
väl långdistans-  som  hastighets- 
körning,  vilken  senare  alltmer 
kommit  att  dominera.  Motorerna 
drivas  vid  tävling  i  allm.  icke  en- 


1371 


Motorcykelsport — Mount  Abu 


1372 


bart  med  vanli<;a  biänniinmeu 
utan  med  en  blandninfi  av  bensin 
och  något  ytterst  lättflyktigt  äm- 
ne, t.  ex.  eter.  I  de  speciella  racer- 
båtarna  med  inombords  nio- 
t  o  r,  vilka  i  regel  äro  hydro- 
plan  (se  d.  o.),  begagnas  flyg- 
maskinsmotorer. Det  nuv.  världs- 
rekordet (81  knop,  d.  v.  s.  150 
km./tim.)  sattes  1929  vid  Miami 
i  Florida.  Sporten  med  båtar, 
drivna  av  utombordsmo- 
t  o  r,  uppvisar  ett  storartat  upp- 
sving under  de  senaste  åren  tack 
vare  utvecklingen  av  främst  moto- 
rerna. Den  vanligaste  båttypen  i 
För.  Stat.  är  "sjösläden",  en  tråg- 
formad  båt  med  konkav  botten 
utan  köl;  den  i  Europa  använda 
typen  är  en  båt  med  stäv  samt 
flat  botten  med  en  avsats  något 
.akter  om  midskepps.  Medan  man 
i  Sverige  före  1927,  då  den  första 
svenska  tävlingen  med  utombords- 
motorbåtar  av  racertyp  hölls,  nått 
en  maximifart  av  c:a  8  knop,  har 
denna  sedermera  drivits  upp  till 
c:a  35  knop.  M.  sorterar  i  Sverige 
under  Kungliga  Motorbåtklubben, 
förk.  K.  M^  K.,  stiftad  1915  och 
ansluten  till  Union  Internationale 
du  Yachting  Automobile. 

Motorcykelsport.  M.  har  under 
det  senaste  decenniet  utvecklats 
oerhört  tack  vare  fullkomningen 
av  maskinerna,  spec.  motorerna, 
ur  vilka  man  lyckats  uttaga  ett 
i  förhållande  till  cylindervolymen 
större  antal  HK  än  ur  någon 
annan  motor.  Samtidigt  har  man 
alltmer  övergått  från  landsvägs- 
till rena  hastighetskörningar.  Se- 
dan gammalt  har  Edsviken  vin- 
tertid varit  den  svenska  M:s  spe- 
ciella hastighetsbana;  här  sattes 
1929  inom  två  storleksklasser  föl- 
jande världsrekord  å  "flygande 
kilometer",  d.  v.  s.  1  km:s  lopp 
med  flygande  start  (jfr  Start. 
Suppl.)  :    169   km./tim.    för   solo- 


maskin (rekordhällare  I.  Skepp- 
stedt)  och  178  km./tim.  för 
maskin  med  sidvagn  (rekordhäl- 
lare E.  Magner).  En  form  av 
M.,  som  i  Sverige  under  senare 
år  blivit  mycket  populär  på  grund 
av  sina  många  sensationsmoment, 
är  dirt  track  [dat  traekk], 
eng.,  "smutsig  bana",  en  tävling 
på  jordbana  med  kurvor  utan  do- 
sering. M.  sorterar  under  den  till 
Federation  Internationale  des 
Clubs  Motorcycli.stes  anslutna 
Svenska  ilotorklubben,  förk.  S. 
M.  K.  (stiftad  1913  som  Svenska 
^lotorcykelklubben,  vilket  namn 
ändrades  till  det  nuv.  1925,  då 
även  automobilsport  medtogs  på 
dess  program;  sedan  1929  gemen- 
sam styrelse  med  Motormännens 
Riksförbund). 

*Motstånd.  1.  Induktivt,  resp. 
kapaciti\i;  M.  är  ej  liktydigt  med 
impedans  utan  med  induktans, 
resp.  kapacitans  (se  Impedans. 
Suppl.). 

*Mott,  John,  var  1926—28 
ordf.  i  K.  F.  U.  M:s  världsför- 
bund. Sistnämnda  år  avgick  han 
även  SS.  ordf.  i  Kristliga  student- 
världsförbundet för  att  helt  ägna 
sig  åt  Internationella  missions- 
rådets arbete. 

Motverkans  lag,  detsamma 
som   reaktionsprincipen. 

Moulton  [måo'lt9n].  Forest 
Il  a  y,  f .  1872,  nordamerikansk 
astronom,  prof.  i  Chicago  1912 — 
27.  M.  är  jämte  T.  C.  Chamberlin 
upphovsman  till  planetesimalteo- 
rin  (se  J  o  r  d  e  n  sp.  183). 

Mount  Abu  [maont  e'jb3], 
högsta  toppen  bland  Aravalliber- 
gen  (se  d.  o.  Suppl.),  Britt.  Indien, 
belägen  i  Eajputana  och  genom 
Western  Banas  River  skild  från  de 
övriga  Aravallibergen.  1,720  m. 
ö.  h.  —  På  M.  ligger  1,150  m.  ö.  h. 
en  kurort  med  samma  namn,  där 
agenten   för   Rajputana    har   sitt 


1373 


Mount  Hamilton — Munthe 


1374 


residens.  M.  är  berömt  för  sina 
jainistiska  temi:)el,  av  vilka  de 
två  förnämsta  äro  invigda  resp. 
1031  och  1230  och  äga  en  prakt- 
full ornamental  utsmyckning. 

Mount  Hamilton  [maont  hse'm- 
miltan],  bergtopp  i  Coast  Eange, 
s.ö.  om  San  Francisco.  1,283  m. 
På  M.  ligger  Lickobservatoriet. 

Mount  Rainier  [maont  re'jni9], 
se  Kaskadbergen.  Suppl. 

*Moustierperioden  kallas 

vanl.  moustérienperio- 
den  [mosteriä'i]-],  se  Sten- 
åldern sp.  1539. 

Movik,  se  Ä  g  g  f  o  r  s  a.  b. 

*Mowinckel,  J.  L.,  bildade  1928 
efter  ministären  Hornsruds  fall 
åter  regering,  där  han  även  över- 
tog utrikesministerposten. 

Moyen-Congo  [moajä'i) 

kåijgå'],  se  Mellersta  Kongo. 
Suppl. 

Moälven,  elektriskt  drivet  trä- 
sliperi  i  örnsköldsviks  stad.  Äg. 
a.  b.  M:s  träsliperi,  grundat  1924. 

Muhammedani'sm,   se  Islam. 

*Mukden  är  även  huvudstad  i 
prov.  Shengking. 

Mullf  jöl,  se  P  1  o  g. 

*Mul-  och  klövsjuka.  Den  för 
Malmöh.  och  en  del  av  Kristianst. 
1.  sedan  14  jan.  1925  gällande  före- 
skriften om  användande  av  isole- 
ring i  st.  f.  nedslaktning  påbjöds 
genom  Kungl.  kung.  14  jan.  1927 
även  för  Hall.  1.  Värdet  av  under 
1926  nedslaktade  djur  uppgick  till 
4,527,202  kr.  och  under  1927,  då 
epizootin  upphörde,  till  372,741. 
Under  hela  den  tid,  den  senaste 
epizootin  varade  (nov.  1924 — dec. 
1927),  angrepos  11,001  besätt- 
ningar; värdet  av  nedslaktade 
djur  uppgick  till  16,035,303  kr. 

Multiplikationsmaskin,  se 

Räknemaskin. 

*  Mumie,  se  även  Frukt- 
mögel. 

Munck  af  Rosenschöld,  M  o  r  - 


J.  L.  Mowinckel. 

t  i  mer,  f.  1873,  ämbetsman.  Sek- 
reterare och  ombudsman  i  Vatten- 
fallsstyrelsen 1909,  blev  M.  stats- 
sekreterare i  ecklesiastikdeparte- 
mentet 1917  och  är  sedan  1929 
t.  f.  landshövding  i  Kronobergs  1. 

Mungoböna,  se  Phaseolus. 
Suppl. 

*Munka-Ljungby.  Folkhögsko- 
lan heter  Nordvästra  Skånes  folk- 
högskola  (se  d.  o.). 

*  Munkfors.  2.  M.  har  station 
vid  Nordmark — Klarälvens  järn- 
vägar. 

Munkfrat,  detsamma  som 
hundtunga  (se  Cynoglos- 
s  u  m ) . 

Munksunds  a.  b.,  se  a.  b.  Y  t  - 
terstfors-ilunksund. 

*Munthe.  2.  Arnold  M.  av- 
led 1926.  3:e  delen  av  hans  arbete 
Earl  XII  och  den  ryska  sjömak- 
ten utgavs  postumt  1927. 

*Munthe.  3.  G  e  r  h  a  r  d  M.  av- 
led 1929. 

Munthe,  A  1  f,  f.  1894,  son  till 
Äke  W:son  M.,  målare.  M.  gjorde 
sig  först  bemärkt  som  en  intim 
och  koloristiskt  utsökt  skildrare 
av  det  uppsvenska  landskapet.  Se- 


1375 


v.  Munthe  af  Morgenstierne — Myelograf 


1376 


F.  W.  Murnau. 


naie  har  han  liuvudsakl.  ägnat  sig 
åt  dekorativa  uppgifter  och  ut- 
fört väggmålningar,  ritningar  till 
textilier  etc.  i  en  graciös  stil,  som 
gärna  bygger  på  element  från  den 
gustavianska  epoken. 

V.  Munthe  af  Mo'rgenstierne 

[-stjärrne],  Georg,  f.  1S92, 
norsk  sjjråkforskare,  1929  ut- 
niimnd  till  prof.  i  jämförande 
språkforskning  med  sanskrit  i 
Göteborg  (fr.  o.  m.  1930).  M:s 
författarskap  behandlar  framför 
allt  nutida  (spec.  föga  kända) 
iranska  språk. 

*Muonionalusta  utgör  kapell- 
församling till  Pajala  (se  d.  o.  1). 

Murnau  [mo'rrnao],  F.  W.,  f. 
1S90,  tysk  filmregissör,  urspr. 
elev  till  Reinhardt  och  anställd 
hos  denne,  blev  1919  regissör  hos 
Ufa  i  Berlin,  där  han  bl.  a.  iscen- 
satte Sista  skrattet  (1926)  och 
Faust  (s.  å.).  1927  engagerades 
han  till  För.  Stat.,  där  han  s.  å. 
iscensatte  Soluppgång.  M.  har 
framträtt  som  skapare  av  en 
djärv  och  extrem  kamerateknik 
och  som  en  liänsynslös  experimen- 
tator. I  sin  strävan  att,  med  un- 
dertryckande av  texten,   utvidga 


fiimbildens  psykologiska  uttrycks- 
möjligheter har  han  starkt  påver- 
kats av  den  exi^ressionistiska 
teatern. 

*Murray.  3.  Gilbert  M. 
blev  1926  prof.  i  poetik  vid  Har- 
vard University.  Han  var  1923 — 
25  ordf.  för  föreningen  League  of 
Xations  Union.  Bland  hans  senare 
arbeten  märkes  The  classical  tra- 
dition in  poetry  (1927). 

Murruta,  Asple'nium  (jfr  d. 
o.)  ru'ta  mtira'ria,  liten  ormbun- 
ke med  äggrunda  blad,  de  nedre 
småbladen  delade,  med  rombiska 
flikar.  Bergspringor  och  murar, 
mest  i  kalktrakter.  Allmän  på 
Öland  och  Gotland,  eljest  säll- 
synt. 

Musical  Times,  The  M.  [dha 
mjo'sikl  tajms],  engelsk  månads- 
skrift, utg.  sedan  1844  av  Novel- 
los  musikförlag. 

Music  hall  [mjo'sik  hål],  eng., 
konsertsalong,  varietésalong. 

Musik,  Die  M.  [di  mosi'k], 
pojiulärvetenskaplig  musiktid- 
skrift i  Berlin,  utg.  1901—15  två 
och  sedan  1922  en  gång  i  mån. 

Musikblätter     des     Anbruch 

[mosi'kblätter  des  a'nnbroch], 
populär  musiktidskrift  med  mo- 
dernistisk tendens,  utg.  sedan 
1919  i  Wien. 

Musikkultur,  populärt  hållen 
månadsskrift,  utgiven  sedan  1926. 
Organ  för  Sveriges  musikiiedago- 
giska  förbund.  Redaktör  F.  Saiil. 

*Mutation.  Biol.  Jfr  även 
Ärftlighetslära    sp.    1559. 

*Muthesius,  H  e  r  m  a  n  n,  av- 
led 1927. 

My'elografi'  (av  grek.  myeWs, 
märg,  och  gra'fein,  skriva),  mo- 
dern diagnostisk  metod,  bestående 
i  insprutande  mellan  ryggmärgs- 
hinnorna av  jodbehandlat  fett  (ss. 
lipojodo'l),  som  ger  skugga  i 


1377 


Myggblomster — Mäkelä 


1378 


röntgenbilden,  och  röntgenfoto- 
grafering. M.  visar,  om  abnorma 
utfyllningar  (t.  ex.  svulster)  fin- 
nas i  ryggmärgen.  Ett  liknande 
förfaringssätt  med  insprutning  i 
hjärnans  ventriklar  kan  ge  vissa 
upplysningar  om  sjukliga  proces- 
ser i  hjärnan. 

Myggblomster,  Mala'xis  palu- 
do'sa,  liten  orkidé  (fam.  Orchi- 
da'ceae)  med  små,  gröngula  blom- 
mor i  axlik  klase.  Sällsynt;  i  kärr 
på  gungfly  och  vitmossa,  blom- 
mar på  hög-  och  eftersommaren. 

My  house  is  my  castle  [maj 
hao3  iå  maj  kasl],  eng.,  "mitt  hus 
är  min  borg",  d.  v.  s.  hemmet  är 
fridlyst  från  allt  obehörigt  in- 
trång. 

♦Miiller.  13.  F.  W.  K.  M.  läm- 
nade 1928  direktörsposten  vid 
Museum  fiir  Völkerkunde.  —  16. 
H  e  r  m  a  n  n  M.  lyckades  1928 
efter  stora  svårigheter  bilda  en 
koalitionsregering,  som  han  seder- 
mera trots  svåra  slitningar  och 
med  flera  partiella  rekonstruktio- 
ner lyckats  sammanhålla. 

*MUlIer-BresIau,  Heinrich, 
avled  1925. 

Myrici'n,  se  Vax.  1. 

Myrlilja,  Narthe'cium  ossffra- 
gum  (fam.  Lilia'ceae),  ört  med 
krypande  jordstam,  svärdlika 
blad  och  gula  blommor  i  klase. 
Eätt  sällsynt;  på  kärr  och  mos- 
sar, mest  i  s.v.  Sverige;  blommar 
på  högsommaren. 

Myskgräs,  IIiero'chloa  odora'- 
ta  (fam.  Grami'neae),  gi'äs  med 
breda,  borstlösa,  slutligen  glän- 
sande gulbruna  småax  i  yvig  vip- 
pa. Rätt  sällsynt;  på  fuktiga 
ängar ;  blommar  på  våren  och  för- 
sommaren. Välluktande  (av  ku- 
marin). 

Myskväxt,  myskört.  1. 
Myskmadra  (se  A  s  p  e  r  u  1  a) .  — 
2.  Gyckelblomster  (se  Mimu- 
1  u  s.  Suppl. ) . 


Hermann.  Muller. 

Målet,  se  X  O  r  s  k  a  s  p  r  å  k  e  t 
sp.  1058  f. 

*Målilla.  Inom  M.  ligger  Må- 
lilla  station,  knutpunkt  mellan 
Nässjö — Oskarshamns  och  Vet- 
landa järnvägar.  I  M.  bedrives 
betydande  möbelindustri. 

Mållamara'nt,  se  A  m  a  r  a  n  - 
t  u  s. 

Månböna,  se  P  h  a  s  e  o  1  u  s, 
Suppl. 

*  Månsson.  5.  Fabian  M.  ut- 
gav 1926  en  tredje  del  av  Sande 
Eriks  gård,  i  vilken  han  på  grund- 
val av  ett  rikligt  källmaterial  ger 
en  delvis  krönikeartad  skildring 
av  Sveriges  senmedeltid.  Till 
detta  verk  anknyter  hans  brett 
lagda  skildring  Gustav  Vasa  och 
Nils  Dacl-e  (I,  1928). 

*Mähren  ingår  nu  i  Mähren- 
Schlesien. 

Mähren-Schlesien,  tjeck.  Mo- 
rava-Slezsko,  en  av  Tjecko-Slova- 
kiets  (se  d.  o.  Förvaltning. 
Suppl.)  huvuddelar,  omfattande 
Mähren  och  Schlesien.  26,767  kv- 
km.  3,550,000  inv.   (1927). 

Mä'kelä,  Juho,  f.  1885,  fin- 
ländsk  målare.    M.    har   framför 


44.  —  L  e  X.  Suppl. 


1879 


Mälaren  Runt — Möller 


1380 


Möbelkonst.      Fiiuktioualistisk     ateljéiu- 

teriiJr     il)or<l    av    lackerad    metall,    stäl- 

rörsstolar)  av  Djo-Bourgeois. 

allt  framträtt  som  akvarellmåla- 
re med  motiv  från  det  österbott- 
niska slättlandet,  återgivna  i  en 
egenartat  summarisk  ocli  stäm- 
ningsbetonad  stil. 

Mälaren  Runt,  se  Cykel- 
sport. Suppl. 

*  Människoraser.  Som  under- 
ras under  den  vita  rasen  upptages 
numera  bredvid  den  nordiska  ra- 
sen även  en  östbaltisk  ras; 
genomsnittlig  ind.  SO — 82,  bred, 
rätt  liög  panna,  brett  ansikte  med 
kraftiga  kindknotor  och  grov, 
bred  underkäke  med  mycket  tvär 
vinkel,  näsan  med  intryckt  rot, 
vanl.  rak,  hudfärg  gråaktig,  håret 
strävt,  gråblont,  ögonfärg  grå  1. 
vattnigt  blå,  mycket  kraftig,  un- 
dersätsig  kroppsbyggnad,  mannen 
165 — 168  cm.  Renast  förekommer 
denna  ras  i  de  centrala  delarna 
av  Finland,  men  den  är  även  vida 
spridd  i  Estland  och  v.,  n.  och 
mell.  Ryssland,  särskilt  bland  folk 
med  finsk-ugriskt  språk  (vilka 
således  icke  äro  av  mongoloid 
typ).  Genom  inflyttning  även 
spridd  till  Sverige  och  Xorge. 

Märgpipa,  se  ill.  till  Slakt. 


Märke,  annat  namn  på  vatten- 
märke   (se   8  i  u  m). 

^Mässingsinstrument,  se  bi- 
lagan till  Musikinst  ru- 
in e  n  t. 

*  Mätningsregel.  2.  M  ä  t  - 
n  i  n  g  s  t  a  1,  se  även  Segling 
sp.  361. 

Mättnadsgrad,  se  Färg  sp. 
853. 

Mättningstemperatur,  det- 
samma som  daggpunkt  (se 
Dagg.  Meteor.). 

Mättningstryck,  se  Ånga. 

Mättransformator,  transfor- 
mator, använd  för  ström-  1.  spän- 
ningsmätning vid  växelström  (se 
Elektriska  mätinstru- 
ment sp.  886). 

Mättrådar,  se  Provtrådar. 

*Möbe!konst.  Funktionalis- 
men  (se  d.  o.  Suppl.)  har  under  de 
senaste  åren  även  gjort  sitt  in- 
flytande gällande  inom  M.  Den 
förordar  möblernas  inskränkande 
till  de  ur  praktisk  synpunkt  ound- 
gängliga och  dessas  utformning  i 
de  enklast  möjliga  former.  Föi^a- 
ringsmöbler  ersättas  i  största  ut- 
sträckning av  i  väggarna  infällda 
skåp;  övriga  möbler  göras,  där 
så  är  möjligt,  väggfasta.  Experi- 
ment ha  även  gjorts  med  nya  ma- 
terial, särskilt  metall.  De  funk- 
tionalistiska möbelformerna  stå  i 
intimt  samband  med  bostadens  re- 
formering och  förenkling  men  ha 
även  upptagits  av  lyxproduktio- 
nen, spec.  i  modern  fransk  möbel- 
konst. 

*Möja.  1.  Djurö  har  1929  av- 
skilts från  pastoratet. 

*  Möller.  4.  Gustaf  :M.  av- 
gick som  statsråd   1926. 

Möller,  Herman,  f .  1850,  d. 
1923,  dansk  språkforskare,  prof. 
i  germansk  filologi  i  Köpenhamn 
18SS — 1921,  bekant  genom  sina 
skarpsinniga  om  ock  ej  överty- 
gande undersökningar  rör.  de  in- 


1881 


Möllerberg — Mörsil 


1382 


doeuropeiska  och  semitiska  språ- 
kens inbördes  slälitskap  (Semi- 
tisch  und  Indogcrmanisch,  1906; 
Vergleichendes  indogerm.-semi- 
tisclies  Wörterbuch,  1911). 

Möllerberg,  Nils,  f.  1892, 
bildhuggare,  har  i  en  av  nyare 
franska  skulptörer  som  Maillol 
och  Despiau  påverkad  stil  utfört 
porträttbyster  och  figurkomposi- 
tioner, SS.  Ungdom  (1921 — 23,  av- 
sedd att  uppställas  framför  Stock- 
holms stadsbibliotek). 

*Mölnbacka,  se  även  D  e  j  e  - 
fors.  Suppl. 

*Mölndal  hade  1928  17,170  inv. 
I  M.  finnas  numera  länslasarett 
och  kommunal  mellanskola.  In- 
dustrin sysselsatte  1927  vid  25  ar- 
betsställen 2,875  arbetare.  Carls- 
bergs väveri  a.  b:s  anläggningar 
ha  övertagits  av  Ahlafors  nya 
spinneri  a.  b.  och  Götafors  a.  b:s 
av  a.  b.  Sveriges  förenade  trikå- 
fabriker. 

*MöInIycke.  Vid  M.  ligger 
Vendelsbergs  folkhögskola. 

♦Mönsterås.  1.  M.  hade  1928 
2,770  inv.  (1926  överflyttades  från 
M.  till  M.  2  ett  område  med  36.3 
personer).  —  2.  M.  hade  1928 
1,675  inv.  (se  ovan).  M.  är  änd- 
punkt för  Mönsterås  järnväg. 
Kommunala  mellanskolan  omänd- 
ras sedan  1  juli  1928  successivt 
till  statlig  4-årig  samrealskola. 

*Mörby.  1.  På  ]\I:s  maik  lig- 
ger även,  v.  om  villasamhället  M. 
och  Djursholmsbanan,  Stockholms 
läns  centrallasarett  ("Mörby  lasa- 
rett"). 

*Mörbylånga.  2.  M.,  som  är 
tullstation  och  har  station  vid 
Södra  Ölands  järnväg,  har  en  av 
vågbrytare      skyddad    hamn    och 


Arvid  Mörne. 

står     i     ångbåtsförbindelse     med 
bl.  a.  Kalmar  och  Degerhamn. 

Mörkfältbelysning,  se  M  i  - 
k  r  o  s  k  o  p  sp.  47. 

*  Mörne,  Arvid.  M:s  senare 
diktning  {Vandringen  och  vägen, 
1925,  Mörkret  och  lågan,  1926, 
Morgonstjärnan,  1928)  präglas  av 
en  allt  starkare  innei-lighet  och 
inåtvändliet  samt  en  utveckling 
mot  nya,  friare  rytmer. 

*Mörner.  7.  Birger  M.  Med 
Turlcislca  år  och  andra  (1926)  har 
M.  fortsatt  sina  med  JJr  mitt  ir- 
rande liv  påbörjade  självbiogra- 
fiska skildringar.  — -  9.  Ma- 
rianne M.  utnämndes  1928  till 
hovsångerska. 

Mörner,  Carl,  f.  1864,  greve, 
läkare,  prof.  i  medicinsk  och  fy- 
siologisk kemi  i  Uppsala  1894 — - 
1929,  förf.  till  ett  flertal  arbeten 
bl.  a.  över  broskets  kemi  och  ägg- 
viteämnenas   klyvningsprodukter. 

*  Mörsil.  1.  Sedan  1928  bilda 
Undersåker,  M.  och  Undersåkers 
lappförs.  ett  pastorat. 


138? 


Naantali — Nationalmuseet 


1384 


N. 


Naantali  [na'n-],  se  Nåden- 
dal. 

*Nachmanson.  2.  J  o  s  e  p  h 
N.  avled  1927. 

Naciön  [-thiå'n],  La  N.  1. 
Spansk  daglig  tidning,  utgiven  i 
Madrid,  grundad  1925.  N.  är 
Primo  de  Eiveras  organ.  —  2. 
Argentinsk  daglig  tidning,  utgi- 
ven i  Buenos  Aires,  grundad  1S70. 
N.  intar  en  ledande  ställning  inom 
Argentinas  press. 

*  Nacka,  som  utgöres  av  områ- 
det mellan  Sofia  och  Brännkyrka 
förs.  av  Stockholms  stad  i  v.  samt 
Värmdö  och  Saltsjöbaden  i  ö.,  är 
rikt  på  villasamhällen  och  indu- 
strianläggningar, särskilt  utmed 
Stockliolm- — Saltsjöns  järnväg.  — 
1  jan.  1930  skall  området  utmed 
Hammarbyleden  (481  har)  med 
bl.  a.  General  motors  nordiska 
a.  b:s  anläggningar  överflyttas 
från  N.  till  Stockholms  stad 
(Sofia  och  Brännkyrka  förs.). 

Nacka,  sågverk  å  Alnön  utan- 
för Sundsvall.  Äg.  Skönviks  a.  b. 

v.  Naegeli,  se  v.  X  ä  g  e  1  i. 

Nago'rnyj  Karaba'h,  se  Berg- 
K  a  r  a  b  a  h.  Suppl. 

*Nagoya  hade  1925  769,000 
inv. 

*Nahitjevan.  1.  Se  Rostov. 
Suppl.  —  2.  N".,  som  sedan  1924 
ingår  i  Aserbeidjan  ss.  autonom 
republik,  omfattade  1926  5,355 
kvkm.  med  105,000  inv. 

Nain,  kraftstation  i  Uvån.  Se 
Uddeholms  a.  b. 

Nakna  jungfrun,  se  Tid- 
lösa. 

*Nanking,  som  under  de  senare 
årens  revolutionstillstånd  varit 
Syd-Kinas  administrativa  och 
politiska  centrum,  är  sedan  1928 
säte  för  det  enade  Kinas  regering. 


Det  har  två  universitet,  ett  stats- 
ocli  ett  missionsuniversitet. 

*Nansen.  3.  F  r  i  d  t  j  o  f  N.  är 
president  i  Aeroarctie  (se  vid.  d. 
o.  Suppl. ) .  —  4.  B  e  1 1  y  N.  leder 
sedan  1927  åter  sin  egen  teater, 
Betty  Nansenteatret,  i  Köpen- 
hamn. 

*Narcyle'n  har  rätt  allmänt 
övergivits  som  bedövningsmedel 
på  grund  av  sin  lättantändlighet, 
vilken  orsakat  ett  flertal  olycks- 
fall vid  operationer. 

*Narova  har  ett  flodområde 
om  50,808  kvkm.  och  represente- 
rar en  totaleflfekt  av  90,000  HK. 
varav   13,000   utnyttjas   i  Xarva. 

Na'rrativ  (av  lat.  narra' re,  be- 
rätta) är  en  sats,  som  uttrycker 
ett  meddelande  1.  en  berättelse. 

*Nartorps     gruvfält.    Driften 

nedlades  1928. 

National  City  Bank  of  New 
York  [njB'sjon9l  si'tti  boengk  ky\ 
njo  jåk],  en  av  För.  Stat  :s  största 
banker,  grundad  1812,  med  ett 
aktiekapital  (1928)  på  90  mill. 
dollar  jämte  lika  stora  i-eserver 
och  en  omslutning  på  1,847,71 
mill.  dollar.  N.  är  representerad 
på  ett  stort  antal  platser  så- 
väl i  För.  Stat.  som  i  utlandet. 
För  handel  med  högklassiga  vär- 
depapper äger  X.  ett  speciellt 
institut,  The  Xational  City 
Company,  med  kontor  i  alla 
världens  centra  för  värdepappers- 
marknaden ;  dess  grundfond  upp- 
går efter  senaste  emissioner 
(1928)  till  50  mill.  dollar,  vartill 
komma  reserver  på  lika  stort  be- 
lopp. 

*Nationalmuseet  i  Köpen- 
h  a  m  n.  1929  påbörjades  en  till- 
byggnad  till    det    gamla   museet. 


1385 


Nationalmuseum — Nationernas  Förbund 


1386 


omfattande  hela  det  kvarter,  vari 
Prinsens  Palee  är  beläget. 

*Nationalmuseum.  Målnings- 
samlingen utökades  1927  med  det 
av  Hj.  Wicander  (se  d.  o.)  done- 
rade miniatyrkabinettet.  Från 
skulptursamlingen  ha  flera  av  de 
av  Gustav  III  inköpta  antika 
skulpturerna  överflyttats  till  tea- 
termuseet på  Drottningholm.  Det 
därigenom  vunna  utrymmet  har 
använts  för  en  av  O.  Siren  depo- 
nerad samling  östasiatisk  skulp- 
tur. 

*  Nationalpark.  1927  avsattes  i 
Rumskulla  socken,  Kalmar  I., 
Norra  Kvills  nationalpark  (ett 
27  har  stort  skogsonn-åde) . 

*Nationernas  Förbund.  Orga- 
nisation och  sammansättning. 
Med  frågan  om  Tysklands  inträde 
i  N.,  för  vars  behandling  förbunds- 
församlingen  sammanträdde  till 
ett  extraordinarie  möte  mars 
1926,  var  förknippad  en  fråga 
rörande  ändringar  i  rådets  orga- 
nisation, vilken  ledde  till  en 
svårartad  kris.  Tyskland  hade 
nämligen  gjort  till  villkor  för  sitt 
inträde  i  N.,  att  det  erhöll  per- 
manent säte  i  rådet,  ett  krav,  vars 
berättigande  allmänt  erkändes. 
Emellertid  framställde  även  andra 
makter,  bl.  a.  Spanien  och  Brasi- 
lien, liknande  krav.  Häruti  mötte 
de  dock  energisk  opposition, 
särskilt  från  Sveriges  sida,  och 
ej  heller  Tyskland  ville  gå 
in  på  att  de  permanenta  råds- 
I^latsernas  antal  ytterligare  ut- 
ökades. Det  såg  ett  ögonJjlick  ut, 
som  om  krisen  skulle  bliva  löst 
därigenom,  att  Sverige  och  seder- 
mera även  Tjecko-Slovakiet  er- 
bjödo  sig  att  avstå  sina  rådsplat- 
ser för  att  dymedelst  möjliggöra 
upptagandet  av  vissa  andra  mak- 
ter i  rådet  som  icke-permanenta 
medlemmar.  Då  Brasilien  emeller- 
tid fasthöll  vid  sitt  krav  på  per- 


Tabell   över    medlemmar    i    N.    F.    aug. 

1929. 

(.\rtalen    utmärka    inträdesår    för    icke 

stiftande    medlemmar.) 

Abessinien   (1923)  Liberia 

Albanien   (1921)  Litauen  (1921) 

Argentina  Luxemburg   (1921) 

Australien  Nederländerna 

Belgien  Nicaragua 

Bolivia  Norge 

Bulgarien  Nya  Zeeland 

Chile  Panama 

Colombia  Paraguay 

Danmark  Persien 

Dominikanska     re-  Peru 

publiken    (1924)  Polen 

Estland  (1921)  Portugal 

Finland  U921)  Rumänien 

Frankrike  Salvador 

Grekland  Schweiz 

Guatemala  Siam 

Haiti  Spanien 

Honduras  (1921)  Storbritannien 

Indien  Sverige 

Irländska  fristaten  Syd-Afrikanska 

(1923)  unionen 

Italien  Tjecko-Slovakiet 

Japan  Tyskland  (192(5) 

.Jugoslavien  Ungern   (1922) 

Kanada  TTrugnay 

Kina  Venezuela 

Kuba  Österrike  (1920) 
Lettland  (1921) 

manent  räd.splats  ss.  villkor  för 
sin  medverkan  till  Tysklands  upp- 
tagande i  N.,  kunde  detta  ej  kom- 
ma till  stånd  vid  församlingens 
marssammanträde  utan  skedde 
först  vid  församlingens  samman- 
träde sept.  s.  å.  N.  tog  därmed  ett 
betydelsefullt  steg  framåt  i  rikt- 
ning mot  universalitet.  Samtidigt 
vidtogos  vissa  ändringar  med  av- 
seende på  rådets  sammansätt- 
ning: Tyskland  erhöll  permanent 
rådsplats,  de  icke-permanenta 
rådsmedlemmarnas  antal  ökades 
till  nio,  och  nya  regler  för  valet 
av  dessa  antogos;  deras  man- 
dattid sattes  i  princip  till 
tre  år,  men  de  kunna  under 
vissa  förutsättningar  omväljas. 
Till  följd  av  rådsfrågans  utgång 
avgåvo  Spanien  och  Brasilien  för- 
klaring om  utträde  ur  förbundet, 
vilken  Spanien  dock  för  sin  del 
återtog  1928.  —  De  perma- 
nenta rådsplatserna  innehavas  så- 


1387 


Nationernas  Förbund 


1388 


ledes  sedan  1926  av  Storbritan- 
nien, Frankrike,  Italien,  Japan 
och  Tyskland.  De  icke-pennanen- 
ta  rådsplatserna  Iia  innehafts  av: 

Helgien    1020—27 

Brasilien    1020—26 

Crekland     1020 

Spanien    1020—26,  1928— 

Kina  1020—22,  1026—28 

Sverige    1021— 2G 

UruRuay    1021—26 

Tjecko-SIovakiet    ....  1922—27 

Polen   1926 — 

Chile    1926— 

Rumänien    1026 — 

Colambia     1026 — 28 

Nederländerna    1926 — 28 

San  Salvador  1026—27 

Kuba    1927 — 

Finland    1927— 

Kanada   1927 — 

Persien    1928 — 

Venezuela  1928 — 

—  Nedrustnings-,  säkerhets-  och 
shiljedomsfrågor.  Som  den  cent- 
rala bland  N:s  uppgifter  har 
alltjämt  framstått  arbetet  för 
möjliggörande  av  rustningsminsk- 
ning; denna  fråga  har  alltsedan 
debatten  om  det  s.  k.  Genévepro- 
tokollet  (se  huvudarbetet  sp.  643) 
varit  intimt  förknippad  med 
säkerhets-  och  skiljedomsfrågor- 
na. Sedan  Genéveprotokollet  de- 
finitivt avförts  från  dagord- 
ningen, har  utvecklingen  på  detta 
område  karaktäriserats  av  av- 
slutandet mellan  olika  makter 
av  ett  stort  antal  skiljedoms- 
avtal,  understundom  även  förena- 
de med  garantibestämmelser  för 
de  kontraherande  parternas  tryg- 
gande mot  anfallskrig.  Till  de 
viktigaste  av  dessa  öveienskom- 
melser  höra  de  mellan  T;s\skland 
och  åtskilliga  av  dess  forna  fien- 
der avslutade  Locarnoavtalen  (se 
L  o  c  a  r  n  o) .  Ett  underutskott 
av  den  av  rådet  i  slutet  av 
1925  tillsatta  förberedande  ned- 
lustningskommissionen,  kommit- 
tén för  behandling  av  skilje- 
doms- och  säkerhetsfrågorna,  ut- 
arbetade   åtskilliga   modeller    så- 


väl till  s.  k.  säkerhetsakter,  som 
till  .skiljedoms-  och  förliknings- 
fördrag; de  sistnämnda  blevo  vid 
1928  års  förbundsförsamling  p-i 
svenskt  förslag  sammanförda  till 
en  konvention,  den  s.  k.  gene- 
ralakten; genom  att  ansluta 
sig  till  denna  i  dess  hel- 
het 1.  i  vissa  delar  kunna  de 
olika  staterna  ikläda  sig  mer  1. 
mindre  vittgående  förpliktelser 
att  underkasta  sina  tvi.ster  med 
övriga  till  generalakten  anslutna 
stater  förlikningsförfarande  1. 
skiljedom;  Sverige  har  1929  an- 
slutit sig  till  genoralakten  i  de 
delar,  som  avse  förlikning  i  in- 
tressetvister samt  skiljedom  i  1. 
rättsligt  avgörande  av  rättstvis- 
ter. Skiljedoms-  och  säkerhets- 
kommittén  liar  även  sysselsatt  sig 
med  frågor  om  finansiell  hjälp  åt 
angripen  stat,  ang.  vilken  fråga 
ett  konventionsförslag  sedermera 
utarbetats  av  ISTis  finanskom- 
mitté. Den  förberedande  nedrust- 
ningskommissionen, vari  Sverige 
även  efter  sin  avgång  från  rådet 
varit  representerat  och  i  vars  ar- 
beten även  ombud  för  För.  Stat. 
och  Ryssland  deltagit,  har  haft 
till  huvuduppgift  att  förbereda 
en  allmän  konferens  för  nedrust- 
ningen, vilken  skulle  bestämma 
den  kvantitatiA-a  begränsningen 
av  de  olika  ländernas  rustningar. 
Kommissionen  har  vid.  haft  att 
utarbeta  grunddragen  till  en  kon- 
vention, som  skall  så  att  säga  bil- 
da den  "ram",  vari  kvantitetsbe- 
stämmelserna skola  infogas  av 
sagda  konferens.  Ehuru  kommis- 
sionens uppgifter  alltså  varit  av 
väsentligen  teknisk  natur,  ha  vid 
deras  behandling  starka  politiska 
motsatser  mellan  de  olika  makter- 
na yppats,  och  arbetet  har  fort- 
skridit under  mycket  stora  svårig- 
heter. Dessa  ha  bl.  a.  gällt,  huru- 
vida vid  lantstridskrafternas  be- 


1389 


Nationernas  Förbund 


1390 


gränsning  de  utbildade  reserverna 
borde  medräknas,  vilket  påyrkats 
av  England,  För.  Stat.  m.  fl.  mak- 
ter, men  bestritts  av  bl.  a.  Frank- 
rike, samt  frågan,  huruvida 
sjöstiidsmaterielens  begränsning 
skulle  avse  flottornas  totala  ton- 
nage (Frankrikes  m.  fl.  staters 
ståndpunkt)  1.  ske  gruppvis  för 
olika  kategorier  av  fartyg  (Eng- 
lands m.  fl.  staters  ståndpunkt). 
Sjörustningarnas  begränsning  för- 
svåras genom  den  starka  rivalitet, 
som  framträtt  mellan  stormakter- 
na, särskilt  England  och  För. 
Stat.  ("kryssarefrågan"),  och 
kompliceras  ytterligare  genom 
meningsskiljaktigheter  rörande 
"havets  frihet"  och  den  neutrala 
handelns  rättigheter  i  sjökrig. 
En  mellan  de  ledande  sjömakterna 

1927  i  Geneve  avhållen  konferens 
CCoolidgekonferensen") ,  avsedd 
att  fullfölja  det  genom  1922  års 
Washingtonkonferens  (se  d.  o.) 
begynta  arbetet  för  sjörustningar- 
nas begränsning,  blev  resultatlös. 

1928  uppnåddes  i  form  av  en  pre- 
liminär överenskommelse  en  kom- 
promiss mellan  Englands  och 
Frankrikes  ståndpunkter  i  ned- 
rustningsfrågan, varvid  Frank- 
rike i  viss  mån  accepterade  dert 
8.  k.  kategorimetoden  för  begräns- 
ningen av  sjöstridskrafterna  och 
England  i  utbyte  uppgav  sitt 
motstånd  mot  den  franska  stånd- 
punkten, att  begränsningen  av 
lantstridskrafterna  ej  skulle  in- 
nefatta de  utbildade  reserverna. 
På  grund  av  den  misstämning, 
denna  kompromiss  framkallade 
hos  andra  makter,  särskilt  För. 
Stat.,  fick  den  förfalla.  Vid  ned- 
rustningskommissionens samman- 
träde april  1929  uppnåddes  emel- 
lertid åtskilliga  ej  oväsentliga 
resultat :  sedan  såväl  England 
som  För.  Stat.  frånträtt  sin 
ståndpunkt  i  fråg'    om  de  utbil- 


dade reservernas  medräknande  vid 
länt  stridskrafternas  begränsning, 
segrade  den  franska  ståndpunk- 
ten i  denna  fråga,  ehuru  ej  utan 
motstånd  från  bl.  a.  Sverige  och 
Tyskland;  man  enades  om  en  me- 
tod för  lanistridslcraf temas  be- 
gränsning, gående  ut  på  att  för 
varje  land  skall  bestiiramas  ett 
maximum  av  det  totala  antalet 
tjänstgöringsdagar,  varmed  skall 
förstås  antalet  tjänstgörande  per- 
sonal, multiplicerat  med  antalet 
tjänstgöringsdagar  per  år;  lika- 
ledes enades  man  om  metoden  för 
begränsning  av  personalen  vid 
luftvapnen  samt  om  metoden  för 
begränsning  av  liiftsiridsJcrafter- 
nas  materiel,  vilken  endast  skall 
avse  i  tjänst  varande  flygplan  (ej 
plan  i  reserv).  Däremot  lyckades 
man  ei  komma  till  enighet  angå- 
ende sättet  för  begränsning  av  ar- 
méernas Icrigsmateriel  liksom  ej 
heller  angående  begränsningen  av 
flottornas  personal  1.  materiel. 
Dock  framträdde,  särskilt  i  ut- 
talanden av  För.  Stat:s  represen- 
tant, benägenhet  för  uppgörelse 
om  sjörustningarna.  Vid.  ut- 
talade man  sig  för  förbud  mot 
användande  i  krig  av  giftiga 
gaser  i  enlighet  med  ett  pro- 
tokoll av  192.5,  som  redan  er- 
hållit anslutning  av  ett  antal 
stater,  samt  för  förbud  mot  an- 
vändande av  s.  k.  bakteriologiska 
stridsmedel.  —  Ett  led  i  N:s  ar- 
bete för  nedrustningen  utgör  även 
den  1925  antagna  konventionen 
angående  kontroll  av  handeln  med 
vapen,  ammunition  och  krigsma- 
teriel, vartill  bl.  a.  Sverige  anslu- 
tit sig.  Den  är  avsedd  att  kom- 
pletteras med  en  konvention  an- 
gående tillverkningen  av  vapen 
etc.  —  1927  års  förbundsför- 
samling antog  en  resolution,  vari 
anfallskriget  stämplades  som  ett 
internationellt     brott     och     för- 


1391 


Nationernas  Förbund 


1392 


klarades  förbjudet  —  en  tanke, 
som  sedermera  Återupptogs  i  den 
s.  k.  K  e  1 1  ogg  s  ak  t  e  n  (se  d. 
o.  Suppl.).  —  Ekonomislca  -frågor. 
1927  hölls  i  Geneve  en  eko- 
nomisk världskonfe- 
rens. I  de  av  denna  antagna 
resolutionerna  hävdades  nödvän- 
digheten av  att  sätta  en  gräns 
för  den  överdrivna  protektio- 
nism,  som  pä  många  häll  fram- 
trätt efter  världskriget,  samt 
lämpligheten  av  internationell 
samverkan  betr.  åtskilliga  aktu- 
ella ekonomiska  frågor  (dubbelbe- 
skattning, principerna  för  han- 
delsavtals avslutande  o.  s.  v.). 
Regeringarna  i  ett  flertal  stater, 
däribland  Sverige,  ha  uttalat  sin 
anslutning  till  konferensens  pro- 
gram; sin  största  betydelse  har 
konferensen  fått  genom  att  skapa 
ett  stöd  för  de  mera  frihandels- 
vänliga  strömningarna  i  olika 
länder.  Ett  påtagligt  resultat 
av  dess  arbete  blev  den  av  en 
senare  under  1927  avhållen  kon- 
ferens utarbetade  internationella 
konventionen  rörande  upphävande 
av  förbud  och  restriktioner  mot 
import  och  export,  till  vilken  Sve- 
rige anslutit  sig  1929.  —  Bland 
resultaten  av  ISTis  arbete  inom 
det  finansiella  området  märkes, 
förutom  saneringen  av  åtskilliga 
länders  finanser  (Österrikes, 
Ungerns,  Bulgariens,  Greklands 
m.  fl.)  och  den  därmed  följande 
stabiliseringen  av  deras  penning- 
väsen, anskaffandet  av  medel  för 
grekiska  och  bulgariska  flykting- 
ars bosättning  i  respektive  hem- 
länder. —  Samfärdselfrågor.  Un- 
der medverkan  av  N:s  organi- 
sation för  kommxmikations-  och 
transitfrågor  ha  vid  internatio- 
nella konferenser  i  Barcelona 
1921  och  i  Geneve  1923  antagits 
åtskilliga  betydelsefulla  konven- 
tioner avseende  samfärdselns  fri- 


het och  lika  behandling  av  olika 
nationer  vid  kommunikationernas 
utnyttjande,  bl.  a.  konventionerna 
rör.  transiteringsfrihet,  rör.  vat- 
tenvägar av  internationell  bety- 
delse, rör.  vissa  internationella 
förhållanden  i  havshamnar  samt 
ang.  vissa  internationella  förhål- 
landen rör.  järnvägstrafik,  vilka 
samtliga  erhållit  anslutning  från 
Sveriges  sida.  —  X:s  handlägg- 
ning av  den  öratåliga  uppgiften 
att  skydda  nationella  minoriteter 
har  ofta  framkallat  slitningar  och 
missnöje.  Det  har  gjorts  gällande, 
att  N:s  råd  därvid  gått  till  väga 
med  överdriven  försiktighet.  För- 
slag om  en  mera  effektiv  organi- 
sation av  ISTis  arbete  på  detta  om- 
råde äro  emellertid  nu  under  ut- 
arbetande. - — •  N.  har  vid.  utveck- 
lat en  omfattande  verksamhet 
med  avseende  på  hälsovårds-  och 
humanitära  frågor  av  internatio- 
nell natur,  intellektuellt  samar- 
bete o.  s.  v.  —  Vid  den  internatio- 
nella arbetsorganisationens  år- 
ligen återkommande  konferenser 
ha  antagits  ett  stort  antal  kon- 
ventioner och  rekommendationer 
ang.  socialpolitiska  frågor  (ar- 
betarskydd, socialförsäkring  etc). 
Se  vid.  Arbetarskydd. 
Suppl.  —  Den  fasta  mellanfolk- 
liga  domstolen  i  Haag  har  dels 
avdömt  åtskilliga  internationella 
tvister,  dels  avgivit  yttranden  i 
ett  antal  juridiska  frågor,  som 
av  iSi":s  råd  underställts  densam- 
ma. På  det  hela  taget  torde  man 
kunna  säga,  att  domstolens  verk- 
samhet erhållit  större  omfattning, 
än  man  vid  dess  tillkomst  torde 
ha  förutsett.  Frågan  om  För. 
Stat:s  anslutning  till  densamma 
är  alltjämt  aktuell.  —  Kostna- 
derna för  iST.  och  därtill  anslutna 
specialorgans  verksamhet  ha  hål- 
lit sig  omkring  25  mill.  guldfrancs 
årligen;  för  1929  slutar  budgeten 


1393 


Natronglimmer — Neander 


1394 


på  27,026,280  guldfrancs,  därav 
för  församlingen  och  rådet 
931,500,  för  sekretariatet 

7,885,530,  för  särskilda  organisa- 
tionen 5,725,055,  för  internatio- 
nella arbetsorganisationen 
8,612,640  och  för  fasta  mellan- 
folkliga  domstolen  2,255,555  guld- 
francs; resten  avser  kostnader 
för  fastigheter,  inventarier  m.  m. 
Sveriges  bidrag  till  N.  uppgår 
för  1929  till  455,772  guldfrancs 
1.  330,000  kr.  —  Byggnad.  1926 
utlystes  en  internationell  arki- 
tektpristävlan om  ett  palats  för 
N.  i  Geneve.  I  den  1927  avgjorda 
tävlingen  utdelades  9  första  pris, 
av  Aålka  ett  tillföll  svensken  Nils 
Einar  Eriksson.  S.  å.  fingo  fyra  av 
de  första  pristagarna  i  uppdrag 
att  under  ledning  av  fransmannen 
Paul  Nénot  utarbeta  ett  kompro- 
missförslag, vilket  antogs  1929, 
dä  grunden  till  byggnaden  lades. 

Natronglimmer,  se  P  a  r  a  g  o  - 
nit. 

Nattfackla,    se   D  i  p  t  a  m. 

Nattljus,  se  Oenothera. 
Suppl. 

Naturell  (fr-  naturel),  skap- 
lynne,  sinnesart. 

Naturligt  ljus,  opolariserat 
ljus     (jfr    Polarisation   1). 

*Nauckhoff.  1.  John  N.  är 
sedan  1928  chef  för  Västra  armé- 
fördelningen. 

Nautili'der,  en  grupp  huvud- 
fotingar,  vars  äldsta  represen- 
tanter (släktet  Volborthella) 
förekomma  i  den  äldsta  kamb- 
riska  faunan  i  Fennoskandia.  N. 
hade  sin  stora  blomstring  i  or- 
dovicium  och  gotlandium  och  av- 
togo  sedan  alltmer  i  betydelse, 
så  att  i  nutiden  endast  ett  släkte 
Nrin'tilus,  pärlbåten,  lever  kvar. 
Skalet,  som  ofta  förekommer 
massvis  i  kalkstenar  ("ortocer- 
kalk"),  var  genom  tvärväggar  in- 
delat i  kamrar.   Den  främsta  av 


dessa  var  boningskammare,  de 
bakre  kallas  luftkamrar.  De  se- 
nare voro  genomdragna  av  sifo- 
nen, en  från  kroppen  utgående 
sträng,  som  löpte  i  ett  kalkrör, 
helt  1.  delvis  sammansatt  av  bak- 
åtriktade  trattar,  utgående  från 
genombrottsstället  i  varje  kam- 
marvägg. Suturerna  voro  enkla 
(jfr  Ammoniter.  Suppl.), 
mynningsranden  på  skalet  ofta 
flikig.  N.  indelas  efter  sifonal- 
trattarnas  byggnad  i  3  under- 
ordningar: Holochoanoi'dea 
(släktet  Endo'ceras  m.  fl.)  med 
långa  trattar  och  vid  sifon;  före- 
kommer endast  i  ordovicium  med 
sin  kanske  förnämsta  utveckling 
i  den  svenska  och  estniska  orto- 
cerkalken.  Orthochoanoi'dea 
{Ortho'ceras,  Nautilus,  Litui'tes) 
med  korta,  raka  trattar  och  smal 
sifon;  genomgår  alla  formationei' 
från  kambrium  till  nutiden,  med 
största  frekvensen  i  ordovicium 
och  gotlandium.  Cyrtochoa- 
n  o  i'  d  e  a  {Actino'ceras,  Cyrto'- 
ccras,  Phragmo'ceras,  Gomj^ho'- 
ceras)  med  korta,  bakåt  vid- 
gade trattar  och  pärlbandslik 
sifon;  de  äldsta  representanterna 
i  vår  ortocerkalk;  huvudutveck- 
ling i  yngre  ordovicium  och  got- 
landium. Skalet  kan  i  var  och  en 
av  dessa  grupper  vara  rakt  (o  r  - 
tocerati'ter),  böjt  (cyrtoce- 
ras-formigt)  1.  inrullat  (egentliga 
N. ) .  Se  f .  ö.  H  u  v  u  d  f  o  t  i  n  g  a  r 
och  A  m  m  o  n  i  t  e  r.   Suppl. 

Nautiska  tecken,  se  ill.  till 
Sjökort  sp.  689—690. 

Nautisk  mil,   se  Sjömil. 

Neander.  1.  Gustaf  K,  f. 
1874,  läkare,  Svenska  National- 
föreningens mot  tuberkulos  sekre- 
terare 1916,  har  nedlagt  förtjänst- 
fullt arbete  i  kampen  mot  tuber- 
kulos. —  2.  Herman  N.,  f . 
1885,  den  föreg:s  broder,  präst, 
kyrkoherde  i  Estuna  1920.  N.,  som 


1395 


Neapel — Nedre  UUerud 


1396 


gjort  vidsträckta  resor  i  Orienten, 
är  en  framstående  kännare  av  den 
ortodoxa  kyrkan  och  liar  verkat 
för  en  närmaie  kontakt  mellan 
denna  och  den  svenska  kyrkan, 
lian  har  bl.  a.  utgivit  Orientens 
kyrkor  och  den  ekumeniska  tan- 
ken (1926). 

♦Neapel  hade  1928  966,000  inv. 
1927   ankomnio   och    avgingo   far- 
tyg om  tills.   18,2   mill.  nettoton. 
'  »Nebraska  hade  1920  19,000  i 
Sverige  födda  inv. 

Nebuli'ter,  se  M  i  g  m  a  t  i  t. 
Ne'dbal,  Karel,  f.  1888,  tjec- 
kisk    tonsättare,     även     verksam 
som   orkesterdirigent,   har   bl.    a. 
skrivit   två   pantomimer,   stycken 
för  piano  och  violin  samt  sånger. 
*Neder-Kalix.   1.   Kommunala 
mellanskolan    omändras    sedan    1 
•  juli     1929    successivt   till   statlig 
4-årig  samrealskola. 

*Neder-Luleå.  1.  I  X-  ligger 
Sunderby  folkhögskola. 

♦Nederländerna.  Ang.  torr- 
läggning av  Zuiderzee  se  vid.  d.  o. 
—  Historia.  Ministären  De  Geers 
ställning  var  länge  stark  framför 
allt  tack  vare  dess  skickliga  fi- 
nanspolitik. Ratificeringen  av  för- 
draget med  Belgien  ang.  Schelde- 
mynningarna  (se  Sch  eld  e  sp. 
215)  stötte  på  starkt  motstånd  i 
generalstaterna,  och  efter  en 
våldsam  agitation  ute  i  landet 
förkastade  första  kammaren  för- 
draget 1927.  Följden  härav  blev 
en  partiell  ministerkris,  som  med- 
förde, att  v.  Karnebeek  avgick  ss. 
utrikesminister  och  efterträddes 
av  Beelaerts  van  Blokland.  Valen 
juli  1929  medförde  följande  resul- 
tat: 

Romersk-katolska    statspartict    30 

Äntirevoliitionära    partiet    12 

Kristligt  historiska  unionen   11 

Politiska  reformerta  partiet  3 

Reformerade  reformerta  partiet  1 

Lantpartiet   1 

Liberala  partiet  ■ 8 

Radikala  partiet  7 


Socialdemokrater    24 

Kommunister    2 

övriga    1 

Trots  de  obetydliga  förändringar- 
na avgick  regeringen,  varpå  Ruys 
de  Bcerenbrouck  efter  en  lån,g\a- 
rig  ministerkris  bildade  en  opoli- 
tisk regering. 

♦Neder-Torneå  ingår  nu  i  Ne- 
dertorneå-llaiiaranda  förs. 

Nedertorneå-Haparanda,  för- 
samling och  pastorat  i  Luleå  stift, 
omfattande  förutvarande  Xeder- 
Torneå  förs.  och  Haparanda  förs., 
vilka  enl.  Kungl.  brev  1928  be- 
traktas som  en  förs.  X.  hade  1928 
7,175  inv.,  därav  4,560  i  Neder- 
Torneå  och  2,615  i  Haparanda. 

*Nedjd.  ibn  Saud  kom  under 
sin  framgångsrika  kamp  mot 
Ilusseins  dynasti  i  Hidjaz  (se  d. 
o.  Suppl.)  även  i  konflikt  med  de 
av  Husseins  .söner  behärskade 
Irak  och  Trans-Jordanien,  med 
vilka  gränstvister  förekommo. 
Gränserna  fastställdes  i  två  för- 
drag nov.  1925,  som  bl.  a.  stad- 
gade, att  X.  skulle  skiljas  från 
Syrien  genom  en  korridor  mellan 
Irak  och  Trans-Jordanien.  Sedan 
ibn  Saud  1926  blivit  konung  av 
Hidjaz  och  således  förenat  detta 
land  med  X.,  följde  maj  1927 
i  Djidda  ett  fördrag  med  Storbri- 
tannien, som  erkände  de  under 
ibn  Saud  förenade  områdenas  obe- 
roende. I  samband  med  fördraget 
ägde  en  notväxling  rum,  som  be- 
kräftade status  quo  i  fråga  om 
gränsen  mellan  Hidjaz  och  Trans- 
Jordanien,  innebärande,  att  Aka- 
ba  med  område  tillhör  Trans-Jor- 
danien (se  även  karta  till  Ara- 
bien. Suppl.).  X.  beräknas  ha 
en  yta  av  c:a  1,5  mill.  kvkm.  och 
en  folkmängd  av  c:a  1,.^)  mill. 
(inkl.  Hidjaz).  Dess  huvudstad 
är  Eijadh. 

♦Nedre   Ullerud  bildar   sedan 
1926  ensamt  pastorat. 


I 


1897 


Nedre  Volgaområdet — Nemi 


1398 


Nedre  Volgaområdet,  område 
i  ESFSR  (se  tabell  till  Ryss- 
land sp.  1555).  C:a  350,000 
kvkm.  7  mill.  inv.    (1926). 

*Neergaard,  N  i  e  1  s,  är  se- 
dan 1924  ordf.  i  vänsterns  folke- 
tingsgrupp.  Han  var  1926 — 29 
finansminister  i  Madsen-Mygdals 
ministär. 

Ne'gri,  P  o  1  a,  f.  1894,  film- 
skådespelerska av  polsk  börd,  upp- 
trädde först  som  dansös  i  Tysk- 
land och  slog  där  under  Lubitscli-^ 
regi  igenom  som  filmskådespeler- 
ka  (bl.  a.  ss.  madame  Duban\ 
i  Kungens  mätress).  1921  engage- 
rad i  För.  Stat.,  vann  hon  stor 
popularitet  genom  sina  tempera- 
mentsfulla gestaltningar  av  vam- 
pyrer  och  vulgära  kvinnotyper, 
oftast  i  spansk  1.  fransk  miljö. 
F.  n.  filmar  hon  i  Frankrike  och 
England. 

*Negroid,  jfr  Svarta  ra- 
sen. 

Nehru,  P  a  n  d  i  t  ]\I  o  t  i  1  a  1, 
f.  1861,  indisk  advokat  och  poli- 
tiker. X.,  som  är  en  av  swaraj- 
partiets  gi-undare,  representerar 
den  mot  England  mest  oförson- 
liga riktningen  bland  de  indiska 
nationalisterna.  N.  har  två  gånger 
varit  president  för  Indiska  natio- 
nalkongressen  (se  Indien  sp. 
1323)  och  är  sedan  1923  led.  av 
legislaturen. 

*Neiiendam,  Nicolai  (f. 
1865,  ej  1863;  gift  med  .skådespe- 
lerskan Jonna  N.,  f .  C  o  11  i  n, 
f.  1872)  och  Robert  N.  (gift 
med  skådespelerskan  Sigrid  IST., 
f.  A  n  d  e  r  s  e  n,  f.  1873)  äro  brö- 
der. Av  den  senares  Det  Konge- 
lige  Teaters  Historie  1874 — 1922 
ha  1921 — 27  utkommit  4  bd,  var- 
med framställningen  förts  fram 
till  1886.  Han  är  chef  för  teater- 
museet på  Christiansborg. 

Neisse  [na'jse].  1.  Två  i  Su- 
deterna    upprinnande    vänsterbi- 


Niels  Neergaard, 

floder  till  Öder :  Lausitzer  1. 
Görlitzer  X.  (225  km.),  vil- 
ken i  nedre  loppet  flyter  genom 
Brandenburg,  och  Glatzer  1. 
SchlesischeN.  is.  Schlesien 
( 195  km.) .  — ■  2.  Stad  i  prov.  Ober- 
Schlesien,  Preussen,  vid  Glatzer 
Xeisse.  Maskin-  och  textilindustri. 
33,000  inv.   (1925). 

Nek,  se  Kärve. 

*Nelson,  Leonard,  avled  1927. 

Neme'sia,  växtsläkte  (fam. 
Hcrophiilarla'ccae) .  N.  strumo'sa, 
rikt  förgrenad  ört  med  talrika 
blommor  i  alla  färger,  odlas  som 
ettårig  blomsterväxt,  sås  i  bänk 
och  utplanteras  på  försommaren. 

*Nemi.  I  Lago  di  Nemi  ha  på- 
träffats lämningar  av  ett  par 
praktskepp  från  kejsar  Caligulas 
tid  (38 — 13  e.  Kr.).  Vid  dykar- 
undersökningar  ha  upptagits  be- 
slag o.  d.  (nu  i  Termmuseet  i 
Rom),  som  visa  ett  synnerligen 
konstnärligt  arbete.  Ett  försök  att 
bringa  skeppen  i  dagen  genom  att 
sänka  sjöns  vattenstånd  med 
hjälp  av  utpumpning  genom  sär- 
skilt borrade  tunnlar  pågår.  I 
aug.  1929  ha  lämningarna  av  det 
ena,  starkt  förstörda  skeppet  till 
största  delen  blottats. 


1399 


Neoafrikanska  språk — New  Statesman 


1400 


Neoafrika'nska  språk,  se  tab. 
till  S  p  r  a  k  sp.  1355— 5G. 

Neo-darwini'sm  (a\-  grek. 
ne' os,  ung) ,  se  Utvecklings- 
lära  sp.   269. 

Neo-lamarcki'sm  (av  grek. 
n€'os,  ung) ,  se  Utvecklings- 
1  ä  r  a  sp.  268. 

*Nerman.  4.  T  u  r  e  N.  har 
bl.  a.  utgivit  urval  och  övers,  av 
Heines  Ungdomsdiktning  (1926) 
och  Paristidens  diktning    (1927). 

Nerman,  Birger,  f.  1888, 
broder  till  Ture  och  Einar  N., 
arkeolog,  docent  i  Uppsala  1919, 
prof.  i  Dorpat  1923—25,  har  sär- 
skilt sökt  att  genom  samverkan 
av  arkeologisk  och  sagohistorisk 
forskning  belysa  gränsområdet 
mellan  historisk  och  förhistorisk 
tid  i  Sverige. 
♦  Nettunofördraget  [näto'nå-], 
se  Jugoslavien.  Suppl.  sp. 
1110. 

Neues  Wiener  Tagblatt 
[nå'jes  vi'ner],  daglig  österrikisk 
tidning,  utgiven  i  Wien.  Liberal. 
Grundad  1867. 

Neumann  [nå'j-],  Alfred,  f. 
1895,  tysk  författare,  har  vunnit 
stor  framgång  med  romanen  Der 
Teufel  (1926;  Mäster  Olivier, 
1928),  en  kraftfull  skildring  av 
Ludvig  XI  och  hans  omgivning. 
Dramat  Der  Patriot  (uppf.  1926) 
skildrar  sammansvärjningen  mot 
Paul  I  (IV  Eyssland. 

*NeutraL  Fys.  Utan  elektrisk 
laddning. 

Neutralläge,  det  läge,  som 
kollektorborstarna  i  elektriska 
maskiner  intaga,  då  de  lameller, 
mot  vilka  de  anligga,  äro  var  för 
sig  anslutna  till  ankarspolar  med 
likriktad  polai-itet  och  samma 
spänning.  Vid  tomgång  samman- 
faller N.  med  neutralplanet. 

Neutralplan,  symmetriplanet 
mellan  två  närliggande  fältmag- 
neter  i  en  elektrisk  maskin. 


Neva,  järnvägsstation  i  Ra- 
mens skn,  Värml.  1.,  vid  Inlands- 
banan; står  genom  ett  bispär 
från  Annefors  i  förbindelse  med 
Säfsnäs  järnviig. 

New  Britain  [njo  brittn],  stad 
i  Connecticut,  För.  Stat.,  40  km. 
n.  om  Xew  Haven.  N.  har  bety- 
dande stålindustri  (tillverkning 
av  egg\-erktyg  o.  d.).  73,000  inv. 
(1928),  därav  många  svenskar. 

New  Brunswick  [njo 

bro'nnsoik],  stad  i  Xew  Jersey, 
n.ö.  För.  Stat.,  s.v.  om  Newark. 
Livlig  industri.  Universitetscol- 
lege. Radiostation  för  transatlan- 
tisk trafik.  33,000  inv.   (1920). 

*Newfoundland.  Gränsen  på 
Labrador  (se  d.  o.  Suppl.)  mot 
Kanada  har  fastställts  1927. 
Bland  X:s  stora,  delvis  nyupp- 
täckta malmfyndigheter  märkas 
jiirn-,  koppar-,  guld-,  silver-  och 
blymalm  samt  svavelkis.  Dess- 
utom finnas  stenkolslager. 

Newhaven  [njohe'jvn],  stad  i 
grevsk.  Sussex,  s.  England,  vid 
Ouses  utflöde  i  Engelska  kanalen. 
Överfartsort  till  bl.  a.  Dieppe.  Be- 
fäst. 6,000  inv.   (1921). 

New  Leader,  The  X.  [dha  njo 
li'da],  engelsk  socialistisk  vecko- 
tidskrift, utgiven  i  London  och 
grundad  1922  ss.  en  fortsättning 
av  den  då  nedlagda  L  a  b  o  u  r 
Leader. 

Newmarket  [njo'makit],  stad 
i  grevsk.  Suffolk,  England,  n.ö. 
om  Cambridge.  X.,  som  sedan 
1600-t.  är  huvudorten  för  Eng- 
lands hästsport,  är  säte  för  Jockey 
Club,  på  vars  bana,  Xewmarket 
Heath,  stora  kapplöpningar  äga 
rum.  10,000  inv.  (1921). 

New  Statesman,  T  h  e  X^.  [dha 
njo  ste'jtsm8n],  engelsk  radikal 
veckotidskrift  med  politiskt  och 
litterärt  innehåll,  grundad  1913. 
X.  har  tidigare  ansetts  som  organ 


1401 


New  York — Nigerterritoriet 


1402 


för  Fabian  Society  men  intar  nu- 
mera en  självständig  hållning. 

*New  York.  1.  Folkmängden 
uppskattades  1928  till  11,6  mill. 
I  N.  funnos  1920  53,000  i  Sverige 
födda  personer.  —  2.  Folkmäng- 
den i  N.  City  uppskattades  1928 
till  över  6  mill.  Ang.  negerstads- 
delen Harlem  se  d.  o.  Suppl. 

*New  York  State  Barge  Ca- 
nal  har,  om  kanaliserade  floder 
och  sjöar  medräknas,  en  total- 
längd av  nära  1,300  km.  Minsta 
djup  3,6  m. 

Niblo  [ni'bblAo],  Fred,  f. 
1879,  nordamerikansk  filmregis- 
sör. N.,  som  utbildats  i  Thomas 
Tnces  realistiska  skola,  har  bl.  a. 
iscensatt  Ben  Hur  (1926). 

*Nicaragua.  Historia.  De  se- 
naste årens  utveckling  karaktäri- 
seras av  ständigt  återkommande 
oroligheter.  På  grund  av  missnöje 
med  den  på  en  militärdiktatur 
stödda  konservativa  regimen  ut- 
bröt 1926  en  revolution,  vilken 
föranledde  För.  Stat:s  interven- 
tion. De  revolutionära  "liberaler- 
na" understöddes  av  JMexiko. 
Efter  det  ytterst  blodiga  inbör- 
deskriget har  N:s  pacificering 
endast  långsamt  framskridit.  För. 
Stat.  sökte  1928  förgäves  trygga 
ett  presidentval  i  konservativ 
riktning,  men  efter  en  häftig  val- 
strid segrade  den  liberale  presi- 
dentkandidaten. 

Nicara'guakanalen,  planerad 
kanal  i  Central- Amerika  mellan 
Stilla  havet  och  Karibiska  havet, 
vilken  med  en  totallängd  av  c:a 
300  km.  skulle  genomlöpa  Nicara- 
guasjön och  följa  dennas  avlopj) 
till  Karibiska  havet  (San  Juan- 
floden). N.  var  mot  slutet  av 
1800-t.  och  de  första  åren  av 
1900-t.  allvarligt  planerad  av  För. 
Stat.,  som  emellertid  övergåvo 
projektet  med  anledning  av  sitt 
övertagande      av      Panamakanal- 


Carl  Nielsen. 


bygget.  Planerna  på  N.  ha  de 
senaste  åren  ånyo  blivit  aktuella, 
enär  Panamakanalen  inom  en 
snar  framtid  torde  bli  otillräcklig 
för  den  starkt  växande  trafiken. 

Nicolle  [-kå'll],  Charles 
Jules-Henri,  f.  1866,  chef 
för  Pasteurinstitutet  i  Tums  1903, 
har  visat,  att  fläcktyfus  överföres 
genom  klädlöss  samt  bl.  a.  även 
att  sjukdomen  kan  uppträda  med 
ytterst  obetydliga  symtom  men 
dock  vara  smittsam,  i  det  den 
även  i  denna  form  (inajjparent 
fläcktyfus)  kan  öveiföras  med 
klädlöss  och  ge  anledning  till 
svårartad  fläcktyfus.  N.  erhöll 
för  sin  upptäckt  1928  års  Nobel- 
pris i  fysiologi  och  medicin. 

*Nielsen.  6.  Carl  N.  Bland 
hans  symfonier  har  särskilt  den 
fjärde.  Det  uudsluklcelige,  vunnit 
stor  uppskattning.  Ojieran  Saul 
och  David  uppfördes  i  Göteborg 
1928.  N.  har  även  framträtt  som 
talangfull  skriftställare  (den  mu- 
sikestetiska programskriften  Le- 
vende  Musik,  1925,  och  det  själv- 
biografiska aibetet  Min  fynske 
Barndom,  1927). 

*Nigerterritoriet  förvandlades 
1922  från  territorium  till  koloni 


1403 


Ni  j  megen — Nincic 


1404 


Nizza.   Promenade  des  États-Un 


och  kallas  därefter  endast  N  i  - 
ger  kolonin.  Sedan  1926  ii  r 
Xiamey  vid  Niger  huvudstad. 
•X.  hade  1928  1,428,000  inv. 

*Nijmegen  har  sedan  1923  ett 
katolskt  miiversitet. 

*Nikolaj.  1.  N.  Nikolaje- 
v  i  t  j   avled  jan.   1929  i  Antibes. 

*Nikolajev  är  nu  huvudstad  i 
kretsen  X.  i  Ukraina. 

Nikolaus  II  :s  land,  se  K  e  j  - 
sar  Xikolaus  II:s  land, 
även  Suppl. 

*  Nilen.  Ang.  det  konstbevatt- 
nade  området  vid  Bahr  al-Asrak 
se  a  1  -  D  j  a  z  i  r  a  h.  Suppl. 

*  Nilsson.  7.  Per  X.  var  även 
1927 — 29  A.  K:s  andre  v.  talman. 
—  8.  X  i  1  s  A  u  g  u  s  t  X.  kvarstod 
till  1928  som  F.  K:s  andre  v.  tal- 
man och  blev  1929  dess  förste  v. 
talman.  —  11.  Martin  P:n  X. 
har  vid.  utgivit  Minoan-Mi/cc- 
naean  religion  (1927)  och  Hellas 
och  de  hellenistiska  rikena  i  Xor- 
stedts  världshistoria  (1928).  — 
13.  Ivar  X.  avled  1929.  —  14. 
Albert  X.  har  vid.  utgivit 
essaysamlingen  Ur  diktetis  värld 
(1926)  samt  Tre  fornnordiska  ge- 
stalter. Helge,  Frithiof  och  kung 
Fjalar  (1928). 


Nilsson.  1.  Olof  X.  (i  Tånga, 
Skåne),  f.  1863,  d.  1928,  jordbru- 
kare, socialdemokratisk  politiker. 
X.  tillhörde  A.  K.  1912—27  och 
var  mars — okt.  1920  jordbruks- 
minister i  Brantings  första  mi- 
nistär. —  2.  Axel  X.,  f.  1887, 
målare.  X.  framträdde  först  med 
naivistiska  skildringar  från 
Stockholms  utkanter  och  enkla 
stilleben.  Senare  har  han  med 
kärv  uppfattning  målat  italienska 
och  franska  landskap  och  folkty- 
per. —  3.  V  e  r  a  X.,  f.  1888,  må- 
larinna. X:s  närmast  med  tysk 
expressionism  besläktade  måleri 
präglas  av  ett  våldsamt  drama- 
tiskt temperament  och  en  visionär 
fantasi,  som  särskilt  i  barnskild- 
ringarna nått  suggestiva  uttryck. 

Ni'mzowitsch,  Aron,  f.  1886, 
lettisk  schackspelare,  numera  bo- 
satt i  Danmark.  X.  är  en  av  de 
förnämsta  representanterna  för 
schackspelet  i  dess  modernaste 
form  och  har  bl.  a.  xitgivit  det 
uppmärksammade  teoretiska  ar- 
betet Die  Praxis  mcines  Systems 
(1929). 

*  Nincic,  M  o  m  c  i  1  o,  avgick 
1926    från    utrikesministerposten. 


1405 


Ningpo — Nobile 


1406 


*Ningpo  liar  enl.  nyare  upp- 
skattning endast  c:a  280,000  inv. 

*Nisjnij-Novgorod,  som  till- 
hör Centrala  Industriområdet, 
hade  1926  182,000  inv.  Det  har 
universitet,   grundat   1918. 

Niska,  Adolf,  f.  1884,  ope- 
rettsångare av  finländsk  börd, 
1915 — 26  anställd  vid  Oscarstea- 
tern i  Sthlm,  där  han  uppbar  hu- 
vudrollerna i  en  mängd  operettei-, 
sedan  1928  vid  Vasateatern  där- 
städes. 

*Nitroglycerin  a.  b.  har  nu 
mera  koncentrerat  sin  verksamhet 
till  Gyttorp.  Aktiekapital  4  mill. 
kr.  170  arbetare.  Aktiemajoriteten 
i  N.  äges  av  Stockholms  supcr- 
fosfatfabriks  a.  b. 

*Nizza  hade  1926  184,000  inv. 
N.  har  konstmuseum,  inrymman- 
de huvudsakl.  fransk  konst  och 
konstindustri,  däribland  en  stor 
samling  av  Jules  Chérets  arbeten. 
iSr.  står  sedan  1928  i  järnvägsför- 
bindelse med  Turin  över  Col  di 
Tenda  och  Coni   (se  d.  o.  Suppl.). 

*Njurunda,  som  omfattar  ett 
kustområde  kring  Ljungans  myn- 
ning, s.  om  Sundsvall,  har  bety- 
dande industrianläggningar. 

de  Noailles  [da  noa'j],  Anna, 
gi-evinna  M  a  t  h  i  e  u  de  N.,  f . 
piinsessa  av  Brancovan,  f. 
1876,  fransk  författarinna  av  ru- 
mänisk-grekisk  härkomst.  I  sin 
formfulländade  diktning  har  N., 
ofta  med  stark  sensualistisk  beto- 
ning, tolkat  kvinnlig  erotik  (dikt- 


Umberto  Nobile, 
samlingarna  Le  coeur  innombrah- 
le,  1901,  Les  vivants  et  les  mörts, 
1913,  m.  fl.;  romanen  Le  visage 
éinerveillé,  1904;  Det  förundrade 
ansiktet,  1905). 

*  Nobelstiftelsen.  Ang.  de  efter 
1925  utdelade  Nobelprisen  se  tab. 
nedan. 

Nobile  [nå'-],  Umberto,  f. 
1SS5,  italiensk  luftskeppsexpert. 
N.,  som  sedan  1919  var  chef  för 
den  italienska  statens  militäia 
luftskeppsverkstäder,  deltog  som 
navigatör  i  polarfärden  med  det 
av  honom  konstrvierade  luftskep- 
pet "Norge"  (se  Polarexpe- 
ditioner sp.  360),  efter  vilken 
han  erhöll  generals  titel;  han  rå- 
kade sedermeia  i  en  upp.seendc- 
väckande  tvist  med  Amundscai 
ang.  äran  av  färdens  lyckliga  re- 
sultat. N.  ledde  1928  Italiaexpedi- 


Nobelstiftelsen. 


Är 

Fysik' 

Kemi 

Medicin 

Litteratur 

Fredspris 

1925 

J.  Frän  ek 
G.  Hertz 

R.  Zsigmondy 

- 

B.  Bhaw 

SirA.Chamberlain 
Ch.  Dawes 

1926 

J.  Perrin 

Th.  Svedberg 

J.  Fibiger 

QraziaDeledda 

A.  Briand 
6.  Stresemann 

1927 

A.  H.  Compton 
C.  T.  R.  Wilson 

H.  Wieland 

J.  Wagner- 
Jauregg 

H.  Bergson 

F.  Buisson 
L.  Quidde 

1928 

— 

A.  Windaus 

Ch.  NicoUe 

öigrid  Undset 

— 

1  M.  SiegUahn  erhöll  1925  Nobelimiset  i  fysik  för  1924   (ej  1925). 


1407 


Noguchi — Nordenskiöld 


1408 


Erland  Nordenskiöld. 

tionen  (se  vid.  d.  o.  Suppl.),  eftei- 
vars  tragiska  utgång  han  mars 
1{)29  avsade  sig  sin  militära  be- 
fattning och  rang. 

*Noguchi,  H  i  d  e  y  o,  avled 
1928. 

Nollspant,  det  spant,  som  lig- 
ger vid  ett  fartygs  största  tvär- 
skeppssektion. 

*Nora.  2.  I  N.  finnes  vid  Nord- 
vik lantbruksskola.  —  5.  Jfr 
L  j  u  s  n  a  r  s  b  e  r  g.   Suppl. 

*Norberg.  2.  I  N.  finnes  läns- 
lasarett. 

*  Nordamerikansk  konst.  Mary 
Cassatt  (se  d.  o.  Suppl.)  avled 
1926. 

*Nord-Amerikas  Förenta 

Stater  ha  (utom  territorier  och 
kolonier)  enl.  uppskattning  för 
1928  120  mill.  inv.  —  Försvars- 
väsen. Marinen  är  under  stark  ut- 
veckling, särskilt  betr.  kryssare 
om  10,000  ton;  8  st.  äro  under 
byggnad,  och  medel  till  15  st. 
har  beviljats  1929.  —  Historia. 
Den  enastående  ekonomiska  hög- 
konjunktur, som  N.  åtnjutit  un- 
der de  senaste  åren,  har  ytter- 
ligare tryggat  dess  dominerande 
ställning  i  världsfinansiellt  hän- 


seende. Utrikespolitiskt  bröt 
Coolidge  (se  vid.  d.  o.  Suppl.) 
med  N:s  tidigare  isolering 
från  Europa.  N:3  förhållande 
till  det  latinska  Amerika,  spec. 
Mexiko,  har  tidvis  varit  mycket 
spänt,  ej  minst  i  följd  av  N:s  in- 
tenvention  i  Nicaragua  (se  d.  o. 
Suppl.)  1926.  Coolidges  försök  till 
samarbete  med  de  europeiska 
stormakterna  i  avrustningsfrågan 
strandade  vid  konferensen  i  Ge- 
neve 1927.  Ett  utslag  av  N:s  all- 
männa fredsvilja  var  Kelloggs- 
akten  (se  d.  o.  Suppl.)  1928,  vilken 
dock  tillika  måste  ses  som  ett  led 
i  den  republikanska  agitationen 
vid  presidentvalet  d.  å.  Republi- 
kanernas kandidat  var  handelsmi- 
nistern H.  Hoover,  demokraternas 
A.  Smith  (se  dessa  ord,  även 
Suppl.).  Valkampanjen,  som  på 
båda  sidor  fördes  med  osedvanlig 
hänsynslöshet,  blev  en  personlig 
kraftmätning  mellan  de  båda  kan- 
didaterna. Biand  de  egentliga 
stridsfrågorna  märktes  i  främsta 
rummet  förbudet,  där  Smith  för- 
ordade en  viss  modifiering,  under 
det  att  Hoover  yrkade  på  dess 
strikta  upprätthållande.  Som  seg- 
rare i  valet  utgick  Hoover.  Ss. 
statschef  har  denne  sökt  vidare 
utveckla  Coolidges  orientering  mot 
Europa  och  har  även  med  viss 
framgång  sökt  minska  spänningen 
i  N:s  förhållande  till  Mexiko  och 
det  övriga  latinska  Amerika.  Im- 
migrationen skall  ytterligare  ned- 
bringas genom  "nationella  ur- 
sprungsklausulen" (se  Emi- 
gration. Suppl.),  som  trädde  i 
kraft  1929. 

Nord- Australien,  se  N  o  r  d  - 
territoriet.  Supjil. 

*  Nordenskiöld.  3 .  Erland 
N.  företog  1926—27  en  forsk- 
ningsresa till  Central-Amerika, 
huvudsakl.  till  choco-  och  cuna- 
indianernas  områden  på  Panama- 


1409 


Nordenskiöld — Nordström 


1410 


näset  och  Colombias  kuster.  Från 
färden  hemfördes  till  Götehoigs 
museiini  rika  etnografiska  och 
arkeologiska  samlingar.  X.  har 
vid.  utgivit  bl.  a.  Indianerna  på 
Panamanäsrf  (192S)  samt  fort- 
satt sina  jämförande  studier  i 
amerikansk  etnografi. 

*Nordenskjöld.  2.  Otto  X. 
avled  genom  olyckshändelse  192S. 
Han  var  från  1923  även  rektor 
vid  Handelshögskolan  i  Göteboig. 

Nordenson,  Wilhelm,  f . 
1883,  ögonläkare,  prof.  i  oftal- 
miatrik  i  Uppsala  1927,  förf.  till 
oftalmologiska  och  socialmedi- 
cinska arbeten. 

*Nordensvan.  2.  Georg  X. 
Komplett  föreligger  nu  i  ny  uppl. 
Svenslc  Iconst  och  svenska  konst- 
närer i  nittonde  århundradet  (2 
bd,  1923—28).  Svensk  teater  ut- 
kom 1917—18    (ej   1920—21). 

*Norderön  omfattar  bl.  a.  en 
ö  med   samma   namn   i   Stor.sjön. 

Nordin,  Elisabeth  An- 
rep  -  X.,  f .  1857,  pedagog,  änka 
efter  dövstumläraren  F.  Xordin. 
N.  grundade  1884  en  skola  för 
blinda  dövstumma,  som  först  var 
förlaad    till    Skara    och    Väners- 


Otto  Nordenskiöld. 


Ludvig  Nordström, 
buig,  1901  erhöll  l)enämningen 
Drottning  Sofias  stiftelse  (se 
B  1  i  n  d  u  n  d  e  r  v  i  s  n  i  n  g  sp. 
71  f.)  och  1922  flyttades  till 
Lund,  sedan  staten  helt  över- 
tagit den  under  namn  av  Vård- 
anstalten i  Lund  för  blinda  med 
komplicerat  lyte.  X.  har  med  sin 
metod  att  utveckla  själsförmögen- 
lieterna  och  arlietsdugligheten  hos 
sina  lärjungar  uppnått  märkliga 
resultat. 

Nord-Ose'tien,  autonomt  om- 
råde (sedan  1924)  i  X.  Kaukasus- 
området.  Jordbruk,  boskapssköt- 
sel och  bergsbruk.  Huvudstad  det 
utanför  X.  belägna  Vladikavkas. 
(5.045  kvkm.   152.000  inv.    (1926). 

*Nordström.  5.  Ludvig  X. 
har  fortsatt  sin  "totalistiska" 
romanserie  Petter  Svensks  liisto- 
ria,  vars  två  första  delar  utgöras 
av  Världsstaden  (1923)  och  Brö- 
derna Persson  i  Sverge  (1925), 
med  Bonjourstriden  (1926)  och 
Firman  Nordtianunare  gifter  sig 
(1927).  Med  anknytning  till  den 
Xorrlandsmiljö,  han  tidigare 
skildrat,  söker  han  här  teckna  det 
svenska  samhällets  ekonomiska 
utveckling  fr.  o.  m.  frihetstiden. 
Sina  teorier  har  han  även  omsatt 
i  skildringar  av  den  norrländska 


1.  o  X.   Siippl. 


1411 


Nordström — Norge 


1412 


sägverkshidustriii  (Slor-Noirland, 
1927)  och  det  svenska  järnvägs- 
bygget i  Turkiet  { Världn-Hvcryc, 
1928). 

Nordström.  1 .  B  e  r  t  cl  -  N., 
se  B  e  r  t  e  1  -  N  o  r  d  s  t  r  ö  m.  — 
2.  Johan  N.,  f.  1891,  litteratur- 
historiker, docent  i  Uppsala  1925. 
N.  har  utgivit  en  kritisk  uppl. 
av  ytiernhielms  filosofiska  frag- 
ment med  kommentar  och  inled- 
ning (1924),  den  senare  en  med 
sällspord  lärdom  skriven  fram- 
ställning av  renässansens  filoso- 
fiska strömningar.  I  G:e  delen  av 
Norstedts  världshistoria  (1929) 
liar  han  framlagt  nya  synpunkter 
på  renässansen    (se  d.  o.  Suppl.). 

*Nordterritoriet  uppdelades 
1927  i  två  territorier,  N  o  r  d  - 
Australien  (743,900  kvkm.; 
huvudstad  Darwin)  och  Cent- 
ral-Australien  (612,300 
kvkm.;  huvudstad  Alice  Springs). 
Gränsen  mellan  dem  följer  tju- 
gonde parallellen. 

Nordvästindianer,  en  grupp 
indianer  (tlingit,  haida,  kwakiutl 
m.  fl.  staumiar).  Se  Indianer 
sp.  1295  f .,  F  o  r  n  a  m  e  r  i  - 
kansk  kultur  sp.  352.  Män- 
n  i  s  k  o  r  a  s  e  r  sp.  524  och  T  o  - 
t  e  m  i  s  m.  Suppl. 

Nordvästra  området,  område 
i  RSFSR  (se  tabell  till  Ryss- 
land sp.  1554).  C:a  500,000 
kvkm.   5,9   mill.  inv.    (1926). 

Nordvästra  stambanan,  se 
Statsbanan  Laxå- — 
Charlottenberg. 

Nordöstra  området,  område  i 
RSFSR  (se  tabell  till  Ryss- 
land sp.  1554).  C:a  1,100,000 
kvkm.  3,3  mill.  inv.   (1926). 

Nordöstsibiriska  språk,  se  ta- 
bell till  Språk  sp.   1355—1356. 

Noreen  [-ie'n],  Erik,  f.  1890, 
son  till  Adolf  N.,  sjiråkforskare, 
docent  i  nordiska  språk  i  Uppsala 
1915,  ord.  lärare  vid  Stockholms 


stads  högre  f<jlk.-skola  för  teknisk 
utbildning  1924,  har  fiämst  be- 
liandlat  äldre  nordisk  diktning. 

*Norfolk.  2.  N.  hade  1928 
184,000  inv.  Av  befolkningen  är 
över    %   negrer. 

*Norge  hade  1927  2,798,000 
inv.,  därav  796,000  i  städerna.  Det 
har  nyligen  annekterat  två  öar 
nära  Antarktis,  Bouvetön  ocli 
Peter  1:8  ö  (se  dessa  ord.  Suppl.), 
varjämte  Jan  ilayen  1929  ställts 
under  dess  överhöghet.  —  A'^ä- 
r ingår.  Antalet  fiskare  var  192G 
99,000,  därav  66,000  med  fiske 
som  enda  1.  förnämsta  yrke. 
1927  fuunos  i  N.  26  valfångstbo- 
lag (de  flesta  i  Sandefjord).  S.  å. 
fångades  12,200  valar,  därav 
10,500  i  sydliga  hav;  den  utvun- 
na  oljan  hade  ett  värde  av  58 
mill.  norska  kr.  Svavelkisproduk- 
tionen,  som  under  senare  år  avse- 
värt ökats,  utgjorde  1927  617,000 

Den  odlade  jordens  användning  och   av- 
kastning 1928. 

Areal       Skörd 
(kvkm.)  (1,000-t. 
ton) 

Vete  110  22 

R.lg    70  13 

Korn    600  112 

Havre    1,000  1S4 

Potatis    500  951 

Handelsomsättning.     (Mill.    norska  kr.) 

Ar  1924    1925    1926  1927 

Import    1,537  1,379  1,093  976 

Export    1,066  1,048      811  685 

Kreatursstock  1928   (1,000  st.). 

Hästar    182 

Nötkreatur    1,221 

Får   1,604 

Getter    293 

Svin    28:! 

Kenar  (1920) 98 

Norska  storsjöfiskets  avkastning. 

(Mill.  norska  kr.) 

Ar  1922  1923  1924  1925  1920 

Torsk  35,8  28,o  58,3  61. j  46,, 

Sill  24,8  21,2  34,3  30,4  21, i 

Statsskuld. 
Ar  1924    1925    1926    1927 

Mill.    norska   kr.    1,5Ö0  1,732  1,611  1,56S 


1413 


Norges  Svalbard-  og  Ishavsundersökelser 


1414 


ton  och  järnmalmsproduktionen 
479,000  ton;  s.  å.  framställdes 
21,000  ton  aluminium.  N:s  vat- 
tendrag beräknas  vid  lågvat- 
ten representera  en  effekt  av 
12,3  mill.  HK,  varav  1,5  mill. 
voro  utbyggda  1928.  Handelsflot- 
tan, som  till  storleken  är  världens 
sjunde,  omfattade  1928  1,765  ma- 
skindrivna fartyg  om  2,954  mill. 
bruttoton  och  22  segelfartyg  om 
14,000  bruttoton.  Aiig.  de  för- 
nämsta rederibolagen  se  d.  o.  sp. 
896.  1927  ankommo  och  avgingo 
i  utrikesfart  sammanlagt  18,000 
fartyg  om  14  mill.  nettoton.  — 
Kommunikationer.  1927  hade 
landsvägarna  en  längd  av  14,521 
km.  och  järnvägarna  en  längd  av 
3,627  km.,  därav  368  km.  enskilda 
och  165  km.  elektrifierade  banor. 
Antalet  motorfordon  var  1928 
43,000,  därav  26,600  personauto- 
mobiler,  10,500  lastautomobiler 
och  5,900  motorcyklar.  1927  fun- 
nos  i  N.  4,200  poststationer, 
157,000  telefonapparater  och  17 
fasta  radiotelegrafstationer.  N. 
har  sedan  1927  reguljär  flygför- 
bindelse med  utlandet  genom  lin- 
jen Oslo — Göteborg — Köpenhamn 
— Berlin.  —  Politiska  partier. 
Partiställningen  i  stortinget  var 
1927  följande: 

Antal 
platser 

Högern 33 

Frisinnade   vänstern   2 

Vänstern   30 

Radikala  folkpartiet  1 

Bondepartiet    26 

Arbetarpartiet   59 

Kommunisterna    3 

—  Försvarsväsen.  Ny  försvars- 
ordning infördes  1927.  Utbild- 
ningstiderna äro  108 — 138  dagar, 
därav  2  repetitionsövningar  ä 
24  dagar.  Av  de  vapenföra  skola 
blott  9,600  man  utbildas  vid  ar- 
mén och  1,700  man  vid  flottan. 
De  sex  divisionerna  äro  bibehåll- 


na, infanteriet  är  något  minskat, 
artilleriet  utökat.  Befälsstyrkan 
är  minskad  till  omkr.  1,400  fast 
avlönade  och  1,100  värnpliktiga 
med  viss  årslön.  Den  fast  avlönade 
underofficerskåren  skall  avskaffas. 
• —  Vetenskapliga  och  kulturella 
institutioner.  Jämte  riksarkivet 
finnas  fyra  statsarkiv:  i  Oslo  (för 
Oslo  och  Agder  bispedömmer), 
Bergen  (för  Björgvin  och  Sta-' 
vanger  bispedömmer),  Trondhjem 
(för  Nidai'os  och  Haalogaland 
bispedömmer)  och  Hamar  (för 
Hamar  bispedömme).  —  Historia. 
Ett  uppmärksammat  riksrätts- 
åtal mot  ministären  Berge  (se 
d.  o.  Suppl.)  medförde  frikän- 
nande dom.  Efter  en  folkomröst- 
ning   upphävdes    förbudet    april 

1927.  Stortingsvalen  på  hösten 
1927  gåvo  ett  tydligt  utslag  åt 
vänster,  och  som  en  följd  här- 
av avgick  ministären  Lykke,  jan. 

1928.  Den  efterträddes  av  N:s 
första  arbetarregering  med  C. 
Hornsrud  som  stats-  och  finans- 
minister, vilken  dock  redan  efter 
några  veckor  måste  avgå,  sedan 
den  avgivit  en  mycket  utmanande 
socialistisk  programförklaring. 
Hornsrud  efterträddes  av  J.  L. 
Mowinckel,  som  bildade  en  väns- 
terregering, där  han  själv  övertog 
stats-  och  utrikesministerposter- 
na. 1928  kunde  guldmyntfoten 
återinföras  till  gällande  guldpari. 
En  följd  härav  blev  en  stark  defla- 
tion, som  förorsakat  näringslivet 
betydande  svårigheter.  - — •  Om 
språkstriden  se  Norska  språ- 
ket sp.  1058  f. 

Norges  Svalbard-  og  Ishavs- 
undersökelser, Oslo,  en  1928  upp- 
rättad och  under  handelsdepaite- 
mentet  lydande  centralinstitu- 
tion, under  vilken  sortera  den 
officiella  kartläggningen  och  den 
naturvetenskapliga  (med  undan- 
tag   av   den  meteorologiska)    ut- 


1415 


Norin — Norrköpings  kontrakt 


1416 


forskiiiiijicu  av  Svalliard.  I't{ji'r 
Skrifter  om  Sialhard  ofi  Inhuvcl. 

Norin,  3'^  rik.  f.  l.S!»;5,  geolo<?, 
utförde  l'J21 — 22  geologiska  un- 
dersökningar i  Kina  samt  insam- 
lade j)eriniska  växt  fossil  (seder- 
mera beskrivna  av  Th.  Halle). 
N.  företog  1924  och  1925—26 
expeditioner  till  n.v.  Himalaya 
för  geokronologiska  studier  och  är 
ledare  för  den  geologiska  avdel- 
ningen vid  S.  Hedins  1927  star- 
tade exjiedition  i  Central-Asien. 

*Norlander,      E  m  i  1,      avgick 

1927  som  redaktör  för  Kasper. 
*Norlind.  2.  Tobias  X.  var 

t.  o.  m.  1920  redaktör  för  Svensk 
tidskrift  för  musikforskning,  ut- 
gav 1928  Allmän  musiktidning 
och  utger  från  1927  en  ny  uppl. 
av  Allmänt  musiklexikou. 

Normalspektrum,  spektrum 
med  konstant  dispersion  (jfr 
Spektrum  sp.  1278  och 
plansch  till  d.   o.,  fig.   3—9). 

No'rmann,  R  e  g  i  n  e.  f.  1867. 
norsk  författarinna,  har  i  sina 
romaner  (bl.  a.  Krabvaag.  1905. 
och  Strrngt.  1908)  i  en  knapp, 
strängt  realistisk  stil  skildrat 
Nordlandets  natur  och  folkliv. 

Norra  arméfördelningen  om- 
fattar Jämtlands  fältjägarrege- 
juente,  Dalregementet,  Hälsinge 
och  Misternorrlands  regementen. 
Norrlands  dragonregemente  utom 
dess  till  Bollen  detacherade  skA"a- 
dron.  Norrlands  artillerirege- 
mente och  Norrlands  trängkår. 
A  rméfördelningsexiieditionen  är 
föilagd  till  Östersund. 

*Norra  Hälsinglands  järnväg 
tillhör  numera  Ostkustbanans  a. 
b.,  som  trafikerar  sträckan  Harm- 
ånger— Bergsjö,  medan  sträckan 
Hudiksvall — Harmånger  nedlagts. 

*  Norra      kontraktet.       Sedaii 

1928  bilda  Barlingbo,  Ekeby, 
Endre  och  Hejdeby  ett  pastorat. 


Norra  K  vill,  se  National- 
p  a  r  k.  Suiij)]. 

*Norra  Möre.  2.  .Iir  K  a  1 - 
lu  a  r.  Sii](|)l. 

Norra  Ose'tien,  se  N  o  r  d  - 
O  s  e  t  i  c  n.  Suppi. 

Norraryd,  järnvägsstation  i 
Almundsryds  skn,  Kronob.  1.,  vid 
Karlshanm  —  Vislanda — Bolmens 
och  Hönshylte — Kvarnamåla 

järnvägar. 

*Norra  skånska  infanterire- 
gementet har  fr.  o.  m.  192S  ii:r 
1.  (i. 

*  Norra  Åsum  bildar  sedan 
1927   jiinitc   \'ä   ett    jiastoiat. 

*Norra  Östergötlands  järnvä- 
gar. De  olika  sträckorna  öppna- 
des för  trafik:  Örebro — Pålsboda 
1900.  Pålsboda- Finspång  1874. 
Finspång — Norsholm  .  1SS5,  Kim- 
stad— Norrköping  1906.  Äg.  Norra 
Östergötlands   järnvägs   a.   b. 

*Norrbo.  2.  Tingslaget  uppgick 
1929  i  Siende  och  Norrbo  tingslag. 

*Norrbottens  artillerikår  är 
organiserad  fr.  o.  ni.  1928.  med 
n:r  A.  5. 

*Norrbottens  län  indelas  nu 
judiciellt  i  5  domsagor  och  14 
tingslag. 

*Norrbottens  norra  kontrakt, 
j  fl-  N  e  d  e  r  t  o  r  n  e  å  -  H  a  p  a  - 
r  a  II  d  a.  Suppl. 

*Norrköping.  Enl.  1927  års 
.skolordning  omorganiseras  högre 
allmänna  läroverket ;  det  får  4- 
och  5-årig  realskola  samt  4-årigt 
latin-  och  3-årigt  latin-  och  real- 
gjnmasium,  varjämte  gymnasiet 
t.  v.  blir  tillgängligt  även  för 
flickor.  —  Det  nya  lasarettet  in' 
vigdes  i  dec.  1926. 

Norrköpings  bomullsväven 
a.  b.,  grundat  1852,  äger  i  Norr- 
köjjing  bomullsspinneri,  väveri, 
blekeri,  färgeri  och  appreturverk. 
Aktiekapital  5,121,000  kr.  C:a 
1,000  arbetaie. 

*Norrköpings   kontrakt.    Sty- 


1417  Norrköpinc-Söderk.-Vikbol.  järnv. — Notariatavdelnin.^-   1418 


restad  och  Tingstad  ha  1927  för- 
enats till  ett  pastorat. 

*Norrköping — Söderköping — 
Vikbolandets  järnväg.  Sträckan 
Norrköping — Söderköping  öppna- 
des 1893.  Kiimnielln- — Arkösund 
1895  och  Söderköping — Valde- 
marsvik 1906. 

*Norrlands  artilleriregemen- 
te iir  fr.  o.  ni.  192S  förlagt  enliart 
till  östei-snnd.  Dess  församling 
upplöstes  1927. 

*Norrlands  dragonregemente, 
fr.  o.  m.  192S  K.  4,  liar  sedan 
s.  å.  en  skvadron  detacherad  i 
Boden. 

*  Norrlands  frågan.  Xorr- 

liindska  jordavsöndringslagen 

1!)07  och  norrländska  ägostyck- 
ningslagen  1909  ha  upphävts  ge- 
nom 1926  års  lag  om  delning  av 
j(n(l  å  landet  (se  Skifte  av 
jord).  Den  norrländska  arren- 
delagen 1909  har  genom  lag  27 
juni  1927  fått  utsträckt  tillämp- 
ning, undergått  vissa  ändringar 
och  erhållit  rubriken  lag  om  ar- 
rende av  viss  jord  å  landet  i 
Xorrland  och  vissa  delar  av  Svea- 
land. Ang.  den  norrliindska  upp- 
sikts- 1.  vanliävdslagen  1909  och 
vanhävd slagstiftningens  fortsatta 
utveckling  se  V  a  n  h  ä  v  d.  — 
Den  norrländska  kronoparkskolo- 
nisationen  har  icke  haft  fram- 
gång. 1928  voro  av  inemot  700  lui- 
der  åren  1918 — 24  utlagda  kolo- 
nat  blott  448  upplåtna,  och  å  dem 
hade  nyodlats  61.5  har.  Värdet  av 
jord  och  hus  uppskattades  till  2,3 
mill.  kr.,  medan  statens  kostna- 
der för  kolonisationsförsöken 
uppgått  till  c:a  6  mill.  kr.  En 
av  Statens  egnahemsstyrelse  verk- 
ställd utredning  gav  vid  handen, 
att  kolonisterna  i  allm.  näp- 
peligen voro  i  stånd  att  uppfylla 
dem  enl.  kontrakten  åliggande 
skyldigheter.  .Jordbruket  hade  gi- 
vit klen  avkastning  och  kontant- 


förtjänsterna  av  skogsarbete  o.  d. 
varit  ringa.  Med  anledning  härav 
beslöt  1929  års  riksdag  på  fram- 
ställning av  K.  M:t,  att  inga  nya 
kronoparksområden  skola  avsät- 
tas för  kolonisation  enl.  tidigare 
(1925  års)  grunder.  Eedan  utlag- 
da kolonat  skola  alltjämt  utläm- 
nas, dock  lued  synnerligt  beaktan- 
de av  huiuvida  kolonat  med  avse- 
ende å  belägenhet,  odlingsmark 
m.  m.  kan  anses  fullt  lämpligt.  På 
grund  av  detta  beslut  kommer  den 
noiniala  formen  för  upplåtande  av 
odlingsområde  å  kronopark  att 
bli  utlämnande  av  kronotorp. 
Denna  upplåtelseform  förenades 
med  viss  rätt  till  inlösen  samt 
höjning  av  odlings-  och  byggnads- 
bidiag  föl'  kifinotorpare. 

*Norrtälje.  Knl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  samskolan 
till  4-årig  samrealskola.  I  N.  fin- 
nes länslasarett. 

*Norrvidinge.  1.  Sedan  1929 
bilda  Södervidinge,  Annelöv,  X. 
och  Dagstorp  ett  pastorat. 

*Norrviken.  2.  Sedan  1927  äro 
de  båda  tingslagen  förenade  till 
ett  tingslag. 

Norrviken,  fruktträdgård  n.v. 
om  Hastad    (se  Abel  in   2). 

*Norsholm  —  Västervik  — 
Hultsfreds  järnvägar.  Längden 
är  184..")  km.  Ägaren  trafikerar 
även  \'immerby — Ydre  järnväg. 

North  [nåth],  eng.,  förk.  X., 
norr. 

Northropsstolen,  se  V  ä  v  ning 
sp.  1271. 

*Norunda.  2.  X.  och  Uller åkers 
kontrakt  ha  1928  förenats  till  ett 
kontrakt,  Uller  åkers  och 
Xo  runda    kontrakt. 

Nosmaskar,  se  S  t  y  n  g. 

*Notariatavdelning.  X:s  hu- 
vuduppgift är  förvaltning  av  vär- 
depapper, tillliörande  enskilda, 
stiftelser  o.  s.  v.  Genom  föreskrif- 
ten i  1924  års  förmynderskapslag, 


1419 


Notgemeinschaft — Nybyggeslånefond 


1420 


alt  omyndigs  viiiddiandlingar,  om 
deras  sammanlagda  värdo  översti- 
ger 2,000  kr.,  si<ola  nedsättas  i 
öppet  förvar  lios  bank,  liar  N:s 
verksamhet    fatt    ökad    betydelse. 

Notgemeinschaft  der  deut- 
schen  Wi'ssenschaft  [nå'tge- 
majnsjaft  der  då'jtsjen]  (ty., 
den  tyska  vetenskapens  nödför- 
bund), en  1020  bildad  samman- 
slutning av  de  tyska  universiteten 
och  vetenskapsakademierna  samt 
vissa  vetenskapliga  sällskap, 
urspr.  med  uppgift  att  under  den 
våldsamma  inflationen  ekono- 
miskt stödja  tysk  vetenskap.  N. 
liimnar  bl.  a.  bidrag  för  utgivan- 
det av  vetenskaplig  litteratur, 
utdelar  forskarstipendier  etc. 

*Nothin,  Torsten,  var  led. 
av  F.  K.  t.  o.  m.  1928  års  riksdag. 
'Sedan  1926  är  han  generaldirek- 
tör och  chef  för  Lantmäteristyrel- 
sen. 

*Nottingham  är  biskopssäte 
och   har   universitetscollege. 

*Novaja  Semlja.  Sedan  1923 
finnes  vid  Matotjkin-sjar  ett 
jordmagnetiskt  observatorium 
jämte  radiostation. 

Noväk  [nå'-],  Vitézslav, 
f.  1870,  tjeckisk  tonsättare.  På- 
verkad av  Brahms  och  Dvorak 
m.  fl.  tonsättare  men  samtidigt  i 
hög  grad  av  sitt  hemlands  folk- 
musik, har  N.  skrivit  operor,  sym- 
foniska dikter  samt  piano-  och 
kammarmusik  m.  m. 

Novatio'n  (av  lat.  no'vus,  ny). 
^pråkv.    Se   Folkmål   sp.   271. 

Novia'1,  se  Världsspråk 
sp.  1179. 

*Novo-Nikolajevsk  heter  se- 
dan 1027  N  o  v  o  -  S  i  b  i  r  s  k. 
120.000  inv.   (1026). 

*Novorossijsk  ingår  i  N.  Kau- 
kasusområdet  och  har  68,000  inv. 
(1026). 

Novo-Sibi'rsk,  se  N  o  v  o  - 
Nikolajevsk.  Suppl. 


Nt,  kemiskt  tecken  för  en 
atom  niton  (se  R  a  d  i  u  m  sp. 
806). 

*NucIeus,  se  även  Kometer. 

Nuevi'tas  [noe-],  se  Cama- 
g  ii  e  y.  Suppl. 

*Numerisk.  Om  numeri.skt  vär- 
de se  även  S  t  o  r  h  e  t  sp.  65. 

Nuova  antologia  fnoå'va  an- 
tålHdji'a],  la  X.,  en  sedan  1866 
var  fjortonde  dag  i  Rom  utkom- 
mande, tidskrift  med  litterärt  och 
politiskt   innehåll. 

Ny-Aalesund  [ålesu'nn],  se 
K  i  n  g  s  B  a  y.  Suppl. 

*Nya  Dagligt  Allehanda.  N:s 
genomsnittsupplaga  var  1920  c:a 
41,000  ex. 

*Nya  elementarskolan  i 
Stockholm  skall  enl.  1927  års 
skolreform  ombildas  till  lyceum 
(se  d.  o.  Suppl.)  med  latinlinje, 
reallinje   och    nyspråklig   linje. 

Nya  skolan,  se  Gamla  sko- 
lan. Suppl. 

*Nya  Sverige,  Det  N.,  har 
efter  hösten  1928  t.  v.  upphört  att 
utkomma. 

*Nya  varvet.  Älvsborgs  kust- 
artillerikår  har   indragits. 

Nyberg,  Henrik,  f.  1880, 
orientalist,  docent  i  semitiska 
sjjråk  i  Uppsala  1919.  N.  har  bl.  a. 
utgivit  Klemere  Schrifien  des  Ihn 
al  'Arabi  (1919)  med  en  värdefull 
idéhistorisk  inledning,  vid.  Hilfs- 
buch  des  Pchlcvi  (I,  1928),  en  ut- 
märkt introduktion  i  medelper- 
siskt  språk  och  dess  skrift,  samt 
en  framställning  av  Väst-Asiens 
fornhistoria  (i  Bonniers  världs- 
historia, I,  1926). 

*Nybl3eus.  3.  Gustaf  N. 
avled    1928. 

*Nyblom.  2.  Helena  N.  av- 
led 1926. 

*Nybro  hade  1928  3,340  inv. 

Nybyggeslånefond,  Norr- 
bottens N.,  1010  inrättad 
statslånefond,  från  vilken  genom 


1421 


Ny  Carlsbergfondet — Nysvenska  studier 


1422 


länsstyrelsen  utlämnas  byggnads- 
lån åt  innehavare  av  nybyggen  å 
överloppsmarker  i  Norrbottens 
lappsocknar.  Lånevillkoren  över- 
ensstämma i  huvudsak  med  de 
för  egnahemslån  gällande.  Se 
Egnahem  sp.  738  samt  Suppl. 

Ny  Carlsbergfondet  grunda- 
des 1902  genom  en  donation  av 
Carl  Jacobsen.  N.,  som  30  sept. 
1928  uppgick  till  e:a  10,880,000 
kr.,  erhåller  årlig  vinstandel  från 
Carlsbergbryggerierna  (se  d.  o. 
Suppl.).  Dess  avkastning  är  i  sin 
helhet  reserverad  för  konstnärliga 
ändamål  i  Danmark,  bl.  a.  Ny 
Carlsberg  Glyptoteks  nyförvärv 
och  drift,  anslag  till  museer, 
konstnärer  och  forskare  samt  re- 
sande av  offentliga  monument. 

Nygrad,  grad  enl.  centesimal- 
delningen,  Vion  i'ät  vinkel. 

Nygren.  1.  O  s  c  a  r  N.,  f.  1872. 
militär,  överste  vid  generalstaben 
1919,  sekundchef  vid  Svea  liv- 
garde 1923,  chef  för  7:e  infanteri- 
brigaden 1926,  kommendant  å  Bo- 
dens fästning  1928.  —  2.  An- 
ders N.,  f.  1890.  teolog,  prof.  i 
systematisk  teologi  i  Limd  1924. 
N.  har  publicerat  ett  flertal 
skarpsinniga  undersökningar  av 
grundläggande  religionsfilosofis- 
ka och  etiska  frågor  (bl.  a.  Reli- 
giöst apriori,  1921 ;  Filosof  ish 
och  l-risien  etik,  1923). 

*Nyhem.  2.  N.  införlivades 
1928  med  Halmstad. 

*Nykvarn.  Pappersbruket  äges 
mnnera  av  a.  b.  Nykvarns  bruk, 
grundat  1924. 

*Nyköbing.  1.  N.  p  a  a  F  a  1  s- 
t  e  r  är  säte  för  amtman  och 
biskop. 

*Nyköping.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  högre  all- 
männa läroverket;  det  blir  sam- 
läroverk och  får  4-  och  5-årig 
realskola  samt  4-årigt  latin-  och 
realgymnasium. 


*Nyland.  Ängermanälven  är  se- 
gelbar för  större  fartyg  till  N. ; 
smärre  fartyg  gå  ända  upp  till 
Sollefteå. 

Nyman,  Alf,  f.  1884,  filosof 
och  kritiker,  docent  i  Lund  1918. 
Bland  hans  bl.  a.  av  Vaihinger  på- 
verkade filosofiska  arbeten  mär- 
kas Eunskapsbiologi  och  deskrip- 
tionsteori  hos  Richard  Avena- 
rius  (1914),  Kants  väg  (1919) 
och  Rumsanalogierna  inom  logi- 
ken (1926).  N.  har  även  framträtt 
som  essayist  (Kämpande  intelli- 
gens. 1911,  Musikalisk  intelligens, 
1928)  och  verkat  som  miisikkriti- 
ker  i  Stockholms  Dagblad  191.5— 
18  och  Sydsvenska  Dagbladet 
Snällposten"  1920—26. 

*Nynäshamn  är  tullstation  och 
har  numera  kommunal  mellan- 
skola.  Sedan  1929  är  en  kyrka  i 
N.  under  byggnad  efter  ritningar 
av  L.  L  Wahlman.  Bland  industri- 
anläggningar märkas  a.  b.  Stath- 
mos'  vågfabrik,  Telegrafverkets 
verkstad  och  a.  b.  Baltiska  glas- 
bruket. 

*Nyodling.  Sedan  1927  äro 
statsmedel  anslagna  till  bidrag 
för  nyodling  och  betesförbättring 
å  "ofullständiga  jordbruk"  (med 
mindre  än  10  har  åker  och  od- 
lingsmark), vilka  icke  åtnjuta 
annat  understöd  av  statsmedel. 

*Nyodlingsfonden.  Från  N.  ut- 
lämnas sedan  1926  lån  även  för 
betesförbättring,  vilka  efter  2 
års  ränte-  och  amorteringsfrihet 
skola  avbetalas  med  Vj  årligen. 

*Nyrop.  2.  Kristofer  N. 
avgick  från  professuren  1928. 

Nyström,  Gunnar,  f.  1877, 
läkare,  prof.  i  kirurgi  i  Uppsala 
1921,  direktör  för  Akademiska 
sjukhuset  där  1923.  N.  har  utgi- 
vit ett  flertal  skrifter,  spec.  rör. 
kräftsjukdomarna  i  Sverige. 

Nysvenska  studier,  se  S  p  r  å  k 
Q  c  h   stil. 


1423 


Nythomism — Jsötkreatur 


1424 


Nythomism.  (Jenoiii  påven  Leo 
Xlll:s  eiHvklika  Actc'r)ii  l'(i'tris 
187!)  koiu  Thomas'  av  Aquino  filo- 
sofi (jfr  M  e  d  e  1  t  i  cl  s  f  i  1  o  - 
sofi  sp.  1424),  som  av  ålder 
härskat  inom  dominikan-  och  je- 
siiitrndnarna,  att  även  på  andra 
håll  inom  den  katolska  världen 
efter  liand  vinna  en  dominerande 
betydelse.  Bland  representanterna 
för  denna  s.  k.  nvthomism  märkas 
i  Tyskland  A.  'S  t  ö  e  k  1  och  :M. 
G  r  a  b  m  a  n  n.  i  Fiankrike  K. 
B  1  a  n  c,  i  Belgien  D.  ^I  e  r  c  i  e  r, 
som  1)1.  a.  1894  grundade  den  ny- 
thomistiska  tidskriften  Revue 
néoscholastique.  X.  spelar  särskilt 
i  Fiankrike  en  betydande  roll 
inom  den  litterära  kritiken  (.T. 
^1  a  r  i  t  a  i  n    och   H.   M  a  s  s  i  s) . 

Nåjd,  se  Lappar  sp.  248. 
•    Nåltelegraf,    se    Telegrafi 
sp.  89(3.  Jfr  även  S  c  h  i  1 1  i  n  g  v. 
C  a  n  s  t  a  d  t     och     W  h  e  a  t  - 
s  t  o  n  e. 

*Nämdö.  1-  ^I^-  församling  har 
1929  avskilts  från  pastoratet  och 
överflyttats  till  Uppsala  stift,  där 
X.  tills,  med  Djurö  förs.  bildar 
ett  pastorat  i  Roslags  ö.  kontrakt. 

Nämforsen,  se  Ånger  m  a  n  - 
ä  1  v  e  n. 

Närverkningsteori,  teori,  som 
ej  räknar  med  fjärrverkan  (t.  ex. 
]\Iaxwells  elektrodvnamik.  se 
Magnetiskt  fält  sp.  1061  f.). 

*Näs.  3.  Sedan  1927  bilda  Ylle- 
stad, X.,  Vistorp,  Vartofta-Äsaka 
och  Kälvene  ett  pastorat.  —  9. 
X'ääs  fabriks  a.  1).  äger  även 
Alingsås  bomullsväveri  a.  b.  och 
a.  b.  Xordens  textilfabrik,  Borås. 

*Näsby.  4.  X.v.  om  slottet  lig- 
ger i  Täby  skn  villasandiället 
X  ä  s  b  y  ( c :  a  2,000  inv. )  med 
järnvägsstation  (Roslags- 
Xäsby)  vid  linjei-na  Stockholm 
— Rimbo  och  Roslags-Xäsby — ös- 


terskär av  Stockholm — Roslagens 
järn\ägar. 

Nässelklocka,  se  C  a  m  p  a  n  u  - 
1  a  c  e  a  e. 

*Nässjö.   Kommunala   mellan- 
skolan  omändras  sedan  1928  suc- 
cessivt till  statlig  4-årig  samreal- ' 
skola. 

*Naestved  är  säte  för  amtman. 

*Nättraby.  Inom  X'.  ligger 
X  ä  t  t  r  a  b  y  h  a  ni  n,  liainn  för 
fartyg  med  högst  4,1  m:s  djup- 
gående samt  ändpunkt  för  Xättra- 
bv — Alnaryd — Älmeboda  järnväg, 
samt  Xättraby  station,  knutpunkt 
mellan  nämnda  järnväg  och  Ble- 
kinge kustbanor. 

*Nättraby — Alnaryd — Älme- 
boda järnväg.  Sträckan  X^ättra- 
bvhamn — Alnarvd  öppnades  1897 
("ej    1895). 

Nääs  fabriks  a.  b.,  se  X'  ä  s  9, 
även  Suppl. 

Nödsignal,  signal,  som  avgives 
av  nödställt  fartyg.  X.  utgöres  av 
kanonskott  o.  d.,  avlossade  med 
omkr.  1  minuts  mellantid,  1.  av 
oavlirutet  begagnande  av  niistsig- 
nalapparat  1.  vid  dager,  av  vissa 
flaggsignaler,  i  mörker  av  raketer 
o.  d.,  avskjutna  en  i  sänder  med 
korta  mellantider.  X.  per  radio 
utgöres  av  morseteeknen  SOS, 
sända  3  ggr  och  åtföljda  av  ordet 
DE  jämte  den  nödställda  statio- 
nens anropssignal,  sänd  3  ggr. 

Nödurkopplingshandtag,  se 
Död    m  ans    g  r  e  p  p.    Suppl. 

Nöldeke,  T  h  e  o  d  o  r,  f.  1836, 
tysk  orientalist,  prof.  i  teologi 
i  Kiel  1868,  i  orientalisk  filologi 
i  Strassburg  1872—1906,  har  spec. 
inom  semitisk  och  iransk  filologi 
utgivit  lietydande  arbeten,  bl.  a. 
det  epokgörande  verket  Geschidite 
des  Qorans  (1860). 

♦Nötkreatur.  Se  även  Ang- 
1  e  r  b  o  s  k  a  p.  Suppl.  och  Finsk 
nötboskap.  Suppl. 


1425 


Oaks — Oenothera 


1426 


O. 


Oaks,  the  O.  [dhi  ^)ks],  se 
K  a  i>  p  1  ö  p  n  i  n  g.   Suppl. 

*Oberon.  A.str.  Sy  U  r  a  n  u  s  2. 

Objektivsats,  se  S  a  t  s  o  b  - 
j  c  k  t  i  v. 

Objektmikrometer,  se 

L  ii  n  g  d  ni  ä  t  n  i  n  g    sp.    963. 

*Oboe.  111.  av  vanlig  O.  och 
engelskt  horn  återfinnes  å  bilagan 
till    M  u  s  i  k  i  n  s  t  r  u  ni  e  n  t. 

*Obregön,  Alvar  o,  valdes 
1928  till  president  men  mördades 
kort  därefter,  innan  lian  tillträtt 
sitt  ämbete.  Se  vid.  ÄI  e  x  i  k  o. 
Suppl. 

*0'Brien.  2.  W  i  1 1  i  a  m  O. 
avled    1928. 

0'Brien  [åbra' jon  ] .  F  r  e  d  e  - 
r  i  c  k,  f.  1869,  nordamerikansk 
författare  av  irländsk  hilrkomst, 
har  från  sina  långvariga  I)esök  på 
Söderhavsöarna  publicerat  de  ut- 
omordentligt levande  skildringar- 
na White  shadows  in  ihe  Soutlt 
Scas  (1919;  Vita  skuggor  på  Sö- 
derhavet, 1927),  Mi/stic  isles  of 
the  South  <SVa,s  (1921;  Mystiska 
öar  i  Söderhavet,  1926)  och  Atolls 
of  the  sun  (1922;  Solskensöar  i 
Söderhavet,  1928). 

Obsekve'nta  floder,  se  K  o  n  - 
s  e  k  v  e  n  t  a    flöde  r.    Suppl. 

0'Casey  [åke'jsij,  S  e  a  n,  ir- 
ländsk författare,  urspr.  grovar- 
betare. Bland  hans  dramer  mär- 
kas främst  det  av  en  cyniskt  l)it- 
ter  realism  präglade  Jiino  and 
ihe  peacock  (1925;  Juno  och  på- 
fågeln, uppf.  i  Sthlni  1927)  och 
Tlie  plough  and  the  stavs  (1926). 
Hans  senaste  arbete,  The  silver 
tassie  (1928),  uppbäres  av  en 
starkt  pacifistisk  tendens. 

Occidental.  1.  Som  avser  occi- 
denten.  —  2.  Se  V  ä  i'  I  d  s  s  p  r  å  k 
sp.  1179, 


Oenothera  Lamarckiana. 

*Oceanografi.  Ang.  den  192.5 
— 27  utförda  Meteorexpeditionen 
se  d.  o.  Suppl. 

*Ochs,  S  i  e  g  f  r  i  e  d,  avled 
1929. 

*  Ocker,  jfr  S  a  k  o  c  k  e  r. 

Odäöahraun  [å'daj)dliachrö'jn], 
lavajdatå  på  Island,  n.  om  Vatna- 
.j()kull.  C:a  4,000  kvkm.  På  O. 
ligger  Askja   (se  d.  o.  Suppl.). 

*Odessa.  2.  O.  hade  1926 
412,000  inv.  I  universitetets  ställe 
finnes  nu  en  "pedagogisk  liög- 
skola";  dessutom  har  O.  flera 
fackliögskolor.  Statsbiblioteket  i 
O.  omfattar  0,7  mill.  bd. 

*Odhner.  3.  T  e  o  d  o  r  O.  avled 

192S. 

Oenothe'ra,  växtsläkte  (fam. 
()enothcva'crar),  hemmaliörande 
i  Amerika.  O.  bie'nnis,  gull- 
t  r  a  v,  nattljus,  är  en  hög- 
växt ört  med  stora,  ljusgula  blom- 
mor i  axlik  klase,  förvildad  på 
odlade  ställen,  järnvägsbankar  o. 
d.  i  s.  Sverige.  Blommar  hela 
sommaren.  Liknande  är  O.  La- 
marckia'na,  vilken  varit  H.  de 
Vries'  viktigaste  försöksväxt  vid 


1427 


Offerdal— Olsson 


1428 


lians   undersökningar   över   muta- 
tioner   (jfr  d.  o.). 

*()fferdal  hade  1928  4,320  inv., 
diirav  04  i  llotagens  lappförs. 
Oforsen,  se  R  il  men. 
Ogdoedri'     (av    grek.    o'g(loos, 
den  åttonde,  och  lie' dra,  yta),  se 
Kristall  sp.  1338. 

*Ohio.  2.  Folkmiingdon  upp- 
skattades 1928  till  6,8  mill. 

*Ohlin,  Bertil,  blev  1929 
prof.  vid  Handelshögskolan  i 
Sthlm.  Bland  hans  senare  arbeten 
märkes  Utrikeshandelns  grunder 
(1926). 

Oil  City  [ajl  si'tti],  stad  i 
Pennsylvania,  n.ö.  För.  Stat.,  vid 
Allegliany  River.  Viktigt  centrum 
i  Pennsylvanias  bergoljedistrikt. 
21,000  inv.  (1920). 

*0k  är  även  en  bygel  av  mjukt 
*järn,  som  vid  undersökning  av  en 
järn-  1.  stålstavs  magnetiska  egen- 
skaper användes  för  att  tills,  med 
denna  bilda  en  sluten  magnetisk 
krets  (se  K  r  e  t  s.  Fys.  2.  Suppl.) , 
varigenom  det  avmagnetiserade 
fältet  (se  Magnet  i  ser  ing) 
undvikes. 

*Okayama  hade  1925  125,000 
inv. 

*Oklahoma  har  enl.  uppskatt- 
ning för  1928  2,4  mill.  inv. 

*Oklahoma  City  har  nu  c:a 
160,000  inv. 

*01aus  Petri.  Enl.  X.  Ahnlunds 
forskningar  återgå  uppgifterna 
om  0:s  födelsetlatum  och  att  han 
skall  ha  varit  Luthers  lärjunge 
på  förfalskningar  av  Nils  Rabe- 
nius  (se  d.  o.  1),  varför  de  måste 
anses  obestyrkta.  — •  Den  av  O. 
1524 — 29  förda  tankeboken  ut- 
gavs i  Samfundet  S  :t  Eriks  årsbok 
1908—11  och  1913—15.  Om  To- 
biae  Comedia  se  d.  o.  Suppl. 

Olav,  f-  1903,  norsk  kronprins, 
son  till  Håkan  VII  och  drottning 
INIaud.    O.    förmäldes    1929    med 


prinsessan  Martha  av  Sverige  (se 
Carl  sp.   1036). 

0'ldenberg[-bärS],  Hermann, 
f.  1854,  d.  1920,  tvsk  indolog,  prof. 
i  Kiel  1889,  i  "Göttingen  1908, 
fiamstående  kännare  av  Veda- 
litteraturon  och  buddhismen. 
Bland  hans  arbeten  märkes  främst 
Iluddha  (1881,  12  :e  uppl.  1923). 
*01dham,  -T.  H.,  avgick  1927 
SS.  redaktör  för  International 
Review   of   Missions. 

*01in.  2.  C.  O.  O.  lämnade 
1926  uppdraget  ss.  konung  Gus- 
taf V:s  läkare. 

*01iva  inkorporerades  1925 
med  staden  Danzig. 

*01jelund,  I  v  a  n,  har  vid.  ut- 
givit bl.  a.  lomanen  Gröna  ridda- 
re (1926),  en  delvis  självbiogra- 
fisk skildring  av  den  ungsocialis- 
tiska rörelsen,  och  essaysamling- 
en Med  två  ögon  (1928). 

Olow,  John  Olof,  f.  1883, 
läkare,  prof.  i  obstetrik  och  gyne- 
kologi  vid  Uppsala  univ.  1923, 
förf.  till  ett  flertal  arbeten,  spec. 
inom  förlossningskonsten. 

*01sen.  2.  O  1  e  O.  avled  1927. 
—  3.  ]\Iagnus  O.  utgav  1926 
det  metodiskt  viktiga  arbetet 
/Ettcgård  og  helligdom,  ett  för- 
sök att  med  hjälp  av  ortnamnen 
rekonstruera  den  sociala  utveck- 
lingen i  förhistorisk  tid  i  Norge. 
Ölskroken,  station  i  Göteborg 
(se  d.   o.  Järnvägar.  Suppl.). 

*01son,  Emil,  avslutade  1926 
sin  övers,  av  Snorres  Norges 
konungasagor  med  en  3:e  del. 
1929  blev  lian  red.  för  Arkiv  för 
nordisk  filologi. 

*01sson.  10.  Martin  O.  blev 
1926  sekr.  i  Rådet  till  skydd  för 
Stockholms  .skönhet.  1927  utgav 
han  Erik  Palmstedts  Resedagbok 
1778—80. 

Olsson.  1.  Hagar  O.,  f.  1893, 
finländsk  författarinna,  har  ss. 
kritiker  framträtt  gom  förkämpe 


1429 


Olycksfall  i  arbete — Oncken 


1430 


för  modernistiska  riktningar  (Nii 
generation,  1924).  —  2.  Henry 
O.,  f.  1896,  litteraturhistoriker, 
docent  vid  Stockliolms  högskola 
1927,  sekr.  i  Svenska  föreningen 
Norden  1929,  har  framtiätt  som 
Almquistforskare  (C.  J.  L.  Alm- 
qiiist  före  Törnrosens  bok,  1927). 

*  Olycksfall  i  arbete.  Genom 
en  1928  vidtagen  ändring  i  1916 
års  olycksfallsförsäkringslag  har 
den  där  stadgade  karenstiden 
borttagits  och  därmed  införts 
obligatorisk  försäkring  av  arbe- 
tare även  för  den  första  tiden 
efter  ett  olycksfall. 

*01ympiska  spelen.  De  egent- 
liga ledarna  i  forntidens  O.  kalla- 
des teo'kolloi,  medan  helleno- 
dikerna  endast  voro  funktionärer. 
—  Vid  1924  års  O.  medtogos  för 
första  gången  på  programmet 
hastighetsåkning  på  skridskor  och 
skidsport,  vilka  grenar  samman- 
fördes med  bl.  a.  konståkning  på 
skridskor  och  ishockey  till  en 
s.  k.  vinterolympiad  i  Chamonix; 
här  gjorde  svenskarna  med  ini- 
dantag  för  segern  i  konståk- 
ning för  herrar  en  relativt  svag 
insats.  Efter  den  8:e  olympia- 
den avskaffades  den  officiella 
poängberäkningen.  Den  9:e  olym- 
piaden 1928  inleddes  med  vin- 
terolympiad i  S:t  Moritz,  som 
blev  synnerligen  framgångsrik  för 
Sverige  (bl.  a.  belades  de  tre 
första  platserna  i  50-kilometers- 
loppet  på  skidor).  Den  därpå  föl- 
jande sommarolympiaden  i  Am- 
sterdam är  den  första  olympiad, 
vid  vilken  kvinnor  tävlat  i  allmän 
idrott  (de  ha  förut  representerats 
endast  i  simidrott,  konståkning 
på  skridskor  och  lawntennis).  De 
deltagande  nationernas  antal  var 
46  (bl.  a.  deltog  Tyskland  för 
första  gången  efter  1912)  och  an- 
talet tävlingar  106  (bl.  a.  hade 
la-\vntennis    och    skytte    strukits 


från  programmet).  Sverige  gjorde 
en  god  insats  och  förväi^vade  guld- 
medaljen i  spjutkastning,  sim- 
ning 1,500  m.,  fri  brottning,  lätt 
tung\-ikt  och  tungvikt,  brottning, 
tungvikt,  och  modern  femkamp. 
Den  10  :e  olympiaden  skall  äga 
rum  i  Los  Angeles  1932  med  vin- 
terolympiad i  Lake  Placid. 

Omdrev,  omloppstid  i  skogs- 
hushållningsplan  (se  Skogsin- 
delning). 

Omloppstid,  se  Skogsin- 
d  e  1  n  i  n  g. 

Omlöpning,  upprepad  brunst 
efter  skedd  betäckning,  vanl.  be- 
roende på  utebliven  befruktning. 
Jfr  B  r  u  n  s  t. 

Omskolning,    se    Skolning. 

Omslutning,  beteckning  för 
summan  av  de  i  ett  affärsföre- 
tags balansräkning  upptagna  till- 
gångs- (aktivsidan)  1.  skuldpos- 
terna  (passivsidan). 

Omsättningstal,  omsätt- 
n  i  n  g  s  f  ö  r  h  å  1 1  a  n  d  e,  förhål- 
landet mellan  primär-  och  sekim- 
därspänningarna  i  en  transforma- 
tor. 

Omvändningsprisma,  dels 

prisma,  som  användes  för  att 
rättvända  bilden  bl.  a.  i  prisma- 
kikare (se  Kikare,  även 
Suppl.),  dels  prisma,  som  vid 
vissa  reproduktionsmetoder  (se 
ill.  till  d.  o.)  användes  för  att  få 
en  fotografisk  bild  likformig  med 
oi-iginalets  spegelbild. 

Omvänt  värde,  detsamma  som 
inverterat  värde. 

Oncken  [å'ngken],  Hermann, 
f.  1869,  tysk  historiker,  prof.  i 
Chicago  1905,  vid  olika  tyska 
univ.  från  1906,  senast  i  Berlin 
1928.  Bland  0:s  skrifter  märkas 
en  monografi  över  Rudolf  von 
Bennigsen  (2  bd,  1910)  samt  ett 
par  arbeten  över  Frankrikes 
Rhenpolitikj    främst    Die    Rhein- 


1431 


0'Neill— Ordnar 


1432 


Eugene  0'Neill. 

politik  Xapolcons  III.  von  1863 
bi.s  JS70    (3  bd,  192G). 

*0'Neill,  Eugene.  Bland  O : s 
senare  skådespel  märkas  Stränge 
interludc  (192S;  Sällsamt  mellan- 
spel, uppf.  i  Sthlm  s.  å.),  ett 
stort  psykologiskt  drama,  diir  dia- 
logen dubblerats  med  monologer, 
i  vilka  de  ujipträdande  ge  uttryck 
åt  sina  tysta  tankar,  samt  Dyna- 
mo  (1929),  början  av  en  trilogi, 
som  skall  behandla  nutidens  aktu- 
ella   filosofiskt-religiösa   problem.. 

Ongar  [å'ngga].  radiostation 
.30  km.  n.ö.  om  London.  Tiafik  på 
vissa  europeiska  länder  samt 
Xord-  och  Syd-Ameiika. 

On  revient  toujours  å  ses  pre- 
miéres  amours  [åij  rovj;i'ij  toio'r 
a  se  pramjärs  amo'r],  fr.,  "man 
återvänder  alltid  till  sin  första 
kärlek'",  gammal  kärlek  rostor 
inte. 

*Oporto.  Uthamnen  Leixöes. 
anlagd  ö  km.  n.  om  Dueros  myn- 
ning, ersiitter  0:s  flodhamn,  som 
endast   anlöpes  av  mindre  fartyg. 

0'ppenheim  [hajm],  Franz. 
i,  1S52,  d.  1929,  tysk  industriman, 


grundare  av  Agfabolagct  och  en 
av  ledarna  av  anilinkoncernen. 

Optimisterna,  en  1925  bildad 
saminaiislutiiiiig  av  yngre  svenska 
konstnärer  (E.  liertel-Xordström, 
!•:.  Dahlskog.  J.  Lundqvist,  E.  01- 
lers,  -M.  Äberg  m.  fl.),  som  anord- 
nat gemensanuna  utställningar  i 
i  Sthlm  in2(i  och  1928. 

*Oran  hade  1926  150,000  iiiv.. 
därav    125,000    européer. 

Orange  |ä'rrindjj,  stad  i  Xew 
Jersey,  n.ö.  För.  Stat.,  strax  n.v. 
iiiu  NVwark.  Fashionabel  förort 
till  Xew  York.  Hattindustri. 
33.000  inv.  (1920).  —  Invid  O. 
ligga  städerna  East  O.  (65.000 
inv.  192S)  och  West  O.  (16.000 
inv.  1920),  den  förra  med  till- 
verkning av  medicinska  och  elekt- 
riska artiklar,  den  senare  känd 
SS.  säte  för  Edisons  liem  odi  lalxj- 
ratorium. 

*Orchidaceae.  Av  svenska 
orkidéer  märkas  ytterligare  lio- 
nungsblomster,  knärot,  mygg- 
blomster och  spindelblomster  (se 
dessa  ord.  Suppl.)  samt  tvelilad 
(se  d.  o.).  Av  utländska,  hos  oss 
i  varmhus  odlade  släkten  märkas 
C(tttle'ya.  Dendro'hium.  L>jca'stc, 
Masdcva'llia,  Odontoglo'ssum.  Pa- 
l)hiope'd\lum  (lik  Cypripc'dium; 
se  d.  o.) ,  Ya'nda  ni.  fl. 

*Orchis.  O.  ustula'ta,  k  r  u  t  - 
b  r  ä  n  n  a  r  e,  är  låg%-äxt  med  hela 
rotknölar  samt  små,  som  out- 
slagna svartröda  blonunor  (blom- 
axets topp  därför  svartrött). 
Gräsmark  i  Skåne  och  Blekinge 
samt  spec.  på  Öland  och  Gotland. 
Blommar  på  försonuuaren. 

Ordfläta,  se  C  r  o  s  s  w  o  r  d. 
Suppl. 

Ordgeografi,  se  Språk- 
geografi. 

*Ording,  •!  o  h  a  n  n  e  s,  avled 
1929. 

*Ordnar.  1927  tillsattes  en  sär- 
skild  ordensnämnd,   som   har   att 


1433 


Ordnincf — Orleans 


1434 


yttra  isig  över  till  donsaiiuna  liiin- 
skjutna  frågoi'  röraiitk'  Drdoiisför- 
läniiigar.  I  samhaiul  diirmcd  liar 
också  utdtdaiidot  av  O.  iqipdelats 
på  två  skilda  tillfällen,  det  ena 
liksom  förut  förlagt  till  den  G 
juni,  det  andra  till  slutet  av  året. 
*Ordning.  Malem.  1.  En  de- 
terniinants  O.  är  antalet  rader 
1.   kolumner,   som  den  innehåller. 

—  2,  Se  Differential- 
ekvation och  Differen- 
tialkalkyl. —  3.  Se  O  s  k  u  - 
1  a  t  i  o  n  och  Oändligheten. 

—  Fys.  Antalet  våglängder,  som 
motsvarar  vägskillnaden  mellan 
strålar  genom  närliggande  spring- 
or i  ett  gitter  (jfr  S  p  e  k  t  r  a  1  - 
a  ])  p  a  r  a  t  e  r   sp.   1273) . 

*Ordovicium  är  uppkallad 
efter  ordovicerna,  en  forntida 
brittisk  folkstam.  O.  föregicks 
av  kambrium  och  efterföljdes 
av  silurperioden.  De  ordoviciska 
avlagringarna  äro  bäst  utbil- 
dade och  ingående  studerade 
i  Fennoskandia,  Böhmen,  Storbri- 
tannien och  Nord-Amerika.  Ler- 
skiffrar  o.  a.  terrigena  sediment 
dominera  i  allmänhet,  ofta  med 
flera  tusen  m.  mäktighet  i  geo- 
synklinalerna  (se  nedan)  och 
innehålla  ibland  bryt  värda  järn- 
malmer (t.  ex.  i  Böhmen).  I  det 
inre  Nord- Amerika  och  ö.  Fenno- 
skandia äro  dock  kalkstenar  för- 
härskande. I  Skåne,  Oslofältet 
och  Jämtland  uppträda  mäktiga 
serier  av  svarta  lerskiffrar,  me- 
dan kalkstenar  av  obetydlig  mäk- 
tighet men  stor  fossilrikedom  äro 
så  gott  som  allenarådande  på 
Öland,  i  Östergötland,  Närke,  Da- 
larna och  Estland.  Den  mest  k'- 
kauta  kalkstensbildningen  är 
o  r  t  o  c  e'  r  k  a  1  k  e  n ;  den  under- 
lagras av  ceratopy'gekalk 
och  överlagras  av  c  h  a'  s  m  o  p  s  - 
kalk.  varpå  följer  en  lerskiffer- 
serie,   t  r  i  n  u'  c  1  e  u  s  s  k  i  f  f  e  r  n. 


som  i  Östersjön  och  Estland  mot- 
svaras av  kalkstenar  (öster- 
s  j  ö  k  a  1  k) .  Viktiga  led  fossil  för 
kalkstenarna  äro  trilobiter  och 
huvudfotingar  (nautilider,  orto- 
ceratiter),  för  lerskifiVarna  grap- 
toliter  (se  d.  o.  Suppl.).  F.  ö. 
uppträda  i  O.  representanter  för 
nästan  alla  evertebrat  st  ammar 
samt  de  äldsta  fiskarna.  Kalk- 
alger bilda  rev  i  cliasinopskalk  ocli 
östersjökalk.  Vid  slutet  av  O. 
uppträda  också  de  tidigaste  rev- 
bildande korallerna  (arktiska 
Anwrika).  Från  O.  känner  man 
ingenting  säkert  ang.  klimat- 
zoner. I  det  nutida  n.  polarområ- 
det var  klimatet  närma,st  tropiskt, 
ehuru  moräner  av  förmodad  ordo- 
vicisk  ålder  • —  möjligen  härstam- 
mande från  lokala  glaciärer  — 
äro  funna  i  nordligaste  Norge. 
Orogenetiska  rörelser  av  mindre 
omfattning  förekommo  i  Kale- 
doniska  geosynklinalen  och  Eng- 
land samt  i  Appalachiska  geosyn- 
klinalen. I  England  rådde  tidvis 
en  stark  vulkanisk  verksamhet. 

*Oregon.  1.  O.  har  enl.  iipp- 
skattning  för  1928  1  mill.  inv.  I 
O.  funnos  1!)2()  10.500  i  Sverige 
f('idda  inv. 

*Orehovo-Sujevo  hade  1926 
63,000  inv. 

*Orenburg.  riuvernementet  och 
staden  O.  tillhöra  ej  längre  Ka- 
sakstan  utan  utgöra  en  särskild 
underavdelning  under  RSFSR. 

Organtvång,  se  K  ö  1 1  k  o  n  - 
t  r  ol  1.  Suppl. 

Orhoninskrifterna,  se  T  u  r  - 
kisk-tatariska  språk 
sp.  1526. 

Orientalisk  ras,  se  M  ä  n  - 
n  i  s  k  o  r  a  s  e  r  sp.  519. 

*  Orleans.  Son  till  Louis,  den 
andre  hertigen  av  O.,  och  fader 
till  Ludvig  XII  var  Charles, 
f.  1391,  d.  1465,  som  i  sin  höviska 
kiirleksdiktning  framstår  som  en 


1435 


Orlovdiamanten — Oskarshamn 


1436 


av  den  franska  mudeltideiiH 
friinista  lyriker. 

Orlovdiamanten  [arlå'ff-], 
diamant,  iipjjtilckt  i  början  av 
IGOO-t.,  bars  urspr.  av  indiska 
härskare  av  Stora  Moguls  dynasti, 
blev  efter  Delhis  fall  1737  stulen 
och  inköptes  i  Amsterdam  av 
ryske  greven  Grigorij  Orlov,  som 
1772  skänkte  den  till  kejsarinnan 
Katarina  II.  Stenen,  som  oslipad 
vägde  400  karat,  efter  slipningen 
c:a  200  karat,  infattades  i  toppen 
av  tsarernas  spira.  Den  senare 
forskningen  har  funnit  sannolikt, 
att  O.  är  identisk  med  en  annan 
berömd  indisk  diamant,  kallad 
Stora  M  o  g  u  1. 

*Ormbunkar.  Av  vanliga 
svenska  O.  märkas  ytterligare 
bl.  a.  Atln/rium  (se  d.  o.)  samt 
^jorttunga,  hällespring,  kambrä- 
ken,  safsa,  stenbräken  och  strut- 
bräken    (se  dessa  ord.  Suppl.). 

*Ormsö  har  en  yta  av  93  kvkm. 

Ornito'pter  (av  grek.  o'rnis, 
fågel,  och  ptero't2,  vinge),  se 
Flygning  sp.  1S2. 

*brnö.  Nämdö  förs.  har  1929 
avskilts  från  pastoratet. 

Oro,  se  A  r  e  o  i.  Suppl. 

Oroba'nche,   se   S  n  y  1 1  r  o  t. 

Orogra'fisk  nederbörd  (av 
grek.  o'ros,  berg,  och  grajcin, 
skriva),  nederbörd,  som  icke  står 
i  samband  med  cykloner  utan 
uppträder  lokalt  t.  ex.  i  sådana 
kusttrakter,  där  en  regelbunden 
varm  och  fuktig  pålandsvind 
tvingas  att  stiga  uppåt  höga 
bergssidor  (se  Nederbörd). 
Medan  Sthlm  har  en  huvudsakl. 
cj'klonal  nederbörd  om  c :  a  550 
mm.  årligen,  har  Bergen  en  hu- 
vudsakl. orografisk  nederbörd  om 
nära  2,000  mm. 

Orpen  [å'p9n],  sir  Wil- 
liam, f.  1S78,  engelsk  målare, 
känd  bl.  a.  för  sina  på  officiellt 
uppdrag  utförda  skildringar  från 


världskriget  och  f redskonferen.sen. 
Stor  sensation  väckte  genom  sin 
bisarra  symbolik  och  oppositio- 
nella tendens  hans  1923  utställda 
målning  Den  okände  brittiske  sol- 
daten i  Frankrike. 

*  Orrefors.  O.  bruks  a.  b.  äger 
även  Sandviks  (se  d.  o.  4)  glas- 
bruk och  ett  kristallsliperi  i 
Nybro. 

Orte'ga  y  Gasset  [i  gasä'tt]. 
Jos  é,  f.  1883,  spansk  filosof  och 
kulturhistoriker,  prof.  i  filosofi  i 
Madrid,  hävdar  i  sina  arbeten 
(främst  El  tema  de  nuestro  tiem- 
po,  1923)  en  spec.  av  Bergsons 
filosofi  influerad  antirationalism. 
I  Espana  inucrtcbrata  (1922)  un- 
dersöker han  orsakerna  till  den 
spanska  kulturens  blomstring  ocli 
förfall.  Som  utgivare  av  den  le- 
dande tidskriften  Revista  de  Occi- 
dente  utövar  O.  ett  betydande  in- 
flytande. 

0'rtoaxel  (av  grek.  orto's,  rät), 
se  Kristall  sp.   1342. 

*Ortoceratiter,  se  även  N  a  u  - 
t  i  1  i  d  e  r.  Suppl. 

0'rupssanatoriet,  se  Höör. 
Suppl. 

Oryza,  se  Ris. 

*0s.  Den  av  a.  b.  Ohs  bruk 
drivna  sulfitfabriken  i  Habo  är 
numera  nedlagd. 

*0saka,  som  1925  hade 
2,115,000  inv.,  är  nu  Japans 
största  stad.  Medicinsk  fakultet. 

*Osby.  2.  O.,  vars  område  1929 
väsentligt  utökats,  har  nu  c:a 
2,000  inv. 

*Oscarsteatern.  Den  vid  regim- 
skiftet 1926  ifrågasatta  namnför- 
ändringen kom  ej  till  stånd. 

*Osebergfyndet.  Ett  stort  ve- 
tenskapligt verk  om  O.  under  re- 
daktion av  A.  W.  Brögger,  Hj. 
Falk  och  H.  Shetelig  är  under  ut- 
givning (3  dir,  1916—28). 

♦Oskarshamn.  Enl.  1927  års 
skolordning    omorganiseras    leal- 


1437 


Oskarsström — Oud 


1438 


skolan  till  samiealskola  med  4- 
och  5-åriga  linjer.  O.  har  läns- 
lasarett. 

*Oskarsström  liar  station  vid 
Halmstad — Nässjö  järnvägar. 

*Oslo  liade  192S  250,000  inv. 
Ett  förslag  att  med  O.  införliva 
Åkers  landskommun  (425  kvkm., 
c:a  80,000  inv.)  är  f.  n.  (1929) 
under  behandling.  —  1929  invig- 
des i  en  modernt  inredd  bygg- 
nad Det  nye  Teater.  O.  har  radio- 
station och  är  sedan  1927  anknu- 
tet till  det  europeiska  lufttrafik- 
nätet genom  linjen  O. — Göteborg 
— Köpenhamn — Berlin. 

Oslo  loppet,  se  Cykelsport. 
Suppl. 

Osmoterapi'  (av  grek.  tera- 
P£i'a,  behandling),  intravenös  in- 
jektion av  vätskor  med  högre  os- 
motiskt  tryck  äu  blodet  (hyperto- 
niska  lösningar).  Den  härigenom 
ui>pkommande  (osmotiska)  vätske- 
strömningen från  vävnaderna  till 
blodet  och  det  därpå  följande  ut- 
trädet av  de  insprutade  ämnena  i 
vävnaderna  skola  ha  en  gynnsam 
effekt  på  en  del  sjukliga  tillstånd 
(ss.  lungödem,  inflammationei- 
m.  m.),  varjämte  resorptionen  av 
läkemedel  (ss.  salvarsan),  som 
samtidigt  insprutas,  skall  påskyn- 
das. Värdet  av  O.  kan  ännu  ej 
säkeit  avgöras. 

*Osramlampan.  Lystråden  gö- 
res  numera  av  ren  volfram. 

OssendoVski,  Ferdinand, 
f.  1876,  polsk  författare  och  na- 
turvetenskapsman, har  \iinnit 
ryktbarhet  genom  sina  tills,  med 
den  amerikanske  journalisten 
Lewis  Stanton  Pålen  utgivna 
skildringar  från  sina  äventyrliga 
resor  i  Sibirien,  Mongoliet  och 
Tibet.  Dessa  med  fascinerande 
skildringskonst  skrivna  arbetens 
objektiva  sanningsvärde  har  emel- 
lertid blivit  starkt  ifrågasatt.  I 
sv.   övers,   föreligga   Odjur,   män- 


niskor och  gudar  (1923),  Asiens 
miderhara  värld  (1924)  och  På  de 
s I ora  vidderna  (1925). 

*Ossiannilsson,  K.  G.  Under 
senare  år  har  O.  intagit  en  allt 
mer  utpräglat  nationell  och  reli- 
giös hållning.  I  diktsamlingen 
Hjärtat  sjunger  (1927)  har  han 
bl.  a.  givit  uttryck  åt  sin  beund- 
ran för  den  italienska  fascismen. 

*Ost.  Namnet  Sveciaost 
har  1928  antagits  för  att  beteck- 
na, vad  som  tidigare  kallades 
p  r  ä  s  t  o  s  t,  d.  v.  s.  en  vid  lägre 
temperatur  än  50°  ystad,  i  massan 
saltad,  småpipig  O. 

*  Ostkustbanan.  De  återståen- 
de sträckorna  öppnades  i  följande 
ordning:  Gävle  södra — Ljusne 
1926  och  Söderhamn — Iggesund 
samt  Hudiksvall — Njurunda  1927. 
De  normalspåriga  linjerna  ha  en 
längd  av  295  km.  O.  äger  och  tra- 
fikerar även  den  smalspåriga  lin- 
jen Harmånger — Bergsjö  (19,5 
km.),  som  förut  tillhört  Norra 
Hälsinglands  järnväg.  O.  är  an- 
sluten till  Trafikförbundet  Upp- 
sala— ^Norrland. 

*  Östra  va.  Städernas  officiella 
namn  äro  numera  M  o  r  a  v  s  k  ä 
O.  och  Slezskä  O. 

*Otaru  hade  1925  134,000  inv. 

*Ottenby  ligger  inom  Äs  skn, 
5  km.  från  Ottenby  station,  änd- 
jiunkt  för  Ölands  järnväg. 

*Otterstad  omfattar  Kållandsö 
jämte  smärre  öar. 

*Otto.  2.  Harald  O.  avled  1928. 

Otto  Ernst  [å'ttå],  se 
S  c  h  m  i  d  t   8,   även   Suppl. 

Oud  [apd],  J.  J.  P.,  f.  1890, 
holländsk  arkitekt,  stadsarkitekt 
i  Rotterdam,  är  en  av  ledarna  för 
funktionalismen  i  holländsk  bygg- 
nadskonst. O :  s  arbetarbostäder, 
Tusschendijken  vid  Taanderstraat 
i  Rotterdam  (1921),  ha  blivit 
förebildliga  för  liknande  anlägg- 
ningar   i   Holland   och   Tyskland. 


1439 


Ouessant — Oxidationsteorier 


1440 


Se  ill.  t  ill  !•'  u  II  l<  t  i  o  II  a  1  i  s  in. 
Sii|)i)l.  SJ).  S.")2. 

Ouessant,  I  U'  il"()  i  il  (l<)ii.sa'ijj, 
fransk  ö  strax  v.  om  Jirctagno, 
med  fyrar  otli  radiopi-jlstation. 
Viktif^  aiigöringspunkt  för  .sj(')far- 
teu  till  Engelska  kanalen. 

Oulu    I  iVolo],  se  IJ  1  e  ä  b  o  r  g. 

*Ova.  Sedan  H)2!»  bilda  Husa- 
by,  Skiilvum,  O.,  Kinne-Kleva  oeli 
8il  ett  pastorat. 

Ova'mpo  I-  o  v  a' m  b  o.  bantu- 
folk,  till  ett  antal  av  c:a  100,000 
befolkande  Ampoland  (1.  Ovainpo- 
land,  jfr  d.  o.).  Till  .skillnad  från 
övriga  sydliga  bantufolk,  vilka 
övervägande  äro  nomadiserande 
herdar,  äro  O.  bofasta  och  bedriva 
ett  jämförelsevis  högtstående 
jordbruk  samt  någon  boskapssköt- 
sel. O.  äro  fördelade  i  sex  själv- 
ständiga stannnar.  Täral.  oberoen- 
de gentemot  européerna  (sedan 
1920  bevakas  deras  intressen  av 
ett  infödingskommissariat),  hade 
bevarat  sin  egenartade  kultur. 

*  O  vansjö  bildar  jämte  Storviks 
köping  O.  församling.  Socknen 
hade  1928  7,085  inv.  (1927  över- 
flyttades bl.  a.  ett  område  med 
1,847  inv.  till  Sandviken). 

Ovariaihormon,  hormon  fiån 
ovarier  och  placenta.  Kenfram- 
ställningen  av  O.  har  för  närva- 
rande resulterat  i  en  fettliknande 
substans,  som  efter  subkutan  in- 
jektion starkt  påskyndar  köns- 
mognaden hos  unga  hondjur  ocli 
hos  könsmogna  dylika  snabbt 
framkallar  brunst.  Helt  nyligen 
har  man  lyckats  framställa  O.  i 
vattenlöslig  form.  Detta  preparat 
kommer  att  utsläppas  i  allmänna 
handeln,  och  man  har  förhopp- 
ningar att  detsamma  skall  visa 
sig  verksamt  under  de  klimakte- 
riska  åren  och  vid  menstruations- 
rubbningar.  Hormon  från  hypo- 
fysen  ha  visat  sig  stå  i  intim  sam- 
verkaiv  med  O.  Detta  hormon  går 


över  i  urinen  bos  havande,  ocii 
genom  insprutniiig  av  sådan  urin 
pä  icke  könsmogna  möss  erhälles 
en  ytterst  liastig  könsmognad  lios 
dessa.  Senaste  försök  ge  vid  han- 
den, att  man  pä  detta  sätt  kan 
påvisa  havandeskap  mycket  kort 
tid    efter    inträdd    befruktning. 

*Oxelösund  är  tullstation. 
.Malmexj)orten  från  O.  utgjorde 
1921)  (•:a   1,-   mill.  ton. 

*Oxelösunds  järnverk.  Koks- 
masugnen iir  ej  den  enda  i  Sve- 
rige. ():.s  a.  b.  driver  även  ett 
fiinsteiglasbnik   i   Oxelösund. 

*Oxford.  \'.  om  O.  ligger  den 
stora   radiostationen  Leafield. 

Oxidationsteorier.  Kesultaten 
av  de  .senaste  årens  forskningar 
över  andningen  (oxidationen)  i  de 
levande  cellerna  kunna  samman- 
fattas i  O.  Warburgs  (1)  och  H. 
Wielands  (2)  O.  Det  väsentliga 
problernet  i  fråga  om  celloxidatio- 
nen är  att  förklara,  hur  cellerna 
så  .snabbt  kunna  nedbryta  och  o.\i- 
dera  ämnen  som  äggvita,  fett  och 
kolhydrat,  vilka  utanför  organis- 
men i  vattenlösning  äro  svåia  att 
oxidera.  —  1)  Warburg  har  Ijc- 
kats  visa,  att  extremt  små  mäng- 
der järn  (och  även  en  del  andra 
metaller),  fördelade  på  en  kolyta, 
verka  som  en  ytterst  aktiv  kata- 
lysator vid  oxidation  av  en  del  i 
celler  förekommande  ämnen.  I  ge- 
nialt anordnade  och  exakta  för- 
sök har  Warburg  även  visat  en 
långt  gående  parallellitet  i  oxida- 
tionsverkan både  kvalitativt  och 
kvantitativt  mellan  det  järnhal- 
tiga  kolet  och  de  i  levande  celler 
verksamma  katalysatorerna.  AVar- 
burg  drar  ur  sina  försöksresultat 
den  slutsatsen,  att  dessa  senare, 
av  honom  kallade  andnings- 
e  n  z  y  m,  bestå  av  organiska  järn- 
föreningar. I  själva  verket  kan 
man  även  ur  celler  extrahera  ett 
rött,    järnhaltigt    färgämne,    cy- 


1441 


Oxidkatod — Paasikivi 


1442 


t  o  c  h  r  o'  m,  vilket  har  katalytisk 
verkan  på  oxidation  av  ämnen  i 
celler.  Nyligen  har  Warburg  ge- 
nom spektroskopiska  imdersök- 
ningar  kunnat  fastställa,  att 
andningsenzymet  är  ett  hemin 
närstående  ämne.  2)  Wieland  har 
i  en  lång  rad  av  försök  visat,  att 
finfördelat  palladium  i  frånvaro 
av  syrgas  kan  upptaga  väte  från 
cellsubstanser,  vilket  ju  är  likty- 
digt med  en  oxidation.  Wieland 
antar,  att  oxidationen  i  cellerna 
åstadkommes  genom  ett  "aktive- 
rande" av  vätet  förmedelst  någon 
enzymverkan,  så  att  vätet  kan 
reagera  med  den  genom  andningen 
tillförda  syrgasen  under  bildande 
av  vatten.  I  alla  de  fall,  där  oxida- 
tion äger  rum  under  upptagande 
av  syre  i  den  oxiderade  molekylen 
(en  stor  del  av  celloxidationerna 
bestå  i  ett  dylikt  direkt  upptagan- 
de av  syrgas)  förmodar  Wieland 
på  alldeles  lösa  grunder,  att  vat- 
ten upptages  av  de  ämnen,  som 
skola  oxideras,  varefter  väte 
skulle  aktiveras  och  bortföras  som 
vatten  efter  reaktion  med  syrgas. 
Man  kan  föreställa  sig,  att  syret 
i  den  upptagna  vattenmolekylen 
kvarstannar  i  den  på  detta  sätt 
oxiderade  molekylen.  Wielands  O. 
brister  i  klarhet  och  vilar  i  vik- 
tiga punkter  på  rena  antaganden 
men  har  dock  funnit  många  an- 
hängare. —  I  viss  mån  fristående 
från  de  nu  nämnda  forskarnas 
upptäckter  står  F.  G.  Hopkins  ar- 
l)eten  över  glutathio'n.  Detta 
ämne,   som   av  Hopkins   renfram- 


ställts  ur  celler,  består  av  en  cys- 
tin-glutaminsyreförening,  vilken 
lätt  reduceras  under  upptagande 
av  väte,  medan  den  därvid  upp- 
komna föreningen  lätt  oxideras 
(i  näi-Aaro  av  järn)  till  det  ur- 
sprungliga ämnet.  Det  principiellt 
viktiga  är,  att  det  reducerade  glu- 
tathionet  vid  sin  oxidation,  vilken 
kan  åstadkommas  av  syrgas,  ver- 
kar som  katalysator  på  oxidatio- 
nen av  samtidigt  närvarande  cell- 
substanser. Efter  Hopkins  försök 
finnes  stor  sannolikhet  för  att 
glutathionet  kan  spela  en  viktig 
roll  vid  oxidationsprocesser  i  le- 
vande celler. 

Oxi'dkatod,  detsamma  som 
Wehneltkatod. 

Ozarkplatån  [åsa'k-],  starkt 
denuderat,  skogrikt  bergland  i 
mell.  För.  Stat.,  huvudsakl.  be- 
läget inom  staterna  Missouri 
och  Arkansas.  C:a  200,000  kvkm. 
Högsta  punkt  S6S  m.  ö.  h.  Stora 
zink-,  bly-  och  bauxitfyndigheter. 

Oändlig  produkt,  produkten 
av  ett  oändligt  antal  faktorer. 
Om  produkten  av  de  n  första  fak- 
torerna närmar  sig  ett  bestämt 
gränsvärde,  då  n  växer  obegrän- 
sat, säges  O.  vara  k  o  n  v  e  r  - 
g  e'  n  t ;  går  produktens  värde  mot 
oändligheten,  säges  O.  vara  d  i  - 
v  e  r  g  e'  n  t ;  saknar  det  gräns- 
värde, säges  O.  vara  obestämt. 
Nödvändigt  men  ej  tillräckligt 
villkor  för  att  O.  skall  konver- 
gera är,  att  faktorerna  med 
växande  ordningsnummer  gå  mot 
gränsvärdet  1. 


P. 


Paasikivi  [pa'siki-],  .Juho,  f. 
1870,  finländsk  politiker  och 
finansman,  direktör  vid  Finlands 
statskontor  1903 — 14,  senator  och 


chef  för  finansexpeditionen  190S 
— 09,  direktör  för  Kansallis-Osa- 
kebanken  sedan  1914.  P.  var  1918 
det  fria  Finlands  första  statsmi- 


40.  —Los.   Suppl. 


1443 


Paddfot — Pallenberg 


1444 


I 


nister  och  ordf.  i  den  finländska 
delegationen  vid  fredsslutet  med 
Ryssland  1920. 

Paddfot,  se  Borragina- 
c  e  a  e. 

Padouk,  träslag,  som  härstam- 
ma från  olika  arter  av  Pteroca'r- 
pus  (fam.  Legumino' sae ;  jfr 
Sandelträd),  huvudsakl. 

Pterocarpus  dalberg  ioi' des  från 
Andamanerna,  Pterocarpus  i'ndi- 
cus,  trol.  från  Filippinerna,  och 
Pterocarpus  inaci'oca'rpus  från 
Birma.  P.  är  än  rödaktigt,  än 
mer  gult  1.  brunt.  Det  användes 
huvudsakl.  till  inläggningsarbe- 
ten  (intarsia).  Jfr  Trä  sp.  1417. 

Paga'n,  liten  ort  i  Burma, 
Britt.  Indien,  vid  Irawadi,  s.v.  om 
Mandalay.  Vid  P.  finnas  ruinerna 
av  Burmas  forna,  1287  av  mongo- 
*  lerna  förstörda  huvudstad  P.,  som 
under  900— 1200-t.  var  Bortre  In- 
diens viktigaste  buddhistiska  kul- 
turcentrum. Bland  ruinområdets 
till  över  5,000  uppgående  pagoder 
och  stupas  märkes  huvudtemplet 
Ananda   (1085—1107). 

Pago  Pago,  se  S  a  m  o  a  - 
ö  a  rn  a. 

*Painlevé,  Paul,  ingick  ss. 
krigsminister  i  Herriots  ministär 
19 — 21  juli  1926  och  övertog 
samma  post  juli  1926  i  Poincarés 
4:e,  nov.  1928  i  dennes  5:e  och 
juli  1929  i  Briands  11  :e  ministär. 

*Paiala.  2.  P.  har  uppgått  i  Pa- 
jala  och  Korpilombolo  tingslag. 

Pa'jala  och  Korpilo'mbolo 
tingslag  i  Torneå  domsaga, 
Norrb.  1.,  omfattar  socknarna 
Korpilombolo,  Tärendö,  Pajala 
och  Junosuando.  —  P.  bildades 
1928  genom  sammanslagning  av 
Pajala  tingslag  och  Korpilombolo 
tingslag. 

Palais  de  justice  [lä'  da  jys- 
ti'ss]  (fr.,  rättvisans  palats),  se 
R  å  d  hu  s. 


Paleoafrika'nska     språk,     se 

tab.  till  Språk  sp.   1355—1356. 

*Paléologue,  M  a  u  r  i  c  e,  var 
endast  en  kort  tid  1920  general- 
sekreterare i  franska  utrikesmi- 
nisteriet. Han  har  på  senare  år 
utgivit  de  historiska  studierna 
Le  roman  tragique  de  Vempe- 
reur  Alexandre  II  (1923;  Kejsar 
Alexander  II  :s  tragiska  kärleks- 
saga, 1924)  och  Un  grand  réa- 
liste.  Cavour  (1926;  Cavour, 
1928)  samt  memoar  verket  Les 
entretiens  de  Vimpératrice  Eugé- 
nie  (1928).  Led.  av  Fr.  akad.  1928. 

♦Palestina  hade  1928  882,000 
inv.,  därav  c:a  150,000  judar. 
Järnvägarna  ha  en  längd  av 
1,245  km.  —  Historia.  P.  har 
under  de  senaste  åren  haft  stora 
ekonomiska  svårigheter  att  käm- 
pa med,  och  utvandringen  har  tid- 
vis överstigit  invandringen.  Mot- 
sättningen mellan  judar  och  ara- 
ber är  fortfarande  stark,  vilket 
1)1.  a.  tog  sig  utti-yck  i  svåra  oro- 
ligheter i  Jerusalem  aug.  1929. 
1927  infördes  en  palestinensisk 
myntenhet,  baserad  på  engelska 
pundet.  Lord  Plumer  efterträd- 
des 1928  som  high  commissioner 
av  sir  John  Chancellor. 

Palingene's  (av  grek.  pa'lin, 
åter,  och  ge'nein,  bildas),  se  A  s - 
similationsteorin.   Suppl. 

Palladiani'sm,  den  från  Pal- 
ladio  utgångna  arkitekturrikt- 
ningen, särskilt  sådan  den  fram- 
träder i  England  under  1600-  och 
1700-t.  —  Adj.  p  a  1 1  a  d  i  a'n  s  k. 

*Palladio.  P:s  betydelsefulla 
teoretiska  arbete  Quattro  libri 
deir  architectura  har  utgivits  i 
sv.  övers.  (Fyra  böcker  om  arki- 
tekturen, 1928). 

Pa'llenberg  [-bärg],  Max,  f. 
1877,  tysk-österrikisk  skådespe- 
lare av  judisk  börd,  debuterade 
som  komisk  skådespelare,  över- 
gick sedan  till  operetten,  där  han 


1445 


Pallio-nimbus — Panama 


1446 


vann  stor  framgång,  men  har  se- 
nare återvänt  till  talscenen.  P. 
har  varit  anställd  vid  olika  teat- 
rar i  Tyskland  och  Österrike, 
bl.  a.  hos  Reinhardt  och  Pisca- 
tor.  Hans  konst  präglas  av  en 
suverän  komisk  fantasi,  som  icke 
väjer  för  de  djärvast  karike- 
rande effekter  men  dock  även  i 
överdrifterna  bibehåller  ett  djupt 
mänskligt  grunddrag. 

Pa'llio-ni'mbus  (av  lat.  pa'l- 
lium,  täcke,  och  ni'mbus,  moln), 
över  hela  himmeln  sammanhäng- 
ande täcke  av  regn-  1.  snömoln. 

Palm,  Torsten,  f.  1885,  må- 
lare. P.  har  framträtt  som  den 
ledande  bland  intimisterna  (se  d. 
o.  Suppl.).  I  små  dukar  har  han, 
urspr.  närmast  i  anslutning  till 
Cézanne,  senare  till  svenskt  70- 
oeh  80-talsmåleri,  skildrat  svensk 
och  fransk  natur. 

Palm  Beach  [pam  bitj],  en  av 
För.  Stat:s  fashionablaste  bad- 
orter (säsong  dec- — april),  be- 
lägen på  Floridas  s.ö.  kust. 

Palmgren      Munch-Pe'tersen, 

V  a  1  f  r  i  d,  f.  1877,  gift  1911  med 
prof.  J.  Munch-Petersen,  svensk 
lektor  vid  univ.  i  Köpenhamn  se- 
dan 1916,  har  nedlagt  ett  energiskt 
arbete  på  utvecklandet  av  de  kul- 
turella förbindelserna  mellan  Sve- 
rige och  Danmark. 

*Palmstedt.  1.  E  r  i  k  P.  1927 
utgavs  P:s  dagbok  från  den  ita- 
lienska studieresan  1778 — 80. 

*Palmstierna.  2.  K.  O.  P.  fram- 
trädde även  som  författare  till 
historiska  romaner  {Snappha- 
narne,  1831,  m.  fl.).  Hans  memoa- 
rer äro  i  bearbetning  och  urval 
utgivna  under  titeln  Berättelser- 
ur  friherre  C.  O.  Palmstiernas 
Icfnad  (1880).  —  4.  E  r  i  k  P.  har 
under  senare  år  varit  ivrigt  verk- 
sam för  spridande  av  kännedom 
om  svensk  kultur  i  England   (jfr 


Anglo-Swedish  Litera- 
ry   Foundation.   Suppl.). 

Pa'los,  P.  de  laFronte'ra, 
liten  stad  i  Andalusien,  s.v.  Spa- 
nien, vid  Rio  Tintos  mynning.  I 
P.  startade  Columbus  (se  d.  o.  sp. 
1370  f.)  den  första  färden  till 
Amerika.  1929  avtäcktes  i  P.  en 
kolossalstaty  över  Columbus. 

Pa'ludan,  Jacob,  f.  1896, 
dansk  författare,  har  bl.  a.  utgi- 
vit romanerna  Fugle  omkring  Fy- 
ret  (1925),  en  skildring  från 
krigs-  och  den  följande  kristiden, 
och  Markerne  modnes  (1927),  en 
skarpt  psykologisk  människo- 
skildring och,  liksom  essaysam- 
lingen Feodor  Jansens  Jeremia- 
der  (1927),  en  kritisk  analys  av 
den  moderna  civilisationen  ur 
reaktionär  synpunkt. 

*Pamir,  se  Berg-Badah- 
s  j  a  n.  Sup2)l. 

Pa'mpa  Aullagas  [acjlja'-],  se 
P  o  o  p  ö.  Sujipl. 

*Panama.  1.  Historia.  1926 
slöts  ett  handels-  och  vänskapsför- 
drag mellan  P.  och  För.  Stat., 
vilket  bl.  a.  stipulerar,  att  P. 
skall  anse  sig  i  krigstillstånd 
vid  varje  krig,  vari  För.  Stat.  är 
inblandat,  och  att  För.  Stat.  vid 
ett  dylikt  tillfälle  skola  ha  full- 
ständig kontroll  över  alla  mili- 
tära operationer  i  P.  Detta  för- 
drag, som  väckt  en  oerhörd  för- 
bittring i  det  latinska  Amerika, 
har  ej  ratificerats  av  P:s  repre- 
sentation. De  diplomatiska  för- 
bindelserna med  Costa  Rica  ha 
återupptagits,  och  nya  förhand- 
lingar ang.  gränstvisten  skola  in- 
ledas. Sedan  1920  är  P.  medlem 
av  iST.  F.  —  2.  P.  är  säte  för  två 
universitet,  Instituto  Nacional 
och  Universidad  Bolivariana,  det 
senare  grundat  1926  som  ett  ut- 
tryck för  panamerikansk  solida- 
ritet och  underhållet  av  P.  1  och 
flera  sydamerikanska  stater. 


1447 


Panama — Paratax 


1448 


Panama',  tygsort.  8e  schema 
till   V  ä  v  n  i  n  g    sp.    1263 — 1264. 

*Panamakanalen  passerades 
året  1927/28  av  0.456  fartyg  med 
en  last  av  30  mill.  ton.  Enär  P. 
befaras  inom  en  snar  framtid  bli 
otillräcklig  för  den  kraftigt  väx- 
ande trafiken,  ha  nyligen  projekt 
framkastats  att  ersätta  P.  med 
en  nivåkanal  1.  bygga  Nicaragua- 
kanalen  (se  d.  o.  Suppl.). 

Paneth,  Fritz,  f .  1887,  tysk 
kemist,  prof.  i  Berlin  1922,  har 
utfört  arbeten  inom  de  radio- 
aktiva ämnenas  kemi. 

*Pangalos,  Theodor,  stör- 
tades redan  i  aug.  1926.  Han 
fängslades  efter  ett  misslyckat 
flyktförsök  och  ställdes  1928  till 
ansvar  inför  en  parlamentskom- 
^ mission.  Han  frigavs  juli  s.  å. 
av  Venizelos  och  fick  i  okt.  am- 
nesti för  sina  politiska  gärningar 
under  diktaturen.  Maj — juli  1929 
satt  P.  åter  häktad  på  grund  av 
sin  propaganda  vid  valen  s.  å. 

Pa'nicum,  se  H  i  r  s. 

*Pankhurst,  E  m  m  e  1  i  n  e. 
avled  1928. 

*P.  A,  Norstedt  &  Söners 
förlag.  P:s  skolboksavdelning 
sammanslogs  1928  med  Albert 
Bonniers,  varvid  ett  fristående 
bolag  bildades,  a.  b.  Svenska 
bokförlaget  P.  A.  Norstedt  .il- 
Söner- — Albert  Bonnier  (se  d.  o. 
Suppl.). 

*Pansar,  se  även  Pansar- 
g  a  1  v  a  n  o  m  e  t  e  r. 

Paphiope'dilum,  se  C  y  p  r  i  - 
p  e  d  i  u  m. 

Pa'pias,  biskop  i  Hierapolis 
(Frygien)  under  förra  hälften  av 
100-t.  e.  Kr.  P.  skrev  bl.  a.  ett 
(blott  i  fragment  bevarat)  arbete. 
i  vilket  han  samlade  Jesus-ord. 
som  voro  gängse  i  den  muntliga 
traditionen,  jämte  notiser  om 
apostlarna  och  evangelist«rna. 

*Papini,    Giovanni.    Storia 


di  Cristo  föreligger  nu  i  sv.  övers. 
(Kristi  historia,  1927). 

Papperskol,       se      B  o  t  h  r  o  - 

d  e  n  d  r  o  n. 

*a.  b.  Papyrus  äger  även 
Ljungaskogs  a.  b.,  vilket  driver 
Ljungaskogs  träsliperi.  Aktie- 
kapital 5  mill.  kr.  C:a  1,000  ar- 
betare. 

*Parä.  2.  P.,  som  1926  hade 
1,209,000  inv.,  har  enl.  nvmätning 
en  yta  av  1,362,966  kvkrn. 

*  Parabel  kallas  även  vissa 
andra  kurvor,  t.  ex.  Xeils  P.   (se 

Xeil). 

*Paraboloid.  Eotationspara- 
boloiden  uppstår  genom  en  para- 
bels rotation  kring  sin  axel. 

Paradisfrö,  melegueta- 
peppar,  fröna  av  Aframo'mum 
melegue'ta  (fam.  Zinglbera'ceae) 
från  Sierra  Leone  och  angrän- 
sande trakter  av  Afrika.  P.  äro 
bruna  och  vårtiga,  påminnande 
om  kardemummafrö  men  med 
kamfer-  1.  pepparartad  lukt  och 
smak.  P.  användes  förr  ss.  krydda. 

*Parahyba.  3.  P.  hade  '  1926 
1,193,000  inv.  Ytan  utgör  enl.  ny- 
mätning  55,920  kvkm. 

*Parallax.  Fys.  P.  är  det  fel, 
som  vid  avläsning  å  en  skala  av 
en  kropps  läge  uppstår  därigenom, 
att  synlinjen  från  ögat  till  krop- 
pen ej  är  vinkelrät  mot  skalan. 
Se  även  Stereofotogram- 
m  e  t  r  i  sp.  1547. 

*Parallellepiped.  P:s  volym  är 
produkten  av  en  sidoytas  storlek 
och  dess  avstånd  från  motstående 
yta. 

Parallellindning,  se  S  1  i  n  g  - 
1  i  n  d  n  i  n  g. 

Paranå.  2.  P.  har  enl.  nymät- 
ning  en  yta  av  199,897  kvkm. 

*  Paranötter,  jfr  S  a  p  u  k  a  - 
j  a  n  ö  1 1  e  r.   Suppl. 

Parata'x  (av  grek.  para' ,  bred- 
vid,   och    ta' xis,    ställning),    det- 


1449 


Parathyreoidin — Pass 


1450 


samma  som  koordination  (se  d.  o. 
Språkv.). 

Parathyreoidi'n,  se  C  o  1 1  i  p. 
Suppl. 

Pa'rdo-Bazån  [-tha'n],  Emi- 
lia, f.  1851,  d.  1921,  grevinna, 
spansk  författarinna  och  littera- 
turhistoriker, prof.  i  romansk  lit- 
teratur i  Madrid  1916.  Såväl  i 
sina  kritiska  arbeten  som  i  sina 
romaner  framträdde  P.  som  en 
av  naturalismens  främsta  repre- 
sentanter i  spansk  litteratur. 

*Paris  hade  1926  2,871,000  inv. 
Avenue  du  Bois-de-Boulogne  (sp. 
1654)  omdöptes  efter  marskalk 
Fochs  död  1929  till  Avenue  Foch. 
Petit  Palais  (Palais  des  beaux- 
arts)  inrymmer  staden  P:s  sam- 
lingar av  modern  konst,  hu\iid- 
sakl.  tillkomna  genom  inköp  på 
Salongerna.  —  La  cité  uni- 
versitaire,  belägen  strax  utan- 
för befästningarna  s.  om  staden, 
mittemot  Parc  de  Montsouris, 
är  bostadsområde  för  studenter 
vid  P:s  universitet  och  högskolor. 
Anläggningen,  till  vilken  staden 
P.  upplåtit  mark,  består  av  bo- 
stadshus för  olika  länders  studen- 
ter, grupperade  kring  en  admini- 
strationscentral  och  en  kyrka. 
Grundstenen  till  Sveriges  bygg- 
nad lades  1929. 

Pa'ris,  se  O  r  m  b  ä  r. 

Pari'sergrönt,  detsamma  som 
kejsargrönt. 

Parkes'  metod  [paks],  se  S  i  1  - 
v  e  r  sp.  567. 

*Parmoor,  lord,  ingick  juni 
1929  SS.  lordpresident  i  Mac- 
donalds  ministär. 

Pa'rtenkirchen  [kir^en],  se 
Garmisch.  Suppl. 

*Partenogenes,  se  även  Fort- 
plantning.  Suppl. 

Participating  debentures  [pa- 
ti'ssipejting  dibe'nntj8§]  (eng.. 
av  participate,  deltaga,  och  dehen- 
lure,       skuldebrev),       skuldebrev 


med  föränderlig  ränta.  P.  har  vä- 
sentligen samma  karaktär  som  en 
aktie  —  ehuru  det  ej  medför  rätt 
att  rösta  vid  bolagsstämma  —  i 
det  att  ränta  å  detsamma  gott- 
göres  efter  samma  procentsats, 
som  tillämpas  vid  den  utdelning, 
vilken  lämnas  å  aktierna.  Inne- 
havaren av  P.  tillförsäkras  dock 
av  bolaget  en  årlig  minimiränta 
(5  %)  samt  äger  vid  bolagets 
upplösning  rätt  att  åtnjuta  be- 
talning före  aktieägarna. 

*Partille,  som  är  beläget  ome- 
delbart ö.  om  Göteborg,  har  tal- 
rika industrianläggningar. 

Partitio'ner  (av  lat.  parti' tio, 
delning),  se  T  al  teori  sp.  771. 

Pa'scin  [fr.  utt.  paskä'i)l, 
•J  u  1  e  s,  f .  1886,  målare  och 
tecknare,  född  i  Bulgarien,  bo- 
satt i  Paris.  Med  en  tidigt  för- 
värvad virtuos  teknik  har  P.  ut- 
vecklat sig  till  en  kosmopolitisk 
modemålare,  som  i  en  nonchalant 
och  skissartad  stil  skildrar  pari- 
sisk och  västindisk  halwärld. 

*Pasic,  N  i  k  o  1  a,  anmodades 
vid  en  ministerkris  dec.  1926  att 
ånyo  bilda  ministär,  men  innan 
han  hunnit  få  sin  ministerlista 
klar,  avled  han  i  samma  månad. 

*Pass.  1925  års  kungörelse 
avlöstes  av  en  Kungl.  kung. 
4  september  1926,  som  i  sin  tur 
efterträddes  av  lagen  2  aug. 
1927  om  utlännings  rätt  att  här 
i  riket  vistas  (se  Utlänning) 
och  en  därav  föranledd  Kungl. 
kung.  11  nov.  1927  med  vissa 
föreskrifter  i  anledning  av  nämn- 
da lag.  De  genom  dessa  författ- 
ningar införda  bestämmelserna 
om  P.  äro  i  huvudsak  följande: 
P.  skall  vara  utfärdat  av  behörig 
myndighet  i  den  stat,  där  inne- 
havaren äger  medborgarskap.  Kan 
utlänning  icke  förete  ett  sådant 
P.,  ett  s.  k.  hemlandspass.  kan  ut- 
rikesministern, där  särskilda  skäl 


1451 


Passarge — Pedersen 


1452 


föreligga,  för  honom  utfärda  en 
särskild  legitimationshandling, 
ett  s.  k.  främlingspass,  som  för 
viss  tid  får  gälla  som  P.  Hem- 
landspass skall  vara  viserat,  där 
ej  innehavaren  är  1 )  dansk,  norsk, 
isländsk,  belgisk,  brittisk,  finsk, 
fransk,  italiensk,  japansk,  liech- 
tensteinsk,  luxemburgsk,  neder- 
ländsk, portugisisk,  schweizisk, 
spansk,  tysk  1.  österrikisk  under- 
såte; 2)  undersåte  i  För.  Stat. 
och  tidigare  varit  antingen  svensk 
medborgare  1.,  på  grund  av  föd- 
seln, dansk,  norsk  1.  isländsk  med- 
borgare. —  Efter  överenskommel- 
se 1929  mellan  Sverige,  Danmark, 
Finland,  Island  och  Norge  kan 
undersåte  från  något  av  dessa 
•länder  vid  resa  mellan  dem,  som 
ej  åsyftar  arbetsanställning,  i 
st.  f.  P.  begagna  sig  av  en  sär- 
skild legitimationshandling,  nor- 
diskt resekort.  För  svensk 
undersåte  utfärdas  enl.  en  därom 
24  maj  1929  utfärdad  kungörelse, 
som  trädde  i  kraft  7  juni  s.  å., 
sådant  resekort  av  magistrat,  po- 
liskammare, stadsstyrelse,  lands- 
fiskal 1.  därtill  bemyndigad  post- 
anstalt. Det  gäller  sex  månader 
från  dagen  för  utfärdandet  och 
kan  gälla  även  för  innehavarens 
hustru  och  minderåriga  barn. 

Passa'rge,  S  i  e  g  f  r  i  e  d,  f . 
1867,  tysk  geograf,  prof.  i  Breslau 
1905,  vid  kolonialinstitutet  i 
Hamburg  1908  och  vid  det  där- 
ur bildade  universitetet  1919.  P. 
har  utgivit  arbeten  rör.  sina 
forskningsresor  till  bl.  a.  Kalahari 
samt  studier  i  fysisk  geografi, 
SS.  Physiologische  Morphologie 
(1912)  och  Die  Grundlagen  der 
Landscliaftshunde  (3  bd,  1919 — 
20).  Bland  hans  större  verk  mär- 
kes även  Die  Erde  und  ihr  Wirt- 
schaftsleben  (2  bd,  1927). 

Pastina'ca,  se  P  a  1  s  t  e  r  - 
näck  a. 


*v.    Pastor,    L  u  d  w  i  g,    avled 

1928. 

Patelin,  se  Advokaten 
P  a  t  e  1  i  n.  Suppl. 

Patia'Ia,  infödingsstat  i  Pun- 
jab,  Britt.  Indien.  Jordbruk. 
15,30.3  kvkm.  1,5  mill.  inv.,  därav 
48,000  i  huvudstaden   P.    (1921). 

*Pau,   se  Canfranc.  Suppl. 

Paul-Boncour  [pål],  se  Bon- 
c  o  u  r,  även  Suppl. 

*PauIi.  2.  GeorgP:s  memoar- 
serie har  avslutats  med  Pariser- 
pojkarna  (1926)  och  Opponenter- 
na (1927).  P.  har  vid.  utgivit  två 
volymer  Konstnärsbrev   (1928). 

Pauli,  Ivan,  f.  1885,  skolman, 
politiker,  1925  lektor  vid  högre 
allm.  läroverket  å  Östermalm  i 
Sthlm,  s.  å.  chef  för  Social-Demo- 
kratens  kulturavdelning.  P.  tillhör 
sedan  1921  F.  K.  och  är  en  av  det 
socialdemokratiska  partiets  mera 
framträdande  representanter. 

*Paulsson,  Gregor,  är  gene- 
ralkommissarie för  Stockholms- 
utställningen 1930. 

*Pavlova,  Anna  Pavlov- 
n  a,  utgav  1928  sina  memoarer 
under  titeln   Tanzende  Fiisse. 

*v.  Payer.  2.  Friedrich 
v.  P.  publicerade  1923  sina  me- 
moarer under  titeln  Von  Beth- 
mann-Hollweg  bis  Ebert.  Erinne- 
ritngcn  und  Bilder. 

Paysandu  [paj sandö'],  stad  i 
Uruguay,  vid  Uruguayfloden,  som 
är  segelbar  till  P.  för  sjögående 
fartvg.  Köttfryserier  m.  m.  Flod- 
hamn. 26,000  inv.   (1927). 

Pec  [pettj],  nuv.  namnet  på 
Ipek. 

Peck,  engelskt  rymdmått  = 
2  gallons  =  9,09  1. 

Pe'dersen,  Peder  Oluf,  f. 
1S74,  dansk  fysiker,  prof.  vid 
Polyteknisk  Laereanstalt  i  Köpen- 
hamn 1912,  har  utfört  viktiga 
arbeten  inom  svagströmsteknik 
och  vid  undersökning  av  Lichten- 


1453 


Peiping — Perret 


1454 


bergs  figurer  funnit  en  metod  att 
mäta  ytterst  korta  tidsintervall. 

Peiping,  se  P  e  k  i  n  g.  Suppl. 

*Peiraieus,  som  1928  hade 
251,000  inv.,  är  nu  Greklands 
andra  stad    (jfr  Aten.   Suppl.). 

*Peking  är  sedan  1928  om- 
döpt till  Peping  (Peiping) 
och  är  ej  längre  Kinas  huvudstad 
(se  N  a  n  k  i  n  g.  Suppl.) . 

Pelarkaktus,  namn  på  arter 
av  släktet  Ce'reus   (se  d.  o.). 

Penck,  Albrecht,  f.  1858, 
tysk  geograf,  1885—1906  prof.  i 
Wien,  1906—26  prof.  i  Berlin, 
där  han  även  förestått  oceanogra- 
fiska institutet  (1906—21).  Sin 
förnämsta  insats  har  P.  gjort  på 
det  geomorfologiska  området, 
bl.  a.  genom  studier  rör.  istidens 
verkningar  inom  Alperna  och 
Pyrenéerna  och  unga  rörelser  hos 
jordskorpan  av  tektonisk  o.  a. 
art;  en  värdefull  geomorf ologisk 
handbok  utgör  hans  Morphologie 
der  Erdoberfläche  (2  bd,  1894).  P. 
tog  1891  initiativet  till  Interna- 
tionella världskartan  (se  d.  o.). 
Han  erhöll  1923  Vegamedaljen. 

*Pendel,  se  även  Kvicksil- 
verpendel. Suppl. 

*Pennell,  Joseph,  avled  1926. 

*Pennsylvania  har  enl.  upp- 
skattning för  1928  9,9  mill.  inv. 
I  P.  funnos  1920  20,000  i  Sverige 
födda  personer. 

a.  b.  Pentaverken,  Skövde, 
grundat  1919  genom  ombildning 
av  firman  Skövde  mek.  verkstad, 
etablerad  1868,  tillverkar  moto- 
rer för  stationära  och  marina  än- 
damål, utombords-  och  automobil- 
motorer  m.  m.  C:a  250  arbetare. 

Peping,  se  Peking.  Suppl. 

*Peppar.  Även  1  å  n  g  p  e  p  - 
par,  de  hela  fruktaxen  av  Pi'per 
lo'nguin  från  indo-malajiska 
övärlden,  saluföres  stundom  i 
Sverige  och  användes  som  krydda. 

Pepparrör,  ett  bambuliknande 


rör,  som  erhålles  av  gräset  Phyl- 
losta'chys  hamhusoi' des  i  Hima- 
laya. Användes  till  käppar. 

Percy  [po'si],  Arthur 
C  :  s  o  n,  f.  1886,  konstnär.  P., 
som  1908 — 09  studerade  i  Paris 
för  Matisse,  har  i  en  av  denne  på- 
verkad dekorativ  stil  huvudsakl. 
målat  blomsterstilleben  och  figur- 
bilder, utmärkta  av  en  blond  och 
doftig  kolorit.  Sedan  1923  konst- 
närlig ledare  vid  Gävle  porslins- 
fabrik, har  han  där  utfört  fajan- 
ser i  en  om  den  italienska  renäs- 
sansfabrikationen påminnande 
stil  (se  ill.  till  Fajans.  Suppl.) . 

*Péret,  E  a  o  11 1,  blev  efter  sitt 
utträde  (juni  1926)  ur  Briands 
9:e  (ej  SS.  i  huvudarbetet  uppges 
8:e)  ministär  ånyo  talman  i  de- 
puteradekammaren och  invaldes 
jan.   1927  i  senaten. 

Perf ektiVisk,  se  Verb. 

Pergament,  Moses,  f.  1893, 
tonsättare  och  musikkritiker  av 
judisk  börd,  född  i  Finland,  verk- 
sam i  Svenska  Dagbladet  sedan 
1923.  P.  har  bl.  a.  skrivit  stycken 
för  violin,  kör  och  orkester  samt 
baletten  Krelantems  och  Eldeling 
(Sthlm  1928). 

Peridi'neae,  p  e  r  i  d  i  n  e'  e  r, 
se  Dinoflagellata. 

Peripeti'  (grek.  peripe'teia), 
plötsligt  omslag,  vändpunkt  (i 
ett  händelse-  1.  ödessammanhang) . 
Jfr  Tragedi. 

Perli't,  pärlsten,  vulkaniskt 
glasmineral  med  fin,  skålformig 
avsöndring  och  grå  1.  brun  färg. 

Permiska  språkgruppen,  se 
Finsk-ugriska  språk  sp. 
27. 

*Pernambuco.  1.  P-  har  enl.  ny- 
mätning  en  yta  av  99,254  kvkm. 

Pemambu'kträ,  färnbock  (se 
Caesalpinia). 

Perret  [-rä'],  Auguste,  f. 
1874,  och  Gustave,  f.  1876, 
franska  arkitekter,  bröder.  Urspr. 


1455 


Pers — Petersson 


1456 


betongkonstruktörer,  ha  P.  fram- 
trätt med  en  av  betongens  möjlig- 
heter helt  betingad  byggnadsstil. 
I  deras  tidigaste  verk,  Théätre 
des  Champs  Klj-sées  i  Paris  (in- 
vigd 1913),  är  endast  interiören 
klart  konstniktivt  betonad,  me- 
dan den  marmorklädda  fasaden 
röjer  påverkan  från  Jugendstilen. 
Logiskt  genomförd  är  betongka- 
raktären i  P:s  kyrkobyggnader, 
Notre-Dame  i  Le  Raincy  (1922 — 
23)  och  Sainte  Thérése  i  Mont- 
niagny  (19-25).  P.  ha  på  senare 
år  helt  anslutit  sig  till  de  funk- 
tionalistiska strävandena,  för  vil- 
ka de  varit  banbrytare. 

*Pers,  Anders,  lämnade  F. 
K.    1927. 

Persona'tae,  annat  namn  på 
Scrapli  ularia'ceae. 

*Personne.  1.  John  P.  avled 
1926.  —  2.  Nils  P.  avled   1928. 

*Persson.  3.  P  e  r  P.  avled  1929. 
—  4.  N  i  1  s  P.  avled  1927. 

Pe'rtinax  (lat.,  ståndaktig), 
se  G  é  r  a  u  d.  Suppl. 

*Peru.  Historia.  Presidenten 
Leguia  har  med  stor  energi  ar- 
betat för  P:s  ekonomiska  upp- 
sving och  strävat  att  utveckla 
dess  internationella  förbindelser. 
Spec.  För.  Stat.  ha  under  senare 
år  ekonomiskt  starkt  engagerat 
sig  i  P.  Gränsen  mot  Colombia 
(se  d.  o.  Suppl.)  reglerades  1927. 
Tacna-Aricafrågan,  länge  det  do- 
minerande problemet  i  P:s  utri- 
kespolitik, löstes  1929  (se  Tac- 
n  a,  även  Suppl.).  P.  var  1921 — 
29  ej  representerat  vid  X.  F:s 
(lelegoradeför  samlingar. 

*Perugia.  Från  provinsen  har 
nyligen  ett  område  avskilts  ss. 
egen  provins,  Terni. 

Perukträd,  se  R  h  u  s. 

Pe'schelrör,  svartlackerade 
stålrör,  försedda  med  en  smal, 
längsgående  slits  och  utan  inre 
isoiationsbeklädnad.  Användas  vid 


elektriska  installationer.  Mot- 
ståndskraftiga mot  såväl  meka- 
nisk som  kemisk  inverkan. 

Petechia'lfeber,  f^e  V  a  1 1  u  - 
sot.  Vclcr. 

Peter  I:s  ö,  liten  klippö  vid 
Antarktis,  på  69°  s.  br.  och  90° 
v.  1.,  upptäckt  1821.  P.  annektera- 
des 1929  som  norskt  territorium 
av  en  valfångstexpedition;  det 
omgivande  havet  erhöll  samtidigt 
namnet  Roald  Amundsens  hav. 

Peterhead  lpitahe'dd],  Skott- 
lands östligaste  .stad,  i  grevsk. 
Aberdeen.  Viktig  fiskehamn.  Gra- 
nitbrott. 13,000  inv.   (1926). 

*Petersen.  3.  C.  S.  P.  var  en- 
sam utgivare  av  Illustrcret  dansk 
Littcraturhistorie  till  1921,  då 
V.  Andersen  inträdde  ss.  medut- 
givare.  Av  hans  Holbergsuppl. 
föreligger  nu  9  bd  (1913—28). 

Pe'tersen,  Peter,  f.  1884,  tysk 
filosof  och  pedagog,  prof.  i  peda- 
gogik i  Jena  1924.  Ss.  filosof  har 
P.  framträtt  med  Geschichte  der 
aristotellschen  Philosophie  im 
protestantischen  Deutschland 

(1921),  ss.  pedagog  med  Allge- 
meine  Erziehungswissenschaft 
(1924),  som  ur  sociologiska  och 
kulturhistoriska  synpunkter  be- 
tonar hemmets  och  den  praktiska 
verksamhetsmiljöns  dominerande 
betydelse  för  de  ungas  fostran. 

*Peterson-Berger,  Wilhelm, 
har  senare  fullbordat  bl.  a.  en 
violinkonsert  och  en  fjärde  sym- 
foni, Holmia,  som  återger  stock- 
holmska stämningar. 

*Peterssen,  Eilif,  avled  1928. 

*Petersson.  3.  Valfrid  P. 
avgick  1927  från  professuren. 

Petersson.  1.  Ingemar  P., 
f.  1S70,  civilingenjör,  överstelöjt- 
nant i  Väg-  och  vattenbyggnads- 
kåren 1927,  har  på  såväl  det  ad- 
ministrativa som  det  vägtekniska 
onn-ådet  gjort  betydande  insatser 
för  det   svenska  väg\-äsendets  ut- 


1457 


Petit  Journal — Pipa 


1458 


veckling.  P.  var  vägkonsulent  i 
Sthlms  1.  1916—29.  —  2.  Her- 
bert P.,  f.  1881,  d.  1927,  språk- 
forskare, pi'of.  i  sanskrit  med 
jämförande  indoeuropeisk  språk- 
forskning i  Lund  1923,  utgav  ett 
stort  antal  avhandlingar  inom 
den  jämförande  ling\åstiken. 

Petit  Journal,  1  e  P.  fla  pati 
jorna'll],  fransk  daglig  tidning, 
utgiven  i  Paris,  grundad  1863. 
Konservativ.  Äges  av  L.  Loucheur. 

*Petrén.  2.  Alfred  P.  blev 
1929  prof.  i  psykiatri  i  Uppsala 
och  överläkare  vid  Uppsala  hospi- 
tal. —  3.  Karl  P.  avled  1927. 

Petrén,  G  u  s  t  a  f,  f.  1874,  bro- 
der till  de  i  huvudarbetet  nämnda 
bröderna  P.,  prof.  i  kirurgi  i 
Lund  1921,  förf.  till  ett  flertal 
kirurgiska  avhandlingar,  bl.  a. 
över  magsår  och  blindtarmsin- 
flammation. 

Petterkvist,  Lovisa,  se  A  g  - 
r  e  1 1,   även   Suppl. 

*Pettersson.  3.  Jakob  P. 
lämnade    1928    statsrådsämbetet. 

Peuple,  le  P.  [la  pöppl], 
fransk  daglig  tidning,  utgiven  i 
Paris.  P.  är  C.  G.  T:s  organ. 

Phaeton,  se  A  u  t  o  m  o  b  i  1. 
Suppl.  sp.  199. 

*Phaseolus.  I  varmare  länder 
odlas  andra  arter,  så  P.  luna'tus, 
månböna  (från  Ostindien  och 
Afrika),  och  P.  mu'ngo,  m  u  n  g  o- 
b  ö  n  a,  8  a  n  s  i  b  a  r  ä  r  t  ( från 
Ostindien). 

*Philadelphia  hade  1928  enl. 
uppskattning  2,1  mill.  inv.  Anta- 
let negrer  i  P.  var  1920  134,000. 
I  P.  öppnades  1929  John  Morton- 
museet    (se  M  o  r  t  o  n.  Suppl.) . 

Philade'lphus,  se  S  c  h  e  r  s  - 
min. 

*Phillimore.  2.  W.  G.  F.  P.. 
baron  P.  of  Shiplake,  avled 
1929. 

Phlox,  se  F  1  o  X. 

Pho'bos,  se  Mars  sp.   1276. 


Phoebe  [fe'-],  se  Saturnus 
sp.  170. 

*Phragmén,  Edvard,  är  se- 
dan 1922  Stockholms  högskolas 
inspektor.  P.  har  ivrigt  verkat  för 
det  proportionella  valsättets  in- 
förande (jfr  Proportionella 
val). 

*Physalis.  Jfr  An  anas - 
körsbär.   Suppl. 

*Piaster  är  även  namnet  på 
myntenheten  i  Franska  Indo- 
Kina   (se  d.  o.  Suppl.). 

*Piauhy  har  enl.  nymätning  en 
yta  av  245,582  kvkm. 

Pice    [pajs],  se  R  u  p  i  e. 

*  Pietet,  Raoul,  jfr  T  r  o  u  - 
ton. 

Pie  [paj],  se  R  u  p  i  e. 

*Piemonte  indelas  nu  i  sex  pro- 
vinser (Aosta  och  Vereelli  samt 
de  i  huvudarbetet  uppräknade). 

Piesfany  [pjä'sjt-],  ty. 
Pistyan,  badort  i  iuell.  Tjecko- 
Slovakiet,  vid  Donaus  biflo<^l 
Våh.  Varma  svavelkällor  och  ra- 
diumhaltiga   gyttjebad. 

*Piezoelektricitet.  Om  P:s 
användningar  se  T  e  1  e  f  o  n  i  sp. 
888  och  Undervattenssig- 
nalering. 

Pikoti't,  se  S  p  i  n  e  1 1  sp.  1313. 

Pilgrimsstegvalsverk,  se 

Rörtillverkning   sp.    1673. 

*Pilsudski,  Jözef,  avgick 
1928  SS.  konseljpresident  men 
kvarstår  som  krigsminister. 

Pinchbeck  [pi'nntjbekk].  eng., 
se  Mässing. 

Pi'nos,  I'  s  1  a  de  P.,  ö  s.  om 
Kuba,  ingående  i  prov.  Habana. 
Odling  av  grapefruit  och  grönsa- 
ker. C:a  2,500  kvkm.  4,800  inv., 
mest  immigranter  från  För.  Stat. 
(1925).  —  Kubas  besittning  av  P. 
erkändes  1925  av  För.  Stat. 

Pi'ntos  (sp.,  av  pintar,  måla), 
albinos  av  negerras. 

*Pipa.  1-  P-  indelas  i  läpp-  och 
tungpipor   (jfr  Orgel  sp.  1385). 


1459 


Pipiler — Piranimaskin 


1460 


T.  v.  Nedre  delen  av  läppipa.  t.  li. 
nedre  delen  av  tung-pipa  (itu<;kuriia  l. 
a  stiimniiifTsanordning  (jfr  Stäm- 
ning sp.  201).  Pilarna  ange  luftström- 
mens rilitning. 

I  de  förra  blåses  en  luftström 
mot  kanten  av  en  öppning  i  ned- 
re ändan  av  P.  och  går  därvid 
växelvis  in  i  P.  och  förbi  kan- 
ten ut  i  fria  luften.  Härvid  upp- 
står i  P.  en  stående  vågrörelse 
(se  Svängningsrörelse 
sp.  557)  med  buk  nedtill.  Upptill 
öppna  P.  ha  buk  även  vid  övre 
ändan  och  en  1.  (vid  översväng- 
ningar) flera  noder  mellan  dem. 
Det  alstrade  ljudets  våglängd 
blir  lika  med  P:s  dubbla  längd 
1.  en  heltalsbråkdel  därav.  Vid 
upptill  slutna  P.  får  man  en  nod 
vid  övre  ändan;  våglängden  blir 
4  ggr  P:s  längd  1.  (för  översväng- 
ningarna) samma  värde,  divide- 
rat  med  ett  udda  helt  tal.  Kallas 
ljudets  hastighet,  dividerat  med  4 
ggr  P:s  längd,  för  N,  så  får  man 
med  den  öppna  P.  svängnings- 
talen 2N,  4N  o.  s.  v.,  med  den 
slutna  IN,  3N,  5N  o.  s.  v.  — 
Vid  tungpipor  blåses  en  luftström 


genom  en  springa,  som  nästan 
täckes  av  en  elastisk  metallfjä- 
der, vilken  därvid  råkar  i  vibra- 
tion. Luftströmmen  kommer  där- 
efter in  i  en  pipa,  i  vilken  uppstå 
svängningar  av  samma  frekvens 
som  metallfjäderns.  Då  man  här 
har  två  olika  svängande  system, 
uppträda  invecklade  förhållan- 
den, om  fjädern  och  P.  ej  äro 
stämda  till  samma  frekvens. 

Pipi'Ier,  se  Indianer  sp. 
12!)7  och  Suppl. 

Pi'ppin(g),  se  Äppleträd 
sp.    1542. 

Pipping,  R  o  1  f,  f.  1S89,  son  till 
Hugo  P.,  finländsk  språkforskare, 
prof.  i  svenska  språket  i  Åbo  1928, 
har  ägnat  sina  hu^nidarbeten  åt 
Erikskrönikan,  som  han  utgivit 
och  utförligt  kommenterat. 

Pipört,  se  Valeriana- 
c  e  a  e. 

*Pirandello,  L  u  i  g  i.  Av  P:s 
dramer  har  i  Sthlm  ytterligare 
uppförts  Cosi  é  (se  vi  pare) 
(1917;  Alla  ha  rätt,  1925)  1928.  I 
sv.  övers,  föreligger  vid.  komedin 
Il  piacere  deW  onestå  (1918;  An- 
ständighetens vällust,  1927)  samt 
ett  urval  av  P:s  noveller  (En 
i  nu.  1927). 

Pira'nimaskin,  motorgenera- 
tor, avsedd  att  utjämna  starka  be- 
lastningsvariationer å  likströms- 
nät. P:s  motor  är  ansluten  till 
huvudgeneratorn,  dess  generator 
är  jämte  ett  seriekopplat  acku- 
mulatorbatteri, B,  parallellkopp- 
lad  med  nätet.  Generatorn,  P,  är 
försedd  med  en  shuntlindning, 
Mn,   ansluten  till   ackumulatorer- 


ww 


/WWVJ 


till    itUstn.„j»1 


l|l|l|--l|l|l|— 

3 


Piranimaskin, 


1461 


Pisagua — Plaskett 


1462 


na,  och  en  serielindning,  M^,  som 
genomflytes  av  iiätströmmen  och 
vars  strömstyrka  således  varierar 
med  belastningen.  Dessa  lindning- 
ar  motarbeta  varandra,  så  att  P. 
icke  levererar  energi  vid  normal 
medelbelastningsström.  Vid  änd- 
ringar i  belastningsströmmen 
överväger  endera  av  lindningarna, 
varvid  P.  föranleder  urladdning, 
resp.  laddning  av  batteriet  med 
därmed  följande  smidig  buffert- 
verkan. 

Pisa'gua  [-goa],  hamnstad  i 
nordligaste  Chile.  Export  av  chile- 
salpeter och  jod.  2,000  inv. 

Pisca'tor,  Erwin,  f.  189.3, 
tysk  regissör  av  judisk  börd.  P., 
som  tidigt  anslöt  sig  till  det  kom- 
munistiska partiet,  väckte  192G 
ett  oerhört  uppseende  genom  sin 
iscensättning  på  Staatliches 
Schauspielhaus  i  Berlin  av  Schil- 
lers  Die  Räuber  i  modern  miljö. 
Han  övergick  sedan  till  Volks- 
biihne  och  innehade  1927 — 28 
Theater  am  Nollendorfplatz  (tid- 
vis även  Lessingtheater),  där  han 
främst  uppförde  krigs-  och  revolu- 
tionsdramer; hösten  1929  har  han 
återvänt  dit.  —  P:s  av  den  mo- 
derna ryska  teatern  starkt  påver- 
kade regi  strävar  till  att  med  an- 
vändande av  alla  tekniska  hjälp- 
medel (även  film)  och  ofta  med 
starkt  åsidosättande  av  såväl  det 
litterära  stoffet  som  traditionella 
teaterformer  åstadkomma  en  sug- 
gestiv, mer  1.  mindre  agitatoriskt 
betonad  samtidsskildring. 

Pi'styan,  se  P  i  e  s  t'  a  n  y. 
Suppl. 

*Pita,  se  Agave.  Suppl. 

*Piteå.  1.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  samskolan 
till  5-årig  samrealskola.  —  2. 
Domsagan  är  numera  indelad  i 
tre  tingslag  (se  Piteå  och 
Älvsby  tingslag.  Suppl.). 
—  3.   Se  Piteå  och  Älvsby 


Erwin  Piscator. 

tingslag.  Suppl. ) .  —  4.  I  P. 
finnes  lantmannaskola. 

Piteå  och  Älvsby  tingslag  i 
Piteå  domsaga,  Norrb.  1.,  omfat- 
tar socknarna  Hortlax,  Piteå 
landskommun,  Norrfjärden  och 
Älvsby.  —  P.  bildades  1928  genom 
sammanslagning  av  Piteå  tingslag 
och  Älvsby  tingslag. 

*Pius.  6.  P.  X  I  har  med  kraft 
och  skicklighet  hävdat  katolska 
kyrkans  intressen,  bl.  a.  i  de  tyska 
och  baltiska  staterna  samt  Mexi- 
ko, och  lyckades  1929  få  ett  för- 
delaktigt konkordat  med  Preussen 
till  stånd.  S.  å.  av\'ecklades  den 
"romerska  frågan"  (se  Kyrko- 
staten. Suppl.). 

*Pjätteryd  hade  1928  1,460  inv. 
(s.  å.  överflyttades  från  P.  till 
Älmhult  ett  område  med  369  inv.) . 

*Planck,  M  a  x,  avgick  från 
professuren  1926. 

*  Planta  go,  se  även  Sutt.Suppl. 

Plaskett  [pl8e'sskit],  John 
Stanley,  f.  186.5,  kanadensisk 
astronom,    1917    chef   för   det   av 


1463 


Plastik — Polarexpeditioner 


1464 


P.  grundlagda  observatoriet  i 
Victoria,  Britt.  Columbia.  P.  har 
främst  utfört  arbeten  inom  stel- 
larastronomin,  bl.  a.  bestämning- 
ar av  radialhastigheter  och  un- 
dersökningar rör.  Vintergatans 
rörclseförhållanden. 

*  Plastik,  även  egenskapen  hos 
en  bild  att  ge  intryck  av  ett  rymd- 
föremål,  spec.  genom  stereosko- 
pisk verkan. 

Plati'ner  (av  nilat.  pla'ia, 
plåt).  1.  8e  Stickning  sp.  156.3. 
—  2.  Se  Valsverk  sp.  371. 

*Plattensjön.  Bredden  uppgår 
till  4—13  km. 

Platt  målning,  se  K  värn  sp. 
1530.  - 

*PIeijel,  Henning,  lämnade 
rektoratet  1927. 

Plockhuggning,  se  Skogs- 
bruk sp.  817. 

*Plotinos.  Ett  urval  av  Ennca- 
derna  (se  Xyplatonismen) 
föleligger  i  sv.  övers.    (1927). 

Plo'vdiv,  se  Filippopol, 
även  Suppl. 

*Plumer,  lord,  lämnade  1928 
posten  som  high  commissioner  i 
Palestina.  Han  blev  1929  viscount. 

*Plutarkos.  Ett  ui-\al  av  P:s 
Bioi  har  börjat  utkomma  i  sv. 
övers,  av  Ivar  Harrie  (Jämföran- 
de levnadsteckningar,  I,   1927). 

a.  b.  Plåtmanufaktur,  IMalmö, 
grundat  1919,  utgör  en  samman- 
slutning av  a.  b.  Bleckvarufabri- 
ken,  Malmö,  a.  b.  Hugo  Brusewitz' 
bleckvarufabrik,  Göteborg,  a.  b. 
Flodins  bleckvarufabrik,  Lysekil. 
a.  b.  Kungsörs  bleckkärlsfabrik, 
Kungsör,  samt  Mölntorps  verk- 
städer a.  b..  Kolbäck.  Aktiekapi- 
tal 3,530,100  kr.  C:a  500  arbetare. 

Po,  kemiskt  tecken  för  en 
atom  polonium. 

Po'dkarpatskå  Rus,  se  K  a  r  - 
p  a  t  o  -  R  y  s  s  1  a  n  d.  Suppl. 

Po'dmokly,  se  B  o  d  e  n  b  a  c  h. 
Suppl.  . 


Poelzig  rpö'ltsiS],  Hans,  f. 
1869,  tysk  arkitekt,  prof.  vid  tek- 
niska högskolan  i  Berlin.  P:s  till 
en  början  romantiskt  präglade, 
sedan  alltmer  konstrukti\'t  beto- 
nade produktion  omfattar  dels 
industribyggnader,  dels  teatrar, 
konserthus  och  biografer.  1919 
ombyggde  han  cirkus  Schumann  i 
Berlin  till  en  av  stalaktitartade 
valv  täckt  teaterbyggnad.  Grosses 
Scliauspielhaus. 

*Poincaré.  2.  Raymond  P. 
bildade  juli  1926  sin  4:e  ministär 
(ss.  den  3:e  räknas  den,  som  till- 
kom mars  1924  genom  rekonstruk- 
tion av  den  jan.  1922  bildade  2:a 
och  som  satt  vid  makten  till  1  juni 
1924)  och  nov.  1928  sin  5:e  men 
tvangs  juli  1929  av  sjukdom  att 
avgå  ( se  vid.  Frankrike. 
Stippl.  sp.  814  ff.).  Av  P:s  stora 
arbete  Au  service  de  la  France 
utkom  5:e  delen  1928. 

Pola'biska  språket,  se  Sla- 
viska   språk   sp.    988. 

Pola'rband,      t  r  a'  c  t  o  -  c  i'  r  - 

r  u  s,  molnbetäckning,  samman- 
satt av  massor  av  små  skaftade 
fjädermoln  (cirro-uncinus),  ord- 
nade sida  vid  sida  i  långa,  raka 
band.  P.  äro  ofta  de  första  före- 
löparna till  höst-  och  vinteroväd- 
ren, ehuru  de  icke  själva  på  något 
sätt  verka  hotande. 

*Polarbassängen  har  senare 
ytterligare  utforskats  vid  flygfär- 
der, företagna  av  sir  H.  Wilkins 
och  U.  Nobile.  Ang.  den  i  veten- 
skapligt avseende  betydelsefulla 
]\Iaudexpeditionen  se  d.  o.  Suppl. 
Jfr  A  e  r  o  a  r  c  t  i  c.   Suppl. 

*Polarexpeditioner.  2.  Ang. 
Maudexpeditionen  se  d.  o.  Suppl. 
Bland  senare  P.  märkas  de  av  sir 
H.  Wilkins  (se  d.  o.  2)  och  U. 
Xobile  (se  Italiaexpedi- 
t  i  o  n  e  n.  Suppl.)  ledda  flygfär- 
dci  na.  Jfr  A  e  r  o  a  r  c  t  i  c.  Suppl. 


i 


1465 


Polarljung — Poole 


1466 


Pola'rljung,  se  Andro- 
m  e  d  a,  även  Suppl. 

*Polen.  En  stor  del  av  utrikes- 
handeln försiggår  numera  över 
Gdynia  (se  d.  o.  Suppl.).  — 
Historia.  Den  inre  utvecklingen 
har  framför  allt  fått  sin  prägel 
av  Pitsudskis  allt  starkare  ställ- 
ning, som  tagit  formen  av  en  ren 
diktatur.  Ett  i  febr.  1929  fram- 
lagt förslag  till  en  ny  författ- 
ning avser  hu\nidsakl.  att  ge  såväl 
presidenten  som  regeringen  ökad 
laglig  makt.  Pilsudski  avgick  1928 
från  konseljpresidentposten,  vil- 
ken övertogs  av  C.  Bartel,  men 
kvarstår  som  krigsminister.  I  ut- 
rikespolitiken har  den  ännu  (aug. 
1929)  ej  lösta  Wilnaf rågan  (se 
W  i  1  n  a,  även  Supi^l.)  domine- 
rat. En  konflikt  med  sejmen  ledde 
till  Bartels  avgång  april  1929, 
varpå  en  ny,  starkt  militärt  be- 
tonad regering  bildades  med  C. 
Switalski  som  konseljpresident. 

*Politiken.  H.  Cavling  avgick 
1927  som  huvudredaktör  och 
efterträddes  av  V.  Koppel  och  O. 
Rode. 

*Poliziano,  A  n  g  e  1  o.  I  sv. 
övers,  föreligga  Orfeo  (i  Världs- 
litteraturen, bd  3,  1902)  och 
Stanse  per  la  giostra  (1494; 
Stanser  för  torneringen,  i  Världs- 
litteraturen, 1928),  en  hyllnings- 
dikt till  Giuliano  de'  Medici. 

Pollard  [på'll9d],  Albert 
F  r  e  d  e  r  i  c  k,  f.  1869,  engelsk 
historiker,  prof.  vid  Londons  uni- 
versitet 1907,  chef  för  historiska 
forskningsinstitutet  därstädes, 
framstående  kännare  av  Tudorer- 
nas  tidevarv.  Bland  hans  arbeten 
märkas  Henry  VIII  (1902)  och 
The  reign  of  Henry  VII  (3  bd. 
1913—14). 

*Polning,  se  även  Tenn  sp. 
935. 

Polplatta,  detsarmna  som  pol- 
sko   (se  Magnet   sp.    1055). 


Polring,  se  ^I  a  g  n  e  t  r  i  n  g. 
Suppl. 

*Polsk    litteratur.    J.   K  a  s  - 

prowicz  föddes  1860  (ej 
1870).   Han   avled   1926. 

*Poltoratsk  heter  sedan  1927 
Asjkabad.  47,000  inv.   (1926). 

PoIygo'natuin,  se  Conval- 
1  a  r  i  a.  Suppl. 

Po'mmer,  E  r  i  c  h,  f.  1889, 
tysk  filmman,  sedan  1921  inspel- 
ningschef hos  Ufa  i  Berlin  med  av- 
brott för  1926 — 27,  då  han  inne- 
hade samma  ställning  hos  Para- 
mount  i  Hollywood.  P.  organise- 
rade de  stora  inspelningarna  av 
Sista  skrattet  och  Varieté,  med 
vilka  den  tyska  filmen  gjorde  en 
revolutionerande  insats. 

Ponsonby  [p9'nnsonbi],  Ar- 
thur, f.  1871,  engelsk  politiker 
och  författare.  P.  var  1908—18 
liberal  underhusledamot  men 
övergick  till  arbetarpartiet,  vilket 
han  sedan  1922  representerar  i 
underhuset.  Han  var  under  stats- 
sekreterare i  utrikesministeriet 
1924  och  blev  juni  1929  under- 
statssekreterare i  kolonialministe- 
riet. P.,  som  gjort  sig  känd  som 
ivrig  pacifist,  har  utgivit  ett 
flertal  politiska  arbeten. 

Pontiac  [på'nnti8k],  stad  i 
Michigan,  För.  Stat.,  n.v.  om 
Detroit.  Betydande  tillverkning  av 
automobiler  och  jordbruksmaski- 
ner. 62,000  inv.  (1928;  34,000  inv. 
1920). 

*Pontoppidan,  Henrik,  har 
i  romanen  Mands  Himmerig 
(1927)  givit  en  besk  kritik  av  den 
moderna  civilisationens  idélöshet 
och  mekanisering. 

Poole  [pol],  Reginald  La- 
n  e,  f.  1857,  engelsk  historiker, 
1898  lärare  vid  Magdalen  College, 
Oxford,  föreståndare  för  imi- 
versitetets  i  Oxford  arkiv  1909 — 
27.  P.,  som  1885—1920  var  utgi- 
vare   (till    1901   tills,   med   S.   R. 


1467 


Poona — Posse 


1468 


Gardiner)  av  English  llistorical 
Review,  har  gjort  betydande  in- 
satser på  den  engelska  medeltids- 
forskningens område  (bl.  a.  Wyc- 
liffc  and  movcmcnts  /w  reform, 
1889).  Han  har  (tills,  med  W. 
Hunt)  utgivit  Political  history  of 
England    (12   bd,    1905—10). 

*Poona.  Förstaden  Kirkee  är 
niilitärstation  och  har  radiosta- 
tion för  trafik  på  Storbritannien. 

Poopo  [pååpå'],  äldre  namn 
(Pamp  a)  A  u  1 1  a  g  a  s,  insjö  i 
Bolivia  (se  d.  o.  sp.  231).  C: a 
2,500  kvkm. 

a.  b.  Por j US  järnverk,  Stock- 
holm,, bildat  1922  genom  ombild- 
ning  av  det  1916  grundade  a.  b. 
Porjus  smältverk,  äger  i  Porjus 
elektriska  masugnar  och  ugnar 
för  tillverkning  av  ferrolegering- 
ar.  P.  är  dotterbolag  till  Wargöns 
a.  b.,  som  driver  anläggningarna 
på  arrende. 

*Porjus  kraftverk.  1926—28 
inmonterades  ett  sjunde  aggregat, 
en  horisontell  dubbelturbin  om 
18,000  HK  vid  53,9  m:s  fallhöjd. 
Den  i  P.  installerade  sammanlag- 
da effekten  uppgår  numera  till 
något  över  100,000  HK. 

Porkupi'nträ,  veden  av  kokos- 
palm. 

*Port  Arthur  (jap.  Ryojunko) 
hade  1927  24,000  inv. 

Port  aux  Basques  [pårrt  å 
bask],  hamn  på  Newfoundlands 
s.v.  kust.  överfartsort  till  Sydney 
på  Cape  Breton  och  ändpunkt  för 
järnvägen  från  Saint  John's. 

Port  Blair  [påt  blär],  se  An- 
da manern  a,  även  Suppl. 

*Port  Darwin.  Darwin  var 
förr  Nordterritoriets  och  är  nu 
Nord-Australiens  huvudstad  (se 
Nordterritoriet.     Suppl. ) . 

Porter  [på'te],  William 
Sydney,  f.  1862,  d.  1910,  nord- 
amerikansk författare,  skrev  un- 
der signaturen  O.  H  e  n  r  v  dras- 


ti.skt  humoristiska  berättelser  ur 
amerikansk  miljö,  spec.  New 
Yorks  undre  värld  och  ranchlivet 
i  Texas  och  Kalifornien. 

Port  Fuad  [påt  fjo'3d],  se 
Port   S  a  i  d.   Suppl. 

Port  Huron  [påt  jo'ron],  stad 
i  Michigan,  För.  Stat.,  vid  Saint 
Clair  Rivers  utflöde  ur  Huron- 
sjön.  Järnväg.stunnel  under  floden 
till  staden  Sarnia  i  Kanada.  Vik- 
tigt gränshandelscentrum.  30,000 
inv.   (1928). 

♦Portland.  3.  P.  hade  1928 
355,000  inv.  I  P.  funnos  1920 
5,100  i  Sverige  födda  personer. 

*Port  Said  hade  1927  105,000 
inv.  På  andra  sidan  kanalen  lig- 
ger, mittemot  P.,  den  1926  grun- 
dade villastaden  Port  Fuad. 

*PortugaI.  Genom  militärkup- 
pen 1926  har  författningen  av 
1911  suspenderats.  —  Historia. 
Carmonas  militärregim  har  mötts 
av  ett  mycket  häftigt  motstånd 
från  republikanskt  håll,  och  upp- 
repade revolter  ha  förekommit. 
Carmona  har  emellertid  lyckats 
hävda  sin  ställning  och  omvaldes 
mars  1928  till  president.  På  vå- 
ren s.  å.  övertog  V.  de  Freitas 
premiärministerposten,  som  han 
behöll  även  efter  rekonstruktio- 
nen av  ministären  nov.  1928  och 
aug.  1929. 

*v.  Posadowsky-Wehner,  A  r- 
t  h  u  r,  är  sedan  1925  medlem  av 
riksrådet  och  sedan  1928  av 
preussiska  lantdagen. 

*Positionsartilleri.  —  Posi- 
tionsartillerirege- 
mentet är  indraget  fr.  o.  m. 
1928. 

Posse,  Arvid,  f.  1792,  d. 
1850,  greve,  ämbetsman  och  poli- 
tiker, farbroder  till  An4d  P.  P. 
blev  1831  generaltulldirektör  och 
nedlade  ss.  sådan  ett  omfattande 
arbete  på  tullverkets  organisa- 
tion. Under  den  politiska  krisen 


II 


1469 


v.  Post — Postväsen 


1470 


vid  1840 — 41  års  riksdag  var  P., 
som  till  sin  politiska  uppfattning 
var  moderat  liberal,  en  kort  tid 
justitiestatsminister.  Han  var 
1844 — 45  lantmarskalk,  1845—49 
riksmarskalk  och  1846^-48  åter 
justitiestatsminister. 

*v.  Post.  2.  Lennart  v.  P. 
blev  1929  prof.  i  geologi  vid 
Stockholms   högskola. 

*Postanvisning,  jfr  S  k  a  t  - 
tepostan  visning,  även 
Suppl.,  och  Postförskott. 

Postassistentelev,  elev  i  post- 
assistentkurs.  Antagningsvillko- 
ren äro  en  ålder  av  lägst  16  och  i 
regel  högst  21  år  samt  student- 
examen 1.  avgångsexamen  från 
handelsgymnasium  (studentexa- 
men ger  företräde) .  Utbildnings- 
tid omkr.  2  %  år,  varunder  elev 
uppbär  visst  arvode.  Godkänd 
examen  medför  kompetens  för  be- 
fordran till  postassistent  och  hög- 
re befattningar. 

*PosteIev.  Benämningen  mot- 
svaras nu  av  postassistent-  resp. 
postexpeditörselev  (se  dessa  ord. 
Suppl.). 

Postexpeditörselev,  elev  i 
postexpeditörskurs.  Antagnings- 
villkoren äro  en  ålder  av  lägst  16, 
högst  22  år,  realexamen  1.  av- 
gångsexamen från  handelsgymna- 
sium 1.  normalskolekompetens. 
Utbildningstiden  varar  omkr.  14 
mån.,  varunder  elev  uppbär  visst 
arvode.  Genomgången  kurs  berät- 
tigar till  anställning  som  post- 
expeditör. 

*  Post  girorörelse.  Sedan  1926 
deltar  svenska  postverket  även  i 
den  internationella  P.  Girering 
kan  ske  från  girokonto  i  Sverige 
till  girokonto  i  vissa  främmande 
länder  och  vice  versa.  Girerings- 
avgiften  är  5  öre  per  100  kr.,  dock 
minst  15  öre.  Girering  i  den  in- 
rikes rörelsen  är  avgiftsfri.  P.  om- 
besörjer fr.  o.  m.  1926  även  skatte- 


inbetalningar. Den  1  juli  1929  be- 
gagnade sig  omkr.  16,500  skatte- 
betalare av  detta  system.  Inbetal- 
ningarna äga  rum  per  månad  I. 
per  vecka  och  ske  genom  inbetal- 
ningskort 1.  girering  till  Skatte- 
betalarnas postgirokonto.  Intill 
april  1929  var  bokföringen  å  giro- 
kontona centraliserad  till  post- 
girokontoret i  Sthlm.  Fr.  o.  m.  6 
maj  1929  ombesörjer  en  särskild 
postgiroavdelning  i  Göteborg  bok- 
föring å  girokonton  därstädes.  An- 
talet konton  var  1  juli  1929 
32,074.  Inbetalningar  juni  1929 
uppgingo  till  194,365,000  kr.  och 
utbetalningar  till  194,580,000  kr. 

*Postpaket.  Världspostkon- 
gressen  i  London  höjde  maximivik- 
ten  för  P.  från  10  kg.  till  20  kg. 

*  Postsparbank.  Den  1  juli 
1929  funnos  utelöpande  c:a 
978,000  motböcker.  Behållningen  å 
dessa  utgjorde  c :  a  248  mill.  kr. 

*Postväsen.  Sedan  1926  ombe- 
sörjer postverket  även  försäljning 
av  radiolicenser,  och  sedan  1929 
utlämnas  genom  postverket  s.  k. 
nordiskt  resekort  (se 
Pass.  Suppl.).  Postdistriktens 
antal  ökades  fr.  o.  m.  1  okt.  1927 
till  sju.  Det  nytillkomna  distrik- 
tet —  övre  norra  —  är  förlagt  till 
Boden.  Antalet  överpostmästare  i 
riket  är  endast  två,  sedan  över- 
postmästaren vid  huvudpostkon- 
toret i  Sthlm  indragits  och  ersatts 
med  postmästare.  Postverkets  in- 
komster uppgingo  1928  till  72,7 
mill.  kr.  och  utgifterna  till  59,1 
mill.  kr.  — ■  En  viktig  nyhet  inom 
P.  betecknar  frankostämp- 
lingsmaskinen,  genom  vars 
stämpelverk  en  försändelse  åsät- 
tes  en  med  frimärke  likställd 
stämpel  av  önskad  valör.  Åtgång- 
en av  stämplar  registreras  i  ma- 
skinen. Sådan  maskin  får  under 
postverkets  kontroll  användas 
även  av  enskild.  Ett  belopp  i  järn- 


1471 


Potatiskräfta — Processlagstiftning 


1472 


na  100-tal  kr.  betalas  i  förskott 
till  postkontoret,  som  inställer 
mätaren  för  detta  belopp  1.  över- 
lämnar ett  kontrollkort  att  av 
innehavaren  själv  insättas  i  ma- 
skinen, som  sedan  "frankerar"  så 
längt  det  inbetalda  beloppet  räc- 
ker, Frankostämplade  försändel- 
ser godkännas  även  i  den  inter- 
nationella poströrelsen. 

Postbefordringsmedlens      användning      i 
Sverige    19£8, 

Linjernas  Tillryggalagil 

liingd  våglängd 

km.  km. 

Järnväg    16.444  31,536,073 

Postdiligens     3,090  1,878,733 

Landevägar    i    öv- 
rigt       63,424  19,163,85.^) 

Sjöledes     33,454  4,944,490 

Flyglinjer     6,258  488,934 

*Potatiskräfta  upptäcktes 

1928  på  flera  ställen  i  Sverige. 
Ett  betydande  anslag  har  bevil- 
jats för  sjukdomens  bekämpande. 

Potatistryck,  se  Tygtryck 
sp.  1550. 

*Pothenots  problem,  jfr  S  t  a  - 
tionpointer. 

Poulenc  [ pola'i)  ] ,  Francis, 
f.  1899,  fransk  tonsättare,  har 
med  anslutning  till  extrema  nu- 
tidsriktningar och  med  en  stark 
känsla  för  drastiskt  komiska 
effekter  bl.  a.  skrivit  piano-,  kam- 
marmusik- och  orkesterverk. 

*Poulsen.  6.  Johannes  P. 
lämnade  Det  kongelige  Teater 
1927.  Han  gästspelade  1928  i 
Sthlm. 

Pra'ger  Pre'sse,  tyskspråkig 
tjeckoslovakisk  daglig  tidning,  ut- 
given i  Prag.  P.  grundades  1921 
och  har  närmast  karaktär  av  i-ego- 
ringsorgan. 

*Prato.  Bland  byggnader  mär- 
kes även  kyrkan  Madonna  delle 
Carceri,  uppförd  1485 — 91  av 
Giuliano  da  Sangallo    (se  d.   o.). 

*Pravda.  1.  Buharin  frånträd- 
de   1929  redaktörskapet. 


Prejo'tnisk  (av  lat.  prae.  före), 
.se  S  u  b  j  o  t  n  i  s  k. 

*  Preussen.  Med  P.  har  Wal- 
dcck  1929  införlivats. 

*Pribylovöarna.  öronsälarna 
(sjöbjörnarna)  på  P.,  vilka  länge 
varit  fridlysta,  uppgingo  1927  till 
över  800,000  (c:a  85  %  av  värl- 
dens totalbestånd)  ;  s.  å.  tillvara- 
togos  26,000  skinn. 

Pri'hoda,  Vasa,  f.  1900,  tjec- 
kisk \åolinist,  har  som  kon.sert- 
spelare  vunnit  framgång  genom 
sitt  tekniska  mästerskap  och  fro- 
diga temperament. 

*Prinio  de  Rivera,  M  i  g  u  e  1. 
Om  P :  s  regim  under  de  senaste 
åren  se  S  p  a  n  i  e  n.  Suppl. 

Prince  Rupert  [prinns  ro'pat], 
stad  i  Britt.  Columbia,  Kanada, 
på  en  liten  ö  invid  kusten.  Änd- 
punkt för  Grand  Trunc  Pacific 
Railway.  Militär  flvgstation.  God 
hamn.   6,400  inv.    ('l921). 

Princetown  [pri'nnsta_on],  by  i 
Devonshire,  s.v.  England,  på  väst- 
sidan av  Dartmoor.  Vid  P.  ligger 
Dartmoorfängelset,  som 
grundades  1808  ss.  fängelse  för* 
franska  krigsfångar  och,  efter  att 
ha  stått  obegagnat  i  över  30  år, 
öppnades  1850  ss.  straffängelsp, 
det  förnämsta  i  England.  I  fängel- 
set internerades  1917 — 19  engels- 
män, som  av  samvetsbetänklig- 
heter   vägrade    göra    krigstjänst. 

*Printzsköld,  Otto,  lämnade 
1928  chefskapet  för  hovförvalt- 
ningen. 

a.  b.  Pripp  &  Lyckholm,  Göte- 
borg, bildat  1927  genom  samman- 
slutning av  två  av  Göteborgs 
största  bryggeriföretag,  a.  b.  J. 
A.  Pripp  &  Son,  grundat  1879, 
och  firman  J.  W.  Lyckholm  & 
C:o,  grundad  1880.  1929  inköptes 
även  aktiemajoriteten  i  Porter- 
bryggeri  a.  b.  D.  Carnegie  &  Co. 
Aktiekapital  18  mill.  kr. 

*Processlagstiftning.  Process- 


1473 


Procopé — Prustrot 


1474 


kommissionen  avgav  1927  ett 
stort  principbetänlcande  rör.  det 
svenska  rättegångsväsendets  om- 
daning. Betänkandet  remitterades 
sedermera  till  en  mängd  olika 
myndigheter  för  utlåtande,  var- 
jämte särskilda  sakkunniga  till- 
sattes för  att  undersöka  en  pro- 
cessreforms ekonomiska  verk- 
ningar. Dessas  1928  avgivna  ut- 
låtande befinner  sig  under  pröv- 
ning. Frågan  om  ny  P.  har  ännu 
icke  förelagts  riksdagen. 

*Procopé.  1-  Hjalmar  P. 
ivled  1927.  —  2.  Hjalmar  P. 
ämnade  1926  riksdagen  och  blev 
>.  å.  minister  i  Polen  (1927 
ickrediterad  även  i  Rumänien). 
L927  inträdde  han  sa  utrikesmi- 
lister  i  Sunilas  ministär,  1928  i 
Manteres  och  1929  i  Kallios  (i  de 
två  senare  dock  ej  ss.  representant 
för  svenska  folkpartiet).  Han  var 
1928  ordf.  i  N.  F:s  rådsförsam- 
ing  och  medlem  av  dess  delegera- 
ieförsamling. 

Proco'pius,  lat.  form  för  Pro- 
copios. 

Profa's,  se  Cell  sp.  1124. 

Proletärdiktare,  en  urspr.  av 
R.     Sti^llVii     I     \[.\]\~     r»\-crsikt    av 


Hjalmar  Procopé   (2). 


Marcel  Proust. 

svenska  litteraturen  (1921)  in- 
förd beteckning  för  en  grupp 
svenska  författare,  vilka  utgått 
ur  arbetarklassen,  själva  levat 
arbetares  liv  och  vilkas  diktning 
mer  1.  mindre  präglats  av  dessa 
erfarenheter.  Steffen  räknar  hit 
bl.  a.  D.  Andersson,  H.  Blomberg, 
R.  Jändel,  M.  Koch,  E.  Lindorm, 
F.   Månsson  och  I.  Oljelund. 

*Propedeutik.  Enl.  1928  års 
undervisningsplaner  för  de  all- 
männa läroverken  kallas  läroäm- 
net filosofisk  P.  numera  filosofi. 

Protakti'nium,  se  tab.  till  R  a  - 
d  i  u  m  sp.  807—808. 

*Proust.  2.  Marcel  P.  A  la 
reclierche  du  temps  perdu  förelåg 
1927  färdig  i  8  dir  (13  bd).  — 
P:s  inflytande  på  den  moderna 
franska  litteraturen  har  gjort  sig 
allt  starkare  gällande,  och  intres- 
set för  hans  personlighet  har  bl.  a. 
yttrat  sig  i  en  rik,  delvis  på  per- 
sonliga minnen  om  honom  grun- 
dad biografisk  litteratur. 

*Prozor,  Maurucy  (Mau- 
rice),  avled  1928.  Han  tillhörde 
en  gammal  litauisk  familj. 

*Prustrot,  se  även  Verat- 
r  u  m. 


L  e  X.  Suppl. 


1475 


Prytz — Punktladdning 


1476 


Prytz,  B  j  ö  r  n,  f.  1SS7,  in- 
dustriinaii,  chef  för  a.  b.  Svenska 
kullagerfabrikens  amerikanska 
dotterbolag  1914—18,  verkst,  di- 
rektör för  hiuiidfirnian  i  Göte- 
borg sedan  1919,  dessutom  styrel- 
seledamot i  ett  flertal  företag. 
Liberal  led.  av  A.  K.  sedan  1929. 

*Przybyszewski,  S  t  a  n  i  s  - 
1  aw,  avled  1927. 

♦Prästlön.  Frågan  om  nya 
grunder  för  P.  är  sedan  1928  un- 
der prövning  av  tillkallade  sak- 
kunniga. 

*Psykofysik.  Det  urspr.  av 
Herbart  (se  d.  o.)  i  psykologin  in- 
förc^a  begreppet  medvetandets 
tröskel  möter  ss.  fundamentalbe- 
grepp inom  P.  i  skilda  terminolo- 
giska gestaltningar.  Retnings- 
tröskel  betecknar  sålunda  den 
styrka,  som  en  retning  måste  äga 
för  att  nätt  och  jämnt  utlösa  en 
förnimmelse,  t.  ex.  av  tryck.  Åt- 
skillnadströskel kallas  den  åt- 
skillnad mellan  två  retningar, 
t.  ex.  i  fråga  om  tryckstyrka,  som 
kräves  för  att  man  nätt  oeh  jämnt 
.skall  märka  en  styrkeskillnad 
mellan  de  däremot  svarande 
tryckförnimmelserna. 

*Puccini,  Giacomo.  P:s 
postuma,  ej  helt  avslutade  opera 
Turandot,  som  fullbordats  av  F. 
Alfano,  fick  sin  urpremiär  1926 
och  uppfördes  i  Sthlm  1927. 

Pudelns  kärna,  uttryck,  an- 
vänt i  bet.  det  innersta  väsendet 
hos  (den  innersta  meningen  med) 
något,  som  uppträtt  i  en  viss  mas- 
kering. Uttrycket  härstammar 
från  Goethes  "Faust":  Faust  mö- 
ter en  svart  pudel,  som  följer  med 
till  hans  studerkanunare  oeh  här 
plötsligt  avslöjar  sig  ss.  Mefisto- 
feles,  varvid  Faust  utbrister:  Das 
also  rcar  des  Pudels  Kem!  (Det 
var  alltså  pudelns  kärna ! ) 

Pudo'vkin,  V  se  vo  lod,  f. 
1896)     rysk     filmregissör,     urspr. 


kemist.  I  filmer  som  En  moder 
(1927),  S:t  Petersburgs  sista  da- 
gar (1928)  och  Storm  över  Asie)i 
(1929)  har  P.  framträtt  som  den 
mest  originelle  av  de  ryska  film- 
regissörerna. I  motsats  till  Eisen- 
stein  koncentrerar  han  gärna 
skildringen  kring  en  enda  person. 
Karaktäristiska  för  P.  äro  även 
de  naturlyriska  inpass,  varmed 
han  symboliskt  beledsagar  den 
psykologiska  skildringen. 

Pue'rto  Ba'rrios  [po-],  stad  i 
Guatemala,  vid  Karibiska  havet. 
Utmärkt  hamn;  järnväg  till 
Stilla  havskusten.  Banan-  och 
kaffeexport.   2,000   inv.    (1921). 

Puerto   Cabello    [poä'rrtå   ka- 

vä'lljå],   se   Valencia  4. 

Puerto  Limön  [poä'rrtå  li- 
må'n],  se  L  i  m  ö  n.  Suppl. 

Puerto  Mexico  [poä'rrtå 
me'chikå] ,  se  Coatzacoal- 
c  o  s.  Suppl. 

Puerto  Montt  [po-],  stad  i  s. 
Chile,  innanför  ön  Chiloé.  Änd- 
punkt för  chilenska  längdbanan. 
God  hamn.  11.000  inv.   (1926). 

Puerto  Principe  [poä'rrtå 
pri'nnthipe],  se  C  a  m  a  g  ii  e  y. 
Suppl. 

*Pulfrich,   Carl,   avled    1927. 

*Pulque,  se  även  A  g  a  v  e. 
Suppl. 

Pulserande  flöde,  detsamma 
som  växelfält. 

a.  b.  Pumpseparator,  Stock- 
holm, grundat  1903,  äger  i  Stock- 
holm fabrik  för  tillverkning  av 
mjölkseparatorer  och  smörkärnor, 
samt  i  Katrineholm  gjuteri  (ge- 
nom dotterbolaget  a.  b.  Pump- 
separators gjuterier).  1928  sam- 
manslogs  P.  med  a.  b.  Separator. 

Punch  [pannsj],  eng.,  slag,  stöt 
(i  boxning). 

*Pund,  se  även  L  i  b  r  a.  Suppl. 

Punktladdning,  punktformig 
elektrisk  laddning. 


1477 


Purcell — Quotidien 


1478 


*Purcell.  2.  A.  A.  P.  var  1923 
—24  och  1925—29  led.  av  under- 
huset. 

Pu'ri,  stad  i  prov.  Bihar  och 
Orissa,  Britt.  Indien,  i  Mahana- 
dis  delta.  Staden,  i  vilken  Jagan- 
naths  (se  d.  o.)  tempel  är  beläget, 
är  en  av  Indiens  förnämsta  kult- 
platser. 39,000  inv.    (1921). 

Purpurträ,  detsamma  som 
amarantträ    (se     C  o  p  a  i  f  e  r  a) . 

Puschki'nia,  växtsläkte  (fam. 
Lilia'ceae) .  P.  scilloi'des  är  en 
liten  vårväxt  med  smala  blad  och 
ljusblåa  blommor  i  upprätt,  run- 
dad klase.  Härstammar  från 
Mindre  Asien,  liknar  mycket 
8ci'lla  (jfr  d.  o.)  och  Chionodo'xa 
(jfr  d.  o.  Suppl.)    samt  odlas. 

*Pusjkin,  AleksandrSer- 
gejevitj.  1929  upptäcktes  i 
Moskva  manuskriptet  till  en  hit- 
tills okänd  större  dikt  av  P., 
Munken. 

Puy,  se  L  e  P  u  y. 

Pyelonefri't  (av  grek.  py'elos, 
kar,   bäcken,   och  nefro's,  njure), 


se      Urinorganens      sjuk- 
d  o  m  a  r  sp.  215  f. 

Pygmoi'd  (av  pygmé  och  grek. 
ri'dos,  utseende),  dvärgartad. 

*Pyrenéerna.  Järnvägslinjen 
Pau — Zaragoza  öppnades  1928  (se 
C  a  n  f  r  a  n  c.  Suppl.) .  En  tredje 
centralj^yreneisk  järnvägslinje, 
mellan  städerna  Lérida  (Spanien) 
och  Saint-Girons  (Frankrike),  är 
under  byggnad  (med  tunnel  under 
Salaupasset  i  P.). 

*Pyrénées.  1.  Inom  P.  ligger 
(len  spanska  enklaven  Llivia  (se 
d.  o.  Suppl.). 

Pyre'thrum,   se  M  a  1 1  r  a  m. 

Pådrag,  p  å  d  r  a  g  s  m  o  t  - 

stånd,   se  Motstånd   2. 

Pålsboda,  järnvägsstation  i 
Sköllersia  skn,  Örebro  1.,  vid 
Västra  stambanan  oéh  Norra 
Östergötlands  järnvägar. 

*Påve.  Ang.  P:s  nya  ställning 
till  Italien  se  Kyrkostaten. 
Suppl. 

Pärldiabas,  se  V  a  r  i  o  1  i  t. 


Q. 


*Quarter  är  även  en  vikt,  mot- 
svarande 2  stones  1.  12,7  kg. 

*Quebec.  1.  Q.  har,  sedan  1927 
en  del  av  Labrador  (se  d.  o. 
Suppl.)  tillerkänts  Newfound- 
land, en  yta  av  1,539,500  kvkm. 
Folkmängden  uppskattades  1928 
till  2,647,000.  Q.  lämnar  över  85 
%  av  världens  asbestproduktion. 
—  2.  Q.  har  radiostation. 

Queenstown  [koi'n8taon],  se 
Cork.  Suppl. 

*Quensel.  1.  Ulrik  Q.  avgick 
från  professuren  1928. 

*de  Quervain,  Alfred,  avled 
1927. 

*Quidde,  L  u  d  w  i  g,  var  1918 
— 29  ordf.  i  tyska  fredsförbundet. 
Han  erhöll  1927  hälften  av  Nobels 


fredspris.  Åtalet  för  majestäts- 
brott (1896)  var  ej  en  direkt 
följd  av  hans  skrift  Caligida  (31 
uppl.  1926)  utan  föranleddes  av 
ett  av  honom  hållet  offentligt  tal. 

Quimbaya  [kimba'ja],seForn- 
a  m  e  r  i  k  a  n  s  k  kultur  sp.  344. 

Quinoa  [ki'-],  kvinoa, 
Chcnopo'dium  qui'noa  (se  Che- 
nopodiaceae). 

Quintal  [käijta'11],  fransk 
vikt,  förr  =  100  livrés  =  48,59 
kg.,  numera  avi-undad  till  50  kg. 
—  Quintal  métrique 
[-ri'kk],  fransk  vikt  =  100  kg. 

Quotidien,  1  e  Q.  [la  kåtidjä'i)], 
fransk  daglig  tidning  (radikal- 
socialistisk),  utgiven  i  Paris, 
srundad  1922. 


1479 


Rabe — Ramström 


1480 


R. 


*Rabe,  P  o  h  r,  avled  1929. 

Rabe,  Julius,  f.  1S90,  son 
till  Pehr  R.,  musikskriftställare, 
1918 — 27  musikkritiker  i  Göte- 
borgs Handels-  och  Sjöfarts-Tid- 
ning, sedan  1927  riksprogramchef 
i  a.  b.  Radiotjänst.  R.  har  skrivit 
en  biografi  över  Georges  Bizet 
(1925)  och  utger  tills,  med  G. 
Jeanson  Musilcen  genom  tiderna 
(I,  1927). 

♦Rabenius.  6.  Olof  R.  f rån- 
trädde  1926  sin  befattning  i  Nya 
Dagligt  Allehanda. 

*Rackeby.  Framdeles  skola 
Sunnersberg,  Gösslunda  och  Strö 
förenas  med  pastoratet. 

*Radbruch,  Gustav,  lämna- 
de riksdagen  1924  och  blev  prof.  i 
Heidelberg  1926. 

*Radek,  Karl,  anslöt  sig  1926 
till  oppositionen  mot  Stalin  och 
uteslöts  1927  ur  partiet. 

*Radic,  S  t  j  e  p  a  n,  blev  i  lik- 
het med  brorsonen  P  a  v  1  e  R. 
juni  1928  mördad  i  skupstinan. 
Jfr  Jugoslavien.  Historia. 
Suppl. 

*  Radie,   se  även  Sfär   1. 

Radiogoniome'ter,  ramantenn 
1.  annan  liknande  apparat,  an- 
vänd för  radiopejling    (se  d.   o.). 

a.  b.  Radiotjänst,  se  Rund- 
radio, även  Suppl. 

a.  b.  Ra'dius.  Sthlm,  grundat 
1913,  äger  vid  Tellusborg  fabrik 
för  tillverkning  av  fotogenkök, 
lödlampor  m.  m.  200  arbetare. 

*Rafael.  La  fornarina  tillskri- 
ves  numera  Sebastiano  del 
Piombo. 

Raitio  [ra'j-],  Väinö,  f.  1891, 
finländsk  tonsättare,  har  med  an- 
slutning till  modernistiska  rikt- 
ningar bl.  a.  komponerat  orkester- 
verk och  kammarmusik. 


Ra'jajoki,  finska  namnet  på 
Systerbäck  och  den  finska  gräns- 
stationen mot  Ryssland. 

^Rajputana.  Agenten  för  R., 
som  även  är  styresman  för  Ajmer- 
Merwara,  residerar  i  Mount  Abu 
(se  d.  o.  Suppl.). 

*Rakovskij,  C  h  r  i  s  t  o,  åter- 
kallades okt.  1927  från  Paris  på 
grund  av  sin  anslutning  till  Trot- 
skijs  oppositionsfalang  och  ute- 
slöts ur  kommunistiska  partiet. 

Rambu'tan,  frukten  av  Ne- 
phe'lium  lappa'ceum,  med  litchi- 
plommon  (jfr  d.  o.)  närbesläktat 
träd  (fam.  Sapinda' ceae)  i  indo- 
malajiska  övärlden  och  på  Ma- 
lackahalvön.  R.  har  ett  taggigt 
skal,  som  omsluter  ett  frö  med 
saftigt,  ätligt   fröhylle. 

Rameswa'rain,  en  av  de  låga, 
sandiga  öar,  som  tills,  bilda 
Adamsbron.  På  R.,  som  är  en  vikj 
tig  vallfartsort,  finnes  ett  hindu- 
tempel, uppfört  under  1500 — 
1600-t.  och  berömt  för  sin  rika 
skulpturala  utsmyckning. 

*  Ramnäs.  2.  R.  har  station  vid 
Stockholm  —  Västerås  —  Bergsla- 
gens järnvägar. 

Ra'msauer  [-saoer],  Carl,  f. 
1879,  tysk  fysiker,  prof.  i  Danzig 
1921,  har  påvisat,  att  långsamma 
elektroners  fria  våglängd  i  vissa 
gaser  är  starkt  beroende  av  deras 
hastighet  och  kan  uppgå  till  flera 
gånger  det  värde,  som  beräknas 
ur   kinetiska  gasteorin. 

*Ramsay.  1.  August  R.  är, 
sedan  Finlands  hypoteksförening 
gått  i  konkurs,  syssloman  i  kon- 
kursförvaltningen. —  2.  Wil- 
helm R.  avled  1928. 

Ramström,  Carl,  f.  1862,  ci- 
vilingenjör, industriman,  före- 
ståndare för  a.  b.  P.  A.  Xorstedt 


1481 


Ranft — Reduktasprov 


1482 


&  Söners  tryckeritekniska  avdel- 
ning 1886—1913,  sedan  1913 
verkst.  direktör  för  a.  b.  Sveriges 
litografiska  tryckerier.  R.,  som 
1900 — 14  var  ordf.  i  Allmänna 
svenska  boktryckarf öreningen,  är 
sedan  1913  led.  av  Sociala  rådet. 

*Ranft,  Albert,  lämnade  hös- 
ten 1928  ledningen  av  Vasateatern. 

*Rangström,  Ture.  Bland 
R :  s  senare  verk  märkas  symfonin 
Sång  under  stjärnorna  samt  scen- 
musik till  Ibsens  Brand  och 
Strindbergs  Till  Damaskus  (3:e 
delen). 

*Ransäter.  1926  frånskildes 
övre  Ullerud  och  Nedre  Ullerud 
till  egna  pastorat. 

*Rappestad  skall  framdeles 
förenas  med  Vikingstad  till  ett 
pastorat,  likaså  Sjögestad  med 
Gammalkil. 

*Rapsod.  R  a  p  s  o  d  i  s  k,  jfr 
Metrik   sp.    1569. 

*Rasbo.  2.  R.  ingår  sedan  1927 
i  Uppsala  l:s  s.  domsaga. 

^Rasmussen.  2.  K  n  u  d  R.  har 
under  sina  besök  hos  eskimåstam- 
marna på  Grönland  och  de  kana- 
densiska nordpolaröarna  insamlat 
ett  betydande  folkloristiskt  och 
etnografiskt  material.  Av  stort 
intresse  är  hans  i  3  dir  utgivna 
samling  Myter  og  Sägn  fra  Grön- 
land (1921 — 2.5);  han  har  även 
utgivit  talrika  reseskildringar.  R. 
erhöll   1919  Vegamedaljen. 

*Rasstambok.  Stambok  för 
nordsvenska  hästar  föres  under 
ledning  av  styrelsen  för  hingst - 
uppfödningsanstalten  Vången  och 
för  svensk  Ardennerras  av  avels- 
föreningen  för  denna  ras. 

*Raus.  1929  avskildes  Välluv 
från  pastoratet. 

*Ravelin,  se  vid.  Befäst- 
ning.  Suppl.   sp.   274  jämte  ill. 

Rave'nna,  Pia,  konstnärsnamn 
för  H  j  ö  r  d  i  s  T  i  1  g  m  a  n  n,  f. 
1894,     finländsk     sångerska,    har 


särskilt  som  koloratursångerska 
gjort  sig  känd  i  Finland  och  fler- 
städes utomlands. 

*Reading.  1.  R:s  universitets- 
college  har  1926  ombildats  till 
självständigt  universitet. 

Realexamen,  enl.  1927  års 
skolordning  i  st.  f.  realskoleexa- 
men  (se  d.  o.)  benämning  på  av- 
gångsexamen vid  realskola. 

*Realskola  är  enl.  1927  års 
skolordning  anordnad  med  fem  1. 
med  fyra  ettåriga  klasser.  5- 
årig  R.  är  grundad  på  fyra,  4- 
årig  R.  på  sex  klasser  av  folk- 
skolans A-  1.  B-former  (se  F  o  1  k  - 
skola  sp.  286).  Inträdessökande 
till  R.,  som  med  godkända  betyg 
i  kristendomskunskap,  modersmå- 
let, räkning  och  geometri,  geo- 
grafi, naturkunnighet  och  historia 
genomgått  erforderlig  klass  i  nå- 
gon av  nämnda  folkskoleformer, 
skall  vid  inträdesprövning  prövas 
endast  i  modersmålet,  räkning  och 
geometri.  Den  nya  organisationen 
började  genomföras  läsåret  1928 
— 29  men  har  icke  överallt  kunnat 
fullföljas  enl.  den  utstakade  pla- 
nen. Jfr  Skolväsen  sp.  852  f . 

Receiver,  se  Ängmaskin 
sp.  1452. 

*v.  der  Recke,  Ernst,  har 
utgivit  betydande  arbeten  över 
dansk  metrik.  Han  har  även  redi- 
gerat en  samling  Danmarlcs  Forn- 
viser  (4  1x1,  1927—29). 

*Recklinghausen.  1.  R.  har 
nu  c:a  85,000  inv. 

*  Rederibolag.  Ang.  aktiekapi- 
tal och  fartygsbestånd  för  flertalet 
större  svenska  rederier  vid  1928 
års  slut  se  tab.  å  nästa  sida. 

Redukta'sprov,  metod  för  un- 
dersökning av  mjölks  hållbarhet. 
Denna  bedömes  på  grund  av  den 
hastighet,  varmed  mjölken  vid 
viss  temperatur  avfärgar  en  till- 
sats av  metylenblått.  Avfärg- 
ningshastigheten    beror    på   mjöl- 


1483 


Reduplicera — Reichsbanner  Schwarz-Rot-Gold 


1484 


03 

■°   , 

Hemort 

3  •« 

■3 

Göteborg 

1873 

,, 

W>S 

Norrköping 

1918 

Hälsingborg 

1Ö15 

Göteborg 

1907 

j, 

1888 

Stockholm 

189« 

lliilsinffhorg 

1921 

Stockholm 

1890 

Göteborg 

1869 

„ 

1904 

j, 

1926 

Stockholm 

1872 

Göteborg 

1914 

„ 

1911 

„ 

1907 

Stockholm 

1^96 

,, 

1894 

„ 

1901 

Kristinehamn 

1883 

Kalmar 

1894 

Visbv 

1894 

Göteborg 

1872 

,, 

1890 

Aktiekapital 

Antal 

Brutto- 

kr. 

fartyg 

ton 

2,460,000 

8  ä 

10,592 

1,186,000 

10  å 

.S,427 

6,000,000 

10  å 

16,329 

1,725,000 

5  ä 

7,695 

1,412.000 

5  å 

15,,S99 

1,357,000 

3å,  1  m 

8,394 

2,000.000 

4  å 

6,774 

700,000 

4  & 

11,796 

7,000,000 

15  m 

65.926 

19,475,000 

36  å 

64,692 

18,300.000 

17å,  9  m 

114,943 

1,000,000 

2  m 

11,900 

29,400,000 

90  å,  4  m 

92,244 

24,000,000 

3  å,  2  m 

52,308 

8,400,000 

3  å,  4  m 

27,371 

16,000,1100 

6  å,  5  m 

57,092 

(119,000,000) 

I4ä,10m 

114,350 

774.500 

34  å,  8  m 

6,676 

1.229,300 

37  å 

0,441 

2,226,000 

5  ä,  1  m 

11,994 

750,000 

6  å,  1  m 

3,967 

1,050,000 

6  å 

3,392 

1,100,000 

19  å 

4.115 

23,310,000 

12ä,  3  m 

78,461 

Förnyade  Ångfartygs-  a.  b.  Götha 

a.  b.  Halland— Nornan     

Norrköpings  rederi  a.  b 

Rederi  a.  b.  Aciiv 

Rederi  a.  b.  Bore 

Rederi  a.  b.  Concordia 

Rederi  a.  b.  Disa 

Rederi  a.  b.  Helsingborg  .... 
Rederi  a.  b.  Nordstjernan  .... 
Rederi  a.  b.  Svenska  Lloyd  .  .  . 
Rederi  a.  b.  Transatlaniic  .... 
Rederi  a.  b.  Transpacific  .... 
Stockholms  rederi  a.  b.  Svea  .  . 
a.  b.  Svenska  Amerikalinjen  (f.  d. 
Rederi  a.  b.  Sverige-Nordamerika) 
a.b.Svenska  Amerikallexikolinjen 
a.  b.  Svenska  ostasiatiska  komp. 
Trafik  a.  b.  Griingesberg-Oxelösund 
Trafik  a.  b.  Mälaren  — Hjelmaren 
Yaxholms  nya  ångfartygs  a.  b.    . 

Ångbåts  a.  b.  Kerm 

Ångbåts  a.  b.  Kalmarsund  .... 
Ångfartygs  a.  b.  Gotland  .... 
.Ångfartygs  a.  b.  Göta  Kanal  .  . 
Ångfartygs  a.  b.  Tirfing  .... 
å  betecknar  ängfartyg,  m  motorfartyg.  Bogserbåtar  ej  medräknade. 


kens  halt  av  bakterier.  Avfärg- 
ning  bör  i  god  mjölk  ej  inträda 
inom  5  ^/^  tim.  men  kan  i  dålig 
mjölk  ske  inom  20  min.  Jfr 
Mjölkkontroll. 

Reduplice'ra,  fördubbla,  upp- 
rejm.  Jfr  Reduplikation. 

*Reflektor.  Hookerteleskopet 
kommer  att  i  storlek  överträffas 
av  en  E.  för  California  Institute 
of  Teclmology  i  San  Francisco. 
Spegeln,  som  göres  av  försilvrad 
kvarts,  får  en  diameter  av  5  m. 

*Reflexion.  Fys.  Vid  regelbun- 
den R.  bilda  den  infallande  och 
den  reflekterade  strålen  lika  vink- 
lar med  den  leflekterande  ytans 
normal. 

*Reflexiv,   jfr  Verb  sp.   615. 

Re'fling  Ha'gen,  Ingeborg, 
f.  1895,  norsk  författarinna,  liar 
i  berättelser  från  Hedemarken  i 
äldre  tider  [Lokc  saar  havre. 
1922,   Glaam.   1925,  Bruflgommcn. 


1927,  m.  fl.)  gestaltat  visionära 
skräckstämningar. 

*  Regeringsrätten.  För  avarbe- 
tande av  den  stora  arbetsbalans, 
som  uppstått  hos  E.,  har  E.,  1  jan. 
1929  förstärkts  med  fyra  rege- 
ringsråd. Efter  utgången  av  1931 
skall  regeringsrådens  antal  i  mån 
av  inträffade  ledigheter  åter  ned- 
bringas till  sju.  R.  arbetar  nu  pä 
två  avdelningar. 

Regionali'sm  (av  lat.  rc'gio. 
område),  en  närmast  från  Barres 
utgången  riktning  i  modern 
fransk  litteratur,  vars  represen- 
tanter (bl.  a.  Bazin,  Bordeaux, 
Boylesve,  Chateaubriant  och  Péro- 
chon)  satt  som  sin  uppgift  att  i 
hembygdsromaner  skildra  de  olika 
franska  provinsernas  egenart. 

Regndäck,  se  S  o  1  d  ä  c  k. 

Reichsbanner  Schwarz-Rot- 
Gold  [ra'josbanner  sjvarrts  råt 
gållt] ,  se  Tyska  v  ä  r  n  f  ö  r  - 
b  u  n  d.  Suppl. 


1485 


Reims — Renässansen 


1486 


*Reims  hade  1926  101,000  inv. 

*Rein,  Wilhelm,  avled  1929. 

*Reinach.  2.  Salomon  R., 
som  intar  en  ledande  ställning 
inom  fransk  arkeologi,  har  spelat 
en  framträdande  roll  i  Glozelaffä- 
ren  (se  G  1  o  z  e  1.  SuppL).  —  3. 
TheodoreE.  avled  1928. 

*Reinhardt,  M  a  x,  övertog 
1924  åter  ledningen  av  Deutsches 
Theater  och  Kammerspiele  samt 
den  nygrundade  Komödie,  192S 
även  av  Berliner  Theater  i  Berlin. 
Sedan  1924  leder  han  även  Thea- 
ter in  der  Josephstadt  i  Wien. 

Reinius,  G  u  s  t  a  f ,  f .  1874,  sjö- 
militär,  kommendör  i  marinen 
1925,  chef  för  Sjökarteverket  se- 
dan 1921. 

Reko'rderskrift,  se  Slang- 
skrif  t. 

*Religionsfrihet.  De  s.  k.  reli- 
gionsfrihetssakkunniga, som  haft 
till  uppgift  att  utarbeta  förslag 
till  bestämmelser  om  rätt  till  ut- 
träde ur  statskyrkan  utan  över- 
gång till  annat  kristet  samfund, 
avgåvo  1927  sitt  betänkande.  Det 
har  ännu  icke  föranlett  någon  åt- 
gärd från  statsmyndigheternas 
sida. 

Relukta'ns  (av  lat.  relucta'ri. 
streta  emot),  magnetiskt  mot- 
stånd   (se  Krets  2.  Suppl.) . 

Remarque  [-ma'rk],  E  r  i  c  h 
Maria,  f.  1898,  tysk  författare. 
R.,  vilken  ss.  frivillig  deltog  i 
världskriget,  nådde  i  ett  slag 
världsrykte  genom  sin  roman  Im 
Westen  nichts  Neues  (1929;  På 
västfronten  intet  nytt,  s.  å.),  där 
han  ger  en  genom  sin  sakliga 
och  osminkade  verklighetsskild- 
ring utomordentligt  stark  och  gri- 
pande bild  av  frontsoldaternas  liv. 

Remington  [re'mmingt9n], 

Philo,  f.  1816,  d.  1889,  nord- 
amerikansk uppfinnare  och  in- 
dustriman, konstruerade  en  av  de 
första  gevärstyperna  för  bakladd- 


ning och  upptog  vid  sin  gevärs- 
fabrik skrivmaskinstillverkning 
(se  Skrivmaskin  sp.  882 ) . 

*Remmene.  I  R.  ligger  Göta 
artilleriregementes  skjutfält  (jfr 
T  å  n  g  a  hed.  Suppl. ) . 

*Renavel,  jfr  Avel.  Suppl. 

Rendahl,  Ragnar,  f.  1878, 
ingenjör,  anställd  hos  A.  E.  G. 
och  Gesellschaft  fiir  drahtlose  Te- 
legi-aphie  i  Berlin  1900—08,  där 
han  bl.  a.  utarbetade  Telefunken- 
systemet  (se  Telegrafi  sp. 
904).  Sedan  1909  är  R.  elektro- 
ingenjör i  Mariningenjörkåren 
och  har  bl.  a.  utfört  statens  radio- 
stationer i  Karlsborg,  Boden, 
Härnösand  och  Vaxholm. 

Reno  [i"i'npo],  stad  i  Nevada, 
v.  För.  Stat.  Ryktbar  som  För. 
Statrs  "skilsmässostad",  vilken 
på  grund  av  lättheten  att  i  Ne- 
vada erhålla  äktenskapsskillnad 
uppsökes  av  skilsmässoaspiranter 
från  alla  delar  av  För.  Stat.  Uni- 
versitet. 12,000  inv.    (1920). 

*Renouvier,  C.  B.,  som  under 
sin  tidigare  epok  bl.  a.  i  Essai  de 
critique  générale  (4  bd,  1854 — 64; 
2:a  uppl.  9  bd,  1875—96)  utfor- 
mat en  såväl  av  Kant  som  av 
llume  influerad  sträng  fenomena- 
lism,  sökte  i  sina  sista  arbeten, 
SS.  La  nouvelle  monadologie 
(1899;  i  samarbete  med  L.  Prat) 
att  därjämte  i  Leibniz'  anda  häv- 
da antagandet  av  en  mångfald 
medvetna  individualiteter  ss. 
verklighetens  innersta  väsen. 

*  Renässansen.  De  senaste 
årens  livliga  forskningsarbete 
ang.  R:s  uppkomst  och  ideella 
förutsättningar  (tyskarna  Bur- 
dach  och  Schneider,  amerikanen 
Haskins,  svensken  .Johan  Nord- 
ström m.  fl.)  har  alltmer  ställt 
den  äldre,  av  Burckhardt  före- 
trädda uppfattningen  på  avskriv- 
ning, framför  allt  sedan  den  av 
Carl  Neumann  visats  vara  i  hög 


1487 


Replik — Revue  universelle 


1488 


Poul  Reumert  i   "Swedenhielms 


grad  färgad  av  BurckJiardts  per- 
sonliga syn  på  sin  egen  samtids 
sociala  och  politiska  problem. 
Särskilt  av  Nordström  har  med 
styrka  framhållits,  att  renässans- 
idéerna ej  uppkommit  på  italiensk 
mark  utan  i  Frankrike,  huvud- 
sak!, under  1100-  och  1200-t.,  och 
därifrån  överförts  till  Italien. 

*Replik.  I  fråga  om  vade-  och 
revisionsmål  (se  Vad  5  och  Re- 
visionsansökning) har  ut- 
bildats en  teiTTiinologi,  som  av- 
viker från  den  i  huvudarbetet  an- 
givna. I  dessa  mål  menar  man 
med  E.  svarandens  genmäle  på 
kärandens  s.  k.  duplik,  vilken  i 
sin  tur  är  genmäle  på  svarandens 
försvar  mot  kärandens  första  in- 
laga i  målet. 

*Repulsionsmotor,  jfr  D  é  r  i  - 
m  o  t  o  r.   Suppl. 

Resarön,  ö  i  Stockholms  skär- 
gård, n.  om  Vaxholm.  På  R.  ligger 
Ytterby  (se  d.  o.  2). 

*  Resereglemente.  Nytt  all- 
mänt R.  utfärdades  18  juni  1927, 
efterträtt  av  det  nu  gällande  R.  av 
27  juni  1929. 

*Respirator,    även   benämning 


på  en  fläkt,  som  suger  bort  damm, 
t.   ex.  vid  slipning. 

*Reumert,  Poul.  gästspelade 
våren  1929  åter  med  stor  fram- 
gång i  Sthlra. 

Reuterskiöld  rrö'j-].  1.  Len- 
nart R.,  f.  ISöfl,  landshövding  i 
Södermanlands  1.  1906 — 27. 
I'rspr.  officer  (ryttmästare  1898), 
förvaltade  R.  därjämte  under 
många  år  godset  Sturehov  i  Sö- 
dermanland samt  gjorde  sig  känd 
som  framstående  jordbrukare. 
—  2.  Edgar  R.,  f.  1872,  teolog, 
religionshistoriker,  prof.  i  Upp- 
sala 1916,  bi.skop  i  Växjö  1928.  R. 
har  behandlat  den  primitiva,  spec. 
den  lapska  religionen  (bl.  a.  De 
nordislca  lapparnas  religion,  1912) 
samt  parsismen  {Zarathustras  re- 
ligionshistoriska ställning.  1914). 

Reuterswärd  [rö'j-],  Gustaf, 
f.  1882,  tidningsman,  kapten  på 
reservstat  vid  Göta  artillerirege- 
mente. R.  var  hu^mdredaktör  för 
Stockholms  Dagblad  1919—22  och 
är   sedan   1922  verkst.  direktör   i 


telegrambyrå     och 
.  b.  Radiotjänst, 
längdmått    =    100 


Tidningarnas 
sedan  1924  i 

Rev,    äldre 
fot    =   29,69 

*Reval  har  reguljär  flygför- 
bindelse med  Helsingfors  och  ra- 
diostation för  korrespondens  med 
Sverige.  Danmark,  Tyskland  och 
Storbritannien.  Ang.  R:s  sjöfart 
se  Estland.  Suppl.  sp.  703.  — 
Slottet  Katharinenthal,  vari  tidi- 
gare varit  inrymt  ett  museum  med 
konstsamlingar  m.  m.,  har  efter 
restauiering  1929  upplåtits  till 
sommarresidens    för    riksäldsten. 

ReveIatio'n     (lat. 
uppenbarelse. 

Reversio'nslager 
VG'rsio,  ömvändning) 
sp.  1160. 

*Revold,      Axel, 
prof.  vid  konstakademin  i  Oslo. 

Revue  universelle   [rdvy'  yni- 


revela'tio), 


(av 
,  se 


lat.   re- 
Solen 


blev    19;; 


1489      Rey — Rikskommissionen  f.  ekon.  försvarsberedsk. 


1490 


versä'll],  la  R.,  fransk  tidskrift, 
se  Bainville.  Suppl. 

Rey  [rä],  Jean,  se  Termo- 
meter sp.  972. 

*Reykjavik  är  säte  för  protes- 
tantisk biskop  och  sedan  1929,  då 
en  ny  stor  katolsk  kyrka  invigdes, 
även  för  katolsk  biskop. 

Reymersholms  gamla  in- 
dustri a.  b.  har  ett  aktiekapital 
av  11,137,400  kr.  och  sysselsätter 
c:a  1,400  arbetare. 

Rheinf elden  [ra'jn-],  stad  i 
kantonen  Aargau,  n.  Schweiz,  vid 
Ehen.  Saltverk.  Ovanför  R.  är  ett 
stort  kraftverk  f.  n.  (1929)  under 
byggnad.  3.S00  inv.    (1920). 

Rhen — He'rnekanalen,  1906 — 
14  byggd  kanal  i  Euhrområdet, 
Preussen,  mellan  Dortmund — 
Emskanalen  och  Duisburg  vid 
Rhen.  34  km.  7  slussar.  3,5  m. 
djup  (farbar  för  fartyg  upp  till 
1,250  ton).  Ingår  i  Mittelland- 
kanalens  (se  d.  o.  Suppl.)  system. 

*Rhenlandet.  Enl.  överenskom- 
melse vid  skadeståndskonferensen 
i  Haag  aug.  1929  skola  ockupa- 
tionstrupperna ha  utrymt  R.  före 
30  juni  1930. 

Rhe'um,  se  Rabarber. 

*Ribbing.  6.  S  i  g  u  r  d  R.  läm- 
nade statsrådsämbetet    192S. 

Ribeiräo  Pre'to  r-väjrdJ'oi]]. 
stad  i  staten  Säo  Paulo,  s.ö.  Bra- 
silien. R.  är  centrum  i  ett  rikt 
kaffedistrikt.  Stålindustri.  69,000 
inv.   (1920). 

*Ricard,  O  1  f  e  r  t,  avled  1929. 

*Ricci,  C  o  r  r  a  d  o,  avgick 
1919  från  generaldirektörsposten. 

Richa'rdia,  se  Zantede- 
s  c  h  i  a. 

*Richards,  T.  W..  var  född 
186S   (ej  1862)  och  avled  1928. 

*Richmond.  2.  R.  hade  1928 
194,000  inv.,  därav  c:a  -/^  negrer. 
I   R.   finnes   ett   negeruniversitet. 

*Riddarholmskyrkan.  I  Karo- 
linska gravkoret  vila  även  Karl  X 


Gustav  och  Hedvig  Eleonora  samt 
Karl  XI  och  Ulrika  Eleonora  d.  ä. 
Enl.  nyare  forskningar  är  Karl 
XII:s  sarkofag  trol.  ej  ritad  av 
X.  Tessin  d.  y.  utan  av  Hårleman. 
Riddarstjärnor,  se  H  i  p  p  e  - 
a  s  t  r  u  m.   Suppl. 

*  Rikets     allmänna    läroverk. 

Enl.  1927  års  skolordning  höra 
till  R.  även  lyceer  (se  d.  o. 
Suppl.).  Högre  allmänna  läroverk 
avsedda  uteslutande  för  flickor 
ha  upprättats  (se  Högre 
flickläroverk.  Suppl.). 
Realskolans  lärokurs  avslutas 
med  realexamen,  gymnasiets  och 
lyceets  med  studentexamen  (se  d. 
o.  Suppl.).  Xya  undervisningspla- 
ner för  R.  ha  utfärdats  29  juni 
1928  och  ny  stadga  24  sept.  1928. 
Se  vid.   Skolväsen  sp.   852  f . 

*Riksdag  (sp.  1147).  Vid  1929 
års  riksdag  antogs  ss.  vilande  en 
grundlagsändring,  enl.  vilken  cen- 
sus  för  valbarhet  till  F.  K.  upp- 
hävdes. 

Riksföreningen  för  landsbyg- 
dens elektrifiering,  stiftad  1918, 
en  sammanslutning  mellan  lan- 
dets elektriska  länsföreningar  för 
främjande  av  enhetlig  verksamhet 
inom  dessa  för  lantbruket  och 
dess  binäringar.  18  länsförening- 
ar voro  1928  anslutna  till  R. 

Rikskommissionen  för  ekono- 
misk försvarsberedskap,  upp- 
rättad 1928,  har  ss.  ledande 
och  övervakande  organ  för  rikets 
försvarsförberedelser  på  det  eko- 
nomiska området  att  planlägga 
och  förbereda  organisationen  i 
krig  av  livsmedels-,  bränsle-  och 
råvaruförsörjningen.  R.  består  av 
en  av  K.  M:t  förordnad  ordf.  samt 
tio  ord.  led.,  nämligen  ss.  själv- 
skrivna cheferna  för  Generalsta- 
ben, Marinstaben,  Socialstyrelsen, 
Lantbruksstyrelsen  och  Kommers- 
kollegium,  vid.  fyra  av  K.  M:t 
(efter  förslag  av  de  förut  nämn- 


1491 


Riksäldste — Rissler 


1492 


(la)  utsedda  led.  samt  on  likaledes 
av  K.  M:t  efter  förslag  av  Sve- 
riges allmänna  lantbrukssällskap 
utsedd  jordbrukssakkunnig.  Ss. 
extra  led.  kunna  representanter 
för  statliga  och  enskilda  industri- 
ella intressen  inkallas.  R.  har  ett 
kansli  under  en  särskild  kansli- 
chef. 

Riksäldste,  se  Estland  sp. 
1213. 

Riktkraf t,  se  Svängnings- 
rörelse sp.  554  och  558. 

Riktningscosinus  för  en  linje, 
som  är  given  i  ett  rätvinkligt 
koordinatsystem,  är  cosinus  för 
vinklarna  mellan  linjen  och  koor- 
dinataxlarna. 

*Rilke,  K.  M.,  avled  192(1 

*Ringarum  hade  1928  4,465 
luv.  (s.  å.  hade  till  Valdemarsvik 
överflyttats  ett  område  med  303 
personer). 

Ringlindning,  se  Elektris- 
ka maskiner  sp.  8G5  ff. ;  jfr 
Ringankare. 

*Ringröta.  Se  även  T  i  c  k  o  r. 

Ringside  [ri'ngsajd]  (eng., 
ringsida),  de  närmaste  åskådar- 
platserna intill  "ringen"  vid  en 
boxningstävling. 


Ringsko,  se  S  j  u  k  b  e  s  1  a  g. 
*Ringvall,  Axel,  avled  1927. 
*Rio  de  Janeiro.  1-  R-  har  enl. 
nymätning  en  yta  av  42,404  kvkm. 

—  2.  Distrieto  Federal  har  en  yta 
av  1,167  kvkm.  R.  har  radiosta- 
tion för  transatlantisk  trafik. 

*Rio  Grande.  6.  R.  har  enl.  ny- 
mätning en  yta  av  52,411  kvkm. 

—  7.  R.  har  enl.  nymätning  en  yta 
av  285,289  kvkm. 

Ri'o  Gra'nde,  R.  do  S  u  1  [då 
sol],  stad  i  staten  Rio  Grande  do 
Sul,  s.  Brasilien.  Viktig  hamn- 
ooli  industristad.  48,000  inv. 
(1920),  därav  många  tyskar. 

Ripbär,  Arctosta'phylus  alpi'- 
na  (fam.  Erica'ceae;  jfr  Mjö- 
lon),  nedliggande  ris  med  små- 
sågade,  på  hösten  vissnande  blad, 
fåblommiga  klasar  av  vita  blom- 
mor samt  svarta,  saftiga  bär. 
Rätt  allmän  på  fjällhedar;  blom- 
mar på  våren. 

*Risberg,  Bernhard,  avgick 
från  lektoratet  1928.  Han  utgav 
s.  å.  en  övers,  av  Homeros'  Iliad. 

*Risekatslösa.  Sedan  1929  är 
Ekeby  förenat  med  pastoratet. 

*Rissler,  J  o  li  n,  avgick  som 
överläkare  1928. 


1493 


Rivieran — Robinson 


1494 


*  Rivieran.  I  inskränkt  mening 
betecknar  R.  i  allm.  den  på  mon- 
däna badorter  särskilt  rika  kus- 
ten mellan  San  Remo  och  Saint- 
Raphaél.  Den  franska  R.  kallas  i 
Frankrike  vanl.  Cåte  d'Azur.  Den 
italienska  R.  delas  i  Riviera  di 
Levanie  mellan  Spezia  och  Genua 
och  Riviera  di  Ponente  mellan 
Genua  och  Ventimiglia.  R:s  natur 
får  sin  prägel  av  de  mot  n.  vindar 
skyddande,  ofta  kala  bergskedjor- 
na (Liguriska  Apenninerna  och 
Alperna,  Havsalperna  och  Esté- 
rel)  och  den  yppiga  växtlig- 
heten på  lägre  liggande  platser. 
Jämte  de  mondäna  badorterna  och 
städerna  vid  havet  äger  R.  en  rad 
längre  in  i  landet  belägna,  pitto- 
reska gamla  bergstäder,  ss.  Cag- 
nes,  Saint-Paul,  Vence  och  Grasse 
(se  dessa  ord.  Suppl.). 

Riviére  [-viä'r],  Jacques, 
f.  1SS6,  d.  1925,  fransk  författa- 
re och  kritiker,  tillhörde  kretsen 
kring  Gide  och  var  från  dess 
grundande  1919  redaktör  för  Xou- 
velle  revue  francaise.  Han  har 
jämte  essayer  skrivit  den  psyko- 
logiska romanen  Ai)née  (192.3). 

Riza  sjah  Pa'hlavi  (före  1925 
Riza  khan),  f.  1S78,  sjah  av 
Persien.  R.  tillhörde  urspr.  som 
menig  en  kosackbrigad  men  avan- 
cerade raskt  och  lyckades  1921 
genom  en  kupp  genomföra  en  mili- 
tärdiktatur. 1925  förmådde  han 
nationalförsamlingen  att  avsätta 
den  regerande  sjahen  och  gjorde 
sig  till  dennes  efterträdare.  Ss. 
regent  har  R.  utvecklat  en  om- 
fattande reformverksamhet  på 
skilda  områden  och  i  viss  mån 
sökt  anpassa  inhemska  förhållan- 
den efter  västerländsk  kultur. 

*Rjukan,  jfr  V  e  m  o  r  k. 

Roadster,  se  Au  t  omobil. 
Suppl.   sp.   199. 

*de  Robeck,  sir  J.  M.,  avled 
1928. 


Riza  sjah  Pahlavi. 

*  Robert.  3.  Henri  R.  Av  Les 
grands  procés  de  1'histoire  ha 
1926 — 28  ytterligare  4  delar  un- 
der olika  titlar  utkoirmiit  i  sv. 
övers. 

*Robertsfors.  1.  Inom  R.  har 
1927  bildats  R.  municipal- 
samhälle    (935  inv.   1928) . 

Robertson  [rå'bb9tsan],  John. 
f.  1867,  engelsk  litteraturhistori- 
ker, prof.  i  tyska  språket  och 
litteraturen  i  London  1903,  har 
skrivit  betydande  arbeten  över 
tysk  litteratur,  bl.  a.  Goethe 
('l927;  sv.  övers.  1928).  Jfr  även 
A  n  g  1  o  -  S  w  e  d  i  s  h  L  i  t  e  r  a  r  y 
F  o  u  n  d  a  t  i  o  n.   Suppl. 

Robinson  [rå'bbinsan],  E  d  - 
w  i  n  A  r  1  i  n  g  t  o  n,  f.  1869, 
nordamerikansk  skald.  R:s  dikt- 
ning {Collected  poems,  1921), 
vilken  genom  sitt  fina  natursinne 
och  sin  meditativa  läggning  er- 
inrar om  äldre  engelsk  lyrik 
(Wordsworth,  Browning),  ger 
i  en  pregnant,  fulländad  form 
uttryck  åt  en  pessimistisk  livs- 
åskådning. Han  har  även  skri- 
vit episka  diktverk  (bl.  a.  Merlin, 
1917.  Lancelot,  1920,  Tristram, 
1928). 


1495 


Rochea — Rom 


1496 


Ro'chea,   se   C  r  a  s  b  u  1  a. 

*  Rockford  är  en  av  de  för- 
nämsta svenskstäderna  i  För. 
Stat.  C :a  40  %  av  befolkningen  ha 
svensk  härstamning,  och  över 
9,000  äro  födda  i  Sverige.  Bland 
de  många  av  svenskar  drivna  in- 
dustriföretagen märkas  främst 
möbel-  och  maskinfabriker,  ss. 
Sundstrands   räknemaskinsfabrik. 

*Rock  Island  är  beläget  intill 
Moline  (se  d.  o.  Suppl.).  Av  be- 
folkningen äro  c:a  4,000  svenskar. 

*Rode.  1-  Ove  R.  lämnade 
folketinget  1927  och  blev  s.  å.  an- 
svarig utgivare  av  Politiken.  — 
2.  H-e  1  g  e  R.  Som  kritiker  har  R. 
polemiserat  mot  G.  Brändes  och 
dennes  riktning  (Regenerationen 
i  vört  Aandsliv,  I,  1923),  mot 
moralisk  relativism  och  skepti- 
cism {Det  store  Ja,  1926)  och  mot 
darwinismen  (Den  s  jet  te  Dag, 
1927). 

*  Roder.  Skeppsb.  Se  även 
Flettner- roder.  Suppl. 

*Rodhe.  3.  Herman  R.  av- 
gick som  biskop  i  Göteborg  1929. 
—  4.  E  m  i  1  R.  avgick  från  lekto- 
ratet 1928. 

Rodhe.  1.  Olof  R.,  f.  1879, 
bergsingenjör,  utexperimenterade 
1908 — 11  Mono-apparaten  (se 
Gasanalys)  och  är  sedan 
1918  överingenjör  och  direktör 
vid  Svenska  a.  b.  ]\Ionos  fabrik  i 
Hamburg.  —  2.  Alvar  R.,  f . 
1882,  son  till  E.  H.  R.,  ämbets- 
man, hovrättsråd  i  Skånska  hov- 
rätten 1918,  revisionssekreterare 
1919,  chef  för  utrikesdepartemen- 
tets rättsavdelning  med  titeln  en- 
voyé 1921,  landshövding  i  Got- 
lands 1.  1927. 

Roeck-Hansen  [råk],  H  a  r  r  y, 
f.  1S91,  skådespelare  och  teater- 
ledare, sedan  1927  direktör  för 
Blancheteatern  i  Sthlm,  gift  med 
Ester   R.,   f.   Andersson,   f. 


1897,  som  vid  samma  teater  fram- 
trätt i  en  rad  huvudroller  och 
gjort  sig  bemärkt  som  en  av  våra 
främsta  yngre  skådespelerskor. 

Rolf,  Ernst,  f.  1891,  vis- 
sångare och  teaterledare,  vann 
stor  popularitet  med  en  egen  ca- 
baret  i  Sthlm  1917 — 18  och  har 
sedan  1921  i  bl.  a.  Sthlm,  Oslo, 
Köpenhamn  och  Helsingfors  med 
stor  framgång  uppfört  utstyrsel- 
revyer. R.  startade  1910  eget  mu- 
sikförlag i  Sthlm. 

*Rolfsen,     N  orda  h  1,     avled 

1928. 

Ro'lfsen,  Alf,  f.  1895,  norsk 
målare,  har  i  en  av  den  italienska 
högrenässansens  freskomåleri  på- 
verkad stil  utfört  monumentala 
väggmålningar  bl.  a.  i  Hantver- 
karsalen  i  Oslo.  R.  har  även  fram- 
trätt som  stafflimålare  med  figur- 
kompositioner i  en  dov  och  tung 
färgskala. 

*Rolland,        Rom  a  in.       Les 

loups  (Vargarna)  uppfördes  i 
Sthlm  1926  och  Le  jeu  de  Vamotir 
et  de  la  mört  (Spelet  om  kärleken 
och  döden,  1926)  1927.  Bland  R:s 
senare  arbeten  märkes  en  ny  stor 
Beethovenbiograf i   ( 1928 ) . 

Roll  Anker,  N  i  n  i,  se  A  n  k  e  r. 
4.  Suppl. 

*Rom.  2.  R.  hade  1928  877,000 
inv.  Vatikanen  med  kringliggande 
område  avsöndrades  1929  till  en 
autonom  stat  (se  Kyrkosta- 
ten. Suppl.).  R.  har  en  mycket 
stark  radiostation  (125,000  me- 
terampere). —  De  senaste  årens 
intensiva  utgrävningsarbeten  ha 
spec.  inriktats  på  kejsarfora,  IMar- 
cellusteatern  och  platsen  kring 
Torre  delle  Milizie,  strax  n.  om 
Forum  Trajani,  där  man  upp- 
täckt ett  komplex  av  hus  från  se- 
nare kejsartiden,  grupperade 
kring  en  täckt  gallerigata.  Vid 
Piazza   Argentina   framgräves   en 


1497 


Romains — Rose 


1498 


grupp  tempel  från  republikens  tid 
och  tidig  kejsartid. 

*Romains,  J  u  1  e  s.  Le.  dicta- 
teur  (Diktatorn)  uppfördes  i 
Sthlm  1928.  Bland  R:s  senaste  ar- 
beten märkes  romantrilogin  Psy- 
ché  (Lucienne,  1922,  Le  dieu  des 
corps,  1928,  Quand  le  navire  .  . ., 
1929),  en  subtil  analys  av  två 
älskandes  själsliv. 

*  Roman  de  la  rose  föreligger 
i  sv.  övers,  av  E.  Staaff  i  Världs 
litteraturen   (del  2,  1902). 

Roma'nov,  Pantelejmon 
Sergejevitj,  f.  1884,  rysk  för- 
fattare, har  i  sina  romaner  och  no- 
veller givit  livfulla,  ofta  drastiskt 
humoristiska  skildringar  från  de 
ryska  böndernas  liv  men  har  även 
behandlat  aktuella  problem  i  bol- 
sjevikernas  Ryssland. 

*Romdahl,  Axel,  är  sedan 
1928  utgivare  av  Bonniers  konst- 
historia, där  han  själv  skrivit 
Isf  ordeuropeisk  hildkonst  under 
Ur  och  1500-talen  (1926). 

Romeli,  Lars,  f.  1854,  d. 
1927,  svampforskare.  R.  var  en  av 
Sveriges  bästa  svampkännare. 
Han  utgav  avhandlingar  i  myko- 
logi  samt  skrev  avdelningarna  om 
Ascomyce'tes,  buk-  och  hattsvam- 
par i  Th.  O.  B.  N".  Krok  och  S. 
Almquist,  Svensk  flora  för  sko- 
lor. II.  Kryptogamer  (4:e  uppl. 
1917).  R.  utgav  vid.  efter  om- 
arbetning D  :r  M.  A.  Lindblads 
svamphok    (3:e  uppl.  1920). 

*Romfartuna.  Ä  gården  Tomta 
i  R.  finnes  lantbruksskola. 

♦Ronneby  hade  1928  5,805  och 
R.  landskommun  8,195  inv.  (1927 
överflyttades  från  landskommu- 
nen till  staden  ett  område  med 
2,340  personer).  Kommunala  mel- 
lanskolan  omändras  sedan  1928 
successivt  till  statlig  4-årig  sam- 
realskola. 

*Roos.  3.  A  n  n  a  R.,  avled  1927. 


Jules  Romains   Målning  av  Pierre  Sichel. 

—  4.  Gustaf  R.  lämnade  lands- 
hövdingeämbetet 1927.  Sedan 
1928  är  han  led.  av  F.  K. 

Roos  af  Hjelmsäter  [ros], 
John  Oskar,  f.  1878,  civil- 
ingenjör, professor,  ämbetsman, 
chef  för  Tekniska  högskolans 
materialprovningsanstalt  1907- — 
20,  överdirektör  och  chef  för  Sta- 
tens provningsanstalt  sedan  1919. 

*Root,  Elihu,  avled  1927. 

Rooth  [rot],  Ivar,  f.  1888, 
bankman,  biträdande  ombudsman 
i  Stockholms  handelsbank  1914, 
föreståndare  för  dess  rembours- 
avdelning  1915,  ombudsman  och 
biträdande  direktör  i  Stockholms 
inteckningsgaranti  a.  b.  1920, 
riksbankschef  1929. 

*  Ros  anilin  är  i  vidare  bemär- 
kelse en  färglös  bas,  som  erhålles 
ur  rödolja  (se  d.  o.  1)  och  utgör 
grundsubstansen  för  en  gi'upp 
färgämnen,  bl.  a.  fuksin  (även 
kallad  R.),  som  är  det  klorväte- 
syrade  saltet  av  R. 

*  Rosario  har  universitet. 
*Rose.  2.  J.  H.  R.  är  en  av  ut- 
givarna av  The  Camhridge  Histo- 


.1499 


Roseber>  — Houssel 


1500 


77/  of  thc  British  Einpirc,  som  bör- 
jade utges  1929. 

♦Rosebery,  lonl,  avled  1929. 

Rosékvartetten,  en  av  den 
(isterrikiske  violinisten  Arnold 
Josef  Rosé  (f.  18G3;  bl.  a.  förste 
konsertmästare  vid  Wiens  stats- 
opera) 1883  grundad,  berömd 
stråkenserable.  R:s  övriga  med- 
lemmar äro  f.  n.  P.  Fisclier,  A. 
Ruzitska  och  A.  Walter. 

*v.  Rosen.  4.  Reinhold  v. 
R.  blev  1929  generallöjtnant. 

*  Rosén.  4.  Gustav  R.  läm- 
nade 1925  statsrevisionen  och  av- 
gick 1928  SS.  försvarsminister. 

*Kosenberg.  3.  Hilding  R. 
har  i  sina  kompositioner  givit 
prov  på  en  stor  stilistisk  anpass- 
ningsförmåga. Bland  hans  senare 
verk  märkas  en  symfoni,  två 
"kyrkosymfonier"  (sinfonie  da 
chiesa),  en  sonat  för  violin  och 
l)iano  samt  musik  till  bl.  a.  So- 
fokles'  Konung  Oidipus,  Aiskylos' 
Agamemnon  och  Benaventes  Ma- 
rionetterna. 

Rosendal,  slott  vid  Ilardanger- 
fjorden,  v.  Xorge.  R.  uppfördes 
1661 — 65  av  Ludvig  Rosenkrantz 
i  elegant  renässansstil. 

Rosenrot,  RhodVola  ro'sea 
{Se'dum  ro'scum),  köttig  ört 
(fam.  C  rassula' ccae)  med  breda, 
blågröna  blad  och  gula  blommor. 
Rätt  allmän  på  fuktiga  klippväg- 
gar i  fjällen,  sällspit  i  Bohus- 
län. Jordstammen  är  tjock,  väl- 
luktande. Odlas  som  perenn  pryd- 
nadsväxt. Blommar  i  trädgårdar 
på  våren  och  försommaren,  i  fjäll- 
trakter på  eftersommaren. 

Roslags-Näsby,  se  N  ä  s  b  y. 
Suppl. 

*Roslags  östra  kontrakt.  Se- 
dan 1929  bilda  Djurö  och  Nämdö, 
vilket  då  överflyttades  till  R.  från 
Södertörns  kontrakt,  ett  pastorat, 
likaså  Värmdö  och  Mö  ja. 


*Rossander,  Carl,  avled  1927. 

Rossiare  [rå'ssläa],  se  Wex- 
f  o  r  d. 

*Rostov.  1.  R.  förenades  192S 
med  staden  Nahitjevan  till  en 
självständig  krets  i  X.  Kaukasus- 
området  med  c:a  300,000  inv. 

Rosto'vtsev,  I\I  i  h  a  i  1  I  v  a  - 
n  o  v  i  t  j,  f.  1870,  rysk  arkeolog 
och  liistoriker,  prof.  i  Madison 
1920,  vid  Yale  University  1925, 
har  i  synnerhet  behandlat  anti- 
kens ekonomiska  historia  {bl.  a. 
Thc  social  and  cconomical  historj) 
of  ihc  Roman  empire,  1926)  samt 
Sydrysslands  arkeologi  (Iranians 
and  Grecks  in  South  Russia, 
1922). 

Roter  Frontkämpferbund  [rå'- 
ter  frå'nntkänipferbont]  (ty.,  röda 
frontkämpeförbundet),  se  Tyska 
v  ä  r  n  f  ö  r  b  u  n  d.   Suppl. 

*Rothermere,  lord  R.,  har  de 
senaste  åren  drivit  en  intensiv 
propaganda  för  en  revision  av 
Trianonfreden  till  Ungerns  för- 
mån. I  hans  koncern  ingå  utom 
Daily  ]Mail  även  Evening  Xews, 
Daily  Mirror  och  Sunday  Picto- 
rial. 

Rotröta,  se  även  T  i  c  k  o  r. 

Rouault  [roå'],  Georges, 
f.  1871,  fransk  målare,  direktör 
för  INIoreaumuseet  i  Paris.  R. 
studerade  urspr.  glasmålnings- 
teknik men  började  vid  sekelskif- 
tet under  intryck  av  Daumicr  och 
Forain  framträda  som  en  bittert 
satirisk  samhäll  sskildrare.  R. 
hämtar  ofta  sina  modeller  ur  Pa- 
ris undre  värld  och  målar  dem  i 
en  tung  och  oklar  kolorit  med 
bred  och  våldsam  penselföring. 

Round  Table  [raond  te'jbl], 
engelsk  tidskrift,  utkommer  i 
London  två  ggr  i  månaden;  inne- 
håller bl.  a.  värdefulla  översikter 
av  Brittiska  imperiets  politik. 

Roussel  [rosä'll],  Albert,  f. 
1869,   fransk  tonsättaie,   har   ut- 


1501 


Rovetunneln — Rumänien 


1502 


bildat  en  individuell  stil,  byggd 
på  en  egenartad  kontrapunktisk 
teknik.  R.  har  skrivit  kammar- 
musik, orkesterverk  (symfonier 
m.  m.),  baletter  samt  en  o^iera. 

Rovetunneln  [råv-],  en  i  Xer- 
the-massivet  mellan  Medelhavet 
och  Berre-lagunen  sprängd  kanal- 
sträcka, som  utgör  del  i  ^lar- 
seille — Rhönekanalen.  Tunneln, 
vars  ena  ändpunkt  är  belägen 
omkr.  10  km.  från  Marseille,  är 
7,200  m.  lång,  22  m.  bred,  15,4  m. 
hög,  och  vattendjupet  i  densamma 
är  2,0  m.  I  R.  kunna  farkoster  om 
1,500  ton  mötas.  Tunneln  började 
byggas  1911  och  var  färdig  för 
trafik  1926.  R.  är  den  största  tun- 
nel, som  någonsin  utförts. 

Royal  Academy,  T  h  e  R  o  y  a  1 
Academy  of  fineArts  [dha 
rå'J3l  8kge'ddimi  äw  fajn  ats]. 
konstakademi  och  konsthögskola  i 
London,  instiftad  176S  och  sedan 
1S69  inrymd  i  Burlington  House 
i  London.  R.  räknar  utom  presi- 
denten 40  medlemmar  samt  in- 
och  utländska  hedersledamöter.  R. 
anorchiar  under  maj — aug.  årliga 
moderna  konstutställningar  och 
i  jan.  varje  år  utställningar  av 
äldre  konst. 

*Royal  Geographical  Society. 
Bland  R:s  publikationer  märkes 
en  sedan  1830  utgiven  tidskrift, 
kallad  Geographical  Journal  se- 
dan 1S93. 

*Ruanda,    se   Kongo.    Suppl. 

Rubi'n,  Edgar,  f.  1S91,  dansk 
psykolog,  prof.  i  experimentell 
psykologi  i  Köpenhamn  1922.  R., 
som  är  en  representant  för  G.  E. 
Miillers  skola,  har  främst  utgivit 
Synsoplevede   Figurer    (I,    1915). 

Rubrouck,  Rubruquis, 
Vilhelm  av  R.,  se  Vilhelm 
av  Rubrouck. 

*Rudberg,  Gunnar,  utger 
tills,  med  S.  Eitrem  tidskriften 
Sy'mbolae  Osloe'nses. 


Ru'de,  O  1  a  f,  f.  1SS6,  dansk 
målare.  R.  har  under  inflytande 
av  INlatisse  och  Karl  Isakson  ut- 
vecklat sig  till  en  förfinad  kolo- 
rist i  sina  dekorativt  uppfattade 
danska  sommarlandskap. 

*Rumladdning,  se  även  U  r  - 
laddningsfenomen  sp. 

219  f. 

Rumskots,  se  Segling  sp. 
361. 

*Rumänien  hade  1927  17,7 
mill.  inv.  —  Politiska  partier. 
Partiställningen  i  deputerade- 
kammaren efter  valen  dec.  1928 
var : 

Nationella    bondepartiet    333 

Jlagyarpartiet    16 

Liberala  partiet  13 

Socialdemokratiska  partiet  8 

Tyska    partiet 7 

övriga  partier   10 

— •  Historia.  Averescu,  som 
i  sin  utrikespolitik  närmade 
sig  Italien  (vänskapsfördrag 
1926)  och  med  Frankrike  s.  å.  av- 
slöt  ett  fördrag,  enl.  vilket  de 
bägge  länderna  garanterade  var- 
andras territoriella  status  quo, 
tvangs  1927  att  avgå,  varefter 
furst  Stirbey  bildade  en  kortvarig 
regering.  Han  följdes  redan  s.  å. 
av  en  liberal  ministär  Bratianu. 
Kort  därefter  avled  konung  Fer- 
dinand och  efterträddes  av  sin 
sonson,  den  minderårige  prins 
ilikael.  Enl.  tidigare  beslut  in- 
sattes en  förmyndarregering  av 
tre  personer.  Sj-mpatierna  för 
prins  Carol  voro  fortfarande 
starka  bland  folkets  bredare  la- 
ger, men  Bratianu  ställde  sig 
liksom  tidigare  bestämt  av- 
visande mot  hans  återvändande. 
Bratianu  avled  nov.  1927,  varefter 
hans  broder  V.  Bratianu  efter- 
trädde honom  som  ministerpresi- 
dent. Xov.  1928  störtades  denne, 
och  Maniu  bildade  en  bonderege- 
ring, ^laniu.  som  energiskt  arbetat 


1503 


Rundradio — Kuokokoski 


1504 


på  landets  ekcjuoniiska  sanering, 
genomförde  kort  efter  sitt  ärabcts- 
tillträdo  en  niyntstabilisering. 

*Rundradio.  Av  a.  b.  Radio- 
tjänsts aktiekapital  (180,000  kr.) 
ha  %  tecknats  av  ett  konsortium 
inom  pressen,  %  av  ett  konsor- 
tium inom  radioindustrin.  Sty- 
relsen består  av  9  personer,  bland 
vilka  K.  M:t  utser  ordf.  och  en 
annan  ledamot;  av  de  övriga  re- 
presentera 4  pressen  och  3  radio- 
industrin. Av  influtna  licensavgif- 
ter erhåller  a.  b.  Radiotjänst 
33  %.  Återstoden  tillfaller  Tele- 
grafstyrelsen, som  av  dessa  medel 
dels  .  bestrider  anläggning  och 
drift  av  sina  egna  rundradiosta- 
tioner, dels  lämnar  bidrag  till  pri- 
vata sådana  och  slutligen  svarar 
för  de  högst  betydande  linjekost- 
naderna för  programmens  över- 
förande till  samtliga  radiostatio- 
ner (även  till  de  privata),  a.  b. 
Radiotjänst  är  å  sin  sida  skyldigt 
att  anlägga  studio  och  förstärkar- 
lokaler,  i  vilka  senare  Telegraf- 
verkets personal  arbetar,  samt  be- 
kosta programmen  och  därmed 
sammanhängande  organisation. 
Av  vinsten  å  bolagets  rörelse  få 
till  aktieägarna  utdelas  högst 
7  %  av  det  inbetalda  aktiekapi- 
talet; återstoden  återbäres  till 
Telegrafstyrelsen  (fonder  ing  av 
tillgångar  får  ej  förekomma) .  —  I 
programrådet  utser  K.  M:t  ordf. 
och  4  andra  ledamöter.  Telegraf- 
styrelsen 1,  Mus.  akad.  1,  olika 
folkbildningsorganisationer  ge- 
mensamt 1  och  Stockholms  stads- 
fullmäktige 1  ledamot.  Den  av 
a.  b.  Radiotjänst  tillsatta  rikspro- 
gramchefen samt  styrelseledamö- 
terna ha  rätt  att  deltaga  i  pro- 
gramrådets överläggningar.  Rådet 
utövar  uteslutande  efterhandskri- 
tik samt  gör  principiella  uttalan- 
den rör.  programmens  samman- 
sättning.     —      Telegrafstyrelsen 


-äger  f.  n.  S  rundradiustationer 
(se  tab.)  ;  de  privata  (f.  n.  23) 
drivas  och  ägas  av  radioklubbar 
1.  för  ändamålet  bildade  förening- 
ar av  amatörer  och  utöva  i  regel 
ingen  självständig  verksamhet 
men  övertaga  vissa  tider  å  dygnet 
Radiotjänsts  program.  —  Antalet 
licensinnehavare  i  Sverige  31  maj 
1929  var  410,651. 
Telegrafstyrelsens        rundradiostationer. 

Anteniieffekt      Tagen  i 
kw.  bruk. 

Boden O.c  Dec.  1923 

Göteborg 10  Jan.  lÖ2.i 

Hörby 10  Jan.  1929 

Malmö •     .        O.c  Jan.  192.") 

Motala 30  Mars  1927 

Btockbolm 1.»  Nov.  1923 

Sundsvall 10"  Kebr.  1929 

Östersund O.c  Juni  1926 

Under  byggnad  : 

Spånga 60  (ber.)  1930 

'  Efter  utbyggnad,  färdig  hösten  1929. 

*Runge.  3.  Carl  R.  avled 
1927.  Han  var  även  verksam  inom 
spektroskopin. 

Runmärke,  se  Smör  sp.  1060. 

*Runor.  R:s  urspriuig  har  på 
de  sista  åren  livligt  diskuterats. 
Det  bestrides  nu  från  flera  håll, 
att  R.  uppkommit  hos  goterna 
och  att  den  grekiska  skriften  är 
en  direkt  källa.  Man  utpekar  i 
stället  som  sådan  vissa  nordita- 
liska  alfabet,  särskilt  det  latinska 
alfabetet  i  någon  av  dess  kelto- 
etruskiska  former.  R.  torde  i  så 
fall  trol.  ha  uppkommit  senast  vid 
tiden  omkr.  Kr.  f.  Deras  sprid- 
ning till  Norden  antas  möjl.  ha 
förmedlats  genom  markomannerna 
(se  d.  o.).  Om  en  särskild  teori 
för  att  förklara  R :  s  magiska  inne- 
börd m.  m.  se  A  g  r  e  1 1  3.  Suppl. 

Ruokokoski  [ro'å-] ,  J  a  1  m  a  - 
r  i,  f.  18S6,  finländsk  målare.  R. 
är  i  sina  brutalt  upplagda  land- 
skap och  porträtt  en  typisk  re- 
presentant för  den  nationella 
riktningen  i  modernt  finländskt 
måleri. 


1505 


Russel — Rykov 


1506 


Russel  [rassl],  George  Wil- 
liam, f.  1867,  irländsk  författare 
(pseud.  A.  E.),  en  av  den  irländs- 
ka litterära  renässansens  främsta 
lyriker.  Han  har  även  utgivit 
dramat  Deirdre  (1907),  litterära 
essayer  och  A  national  being 
(1916),  en  propagandaskrift  för 
kooperationen  på  Irland.  R.  blev 
1923  redaktör  för  The  Irish 
Statesman. 

Ruysbroeck  [rö'jsbrok],  Vil- 
helm av  R.,  se  Vilhelm  av 
Rubrouck. 

*Ruys  de  Beerenbrouck,  C  h. 
J.,  var  1926 — 29  president  i  gene- 
ralstaternas andra  kammare.  R. 
bildade  aug.  1929  en  opolitisk 
regering,  där  han  själv  även  över- 
tog   inrikesministerposten. 

Ru'ckert,  Friedrich,  f. 
1788,  d.  1866,  tysk  skald,  prof.  i 
orientaliska  språk  i  Erlangen 
1826,  i  Berlin  1841—48.  Med  Ge- 
harnischte  Sonetten  (1814)  anslöt 
sig  R.  till  det  tyska  frihetskrigets 
skaldegrupp  men  gjorde  sig  se- 
nare främst  känd  genom  sina 
virtuosmässiga  översättningar, 
bearbetningar  och  efterbildningar 
av  persisk,  arabisk,  indisk  och 
kinesisk  poesi  (östliche  Rosen, 
1822,  Die  Weisheit  des  Bramanen, 
6  bd,  1836—39,  m.  fl.). 

Ryd,  Carl,  f.  1883,  målare. 
R.,  som  tillhör  den  s.  k.  Göteborgs- 
gruppen, har  efter  en  period,  präg- 
lad av  franskt  inflytande,  framför 
allt  från  Cézanne,  i  en  mera  kärv 
stil  skildrat  motiv  från  sin  hem- 
bygd, Småland. 

*Rydaholm  bildar  sedan  1926 
ensamt   pastorat. 

Rydal,  bomullsspinneri  i  Seg- 
lora  skn,  Älvsb.  1.,  anlagt  1853  av 
Sven  Erikson.  Äg.  Rydals  manu- 
faktur a.  b.  250  arbetare. 

*Rydbeck.  2.  Oscar  R.  blev 
1928  ordf.  i  Stocldiolms  handels- 
kammare. Han  var  1927  delegerad 


Värner  Rydén. 

vid  ekonomiska  konferensen  i  Ge- 
neve. 

*Rydboholm.  2.  R:s  a.  b.  har 

ett  aktiekapital  av  3  mill.  kr.  och 
sysselsätter  580  arbetare. 

*  Rydén,  Värner,  som  till- 
hörde A.  K.  t.  o.  m.  1928,  är  sedan 
1929  led.  av  F.  K.  Han  blev  sist- 
nämnda år  redaktör  för  Svensk 
Läraretidning. 

*Rydin.  2.  Herman  R.  av- 
gick 1927  som  chef  för  Telegraf- 
styrelsen. 

Rydqvist-Alfheim,  Karin,  f. 
1892,  operasångerska  (sopran), 
gift  1918  med  ingenjören  E.  Alf- 
heim.  R.  är  sedan  1915  anställd 
vid  Kungl.  teatern. 

*Rykov,  Aleksej  Ivano- 
V  i  t  j,  som  efter  Lenins  död  blev 
ordf.  i  folkkommissariernas  råd 
såväl  i  SSSR  som  i  RSFSR,  har 
under  senare  år  tillhört  den 
"trojka",  som  innehade  den  egent- 
liga ledningen;  småningom  har 
han  dock  ss.  en  av  anhängarna 
av  högeroppositionen  mot  Stalin 
kommit  i  motsatsförhållande  till 
denne  och  trängts  tillbaka;  vid 
den  allmänna  sovjetkongressen 
maj  1929  blev  han  —  tills  vidare 
kvarstående   som  ordf.   i   SSSR:s 


48.  —  L  e  X.  Suppl. 


1507  Ryssland ^ 

.     .  ,  i,.!.,,    om-     icu   'leninism".   Visserl.   har   den 

folkkon,nussanc.ra.l    -       .<k.  ,,i,„,terfalang,  som  under  ledning 

val.l  t.ll  ordf.   i  .IJ^/^;-,^;      ^11^.     av  Trotskij,  Kan.enev  och  Sinov- 
*Ryssland.  Vid  19^(>  'i^  iolk  J  j^^^^. 

räkning  gällde  för  R.  o<  .  de.s  ^      ev    h     -     .^^_^^^  ^^^  PI^^.^  1^„„^. 

socialistiska  sov,.4,.puMd^^^^^^       :unistiikt:  betonad    kurs,    defini- 

,a,Klc  vt-   o<h   folkniangdssillioi.      ^.^^  i.,.^,,,ats;   dii  denna  vänster- 

1,000-t.  Min.      y       sition  icke  uppgav  sin  propa- 

"'^ir  kT'      ganda,   blevo   dess   anhängare   be- 

KSFSR   ....^.......-- i»-;^°"  ^"^•«;     rövade   sina  förtroendeposter   och 

S  \uu-Sr'^::..      «?::    st:     uteslötos     1927     ur    partiet     var- 
SSFSR      (Transkaukasus)       l84,ii     s.go     j^^t^  ett  stort  antal  11)29  häkta- 

Turkmenistan   f^'^     »•"     j      ^^.^^  Trotskij  samtidigt  utvisa- 

H^^^^^^^^^-^^^^^^^-^nSrwS     des   ur   K.   Stalin   har   emellertid 

^^^^    .'',    '    ,„'.     upptagit  mänga  av  dess  program- 

—  Inom  RSFSR  utgjordes    192b  ^^^^^j.  y^.^  strävar  nu  att  ge  sm 

8,747,426    kvkm.    med    19,4    miU.  ijtjj^  ^n   avgjort  kommunistisk 

inv.  av  autonoma  republiker  och        .--^j,^    j-tt  utslag   av   detta  var 
onu-ädcn.  Av  RSFSR :  s  befolkning     ^^^°^  ^  Donetsprocessen  1928,  där 
voro  s.  ä.  75  %  storryssai-   (dess-     ^^^  ^.^^  borgerliga  "specialister"  i 
utom  ukrainare,  kasaker,  tatarer     ^^^ijj^jjugti-in  vid  Donets  anklaga- 
m.    fl.).    —    Fursvarsväsen.    Av     ^^^  ^^^,  ^^^  •   /^i-^tal  ha  saboterat 
den  forna  östersjöf lottan  aro  nu     jj^^ygti-ins    utveckling;    processen 
iständsatta  3—4  slagskepp,  2—3      g^^^^de  med  11  dödsdomar,  av  vil- 
krvssare,    12—15    jagare   oeli   ett     ^^    g    verkställdes.     Främst    har 
tiJtal  U-båtar.  Ytterligare  nagi-a     ^^^^^    ^^^^    inriktat    sig    på    de 
fartvg    lära    vara     under     bygg-     agrara    frågorna.    Icke  blott  jor- 
nad.'    —    Kyrkliga   furhållanden.     ^^^^  ^^^^^^  ^^^^^  arbetet  pä  jorden 
Mellan      bolsjevismen      och      den     ^^^^^  ^^^^  socialiseras;   man  söker 
ortodoxa  kyrkan  har  ett  slags  fred     g^i^jj^^a     sammansluta     bönderna 
slutits,  i  det  att  kyrkosamfundet,     ^.j^  ^^^^.^  gemensamhetsbruk,  s.  k. 
fortfarande     visserligen     en     pri-      j.,jvjc'thushåll ;  samtidigt  med  den 
vat  förening,  fått  sin  förvaltning     ^^^^^^  ^^^,^  framgångsrika  organi- 
Icgaliserad;      synoden     utfärdade     g^tionen  av  dessa  kollektivistiska 
också  1927  ett  upprop,  van  kyr-     gtQ^-i^i-^j,    göker    man    kringskära 
kans   anhängare  uppmanades  till     ^^^     beg>-nnande     agrarkapitalis- 
lojalitet  mot  den  världsliga  mak-     ^^^     -p^^g  representanter,  "kula- 
ten.  Den   antireligiösa   propagan-     j^j,j.j^a"     (■■knvtnävarna".     de     ri- 
dan  fortsattes   energiskt   om   ock     j.^^.^  bönderna)    slås  ned  dels  ge- 
mindre    hänsynslöst.    —    Under-     ^^^    ^^    hänsvnslös  beskattning, 
visningsväsen.     1925     antogs     en     ^^^^  genom  rena  trakasserier.  In- 
lag   om    allmän     skolplikt,    som     gjj.tg,^     q^     det     hopplösa    i    att 
skall    vara    genomförd    1933—34.     t^.^,^„goi.„anisera     bondeklassen    i 
För    den    högre     (numera    delvis  «      kollektivistiska    driftfor- 

rätt    elemeiit^a)    nn^  ^^  ^^^^  ^„^^^,^,g^,  ,,  att  bröst- 

hade  man  1928  13b  liogskoior  meu  +„i.fa.„n    mot  bondeklassen 

160,000    studenter.    -    Historra.     g^Äa  är  P^^^ 


1509 


Ryssrova — Rystad 


1510 


sition  med  krav  på  långsanmiare 
tempo  i  den  kommunistiska  ut- 
vecklingen och  större  rörelsefrihet 
åt  det  privata  jordbruket.  Stalin 
har  emellertid  lyckats  nedslå 
även  denna  opposition,  och  dess 
anhängare  berövas  sina  jilatser; 
maj  1929  ersattes  bl.  a.  Rykov 
SS.  ordf.  i  RSFSR:s  folkkommis- 
sarieråd  av  Syrtsov.  Den  inre 
politiska  situationen  i  R.  som- 
maren 1929  karaktäriseras  å  ena 
sidan  av  en  konsekventare  "leni- 
nistisk" politik,  än  man  på  länge 
haft,  ledd  av  Stalin,  nu  så  gott 
som  diktator,  å  andra  sidan  av 
en  ekonomisk  kris,  mer  elakar- 
tad än  någonsin  under  senare  år. 
Särskilt  har  den  framkallats  av 
regeringens  oförmåga  att  få  ut 
säd  av  bönderna,  vilka  vägra  att 
sälja  sin  säd  på  de  villkor,  staten 
bjuder.  Detta  har  medfört,  att 
sädesexporten  starkt  avtagit  (från 
att  vintern  1926 — 27  ha  exporte- 
rat säd  för  201  niill.  kunde  R. 
vintern  1927 — 2S  exportera  endast 
för  32  milL,  en  exjjort  som  sedan 
måste  ersättas  av  import  för  26 
mill.)  och  att  t.  o.  m.  brödbrist 
uppstått  i  städerna.  —  R:s  offi- 
ciella utrikespolitik  har  gentemot 
europeiska  makter  karaktärise- 
rats av  moderation,  ehuru  den 
kommunistiska  propagandan  i 
3:e  internationalens  händer  ska- 
pat friktioner  av  allvarlig  karak- 
tär. Särskilt  anmärkningsvärd 
blev  en  konflikt  med  Storbritan- 
nien (se  d.  o.  sp.  62)  1927,  som 
ledde  till  avbrott  i  de  diploma- 
tiska förbindelserna.  Dessa  ha  se- 
dan dess  ej  återupptagits,  om  ock 
ministären  Macdonald  1929  i  sitt 
regeringsprogram  angivit  detta 
SS.  ett  önskemål.  Ehuru  alltjämt 
icke  led.  av  N.  F.,  har  R.  deltagit 
i  på  förbundets  initiativ  igång- 
satta förhandlingar  om  allmän 
nedrustning      (se      Xat  löner- 


nas F  ö  r  b  u  n  d.  Suppl.  sp. 
I3SS).  Till  det  praktiska  arbetet 
till  förhindrande  av  krig  har  R. 
bidragit  bl.  a.  genom  det  s.  k. 
Litvinovprotokollet  (se  Litvi- 
n  o  v.  Suppl.).  I  Asien  har  R.  där- 
emot utvecklat  en  synnerligen  liv- 
lig verksamhet.  Den  kommunis- 
tiska propagandan  har  satt  frukt 
på  många  håll;  bl.  a.  har  den  ut- 
övat starkt  inflytande  på  den 
främlingsfientliga  rörelsen  i  Kina 
(se  d.  o.  Suppl.  sp.  11.59  ff.).  R. 
har  emellertid  här  tillika  haft  att 
tillvarataga  starka  ekonomiska 
och  i^olitiska  intressen,  ärvda 
från  tsarregimens  tid.  Efter  en 
tid  av  tillbakagång  under  åren 
närmast  efter  revolutionen  steg 
åter  det  ryska  inflytandet  och 
gjorde  sig  bl.  a.  gällande  i  fråga 
om  den  östkinesiska  banan  (Vla- 
divostok— Manchuli),  som  trak- 
tatsenligt  gemensamt  kontrollera- 
des av  R.  och  Kina.  Efter  Chang 
Tso-lins  ingripande  mot  sovjet- 
ambassaden i  Peking  1927  (se 
Kina.  Suppl.  sp.  1160)  började 
emellertid  en  stark  kinesisk  oppo- 
sition mot  det  ryska  inflytandet 
i  Manchuriet,  vilken  maj  1929 
ledde  till  en  kinesisk  polisunder- 
sökning  på  ryska  generalkonsula- 
tet i  Harbin  och  åtföljande  rysk 
diplomatisk  ^irotest  samt  juli  s.  å. 
till  kinesiskt  besättande  av  öst- 
kinesiska banan  och  fördrivande 
av  i  dess  tjänst  befintliga  ryska 
ämbetsmän.  Denna  åtgärd  föran- 
ledde R.  att  avbryta  de  diploma- 
tiska förbindelserna  med  Kina. 
ömsesidiga  truppkoncentrationer 
och  sammanstötningar  ha  frambe- 
svurit en  krigsfara,  vars  allvar 
understrukits  genom  båda  mak- 
ternas avvisande  av  vissa  stor- 
makters medlingsanbud. 

Ryssrova,   se   Rysskål. 

*Rystad.  Sedan  1928  bilda  R. 
och  ö.  Harg  ett  pastorat. 


1511 


Riistringen — Rööstenen 


1512 


Ru'stringen,  stad  i  Oldenburg. 
Förstad  till  Wilhelmshavcn.  In- 
dustriort.  49,000   inv.    (1925). 

*Råda.  1.  I  R.  ligger  Vendels- 
bergs   folkhögskola. 

♦Rådet  till  skydd  för  Stock- 
holms skönhet  erhöll  först  1929 
reglemeii  I  e.  Enl.  detta  utökas 
ledamotsantalet  till  11,  av  vilka 
tre  äro  stadsfullmäktige  och  de 
övriga  särskilt  sakkunniga  inom 
R:8  olika  verksamhetsområden. 

*Rånäs  jämte  underlydande 
egendomar  har  försålts  av  Gimo- 
Österby  bruks  a.  b. 

*Råsunda  hade  1928  4,400  inv. 
Vid^  R.  finnas  Svensk  filmindust- 
ris inspelningsateljé  och  Stock- 
holms spårvägars  verkstäder. 

*Raeder,  Anton  Henrik, 
som  sedan  1898  är  led.  av  under- 
visningsrådet (dess  ordf.  sedan 
1909),  avgick  som  rektor  vid  Oslo 
katedralskola  1927. 

*  Ränneslätt  är  numera  öv- 
ningsfält för  Jönköpings-Kalmar 
regemente  och  Göta  ingenjörkår. 

*Räv.  Uppfödning  av  R.,  före- 
trädesvis silverräv,  har  blivit  en 
viktig  inkomstkälla  i  Kanada  och 
har  på  senaste  tid  även  upptagits 
i  de  skandinaviska  länderna. 

Rö,  sågverk  i  Högsjö  skn,  Väs- 
ternorrl.  1.  Äg.  Rö  sågverks  nya 
a.  b.,  grundat  1901.  Aktiekapital 
2  mill.  kr.   120  arbetare. 

*Rödbrokig  boskap.  Se  A  y  r  - 

shireboskap.  Suppl. 

Röd  järnsten,  se  J  ä  r  n  m  a  1  - 
m  e  r  sp.  331. 

Rödröta,  se  T  i  c  k  o  r. 

Rödsippa,  se  A  n  e  m  o  n  e. 
Suppl. 

*Rödsot.  Veter.  Jfr  C  o  c  c  i  - 
d  i  o  s.  Suppl. 

Rödträ,  namn  på  flera  träslag, 
SS.  bresilja  och  sappan  (se 
Caesalpinia),    kabanträ    (se 


d.  o.  Suppl.),  amerikanskt  rcd- 
loood    (se  S  e  q  u  o  i  a)    m.  fl. 

*Röing,  Erik,  tillhörde  A.  K. 
t.  o.  m.   1928. 

Röjl  (eng.  rotjal,  eg.  kunglig), 
se    ö  v  c  r  b  r  a  m  s  e  g  e  1. 

*  Rökstenen.  Ett  genomfört 
försök  att  på  R.  tillämpa  anta- 
gandet, att  magiska  tal  och  bok- 
stavskombinationer (se  Runor, 
även  Suppl.)  spela  en  avgörande 
roll  i  runinskrifterna,  har  gjorts 
av  H.  Brix   (se  d.  o.  Suppl.). 

*Rönnebergs  härad.  1927  över- 
flyttades R:s  andel  av  Kvistofta 
skn  till  Luggude  härad. 

*Rönnebergs  kontrakt.  Svalöv, 
Källs-Nöbbelöv  och  Felestad  äro 
numera  förenade  till  ett  pastorat, 
likaså  Kvistofta  och  Glumslöv. 

Rönnskär.  1.  Liten  ö  vid  Väs- 
terbottens kust,  30  km.  s.  om  Pi- 
teå. Fyrplats  och  lotsstation.  — 
2.  Se  Boliden.  Suppl. 

*  Rönt  genstrålar.  På  senare 
tid  ha  A.  H.  Compton  och  .J.  Thi- 
baud  lyckats  fotografera  röntgen- 
spektra med  hjälp  av  vanliga  lin- 
jegitter,  vilkas  gitterkonstant  kan 
bestämmas  direkt,  utan  kännedom 
om  Avogadros  tal.  E.  Bäcklin  har 
på  grundval  av  dylika  mätningar 
kunnat  beiäkna  ett  nytt  värde  på 
denna  konstant. 

*Rörstrand.  Aktiemajoriteten 
i  a.  b.  Rörstrands  porslinsfabriker 
övergick  1929  till  a.  b.  Lidköpings 
porslinsfabrik,  i  vilket  a.  b.  Ivö- 
verken  (bildat  1917  genom  sam- 
manslutning av  Ivö  cementfabriks 
a.  b.  och  Ivö  chamotte-  &  kaolin- 
verk)  samt  det  finska  bolaget 
Arabia  äro  intresserade. 

Rööstenen  [rö-],  en  vid  gården 
Röö  i  Tanums  skn,  Göteb.  1.,  1919 
funnen  runsten,  vars  inskrift, 
trol.  från  400-t.,  är  den  längsta 
bland  i  Sverige  hittills  funna  in- 
skrifter från  tiden  före  600. 


]513 


Saaheim — Salchow 


1514 


S. 


Saaheim  [så'häjm],  se  Ve- 
ni o  r  k. 

*Sabatier.  3.  Paul  S.  avled 
1928. 

Sa'cco-Vanzetti-afifären,  se 
Vanzetti. 

*Saffran,  jfr  F  e  m  i  n  e  1  1. 
Suppl. 

Safsa,  Osmu'nda  rega'lis,  hög^ 
växt  ormbunke  med  dubbelt  par- 
bladiga  blad,  vars  översta  del  är 
ombildad  till  en  grenig  sporgöm- 
ställning.  Skuggiga  stränder  o.  d. 
Sällsynt ;    s.   Sverige. 

Saftfoder,  se  Grovfoder. 
Suppl. 

Sahlgren,  J  ö  r  a  n,  f.  1884, 
språkforskare,  docent  i  .svenska 
språket  i  Lund  sedan  1916,  sekre- 
terare i  Ortnamnskonmiittén  1910 
och  föreståndare  för  Svenska  ort- 
namnsai-kivet  i  Uppsala  1927.  S. 
är  en  föregångsman  på  ortnamns- 
forskningens område,  bl.  a.  genom 
den  av  honom  startade  tidskriften 
Namn  och  Bygd  (se  d.  o.). 

*Sahlin.  3.  Mauritz  S.  av- 
led  1927. 

Sahlin,  Ester,  f.  1882,  syster 
till  Carl  S.,  skådespelerska,  an- 
ställd vid  Ranfts  scener  1909 — 25, 
vid  Oscarsteatern  sedan  1926,  har 
särskilt   gjort   lycka   i   farsroller. 

*Saint  Helena.  Under  S.  lyder 
ön  Ascension. 

Saint-Paul  [säT]  pål],  liten 
stad  i  dep.  Alpes  Maritimes,  s.ö. 
Frankrike,  v.  om  Nizza,  med 
pittoresk,  utomordentligt  väl  be- 
varad medeltida  karaktär. 

Siint-Ranhael  fsäi)  rafaä'111, 
stad  i  dep.  Var,  s.ö.  Frankrike,  vid 
Rivieran,  nära  Fréjus.  Livligt  be- 
sökt badort  och  klimatisk  kurort. 
6,200  inv.    (1921). 

Saint  Thomas  [sant  tå'mmos]. 


Saint-Paul.   Gatuparti. 

se  Charlotte  Amalia. 
Suppl. 

*Saklatvala,  S  h  a  p  u  r  j  i,  blev 
utslagen  ur  underhuset  vid  valen 
maj  1929. 

*Sala.  1.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  samskolan 
till  4-årig  samrealskola.  Väst- 
manlands trängkår  indrogs  1928; 
kasernen  skall  enl.  beslut  s.  å. 
omändras  till  en  vårdanstalt  för 
manliga  asociala  sinnesslöa. 

*Salandra,  Antonio,  ut- 
nämndes 1928  till  senator.  Han  ut- 
gav s.  å.  en  skildring  av  förspelet 
till  Italiens  inträde  i  världskriget. 
La  neutraliiå  italiana. 

*Salbohed.  Vid  S.  finnes  en 
statlig  uppfostringsanstalt  för 
sinnesslöa  gossar. 

Salchow,  Ulrich,  f.  1877, 
affärsman  och  idrottsledare  av 
dansk  härkomst.  Tidigare  berömd 
skridskoåkare     (världsmästare     i 


1515 


Salina  Cruz — Sandborg 


1516 


konståkning  1901—11),  är  S. 
ordf.  i  Svenska  skridskoförbundet 
sedan  1918  (utom  1921—22),  pre- 
sident i  Internationella  skridsko- 
förbundet sedan  1925  och  ordf.  i 
det  av  honom  1919  stiftade  Svens- 
ka amatörboxninpsförbundet. 

Sali'na  Cruz  [kroth].  stad  i 
staten  Oaxaca,  Mexiko,  vid  Stilla 
havet.  S.  är  ändpunkt  för  Tehu- 
antepecjärnväfien  och  har  en  ut- 
märkt hamn.  C:a  6,000  inv. 

*Salmonsen,  I  s  a  a  c.  2  :a  uppl. 
av  Salmonsois  Konversationnleh- 
sikon  förelåg  1928  färdig  i  25  bd. 

*Saloniki.  Xoniarkin  S.  hade 
192S  540.000  inv.,  därav  2.37.000 
i  staden  S.,  som  nu  är  Greklands 
till  storleken  tredje  stad. 

*Salta.  2.  En  järnväg  mellan  S. 
och  staden  Antofagasta  i  Chile 
är  planerad. 

Sa'lto,  stad  i  n.v.  Uiuguay,  vid 
XJruguayfloden,  som  är  segelbar 
till  S.  Centrum  för  ett  stort  lant- 
bruksdistrikt och  viktig  flod- 
hamn. 30.000  inv.    (1927). 

Saltoluokta  turiststation 

[sa'lltåloäk-],  Saltö,  av  Svenska 
turistföreningen  anlagd  turiststa- 
tion, s.ö.  om  Stora  Sjöfallet  (se 
karta  till  Sarekfjällen). 

*Saltsjöbaden.  På  Karlsbader- 
berget  i  S.  är  sedan  1928  ett  av 
Knut  och  Alice  Wallenbergs  stif- 
telse bekostat  observatorium  un- 
der byggnad   (för  Vet.  akad.). 

Saltsjöbanan,  se  Stock- 
h  o  1  m — S  a  1  t  s  j  ö  n  s  järn- 
väg. 

*  Salvador  ingick  1927  ett  av- 
tal med  Guatemala  och  Honduras 
om  gemensani  vitrikespolitik. 

*Salzburg.  2.  S.  har  sedan  1928 
ett  katolskt  universitet  med  teo- 
logisk och  filosofisk  fakultet.  S. 
är  Mozarts  födelsestad  och  har 
talrika  Mozartminnen,  bl.  a.  hans 
födelsehus  (med  museum).  Det 
1912- — 14     uppförda     Mozarthaus 


inrymmer  musikhögskola  och  kon- 
sertsalar. 

*Samarkand  är  Usbekistane 
huvudstad.  105.000  inv.   (192t;(. 

*Samfundet  De  nio.  Eftei  aii 
1916 — 20  ha  utdelat  pris  av  väx- 
lande storlek  har  S.  1921 — 29, 
förutom  ett  hederspris  till  He- 
lena Xyblom,  utdelat  pris  på 
10,000  kr.  till  följande  författare: 
Olof  Högberg,  Tor  Hedberg,  Elin 
Wägner,  Vilhelm  Ekelund,  Gus- 
taf Ullman,  Fredrik  Vetterlund, 
Hjalmar  Bergman,  Sigfrid  Si- 
wertz,  Klara  Johanson,  Ludvig 
Xordström,  Pär  Lagerkvist,  Per 
Hallström  och  Axel  Lundegård. 
S:s  guldmedalj  har  skänkts  åt 
Verner  v.  Ilcidenstam.  E.  A.  Karl- 
feldt  och  Per  Hallström. 

Samuelsson,  Gunnar,  f. 
1885,  botanist,  prof.  och  förest, 
för  botaniska  avdelningen  vid 
iSTaturhistoriska  riksmuseet  1924. 
S.  har  utgivit  talrika  arbeten  i 
systematik  och  växtgeografi. 

*San  Antonio.  Enl.  uppskatt- 
ning för  1928  har  S.  211.000  inv. 
men  är  till  storleken  endast 
Texas'  tredje  stad. 

de  Sanctis,  se  De  S  a  n  c  t  i  s. 
Suppl. 

Sandberg,  Harry,  f.  188(i. 
konnnunalman.  S.,  som  tillhör 
socialdemokratiska  partiet,  är  se- 
dan 1920  borgarråd  i  Stockholm 
( fastighetsrot eln  K 

Sandberg  [sa'nnbärg],  A.  W., 
f.  18S7.  dansk  filmregissör.  S.  var 
den  ledande  mannen  hos  Nordisk 
Film,  Köpenhamn,  där  han  iscen- 
satt en  mängd  filmer,  bl.  a.  David 
Copperfield  (1923),  Lilla  Dorrit 
(1924)  och  Cloicnen  (1926),  och 
övergick  efter  dess  upphörande 
1927  till  tysk  film. 

Sandborg,  O  1  o  f ,  f.  1884,  skå- 
despelare, teaterledare,  1916 — 23 
anställd  vid  Lorensbergsteatern, 
sedan  1923  chef  för  Folkteatern  i 


1517 


Sandburg — Sapukajanötter 


1518 


Göteborg,  har  i  en  mängd  såväl 
allvarliga  som  komiska  uppgifter 
framträtt  som  en  gedigen  kraft. 

Sandburg  [s£e'nndbag],  Carl, 
f.  1S7S,  nordamerikansk  förfat- 
tare av  svensk  härstamning,  har 
utgivit  flera  diktsamlingar  {Chi- 
cago poems,  1916,  Sniolce  and 
Steel,  1920,  Good  morning  Ame- 
rica, 1928),  där  han,  vanl.  i  en  av 
Whitman  påverkad  fri  versform, 
framträder  som  en  typisk  repre- 
sentant för  den  moderna  amerika- 
nismen.  Han  har  även  utgivit  en 
biografi  över  Abraham  Lincoln  (2 
dir,  1926,  förk.  uppl.  1929). 

Sandhurst  [sse'nnd-h8st],  en 
1799  grundad  krigsskola  i  Berk- 
shire, England,   s.ö.  om  Reading. 

*  Sandström.  6.  J.  W.  S.  har 
maj — aug.  1929  lett  en  expedition 
till  X.  Ishavet  (se  G  o  1  f  s  t  r  ö  m  - 
m  e  n.   Suppl.) . 

*Sandvik.  2.  Sandviks  ångsågs 
a.  b.  är  dotterbolag  till  Mo  och 
Domsjö  a.  b. 

*Sandviken.  Konmiunala  mel- 
lanskolan  skall  från  1  juli  19.30 
successivt  omändras  till  statlig  4- 
årig  samrealskola. 

Sandviken,  en  1928  igångsatt 
sulfatfal)rik  i  Gudmundrå  skn, 
Västernorrl.  1.  Äg.  S:s  cellulosa 
a.  h.,  Dynas,  grundat  1869  (nuv. 
namn  från  1927). 

Sandy  Hook  [sa^nndi  hok]. 
smal  och  sandig  landtunga  i  Xew 
Jersey,  För.  Stat.,  belägen  nära  in- 
loppet till  Xew  York  City,  11  km. 
s.  om  Coney  Island.  På  S.  finnas 
fyrtorn  och  fort,  och  ö.  om  S.  lig- 
ger ett  fyrskepp  med  samma 
namn,  kring  vilket  tävlingen  om 
Amerikapokalen  vanl.   försiggått. 

*San  Francisco  har  enl.  upp- 
skattning för  1927  661,000  inv. 
Xära  S.  radiostationen  Bolinas 
för  trafik  på  Honolulu  och  Japan. 

*Sangvinisk,  jfr  Tempera- 
ment. 


*San  Juan.  3.  S.  har  radiosta- 
tion. —  4.  S.  kallas  nu  åter  Villa 
Hermosa. 

*Sankt  Moritz.  S.  Dorf  var 
skådeplatsen  för  Amsterdamolym- 
piadens vinterspel    (1928). 

*  Sankt  Olof.  1.  Inom  S.  ligger 
S:s  järnvägsstation,  vid  Ystad — 
Brösarps  och  Ystad — Gärsnäs — 
S:t  Olofs  järnvägar. 

*Sannahed  var  t.  o.  m.  1904 
övningsplats  även  för  Livrege- 
mentets husarer. 

Sansiba'rärt,  se  P  h  a  s  e  o  - 
1  u  s.   Suppl. 

*Santa  Catharina  har  enl.  ny- 
mätning  en  yta  av  94.998  kvkm. 

*Santa  Cruz.  2.  S:s  huvudstad 
är  Gallegos  (ej  Santa  Cruz).  — 
4.  S.  de  T  e  n  e  r  i  f  e  är  nu  hu- 
vudstad i  den  1927  upprättade 
provinsen  S.,  som  omfattar  Tene- 
rifa,  Palma.  Gomera  och  Ferro. 

Sa'nta  Ma'rta,  stad  i  n.  Colom- 
bia, vid  Karibiska  havet.  S.  har  en 
god  hamn  och  driver  stor  banan- 
export. C:a  20,000  inv. 

*Santesson.  3.  C.  G.  S.  läuma- 
de  sin  professur  1927.  —  4.  X  i  n  - 
n  a  n  S.  har  ytterligare  utfört  ett 
Viktor  Rydbergsmonument  i  Göte- 
borg (gipsmodellen  avtäckt  1928). 
Hennes  äktenskap  med  E.  Bertel- 
Xord ström  är  upplöst. 

*  Santiago.  1-  S.  de  Chile  har 
radiostation.  —  3.  S.  de  C  u  b  a 
hade  1928  med  förstäder  143,000 
inv.  —  Vid  S.  stod  ett  sjöslag 
1898   (se  Kuba  sp.  1460). 

SAOB,  se  Svenska  aka- 
demiens   o  1-  d  b  o  k. 

*Säo  Paulo.  1.  S.,  som  1926 
hade  5.752,000  inv.,  har  enl.  ny- 
mätning  en  yta  av  247,239  kvkm. 

*Saporog  hette  tidigare 
A  1  e  k  s  a  n  d  r  o  v  s  k. 

Sapuka'janötter,  fröna  av 
Lecy'tlns  olla'ria,  med  paranöt- 
trädet  närbesläktat  träd,  hemma- 
hörande i  Amasonflodens  område 


1519 


Sardinien— Schildt 


1520 


och  angränsande  trakter.  De  lik- 
na paranötter  men  äro  smalare 
och  ha  ett  något  veckat  skal; 
smak  ung.  som  paranötter.  De 
saluföras  stundom  även  i  Sverige. 
*  Sardinien  indelas  nu  i  tre 
provinser:  Cagliari,  Nuoro  och 
Sassari. 

Sa'ri,  Ada,  konstnärsnamn  for 
J  a  d  \v'i  g  a  S  z  a  y  e  r,  f.  omkr. 
1890,  polsk  operasångerska  (sop- 
ran), särskilt  bemärkt  som  kolo- 
ratursångerska. S.  har  utfört 
operaroller  bl.  a.  i  Milano,  Paris 
och  Leningrad  samt  företagit  kon- 
sertresor i  Amerika  och  Europa 
(Sthlm  1926  och  senare). 

*Sarment,  Jean,  har  vid. 
skrivit  bl.  a.  komedin  Leopold  le 
bien-aimé  (1928,  Den  oemotstånd- 
lige, uppf.  i  Sthlm  1929). 

*Sarrail,  Maurice,  avled 
1929. 

*Sarraut.  2.  Albert  S.  av- 
gick SS.  fransk  inrikesminister 
nov.  1928. 

*Sasonov,  SergejDmitri- 
j  e  v  i  t  j,  avled  1927.  S.  å.  utgåvos 
iians  memoarer  Les  années  fatales 
(1910—1916). 

Sassoon  [s8eso'n],  Sieg- 
fried,  f.  1886,  engelsk  författa- 
re av  judisk  börd,  har  i  diktsam- 
lingarna The  old  huntsman  (1917) 
och  Counter-attack  (1918)  givit 
starkt  realistiska  skildringar  från 
världskriget.  Den  självbiografiska 
romanen  Memairs  of  a  foxhunting 
man  (1928)  skildrar  engelskt 
godsägarliv  före  kriget. 

Sauerwein  [sårA-ä'r)],  Jules- 
August  e,  f .  1880,  fransk  tid- 
ningsman, utrikesredaktör  i  Le 
Matin.  Som  skribent  talangfull 
och  synnerl.  välunderrättad,  ut- 
övar S.  stort  infhi:ande  i  utpräg- 
lat nationalistisk  anda. 

Saxbett,  se  Tändernas 
s  j  u  k  d  o  m  a  r  sp.  13. 


♦Saxofon.  Hl-  av  altsaxofon 
återfinnes  å  bilagan  till  Musik- 
instrument. 

Saxo'niska      veckningszonen, 

seTertiärperiodensp.  984. 
Scandia,  tidskrift  för  Skandi- 
naviens historia,  grundad  1928.  S. 
utges  i  Lund  av  L.  Weibull. 

Scantlings,  se  V  i  r  k  e  s  s  o  r  - 
t  i  m  e  n  t  sp.  885. 

*Schack.  1927  blev  Aljechin  (se 

d.  o.  Suppl.)  schackvärldsmästare. 

*Schanche,  Ingolf,  blev  1929 

chef  för  Det  nye  Teater  i  Oslo,  som 

då  öppnades. 

*v.  Scheer,  R  e  i  n  h  a  r  d,  av- 
led 1928.  Under  sina  sista  år  var 
han  verksam  ss.  föreläsare  (bl.  a. 
i  Sthlm  1924)  över  ämnen,  berö- 
rande tvska  flottans  insatser  un- 
der världskriget,  och  utgav 
Dentschlands  Eochseeflotte  im 
Weltkrieg  (1920)  samt  Vom  Se- 
gel schiff  zu  Vntersee-Boot  (1925). 
*Scheflo,  O.  A.  är  sedan  1928 
åter  led.  av  stortinget. 

*Scheidemann,  P  h  i  1  i  p  p,  av- 
gick 1925  som  över  borgmästare  i 
kassel.  Han  utgav  1928  Memoiren 
cines  Sozialdemokraten   (2  bd). 

Scheidl  [sjajdl],  The  odör, 
f.  1885,  österrikisk  operasångare 
(basbarvton).  S.,  som  äger  en 
dramatiskt  uttrycksfull  stämma 
av  stort  omfång  och  en  mindre 
vanlig  skådespelarbegåvning,  har 
på  ett  personligt  sätt  tolkat  bl.  a. 
huvudrollen  i  ]\Iusorgskijs  opera 
Boris  Godunov    (Sthlm  1929). 

Sche'ler,  Max,  f.  1874,  d. 
1928,  tysk  katolsk  filosof  och 
sociolog,'  prof.  i  Köln  1919,  i 
Frankfurt  a.  M.  1928,  behandlade 
i  snillrika  men  något  ojämna  ar- 
beten grundläggande  etiska  frå- 
"or  (bl.  a.  Der  Fonnalifimus  in  der 
Ethik  und  die  materiale  Wert- 
eihik,  2  dir,  1916,  3:e  uppl. 
1927). 

♦Schildt.     2.     Holger    Schildts 


1521 


Schirmer — Schotte 


1522 


förlags  a.   b.  öppnade   1928  filial 
i  Sthlm. 

Schi'rmer,  Heinrich  Ernst, 
f.  1814,  d.  1887,  norsk  arkitekt  av 
tysk  börd,  en  av  de  främsta  repre- 
sentanterna för  den  engelskpåvei- 
kade  nygotiska  tegelarkitekturen 
i  Norge.  Bland  hans  byggnadsverk 
märkas  straffängelset  och  Gau- 
stads  asyl  i  Oslo.  Han  tog  även 
initiativet  till  Trondhjems  dom- 
kyrkas restaurering,  som  han 
ledde  1869—71. 

Schiza'nthus,  växtsläkte  (fam. 
Solana' crae)  från  Chile,  örter 
med  findelat  bladverk  och  täta, 
yviga  blomställningar.  Blonmior- 
na  äro  av  egendomlig  form  och 
ha  fina  färger  (rosa,  vitt,  gulak- 
tigt, rött,  violett).  Talrika  for- 
mer, mest  hybrider,  odlas  ss.  ett- 
åriga, på  fritt  land  1.  i  kruka. 

Schjelderup  [sjä'lle-],  Ha- 
rald, f.  189.5,  norsk  filosof,  prof. 
i  Oslo  1922.  S.  har  i  sina  arbeten 
huvudsakl.  behandlat  psykologis- 
ka frågor  samt  givit  en  framställ- 
ning av  relativitetsteorins  världs- 
bild och  av  filosofins  historia  i 
dess  grunddrag. 

*Schleiermacher,  Fried- 
rich. Ss.  filosof  utformade  S. 
främst  i  sin  Dialektik  (postumt 
utg.  1839)  en  med  Schellings  (se 
d.  o.)  s.  k.  identitetsfilosofi  be- 
släktad uppfattning  av  förhållan- 
det mellan  naturens  och  andens 
företeelser  och  utvecklingsstadier. 
I  Entwnrf  eines  Systems  der  Sit- 
tenlehre  (postumt  utg.  1835)  ska- 
pade han  med  anknytning  till 
Platon  ett  etiskt  system  med  det 
högsta  goda,  dygden  och  plikten 
som  grundbegrepp,  vilket  starkt 
påverkat  den  Boströmska  filoso- 
fin. Han  gjorde  även  värdefulla 
forskningar  inom  grekisk  filosofi 
samt  utgav  en  mästerlig  tysk 
översättning  av  Platons  verk.  — 
Även  SS.  pedagog  är  S.  en  märkes- 


Gunnar  Schotte. 

man.  I  Erziehungslehre  (en  1849 
postumt  utgiven  samling  föreläs- 
ningar) röjer  S.  visserligen  sin 
djupa  förankring  i  nyhumanis- 
mens  (se  d.  o.)  bildningsideal  men 
söker  samtidigt  tillgodose  folk- 
bildningens krav  i  organisations- 
planer för  folkskola  och  borgar- 
skola. 

*Schlesien.  4.  S.  ingår  nu  i 
Mähren-Schlesien  (se  d.  o.  Suppl.). 

Schleyer  [sjla'jer],  J  o  h  a  n  n 
Martin,  se  V  o  1  a  p  ii  k. 

*Schlyter.  2.  Karl  S.  blev 
1929  president  i  Hovrätten  över 
Skåne  och  Blekinge. 

*Schmidt.  8.  O.  E.  S.  avled 
192G. 

Schmidt-RottluflF  [rå'ttloflf], 
Karl,  f.  1884,  tysk  målare  och 
grafiker,  grundade  tills,  med  E. 
Kirchner  och  E.  Heckel  (se  d.  o. 
Suppl.)  konstnärsgruppen  "Die 
BHlcke"  och  har  med  sina  grovt 
stiliserade,  i  koloriten  ofta  oer- 
hört grella  kompositioner  gjort 
sig  bemärkt  som  en  av  de  ledande 
tyska  expressionisternä. 

*v.  Scholtz,  Friedrich,  av- 
led 1927. 

Schotte  rskå'tte],  Gunnar,  f. 
1874,  d.  1925,  broder  till  Axel  S., 


1523 


Schreker — See  fabriks  a.  b. 


1524 


skogsman,  jägmästare,  1913  prof. 
och  förest,  för  Statens  skogsför- 
söksanstalt. S.  nedlade  ett  bety- 
dande arbete  på  denna  anstalts 
utveckling,  och  den  skogliga  för- 
söksverksamhetens organisation  i 
Sverige  är  till  icke  ringa  del  hans 
verk.  Efter  Svenska  skogsvårds- 
föreningens bildande  (1902)  var 
S.  föreningens  sekreterare  samt 
redaktör  för  dess  publikationer. 
Han  utgav  talrika  vetenskapliga 
arlieten. 

*  Schreker,  Franz.  Operan 
Der  ferne  Klang  (Klangen  i  fjär- 
ran)   uppfördes    i    Sthlm    192". 

*Schrödinger,  Erwin,  blev 
192S'  prof.  i  Berlin. 

*Schumpeter,  J  o  s  e  p  h.  är 
född  1SS3. 

*  Schweiz.  Röttfiväsen  och  för- 
valtning. En  administrativ  dom- 
stol inrättades  192S.  S.  å.  av- 
skaffades folkförsamlingen  (Lan- 
desgemeinde)  i  Uri.  —  Politis- 
ka partier.  Partiställningen  i  na- 
tionalrådet  var  efter  valen  192S: 

Radikala  demokrater  5S 

Socialdemokratiska  partiet    .50 

Katolskt  konservativa  partiet  46 

Bonde-  ocli  hantverkarpartiet  .31 

Liberal-demokrater    <> 

Socialpolitiska  partiet  3 

Kommunister  2 

övriga    2 

Summa    198 

— ■  Historia.  S:s  utveckling  under 
de  senaste  åren  har  i  ekonomiskt 
hänseende  fortgått  ostörd,  om 
man  bortser  från  en  agrarkris 
192S,  som  framkallade  stark  oro 
bland  allmogen.  En  viss  spänning 
har  gjort  sig  gällande  i  förhållan- 
det till  Italien  i  följd  av  det  in- 
trång, som  vissa  fascist organisa- 
tioner gjort  på  schweiziskt  om- 
råde, närmast  i  syfte  att  över- 
vaka landsflyktiga  italienare. 

*  Schiick,  Henrik,  avgick 
1929  som  ordf.  i  Nobelstiftelsens 
styrelse.  Av  den  omarbetade  uppl. 


av  S :  3  och  Warburgs  Illustrerad 
svensk  litteraturhistoria  ha  nu 
utkommit  4  bd  (1926—28). 

Schuldt,  Fritiof,  f.  1891, 
målare.  S.  har  särskilt  ägnat  sig 
åt  stilleben-  och  landskapsmåleri. 
Hans  bl.  a.  av  Karl  Isakson  på- 
verkade stil  utmärker  sig  för 
koloristiskt  raffinemang. 

*Schäfer,  D  i  e  t  r  i  c  h,  avled 
1929. 

*Schönbeck,  Henrik.  Under 
titeln  Prelater  utgavs  1927  ett  ur- 
val av  S :  s  memoarer,  vari  han 
ger  synnerligen  frispråkiga  men 
ofta  ovederhäftiga  skildringar  av 
sin  samtid. 

*Schönbrunn,  se  ill.  till  Wien 
sp.  741—742. 

*Scoresby  sund.  Vid  S.  firmes 
ö.  Grönlands  (se  d.  o.  Suppl.)  enda 
koloni. 

*Seattle  hade  1928  .38.3,000  inv. 

Se'braträ,  veden  av  Centrolo'- 
hium  robu'stum  (fam.  Legumi- 
no'sae),  träd  i  Guyana,  Brasilien 
och  Venezuela.  ]\Iycket  ljust  bruna 
zoner  i  veden  omväxla  med  möi- 
kare  bruna  1.  gi-åbruna  dylika. 
S.  användes  i  möbelsnickeri, 
skeppsbyggeri  m.  m.  Även  andra 
träslag    säljas    under    naimiet    S. 

Sec,  se  Vin  sp.  83 1. 

Seco'nda  primave'ra,  ital.. 
"andra  vår"',  ny  blomstringstid. 

Secunderabad  [sik8ndaraba'd]. 
se  H  y  d  e  r  a  b  a  d.  Suppl. 

Sederholm,  Gustaf,  f.  1S6S, 
jordbrukare,  ämbetsman.  S.,  som 
från  1S94  ss.  förvaltare,  arren- 
dator  och  ägare  av  Älberga  gods 
i  Södermanland  varit  en  ledande 
man  i  sitt  läns  jordbruk,  är  se- 
dan 1927  landshövding  i  Söder- 
manlands 1.  och  sedan  urtima 
riksdagen  1919  led.  av  F.  K. 

See  fabriks  a.  b.,  Sandviken, 
grundat  1895,  tillverkar  kalldrag- 
na  rör,  tuber,  paraplyspröt  m.  m. 
175  arbetare. 


1525 


Segelcke — Setälä 


1526 


Se'gelcke,  Tore,  f.  1902, 
norsk  skådespelerska,  anställd  vid 
Den  nationale  Scene  i  Bergen 
1924  och  vid  Xationalteatret  i 
Oslo  192S,  har  framträtt  som  en 
av  Norges  mest  begåvade  yngi'e 
skådespelerskor. 

Segersjö,  gods  i  Lännäs  skn, 
Örebro  1.,  sedan  1792  fideikom- 
miss inom  ätten  ^Montgomery, 
med  skyldighet  för  innehavaren 
att  bära  namnet  Montgomery- 
Cederhielm. 

de  Segonzac,  se  D  u  n  o  y  e  r 
de    Segonzac.    Suppl. 

Segovia  [sega'-],  Andres,  f. 
1S92,  spansk  gitarrvirtuos,  har 
vid  konsertresor  (Sthlm  1926) 
återuppväckt  intresset  för  gitar- 
ren som  konstinstnmient. 

Seidel,  T  o  s  c  h  a,  f.  omkr. 
1900,  rysk  violinist,  vann  redan 
som  "imderbarn"  stora  framgång- 
ar och  har  senare  konserterat  i 
Amerika  och  Europa. 

*Seipel,  I  g  n  a  z,  avgick  1929 
SS.  förbimdskansler. 

Sekundpendel,  pendel,  som 
utför  en  halv  svängning  på  en 
sekimd.  S:s  reducerade  längd  är 
i  Sthlm  99,4  8  cm. 

*  Selander.  1.  Hjalmar  S. 
avled  1928.  —  2.  Sten  S.  avgick 
1928  från  sin  befattning  i  Stock- 
holms Dagblad.  Han  har  redigerat 
versantologierna  Den  unga  lyri- 
ken (1924)  och  Levande  svensk 
dikt   (2  dir,  1928). 

Selander,  Einar,  f.  1875, 
kusin  till  Sten  S.,  sjömilitär, 
kommendör  1926,  chef  för  Sjöför- 
svarets kommandoexpedition  1927. 

*de  Selves,  J  u  s  t  i  n,  var  in- 
rikesminister även  i  den  kort- 
vaiiga  ministären  Francois-Mar- 
sal  juni  1924.  Vid  senatsvalen  jan. 
1927  föll  han  igenom. 

Semifo'rtis  (lat.,  halvstark), 
Semile'nis     (lat.,     halvsvag). 


detsamma  som  stark,  resp.  svag 
biton   (se  Accent). 

*Semipalatinsk.  2.  S.  har  järn- 
vägsförbindelse med  Xovo-Sibirsk 
vid  Transsibiriska  banan,  varjäm- 
te en  järnväg  till  Tasjkent  är  vui- 
der  byggnad. 

*Senart,    k  ni  i  1  e,   avled    1928. 

Senna'rdammen,  se  a  1  -  D  j  a  - 
z  i  r  a  h.  Suppl. 

Sennett  [se'nnit],  M  a  c  k,  f. 
1884,  nordamerikansk  filmregis- 
sör, en  av  den  aniei-ikanska  fil- 
mens pionjärer,  .skapare  av  den 
typiskt  amerikanska  l)urleska  och 
halsbrytande  farsen  med  grönkö- 
pingsmässig  miljö. 

Sent,  plur.  s  e  n  t  i,  estniskt 
mvnt  (se  Estland.  Suppl.  sp. 
704). 

*Senusi.  S.  erkände  1929  Ita- 
liens överhöghet. 

*a.  b.  Separator,  jfr  B  a  1 1  i  c  - 
separator.  Suppl.  och  a.  b. 
P  u  m  j)  s  e  p  a  r  a  t  o  r.  Suppl. 

*Serao,  M  a  t  i  1  d  e,  avled  1927. 

*Sergipe  har  enl.  nymätning  en 
yta  av  21,552  kvkm. 

Serve  [  S9v] ,  eg.  s  e  r  v  i  c  e, 
bollens  uppgivning  (försättande  i 
spel)  i  lawntennis  (se  Boll- 
spel sp.  239). 

Service  [s3'vis]  (eng.,  tjänst). 
1.  S?  S  e  r  v  e.  Suppl.  —  2.  Inom 
ett  affärsföretag  beteckning  för 
den  organisation,  som  avser  kun- 
dernas l)etjänande. 

Se'rvomotor  (av  lat.  se'rvus. 
slav,  tjänare ) ,  se  Regulator 
sp.  945  och  Snabbregula- 
tor. 

v.  Seth,  P  e  h  r,  f.  1867,  jurist, 
expeditionschef  i  jordbruksdepar- 
tementet 1906,  justitieråd  1909. 
S.  har  redigerat  och  medarbetat  i 
det  stora  populärvetenskapliga 
arbetet  Rättskiinskap  för  jard- 
br>ikarei2  bd.  1925—26). 

*Setälä,  E  e  m  i  1,  är  sedan  1927 
minister  i  Köpenhamn.  Han  var 


1527 


Sevcik-Lhatskykvartetten — Siende  härad 


1528 


Eemil  Setälä. 

sept.  1926  finländskt  ombud  vid 
N".  F:s  delegeradeför samling. 

sevcik  -  Lha'tskykvartetten 

[sje'vtjik].  en  av  lärjungar  till 
O.  éevcik  (se  d.  o.)  1903  grundad 
stråkensemble,  vars  nuv.  medlem- 
mar äro  B.  Lhatsky,  K.  Prochåz- 
ka,  K.  Moravec  och  A.  Fingerland. 
S.  har  även  besökt  Sverige  (1921). 

*Sevede   härad    och    tingslag 

omfattar  sedan  1927  även  Hults- 
freds  köping. 

*Severing,  Carl,  är  sedan 
juni  1928  riksinrikesminister  i 
Miillers  ministär. 

SeVernaja  Semlja',  se  Kej- 
sar  Xikolaus  II  :s  land. 
Suppl. 

Sexdagarsloppet,  se  Cykel- 
sport. Suppl. 

Sexte'rn,  se  Lägg  4. 

Seychellerpalm  [sesjä'ller-], 
se    M  a  1  e  d  i  v  i  s  k   nöt.    Suppl. 

Seymer,  William,  f.  1890, 
tonsättare  och  musikkritiker, 
%'erksam  i  Svenska  Dagbladet 
1917—23  och  därefter  i  Nya  Dag- 
ligt Allehanda,  har  bl.  a.  skrivit 
sånger  och  pianomusik,  två  sona- 


ter för  violin  och  piano  samt  en 
sinfonietta. 

•Shanghai  har  radiostation 
för  trafik  på  bl.  a.  Xauen  och  San 
Francisco. 

*Shannon.  Vid  S.  är  under  ut- 
förande en  1925  beslutad  kraftan- 
läggning, som  utnyttjar  det  nedre 
loppets  fallhöjd  '(30  m.).  Från 
Killaloe  vid  S:s  utflöde  ur  Lough 
Derg  bygges  en  12  km.  lång 
kraft-  och  sjöfartskanal,  som  ut- 
jämnar flodens  vindlingar,  och  8 
km.  från  Killaloe  en  stor  damm; 
sjöarna  i  S:s  mellersta  lopp  skola 
regleras  genom  dammanläggning- 
ar. Kraftverket  beräknas  få  en 
effekt  av  230.000  HK. 

*Shaw.  3.  Bernard  S.  grun- 
dade 1927  med  det  honom  till- 
delade Xobelpriset  stiftelsen 
Anglo-Swedish  Literary  Founda- 
tion (se  d.  o.  Suppl.).  —  4.  Tom 
S.  blev  juni  1929  krigsminister  i 
Maodonalds  andra  ministär. 

*Shelley,  P.  B.  Ode  to  the  in- 
tellectttal  beaiitj/  föreligger  i  sv. 
övers,  av  G.  Fröding  (Hymn  till 
den  sjiiliska  skönheten). 

*Shengking  har  nyligen  om- 
döpts till  Liaoning.  I  S.  fin- 
nas betydande  stenkolslager  (se 
F  u  -  s  h  u  n.   Suppl.). 

*Shetelig,  H  a  a  k  o  n.  Av  Ose- 
hrrrifiindct  har  ytterligare  ett  bd 
utkommit  1928.' 

*Shimonoseki  hade  1925  92,000 
inv.  —  Se  ^I  o  j  i.  Suppl. 

Sihiriska  området,  område  i 
PvSFSR  (se  tabell  till  Rvss- 
land  sp.  1555).  C:a  4.260,000 
kvkm.   7.570.000  inv.    (1926). 

*Sicilien  indelas  nu  i  nio  pro- 
vinser (de  i  huvudarbetet  upp- 
räknade samt  Enna  och  Ragusa). 

Sicksackkoppling,  se  Elekt- 
riska transformatorer. 
Suppl.  sp.  667  f. 

*  Si  ende  härad  ingår  nu  i  Väst- 
manlands mell.  domsaga. 


1529 


Siende  och  Norrbo  tingslag — Sillre  kraftverk 


1530 


Siende  och  Norrbo  tingslag  i 

Västmanlands  mell.  domsaga, 
Västmaul.  1.,  omfattar  Vagnsbro, 
Norrbo,  Tuhundra,  Siende  och 
Yttertjurbo  härader.  —  S.  bilda- 
des 1929. 

*Sievers,  E  d  u  a  r  d.  Det  är 
efter  c:a  1910  som  S.  framlagt 
och  tillämpat  sin  teori  om  "klang- 
analysen". Denna  innebär  en  ana- 
lys av  den  individuella  mänskliga 
stämman  (ej  av  ljuden),  vars 
klang  S.  anser  beroende  också 
t.  ex.  av  bålens  byggnad  och  håll- 
ning. Han  indelar  alla  stämmor  i 
fasta  typer,  avgör  den  enskildes 
typ  även  genom  (föredragning  av) 
skriven  1.  tryckt  text  och  har  så- 
lunda tveklöst  uttalat  sig  om  lit- 
terära äkthetsfrågor,  fastställt  in- 
terpolationer  (se  d.  o.)  i  och  åter- 
ställt gamla  texter  o.  s.  v. 

*Sieverts  kabelverk  övergick 
1928  i  Telefon  a.  b.  L.  M.  Erics- 
sons ägo. 

*  Signalväsen.  Sjömilitära 

signalmedel  äro  även  strålkastare 
och  semaforflaggor.  Se  även  U  n  - 
dervattenssignaleri  n  g. 

*Sigtuna.  Sigtunaskolan  är  se- 
dan 1929  fullständigt  läi-overk 
med  4  klasser  och  4  ringar.  På  en 
kulle  v.  om  Sigtunastiftelsen  upp- 
föres sedan  1928  efter  ritningar 
av  J.  Åkerlund  ett  större  bygg- 
nadskomplex för  Svenska  kyrkans 
lekmannaskola,  vilken  tidigare 
disponerat  en  Sigtunastiftelsen 
tillhörig  byggnad;  arbetet  beräk- 
nas vara  slutfört  1930. 

*Sigtunastiftelsen.  S:s  huma- 
nistiska läroverk  (internatläro- 
verk  för  gossar)  omfattar  nu 
klasserna  2 — 4  av  5-årig  realskola 
samt  4-årigt  gymnasium  med  la- 
tinlinje och  nyspråklig  linje; 
dess  rektor  är  A.  Bruno. 

Sikandaraba'd,  se  H  y  d  e  r  a  - 
bad.  Suppl. 

Sikeå,    lastageplats    i    Väster- 


botten, vid  Bottniska  viken,  s.ö. 
om  Robertsfors,  dit  lastspår  leder. 
Tullstation.  C:a  700  in  v. 

*Sil.  Sedan  1929  äro  Husaby, 
Skälvum  och  Ova  förenade  med 
pastoratet. 

Silbenssvulst.  Veter.  Från  sil- 
benet  utgående  svulstbildning  av 
smittsam  natur,  ehuru  något 
smittämne  ännu  ej  kunnat  påvi- 
sas. S.  förekommer  i  synnerhet 
hos  nötkreatiu'  men  har  även  på- 
visats hos  häst.  S\'ulsterna  på- 
minna till  sin  byggnad  mest  om 
sarkom.  Symtomen  äi-o  flj^tning 
från  näsan,  sedermera  näsblöd- 
ning, besvärad  andning  med  vä- 
sande andningsljud,  slutligen 
även  vissa  rubbningar  i  hjärnans 
funktioner.  Utgången  är  dödlig; 
nedslaktning  bör  företagas  efter 
diagnos. 

*Silfverstolpe.  7.  G.  M.  S.  har 
tills,  med  K.  Asplund  utgivit  två 
samlingar  översättningar  av  eng- 
elskspråkig lyrik.  Vers  från  väs- 
ter  (1922  och  1924). 

Si'lius  Ita'licus,  f.  25,  d.  101, 
romersk  författare,  främst  känd 
för  sitt  epos  Pu'nica,  där  han  be- 
handlar andra  puniska  kriget. 

Silkrets,  detsamma  som  elekt- 
riskt filter   (se  d.  o.  Suppl.). 

*Sillanpää,  Frans.  I  novell- 
samlingen Människobarn  på  li- 
vets stråt  (1929)  föreligger  i  sv. 
övers,  ett  urval  av  S :  s  allmoge- 
skildringar. 

Sillen,  Oskar,  f.  1883,  han- 
delstekniker, 1915  prof.  vid  Han- 
delshögskolan i  Sthlm  samt  från 
1912  chef  för  a.  b.  Industribyråns 
avdelning  för  ekonomisk  organisa- 
tion. Ss.  sakkunnig  vid  omlägg- 
ningen av  statens  alTärsdrivande 
verks  och  ett  stort  antal  firmors 
bokföring  och  organisation  har  S. 
utövat  en  betydelsefull  verksam- 
het. 

Sillre    kraftverk,     ett    staten 


1531 


Silverstol  pe — Si  m  möns 


1532 


lillliöiigt,  under  byggnad  varande 
kraftverk,  som  kommer  att  ut- 
nyttja fallhöjden  (1!)7  m.)  mellan 
Sillreans  utlo])p  frän  Ox.sjön  oeli 
Indalsälven.  Driftvattnet  kommer 
att  ledas  frän  Oxsjön  genom  en  2 
km.  lång.  i  berget  utsprängd  till- 
loppstunnel  oeh  vidare  genom  en 
likaledes  utsprängd  0,9  km.  lång 
tryektub  ned  till  en  vid  Indals- 
älvens strand  belägen  kraftsta- 
tion. I  denna  kommer  till  en  böi-- 
jan  att  installeras  ett  turbin- 
aggregat  om  ö.OOO  k\v. 

Silverstolpe,  G  u  n  n  a  r  W  e  s  - 
t  i  n,  f.  ISyi,  nationalekonom, 
prof.  vid  Göteborgs  handelshög- 
skola'1923,  dess  rektor   1929.    S. 


har  gjort  uppläggningen  till 
Sv-ensk  Handelstidnings  (senare 
Svensk  Finanstidnings)  grosshan- 
delsprisindex  och  har  utövat  en 
betydande  journalistisk  verksam- 
het. Bland  hans  arbeten  märkes 
Guldet  under  oeh  efter  världskri- 
yr  I    (1922). 

Silveråldern,  se  Världs- 
åldrar. 

Simmons,  Herman,  f.  1866, 
botanist,  1914  lektor  vid  Ultuna 
lantbruksinstitut,  1917  prof.  där- 
städes, 192S  institutets  rektor.  S. 
har  fiämst  ägnat  sig  åt  den  syste- 
matiska botaniken.  Han  deltog  i 
O.  Sverdrups  polarexpedition  med 
■Tram"   1S9S— 1902. 


Simningr. 


Distans 

Världsrekord 

Svenskt  rekord 

Herrar. 

Fritt  simsätt: 

100  m. 

57, 

s.  (J.  Weissmuner,FÖr.8t.,1924) 

60, 

s.  (A.    Borg,   1927) 

200    „ 

2m 

.    8, 

„(              „                     .,        1927) 

2  m.  16, 

« „  (        „          1924) 

400    ,. 

4  ., 

50, 

„  (A.  Borg,  Sverige,  1925) 

500    ., 

6  „ 

8,« 

„  (       „                „          1925) 

1,000    „ 
1,500    „ 

'3  „ 
19  „ 

2, 

7, 

„  (       „                „          1928) 
„  (       ..                „          1927) 

>  =  vä 

ridsrekord 

1,609    ..    \ 
(1  eng.  mil)  / 

•21  ,, 

41, 

,,  (       ,.                „          1925) 

Bröstsira: 

100  m. 

Im 

.14,0 

s.(%V.    Spence,   För.  Stat.,  1927) 

1  m.  18. 

s.(J.  Wissnell,  1928) 

200    ,, 

2 

47.G 

„( 

2  „  53. 

„(B.  Linders,  1925) 

400    „ 

5  ", 

50,2 

„  (E.  Rademaclier,Tyskland,1926) 

6  .,   19, 

„  (         „             192.5) 

Rvggsim : 

100  m. 

1  ,> 

8,2 

„(G.  Kojac,  För.  Stat.,  1928) 

1  „  14,. 

„  (E.  Lnndahl,  1928) 

200    „ 

2 

38,8 

„(W.  Laiifer,  För.  Stat,  1926) 

2  .,  48,c 

„  (R.  Johansson,    1928) 

400    „ 

ö  " 

43,3 

„(G.  Kojac,  För.  Stat.,  1928) 

6  „     7,c 

„  (            ,.               1927) 

Vamer. 

Pritt  simsätt: 

100  m. 

Im 

.   0,'- 

s.(E.  Lackic,  För.  Stat.,  1926) 

1  m.  18, 

s.(G.    Ewerlund.    1927) 

200    „ 

2  ., 

40,= 

„(M.  Norelius,  För.  Stat.,  1926) 

400    ., 

5  „ 

42,6 

..(           „                   „            1928) 

500    ,. 

1  „ 

19,6 

„(           „                    „             1927) 

1000   „ 

I-"»  >. 

39,4 

„(           „                    „            1927) 

1500    „ 

23  „ 

44,c 

„(           „                    „            1927) 

1609    „     \ 
( I   eng.  mil) ) 

24  „ 

49,0 

„(J.  Mc  Kim,  För.  Stat.,  1928) 

Bröstäim: 

100  m 

1  , 

26,3 

„(L.  Miihe,  Tyskland,  1928) 

1  .,  31, 

.  „  (D.  Gillberg,  1926) 

200    „ 

3  , 

11,2 

„(H.  Schrader,  Tyskland,   1928i 

3  „  18,« 

„  (M.  Gustavsson,  1928) 

400    „ 

6  , 

46,8 

„(          „                  „               ,.  ) 

6  „  55,' 

„  (B.  Hazelius,  1926) 

Rvggsim: 

100  m. 

1  , 

21,r 

„(M.  Brann,  Holland,  1928) 

1  „  32,3 

„  (C.  Nilsson,  1928) 

200   „      1  3  , 

3,s 

„  (8.  Bauer,  För.  Stat.,  1924) 

400   „ 

1  6  . 

24.» 

..  (      „                  „            1923) 

o33 


Simning — Sjukvård 


1534 


*Simning.  Uen  i  liiuiidarbetet 
nämnda  ryggsimsmetoden  är  nu- 
mera ersatt  med  "'ryggcrawr'. 
Ang.  rekorden  å  de  vanligaste  di- 
stanserna se  tab.  sp.   1531 — 1532. 

*Simon,  sir  J  o  h  n,  förordna- 
des 1927  till  ordf.  i  en  kommis- 
sion för  indiska  författningsfrå- 
gor (se  Indien.  Historia.  Suppl.). 

*  Simons,  Walter,  avgick  dec. 
1928  från  posten  som  riksrätts- 
president i  Leipzig. 

*Simregeln  är  även  liktydig 
med  Amperes  regel  (se  Ampe- 
re). 

*Simrishamn  liar  sedan  1929 
reguljär  ångbåtsförbindelse  under 
sommaren  med  Allinge  på  Born- 
holm. Kommunala  mellanskolan 
skall  från  1  juli  1930  successivt 
omändras  till  statlig  4-årig  sam- 
realskola. 

*Sing  Sing,  som  länge  utdömts 
ss.  föråldrat,  har  1929  ersatts  med 
ett  i  närheten  uppfört  fängelse. 

Sinha,  Satyendra  Pras- 
s  a  n  o,  1  :e  baron  av  R  a  j  p  u  r,  f. 
1864,  d.  1928,  indisk  ämbetsman 
och  politiker.  S.  var  medlem  av 
krigskabinettet  1918  och  delege- 
rad vid  fredskongressen  i  Paris 
1919.  Han  verkade  ivrigt  för  in- 
timt samförstånd  mellan  Indien 
i;<-h  Storbritannien. 

Sino'vijevsk,  se  .1  e  1  i  s  a  v  e  t  - 
grad.  Suppl. 

*Sinovjev,  G  r  i  g  o  r  i  j  E  v  - 
s  e  j  e  v  i  t  j,  blev,  efter  att  först 
ha  förlorat  sina  olika  förtroende- 
poster för  deltagande  i  Trotskij- 
oppositionen,  1927  utesluten  ur 
partiet.  Han  gjorde  dock  avbön 
och  blev  1928  återupptagen  däri. 

Sirventés  fav  oviss  häri.,  möjl. 
besläktat  med  fr.  servir,  tjäna), 
provensalsk  diktart  (se  Pro- 
vensalska  språket  och 
litteraturen  sp.  648 ) . 

*  Sisalhampa,  se  även  Aga- 
V  e.  Suppl. 


Si'ttard  [-tärt],  Alfred,  f. 
1S7S,  tysk  musiker,  ledare  för 
kyrkomusiken  iS:t  Michaeliskir- 
che  i  Hamburg  1912.  S.  har  som 
orgelspelare  vunnit  stora  fram- 
gångar  (Sthlm  1928). 

*Siwertz,  Sigfrid,  har  yt- 
terligare utgivit  den  psykologiska 
samtidsromanen  Jonas  och  dra- 
ken  (1928). 

Sja'hty,  nuv.  namnet  på  staden 
Aleksandrovsk-Grusjevskij. 

*Sjammar,  D  j  a  b  al  S.  Histo- 
ria.  Behärskat  av  dynastin  Pasjid, 
lyckades  S.  på  1880-t.  utsträcka 
sitt  välde  över  delar  av  emiratet 
Xedjd.  S.  stödde  under  världskri- 
get turkarna,  sökte  efter  dessas 
nederlag  1918  skydd  hos  konung 
Hussein  av  Hidjaz  men  erövrades 
1921  av  ibn  Saud  av  Xedjd,  med 
vars  välde  det  införlivades.  En 
del  av  S:s  stammar  funno  en  till- 
flyktsort i  Irak. 

SjmeIjo'v,  Ivan  Sergeje- 
V  i  t  j.  f.  1875.  rysk  författare, 
har  i  romanen  Tjelovjek  iz  resto- 
rnna  (1911;  Kypare!,  1926),  givit 
en  av  varm  medkänsla  präglad 
skildring  av  en  småborgerlig 
miljö  i  effektfull  motsättning  till 
restaurangernas  med  frän  satir 
skildrade  lyxliv.  S.  lever  efter  bol- 
sjevikrevolutionen  i  landsflykt  i 
Paris. 

Sjoa,  se  A  b  e  s  s  i  n  i  e  n  sp.  19. 

*Sjukvård.  Genom  en  28  juni 
1928  utfärdad  lag  om  vissa  av 
landsting  1.  kommuner  driATia 
sjukhus  och  en  samma  dag  utfär- 
dad sjukhusstadga  ha  i  väsentliga 
avseenden  nya  bestämmelser  för 
S.  tillkommit.  Landsting  och  stad. 
som  ej  deltar  i  landsting,  ha  att 
ombesörja  anstaltsvård  för  sjuk- 
dom, skada  och  kroppsfel,  helst 
även  vid  barnsbörd.  Lagen  beteck- 
nar SS.  sjukhus  sådan  sjuk- 
vårdsanstalt, som  drives  av  lands- 
ting 1.  kommun  och  som  ej  tillhör 


1535 


Sjunkbomb — Självdeklaration 


1536 


fattig\-årdsanstalt  1.  lyder  under 
militär  myndighet.  Sådant  sjuk- 
hus, som  ej  är  inrättat  uteslutan- 
de för  vård  av  tuberkulossjuka, 
kallas  lasarett,  om  det  är  av- 
sett för  vårdbehövande  oberoende 
av  fallets  svårare  1.  lindrigare 
art,  annars  sjukstuga  (högst 
30  vårdplatser).  Sjukhus,  som 
uteslutande  vårdar  tuberkulos- 
sjuka, benämnes  sanatorium 
1.  tuberkulossjukstuga 
(högst  40  vårdplatser),  ^ledici- 
nalstyrelsen  har  högsta  tillsynen 
över  sjukhusen,  och  varje  sjukhus 
förvaltas  av  en  särskild  direktion, 
utsedd  av  landstinget  1.  kommu- 
nen.- Landstingets  förvaltningsut- 
skott utgör  landstingets  sjuk- 
husberedning och  utövar  i 
sådan  egenskap  en  främst  ekono- 
miskt kontrollerande  myndighet. 
Lasaretts-  och  sanatorieläkare  ut- 
ses av  K.  M:t  efter  förslag  och 
förord  av  ^Medicinalstyrelsen, 
sjukstugeläkare  och  tuberkulos- 
sjukstugeläkare,  med  vissa  un- 
dantag, av  vederbörande  direk- 
tion, underläkare  av  Medicinal- 
styrelsen. Den  för  sjulcs-ården  an- 
svarige läkaren  får  icke  mottaga 
särskild  ersättning  för  sådan  åt- 
gärd, som  står  i  omedelbart  sam- 
band med  intagning  å  1.  utskriv- 
ning från  sjukhuset  1.  för  under- 
sökning, behandling  1.  skötsel  av 
den  som  vårdas  å  allmän  sal.  För 
vård  av  person,  som  intagits  å 
halvenskilt  1.  enskilt  rum,  får  fri- 
villigt erbjuden  ersättning  mot- 
tagas men  i  intet  fall  begäras. 
Vid  tuberkulossjukvårdsanstalter- 
na  får  läkare  icke  mottaga  ersätt- 
ning av  några  patienter. 

Sjunkbomb,    nyare    namn    på 
sjunkmina   (se  Mina  sp.  76). 
*SjälvdekIaration.      De      nya 

skattelagarna  av  2S  sept.  192S  ha 
medfört  ändrade  bestämmelser 
rör.  deklarationsskyldigheten,  vil- 


ka återfinnas  i  taxeringsför- 
ordningen samma  dag.  Deklara- 
tionsformulären ha  omändrats 
och  utökats  till  antalet.  Beträf- 
fande deklarationsskyldigheten 
göres  numera  skillnad  mellan 
den,  som  varit  här  i  riket  bosatt 
under  hela  1.  någon  del  av  be- 
skattningsåret (det  år  1.  räken- 
skapsår, som  närmast  föregått 
taxeringsåret),  och  a)inan  skatt- 
skyldig. Inkomstbeloppen  600  kr., 
resp.  100  kr.  ha  bibehållits  men 
hänföra  sig  numera  även  till  den 
kommunala  taxeringen.  För  vissa 
fastighetsägare  föreligger  ovill- 
korlig deklarationsskyldighet.  Om 
en  fastighet  vid  början  av  ett 
år,  under  vilket  allmän  fastig- 
hetstaxering icke  äger  rum,  anses 
böra  åsättas  nytt  taxeringsvärde, 
är  fastighetens  ägare  1.  inneha- 
vare skyldig  att  utan  anmaning 
till  ledning  för  fastighetens  taxe- 
ring avgiva  deklaration  (särskild 
fastighetsdeklaration) .  Underlå- 
tenhet att  deklarera  medför  för- 
lust av  besvärsrätt  hos  Kammar- 
rätten och  Regeringsrätten  (tidi- 
gare förlust  av  all  besvärsrätt). 
Deklarationsformulären  äro  yt- 
terligt detaljerade  och  försedda 
med  en  mängd  bilagor  för  olika 
förvärvskällor.  Allmän  själv- 
deklaration avlämnas  i  hemorts- 
kommunen, d.  v.  s.  den  kommun, 
där  den  skattskyldige  enl.  gällande 
författningar  skall  vara  mantals- 
skriven för  taxeringsåret.  För  den, 
som  utan  att  mantalsskri%Tiings- 
skyldighet  ålegat  honom,  varit 
här  i  riket  bosatt  hela  1.  någon  del 
av  beskattningsåret,  är  hemorts- 
kommun den  kommun,  där  han 
varit  bosatt.  Den  som  icke  har 
någon  hemortskommun  skall  av- 
lämna S.  i  Stockholm.  Om  skatt- 
skyldighet föreligger  i  annan  kom- 
mun än  hemortskommunen,  skall 
särskild    självdeklaration    i    den 


1537 


S  j  älvsteril — Skadeståndsf  rå  gan 


1538 


förra  avgivas  för  taxering  till 
kommunal  inkomstskatt.  Skatt- 
skyldig till  kommunal  inkomst- 
skatt är  man:  a)  för  inkomst  av 
fastighet  och  realisationsvinst 
vid  försäljning  av  fastighet:  i 
den  kommun,  där  fastigheten  är 
belägen;  b)  för  inkomst  av  rö- 
relse :  i  den  koixmiun,  där  rörelsen 
utövats  från  fast  driftställe.  Sak- 
nas fast  driftställe,  skall  skatt 
för  inkomsten  utgöras  i  hemorts- 
kommunen 1.,  om  hemortskommun 
saknas,  i  Stockholm  för  gemen- 
samt kommurmlt  ändamål.  Ang. 
beskattningsort  för  vissa  upp- 
räknade slag  av  rörelse  finnas 
särskilda  bestämmelser.  Bilagor- 
na, som  skola  bifogas  huvudde- 
klarationerna, äro  avsedda  för 
specifikation  av  inkomster  och  ut- 
gifter. S.  skall  avlämnas  senast 
15  febr.  Uppskov  kan  i  vissa  fall 
erhållas  till  31  mars  efter  skrift- 
lig anmälan  till  taxeringsnämn- 
dens ordf.  Ytterligare  uppskov 
kan  beviljas  av  landskamrerare. 
Deklarationsblanketterna  ha  fått 
ändrad  uppställning,  förvärvskäl- 
lorna ny  benäuming,  och  öretalen 
ha  borttagit s. 

Självsteril,  se  Sterilitet. 
Bot. 

*Sjöberg.  3.  Birger  S.  av- 
led 1929. 

Sjöbollar,  av  barr  1.  dyl.  be- 
stående klotformiga  bildningar, 
vilka  stimdom  påträffas  på  sjö- 
stränder. De  ha  sammanbakats 
av  vågsvallet. 

*  Sjöborg.  2.  Erik  S.  blev 
1928  Sveriges  minister  i  Rom. 

*Sjögreen.  2.  Axel  S.  är  se- 
dan 1928  chef  för  Södra  armé- 
fördelningen. 

*Sjögren.  5.  Vilhelm  S.  av- 
led 1929. 

Sjöholm,  gods  i  ö.  Vingåkers 
skn.  Södermani.  1.,  med  betydande 
slottsarkiv.  S.,  som  är  känt  sedan 


1400-t:s  förra  del,  äges  inom  ät- 
ten Lewenhaupt. 

*  Sjökapten.  Avgångsexamen 
från  Sjökrigsskolan  och  flottans 
underofficersskolor  ger  teore- 
tisk kompetens  för  erhållande  av 
sjökaptens-,  resp.  styrmansbrev  1. 
skejiparbrev  av  första  klass. 

*Sjökrigskonst,  se  även 
Krigskonst.  Suppl. 

*  Sjömil  betecknar  numera  vanl. 
nautisk  mil. 

Sjöpolis,  marinens  krigspolis 
(jfr  d.  o.). 

*Sjöqvist,  John,  avgick  från 
professuren   1928. 

*Sjöstedt.  2.  Erik  S.  avled 
1929. 

*  Sjöström,  Victor.  Bland  de 
filmei-,  S.  iscensatt  för  filmbola- 
get Metro-Goldwyn-Mayer,  mär- 
kas Han  som  får  örfilarna  { 1925) , 
Kejsaren  av  Portugallien  (1926), 
En  gudomlig  kvinna  (1928)  och 
Stormen  (s.  å.),  vilka  befäst 
hans  rykte  som  en  kunnig  och 
samvetsgrann  berättare  med  sin- 
ne för  dramatisk  stegring. 

Sjöviks  folkhögskola  i  Eol- 
kärna  skn,  Kopparb.  1.,  grundad 
1921,  har  sin  undervisning  förde- 
lad på  en  huvudkurs  och  en  kvinn- 
lig kurs. 

*  Skadeståndsfrågan.  Dawes- 
planen  (se  Tyskland  sp. 
1636),  genom  vilken  frågan  om 
det  tyska  skadeståndets  erläggan- 
de  erhållit  en  provisorisk  lösning, 
fungerade  under  de  första  åren 
programenligt.  S.  P.  Gilbert  (se 
d.  o.  1.  Suppl.)  framlade  emeller- 
tid 1927  ett  förslag,  att  S.  borde 
underkastas  förnyad  prövning  för 
att  definitivt  avgöras.  Förslaget 
mottogs  gynnsamt.  Ovisshet  råd- 
de ännu  beträffande  S:s  slutsum- 
ma, och  det  för  Dawesplanen  ka- 
rakteristiska draget,  åtskillnaden 
mellan  skadeståndsbetalningarnas 
erläggande,    vilket    sker    i    Tysk- 


49.  —  Le  X.  Suppl. 


1539 


Skadeståndsfrågan 


1540 


land  i  tysk  valuta,  och  deras  över- 
förande ("transferering")  till 
borgenärstaterna,  vilket  den  s.  k. 
transferkomniittén  har  att  regle- 
la  ocli  —  i  händelse  överföringen 
skulle  medföra  fara  för  den  tyska 
valutan  —  ev.  suspendera,  inne- 
bär för  borgenärerna  risken  av 
skadeståndsbetalningarnas  full- 
ständiga inställande,  samtidigt 
som  transferkommitténs  befogen- 
heter för  Tyskland  medför  en 
besvärande  kontroll  över  dess 
ekonomiska  angelägenheter.  Till- 
lika ansågs  S:s  definitiva  regle- 
ring vara  en  förutsättning  för 
Rhenlandsockupationens  avveck- 
ling' Vid  N.  F :  s  församlings- 
möte 1928  överenskoms  därför 
mellan  Tyskland  å  ena  sidan, 
Belgien,  Frankrike,  Italien,  Ja- 
pan och  Storbritannien  å  den 
andra,  att  ett  förslag  till  en  defi- 
nitiv lösning  av  S.  skulle  utar- 
betas vid  en  expertkonferens. 
Denna,  vari  förutom  representan- 
ter för  nyssnämnda  stater  även 
amerikanska  finansmän  deltogo, 
sammanträdde  i  Paris  febr.  1929 
under  amerikanen  Owen  Youngs 
ordförandeskap  och  kunde  7  juni 
s.  å.  avgiva  sitt  betänkande.  För- 
slaget ("Youngplanen")  har  i 
huvudsak  följande  innehåll: 
skadeståndet  erlägges  i  59  annui- 
teter  imder  tiden  1  sejit.  1929 — 31 
mars  1988.  De  37  första  annuite- 
terna  utgå  med  ett  genomsnitt- 
ligt belopp  av  1,988,8  millioner 
riksmark  (vartill  kommer  ett 
visst  belopp  för  likvidering  av  det 
s.  k.  Daweslånet).  De  senare 
annuiteterna,  beräknade  så,  att 
de  skola  täcka  de  skadeståndsbe- 
rättigade  staternas  krigsskulds- 
betalningar  till  För.  Stat.,  skola 
1966—85  uppgå  till  c:a  1,700 
millioner  riksmark  per  år  och 
under  vart  och  ett  av  de  tre  sista 
åren  till  c:a  900  millioner.  I  hän- 


delse För.  Stat.  eftergiva  något 
av  sina  fordringar,  skola  dessa 
belopp  sänkas.  Medlen  till  skade- 
ståndsbetalningarna skola  tagas 
dels  från  vissa  inkomster  av  de 
tyska  järnvägarna,  dels  från 
tyska  riksbudgeten.  Annuiteterna 
uppdelas  i  tvenne  delar,  därav  en 
"ovillkorlig"  om  660  millioner 
riksmark  årligen,  som  under  alla 
omständigheter  skall  utgå;  stör- 
re delen  av  detta  belopp  skall 
tillfalla  Frankrike,  som  räknar 
med  att  genom  "kommersialise- 
ring" därav  skaffa  medel  för  in- 
lösning av  en  del  av  de  för  de 
krigshärjade  provinsernas  rekon- 
struktion upptagna  lånen;  för 
betalningen  av  den  återstående, 
"villkorliga"  delen  kan  Tyskland 
ev.  erhålla  ett  moratorium  av 
högst  två  år;  denna  möjlighet 
ersätter  Dawesplanens  transfer- 
skydd. Systemet  med  skadestånds- 
betalningar i  form  av  natura- 
leveranser skall  avvecklas  under 
de  närmaste  tio  åren.  För  ombe- 
sörjande av  de  med  skadestånds- 
betalningen förenade  finansopera- 
tionerna skall  upprättas  ett  in- 
ternationellt bankinstitut  (Ban- 
que  des  réglements  internatio- 
naux),  vari  de  i  S.  intresserade 
ländernas  centralbanker  skola  in- 
träda som  aktieägare.  Banken, 
som  i  viss  utsträckning  även  skall 
utöva  vanlig  bankverksamhet, 
skall  ersätta  Dawesplanens  "ska- 
deståndsagent" och  "transferkom- 
mitté"; den  främmande  kontrol- 
len över  Tysklands  finanser  skall 
ujiphöra,  och  någon  direkt  för- 
bindelse mellan  skadeståndskom- 
missionen och  Tyskland  kommer 
ej  längre  att  äga  rum.  —  För 
dryftande  av  Youngplanen,  som 
ännu  ej  ratificerats  av  de  i  S. 
intresserade  staternas  regeringar, 
samlades  aug.  1929  en  konferens 
i  Haag.  Efter  långvariga  förhand- 


1541 


Skaf  tade  fjädermoln — Skattelagstiftning 


1542 


lingar,  varvid  framkommo  starka 
motsättningar  mellan  de  engelska 
och  franska  synpunkterna  på  an- 
nuiteternas  fördelning,  antogs 
Youngplanen  i  något  modifierad 
form.  Utrymningen  av  Rhenlan- 
det  fastställdes  vara  avslutad  30 
juni  1930. 

Skaf  tade  fjädermoln,  se  C  i  r  - 
r  o  -  u  n  c  i  n  u  s.  Suppl. 

Skagersbrunn,  bad-  och  luft- 
kurort i  Rudskoga  skn,  Värml.  1., 
vid  Skagerns  n.  strand.  Järnkäl- 
lor med  radioaktivt  vatten. 

Skallerört,  höskallra  (se  d.  o. 
Suppl.). 

Skandinaviska  granit  a.  b., 
Göteborg,  grundat  1905,  äger  gra- 
nitbrott och  stenhuggerier  på 
flera  platser  i  Halland  och  Bohus- 
län. Aktiekapital  2  mill.  kr.  2,400 
arbetare. 

*  Skandinaviska  Kreditaktie- 
bolaget. Omslutningen  var  1928 
948,8  mill.  kr, 

*Skara.  Enl.  1927  års  skolord- 
ning omorganiseras  högre  all- 
männa läroverket;  det  blir  sam- 
läroverk och  får  4-  och  5-årig 
realskola  samt  4-årigt  latin-  och 
real-  och  3-årigt  latingymnasium. 
Ang.  veterinärinrättningen  se  d. 
o.  Skara  nya  skofabriks  a.  b.  kal- 
las sedan  1926  a.  b.  J.  Bryntesson 
&  Co. 

*  Skaraborgs  län  indelas  sedan 
1929  judiciellt  i  6  domsagor  och 
9  tingslag. 

*Skara — Timmersdala  järn- 
väg äges  sedan  1926  av  Skara — - 
Timmersdala  nya  järnvägs  a.  b. 
och  trafikeras  av  Västergötland 
— Göteborgs  järnvägs  a.  b. 

*Skarhult.  1.  Sedan  1929  bilda 
Ö.  Strö,  S.,  Borlunda  och  Skeg- 
linge  ett  pastorat. 

Skarpnäck,  trädgårdsstad 

(jämte  1927  anlagt  småstugeom- 
råde) i  Brännkyrka  förs.,  Sthlm, 
s.ö.   om  Enskede.  Anlagd  på  den 


av  Stockholms  stad  1922  inköpta 
egendomen  S.  Spårväg  till  egent- 
liga Sthlm.  1,515  inv.,  därav  460 
i  småstugeområdet   (1928). 

*Skarstedt.  2.  Ernst  S.  av- 
led 1929. 

♦Skattelagstiftning.  Ny  S. 
tillkom  vid  1928  års  riksdag. 
Skattelagarna  av  28  sept.  s.  å. 
äro:  kommunalskattelagen,  för- 
ordningarna om  statlig  inkomst- 
oclt,  förmögenhetsskatt,  om  kom- 
munal progressivskatt,  om  utjäm,- 
ningsskatt,  om  särskild  skatt  å 
lotterivinstcr,  lagen  om  skogs- 
accis,  förordningen  om  ändrad  ly- 
delse av  1  och  2  §§  i  förordningen 
den  11  okt.  1912  om  skogsvårds- 
avgift, taxeringsförordningen 
samt  kungörelsen  med  vissa  före- 
skrifter rör.  taxeringsförfarandet. 
27  jimi  1927  hade  utfärdats  för- 
ordning om  skatt  vid  utskiftning 
av  aktiebolags  och  solidariska 
hankbolags  tillgångar.  —  Kom- 
munalskattelagen är  uppbyggd  på 
grundval  av  det  förut  gällande 
provisoriet  av  1920,  d.  v.  s.  enl. 
garantiskattesystemet,  vilket  in- 
nebär, att  det  belopp,  som  beskat- 
tats genom  fastighetsskatt,  får 
vid  taxering  till  kommunal  in- 
komstskatt avdragas  från  in- 
komsten. Fastigheterna  garantera 
enl.  denna  princip  kommunerna 
en  viss  skatt.  Genom  den  nya 
lagstiftningen  upphäves  bevill- 
ningsförordningen,  enl.  vilken 
kommunalbeskattningen  tidigare 
verkställts.  Allmän  kommunal- 
skatt, som  består  av  fastighets^ 
skatt  och  kommunal  inkomst- 
skatt, skall  numera  utgöras  i 
förhållande  till  det  antal  skatte- 
kronor och  skatteören  (en  skatte- 
krona =  100  skatteören),  som 
enl.  följande  grunder  påföras 
den  skattskyldige.  A.  För  jord- 
bruksfastighet :  sex  skatteören 
för  varje  etthundra  kr.  av  fastig- 


1543 


Skattelagstiftning 


1544 


hetens  jordbruksvärde,  fem  skatte- 
ören för  varje  etthundra  kr.  av 
fastighetens  tomt-  och  industri- 
värde samt  fyra  skatteören  för 
varje  etthundra  kronor  av  fastig- 
lietens  skogsvärde.  B.  För  annan 
fastighet:  fem  skatteören  för 
varje  etthundra  kr.  av  fastighe- 
tens taxeringsviirde.  C.  För  kom- 
munal inkomstskatt :  ett  skatte- 
öre för  varje  krona  beskattnings- 
bar inkomst.  Skyldighet  att  er- 
lägga fastigltetsskatt  åligger,  med 
vissa  undantag,  ägaren  och  skall 
bedömas  med  hänsyn  till  föi'hål- 
landena  vid  taxeringsårets  ingång 
(taxeringsår  =  det  år,  taxeringen 
sker).  Har  fastighet  efter  denna 
tidpunkt  övergått  till  ny  ägare, 
skall  denne  anses  ss.  ägare  1. 
innehavare  av  fastigheten  vid 
taxeringsårets  ingång,  därest  han 
författningsenligt  skolat  för  taxe- 
ringsåret mantalsskrivas  för  fas- 
tigheten. Betr.  undantag  från 
skatteplikt  till  fastighetsskatt 
gäller  i  stort  sett  samma  be- 
st ännnelse  som  tidigare  gällt 
fastighetsbevillning.  Skyldighet 
att  erlägga  skatt  för  inkomst 
åligger  person:  för  tid,  under 
vilken  han  varit  här  i  riket 
bosatt :  för  all  inkomst,  som  av 
honom  här  i  riket  1.  å  utländsk 
ort  förvärvats;  samt  för  tid,  un- 
der vilken  han  ej  varit  här  i  riket 
bosatt:  för  inkomst  av  här  be- 
lägen fastighet,  för  inkomst  av 
rörelse,  som  här  bedrivits,  för 
härifrån  uppburen,  genom  verk- 
samhet här  i  riket  förvärvad  in- 
komst av  tjänst  samt  för  vinst 
å  icke  yrkesmässig  axyttring  av 
fastighet  1.  rörelse  här  i  riket  1. 
tillbehör  till  sådan  fastighet  1. 
rörelse.  Här  har  en  genomgripan- 
de förändring  vidtagits,  i  det  man 
numera  icke  längre  skiljer  mellan 
svenska  medborgare  och  utlän- 
ningar, utan  endast  tager  hänsyn 


till  huruvida  personen  i  fråga  va- 
rit här  i  riket  bosatt  1.  ej.  Härav 
följer,  att  så  snart  en  person 
varit  bosatt  (varmed  jämställes 
stadigvarande  vislats)  här  i  ri- 
ket under  en  del  av  beskattnings- 
året (beskattningsår  =  året  före 
taxeringsåret),  skall  oinskränkt 
skattskyldighet  föreligga  för  nyss- 
berörda  del  av  beskattningsåret. 
Samma  person  kan  sålunda  för 
samma  beskattningsår,  ehuru  för 
olika  delar  av  detsamma,  vara 
underkastad  både  oinskränkt 
och  inskränkt  skattskyldighet. 
Ang.  statens,  kommuners,  aktie- 
bolags och  andra  juridiska  perso- 
ners skattskyldighet  innehål- 
ler den  nya  lagen  icke  några 
väsentliga  nyheter.  —  Den  be- 
skattningsbara inkomsten  fast- 
ställes efter  samma  grunder 
som  förut,  dock  med  den  inskränk- 
ningen, att  skattskyldig  person, 
som  varit  här  i  riket  bosatt  alle- 
nast imder  en  del  av  beskattnings- 
året, äger  i  hemortskommunen  åt- 
njuta kommunalt  ortsavdrag  med 
endast  en  tolftedel  därav  för  varje 
kalendermånad  1.  del  därav,  var- 
imder  han  varit  här  i  riket  bo- 
satt. Det  avdragsbelopp,  som  så- 
lunda erhålles,  avrundas  nedåt  till 
jänma  tjugutal  kr.  —  Ortsavdra- 
gen, som  nu  uppdelats  i  grundav- 
drag och  familjeavdrag,  äro  fr.  o. 
ni.  1929  följande. 

Grund-  Familji>- 
avdrag   avdrag 

Inom   ortsgnipp      I  340  kr.  IGO  kr. 

II  380    ..     160    ., 

III  420    ,.     ISO    ., 

IV  460    ,.     ISO    .. 

V  500    ,,     200    ,, 

Beträffande  avdraget  för  hustru, 
husföreståndarinna  och  barn,  fa- 
miljeavdraget, gälla  samma  be- 
stämmelser som  förut ;  dock  kan 
avdrag  för  barn  numera  endast 
erhållas,  därest  deras  ålder  vid 
taxeringsårets  ingång  understiger 


1545 


Skattelagstiftning 


1546 


16  år  (tidigare  IS  år).  Maxinii- 
avdraget  för  "ömmande  omstän- 
digheter" har  höjts  från  500  till 
700  kr.  Äkta  makars  beskattning 
har  klart  och  tydligt  preciserats, 
och  det  är  för  taxeringen  avgö- 
rande, om  de  under  beskattnings- 
året levt  tillsammans  1.  icke. 
Frågan,  huruvida  äkta  makar 
levt  tillsammans  1.  icke,  skall 
bedömas  efter  det  förhållande, 
som  rått  under  större  delen  av 
beskattningsåret.  —  Förordningen 
om  statlig  inkomst-  och  förmögen- 
hetsskatt hänvisar  i  stor  ut- 
sträckning till  kommunalskatte- 
lagen, varför  här  endast  vissa 
delar  av  densamma  komma  att 
beröras.  Bestämmelserna  ang. 
skyldighet  att  erlägga  skatt  för 
inkomst  överensstämma  med  mot- 
svarande stadgande  i  kommunal- 
skattelagen, dock  att  person  för 
tid,  under  vilken  han  ej  varit  här 
i  riket  bosatt,  ävensom  utländska 
bolag  äro  skattskyldiga  jämväl 
för  restituerade  allmänna  skatter 
samt  för  utdelning  å  aktier  i 
svenska  aktiebolag,  lotter  i  svens- 
ka solidariska  bankbolag  och  an- 
delar i  svenska  ekonomiska  för- 
eningar. Frikallelse  från  skatt- 
skyldighet äger  rum  efter  i  huvud- 
sak samma  gnmder,  som  gällde 
för  den  gamla  inkomst-  och  för- 
mögenhetsskatten, med  undantag 
för  Aåssa  aktiebolag,  som  numera 
äro  fria  från  taxering  för  utdel- 
ning å  aktier  i  svenska  aktiebo- 
lag m.  fl.  (jfr  Inkomst-  och 
förmögenhetsskatt. 
Suppl.).  Bestämmelserna  för  för- 
mögenhetsbeskattningen överens- 
stämma i  huvudsak  med  vad  som 
hittills  gällt  (jfr  Inkomst - 
och  förmögenhetsskatt. 
Suppl.).  Ortsavdraget  (grund-  och 
familjeavdraget)  är  dubbelt  så 
högt  som  vid  den  kommunala  be- 
skattningen. Maximiavdraget  för 


"ömmande  omständigheter"'  göres 
luiniera  efter  samma  grunder,  som 
tillämpas  vid  kommunalbeskatt- 
ningen, och  har  höjts  från  700  till 
1,000  kr.  —  Den  kommunala  pro- 
gressivskatten, som  utgått  alltse- 
dan 1921,  har  hittills  bestått  av 
grundbelopp,  kommunandel  och 
utjämningsandel.  Den  nya  pro- 
gressivskatten motsvarar  den 
gamla  skattens  kommunandel  och 
utgår  fortfarande  till  kommuner 
och  (eventuellt)  församlingar  och 
skoldistrikt.  Utjämningsandelen 
har  utbrutits  och  regleras  nu  ge- 
nom en  särskild  förordning.  Den 
nya  progressivskatten  bygger  lik- 
som den  gamla  på  det  till  statlig 
inkomst-  och  förmögenhetsskatt 
beskattningsbara  beloppet.  För 
andra  skattskyldiga  än  svenska 
aktiebolag  och  svenska  solidaris- 
ka bankbolag  utgör  progressiv- 
skattens grundbelopp  för  den  del 
av  det  till  statlig  inkomst-  och 
förmögenhetsskatt  beskattnings- 
bara     beloppet     som     överstiger 

3,000  kr.  men  ej     9,000  kr.  0,o  % 

9,000     15,000    ,,     1      ,, 

15,000     ,,       ,,      ,,   35,000    ,,     2     ,, 

o.  s.  V.  enl.  fastställd  tabell,  dock 
att  grundbeloppet  icke  må  i  något 
fall  överstiga  4,5  %  av  det 
beskattningsbara  beloppet.  För 
svenskt  aktiebolag  1.  svenskt  soli- 
dariskt bankbolag  utgår  progres- 
sivskatten å  det  beskattningsbara 
beloppet  med  ett  procenttal,  som 
utgör  tre  fyrtiondelar  av  den  pro- 
cent, varmed  inkomstprocenten 
överstiger  6  ^c,  dock  med  högst 
3.75  9c-  Vid  uträkningen  avjära- 
nas  inkomstprocenten  till  närmast 
högre  fulla  tiondel.  De  juridiska 
personer,  som  betala  allenast  pro- 
portionell inkomst-  och  förmögen- 
hetsskatt, ävensom  de  s.  k.  system- 
bolagen äro  befriade  från  utgöran- 
de av  kommunal  progressivskatt. 
Har     skattskyldig    taxerats     till 


1547 


Skattepostanvisning — Skellefteå 


1548 


kommunal  inkomstskatt  i  flera 
kommuner,  skall  grundbeloppet, 
därest  det  överstiger  300  kr.,  för- 
delas mellan  de  olika  kommuner- 
na. —  UtjämningssLalteii  mot- 
svarar, som  ovan  sagts,  den  förut- 
varande progressivskattens  ut- 
jämningsandel och  utgör  fortfa- 
rande en  tredjedel  av^  den  kom- 
munala progressivskattens  grund- 
belopp. K.  M:t  bestämmer  årli- 
gen, huru  stor  del  av  utjämnings- 
skattens grundbelopp  som  för  det 
året  skall  uttagas.  Beloppet  upp- 
tages hädanefter  å  kronodebetse- 
deln. • — •  Lotterivinst,  som  tidigare 
beskattats  ss.  inkomst  av  tillfäl- 
lig förvärvsverksamhet,  skall 
hädanefter  i  vissa  fall  icke  taxe- 
ras SS.  inkomst,  utan  skatten  skall 
uttagas  vid  vinstens  lyftande. 
Ä  vinst  i  svenskt  penninglotteri 
och  vid  vinstdragning  på  här  i 
riket  efter  1  jan.  1929  utfärdade 
premieobligationer  skall,  därest 
vinsten  överstiger  tjugufem  kr., 
till  staten  erläggas  en  särskild 
skatt,  utgörande  tio  procent  av 
vinstens  belopp.  Av  skatten  skall 
hälften  användas  till  utjämning 
av  det  kommunala  skattetrycket. 
—  Den  äldre  lagen  om  skogs- 
accis.  som  utgjorde  en  självstän- 
dig skatt  vid  sidan  av  de  övriga, 
har  på  ginmd  av  den  nya  lagstift- 
ningen högst  avsevärt  reforme- 
rats. Enl.  kommunalskattelagen 
utgör  repartitionstalet  för  skogs- 
värde endast  0,04  %  mot  0,06  för 
jordbruksvärdet.  För  att  utfylla 
denna  skillnad  i  fastighetsskatten 
har  den  nya  skogsaccislagen  till- 
kommit. Ändamålet  med  reformen 
har  varit  att  avlyfta  en  del  av 
fastighetsskatten  under  den  tid, 
skogen  icke  ger  någon  inkomst, 
för  att  vid  awerkningstillfället, 
då  den  skattskyldige  bör  ha  lät- 
tare att  betala,  uttaga  densamma. 
Skyldighet  att  utgöra  skogsaccis 


åligger  skogsägare,  därest  det  av- 
verkade virkets  rotvärde  uppgått 
till  minst  100  kr.  Husbehovsvirke 
är  undantaget  från  skogsaccis. 
Accisen  skall  utgöras  till  den 
kommun,  inom  vilken  skogen  är 
belägen,  och  utgå  å  det  taxerade 
rotvärdet.  —  För  avverkat  virke, 
som  enl.  gällande  bestämmelser 
taxerats  till  skogsaccis,  skall  er- 
läggas skogsvårdsavgift  med  1,3 
%av  virkets  taxerade  rotvärde.  — 
Som  kompensation  för  den  avskaf- 
fade B-skatten  (se  Inkomst- 
och  förmögenhetsskatt. 
Suppl.)  infördes  fr.  o.  m.  1928  den 
s.  k.  utskifttiingsskatten,  vilken 
innebär,  att  aktiebolag  och  solida- 
riska bankbolag,  som  i  samband 
med  nedsättning  av  aktiekapital 
1.  vid  bolagets  upplösning  utskif- 
tar tillgångar,  skall  till  staten  er- 
lägga skatt  å  däi"vid  utskiftade 
tillgångar,  i  den  mån  detta  icke  är 
att  anse  ss.  återbärande  av  till- 
skjutet belopp.  Skatten  utgår  med 
5  %  å  sålunda  bestämt  beskatt- 
ningsbart  belopp. 

*Skattepostanvisning  är  nu- 
mera obligatorisk  form  för  erläg- 
gande  av  kronoutskylder  på  lands- 
bygden och  i  vissa  städer. 

Skaugum  [skao'-],  egendom 
c:a  15  km.  s.v.  om  Oslo.  skänktes 
1929  av  Fritz  Wedel-Jarlsberg  till 
norska  kronprinsparet  som  dettas 
blivande  residens. 

*Skavlan.  3.  Einar  S.  var 
1927 — 29  chef  för  Xationalteatret 
i  O^lo. 

*Skee.  Om  den  s.  k.  Grönhögen 
se  Bohuslän.   Supi^l.    sp.   387. 

*Skeglinge.  Sedan  1929  bilda 
Ö.  Strö.  Skarhult,  Borlunda  och  S. 
ett  pastorat. 

*Skelleftefältet,  se  även  Bo- 
liden. Suppl. 

♦Skellefteå.  1.  S.  har  nu  4,285 
inv.  (efter  inkorporering  1929 
från  landskommunen  av  ett  om- 


1 549 


Skepling — Skolstat 


1550 


rade  med  332  inv.).  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  sam- 
skolan till  samrealskola  med  4- 
och  5-åriga  linjer. 

Skepling,  namn  på  arter  av 
Melampy'rum   ( se  d.  o. ) . 

*Skepparslöv.  Inom  S.  ligger 
S:s  station  vid  linjerna  Kristian- 
stad— Tollarp  och  S. — Hästveda 
av  östra  Skånes  järnvägar. 

*  Skeppsås.  Sedan  1928  bilda 
Fornåsa,  Lönsås,  S.  och  Älvestad 
ett  pastorat. 

*  Skifte  av  jord.  Lagarna  den 
18  juni  1926  om  delning  av  jord 
å  landet  och  om  sammanläggning 
av  fastigheter  å  landet  trädde  i 
kraft  med  ingången  av  1928. 

Skiktmoln,  detsamma  som 
alto-stratus    (se  Moln  sp.   177). 

Skilj  emannaförf  ärande  på 
grundval  av  skiljeavtal  regleras 
numera  av  lagen  om  skiljemän  av 
14  juni  1929,  som  upphävt  1887 
års  lag  därom.  Genom  en  annan 
lag  av  samma  dag  regleras  ut- 
ländska skiljeavtal  och  skilje- 
domar. 

Skivlindning,  se  Elekt- 
riska transformatorer. 
Suppl. 

*  Skjutskolor.  Flottans  S.  är  o 
förlagda  till  Hårsfjärden  i  Stock- 
holms skärgård. 

Sklero'tier,  hårdnade  svamp- 
vävnader,  som  utgöra  ett  svam- 
pens vilostadium.  Ex.  på  S.  utgör 
mjöldryga  (jfr  d.  o.). 

*Skodawerke.  Ledaren  för  S., 
frih.  Karl  v.  Skoda,  avled  1929. 

Skogens  kol  a.  b.,  Bollnäs, 
grundat  1877,  äger  kolugnar,  såg- 
verk och  hyvleri  i  Sibo  vid  Kila- 
fors samt  i  Ornäs.  Tillverkar  trä- 
kol, trätjära  o.  a.  biprodukter 
samt  sågade  och  hyvlade  trävaror. 
Aktiekapital  1,570,800  kr.  250  ar- 
betare. 

Skogräs,  se  Starr. 

*Skogsaccis.  En  ny  lag  om  S. 


utfärdades  28  sept.  1928  i  sam- 
band med  kommunalskattelagen 
av  samma  dag  (se  Skattelag- 
stiftning.   Suppl. ) . 

Skogstorp,  å  kronoparker  be- 
lägna torplägenheter,  upplåtna 
enl.  riksdagens  beslut  1891  och 
1904.  Denna  upplåtelseform  har 
från  1909  ersatts  av  50-års  arren- 
de av  odlingslägenheter  (se  d.  o.). 

Skogsveckan.  Sveriges  för- 
eningar å  skogsväsendets  område 
deltogo  intill  1917  i  lantbruksvec- 
kan (se  d.  o.)  men  ha  sedermera 
anordnat  en  särskild  S.,  som  år- 
ligen hålles  i  mars  före  lantbruks- 
veckan. 

*  Skolavgifter.  Enl.  1928  års 
läroverksstadga  ha  avgifterna  vid 
de  allm.  läroverken  i  vissa  avse- 
enden ändrats.  Examensavgift  vid 
anmälan  till  realexamen  utgör  5 
kr.  och  vid  anmälan  till  student- 
examen 30  kr. 

Skolstadga.  Ny  läroverksstad- 
ga och  ny  stadga  för  kommunala 
flickskolor  ha  utfärdats  24  sept. 
1928. 

Skolstat  (eng.  City-school) ,  be- 
teckning för  en  typ  av  skolorga- 
nisation, vari  disciplinen  i  3törsta 
möjliga  utsträckning  upprätthål- 
les  genom  lärjungarna  själva.  Re- 
dan inom  den  humanistiska  skol- 
världen på  1500-t.  gjordes  ett 
märkligt  försök  i  sådan  riktning 
efter  romerskt  republikmönster 
av  rektorn  i  den  tyska  staden 
Goldberg,  Valentin  Trotzendorf. 
Men  först  under  de  senaste  decen- 
nierna ha  dessa  strävanden  i 
större  omfattning  vunnit  aktua- 
litet, först  i  Nord-Amerika.  Där 
organiserades  GeorgeJunior 
Republic  (se  d.  o.),  vilken 
blivit  förebild  för  senare  likartade 
organisationer.  Bland  företrädar- 
na för  dessa  idéer  märkes  peda- 
gogen E.  A.  C  r  a  d  d  o  c  k.  Även 
i   Europa  har  på  senare  tid  S:s 


1551 


Skolväsen — Skådebanan 


1552 


idé  vunnit  förespråkare,  särskilt 
bland  banbrytarna  för  den  moder- 
na arbetsskolan    (se  d.  o.  Suppl.) 

*  Skolväsen.  1S07  ars  skolord- 
ninjj;  (sp.  S4!))  var  blott  proviso- 
riskt utfiirdad  och  blev  efter  ut- 
redning av  en  1812  tillsatt  kom- 
mitté 1820  definitiv.  Genom  den- 
samma uppriittades  två  helt  skil- 
da slag  av  skolor,  apologistskolor 
(se  Apologistklass. 
Suppl.)  och  liirdomsskolor,  de 
sistniimnda  med  strängt  klassisk 
prägel  och  med  uppgift  att  för- 
bereda för  gj^mnasiet  och  därmed 
för  universitetet.  —  1927  tillsat- 
tes särskilda  skolsakkunniga  för 
den  aya  skolorganisationens  ge- 
nomförand*.  1929  utökades  dessa,s 
antal,  särskilt  med  hänsyn  till  de 
svårigheter,  som  lyceiorganisa- 
tionen  visat  sig  medföra. 

Skotsk  litteratur.  Om  S.  på 
gaeliskt  språk  se  Irisk-gae- 
1  i  s  k  a  litteraturen.  Den 
engelskspråkiga  S.  har  uppgått  i 
den  engelska  (se  Engelsk 
litteratur)  ss.  en  del  av 
denna,  ofta  med  en  starkt  betonad 
nationell  egenart  (R.  Burns,  W. 
Scott.  E.  Stevenson). 

*  Skredsvik.  Vid  Börsås  i  S. 
finnes  en  fornborg  från  folkvand- 
ringstidon. 

*  Skridskoåkning.  Ang.  rekor- 
den å  de  vanligaste  distanserna 
se  nedanstående  tabell. 

Skrov,  se  V  a  g  n  sp.  304. 

Skumbad,  se  A  v  m  a  g  r  i  n  g  s  - 
k  u  r.  Suppl. 

*Skurup.  2.  Kommunala  mel- 
lanskolan  skall   från   1   juli   1931 


successivt  omändras  till  statlig 
4-årig  samrealskola. 

*Skytterörelsen.  De  interna- 
tionella svenska  skyttarna  sortera 
under  Svenska  avdelningen  av  In- 
ternationella skytteunionen  (den- 
lui  union  bildades  1907)  i  motsats 
till  de  vanliga  .skyttarna,  som 
lyda  under  Skytteförbundens 
överstyrelse.  Världsmäster- 
skapstävlingarna i  skyt- 
te,  som  ägt  rum  årligen  sedan 
1897  (med  uppehåll  under  värld.s- 
krigsåren ) ,  försiggå  i  s.  k.  hel- 
matcher oni  120  skott  (stående, 
knästående  och  liggande  ställ- 
ningar med  40  skott  i  vardera)  ; 
distansen  är  vid  skjutning  med 
såväl  valfritt  gevär  som  armé- 
gevär 300  m.  På  det  valfria  gevä- 
ret får  skytten  göra  alla  önsk- 
värda förbättringar;  han  får  så- 
lunda begagna  diopter,  ringkorn, 
hand-  och  kindstöd  o.  s.  v.  (dock 
ej  kikarsikte).  Skydd  för  vind 
och  sol  är  obligatoriskt.  Kalibern 
är  för  valfritt  gevär  i  regel  7,62 
mm.,  för  armégevär  6,5  mm.  Am- 
munitionen växlar  för  olika  län- 
der. Världsrekordet  i  helmatch 
sattes  1929  av  schweizaren  J. 
Hartmann  (1.114  poäng  av  1,200 
möjliga) . 

*Skådebanan.  S.  bedriver  nu- 
mera sin  verksamhet,  vilken  åt- 
njuter statsanslag  av  lotterimedel 
samt  understöd  av  Sthlms  stad, 
på  tre  linjer.  Dels  bereder  den  ge- 
nom sin  publikorganisation  i 
Sthlm  (1928:  3.728  medl.)  mindre 
bemedlade  tillfälle  till  billiga  tea- 
terbesök   å   olika   teatrar   '(1928: 


Skridskoåkning. 


Distans 

Världsrekord 

Svenskt  rekord 

500  m. 

43,1 

s.  (R.   Larsen,    Norge, 

1928) 

44.S  s.  (M.  Öholm,  1907 1 

1,000  „ 

1  m 

31,6 

.,  (0.  Mathisen,      ., 

1909) 

1  m 

36,1  .,    (G.  .\lmer,    ]928i 

1,500  „ 

2  „ 

n.» 

„  ( 

1914) 

2    „ 

23,r.  „   (M.  Öholm,   1908) 

5,000  „ 

8   „ 

26.5 

.,  (H.  Ström, 

1 922) 

8    „ 

46,s  „   (Q.  Andersson.  1928) 

10,000  „ 

17    „ 

17,» 

„  (.\.  Carlsen,        ,, 

19281 

18    „ 

7,»  „  (            „              1928) 

1553 


Skållerud — Smalfilm 


1554 


62  föreställningar),  dels  uppehål- 
ler den  själv  tre  friluftsteatrar  i 
Sthlm  (å  Skansen,  i  Vanadis-  och 
Tantolunderna),  dels  bedriver  den 
teaterverksamhet  i  landsorten  ge- 
nom utsända  turnéer  (192S:  601 
föreställningar).  S.  utger  Skåde- 
banans månadshäfte  och  Skådeba- 
nans årsbok. 

*  Skållerud.  Sedan  1927  bilda 
Holm,  S.  och  Järn  ett  pastorat. 

*  Skålpund,  se  även  L  i  b  r  a. 
Suppl. 

Skålsvampar,  svampar  av  släk- 
tet Pc:::i'sa.  De  ha  skålformiga 
fruktkroppai-.  Jfr  D  i  s  c  o  m  y  - 
c  e  t  e  s. 

*Skånska  Dagbladet  hade  1928 
en  genomsnittsuppl.  av  49,000  ex. 

*Skånska  kavalleriregemen- 
tet, K.  2,  är  organiserat  fr.  o.  m. 
1928. 

*Skälvum.  Sedan  1929  bilda 
Husaby,  S.,  Ova,  Kinne-Kleva  och 
Sil  ett  pastorat. 

*Skänninge.  Vid  utgrävningar 
1928 — 29  ha  blottats  grundmu- 
rarna till  S:t  Ingrids  nunneklos- 
ter och  påträffats  rester  av  den 
imder  1100-t:s  förra  del  uppförda 
Allhelgonakyrkan  samt  av  ett 
spetälskehospital,  anlagt  på  1220 
— 30-t. 

*Skövde.  1.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  realskolan 
och  gymnasiet,  som  förstatligas, 
till  högre  allmänt  läroverk  (sam- 
läroverk) med  4-  och  .5-årig  real- 
skola samt  4-årigt  latin-  och  3- 
årigt  i'ealgymnasium.  8.  är  nu 
säte  för  västra  arméfördelningens 
expedition. 

Slag,  S  1  a  g  m  a  s  k,  se  S  1  a  k  t. 

*  Slagvidd.  S:s  beroende  av 
spänningen  vid  sfäriska  elektro- 
der framgår  av  fig.  3  till  U  r  - 
1  a  d  d  n  i  n  g  s  f  e  n  o  m  e  n  (se 
även  d.  o.  Suppl.). 

Slakteriföreningar,  samman- 
slutningar mellan  lantmän,  vanl. 


enl.  andelsföreningsprincipcn, 

med  uppgift  att  mottaga  delägar- 
nas djur  (vanl.  blott  svin)  till 
slakt  samt  försäljning  av  därvid 
eihållna  produkter.  1928  funnos 
24  S.,  flertalet  i  Skåne.  Av  dessa 
äro  7  sammanslutna  i  Svenska  an- 
delsslakteriernas exportförening. 
Jfr  Andelsslakteri.  Suppl. 

*Slemsvampar.  De  svampar, 
till  vilka  bl.  a.  klumprotsjukans 
parasit  hör,  hänföras  numera  ofta 
till  Phycomyce' tes. 

*  Slottsbron  tillverkar  uteslu- 
tande sulfitmassa  för  konstsilkes- 
beredning. 

*Slovakiet  utgör  numera  ett 
av  de  administrativt  autonoma 
områden,  vari  Tjecko-Slovakiet 
sedan  1928  är  indelat. 

Slugger  [sl8'gga],  eng.,  oskolad 
boxare. 

Sluta,  se  Eldning  sp.   1127. 

Slutna  ljud,  språkljud,  spec. 
vokaler,  som  uttalas  med  mer  1. 
mindre  sluten  öppning  i  övre  tal- 
organen (t.  ex.  ö  i  dö).  Motsats: 
ö  p  p  n  a  1  j  u  d   (t.  ex.  ö  i  dör) . 

Slåtterfibbla,  slåttergub- 
b  e,  namn  på  dels  A'rnica  (se  d. 
o.)  monta'na,  dels  Eypochae'ris 
macida' ta  (fam.  Compo'sitae) . 
Den  senare  är  en  tämligen  grov 
ört  med  en  rosett  av  rödfläckiga 
jordlilad  samt  vanl.  bladlös,  sträv- 
håi'ig  stängel,  som  bär  (vanl.)  en 
stor.  gul,  maskroslik  blomkorg; 
allmän  i  torra  backar,  blommar 
på  hög-  och  eftersommaren. 

Slöjmoln,  detsamma  som 
cirro-stratus   (se  Moln  sp.  177). 

Smalfilm,  ett  i  kinematogra- 
fin  alltmera  framträdande  format 
(ung.  8  X  11  nini-)  ä  film  av  16 
nnn:s  bredd.  S.,  som  ger  2  %  ggr 
flera  bilder  per  m.  än  normalfil- 
men, har  särskilt  fått  stor  an- 
vändning •  för  amatörarbete  och 
torde  även  få  det  i  undervisning- 
en, enär  vid  projektion  bilder  av' 


1555 


Smash — Social-Demokraten 


1556 


Philip  Snowden. 
ända  till  2  m:s  bredd  utan  svårig- 
het erhållas  därmed.  Ännu  mindre 
format  (6X9  mm.  å  10  mm.  bred 
film)  har  s  m  å  f  i  1  m,  som  dock 
erbjuder  stora  möjligheter.  För 
båda  finnes  ett  flertal  ytterst 
lätthanterliga  kameror,  vanl. 
drivna  med  urverk,  och  projekto- 
rer konstruerade. 

Smash  [smsesj]  (eng.,  kross- 
ning),  ovanifrån  riktat  slag  i 
lawntennis,  avsett  att  "döda"' 
bollen. 

Smedberg,  järnvägsstation  i 
Fors  skn,  Göteb.  1.,  vid  Lysekils 
järnväg   och   Bohusbanan. 

*  Smedby.  I  S.  finnes  ej  någon 
lantmannaskola. 

Sme'terlin,  J  a  n,  f.  1892,  polsk 
pianist,  har  med  stor  framgång 
spelat  bl.  a.  Mozart-  och  Chopin- 
kompositioner  (Sthlm  1925  och 
senare). 

*Smith.  4.  (sp.  1038).  Ej  nar 
S.  avled  1928. 

*  Smith.  9.  A  1  f  r  e  d  S.  var  vid 
presidentvalet  1928  demokrater- 
nas kandidat.  Han  besegrades  av 
Hoover  och  avgick  därefter  som 
staten  New  Yorks  guvernör. 

*Smyrna  hade  1927  154,000  inv. 


*Småblad,  se  även  Blad. 
Suppl. 

*Smålands  arméartillerirege- 
mente är  organiserat  fr.  o.  m. 
1928,  med  n:r  A.  G. 

*Smålands  artilleriregemen- 
te är  fr.  o.  m.  1928  indraget. 

*Smålands  husarregemente 
är  fr.  o.  m.  1928  indraget. 

Smörexportföreningar.  Skåns- 
ka S.  (bildad  1905),  Södra  Sve- 
riges S.  (bildad  1916),  Sydsvenska 
S.  samt  Gotlands  smör-  och  ägg- 
exportförening (bildad  1915)  för- 
medla export  och  försäljning  av 
smör  åt  sina  medlemmar. 

*v.  Sneidern,  Axel,  tillhörde 
F.   K.  t.  o.  m.    1927  års  riksdag. 

*Snevringe  härad  och  tings- 
lag tillhör  sedan  1929  Västman- 
lands västra  domsaga. 

Snogeholm,  stort  gods  med  hu- 
vudgård i  Sövde  skn,  Malmöh.  1. 
Berömda  jaktmarker  och  fiskod- 
ling. 

*SnoiIsky,  Carl.  Ett  utdrag 
ur  S:s  brevväxling  har  utgivits 
under  titeln  Carl  Snoilskj/  och 
hans  vänner  (2  bd,  1917 — 18) 
av  R.  G: son  Berg,  som  även  börjat 
utge  S:s  opublicerade  ungdoms- 
dikter. Eko  (1928). 

*  Snowden,  Philip,  inträdde 
1929  som  finansminister  i  Mac- 
donalds  andra  ministär.  Som 
delegerad  vid  skadeståndskonfe- 
rensen i  Haag  aug.  1929  hävdade 
S.  mycket  energiskt  de  brittiska 
anspråken  i  fråga  om  annuiteter- 
nas  fördelning. 

Snättringe,  municipalsamhälle 
(sedan  1928)  i  Huddinge  skn, 
Sthlms  1.  Förort  till  Sthlm.  400 
inv.  (1928). 

Snöping,  detsamma  som  kast- 
rat    (se  K  a  s  t  r  a  t  i  o  n) . 

*  Snöstorp  hade  1928  2,215  inv. 
(se  Halmstad.  Suppl.). 

*Social-Demokraten.  1.  Ge- 
nomsnittsupplagan uppgick   1928 


1557 


Social  jordlagstiftning — Spanien 


1558 


till   44,000  ex.   G.   Björklund   av- 
gick SS.  andre  redaktör  1929. 

*  Social  jordlagstiftning.  Vid 
1927  års  riksdag  underkastades 
arrendelagstiftningen  en  genom- 
gripande revision  i  socialt  syfte. 
De  nya  bestämmelserna,  utfärda- 
de 27  juni  1927,  ha  införts  under 
kap.  2  i  1907  års  nyttjande- 
rättslag.  I  fråga  om  arrendeav- 
talets form,  arrendators  arbets- 
skyldighet  och  rätt  till  ersättning 
för  förbättringar  ha  viktiga  för- 
ändringar till  arrendatorns  trygg- 
het och  fördel  genomförts.  Sär- 
skilt tillgodosedd  har  arrenda- 
torns rätt  blivit  vid  arrenden  un- 
der bolag,  fideikommiss  och  där- 
med likställda  jordägare. 

Socialmedicin,  den  gren  av 
medicinen,  som  behandlar  den  all- 
mänt samhälleliga  sjuk-  och  häl- 
sovården. 

Société  Générale  [siete'  jene- 
ra'll],  Frankrikes  största  bank, 
grundad  1864.  Aktiekapital  500 
mill.  francs.  Omslutning  1927 
10,57   milliarder   francs. 

*  Sockerlönn,  se  även  A  b  u  t  i  - 
lon.   Suppl. 

*  Sofia.  1.  Församling  i  Sthlm. 
1  jan.  1930  skall  till  S.  överflyt- 
tas ett  större  område  av  Nacka 
skn. 

*Sokotra  förvaltas  under  Aden. 

Solberga,  stort  gods  i  Veta 
skn,  östergötl.  1.,  fideikommiss  in- 
om ätten  Danckwardt-Lillieström. 

So'lger,  Karl  Ferdinand, 
f.  1780,  d.  1819,  tysk  filosof,  prof. 
i  estetik  i  Frankfurt  an  der  Öder 
1809,  i  Berlin  1811.  I  sina  este- 
tiska skrifter,  främst  den  plato- 
niserande  dialogen  Erwin  (2  bd, 
1815),  utvecklade  S.  vidare  nyro- 
mantikens estetiska  idéer  (bl.  a. 
begreppet  ironi),  samtidigt  som 
han  i  vissa  fall  anteciperade  den 
hegelska  estetiken. 

*Sollefteå.  1.  Kommunala  mel- 


lanskolan  omändras  sedan  1928 
successivt  till  statlig  4-årig  sam- 
realskola. —  3.  Långsele  och  Gra- 
ninge utgöra  sedan  1929  två  skil- 
da pastorat. 

Solskensautograf,  apparat  för 
kontinuerlig  registrering  av  den 
tid,  då  solsken  råder  1.  icke  råder. 

Solutréen  [-lytreä'i)],  se 
Stenåldern   sp.    1539. 

Solvalla,  bana  för  travtävling- 
ar i  Spånga  skn,  Sthlms  1.,  mellan 
Flysta  och  Bromsten.  Tillhör 
Svenska  travsällskapet. 

Sompo'rt  [fr.  utt.  sår)på'r],  se 
C  a  n  f  r  a  n  c.   Suppl. 

So'nchus,   se  Mjölktistel. 

Sopron  [sjå'p-],  se  öden- 
1)  u  r  g. 

Sora'ta,  N  e  v  a  d  o  de  S.,  mas- 
siv i  de  bolivianska  Anderna,  ö. 
om  Titicacasjön,  med  de  snötäck- 
ta topparna  Ancohuma  (6,617  m.) 
och  Illampu   (6,550  m.). 

SOS,  se  Nödsignal.  Suppl. 

South  [saoth],  eng.,  förk.  S., 
söder. 

*  Spanien.  Kommunikationer. 
Sedan  1928  har  S.  ännu  en 
järnvägsförbindelse  med  Frank- 
rike (se  C  a  n  f  r  a  n  c.  Suppl.) .  — 
Försvarsväsen.  Genom  nybyggnad 
under  senare  år  har  flottan  ökats 
med  5  kryssare,  1  jagare  och  12 
U-båtar.  Ytterligare  nybyggnader 
äro  planerade.  —  Historia.  Primo 
de  Riveras  diktatur  har  fortbe- 
stått  trots  olika  yttringar  av 
opposition.  Sept.  1927  lät  emel- 
lertid diktatorn  inkalla  en  natio- 
nalförsamling på  400  led.  med 
uppgift  att  förbereda  en  ny  kon- 
stitution. Tillsättandet  av  natio- 
nalförsamlingens medlemmar  ge- 
nom kunglig  utnämning  i  st.  f. 
genom  val  vållade  opposition 
bland  de  gamla  partiledarna, 
som  i  stör  utsträckning  vägrade 
sin  medverkan,  och  den  utomor- 
dentligt långsamma  takt,  varmed 


1559 


Spann — Spong 


1560 


arbetena  sedan  bedrivits,  ha  yt- 
terligare eggat  oppositionslusten, 
som  vid  flera  tillfällen  tagit  sig 
vittryck  i  handling.  1929  utbröt 
en  svårartad  ofriLersrevolt,  var- 
jämte mot  reg(!ringen  riktade  de- 
monstrationer förekonmio  vid  uni- 
versiteten. Upprorsrörelsen  ned- 
slogs  liksom  vid  liknande  tillfäl- 
len tidigare.  Juli  1929  behandla- 
des i  nationalförsamlingen  ett  för- 
slag till  ny  författning.  Enl.  detta 
skall  bl.  a.  skapas  ett  riksråd, 
huvudsakl.  bestående  av  högre 
äuil)ctsniän  ckIi  militärer,  av  vilka 
konungen  utnännier  några,  under 
det  att  flertalet  väljes,  dels  ge- 
nom'direkta  val,  dels  av  vissa 
korporationer.  Riksrådet  skall 
avgöra  kompetensfrågor  mellan 
verkställande  och  dömande  myn- 
digheter och  övervaka  lagarnas 
efterlevnad.  Parlamentet  skall 
enl.  förslaget  bestå  av  en  kam- 
mare med  starkt  begi-änsad  be- 
fogenhet. —  Primo  de  Eivera  åt- 
njuter trots  motståndet  mot  hans 
regim  en  viss  popularitet,  till 
väsentlig  grad  orsakad  av  hans 
framgångsrika  avveckling  av  det 
kostsamma  ISIarockokriget  och 
den  reorganisation  av  det  eko- 
nomiska livet,  som  under  hans 
regim  ägt  rum.  Utrikespolitiskt 
har  S.  sökt  utveckla  sina  förbin- 
delser med  de  spanska  länderna  i 
Syd-Amerika.  Förgäves  har  det 
sökt  vinna  vidgat  inflytande  i 
Tanger  (se  d.  o.  Suppl.).  S.,  som 
ingick  i  N.  F.  1920,  drog  sig  1926 
tillbaka  från  förbundets  arbeten, 
då  dess  begäran  om  en  permanent 
rådsplats  avslogs,  men  återtog  sin 
plats  192S.  1929  avled  änkedrott- 
ning Maria  Kristina. 

Spann,  O  t  h  m  a  r,  f.  1S7S,  ös- 
terrikisk nationalekonom  och 
sociolog,  prof.  i  Wien  1919.  S.  har 
särskilt  undersökt  socialveten- 
skapernas metodologiska  problem. 


Spanska    Guine'aöarna    [gi-J, 

två  vulkaniska  öar  i  Guineabuk- 
ten, Fernando  Po  (.se  d.  o.,  även 
Suppl.)  och  Annobön  (Annoböm). 
2,090   kvkm.   22,000   inv. 

Sparbanksinspektionen,  en 
1929  vid  sidan  av  IJaiik-  och  fond- 
inspektionen  inrättad  särskild  in- 
spektion för  sparbankerna  under 
ledning  av  en  sparbanks- 
inspektör. 

Sparkoppling,  se  Elekt- 
riska t  r  a  n  s  f  o  r  m  a  t  o  r  e  1'. 
Suppl.  SJ).  (iOT. 

*Sparre.  10.  Lars  Carlson 
S.  avgick  1929  som  generalfält- 
tygmästare  och  inspektör  för  ar- 
tilleriet. —  11.  Carl  Knuts- 
son  S.  avled  192S. 

Spartransformator,  se 

Elektriska  transforma- 
torer. Suppl.  sp.  665. 

Speedster,  se  A  u  t  o  m  o  b  i  1. 
Suppl.  sp.   199  f. 

*Spengel,  J.  W.,  avled  1921. 

*Spetsbergen.  1928  har  för  ut- 
forskningen av  Svalbard  upprät- 
tats en  centralinstitution,  Xorges 
Svalbard-  og  Ishavsundersökelser 
(se  d.  o.  Suppl.). 

Spha'gnum,    se    Vitmossa. 

Spindelblomster,  List e' ra  cor-  t 
da' ta,  liten  orkidé  (fam.  Orchida'- 
ceae)  med  två  motsatta,  nästan 
hjärtlika  blad  och  (vanl.)  grön- 
Inuna  blommor.  Rätt  sällsynt;  i 
barrskog  bland  fuktig  mossa.  Jfr 
Tveblad. 

*  Spole,  Spolsida,  se  även 
A  n  k  a  r  e.   Supi^l. 

*Spondé.  I  en  S.  i  modern  vers 
har  den  första  av  de  båda  stavel- 
serna hin-udtryck,  den  andra 
(starkt)    bitrvck. 

Spong,  Berit,  f.  1S95.  för- 
fattarinna, 1925  gift  med  lektor 
B.  Malmrot.  I  diktsamlingen  Hög- 
sal och  örtagård  (1924)  samt  no- 
vellsamlingarna I  östergyllen 
(1926)  och  Kiingsbukctten  (^1928) 


1561 


Spånga — Stadsbyggnadskonst 


1562 


har     S.     främst   givit   hembygds- 
skildringar  från  Östergötland. 

*Spånga.  1.  S-  har  station  vid 
Stockholm  —  Västerås  —  Bergsla- 
gens järnvägar  och  Spånga — 
Lövsta  järnväg.  Nära  kyrkan  äi- 
sedan  1929  en  statlig  rundradio- 
station med  60  k^v.  antennetfekt 
under  byggnad. 

*  Spångberg,  Valfri  d,  har 
vid.  utgivit  bl.  a.  Liberalismen  i 
svensk  politik  (2  dir,  1927)  ocli 
Karl  Htaaff  (2  dir,  1928). 

Spångenäs,  järnvägsstation  i 
Tuna  skn,  Kalmar  1.,  knutpunkt 
mellan  Xorsholm — Västervik — - 
Hultsfreds  och  Vimmerby — 
Spångenäs   järnvägar. 

Spårtransformator,  se  S  u  g  - 
t  r  a  n  s  f  o  r  m  a  t  o  r.   Suppl. 

Spänningsdelare,  anordning, 
som  grundar  sig  på  sparkoppling- 
ens  (se  Elektriska  trans- 
formatorer. Suppl.  sp.  667 ) 
princip  och  som  medger  möjlighet 
att  från  ett  växelströmsnät  med 
konstant  spänning  uttaga  ström 
av  lägre  spänning.  Mellan  noll- 
punkt och  fas  inkopplas  S.,  en 
sorts  spartransformator  med  full 
ständigt  gemensam  primär-  och 
sekundärlindning,  från  vilken  ut- 
tag äro  anordnade.  ^Mellan  utta- 
gen inkopplas  de  maskiner  och 
apparater,  vilkas  förbruknings- 
spänning är  lägre  än  nätspän- 
ningen. Jfr  Utjämningsma- 
s  k  i  n.  Suppl. 

Srbik  [sa'rrbik] ,  Heinrich, 
Eitter  v.  S.,  f.  1878,  österrikisk 
historiker,  prof.  senast  i  Wien 
1922,  har  i  sina  arbeten,  bl.  a. 
Wallensteins  Ende  (1920)  och 
Metternich  (2  bd,  1925),  doku- 
menterat sig  som  en  framstående 
kännare  av  såväl  medeltidens 
som  nyare  tidens  historia. 

Stadener,  S  a  m.  f.  1872.  präst, 
kyrkoherde  i  Ystad  1909,  i  Sankt 
Peters    kloster    och    N.    Nöbbelöv 


1924,  biskop  i  Strängnäs  1927.  S. 
är  en  framstående  predikant  och 
kyrkligt  organisatori.sk  kraft 
samt  har  framträtt  som  homile- 
tisk  författare.  Han  var  1912 — 17 
liberal  led.  av  F.  K. 

Stadieväxling,    se   U  r  a  1  s  k  a 

s  i)  v  å  k. 

*  Stadsbyggnadskonst.  Under 
senaste  tid  ha  inom  S.  nya  tenden- 
ser framträtt,  delvis  i  opposition 
mot  äldre  uppfattning.  I  motsats 
till  äldre  tiders  mera  estetiskt 
betonade  S.  angriper  den  moderna 
S.  stadsbyggnadsproblemet  i  hela 
dess  vidd  och  betraktar  stadsbyg- 
gandet icke  i  första  hand  som  en 
estetisk  angelägenhet  utan  som  en 
organisationsuppgift.  F;  n.  håller 
på  att  uppstå  en  stadsbyggnads- 
vetenskap,  vilken  studerar  de  sta- 
tiska och  ekonomiska  samman- 
hangen, trafikproblemen,  kvali- 
tetsfordringar för  bostäder  (t.  ex. 
soltillgång,  stadens  differentie- 
ring i  områden  för  olika  ändamål 
och  dessa  områdens  samverkan) 
o.  s.  v.  För  varje  större  stadspla- 
nering fordras  vidare  en  grund- 
val av  "stadsgeografiska"  under- 
sökningar över  den  historiska  ut- 
vecklingen såväl  som  förhanden- 
varande  egenskaper  hos  staden  i 
fråga.  En  viktig  uppgift  för  S.  är 
att  se  till.  att  lagstiftningen  på 
området  följer  med  utvecklingen. 
Slutligen  strävar  den  moderna 
S.  till  att  genom  en  ändamåls- 
enlig jordpolitik  .skapa  ekono- 
miskt gynnsamma  förutsättning- 
ar för  städernas  kvalitativa  ut- 
veckling. Den  kommer  genom 
detta  arbetssätt  i  många  avseen- 
den till  helt  nya  lösningar,  bl.  a. 
till  öppna,  soliga  och  luftiga  bo- 
stadslängor i  st.  f.  vanliga  slutna 
kvarter  med  en  fin  gatusida  och 
mer  1.  mindre  trånga  och  osunda 
gårdar  (jfr  ill.  till  Berlin.  Suppl. 
sp.     .327—328     och    till    Funk- 


1563 


k 


Stahlhelm — Statens  arbetslöshetskom mission 


1564 


1 


Josif  Stalin. 

t  i  O  n  a  1  i  s  m.  Suppl.) .  Vid  sane- 
ringen av  tätbebyggda  stads- 
centra förordas  hög  och  gles  be- 
byggelse i  st.  f.  låg  och  tät.  r.  ö.' 
eftersträvas  en  uppluckring  av 
storstädernas  ofta  ur  såväl  prak- 
tiskt-ekonomiska  som  hygieniska 
synpunkter  alltför  koncentrerade 
bebyggelse  (se  även  Träd- 
gårdsstad). Arbetet  på  det 
stadsgeografiska  området  har  sär- 
skilt i  Amerika  på  senare  år  be- 
drivits intensivt.  Några  ledande 
namn  inom  den  nya  S.  äro  Le 
Corbusier  och  P.  Jeanneret  (plan 
till  sanering  av  Paris),  W.  Gro- 
pius,  A.  Hoenig,  O.  Haesler,  E. 
May,  L.  Hilberseimer. 

Stahlhelm  [sjta'l-]  (ty.,  stål- 
hjälm), se  Tyska  Värnför- 
bund.  Suppl. 

Sta'lin,  förr  .J  u  s  o'  v  k  a,  stad 
i  Ukraina,  på  DonetsjDlatån.  Be- 
tydande järnverk.  Bergsskola. 
106,000  inv.   (1926). 

*  Stalin,  Josif  Vissario- 
no  v  i  t  j,  har  under  senare  år 
lyckats  uppnå  ett  slags  diktators- 
ställning. Efter  Lenins  död  delade 


han  till  en  början  ledningen  med 
Sinovjev  och  Kamenev,  varvid 
alla  tre  bekämpade  Trotskij. 
Snart  kom  det  emellertid  till  en 
sprängning  av  denna  "trojka",  i 
det  Sinovjev  och  Kamenev  slöto 
sig  till  den  av  Trotskij  startade 
vänsteroppositionen  mot  S:8  då. 
iinnu  tiimligen  moderata  konjunk- 
turpolitik. S.  segrade  emellertid 
över  motståndarna  och  lyckades 
utesluta  dem  ur  partiet.  Se  vid. 
R  V  s  s  1  a  n  d.   Historia.    Suppl. 

♦Stalingrad.  2.  S.  hade  1926 
147.000  inv. 

*  Stamford  Bridge  är  även 
namnet  på  ett  stort  stadion  i  s.v. 
London,  där  bl.  a.  engelska 
mästerskapstävlingarna  i  allmän 
idrott  äga  rum. 

Sta'mpa,  1  a  S.,  italiensk  dag- 
lig tidning,  utgiven  i  Turin,  grun- 
dad 1875,  fascistisk.  S.  var  tidiga- 
re Giolittis  organ. 

*Stamtavla,  jfr  även  An- 
ta v  1  a.    Suppl. 

*Stang.  4.  Fredrik  S.  av- 
gick 1927  som  univ:s  rektor. 

Stäng,  Jörgen  Breder,  f. 
1874,  norsk  konstsamlare,  skepps- 
redare i  Oslo,  har  sammanbragt 
en  synnerligen  värdefull  samling, 
huvudsakl.  av  franskt  ISOO-tals- 
måleri. 

Stanley  [stiTe'nnli],  se  Falk- 
1  a  n  d  s  ö  a  r  n  a.  Suppl. 

*Starbäck.  2.  Karl  S.  avgick 
från  lektoratet  1928. 

*Start.  Sportv.  Flygande  S.  (i 
motsats  till  stående  S.)  innebär, 
att  den  startande  börjar  loppet 
ett  stycke  bakom  startlinjen  och 
alltså  vid  passerandet  av  denna 
redan  fått  upp  en  avsevärd  hastig- 
het. Flygande  S.  användes  bl.  a. 
vid  stafettlopp  och  vid  automo- 
bilkörningar  för  hastighetsrekord. 

*  Statens  arbetslöshetskom- 
mission. Sedan  arbetslösheten 
efter    den    sekundära    uppgången 


loQö 


Statens  egnahemsinspektör — Steed 


1566 


1924 — 27  givit  vika  för  de  gynn- 
samma konjunkturerna  inom  det 
svenska  näringslivet,  har  S.  an- 
passat vei-ksamhetens  omfattning 
efter  det  förändrade  läget  på  ar- 
betsmarknaden. Mot  163,000  ar- 
betslösa januari  1922,  16,000 
januari  1924,  27,000  januari 
1927,  svarade  18,500  januari  1929. 
Principiellt  betraktar  S.  nöd- 
hjälpsar beten  i  skogarna  ss.  lämp- 
ligaste arbetsobjekt,  enär  de  kun- 
na upptagas,  utvidgas  1.  nedläggas 
i  nära  anslutning  till  arbetslöshe- 
tens höjd.  Av  staten  beviljat  kon- 
tant arbetslöshetsunderstöd  före- 
kommer praktiskt  taget  icke.  Un- 
der 1914 — 28  torde  statens,  lands- 
tingens och  kommunernas  sam- 
manlagda kostnader  för  arbets- 
löshetens bekämpande  ha  uppgått 
till  c:a  275  mill.  kr.,  av  vilka  i 
runt  tal  180  mill.  kr.  förbrukats 
genom  S.  —  I  arbetslöshetssak- 
kunnigas år  1928  avgivna  betän- 
kande ang.  arbetslöshetsförsäk- 
ring, arbetsförmedling  och  reserv- 
arbeten föreslås,  att  S.,  i  samband 
med  inrättandet  av  statlig  arbets- 
löshetsförsäkring under  Social- 
styrelsens ledning,  indrages  under 
detta  verk  ss.  en  självständig  byrå. 
*Statens  egnahemsinspektör, 
se  Egna   hem,   även   Suppl. 

*Statens  historiska  museum. 

För  S.,  som  på  grund  av  utrym- 
mesbrist skall  flyttas  från  Natio- 
nalmuseum, har  riksdagen  1929 
upplåtit  större  delen  av  Posi- 
tionsartilleriets kasernområde  i 
Sthlm.  S:s  administrationsavdel- 
ning skall  ini-jTnmas  i  nuv.  huvud- 
kasernen och  bakom  denna  .skall 
förläggas  en  ny  museibyggnad. 

Statens  inspektör  för  fattig- 
vård och  barnavård,  före  ikraft- 
trädandet av  1924  års  barna- 
vårdslag (se  B  a  r  n  s  k  y  d  d. 
Suppl.)  benämnd  statens  fattig- 
vårdsinspektör     (se       Fattig- 


Thorvald  Stauning. 

vård  sp.  1448),  är  kanslirådet 
och  chefen  för  socialdepartemen- 
tets fattigvårds-  och  barnavårds- 
byrå. 

*  Stauning,  T  h  o  r  v  a  1  d,  bil- 
dade 1929  ånyo  ministär  (jfr 
Danmark.    Historia.    Suppl. ) . 

•Stavanger.  1.  Xära  S.  ligger 
radiostationen  UUenhaug  (se 
d.  o.). 

*Stavenow,  Ludvig,  avgick 
1929  från  rektorat  och  professur. 

Stavlindning,  se  Ankare. 
Suppl. 

Stavrum,  detsamma  som  skogs- 
famn (se  Famn). 

Stayerlopp,  se  Cykelsport. 
Suppl. 

Steed  [stid],  H  e  n  r  y  W  i  c  k  - 
ham,  f.  1871,  engelsk  publicist. 
S.,  som  efter  verksamhet  ss. 
Times'  utrikeskorrespondent  på 
skilda  platser  var  Times'  utrikes- 
redaktör 1914 — 19  och  dess  chef- 
redaktör 1919—22,  är  sedan  1923 
ägare  och  utgivare  av  Review  of 
Reviews.  Under  världskriget  ver- 
kade S.  i  den  brittiska  propa- 
gandans tjänst.  Han  har  utgivit 
bl.  a.  Thraugh  thirty  years  1892 
—1922   (2  bd,  1924). 


1567 


Steeg — v.  Steyern 


1568 


*Steeg,  Théodore,  lämna- 
de jan.  1929  posten  ss.  general- 
resident  i  Marocko. 

*Steffen.  1.  Richard  S.  av- 
gick från  rektoratet  1928.  —  2. 
Gustaf  S.  avled  1929. 

*Stege  hade  1925  2,400  inv. 

Stegerwald  [sjte'gervaltl. 

A  d  a  ni,  f.  1S74,  tysk  politiker.  S. 
blev  1902  generalsekreterare  i  do 
kristliga  fackföreningarnas  för- 
bund och  1920  dess  ordf.  1919— 
21  var  han  välfärdsminister,  april 
— nov.  1921  tillika  ministerpresi- 
dent i  Preussen.  S.  tillhör  sedan 
1920  riksdagen  (centern)  och  in- 
trädde SS.  rikskomnuuiikations- 
minister  i  Miillers  ministär  april 
1929. 

*Steier,  Lisa,  avled  1928. 

*Stein,  sir  Aurel,  företog 
1926 — 2S  omfattande  forsknings- 
resor i  Belutsjistan  och  gränsom- 
rådena mellan  Britt.  Indien  och 
Afghanistan. 

Steincke  [stä'jnke],  Karl 
Kristian,  f .  1880,  dansk  äm- 
betsman och  socialdemokratisk 
politiker,  president  i  Invalidefor- 
sikringsraadet  1921 — 24.  S.,  som 
är  en  framstående  kännare  av 
moderna  socialförsäkrings-  och 
fattigvårdsfrågor,  var  1924 — 2(3 
justitieminister  i  Staunings  första 
ministär  och  är  sedan  1929  social- 
minister i  dennes  andra  ministär. 

v.  den  Steinen  [sjta'j-],  Karl, 
f.  185.5,  tysk  läkare,  etnolog  och 
forskningsresande,  jirof.  i  etno- 
grafi i  Berlin  1900—06.  S.  ledde 
under  18S0-t.  två  expeditioner  ge- 
nom Xinguområdet  i  Brasilien, 
vilkas  etnografiska  resultat  blivit 
av  grundläggande  betydelse  för 
kännedomen  om  de  brasilianska 
indianfolken.  Vidare  har  han  på 
Marquesasöarna  främst  studerat 
infödingarnas  egendomliga  konst. 

Steinkjer,  officiell  form  för 
S  t  en  k  j  ser. 


*Steinlen,  A.  T.,  avled  1923  (ej 
1924). 

*Steinmetz,  C.  P.,  avled  1923 
(ej  1924). 

Stein  Riverton,  se  E 1  v  e  - 
stad. 

Stellage  [-la'sj],  se  Växt- 
hus. 

Ste'lla  ma'ris,  lat.,  "havets 
stjärna".  Jungfru  INIarias  epitet 
SS.  sjömännens  beskyddarinna. 
Xanmet  har  möjl.  övertagits  från 
Isis-kulten. 

Ste'lvio,  Giogo  dello  S., 
ty.  HtilfHcr  Joch,  pass  mellan 
Spöl-  och  Ortler-Alperna  i  Italien, 
nilra  Schweiz,  med  den  högst  be- 
lilgna  landsvägen  i  Alperna,  an- 
lagd 1820—24  (2,7G0  m.  ö.  h.). 

Sten,  H  e  1  m  e  r,  f.  1879,  bank- 
man, kassadirektör  i  bank  a.  b. 
Xorra  Sverige  1910,  dess  verkst. 
direktör  1912,  direktör  för 
Svenska  handelsbankens  provins- 
central  1914,  verkst.  direktör  för 
Svenska  handelsbanken  1923. 

*  Stenberg.  2.  E  m  e  r  i  k  S.  av- 
led 1927. 

*Stenbrohult  hade  1928  2,680 
inv.  (s.  å.  överflyttades  till  Älm- 
hult  ett  område  med  790  inv.). 

Stenbräken,  Cysfo'pteris  fra'- 
fiilis.  liten,  bräcklig  ormbunke 
med  brett  lansettlika,  2 — 3  ggr 
parbladiga  blad.  Allmän  i  berg- 
springor  o.   d. 

*Stenhammar.  4.  Vilhelm 
S.  avled  1927. 

*  Stenkyrka.  2.  I  S.  ligger  Bill- 
strömska  folkhögskolan  (se  d.  o. 
Suppl.). 

*Stenåldern  (sp.  1539).  Perio- 
den aurignacien  infaller  närmast 
efter  (ej  före)  moustéricn.  Det  ve- 
dertagna namnet  på  den  sista 
paleolitiska  perioden  är  magda- 
lénien,  ej  madeleine. 

v.  Steyern,  Nils,  f.  1887,  son 
till    Nils    v.    S.     (se    Vult    v. 


i.-.GO 


Stickert — St  järnkoppling 


1570 


Steijein  1),  jurist,  hovrätts- 
råd i  Svea  liovrätt  1923,  led.  av 
processkoninnssionen  1921 — 26.  S. 
ingick  1928  som  konsultativt 
statsråd  i  Lindmans  andra  mi- 
nistär. 

*Stickert  bäres  även  av  office- 
rare och  underofficerare  vid  flyg- 
vapnet. 

*Stiernhielm,  Georg.  Om 
Bröllops-Beswärs  Ihugkommelse 
se  vid.  d.  o.  Suppl. 

*  Stiftelse.  En  lag  om  tillsyn 
över  S.  utfärdades  24  maj  1929 
och  träder  i  kraft  med  ingången 
av  1930.  Den  stadgar  anmälnings- 
plikt till  vederbörande  länssty- 
relse för  varje  nygrundad  S.  med 
vissa  undantag.  Där  länsstyrelsen 
finner  S.  främja  ett  allmännyt- 
tigt ändamål,  skall  den  ställa  den- 
samma under  sin  tillsyn. 

Stigande  rytm,  se  Metrik 
sp.  1568. 

Stil,  förk.  för  Svenska  ton- 
sättares internationel- 
la licensbyrå  (se  d.  o. 
Suppl.). 

Stilblomma,  uttryckssätt  med 
stilistiska  anspråk  men  ägnat  att 
på  ett  löjeväckande  sätt  stöta  mot 
den  goda  smaken.  Speciella  arter 
därav  äro  k  a  s  e  r  n  b  1  o  m  m  a 
och  k  a  t  e  d  e  r  b  1  o  m  m  a. 

Stilfser  Joch  [sjti'llfser  jåch], 
se   S  t  e  1  v  i  o.    Suppl. 

*Stilla  havet.  1927  har  i  S. 
uppmätts  ett  djup  av  10,793  m. 
(se  Hav.  Suppl.). 

*  Stiller,  ]\I  a  u  r  i  t  z,  avled 
1928.  Efter  filmatiseringen  av 
Gösta  Berlmgs  saga  (1924)  var 
S.  1925—27  engagerad  i  För. 
Stat.,  där  han  dock  aldrig  fick 
tillfälle  att  helt  göra  sig  gällande. 
Hotell  Imperial  (1926)  tillkom  i 
samarbete  med  E.  Pommer. 

Stimson  [sti'mms9n],  Henry, 
f.  1867,  nordamerikansk  jurist, 
militär  och  politiker.  Efter  lång- 


Henry  Stirason. 

varig  verksamhet  inom  affärs- 
livet började  S.  deltaga  i  det  poli- 
tiska livet  och  var  1911 — 13 
krigsminister  i  Tafts  kabinett. 
Under  världskriget  deltog  han  i 
fälttåget  i  Frankrike  1917 — 18, 
varunder  han  avancerade  till 
överste.  Av  presidenten  Coolidge 
anlitades  S.  ss.  speciell  emissarie 
till  Nicaragua  under  oroligheter- 
na där  1927  och  blev  s.  å.  gene- 
lalguvernör  över  Filippinerna. 
Han  kallades  mars  1929  till  ut- 
rikesminister. 

*Stiernstedt.  2.  Marika  S. 
har  vid.  utgivit  romanen  Resning 
i  målet  (1927)  samt  Mitt  och  de 
mina  (1928),  en  skildring  av  hen- 
nes barndoms-  och  uppväxtår. 

Stjärnevik,  gods  i  Oppeby  skn, 
östergötl.  1.,  bildar  med  de  när- 
liggande egendomarna  Hornsberg 
och  Fölingsö  samt  underlydande 
gårdar  ett  stort  godskomplex,  som 
1883  av  O.  G.  Pauli  donerades  till 
Riddarhuset. 

*Stjärngossar,     jfr     Lucia. 
*Stjärnkoppling,  jfr  Elekt- 


öO.  —  I,  e  X.  Suppl. 


1571 


v.  Stockenström — Stockholm 


1572 


]■  i  s  k  a  t  r  a  ii  s  f  o  i-  m  a  t  n  i-  c  r. 
biippl.  SJ).  ()()7  f. 

v.  Stockenström,  Ii  o,  f.  1SS7, 
joidhiukaic,  politiker,  äger  god- 
set Änhaiuiuar  i  (Jiyts  skn,  .Söder- 
iiiaiii.  1.  S.,  som  sedan  1024  är 
led.  av  V.  K.,  tillhör  frisinnade 
folkpartiet  och  var  1927 — 28  jord- 
bruksniiiiister  i  Ekmans  ministär. 

♦Stockholm  hade  1928  474.095 
inv.  1  jan.  1930  skall  med  8.  inför- 
livas ett  stöne  område  av  Xacka 
(se  d.  o.  Suppl.)  skn.  —  Den  un- 
der de  senaste  åren  intensiva 
byggnadsverksamheten  har  spee. 
koneentrerats  till  \'asastadens 
n.v.  del  (Körstrands-  och  Atlas- 
omrtldena)  samt  till  Södermalm. 
Bland  nya  monumentalhyggnader 
märkes  Svenska  tändsticks  a.  b:s 
piakt fullt  inredda  byggnad  vid  V. 
Trädgårdsgatan,  uppförd  1928  av 
I.  Tengbom.  Intill  Östermalms 
idrottsplats  uppfördes  1929  efter 
ritningar  av  T.  Wennerliolm  en 
momunental  lawntennishall  av  te- 
gel, vilken  tills,  med  bredvidlig- 
gande  utomhusbanor  och  två  iildie 
tennishallar,  av  vilka  den  nvare 
uppföi-des  1923  av  T.  Grut,  bildar 
en  av  Europas  största  anläggning- 
ar i  sitt  slag.  Strömsborg  har  för- 
värvats av  staden  och  byggnaden 
uthyits  till  Svenska  gymnast ik- 
och  idrottsföreningarnas  riksför- 
bund. Djurgårdsteatern  nedbrann 
1929.  Ang.  Helgeandsholmen, 
Kanslihuset  och  Statens  historis- 
ka museiun  se  dessa  ord.  Suppl. 
—  Undervisningsväsen  m.  v). 
Enl.  1927  års  skolordning  om- 
oiganiseras  läroverken  i  S.  på 
följande  sätt:  högre  latinlärover- 
ket å  Norrmalm  får  5-årig  real- 
skola samt  4-  och  3-årigt  latin- 
gymnasium; högre  realläroverket 
å  Norrmalm  får  5-årig  lealskola 
samt  4-  och  3-årigt  realgynmasi- 
um;  högre  allmänna  läioverket  å 
Östermalm    får    5-årig    realskola 


samt  4-årigt  latin-  och  realgym- 
nasiinn;  högre  allmänna  lärover- 
ket å  Södeinialm  far  4-  och  5-årig 
realskola  samt  4-  och  3-årigt  latin- 
och  realgynniasium;  Kungshol- 
mens realskola  utvidgas  till  högre 
allmänt  läroverk  med  5-årig  real- 
skola och  3-årigt  latin-  och  real- 
gymnasium  (gymnasiet  blir  till- 
gängligt även  för  flickor)  ;  Nya 
elementarskolan  i  Stoekholm  blir 
lyceum ;  \'asa  och  Katarina  real- 
skolor, förut  0-åriga,  bliva  5- 
åriga;  dessutom  inrättas  ett 
högre  flickläroverk.  —  S.  är  säte 
för  (istra  arméfördelningens  ex- 
pedition. 2:a  flygkåren  har  1929 
flyttats  till  Hägernäs  (se  d.  o. 
Suppl.).  —  Kommunikationer. 
En  ny  personstation,  Stockliolm 
södra,  öjipnades  1927  vid  Tim- 
mermansgatan; vid  den  förut- 
varande Södra  stationen  vi<l 
Södra  bantorget  ombesörjes  nu- 
mera endast  god.strafik.  I  sam- 
band med  att  Västra  stambanans 
nya  sträckning  (se  Ha  m  m  a  r  - 
bv  leden  sp.  359)  öppnas  för 
trafik  (beräknas  ske  1929),  skall 
Liljeholmens  station  slopas.  —  S. 
har  sonnnaren  1929  daglig  flyg- 
förbindelse även  med  Åbo  (via 
Mariehamn).  —  Älstenslinjen  av 
Stockholms  spårvägai-  framdra- 
ges  1929  till  Xockeby.  A.  b.  Stock- 
holms spårvägar  trafikerar  1929 
sex  onniibuslinjer.  — ■  1928  öppna- 
des två  nya  broförbindelser  med 
förorterna,  dels  en  gatubro  till 
Liljeholmen,  dels  en  bro  på  segel- 
fri höjd  mellan  Lilla  och  Stora 
Essingen.  ]Motortiafikens  ökning 
har  skärpt  behovet  av  nord — syd- 
liga broföibindelser,  spec.  i  cent- 
rtim.  Ett  förslag  till  en  i  två  plan 
utförd  järnvägs-  och  gatubro. 
""centralbron",  från  Tegelbackeri 
över  Riddarholmens  ö.  sida  till 
Söder,  har  utarbetats  av  P.  Hör- 
nell,    medan    A.    Lilienberg    i    ett 


J3     Stockholm-Roslagens  järnv, — Stockholms-Tidningen     1574 


l'J2S  framlagt  förslag  till  gene- 
ralplan för  8:s  tätare  bebyggda 
delar  föreslagit  ett  flertal  nya 
förbindelser  mellan  n.  och  s..  där- 
ibland en  bro  1.  tunnel  från  Elasie- 
holmen  till  Skeppsbron,  varom 
tävlan  utlysts  1929.  S.  å.  beslöto 
stadsfullmäktige  byggandet  av  en . 
"västerbro"  från  Rålambstoig  — 
dit  Xorr  Mälarstrand  f.  n.  är  un- 
der utbyggnad  —  över  Långhol- 
men till  Söder. 

*  Stockholm — Roslagens  järn- 
vägar. Kn  1,6  km.  lång  sträcka 
Altoip — Lahäll  av  Djursholms- 
banan   öppnades   för  trafik    1928. 

*Stockholms  blodbad.  En  ny 
uj)pfattning  av  S.,  som  dock  fram- 
kallat kiaftiga  gensagor,  fiam- 
lades  1928  av  L.  Weibull.  Enl. 
denne  har  den  rättegång,  som 
föregick  S.,  haft  karaktär  av 
en  kättarj^rocess,  som  noga  följt 
den  kanoniska  lagens  föreskrifter, 
och  Kiistian  II  blott  varit  verk- 
ställaren. Huvudansvaret  för  S. 
tilldelai-   ^^'eibull    Gustav    Trolle. 

*Stockholms  Dagblad.  Uppla- 
gan vid  halvårsskiftet  1929  upp- 
gick till  38,000  ex.  E.  Stomberg 
efterträdde  1928  H.  André  som 
huvudredaktör. 

*Stockholms  enskilda  bank. 
Omslutningen  var  (1928)  4.5.5.88 
niill.  kr.  Utdelning  1929  14  %. 

Stockholms     gartnersällskap, 

1848     liildad     ffirening    av     träd- 
gårdsodlari'  i  Stlilm  med  onnu-jd. 

*  Stockholms  högskola.  Dt"  oid. 
professurerna  voro  vårterminen 
1929  27,  studentantalet  1,204. 
Matematisk  -  naturvetenskapliga 
avd.  hade  1929  12  ord.  professurer, 
av  vilka  märkas  de  nyupprättade 
professurerna  i  försäkringsmate- 
matik odi  matematisk  statistik 
samt  i  geografi.  Den  humanistis- 
ka avd.  hade  1929  8  oid.  professu- 
rer (nyupprättade:  Stockholms 
stads  j)i-ofessur  i  histoiia  och  en 


professur  i  nordiska  språk).  Dess- 
utom meddelas  undervisning  av 
tillförordnade  lärare  med  viss  exa- 
minationsrätt i  teoretisk  filosofi, 
nordisk  och  jämförande  fornkun- 
skap,  latin,  tyska,  engelska,  ro- 
manska språk,  statistik  och  peda- 
gogik. Stats-  och  rättsvetenskap- 
liga fakulteten  hade  s.  å.  7  ord. 
professurer.  Av  vetenskapliga  in- 
stitutioner märkas  det  socialve- 
tenskapliga institutet  och  det  ge- 
nom bidrag  av  Rockefeller  Foun- 
dation 1929  grundade  biokemiska 
institutet. 

*Stockholms  inteckningsga- 
ranti a.  b.  Omslutningen  var 
1928  217.2  7  mill.  kr.  (därav  lån 
mot  inteckning  i  fast  egendom 
14;j.S(>   mill.   kr.). 

Stockholms  rederi  a.  b.  Svea, 
se  tab.  till  K  e  d  e  r  i  b  o  1  a  g. 
Suppl. 

■'Stockholms  stadsbibliotek 
(se  ill.  till  Asplund.  Suppl.) 
invigdes  i  april  1928.  ^Med  S.  in- 
föll iva,s  successivt  alla  Sthlms 
församling-sbibliotek  och  flera 
folkbildningsorganisationers  bib- 
liotek. Inom  Sthlm  ha  öppnats 
två  filialer  på  Södermalm,  en  på 
Xoirmalm  och  en  på  ö.stermalm. 
varjämte  ett  antal  mindre  filialer 
inrättats  i  förorleina.  Ang.  bokbe- 
ståndet   se    Bibliotek.    Supjil. 

sp.  :u;3. 

Stockholms    stadsmission,    en 

18.5.3  liildad  stiftelse  för  evangelisk 
piedikan  och  social  hjälpvei-ksam- 
het  i  Sthlm.  Den  sociala  verksam- 
heten har  på  senare  tid  starkt  ut- 
vecklats och  omfattar  numera 
barnhem,  lanthem  och  husmoders- 
skola, skyddshem,  vilohem,  mot- 
tagningsbyrå, arbetshem  samt 
uppsamlingscent  lal. 

*  Stockholms  superfosfatfa- 
briks  a.  b.  äger  aktiemajoriteten 
i  Nilr(jglycerin  a.  b. 

*Stockholms-Tidningen     hade 


1575 


Stockholmsutställningen  1930 — Storbritannien 


1576 


1928    en    genomsnittsupplaga    av 
110,000  ex. 
Stockholmsutställningen  1930 

Mir  en  natioMfll  utställning  av 
konstindustri,  konsthantverk  och 
hemslöjd  och  förlägges  å  ömse 
sidor  av  Djurgårdsbrunnsviken.  S. 
avser  att  agitera  för  prisbillig, 
standardiserad  kvalitetsproduk- 
tion inom  arkitektur  och  konst- 
industri. Generalkommissarie  är 
Gregor  Paulsson,  chefsarkitekt 
E.  G.  Asplund. 

*Stocksund  har  station  vid 
Stockholm — Roslagens  järnvägar 
(se  d.  o.).  Vid  S.  ligger  Sthlms  l:s 
centrallasarett    (Mörby  lasarett). 

Stockvik,  se  Svartvik. 

Stod,  se  Stuteriväsen. 

*Stoke  hette  Stoke-upon- 
T  r  e  n  t  intill  föreningen  med  de 
övriga  i  det  nuv.  S.  ingående  or- 
terna, då  namnet  ändrades  till 
Stoke-on-Trent. 

*Stolpe,  Hjalmar.  1927  iit- 
gåvos  S:s  skrifter  om  naturfol- 
kens ornamentik  i  en  samlad  upp- 
laga, Collectcd  essays  in  ornamen- 
tal  art. 

Sto'ltenberg,  M  a  t  h  i  a  s,  f. 
1799,  d.  1871,  norsk  målare.  8., 
som  förde  ett  kringflackande  liv 
som  porträttmålare,  har  först  på 
senaste  tiden  blivit  fullt  uppskat- 
tad. Hans  porträtt  äro  ofta  dilet- 
tantiska  i  formgivningen  men  äga 
en  säreget  frisk  kolorit. 

*Stomberg,  Ewald,  är  sedan 
1928  hmnidredaktör  för  Stock- 
holms Dagblad. 

Stora  Fjäderägg,  se  H  o  1  m  ö. 
Suppl. 

Stora  Frösunda,  gods  i  Solna 
skn,  Sthlms  1.,  med  huvudbygg- 
nad från   1785. 

*Stora  Långviks  gruv  a.  b. 
Driften  vid  Nartorp  är  numera 
nedlagd. 

*Stora  Tuna.  1.  S.,  varur  1929 
Domnarvet   (jfr  d.  o.  Suppl.)   ut- 


bröt s  som  egen  kommun  och  var- 
ifrån samtidigt  ett  område  med 
372  inv.  överflyttades  till  Bor- 
länge köping,  har  nu  9,100  inv. 
Vidare  utgöres  hädanefter  pasto- 
ratet av  en  enda  församling, 
Stora  Tuna  (26,110  inv.), 
som  omfattar  S.,  Domnarvet  och 
Borlänge  köping.  Kommunala 
mellanskolan  omändras  sedan 
1928  successivt  till  statlig  4-årig 
samrealskola.  I  S.  ligger  Fornby 
folkhögskola.  —  2.  Jfr  ovan. 

*  Storbritannien.  Författning. 
Genom  en  valreform  1928  nedsat- 
tes  rösträttsåldern  för  kvinnor 
till  21  år.  —  Politiska  partier. 
Partiställningen  i  underhuset  är 
efter  valen  maj  1929,  som  blevo  en 
seger  för  arbetarpartiet,  följande: 

Konservativa     25!) 

Arbetarpartiet    288 

Liberala    58 

Mindre   grupper   9 

—  KyrJcUga  förhållanden.  Kyr- 
kan äger  från  1919  en  egen  re- 
presentation, The  church  a^semb- 
ly  (kyrkomötet).  Detta  består  av 
tre  hus:  biskoparnas,  prästernas 
och  lekmännens.  De  båda  första 
bildas  av  de  båda  ärkestiftens 
biskops-  och  prästmöten  {convo- 
cations).  För  valrätt  vid  val  till 
lekmännens  hus  kräves  att  vara 
döpt  och  ej  tillhöra  annat  sam- 
fund än  engelska  kyrkan,  för  val- 
barhet att  vara  aktiv  kommuni- 
kant.  Kyrkomötet  kan  i  lagstift- 
ningsfrågor blott  inkomma  med 
förslag  till  parlamentet.  —  Det 
beslut  om  en  förening  mellan 
skotska  statskyrkan  och  förena- 
de frikyrkan,  som  tidigare  fat- 
tats preliminärt,  fick  1929  de- 
finitiv karaktär.  —  Historia. 
Det  allmänna  intresset  har  un- 
der den  senaste  tiden  i  hög  grad 
samlat  sig  dels  kring  frågan  om 
en  revidering  av  gällande  bön- 
bok    (se    Common    Prayer. 


1577 


Storjohann — Strafifspark 


1578 


Suppl.),  dels  kring  lord  Melchetts 
idéer  att  skapa  arbetsfred  (se 
M  o  n  d  i  s  m.  Suppl. ) .  Den  på 
olika  linjer  framträdande  opposi- 
tionen mot  ministären  Baldwin 
(se  vid.  d.  o.  3.  Suppl.)  tog  sig  vid 
valen  maj  1929  utti-yck  i  en  stark 
omkastning  av  partiförhållandena 
(se  ovan  Politiska  partier).  Bald- 
win avgick  i  juni  och  efterträddes 
av  Macdonald.  En  ministär  ur  ar- 
betarpartiet bildades,  i  vilken  A. 
Henderson  blev  utrikesminister 
och  P.  Snowden  finansminister. 
Då  arbetarpartiet  icke  uppnått 
absolut  majoritet,  tvingades  de 
nya  männen  till  att  framlägga 
ett  mycket  moderat  regeringspro- 
gram. Sätskilt  har  arbetslöshets- 
problemet upptagits  till  behand- 
ling. Sålunda  planeras  stora 
nödhjälpsarbeten,  bl.  a.  byggan- 
det av  en  tunnel  under  Engelska 
kanalen.  En  av  Macdonalds 
första  åtgärder  var  att  med  den 
amerikanske  ambassadören  Davies 
inleda  förhandlingar  i  freds-  och 
avrustningsfrågan  med  tydlig  av- 
sikt att  bringa  nytt  liv  i  det  ar- 
bete på  ifrågavarande  område, 
som  ägt  rum  de  senaste  åren 
(se  Nationernas  Förbund. 
Suppl.  sp.  1387).  I  övrigt  ingår  i 
den  nya  ministärens  program  att 
söka  återställa  de  diplomatiska 
förbindelserna  med  Sovjet-Ryss- 
land, ehuru  de  förhandlingar,  som 
hittills  förts,  varit  föga  fram- 
gångsrika, att  veikställa  de  eng- 
elska truppernas  länge  diskutera- 
de utrymning  av  det  ockuperade 
området  vid  Tysklands  västgräns 
och  att  få  en  definitiv  uppgörelse 
med  Egypten  (se  d.  o.  Suppl.)  till 
stånd.  Gentemot  Frankrike  bröt 
den  nya  ministären  mot  den  tidi- 
gare, främst  av  Chamberlain  före- 
trädda undfallenhetspolitiken.  Ett 
utslag  av  denna  S :  s  nya  utrikes- 
politiska kui"s  var  bl.  a.  Snowdens 


skarpa  kritik  av  den  franska  poli- 
tiken vid  skadeståndskonferensen 
i  Haag  aug.  1929. 

Storjohann,  Christian,  f. 
1868,  industriman  av  norsk  börd, 
sedan  1885  bosatt  i  Sverige.  S. 
blev  1901  verkst.  direktör  för 
Hillringsbergs  a.  b.  och  1907  för 
Billeruds  a.  b.,  som  imder  S:s  led- 
ning undergått  en  kraftig  utveck- 
ling. S.  är  sedan  1928  led.  av 
Järnvägsrådet. 

*  Stormklockan.  Redaktör  är 
IST.  Holmberg.  Genomsnittsupp- 
laga (1928)   c:a  17,500  ex. 

Sto'rmoen,  Harald,  f.  1872, 
norsk  skådespelare,  sedan  1899 
med  kortare  avbrott  anställd  vid 
Nationalteatret,  till  vars  bärande 
krafter  han  hör.  Han  är  en 
framstående  karaktärsskådespela- 
re och  komiker  med  en  fantasifull, 
fint  nyanserad   rollutformning. 

*Storsjö  hade  1928  675  inv., 
därav  45  lappar,  som  tillhöra  Tän- 
näs  lappförs. 

Storuman,  järnvägsstation  i 
Stensele  skn,  Västerb.  1.,  vid  s. 
ändan  av  sjön  Stor-Uman.  Knut- 
punkt mellan  Inlandsbanan  ocli 
den  under  byggnad  varande  tvär- 
banan     S. — Lycksele( — Hällnäs). 

Strachey  [stre'jtji],  Lyt- 
t  o  n,  f.  18S0,  engelsk  författare, 
har  skrivit  de  stilistiskt  glans- 
fulla biografiska  arbetena  Emi- 
nent Victorians  (1918).  Queen 
Victoria  (1921;  Drottning  Vic- 
toria, s.  å.)  och  Elizabeth  and 
Essex  (1928),  där  han  i  en  nästan 
novellistisk  framställning  söker 
på  psykologisk  väg  fördjupa  den 
traditionella  uppfattningen  av 
historiska  personligheter. 

Straffspark  ådömes  vid  fot- 
bollstävling för  avsiktliga,  större 
förseelser  inom  straffområde.  Vid 
straffspark  skola  alla  spelare 
titoTn  målvakten  och  den.  som  ut- 
för S.,  stå  utanför  straffområdet. 


1579 


Stralsund — Strömberg 


1580 


Bollen  ffir  ^k  direkt  i  niäl  (jfr 
B  o  1  1  s  p  e  1  sp.  243  f.  samt  F  r  i  - 
spark.  Siippl.). 

*Stralsund.  i  S.  öppnades  1028 
en  perniaiieiit  \it ställning  av  min- 
nen  frän   .'"^venska  Pommern. 

Strandgyllen,  se  B  a  r  1)  a  r  t-  a. 

Strandljung,  se  K  1  ä  d  r  i  s. 
Siippl. 

Stranguri'  (grek.  strangurfa, 
av  N^ranx.  droppe,  och  u'ron, 
urin),  se  V  r  i  n  o  r  g  a  n  e  n  s 
s  j  u  k  d  o  m  a  r  sp.  217. 

Stratifie'ring  (av  lat.  slr(t'lum. 
lagei',  och  fa'ccrc,  göra),  förfa- 
ringssätt i  trädgårdsskötseln,  var- 
vid fjön  nedläggas  lagervis  i  sand 
1.  torvmull  för  att  hindra  uttork- 
ning  och  hevara  grobarheten  till 
lämplig  såningstid. 

Strbské  Ple'so  [sjto'rrbskel, 
ung.  Vsorhd,  vintersportplats  och 
klimatisk  kurort  i  Tjecko-Slova- 
kiet,  vackert  belägen  vid  en  sjö 
med  samma  namn  i  Tatra,  c:a 
1,400  m.  ö.  h. 

*Strejk  får  numera  ej  tillgri- 
pas vid  rättstvister  om  kollektiv- 
avtal   (se  d.  o.  Suijpl.). 

v.  Stroheim  [sjtrå'hajm], 
Eric  h,  f.  1SS5,  nordamerikansk 
filmregissör  av  österrikisk  börd, 
urspr.  officer.  S.  kom  1909  till  För. 
Stat.  och  liar  där  sedan  191S 
iscensatt  ett  flertal  stora  filmer 
(bl.  a.  Dåraktiga  kvinnor,  1920. 
Livets  knru.scil,  1921,  Greed, 
192.5,  BröUopsmarschen,  1929). 
ofta  i  Wienmiljö.  De  präglas  av 
stark  naturalism,  blandad  med 
en  viss  sentimentalitet,  men  äro 
gestaltade   med   dramatisk   kraft. 

Strutbräken,  ^t  rutit  io'ptcyis 
filica'striim  (fjerma'nica),  hög- 
växt ormbunke  med  strutformigt 
liopställda,  sterila  blad  och  små, 
smala,  fertila  blad  i  strutens  bot- 
ten. Rätt  sällsynt ;  i  skuggiga 
bäckdalar  o.  d.  Odlas  som  pryd- 
nadsväxt. 


Strålröta,  se  1 1  o  v  s  j  u  k  d  o  - 
m  a  r.  Suppl. 

Sträfse,  namn  på  arter  av  släk- 
tet Cha'ra   (se  C  h  a  r  o  p  h  y  t  a) . 

*Strängnäs.  Enl.  1927  år.s  .skol- 
ordning omorganiseras  hiigre  all- 
miinna  läroveiket;  det  l)lir  sam- 
läroverk och  får  4-  och  5-årig  leal- 
skola  samt  4-åi'igt  latingym- 
nasiuni. 

*Ström.  1.  Komnninala  mellan- 
skolaii  omändras  sedan  1  juli  1928 
successivt  till  statlig  4-årig  sam- 
realskola. —  2.  Pastoratet  Föl- 
linge,  Laxsjö  och  Ilotagen  omfat- 
tar även  Hotagens  lappförs.,  pas- 
toratet Frostviken  även  Frost- 
vikens lappförs. 

*Ström,  F  r  e  d  r  i  k,  blev  192S 
led.  av  stadskollegiet.  Led.  av 
F.  K.  från   19.30. 

*Ström,  Halfdan.  är  sedan 
1925  direktör  för  konstakademin 
i  Oslo. 

Ström.  1.  Knut  S.,  f.  1887, 
teaterman.  Efter  att  tidigare  ha 
vaiit  veiksam  i  Tyskland,  från 
191.3  som  dekorationsmålare  (x-h 
regissör  vid  Schauspielhaus  i 
Diisseldorf,  kom  S.  1919  i  samma 
egenskap  till  Lorensbergsteatern  i 
(löteborg,  där  han  skapat  en  rad 
modernt  stiliserade  uppsättning- 
ar och  1924 — 26  även  fungerat 
.som  teaterchef.  —  2.  C  a  r  1  S.,  f. 
1SS8.  skådespelare,  anställd  vid 
Lorensbergsteatern  i  (iöteborg 
1918—28  med  avbrott  bl.  a.  för 
säsongen  192(i — 27,  då  han  till- 
hörde Konserthusteatern  i  Sthlm, 
sedan  1928  vid  Oscarsteatern  i 
Sthlin.  S.  har  med  kraftfull  ka- 
rakt äriseringsförniåga  gestaltat 
bl.  a.  ett   flertal   Shakspereroller. 

Strömberg.  K  j  e  H,  f.  1893, 
litteraturkritiker  i  Stockholms- 
Tidningen  1920—26,  Stockholms 
Dagblads  Pariskorrespondent 

192(5 — 27,    därefter    dess    teater- 


1581 


Strömbom — Stångvapen 


1582 


och  litteiatiukiitiker.  liar  lil.  a. 
utgivit  översikten  Modern  fransk 
litteratur   (1928). 

*  Strömbom,  Sixten,  har  vid. 
skrivit  bl.  a.  Egyptens  konst  i 
Bonniers  konsthistoria    (1928). 

♦Strömstad.  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  sam- 
skolan till  .5-årig  samrealskola. 

*  Strömsund.  Ang.  kommunala 
mellanskolan  se  Ström  1.  Suppl. 

Strömtorp,  järnvägsstation  i 
Degerfors  skn,  Örebro  1.,  knut- 
punkt mellan  statsbanelinjen 
Laxå — Charlotlenberg  och  Xora 
bergslags   järnvägar. 

Strömvändare.  1.  Detsannna 
som  komrautator.  • —  2.  Detsam- 
ma  som  omkastare. 

Strömvärmeförluster,  se 

K  o  p  p  a  r  f  ö  r  1  u  s  t  e  r.       Suppl. 

Ströäng,  se  U  t  ä  n  g. 

Stuage  [-a'sj]5  sågat  vii-ke  av 
6 — S  fots  längd. 

*v.  Stuck,  Frän  z.  avled  1928. 

♦Studentexamen.  Enl.  1928 
års  läroverksstadga  avlägges  S. 
utom  vid  gymnasium  även  vid 
lyceum  (se  d.  o.  Suppl.).  Skriftlig 
prö\'ning  i  S.  anordnas  å  samt- 
liga linjer  i  modersmålet,  tyska, 
engelska,  franska  och  matematik 
samt  dessutom  å  latinlinjen  i  la- 
tin och  å  reallinjen  i  fysik.  Lär- 
junge å  latinlinjen  skall  deltaga 
i  dylik  prö\^ling  i  modersmålet 
och  latin  (se  Gymnasium. 
Suppl.),  å  reallinjen  i  moders- 
målet och  matematik,  å  nyspråk- 
liga  linjen  i  modersmålet,  i  de 
båda  förstnämnda  fallen  därjämte 
i  det  främmande  levande  språk,  i 
sistnämnda  fall  i  de  två  främman- 
de levande  språk,  som  ingå  bland 
de  till  ämnesgruppen  hörande 
fasta  ämnena.  I  den  muntliga 
prö\niingen  skall  lärjunge  deltaga 
i  samtliga  till  hans  ämnesgrupp 
hörande  ämnen,  med  undantag  av 


kristendomskunskap,  samt  i  even- 
tuellt tilläggsämne.  För  varje  lär- 
junge skall  förhöret  omfatta 
minst  fyra  och  högst  fem  av  de  i 
hans  examen  ingående  läroämne- 
na. För  godkännande  i  S.  gäller 
som  regel,  att  lärjunge  skall  ha 
erhållit  godkänt  betyg  i  samtliga 
till  hans  ämnesgrupp  hörande  äm- 
nen, dock  kan  lärjunge  under  vissa 
villkor  godkännas,  även  om  han 
l)livit  underkänd  i  ett  ämne. 

Stu'mpefeiden,  se  W  e  1  h  a  - 
v  e  n. 

*Stuttgart.  Det  191.5  grundade, 
1920  till  S.  överfh-ttade  Welt- 
kriegsbiicherei  är  ett  centralbib- 
liotek för  världskrigslitteratur. 
—  "I  S.  anordnades  1927  en  inter- 
nationell arkitekturtitställning. 
'Die  Wohnung".  organiserad  av 
Deutscher  Werkbund  under  tek- 
nisk och  konstnärlig  ledning  av  L. 
Mies  van  der  Rohe.  Stadeii  S.  upp- 
lät mark  vid  Weissenhof  och  stod 
själv  som  byggherre  föi'  en  perma- 
nent anjäggning  av  fullt  inredda 
en-  och  flerfamiljshus.  Utställ- 
ningen, vari  131  arkitekter  deltogo 
(bl.  a.  Le  Corbusier.  -T.  .1.  P.  Oud 
och  W.  Gropius).  fick  stor  bety- 
delse som  propaganda  för  funk- 
tionalismen  (se  d.  o.  Suppl.). 

*Stuvsta  hade  1928  2.410  inv. 

*Ståhlberg,  K.  .T.,  är  sedan 
192(i  led.  av  lagberedningen. 

Stångkappa,  stångkoppel, 
rem  1.  kedja,  medelst  vilken  dra- 
ga iiia  äio  anspända  vid  vagns- 
stången. .Jfr  S  e  1  d  o  n. 

Stångtorped,  sprängladdning, 
fäst  i  en  stång  i  förstäven  å  vissa 
mindre  fartyg  och  avsedd  att 
sprängas  vid  stöt  mot  störie  far- 
tygs imdervattenskropp.  Stång- 
torpedbåtar förekommo  i  de  flesta 
mariner  under  1860— 90-t. 

*  Stan  ar\a  pen.  Förleden  i  hil- 
lebard är  enl.  vissa  forskare 
ett  ord  för  skaft,  stång. 


1583 


Stäkra — Siigtransf  ormator 


1584 


Kont0ktlednin(j 

T? 

11 

L 

ffi-" 

J1 

T 

•SrvJ     i-l     J-^V- 

V'>::.~H,'iW^rjffVf!'mwi^j'-'-v'f'm:^'i' 

^at^:^^^U>wv.:.^^...-::■«^/'>.^^.V^' 

'  '■'  '■('■'"  ■■■"  "  '■ — 

7VVVi/.rS7^ 

Kontakt  -  \  ledning 


'JU. 


5£: 


^ 
^ 


J!?!^ 


'"^TWW^T^ 


Sugtransformator.    Kopplingsschema.    S    sugtransforniatcr,    G    växelströmsgenera- 
tor.  Xldre  system   (över)  och  nyare  system   (under)   med  självständig  återlednlng. 


Stäkra,  Oena'nthe  aqua'tica 
(fam.  UmhclWfcrae) ,  vattenört 
med  nedtill  uppblåst  stjälk,  2 — 3 
ggr  parbladiga  blad  med  korta, 
trubbiga  flikar  samt  vita  blom- 
mor. Anses  giftig.  Rätt  allmän  i 
sött  vatten,  blommar  på  hög-  och 
eftersommaren. 

*  Ställdalen,  samhälle  i  Ljus- 
narsbergs  skn,  Örebro  1.,  vid  S:s 
station  vid  Frövi — Ludvika  järn- 
väg och  Bergslags  Ställdalens 
station  vid  Bergslagernas  järn- 
vägar. Vid  S.  ligger  S :  s  pappers- 
bruk (se  a.  b.  S  t  j  e  r  n  f  o  r  s^ 
Ställdalen). 

Stödskog,  skog,  vilken  anses 
behövlig  som  stöd  för  jordbruk, 
får  enl.  norrländska  förbudslagen 
(se  Norrlandsfrågan  sp. 
104S)  ej  föi'värvas  av  bolag  1.  för- 
ening. 

Subsekve'nta  floder,  se  K  o  n  - 
s  e  le  v  e  n  t  a    flod  e  r.    Suppl. 

Substra't  (av  lat.  substra'fns, 
utbredd  som  underlag),  väsentl. 
liktydigt  med  substans  (se  d.  o. 
Fil.).  Inom  språkvetenskapen 
nyttjas  S.  även,  vid  tal  om  språk- 
blandning 1.  starkt  främmande  in- 
flytande, om  den  på  en  viss  ort 
inhemska  1.  äldre  grundvalen  för 
en  blandform. 

*Sudermann,  H  e  r  m  a  n  n,  av- 
led 1928. 


Sugtransformator,         s  p  å  r  - 

transformator,  transforma- 
tor med  mycket  låg  magneti.se- 
ringsström  och  med  omsiittnings- 
tal  lika  med  1.  nära  1  :  1,  vilken 
inkopplas  i  kontaktledningen  till 
elektriska  banor  för  en  fas  växel- 
ström för  att  hindra  störning- 
ar genom  elektrodynamisk  induk- 
tion  i  svagströrasledningar,  som 
framgå  i  närheten  av  banan. 
Den  i  kontaktledningen  gående 
arbetsströmmen  återvänder  efter 
passerandet  av  lokomotivet  icke 
endast  genom  skenorna  utan  även 
i  form  av  vagabonderande  ström- 
mar, läckströmmar,  till  kraftkäl- 
lan, varför  den  induktion,  som 
kontaktledningsströmmen  åstad- 
kommer, mångdubbelt  överstiger 
den  av  returströmmen  alstrade. 
S.  anbringas  på  vissa  avstånd 
från  varandra  med  primärlind- 
ningarna  i  serie  med  kontaktled- 
ningen och  med  sekundärlindning- 
arna  kopplade  endera  i  serie  med 
den  elektriskt  avbrutna  skenled- 
ningen (äldre  system)  1.  i  serie 
med  varandra  genom  en  återled- 
ning,  vars  mittpunkter  mellan  två 
S.  och  vars  ändpunkter  förbindas 
med  skenorna  (nyare  system). 
Härigenom  åstadkommes.  att  S:s 
sekundärspänning  blir  lika  med 
spänningsfallet  i  skenorna  mellan 


1585 


Sundahl — Surahammar 


1586 


två  mittpunkter  på  ömse  sidor  om 
S.,  varför  samma  ström  framgår 
i  skenorna  som  i  kontaktledning- 
en, d.  v.  s.  läckströmmen  '"suges" 
åter  från  jorden  till  skenorna.  S. 
ha  särskilt  i  Sverige  och  Xorge 
funnit  stor  användning,  medan 
man  i  andra  länder  uppnått  sam- 
ma resultat  genom  svagströmsled- 
ningarnas  framdragande  som  un- 
derjordiska kablar. 

Sundahl,  E  s  k  i  1.  f.  1890.  arki- 
tekt, är  sedan  1925  chef  för 
Kooperativa  förbundets  arkitekt- 
kontor, där  han  verkar  för  en 
funktionalistiskt  betonad  ända- 
målsenlighet i  utformningen  av 
förbundets  talrika  industriella 
anläggningar,  butiker  och  bo- 
stadshus (se  ill.  till  Funktio- 
n  a  1  i  s  m.    Suppl.    sp.    S.34) . 

Sunday  Pictorial  [s8'nndi  pik- 
tå'rial],  engelsk  söndagstidning, 
grundad  1915,  utgiven  i  London 
och  ingående  i  lord  Rothermeres 
tidningstrust. 

*Sundbo  härad  och  tingslag. 
Tingslaget  uppgick  1928  i  Halls- 
bergs tingslag. 

*  Sundbyberg.  Industrin  syssel- 
satte 1927  vid  28  arbetsställen 
1.626  arbetare.  Bland  anläggning- 
ar märkas  vid.  Baltic  radio  a.  b., 
grundat  1928,  och  a.  b.  Stock- 
holms maccaronifabrik.  grundat 
1904.  Komnnmala  mellanskolan 
skall  från  1  juli  1932  successivt 
omändras  till  statlig  4-årig  sam- 
realskola. 

Sundén,  Karl  Fritiof,  f . 
1868,  son  till  D.  A.  S.,  språkfors- 
kare, prof.  i  engelska  språket  och 
litteraturen  i  Göteborg  1913,  har 
främst  behandlat  syntaktiska 
problem  i  engelskan. 

*  Sundsvall.  1.  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  högre 
allmänna  läroverket;  det  blir 
samläroverk  och  får  4-  och  5-årig 
realskola  samt  4-årigt  latin-  ocii 


realgymnasium.  S.  har  sedan  1929 
statlig  rundradiostation  (antenn- 
effekt 10  kw.). 

Sundsvalls  cellulosa  a.  b.,  se 

E  s  s  v  i  k.  Suppl. 

Sunila  [so'-],  Juho,  f.  1875, 
finländsk  politiker,  överdirektör 
för  lantbruksstyrelsen  1923.  S. 
tillhör  sedan  1922  riksdagen,  där 
han  är  ledare  för  finska  lant- 
mannapartiet, och  var  1922 — 24 
lantbruksminister.  1927  bildade 
S.  en  agrarregering.  Han  fortsatte 
Kallios  aktion  mot  kommunister- 
na och  intog  i  språkfrågan  en 
deciderat  fennomansk  ståndpunkt. 
Socialdemokraternas  krav  på 
minskat  inflytande  från  skydds- 
kårerna vid  militära  utnämningar 
tvingade  S.  att  avgå  i  dec.  1928. 

*Sunne.  3.  Kommunala  mellan- 
skolan skall  från  1  juli  1931  suc- 
cessivt omändras  till  statlig  4- 
årig    samrealskola. 

Suolahti  [so'å-]  (urspr.  P  a  - 
länder).  1.  Hugo  S.,  f.  1874, 
finländsk  språkforskare,  prof.  i 
geimansk  filologi  i  Helsingfors 
1911,  univ:s  rektor  1923,  dess 
kansler  1926,  har  bl.  a.  utgivit 
undersökningar  rör.  tyska  djur- 
namn och  rör.  främmande  infly- 
telser på  ty.ska  språket.  —  2. 
Gunnar  S.,  f.  1876,  den  föreg:s 
broder,  finländsk  historiker,  se- 
dan 1918  prof.  i  Helsingfors.  S. 
har  särskilt  ägnat  sig  åt  forsk- 
ning i  Finlands  historia  under 
1700-t.  Bland  hans  arbeten  mär- 
kes Filtlands  prästerskap  på 
1600-  och  1700-talen  (1919;  sv. 
övers.  1927). 

*Suorva.  Vid  S.  finnes  sedan 
1926  en  Porjus  kraftverk  tillhörig 
och  av  Svenska  turistföreningen 
arrenderad  turiststation. 

*Superior  City  hade  1920  2,500 
i  .Sverige  födda  iuA-. 

*Surahammar.  Surahammars 
bruks  a.   b.  driver  även   såg\'erk 


1587 


Sutt — a.  b.  Svenska  Amerikalinjen 


1588 


vid  Svaiui  f.  d.  jänibruk  i  llaia- 
kers  skn,  Västiiiaiil.  1.  Holaget 
sysselsätter  c:a  2,0(K)  ailictare. 

Sutt,  Planta'go  inurVlinM  (jfr 
I'  1  a  11  t  a  g  o),  ört  med  smalt 
jiliiml)reda,  glatta  ocli  köttiga 
hlad  samt  hlommor  i  långt,  smalt 
a\-,  är  allmiln  pä  liavsstränder 
(X'li  blommar  hela  sommaren. 

*  Svahn.  2.  \V  a  1  d  e  m  a  r 
Swahn  fränt rädde  1!)24  sin  be- 
fatlning  i  Vecko-Journalen. 

♦Svalbard.  1!)2S  har  för  ut- 
forskningen av  S.  upprättats  en 
centralinstitution,  Norges  Sval- 
l)ard-  og  Ishavsundersökelser  (se 
d.  o.  Suppl.)- 

Svanberg,  Victor,  f.  18'J6, 
litteraturhistoriker,  docent  i 
rpj)sala  1923,  har  huvudsakl. 
fiamträtt  ss.  Rvdbergsforskare 
(Ujldhergs  SingoaUa,  1923;  Nov- 
antiken  i  Drn  siste.  Aicnarrn, 
1928). 

Swa'ne,  S  i  g  u  r  d.  f.  1879, 
dansk  målare,  en  av  ledarna  för 
den  danska  expressionismen.  Hans 
figurkompositioner  och  porträtt 
äga  främst  koloristiska  för- 
tjänster. S.  har  även  framträtt 
som  lyriker  och  som  konstkri- 
tiker. 

*Swansea.  1  S.  finnes  en  av- 
delning av  Wales'  universitet. 

Swanson  rsoå'nnsonl,  Glo- 
r  i  a.  f.  1899,  nordamerikansk 
filmskädespelerska  av  svensk  här- 
stamning. Efter  att  ha  uppburit 
de  mannekängartade  huvudiollc!- 
na  i  Cecil  B.  de  ^Nlilles  lyxfilmer 
har  S.  i  ett  flertal  komedier,  ofta 
i  parisisk  apachemiljö,  utbildat 
den  vulgära  men  sprakande  tem- 
peramentsfulla  typ,  som  skaffat 
henne  världsrykte. 

Svartorp,  annan  form  för 
Svarttorp. 

Svavelväte,  se  Svavel  sp. 
300. 

*Svea  ingenjörkår.  Från  192ö 


är  ett  kiistingenjörknnipani  de- 
tacherat  till  \'axholni. 

*Svea  trängkår  åi-  fr.  o.  m. 
1928   förlagd   till   Linköping. 

*Svedala.  2.  Kommunala  mel- 
lanskolan  skall  från  1  juli  1932 
successivt  omändras  till  statlig 
4-årig  sam  realskola. 

Sweepstakes,  se  K  a  p  p  1  ö  p  - 
n  i  11  g.  Suppl. 

évehla  [sjve'-],  A  n  t  o  n  i  n, 
f.  1S73,  tjeckisk  politiker.  S.,  som 
under  världskriget  tillhörde  den 
nationella  revolutionära  kommit- 
tén i  Prag,  var  191.S  nu>dlem  av 
nationalförsamlingen  och  är  sedan 
1920  led.  av  deputeradekamma- 
ren, sedan  1922  ss.  ledare  för 
agrarpartiet.  S.  var  inrikesminis- 
ter 1918 — 20  och  konseljpresident 
okt.  1922— febr.  1929  utom  tich-n 
mars— okt.  1926. 

*Svennarum.  Sedan  1927  skri- 
ves  S.  officiellt  S  v  e  n  a  r  u  m. 

*Svennberg,  Tore,  avgick 
1928  som  chef  för  Dramatiska 
teatern. 

*Svenonius,  Fredrik,  avled 
1928. 

Svensbro,  järnvägskmit  punkt 
i  Ljunghems  skn,  Skarab.  1.,  vi<l 
lljo — Stenstorps   järnväg. 

*Svenska  akademien.  Efter 
C.  Annerstedt,  som  avled  1927, 
invaldes  M.  Lamm  1928  och  efter 
E.  Tegnér  d.  v.,  som  avled  1928, 
O.  v.  Friesen  1929. 

*a.  b.  Svenska  Amerikalinjen 
(till  192.3  Rederi  a.  b.  Sverige— 
Xoidamerika;  jfr  tal),  till  Re- 
der i  b  o  1  a  g.  Supjjl.)  trafikerar 
sedan  1915  routen  Göteborg — 
New  York,  varjämte  sedan  192-1: 
även  Halifax  anlöpes  i  viss  ut- 
sträckning. S.  har  hastigt  blivit 
den  mest  frekventerade  av  de  nor- 
diska Amerikalinjerna,  främst 
därigenom,  att  S:s  fartyg  inretts 
mindre  med  hänsyn  till  emigrant- 
än    till     turisttrafiken.     Särskilt 


i89  a.  b.  Sv.  Amerika-Mexikolinjen — a.  b.  Sv.  kuUagerfabr.   1590 


gälkT  detta  motorfartygen  Grips- 
liolm  (1925)  och  Kungsholni 
(1929);  det  senares  av  C.  Berg- 
sten utförda  inredning  utgör  ett 
liögtstående  prov  på  modern 
svensk  inrednings-  och  möbelkonst 
(se  ill.  till  Bergsten.  Suppl. ) . 

*a.  b.  Svenska  Amerika- 
Mexikolinjen,  se  även  tab.  till 
R  e  d  e  r  i  1)  o  1  a  g.   Suppl. 

Svenska  bankföreningen,  en 
1910  grundad  sammanslutning 
mellan  de  flesta  svenska  aftäis- 
banker  (25  av  30)  med  uppgift 
att  bl.  a.  skapa  och  upprättbålla 
enhetliga  usancer  inom  det  svens- 
ka bankväsendet,  ss.  gemensamma 
in-  och  utlåningsräntor  samt  pro- 
visioner. S.  utger  Svensk  obliga- 
tionsliok,  veckopublikationen  Eko- 
nomiska Meddelanden,  innehål- 
lande uppgifter  om  utlottnijigar 
av  obligationslån,  aktieutdelning- 
ai",  bolagsstämmor  m.  m..  samt  en 
skriftserie,  där  huvudsakligast 
aktuella  nationalekonomiska,  ju- 
ridiska och  finansvetenskapliga 
pioblem  behandlas. 

Svenska  betes-  och  vallför- 
eningen, statsundei'stöd(l  föi- 
ening.  bildad  1910.  veikai'  genom 
sina  tjänstemän  för  främjande  av 
betesvallars  rationella  anlägg- 
ning, underhåll  och  användning. 
S.  utger  en  åi"sski'ift. 

a.  b.  Svenska  bokförlaget  P. 
A.  Norstedt  &  Söner— Albert 
Bonnier,  bildat  192S  genom  om- 
bildning  av  det  1911  grundade 
a.  b;  Svenska  bokförlaget.  S.  har 
övertagit  den  förlagsiörelse  med 
läroliöcker,  som  förut  bedrivits 
av  Xorstedts  och  Bonniers  förlag. 
Aktiekapital   ().300.u00   kr. 

Svenska  centrifug  a.  b., 
Sthlm,  grundat  1S96,  tillverkar  i 
mek.  vei-kstad  i  Södertälje  mjölk- 
separatorer och  smörkärnor.  450 
arbetare.  Dotterbolag  till  a.  b. 
Separator. 


Svenska  chokladfabriks  a.  b., 

Ljungsbro  (firman  etablerad 
1892),  äger  chokladfabrik  i 
Ljungsbro  i  Vreta  klosters  skn, 
östergötl.  1.  samt  stärkelsefabrik 
i  Eäppe  i  Bergunda  skn,  Kronob. 
1.  C  :a  400  arbetare.  —  S  :s  försälj- 
ning handhaves  av  a.  b.  Cloetta, 
Ljungslu-o  (firman  etablerad 
1S72).  S.  äger  dessutom  aktiema- 
joriteten i  a.  b.  Förenade 
c  h  o  k  1  a  d  f  a  b  r  i  k  e  r  n  a. 
Sthlm,  grundat  1910,  som  i  fabrik 
i  Sthlm  sysselsätter  200  arbetare. 

*Svenska  Dagbladet.  Genom- 
snittsupplagan var  febr.  1929 
87,000  ex. 

Svenska  granitindustri  a.  b., 
Karlshamn,  grundat  1896,  äger 
stenbrott  och  stenhuggerier  på 
flera  platser  i  Blekinge  samt  dri- 
ver rederirörelse.  Aktiekapital  2 
mill.  kr.  C':a  200  arbetare. 

*a.  b.  Svenska  handelsbanken. 
Omslutningen  var  1928  1.229  mill. 
kr.  Eeservfonden  har  ökats  till  35 
mill.  kr. 

Svenska  institutet  för  inter- 
nationell rätt  vid  universitetet  i 
Uppsala,  ett  genom  donation  av 
legationsrådet  Harry  Axelsson 
lobnson  1927  grundat  institut, 
vars  grinidstadgar  fastställdes  av 
K.  :M:t  1928.  Det  är  i  första  hand 
ett  bildiotek  och  arkiv  för  inter- 
nationell rätt  men  anordnar  där- 
jämte föreläsningar  och  övningar. 

Svenska  jästfabriks  a.  b., 
Sthlm.  grundat  1919,  äger  jäst- 
fabriker i  Rotebro  (anlagd  1893), 
Mölndal  (1874),  Xässjö  (1890) 
och  Tomelilla  (1894)  samt  ett 
flertal  stärkelsefabriker.  Aktie- 
kapital 16  mill.  kr.  230  arbetare. 

*a.  b.  Svenska  kullagerfabri- 
ken (S.  K.  F.)  inköpte  192S  aktie- 
majoriteten i  det  franska  bolaget 
Compagnie  (rApplicafions  Méca- 
niques.  varigenom  S.  K.  F.  kom- 
mit  att   behärska  75    %    av  den 


1591 


Svenskamerikaner — Svenska  tändsticks  a.  b. 


1592 


franska  kullagerniarknaden,  samt 
1929  aktiemajoriteten  i  den  tyska 
filman  Fries  cG  Jlöpflingcr  A.  G. 
och  hela  den  del  av  firman 
Schweinfurtcr  Präzisions-Kuyel- 
Lager-Werke  Fichtel  d  Sachs  A. 
G:s  lörelse,  som  avser  kullager- 
tillverkningen, varigenom  S.  K.  V. 
erhållit  ett  dominerande  infly- 
tande på  den  tyska  marknaden.  I 
samband  med  dessa  förvärv  har 
aktiekapitalet  successivt  ökats 
till  130  mill.  kr.  Arbetarantalet  i 
Göteborg  är  numera  c:a  3,300. 

*  Svenskamerikaner.  G.  N. 
Malm  (sp.  345)  avled  1928,  A. 
Toftjsp.   344)    1929. 

Svenska  Motorklubben,  se 
Motorcykelsport.       SuppL 

*a.  b.  Svenska  ostasiatiska 
kompaniet,  se  även  tab.  till  R  e  - 
deribolag.  Suppl. 

Svenska  Pressen,  finländsk 
daglig  aftontidning,  utgiven  i 
Helsingfors.  Grundad  1921.  Hu- 
vudredaktör är  E.  Rautell. 

*Svenska  radio  a.  b.  Aktie- 
majoriteten i  S.  innehas  av  Tele- 
fon a.  b.  L.  M.  Ericsson. 

Svenska  tonsättare,  Före- 
ningen S.,  stiftad  1918,  har  till 
ändamål  att  tillvarata  medlem- 
marnas konstnärliga  och  ekono- 
miska intressen.  F.  grundade  1923 
Svenska  tonsättares  internatio- 
nella musikbyrå  (se  d.  o.)  och 
1928  Svenska  tonsättares  interna- 
tionella licensbyrå  (se  d.  o. 
Suppl.). 

Svenska  tonsättares  interna- 
tionella licensbyrå,  förk.  Stil, 
bildad  1928,  har  till  uppgift  att 
bevaka  svenska  tonsättares  in- 
tressen betr.  deras  verks  apteran- 
de  för  mekaniska  musikinstru- 
ment och  har  bl.  a.  uppnått  ett 
g\'nnsamt  avtal  med  grammofon- 
industrin. 

*  Svenska  tändsticks  a.  b.  Det 
av  The  International  Match  Cor- 


poration 1923  upptagna  obliga- 
tionslånet konverterades  under 
hand  i  aktier,  vaijämte  aktie- 
kapitalet ökades  genom  ny- 
emissioner; det  omfattar  1929 
47,250,000  dollar  i  preferens-  och 
30,033,000  dollar  i  stamaktier.  I 
samband  med  S:s  överenskommel- 
se med  franska  regeringen  1927 
övertog  S.  franska  statens  5  % 
dollarobligationer  till  ett  belopp 
av  75  mill.  dollar,  varav  obliga- 
tioner till  ett  belopp  av  50  mill. 
dollar  nov.  1927  överlätos  till 
International  Match  Corporation, 
som  för  ändamålet  utgav  ett  nytt 

5  %  obligationslån  å  50  mill.  dol- 
lar. —  The  British  Match  Corpora- 
tion, Ltd  har  numera  ett  aktie- 
kapital av  6,711,856  p.  st.  —  S:ä 
överenskommelse  med  de  tyska 
tändsticksfabrikerna  stadfästes 
av  tyska  riksdagen  1927.  Under 
1928  överläts  till  S.  ensamrätten 
till  framställning  och  försälj- 
ning av  tändstickor  och  tänd- 
sticksfabrikat  i  Estland.  Lik- 
nande överenskommelse  slöts  med 
Lettland  mot  att  S.  lämnade 
Lettland  ett  6  %  obligationslån  å 

6  mill.  dollar.  Under  1928  erhöll 
S.  koncession  å  ensamrätten  till 
tillverkning  och  försäljning  av 
tändstickor  i  L'ngern  och  Jugosla- 
vien. I  samband  härmed  kontrak- 
terade  S.  om  övertagandet  av  ung- 
erska jordreforminstitutets  5  V2 
%  dollarobligationer  till  ett  be- 
lopp av  36  mill.  dollar  och  ser- 
biska statens  6^/4%  dollarobliga- 
tioner till  ett  belopp  av  22  mill. 
dollar.  S.  å.  utvecklades  S:s  in- 
tiessen  bl.  a.  i  Santo  Domingo. 
Under  1929  erliöU  S.  koncession  i 
Rumänien  mot  att  S.  övertog  en 
stock  å  30  mill.  dollar  av  rumäns- 
ka statens  7  %  stabiliseringslån 
av  1929.  Likaledes  genomfördes 
under  1929  en  omfattande  kon- 
centreringsåtgärd i  Belgien,  var- 


i:.t»c 


Svensk  geografisk  årsbok — Sverige 


1594 


igenom  detta  lands  tändsticksin- 
dustri  samnianslogs  till  två  bo- 
lag, Union  AUumettiére  och  Fa- 
briqiies  Beiges  d'Allumettes,  i  vil- 
ka S.  liar  betydande  intressen.  Pä 
grund  av  den  omfattning,  dessa 
lånetransaktioner  på  senare  tid 
tagit,  har  en  överenskommelse 
slutits  mellan  S.,  The  Internatio- 
nal Match  Corporation  och  a.  b. 
Kreuger  &  ToU,  enl.  vilken  de  fi- 
nansiella operationerna  överlåtits 
till  a.  b.  Kreuger  och  Toll,  medan 
de  övriga  bolagen  ägna  sig  åt  den 
industriella  och  konmiersiella  i-ö- 
relsen.  Vid  1928  års  slut  ägde  S. 
tills,  med  The  International 
]\Iatch  Corporation  egna  försälj- 
ningskontor och  delvis  egna  fabri- 
ker i  35  främmande  stater. 

Svensk  geografisk  årsbok,  se 
Geografiska  sällskap.  Suppl. 

Svensk-internationella  press- 
byrån, press-  och  infoi-mations- 
byrå  i  Sthlm  med  syfte  att  genom 
regelbunden  betjäning  av  utlan- 
dets press  sprida  kännedom  om 
Sverige  samt  representera  svenska 
intressen  gentemot  utlandets 
press.  S.  organiserades  1927  av  B. 
Brilioth  samt  stödes  finansiellt 
av  svenska  industri-  och  finans- 
intressen. 

*Svensk  Läraretidning.  J- 
Franzén  lämnade  redaktionen  1929 
och    efterträddes     av    V.    Rydén. 

Svensk  röd  och  vit  boskap,  se 
A  y  r  s  h  i  r  e  b  o  s  k  a  p.  Suppl. 

Svensk  teologisk  kvartal- 
skrift, sedan  1925  utgiven  i  Lund 
med  prof.  G.  Aulén  som  redaktör, 
är  ett  centralorgan  för  den  nyare 
svenska  teologin. 

Svensk  tidskrift  för  musik- 
forskning, vetenskaplig  facktid- 
skrift, utg.  sedan  1919  av  Svenska 
samfundet  för  musikforskning. 
Eedaktör   från   1927   G.   .Jean?on. 

a.  b.  Svenskt  konstsilke, 
Borås,  grundat  1928.  äger  i  Borås 


Sveriges  enda  fabrik  för  tillverk- 
ning av  konstsilke.  Aktiekapital 
1,600,000  kr.  300  arbetare. 

*Svenstorp.  1.  Sedan  1929  bil- 
da Ö.  Vemmenhög,  V.  Vemmenliög, 
Tullstorj)  och  S.  ett  pastorat. 

Sve'rdrup,  Harald  Ulrik, 
f.  18SS,  norsk  meteorolog,  oceano- 
graf  och  polarforskare,  prof.  vid 
Bergens  museums  avdelning  för 
dynamisk  meteorologi  1926.  S.  var 
en  av  ledarna  för  Mavidexpeditio- 
nen  (se  d.  o.  Suppl.),  under  vilken 
han  utförde  betydelsefulla  veten- 
skapliga undersökningar ;  han 
har  utgivit  Tre  aar  i  isen  med 
''Maud"    (1926). 

*Sverige.  Politiska  partier. 
Partiställningen  i  riksdagen  1929 
var: 


Partier 

F.K. 

.4.K. 

Konservativa  partier    .... 

BoQcleförbundet 

Liberala  partiet 

Frisinnade  folkpartiet     .    .    . 
Socialdemokratiska  partiet    . 
Kommunistiska  partiet    .    .    . 
Vildar 

49 

17 

8 

22 

bi 

1 

1 

73 

27 

4 

28 
90 

8 

—  Historia.  Ministären  Ekman 
utvecklade  vid  1928  års  riksdag 
en  livlig  verksamhet  och  genom- 
drev bl.  a.  antagandet  av  en  ny 
arvslag  (se  Arv.  Suppl.)  och  en 
lag  om  skiljedom  i  rättstvister 
rör.  tolkning  av  arbetsavtal  (se 
Arbetsdomstolen.  Suppl. 
och  Kollekt  i  vaivtal.  Suppl.). 
Valen  till  A.  K.  sept.  s.  å.  med- 
förde en  betydande  tillbakagång 
för  socialdemokraterna,  som  vä- 
sentligen kom  högern  till  godo. 
Ministären  Ekman  avgick,  och 
sedan  ett  försök  att  bilda  en  bor- 
gerlig koalitionsministär  misslyc- 
kats, kom  en  ren  högerregering 
till  stånd  med  A.  Lindman  som 
statsminister.  Regeringen  sökte 
tidigt  befordra  fred  och  sam- 
förstånd på  arbetsmarknaden   (se 


1595 


a.  b.  Sverifies  förenade  trikåfabriker — v.  Sydow 


1596 


A  r  b  e  t  s  f  r  c  d.  Su|)]j1.)  .  Vör 
liksdagen  192!)  fi-aiiilade  roppriiip- 
011  ett  mycket  försiktigt  program 
men  mött(>  ett  skarpt  motstånd 
frän  övriga  partier  ocli  led  ett 
flertal  motgångar.  Bl.  a.  riktades 
i  riksdagens  sista  stund  ett  häf- 
tigt anfall  mot  finansministern 
N.  Wohlin,  som  utsattes  för  an- 
märkning för  att  vid  vissa  ätgäi- 
der  betr.  Jor(Ibrukarl)aiiken  icke 
ba  tillvaratagit  rikets  intressen. 
Woblin  avgick,  medan  regeringen 
i  övrigt  kvarstannade.  l'triives- 
politiskt  bar  ministären  Lindman 
följts  samma  linjer  som  sina  före- 
gångare. Va\  starkare  orientering 
bar  kunnat  iakttagas  mot  de  l>al- 
tiska  staterna,  med  vilka  de  kom- 
mersiella ocb  kulturella  förbin- 
delserna varit  i  tillväxt.  —  En 
finansiell  skandal  av  betydande 
omfattning  avslöjades  våren  1920, 
då  Allmänna  sparbanken  i  Sthlni 
inställde  sina  ))etalningar  ocli  i 
samliand  därmed  en  mängd  andra 
banker  ocb  fastighetsbolag  trädde 
i  likvidation. 

*a.  b.  Sveriges  förenade  trikå- 
fabriker har  anlagt  en  ny  fabrik 
i  Borås.  Aktiekapital  8,080,000 
kr.  2,600  arbetare. 

*Sveriges  kommunistiska 

parti  besatte  vid  valen  1928  8 
platser  i  A.  K. 

*Sveriges  liberala  parti  be- 
satte vid  valen  192S  4  platser  i 
A.  K.  Dess  riksdagsgrupp  står 
sedan  1929  under  ledning  av  M. 
Hellberg. 

*Svin.  För  svinavelns  förbätt- 
ring bar  genom  lag  14  juni  1928 
förbjudits  att  till  betäckning  av 
andras  hondjur  använda  galt,  som 
ej  fyllt  9  mån.  och  vid  besiktning 
prövats  vara  för  avel  lämplig 
(g  a  1 1  b  e  s  i  k  t  n  i  n  g) .  Tillika 
har  anordnats  svinpremiering  (se 
d.  c),  riksstambok  för  avelssvin 
av  förädlad  svensk  lantias  och  vit 


Yorksbireras  samt  fortgående  av- 
kaslningskontroll  över  stambok- 
föida  svinstammar  (sedan  192." 
vid  Åstorp) . 

Svinavelsstationer  för  spri- 
dande av  fullgoda  reiirasiga  avels- 
s\iii  ha  iniilttats  i  samtliga  Sve- 
riges län,  i  flertalet  dels  för  för- 
ii(llad  lantras,  dels  för  stor  vit 
^'orksbireias.  8.  erhålla  (på  vissa 
villkor)  understöd  av  staten  och 
länets  hushållningssällskap  (mod 
villkor  bl.  a.,  att  de  skola  ställa 
sig  av  Lantbruksstyrelson  givna 
föicskrifter  till  efterrättelse). 

*Svinhufvud.  2.  P.  E.  S.  är  se- 
dan  1922  led.  av  riksrätten. 

*Svir.  \  id  S.  bygges,  50  km. 
fiån  mynningen  i  Ladoga,  ett 
kraftverk  med  en  fallböjd  av  10 
m.  och  en  eflfekt  av  120,000  HK 
(kraften  skall  överföras  till 
Leningrad).  Arlietena  påbörjades 
1928    och    beiäknas    vai-a    färdiga 

i9;u. 

*  Syd- Af  rika.  Den  av  Hertzog 
1924  bildade  ministären,  en  koali- 
tion mellan  det  nationalistiska 
boerpartiet  och  det  vita  arbetar- 
partiet, tvangs  att  nov.  192S  avgå 
i  följd  av  en  konflikt  med  det  fär- 
gade arbetarpartiet,  varpå  Hert- 
zog rekonstruerade  regeringen. 
Parlamentsvalen  juni  1929  blevo 
en  avgjord  framgång  för  det  na- 
tionalistiska boerpartiet.  I  den 
därpå  bildade  nya  ministären 
Hertzog  erhöll  dock  en  represen- 
tant för  det  vita  arbetarpartiet 
plats. 

*Syd-Osetien,  autonomt  områ- 
de (sedan  1922),  ingår  numera  i 
rep.  Georgien,  Transkaukasus. 
3,708  kvkm.  87,000  inv.   (1926). 

v.  Sydow,  Carl  W  i  1  b  e  1  m, 
f.  1878,  folkminnesforskare,  do- 
cent i  nordisk  och  jämförande 
folkminnesforskning  i  Lund  se- 
dan 1910  och  föreståndare  för 
Hvltén-Cavallii         stiftelse         (se 


1597 


Sydpröven — Sälting 


1598 


Folkminnes  f  o  r  s  k  n  i  n  g) 
sedan  1921,  liar  utgivit  en  rad 
skrifter  rör.  folkdiktning  samt 
utger  sedan  1914  tidskriften  Folk- 
minnen och  follctankar. 

Sy'dpröven,  handelsplats  på 
Gröidand,  s.  om  Julianehaab.  Liv- 
ligt fiske.  C:a  9(M>  inv. 

*Sydsvenska  Dagbladet  Snäll- 
posten. Huvudredaktör  är  sedan 
1928  H.  Cavalli.  S:s  genomsnitts- 
upplaga var  1928  .31.000  ex. 

Sydsvenska  geografiska  säll- 
skapet, se  Geografiska 
sällskap.   Suppl. 

Sydsvenska  gymnastikinsti- 
tutet. Lund,  grundat  1907  aA 
major  .Josef  Thulin  (f.  1875)  för 
utbildning  av  kvinnliga  gymna- 
stikdirektöier  (med  examensrätt 
sedan   1909). 

*Sydsvenska  kraft  a.  b.,  jfr 
Iv  a  r  s  e  f  o  r  s  e  n  s  kraft- 
V  e  r  k.  Suppl. 

*Sylwan,  Otto,  liar  i  Bon- 
niers illustrerade  litteraturhisto- 
ria skrivit  2:a  delen  (2  bd,  1928). 
omfattande  medeltiden  och  nya  ti- 
den till  lSOO-t:s  början. 

Sympo'dium  (av  grek.  syn, 
tillsammans,  och  po'dion.  liten 
fot),  se  Stam  sp.  1418.  —  Adj.: 
s  y  m  p  o  d  i  a'  1 . 

Synkront  varvtal,  se  E  1  e  k  t  - 
r  i  s  k  a   ni  a  s  k  i  n  e  r    sp.    873. 

*  Synoptiska  kartor,  se  Vä- 
derlek s  kart  a. 

*  Synvillor.  I  r  r  a  d  i  a  t  i  o'  n 
(ej  Tiridation)  kallas  den  sken- 
liaia  förstoringen  av  ljusa  ytor  på 
mink  bakgrund. 

Syri'nga,  se  Syre  n. 

Syrtso'v,  Sergej  Ivano- 
v  i  t  j,  f.  1893,  rysk  bolsjevikpoli- 
tilcer.  8.  deltog  i  novemberrevolu- 
tionen och  valdes  1929,  trots  att 
han  aldrig  spelat  någon  större 
politisk  roll,  till  Rykovs  efterträ- 
dare .som  ordf.  i  RSFSR:s  folk- 
kommissarieråd. 


Szeklisk  skrift,  en  av  szekler- 
na  (se  d.  o.)  under  medeltiden  och 
1500-  och  1600-t.  använd  run- 
skrift, vaiav  ett  fåtal  minnesmäi'- 
ken  bevarats.  Skriften  torde  äga 
samband  med  de  fornturkiska 
runorna  (se  T  u  r  k  i  s  k  - 1  a  t  a  - 
r  i  s  k  a  språk  .sp.   1.526) . 

Sågmyra,  industriort  i  Bjurs- 
ås  skn,  Kopparb.  1.,  vid  linjen 
Falun — Rättvik  av  Gävle — Dala 
järnväg.  Största  anläggningen 
äges  av  Falu  yllefabriks  a.  b. 
(etablerad  1896*;  aktiekapital  3 
mill.    kr.;    400   arbetare). 

Såpträdet,  se  K  v  i  1 1  a  j  a  - 
bark. 

Sårläka,  SanCciila  euroj)ae'a 
(fam.  UmbrlWferae) ,  .  ört  med 
handflikiga  blad  och  vita  1.  röd- 
lätta  blommor  i  fåblommiga  hu- 
vud, ställda  i  dubbel  flock.  Rätt 
sällsynt ;  i  lundar  i  s.  och  niell. 
Sverige.  Blommar  på  för-  och 
högsommaren.  Dekokt  på  S.  an- 
vändes förr  vid  Iwhandling  av 
sår,  bölder  m.  m. 

*Säffle.  Kommunala  niellan- 
skolan  omändras  sedan  1  juli  1928 
successivt  till  statlig  4-årig  sam- 
realskola. 

*Säfsnäs  järnväg.  S:s  a.  b.  är 
dotterbolag  till  Helleiors  bruks 
a.  b.  En  luider  byggnad  varande 
linje  Hällefors — Gravendal  beräk- 
nas delvis  kunna  tagas  i  bruk 
1929. 

*Saeland,  Seni,  är  sedan  1922 
piof.  i  fysik  vid  Oslo  univ.  ocli 
sedan   in2S  dess  rektor. 

Sälting,  arter  av  släktet  Trl- 
rilo'cliin  (fam.  Scheiichseria'ceae, 
ordn.  IIclo'hiae) ,  örter  med  näs- 
tan trinda  rosettblad  och  bladlös 
stängel,  som  uppbär  en  axlik 
klase  av  grönaktiga,  obetydliga 
blommor.  K  ä  r  r  s  ä  1 1  i  n  g,  Tri- 
(/locfiin  f)alu'stre,  och  li  a  v  s - 
sälting,  Triglocliin  mari'ti- 
7ni{iu.  ii  ro  allmiinna,  den  förra  på 


1599 


Sämjedelning — Sölvesborg 


1600 


sumpig  maik,  ilon  senare  (som 
smakar  salt)  pA.  Jiavsstrilndor. 
Särskilt  den  senare  är  ett  begär- 
ligt  f()(lt'i'  för  kreaturen. 

Sämjedelning,  delning  av  jord- 
egendom utan  iakttagande  av  lag- 
stadgade former  för  jorddelning, 
liar  i  stor  utsträckning  skett  i 
Kopparb.  1.  och  bidragit  till  där 
lådande  förvirrade  ägoblandning, 
dfr  Skifte  av  jord,  även 
Suppl. 

Sänkning.  Mdr.  Se  Höj- 
n  i  n  g.  Suppl. 

*Sätersta.  Sodan  1927  skrives 
S.  officiellt  S  ä  1 1  e  r  s  t  a. 

*  Söderberg.  3.  Il  j  a  1  m  a  r  S. 
har  ytterligare  utgivit  Jesus  Ba- 
rabbas (1928),  där  han  i  roman- 
form utvecklar  idén,  att  Baiabbas 
var  identisk  med  Jesus. 

Söderbergh,  Gotthard,  f . 
1S7S,  läkare,  överläkare  vid  All- 
männa och  Sahlgrenska  sjukhuset 
1923,  förf.  till  ett  flertal  skrifter, 
spec.  inom  neurologin. 

*Söderhamn.  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  real- 
skolan till  samrealskola  med  4- 
och  5-åriga  linjer.  Hamnen,  som 
är  stängd  av  is  jan. — mars,  har 
en  kaj  längd  av  2,100  m.  och  ett 
djup  av  4,2  m.  (i  staden)  och  6,2 
m.  (i  Stugsund).  1926  ankoramo 
och  avgingo  i  S.  3,668  fartyg  om 
sammanlagt  969,000  nettoton, 
därav  i  utrikesfart  325  om  250,000 
nettoton. 

*SöderhieIm.  1.  Werner  S. 
tog  1928  avsked  ur  den  diploma- 
tiska tjänsten.  Han  utgav  1928 
memoarerna  Läroår  i  främmande 
länder.  —  2.  Alma  S.  har  på- 
börjat utgivandet  av  Axel  von 
Fersens  dagbok  (hittills  3  bd, 
1925—28)  samt  ett  stort  anlagt 
arbete  över  franska  revolutionen. 
Den  stora  revolutionen  (I,  1927). 

*Söderköping.  Kommunala 
mellanskolan    skall    från    1    juli 


1930  successivt  omändras  till  stat- 
lig 4-årig  samrealskola.  Båtbygge- 
riet  är  numera  nedlagt. 

Söderlund,  C!  u  s  t  a  f ,  f.  1884, 
kirurg,  i)rof.  vid  Karol.  inst.  1928, 
förf.  spec.  inom  spottkörtlarnas 
och  bukorganens  kirurgi. 

*Södertälje.  1.  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  real- 
skolan och  gymnasiet,  som  för- 
statligas, till  högre  allmänt  läro- 
verk (sandäroverk)  med  4-  och  5- 
årig  realskola  samt  4-ärigt  latin- 
ocli  3-årigt  realgymnasium.  In- 
dustrin sysselsatte  1927  vid  30 
arbetsställen   2,161    arbetare. 

*Södertörn.  3.  Nämdö  förs. 
överflyttades  1929  till  Roslags  ö. 
kontrakt. 

*Södervidinge  bildar  sedan 
1929  jämte  Annelöv,  Xorrvidinge 
och  Dagstorp  ett  pastorat. 

Södra  arméfördelningen  om- 
fattar Xori-a  och  Södra  skånska 
infanteiiregenientena,  Kronobergs 
och  Hallands  regementen,  Skåns- 
ka kavalleri-  och  Vendes  artilleri- 
regementen, Göta  ingenjörkårs 
kustingenjörkompani  samt  Skåns- 
ka tiängkåren.  Arméfördelnings- 
expedition i  Hälsingborg. 

*Södra     Kinnekulle     järnväg 

trafikeras  ej  sedan  1927. 

*Södra  tingslaget  omfattar 
sedan  1929  ännu  en  kommun, 
Domnarvet   (se  d.  o.  Suppl.). 

*Södra  Vedbo.  1.  S.  omfattar 
sedan  1928  även  Mariannelunds 
köping. 

*Södra  Åsum  bildar  sedan 
1929    jämte   Ilstorp   ett   pastorat. 

* Södra  Ölands  järnväg  sam- 
manslogs  1928  med  Borgholm — 
Boda  järnväg  under  namn  av 
Ölands  järnväg. 

*Sölvesborg.  Komnuinala  mel- 
lanskolan skall  från  1  juli  1930 
successivt  omändras  till  statlig 
4-årig  samrealskola. 


IGUi 


Tacna— Taut 


1602 


T. 


*Tacna.  1-  Tvisten  om  Tacna- 
Aricaområdena  avgjordes  1929, 
varvid  T.  tilldelades  Peru  och 
Arica  Chile. 

*Tafifari,  ras  T.,  lät  192S  ut- 
ropa sig  till  kejsare  (se  vid. 
Abessinien.   Suppl. ) . 

Takoradi,  hamn  i  Guldkusten, 
s.v.  om  Sekondi.  T.,  vars  anlägg- 
ning beslöts  1921  och  slutfördes 
192S,  är  Guldkustens  enda  goda 
hamn,  skyddad  av  vågbrytare 
(sammanlagd  längd  3,4  km.).  Bi- 
bana till  Sekondijärnvägen. 

Ta'lca,  stad  i  mell.  Chile,  s.  om 
Santiago.  Livlig  ponchoindustri 
och  handel.  35,000  inv.  (1926).  — 
T.  härjades  svårt  av  en  jordbäv- 
ning 1928. 

Talfilm,  talande  film,  se 
L  j  u  d  f  i  1  m.  Suppl. 

*Talg,  jfr  även  Kinesisk 
talg.  Suppl. 

*Tallqvist.  1.  Knut  T.  utgav 
1928  i  samlingsverket  Norstedts 
världshistoria  en  översikt  över  de 
fornorientaliska   folkens  historia. 

*Talinadge.  1.  Thomas  de 
W  i  1 1  T.  Hans  efternamn  stavas 
Talmage. 

*Talteori.  Beviset  för  Fermats 
sats  återfanns  1928  av  F.  Linde- 
mann. 

Ta'lvio,  M  a  i  1  a,  se  M  i  k  - 
kola.  Suppl. 

Ta'mmisaari  [sari],  se  Eke- 
n  ä  s. 

*Tampa  hade  192S  113.000  inv. 
T.    har   betydande   cigarrindustri. 

*Tanger.  1928  träffades  mellan 
England,  Frankrike,  Italien  och 
Spanien  en  överenskommelse  rör. 
T:s  förvaltning,  enl.  vilken  även 
Italien  fick  del  i  kondominiet 
över  T. 

*Tanner,  V  ä  i  n  ö,  avgick  som 


statsminister  1927.  Han  är  sedan 
1919  bankofullmäktig  och  sedan 
1922  led.   av  riksrätten. 

*Tanta  hade  1927  90,000  inv. 

*Tanum.  1.  T.,  varifrån  Grebbe- 
stads  municipalsamhälle  1929  ut- 
brutits  till  köping,  har  nu  5,535 
inv.  Inom  T.  ligger  det  1927  bil- 
dade municipalsamhället  Hav- 
stenssund.  —  2.  T.  omfattar  nu 
även  Grebbestads  köping. 

Ta'pa,  se  Polynesier. 

*Tardieu,  André,  blev  vid 
ministären  Poincarés  rekonstruk- 
tion nov.  1928  inrikesminister  och 
kvarstår  ss.  sådan  i  Briands  juli 
1929  bildade  11  :e  ministär. 

*Tarering,  se  även  V  å  g  sp. 
1032. 

Ta'rga  Florio  [flå'-],  se  Au- 
t  o  m  o  b  i  1  s  p  o  r  t.   Suppl. 

Tarkington  [ta'kingtan], 

Booth,  f.  1869,  nordamerikansk 
författare,  har  i  en  mängd  roma- 
ner (bl.  a.  The  plutocrat,  1927; 
En  penningfurste,  1928)  skildrat 
amerikanska  typer.  Populära  äro 
hans  pojkböcker    (Penrod,   1914). 

*Tasjkent.  Samarkand  är  nu 
liuvudstad  i  Usbekistan.  En  järn- 
väg mellan  T.  och  Semipalatinsk 
är  under  byggnad. 

*Tatariska  republiken  omfat- 
tade 1926  68,624  kvkm.  med  2,6 
mill.  inv. 

Ta'transkä  Lomnica  riå'mm- 
nitsa],  ty.  Tatra-Lomniiz,  sport- 
plats och  klimatisk  kurort 
Tjecko-Slovakiet,  belägen  840  m 
ö.  h.  i  Tatra. 

*Taurus.  Enl.  mätningar,  ut 
förda  av  en  tysk  expedition  1927 
finnas  i  Kilikiska  T:s  kedja  Ala 
dag  flera  toppar  över  3,600  m 
(högst  Demirkasyk,  3.910  m.). 

Taut    [taot],   tyska   arkitekter 


L  e  X.   Suppl. 


1603 


Taxering — Telefon  a.  b.  L.  M.  Ericsson 


1604 


med  gemensam  firma  i  Berlin. 
1.  Bruno  T.,  f.  1S80,  är  en  för- 
grundsgestalt inom  tysk  funktio- 
nalism.  Han  liar  teoretiskt  och 
praktiskt  verkat  för  en  radikal 
förnyelse  av  bostadshuset  och  har 
bl.  a.  utfört  hyreshus  i  enhetligt 
utformade  kvartersblock  (se  ill. 
till  Berlin.  Suppl.  sp.  327— 
32S).  —  2.  Max  T.,  f.  1SS4,  den 
föreg:s  broder,  har  i  samma  anda 
som  denne  utfört  skolor,  kontors- 
komplex och  bostadsauläggningar. 
*Taxering.  Den  nya  taxerings- 
förordningen 2S  sept.  1928  möjlig- 
gör en  eflektivare  granskning  av 
vissa  skattskyldigas  deklaratio- 
ner. Efter  hänvändelse  till  lands- 
karareraren  kan  nämligen  taxe- 
ringsnämnds ordf.  erhålla  sak- 
kunnig hjälp  vid  granskning 
av  t.  ex.  bokföringsskyldigas 
deklarationer.  Landskamreraren 
äger  även  numera  rätt  att  in- 
fordra skattskyldigs  bokföring 
för  speciell  granskning.  På  grund 
av  den  nya  skattelagstiftningen 
har  en  av  taxeringsnämnderna  i 
Sthlm  förordnats  att  tillika  ut- 
göra en  för  hela  riket  gemensam 
taxeringsnämnd,  som  har  till  upp- 
gift dels  att  till  statlig  inkomst 
och  förmögenhetsskatt  taxera  sä- 
dana skattskyldiga,  som  sakna 
hemortskommun,  dels  att  taxera 
svenska  medborgare,  som  tillhöra 
svensk  beskickning  hos  utländsk 
makt  1.  avlönat  svenskt  konsulat, 
vilka  skola  mantalsskrivas  inom 
Storkyrkoförsamlingen  i  Sthlm, 
och  till  sist  att  åsätta  taxering 
till  kommunal  inkomstskatt,  då 
sådan  taxering  skall  ske  för  ge- 
mensamt kommunalt  ändamål. 
Den  mellankommunala  prövnings- 
nämnden  i  Sthlm  har  att  taga  be- 
fattning med  sådan  skattskyldigs 
taxering,  som  haft  förvärvskälla, 
tillhörande  skilda  prövningsdist- 
rikt. Den  särskilda  mellankommu- 


nnla  prövningsnämndtn  har  att 
pröva  besvär  under  den  tid  av 
året,  den  ordinarie  mellankonnnu- 
nala  prövningsnämnden  icke  sam- 
mantriider.  Deklarationernas  av- 
lämnande senast  15  febr.  är  en 
annan  viktig  nyhet,  ävensom  en 
del  bötesbestänunelser  för  urakt- 
låtenhet att  avlämna  deklaration. 

Taxus,  se  I  d  g  r  a  n. 

Teasdale  [ti'sdejl],  Sara,  f. 
1SS4,  nordamerikansk  skaldinna, 
sedan  1914  gift  med  E.  Filsinger. 
T:s    diktsamlingar    (Love   songs, 

1917,  Dark  of  the  moon,  1926, 
m.  fl.)  innehålla  en  melodisk, 
omedelbar  stämningslyrik. 

*Teckomatorp  har  station  vid 
Västkustbanan  och  linjen  Lands- 
krona— Eslöv  av  Landskrona  och 
Hälsingborgs  järnvägar. 

Tegen,  Einar  J  :  s  o  n,  f. 
1SS4,    filosof,    docent    i    Uppsala 

1918.  T.,  vars  filosofiska  åskåd- 
ning är  nära  befryndad  med  Pha- 
léns  och  Hägerströms,  har  utveck- 
lat en  rik  produktion  (främst  Mö- 
derne Willenstheorien.  2  dir,  1924 
—28,  och  Til  jandet,  1929). 

*  Tegnér.  2.  Esaias  T.  d.  y. 
avled  1928. 

Tel  Avi' v,  se  J  a  f  a.  Suppl. 

Telefon  a.  b.  L.  M.  Ericsson, 
sedan  1926  namn  för  Allmänna 
Telefon  a.  b.  L.  M.  Ericsson  (se 
Ericsson  2).  Aktiekapital 
60,498,000  kr.,  arbetare  i  Sthlm 
c:a  3,000.  T.  driver  i  Sthlm  verk- 
städer för  tillverkning  av  telefon- 
centraler, linjematerial,  telegraf- 
apparater, t  idkont  roll  appa  rater 
m.  m.  samt  i  Älvsjö  ett  kabel  verk 
(skall  framdeles  flyttas  till  Väst- 
berga). T.  äger  dessutom  samtliga 
aktier  i  ilax  Sieverts  fabriks  a.  b. 
(se  Sieverts  k  a  b  e  1  v  e  r  k ) 
och  aktiemajoriteten  i  Svenska 
radio  a.  b.  T.  äger  genom  dotter- 
bolag telefonfabriker  i  England, 
Finland,  Frankrike,  Xederländer- 


1605 


Teleutospor — Thalictrum 


1606 


na,  Italien,  Kumänien,  Spanien, 
Ungern  och  östei-rike  samt  äger 
dessutom  intressen  i  telefonfaln-i- 
ker  i  Estland,  Norge,  Tjecko-Slo- 
vakiet,  Indien  och  Australien.  Ge- 
nom andra  dotterbolag  innehar  T. 
koncessioner  för  anläggning  och 
drift  av  telefonnät  i  Italien,  Po- 
len, Argentina,  Mexiko,  Turkiet 
och  Tjecko-Slovakiet. 

Teleu'tospor,  se  K  o  s  t  s  v  a  m  - 
par  sp.  1364. 

Tellu'rguldmalmer,  se  G  1  a  n  - 
ser.   Suppl. 

Telofa's,   se  Cell  sp.   1125. 

*Tempelhof,  se  ill.  till  L  u  f  t  - 
trafik.  Suppl. 

Temple  [te'mmpl],  Wil- 
1  i  a  m,  f.  ISSl,  engelsic  kyrkoman, 
biskop  av  Manchester  1921,  ärke- 
biskop av  York  1928.  T.  är  den 
förnämste  upphovsmannen  till 
engelska  kyrkomötet  (.se  Stor- 
britannien. Suppl.) ,  har  ta- 
git livlig  del  i  arbetet  för  ett  näi'- 
mande  mellan  statskyrkan  och 
dissenters,  ledde  1924  Copec  (se  d. 
o.  Suppl.)  och  var  en  av  de  ledan- 
de vid  missionskonferensen  i 
Jerusalem  1928  (se  Mission. 
Suppl.). 

*Temps,  1  e  T.  A.  Ilébrard  d.  y. 
lämnade  1929  chefskapet  för  T. 

Tena'lj  (av  fr.  ienaille,  tång), 
se  Befästning.  Suppl.  sp.  274  f. 

*Tenda,  C  o  1  di  T.  Järnvägen 
under  T.  är  sedan  1928  framdra- 
gen till  Nizza  och  Ventimiglia 
(se  C  o  n  i.  Sup])!.). 

*Tengbom,  Ivar.  Bland  T:s 
senare  verk  märkes  främst  Svens- 
ka tändsticks  a.  b:s  byggnad  i 
Sthlm  (1928),  hållen  i  en  stramt 
behäiskad  klassicism. 

*TeoIogisk-filosofisk  examen 
omfattar  sedan  1927  grekiska  och 
hebreiska  språken  samt  ettdera 
av  ämnena  latin  och  teoretisk 
filosofi.  Dessutom  får  ingå  histo- 
ria  I.    det   av   ämnena   latin   och 


teoretisk  filosofi,  som  eljest  icke 
ingår  i  examen,  1.  också  såväl 
historia  som  detta  ämne. 

Teoretisk-teologisk  examen, 
se  D  i  m  i  s  s  i  o  n.  Sujipl. 

Te'rijoki,  köping  i  Viborgs  1., 
Finland,  vid  Finska  viken,  nära 
ryska  gränsen.  T.  var  under  ryska 
tiden  Finlands  förnämsta  badort 
men  har  sedan  gått  tillbaka. 
Järnvägsknut.   5,000   inv.    (1928). 

Termisk  ekvator,  detsamma 
som  värmeekvator. 

*Terra  nuUius.  Jan  Mayen  har 
1929  ställts  under  Xorges  över- 
högliet. 

*Terry,  Ellen,  avled  1928. 

Te'ssenow  [-nå],  Heinrich, 
f.  1876,  tysk  arkitekt,  lärare  vid 
tekniska  högskolan  i  Berlin,  har  i 
privatbostäder  och  radhus  anslu- 
tit sig  till  den  borgerliga  tyska 
empirestilen.  En  ädel  nyantik 
karaktär  äger  hans  festspelshus 
för  Jaques-Dalcrozes  rytmiska  in- 
stitut i  Hellerau  (1910—13). 

Testrup,  Erik,  f.  1878,  mili- 
tär. T.  blev  överstelöjtnant  och 
chef  för  Krig.sliögskolan  1922, 
överste  och  chef  för  Norra  skåns- 
ka infanteriregementet  1926  och 
clief  för  Lantförsvarets  komman- 
doexpedition 1929.  T.  har  anlitats 
för  en  mångfald  militära  utred- 
ningsuppdiag. 

Textorius,  Oskar,  f.  1864, 
skådesj^elare,  regissör,  anställd 
1)1.  a.  vid  Oscarsteatern  i  Sthlm 
1911 — 18,  som  konstnärlig  ledare 
vid  Stora  teatern  i  Göteborg  1920 
— 25  och  som  regissör  vid  Vasa- 
teatern i  Sthlm  1926—29,  har  sär- 
skilt i  komiska  operettroller  vun- 
nit stor  framgång.  Hösten  1929 
blev  T.  ledare  för  Folkets  hus  tea- 
ter i  Sthlm. 

Thali'ctrum,  växtsläkte  (fani. 
Ranuncuia' ceae) ,  örter  med  små 
blommor  i  täta  blomsamlingar; 
lilommorna  ha  4,  snart  avfallande 


1607 


Thibaudet— Tidaholm 


1608 


Albert  Thomas. 

liylleblad  samt  långt  utskjutande 
ståndare.  Bladen  äro  1 — flera  ggr 
parbladiga  med  flikiga  småblad. 
T.  fla'vum,  ängsruta,  m.  fl. 
arter  växa  på  ängsmark  och  blom- 
ma vanl.  på  liögsommaren.  Flera 
arter  odlas  som  perenna  blomster- 
växter; de  ha  alla  vackert  delade, 
flikiga  blad  och  lysande  färgade 
ståndare. 

Thibaudet  [tibådä'],  Albert, 
f.  1874,  fransk  kritiker,  medar- 
betare i  Nouvelle  revue  fran- 
Caise,  1921 — 22  universitetslektor 
i  franska  i  Uppsala.  T.,  som  är 
starkt  influerad  av  bergsonismen, 
liar  bl.  a.  utgivit  en  stor  översikt 
av  det  moderna  Frankrikes  and- 
liga utveckling,  Trente  ans  de  vic 
franraise  (4  bd,  1920—23). 

Thiess  [tis],  Frank,  f.  1890, 
tysk  författare.  Bland  T:s  roma- 
ner märkes  Der  Leihhaftige 
(1924;  Djävulens  skugga,  1926), 
en  brutalt  realistisk  skildring  av 
personer  och  förhållanden  i  in- 
flationstidens  Tyskland. 

Thionville   [tiår)vi'll],  ty.  Die- 


drnliofcn,  stad  och  fästning  i  dep. 
Moselle,  n.ö.  Frankrike,  vid  flo- 
den  Moselie.    1.3,000   inv.    (1926). 

Thla'spi,  se  Penninggräs. 

♦Thomas.  2.  Albert  T.  läm- 
nade   deputeradekammaren    1922. 

*Thomas.  3.  J.  II.  T.  (sp.  1027) 
ingick  1929  i  Macdonalds  2:a  mi- 
ni.stär  som  storsigillbevarare  med 
särskild  uppgift  att  ägna  sig  åt 
arbetslöshetsfrågans     behandling. 

Thompson  [tå'mm(p)s9n], 

Francis,  f.  1860,  d.  1907, 
engelsk  skald,  en  av  sekelskiftets 
främ.sta  engelska  lyriker.  T.  var 
tidigt  bruten  av  opiummissbruk 
och  dog  i  lungsot,  lians  diktning 
ger  i  en  praktfull  språkform  ut- 
tryck åt  en  mystiskt-religiös  upp- 
fattning av  poesins  väsen. 

Thorborg,  K  e  r  s  t  i  n,  f .  1896, 
operasångerska  (alt),  gift  1928 
med  regissören  G.  Bergman,  är 
sedan  1925  anställd  vid  Kungl. 
teatern. 

*Thornycroft,  sir  John,  av- 
led  1928. 

Thulin,  Gabriel,  f.  1865, 
ämbetsman,  kammarråd  1893,  re- 
geringsråd 1909.  T.  har  varit 
mycket  anlitad  i  utrednings-  och 
kommittéuppdrag,  särskilt  jord- 
rättsliga och  kyrkorättsliga,  samt 
varit  led.  av  de  flesta  kyrkomöten 
sedan  1909.  T.  blev  1928  ordf.  i 
Svenska  föreningen  Nordens  sty- 
relse efter  att  från  1919  ha  varit 
ordf.  i  dess  Stockholmskrets. 

*Thun,  se  ill.  till  B  e  r  n  - 
Alperna. 

Thy'gesen,  Eudolf,  f.  1880, 
norsk  målare.  Urspr.  starkt  på- 
verkad av  IMunch,  har  T.  sedan 
omkr.  1909  utvecklat  en  person- 
ligt präglad  expressionistisk  stil 
med  dekorativt  förenklad  form 
och  en  kylig  kolorit. 

*Thyrén,  Johan,  lämnade 
statsrådsämbetet    1928. 

*Tidaholm.    Kommunala    mel- 


1609 


Tidblad — Tjeckiska  stråkkvartetten 


1610 


laiiskolan  skall  från  1  juli  1932 
successivt  omändras  till  statlig  4- 
årig  samrealskola. 

Tidblad,  I  n  g  a,  f .  1901,  skåde- 
spelerska, gift  1923  med  skåde- 
spelaren Ragnar  Billberg.  An- 
ställd vid  Svenska  teatern  i  Sthlm 
1922,  vid  Oscarsteatern  i  Sthlm 
sedan  1926,  har  T.  särskilt  fram- 
ställt unga,  spröda  kvinnogestal- 
ter. 

*Tiden.  3.  R.  Lindström  avgick 
som  redaktör  1929  och  efterträd- 
des av  E.  Wigforss. 

Tillgren,  J  o  s  u  a,  f.  1881, 
läkare,  docent  i  medicin  vid 
Karol.  inst.  sedan  1915  och  över- 
läkare vid  Maria  sjukhus  i  Sthlm 
sedan  1924,  har  utgivit  ett  flertal 
arbeten  inom  den  praktiska  medi- 
cinen och  bakteriologin. 

*Times,  T  h  e  T.,  utger  ett  fler- 
tal fackbetonade  veckobilagor, 
bl.  a.  Imperial  and  Foreign  Trade 
Supplement  och  Literaiy  Supple- 
ment, den  senare  en  av  Englands 
ledande  litterära  tidskrifter. 

Timmersax,  se  Skogsav- 
verkning sp.  815. 

*Tingley,  Katherine,  avled 
1929  på  Visingsö. 

*Tingsten,  Lars,  erhöll  av- 
sked 1929.  Han  har  vid.  utgivit 
översiktsarbetet  Huvuddragen  av 
medeltidens  samt  nya  och  nyare 
tidens  krigskonst  (1928). 

*Tingstäde.  Vid  T.  finnes  en 
vid  1900-t:s  början  anlagd  be- 
fästning, Tingstäde-posi- 
t  i  o  n  e  n,  stödjepunkt  för  Got- 
lands trupper. 

Tiraljö'r  (fr.  tirailleur,  av  ti- 
railler.  ofta  skjuta),  kallades  förr 
den  enskilde  skytten  i  en  i  spridd 
ordning  utvecklad  infanteriavdel- 
ning. Jfr  Krigskonst.  Suppl. 
sp.  1206. 

Tirén,  Karl,  f.  1869,  broder 
till  Johan  T.,  folklorist,  stations- 
inspektor    i     Bergvik      (Hälsing- 


Lars  Tingsten. 

land).  T.  är  en  framstående  kän- 
nare av  lappmusiken,  varav  han 
gjort  talrika  uppteckningar  ocli 
fonogramuppt  agninga  r. 

Ti'rso,  största  floden  på  Sar- 
dinien, utmjTinar  på  västkusten. 
135  km.  I  T:s  dalgång  finnes  en 
1924  fullbordad,  storartad  regle- 
ringsdamm för  bevattnings-  och 
kraftändamål. 

*Tittoni,  T  o  m  m  a  s  o,  avgick 
1929  som  senatspresident. 

Titulescu  [-tolä'ssko],  Xico- 
1  a  s,  f.  1883,  rumänisk  jurist  och 
politiker,  prof.  i  Bukarest  1909. 
T.,  som  sedan  1912  tillhört  depu- 
teiadekammaren,  har  vid  flera 
tillfällen  varit  finansminister 
samt  var  en  av  Rumäniens  för- 
handlare vid  Trianon-  och  Sévres- 
frederna  1920.  Han  var  1922—27 
minister  i  London  samt  är  sedan 
1923  permanent  ombud  i  N".  F:s 
delegeradeförsamling.  1927 — 28 
utrikesminister,  blev  T.  nov.  1928 
ånyo  minister  i  London. 

Tjapa'ievsk,  se  G  a  1 1  j  i  n  a. 
Suppl. 

Tjeckiska  stråkkvartetten,  en 


1611 


Tjecko-Slovakiet— Toller 


1612 


uiidfi"  jiainn  av  B  ö  li  m  e  r  k  v  a  r  - 
te  t  ten  1S92  piundad  ensemble, 
\ars  nuv.  medlennnar  äro  K. 
Hoffmann,  J.  Suk,  J.  Ilerold  och 
L.  Zelenka.  T.  är  en  av  nutidens 
förnämligaste  st  rakkvart  ettor, 
särskilt  berömd  för  sin  tolkning 
av  tjeckisk  musik. 

*Tjecko-SIovakiet.  Förvalt- 
ning. 192S  genomfördes  en  ny  för- 
A'altningsorganisation,  i  det  Böh- 
men,  Mähren-Schlesien,  Slovakiet 
och*  Karpato-Ryssland  konstitue- 
lades  som  administrativt  auto- 
noma områden.  —  Försvars- 
lösen. Utbildningstiden  är  nu- 
mera 14  månader.  Armén  be- 
står av  12  divisioner  med  bl.  a. 
24  infanteribrigader,  3  kaval- 
leribrigader, 14  brigader  lätt 
och  2  brigader  tungt  artilleri. 
Fredsstyrkan  uppgår  till  100.000 
k  140,000  man.  —  Press.  Förutom 
de  i  huvudarbetet  nämnda  tid- 
ningarna märkes  Öeske  Slovo,  na- 
tionalsocialisternas organ. 
Historia.  T:s  utveckling  har  de 
senaste  åren  fortgått  g^-nnsamt. 
spec.  i  ekonomiskt  hänseende.  Inre 
slitningar  ha  dock  ej  saknats,  och 
missnöjet  bland  slovakerna  är 
fortfarande  starkt.  Utrikespoli- 
tiskt har  man  hållit  fast  vid  lilla 
ententens  grundsatser.  Febr.  1929 
avgick  Svehla  som  ministerpresi- 
dent och  efterträddes  av  F. 
Udrzal.  Utrikespolitiken  ledes 
alltjämt  av  Benes. 

*Tieckoslovakisk  litteratur. 
O.  B  il-  e  z  i  n  a  (se  d.  o.  Suppl.)  av- 
led 1929. 

*Tjehov,  Anton  P  a  v  1  o  - 
v  i  t  j.  1  sv.  övers,  föreligger  ett 
urval  av  T:s  noveller  (3  bd^^  192S) 
och  skådespel  (1  bd.  1928,  inne- 
slutande de  i  huvudarbetet  nämn- 
da samt  Måsen). 

Tjerke'ss,  Tjerke's.  1.  T.  1. 
A  d  y  g  e'  j  ( A  d  y  g  e  j  -  T. ) ,  auto- 
nomt    område     (sedan     1922)     i 


X.  Kaukasusom  rådet,  Ryssland. 
Joidbruk  och  boskapsskötsel.  Hu- 
vudstad är  det  utanför  T.  belägna 
Krasnodar.  3,093  kvkm.  114,000 
inv.  (1926).  —  2.  Se  Kara- 
t  j  a  j  -  T  j  e  r  k  e  s.    Suppl. 

Tje'rskij bergen,  veckbergssys- 
tem  i  n.ö.  Sibirien,  upptäckt  1926 
av  en  rysk  expedition  och  uppkal- 
lat efter  en  geolog,  som  omkr. 
1890  utförde  forskningar  i  n.ö. 
Sibirien.  T.,  som  består  av  nio 
olika  kedjor,  bilda  tills,  med 
några  förut  kända  kedjor  en  c:a 
1,000  km.  lång  och  300  km.  bred 
båge,  vilken  sträcker  sig  över  In- 
digirkas  och  Kolymas  övi-e  lopp, 
parallellt  med  Verhojansk-Stano- 
Aoj bergen.  T.  ha  toppar  på  3,000 
—3,300  m:s  h.  ö.  h. 

*Tjita  är  nu  huvudstad  i  kret- 
sen  T..   Fjärran   österns   område. 

*Tjitjerin,  Georgij  Vasil- 
j  e  v  i  t  j.  T  :s  infl_\-tande  har  efter 
on  konflikt  med  Stalin  varit  i  av- 
tagande. Han  återvaldes  dock 
1929  till  folkkommissarie  för  ut- 
rikesärenden. 

*Tjuktjer,  se  även  Mongo- 
ler sp.  193  och  ]\1  ä  n  n  i  s  k  o  - 
r  a  s  e  r  sp.  521. 

Tjärgadd,  detsamma  som  tör- 
skate  (se  Rost  svampar  sp. 
1365). 

Tobi'ae  Come'dia,  ett  på  knit- 
telvers  skrivet  skådespel,  tryckt 
1550,  som  tillskrivits  Olaus  Petri. 
Präglad  av  lutherskt  allvar,  ger 
T.  en  god  bild  av  reformations- 
tidens livssyn.  Dramat  uppfördes 
1923  i  Sthlm  av  studenter  vid 
Stockholms  högskola. 

*  Tokyo  har  radiostation  för 
transocean  trafik. 

*ToIler,  Ernst,  vilken  även 
framträtt  som  en  inspirerad  ly- 
riker, bl.  a.  i  den  under  fängelse- 
tiden skrivna  Das  Schwalbenbuch 
(1923),  gav  i  dramat  Hoppla,  wir 
lebcn     (1927;     Hoppla,    vi    lever, 


1613 


Tolta — Totemism 


1614 


uppf.  i  Sthlm  1928)  en  djupt  pes- 
simistisk skildring  av  den  tyska 
revolutions-  och  efterkrigstidens 
mentalitet.  Med  sin  egendomligt 
stiliserade,  avsiktligt  fragmen- 
tariska form  och  tekniska  nyheter, 
ss.  filmmellanspel  o.  d.,  blev  dra- 
mat även  —  i  Tyskland  i  Pisca- 
tors,  i  Sverige  i  Per  Lindbergs 
regi  —  en  stor  scenisk  framgång. 

Tolta,  Mulge'  dium  alpi'num 
(fam.  Coinpo'sitac) ,  högväxt  ört 
med  djupt  parflikiga  blad  samt 
(vanl.)  blåa  blomkorgar  i  klase. 
Allmän  här  och  där  i  fjällens 
björkskogsregion.  Utgör  i  dylika 
trakter  en  viktig  foderväxt.  Blom- 
mar på  hög-  och  eftersommaren. 

*Tomelilla.  Kommunala  mel- 
lanskolan  omändras  sedan  1  juli 
1929  successivt  till  statlig  4-årig 
samrealskola. 

*Tomsk  hade  1920  93,000  inv. 
■  Tonfilm,  se  Ljud  film.  Suppl. 

*Topelius.  3.  Zacharias 
T.  d.  v:s  Daghöclcer  utgåvos  i  4 
bd  191S— 24.  " 

Topptorka,  toppens  avdöende, 
orsakas  hos  furor  mest  av  tör- 
skatesvamp  (se  R  o  s  t  s  v  a  m  - 
par  sp.  1365). 

*Torium  hör  liksom  sin  isotop 
radiotorium  till  de  radioaktiva 
ämnena.  Se  tab.  I  och  II  til! 
Radium. 

*Torneå.  2.  T.  utgöres  sedan 
1928  av  två  tingslag,  Torneå 
tingslag  samt  Pajala  och  Kori:)i- 
lombolo  tingslag. 

*Torp.  2.  I  T.  ligger  Väster- 
norrlands läns   folkhögskola. 

*Torp.  2.  Carl  T.  avled  1929. 

*Torped,  se  även  A  u  t  o  m  o  - 
b  i  1.  Suppl.  sp.  199. 

*Torsebro  krutbruk  är  numera 
nedlagt. 

*Torshälla.  Landsförsamlingen 
har  nu  2,533  inv.  (1929  överflyt- 
tades till  Eskilstuna  ett  område 
med  705   inv.). 


A. 

Ernst  ToUer. 

*Torslunda.  I  T.  ligger  Ölands 
folkhögskola. 

Torsvigg,  se  Ä  s  k  v  i  g  g. 

Torulf,  Ernst,  f.  1872,  arki- 
tekt, har  bl.  a.  utfört  Göteborgs 
högskolas  byggnad  (1906 — 12, 
tills,  med  E.  Hahr),  det  i  nationell 
tegelstil  byggda  Naturhistoriska 
museet  (1923;  se  ill.  till  Göte- 
borg sp.  245 — 246)  och  nya  post- 
huset i  (Jöteborg  (1923),  vars  mo- 
numentala fasad  ankm/ter  till  lo- 
kala klassicistiska  traditioner. 

*Toscana  omfattar  nu  ännu  en 
provins,  Pistoja. 

*Toscanini,  A  r  t  u  r  o,  lämna- 
de 1929  Scalateatern  i  Milano. 

*Totemism.  I  samband  med  T. 
är  hos  de  flesta  totemistiska  folk 
bildkonsten  högt  utvecklad.  Hos 
nordvästindianerna  (se  d.  o. 
Suppl.),  där  ej  blott  rituella  ting 
utan  även  de  mest  vardagliga 
föremål  utsiras  med  totemistiska 
motiv,  märkas  främst  de  ända 
till  20  m.  höga  t  o  t  e  m  p  å  1  a  r  - 
n  a,  monument  över  klanens  fäder 
och  totemdjur,  märkligare  händel- 
ser i  klanens  liv  o.  d.,  vilka  resas 


1615 


Toulouse — Tranås 


1616 


Totemism.    Nordvästindianskt    hus    med 
totempålar. 

framför  hyddorna  (hos  haida- 
stamnien  vanl.  som  hörnposter  och 
portaler)  1.  som  monument  ute  i 
det  fria.  Inomlius  har  man  minia- 
tyrpålar av  trä,  ben.  1.  skiffer. 

*Toulouse  står  genom  en  ny- 
anlagd transpyreneisk  järnvägs- 
linje i  förbindelse  med  Barcelona. 

Touquet,  Le  T.  [la  toka'], 
Paris-Plage  [pari'"  plaj],  ort 
i  dep.  Pas-de-Calais,  Frankrike,  s. 
om  Boiilogne-sur-^Ier.  En  av  de 
mondänaste  badorterna  vid  Eng- 
elska kanalen. 

Touring,  se  A  u  t  o  m  o  b  i  1. 
Siippl.  sp.  199  och  ill.  sp.  195 — 
196. 

Tozzi  [tå'ttsi],  Federigo, 
f.  1SS3,  d.  1920.  italiensk  förfat- 
tare, har  behandlat  motiv  ur  pro- 
vinsiell miljö  (Siena)  med  in- 
trängande psykologi  och  djup  pes- 
simism (romanen  Tre  croci,  1920; 
Tre  kors,  1926). 

Tra'cto-ci'rrus  (av  lat.  tra'c- 
ttis,  sammanhängande,  och  ci'r- 
rus,  fjädermoln) ,  se  Polar- 
b  a  n  d.  Suppl. 

Trade'ra      (av     lat.     tra'dere, 


överlänma),  överlåta  äganderätt 
genom  tiadition  (se  d.  o.  Jur.). 

Trade  winds  [trejd  oi'nndå], 
eng.,  passadvindar. 

Trafikförbundet  Uppsala — 
Norrland,  Gävle,  en  1927  bildad 
sannnanslutning  för  gemensam 
förvaltning  av  Uppsala — Gävle 
och  Gävle — Ockelbo  järnvägar 
samt  Ostkustbanan. 

*Trafikförvaltningen  Göte- 
borg— Dalarna — Gävle.  I  T.  in- 
går numera  även  Dal — Västra 
\'ärmlands  järnväg. 

*Trakien  har  kraftigt  berörts 
av  det  i  Lausanne  1923  bestämda 
fulkutbytet  mellan  Grekland  (se 
d.  o.  Suppl.)  och  Turkiet.  Enl. 
uppskattning  hade  1924  Väst-Tra- 
kien,  som  utgör  nomarkierna 
Ebros  och  Rodope  i  Grekland, 
304,000  inv.,  därav  189,000  gre- 
ker, 84,000  turkar  och  23,000 
bulgarer  (1920  191,000  inv.,  där- 
av 68,000  greker,  84,000  turkar 
och  35,000  bulgarer),  och  det  till 
Turkiet  hörande  öst-Trakien 
390.000  inv.,  därav  370,000  turkar 
(1920  513,000  inv.,  därav  300,000 
turkar  och  180,000  greker). 

*Trans-Bajkalien.  Guverne- 
mentet  existerar  ej  längre. 

*Transformator,  jfr  även 
E  1  e  k  t  ]•  i  s  k  a  t  r  a  n  s  f  o  r  m  a  - 
t  o  r  e  r.  Suppl. 

*Trans- Jordanien.  T:s  grän- 
ser mot  Irak  och  Hidjaz-Xedjd 
fastställdes  1925  och  1927  (se 
Xedjd.  Suppl.  och  karta  till 
Arabien.  Suppl.) .  Förhållandet 
mellan  T.  och  Storbritannien  reg- 
lerades på  nytt  genom  ett  för- 
drag febr.  1928. 

*Tranås.  1.  1929  lades  grunden 
till  en  kyrka  i  T.,  som  uppföres 
efter  ritningar  av  L.  I.  Wahlman. 
Kommunala  mellanskolan  omänd- 
ras sedan  1  juli  1929  successi^■t 
till    statlig    4-årig    samrealskola. 


IG17 


Trapezunt — Trumma 


1618 


*Trapezunt  hade  1927  25,000 
i  UV. 

Trelindningstransformator,  se 
Elektriska  transforma- 
torer. Suppl. 

*Trentino,  Venezia  Tri- 
d  e  n  t  i  n  a,  utgöres  enl.  nuv.  pro- 
vinsindelning av  två  provinser, 
Trento  (c:a  430,000  inv.)  och 
Bolzano    (c:a  240,000  inv.). 

*Trepov,  Aleksandr  Fjo- 
d  o  r  o  v  i  t  j,  dog  1928  i  Xizza.  T. 
var  en  av  dem,  som  under  tsar- 
regimens yttersta  dagar  gjorde  ett 
sista  försök  att  segerrikt  slutföra 
kriget  och  avvärja  revolutions- 
stormen men  måste  uppge  försöket 
omedelbart   efter   Easputins   död. 

*TreveIyan.  1.  Sir  G.  O.  T.  av- 
led 1928.  —  2.  G.  M.  T.  blev  1927 
prof.  i  Cambridge. 

Trevelyan  [trivi'llj9n],  sir 
Charles  T.,  f.  1S70,  broder  till 
George  Macaulay  T.,  engelsk  poli- 
tiker, led.  av  underhuset  1899 — 
1918  och  sedan  1922  (arbetarpar- 
tiet). T.  blev  1908  parlamentssek- 
reterare i  undervisningsministe- 
riet men  avgick  1914  på  grund  av 
sitt  ogillande  av  ministären 
Asquiths  krigspolitik.  Han  var 
undervisningsminister  i  Macdo- 
nalds  l:a  ministär  1924  och  över- 
tog samma  post  i  dennes  2 :  a  mi- 
nistär  1929. 

*Triangel.  En  T:s  yta  kan 
även  beräknas  med  Herons  for- 
mel   (se  H  e  r  o  n.  Suppl.). 

Tribuna  [-bo'na],  la  T.,  ita- 
liensk daglig  tidning,  utgiven  i 
Rom,  grundad  1882,  fascistisk. 

Trilla,  se  Vagn  sp.  304  och 
ill.  sp.  302. 

*Trissino,  G.  G.  Sofonisba  före- 
ligger i  sv.  övers,  i  Världslittera- 
turen   (del  3,  1902). 

Troe'll,  Abraham,  f.  1881. 
kirurg,  docent  i  Lund  1910,  vid 
Karol.  inst.  1911,  erhöll  1929  pro- 


fessors namn.  T.  har  utgivit  ett 
stort  antal  arbeten  inom  kirurgin. 

Troi'li,  Einar,  f.  1880,  in- 
dustriman, ingenjör  vid  Suraham- 
niar  1907 — 12,  verkst.  direktör 
vid  Björneborgs  järnverk  1912 — 
14,  vid  Kolsva  1914 — 22,  dispo- 
nent och  vice  verkst.  direktör  vid 
Uddeholms  a.  b.  1922—28,  verkst. 
direktör  där  från  1928,  e.  o.  full- 
mäktig i  Jernkontoret  från  1928. 

Trollope  [trå'll8p],  Antho- 
ny, f.  1815,  d.  1882,  engelsk  för- 
fattare, har  i  sina  av  skarp  iakt- 
tagelseförmåga präglade  romaner 
skildrat  den  högre  medelklassen  i 
det  viktorianska  England.  Bland 
lians  arbeten,  som  f.  n.  röna  en 
allt  starkare  uppskattning,  mär- 
kes främst  The  last  chranicle  of 
Barset  (2  bd,  1866—67). 

*Trondhjem.  Enl.  stortingsbe- 
slut 1929  skall  T.  fr.  o.  m.  1930 
åter  heta  X  i  d  a  r  o  s.  I  T.  finnes 
.statsarkiv    (.se  Xorge.   Suppl.). 

Trossnäs  fält  i  Värmland,  s.v. 
om  Kil,  var  mötesplats  för  Värm- 
lands regemente  1835 — 1912  och 
för  Värmlands  fältjägarkår  1832 
—1901. 

*Trotskij,  Lev  D  av  i  do- 
vi  t  j,  blev  efter  sin  uteslutning 
ur  kommunistiska  pa^-tiet  förvi- 
sad till  Sibirien.  Då  hans  anhäng- 
are fortsatte  sin  propaganda,  blev 
han  1929  utvisad  ur  Ryssland  ocli 
slog  sig  s.  å.  ned  i  Konstantinopel, 
varifrån  lian  förgäves  anropat 
olika  stater  om  asyl.  T.  driver  en 
hätsk  propaganda  mot  Stalin. 
Bl.  a.  har  han  i  Die  icirklicJic 
Lage  in  Russland  (1928;  Det 
verkliga  läget  i  Ryssland,  1929) 
gjort  uppseendeväckande  avslö- 
janden om  dennes  regim. 

Trumlindning,  se  Elekt- 
riska  maskiner    sp.    866    f. 

*Trumma.  Hl-  av  bastrumma 
återfinnes  å  bilagan  till  Mu- 
sikinstrument. 


1619 


Trumpet — Tuan  Ki-juei 


1620 


♦Trumpet.  1.  111.  av  T.  återfin- 
nes å  bilagan  till  il  vi  s  i  k  i  n  - 
s  t  r  u  m  e  n  t. 

♦Tryffel.  Till  de  falska  T.  hör 
även  hartrvIFel   (jfr  d.  o.  Suppl.). 

*Trygger,  K  r  n  s  t,  ingick 
1028  som  utrikesminister  i  Lind- 
mans  andra   ministär. 

Trädgårdsnejlika,  se  Dian- 
t  h  u  s. 

Trädtomat,  Cyp'homa'ndra  be- 
ta'c£a  (fam.  Holmia! ceae) ,  lågt 
träd  med  hjärtlikt  ovala  blad  och 
små,  rödaktiga  blommor  samt 
röda.  äggformiga  frukter.  Dessa 
smaka  som  tomater  och  äro  ät- 
liga. T.  liärstannnar  från  bergs- 
trakterna i  Peru  ocli  Ecuador 
samt  odlas  i  tropiska  bergstrakter 
samt  subtropiska  länder. 

*  Träjon,  se  även  A  s  p  i  d  i  - 
u  m.  Suppl. 

*Trälleborg.  Enl.  1927  års 
skolordning  omoi-ganiseras  sam- 
skolan till  samrealskola  med  4- 
och  5-åriga  linjer. 

Trän  jon,   se  V  a  c  c  i  n  i  u  m. 

*Trävaru  a.  b.  Dalarna.  Ak- 
tiemajoriteten i  T.  inköptes  1929 
av  Korsnäs  sågvei'ks  a.  b. 

*Trönö.  Den  medeltida  kyrkan, 
som  sedan  1895,  då  ny  kyrka 
uppfördes,  varit  ödekyrka,  blev 
jämte  klockstapel  och  kyrkogård 
statsegendom  1926. 

^Tröskverk,  jfr  även  Agn- 
o  c  h  b  o  s  s  f  1  ä  k  t. 

Tsai  Yiian-pei,  f.  1867.  kine- 
sisk lärd  och  politiker.  Medlem  av 
sista  djTiastins  kejserliga  akade- 
mi, blev  T.  1912  undervisnings- 
minister. 1917 — 23  var  han  kans- 
ler vid  Pekings  statsuniversitet 
och  gjorde  sig  känd  som  en  fram- 
stående radikal,  särskilt  som  till- 
skyndare  av  vänskapliga  förbin- 
delser mellan  Sovjet-Ryssland  och 
intelligenskretsarna  i  Kina.  1927 
blev  han  åter  undervisningsminis- 


ter i  den  nationalistiska  Xan- 
kingregeringen. 

Tsankov,  Alexander,  f . 
1877,  bulgarisk  nationalekonom 
och  politiker.  T.  framträdde  först 
SS.  en  av  ledarna  vid  den  kupp, 
som  gjorde  slut  på  Stambuliskijs 
diktatur  1923  (.se  Bulgarien. 
Suppl.).  S.  å.  bildade  T.  en  demo- 
kratisk blockregering,  där  han 
själv  även  övertog  posten  som  un- 
dervisningsminister. Ss.  konselj- 
piesident  undertryckte  T.  med 
stor  hänsynslöshet  all  opposition 
från  agrar-  och  komnuuiist  par- 
tierna. T.  avgick  1926  och  blev 
s.  å.  president  i  sobranjen. 

Tschaiko'wsky,  annan  form 
för  Tjajkovskij. 

Tscha'kste,  J  a  n  i  s,  f.  1859, 
d.  1927.  lettisk  politiker.  T.  till- 
höide  den  delegation,  som  efter 
ryska  revolutionen  1917  i  utlan- 
det verkade  för  Lettlands  själv- 
ständighet. 1918  blev  han  ordf.  i 
nationalrådet  och  provisorisk 
statschef.  T.  valdes  1922  till  Lett- 
lands förste  president  och  åter- 
valdes 1925. 

Tsche'rmak,  E  r  i  c  h,  f.  1871, 
österrikisk  botanist,  son  till  Gus- 
tav T.,  ärftlighetsforskare,  1903 
prof.  i  Wien.  T.  var  en  av  de  tre 
forskare,  som  1900  återupptäckte 
Mendels  regler  (jfr  Ärftlig- 
het s  1  ä  r  a  sp.  1545). 

Tsintsa'rer,  se  V  a  1  a  k  e  r. 

Tsji-stammar,  se  X  e  g  r  e  r  sp. 
724. 

Tuan  Ki-juei,  f.  1S64,  kine- 
sisk militär  och  politiker.  Efter 
studier  i  Tyskland  blev  T.  Yiian 
Shi-kais  medhjälpare  och  den 
egentlige  skaparen  av  dennes  ar- 
méer. Krigsminister  i  den  första 
republikanska  regeringen  i  Pe- 
king, blev  han  1916.  efter  Yiians 
död,  statsminister.  T.  blev  ledare 
för  en  kamarilla  av  militärguver- 
nörer   (den    s.    k.    Anfuklubben), 


1621 


Tuba— Turkiet 


1622 


sniu  i  starkt  beroende  av  Japan 
monopoliserade  all  makt  inom 
landet  och  bl.  a.  utan  parlamen- 
tets hörande  förklarade  Tyskland 
krig  (se  Kina  sp.  808).  Anfu- 
mitnnens  nesliga  undfallenhet  för 
Japan  vid  fredsförhandlingarna  i 
Versailles  (ang.  Shantung)  ledde 
till  deras  fördrivande  1920.  Nov. 
1924— april  1926  var  T.  proviso- 
risk president  i  Peking,  sittande 
på  de  rivaliserande  Chang  Tso- 
lins  och  Wu  Pei-fus  nåd. 

*Tuba.  2.  111.  av  bastuba  åter- 
finnes å  bilagan  till  Musik- 
instrument. 

*Tuberkulos.  Vclrr.  .Ui  Ii  an  g 
1.  Suppl. 

Tuckerton  rta'kk9tn],  ort  i 
New  Jersey,  För.  Stat.,  n.ö.  om 
Atlantic  City.  Eadiostation  för 
transatlantisk  trafik. 

*Tuhundra  härad  ingår  nu  i 
Västmanlands  mell.  domsaga. 

*Tuhundra,  Siende  och  Ytter- 
tjurbo  härads  tingslag  uppgick 
1929  i  Siende  och  jSTorrbo  tingslag, 
Västmanlands  mell.  domsaga. 

*Tula.  2.  T.  hade  1026  1.50,000 
in  v. 

*Tulenheimo,  A  n  1 1  i,  är  se- 
dan 1922  led.  av  riksrätten. 

Tu'lipa,    se   T  u  1  p  a  n. 

*Tullstorp.  Sedan  1929  bilda  ö. 
Vemmenliög,  V.  Vemmenhög,  T. 
och  Svenstorp  ett  pastorat. 

Tumleberg,  järnvägsstation  i 
Essunga  skn,  Skarab.  1.,  vid  lin- 
jerna Skara — Göteborg  och  Hå- 
kantorp— T.  av  Västergötland — 
Göteborgs  järnvägar.  Nära  T. 
öppnades  1916  en  folkhögskola, 
som   1920  flyttades  till  Vara. 

*Tunberg,  S  v  e  n,  har  ss.  rek- 
tor för  Stockholms  högskola  (jfr 
d.  o.  Suppl.)  nedlagt  ett  energiskt 
arbete  på  högskolans  utveckling. 
Han  är  jämte  S.  Bring  redaktör 
för  Norstedts  världshistoria,  där 
han  givit  en  översikt  över  det  ger- 


manska statsväsendets  grundlägg- 
ning i  Europa   (del  4,  1928). 

Tunbridge  Wells  [t9'nnbrid] 
oe'lls],  stad  i  grevsk.  Kent,  s.ö. 
England,  belägen  i  en  idyllisk, 
småkuperad  trakt.  T.,  som  förr 
var  en  fashionabel  badort  (krit- 
lialtiga  källor,  upptäckta  1606), 
är  nu  av  betydelse  som  sommar- 
nöjesort. 36,000  inv.    (1921). 

Tungört,  annat  namn  på  ox- 
tunga    (se  A  n  c  h  u  s  a) . 

Turbo,  se  V  i  k  m  a  n  s  h  y  t  - 
t  a  n. 

Turbule'nta  rörelser  (av  lat. 
t  ur  b  nle' tit  US,  stormande),  de  ore- 
gelbundna rörelser  inom  en  luft- 
massa, som  i  främsta  rummet  för- 
medla värmetransporten.  Några 
rörelselagar  för  T.  kunna  ej  ut- 
formas, men  karaktäristiskt  är, 
att  i  varje  tidsmoment  lika  stor 
luftmängd  föres  fram  i  uppsti- 
gande som  i  nedstigande  riktning. 

Turicchia  [tori'kkia],  Gio- 
vanni, f.  1886,  italiensk  violi- 
nist, verksam  i  Sverige.  T.  är 
förste  konsertmästare  vid  hov- 
kapellet och  har  även  med  fram- 
gång uppträtt  som  konsertspelare. 

*Turkiet  hade  vid  1927  års 
folkräkning  13,660,000  inv.,  därav 
1.044,000  i  Europeiska  T.  Enl.  se- 
naste uppgift  utgör  ytan  762,736 
kvkm.,  därav  23,975  i  Europeiska 
T.  — -  Befolkning.  Ang.  befolk- 
ningsutväxlingen  med  Grekland 
se  d.  o.  Suppl.  —  Historia.  Kemål 
pasja  har  under  de  senaste  åren 
med  utomordentlig  energi  fortsatt 
sin  reformpolitik,  som  underkas- 
tat T.  en  europeiserande  omvand- 
lingsprocess och  åstadkommit  en 
kraftig  nationell  uppryckning. 
Kemål  har  spec.  inriktat  sig  på 
att  genomföra  en  allmän  sekulari- 
sering och  upphävde  1928  islam 
som  statsreligion.  Till  övriga 
märkligare  åtgärder  hör  det  ara- 
biska  alfabetets   ersättande   med 


1623 


Turkisk-tatariska  språk — Tyska  värnförbund 


1624 


det    latinska.     1928    avslöts    med 
Italien  ett  viinskapsföidrafr. 
*Turkisk-tatariska    språk.    I 

Turkiet  infördes  1928  officiellt 
det  latinska  alfabetet  i  st.  f.  det 
förut  använda  arabiska. 

♦Turkmenistan  omfattade  1926 
491.216  kvkm.  med  992,000  inv. 

Turnips  [ta'nips],  eng.,  foder- 
rovor  (se  B  r  a  s  s  i  c  a  sp.  513). 

♦Tveblad.  Jfr  Spindel- 
blomster. Suppl. 

*Tver.  2.  T.  hade  1926  106,000 
inv. 

Tvärmagnetisering.  Ankar 
reaktionen  kan  uppdelas  i  två 
komposanter,  av  vilka  den  ena, 
motmagnetiseringen,  är  en  di- 
lekt  försvagande  kraft;  den 
andra  är  riktad  vinkelrätt  mot 
magnetfältet  och  alltså  icke  av 
direkt  försvagande  natur.  Me- 
dan ankarsektorerna  AB  och  BjAj 
(se  ill.  till  Motmagnetise- 
ring)  kunna  sägas  åstadkomma 
den  motmagnetiserande  kraften, 
utgöra  sektorerna  AjB  och  BjA 
de  lindningsavsnitt,  som  äro  källa 
till  T.  T.  förorsakar  en  förvrid- 
ning  av  det  längsgående  fältet  och 
utövar  därigenom  en  indirekt  för- 
svagande verkan  på  magnetfältet, 
emedan  vissa  punkter  av  järnet  i 
magnetkretsen  till  följd  av  ökad 
induktion  erhåller  en  minskning  i 
permeabiliteten,  som  icke  motsva- 
ras av  den  ökning  av  densanmia, 
som  uppstår  i  de  järndelar,  vilkas 
induktion  minskats. 

Tylösand,  uppblomstrande  bad- 
ort i  Halland,  9  km.  v.  om  Halm- 
stad, mittemot  den  lilla  T  y  1  ö  n. 
Vidsträckt   sandstrand. 

*Tyndalleffekt,  se        även 

Opalescens. 

Tyngdlyftning  förekom  redan 
vid  antikens  olympiader  och  hade 
då  karaktär  av  ren  atletsport,  vil- 
ken den  bibehållit  ända  till  1900- 
t:s  början.   Inom  modern  T.   äro 


däremot  teknik  och  smidighet 
lika  nödvändiga  som  den  rena 
styrkan.  Vid  T.  begagnas  oftast 
kulstänger  (hantlar),  d.  v.  s.  stål- 
.stänger  med  stålskivor  av  viss 
vikt  vid  ändarna;  tyngden  ökas 
genom  påsättande  av  blykrampor 
och  lösa  skivor.  "Lyften"  indelas 
i  pressning,  ryckning  och  stöt.  T. 
har  vid  de  senaste  olympiaderna 
utförts  i  växlande  greppkombina- 
tioner  ("Antwerpenlyft"  o.  s.  v.). 

Ty'pha,    se   K  a  v  e  1  d  u  n. 

*Tyra  D  a  n  a  b  o  t.  Tyra  utgör 
senare  ombildning  av  hennes 
egentliga  namn,  Tijri. 

*Tyringe  är  sedan  1928  muni- 
cipalsamhälle.  Det  hade  s.  å.  1,709 
inv.,  därav  1,702  i  Finja  skn  och 
7  i  V.  Torups  skn. 

Tyska  värnförbund  (ty.  Wehr- 
vcrbände) .  Under  vapenstillestån- 
det och  revolutionen  1918 — 19 
uppstodo  i  Tyskland  föreningar 
av  f.  d.  krigsdeltagare  till  öm- 
sesidigt stöd  men  även  med  poli- 
tiska och  sociala  mål.  Efter 
fredsslutet  ha  flera  av  dem  ut- 
vecklats till  mäktiga  organisatio- 
ner, i  särskilda  avdelningar  även 
upptagande  icke-krigsdeltagare 
och  i  regel  inriktade  på  ungdo- 
mens uppfostran  till  fysisk  och 
psykisk  spänstighet  genom  sport 
och  disciplin.  De  politiska  mot- 
sättningarna ha  ofta  bragt  dem 
i  våldsam  konflikt  med  var- 
andra, ehuru  de  numera  äro  för- 
bjudna att  bära  vapen.  Till  de 
mest  bemärkta  hör  S  t  a  h  1  h  e  1  m 
(c:a  1  mill.  medl.),  vilken  ss.  sitt 
mål  anger  "Tysklands  inre  och 
yttre  befrielse"  genom  skapande 
av  "ledare",  framträder  som  "na- 
tionell opposition"  med  fascistisk 
anstrykning  mot  parlamentaris- 
men och  Weimarförfattningen 
samt  anses  företräda  monarkis- 
tiska sympatier.  —  R  e  i  c  h  s  - 
banner     Schwarz-Rot- 


I 


1625 


Tyskland 


1626 


Gold  (3  1/2  mill.  medl.)  vill 
skydda  riks-  och  landsförfattning- 
arna av  1919  och  väcka  republi- 
kanskt sinnelag.  Det  företräder 
'''Weimarpartierna'',  centrum,  de- 
mokrater och  främst  socialdemo- 
krater. • — •  Roter  Front- 
kämpferbund  förenar  ""krigs- 
deltagare  och  vapenövade  på 
klasskampens  grund"  och  står 
kommunistpartiet  nära.  Det  vill 
vara  ett  värn  mot  nationalistisk- 
imperialistisk  krigspropaganda.  I 
Preussen  och  därefter  i  ett  fler- 
tal andra  tyska  länder  förklara- 
des det  maj  1929  upplöst. 

♦Tyskland.  Waldeck  har  1929 
uppgått  i  Preussen.  —  Försvars- 
väsen. Flottan.  Ytterligare  2 
slagskepp,  2  kryssare  och  S  mind- 
re jagare  få  ingå  i  den  medgivna 
flottan  i  form  av  materialreserv. 
Beståndet  av  kryssare  och  jagare 
är  numera  helt  moderniserat. 
Även  för  slagskeppen  är  ersätt- 
ningsbyggnad igångsatt,  varvid 
en  ny  pansarkryssartyp  införts. 
—  Politiska  partier.  Westarp  av- 
gick vid  en  splittring  inom  tysk- 
nationella partiet  som  dettas  chef 
juli  192S  och  efterträddes  av  A. 
Hugenberg.  ^Marx  nedlade  1928 
ordförandeskapet  i  centerpartiet 
och  ersattes  med  v.   Guérard.  — 

Partiställning  i  riksdagen  maj  1928. 

Socialdemokratiska  partiet   152 

Tysk-nationella  folkpartiet   73 

Centern     62 

Tyska   folkpartiet   45 

Remokratiska  partiet  25 

Kommunistiska    partiet    54 

Ekonomiska   förbundet    23 

Bayerska  folkpartiet   Ifi 

övriga   partier    (6  st.)    40 

Summa    490 

Religion.  Juni  1929  avslöts  mellan 
Preussen  och  Vatikanen  ett  kon- 
kordat,  enl.  vilket  tre  av  de  gamla 
biskopsdömena  ombildades  till 
ärkebiskopsdömen  och  två  nya 
biskopsstolar    (i  Aachen  och  Ber- 


lin) inrättades.  Betr.  biskopstill- 
sättningar infördes  nya  bestäm- 
melser, som  ge  påven  vidgat  in- 
flytande. —  Historia.  Jan.  192S 
avgick  riksvärnsministern  Gessler 
och  ersattes  med  Gröner.  Riks- 
dagsvalen maj  1928  medförde  ett 
svårt  nederlag  för  de  tysknatio- 
nella, varemot  socialdemokrater 
och  kommunister  gjorde  betydan- 
de vinster.  Ministären  ^larx  kvar- 
stod till  juni,  då  H.  Miiller  efter 
en  långvarig  kris  bildade  en  koa- 
litionsregering med  starkt  social- 
demokratiskt inslag.  Inom  natio- 
nella kretsar  har  på  senare  tid  en 
kraftig  reaktion  mot  det  parla- 
mentariska systemet  inträtt,  re- 
presenterad bl.  a.  av  tysk-natio- 
nella partiets  chef  (sedan  juli 
1928)  A.  Hugenberg.  I  förgrunden 
av  den  inrikespolitiska  diskussio- 
nen har  den  s.  k.  riksreformsfrå- 
gan  stått.  Starka  strävanden,  un- 
derstödda framför  allt  av  det  av 
förre  rikskanslern  Luther  grunda- 
de "Blind  zur  Erneuerung  des 
Reichs",  ha  framträtt  att  skapa 
en  tysk  enhetsstat.  Frågan  har 
behandlats  på  skilda  konferenser, 
men  oppositionen  har  varit  stark, 
och  det  hela  befinner  sig  ännu 
på  ett  rent  preliminärt  stadium. 
Riksdagens  behandling  av  frågan 
om  byggandet  av  en  ny  pansar- 
kryssare hade  (nov.  1928)  så 
när  lett  till  en  regeringskris,  vil- 
ken emellertid  a^Tärjdes  genom 
att  vänsterpartiernas  motstånd 
mot  byggets  verkställande  bröts. 
Febr.  1929  underkastades  Miillers 
ministär  en  partiell  ombildning,  i 
det  centerns  ende  representant  i 
regeringen  avgick.  Han  återin- 
trädde emellertid  jämte  tvenne 
andra  centermän  april  s.  å.  — 
Utrikespolitiskt  har  ledningen 
alltjämt  legat  i  Stresemanns  hän- 
der. Han  har  fortsatt  sin  i  Locar- 
no  påbegynta  samförståndspolitik 


1627 


Tågmotstånd — Umeå 


1628 


i  förhållande  till  de  forna  fiende- 
makterna  och  i  samband  med 
Youngplanens  antagande  (se 
S  k  a  d  e  s  t  å  n  d  s  f  }  å  g  a  n. 
Suppl.)  lyckats  genomdriva  det 
eftertryckligt  framförda  kravet 
på  Rhenlandsockupationens  upp- 
hävande före  utgången  av  juni 
månad  1930. 

Tågmotstånd,  se  B  a  n  m  o  t  - 
s  t/i  n  d.   Suppl. 

Tånga  hed  i  Algutstorps  skn, 
Älvsb.  1.,  niira  Vårgårda,  är  öv- 
ningsfält för  Göta  artillerirege- 
mente. N.ö.  därom  ligger  i  Rem- 
nicne    skn    regementets    skjutfält. 

Täckholm,  G  u  n  n  a  r,  f.  1891, 
botanist,  1922  docent  vid  Sthlms 
högskola,  1923  adjunkt  vid 
Kungsholmens  läroverk  i  Sthlm, 
1925 — 29  prof.  vid  statsuniversi- 
tetet i  Kairo.  T.  har  bl.  a.  utgivit 
ett  viktigt  arbete  över  cytologi, 
artbildning  och   släktskapsförhål- 


landen inom  släktet  Ro'sa.  I 
Egypten  har  han  organiserat  den 
botaniska  undervisningen  vid  den 
nyupprättade  naturvetenskapliga 
fakulteten. 

♦Tärna.  1.  I  kyrkplatsen  T  ä  r  - 
n  a  b  y,  belägen  vid  den  av  Ume 
älv  genomflutna  sjön  Gäutajaure, 
finnes  en  av  Svenska  turistför- 
eningen 1927  anlagd  turiststation. 
—  2.  Se  K  u  m  1  a  1.  Suppl. 

Töf.singdalen,  ett  urskogsartat 
område  i  nordligaste  Dalarna 
(Idre  skn),  vid  Töfsingån  mellan 
Slugufjällsmassivet  och  öster- 
Dalälvens  källflod  Storån.  Rik 
fauna. 

*Tönisson,  -T  a  a  n,  avgick  1928 
som  riksäldste. 

*Tönnersjö.  2.  T:s  andel  av 
Torups  skn  iiverflyttades  1929  till 
Halmstads  härad. 

*Tönsberg  är  säte  för  fylkes- 
mannen  i  Vestfold  fvlke. 


u. 


U-båtsfälla  (eng.  dccoy-ship  1. 
Q-ship),  benämning  på  under 
världskriget  för  jakt  på  U-båtar 
använda  fartyg,  vanl.  ombyggda 
handelsfartyg,  med  maskerad  be- 
styckning. 

♦Uddeholms  a.  b.  Aktiekapi- 
talet utgör  56  mill.  kr.  U.  äger 
även  Xordmark — Klarälvens  järn- 
vägs a.  b. 

♦Uddevalla.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  realskolan 
och  gj-mnasiet,  som  förstatligas, 
till  högre  allmänt  läroverk  (sam- 
läroverk) med  4-  och  5-årig  real- 
skola samt  3-årigt  latin-  och  real- 
gynuiasium. 

Uhland,  Ulrik,  pseud.  för 
Fanny  Alving. 

*Uleåborg.  3.  U.  har  svensk  5- 
klassig  mellanskola  med  3  fort- 
sättningsklasser. 


♦Ullared.  I  U.  ligger  U:s  sta- 
tion, knutpunkt  mellan  Falken- 
bergs järnväg  och  Varberg — 
Ätrans   järnväg. 

*Ulleråker.  2.  Se  Xorunda 
2.  Suppl. 

Ulmi'n,  U 1  m  i'  n  s  y  r  a,  so 
:\I  y  1 1  a. 

♦Ulricehamn.  Kommunala  mel- 
lanskolan  omändras  sedan  1  juli 
1929  successivt  till  statlig  4-årig 
samrealskola.  En  järnväg  till 
Jönköping  är  under  byggnad. 

Ulvvik,  se  Björknäs  nya 
sågverks  a.  b.  Suppl. 

♦Umbrien  indelas  nu  i  två 
provinser:   Perugia  och  Terni. 

♦Umeå.  1.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  högre  all- 
männa läroverket;  det  blir  sam- 
läroverk och  får  4-  och  5-årig  real- 


1629 


de  Unamuno — Ungern 


1630 


skola  samt  4-årigt  latin-  och  real- 
gj'mnasium. 

de  Unamuno  y  J  u  g  o  [onamo'- 
nå  i  clio'gå],  Miguel,  f.  1864, 
spansk  författare  och  filosof  av 
baskisk  härstamning,  prof.  i  gre- 
kiska i  Salamanca,  univ:s  rektor 
1900,  avsatt  1924,  lever  nu  i  lands- 
flykt i  Frankrike.  U.  har  varit 
mångsidigt  verksam  på  såväl  filo- 
logins, religionshistoriens  och  sam- 
hällsfilosofins  som  skönlitteratu- 
rens områden.  I  El  sentimienlo 
trugico  de  la  vida  (1913)  ger  han 
en  av  katolskt  färgad  religiositet 
genomandad,  bittert  desillusione- 
rad bild  av  den  moderna  civilisa- 
tionens själlösa  mekanisering. 
Vida  de  Don  Quijote  y  Sancltu 
(1905)  är  en  fantasirik  folkpsyko- 
logisk  kommentar  till  Cervantes' 
roman.  U:s  romaner  (bl.  a. 
Niebla,  1914;  Dimma,  1928)  och 
noveller  behandla  ofta  i  en  egen- 
artad, ironisk  stil  problemet  dik- 
ten och  verkligheten. 

*Undén,  östen,  blev  1929 
Uppsala  universitets  rektor. 

Underbett,  se  Tändernas 
sjukdomar  sp.  1.3. 

*Undervisningsplan.  Xya  ini- 
dervisningsplaner  för  rikets  allm. 
läroverk  ha  utfärdats  29  juni 
1928. 

*Undset.  2.  Sigrid  IT.  er- 
höll 1928  Nobelpriset  i  litteratur. 

Undula'ntfeber,  infektions- 
sjukdom med  periodiska  feberan- 
fall omväxlande  med  feberfrihet 
och  smärtor  i  muskulaturen. 
Perioderna  vara  obestämd  tid, 
och  sjukdomen  kan  hålla  på  från 
några  veckor  till  flera  år.  Död- 
ligheten är  låg.  U.  indelas  i  två 
former :  1 )  U.  B  r  u  c  e  1.  M  a  1  - 
t  a  f  e  b  e  r,  utbredd  främst  i  Me- 
delhavsländerna och  framkallad 
av  Microco'ccus  melite'nsis  Bru'- 
cei;  smittan  överföres  huvudsakl. 
med  mjölk  från  sjuka  getter;   2) 


östen  Undén. 

U.  Bång,  utbredd  i  n.  Europa, 
orsakas  av  en  bakterie,  som  sy- 
nes vara  identisk  med  kastsjukans 
smittämne,  Bacflliis  abo'rtus 
Bång;  smittan  överföres  sanno- 
likt genom  mjölk  1.  kött  från 
kastsjuka  kor  1.  beröring  med 
dessa  kreatur  men  trol.  vid  ingen- 
dera sjukdomen  från  person  till 
person.  Vid  behandlingen,  som 
(jfta  ger  osäkra  resultat,  använ- 
das av  nämnda  bakterier  berett 
vaccin,  serum,  salvarsan  samt 
vissa  färgämnen. 

*Ungern.  Författning.  Fack- 
ministrarnas antal  är  f.  n.  10.  — • 
Historia.  Den  reaktionära  regi- 
men i  U.  har  under  senaste  tid  yt- 
terligare befästs.  1929  valdes  ami- 
ral Horthy  till  riksföreståndare 
på  livstid,  varigenom  den  brän- 
nande tronföljdsfrågan  f.  n.  förlo- 
rat sin  aktTxella  karaktär.  All  poli- 
tisk opposition  har  undertryckts, 
och  tryck-  och  yttrandefriheten 
har  starkt  inskränkts.  Inom  in- 
rikespolitiken har  antisemitismen 
tidvis  gjort  sig  starkt  gällande. 
Regeringen  har  inriktat  sina  kraf- 
ter på  att   lösa  de   svåra  agrara 


1631 


Uniform — Utjämningsmaskin 


1632 


Utjämningrsmaskin.  HG  liuvudgcnerator, 
Ui  och  U:  ul jiiiiiningsinnskinens  bfida 
aggregat,  av  vilka  Ui  gfir  som  genera- 
tor, emedan  lillliörande  näthalva  har 
största  belastningen. 

problemen  men  har  rönt  starkt 
motstånd  av  de  jordägande  mag- 
naterna. Åkerbruket  lider  även  av 
svårigheterna  att  finna  lämplig 
marknad  för  sina  produkter.  Ut- 
rikespolitiskt har  U.  gjort  stora 
ansträngningar  för  att  få  till 
stånd  en  revision  av  Trianonfre- 
den.  U.  har  även  utträtt  ur  sin 
isolering  och  framför  allt  sökt  ut- 
veckla de  vänskapliga  förbindel- 
serna med  Italien. 

*  Uniform,  ^lyg^•apnets  U.,  som 
fastställdes  1929,  är  av  enliets- 
bruk,  d.  v.  s.  samma  persedlar  an- 
vändas för  freds-  och  fältbruk. 
Fäi-gen  är  blå  (officerarnas  och 
underofficerainas  sommaruniform 
vit).  Officerarnas  vapenrock  är 
öppen  upptill  med  nedvikt  krage; 
manskapets  är  helt  igenknäppt. 
Ss.  huvudbonad  användes  för  lä- 
gerbruk mössa  av  "båt"-form,  el- 
jest skärmmössa.  Gradbeteckning- 
arna anbringas  å  ärmarnas  fram- 
och  utsida  för  all  personal,  över 
gradbeteckningarna  anbringas  det 
s.  k.  flygaremblemet.  I  st.  f.  sabel 
bäres  stickert. 

Union  académique  internatio- 
nale  [yniå'ii  akademi'kk  äijter- 
nasiåna'll],  förk.  U.  A.  I.,  Inter- 
nationella akademiska  unionen, 
en  1919  i  Paris  stiftad  internatio- 
nell sammanslutning  för  samar- 
bete inom  de  humanistiska  veten- 
skaperna. Till  U.,  som  har  sitt 
säte  i  Bryssel,  voro  till  en  början 
anslutna    endast    länder,    som    i 


väildskrig(!t  kämpade  mot  cen- 
tralmakterna 1.  voro  neutrala. 
Sverige  avböjde  därför  inträde,  i 
avvaktan  på  att  U.  skulle  bli 
öppen  för  alla  länder.  Sedermera 
liar  Ungern  upptagits  i  U. 

*Upmark.  2.  Gustaf  U.  av- 
led 1928. 

*Uppsala.  Knl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  högre  all- 
männa läroverket ;  det  får  4-  och 
5-årig  realskola,  4-årigt  latin-  och 
i'ealgymnasium  samt  lyceilinje, 
varjämte  gjmnasiet  t.  v.  blir  till- 
gängligt även  för  flickor. 

Uraiområdet,  område  i 
RSFSR.  Huvudstad  Sverdlovsk. 
Inom  U.  ligger  Basjkir  (se  d.  o. 
Suppl.).  C. -a  1,842,000  kvkm. 
10,642,000  inv.  (1926). 

Urbota  fängelse,  direkt  ådömt 
fängelsestraff  till  skillnad  från 
sådant,  som  utgör  förvandlings- 
straff för  böter. 

Ure'dospor,  se  Rostsvam- 
p  a  r  sp.  1364. 

*Urfa  hade  1927  30,000  inv. 

*  Urladdningsfenomen.  Kur- 
vorna i  fig.  3  gälla  för  luft  av 
atmosfärstryck.  Tändspänningar- 
na  äro  ung.  proportionella  mot 
trycket.  För  mycket  låga  tryck 
växer  tänd  spänningen  åter  med 
avtagande  tryck. 

*Urundi,  se  Kongo.  Suppl. 

*U.sbekistan  omfattade  1926 
340,346  kvkm.  med  5,276.000  inv., 
därav  154.095  kvkm.  med  828.000 
inv.  i  Tadsjik,  som  innesluter  det 
autonoma  området  Berg-Badah- 
sjan  (se  d.  o.  Suppl.).  U:s  huvud- 
stad är  nu  Samarkand. 

Utjämningsmaskin,  motorge- 
nerator, vilken  tjänstgör  som 
spänningsdelare  i  treledarnät, 
som  matas  från  en  huvudgenera- 
tor (1.  flera  parallellkopplade), 
och  vilken  samtidigt  utjämnar 
belastningsskillnaden  i  näthalvor- 
na.   U:s    bägge    maskinaggregat 


1633 


Utjämningsskatt — Vaccin-encefalit 


1634 


inkoijplas  mellan  huvudgenera- 
toriis  poler,  och  noUedaren  utta- 
ges från  förbindelsen  mellan 
aggregaten.  Då  strömförbruk- 
ningen är  lika  å  ömse  sidor  om 
noUedaren,  gå  U:s  bägge  maski- 
ner som  motorer  i  tomgång  med 
liten  strömförbrukning.  Då  belast- 
ningen å  ena  sidan  sjunker,  går 
lT:s  motsvarande  aggregat  som 
motor  och  driver  det  andra  som 
generator;  härigenom  upprätt- 
hålles  strömfördelningen  fullt 
automatiskt. 

Utjämningsskatt,  se  In- 
komst- och  förmögen- 
hetsskatt. Suppl. 

Utjämningstr  ansf  ormator, 
transformator,  som  inkopplas  i 
enfas  treledarnät  1.  trefasnät  med 
nolledare  till  utjämnande  av  be- 
lastningsskillnaderna mellan  nät- 
halvorna,  resp.  faserna.  U.  onödig- 
gör  således  i  treledarnät  mittle- 
darens framdragande  från  för- 
brukningsstället till  matartrans- 
f ormatorn  (se  Ledningssys- 
tem Suppl.  jämte  ill.)  och  med- 
ger anslutning  av  ett  trefas 
distributionsnät,  där  fasspänning 


Ut  jämningstransf  ormator     (U)     för     an- 
slutning till  treledarnät. 


Utjämningstransformator     (U)     för    an- 
slutning till  trefasnät. 

Önskas,  medelst  en  vanlig  trans- 
formator utan  nolledare  till  ett 
från  en  stjärnkopplad  huvud- 
transformator  kommande  hög- 
spänningsnät,  i  vilket  noUedaren 
av  ekonomiska  skäl  icke  dragits. 

Utlandssvenska  museet  i 
Göteborg  grundades  192.3  av  Riks- 
föreningen för  svenskhetens  be- 
varande i  utlandet  och  inrymdes 
192S  i  egen  fastighet  vid  Kungs- 
portsavenyn.  Det  omfattar  model- 
ler och  bildmaterial,  belysande 
utlandssvenskarnas  ekonomiska 
och  sociala  förhållanden,  samt  ett 
personhistoriskt   arkiv. 

*Utombordsmotor,  jfr  Mo- 
t  o  r  b  å  t  s  p  o  r  t.  Suppl. 

*Utö.  1.  Nämdö  förs.  har  1929 
avskilts  fi-ån  pastoratet. 

Uvån,  vänsterbiflod  till  Klar- 
älven i  v.  Dalarna  och  ö.  Värm- 
land, genomflyter  Kvien,  Nain  och 
Rådasjön  m.  fl.  sjöar.  Vid  U.  och 
dess  biåar  finnas  flera  kraftverk, 
SS.  Nain,  Malta  och  Knon  (se 
Uddeholms  a.  b.) . 


V,  w. 


Wabanafältet     [oåbe'jn9-],    se 
Bell  Island.  Suppl. 

Vaccin-encefalit,   hjärninf lam- 


mat ion  efter  vaccinering,  har  på 
senaste  tiden  konstaterats  i  ett  få- 
tal fall.  Osäkert  är,  om  vaccinen 


L  e  X.  Suppl. 


1635 


Wachtmeister — Wallander 


1636 


direkt  orsakar  V.  1.  endast  väcker 
till  liv  en  latent  infektion.  Utgång 
i  regel  g}'nnsam. 

♦Wachtmeister.  7.  Hans 
Hansson  W.  avled   1929. 

*Vadsbo.  1.  Häradet  bildar  nu 
Vadsl)o  härads  domsaga. 

Vadsbo  härads  domsaga  i 
Skarab.  1.  utgöres  av  två  tingslag, 
Vadsbo  norra  och  Vadsbo  södra. 
53,130  inv.  —  V.  bildades  1929  ge- 
nom sammanslagning  av  Vadsbo 
norra  och  södra  domsagor. 

*Vadsbo  norra  domsaga  upp- 
gick 1929  i  Vadsbo  härads  dom- 
saga, där  den  utgör  Vadsbo 
norra  tingslag. 

*  Vadsbo  södra  domsaga  upp- 
gick 1929  i  Vadsbo  härads  dom- 
saga, där  den  utgör  Vadsbo 
södra    tingslag. 

*Vadstena.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  samskolan 
till  5-årig  samrealskola. 

*Waern.  4.  Jonas  W.  avled 
1929. 

*Wagner-Jauregg,  Julius, 
som  blev  prof.  i  Graz  1889  och  i 
Wien  1893,  lämnade  den  senare 
professuren   1928. 

*Vagnsbro  härad  ingår  nu  i 
Västmanlands  mell.  domsaga. 

Wahl,  Adalbert,  f.  1871, 
tysk  historiker,  prof.  senast  i  Tii- 
bingen  1910.  W.  är  spec.  en  fram- 
stående kännare  av  revolutions- 
och  Napoleonstidens  historia  men 
har  även  behandlat  den  nyaste 
tiden.  Bland  hans  arbeten  märkas 
den  epokgörande  Yorgeschichte 
der  französischen  Revolution  (2 
bd,  1905 — 07)  samt  Deutsche  Ge- 
schichte  von  der  Reichsgriindimg 
bis  zum  Weltkrieg   (I,  1926). 

*Wahlgren.  1.  Anders  W. 
avled   1928. 

*Wahlström,  Lydia,  har  be- 
handlat tiden  1789—1815  i  Lind- 
blads världshistoria. 

*  Vaksala.  1.  I  kyrkan  ha  f  ram- 


tagits valv-  och  väggmålningar 
från  olika  perioder  av  medeltiden, 
huvuddelen  från  1400-t:8  förra 
hälft.  Arbetet  slutfördes  1929. 

Walchensee  [va'115ense'],  alp- 
sjö i  Ober-Bayern,  802  m.  ö.  h.  16 
kvkm.  Begagnas  som  reservoai- 
för  ett  200  m.  lägre  beläget  vat- 
tenkraftverk, det  största  i  Tysk- 
land  (effekt  168,000  HK). 

♦Waldenström,  P.  P.  W:s  Min- 
nesanteckningar 1838 — i 875  ut- 
gåvos  1928. 

Waldenström,  Henning,  f . 
1877,  brorson  till  P.  P.  W.,  kirurg 
och  ortoped,  överläkare  å  sjukhu- 
set S:t  Göran  i  Sthlm  1910,  förf. 
till  ett  flertal  avhandlingar  om 
bensystemets  sjukdomar. 

Waldhaus  [va'llthaps],  se 
F  1  i  m  s.  Suppl. 

Valentin,  Hugo,  f.  1888, 
historiker,  lektor  i  Falun  1919.  V. 
har  gjort  betydelsefulla  forsk- 
ningar i  den  svenska  frihetstidens 
historia  (bl.  a.  Frihetstidens  rid- 
darhus, 1915)  och  utgivit  mono- 
grafin Judarnas  historia  i  Sverige 
(1924). 

Vale'ra  y  Alcalå  Galia'no  [i 
alkala'],  Juan,  f.  1827,  d.  1905, 
spansk  författare,  politiker  och 
diplomat,  led.  av  Sp.  akad.  1862, 
den  spanska  realismens  mest  be- 
märkte representant  både  som  för- 
fattare, kritiker  och  essayist. 
Hans  främsta  romaner  äro  den 
spirituellt  ironiska  Pepita  Jiiné- 
nez  (1874;  En  kärlekskonflikt, 
1914)  och  Las  ilusiones  del  doctor 
Faustino  (1875),  en  uppgörelse 
med  romantikens  personlighets- 
ideal. 

Wallander,  Sven,  f.  1890, 
son  till  Alf  W.,  arkitekt,  har  ut- 
arbetat plan  för  bebyggelse  av 
Kungsgatan  mellan  Hötorget  och 
Stureplan  i  Sthlm  och  uppgjort 
ritningar  till  bl.  a.  Norra  Kungs- 
tornet  (se  ill.  till  Stockholm 


1637 


Vallby — Varmfront 


1638 


sp.  1622).  Sedan  1923  är  W.  direk- 
tör för  Hyresgästernas  sparkasse- 
och  byggnadsförening  i  Sthlm. 

*ValIby.  1.  Framdeles  skall  ö. 
Hoby  förenas  med  pastoratet. 

*Wallén,  Axel,  är  sedan  1921 
sekreterare  i  Svenska  sällskapet 
för  antropologi  och  geografi  och 
sedan  1929  redaktör  för  dess  tid- 
skrifter. 

Wallén,  Sigurd,  f.  1884, 
skådespelare,  liar  huvudsakl.  på 
Folkteatern,  Södra  teatern  och 
Vasateatern  i  Sthlm  framträtt  i 
folkskådespel,  revyer  och  operet- 
ter samt  har  själv  författat  ett 
flertal  folklustspel  och  iscensatt 
filmer  i  samma  genre. 

*Wallenberg.  3.  K.  A.  W.  har 
avgått  som  ledamot  av  Inter- 
nationella handelskammaren.  - — 
6.  Oscar  W.  avgick  1929  från 
chefsposten  i  a.  b.  Svenska  to- 
baksmonopolet. 

Wallin,  Harald,  f.  1871, 
skolman,  ämbetsman.  W.  var  rek- 
tor vid  h.  allm.  läroverket  i  Luleå 
1906—16,  i  Västerås  1916—17, 
blev  1917  undervisningsråd  i 
Folkskolöverstyrelsen  (fr.  o.  m. 
1919  i  Skolöverstyrelsen)  och 
1929  chef  för  Skolöverstyrelsens 
läroverksavdelning. 

Wa'lter,  Bruno,  f.  1876, 
tysk  dirigent  och  tonsättare.  W., 
som  bl.  a.  varit  verksam  vid  hov- 
operorna i  Wien  (1901 — 12)  och 
Miinchen  (1913 — 22)  samt  Ber- 
lins stadsopera  (1925 — 29),  är  en 
av  nutidens  främsta  dirigenter. 

*Wan.  2.  W.  hade  1927  7,000 
in  v. 

*Vandervelde,  É  m  i  1  e,  är  led. 
av  Eaad  van  Staate  och  chef  för 
fångvårdsstyrelsen. 

Vane  [vejn],  S  u  1 1  on,  f.  1888, 
engelsk  författare,  väckte  stor 
uppmärksamhet  med  dramat  Out- 
ward  bound  (1924;  Till  främman- 
de hamn,  uppf.  i  Sthlm  1925),  en 


teosofiskt     färgad     skildring     av 
livet  efter  döden. 

*  Vanilj.  Madagaskar  (se  d.  o. 
Suppl.)  är  numera  världens 
största  producent  av  V. 

Vanneboda,  järnvägsstation  i 
Näsby  skn,  Örebro  1.,  knutpunkt 
mellan  Örebro — Köpings  och  Frö- 
vi — Ludvika    järnvägar. 

Wa'nne-Eickel  [a'jkel],  stad  i 
prov.  Westfalen,  Preussen,  vid 
Rhen — Hernekanalen.  Stenkols- 
brytning. Mineralkällor.  C:a 
90,000  inv.  —  W.  bildades  1926 
genom  sammanslagning  av  kom- 
nuinerna  Wanne  och  Eickel. 

*Vara.  2.  Kommunala  mellan- 
skolan  omändras  sedan  1  juli  1928 
successivt  till  statlig  4-årig  sam- 
realskola. 

*Varberg.  1.  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  real- 
skolan till  samrealskola  med  4- 
och  5-åriga  linjer. 

Wa'rburg  [börs],  Otto,  f. 
1883,  tysk  fysiolog,  prof.  i  biokemi 
vid  Kaiser  Wilhelm-Institut  fiir 
Biologie,  Berlin,  har  utfört  grund- 
läggande försök  över  biologiska 
oxidationsprocesser  (jfr  Oxida- 
tionsteorier. Suppl.)  och 
upptäckt  elakartade  svulsters  sär- 
ställning i  avseende  på  ämnesom- 
sättning   (jfr  Svulst  sp.  549). 

*VariabeI.  Matem.  Jfr  Funk- 
tion. 

Warin  [-rä'ij],  Jean,  f.  omkr. 
1604,  d.  1672,  fransk  bildhuggare 
och  medaljgravör.  Lärjunge  till 
Guillaume  Dupré,  är  han  i  sina 
medaljer  (se  ill.  till  d.  o.  sp. 
1399)  den  främste  representanten 
för  1600-t:s  franska  medaljstil. 
Han  utförde  även  kraftfullt  rea- 
listiska byster  och  statyer. 

Varmfront,  den  diskontinui- 
tetslinje  (se  d.  o.  Suppl.)  i  främ- 
re delen  av  en  cyklon,  där  cyklo- 
nens  varma  sektor  flyter  över 
framförliggande  kalla  luftmassor. 


1639 


Warszawa — v.  Welsbach 


1G4() 


Då     V.     passerar    en    ort,    stiger 
hastigt  dennas  lnftteni))eratur. 

*Warszawa.  2.  W.  liar  radio- 
Ktatiun  fur  tiansatlanli.sk  trafik 
(80,000  meteranipérc). 

Vartofta,  jilrnvägsstaticjii  i 
Slöta  skn,  Skarab.  1.,  vid  Södra 
stambanan    och    Tidaholins   jiirn- 

Vatikanstaden,  se  K  y  r  k  o  - 
staten.   Siippl.    sp.    1237. 

Watson  [oå'ttson],  J  o  li  n 
B  road  ii  s,  f.  1878,  nordameri- 
kansk psykolog,  prof.  ocli  före- 
ståndare för  det  psykologiska  la- 
boratoriet vid  Johns  Hopkins  Uni- 
versity  i  Baltimore  1908—20.  Se 
vid.  B  e  11  a  v  i  o  r  i  s  m.  Siipjil. 

Vattenhalvklot,  se  Jorden 
sp.  185. 

Vattenkultur,  odling  av  väx- 
ter i  kärl,  fyllda  med  olika  slags 
vattenlösningar  av  närsalter.  V. 
användes  vid  fysiologiska  försök. 

*Vaxholm.  Kommunala  mel- 
lanskolan  omändras  sedan  1  juli 
1929  successivt  till  statlig  4-årig 
samrealskola. 

*Webb,  S  i  d  n  e  y,  som  1928 
lämnade  underhuset,  inträdde 
1929  som  minister  för  dominions 
i  Macdonalds  andra  ministär  och 
blev  samtidigt  pär  med  titeln 
lord  Passfield. 

*Webster.  1.  John  W.  The 
wUite  devil  or  Yittoria  Corom- 
hona  föreligger  i  sv.  övers.  (Yit- 
toria Corombona)  i  Världslitte- 
raturen  (del  2,  1902), 

*Vedel.  3.  V  a  1  d  e  m  a  r  V.  har 
vid.  utgivit  bl.  a.  Höjrenocssanccn 
(1923),  Corncille  og  hans  Samtid 
(1927)   samt  Moliére   (1929). 

Wehtje  [ve't-je],  Ernst,  f. 
1863,  industriman,  v.  häradsliöv- 
ding.  Efter  tjänstgöring  i  lands- 
staten i  Malmöh.  1.  blev  W.  1903 
verkst.  direktör  i  Skånska  cement 
a.  b..  W.  var  1890—1905  sekrete- 
rare hos  Malmö  stadsfullmäktige. 


1916—17    och    1919—23    dess    v. 
ordf.   och    1918   dess   ordf.   Sedan 
1910  är  W.  ordf.  i  Skånes  handels 
kammare.   Ordf.   i   Sveriges  indu 
striförbund  1923—24,  är  W.  sedan 
1928  led.  av  Järnvägsrådet. 

*Weibull.  3.  Historisk  tidskrift 
för  Skåneland  utkom  till  1923  (ej 
1925). 

Veidt  [fajtj,  Conrad,  f. 
1893,  tysk  skådespelare,  debute- 
rade 1913  hos  Reinhardt  men  har 
under  senare  tid  huvudsakl.  spe- 
lat film,  såväl  i  Tyskland  (Ufa) 
som  i  England,  Sverige  (i  filmen 
Ingmwrnwrvet)  ocli  Amerika,  med 
psj-kopatologiska  ijorträttstudier 
som  specialitet. 

Weige'lia,  se  D  i  e  r  v  i  11  a. 

Weisbord  [  va' j  sbår  t] ,  M  i  s  c  h  a, 
f.  1905,  litauisk  violinist,  har  med 
stor  framgång  uppträtt  i  Japan 
och  Amerika  samt  därefter  i 
Europa   (Stlilm  1925  och  senare). 

Wellander,  Erik,  f.  1884, 
språkforskare,  skolman,  sedan 
1926  lektor  vid  högre  latinläro- 
verket å  Norrmalm  i  Sthlm,  192S 
docent  och  t.  f.  lärare  vid  Stock- 
holms högskola,  där  han  uppehål- 
ler undervisningen  i  tyska.  W.  var 
1924—26  och  blev  ånyo  1929  led. 
av  de  skolsakkunniga  (se  Skol- 
väsen sp.  852  samt  Suppl.). 
Hans  fackvetenskapliga  arbeten 
behandla  främst  betydelseutveck- 
lingen i  tyskan. 

Wellesz  [vä'lles],  Egon,  f. 
1885,  österrikisk  tonsättare  och 
musikhistoriker,  har,  påverkad  av 
Reger  m.  fl.  och  senare  av  Schön- 
berg,  bl.  a.  skrivit  operor  och  ba- 
letter samt  orkester-  och  kammar- 
musik. Han  har  även  framträtt 
som  iippslagsrik  musikforskare. 

Velocipedsport,  se  Cykel- 
sport. Suppl.  och  Motor- 
cykelsport.   Suppl. 

'*v.    Welsbach,   Karl   A  u  e  r. 
avled   1929. 


1641 


Vemmenhög — Wharton 


1642 


*Vemmenhög.  3.  Sedan  1929 
äro  Källstorp,  Lilla  Bedinge, 
Äspö  och  ö.  Klagstorp  förenade 
till  ett  pastorat,  likaså  Ö.  Vem- 
menhög, V.  Vemmenhög,  Tulls- 
torp och  Svenstorp. 

Vence  [vaijs],  stad  i  dep.  Alpes 
Maritimes,  Frankrike,  v.  om 
Nizza.  Pittoresk  medeltidsstad. 
Vinterkurort.  C:a  4,000  inv. 

*Veneziano,  Domenico. 
Damporträttet  i  Museo  Poldi- 
Pezzoli  tillskrives  numera  Piero 
dei  Franceschi. 

*Venezuela.  Författning.  Den 
nu  gällande  författningen  är  av 
1925  (ej  1922).  —  Historia.  Gene- 
ral Gömez,  vars  diktatoriska  mili- 
tärregim haft  stor  betydelse  för 
V:s  ekonomiska  utveckling  men 
även  på  vissa  håll  framkallat 
missnöje,  avgick  1929  som  presi- 
dent och  efterträddes  av  J.  Perez. 
Gömez,  som  kvarstår  ss.  arméns 
överbefälhavare,  torde  dock  allt- 
jämt ha  ett  ansenligt  inflytande. 
Ett  blodigt  revolutionsförsök  aug. 
1929  nedslogs  med  stor  kraft  av 
regeringen. 

*Venizelos,  E  1  e  u  t  e  r  i  o  s. 
Valen  aug.  1928  blevo  en  fullstän- 
dig seger  för  V.  Se  vid.  Grek- 
land. Historia.  Suppl. 

*Vennerström,  Ivar,  lämna- 
de A.  K.  1927  och  är  sedan  1929 
led.  av  F.  K. 

*Ventimiglia,  se  C  o  n  i.  Suppl. 

*Verdam,  Jacob.  Av  Middel- 
nederlandsclb  ivoordenboeh  (8  bd, 
1882—1916)  utkom  9:e  och  sista 
bandet  1928,  utg.  av  F.  A.  Stoett. 

*WerfeI,  Franz,  har  senast 
utgivit  romanen  Der  Ahiturien- 
tentag  (1928),  en  djupgående 
psykologisk  skildiing  av  ett  brotts 
historia. 

Verticilla'tae,  se  L  a  b  i  a  - 
t  a  e. 

Wessén,  Elias,  f.  1889, 
språkforskare,     prof.    i    nordiska 


sjiråk  vid  Stockholms  högskola 
1928.  W:s  skrifter  behandla  sär- 
skilt den  äldre  språkhistorien  och 
diktningen;  en  del  faller  inom 
namnforskningen.  Jfr  Beowulf. 
Suppl. 

West  [oe'sst],  eng.,  förk.  W., 
väster. 

*v.  Westarp,  K  u  n  o,  avgick 
som  tysknationella  partiets  chef 
1928  efter  en  schism  inom  partiet, 
framdriven   av   högerflygeln. 

*Vestmannaeyjar.  Största  de- 
len av  befolkningen  bor  i  staden 
V  e  s  t  m  a  n  n  a  e  y  j  a  på  Hei- 
maeys  nordkust  (3,400  inv.  1927). 

West  Orange  [oe'sst],  se 
Orange.  Suppl. 

*Westrin,  T  h  e  o  d  o  r,  avled 
1928. 

*Vetlanda.  Kommunala  mellan- 
skolan  skall  från  1  juli  1932  suc- 
cessivt omändras  till  statlig  4- 
årig  samrealskola. 

Weyler  yXicolau  [va'jler  i 
nikåla'o],  V  a  1  e  r  i  a  n  o,  her- 
tig av  Rubi,  f.  1838,  spansk  mili- 
tär och  politiker,  fältmarskalk 
1910.  Ss.  generalguvernör  bekäm- 
pade W.  hänsynslöst  upproret  p.l 
Kuba  1896—97.  Vid  flera  tillfäl- 
len har  han  varit  krigsminister 
och  var  1916 — 21  generalstabs- 
chef. 1895  blev  han  senator  på  livs- 
tid och  har  ss.  sådan  uppträtt  som 
militärpartiets  ledare  och  under- 
stödde till  en  början  Primo  de  Ri- 
veras diktatur.  Efter  en  brytning 
med  diktatorn  ställde  han  sig 
1926  i  spetsen  för  en  samman- 
svärjning, som  dock  omintetgjor- 
des men  föranledde  en  uppmärk- 
sammad rättegång  1927. 

Wharton  [oå'ton],  Edith,  f. 
1862,  nordamerikansk  författa- 
rinna, har  i  psykologiskt  mäster- 
liga romaner  (bl.  a.  Etlian  Frome, 
1911;  Hans  öde,  1925)  skildrat 
spec.  Xew  Yorks  societetskretsar. 


1643 


Whitehall— Wilder 


1644 


jfr 


Jones. 


»Whitehall, 

Suppl. 

♦Whiteman,  Paul,  är  född 
1801. 

White  Mountains  [oa'jt  raap'n- 
tinS],  se  A  1 1  e  g  h  a  n  y  b  e  r  g  e  n. 
Suppl. 

*Wiberg,  S  t  u  b,  avled  1929. 

,Wickman,  Johannes,  f. 
1882,  publicist,  fil.  d:r,  utrikes- 
politisk redaktör  i  Dagens  Nyhe- 
ter 1918,  har  framträtt  som 
grundlig  kännare  spec.  av  fransk 
utrikespolitik  och  överhuvudtaget 
av  med  världskriget  sammanhäng- 
ande problem. 

*Widal,  Fernand,  avled  1929. 

Widmark,  E  r  i  k,  f .  1889,  prof. 
i  medicinsk  och  fysiologisk  kemi 
vid  Lunds  univ.  1920,  förf.  till  ett 
flertal  skrifter,  bl.  a.  rör.  aceton- 
och  alkoholbestämningar  i  blod. 

Vidor  [va'jd9],  K  i  n  g,  f.  1894, 
nordamerikansk  filmregissör.  V:s 
första  stora  arbete  var  den  osmin- 
kade krigsskildringen  Den  stora 
paraden  (1926).  Vid.  märkas  Bo- 
liéme  (s.  å.)  och  framför  allt  den 
enkelt  och  vackert  gestaltade,  av 
rysk  film  delvis  inspirerade  var- 
dagstragedin En  av  de  många 
(1929). 

*Wiechert,  J.   E.,  avled   1928. 

Wieland  [vi'lant],  Hein- 
rich, f.  1877,  tysk  kemist,  prof. 
vid  tekniska  högskolan  i  IMiinchen 
1917,  i  Freiburg  im  Breisgau 
1921,  vid  univ.  i  Miinchen  1925. 
W.  har  gjort  sig  bemärkt  genom 
sina  undersökningar  av  knallsyra, 
hydraziner  och  framför  allt  gall- 
ämnen,  för  vilka  han  1928  erhöll 
1927  års  Xobelpris  i  kemi. 

*Wien.  1.  Wilhelm  W.  av- 
led 1928. 

*Wigert,  Viktor,  blev  1929 
prof.  i  psykiatri  vid  Karol.  inst. 
och  överläkare  vid  Sthlms  hospi- 
tal. 


*Wigforss.  2.  E  rn  8  t  W.  till- 
hörde F.  K.  t.  o.  m.  1928  och  är 
sedan  1929  led.  av  A.  K.  Han  blev 
1929  redaktör  för  Tiden. 

Wijkmark,  Henning,  f. 
1875,  kyrkohistoriker,  lektor  vid 
högre  realläroverket  å,  Norrmalm 
i  Sthlm  1926.  Framstående  känna- 
re av  upplysningstidevarvets  reli- 
giösa förhållanden,  har  W.  bl.  a. 
utgivit  den  ypperliga  biografin 
Samuel  ödman  (1923).  Han  på- 
började 1928  utgivandet  av  en 
Svensk  kyrkohistoria  (bd  1). 

*Viklau.  Madonnabilden  för- 
väntades 1928  till  Stat.  hist.  mus. 

*Viktoria,  tysk  kejsarinna.  Ett 
av  sir  Frederick  Ponsonby  i  reha- 
biliteringssyfte utgivet  urval  av 
V:s  brev  till  sin  moder  {Letters 
of  the  Emperess  Frederick,  1928) 
har  stiillt  V:s  omstridda  person- 
lighet i  ett  nytt  ljus  och  vederlagt 
ett  flertal  av  de  svåra  beskyll- 
ningar ang.  hennes  ställning  till 
sin  make  och  sonen  Vilhelm,  som 
tidigare  riktats  mot  henne. 

Viktoria'nsk,  en  ofta  använd 
beteckning  för  det  skede  av  Stor- 
britanniens historia,  under  vilket 
Viktoria  (se  d.  o.  sp.  779  ff.)  var 
regerande  drottning. 

*v.  Wilamowitz-Möllendorff, 
U  1  r  i  c  h,  utgav  1928  memoan^er- 
ket  Erinnerungen  18^8 — 191Jf. 

*Vilan.  Inom  V.  ligger  Långe- 
bro järnvägsstation,  knutpunkt 
mellan  linjerna  Kristianstad — 
Eslöv  och  Långebro — Brösarp  av 
östra  Skånes  järnvägar. 

*Wildenvey,  Herman,  har  i 
romanen  Et  Herrens  år  (1928) 
givit  en  skildring  från  Oslos  för- 
fattarkretsar. 

Wilder  [oa'jld8],  Thor n ton, 
f.  1897,  nordamerikansk  förfat- 
tare, vann  stor  framgång  med  The 
bridge  of  San  Lniis  Rey  (1927; 
San  Luis  bro,  1928),  en  originellt 
komponerad  roman  från  1700-t:s 


1645 


Wilhelmsburg — Windaus 


1646 


Peru,   skriven  med    fin   historisk 
stilkänsla. 

Wilhelmsburg  [borg],  se 
H  a  r  b  u  r  g.  Suppl. 

*Wilhelmson,  Carl,  avled 
102S. 

*Wilkins.  2.  Sir  Hubert  W. 
(av  hans  förnamn  George  Hubert 
är  det  senare  tilltalsnamn)  ledde 
en  antarktisk  expedition  nov. 
1928— febr.  1929,  vai-vid  Decep- 
tionön  användes  som  operations- 
bas för  aéroplanfärder;  20  dec. 
företog  W.  med  Eielson  som  pilot 
en  1,900  km.  lång  flygning,  den 
första  i  Antarktis  (se  Grahams 
land.  Suppl.).  W.  ämnar  1929— 
30  utsträcka  sina  forskningar 
över  den  antarktiska  kontinenten. 

*Vilkitskij,  Boris  Andre- 
jovit.j,  är  född   188.5. 

Williams  [oi'lljani§],  Ralph 
V  a  u  g  h  a  n,  f.  1872,  engelsk  ton- 
sättare, påverkad  av  engelsk  folk- 
musik och  äldre  mästare  (Purcell 
m.  fl.),  har  bl.  a.  skrivit  orkester- 
verk ("Londonsymfoni"  m.  m.), 
stycken  för  kör  och  orkester,  verk 
för  scenen,  kammarmusik  och 
solosånger. 

Williamsburg  [oi'lljamsbag], 
liten  stad  i  Virginia,  För.  Stat., 
nära  Chesapeakeviken.  College 
(grundat  1693).  W.,  som  grund- 
lades 1632  och  1698—1779  var 
Virginias  huvudstad,  håller  f.  n. 
på  att  återställas  i  det  skick,  det 
hade  före  nordamerikanska  fri- 
hetskriget (arbetet  beräknas  taga 
30  år  i  anspråk). 

*Willumsen,  J.  F.,  fullbordade 
1928  en  1893  påbörjad  jätterelief 
i  olikfärgad  marmor  och  förgylld 
brons  (inköpt  av  Statens  Museum 
for  Kunst  1928)  med  ett  tjugutal 
figurer,  symboliserande  reflexio- 
nen, instinkten,  kriget,  arbetet, 
kärleken  m.  m. 

Willy  [-Ii'],  se  de  Jouve- 
n  e  1   1.  Suppl. 


Sir  Hutert  Wilkin 


*Wilna.  Litauen  fasthåller  allt- 
jämt hårdnackat  vid  sina  anspråk 
på  W.,  och  alla  försök,  som  hittills 
gjorts  för  att  lösa  tvisten,  ha 
strandat  på  Woldemaras  oförson- 
liga politik.  Sålunda  fastslår  Li- 
tauens författning  av  1928,  att  W. 
är  Litauens  huvudstad. 

*Wilpert,  Joseph,  är  nu- 
mera prof.  vid  det  1927  öppnade 
Pontificio  istituto  di  archeologia 
cristiana  i  Eom. 

*Wilson.  4.  Havelock  W. 
avled   1929. 

*Vimmerby.  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  sam- 
skolan till  4-årig  samrealskola. 

Wincrantz,  Karl  Fredrik, 
f.  1874,  civilingenjör,  industri- 
man. Anställd  i  Stockholms  all- 
männa telefon  a.  b.  1900,  blev  W. 
1910  verkst.  direktör  i  a.  b.  Stock- 
holmstelefon och  1922  i  Telefon 
a.  b.  L.  M.  Ericsson,  som  under 
W:s  ledning  avsevärt  vidgat  sin 
verksamhet  även  utom  Sverige. 

Wi'ndaus  [-daos],  Adolf,  f. 
1876,  tysk  kemist,  prof.  i  Göt- 
tingen 1915,  erhöll  1928  års  No- 
belpris  i   kemi   för   sin   upptäckt 


1647 


Vindbälten— Wolff 


1648 


Nils  Wohlin. 
av   crgosterin    (se   V  i  t  a  m  i  n  e  r 
sp.  923). 

Vindbälten,  zoner  på  jorden, 
där  vissa  permanenta  vindar 
blåsa,  t.  ex.  nordöstpassadens 
bälte  n.  om  och  sydöstpassadens 
bälte  s.  om  ekvatorn.  På  högre 
breddgrader  ligga  västvindbälte- 
na, på  n.  halvklotet  med  s.v.,  på  s. 
halvklotet,  där  zonen  är  bättre  ut- 
bildad, med  n.v.  vind. 

*  Vi  n  k  elmätningsinstrument, 
se  även  JNI  å  t  t  v  e  r  k  t  v  g  sp. 
501. 

*Vinterviken.  Sprängämnes- 
tillverkningen är  nedlagd. 

Violträ,  virket  av  Aca'cia  lio- 
malophy'lla  (jfr  Acacia),  lågt 
träd  i  s.  Australien,  infört  i  För. 
Stat.  V.  doftar  viol.  Det  använ- 
des bl.  a.  i  tobakspipor. 

*Wirth,  J  o  s  e  p  h,  ingick  april 
1929  SS.  minister  för  de  ockupera- 
de områdena  i  ministären  Miiller. 

Virvelstorm,  i  allm.  detsam- 
ma som  eyklon.  Som  V.  betecknas 
även  tromberna  (se  S  k  y  d  r  a  g) . 
Xamnet  V.  användes  vanligast 
om  de  subtropiska  cyklonerna. 

*Visby.  Enl.  1927  års  skolord- 
ning omorganiseras  högre  allmän- 


na lilroverket;  det  blir  samläro- 
verk och  får  4-  och  5-årig  real- 
skola samt  4-årigt  latin-  och  real- 
gymnasium. 

*Vitsand  bildar  sedan  1929  en- 
samt pastorat. 

Vja'tka-Vetlu'gaområdet,  om- 
råde i  RSFSR  (se  tabell  till 
Rvssland  sp.  1555).  212,000 
kvkm.  4,674,000  inv.   (1926). 

Vje'rnyj,  se  A  1  m  a  -  A  t  a. 
Suppl. 

*Vladikavkas  är  även  huvud- 
stad i  Ingusjetien  (se  d.  o. 
Suppl.). 

*Vladivostok  är  nu  huvudstad 
i  kretsen  V.  i  Fjärran  österns  om- 
råde. Vid  V.  finnas  geofysikaliskt 
observatorium  och  hydrobiologisk 
station. 

*van  Vliegen,  W.  H.,  blev  1922 
åter  led.  av  andra  kammaren. 

Wodehouse  [oo'dd-haosl,  Pel- 
ham  Gr  en  vi  lie,  f.  1881, 
engelsk  författare,  har  vunnit 
oerhörd  popularitet  med  en  rad 
noveller  och  romaner,  utmärkta 
av  skickligt  utnyttjad  situations- 
komik och  godhjärtad  humor. 

*Vogt.  2.  Nils  V.  avled  1927. 

*Wohlin,  Nils,  var  okt.  1928 
— juni  1929  finansminister  i 
Lindmans  andra  ministär  (se  vid. 
Sverige.  Historia.  Suppl.).  Sedan 
1929   tnihör  han   A.   K.    (höger). 

*Voionmaa,  V  ä  i  n  ö,  är  sedan 
1922  led.  av  riksrätten. 

Vold  [vall],  John  M  o  u  r  1  y, 
f.  1850,  d.  1907,  norsk  filosof, 
prof.  i  Kristiania  1890.  Bland  hans 
arbeten  märkes  Ubo-  den  Traum 
(2  dir,  1910 — 12),  som  represen- 
terar en  strängt  fysiologiskt - 
psykologisk  tolkning  av  drömupp- 
levelserna till  skillnad  från 
Freuds  psykoanalys. 

*Woldemaras,  Augusti- 
n  a  s.  Om  W :  s  senaste  politik  se 
Litauen.  Historia.   Suppl. 

Wolff,  Erik,  f.  1891,  läkare, 


1649 


Volkelt — Världslitteraturen 


1650 


blev  1925  prof.,  rättskemist  och 
föreståndare  för  Statens  rätts- 
kemiska laboratorium. 

*  Volkelt,  Johannes,  av- 
gick från  sin  professur  1923. 

Volley  [vå'lli]  (eng.,  salva, 
skur),  slag  i  lawntennis,  som  ut- 
föres,  innan  bollen  studsat  mot 
marken.  Med  half- volley 
menas  det  slag,  då  man  möter 
bollen    omedelbart    efter   studsen. 

Volo'ffer,  annat  namn  på  djo- 
loffer   (se  d.  o.  Suppl.). 

Vo'lpi,  G  i  u  s  e  p  p  e,  greve  V. 
di  Misurata,  f.  1875,  ita- 
liensk finansman  och  politiker, 
senator  1922.  V.,  som  var  ita- 
lienskt ombud  vid  fredsförhand- 
lingarna med  Turkiet  1912  och  en 
tid  guvernör  i  Tripolis,  anslöt  sig 
till  fascistpartiet  och  var  finans- 
minister i  Mussolinis  kabinett 
1925—28,  varunder  V.  bl.  a.  ge- 
nomförde regleringen  av  Italiens 
krigsskuld  till  England  och  För. 
Stat.  samt  valutans  stabilisering. 

Woolf  foo'llf],  Virginia, 
engelsk  författarinna,  en  av  de 
mest  bemärkta  modernisterna  i 
engelsk  litteratur,  har  bl.  a.  ut- 
givit romanen  JacoVs  rooni 
(1922;  Jakobs  rum,  1927)  och 
Orlando  (1928),  en  poetisk  tolk- 
ning av  engelsk  kulturutveckling 
i  form  av  en  fantastisk  biografi. 

*Vorosjilov,  K.  E.,  anses  som 
en  av  anhängarna  till  den  nybil- 
dade högeroppositionen  i  Ryss- 
land (se  d.  o.  Historia.  Suppl.  sp. 
1509)  och  har  under  senare  tid  in- 
tagit en  självständig  hållning 
gentemot  Stalin. 

*Wrangel.  10.  F.  U.  W.  avled 
1929.  —  13.  Ewert  W.  avgick 
1928  från  sin  professur. 

*Wrangels  land  upptäcktes  ej 
av  De  Long  utan  av  den  engelske 
sjöofficeren  J.  Long   (1849). 

Vriesea  [fri'sea],  växtsläkte 
{fam.  Bromelia' ceae) ,  dekorativa 


växter  med  trattformigt  hopställ- 
da, köttiga  blad.  Flera  arter  och 
hybrider  odlas  i  varmhus  och 
saluföras  ofta  avskurna.  Blom- 
färg vanl.  i  gult  och  rött. 

Vuelta  Abajo  [voä'llta  ava'- 
chå],  se  Kuba.  Suppl. 

Vult  v.  Steyern,  Nils,  se  v. 
S  t  e  y  e  r  n.  Suppl. 

Wu  Pei-fu,  f.  1873,  kinesisk 
militär  och  politiker.  Som  mili- 
tärguvernör i  Honan  störtade  W. 
1920  jämte  Chang  Tso-lin  och 
Tsao  Kun,  militärguvernör  i  Chi- 
li, Tuan  Ki-juei  (se  d.  o.  Suppl.) 
och  hans  militärkamarilla.  Un- 
der inbördeskriget  spelade  W. 
därefter  en  framträdande  roll  un- 
der växlande  kombinationer,  se- 
nast 1926—27,  då  lian  biträdde 
Chang  Tso-lin  att  hålla  iSTord- 
Kina  mot  sydkinesiska  nationa- 
listannén. 

Wiirzburgskolan,  se  K  ii  1  p  e. 
Suppl. 

*Våmb.  1.  Sedan  1927  skrives 
V.  officiellt  V  o  m  b. 

Vårdagjämning,  se  Dag- 
j  ä  m  n  i  n  g  s  p  u  n  k  t  e  r. 

*Vårgårda  blev  1928  munici- 
pal samhälle.  Det  hade  s.  å.  830 
inv.,  därav  805  i  KulHngs-Skövde 
skn  och  25  i  Algutstorps  skn. 

*Våxtorp.  2.  Från  V:s  kyrka 
härrör  en  nu  i  Stat.  hist.  mus.  be- 
fintlig medeltida  träkista  med 
rika  järnbeslag,  framställande 
scener  ur  Karl  den  stores  jakt. 

*VäIluv.  Sedan  1929  bilda 
Bårslöv,  Fjärestad,  Frillestad  och 
V.  ett  pastorat. 

*Vänersborg.  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  högre 
allmänna  läroverket;  det  blir 
samläroverk  och  får  4-  och  5-årig 
realskola  samt  4-årigt  latin-  och 
3-årigt  latin-  och  realg\'mnasium. 

Världslitteraturen.  1.  V.  i  u  r  - 
val  och  öf  ver  sättning, 
ett  på  H.  Gtebers  förlag  utgivet, 


1651 


Värmdö — Växthus 


1652 


av  H.  Schiick  redigerat  urval  av 
världslitteraturens  klassiska  verk, 
t.  o.  m.  renässansen  (3  dir,  1902 — 
03) .  —  2.  V.,  De  stora  mäs- 
terverken, ett  på  Albert  Bon- 
niers förlag  utgivet,  av  F.  Böök, 
P.  Hallström  och  M.  Lamm  redi- 
gerat urval  av  världslitteraturens 
klassiska  verk  (50  bd,  1925—29). 

*Värmdö.  2.  Djurö  avskildes 
1929  från  pastoratet. 

Värmedöd,  se  Energi  sp.  1010. 

*Värnamo.  Komnnmala  mel- 
lanskolan  skall  från  1  juli  1932 
successivt  omändras  till  .statlig 
4-årig  sanircalskola. 

Värnlund,  Rudolf,  f.  1900, 
författare,  liar  i  en  rad  noveller 
och  romaner  (bl.  a.  Förbrytare, 
192S)  med  starkt  intresse  för 
patologiska  motiv  skildrat  prole- 
tära miljöer. 

*Västerbottens  län  omfattar 
sedan  1929  ännu  en  köping  (Lyck- 
sele) ;  municipalsamhällenas  an- 
tal är  nu  8. 

*  V  ä  s  t  e  r  götland — Göteborgs 
järnvägar.  Ägaren  trafikerar  även 
Mariestad — IMoholms  järnväg. 

*Västervik.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  högre  all- 
männa läroverket;  det  blir  sam- 
läroverk och  får  4-  och  5-årig 
realskola  samt  4-årigt  realgym- 
nasium. 

*Västerås.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  högre  all- 
männa läroverket;  det  får  4-  och 
5-årig  realskola  samt  4-årigt 
latin-  och  3-årigt  latin-  och  real- 
gymnasium,  vilket  t.  v.  blir  till- 
gängligt även  för  flickor. 

*Västerås  domkyrka,  uppförd 
som  treskeppig  basilika  i  början 
av  1200-t.,  förändrades  redan  i 
slutet  av  samma  årh.  till  en  hall- 
kyrka, som  vid  1400-t:s  slut  ge- 
nom tillbyggnad  av  yttre  sido- 
skepp och  koromgång  gjordes 
femskeppig, 


*Västmanlands  län  indelas  se- 
dan 1929  judiciellt  i  3  domsagoi- 
och  5  tingslag. 

Västmanlands  mellersta  dom- 
saga i  Västnianl.  1.  utgöres  av  tvä 
tingslag.  Gamla  Norbergs  bergs- 
lags samt  Siende  och  Xorrbo. 
37,265  inv.  —  V.  bildades  1929  (se 
Västmanlands  n  o  i-  r  a 
domsaga). 

*Västmanlands  västra  dom- 
saga hiii'  nu  4;5,590  inv. 

Västra  arméfördelningen  om- 
fattar Skaraborgs,  Älvsborgs,  Bo- 
husläns och  Värmlands  regemen- 
ten. Livregementets  husarer,  Göta 
och  Karlsboigs  artilleriiegemen- 
ten,  Göta  trängkår  och  Andra  in 
tendenturkompaniet.  Arméfördel- 
ningsexpedition i   Skövde. 

*Västra  Karleby.  Sedan  1927 
skrives  V.  officiellt  Västra 
K  a  r  a  b  y. 

Västra  området,  område  i 
RSFSR  (se  tabell  till  Ryss- 
land sp.  1.554).  C:a  150,000  kv- 
km.  6  mill.  inv.  (1926). 

*Västra  Vemmenhög.  Sedan 
1929  bilda  ö.  Vemmenhög,  V., 
Tullstorp  och  Svenstorp  ett  pas- 
torat. Förut  bildade  ö.  Vemmen- 
hög och  V.  ett  pastorat. 

*Västra  Värmlands  folkhög- 
skola är  sedan  1926  förlagd  till 
egendomen  Ingesund  i  Arvika 
landskommun.  Den  har  utvidgats 
med  en  "Folklig  musikskola". 

*Växjö.  1.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  högre  all- 
männa läroverket;  det  blir  sam- 
läroverk och  får  4-  och  5-årig 
realskola  samt  4-årigt  latin-  och 
3-årigt   realgymnasixmi. 

*Växjö — Alvesta  järnväg 

trafikeras  numera  av  ägaren. 

*Växtfett,  jfr  även  Kine- 
sisk  talg.    Suppl. 

*  Växthus.  Om  elektrisk  upp- 
värmning och  belysning  av  V.  jfr 
Drivbänk.   Suppl. 


1653 


Y-koppling — Zeuss 


1654 


Y. 


Y-koppling,  se  S  t  j  ä  r  n  - 
koppling. 

Y.  M.  C.  A.  [oa'J  emm  si  ejl, 
förk.  för  eng.  The  Young  Men's 
Christian  Association  (se  Krist- 
liga  Föreningen  avUnge 
Män). 

Young  [jang],  Owen,  f.  1874, 
nordamerikansk  industri-  och  fi- 
nansman. Y.,  som  är  ledare  för 
General  electric  co.,  deltog  som 
expert  vid  Dawesplanens  upp- 
görande och  var  1924  t.  f.  general- 
agent för  Tysklands  skadestånds- 
betalningar. Han  var  ordf.  vid 
skadeståndskonferensen  i  Paris 
febr. — juni  1929,  då  en  efter  ho- 
nom uppkallad  plan  till  Dawes- 
planens revision  antogs  (se  Ska- 
deståndsfrågan.      Suppl. ) . 

*Ystad.  Enl.  1927  års  skolord- 
ning omorganiseras  högre  allmän- 
na läroverket;  det  blir  samläro- 
verk och  får  4-  och  5-årig  real- 
skola samt  4-årigt  latin-  och  3- 
årigt  realgymnasium. 

*Ytterby.  1.  Y:s  ödekyrka,  S:t 


Owen  Young-, 

Halvard,  uppförd  sannolikt  i  bör- 
jan av  1000-t.,  restaurerades  1929. 

Ytterpoler,  sådana  magnetpo- 
ler, som  äro  anbragta  å  statorn, 
utanför  det  roterande  ankaret  (t. 
ex.  i  vanliga  likströmsmaskiner). 
Jfr  I  n  n  e  r  p  o  1  e  r.  Suppl. 

*Yttertjurbo  härad  ingår  nu  i 
Västmanlands  mell.  domsaga. 


z. 


Zabare'lla  [tsa-],  Giacomo, 
f.  1532,  d.  1589,  italiensk  filosof, 
en  av  de  främsta  målsmännen  för 
den  aristoteliska  strömningen 
inom  renässansens  filosofi  (Lo'gi- 
ca,  1587). 

Zabrze  r§a'b3e],  se  H  i  n  d  e  n  - 
b  u  r  g.  Suppl. 

Zakopa'ne  [§a-],  stad  i  dep. 
Kraköw,  s.v.  Polen,  belägen  850  m. 
ö.  h.  vid  Tatra.  Z.  är  Polens  för- 
nämsta vintersportplats  och  en  be- 
sökt turist-  och  kurort.  13,000  inv. 


*Zandonai,  R  i  c  c  a  r  d  o.  Ope- 
ran I  cavalieri  di  Ekehu  (Kaval- 
jererna på  Ekeby)  uppfördes,  del- 
vis bearbetad  för  svensk  scen,  i 
Sthlm  1928. 

*Zaragoza.  2.  Se  C  a  n  f  r  a  n  c. 
Suppl. 

*ZeebrUgge,  se  H  a  r  w  i  c  h. 
Suppl. 

Zeuss  [tsåjs],  Johann  Kas- 
p  a  r,  f.  1806,  d.  1856,  tysk  språk- 
forskare och  historiker,  läroverks- 
lärare.    Genom    sitt    språkveten- 


1655 


Ziller — Zsigmondy 


1656 


Ahmed  Zogu  I. 

skapliga  huvudverk,  Grahuna' lica 
celtica  (2  bd,  1S53),  grundlade 
Z.  den  vetenskapliga  keltologin.  I 
det  berömda  arbetet  Die  Deut- 
schen  und  ilire  Nachharstämmc 
(1837)  gav  han  med  filologiska 
hjälpmedel  en  översikt  av  de  ger- 
manska folkens  förhistoria. 

*ZiIler,  T  u  i  s  k  o  n.  De  termer, 
som  Z.  själv  använt  för  under- 
visningens olika  fornialstudier, 
äro,  om  än  med  modifikation  av 
begreppens  didaktiska  innebörd, 
de  inom  Herbarts  (se  d.  o.)  meto- 
dik mötande  uttrycken  klarhet, 
association,  system  och  metod. 
Klarhetsstadiet  uppdelas  av  Z.  i 
ett  analytiskt  och  ett  syntetiskt 
moment,  samt  föregås  av  en  "Ziel- 
angabe",  en  inledande  oriente- 
ring rör.  undervisningsuppgiftens 
syfte. 

*Zilliacus.  2.  Emil  Z.  är  se- 
dan 1928  huvudredaktör  för  Nya 
Argus.  Bland  hans  arbeten  mär- 


kas ytterligare  en  översikt  av  den 
forngrekiska  lyriken  (Grekisk  ly- 
rik, 1911;  utvidgad  uppl.  1928) 
-anit  en  övers,  av  Aiskylos'  Aga- 
iiicmnoii   (uppf.  i  Sthlm  1929). 

Zimmern  rsi'mmon],  Alfred, 
f.  1879,  engelsk  nationalekonom, 
prof.  vid  Cornelluniversitetet, 
Xew  York,  1922—23,  andre  direk- 
tör vid  N.  F:s  institut  för  inter- 
nationellt samarbete  i  Paris. 
Bland  Z:s  arbeten,  behandlande 
aktuella  ekonomiska  och  politis- 
ka problem  märkas  The  third  Bri- 
tish  empire  (1926)  samt  The  pro- 
spccts  of  democracy,  and  other 
essays   (1929). 

Zi'nnia,  växtsläkte  (fam. 
Coinpo'sitae).  Z.  elegans  och  Z. 
Haageu'na,  från  ^lexiko,  äro  ör- 
ter med  stora,  rundade  och  prakt- 
fullt färgade  blomkorgar  i  över- 
vägande rött,  gult  och  violett;  de 
odlas  som  ettåriga,  sås  i  bänk  och 
utjjlanteras  i  juni  på  mycket  so- 
lig, torr,  näringsrik  jord. 

Z-koppling,  se  Elektriska 
transformatorer.  Suppl. 
sp.  667  f. 

Zogu,  Ahmed  Z.  I,  f.  1895, 
konung  av  Albanien.  Z.  är  av  tur- 
kisk-albansk  härstamning  och  hyl- 
lade den  muhammedanska  läran 
till  1929,  då  han  övergick  till  ka- 
tolicismen. Efter  världskriget,  \m- 
der  vilket  han  kämpat  på  öster- 
rikarnas sida,  blev  Z.  1920  in- 
rikesminister, vilket  blev  början 
till  hans  hastiga  karriär  (se  A  1  - 
b  a  n  i  e  n.   Historia.   Suppl.) . 

Zoospo'r  (av  giek.  zo'on,  djur, 
och  spor) ,  svärmspor  (se  Fort- 
plantning   sp.    384). 

*Zsigmondy,  Richard,  av- 
led 1929. 


165'; 


Åby-Klippan — Åstorp 


1658 


A. 


*Åby-Klippan.  Kommunala 
mellanskolan  skall  från  1931  suc- 
cessivt omändras  till  statlig  4- 
årig  samreal.skola. 

*Åderlåtning  har  på  senaste 
tiden  börjat  användas  som  stimii- 
lans  för  benmärgen  (bildande  av 
nya,  motståndskraftiga  blodkrop- 
l)ar)  och  ämnesomsättningen  över- 
luivud.  Härvid  insprutas  ofta  se- 
lum  från  det  avtappade  blodet 
omedelbart  i  en  ven,  varigenom 
(len  stimulerande  verkan  av  Å. 
höjes.  Spec.  vid  vissa  hudsjuk- 
domar har  Å.  visat  sig  verksam. 

Åhrén,  U  n  o,  f .  1S97,  arkitekt. 
Ä.  är  den  ledande  teoretikern  inom 
den  funktionalistiska  riktningen  i 
Sverige  och  har  bl.  a.  (tills,  med 
S.  Markelius)  utfört  ritningar  till 
en  strängt  konstruktiv  byggnad 
för  Tekniska  högskolans  student- 
kår, vilken  skall  byggas  1930. 
Han  är  sedan  1929  redaktör  för 
tidskriften   Byggmästaren. 

*Åhus.  Municipalsamhället 

upphörde  att  existera  1929,  då 
det  i  sin  helhet  införlivades  med 
köpingen,  som  nu  har  1,895  inv. 
(socknen  har  2,555  inv.). 

Åkergyllen,  Ery'slmuni  chei- 
ranthoi'des  (fam.  Cruci'ferae) , 
ört  med  smala,  hela,  strävhåriga 
blad,  gula  blommor  och  långa, 
fyrkantiga  skidor.  Allmän  på 
odlad  mark;  blommar  på  somma- 
ren och  hösten.  Jfr  B  a  r  b  a  r  e  a. 

Åkerlindh,  Gustaf,  f.  1867, 
industriman.  Ä.,  som  varit  verkst. 
direktör  och  ordf.  i  Uppsala  ång- 
kvains  a.  b.  samt  ordf.  i  Svenska 


kvai-nföreningen,  blev  1929  verkst. 
direktör  i  a.  b.  Svenska  tobaks- 
monopolet. 

*Åkerman.  4.  Joachim  Ä. 
blev  1928  generallöjtnant  på  re- 
servstat. Han  lämnade  s.  å.  bor- 
garrådsämbetet och  blev  ordf.  i 
Kikskommissionen  för  ekonomisk 
försvarsberedskap. 

Åkermark,  Harald,  f.  1873, 
sjömilitär,  kommendör  och  chef 
för  Sjöförsvarets  kommandoexpe- 
dition 1923,  konteramiral  och 
högste  befälhavare  över  kustflot- 
tan 1927. 

*Å1.  Vrebro  by  jämte  ett  annat 
område  överflyttades  1929  till 
Bjursås  skn.  Å.  har  nu  2,275  inv. 

*Åland.  Genom  en  1929  anta- 
gen lag  befriades  ålänningarna 
från  militär  värnplikt. 

*Åmål.  Enl-  1927  års  skolord- 
ning omorganiseras  samskolan  till 
samrealskola  med  4-  och  5-åriga 
linjer. 

Åmål — Årjängs  järnväg,  en 
1928  öppnad,  69  km.  lång,  normal- 
spårig  järnvägslinje,  till  vilken 
hör  den  4  km.  långa  bibanan  Hal- 
landa— Kättilsbyn.  Äg.  Ä:s  a.  b. 

Åndalsnes,  se  A  a  n  d  a  1  s  n  e  s. 
Suppl. 

*Ås.  2.  I  Ä.  ligger  Birka  folk- 
högskola. 

*Åsele.  2.  Ä.,  vars  område  ny- 
ligen väsentligt  utökats,  har  nu 
c:a  1,035  inv. 

*Åstorp.  Kommunala  mellan- 
skolan skall  från  1  juli  1932  suc- 
cessiAi;  omändras  till  statlig  4- 
årig  samrealskola. 


1659 


Ädelgaser — Ängaholm 


1660 


■    ■ 

A. 


*Ädelgaser.  Genom  spcktro- 
skopiska  undersökningar  liar  på- 
visats, att  under  vissa  villkcjr  tvä- 
atoniiga  lieliuramolekyler  kunna 
existera. 

Äggviteterapi,  numera  all- 
mänt använd  behandlingsform, 
bestående  i  parenteralt  införande 
(subkutana,  intramuskulära  1.  in- 
travenösa injektioner  1.  införande 
genom  resorberande  ytor,  ss.  sår 
1.  öga)  av  olika  äggviteänmen. 
Effekten  är  temperaturstegring, 
förändringar  i  blodet,  spec.  ök- 
ning av  agglutininer  och  blodets 
enzym,  samt  en  reaktion  i  sjukligt 
förändrad  vävnad,  spec.  i  inflam- 
matoriska härdar,  i  vilka  inflam- 
mationen vid  Ä.  först  stegras  och 
därpå  kan  gå  tillbaka  och  ev.  helt 
försvinna.  Ä.  har  likartad  verkan 
med  röntgenbestrålning,  osmote- 
rapi  (se  d.  o.  Suppl.)  och  åderlåt- 
ning (se  d.  o.  Suppl.)  samt  paren- 
teralt införande  av  koUoidala  lös- 
ningar (k  o  1  1  o  i'  d  t  e  r  a  p  i) . 
Alla  dessa  behandlingsformer 
sammanfattas  numer  under  be- 
nämningen retningsterapi. 
Ä.  har  på  sista  tiden  prövats  vid 
ledsjukdomar,  neuriter,  magsår, 
astma,  sockersjuka,  fettsot,  infek- 
tionssjukdomar, anemier  m.  m. 
Ehuru  ett  mycket  stort  antal  för- 
sök med  Ä.  redan  gjorts,  torde 
dess  värde  ännu  ej  kunna  säkert 
bedömas. 

♦Äggviteämnen.  Lantbr.  Vid 
rationell  utfodring  bör  fodret 
innehålla  tillräckligt  av  alla  för 
äggvitebildning  erforderliga  ami- 
nosyror. Denna  fordran  fylla  be- 
tesgräs och  hö  men  ej  spannmål, 
halm  och  åtskilliga  konstgjorda 
kraftfodermedel.  Dylika  kraftfo- 
der med   mindervärdiga   Ä.   böia 


därför  givas   i  blandning,  så  att 
behovet  av  alla  aminosyror  fylles. 

*Ägogradering.  Jf  r  B  o  n  i  t  e  - 
ring.  Suppl. 

Äktfinskhet,  fi.  nitosuomalais- 
uiis,  finländsk  nationalistisk  rö- 
relse, näiinast  verkande  för  att 
göra  finskan  till  Finlands  enda 
officiella  språk.  Ä.,  som  delvis 
bottnar  i  den  äldre  fennomanin, 
framträdde  kort  efter  frihetskri- 
get men  fick  sin  egentliga  bety- 
delse först  sedan  den  1924  skapat 
ett  kamporgan  i  tidskriften 
Aitosuomalaincn.  Ä.,  som  under 
användande  av  de  mest  aggressiva 
medel  söker  uttränga  Finlands- 
svenskarna ur  det  politiska,  kul- 
turella och  ekonomiska  livet,  har 
hastigt  vunnit  stor  spridning,  sär- 
skilt inom  agrarpartiet  och  i 
yngre  akademiska  kretsar.  Bland 
Ä:s  mer  extrema  anhängare  spå- 
ras även  imperialistiska  drömmar 
om  ett  Stor-Finland,  fi.  Suur- 
Suomi,  som  i  sig  skulle  upptaga 
Rysslands,  Sveriges  och  Norges 
finskspråkiga  minoriteter.  Ett  ut- 
slag av  Ä.  är  den  propaganda, 
som  under  senare  år  med  stor 
energi  men  föga  framgång  drivits 
bland  den  finskspråkiga  befolk- 
ningen i  svenska  Tornedalen.  Ä. 
har  även  framfört  krav  pä  en  ny 
utrikespolitisk  kurs  som  med 
åsidosättande  av  den  skandinavis- 
ka kulturgemenskapen  främst 
skulle  söka  anknytning  till  de 
baltiska  staterna. 

*ÄlmhuIt.  I  Ä.  öppnades  1927 
en  kommunal  mellanskola. 

Ängaholm,  gods  i  Aringsås 
m.  fl.  socknar,  Kronob.  1.,  sedan 
1746  fideikommiss  inom  ätten 
Koskull. 


1661 


Ängelholm — Österrike 


1662 


*Ängelholm.  1.  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseras  sani- 
skolan  till  samrealskola  med  4- 
och  5-åriga  linjer. 

*Ängelholm — Klippans  järn- 
väg arrenderas  sedan  1928  av 
Hälsingborg — Hässleholms  järn- 
vägs a.  b. 

Ängesön,    se  H  o  1  m  ö.    Suppl. 

Ängsruta,  se  T  h  a  1  i  c  t  r  u  m. 
Suppl. 


*Ärentuna.  Den  på  1400-t.  upp- 
förda kyrkan  restaurerades  1928, 
varvid  medeltida  kalkmålningar 
framtogos. 

*Äspö.  Sedan  1929  bilda  Källs- 
torp,  Lilla  Bedinge,  Ä.  och  östra 
Klagstorp  ett  pastorat. 

Ätran,  järnvägsstation  i 
Gunnarps  skn,  Hall.  1.,  knut- 
punkt mellan  Varberg— Ä:s  och 
Halmstad — Xässjö   järnvägar. 


■  ■ 

O. 


*Öhrvall,  Hjalmar,  avled 
1929. 

Ölands  järnväg,  sammanfat- 
tande namn  för  de  192S  samman- 
slagna Borgholm — Boda  och  Söd- 
ra Ölands  järnvägar,  vilka  ägas 
av  Ölands  järnvägs  a.  b. 

Öppen  kroppsbyggnad,  se 
Länd. 

Öppna,  se  R  i  d  n  i  n  g  sp.  1126. 

Öppna  ljud,  se  Slutna  ljud. 
Suppl. 

*Örebro.  1.  Enl.  1927  års  skol- 
ordning omorganiseras  högre  all- 
männa läroverket ;  det  får  4-  och 
5-årig  realskola  samt  4-årigt 
latin-  och  3-årigt  latin-  och  real- 
gymnasium,  vilket  t.  v.  blir  till- 
gängligt även  för  flickor. 

*Örkened.  I  ö.  har  1928  bildats 
ett  municipalsamhälle,  Lönsboda. 

*Örnsköldsvik.  1.  Enl.  1927 
års  skolordning  omorganiseras 
samskolan  till  samrealskola  med 
4-  och  5-åriga  linjer. 

*Örtofta.  1.  Inom  ö.  ligger  ö. 
järnvägsstation,  knutpunkt  mel- 
lan Södra  stambanan  och  stats- 
banelinjen Kävlinge — Sjöbo. 

Östasiatiska  samlingarna, 
grundade  1926  och  iniyrada  i  Han- 
delshögskolans byggnad  i  Sthlm, 
tillhöra  staten  och  stå  under  Vitt. 
hist.  o.  ant.  akad:s  vård.  ö.,  som 


skapats  på  grundval  av  de  för- 
historiska samlingar,  som  hem- 
förts av  J.  G.  Andersson  (se  d.  o. 
Suppl.  och  Kina.  Suj^pl.  sp.  1155 
- — ^1157),  omfatta  därjämte  före- 
mål från  Kinas  äldre  historiska 
skeden  (före  Yiiandynastin),  bl.  a. 
en  samling  inskriftförsedda  ben 
från  An  Yang  Hsien  i  Honan, 
samt  en  rik  samling  östasiatiska 
småbronser.  iled  ö.  äro  även  in- 
förlivade en  del  av  Sven  Hedins 
samlingar  och  kronprinsens  ja- 
panska arkeologiska  samlingar. 

Östbaltisk  ras,  se  Män- 
niskoraser. Suppl. 

*Österby.  Gentemot  den  tradi- 
tionella uppfattningen  att  J.  E. 
Eehn  skulle  ha  uppfört  slottet 
har  framförts  hypotesen,  att  de 
grundläggande  ritningarna  vore 
att  tillskriva  Karl  Hårleman,  som 
planlagt   slottsträdgården. 

Österbymo,  järnvägsstation  i 
Sunds  skn,  östergötl.  1.,  änd- 
punkt för  Eksjö — ö.  järnväg. 

*Östergren.  3.  Axel  ö.  avled 
1929. 

*Österrike.  Eistoria.  Sedan  för- 
bundspresidenten Hainischs  man- 
dat utgått  1928,  blev  Miklas 
(se  d.  o.  Suppl.)  president.  Det 
politiska  livet  i  Ö.  har  under 
de     senaste     åren     framför     allt 


1663 


Östersund — Öxnered 


1664 


piiiglats  av  den  skarpa  motsätt- 
ningc-ii  mellan  de  boigerliga  par- 
tierna och  socialdciiiokraterna. 
vilka  senare  fastliålla  vid  en  le- 
volutionär  och  doktrinär  marxism 
(austromarxism).  Den  tillspetsa- 
de situationen  föranledde  Seipel 
att  april  1929  avgå;  efter  en  må- 
naUslång  kris  bildades  en  ny  rege- 
ring på  i  stoit  sett  samma  grund- 
val som  den  gamla  med  E.  Streeru- 
witz  som  förbundskansler.  Det 
osäkra  inrikespolitiska  läget  tog 
sig  luider  sommaren  och  hösten 
1929  bl.  a.  uttryck  i  ett  flertal 
blodiga  sammanstötningar  mellan 
konservativa  och  socialdemokra- 
tiska organisationer. 

*Östersund.  1.  Enl.  1927  års 
skolordning  omorganiseias  högre 
allmänna  läroverket;  det  blir 
samläroverk  och  får  4-  och  5-årig 
realskola  samt  4-årigt  latin-  och 
realg}'mnasium.  Vid  Jamtli  upp- 
föres 1929  en  museibyggnad  för 
konst-  och  kulturhistoriska  sam- 
lingar. 

Östra  arméfördelningen  om- 
fattar Svea  och  Göta  livgarden, 
Livregementets  gienadjärer,  Upp- 
lands och  Södermanlands  rege- 
menten, östra  brigaden,  Livrege- 
mentet till  häst,  Svea  artilleri- 
och  Smålands  arméaitillerirege- 
menten,  Svea  och  Göta  ingenjör- 
kårer utom  det  senares  kustingen- 
jörkompani.  Fälttelegraf  kåren, 
Svea  trängkår  och  Första  inten- 
denturkompaniet.  Arméfördel- 
ningsexpedition i  Stockholm. 

Östra  brigaden  omfattar  Liv- 
grenadjärregementet  och  Jönkö- 
pings-Kalmar regemente.  Brigad- 
expedition i  Linköping,  ö.  ingår  i 
östra  arméfördelningen. 


*Östra  Hoby  skall  framdeles 
förenas  med  Vallby  och  Bolshög 
till  elt  i)aslorat. 

*Östra  Karleby.  Sedan  1927 
skrives  ö.  officiellt  östra  K  a  - 
råby. 

*Östra  Klagstorp.  Sedan  1929 
bilda  Källstorp,  Lilla  Bedinge, 
Äspö  och  ö.  ett  pastorat. 

*Östra  Kärrstorp  bildar  sedan 
1929  jämte  Brandstad  pastorat. 

*Östra  Ljungby.  Inom  ö.  lig- 
ger ö:s  järnvägsstation  vid  Skåne 
— Smålands  och  Ängelholm — 
Klippans  järnvägar. 

*Östra  Strö  bildar  sedan  1929 
jämte  Skarhult,  Borlunda  och 
Skeglinge  ett  pastorat. 

*Östra  Vemmenhög  bildar  .se- 
dan 1929  jämte  V.  \'emmenhög, 
Tullstorp  och  Svenstorp  pastorat. 

*Östra  Äspinge.  Sedan  1927 
skrives    ö.    officiellt    Äspinge. 

*Öved  bildar  sedan  1929  jämte 
Björka  ett  pastorat. 

Överbett,  se  Tändernas 
sjukdomar   sp.    13. 

Överförd  betydelse,  bildlig  be- 
tydelse av  ett  ord,  särskilt  där 
bilden  bleknat,  t.  ex.  en  söt  flicka. 

*Överland,  A  rn  u  1  f,  avgick 
1928  som  ordf.  i  Den  norske  for- 
fatterforening. 

*Övervintring,  jfr  Frost- 
skada. Suppl. 

*Övre  Norrlands  trupper.  Till 
ö.  hör  även  Tredje  intendentur- 
kompaniet.  De  i  ö.  ingående  Bo- 
dens trupper  benämnas  numera 
Bodens  besättningstrupper.  Mili- 
tärbefälets adress  är  Boden. 

Öxnered,  järnvägsstation  i 
Vassända-ISTaglums  skn,  Älvsb.  1., 
knutpunkt  mellan  Bergslagernas 
järnvägar  och  Uddevalla — ^Vä- 
nersborg— Herrljunga   järnväg. 


«iQfi 


*^^^^^^^^ 


^-